Tisdagen den 9 februari. Sid (Riksdagens protokoll 1954:5)

RIKSDAGENS

** PROTOKOLL

1954

FÖRSTA KAMMAREN

Nr 5

6—10 februari.

Debatter m. m.

Tisdagen den 9 februari. Sid.

Interpellation av herr Tjällgren ang. inrättande av husdjursinstruktörsbefattningar
.......................................... 6

Onsdagen den 10 februari.

Anslag till ombyggnad m. m. av Spenshults reumatikersjukhus .. 8

Interpellation av herr Lundqvist ang. skolorganisationen i Storstockholm
.............................................. 13

Samtliga avgjorda ärenden.

Onsdagen den 10 februari.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1, ang. fortsatt giltighet av lagen
om särskild skolstyrelse i vissa fall .................... 8

Statsutskottets utlåtande nr 1, ang. utgifterna under första huvudtiteln
(hov- och slottsstaterna) ............................ 8

— nr 14, ang. utgifter å tilläggstat II: justitiedepartementet ...... 8

— nr 19, ang. utgifter å tilläggsstat II: ecklesiastikdepartementet 8

— nr 21, ang. utgifter å tilläggsstat II: inrikesdepartementet .... 8

— nr 22, ang. anslag till oförutsedda utgifter .................. 11

— nr 23, ang. stat för statens allmänna fastighetsfond .......... 11

Bevillningsutskottets betänkande nr 1, ang. ändringar i tulltaxeförordningen
m. m......................................... 12

— nr 2, om ändrad lydelse av 3 § förordningen ang. postverkets

ansvarighet för försändelser och medel, som mottagits till postbefordran,
m. m......................................... 12

— nr 3, rörande förslag till förordning ang. de tider, då allmän

fastighetstaxering skall äga rum, m. m....................... 12

1 Första kammarens protokoll 195i. Nr 5.

Nr 5.

Innehåll

Sid.

Bevillningsutskottets betänkande nr 4, ang. ändrad lydelse av 11 §
förordningen om investeringsfonder ........................ 12

— nr 5, om ändring i förordningen ang. skatt för hundar ...... 12

— nr 6, ang. rätt till avdrag för belopp, som tillförts vissa för

prisreglering bildade stiftelser, m. m....................... 12

— nr 7, ang. ändring i kommunalskattelagen m. m............. 12

— nr 8, ang. ändrad lydelse av punkt 3 av anvisningarna till 21 §

kommunalskattelagen ...................................... 12

— nr 9, ang. provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond
för ersättande av avyttrat fartyg ...................... 12

— nr 10, ang. fortsatt tullfrihet för Föreningen Rädda barnen för

kläder m. m............................................. 12

Bankoutskottets utlåtande nr 3, ang. ändrad lydelse av 239 § lagen
om bankrörelse ............................................ 12

Första lagutskottets utlåtande nr 1, ang. justitieombudsmannens ämbetsförvaltning
...........................................12

— nr 2, ang. militieombudsmannens ämbetsförvaltning .......... 12

— nr 3, ang. fortsatt giltighet av lagen med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa brottmål ........................ 12

— nr 4, ang. fortsatt giltighet av lagen om återställande av viss

från ockuperat land härrörande egendom, in. m............... 12

— nr 5, ang. tillägg till militära rättegångslagen ................ 12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 1, ang. ändring i lagen om fastighetsbildning
i stad m. m................................... 12

Lördagen den 6 februari 1954.

Nr 5.

Lördagen den 6 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott herr Damströms väckta
motion, nr 394, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition med förslag till utlänningslag.

Herr SVÄRD (h) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Med hänsyn till den
synnerliga omfattningen av det ärende,
som avses i Kungl. Maj:ts proposition
nr 51, ang. anslag till ytterligare aktieteckning
i Norrbottens järnverk aktiebolag
m. m., hemställer jag, att kammaren
måtte medgiva att tiden för avgivande
av motioner i anledning av nämnda
kungl. proposition utsträckes till det
sammanträde, som infaller näst efter
femton dagar från den dag då propositionen
kom kammaren till handa.

Denna hemställan bifölls.

Anmäldes att till kammaren överlämnats dels

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 58, angående
val av ombud jämte suppleanter
i Europarådets rådgivande församling;

dels ock Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 62, angående prisutjämningsavgift
m. m.;

nr 63, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av valutalagen den 22 juni 1939
(nr 350);

nr 64, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.;

nr 66, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr
431) om folkpensionering, m. m.;

nr 67, med förslag till lag om rätt för
kommun att uppdraga beslutanderätten
i vissa frågor till sammanslutning av

kommuner (kommunal delegationslag),
m. m.; samt

nr 68, angående vissa anslag för budgetåret
1954/55 till folk- och småskoleseminarierna.

Den kungl. skrivelsen och de kungl.
propositionerna blevo nu var för sig
föredragna och lagda på bordet.

Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets utlåtande nr 1,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag angående fortsatt giltighet
av lagen den 6 juni 1952 (nr 434)
om särskild skolstyrelse i vissa fall;
statsutskottets utlåtanden:
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1954/55 under första
huvudtiteln, avseende anslagen till kungl.
hov- och slottsstaterna;

nr 14, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/
54, i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde;

nr 19, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/
54, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde;

nr 21, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/
54, i vad propositionen avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde, jämte
i ämnet väckta motioner;

nr 22, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för budgetåret 1954/
55 till oförutsedda utgifter; samt
nr 23, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående stat för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret
1954/55;

Nr 5.

Lördagen den 6 februari 1954.

bevillningsutskottets betänkanden:
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till vissa ändringar
i tulltaxeförordningen, m. m.;

nr 2, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 18 maj 1934 (nr 168) angående postverkets
ansvarighet för försändelser och
medel, som mottagits till postbefordran,
m. m.;

nr 3, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
angående de tider, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, m. m;

nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse
av 11 § förordningen den 2 maj
1947 (nr 174) om investeringsfonder;

nr 5, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
om ändring i förordningen den 17 maj
1923 (nr 116) angående skatt för hundar; nr

6, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
om rätt att vid taxering för inkomst
njuta avdrag för belopp, som tillförts
vissa för prisreglering bildade stiftelser,
in. m.;

nr 7, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. in.;

nr 8, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av punkt 3 av anvisningarna
till 21 § kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370);

nr 9, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
med provisoriska bestämmelser om särskild
investeringsfond för ersättande av
avyttrat fartyg; samt

nr 10, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående fortsatt tullfrihet i
vissa fall för Föreningen Rädda barnen
för kläder, beklädnadsmateriel och livsförnödenheter; bankoutskottets

utlåtande nr 3, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändrad lydelse av
239 § lagen den 22 juni 1911 (nr 74)
om bankrörelse;

första lagutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av verkställd granskning
av justitieombudsmannens ämbetsförvaltning; nr

2, i anledning av verkställd granskning
av militieombudsmannens ämbetsförvaltning; nr

3, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr
98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål;

nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29
juni 1945 (nr 520) om återställande av
viss från ockuperat land härrörande
egendom, m. m.; samt

nr 5, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om tilllägg
till militära rättegångslagen den 30
juni 1948 (nr 472); ävensom

tredje lagutskottets utlåtande nr 1, i
anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag angående ändring i
lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning
i stad m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.08.

In fidem
G. H. Berggren.

Tisdagen den 9 februari 1954.

Nr 5.

Tisdagen den 9 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollen för den 2, 3
och 6 innevarande månad.

Upplästes en till kammaren inkommen
ansökning, som jämte därvid fogat läkarintyg
var så lydande:

Till riksdagens första kammare.

Med åberopande av närslutna läkarintyg
får jag vördsamt anhålla om fortsatt
tjänstledighet från riksdagsgöromålen
till den 15 mars 1954.

Glava Glasbruk den 6 februari 1954.

Vördsamt
Alb. Ramberg.

Riksdagsman Albert Ramberg är på
grund av sjukdom oförmögen att deltaga
i riksdagsarbetet tills vidare och åtminstone
till och med den 15/3 1954.

Karlstad den 1/2 1954.

Nils Söderström.
Lasarettsläkare.

Den begärda ledigheten beviljades.

Föredrogs Kungl. Maj:ts skrivelse nr
58, angående val av ombud jämte
suppleanter i Europarådets rådgivande
församling.

Herr talmannen yttrade, att han efter
samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville
besluta att vid sammanträde onsdagen
den 17 innevarande månad företaga val
av tre ombud i Europarådets rådgivande
församling jämte tre suppleanter för
dem.

Detta förslag antogs.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 62, angående prisutjämningsavgift
m. m.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr
63, med förslag till lag om fortsatt giltighet
av valutalagen den 22 juni 1939
(nr 350).

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 64, med förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 66, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr
431) om folkpensionering, in. m.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 67, med förslag till lag om rätt
för kommun att uppdraga beslutanderätten
i vissa frågor till sammanslutning
av kommuner (kommunal delegationslag),
m. m.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 68,
angående vissa anslag för budgetåret
1954/55 till folk- och småskoleseminarierna.

Föredrogos och bordlädes ånyo konstitutionsutskottets
utlåtande nr 1, statsutskottets
utlåtanden nr 1, 14,19 och 21—
23, bevillningsutskottets betänkanden nr
1—10, bankoutskottets utlåtande nr 3,
första lagutskottets utlåtanden nr 1—5
samt tredje lagutskottets utlåtande nr 1.

Nr 5.

Tisdagen den 9 februari 1954.

Interpellation ang. inrättande av husdjursinstruktörsbefattningar.

Anmäldes att till kammaren överlämnats
Kungl. Maj:ts proposition nr 69,
med förslag till lag om ändrad lydelse
av 211 § utsökningslagen m. in.

Den kungl. propositionen blev nu föredragen
och lagd på bordet.

Anmäldes och bordlädes en av herr
Thun, Edvin, under sammanträdet till
herr talmannen avlämnad motion nr 395,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående vissa anslag ur kyrkofonden
m. m.

