Tisdagen den 8 februari Sid (Riksdagens protokoll 1966:6)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 6

FÖRSTA KAMMAREN

1966

4—10 februari

Debatter m. m.

Tisdagen den 8 februari Sid.

Minnesord över herr Elmgren .............................. 5

Onsdagen den 9 februari

Om ändrad ordning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten 7

De nya sedlarna............................................ 10

Om tillskapande av ett allmänägt byggnadsföretag ............ 10

Interpellation av fru Hamrin-Thorell ang. driftstörningarna vid
statens järnvägar ........................................ 15

Torsdagen den 10 februari

Interpellationer:

av herr Kaijser ang. avvecklingen av hjälpen till det skandina -

viska undervisningssjukhuset i Korea.................... 16

av herr Högström ang. en hamnanläggning i Ådalen ........ 16

av herr Isacson om åtgärder för nedbringande av hushållens
kostnader för livsmedel ................................ 17

Meddelande ang. enkel fråga av herr Eriksson, Karl-Erik, ang. indragning
av viss tågförbindelse ............................ 18

1 Första kammarens protokoll 1966. Nr 6

2 Nr 6 Innehåll

Samtliga avgjorda ärenden ! r. ''

Onsdagen den 9 februari

Statsutskottets utlåtande nr 1, ang. utgifterna för kungl. hov- och
slottsstaterna ................................

;—"nr TS, ärig.'' anslag tilT oförutsedda utgifter 777.7. 7^ 77 7.. 777

— nr 14, ang. vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor ....

— memorial nr 15, ang. fördelningen av ärenden på statsutskottets
avdelningar ........ 7. . 7. V.....................

— utlåtande nr 16, ang. utgifter på tilläggsstat II: justitiedepartementet
................................................

— nr 17, ang. utgifter på tilläggsstat II: försvarsdepartementet . .

— nr 18, ang. utgifter på tilläggsstat II: socialdepartementet ....

— nr 19, ang. utgifter på tilläggsstat II: kommunikationsdepartementet
............to? ....................

— nr 20, ang. utgifter på tilläggsstat II: ecklesiastikdepartementet
....................................................

— nr 21, ang. utgifter på tilläggsstat II: handelsdepartementet ..

— nr 22, ang. utgifter på tilläggsstat II: inrikesdepartementet ..

— nr 23, ang. fortsatt disposition av ett äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde ............

— nr 24, ang. överlåtelse av staten tillhörig mark..............

— nr 25, om ändrad ordning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten
............................. 77.77.7.

Bankoutskottets memorial nr 1, ang. fullmäktiges i riksbanken till
bankoutskottet avgivna berättelse 7,.... .7 j.. v...........

— nr 2, ang. fullmäktiges i riksgäldskontoret till bankoutskottet

avlämnade berättelse ............................. ......;

— utlåtande nr 3, ang. granskning av riksdagsbibliotekets styrelse

och förvaltning ..........................................

— nr 4, om avskaffande av ett- och tvåöringar................

— nr 5, om tillskapande av ett allmänägt byggnadsföretag......

— nr 6, om samhällelig bestämmanderätt över alla resurser för

energiförsörjningen ....................................

..yl

Sid.

”6

Fredagen den 4 februari li)(i(i

Nr 6

Fredagen den 4 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj:ts proposition nr 24,
med förslag till lag om vad som är fast
egendom.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 26,
angående anslag till markförvärv för
övningsfält m. m. för budgetåret 1966/
67 m. m.

Anmäldes och bordlädes

statsutskottets utlåtanden och memorial
:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj ds i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1966/67 för kungl. hov- och
slottsstaterna;

nr 13, i anledning av Kungl. Maj ds
i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för budgetåret
1966/67 till oförutsedda utgifter;

nr 14, i anledning av vissa av Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen behandlade
för flera huvudtitlar gemensamma
frågor;

nr 15, angående fördelningen av
ärenden på statsutskottets avdelningar;

nr 16, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
justitiedepartementets verksamhetsområde; nr

17, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser

1-f Första kammarens protokoll 1966. Nr 6

försvarsdepartementets verksamhetsområde; nr

18, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
socialdepartementets verksamhetsområde; nr

19, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
;

nr 20, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde; nr

21, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
handelsdepartementets verksamhetsområde; nr

22, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
inrikesdepartementets verksamhetsområde; nr

23, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående fortsatt disposition
av ett äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde; nr

24, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående överlåtelse av staten
tillhörig mark; och

nr 25, i anledning av väckta motioner
om ändrad ordning för vissa anslags
uppförande i statsbudgeten; samt

Fredagen den 4 februari 1966

4 Nr 6

bankoutskottets memorial och utlåtanden
:

nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet avgivna
berättelse;

nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevaraiide
riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse;

nr 3, angående verkställd granskning
av riksdagsbibliotekets styrelse och förvaltning; nr

4, i anledning av motioner om avskaffande
av ett- och tvåöringar;

nr 5, i anledning av motioner om tillskapande
av ett allmänägt byggnadsföretag;
och

nr 6, i anledning av motion om samhällelig
bestämmanderätt över alla resurser
för energiförsörjningen.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.05.

In fidem

Fritz af Petersens

Tisdagen den 8 februari 19(56

Nr 6

Tisdagen den 8 februari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Herr TALMANNEN yttrade:

I lördags, den 5 februari, lämnade en
högt aktad medlem av vår krets, Bengt
Elmgren, jordelivet.

Han har gjort en stor och betydande
insats i riksdagen, som han tillhörde i
26 år. Under sex år var han ordförande
i konstitutionsutskottet och sedan 1965
efter Rickard Sandler ordförande i utrikesutskottet.

Hans insatser har varit mångahanda.
Under senare år intresserade han sig
kanske mest för utrikespolitiska frågor
och var alltsedan början medlem av
Europarådets rådgivande församling.

Vi som känt honom vet väl alla vilken
utmärkt karaktär han var, hur han
med sitt koncilianta väsen, sin formuleringsskicklighet
på ett stillsamt sätt
utövade ett högst betydande inflytande.

Jag är övertygad om att många av
kammarens ledamöter i likhet med mig
i honom förlorat en god och kär vän.

Första kammaren lyser frid över
Bengt Elmgrens minne.

Härefter uppläste herr talmannen följande,
från Strasbourg inkomna telegram: Från

presidenten i Europarådets rådgivande
församling, Monsieur Pierre
Pflimlin,

»Profondement ému par la mort de
M. Bengt Elmgren, ancien vicepresident
et membre éminent de 1’Assemblée
du Conseil de 1’Europe, je vous exprime
au nom de cette Assemblée et en
mon nom personnel nos sincéres condoléances
et vous prie de transmettre
å sa famille 1’expression de notre vive
sympathie.»

från ordföranden i Europarådets politiska
utskott, Monsieur P. Struye,

»Au nom Commission politique Assemblée
Conseil Europé et en mon nom personnel
vous présente mes condoléances
émues et vous prie exprimer ma sympathie
attristée å la famille de feu M.
Elmgren dont précieuse collaboration
restera pour nous un exemple et un
encouragement.»

från chefen för Europarådets sekretariat,
Herr G. Schlösser,

»On behalf of my Office and in my
own name please accept deepest condoleances
for loss of Mr. Elmgren, who
was a member of Consultative Assembly
Council of Europé since the first
session in 1949. Consultative Assembly
looses in Mr. Elmgren one of its most
distinguished members, whom we shall
all deeply regret. Please convey all our
sympathy to Mr. Elmgren’s family.»

Herr talmannens anförande och uppläsningen
av de tre telegrammen åhördes
av kammarens ledamöter stående.

Justerades protokollen för den 31
nästlidne januari samt den 1 och den
2 innevarande månad.

Anmäldes och godkändes riksdagens
kanslis förslag till

dels riksdagens skrivelse, nr 50, till
Konungen angående val av fullmäktig
i riksbanken med suppleant;

dels ock riksdagens förordnanden:
nr 51, för herr Elis Birger Nilsson att
vara fullmäktig i riksbanken; samt
nr 52, för herr Sven Hammarberg att
vara suppleant för en fullmäktig i riksbanken.

Nr 6

Onsdagen den 9 februari 1966

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets
utlåtanden nr 1, 13 och 14,
memorial nr 15 samt utlåtanden nr 16—
25 ävensom bankoutskottets memorial
nr 1 och 2 samt utlåtanden nr 3—6.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.05.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Onsdagen den 9 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Justerades protokollet för den 3 innevarande
månad.

