Tisdagen den 9 februari Sid (Riksdagens protokoll 1965:7)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 7

FÖRSTA KAMMAREN

1965

9—12 februari

Debatter m. m.

Tisdagen den 9 februari Sid.

Interpellation av herr Nilsson, Ferdinand, om samordning av vissa
myndigheters handläggning av frågor berörande kommunal planering
.................................................... ^

Onsdagen den 10 februari

Interpellationer:

av herr Adolfsson ang. bestämmelserna om extra avdrag vid beskattningen
för folkpensionärer vid väsentligen nedsatt skat teförmåga

..............................................

av herr Wanhainen ang. trafikförbindelserna över Lainio älv

mellan Junosuando och Parkalombolo ....................

av herr Sundin ang. äganderätten till sjunket virke i övergivna
flottleder ..............................................

Samtliga avgjorda ärenden
Onsdagen den 10 februari

Statsutskottets utlåtande nr 1, ang. utgifterna för kungl. hov- och

slottsstaterna ............................................

Bankoutskottets memorial nr 1, med överlämnande av fullmäktiges

i riksbanken berättelse ....................................

— nr 2, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse
..................................................

_ nr 3, med överlämnande av kommitténs för firande av representationsreformens
100-årsjubileum berättelse..................

1 Första kammarens protokoll 1965. Nr 7

d\)tmÄ\)\

mun

i Ö i

i! A K: MA Å AT^KO

. 1/1

fi&sruKi Si—£

u; .. ii t is tfa (i

• .avi-l/i V ao i.

t.ifirfil i*’ -.,*!• ,i*»juih.

'' i ■ .{<•

f >''(£*] oj:.'';. •■

KyUiainr:

■i OJ n vf» n^fjtjfwuO

-<»»''. .iwnti" I ''i t;m ,:*• ( i -ris <:

(iliJiäOf tr

ipUuMsli:) : i .wo h . , -.k IWntwtir. :•>!< >V

• ''.........oin ■(!.- :,i ;

''.«! i :Ki ''i •/« •,»hib«Ui«)•<*»,. ,1

......«................. i--ten in

.1 , >j‘j ,|; :-}\ ■'' ; iH.nnuti. /i t; c i^(;i /,..

- • ...... •5''i <rj lfai(jilf ty»-tii-OO] /(Piflr-iol»''» ''fioilul

Tisdagen den 9 februari 1965

Nr 7

Tisdagen den 9 februari

Kammaren sammanträdde kl. 15.00.

Justerades protokollen för den 1 och
den 2 innevarande månad.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 19, angående vissa frågor rörande
älgjakt m. m.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets
utlåtande nr 1 och bankoutskottets
memorial nr 1—3.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

20, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 77 § militära rättegångslagen
den 30 juni 1948 (nr 472);

nr 21, med förslag till lag om kommunala
renhållningsavgifter; och

nr 22, angående riktlinjer för reglering
av prisförändringar för civilförsvaret
in. in.

Interpellation om samordning av vissa
myndigheters handläggning av frågor berörande
kommunal planering

Herr NILSSON, FERDINAND, (ep) erhöll
på begäran ordet och anförde:

Herr talman! En väsentlig del av de
uppgifter som åvilar primärkommuner
och landsting har ålagts dem genom
statlig speciallagstiftning o. s. v. För
den kommunala planeringen spelar
statsmakternas målsättning och myndigheternas
energiska anmaningar en betydande
roll. Det statliga inflytandet
stärkes av myndigheternas makt över
statsbidragen liksom genom statens
makt beträffande lånen och direkt eller