Interpellation ang. inrättande av husdjursinstruktörsbefattningar.

Herr TJÄLLGREN (bf) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Det svenska jordbrukets
produktivitet har under senare tid ökats
på ett sätt, som förtjänar uppmärksamhet.
Den pågående forskningen vinner
ständigt nya resultat, som snarast möjligt
måste komma produktionen till godo,
för att produktiviteten skall kunna
stegras ytterligare. Det kan understrykas,
att ett framgångsrikt avelsarbete
undan för undan förbättrat vår nötkreaturstams
produktionsanlag. Det måste
emellertid samtidigt fastslås, att dessa
förbättringar skulle kunna utnyttjas i
betydligt större utsträckning än vad nu
är fallet, om t. ex. en lämpligare utfodring
och en bättre stallhygien kunde
uppnås. En ökad rådgivnings- och upplysningsverksamhet
på detta område
skulle därför vara av stort värde och
kunna bli av stor ekonomisk betydelse.
Detta gäller naturligtvis särskilt för det
mindre jordbruket, för vilket mjölkproduktionen
är av mycket stor betydelse.
Det kan också framhållas, att det mindre
jordbruket hittills haft särskilt stora
svårigheter att tillgodogöra sig de erfarenheter
och rön, som genom avelsarbetet
vunnits.

Det måste givetvis bli hushållningssällskapens
uppgift att i första hand sörja
för en ökad rådgivnings- och upplysningsverksamhet
på detta område. Säll -

skapens resurser och möjligheter härtill
är emellertid nu starkt begränsade. Det
har i olika sammanhang förordats, att
särskilda husdjursinstruktörsbefattningar
skulle inrättas vid hushållningssällskapen
för detta ändamål. Det måste understrykas,
att dessa befattningar är synnerligen
behövliga och angelägna. Sällskapens
husdjurskonsulenter liar under
senare tid fått alltmer ökade arbetsuppgifter,
varför de nu är så arbetstyngda,
att de inte har möjlighet att intensifiera
upplysningverksamheten så som önskvärt
vore. Det bör också framhållas, att
deltagandet i kontrollföreningsverksamheten
är förhållandevis ringa —- särskilt
vad det mindre jordbruket beträffar.
Därför blir den upplysning och rådgivning
rörande utfodring och ladugårdshygien,
som kan lämnas i samband med
kontrollarbetet, av alltför begränsad omfattning.
Den når ej heller ut till dem,
som främst skulle hehöva sådan upplysning.

Frågan om inrättande av husdjursinstruktörsbefattningar
har ju diskuterats
under flera år. Vid 1950 års riksdag
framhöll dåvarande jordbruksministern
i propositionen angående seminverksamhet
bland nötkreatur m. m., att det allmänna
måste biträda med ökade ekonomiska
insatser till nötboskapsskötselns
främjande och till gagn för hela jordbruket.
Härmed avsågs främst anställandet
av särskilda befattningshavare
med uppgift att biträda husdjurskonsulenterna
i deras upplysnings- och rådgivningsverksamhet.
Jordbruksutskottet
har sedan vid upprepade tillfällen uttalat,
att husdjursinstruktörstjänsterna bör
inrättas, så snart det kan anses möjligt
ur statsfinansiell synpunkt. Utskottet har
också understrukit, att det, innan frågan
om dessa tjänsters inrättande blir
löst, icke torde vara möjligt att belasta
hushållningssällskapen med ytterligare
åtgärder på kontrollföreningsverksamhetens
område.

Lantbruksstyrelsen hade i år liksom
tidigare hemställt om anslag till inrättande
av liusdjursinstruktörsbefattningar.
Departementschefen har emellertid
av statsfinansiella hänsyn icke kunnat

Tisdagen den 9 februari 1954.

Nr 5.

Interpellation ang. inrättande av husdjursinstruktörsbefattningar.

förorda inrättandet av några sådana nya
tjänster i nuvarande läge. Vi är väl alla
ense om att största möjliga sparsamhet
med statens medel måste iakttagas. Men
å andra sidan måste det betonas, att det
nu är synnerligen angeläget, att dessa
husdjursinstruktörsbefattningar kan inrättas
snarast möjligt. Hushållningssällskapen
har fått väsentligt ökade arbetsuppgifter,
vilket resulterat i att hos sällskapen
anställda överkontrollassistenter
i mindre utsträckning än tidigare kan
fungera som medhjälpare till husdjurskonsulenterna,
särskilt vad beträffar den
rådgivande verksamheten på utfodringens
område. Med hänsyn till särskilt det
mindre jordbrukets behov av rådgivning
och upplysning på ifrågavarande område
måste det nu anses synnerligen angeläget,
att erforderligt antal husdjursinstruktörer
snarast möjligt kan anställas
hos hushållningssällskapen.

Med hänvisning till vad jag här anfört
får jag hemställa om första kam -

marens tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet
få framställa följande frågor:

1. Vill herr statsrådet lämna kammaren
en redogörelse för regeringens syn
på frågan om en intensifierad upplysnings-
och rådgivningsverksamhet till
nötboskapsskötselns främjande?

