Torsdagen den 29 april (Riksdagens protokoll 1965:20)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 20

FÖRSTA KAMMAREN

1965

29—30 april

Debatter m. m.

Torsdagen den 29 april

Anslag under åttonde huvudtiteln till skolväsendet:

Skolväsendet ............................................

Pedagogiskt utvecklingsarbete ............................

Bidrag till driften av grundskolor m. m.....................

Statliga allmänna gymnasier m. m.........................

Bidrag till vissa privatskolor ..............................

Bidrag till driften av lokala yrkesskolor....................

Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.
Bidrag till driften av folkhögskolor ........................

Meddelande ang. enkla frågor:

av herr Schött ang. avvecklingen av seminarieorganisationen
av fru Segerstedt Wiberg ang. utlandssvenskarnas rösträtt ....

Sid.

Samtliga avgjorda ärenden

Torsdagen den 29 april

Statsutskottets utlåtande nr 51, ang. allmän beredskapsstat: allmänna
frågor och bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta
om arbeten inom viss kostnadsram ........................

—- nr 52, ang. allmän beredskapsstat: justitiedepartementet ....

— nr 53, ang. allmän beredskapsstat: försvarsdepartementet

— nr 54, ang. allmän beredskapsstat: socialdepartementet ......

— nr 55, ang. allmän beredskapsstat: kommunikationsdepartementet
..................................................

I Första kammarens protokoll 1965. Nr 20

Nr 20

Innehåll

Sid.

Statsutskottets utlåtande nr 56, ang. allmän beredskapsstat: finansdepartementet
.......................................... 3

— nr 57, ang. allmän beredskapsstat: ecklesiastikdepartementet . . 3

— nr 58, ang. allmän beredskapsstat: handelsdepartementet .... 3

— nr 59, ang. allmän beredskapsstat: inrikesdepartementet ... 3

— nr 60, ang. ytterligare utgifter på tilläggsstat II: justitiedepartementet
.................................................. 3

— nr 61, ang. ytterligare utgifter på tilläggsstat II: försvarsdepartementet
................................................ 3

— nr 62, ang. ytterligare utgifter på tilläggsstat II: socialdepartementet
.................................................. 4

— nr 63, ang. ytterligare utgifter på tilläggsstat II: kommunikationsdepartementet
...................................... 4

— nr 64, ang. ytterligare utgifter på tilläggsstat II: inrikesdepartementet
.................................................. 4

— nr 65, ang. avtal med Stockholms stad rörande vissa markbyten

m. in. ................................................ 4

— nr 66, ang. anslag till skolväsendet ........................ 4

— nr 67, ang. anslag till byggnadsarbeten vid universiteten och

vissa högskolor m. m..................................... 41

— nr 68, ang. fortsatt disposition av vissa äldre anslag (ecklesiastikdepartementet)
.................................... 41

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Torsdagen den 29 april

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Justerades protokollet för den 23 innevarande
månad.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Elmgren för tiden den 3
till och med den 8 nästkommande maj
för deltagande i sammanträde med
Europarådets rådgivande församling i
Strasbourg.

Anmäldes och godkändes statsutskottets
förslag till riksdagens skrivelser till
Konungen:

nr 173, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
om anslag för budgetåret
1965/66 till frivilligt folkbildningsarbete,
ungdomsverksamhet m. in. jämte i
ämnet väckta motioner;

nr 174, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående förrådsbyggnad
vid Svenska institutet för konserveringsforskning;
och

nr 175, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående inrättande av ett
korrosionsinstitut.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden: nr

51, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser allmänna frågor
och bemyndigande för Kungl. Maj:t att
besluta om arbeten inom viss kostnadsram; nr

52, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad

propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde;

nr 53, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 54, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde;

nr 55, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 56, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde;

nr 57, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredsKapsstat
för budgetåret 1965/66 i vad
propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde;

nr 58, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 59, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde;

nr 60, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ytterligare utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1964/65, i vad propositionen
avser justitiedepartementets verksamhetsområde; nr

61, i anledning av Kungl. Maj:ts

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till skolväsendet

proposition angående ytterligare utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1964/65, i vad propositionen
avser försvarsdepartementets verksamhetsområde;
och

nr 62, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ytterligare utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1964/65, i vad propositionen
avser socialdepartementets verksamhetsområde,

varvid utlåtandena nr 52—55, 57—59,
61 och 62 företogos punktvis till avgörande.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 63, i anledning av Kungl.
Majrts proposition angående ytterligare
utgifter på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1964/65, i vad propositionen
avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde.

Punkten 1

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 2

Lades till handlingarna.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden: nr

64, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ytterligare utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1964/65, i vad propositionen
avser inrikesdepartementets verksamhetsområde;
och

nr 65, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående godkännande av
avtal med Stockholms stad rörande vissa
markbyten m. m.,

varvid utlåtandet nr 64 företogs
punktvis till avgörande.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 66, i anledning av Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag för budgetåret
1965/66 till skolväsendet jämte i
ämnet väckta motioner.

Punkten 1

Anslag till skolväsendet

Kungl. Maj:t hade i propositionen nr
1 föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för skolöverstyrelsen,
som föranleddes av vad
departementschefen anfört, dels godkänna
av departementschefen angiven
avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66, dels ock till Skolöverstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
17 640 000 kronor.

I detta sammanhang hade utskottet
till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Kellgren och fröken
Sandell väckt motion (11:463).

Utskottet hade i den nu föredragna
punkten på anförda skäl hemställt, att
riksdagen måtte, med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag och med avslag å motionen
II: 463,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra
personalförteckningen för skolöverstyrelsen
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;

b) godkänna under punkten införd
avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1965/66;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 17 640 000 kronor.

Herr talmannen yttrade, att överläggningen
vid denna punkt jämväl finge
omfatta övriga punkter i utlåtandet;

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

yrkanden skulle dock framställas vid
de särskilda punkterna, sedan de var
för sig föredragits.

Herr ANDERSSON, AXEL, (fp):

Herr talman! Även om jag inte hade
vetat det förut har vissa, skall jag säga
diskreta, förfrågningar från representanter
för de olika partierna i kammaren
gjort det alldeles klart att det just
nu är en mycket olämplig tidpunkt att
diskutera statsutskottets utlåtande nr
66. Alla finner det sannolikt att maj månad
kominer att bli varm, ljus och behaglig
utanför riksdagshuset, men att
maj månad inom detta hus väggar kommer
att bli om inte blod, svett och tårar
så något liknande. I den situationen har
vi i statsutskottets andra avdelning gjort
vårt för att försöka mildra tyngden av
dagens debatt genom att dela upp de
olika punkterna på flera representanter.
Vi har försökt att rationalisera arbetet
för att kammarens ledamöter åtminstone
skall kunna komma hem och fira valborgsmäss
och första maj i god kondition
och under de dagarna njuta vårens
primörer.

Jag för min del har tänkt att bara
syssla mycket kort med frågan om lärarnas
arbetssituation och problemet
om folkhögskolan. Andra kommer att
ta vid beträffande de övriga punkterna
i utlåtandet.

När det gäller lärarnas arbetssituation
borde man väl tillämpa den gamla regeln
att man bör eftersträva att få rätt
man på rätt plats. Under kriget var det
någon som förklarade att det närmaste
man kunde komma i fråga om att placera
rätt man på rätt plats ofta var att göra
en asfaltkokare till kock. Man har en
känsla av att när det gäller lärarnas situation
är det ännu besvärligare.

Det råder som vi alla vet en mycket
stor brist på lärare, men ändå låter man
dem som i vissa fall kan liknas vid asfaltkokare
syssla med sådant arbete som
de inte alls begriper sig på. Vi utnyttjar
alltså denna arbetskraft mycket dåligt.
På de områden där lärarna verkligen

Anslag till skolväsendet

skall göra sin insats inskränks deras tid
av göromål som de inte är utbildade
för; där sitter lärarna och spelar pekfingervalsen
på skrivmaskinen, fastän
det finns gott om arbetskraft som behärskar
maskinskrivningskonsten.

Det är av denna anledning som vi i
reservationen vid punkten 14 har ansett
det vara nödvändigt att försöka få en
bättring till stånd. Vi anser att de ordinarie
lärarna, som nu får åtaga sig övertidstjänstgöring
i mycket stor utsträckning,
bör befrias från en hel del rutinarbeten,
framför allt skrivarbeten. Vi
föreslår därför att anslaget till skrivhjälp
åt lärarna på grundskolans högstadium
skall uppräknas med 200 000
kronor.

Vad som nu sagts beträffande lärarna
i grundskolan gäller också beträffande
lärarna vid våra gymnasier och kanske
inte minst våra rektorer. I reservationen
vid punkten 19 föreslår vi därför också
att anslaget till skrivhjälp åt lärarna
skall ökas med 200 000 kronor. När det
gäller rektorerna anser vi att den försöksverksamhet
med sekreterare på expeditionerna
som hittills har bedrivits
skall utökas och att anslaget för detta
ändamål skall uppräknas med 526 000
kronor.

Jag övergår härefter till folkhögskolorna.
Jag har visserligen ett förflutet
när det gäller folkhögskolorna; jag har
ett minne av att jag någon gång har sagt
att det i fortsättningen för min del inte
skulle bli fråga om att ta mer än en folkhögskola
i sänder. I år befinner vi oss
emellertid i den situationen att två folkhögskolor
är fullt berättigade att få
statsbidrag. Frågan är väl då hur man
skall bära sig åt för att vara rättvis. Såvitt
jag förstår måste man ta de båda
folkhögskolorna på en gång. Departementschefen
har nöjt sig med en folkhögskola.
I reservationen föreslår vi att
statsbidrag skall utgå till två folkhögskolor.
Det är visserligen sant att en av
folkhögskolorna har arbetat väsentligt
längre tid än den andra, men det är
också känt att den senare folkhögskolan

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till skolväsendet

har kommit till i nära samarbete med
skolöverstyrelsen och att den startade
vid en tidpunkt då frågan om folkhögskolans
framtida ställning ännu inte hade
tagits upp till debatt. Under sådana
förhållanden anser vi reservanter att
det är fullt berättigat att även den andra
folkhögskolan nu får sitt statsbidrag.

Jag ber, herr talman, att senare få
återkomma med de särskilda yrkandena.

Herr LARSSON, THORSTEN, (ep):

Herr talman! Jag skall endast uppehålla
mig vid några av de punkter i utskottets
utlåtande beträffande vilka jag
har reserverat mig.

Riksdagen anslår varje år betydande
belopp för det pedagogiska utvecklingsarbetet,
men med den fundamentala betydelse
som utbildningen på detta område
har för fortsatt framåtskridande
måste vi sannolikt vara beredda på att
i framtiden satsa en ännu större del av
nationalprodukten på sådan utbildning.
I sina petita anför skolöverstyrelsen
mycket intressanta siffror, som visar att
näringslivets anslag till forskning och
dylika ting uppgår till omkring 2 å 2,5
procent av driftkostnaderna, medan
skolväsendet inte kommer upp till mer
än 0,2 procent. Det är därför angeläget
med en anslagshöjning och givetvis av
utomordentlig vikt att de omfattande resurser
som vi sålunda kommer att lägga
ned på skolväsendet utnyttjas så effektivt
som möjligt. När det gäller strävandena
att göra utbildningsinvesteringarna
optimalt räntabla är det pedagogiska
utvecklingsarbetet av mycket stor betydelse.
Bättre undervisningsmetoder ger
självfallet ett bättre utnyttjande av resurserna.
Enligt min mening bör därför
riksdagen för detta ändamål anslå större
belopp än vad utskottsmajoriteten
har föreslagit. Inte minst uppbyggnaden
av ett i väsentliga avseenden på nya
principer grundat skolsystem gör det
angeläget att vi tillvaratar de möjligheter
som det pedagogiska utvecklingsarbetet
kan ge en ny skola. En skola med

nya mål kräver också nya metoder om
den skall ge ett så gott resultat som möjligt.
Kravet på nya metoder accentueras
av det förhållandet, att den skola det
gäller skall fungera i ett samhälle som
präglas av snabba förändringar. Det är
en av orsakerna till att skolan måste vara
flexibelt anpassbar till nya förhållanden.
Individualiserad undervisning är
en av de vägar som skolan nu prövar.
På det sättet vill man så långt möjligt
utnyttja de olika elevernas personliga
förutsättningar. Ett annat begrepp är
lagundervisningen, som till stora delar
är helt ny för svenskt skolväsen men
som är föremål för undersökningar. En
annan sak som jag finner det viktigt att
erinra om i detta sammanhang är forskning
rörande undervisningsmetoder för
handikappade. Användningen av olika
hjälpmedel i undervisningen kommer
också in i bilden. Lärarbristen är som
bekant besvärande, och det är väl inte
uteslutet att den i någon mån kan mildras
genom att man tar till vara de nya
pedagogiska möjligheterna.

Jag nämnde den individualiserade undervisningen
— min övertygelse är aU
om vi skall kunna undvika eller i varje
fall minska disciplinsvårigheterna i våra
skolor så gäller det först och sist att
se till att undervisningen får ett intresseväckande
innehåll. Den skall åt varje
pojke och flicka ge en för just honom
och henne anpassad undervisning. Att
försöka plugga läxor i olika teoriämnen
med skoltrötta pojkar blir meningslöst
och ställer dem i opposition till både
skola och lärare. Jag vet att man kan säga
att det är lätt att stå här och tala om
dessa saker men svårt att få någon rätsida
på dem. Inte desto mindre är det
säkert att denna väg är den enda möjliga,
och enligt min mening bör vi inte
heller försöka gå någon annan väg. Man
måste ge varje läroämne ett för de olika
eleverna och deras skiftande möjligheter
att utnyttja sina kunskaper så meningsfyllt
innehåll som möjligt. Även om
vägen är lång fram till förverkligandet
av den målsättningen, vill jag säga att vi

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

måste försöka komma till rätta med svårigheterna
på alla sätt, genom forskning,
laborationer, experiment och tekniska
hjälpmedel.

Sedan har jag, herr talman, gjort
några anteckningar beträffande ytterligare
en punkt, men eftersom jag vet
att en följande talare kommer att mer
ingående behandla den — det gäller
vuxenutbildningen — skall jag inskränka
mig till att helt kort framföra
vissa synpunkter. Jag vill understryka
nödvändigheten av att våra vuxna ungdomar
får vidgade möjligheter och resurser
att bedriva studier för sin fortsatta
utbildning. Många ungdomar önskar
i dag öka sitt vetande på olika områden
och skaffa sig de nödvändiga
kvalifikationerna för att utöva andra
yrken. Tyvärr har man trots den starka
trenden för att skapa bättre studiemöjligheter
nära nog glömt bort den
vuxnes utbildningsmöjligheter. Jag vet
att det konstaterandet möts av en hänvisning
till att en del utredningar sysslar
med problemet. Man menar att det
arbetas bra härvidlag. Jag är inte helt
övertygad om det — de utredningar
som ägnar sig åt vuxenutbildning synes
mig nämligen ha fått den uppgiften
på sitt arbetsprogram som en »bisyssla»
till vad de i övrigt arbetar med.
Förmodligen blir det bara dellösningar
som kan komma fram ur deras arbete.
Vi menar därför med vår reservation
och de krav som framförts motionsledes
att det är angeläget att Kungl.
Maj:t tillsätter en utredning för vuxenutbildningen
som på ett samlande sätt
kan överblicka hela området och framlägga
utvecklingslinjer och förslag. Jag
vill endast beklaga att inte utskottsmajoriteten
funnit det lika angeläget
som vi på minoritetens sida att en sådan
utredning kommer till stånd.

Får jag också, herr talman, bidraga
till rationaliseringen av våra framträdanden
här i riksdagen så till vida att
jag här även behandlar den blanka reservation
jag antecknat vid det föreliggande
utlåtandet. Den är föranledd

Anslag till skolväsendet
av att vi motionsledes tagit upp frågan
om klassificeringen av skolans undervisningsämnen.
Jag vill i detta sammanhang
understryka nödvändigheten
av att man inte fortsätter att värdera
de s. k. övningsämnena och bestämma
lönen för lärarna i dessa ämnen på ett
speciellt sätt. Slöjd och andra yrkesämnen
ingår i vårt moderna undervisningssystem
såsom lika viktiga grenar
som vilket annat ämne som helst. Det
måste vara helt felaktigt att forna tiders
värdeomdömen om dessa ämnen
ännu lever kvar. Redan i fjol skrev
särskilda utskottet om dessa ting och
angelägenheten av att problemet löses.
Under hänvisning till detta och i förhoppning
om att lärarutbildningsutredningen
kommer med förslag bör motionerna
nu inte föranleda någon riksdagens
åtgärd, säger utskottet.