Herr TALMANNEN yttrade:

Efter samråd med andra kammarens
talman ber jag att få lämna ett
meddelande angående nästkommande
arbetsplenum, den 16 februari, för vilket
i den preliminära planen angivits
att plenum skall hållas kl. 10.00 eller
kl. 14.00. Nämnda plenum hålles med
början kl. 14.00.

Vidare får jag meddela att onsdagen
den 23 mars hålles i båda kamrarna
en utrikesdebatt.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden
:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1966/67 för kungl. hov- och
slottsstaterna;

nr 13, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för budgetåret
1966/67 till oförutsedda utgifter; och
nr 14, i anledning av vissa av Kungl.
Maj :t i statsverkspropositionen behandlade
för flera huvudtitlar gemensamma
frågor,

varvid utlåtandet nr 1 företogs punktvis
till avgörande.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Föredrogs ånyo och lades till handlingarna
statsutskottets memorial nr 15,
angående fördelningen av ärenden på
statsutskottets avdelningar.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden: nr

16, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetområde;

nr 17, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde; nr

18, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde;

nr 19, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde; -

Onsdagen den 9 februari 1966

Nr 6

nr 20, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde;
och

nr 21, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde,

varvid utlåtandena nr 17, 20 och 21
företogos punktvis till avgörande.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 22, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående utgifter på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
inrikesdepartementets verksamhetsområde.

Punkterna i och 2

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 3

Lades till handlingarna.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden
:

nr 23, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående fortsatt disposition
av ett äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde;
och

nr 24, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående överlåtelse av
staten tillhörig mark,

varvid utlåtandet nr 24 företogs
punktvis till avgörande.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Om ändrad ordning för vissa anslags

uppförande i statsbudgeten

Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande
nr 25, i anledning av väckta motioner
om ändrad ordning för vissa anslags
uppförande i statsbudgeten.

I två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herrar
Hubinette och Sueningsson (I: 190)
samt den andra inom andra kammaren
av herr Carlshamre in. fl. (II: 244), hade
hemställts, dels att riksdagen måtte
med avslag på Kungl. Maj :ts proposition
nr 1, såvitt här vore i fråga, ur
budgeten avföra samtliga de anslagsposter,
som funnes upptagna i en vid motionerna
fogad bilaga 1; dels att riksdagen
måtte, med ändring av Kungl. Maj ds
proposition nr 1, såvitt här vore i fråga,
besluta, att samtliga de anslag, som funnes
upptagna i en vid motionerna fogad
bilaga 2 skulle vara obetecknade samt
minskas med vartdera en tiondel av det
föreslagna anslagsbeloppet; dels att anslag
till Omkostnader hos diverse myndigheter
måtte beräknas till vissa angivna
belopp under andra, femte—åttonde
och tionde—tolfte huvudtitlarna;
dels att reservationsanslag till Diverse
utgifter måtte beräknas till vissa angivna
belopp under andra, tredje, femte—
åttonde och tionde—tolfte huvudtitlarna;
dels att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla att under de
avförda anslagen föreliggande medelsbehov
måtte i mån av medelstillgång
tillgodoses inom ramen för varje huvudtitels
här ifrågavarande anslag; dels att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte hemställa om sådan ändring av
de administrativa reglerna beträffande
omkostnadsanslag, att dessa såsom
maximerade totalbelopp utan bindande
specificering ställdes till vederbörande
myndigheters förfogande; dels ock att
riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla,
att vid varje budgetårs slut till
riksdagen måtte lämnas en redovisning
för användningen under förflutna budgetår
av anslagen till Diverse utgifter

Nr 6

Onsdagen den 9 februari 1966

Om ändrad ordning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten

och till Omkostnader hos diverse myndigheter.

Utskottet hade i det nu föreliggande
utlåtandet på anförda skäl hemställt, att
motionerna I: 190 ocli II: 244 icke måtte
av riksdagen bifallas.