2. Har herr statsrådet för avsikt att
inom snar framtid framlägga förslag om
inrättande av husdjursinstruktörsbefattningar
hos hushållningssällskapen?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.10.

In fidem
G. H. Berggren.

Nr 5.

Onsdagen den 10 februari 1954.

Onsdagen den 10 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Herr Andersson, Alvar, infann sig och
intog sin plats i kammaren.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 69, med förslag till lag om
ändrad lydelse av 211 § utsökningslagen
m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott den av herr Thun, Edvin,
väckta motionen, nr 395, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslag ur kyrkofonden
m. m.

Vid förnyad föredragning av konstitutionsutskottets
utlåtande nr 1, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående fortsatt giltighet
av lagen den 6 juni 1952 (nr 434) om
särskild skolstyrelse i vissa fall, bifölls
vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Föredrogos ånyo och företogos punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtanden: nr

1, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter för
budgetåret 1954/55 under första huvudtiteln,
avseende anslagen till kungl. hovoch
slottsstaterna;

nr 14, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/
54, i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde; och
nr 19, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/
54, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 21, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående utgifter å tillägsstat II
till riksstaten för budgetåret 1953/54, i
vad propositionen avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.

Punkterna 1 och 2.

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 3.

Anslag till ombyggnad m. m. av Spenshults
reumatikersjukhus.

I denna punkt hade utskottet hemställt,
att riksdagen måtte med bifall till Kungl.
Maj:ts i ämnet framlagda förslag samt
med avslag å motionerna I: 197 och II:
392 till Ombyggnad och utrustning av
Spenshults reumatikersjukhus å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/
54 anvisa ett reservationsanslag av
160 000 kronor.

I de likalydande motionerna I: 197 av
herr Sunne m. fl. och 11:392 av fröken
Höjer m. fl. hade hemställts, att riksdagen
vid sidan av föreslaget reservationsanslag
på 160 000 kronor som tilläggsanslag
till ombyggnaden av Spenshults
reumatikersjukhus även måtte anvisa ett
ytterligare reservationsanslag på 139 062
kronor som tilläggsanslag för utrustningen
av samma sjukhus.

Herr SUNNE (fp):

Herr talman! En av våra allra svåraste
folksjukdomar är för närvarande reumatismen.
Man beräknar, att inte mindre
än 245 000 svenska medborgare har reumatisk
sjukdom av sådan art, att deras
arbetsförmåga blivit mer eller mindre
nedsatt, och den samlade produktionsförlusten
motsvarar ett bortfall av cirka
50 000 arbetsår årligen.

Onsdagen den 10 februari 1954.

Nr 5.

Anslag till ombyggnad m. m. av Spenshults reumatikersjukhus.

Tidigare har tuberkulosen varit den
svåraste folksjukdomen, men den har ju
numera trängts tillbaka så att dess skadeverkningar
vad det gäller förlorade
arbetsdagar väl inte går upp till mer än
hälften av vad de reumatiska sjukdomarna
tar.

Därför har ju också det tidigare
Spenshults sanatorium för lungtuberkulos
kunnat ombyggas och utrustas till ett
reumatikersjukhus. År 1952 uppdrog
också Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med riksföreningen mot
reumatismen verkställa den ombyggnad
av Spenshults sanatorium, som erfordrades
för att göra sanatoriet tjänligt såsom
reumatikersjukhus. Dock hade Kungl.
Maj:t föreskrivit, att för ombyggnadsarbeten
skulle disponeras högst 732 000
kronor. Denna summa har emellertid
inte räckt till utan måst överskridas. Nu
föreslås, att vissa kostnader för arbeten
såsom inredning av terapilokal och bostäder
skall täckas av statsmedel med
160 000 kronor, men i övrigt föreslår
man inte något anslag.

Nu var det ju så, att då riksföreningen
mot reumatismen övertog sjukhuset, var
förutsättningen för övertagandet att
Kungl. Maj:t bekostade ombyggnaden
och utrustningen, medan riksföreningen
skulle garantera det kapital som erfordrades
för att driva sjukhuset. Utrustningen
har uppgått till 234 000 kronor
och riksföreningen har inte fått mera än
95 000 kronor. Här föreligger en skillnad
på 139 062 kronor, och det är en begäran
om ett så stort anslag, som den
motion upptagit som jag har varit med
om att väcka i denna kammare.

Det är tydligt, att denna överenskommelse
inte hålles från Kungl. Maj:ts sida
om riksföreningen inte får de medel,
som är oundgängligen nödvändiga för
sjukhusets utrustning. Och summan är
inte beräknad av riksföreningen själv
utan av centrala sjukvårdsberedningen,
varför man får lita på att beräkningarna
är riktiga. Utskottet säger i all vänlighet,
att utskottet finner syftet med ifrågavarande
motioner behjärtansvärt men att
det med hänsyn till den återhållsamhet,
som påkallas av rådande läge, icke är

berett att tillstyrka en större medelsanvisning
än som föreslagits av Kungl.
Maj:1.