Jag skall inte här, herr talman, yrka
bifall till motionerna, utan jag vill endast
uttrycka den förhoppningen att
det verkligen blir en ny syn på frågan
om klassificeringen av skolans undervisningsämnen,
så att inte själva ämneskategorien
bestämmer vilken lön
tjänstens innehavare skall ha.

Herr WALLMARK (h):

Herr talman! Jag skall liksom övriga
som talat i dag be att få göra några
kommentarer till de reservationer som
jag har deltagit i. Liksom herr Larsson
skall jag börja med det pedagogiska
utvecklingsarbetet.

Skolöverstyrelsens allmänna principiella
synpunkter beträffande det fortsatta
arbetet på det här området har
ju citerats i statsverkspropositionen.
Man gör där, som herr Larsson säger,
en jämförelse med utvecklingsarbetet
inom industrien, som man uppskattar
till 2 å 2,5 procent av de totala driftutgifterna.
Till detta skulle jag vilja
göra den kommentaren att det vore av
betydande värde att få reda på hur
man räknat fram dessa uppgifter. Innan
jag har sett det har jag litet svårt

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till skolväsendet
att tro på de uppgifter som lämnas.
Jag har en känsla av att det är uppfattningar
utan tillräcklig grund som
bär förs vidare.

Man talar också om de statliga forskningsutgifterna.
Det sägs att de ligger
ungefär på 2 procent av den samlade
statliga driftbudgeten. Därvidlag har
vi ett visst material att ta hänsyn till
och granska, och jag tror att man kan
sätta ganska många frågetecken i kanten
inför det sätt på vilket verket har
uppskattat dessa kostnader.

Vidare säger man att utvecklingsarbetet
inom skolväsendet totalt rör sig
om uppskattningsvis en procent, varav
det anslag som vi i dag diskuterar utgör
ungefär en femtedel. Jag har velat
säga det för att vi skall ha proportionerna
klara för oss.

Skolöverstyrelsen gör därefter ett
försök att dels presentera en matsedel
på vad man tänkt göra inom den närmaste
tiden, dels lägga vissa principiella
synpunkter på det framtida pedagogiska
utvecklingsarbetet.

Vi har från högerhåll väckt motioner
i det här ämnet, där vi säger att det
är av utomordentlig vikt att utvecklingen
av det pedagogiska arbetet bedrivs
på ett riktigt sätt. Vi har emellertid
inte varit beredda att föreslå en anslagshöjning
utöver vad departementschefen
har ökat. Vi vill i stället få en
utredning till stånd över hela fältet och
ett förslag till nästa års riksdag om
hur utvecklingsarbetet på det pedagogiska
området skall intensifieras, och
därmed avser vi också att täcka in hela
det här området. Som jag ser det, måste
det vara otillfredsställande för riksdagen
att inte få ett samlat grepp över
de pedagogiska problemen. Då departementschefen
i statsverkspropositionen
bara säger att anslaget skall beviljas
och att det sedan får användas efter
Kungl. Maj:ts bedömande, så är det att
beröva riksdagen möjligheten att verkligen
granska och diskutera såväl riktlinjerna
som vissa viktiga detaljer i det
här arbetet.

Låt mig sedan, herr talman, gå över
till punkten 14, där det finns en reservation
vad beträffar delningstalen. Jag
skall inte göra någon analys och ta upp
en debatt om denna fråga. Vi hade ju
så sent som i december en ganska ingående
principdiskussion om detta,
men i en motion från högerhåll och i
reservationen yrkas på att riksdagen
för sin del skall fatta ett principbeslut
om sänkning av delningstalen till 25
men uppdra åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga
att efter utredning
lägga fram ett förslag och en tidsplan
för sänkning av delningstalen. Vi är
ju inte så orealistiska att vi tror att det
går att göra detta på en gång, men vi
anser att frågan är av sådan vikt att
vi bör ha en sänkning som målsättning
i vårt fortsatta reformarbete, även
om det kommer att medföra ökade kostnader
och ett ökat behov av lärare.

I fråga om reservationen vid punkt
19 beträffande skrivhjälp till lärare och
administrativ hjälp till rektorerna har
herr Axel Andersson yttrat sig, och jag
vill bara instämma i hans synpunkter.

Även reservation d vid punkten 19
berör en fråga som vi har haft uppe till
debatt i december föregående år, nämligen
betygsättningen i gymnasier och
fackskolor. Såsom kammarens ärade ledamöter
kanske erinrar sig, rådde mycket
delade uppfattningar bland remissinstanserna
om vilken väg man skulle
gå beträffande betygsättningen, alltså
om man skulle gå in för en relativ betvgsättning
eller fortsätta med den absoluta.
Ett betydande antal remissinstanser
förordade en utredning i frågan. Vi
anser att det inte finns tillräckligt aktuellt
material för att man skall kunna
göra en säker bedömning på denna
punkt, och jag vill därför förorda att en
sådan utredning tillsättes.

Beträffande ämnet religionskunskap,
som behandlas i reservation e vid punkten
19, kommer en annan talare att närmare
utveckla våra synpunkter. Jag vill
i detta ärende här bara säga att det vore
önskvärt om kammaren kunde sträcka

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

sig så långt, att vi åtminstone skulle
kunna få en utredning till stånd för att
granska i vilken utsträckning möjligheter
finns att förbättra religionskunskap
pen såväl när det gäller innehåll som
utrymme i kursplanerna.

Jag går sedan över till punkterna 25
och 27, vilka handlar om bidrag till privatskolor.
Dessa bidrag är alltså uppdelade
på två olika punkter. Den ena
punkten behandlar »Bidrag till vissa
privatskolor in. m.» och den andra »Bidrag
till vissa internatskolor m. m.» Vi
har från vårt håll yrkat på att bidraget
till vissa internatskolor skall upphöra

— punkten 27 skall alltså upphöra och
inordnas under punkten 25 — vilket
skulle innebära att alla dessa skolor
skulle bli lika behandlade. För närvarande
är det inte så, och för de föräldrar
som måste skicka sina barn till de
speciella internatskolor som är uppräknade
i utlåtandet -— Solbacka läroverk,
Sigtunaskolan, Restenässkolan, Viggbyholmsskolan
och Mariannelundsskolan

— innebär det faktiskt en diskriminering,
att de är tvungna att betala högre
avgifter för sina barn. Det är alldeles
riktigt att det i dag finns en utredning,
delvis på beställning av 1963 års riksdag,
som just behandlar dessa frågor.
Eftersom det dock berör så pass känsliga
frågor, ekonomiskt vitala för de enskilda
medborgare som av olika skäl
måste sända sina barn till internatskolor
—• utlandssvenskar o. s. v. — finner
vi det angeläget att redan nu få vidtaga
en ändring, vilket är helt i överensstämmelse
med vad skolöverstyrelsen har
understrukit. Jag vill bara tillägga att
utskottet har varit mycket välvilligt i
denna punkt men har dock ansett att
man bör avvakta utredningen.

I detta sammanhang vill jag bara rent
formellt göra en ändring. Det har nämligen
blivit ett litet missförstånd, förmodligen
när tryckningen skedde. I och med
att punkten 27 skall upphöra skall givetvis
det anslag som finns under punkten
27 överföras till punkten 25. I reservationen
vid punkten 25 yrkas på ett för -

Anslag till skolväsendet

slagsanslag av 18 005 000 kronor, vilket
belopp alltså skall höjas till 19 855 000
kronor.

Får jag, herr talman, till slut bara säga
ett par ord om de reservationer som
finns vid punkterna 45 och 49, som berör
»Bidrag till driften av lokala yrkesskolor»
och »Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare m. m.»
Herr Nyman kommer senare att utveckla
våra synpunkter. Jag vill bara säga
att detta bidrag i kronor räknat har
stått stilla sedan år 1958, alltså i åtta år.
Inte ens en höjning i förhållande till
penningvärdeförsämringen har skett.
Hela tiden har man hänvisat till en
kommande utredning, och under senare
år har man kunnat hänvisa till en sittande
utredning, vilket i och för sig inte
förbättrar förhållandena ett enda
dugg. Jag vill bara påpeka det något
egendomliga förhållandet. Det finns ju
inte någon motion eller reservation i
denna sak. Jag skulle i alla fall vilja säga
dessa ord — i hopp att man läser
dem i ecklesiastikdepartementet och
kanske tar hänsyn till dem i kommande
års statsverksproposition — beträffande
skillnaden mellan bidrag under punkten
45 och bidrag under punkten 49.
Punkten 45 avser bidrag till lokala yrkesskolor.
Till de skolor som uppfyller
ställda krav utgår bidrag. Det finns alltså
där ett kvantitetsbidrag, som är beroende
av hur många sökande som anmäler
sig. När det gäller bidrag för främjande
av lärlingsutbildning finns det av
riksdagen fastlagda bidragsrum. Även i
de fall där utbildningen är fullt godkänd
kan det inträffa att den inte kommer
till stånd på grund av att bidragsrummen
inte räcker till. Jag vill bara
nämna såsom exempel att omläggningen
av yrkesutbildningen inom byggnadsarbetarkåren
beräknas komma att medföra
ett behov av ytterligare 400 bidragsrum.
Det är bara en del av det hela. Kungen
går bara med på en höjning av totalt
300 bidragsrum, vilket i realiteten betyder
att med de ansökningar som finns
inne och väntas bli godkända har redan

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till skolväsendet

innevarande budgetår nästan hela anslaget
för nästa år blivit i anspråktaget.
Det är ju ett ytterst märkligt förhållande.

Jag har, herr talman, inte något yrkande
på denna punkt, eftersom det inte
finns någon reservation. Jag hyser dock
en förhoppning om att dessa mycket
aviga förhållanden blir tillrättalagda i
en kommande statsverksproposition.

Herr KÄLLQVIST, (fp):

Herr talman! I anslutning till den
förste ärade talarens påpekande att man
skall fatta sig kort vill jag bara göra den
reflexionen att kortfattade motiveringar
ju också kan vara starka. Det gäller givetvis
även reservanternas.

Efter viss erfarenhet av grundskolans
verksamhet har vi ansett det angeläget
att nu få en överblick av denna nya skola
som kom till stånd genom 1962 års
beslut. Jag tror att många har den erfarenheten
att man bör göra en översyn
om denna skola skall fylla sitt ändamål
och leda till det resultat som vi hoppats
på. Denna översyn bör omfatta både de
personella resurserna och lokalfrågorna
samt även gälla läroböcker och hjälpmedel.
I denna sak har vi en reservation
under punkt 14, den reservation som är
betecknad med b och där vi begär att
Kungl. Maj:t i 1966 års statsverksproposition
skall redovisa en kartläggning i
frågan samt framlägga förslag för ett
planmässigt tillgodoseende av föreliggande
behov. Det är en rimlig begäran,
men vi tror att den skulle ha betydelse
när vi härnäst tar upp dessa problem.

Inom skolväsendet, även när det gäller
grundskolan, både mellanstadiet och
i viss mån lågstadiet men kanske framför
allt högstadiet, har biblioteket fått
en allt större betydelse. Man har lärt
eleverna använda de resurser biblioteket
ger.

På denna punkt har vi kanske inte
hunnit så långt, men vi är på god väg,
och även här begär vi i en reservation
att man skall försöka rusta upp bibliote -

ken. Det är också nödvändigt att man
skaffar den personal som behövs för att
klara bibliotekstjänstgöringen. Vi begär
där, att man skall framlägga ett förslag
för riksdagen. Vi vill gärna ha detta förslag
så snart som möjligt, helst redan i
höst. Jag vill bara hänvisa till reservationen
under punkt 14, betecknad med
c.

Jag vill förbigå andra angelägenheter
under denna rubrik och övergå till en
fråga som intresserar mig av skilda orsaker.
Det gäller folkhögskolorna. Det
är riktigt som utskottet säger att vi under
många år resonerat om folkhögskolorna.
Vi har resonerat om vad folkhögskolan
skall ha för uppgift efter grundskolans
och fackskolans införande. Vi
har därvid kommit till den uppfattningen
att folkhögskolan fortfarande har en
uppgift.

Då det gäller statsbidragen har man
gått efter vissa regler och därvid över
huvud taget tillämpat den praxis att
man ger folkhögskolorna statsbidrag allt
efter den tid de varit verksamma. Det
är ju landstingen som driver dem, men
det kan också finnas andra som bär ansvaret
för folkhögskolor.

Departementschefen har föreslagit att
man nu skall öka antalet folkhögskolor
med statsbidrag med ett. Vi föreslår att
det skall bli två. Bakom den tanken ligger
framför allt en önskan att stödja en
skola som befinner sig i Klarälvsdalen i
Värmland. Platsen heter Stöllet. Den har
ingenting med »stöllighet» att göra, det
försäkrar jag, utan snarare tvärtom.
Skolan är mycket noga planerad, och
jag tror att den fyller sitt ändamål i
många avseenden. Det är en alldeles särskild
skola, och jag måste besvära kammarens
ledamöter med att i korthet berätta
om den. När folkhögskolan planerades
var givetvis landstinget — och
även skolöverstyrelsen — inkopplad. I
detta sammanhang framfördes tanken
att man i samma anläggning skulle inrymma
ett högstadium av grundskolan.
Man menade att det skulle vara ekonomiskt
inte minst för staten, och så sked -

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

de. Man har i Stöllet en anläggning som
man kallar för en »skolby». Jag skulle
gärna vilja råda den som har sina vägar
upp i det vackra Värmland att fortsätta
till Stöllet och titta på skolbyn däruppe.
Har inte andra avdelningens ärade ordförande
varit där, så tror jag att han
skulle uppskatta anläggningen, även om
det inte betyder att han skulle ändra
sig när det gäller anslaget.

Skolan är alltså byggd med medel
från staten och från landstinget, men
även kommunen har satsat pengar i
denna skola mer än vad som är vanligt.
Det gäller framför allt de lokaler som
avser samlingar och även måltidslokaler.
Denna anläggning är så pass enastående
och så uppmärksammad att man
t. o. m. lär ha fått besök från utlandet.
Jag skall naturligtvis inte säga att den
skall ha statsbidrag för den skull, men
jag tror att det kan ha en viss betydelse.
Statsbidraget bör emellertid komma, ty
skolan står nu faktiskt i tur efter den
vanliga regeln som vi använder oss av.
Dessutom skulle vi kunna säga att staten
tjänar på detta genom att man samordnar
lokalfrågorna.

Eftersom jag nämnde ett personligt
besök, skulle jag önska att ecklesiastikministern
också skulle komma och titta
på Stöllet. Jag vet att han varit i Sysslebäck
och sett på en annan fin värmländsk
skolanläggning. Man måste ändå
säga att utskottsmajoritetens motivering
för sitt avslagsyrkande är — förlåt mig
att jag säger det — en mycket svag
motivering, nästan det svagaste man kan
komma med. Utskottet uttalar att man
skall iaktta en viss försiktighet med anläggningen.
Det är litet sent att tänka på
anläggningen, när man drivit den sedan
1962. När riksdagen sade det 1961 för
första gången, var det för sent att åberopa
det skälet, ty skolan tillkom i
samarbete med de olika avdelningarna
i skolöverstyrelsen, både folkhögskoleavdelningen
och avdelningen för det
obligatoriska skolväsendet, och det
fanns representanter på platsen för att
studera förhållandet.

Anslag till skolväsendet

Säkert förstår kammarens ledamöter
att jag med dessa ord vill ha sagt att det
är något alldeles speciellt med Stöllet,
och att man bör ta hänsyn till vad som
förevarit och tillämpa de förut gällande
reglerna. Det finns inget skäl att göra
något avsteg. Jag hoppas att jag kunnat
redovisa detta.

Senare får jag återkomma med yrkande.
Det gäller en reservation som finns
på punkten 52 om bidrag till driften av
folkhögskolor, och jag tror att kammarens
ledamöter även kan förstå att det
värmländska intresset är ett allmänt intresse.

Herr OLSSON, JOHAN, (ep):

Herr talman! Jag ber att få säga några
ord i denna debatt, främst vad gäller
punkterna 45 och 49.