indirekt över penningmarknaden. För
de kommunala myndigheterna framstår
motsatsen mellan de investeringsstimulerande
myndigheternas uppmaningar
att sätta i gång och genomföra erhållna
uppgifter och andra myndigheters återhållsamhet
under hänvisning till samhällets
begränsade resurser såsom minst
sagt svårförenlig. Faktum är att mycken
brådska, mycket arbete och stora kostnader
för planering, ja även ritningar
och kostnadsberäkningar, tillkommet i
samband med en myndighet, förefaller
kommunalmännen bra onödigt eller åtminstone
tillkommet i otid när en annan
myndighet vinkar med kalla handen
vid framställningar om nödiga resurser.
Det framstår också som ur alla
synpunkter problematiskt om det verkligen
skall vara nödvändigt att för genomförande
av uppgifter som staten
beslutat trissa upp de kommunala utdebiteringarna
i en utsträckning som
redan skett.

När harmonien mellan de pådrivande
och de återhållande statliga myndigheterna
är så ringa som erfarenheten visar,
framstår frågan om samarbetet mellan
vederbörande verkligen är så intimt
som det skulle vara. Skulle det
icke till äventyrs vara välmotiverat att
söka åstadkomma en bättre samordning
mellan aptiten inom exempelvis bostadsstyrelsen,
medicinalstyrelsen eller
skolstyrelsen och de instanser på finansförvaltningens
område som har att
svara för den ekonomiska sidan av planerandet.

Ett exempel ger skrivelsen den 22
februari 1963 till städer och många
landskommuner med beställning om
uppgörande och ingivande av s. k. rullande
femårsplaner till ledning för
framtida åtgärder avseende bostadsproduktionen.
De skulle vara klara vid
årsskiftet 1963/64 med 4 blanketter och

It Första kammarens protokoll 1965. Nr 7

Nr 7

Tisdagen den 9 februari 1965

Interpellation om samordning av vissa myndigheters handläggning av frågor
berörande kommunal planering

översiktskarta samt ange dels behövlig
och dels möjlig bostadsproduktion.
Kommunernas experter arbetade —
rimligtvis inte gratis — efter krafter för
att få fram planerna i föreskriven tid.
Många frågar sig nu angående resultatet,
och hör man sig för blir väl svaret
som regel snarast ett litet blygt leende.
Visst får man lov att bygga en del, men
sambandet med den storslagna framtidsplaneringen
är svår att upptäcka.

Här skall inte mera ingående beröras
den jättelika planeringsverksamhet som
landstingen mångenstädes står inför i
bjärt kontrast med personalbrist och
tidvis stängda sjukhussalar. Enligt planerandet
skulle sjukhusbyggandet komma
att taga jättelika dimensioner, och
man vill endast hoppas de som ålägger
landstingen den ena uppgiften efter den
andra också skall svara för konsekvenserna.
Detta gäller inte bara investeringsproblemen
utan även personaltillgång
och driftkostnader.

Av dagsaktuellt intresse är resurser
för skolbyggen. Enligt statsmakternas
beslut skall grundskolan vara genomförd
under 1968. Länsskolnämnder,
länsskolinspektörer och skolchefer har
gjort sitt bästa att klargöra för vederbörande
skolstyrelser och kommunalnämnder
detta faktum, liksom att det
gäller för kommunerna att fort komma
ur startgroparna och intaga sin plats i
kön att få statsbidrag, lånemedgivanden
och till sist också lånen. Resultatet har
blivit omfattande skolplaneringar och
dryga kostnader samt högt uppdrivna
föreställningar både om hur pliktiga
man är att sätta i gång och om möjligheterna
att nå resultat.

Att det gäller investeringsprogram av
sammanlagt högst betydande omfattning
är uppenbart, liksom att genomförandet
innebär stora påfrestningar på
samhällets resurser. Lika klart är att
det väsentligen är hos myndigheterna
— inte hos de formellt initiativtagande
kommunerna — som ansvaret ligger för

den investeringslavin som kommit i
g«ng.