Från riksföreningens sida har uppgivits,
att dess kostnader för sjukhuset hittills
uppgått till omkring en miljon kronor,
och den anser sig inte — såsom den
åtagit sig — kunna driva sjukvårdsverksamheten,
i fortsättningen, om den inte
får det anslag, som här begäres.

Jag är mycket väl medveten om att all
sparsamhet bör iakttas — och det vill
jag gärna hålla med om — men när det
gäller alt bereda sjuka människor vård
för alt de skall kunna återföras till sitt
samliällsgagnande arbete, tror jag inte
att man bör eftersätta kraven på modern
sjukvård. Vad man här ger ut kommer i
längden att betala sig.

Herr talman! Med dessa ord ber jag
att få yrka bifall till motionen nr 197 i
denna kammare.

Herr KARLSSON, GUSTAF (s):

Herr talman! När det gäller detta utlåtande
är utskottet enigt. Och utskottet
säger på fullt allvar, att det finner syftet
med ifrågavarande motioner behjärtansvärt
men att det är nödvändigt att iakttaga
sparsamhet i rådande läge, varför
utskottet inte anser sig kunna sträcka sig
längre än vad Kungl. Maj:t föreslagit på
denna punkt.

Del är hela motiveringen. Några delade
meningar om behovet av vård av
reumatiskt sjuka föreligger inte alls, utan
alla inser ju nödvändigheten av att ha
en god och effektiv vård på detta område.
Jag skulle tro, herr talman, att om
det om några år skulle uppstå svårigheter
för den stora organisation, som nu
åtagit sig att driva detta sjukhus, blir
det anledning både för Kungl. Maj:t och
riksdagen att ytterligare pröva frågan
om statligt stöd för framtiden. Jag är
övertygad om att om riksdagen följer
Kungl. Maj:t och utskottet, kommer vården
för de sjuka det här gäller åtminstone
de närmaste åren att bli både god
och effektiv.

Jag hemställer således om bifall till
utskottets förslag.

Nr 5.

Onsdagen den 10 februari 1954.

Anslag till ombyggnad m. m. av Spenshults reumatikersjukhus.

Herr HUSS (fp):

Herr talman! Den omständigheten att
utskottet varit enigt i sitt ställningstagande
till denna fråga synes mig inte i
och för sig ha någon större betydelse.
Viktigare är väl vilka konsekvenser som
beslutet kan antagas få, och utskottet
borde kanske ha tagit dem i övervägande.

Riksföreningen mot reumatism har
som bekant startats med huvudsaklig
uppgift att gagna forskningen angående
denna mycket allvarliga folksjukdom.
När man nu berövar riksföreningen ett
avsevärt kapital, som varit avsett för
denna forskning, kan detta endast inverka
menligt på de uppgifter som föreningen
gjort till sina och påverka rekryteringen
av medlemmar i ogynnsam
riktning. Den erfarenhet som riksföreningen
här gjort beträffande statens beredvillighet
att hålla ingångna avtal torde
för övrigt komma att menligt påverka
resultatet av fortsatta förhandlingar rörande
en utvidgad reumatikervård.

Herr talman! Jag har inget yrkande.

Herr KARLSSON, GUSTAF (s):

Herr talman! Den siste talarens inlägg
skulle ju faktiskt ge vid handen,
att staten här skulle förfara svikligt mot
riksföreningen. Jag vill då fästa uppmärksamheten
på vad som anföres på
s. 2 i utskottets utlåtande, att byggnadsprogrammet
skulle inskränkas så att
kostnaderna icke skulle överstiga 732 000
kronor. Nu har detta program på rekommendation
av riksföreningen utvidgats.
Det är detta det är fråga om, och
det föreligger inte något sådant svikligt
förfarande som man här skulle kunna
få intryck av genom herr Huss’ anförande.
Men vi har den uppfattningen,
att om det hade funnits gott om pengar,
så hade säkerligen ingen tvekat att tillstyrka
det belopp som motionärerna här
yrkat på.

Nu finns det inte några sådana möjligheter.
Kammarens ledamöter kommer
så småningom att finna, att utskottet,
när det gripit sig an med de olika
huvudtitlarna, har varit ytterligt spar -

samt. Sparsamheten har ibland gått så
långt, att man nästan kan skratta åt
det, då departementschefen prutat på
hundralappar i fråga om ganska betydande
ändamål. Det är med hänsyn till
dessa ekonomiska förhållanden som vi
har fått rekommendera kamrarna att
följa Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt.

Jag vidhåller således, herr talman, mitt
yrkande.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN
STRAND (s):

Herr talman! Det är riktigt att kostnaderna
för detta arbete blivit högre än man
beräknat. Det har under arbetets gång
visat sig nödvändigt att vidtaga vissa åtgärder
för att sjukhuset bättre skall kunna
användas för sitt blivande ändamål.
Det är som bekant ingenting ovanligt att
kostnadsberäkningar inte håller. Vi har
tidigare i dag behandlat ett ärende, där
kostnaderna blivit mer än 1 miljon kronor
högre än de tidigare beräknade. Ett
faktum är, att om riksföreningen skall
ikläda sig de kostnader på 139 000 kronor,
som det här gäller, betyder detta
att riksföreningens resurser att driva
sjukhuset i samma utsträckning minskas.