Under punkten 45, avseende bidrag
till driften av lokala yrkesskolor, har
Kungl. Maj:t bl. a. föreslagit ett förslagsanslag
på 135 miljoner kronor. 1
detta anslag är emellertid inte inräknad
någon höjning av statsbidraget till
inbyggda skolor och företagsskolor.
Inte heller föreslås att statsbidrag skall
utgå till företagsskolor inom handel
och husligt arbete, överstyrelsen för
yrkesutbildning har under flera år äskat
högre anslag till den utbildning
som sker i samråd och samarbete med
näringslivet. Under punkt 45 har väckts
motioner, där man dels motiverar behovet
av en allmänt generösare inställning
till den yrkesutbildning som sker
inom näringslivet, dels yrkar på högre
anslag till denna. Man har också yrkal
på högre anslag till den utbildning som
sker hos hantverksmästarna i form av
lärlingsutbildning, och man begär i
konsekvens med de yrkandena en anslagshöjning
med 5 miljoner kronor.

Den del av yrkesutbildningen som
sker inom och i samarbete med näringslivet
har fått kämpa under knapphetens
kalla stjärna, och man måste
ifrågasätta om inte samhället skulle ha
haft åtskilligt att vinna på att man under
år som gått visat en större genero -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till skolväsendet
sitet mot sådan utbildning. I en tid
när man allmänt är överens om att
utbildning och i synnerhet yrkesutbildning
är en hävstång till framåtskridande
och en ur såväl ekonomisk som
allmänt arbetsmiljöförbättrande synpunkt
mycket lönsam investering, borde
man mera söka utnyttja alla tillfällen
och möjligheter att ge utbildning.
Genom en friskare satsning på att stimulera
näringslivet självt till engagemang
står säkert många utbildningsplatser
att vinna.

Vi har tyvärr många unga människor
som står i ko och klappar på portarna
till utbildningslokalerna men som inte
kommer in. Som exempel vill jag ta
några siffror från mitt hemlän, Gävleborgs
län, där landstinget numera övertagit
huvudparten av yrkesutbildningen
och tillämpar central elevintagning.
Under 1964 var totala antalet sökande
till yrkesskolorna inom länet 1 600,
medan antalet intagna stannade vid
796, alltså knappt hälften av dem som
ville ha utbildning. Ett annat exempel
kan tas från lärlingsutbildningen. Där
kan man ur en rapport som häromdagen
lämnades från skolöverstyrelsen
utläsa att under innevarande budgetår
föreligger hittills 3 927 ansökningar om
lärlingsbidrag — alltså redan innan
budgetåret är till ända — medan det
finns endast 1 900 bidragsrum att fördela.
Det föreligger alltså här mer än
dubbelt så många ansökningar som det
finns bidragsrum. Dessutom kan man
vänta att en hel del linjer inom byggnadsbranschen
kommer att i än högre
omfattning utnyttja lärlingsutbildningen
för att ge plats åt eleverna under
andra och tredje utbildningsåren i den
växelutbildning som yrkesskolorna alltmer
tillämpar. Då kommer behovet att
starkt öka också på det området.

Det är djupt otillfredsställande att
konstatera att inemot hälften av antalet
yrkesutbildningssökande ungdomar
inte kan erbjudas utbildning. Vad samhället
härigenom förlorat lär bli stora
och oersättliga värden, och vi får efter

hand kämpa och försöka att genom en
alltmer intensifierad vuxenutbildning
reparera vad som brustit.

Utbildning inom näringslivet bör
kunna mera accepteras också av andra
skäl än bristen på utbildningsplatser.
Ett av dem är att en sådan utbildning
är billig för samhället. Utbildningskostnaderna
t. ex. vid centrala verkstadsskolor
belöper sig till mer än 10 000
kronor per elev och år, om även internatskostnaderna
inräknas. Som kammarens
ledamöter känner val till uppgår
statsbidragen till inbyggd undervisning
endast till en bråkdel av detta
belopp. Utbildning i näringslivet och
i samråd med näringslivet blir billigare
därför att man kan utnyttja en
i gång varande produktionsapparat.
Man kan utnyttja lokaler som inte används
i produktionen. Lärarna är delvis
engagerade i produktionen, och
maskinerna arbetar också i produktionen.
Men man kan också erbjuda
eleverna ett mera produktivt arbete inom
näringslivet än man kan på yrkesskolorna,
där de ofta måste ha sådana
objekt i övningsarbetet, som sedan får
kasseras. Det blir härigenom också en
meningsfylld utbildning för de ungdomar
som får ta de] av den, och eleverna
anpassas dessutom till den rutin,
som förekommer i arbetslivet och som
ofta utgör en tröskel för de ungdomar,
som kommer ut från yrkesskolorna och
skall träda in på arbetsmarknaden.
Denna utbildning i näringslivet är givetvis
också billig ur den synpunkten
att näringslivet självt bidrar till utbildningskostnaderna.
Detta är ju inte
minst en faktor som det så ofta inte
tas hänsyn till när det är fråga om
statsbidrag till yrkesutbildning inom
näringslivet. Trots att utbildningen är
billig för samhället torde den inte vara
sämre generellt sett.

Vi har inom Gävleborgs län en ganska
väl utvecklad inbyggd yrkesutbildning
i landstingets regi. När det gäller
bilbranschen kommer länet som nummer
två efter Stockholm i fråga om an -

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

talet elever i inbyggd undervisning.
Det har kunnat konstateras att efterfrågan
på ungdomar som fått sin utbildning
inom näringslivet är stor,
många gånger större än på andra ungdomar,
och man har fått den uppfattningen
att denna inbyggda yrkesutbildning
bör utvecklas.

Vi möter kanske ofta det argumentet
«.tt anslagen till inbyggd yrkesutbildning
är anslag till företagen, som företagen
själva drar nytta av. Statsmakterna
har därför varit försiktiga med
att lämna bidrag till sådan yrkesutbildning.
Detta är ju en felsyn på problemet.
Det är tvärtom så att näringslivet
självt bidrar med sin beskärda del till
sådan utbildning — för varje statsbidrag
som kan placeras i näringslivet
får näringslivet självt också bidra med
sina kostnader. Skulle vi se problemet
ur den synpunkten, att det är ungdomen
som får nytta av det bidrag som
här ges till näringslivet, kan det också
vara lättare att väcka ett större intresse
för en ökning av anslaget till denna utbildning.

Vad jag här sagt innebär givetvis inte
att jag på något sätt är motståndare
till den reguljära yrkesutbildningen.
Jag anser tvärtom att den måste intensifieras
och byggas ut. Men jag ber att
få betona angelägenheten av att man
i det läge som nu råder måste tillvarata
alla möjligheter för att bereda utbildningen
plats. Jag är mycket angelägen
om att understryka att man här bör
söka bedriva ett intimt samarbete mellan
de olika utbildningsformerna. Jag
tror att utvecklingen med de höga krav
på utbildning, som efter hand ställes,
och med de knappa resurser vi förfogar
över, kommer att tvingas in på den
linje jag här talat för.

Stöd för dessa synpunkter har också
kunnat spåras i direktiven till yrkesutbildningsberedningen.
Det är med
verkligt stort intresse vi emotser resultatet
av denna utredning som vi förväntar
skall komma med ett djärvt
grepp på detta problem.

Anslag till skolväsendet

Vad jag nu sagt får gälla som en allmän
motivering till den inställning jag
har till frågan om anslag för utbildning
inom näringslivet.

Utskottets majoritet har motiverat
sitt avslag på anslagshöjningar med att
den sittande yrkesutbildningsberedningen
borde pröva dessa frågor. Det
kan vara riktigt att principfrågorna
prövas av utredningen — alltså hur
verksamheten framöver skall bedrivas
— men här gäller det frågan om vi
skall låta inflationsutvecklingen år efter
år försämra betingelserna. Frågan
är ju: Skall vi låta inflationen år efter
år försämra betingelserna för den yrkesutbildning,
som bedrives? Är vi
överens om att utbildningen är bra, bör
vi inte låta denna urholkning av penningvärdet
försämra den utbildning,
som redan bedrives. Jag tycker att samhället
ändå har det ansvaret för utbildningen
att man måste se till att de fördyringar
som skett i utbildningsverksamheten
kan kompenseras med nya
medel.

Med det sagda vill jag motivera de
reservationer, som finns under punkterna
45—49, till vilka jag senare får
yrka bifall.

Herr NYMAN (fp):

Herr talman! Så här dags är väl det
mesta sagt i fråga om statsutskottets utlåtande
nr 66 och de reservationer som
har knutits till de olika punkterna, men
jag skall ändå uppehålla mig vid punkt
nr 19 reservation b av herr Boman
m. fl. Den tar upp frågan om tillsättandet
av en särskild utredning i fråga om
studiehjälpen vid vuxenutbildning och
en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet.

Intresset för vuxenutbildningen har
ökat i takt med utbyggnaden av det allmänna
skolväsendet och den högre utbildningen
vid universitet och högskolor.
Det har mer och mer framstått som
ett rättvisekrav och ett samhällskrav att
vi skall öka vårf intresse från samhällets

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till skolväsendet

sida när det gäller de vuxnas utbildning.
Frågan är emellertid i vilken takt vi
skall rå med att utveckla denna kanske
den största utbildningssektorn. Det rör
sig om mer än en miljon vuxna, och det
kan bli två miljoner.

Med vuxenutbildningen avser vi numera
i pedagogiska sammanhang sådana
vuxna som erhållit en viss grundutbildning,
kommit ut i arbetslivet och därefter
tagit upp studier för sin fort- och
vidareutbildning.

I motionerna 1:162 och 11:196 av
herrar Hedlund och Ohlin m. fl. har utförligt
beskrivits vuxenutbildningens
omfattning, former, resurser i dagens
läge, studiefinansiering för vuxna, radions
och televisionens roll m. in. Den
utbildning som det i första hand gäller
är främst den s. k. målinriktade utbildningen.
Den återfinns i så gott som alla
utbildningsformer. Den har karaktäriserats
som ett paraply spänt över hela utbildningsområdet
— från yrkesskola till
universitet skulle man kanske kunna säga.
Nya medel för utbildning såsom radio
och television, språklaboratorier
och datamaskiner har på sistone skapat
oanade möjligheter för en allt omfattande
och övergripande vuxenutbildning.
Hittills har ofta korrespondensundervisningen
varit den enda formen som stått
vuxna till buds, men nu öppnas nya, stora
möjligheter.

Det finns emellertid en hel del hinder
för vuxna att fortsätta sina studier. Det
är icke minst den studiesociala frågan,
d. v. s. möjligheterna för vuxna med
förvärvsarbete och kanske familj att
komma loss och ägna sig åt mer krävande
och långvarigt målinriktade studier.
Den studiesociala frågan, har vi menat,
måste först utredas, och den behöver
en särskild utredning eftersom enligt
utskottet gymnasieutredningen icke
skall taga upp den studiesociala frågan
för vuxenutbildning.

Utskottet anser visserligen att kraftfulla
åtgärder bör vidtagas i syfte att
underlätta utbildning och fortbildning
för vuxna, men vill i fråga om en sam -

manfattande översyn avvakta arbetande
utredningar. I väntan därpå skulle emellertid
utredningen i fråga kunna lösa
den studiesociala frågan och därefter ta
itu med översynen, som säkerligen behövs.
Vi skall komma ihåg att denna
fråga om vuxenutbildning är uppdelad
på fem utredningar, vilka var och en
arbetar inom en begränsad sektor av det
hela.

Sedan vill jag endast säga ett par ord
om frågan på punkt 19 som har tagits
upp i en annan reservation. Det gäller
det stora debattämnet i gymnasiefrågan
— religionskunskapen och dess kursinnehåll
och förstärkning. Jag anser liksom
herr Wallmark att det är av stor
vikt att religionskunskapen får en från
skilda synpunkter godtagbar utformning
och att det finns anledning utreda kursinnehållet
i ämnet religionskunskap inom
såväl gymnasiet som fackskolan.

Sedan önskar jag också säga ett par
ord beträffande punkt 45 om bidragen
till driften av lokala yrkesskolor, till
vilka räknas även inbyggda skolor inom
industri, hantverk och handel, och
enskilda företagsskolor, med andra ord
de yrkesskolor som har näringslivets företag
och organisationer till huvudmän.

I en till punkten fogad reservation
yrkas bifall till en justering av bidragsbeloppen
som kompensation för de
automatiska kostnadsökningarna.

Frågan om normerna för bidrag till
näringslivets yrkesutbildning och hur
statsmakterna handlägger den är inte
bara enligt min uppfattning, herr talman,
en bidragsfråga, utan jag ser det
också som en viktig attitydfråga, som
kanske just nu är mer betydelsefull än
någonsin.

Det tycks inte råda några delade meningar
om att näringslivets insatser för
den praktiska yrkesutbildningen av ungdom
även i framtiden är önskvärd ur
samhällets synpunkt. I direktiven till
yrkesutbildningsberedningen sägs nämligen
»att sannolikt blir det nödvändigt
att i större utsträckning än hittills ta
näringslivets resurser i anspråk för yr -

Torsdagen den 20 april 1905

Nr 20

kesutbildningen». Hur näringslivets resurser
skall tas i anspråk har den sittande
utredningen att ta ställning till.
Att döma av en tidningsartikel nyligen
råder en viss tveksamhet inom nämnda
beredning. Denna tveksamhet är jag inte
alls förvånad över, utan jag tycker
att den är alldeles naturlig. Det gäller
framför allt hur den framtida yrkesskolan
skall utformas. Om jag förstått rätt
gäller det för det första att yrkesskolans
främsta uppgift skall vara att utgöra ett
alternativ till övriga gymnasieformer,
som underlättar det fria valet och en
övergång från en gymnasieform till en
annan. Det förutsätter antagligen en tvåårig
skolform som erbjuder utbildning i
allmänna ämnen ocli praktiskt inriktas
på stora yrkesområden och inte så mycket
som i dag på specialområden.

En annan fråga blir lokaliseringen av
denna skolform.

Det andra som man diskuterar och
där meningarna bryts är att yrkesskolans
främsta uppgift skall vara att utbilda
för praktiska yrken i näringslivet i
den omfattning behov föreligger. Den
målinriktningen lar hänsyn till avnämarna
men skapar också möjligheter
för ungdomarna att beredas adekvat sysselsättning
med hänsyn till utbildningen
när de en gång kommer ut på arbetsmarknaden.
Då har jag frågat mig om
man kan tänka sig en tredje väg.

Finns det möjligheter att förena dessa
två målsättningar — att få en modifiering
av de riktlinjer, som fastställdes
i fjol vid behandlingen av det gymnasiala
utbildningsväsendet? Det skulle
kanske betyda en yrkesskola, som är
mer flexibel med hänsyn till specialiseringen
i olika yrken och utbildningstid
och med hänsyn till de olika yrkenas
krav och lokaliseringen av yrkesskolorna
på olika orter både i företagens regi
och i kommunernas regi.

Beredningens ordförande tycks delvis
vara inne på tanken då han vid ett föredrag
säger: »Det kan anas en yrkesutbildning
av två slag i framtiden: å ena
sidan eu bred grundutbildning, som i

Anslag till skolväsendet

icke ringa mån bygges upp kring elevers
och målsmäns önskemål» — det
var alltså mitt första alternativ -— »å
andra sidan ett antal specialutbildningar,
där näringslivets synpunkter och behov
spelar en dominerande roll. Att i
en sammanhållen organisation på ett
riktigt sätt bygga in dessa olika yrkesutbildningar
är ett av de problem som
yrkesutbildningsberedningen får brottas
med. Framtidens yrkesutbildning
måste mer än dagens bygga på insatser
av samhället och näringslivet, på utbildning
i skola och näringliv.»

Herr talman! Jag vill för min del tro
att vi gagnar både ungdomarna och deras
yrkesval samt näringslivet bäst genom
en modifierad yrkesskola i förhållande
till den gymnasiala skolform som
vi i höst antydde riktlinjerna för. .lag
tror att det finns rum både för privata
och allmänna yrkesskolor och att dessa
utbildningsformer skall kunna bli likvärdiga
i en framtid.

Medan nu yrkesskolans framtid planlägges,
får vi emellertid icke hämma
den verksamhet som fortgår, och det
gäller i lika hög grad det privata näringslivets
yrkesutbildning som de allmänna
yrkesskolorna. Det är därför jag
vill rekommendera en uppräkning avstatsbidragen
med 25 procent i enlighet
med förslaget i den med 7 betecknade
reservationen. Det som gäller bidragen
till inbyggda skolor och företagsskolor
gäller också grundbidragen och kurstilläggen
till lärlingsutbildning hos
hantverksmästare — vilka bidrag likaledes
stått oförändrade sedan 1958. Jag
anser att också dessa bidrag bör uppräknas
med 25 procent med hänsyn till
kostnadsutvecklingen.

Herr talman! .lag skall be att få återkomma
med mina yrkanden.