Reservation hade avgivits av fröken
Andersson samt herrar Åkerlund, Bohman
och Turesson, vilka ansett, att utskottets
yttrande hort erhålla den lydelse,
reservationen visade, samt att utskottet
bort hemställa, att riksdagen
måtte, i anledning av motionerna I: 190
och II: 244,

1) godkänna i motionerna förordad
överflyttning av medel från sak- och bidragsanslag
till anslag till Diverse utgifter
respektive Omkostnader hos diverse
myndigheter, vilken överflyttning
beräknades medgiva en total minskning
av medelsbehovet med omkring 10 procent; 2)

godkänna i motionerna förordad
ändring beträffande vissa angivna större
omkostnadsanslag, vilken ändring beräknades
medgiva en total minskning
av medelsbehovet med omkring 10 procent; 3)

hos Kungl. Maj:t hemställa, att efter
utgången av varje budgetår till riksdagen
måtte lämnas en redovisning för
användningen under budgetåret av de
i motionerna föreslagna anslagen till Diverse
utgifter respektive Omkostnader
hos diverse myndigheter.

Fröken ANDERSSON (h):

Herr talman! Det är visst sjunde
gången i ordningen som denna fråga
behandlas, och jag gör därför ingalunda
anspråk på att nu komma med
några nya synpunkter i ärendet; jag
skall bara helt kort påminna om vad
reservanterna egentligen vill ha fram i
detta sammanhang.

Ökningen av antalet olika anslag på
driftbudgeten gör ju att det är svårt för
riksdagen att överblicka de olika utgiftsbehoven
och väga dem mot var -

andra. Därför är det enligt vår mening
nödvändigt att begränsa antalet poster.
Genom den långt drivna specificeringen
bindes ju både Kungl. Maj:t och
ämbetsverkan på ett sätt som ingalunda
är ändamålsenligt. Lång tid förflyter
som bekant mellan anslagsäskandenas
utarbetande och budgetårets
slut. Vi har nyss behandlat en rad tillläggsstater,
som ju är ett uttryck för
hur svårt det kan vara att noga beräkna
utgifterna. Det kan också vara
så att verk och myndigheter, som kanske
inte helt skulle behöva förbruka
anslagen, finner det lika bra att medlen
användes; annars föreligger den
risken att anslagen kommer att prutas
ned under ett kommande år.

Nu föreslår man i de motioner, på
vilka reservationen bygger, att relativt
små sakanslag skall sammanföras under
olika huvudtitlar och disponeras efter
behov under budgetåret. Då blir det
bättre anpassning till de olika behoven.
Härigenom får också vederbörande både
möjlighet och skyldighet att hushålla
inom den givna ramen. Det blir för dem
både större frihet och större ansvar att
väga de olika utgifterna mot varandra.
Det blir alltså en rationalisering som,
tror vi, skall kunna leda till en besparing
av i genomsnitt -— väl att märka i
genomsnitt — cirka 10 procent.

Nu säger man — och det är en synpunkt
som jag har full förståelse för
— att riksdagens makt minskas. Mycket
sällan sker ju några förändringar, men
om så sker innebär denna ordning en
liten minskning av riksdagens makt ■—
det vore onödigt att dölja detta — men
man kan skapa garantier mot en sådan
utveckling.

Dessa klumpanslag skulle inte gå till
departementens anslag till extra utgifter
utan till särskilda anslag till diverse
utgifter med huvudsaklig ändamålsbestämning.
Efter varje budgetår skulle
så Kungl. Maj:t lämna en redogörelse
för användningen av dessa anslag till
diverse utgifter. Vidare har, som alla
vet, riksdagens revisorer möjlighet och

Onsdagen den 9 februari 1966

Nr 6

Om ändrad ordning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten

Fröken Andersson begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt efter

även skyldighet att kontinuerligt följa
hur anslagen användes.

Beträffande omkostnadsanslagen föreslås
dessa bli obetecknade, d. v. s. inga
överskridanden på någon delpost får
ske, men fördelningen skall handhavas
av vederbörande myndighet. Alltså,
större omkostnadsanslag förändras från
förslagsanslag till obetecknade anslag,
mindre omkostnadsanslag sammanföres
under varje huvudtitel till en gemensam
post: Omkostnader hos diverse myndigheter.

Med dessa kortfattade anmärkningar,
herr talman, ber jag att få yrka bifall
till reservationen.

Herr SÖDERBERG (s):

Herr talman! Detta ämne har fått karaktären
av en årligen återkommande
repetitionsövning. Det är nu sjunde
året i följd som ärendet tas upp.