Enbart i Uppsala län uppgår antalet
skolbyggen som nu planeras till 24,
med en byggkostnad av 100 å 150 milj.
kronor. Samtliga har bestått inför »behovsprövningen».
Av de 24 har hälften
av länsskolnämnden bedömts böra få
högsta prioritet, vilket torde innebära
att de anses böra påbörjas före 1 juli
1966. För de högprioriterade har kostnaderna
uppskattats till ca 80 milj. kronor,
enligt följande fördelning:
Ilögstadieprojekt i Uppsala (tre

st.) ...................... 30 mkr.

Gymnasium i Uppsala........ 12 »

Gymnasium i Enköping ...... 10 »

Högstadium i Tierp .......... 10 »

Högstadium i Upplands-Bro . . 8 »

Högstadium i Karlholmsbruk. . 5 »

Låg- och mellanstadiebyggnader 4 »

Planerandet har sålunda genomförts
efter stora linjer med kostnader för
markförvärv, ritningar och i viss utsträckning
även arbetsbeskrivningar.
Enligt bestämda uppgifter torde endast
tvenne skolbyggen —- båda i Uppsala
stad — komma att sättas i gång under
1965. Några kanske kommer också under
1966. Men var och en som vet hur
väl den pedagogiska sakkunskapen bevakar
nya landvinningar har klart för
sig vilka ny- och omarbetningar de
uppgjorda planer som får stå över kommer
att erfordra. Sant är att skolor byggs
för årtionden, men skolmyndigheterna
vill gärna att de skall vara extramoderna
när de är nybyggda.

Här skall ingen kritik riktas mot
plikttroheten hos de skolmyndigheter
som sökt göra sitt bästa för att allt
skall vara klart i god tid inom den tidrymd
som av statsmakterna beslutats.
Programmet är omfattande och behovet
av lokaler, tillräckliga för dess genomförande,
stort. När man ser på proportionen
mellan tillgången på resurser —
både för skolor och annat — och det

Tisdagen den 9 februari 1965

Nr 7

Interpellation om samordning av vissa myndigheters handläggning av frågor

föreliggande investeringsbehovet frågar
man sig dock hur det skall gå i lås och
om det skall gå att genomföra en sådan
utbyggnad inom fastställd tid.

Jag får därför utbedja mig kammarens
tillåtelse att till statsrådet och chefen
för finansdepartementet få rikta
följande frågor:

1) Anser statsrådet att under det successiva
genomförandet av långsiktig
planering för byggande av bostäder,
sjukhus och skollokaler kontakten fungerat
tillfredsställande mellan myndigheter,
som sett en uppgift i att stimulera
igångsättande av företag, och de, som
har att bevaka avvägningen av resurser
för olika ändamål?

2) Huru bedömer statsrådet exempelvis
anhopningen av investeringsobjekt
för skoländamål i relation till nu förefintliga
resurser härför och till beslutet
om tiden för grundskolans genomförande? 3)

Vilka åtgärder anser statsrådet
eventuellt erforderliga för att ernå en
bättre samordning av här ifrågavarande
myndigheters verksamhet och undvikande
av härpå beroende svårigheter
för kommunal planering?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 612, av herr Andersson, Torsten,
in. fl.,

nr 613, av herr Andersson, Torsten,
in. fl.,

berörande kommunal planering

nr 614, av herr Hansson, Gustaf Henry,
in. fl.,

nr 615, av herr Hansson, Gustaf Henry,
m. fl.,

nr 616, av herr Hansson, Torsten, och
herr Larsson, Lars,

nr 617, av herrar Hubinette och Isacson,
J. ■ >

nr 618, av herr Jacobsson, Gösta,

in. fl., ......''• '' i""., i . ,,

nr 619, av herr Karlsson, Helge, m- fl.,
nr 620, av herrar Lager och Adolfsson,

nr 621, av herr Larsson, Nils Theodor,

nr 622, av herr Lundin m. fl.,
nr 623, av herr Lundström in. fl.,
nr 624, av herr Lundström m. fl.,
nr 625, av fru Myrdal,
nr 626, av herr Nilsson, Ferdinand,
nr 627, av herr Stefanson,
nr 628, av herr Stefanson,
nr 629, av herr Stefanson m. fl.,
nr 630, av fröken Stenberg m, fl.,
nr 631, av herrar Sundin och Stefanson,

nr 632, av herr Virgin in. fl., och
nr 633, av herr Virgin m. fl.,

alla i anledning av Rungl. Maj rts proposition
nr 14, med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 4 §
1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt,
m. m.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kaipmarens sammanträde
avslutades kl. 15.17.