Herr BOMAN (fp):

Herr talman! Vid punkten 27 i utskottets
utlåtande har jag fogat en blank reservation
i anledning av två motioner
som utskottet har behandlat.

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till skolväsendet

Den första motionen, nr 270, gäller
anslag till Mariannelundsskolan. Den är
en privat skola, som under de 60 år den
arbetat inte haft något bidrag till andra
årskursen i realskolan. Det är i stor utsträckning
vuxenutbildning som där bedrivs.
I klass 1 är medelåldern i år 19
år, och i klass 2 21 år. Flertalet av eleverna
kommer från mindre bemedlade
hem, och finansieringen har vållat svårigheter
för många av dem, och skolan
har måst höja avgiften med 440 kronor.
Det är därför angeläget att även skolan
så snart som möjligt får statsbidrag till
den tvååriga realskolan.

Vidare har jag i motion nr 371 motionerat
om anslag till Grännaskolan. Grännaskolan
är en försöksskola, som nyligen
har startat och kanske driver undervisningen
efter andra linjer än övriga
skolor. Man försöker där tillämpa
nya metoder och har vunnit stort förtroende
och stor tillslutning, men skolan
har stora ekonomiska svårigheter
att brottas med. Vi har därför i motionen
begärt statsbidrag till skolan. Jag
kan nämna att man i den reviderade
driftbudgeten för år 1965/66 räknar med
ett driftunderskott på 247 500 kronor,
och sammanlagt sedan skolan startade
har man bokfört ett driftunderskott på
613 000 kronor. Detta visar att det är ytterst
angeläget att statsbidrag utgår till
denna skola så snart som möjligt.

Nu säger utskottet att man bör avvakta
resultatet av den sittande utredningen.
Jag kan här meddela att utredningen
har besökt både Grännaskolan och
Mariannelundsskolan, och de av utredningens
ledamöter som jag haft kontakt
med har varit mycket positivt inställda
till båda skolorna, särskilt Grännaskolan.

Jag skall inte ställa något yrkande om
bifall till motionerna. Jag vill i stället
uttala min tacksamhet till statsutskottets
andra avdelning för den positiva skrivning
som den har presterat: »Utskottet
har stor förståelse för motionärernas
uppfattning att statsbidrag bör utgå till
nyssnämnda skolor liksom till berörd

realskolelinje. I avvaktan på resultatet
av pågående utredningsarbete är utskottet
emellertid icke berett att nu förorda
en utökning av antalet internatskolor
med statligt bidrag. Ustkottet förutsätter
dock att Kungl. Maj:t kommer att ha sin
uppmärksamhet riktat på berörda skolors
ekonomiska förhållanden och därest
det visar sig nödvändigt, innan utredningen
slutförts, överväger frågan
om statsbidrag till de skolor och den
realskolelinje som avses i motionerna.»

Jag har herr talman velat understryka
detta, och hoppas att Kungl. Maj :t i enlighet
med utskottets uttalande bär sin
uppmärksamhet riktad på dessa skolor.

Jag bär, herr talman, inget yrkande.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! över detta avsnitt av
åttonde huvudtiteln har statsutskottet levererat
59 punkter, mer eller mindre betydelsefulla.
Utav dessa 59 punkter har
vi lyckats uppnå enighet på 50 punkter.
Jag måste för min del säga att detta är
ett glädjande tecken, och jag vill frambära
min tacksamhet till ledamöterna i
andra avdelningen av statsutskottet. Att
den sakliga inställning som de har haft
till problemet ändock resulterat i nio
reservationer tolkar jag mera som en
sak, som beror på den historiska utvecklingen.
Alla som har suttit i statsutskottet
en längre tid vet, att de flesta av dessa
ärenden har kommit upp år efter år,
och de som suttit mycket länge i denna
kammare vet att vi kan gå ett tjugotal
år tillbaka i tiden på vissa punkter.

Vad gäller de reservationer som nu
har anförts vill jag bara framhålla några
synpunkter. Jag skall inte tränga in i
alla de olika problemen utan i en hel del
kan vi helt enkelt, såsom utskottet har
gjort, hänvisa till pågående utredningar.
Det brukar ju vara så här i riksdagen,
att om man vet att en utredning pågår,
brukar man inte handla innan man vet
vad utredningarna kommer fram till.

De talare som hittills har yttrat sig

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

har återkommit till några få punkter.
En av dem gäller vuxenutbildningen.

Herr talman! Låt mig säga att man
tydligen lägger in olika betydelser i begreppet
vuxenutbildning. Flera talare
har vidrört detta avsnitt, men såvitt jag
bär kunnat höra har ingen av dem vidrört
den omfattande omskolning som nu
bedrivs och som väl ändå måste betraktas
som en vuxenutbildning, utan de har
i regel talat om den teoretiska vuxenutbildningen.

Man kan här påvisa en del förhållanden,
som kanske inte är riktigt önskvärda.
Statsutskottets andra avdelning hade
för en tid sedan nöjet att göra en resa i
mellersta Norrland. Vi besökte därvid
också ett vuxenutbildningsgymnasium.
Det mesta där kunde vi för all del godkänna,
men när vi fick upplysningen att
åtskilliga småskollärarinnor utnyttjade
denna möjlighet till utbildning, blev flera
av oss litet betänksamma. Intet ont
sagt om våra småskollärarinnor — vi
missunnar dem inte att få en vidareutbildning
— men vi hade knappast tänkt
oss en vuxenutbildning av den sorten.

Någon här berörde delningstalet. Som
kammarens alla ledamöter vet är också
detta en gammal fråga som kommer igen
varje år. För två år sedan lämnade särskilda
utskottet en ingående redogörelse
för detta problem, och vi som där var
med framhöll, att vi med tanke på den
lärarbrist som råder och som kommer
att råda i många år framöver inte med
bästa vilja i världen kommer att kunna
sänka delningstalet. Jag förstår att jag
här kan få det svaret, att man inte kräver
en sänkning omedelbart, utan bara
ett principbeslut. Ja, herr talman, jag
skulle dock tro att många av oss här i
kammaren bar en erfarenhet av vad
principbeslut innebär, och jag för min
del vill inte vara med om några sådana
i onödan.

När vi är inne på detta område vill
jag ----- jag skulle tro till lärarnas egen
uppmuntran — ta upp frågan hur man
på detta område har det i andra länder.
Andra avdelningen bar gjort en resa i

2 Förslå hammarens protokoll 1965. Nr 20

Anslag till skolväsendet

Sovjetunionen, vars skolväsende på vissa
punkter har kommit mycket långt
men där vi ändock fick klara bevis för
att delningstalet är väsentligt högre än
hos oss. Går vi från land till land inom
Europa och Amerika visar det sig, att vi
ligger mycket bra till på detta område.

Därmed är inte sagt att vi, om situationen
en gång i framtiden skulle bli sådan
att vi fick personella och ekonomiska
möjligheter att sänka delningstalet,
inte skulle göra det, men i nuläget
kan vi inte vara med om någonting sådant.

Det bar här även talats om folkhögskolan
— den är också en gammal bekant.
Kungi. Maj:t har föreslagit att en
ny folkhögskola skall få statsbidrag,
men vissa motionärer har ansett att vi
borde ge statsbidrag till två sådana skolor
och motiverar det med att de enligt
gamla regler skulle vara berättigade till
statsbidrag nu.

Då vill jag erinra om att riksdagen,
såsom herr Källqvist nämnde, gång på
gång varnat för att starta nya folkhögskolor.
Vi skrev officiellt om det 1961,
men redan dessförinnan hade vissa utredningar
varit inne på tanken att man
borde vara mycket försiktig med att
starta folkhögskolor när praktiskt taget
hela vårt undervisningsväsende ligger i
smältdegeln. Det har ju varit det tema
som vi har måst hålla fast vid. Hur folkhögskolorna
kommer att utvecklas kan
väl ingen avgöra i dag — vi vet så litet
om den saken nu och vi visste inte mycket
1961 heller. Därför måste vi vara
försiktiga i våra uttalanden.

Herr Olsson var inne på en hel rad
problem. Herr Olsson är ju ny i denna
kammare, och det gör att han kanske inte
haft tillfälle att studera ens riksdagsprotokollen,
men skulle han ha gjort
det, så vet han att de synpunkter han
här anförde har behandlats år ut och år
in under en rätt lång tid. Detta är ingen
som helst anmärkning mot herr Olssons
anförande, utan jag vill bara konstatera
fakta i målet. Eftersom herr Olsson
snuddade vid den ekonomiska sidan är

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till skolväsendet

det kanske inte förmätet att erinra om
hur mycket pengar det rör sig om på
denna punkt. Kungl. Maj:t föreslår i år
ett anslag på 135 miljoner kronor. Det
betyder en ökning i jämförelse med fjolårets
anslag med inte mindre än 14 miljoner
kronor. Man måste ha mycket
högt ställda anspråk om man inte erkänner
att det är ett krafttag.

Sedan kan man naturligtvis diskutera
olika detaljer inom hela detta fält — det
förstår jag mycket väl. Jag skall inte
trötta kammarens ledamöter med att här
beröra varje enskild detalj. Utskottet
har försökt att ge en konkret beskrivning
av utskottsmajoritetens inställning.
Vi har försökt framhålla vad som kan
vara av betydelse under de olika punkterna.
De av kammarens ledamöter som
haft tillfälle och möjlighet att läsa utskottsutlåtandet
torde kunna intyga, att
vi har försökt att ge en i görligaste män
objektiv beskrivning av läget. Det är bara
naturligt att det på vissa punkter kan
finnas olika uppfattningar. Men om man
försöker se till totalutslaget av Kungl.
Maj:ts proposition och dess förslag i de
olika punkterna, tror jag ändå att envar
kan säga, att genom denna proposition
har ånyo tagits ett verkligt krafttag för
att höja och förstärka vårt utbildningsväsen.

Herr talman! Jag vill redan nu förråda,
att jag senare vid punkt efter punkt
kommer att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr ANDERSSON, AXEL, (fp):

Herr talman! Jag är säker på att alla
ledamöterna i andra avdelningen gläder
sig åt att avdelningens ordförande
gav oss ett så vackert betyg som det vi
fick. Jag tror mig kunna återgälda det
med att från ledamöternas sida säga,
att vi brukar tycka att ordföranden är
mycket saklig.

Jag kan dock inte komma ifrån att
han gjorde ett litet snedsprång då han
förklarade, att vad som skrivits i reservationerna
och sagts här från reser -

vanternas sida då det gäller vuxenutbildningen
närmast visade ett stort intresse
för den teoretiska utbildningen.
Det är såvitt jag förstår inte alls på
det sättet. Tvärtom har vi ju från vår
sida talat om de inbyggda skolorna ocli
företagsskolorna, alltså de skolformer
som står näringslivet mycket nära och
där inte alls de teoretiska ämnena kommer
i främsta rummet, utan den praktiska
utbildningen.

Detta gäller också lärlingsutbildningen.
Jag och andra avdelningens ordförande
har tidigare haft våra drabbningar,
då det gäller lärlingsutbildningen.
Herr ordföranden har då gjort
gällande, att en nackdel med lärlingsutbildning
hos hantverksmästarna skulle
vara att lärlingarna där inte får nödig
teoretisk utbildning. Det är, har
avdelningsordföranden hävdat, inte
möjligt att hos hantverksmästarna ge
lärlingarna både teoretisk och praktisk
utbildning. Jag tror inte att vi på vårt
håll övervärderar den teoretiska utbildningen,
utan vi har tvärtom understrukit
den praktiska utbildningens
stora betydelse.

När det gäller folkhögskolorna är det
alldeles riktigt, att vi alla har varit
överens om denna varning och maning
att försiktighet borde iakttas. Men den
folkhögskola som nu är aktuell, Klarälvdalens
folkhögskola, satte i gång
verksamheten 1962. Det hade naturligtvis
föregåtts av ett ganska vidlyftigt förberedelsearbete.
Då detta förberedelsearbete,
såsom vi nu fått höra av en
värmlänning, skedde i samarbete med
grundskolan, förstår vi att det måste
ha tagit åtskillig tid, innan man kunde
starta. Det uttalande som vi gjorde 1961
lär därför inte ha hunnit tränga igenom,
då man planerade denna folkhögskola.

Jag är fullt överens med avdelningens
ordförande om att vi bör säga ifrån
ordentligt, att i fortsättningen några
nya folkhögskolor inte skall påbörjas
förrän hela detta problem är löst. Här
är emellertid läget sådant, att vi har

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

två folkhögskolor som båda är berättigade
till statsbidrag. Enligt departementschefen
kan bara en få det. Skall
det då vara ett lotteri som avgör vilken
av de båda folkhögskolorna som
får statsbidrag? Förra gången förlorade
Kaggeholm i lotteriet. Nu är Kaggeholm
med ännu en gång. Det vore rätt
tragiskt om Kaggeholm skulle förlora
lottdragningen även denna gång. Jag
tycker emellertid också att det vore
tragiskt om Klarälvdalens folkhögskola
skulle förlora.

Därför anser jag det enklast och rättvisast
att, såsom föreslås i reservationen,
båda folkhögskolorna får statsbidrag,
särskilt som de ju båda är berättigade
därtill.

Herr NÄSSTRÖM (s) kort genmäle:

En mycket viktig fråga, herr talman,
som herr Andersson här berörde, vill
jag utveckla litet mer.

När det gäller yrkesskolor, utbildning
hos hantverksmästare o. s. v. skulle jag
tro att alla intresserade personer som
följt med diskussionen har lagt märke
till något som kan bli ett ganska besvärligt
problem i fortsättningen. Vi
har läst om de undersökningar som
gjorts angående hur grundskoleeleverna
väljer linje på högstadiet. Det visar
sig att det finns skolor där ända upp
till 80 procent av eleverna väljer teoretisk
utbildning. Antag att detta skulle
bli normerande för landet i övrigt. Då
kommer vi, herr talman, snart att stå
med obesatta yrkesskolor på många
håll.

Nu hoppas jag att det inte skall gå
så illa, men det finns mycket oroande
tecken på en utveckling i eu sådan
riktning, som vi inte alls hade tänkt
oss när vi beslutade om den nya grundskolan.
Detta gör att vi kanske måste
ta oss eu funderare på i vilken riktning
utvecklingen går. Därtill måste vi tänka
på de nya fackskolorna. Med föräldrarnas
stora ambitioner kanske det
blir så, att en mycket stor del av alla

f2 Första kammarens protokoll 1 Uti it. Nr 20

Anslag till skolväsendet
föräldrar i landet kommer att råda de
ungdomar som inte går till gymnasiet
att välja fackskolan i stället för yrkesskolan.
Även det är ett oroande tecken.

Kammarens ledamöter torde nog i
framtiden få ta ställning till dessa problem,
som jag anser vara mycket viktiga.
Alla är väl överens om att vi i
vårt land behöver såväl teoretiskt som
praktiskt utbildade ungdomar. Med den
konkurrens som vi inte minst på industriens
område möter från utlandet
måste vi försöka att se till att vi hittar
utvägar, så att vi inte lotsar in en absolut
övervägande del av en årskull
ungdomar på teoretiska utbildningslinjer,
där det kommer att bli överflöd på
utbildad arbetskraft, under det att det
samtidigt uppstår brist på praktiskt utbildat
folk, som ju är av en så stor betydelse
för hela vårt lands näringsliv,
ja, hela landets välfärd.

Nu vet ju alla i denna kammare, att
det i viss mån också beror på lönesättningen.
Det är dock inte bara lönesättningen
som är avgörande vid valet
av utbildning. Vad som här främst spelar
in är föräldrarnas överdrivna ambitioner
att försöka få fram sina ungdomar
till yrkesutbildningsgrenar, där
kanske en stor del av ungdomarna själva
inte har någon lust eller fallenhet
för de banor det gäller. Jag tror att vi
måste börja studera detta problem från
en helt annan synvinkel än vad vi tidigare
har gjort.

Herr ANDERSSON, AXEL, (fp) kort
genmäle:

Herr talman! Det är alldeles riktigt
som avdelningens ordförande konstaterar,
att det här inte gått som man hade
räknat med. Fler ungdomar har gått
till teoretisk utbildning iin man hade
tänkt skulle göra det; ordföranden
nämnde ju att vid vissa skolor har
ända upp till 80 procent av eleverna
valt teoretisk utbildning.

Jag delar herr Näsströins bekymmer,
men jag anser att den enda möjligheten

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till skolväsendet

att motverka denna utveckling är att
göra yrkesskolan så stimulerande och
attraktiv som möjligt. Det är därför
som jag har anslutit mig till reservanterna
på denna punkt.