Det är fråga om ett mycket behjärtansvärt
ändamål, och jag ber, herr talman,
att få ansluta mig till det av herr
Sunne framställda yrkandet om bifall
till motionen.

Herr statsrådet SKÖLD:

Herr talman! Alla inser väl att det
är viktigt att ha en god sjukvårdsverksamhet
för att bekämpa reumatismen.
Om den saken behöver vi egentligen inte
tvista.

Men det kanske ändå är värt att i
detta fall observera vissa ting. När det
mellan staten och organisationer träffas
vissa avtal, så bör dessa hållas på ömse
sidor. De förpliktelser som staten ikläder
sig skall den alltså hålla, men även
motparten skall hålla sina. Om man inte
gör det, finns det ingen möjlighet att
ha ett sådant samarbete.

Onsdagen den 10 februari 1954.

Nr 5.

Anslag till ombyggnad m. m. av Spenshults reumatikersjukhus.

Nu har här en gång fattats ett beslut
om att denna ombyggnad skulle hållas
inom ramen av 732 000 kronor. Det var
statens åtagande. Emellertid har det nu
utförts anläggningar därutöver, som kanske
i och för sig varit nyttiga, men som
Kungl. Maj:t och riksdagen ju först i
efterhand har fått ta ställning till. Nu
föreslås att dessa kostnader skall täckas,
och det har vi inte velat förhindra.
Men under sådana omständigheter är det
väl ändå rimligt, att Kungl. Maj:t får
tillfälle att något närmare överväga,
vilka konsekvenser beträffande andra
kostnader som kan följa av detta. Det
kan inte vara nödvändigt för denna
verksamhets fullföljande, att riksdagen
redan i år tar ståndpunkt till saken.
Det finns möjlighet att vänta och låta
Kungl. Maj :t pröva denna sak mera ingående,
innan vi här tar ståndpunkt till
den.

Herr HUSS (fp):

Herr talman! I anledning av vad herr
Karlsson i Munkedal och finansministern
här har anfört vill jag bara erinra
om att enligt de förhandlingar som fördes
mellan riksföreningen och byggnadsstyrelsen
förutsattes, att Kungl. Maj:t
skulle bekosta ombyggnaden och utrustningen,
medan riksföreningen skulle garantera
det kapital som erfordras för att
driva sjukhuset. Nu har riksföreningen
inte bara fått driva sjukhuset utan den
har även fått betala merkostnaden för
den inredning, för vilken man i förväg
inte tillräckligt exakt kunnat uppskatta
kostnaden.

Herr SUNNE (fp):

Herr talman! Med hänsyn till vad
statsrådet sade om att man hade en viss
ram att röra sig inom och att man borde
hålla sig inom den, vill jag säga, att
den som har någon erfarenhet från
landstingens arbete med sjukvården och
av de sjukhusbyggen som gjorts under
senare år ganska väl vet — åtminstone
har jag den erfarenheten från mitt eget
landsting — att det inte varit möjligt i
något fall att hålla de från början beräknade
kostnaderna. Det har varit nöd -

vändigt att begära tilläggsanslag. När
det gäller sjukhusbyggen är det så mycket
under arbetets gång, som måste ändras
eller göras på annat sätt än vad man
från början tänkt sig. Det inträffar ju
också, att priserna beträffande utrustning
och dylikt visar en betydande stegring.
Då kan man inte gärna stanna på
halva vägen, utan man måste fullfölja
arbetet. Och det hade jag ju tänkt, att
den statliga myndigheten skulle ta hänsyn
till när det gäller sjukhus av denna
art.

Herr statsrådet SKÖLD:

Herr talman! Jag vill endast fästa
uppmärksamheten på att den anslagsbegäran,
som Kungl. Maj:t här framlagt,
gäller täckandet av de ytterligare kostnader
som varit oundgängligen erforderliga.
När det gäller det som innefattas
i de 139 000 kronorna, är däremot detta
belopp icke lika oomtvistat. Det tål nog
att titta litet närmare på.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjordes enligt de därunder förekomna
yrkandena propositioner, först
på bifall till vad utskottet i den nu föredragna
punkten hemställt samt vidare
på bifall till utskottets hemställan med
den ändring, som föranleddes av bifall
till de i ämnet väckta motionerna; och
förklarades den förra propositionen, som
upprepades, vara med övervägande ja
besvarad.

Punkterna 4 och 5.

Vad utskottet hemställt bifölls.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden: nr

22, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för budgetåret 1954/55
till oförutsedda utgifter; och

nr 23, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställning
angående stat för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1954/55.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Nr 5.

Onsdagen den 10 februari 1954.