In fideni
K.-G. Lindelöw

Nr 7

Onsdagen den 10 februari 1965

Onsdagen den 10 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Ledighet från riksdagsgöromålen för
deltagande i Nordiska rådets trettonde
session i Reykjavik beviljades herrar
Lundström, Georg Pettersson och Edström,
fru Segerstedt Wiberg, herr Birger
Andersson, fröken Ranmark samt
herrar Sundin och Gillström för tiden
den 12—den 18 innevarande månad
ävensom herr Hernelius för tiden den
14—den 18 i denna månad.

Vidare beviljades fröken Mattson ledighet
från riksdagsgöromålen för tiden
den 10 februari—den 2 mars för att på
offentligt uppdrag besöka Tanzania, Kenya
och Sierra Leone i samband med
det svenska projektet om bistånd till
kvinnor i u-länderna.

Herr TALMANNEN yttrade:

Jag ber att få meddela, att en utrikespolitisk
debatt kommer att hållas onsdagen
den 24 mars kl. 10.00.

Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj:ts proposition nr 20,
med förslag till lag om ändrad lydelse
av 77 § militära rättegångslagen den
30 juni 1948 (nr 472).

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 21, med förslag till lag om kommunala
renhållningsavgifter.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr 22,
angående riktlinjer för reglering av
prisförändringar för civilförsvaret m. m.

Vid föredragning av motionen nr 612
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
långsiktsplaneringen av statens utgiftsoch
inkomstpolitik, till statsutskottet
samt i övrigt till bevillningsutskottet.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
motionerna nr 613—622.

Vid föredragning av motionen nr 623
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
en sammanställning för flerårsbedömning
av det statliga budgetläget, till
statsutskottet och i övrigt till bevillningsutskottet.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
motionerna nr 624—631.

Vid föredragning av motionen nr 632
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
förslaget till lag angående ändring i lagen
den 25 maj 1962 om finansiering av
folkpensioneringen, till lagutskott och i
övrigt till bevillningsutskottet.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
motionen nr 633.

Vid förnyad, punktvis skedd föredragning
av statsutskottets utlåtande nr
1, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1965/66 för kungl. hov- och slottsstaterna,
bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.

Föredrogos ånyo och lades till handlingarna
bankoutskottets memorial:

nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet avgivna
berättelse;

Onsdagen den 10 februari 1965

Nr 7

Interpellation ang. bestämmelserna om extra avdrag vid beskattningen för
folkpensionärer vid väsentligen nedsatt skatteförmåga

nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse; och

nr 3, med överlämnande av kommitténs
för firande av representationsreformens
100-årsjubileum till fullmäktige i
riksgäldskontoret avgivna berättelse
över kommitténs verksamhet under år
1964.

Interpellation ang. bestämmelserna om
extra avdrag vid beskattningen för folk pensionärer

vid väsentligen nedsatt
skatteförmåga

Herr ADOLFSSON (k) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Allmänt betraktar man
det som betydelsefullt att äldre personer
såvitt möjligt beredes tillfälle att
fortsätta med lämpligt yrkesarbete även
efter uppnådd pensionsålder. Det är
nyttigt både för deras fysiska och psykiska
spänst, men framför allt bör det
vara välkommet med tanke på ekonomien.
Inte minst viktigt ur samhällets
synpunkt är att de äldre kan utnyttjas
i arbetslivet. Deras antal ökas år från
år både absolut och relativt. Beskattningen
av sidoinkomsterna verkar emellertid
i hämmande riktning och förtar
lusten hos många att skaffa sig ett extraarbete.
I sammanhanget har åberopats
den psykologiska faktorn att man betraktar
folkpensionen som en återbäring
på erlagda avgifter och inte bedömer
den jämställd med en vanlig skattepliktig
inkomst. Avgörande är dock källskatteavdragets
storlek.