Herr WALLMARK (h):

Herr talman! Det skulle vara mycket
frestande att kommentera den senaste
debatten mellan andra avdelningens
ärade ordförande och herr Axel Andersson.
Jag befarar emellertid att vi
i så fall skulle dra upp en hel yrkesutbildningsdebatt,
och det är kanske
lämpligare att uppskjuta den till ett
annat tillfälle.

Låt mig bara beröra en enda fråga
som herr Näsström tog upp, nämligen
delningstalet. Herr Näsström säger att
det är en gammal fråga som kommer
igen år efter år. Den behandlades,
framhåller han, ganska ingående i särskilda
utskottet, som bl. a. pekade på
lärarbristen. Vi kunde inte med bästa
vilja i världen göra någonting för närvarande,
ansåg herr Näsström. Det är
ingen idé ens med ett principbeslut.
Andra länder har det dock sämre ställt
än vi. Men om vi skulle få det bättre
ställt i framtiden, framhöll han, om
våra resurser och tillgången på lärare
skulle öka, då skulle vi kanske kunna
tänka oss att söka lösa denna sak.

Herr talman! Tillåt mig att säga, att
det är just här som vi försöker att vara
logiska och framtidsblickande. En fråga
som blivit avslagen är ju fördenskull
inte mindre angelägen. Frågan
kan ju ha samma aktualitet år efter år
till dess att den lösts, och det är därför
vi nu åter för fram den.

Det förslag som vi nu framfört går
ut på att riksdagen skall fatta ett principbeslut
men sedan också låta göra
en utredning, så att man kan få till
stånd en tidsplan, där hänsyn tas till
dessa faktorer och där man således försöker
få till stånd de nödvändiga resurserna.
Den planering man för närvarande
gör för att täcka den befarade

lärarbristen i framtiden tar ju hänsyn
till det behov per klass, som vi har
i dag, och det delningstal vi arbetar
med. Intagningskapaciteten och alla
resurser anpassas efter detta. För att vi
i framtiden skall kunna uppnå de resultat
som vi strävar till måste vi dels
fatta ett principbeslut nu och dels göra
upp en vettig tidsplan, som är realistisk
med hänsyn till de resurser som
vi kan komma att få.

Herr NYMAN (fp):

Herr talman! Herr Näsström nämnde
någonting om att vi rör oss med olika
begrepp, när det gäller vuxenutbildning.
Ja, detta är enligt vad jag kan
förstå ett tämligen nytt område, där
en hel del begrepp ännu inte blivit
klarlagda, och det gör att vi ibland talar
förbi varandra. Just därför och eftersom
olika utredningar behandlar
sina delar av vuxenutbildningsområdet
tror jag det är riktigt, att vi får en
samlad översyn och att vi liksom slår
fast vad vi menar.

Jag har gjort ett litet försök att definiera
vad som hör till vuxenutbildning.
Det är en definition som TCO:s
utbildningskommitté har fastställt, och
vid besök i Amerika har jag funnit att
man där är inne på precis samma definition.
Man säger att vuxenutbildning
är en utbildning av sådana som har
fått en viss grundutbildning och kommit
ut i arbetslivet och därefter tar
upp sin utbildning igen antingen för
att fortbilda sig i yrket eller för att
vidareutbilda sig för ett annat yrke.

Jag tror att det är bra att man håller
sig till en sådan definition. Enligt den
är omskolning en typisk vuxenutbildning.
Man börjar i dag också tala om
uppskolning av folk som har en utbildning
men som, kanske på grund av
konjunkturutvecklingen, fått nya uppgifter
— man liksom skolar upp dem
utan att de har blivit arbetslösa.

Jag nämnde också att vuxenutbildningen
nästan kan liknas vid ett para -

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

ply som omspänner utbildningen från
yrkesskola till universitet. Jag tror att
det är mycket viktigt att man har den
vida synen på vuxenutbildningen, att
den omfattar inte bara teoretisk utbildning
utan även praktisk. Vi har i
dag i huvudsak med anledning av detta
utskottsutlåtande hållit oss till den
teoretiska utbildningen, men det finns
lika stor anledning att se på vuxenutbildningen
när det gäller rena praktiska
yrken: omskolning och uppskolning.

Herr KÄLLQVIST (fp):

Herr talman! Jag är glad över att
kunna återgälda avdelningsordförandens
vänliga ord beträffande ledamöterna
i utskottets andra avdelning med
att säga, att det är tack vare ordföranden
som behandlingen av dessa frågor
har ägt rum på ett sakligt sätt och under
angenäma former.

.lag skulle vilja lämna ett par uppgifter
som kanske i någon mån kan belysa
herr Näsströms tankar om folkhögskolan
i framtiden. Till den skola
som jag nämnde, Klarälvdalens folkhögskola,
har till läsåret 1965/66 anmält
sig inte mindre än 76 sökande,
och skolan kan ta emot 45 elever. Ungefär
dubbelt så många som skolan kan
ta emot har alltså anmält sig, och redan
nu, våren 1965, har det kommit en
del anmälningar till läsåret 1966/67.

Jag vill också nämna att på högstadiet,
som är förenat med denna folkhögskola,
finns på varje tjänst kompetenta
lärare tack vare att högstadiet
kombinerats med folkhögskolan. Jag
skulle vilja fråga, om det finns ytterligare
ett enda exempel på en skola,
där man på varje tjiinst har fullt kompetenta
lärare! Detta utgör ett talande
bevis för vad folkhögskolan och grundskolans
högstadium i samarbete kan
åstadkomma på detta område.

Anslag till skolväsendet

Herr OLSSON, JOHAN, (ep):

Herr talman! Jag fick av utskottets
talesman en vänlig påminnelse om att
jag är ny i kammaren och alltså inte
har läst vad som här har diskuterats
under gångna år.

Till detta vill jag säga, att jag nästan
känner det som en komplimang att inte
vara belastad av allt vad som här har
sagts. Skulle vi avstå från att ta upp
de frågor, som här har diskuterats tidigare,
tror jag vi skulle bli ganska
klavbundna i vår verksamhet.

Trots allt vad som sagts under tidigare
år vill jag hävda att undervisningen
i näringslivet har blivit styvmoderligt
behandlad, och är det fortfarande.
Oaktat vad som har sagts finns
det anledning att än en gång påpeka,
att det ur såväl ekonomiska som andra
synpunkter finns skäl för samhället att
stödja den utbildning, som sker i samarbete
med och inom näringslivet. Det
finns kanske än större anledning att
göra det, eftersom herr Näsström befarade
att yrkesutbildningen kanske
kommer att ha ett mindre attraktionsvärde
framöver. Då är en i näringslivet
inbyggd flexibel yrkesutbildning
den enda möjligheten att på ett riktigt
sätt anpassa den yrkesutbildning ungdomen
vill ha. Där är man mindre låst
än när det gäller annan yrkesutbildning.

Herr LARSSON, THORSTEN, (ep):

Herr talman! Herr Näsström tog upp
det gamla argumentet att utredningar
redan arbetar med åtskilliga av de frågor
som vi har tagit upp. Det är ju
alltid bra att kunna åberopa pågående
utredningar när man vill avlasta kritiken
från oppositionens sida. När det
gäller vuxenutbildningen anser vi emellertid
att det behövs en utredning, som
kan samla upp de eventuella delförslag
som de sittande utredningarna framlägger,
eftersom dessa ju inte direkt
sysslar med den frågan.

Med anledning av den diskussion

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till skolväsendet

som förts om linjevalet på högstadiet
får jag säga, att det självfallet är uppseendeväckande
siffror man kommer
upp till när det visar sig att 80 procent
av eleverna väljer de teoretiska
linjerna. Men får jag samtidigt säga,
att jag tror att vi inte skall vara så
kolossalt bekymrade över den saken —
jag vill nämligen hoppas att även de
som går genom yrkesskolan och sedan
fortsätter skall få tillfälle att förvärva
så mycket av teoretiska kunskaper som
möjligt. Också den vrkesnära utbildningen
är nämligen av sådan art att
allt inhämtande av teoretiska kunskaper
är önskvärt och bör tillgodoses
även vid uppläggningen av de kommande
yrkesskolorna och i det pågående
utredningsarbetet om dessa skolor.

Jag vill alltså ha sagt att vi knappast
behöver vara så förskräckta på den här
punkten. Huvudsaken är att vi får en
yrkesskola; säkert kan den mycket väl
tillgodose även detta intresse.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Herr Wallmark nämnde
några ord om ett eventuellt principbeslut.
Jag vet att de flesta — för att
inte säga alla — av denna kammares
ledamöter varje vecka får en rad lärartidningar.
Åtminstone jag för min del
brukar så gott jag hinner läsa det mesta
som skrivs i dessa tidningar. Det
principbeslut som här diskuterats gäller
ju delningstalet, och då vill jag
fråga: Är det någon av kammarens ärade
ledamöter som i dessa lärartidningar
har sett en enda rad om att Sverige
ligger bäst till vad gäller delningstalet?
Har ni läst en enda rad om att Sverige
också ligger bäst till vad gäller lärarnas
löner?

Jag tror, herr talman, att det är på
sin plats att man rent objektivt framhåller
dessa omständigheter, liksom att
det är till lärarkårens egen fördel att
den blir medveten om att lärarna i vårt
land tack vare riksdagens beslut har
en gynnad ställning i förhållande till

andra länders lärare. Det är fakta i
målet.

Herr Källqvist nämnde att en viss
folkhögskola inte kunnat ta emot alla
sökande. Ja, jag tror att hans uppgifter
är riktiga. Men skall vi inte vara överens
om att detta gäller nuläget. Riksdagen
har ansvar även med tanke på
framtiden, och det är kanske mest den
aspekten vi har resonerat om: hur kommer
det att bli på detta område om
ett antal år?

Till herr Olsson skall jag bara säga,
när han ville ta det som en komplimang
att inte ha läst riksdagstrycket,
att man tyvärr också kan möta människor
som tar det som en komplimang
när man säger till dem: Varför läser
du inte över huvud taget, varför lånar
du inte böcker vid våra bibliotek? Jag
tror nu inte att herr Olsson tillhör den
gruppen, men det finns sådana människor.

Herr Larsson talade om önskemålet
att de elever, som går till våra yrkesskolor,
också får goda teoretiska kunskaper.
Jag tror att vi är överens på
den punkten. Men samtidigt är vi kanske
överens om att man inte kan ge
allt åt alla elever, utan de bär valt en
viss linje. Jämför vi med situationen
för de elever, som gick till yrkesskolorna
förr i tiden, kan vi emellertid
konstatera att dagens yrkesskoleelever
har en två år längre teoretisk utbildning.
Jag för min del tycker att det är
ett gott steg på vägen, även om jag
skulle unna alla våra yrkesskoleelever
en utomordentligt fin teoretisk utbildning
— ja, varför inte studentexamen;
det skulle ganska säkert vara av stor
betydelse för hela kåren.

Herr OLSSON, JOHAN, (ep):

Herr talman! Eftersom herr Näsström
ändå här gav en beskrivning av
dem, som kände det som en komplimang
att de över huvud taget inte läste
någonting, så lär den väl ha avsett mig.
Då vill jag säga att jag förvisso har

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

läst en hel del protokoll, men jag känner
det som en fördel att inte vara belastad
av allt som sagts här i kammaren.
Jag har dock läst tillräckligt mycket
för att veta, att riksdagen tidigare
inte ägnat denna fråga om utbildningen
inom näringslivet särskilt stor uppmärksamhet,
och därför har jag ansett
det motiverat att ånyo ta upp den debatten
och yrka på högre anslag.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Jag tror att det olyckligtvis
är så, att alltför många människor
i detta land känner det som en
belastning om de har kunskaper, i likhet
med herr Olsson.

Efter härmed slutad överläggning bifölls
vad utskottet i förevarande punkt
hemställt.

Punkterna 2-—10

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 11

Anslag till pedagogiskt utvecklingsarbete

Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen
att till Pedagogiskt utvecklingsarbete
för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 3 010 000 kronor.

I detta sammanhang hade utskottet
till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Lundström m. fl. (I: 114) och den
andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (II: 145), i vilka hemställts,
såvitt nu vore i fråga, att riksdagen måtte
besluta, att anslaget till pedagogiskt
utvecklingsarbete skulle uppräknas med
500 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t
föreslagit och därför till pedagogiskt utvecklingsarbete
för budgetåret 1965/66
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 3 510 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
herr Virgin m. fl. (1:174) och den

Anslag till pedagogiskt utvecklingsarbete

andra inom andra kammaren av herr
lleckscher m. fl. (II: 195), i vilka anhållits,
såvitt nu vore i fråga, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga
åt skolöverstyrelsen att till nästa
års riksdag utreda och framlägga förslag
i syfte att intensifiera utvecklingsarbetet
på det pedagogiska området;

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
herr Thorsten Larsson m. fl. (1:275)
och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Hedenäset m. fl. (II:
330), i vilka föreslagits, att riksdagen
till Pedagogiskt utvecklingsarbete under
åttonde huvudtiteln för budgetåret
1965/66 skulle anvisa ett reservationsanslag
av 3 950 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren
av herr Carlshamre väckt motion (II:
444), i vilken hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till Pedagogiskt utvecklingsarbete
för budgetåret 1965/
66 anvisa ett reservationsanslag av
3 410 000 kronor.

Utskottet hade i den nu ifrågavarande
punkten av angivna orsaker hemställt,

I. att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag
å motionerna 1:114 och 11:145,
1:275 och 11:330 samt 11:444, förstnämnda
två motioner såvitt nu vore i
fråga, till Pedagogiskt utvecklingsarbete
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 3 010 000 kronor;

II. att motionerna 1:174 och 11:195,
i vad de avsåge uppdrag att till nästa
års riksdag utreda och framlägga förslag
i syfte att intensifiera det pedagogiska
utvecklingsarbetet, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Reservationer hade avgivits

a) av herrar Boman, Axel Andersson,
Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,
Nelander, Mattsson och Källstad, vilka
ansett, att utskottets yttrande bort i
viss angiven del hava den lydelse, reservationen
visade, samt att utskottet

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till pedagogiskt utvecklingsarbete
bort under I hemställa, att riksdagen
måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 114 och II: 145
samt II: 444 ävensom med bifall till
motionerna 1:275 och 11:330, förstnämnda
två motioner såvitt nu vore i
fråga, till Pedagogiskt utvecklingsarbete
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 3 950 000 kronor;

b) av herrar Wallmark, Strandberg,
Bohman och Turesson, vilka ansett, att
utskottets yttrande bort i viss del erhålla
den lydelse, som i reservationen angivits,
samt att utskottet bort under II
hemställa, att riksdagen måtte, med bifall
till motionerna I: 174 och II: 195,
såvitt nu vore i fråga, i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om utredning
och förslag till nästa års riksdag i syfte
att intensifiera utvecklingsarbetet på
det pedagogiska området.

Herr LARSSON, THORSTEN, (ep):

Herr talman! Jag ber här att få yrka
bifall till den föreliggande reservationen
a.

Herr WALLMARK (h):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservation b.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, yttrade herr talmannen, att med
anledning av vad därunder yrkats propositioner
komme att framställas särskilt
beträffande vartdera momentet av
utskottets i förevarande punkt gjorda
hemställan.

Därefter gjorde herr talmannen jämlikt
de rörande mom. I förekomna yrkandena
propositioner, först på bifall
till utskottets hemställan samt vidare
på antagande av det förslag, som innefattades
i den av herr Boman m. fl. vid
punkten avgivna reservationen; och
förklarade herr talmannen, efter att ha -

va upprepat propositionen på bifall till
utskottets hemställan, sig finna denna
proposition vara med övervägande ja
besvarad.

Herr Larsson, Thorsten, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt
efter given varsel upplästes och godkändes
en så lydande omröstningsproposition: Den,

som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
11 mom. I, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Boman m. fl.
vid punkten avgivna reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en
början omröstning genom uppresning.
Herr talmannen förklarade, att enligt
hans uppfattning flertalet röstat för japropositionen.

Då emellertid herr Larsson, Thorsten,
begärde rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och
befunnos vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja -— 88;

Nej — 42.

Sedermera gjorde herr talmannen enligt
de avseende mom. II framkomna yrkandena
propositioner, först på bifall
till utskottets hemställan samt vidare
på antagande av det förslag, som innefattades
i den av herr Wallmark m. fl.
vid punkten avgivna reservationen; och
förklarade herr talmannen, sedan han
upprepat propositionen på bifall till
utskottets hemställan, sig anse denna
proposition vara med övervägande ja
besvarad.