Som utskottet säger i sitt utlåtande
kommer dessa frågor att i vissa delar
bli föremål för övervägande, nämligen
i den utredning rörande bl. a. bokföring,
kostnadsredovisning och programbudgetering
som statskontoret
verkställer i samråd med riksrevisionsverket.
Det kan nämnas att denna form
av programbudgetering kommer att
prövas för första gången i år. Det sker
vid ett av de mindre ämbetsverken.

Som utskottet anför har några nya
skäl inte framkommit i motionerna. Jag
ber därför, herr talman, att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjorde herr talmannen jämlikt
föreliggande yrkanden propositioner,
först på bifall till utskottets i förevarande
utlåtande gjorda hemställan samt vidare
på antagande av det förslag, som
innefattades i den vid utlåtandet avgivna
reservationen; och förklarade herr
talmannen, efter att hava upprepat propositionen
på bifall till utskottets hemställan,
sig finna denna proposition vara
med övervägande ja besvarad.

given varsel upplästes och godkändes
en så lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 25, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid utlåtandet avgivna
reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en
början omröstning genom uppresning.
Herr talmannen förklarade, att enligt
hans uppfattning flertalet röstat för japropositionen.

Då emellertid fröken Andersson begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och
befunnos vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja —107;

Nej— 22.

Därjämte hade 4 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Herr Lokander anmälde, att han vid
den nu företagna voteringen avsett att
rösta ja men markerats såsom frånvarande.

Föredrogos ånyo och lades till handlingarna
bankoutskottets memorial:

nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse; och

nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.

Vid förnyad föredragning av bankoutskottets
utlåtande nr 3, angående
verkställd granskning av riksdagsbib -

Nr 6

Onsdagen den 9 februari 1966

Ang. de nya sedlarna — Om
liotekets styrelse och förvaltning, bifölls
vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Ang. de nya sedlarna

Föredrogs ånyo bankoutskottets utlåtande
nr 4, i anledning av motioner om
avskaffande av ett- och tvåöringar.

I tre inom andra kammaren väckta,
till bankoutskottet hänvisade motioner,
nämligen

nr 281, av herr Lindström,

nr 284, av herr Ståhl, och

nr 682, av fröken Wetterström,

hade upptagits frågan om avskaffande
av ett- och tvåöringar.

Utskottet hade i det nu föredragna
utlåtandet av angivna orsaker hemställt,
att motionerna 11:281, 11:284
och II: 682 icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Herr NILSSON, FERDINAND, (ep):

Herr talman! Mot utskottets utlåtande
har jag inget att invända. Jag ber
emellertid att få till protokollet anteckna
att jag finner det betydligt önskvärdare
och värdefullare att vi får
trevligare och mer praktiska sedlar än
de nya upplagorna.

Efter härmed slutad överläggning bifölls
vad utskottet i förevaran de utlåtande
hemställt.

Om tillskapande av ett allmänägt
byggnadsföretag

Föredrogs ånyo bankoutskottets utlåtande
nr 5, i anledning av motioner om
tillskapande av ett allmänägt byggnadsföretag.

I två till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 120 i första
kammaren av herrar Werner och
Adolfsson samt nr 163 i andra kammaren
av herr Nilsson i Gävle in. fl., hade
föreslagits, att riksdagen i skrivelse till

allmänägt byggnadsföretag
Kungl. Maj :t skulle hemställa om en
skyndsam utredning rörande skapandet
av ett allmänägt I) y gg n a ds f ö re t a,g med
staten, kommunerna samt den fackliga
och bostadskooperativa rörelsen som
intressenter.

Utskottet hade i det nu ifrågavarande
utlåtandet på åberopade grunder hemställt,
att motionerna I: 120 och II: 163
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Herr WERNER (k):

Herr talman! När vi under höstriksdagen
behandlade förslaget om köp av
aktiebolaget Durox framhöll jag, att det
fanns anledning hälsa detta initiativ
med tillfredsställelse, inte minst ur
principiella synpunkter, men att det
borde följas av flera och mera långtgående
statliga initiativ inom byggnadsbransclien.