Det extra avdrag, som enligt 50 § 2
mom. kommunalskattelagen och 9 § 2
mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
kan tillerkännas pensionär med
folkpensionen som huvudsakligaste inkomst
uppgår f. n. till högst 4 500 kronor,
vilket genom bestämmelsernas
konstruktion endast i få undantagsfall

kan erhållas. Enligt riksskattenämndens
anvisningar jämkas avdragets storlek
nedåt enligt viss skala i relation till
sidoinkomstens storlek. Om denna uppgår
till sådant belopp att folkpensionen
inte uppnår minst hälften av den sammanlagda
inkomsten, bör — heter det
— »extra avdrag medgivas allenast då
särskilda skäl därtill föranleda».

Detta innebär således att exempelvis
för ett pensionärspar som i folkpension
inklusive bostadstillägg har 7 000 kronor,
får makarnas gemensamma sidoinkomst
icke överstiga 3 500 kronor för
att extra skatteavdrag »utan särskilda
skäl därtill föranleder» skall kunna beviljas.
Med hänsyn till fortlöpande prisstegringar
och verkningarna av en omshöjning
också för de gamla kan starkt
ifrågasättas om den åberopade tabellen
för skattelindringsavdrag är riktigt avvägd.

Är sidoinkomsten av nyssnämnda
storlek, inträder även en reducering av
det kommunala bostadstillägget. Även
om en sådan samtidigt också reducerar
det sammanlagda pensionsbeloppet, vartill
hänsyn sålunda tas vid bedömningen
av skatteavdragets storlek, blir slutsumman
ofördelaktig för vederbörande
pensionärer. I alla händelser kan effekten
inte vara stimulerande till att ta
extraarbete.

Med hänsyn till det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att till
herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
få rikta följande fråga:

Anser herr statsrådet nu gällande bestämmelser
beträffande extra avdrag för
väsentligen nedsatt skatteförmåga för
folkpensionärer vara tillfredsställande,
och om så inte är fallet, är herr statsrådet
beredd att ta initiativ till en ändring
av desamma?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Onsdagen den 10 februari 1965

8 Nr 7

Interpellation ang. äganderätten till sjunket virke i övergivna flottleder

nio älv, så att de byar öster om LaiInterpellation
ang. trafikförbindelserna nio älv som ovan nämnts inte skall
över Lainio älv mellan Junosuando och kommunikationsmässigt avskäras från
Parkalombolo yttervärlden?

Ordet lämnades härefter till herr
WANHAINEN (s), som yttrade:

Herr talman! Trafiken mellan Junosuando
kyrkby och Parkalombolo by
inom Pajala kommun har över Lainio
älv gått över en här.gbro, som byggdes
under 1930-talet företrädesvis som en
träkonstruktion. Utom de nyss angivna
orterna har även byarna Kangosfors,
Särkimukka, Hukanmaa och Kärendöjärvi
varit beroende av denna bro. Enligt
uppgifter i lokala radioutsändningar
har godstrafiken över bron nyligen
nästan helt upphört till följd av att den
inte anses kunna bära nutida transporter.
Detta har satt befolkningen i byarna
öster om Lainio älv i en ytterst prekär
situation. Vintertid borde en provisorisk
väg kunna ställas i ordning över
isen även om tillfartsvägarna får en avsevärd
längd. Sommartid borde en provisorisk
färjförbindelse anordnas i avvaktan
på en ny bro. Uppgifter har
lämnats av ortsbefolkningen att de lokala
vägmyndigheterna inte anser sig
kunna lämna någon utfästelse om dessa
åtgärder eller något besked om när
uppförandet av en ny bro över Lainio
älv vid Vaakina eller annan närbelägen
plats kan påbörjas.