Herr Wallmark begärde votering, i
anledning varav uppsattes samt efter
given varsel upplästes och godkändes

Torsdagen den 29 april 19(55

Nr 20

Ang. bidrag till driften av grundskolor m. m.

en omröstningsproposition av följande
lydelse:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
11 mom. II, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Wallmark m. fl.
vid punkten avgivna reservationen.

Sedan denna voteringsproposition
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr
talmannen förklarade, att enligt hans
uppfattning flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Wallmark begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 95;

Nej — 24.

Därjämte hade 11 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Punkterna 12 och 13

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 14

Ang. bidrag till driften av grundskolor
m. m.

Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att besluta om grunderna för statens bidrag
till driftkostnaderna för Kristofferskolan,
dels till Grundskolor in. in.:
Bidrag till driften av grundskolor m. m.
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 1 430 000 000 kronor.

I detta sammanhang hade utskottet
till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Lundström in. fl. (I: 114) och den andra
inom andra kammaren av herr Ohlin
in. fl. (II: 145),

dels två likalydande motioner, väckta

den ena inom första kammaren av herr
Källqvist in. fl. (I: 158) och den andra
inom andra kammaren av fru Nettelbrandt
in. fl. (11:209),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Virgin m. fl. (I: 174) och den andra
inom andra kammaren av herr Heckscher
m. fl. (II: 195),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Thorsten Larsson in. fl. (1:383) och
den andra inom andra kammaren av
herr Westberg m. fl. (11:486),

dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av fru Hamrin-Thorell (I: 602) och den
andra inom andra kammaren av fru
Vettelbrandt (11:333).

I motionerna I: 114 och II: 145 hade
hemställts, såvitt nu vore i fråga, att
riksdagen måtte

I. besluta, att anslaget till skrivhjälp
åt lärare på grundskolans högstadium
skulle uppräknas med 200 000 kronor
utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och
därför till Grundskolor m. in.: Bidrag
till driften av grundskolor m. m. för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 1 430 200 000 kronor,

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t 1) anhålla,
att skolöverstyrelsen måtte givas
i uppdrag att under läsåret 1965/66 göra
kartläggning av grundskolans läge i fråga
om personal, lokaler, läroböcker och
andra hjälpmedel, angivande i vilken
utsträckning brister förelåge, samt anhålla,
att Kungl. Maj:t i 1966 års statsverksproposition
måtte redovisa denna
kartläggning och framlägga förslag för
ett planmässigt tillgodoseende av föreliggande
behov, 2) anhålla om att
Kungl. Maj:t på grundval av skolöverstyrelsens
förslag skyndsamt måtte utarbeta
förslag till grunder för statligt
bidrag för pedagogisk skolbibliotekstjänstgöring
i grundskolan samt att dessa
måtte föreläggas 1965 års höstriksdag
för beslut, 3) giva till känna vad i
motionerna anförts angående studie -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Ang. bidrag till driften av grundskolor m. m.

och yrkesvägledningen samt begära en
skyndsam utredning angående studieoch
yrkesvägledningens utformning,
omfattning och organisation, 4) begära
en utredning angående utbildning av
för skolväsendets hjälpmedelsinstitutioner
lämplig personal.

I motionerna I: 174 och II: 195 hade
anhållits, såvitt nu vore i fråga, att
riksdagen måtte

I. besluta, att delningstalet i klasserna
på grundskolans mellan- och högstadium
skulle vara 25, dock att tills vidare
delningstalen skulle utgöra högst
30,

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att Kungl. Maj:t vid bifall till
yrkandet under I måtte uppdraga åt
1960 års Iärarutbildningssakkunniga att
efter företagen utredning avgiva förslag
till tidsplan för sänkning av delningstalen,

III. i övrigt beakta vad i motionerna
anförts.

I motionerna 1:383 och 11:486 hade
föreslagits, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t skulle begära en skyndsam
utredning för granskning av motiven
för och konsekvenserna av den
värderande klassificeringen av skolans
undervisningsämnen som nu förekomme
och i övrigt klarläggande av alla
sladgetekniska, ekonomiska och andra
frågor, som sammanhängde med nuvarande
indelning i ämnesgrupper och
dem som kunde aktualiseras genom
eventuell avveckling av systemet.

Utskottet hade i den nu föredragna
punkten på åberopade grunder hemställt,

I. att motionerna I: 114 och II: 145,
i vad de avsåge ökning av anslaget till
skrivhjälp åt lärare på grundskolans
högstadium, icke måtte bifallas av riksdagen; II.

att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:114 och 11:145, såvitt
nu vore i fråga.

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta
om grunderna för statens bidrag till
driftkostnaderna för Kristofferskolan;

b) till Grundskolor m. m.: Bidrag till
driften av grundskolor m. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 1 430 000 000 kronor;

III. att motionerna I: 114 och II: 145,
i vad de avsåge en kartläggning under
läsåret 1965/66 av grundskolans läge i
fråga om personal, lokaler, läroböcker
m. in., icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;

IV. att motionerna I: 114 och II: 145,
i vad de avsåge förslag till grunder för
statsbidrag till pedagogisk bibliotekstjänstgöring
i grundskolan, icke måtte
bifallas av riksdagen;

V. att motionerna I: 114 och II: 145,
i vad de avsåge utredning angående utbildning
av för skolväsendets hjälpmedelsinstitutioner
lämplig personal, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; VI.

att motionerna I: 114 och II: 145,
i vad de avsåge utredning angående
studie- och yrkesorienteringens utformning,
omfattning och organisation, icke
måtte bifallas av riksdagen;

VII. att motionerna I: 158 och II: 209
icke måtte bifallas av riksdagen;

VIII. att motionerna I: 174 och II: 195,
i vad de avsåge delningstal i klasserna
på grundskolans mellan- och högstadium,
icke måtte bifallas av riksdagen;

IX. att motionerna I: 383 och II: 486
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;

X. att motionerna 1:602 och 11:333
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Reservationer hade anförts

a) av herrer Boman, Axel Andersson,
Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,
Kelander, Mattsson och Källstad, vilka
ansett,

dels att utskottets yttrande bort i viss
angiven del hava den lydelse, reservationen
visade;

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Ang. bidrag till driften av grundskolor m. m.

dels att utskottet bort under I hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall
till motionerna I: 114 och II: 145, såvitt
nu vore i fråga, besluta, att anslaget till
skrivhjälp åt lärare på grundskolans
högstadium skulle ökas med 200 000
kronor;

dels ock att utskottet — under förutsättning
av bifall till yrkandet beträffande
I — bort under II hemställa, att
riksdagen måtte i anledning av Kung!.
Maj:ts förslag samt med bifall till motionerna
1:114 och 11:145, såvitt nu
vore i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta
om grunderna för statens bidrag till
driftkostnaderna för Kristofferskolan;

b) till Grundskolor m. m.: Bidrag till
driften av grundskolor in. in. för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 1 430 200 000 kronor;

b) av herrar Boman, Axel Andersson,
Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,
Nelander, Mattsson och Källstad, vilka
ansett, att utskottets yttrande bort i viss
del erhålla den lydelse, som i reservationen
angivits, samt att utskottet bort
under III hemställa, att riksdagen måtte,
med bifall till motionerna 1:114 och
IT: 145, såvilt nu vore i fråga, i .skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa, att skolöverstyrelsen
måtte givas i uppdrag att
under läsåret 1965/66 göra en kartläggning
av grundskolans läge i fråga om
personal, lokaler, läroböcker och andra
hjälpmedel, angivande i vilken utsträckning
brister förelåge samt anhålla, att
Kungl. Maj:t i 1966 års statsverksproposition
måtte redovisa denna kartläggning
och framlägga förslag för ett planmässigt
tillgodoseende av föreliggande
behov;

cl av herrar Roman, Axel Andersson,
Nyman, Nihlfors, Nelander och Källslad,
vilka ansett, att utskottets yttrande
bort i viss del hava den avfattning,
denna reservation visade, samt att utskottet
bort under IV och V hemställa,

IV. att riksdagen måtte, med bifall
till motionerna 1:114 och 11:145, så -

vitt nu vore i fråga, i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t
på grundval av skolöverstyrelsens förslag
skyndsamt måtte utarbeta förslag
till grunder för statligt bidrag till pedagogisk
skolbibliotekstjänstgöring i
grundskolan samt att dessa måtte föreläggas
1965 års höstriksdag;

V. att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 114 och II: 145, såvitt nu
vore i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om utredning angående utbildning
av för skolväsendets hjälpmedelsinstitutioner
lämplig personal;

d) av herrar Wallmark, Strandberg,
Bohman och Turesson, vilka ansett, att
utskottets yttrande bort i viss del lyda
så, som i reservationen angivits, samt
att utskottet bort under VIII hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till motionerna
I: 174 och II: 195, såvitt nu vore
i fråga, besluta, dels att delningstalet
i klasserna på grundskolans mellan- och
högstadium skulle vara 25, dock att tills
vidare delningstalen skulle utgöra högst
30, dels att i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga
åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga
att efter företagen utredning
avgiva förslag till tidsplan för sänkning
av delningstalen;

e) av herr Larsson, Thorsten, som
dock ej antytt sin mening.

Herr ANDERSSON, AXEL, (fp):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservation a.

Herr WALLMARK (h):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservation d.

Herr KÄLLQVIST (fp):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationerna b och c.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Ang. bidrag till driften av grundskolor m. m.

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, yttrade herr talmannen,
att med anledning av vad därunder yrkats
propositioner beträffande utskottets
i förevarande punkt gjorda hemställan
komme att framställas först särskilt
angående mom. I och II, därefter
särskilt rörande mom. III, vidare särskilt
i fråga om mom. IV och V, ytterligare
särskilt avseende mom. VIII samt
slutligen särskilt i vad gällde utskottets
hemställan i övrigt.

Beträffande mom. I och II, fortsatte
herr talmannen, hade yrkats dels bifall
till vad utskottet hemställt, dels ock att
det förslag skulle antagas, som innefattades
i den av herr Boman m. fl. vid
punkten avgivna, med a) betecknade
reservationen.

Sedermera gjorde herr talmannen
propositioner enligt dessa båda yrkanden
och förklarade sig anse propositionen
på bifall till utskottets hemställan
vara med övervägande ja besvarad.

Herr Andersson, Axel, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt
efter given varsel upplästes och godkändes
en så lydande omröstningsproposition: Den,

som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
14 mom. I och II, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Boman m. fl.
vid punkten avgivna, med a betecknade
reservationen.

Då emellertid herr Andersson, Axel,
begärde rösträkning, verkställdes nu

votering medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens slut
rösterna hava utfallit sålunda:

Ja — 88;

Nej — 39.

Därjämte hade 4 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Därefter gjorde herr talmannen i enlighet
med de avseende mom. III förekomna
yrkandena propositioner, först
på bifall till utskottets hemställan samt
vidare på antagande av det förslag, som
innefattades i den av herr Boman in. fl.
vid punkten avgivna, med b) betecknade
reservationen; och förklarade herr
talmannen, sedan han upprepat propositionen
på bifall till utskottets hemställan,
sig finna denna proposition vara
med övervägande ja besvarad.

Herr Kållqvist begärde votering, i
anledning varav uppsattes samt efter
given varsel upplästes och godkändes
en omröstningsproposition av följande
lydelse:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
14 mom. III, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Boman m. fl.
vid punkten avgivna, med b) betecknade
reservationen.

Då emellertid herr Kållqvist begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 90;

Nej — 39.

Därjämte hade 2 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Anslag till statliga allmänna gymnasier m. m.

Vidare gjorde herr talmannen enligt
de rörande mom. IV och V framkomna
yrkandena propositioner, först på bifall
till vad utskottet hemställt samt vidare
på antagande av det förslag, som innefattades
i den av herr Boman m. fl. vid
punkten avgivna med c) betecknade reservationen;
och förklarade herr talmannen,
efter att hava upprepat propositionen
på bifall till utskottets hemställan,
sig anse denna proposition vara
med övervägande ja besvarad.

Herr Kållqvist begärde votering, i anledning
varav uppsattes samt efter given
varsel upplästes och godkändes en
så lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
14 mom. IV och V, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Boman in. fl.
vid punkten avgivna, med c) betecknade
reservationen.

Då emellertid herr Kållqvist begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 104;

Nej — 25.

Därjämte hade 2 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

I vad gällde mom. VIII, anförde nu
herr talmannen, hade yrkats dels bifall
till utskottets hemställan, dels ock att
det förslag skulle antagas, som innefattades
i den av herr Wallmark m. fl. vid
punkten avgivna reservationen.

3 Första kammarens protokoll 1965. Nr 20

Därpå gjorde herr talmannen propositioner
enligt dessa båda yrkanden och
förklarade sig finna propositionen på
bifall till utskottets hemställan vara
med övervägande ja besvarad.

Herr Wallmark begärde votering, i
anledning varav uppsattes samt efter
given varsel upplästes och godkändes
en omröstningsproposition av följande
lydelse:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
14 mom. VIII, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Wallmark in. fl.
vid punkten avgivna reservationen.

Sedan denna voteringsproposition
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning.
Herr talmannen förklarade, att enligt
hans uppfattning flertalet röstat för japropositionen.

Då emellertid herr Wallmark begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna hava
utfallit sålunda:

Ja — 101;

Nej — 24.

Därjämte hade 5 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Slutligen bifölls på gjord proposition
vad utskottet i övrigt hemställt i denna
punkt.

Punkterna 15—18

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 19

Anslag: till statliga allmänna gymnasier
m. m.

Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen
att dels besluta, att statens kompletteringsgymnasium
skulle upphöra med

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till statliga allmänna gymnasier m. m.

utgången av juni 1965, dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de statliga
allmänna gymnasierna m. m., som föranleddes
av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för
de statliga allmänna gymnasierna m. m.,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1965/66, dels ock till Statliga
allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 244 145 000 kronor.

I detta sammanhang hade utskottet
till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
herr Lundström m. fl. (1:114) och den
andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m.fl. (11:145),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herrar
Bengt Gustavsson och Larfors (I:
153) samt den andra inom andra kammaren
av herr Lundkvist och fröken
Andersson i Strängnäs (II: 206),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
herr Källqvist m.fl. (1:156) och den
andra inom andra kammaren av fru
Aettelbrandt m.fl. (11:210),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herrar
Lundström och Sundin (I: 162)
samt den andra inom andra kammaren
av herrar Hedlund och Ohlin (II: 196),
dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av herr Virgin m.fl. (1:404) och den
andra inom andra kammaren av herr
Heckscher m.fl. (11:457).

I motionerna I: 114 och II: 145 hade
hemställts, såvitt nu vore i fråga, att anslaget
till skrivhjälp åt lärarna vid de
statliga gymnasierna måtte uppräknas
med 200 000 kronor utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit samt att anslaget till
försöksverksamheten med sekreterare
vid rektorsexpeditioner i Ag 17 samt
ställföreträdande rektor måtte uppräk -

nas med 526 000 kronor utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit och att därför
till Statliga allmänna gymnasier in. m.:
Avlöningar för budgetåret 1965/66 måtte
anvisas ett förslagsanslag av
244 871 000 kronor.

I motionerna I: 162 och II: 196 hade
anhållits, såvitt nu vore i fråga, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om 1) förslag
snarast till inrättande av ytterligare tre
vuxengymnasier, i övre Norrland,
Väst-Sverige och Bergslagen, samt 2)
tillsättande av en särskild utredning
med uppgift att skyndsamt göra en samlad
översyn av hela vuxenutbildningsområdet,
varvid särskild uppmärksamhet
borde ägnas de krav som nu och i
framtiden ställdes i fråga om vuxenutbildningens
organisation, kapacitet och
målsättning samt frågan om effektivt
studiesocialt stöd till de vuxenstuderande.

I motionerna 1:404 och 11:457 hade
föreslagits, att riksdagen skulle,

I. besluta, att delningstalet för elevantalet
i klasserna inom gymnasiet och
fackskolan skulle vara 25, dock att tills
vidare delningstalen skulle utgöra högst
30;

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t 1)
hemställa, att Kungl. Maj:t vid bifall till
yrkandet under I måtte uppdraga åt
1960 års lärarutbildningssakkunniga att
efter företagen utredning avgiva förslag
till tidsplan för sänkning av delningstalen;
2) hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte tillsätta en utredning med uppgift
att belysa för- och nackdelar med en
betygsättning på absolut respektive relativ
grundval inom gymnasiet och
fackskolan; 3) hemställa om utredning
och förslag angående kursinnehållet i
ämnet religionskunskap inom gymnasiet
och fackskolan.