Föredrogos ånyo bevillningsutskottets
betänkanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till vissa ändringar
i tulltaxeförordningen, m. m.;

nr 3, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
angående de tider, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, m. m.;

nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse
av 11 § förordningen den 2 maj
1947 (nr 174) om investeringsfonder;

nr 5, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
om ändring i förordningen den 17 maj
1923 (nr 116) angående skatt för hundar; nr

nr 7, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.;

nr 8, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av punkt 3 av anvisningarna
till 21 § kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370);

nr 9, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
med provisoriska bestämmelser om särskild
investeringsfond för ersättande av
avyttrat fartyg; samt

nr 10, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående fortsatt tullfrihet i
vissa fall för Föreningen Rädda barnen
för kläder, beklädnadsmateriel och livsförnödenheter.

Vad utskottet i dessa betänkanden
hemställt bifölls.

Vid förnyad föredragning av bankoutskottets
utlåtande nr 3, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 239 § lagen
den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse,
bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.

Föredrogos ånyo och lades till handlingarna
första lagutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av verkställd granskning
av justitieombudsmannens ämbetsförvaltning;
och

nr 2, i anledning av verkställd granskning
av militieombudsmannens ämbetsförvaltning.

Föredrogos ånyo första lagutskottets
utlåtanden:

nr 3, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr
98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål;

nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni
1945 (nr 520) om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom,
m. m.; och

nr 5, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om tillägg
till militära rättegångslagen den 30 juni
1948 (nr 472).

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Vid förnyad föredragning av tredje
lagutskottets utlåtande nr 1, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändring i lagen den 12
maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning
i stad m. m., bifölls vad utskottet i detta
utlåtande hemställt.

Anmäldes bankoutskottets förslag till
riksdagens skrivelse, nr 47, till Konungen
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
(nr 6) med förslag till lag om
ändrad lydelse av 239 § lagen den 22
juni 1911 (nr 74) om bankrörelse.

Onsdagen den 10 februari 1954.

Nr 5.

Interpellation ang. skolorganisationen i Stor-Stockholm.

Skrivelseförslaget godkändes under
förutsättning att utskottets hemställan i
utlåtande nr 3 bifölles även av andra
kammaren.

Anmäldes bevillningsutskottets förslag
till riksdagens skrivelser till Konungen:

nr 48, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till vissa ändringar
i tulltaxeförordningen, m. m.;

nr 49, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 18 maj 1934 (nr 168) angående postverkets
ansvarighet för försändelser och
medel, som mottagits till postbefordran,
m. m.;

nr 50, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition med förslag till förordning
angående de tider, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, m. m.;

nr 51, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till ändrad lydelse
av 11 § förordningen den 2 maj 1947
(nr 174) om investeringsfonder;

nr 52, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till förordning
om ändring i förordningen den 17 maj
1923 (nr 116) angående skatt för hundar;

nr 53, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till förordning
om rätt att vid taxering för inkomst njuta
avdrag för belopp, som tillförts vissa
för prisreglering bildade stiftelser, m. m.;

nr 54, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.;

nr 55, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av punkt 3 av anvisningarna
till 21 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);

nr 56, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till förordning
med provisoriska bestämmelser om särskild
investeringsfond för ersättande av
avyttrat fartyg; samt

nr 57, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående fortsatt tullfrihet i
vissa fall för Föreningen Rädda barnen
för kläder, beklädnadsmateriel och livsförnödenheter.

Skrivelseförslagen godkändes under
förutsättning beträffande vart och ett av
dem, att andra kammaren i avseende å
motsvarande utskottsbetänkande fattade
samma beslut som första kammaren.

Interpellation ang. skolorganisationen i
Stor-Stockholm.

Herr LUNDQVIST (h) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Vid fjolårets riksdag
framställde jag i denna kammare en interpellation
till ecklesiastikministern,
där jag bl. a. frågade, om statsrådet ansåg,
att skolöverstyrelsen var behörig att
tolka paragraf 45 läroverksstadgan så,
att den undervisning, som meddelades
i den femåriga realskolan och den fyraåriga
realskolan, i fortsättningen skulle
anses vara av samma art och, om så icke
var fallet, om ecklesiastikministern ansåg
sig böra medverka till att den ifrågavarande
ändringen icke komme till
stånd. Interpellationen hade föranletts
av en framställning från Stockholms
folkskoledirektion till skolöverstyrelsen,
att denna måtte medgiva en tolkning av
paragraf 45 på ovannämnt sätt för att
därigenom få till stånd en av folkskoledirektionen
efter geografiska principer
önskad samordning av elevintagningen
i första klassen av den femåriga realskolan
och den sjuåriga flickskolan och
motsvarande klasser vid stadens nioåriga
folkskolor. Vidare avsågs med framställningen
hl. a. att alla barn från sådana
förortskommuner till Stockholm,
som endast äro utrustade med fyraårig
realskola, skulle utestängas från möjligheten
att utnyttja huvudstadens femåriga
realskolor.