Med anledning av det anförda anhåller
jag om kammarens tillstånd att till
herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
få framställa
följande frågor:

Vill herr statsrådet medverka till att
erforderliga resurser snarast ställs till
myndigheternas förfogande för projektering
och byggande av ny bro över
Lainio älv mellan Junosuando och Parkalombolo? Vill

herr statsrådet medverka till att
lämpliga provisoriska förbindelser anordnas
på ifrågavarande väg över Lai -

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Interpellation ang. äganderätten till sjunket
virke i övergivna flottleder

Herr SUNDIN (ep) fick nu ordet och
anförde:

Herr talman! Under de senaste åren
har ett flertal av våra flottningsleder
nedlagts. Skogsprodukterna har mer
och mer blivit biltransporterade.

I de nu övergivna flottningslederna
i sjöar och älvmynningar finns stora
kvantiteter sjunket virke. Det förmodas
att detta virke har ett värde av 100-tals miljoner kronor.

Med stöd av det anförda och enär det
råder oenighet om vem som är juridisk
ägare av dessa värden, anhåller jag om
kammarens tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
framställa följande fråga:

År herr statsrådet villig klargöra vem
som i lagens mening är ägare till sjunket
virke i övergivna flottleder?

På gjord proposition bifölls herr Sundins
berörda anhållan.

Anmäldes och bordlädes en av herr
Rönnberg under sammanträdet till herr
talmannen avlämnad, av honom m. fl.
undertecknad motion, nr 634, i anledning
av Kungi. Maj:ts proposition nr 19,
angående vissa frågor rörande älgjakt
m. in.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.14.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Fredagen den 12 februari 1965

Nr 7

Fredagen den 12 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Herr Dahlén anmälde, att han åter infunnit
sig vid riksdagen.

Justerades protokollet för den 5 innevarande
månad.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:

Till riksdagens första kammare.

Undertecknad anhåller härmed om ledighet
från riksdagsarbetet under tiden
den 12—den 18 februari för resa till Island
i samband med Nordiska rådets
sammanträde.

Stockholm den 11 februari 1965

Arne Pettersson

Den begärda ledigheten beviljades.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
motionen nr 634.

Anmäldes och bordlädes

konstitutionsutskottets memorial och
utlåtande:

nr 1, med uppgift på vissa vilande
förslag till ändringar i grundlagarna;
samt

nr 2, i anledning av motion angående
antalet riksdagens ombudsmän och deras
ämbetstitlar;

statsutskottets utlåtanden:

nr 16, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående fråga om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan; nr

17, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående livränta till vissa
personer; samt

nr 18, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan
m. m.;

bevillningsutskottets betänkanden:
nr 1, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition nr 1, såvitt propositionen
angår det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften
för år 1965 skall utgå;
samt

nr 2, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
om skattefrihet för ersättning till offer
för nationalsocialistisk förföljelse;

bankoutskottets utlåtande nr 4, angående
verkställd granskning av riksdagsbibliotekets
styrelse och förvaltning;
ävensom

jordbruksutskottets utlåtanden:
nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1964/65, såvitt propositionen avser jordbruksärenden;
samt

nr 3, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående försäljning av viss
kronan tillhörig mark m. m.

Anmäldes och bordlädes en av herr
Karlsson, Helge, under sammanträdet
till herr talmannen avlämnad, av honom
m. fl. undertecknad motion, nr 635,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 19, angående vissa frågor rörande
älgjakt m. m.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.04.

In fidem
K.-G. Lindelöw

KUNGL. BOKTK. STHLM 1965