Utskottet hade i den nu ifrågavarande
punkten på anförda skäl hemställt,

I. att motionerna I: 114 och II: 145, i
vad avsåge uppräkning av anslaget till

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Anslag till statliga allmänna gymnasier m. m.

skrivhjälp åt lärare vid de statliga allmänna
gymnasierna, icke måtte bifallas
av riksdagen;

II. att motionerna I: 114 och II: 145,
i vad de avsåge uppräkning av anslaget
till försöksverksamhet med sekreterare
och ställföreträdande rektor, icke måtte
av riksdagen bifallas;

III. att motionerna I: 153 och II: 206,
i vad de avsåge kostnadsfri examensprövning
av privatister vid allmänt
gymnasium, icke måtte av riksdagen
bifallas;

IV. att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag
å motionerna 1:114 och 11:145
samt I: 153 och II: 206, samtliga motioner
såvitt nu vore i fråga,

a) besluta, att statens kompletteringsgymnasium
skulle upphöra med utgången
av juni 1965;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra
personalförteckningen för de statliga
allmänna gymnasierna m. m. i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;

c) godkänna under punkten införd
avlöningsstat för de statliga allmänna
gymnasierna m. m., att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1965/
66;

d) till Statliga allmänna gymnasier
m. in.: Avlöningar för budgetåret 1965/
66 anvisa ett förslagsanslag av
244 145 000 kronor;

V. alt motionerna 1:156 ocli 11:210
icke måtte av riksdagen bifallas;

VI. att motionerna I: 162 ocli II: 196,
i vad de avsåge inrättande av ytterligare
tre gymnasier för vuxna, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd;

VII. att motionerna I: 162 och II: 196,
i vad de avsåge utredning för en samlad
översyn av hela vuxenutbildningsoinrådet,
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;

VIII. att motionerna 1:404 och II:
457, i vad de avsåge delningstal i klasserna
inom gymnasiet och fackskolan,
icke måtte av riksdagen bifallas;

IX. att motionerna I: 404 och II: 457,
i vad de avsåge utredning rörande den
absoluta och relativa betygsättningen i
gymnasiet och fackskolan, icke måtte
av riksdagen bifallas;

X. att motionerna 1:404 och 11:457,
i vad de avsåge utredning och förslag
angående kursinnehållet i ämnet religionskunskap
i gymnasiet och fackskolan,
icke måtte av riksdagen bifallas.

Reservationer hade avgivits

a) av herrar Boman, Axel Andersson,
Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Wallmark, Nyman, Strandberg, Bohman,
Larsson i Hedenäset, Turesson,
Nihlfors, Nelander, Mattsson och Källstad,
vilka ansett,

dels att utskottets yttrande bort i viss
angiven del hava den lydelse, reservationen
visade;

dels att utskottet bort under I och II
hemställa,

I. att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 114 och II: 145, såvitt nU
vore i fråga, besluta, att anslaget till
skrivhjälp åt lärare vid statliga allmänna
gymnasier skulle ökas med 200 000
kronor;

II. att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 114 och II: 145, såvitt nu
vore i fråga, besluta, att anslaget till försöksverksamheten
med sekreterare i Ag
17 på rektorsexpeditionerna och ställföreträdande
rektor skulle ökas med
526 000 kronor;

dels ock att utskottet — under förutsättning
av bifall till yrkande beträffande
I och II — bort under IV hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
å motionerna I: 114 och II: 145 ävensom
med avslag å motionerna I: 153 och II:
206, samtliga motioner såvitt nu vore
i fråga,

a) besluta, att statens kompletteringsgymnasiuin
skulle upphöra med utgången
av juni 1965;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra
personalförteckningen för de statliga
allmänna gymnasierna m. in. i enlighet

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till statliga allmänna gymnasier m. m.

ined vad i statsrådsprotokollet föreslagits; c)

godkänna i reservationen införd
avlöningsstat för de statliga allmänna
gymnasierna m. m. att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1965/66;

d) till Statliga allmänna gymnasier
in. m.: Avlöningar för budgetåret 1965/
66 anvisa ett förslagsanslag av
244 871 000 kronor;

b) av herrar Boman, Axel Andersson,
Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,
Nelander, Mattsson och Kållstad, vilka
ansett, att utskottets yttrande bort i viss
del erhålla den lydelse, som i reservationen
angivits, samt att utskottet bort
under VIII hemställa, att riksdagen måtte,
med bifall till motionerna I: 162 och
II: 196, såvitt nu vore i fråga, i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om tillkallande
av särskild utredning i fråga om
studiehjälpen vid vuxenutbildning och
för en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet; c)

av herrar Wallmark, Strandberg,
Bohman och Turesson, vilka ansett, att
utskottets yttrande bort i viss del lyda
så, som i denna reservation angivits,
samt att utskottet bort under VIII hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall
till motionerna I: 404 och II: 457, såvitt
nu vore i fråga, besluta, att delningstalel
för elevantalet i klasserna inom gymnasiet
och fackskolan skulle vara 25, dock
att tills vidare delningstalen skulle utgöra
högst 30, samt i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
uppdraga åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga
att efter företagen utredning
avgiva förslag till tidsplan för sänkning
av delningstalen;

d) av herrar Wallmark, Strandberg,
Bohman och Turesson, vilka ansett, att
utskottets yttrande bort i angiven del
hava den avfattning, reservationen visade,
samt att utskottet bort under IX
hemställa, att riksdagen måtte, med bifall
till motionerna 1:404 och 11:457,
såvitt nu vore i fråga, i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte tillsätta en utredning med uppgift
att belysa för- och nackdelar med en betygssättning
på absolut respektive relativ
grundval inom gymnasiet och fackskolan; e)

av herrar Boman, Axel Andersson,
Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Wallmark, Nyman, Strandberg, Bohman,
Larsson i Hedenäset, Turesson,
Nihlfors, Nelander, Mattsson och Källstad,
vilka ansett, att utskottets yttrande
bort i viss del hava den lydelse, denna
reservation visade, samt att utskottet
bort under X hemställa, att riksdagen
måtte, i anledning av motionerna I: 404
och II: 457, såvitt nu vore i fråga, i skrivelse
till Kungl. Maj:t begära prövning
av möjligheterna till ytterligare förstärkning
av religionskunskapens ställning.

Herr ANDERSSON, AXEL, (fp):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservation a.

Herr NYMAN (fp):

Herr talman! Jag skall be att få yrka
bifall till reservationerna b och e.

Herr WALLMARK (h):

Herr talman! Jag skall be att få yrka
bifall till reservationerna c och d.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

överläggningen ansågs härmed slutad,
varefter herr talmannen yttrade, att
med anledning av vad därunder yrkats
propositioner beträffande utskottets i
förevarande punkt gjorda hemställan
komme att framställas först särskilt angående
mom. I, II och IV, därefter särskilt
rörande ettvart av mom. VII, VIII,
IX och X samt vidare särskilt avseende
utskottets hemställan i övrigt.

Härefter gjorde herr talmannen i enlighet
med de angående mom. I, II och
IV framkomna yrkandena propositio -

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Anslag till statliga allmänna gymnasier m. m.

ner, först på bifall till vad utskottet
hemställt samt vidare på antagande av
det förslag, som innefattades i den av
herr Boman m. fl. vid punkten avgivna,
med a) betecknade reservationen; och
förklarade herr talmannen, efter att hava
upprepat propositionen på bifall till
utskottets hemställan, sig finna denna
proposition vara med övervägande ja
besvarad.

Herr Andersson, Axel, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt
efter given varsel upplästes och godkändes
en så lydande omröstningsproposition: Den,

som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
19 mom. I, II och IV, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Boman m. fl.
vid punkten avgivna, med a) betecknade
reservationen.

Då emellertid herr Andersson, Axel,
begärde rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och
befunnos vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 68;

Nej — 61.

Därjämte hade 2 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Vidare gjorde herr talmannen enligt
de rörande mom. VII förekomna yrkandena
propositioner, först på bifall till
utskottets hemställan samt vidare på
antagande av det förslag, som innefattades
i den av herr Boman m. fl. vid
punkten avgivna, med b) betecknade

reservationen; och förklarade herr talmannen,
sedan han upprepat propositionen
på bifall till utskottets hemställan,
sig anse denna proposition vara
med övervägande ja besvarad.

Herr Nyman begärde votering, i anledning
varav uppsattes samt efter givarsel
upplästes och godkändes en omröstningsproposition
av följande lydelse: Den,

som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
19 mom. VII, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Boman m. fl.
vid punkten avgivna, med b) betecknade
reservationen.

Då emellertid herr Nyman begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 90;

Nej — 40.

Därjämte hade 1 ledamot tillkännagivit,
att han avstode från att rösta.

I fråga om mom. VIII, anförde nu
herr talmannen, hade yrkats dels bifall
till utskottets hemställan, dels ock
att det förslag skulle antagas, som innefattades
i den av herr Wallmark m. fl.
vid punkten avgivna, med c) betecknade
reservationen.

Därpå gjorde herr talmannen propositioner
enligt dessa båda yrkanden och
förklarade sig finna propositionen på
bifall till utskottets hemställan vara
med övervägande ja besvarad.

Torsdagen den 29 april 1965

34 Nr 20

Anslag till statliga allmänna gymnasier m. m.

Herr Wallmark begärde votering, i
anledning varav uppsattes samt efter
given varsel upplästes och godkändes
en så lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
19 mom. VIII, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Wallmark m. fl.
vid punkten avgivna, med c) betecknade
reservationen.

Sedan denna voteringsproposition
ånyo upplästs, verkställdes omröstningen
genom uppresning; och befanns därvid,
att flertalet röstade för ja-propositionen.

Ytterligare gjorde herr talmannen i
enlighet med de beträffande mom. IX
framkomna yrkandena propositioner,
först på bifall till utskottets hemställan
samt vidare på antagande av det förslag,
som innefattades i den av herr Wallmark
m. fl. vid punkten avgivna, med
d) betecknade reservationen; och förklarade
herr talmannen, sedan han upprepat
propositionen på bifall till utskottets
hemställan, sig anse denna proposition
vara med övervägande ja besvarad.

Herr Wallmark begärd votering, i anledning
varav uppsattes samt efter given
varsel upplästes och godkändes en omröstningproposition
av följande lydelse:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
19 mom. IX, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Wallmark m. fl.
vid punkten avgivna, med d) betecknade
reservationen.

Sedan denna voteringsproposition
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr

talmannen förklarade, att enligt hans
uppfattning flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Wallmark begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och
befunnos vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 99;

Nej — 25.

Därjämte hade 6 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

I avseende å mom. X, yttrade vidare
herr talmannen, hade yrkats dels bifall
till utskottets hemställan, dels ock att
det förslag skulle antagas, som innefattades
i den av herr Boman m. fl. vid
punkten avgivna, med e) betecknade
reservationen.

Härefter gjorde herr talmannen propositioner
enligt dessa båda yrkanden
och förklarade sig finna propositionen
på bifall till utskottets hemställan vara
med övervägande ja besvarad.

Herr Nyman begärde votering, i anledning
varav uppsattes samt efter given
varsel upplästes och godkändes en
så lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
19 mom. X, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Boman m. fl.
vid punkten avgivna, med e) betecknade
reservationen.

Då emellertid herr Nyman begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och be

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

funnos vid omröstningens slut rösterna
liava utfallit sålunda:

Ja — 68;

Nej — 62.

Därjämte hade 1 ledamot tillkännagivit,
att han avstode från att rösta.

Slutligen bifölls på gjord proposition
utskottets hemställan i övrigt i denna
punkt.

Punkterna 20—24

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 25

Ang. bidrag till vissa privatskolor

Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen
att till Privatskolor: Bidrag till
vissa privatskolor för budgetåret 1965/
66 anvisa ett förslagsanslag av
17 890 000 kronor.

I detta sammanhang hade utskottet
till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr Lidgard (I: 386)
och den andra inom andra kammaren
av herr Turesson (II: 483), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte 1) med avslag
å Kungl. Maj :ts förslag om anslag
till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor
m. in. besluta, att till Privatskolor:
Bidrag till vissa privatskolor
för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 18 005 000 kronor; 2)
besluta, att följande skolor, nämligen
Solbacka läroverk, Sigtunaskolan, Restenässkolan,
Viggbyholmsskolan och
Mariannelundsskolan från och med
budgetåret 1965/66 skulle erhålla statsbidrag
i enlighet med Kungl. Maj:ts
kungörelse den 23 april 1961 (SFS: 137)
under sistnämnda anslag; 3) besluta,
att statsbidrag till Estniska gymnasiet
skulle utgå med 44 000 kronor under
anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa
privatskolor.

Utskottet hade i den nu föredragna
punkten av angivna orsaker hemställt,

Ang. bidrag till vissa privatskolor

I. att motionerna 1:386 och 11:483,
i vad de avsåge statsbidrag under detta
anslag till ytterligare skolor, icke måtte
av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna 1:386 och 11:483, såvitt nu
vore i fråga, till Privatskolor: Bidrag
till vissa privatskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
17 890 000 kronor.

Vid punkten hade reservation avgivits
av herrar Wallmark, Nyman,
Strandberg, Bohman, Turesson, Nihlfors
och Nelander, vilka ansett, att utskottets
yttrande bort erhålla den lydelse,
som i reservationen angivits,
samt att utskottet bort hemställa,

I. att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 386 och II: 483, såvitt nu
vore i fråga, besluta, att från förevarande
anslag skulle utgå statsbidrag till
Solbacka läroverk, Sigtunaskolan, Restenässkolan,
Viggbyholmsskolan och
Mariannelundsskolan enligt kungörelsen
den 23 april 1964 (SFS 1964:137)
samt till Estniska gymnasiet med 44 000
kronor;

II. att riksdagen måtte, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:386 och 11:483,
såvitt nu vore i fråga, till Privatskolor:
Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av »18 005 000» kronor.

Herr WALLMARK (h):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen med den ändringen
att beloppet som står längst ner i yrkandet
ändras till 19 855 000 kronor.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjorde herr talmannen jämlikt
därunder förekomna yrkanden propo -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

sitioner, först på bifall till utskottets
hemställan samt vidare på antagande
av det förslag, som innefattades i den
vid punkten avgivna reservationen
med den ändring, som under överläggningen
angivits av herr Wallmark; och
förklarade herr talmannen, efter att hava
upprepat propositionen på bifall till
utskottets hemställan, sig finna denna
proposition vara med övervägande ja
besvarad.

Herr Wallmark begärde votering, i
anledning varav uppsattes samt efter
given varsel upplästes och godkändes
en omröstningsproposition av följande
lydelse:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
25, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid punkten avgivna
reservationen med den ändring, som
under överläggningen angivits av herr
Wallmark.

Då emellertid herr Wallmark begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 84;

Nej — 40.

Därjämte hade 5 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Punkterna 26—44

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 45

Ang. bidrag till driften av lokala
yrkesskolor

Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
i vissa av departementschefen angivna
fall meddela särskilt beslut om statsbidrag,
dels ock till Bidrag till driften av
lokala yrkesskolor för budgetåret 1965/
66 anvisa ett förslagsanslag av
135 000 000 kronor.

I detta sammanhang hade utskottet
till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
herr Boman m. fl. (I: 149) och den
andra inom andra kammaren av fru
Holmquist m. fl. (II: 198),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
fru Olsson och herr Wikberg (1:393)
samt den andra inom andra kammaren
av herrar Nilsson i Tvärålund och
Larsson i öskeviksby (11:475),

dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson m. fl. (I: 397) och
den andra inom andra kammaren av
herr Nordgren m. fl. (11:476).

I motionerna I: 397 och II: 476 hade
hemställts, såvitt nu vore i fråga, 1)
att statsbidraget till inbyggda skolor
måtte höjas för skolor inom industri
och hantverk och handelns område
från 13 000 till 16 000 kronor och inom
husligt arbete från 10 800 till 13 500
kronor, 2) att anslaget till enskilda företagsskolor
inom industri och hantverk
måtte höjas från 14 500 kronor till
18 000 kronor, 3) att till företagsskolor
inom husligt arbete och inom handelns
områden måtte beviljas statsbidrag med
16 000 kronor respektive 18 000 kronor
per år och avdelning och 4) att bidraget
till driften av lokala yrkesskolor
måtte uppräknas till 140 200 000 kronor.

Utskottet hade i den nu ifrågavarande
punkten på åberopade grunder hemställt.