Ecklesiastikministern framhöll i sitt
svar den 28 maj, att en ändring i läroverksstadgans
bestämmelser om lärjungeområde
i den riktning, som Stockholms
folkskoledirektion åsyftat, för närvarande
icke borde genomföras. De med
elevintagningen i Stor-Stockholmsområdets
realskolor förknippade problemen
och det av folkskoledirektionen våren 1953
väckta spörsmålet om en efter geografiska
principer samordnad intagning inom

Nr 5.

Onsdagen den 10 februari 1954.

Interpellation ang. skolorganisationen i Stor-Stockholm.

Stockholm av elever i den femåriga realskolan
och likvärdiga skolor borde emellertid
enligt statsrådets mening föranleda
en översyn av gällande bestämmelser
om lärjungeområdet.

I ämbetsskrivelse till skolöverstyrelsen
den 5 juni i fjol anbefallde sedan
Kungl. Maj:t överstyrelsen att, med beaktande
av vad i Stockholms folkskoledirektions
ansökningar och däröver avgivna
yttranden anförts, verkställa utredning
av frågan om samordnad elevintagning
i parallella skolor av olika
form inom ett eller flera närbelägna lärjungeområden
eller skoldistrikt jämte
med dessa spörsmål sammanhängande
problem samt att inkomma till Kungl.
Maj :t med denna utredning och de förslag
i ärendet, vartill styrelsen »må finna
anledning».

Skolöverstyrelsen har numera verkställt
en dylik utredning, vilket lett till
att styrelsen i skrivelse den 10 november
1953 till Kungl. Maj:t hemställt bl. a.,
att Kungl. Maj:t för Stockholms stad och
dess grannkommuner ville utfärda bestämmelser
i enlighet med ett av styrelsen
bifogat förslag rörande »intagning
av lärjungar i offenliga läroanstalter i
Stockholms stad och dess grannkommuner,
vilkas undervisning avser att leda
till realexamen eller praktisk realexamen
eller avgångsbetyg från enhetsskolans
klass 9g eller 9a».

I realiteten innebär detta förslag, såvitt
jag kunnat finna, att den samordning
av elevintagningen, som ecklesiastikministern
i sitt interpellationssvar
förra året syntes ställa sig avvisande till,
nu skulle komma att genomföras. I varje
fall synes det mig uppenbart, att, även
om den av överstyrelsen förordade samordnade
intagningen kan komma att leda
till större möjligheter för Stockholms
stads lärjungar att erhålla realskoleundervisning,
det framlagda förslagets genomförande
skulle för omkringliggande
kommuner komma att medföra avsevärda
olägenheter och att förslaget därför
icke synes böra i oförändrat skick godtagas.

Skolöverstyrelsens skrivelse innefattar
även en hemställan att Stockholms stad

skall indelas i två realskoleområden, det
ena omfattande stadsdelarna norr om
Mälaren, Årstaviken och Hammarbyleden,
det andra omfattande stadsdelarna
söder därom. Vidare hemställes, att, under
förutsättning att Stockholms stad
därom ingiver underdånig framställning,
Kungl. Maj:t måtte medgiva sådan
utvidgning av försöksverksamheten, att
denna kommer att omfatta samtliga överlärardistrikt
inom det södra realskoleområdet.

Anledningen till denna framställning
förefaller huvudsakligen vara den, att
Stockholms stad icke har tillåtits upprätta
nya statliga realskolor i takt med
befolkningsökningen.

Att det nu framlagda förslaget framkallat
stark oro inom såväl närmast berörda
delar av huvudstaden som förortskommunerna
har med all tydlighet
framgått såväl av pressuttalanden under
den senaste tiden som kommunala remissyttranden.
I och för sig får väl detta
också anses vara lättförståeligt, då det
ju här rör sig om en genomgripande omorganisation
på skolväsendets område
och ett allvarligt ingrepp i föräldrarnas
hittillsvarande rätt och frihet att välja
skola och utbildningslinje för sina barn.
Förnekas kan inte, att genom den ordning,
som skolöverstyrelsen nu föreslår,
en långt driven tvångsdirigering av barnen
skulle komma att införas. Det föreliggande
förslaget från folkskoledirektionen
och skolöverstyrelsen synes även
innebära, att den försöksverksamhet,
varom riksdagen fattade beslut år 1950,
nu skulle komma att få en sådan omfattning,
att den i praktiken kommer att
innebära ett föregripande av riksdagens
framtida beslut angående enhetsskolans
utformning.

På grund av vad jag sålunda anfört
och då den nu rådande ovissheten ur
flera synpunkter är olycklig anhåller jag
om kammarens tillstånd att till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
få framställa följande
fråga:

År herr statsrådet i tillfälle att göra
något uttalande om sin inställning till
de av skolöverstyrelsen nu framlagda

Onsdagen den 10 februari 1954.

Nr 5.

Interpellation ang. skolorganisationen i Stor-Stockholm.

förslagen angående den blivande skolorganisationen
i Stor-Stockholm och de
däröver avgivna remissyttrandena?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.43.

In fidem
G. H. Berggren.