Torsdagen den 29 april 19G5

Nr 20

Ang. bidrag till driften av lokala yrkesskolor

I. att motionerna 1:149 och 11:198
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;

II. alt motionerna 1:397 och 11:476,
i vad de avsåge dels ändrade normer
för statsbidrag till inbyggda skolor
samt till enskilda företagsskolor inom
industri och hantverk, dels normer för
och statsbidrag till företagsskolor inom
husligt arbete och inom handelns områden,
icke måtte bifallas av riksdagen;

III. att riksdagen måtte, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med
avslag å motionerna 1:397 och 11:476,
såvitt nu vore i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de i
statsrådsprotokollet angivna fallen meddela
särskilt beslut om statsbidrag;

b) till Bidrag till driften av lokala
yrkesskolor för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 135 000 000
kronor;

IV. att motionerna I: 393 och II: 475
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Reservation hade avgivits av herrar
Boman, Axel Andersson, Nils-Eric Gustafsson,
Wallmark, Nyman, Strandberg,
Johan Olsson, Bohman, Larsson i Hedenäset,
Turesson, Nihlfors, Nelander
Mattsson och Källstad, vilka ansett,

dels att utskottets yttrande bort i viss
angiven del hava den lydelse, reservationen
visade;

dels att utskottet bort under II hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall
till motionerna I: 397 och II: 476, såvitt
nu vore i fråga, besluta om dels ändrade
normer för statsbidrag till inbyggda
skolor samt enskilda företagsskolor inom
industri och hantverk, dels normer
för och statsbidrag till företagsskolor
inom husligt arbete och handelns område
i enlighet med vad i motionerna
föreslagits;

dels ock att utskottet — under förutsättning
av bifall till yrkandet beträffande
II — bort under III hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 397 och II: 476, såvitt nu vore i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de i
statsrådsprotokollet angivna fallen meddela
särskilt beslut om statsbidrag;

b) till Bidrag till driften av lokala
yrkesskolor för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 140 000 000
kronor.

Herr OLSSON, JOHAN, (ep):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets
hemställan.

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, yttrade herr talmannen,
att med anledning av vad därunder
yrkats propositioner beträffande utskottets
i förevarande punkt gjorda
hemställan komme att framställas först
särskilt beträffande mom. I, därefter
särskilt angående mom. II och III samt
vidare särskilt rörande mom. IV.

På gjord proposition bifölls utskottets
i mom. I gjorda hemställan.

Sedermera gjorde herr talmannen i
enlighet med de avseende mom. II och
III förekomna yrkandena propositioner,
först på bifall till vad utskottet
hemställt samt vidare på antagande av
det förslag, som innefattades i den vid
punkten avgivna reservationen; och
förklarade herr talmannen, sedan han
upprepat propositionen på bifall till utskottets
hemställan, sig anse denna proposition
vara med övervägande ja besvarad.

Herr Olsson, Johan, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt efter
given varsel upplästes och godkändes
eu så lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
45 mom. II och III, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Anslag till främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid punkten avgivna
reservationen.

Då emellertid herr Olsson, Johan, begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens slut
rösterna hava utfallit sålunda:

Ja — 68;

Nej — 62.

Därjämte hade 1 ledamot tillkännagivit,
att han avstode från att rösta.

Därefter bifölls på gjord proposition
vad utskottet i mom. IV hemställt.

Punkterna 46—48

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 49

Anslag till främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare m. m.

I denna punkt hade utskottet hemställt,
att riksdagen måtte, med bifall
till Kungl. Maj :ts i ämnet framlagda förslag
samt med avslag å motionerna I:
397, av herr Stefanson m. fl., och II:
476, av herr Nordgren m. fl., såvitt nu
vore i fråga, till Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare m. m.
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 3 344 000 kronor.

I motionerna I: 397 och II: 476 hade
hemställts, såvitt nu vore i fråga, 1) att
statsbidraget för lärlingsutbildning hos
hantverksmästare i yrken med minst
tre års lärlingstid måtte höjas från
2 000 kronor till 2 500 kronor (grundbidrag)
för lärling, som icke tidigare
erhållit undervisning i yrket vid yrkesskola
som stode under inseende av

skolöverstyrelsen, 2) att bidraget, där
lärlingstiden understege tre men ej två
år, måtte höjas från 1 500 kronor till
1 900 kronor, 3) att kursbidraget för
teoriundervisning meddelad under ledighet
med bibehållen lön måtte höjas
från 1 200 kronor till 1 500 kronor, 4)
att statsbidraget till lärlingsutbildning
inom muraryrket, byggnadsträarbetaryrket
m. m. måtte höjas från 1 100 till
1 500 kronor samt att kurstillägg måtte
utgå enligt samma grunder som för lärling
hos hantverksmästare samt 5)
att anslaget för främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare måtte
uppräknas med erforderligt belopp.

Vid punkten hade reservation avgivits
av herrar Boman, Axel Andersson,
Nits-Eric Gustafsson, Wallmark, Nyman,
Strandberg, Johan Olsson, Bohman,
Larsson i Hedenäset, Turesson,
Nihlfors, Neländer, Mattsson och Källstad,
vilka ansett, att utskottets yttrande
bort erhålla den lydelse, reservationen
visade, samt att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
1:397 och 11:476, såvitt nu vore i
fråga, till Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare m. m. för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 3 694 000 kronor.

Herr OLSSON, JOHAN, (ep):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets
hemställan.

överläggningen ansågs härmed slutad,
varefter herr talmannen enligt de
därunder framkomna yrkandena gjorde
propositioner, först på bifall till utskottets
hemställan samt vidare på antagande
av det förslag, som innefattades
i den vid punkten avgivna reservationen;
och förklarade herr talmannen,
efier att hava upprepat propositionen

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

på bifall till utskottets hemställan, sig
finna denna proposition vara med
övervägande ja besvarad.

Herr Olsson, Johan, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt efter
given varsel upplästes och godkändes
en omröstningsproposition av följande
1} delse:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
49, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid punkten avgivna
reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning.
Herr talmannen förklarade, att enligt
hans uppfattning flertalet röstat för japropositionen.

Då emellertid herr Olsson, Johan,
begärde rösträkning, verkställdes nu
votering medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens slut
rösterna hava utfallit sålunda:

Ja — 68;

Nej — 62.

Därjämte hade 1 ledamot tillkännagivit,
att han avstode från att rösta.

Punkterna 50 och 51

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 52

Ang. bidrag till driften av folkhögskolor

Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen
att till Bidrag till driften av folkhögskolor
för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 36 700 000 kronor.

Ang. bidrag till driften av folkhögskolor

I detta sammanhang hade utskottet
till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
herr Lundström m. fl. (I: 114) och den
andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (II: 145), i vilka hemställts,
såvitt nu vore i fråga, att riksdagen
måtte besluta, att ytterligare en folkhögskola
utöver departementschefens
förslag skulle erhålla statsbidrag och
att anslaget till bidrag till folkhögskolor
därvid skulle uppräknas med
151 000 kronor utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit och därför till Bidrag
till driften av folkhögskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 36 851 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
fru Olsson (I: 391) och den andra inom
andra kammaren av herr Johansson
i Skärstad m. fl. (11:459), i vilka yrkats,
att riksdagen skulle 1) besluta, att
för budgetåret 1965/66 antalet folkhögskolor,
som åtnjöte statsbidrag till driften
av sin verksamhet, skulle utökas
med två samt 2) vid sin behandling av
Bidrag till driften av folkhögskolor under
åttonde huvudtiteln för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
36 882 700 kronor;

dels en inom andra kammaren av
herr Eskel in. fl. väckt motion (II: 448),
i vilken anhållits, att riksdagen måtte
besluta, att för budgetåret 1965/66 statsbidrag
skulle utgå till ytterligare två
folkhögskolor samt att till Bidrag till
driften av folkhögskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
36 882 700 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av
herr Keijer in. fl. väckt motion (II:
460), i vilken föreslagits, att riksdagen
skulle besluta, att under budgetåret
1965/66 statsbidrag skulle utgå till ytterligare
en folkhögskola utöver den av
Kungl. Maj:t föreslagna samt att riksdagen
under åttonde huvudtiteln punkt
D 62 skulle anvisa ytterligare medel
för detta behov.

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Ang. bidrag till driften av folkhögskolor

Utskottet hade i den nu föredragna
punkten på anförda skäl hemställt,

I. att motionerna 1:114 och 11:145,
1:391 och 11:459, 11:448 samt 11:460,
i vad de avsåge statsbidrag till en folkhögskola
utöver Kungl. Maj:ts förslag,
icke måtte bifallas av riksdagen;

II. att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag
å motionerna 1:114 och 11:145,
1:391 och 11:459, 11:448 samt 11:460,
samtliga motioner såvitt nu vore i fråga,
till Bidrag till driften av folkhögskolor
för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 36 700 000 kronor.

Reservation hade anförts av herrar
Boman, Axel Andersson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Johan Olsson, Larsson
i Hedenäset, Nihlfors, Nelander, Eskel,
Mattsson och Källstad, vilka ansett, att
utskottets yttrande bort i viss del erhålla
den lydelse, som i reservationen
angivits, samt att utskottet bort hemställa,

I. att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna 1:114 och 11:145, 1:391
och 11:459, 11:448 samt 11:460, såvitt
nu vore i fråga, besluta att för budgetåret
1965/66 medgiva statsbidrag till en
folkhögskola utöver Kungl. Maj:ts förslag; II.

att riksdagen måtte, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1:391 och 11:459, 11:448 samt 11:460
ävensom med bifall till motionerna I:
114 och II: 145, såvitt nu vore i fråga,
till Bidrag till driften av folkhögskolor
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 36 851 000 kronor.

Herr KÄLLQVIST (fp):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjorde herr talmannen i enlighet
med de yrkanden, som därunder

framkommit, propositioner, först på bifall
till utskottets hemställan samt vidare
på antagande av det förslag, som innefattades
i den vid punkten avgivna
reservationen; och förklarade herr talmannen,
efter att hava upprepat propositionen
på bifall till utskottets hemställan,
sig finna denna proposition vara
med övervägande ja besvarad.

Herr Källqvist begärde votering, i
anledning varav uppsattes samt efter
given varsel upplästes och godkändes
en så lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 66 punkten
52, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid punkten avgivna
reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositior.
en ånyo upplästs, verkställdes till en
början omröstning genom uppresning.
Herr talmannen förklarade, att enligt
hans uppfattning flertalet röstat för japropositionen.

Då emellertid herr Källqvist begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 79;

Nej — 44.

Därjämte hade 6 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Punkterna 53—59

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 60

Lades till handlingarna.

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden: nr

67, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag för budgetåret
1965/66 till byggnadsarbeten
vid universiteten och vissa högskolor
in. m.; samt

nr 68, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde,

varvid utlåtandet nr 67 företogs
punktvis till avgörande.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

På framställning av herr talmannen
beslöts att handläggningen av återstående
ärenden på föredragningslistan
skulle uppskjutas till ett annat sammanträde.

Anmäldes och godkändes tredje lagutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 198, till Konungen i anledning
av väckta motioner angående rätten
att utsätta fast fiskeredskap i allmänt
vatten.

Anmäldes och godkändes andra lagutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 199, till Konungen i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan
om riksdagens yttrande angående
vissa av Internationella arbetsorganisationens
allmänna konferens år 1964
vid dess fyrtioåttonde sammanträde
fattade beslut.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:
nr 72, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag för bud -

Meddelande ang. enkla frågor
getåret 1965/66 till barnmorskeläroanstalterna
och statens sjuksköterskeskolor
m. m. jämte i ämnet väckta motioner; nr

73, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående bidrag till handelshamnar
och farleder för budgetåret
1965/66 in. in.;

nr 74, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till vissa kreditgarantier
åt svensk varvsindustri
m. m. jämte i ämnet väckta motioner;

nr 75, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående försäljning av
vissa allmänna arvsfonden tillfallna
fastigheter; samt

nr 76, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående inköp av vissa
kulturföremål;

bevillningsutskottets betänkanden:
nr 25, i anledning av väckta motioner
angående förlustutjämning, progressionsutjämning
och allmän öppen resultatutjämning;
samt

nr 27, i anledning av väckta motioner
om vidgad rätt till avsättning till
investeringsfonder för konjunkturutjämning,
m. m.;

andra lagutskottets utlåtande nr 43, i
anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändrad
lydelse av 3 § barnavårdslagen den 29
april 1960 (nr 97), dels ock i ämnet
väckta motioner; ävensom

allmänna beredningsutskottets utlåtande
nr 30, i anledning av väckta motioner
angående arbetsgivares uppgiftsoeh
uppbördsskyldighet.

Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor denna dag framställts, nämligen
av herr Schött (h) till herr statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet:
»Anser Statsrådet att det med
hänsyn till den förändrade befolkningsprognosen
är motiverat med en revide -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Meddelande ang. enkla frågor

ring av den år 1964 tänkta avvecklingsplanen
för seminarieorganisationen, innebärande
en slutavveckling år 1970,
och vilket årtal bör i så fall enligt
Statsrådets mening ersätta det nyss
nämnda? Vilka åtgärder avser Statsrådet
med hänsyn till den hotande lärarflykten
från seminarierna vidtaga för
att under avvecklingstiden garantera seminarierna
erforderlig arbetsro och
fortsatt tillgång till högkvalificerad arbetskraft?»;
samt

av fru Segerstedt Wiberg (fp) till
herr statsrådet och chefen för justitie -

departementet: »När räknar Statsrådet
med att den utredning, som behandlar
frågan om utlandssvenskarnas rösträtt,
har hunnit så långt, att ett positivt förslag
till frågans lösning kan föreläggas
riksdagen?»

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.48.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Fredagen den 30 april 1965

Nr 20

Fredagen den 30 april

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets
utlåtanden nr 72—76, bevillningsutskottets
betänkanden nr 25 och
27, andra lagutskottets utlåtande nr 43
samt allmänna beredningsutskottets utlåtande
nr 30.

Anmäldes och bordlädes
bankoutskottets utlåtanden och memorial
:

nr 23, i anledning av väckta motioner
angående de mindre och medelstora
företagens finansieringsproblem;

nr 24, i anledning av väckta motioner
om främjande av de mindre företagens
exportmöjligheter;

nr 25, i anledning av väckta motioner
angående den enskilda handelns kreditförsörjning; nr

26, i anledning av väckt motion
angående användningen av allmänna
pensionsfondens medel;

nr 27, i anledning av väckt motion
angående Aktiebolaget Företagskredits
utlåningskapacitel;

nr 28, i anledning av väckta motioner
om inrättande av en statlig utlåningsfond
för tillgodoseende av kommunernas
investeringsbehov för vatten-
och avloppsanläggningar;

nr 29, i anledning av väckt motion
om anslag till utvidgning av verksamheten
hos Sällskapet riksdagsmän ocli
forskare;

nr 30, i anledning av kamrarnas
skiljaktiga beslut i fråga om motionsvis
väckta förslag om utredning rörande
servicestöd till befolkningen i vissa
glesbygder; samt

nr 31, med förslag till ändrad lydelse
av § 1 reglementet för Nordiska rådets
svenska delegation;

första lagutskottets utlåtanden:

nr 23, i anledning av väckt motion
angående utställande av check utan
täckning; samt

nr 24, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag
angående ändring i lagen den 9 juni
1950 (nr 272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt
att driva försäkringsrörelse
här i riket, m. in., dels ock i
ämnet väckta motioner;

tredje lagutskottets utlåtande nr 22,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till jordförvärvslag
in. in. jämte i ämnet väckta motioner;

jordbruksutskottets utlåtanden och
memorial:

nr 9, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående bemyndigande
att försälja viss staten tillhörig fast
egendom, m. in., jämte i ämnet väckta
motioner;

nr 10, angående departementsvis
uppgjorda förteckningar över försäljningar
av viss staten tillhörig fast egendom;
samt

nr 12, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1964/65, såvitt propositionen
avser jordbruksärenden; ävensom

allmänna beredningsutskottets utlåtanden: nr

29, med anledning av dels § 21 i
riksdagens revisorers berättelse över
den år 1964 av dem verkställda granskningen
av statsverket, dels väckta motioner
om översiktlig riksplanering av
kusttrakterna;

Nr 20

Fredagen den 30 april 1965

nr 31, i anledning av väckta motioner
om åtgärder för att förbättra företagshälsovården,
angående företagshälsovård,
yrkeshygien och yrkesmedicin
samt om åtgärder mot yrkesskador och
yrkessjukdomar;

nr 32, i anledning av väckta motioner
angående Vindelälvens utbyggnad
och angående ifrågasatt reglering av
Vindelälven; samt

nr 33, i anledning av väckta motioner
om en undsättningskår för hjälpinsatser
vid naturkatastrofer.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 14.02.

In fidem

Fritz af Petersens

KUNGI. BOKTR. STHLM 1965