.lag hänvisade i sammanhanget till
en motion som väcktes vid förra årets
riksdag och som också väckts i år,
nämligen i frågan om bildandet av ett
allmänägt byggnadsföretag. Utskottet
har nu med förvånansvärd snabbhet behandlat
denna motion. Man hänvisar i
utlåtandet till den år 1964 tillkallade
byggindustrialiseringsutredningen, som
enligt sina direktiv har att bland annat
undersöka på vad sätt en ökning av
den industriella tillverkningen av byggelement
kan åstadkommas. I direktiven
finns dock inte vad jag kan se utsagt
att man skall undersöka möjligheterna
att skapa ett allmänägt byggnadsföretag,
varom vår motion handlar.

Det förvånar mig inte att utskottets
borgerliga ledamöter avstyrker motionen.
På den kanten är man alltid negativt
inställd till ett ökat samhälleligt
inflytande inom näringslivet. Däremot
förvånar det mig något att utskottets
socialdemokratiska ledamöter inte har
funnit anledning beakta de synpunkter
som vi har framfört i denna motion.

Byggnadsindustriens nuvarande struktur
och verksamhetsformer innebär en

tillskapande av ett

Onsdagen den i) februari 1900

Nr 0

Om tillskapande av ett allmänägt byggnadsföretag

otillräcklig produktionskapacitet i en
tid då vi bär ett växande behov av
skolor, sjukhus o. s. v. Det måste anses
angeläget att få till stånd en annan ocli
bättre ordning inom stora delar av
byggnadsindustrien — en sanering
bland byggnadsföretagen samt åtgärder
för ett rationellare byggande och en
ökad industrialisering.

Vi påvisar i vår motion förekomsten
av å ena sidan storföretag och å andra
sidan en uppsplittring på en mängd
små företag som utgör ett hinder för
rationalisering och kostnadsnedpressande
åtgärder. År 1903 fanns det 4 600
byggnadsfirmor årsverksamma och
därtill 5 400 olika entreprenörfirmor,
d. v. s. tillsammans 10 000 olika byggnadsföretag.
Belysande för situationen
är att cirka 7 000 av dessa sysselsatte
mindre än 5 och enbart 180 mer än 100
arbetare. Med en företagsstruktur som
de anförda siffrorna ger uttryck för är
det uppenbart att ett rationellt byggande
är uteslutet.

Den nuvarande företagsstrukturen innebär
också osäkra sysselsättningsförhållanden
för byggnadsarbetarna med
risker att inte utfå intjänta löne- och
semestermedel samt otillfredsställande
arbetsförhållanden över huvud taget.

Med hänsyn till att det handlar om
en verksamhet som i alla högsta grad
kan betecknas som samhällelig och där
det allmänna svarar för de avgörande
kapitalinsatserna i form av planering,
lån etc. är det orimligt att produktionsapparaten
så gott som helt skall ligga
i händerna på det privata kapitalet. En
ändring av företagsstrukturen skulle påskyndas
genom en snabb utbyggnad av
ett allmänägt byggnadsföretag av i motionen
antytt slag.

Det måste anses angeläget att genom
skapande av ett allmänägt byggnadsföretag
bryta den alltmer framträdande
dominansen från enskilda storföretag,
bakom vilka skymtar mäktiga bank- och
andra finansintressen. Jag kan därvid
erinra om det för några veckor sedan
uppmärksammade köpet från en stor -

bank av ett stort byggnadsföretag här i
trakten av Stockholm.

Frågan om startande av ett stort
byggnadsföretag med ett avgörande
statligt inflytande är ingen ny fråga.
När den för ett och ett halvt år sedan
på nytt aktualiserades vid Byggnadsarbetareförbundets
kongress väckte förslaget
stor uppmärksamhet inte minst i
den borgerliga pressen, där man talade
om ett socialistiskt storföretag som ett
spöke samtidigt som man erkände att
allt naturligtvis inte var bra som det
var inom byggnadsindustrien. Man talar
om att man inte har någonting emot
att staten medverkar till att underlätta
företagens rationaliseringsarbcte, men
man är samtidigt motståndare till att
staten skall ha ett inflytande i sammanhanget.

Vi tror att skapandet av ett stort allmänägt
byggnadsföretag av här antytt
slag med utnyttjande av stordriftens
och de industriella byggmetodernas fördelar
och med en koncentration av
byggandet till tätorterna, i första hand
de tre storstadsområdena, på ett verksamt
sätt skulle bidra till att häva den
nuvarande bostadsbristen.

Herr talman! Jag ber att med det
anförda få yrka bifall till motionsparet
I: 120 och II: 163.

Herr STÅHLE (s):

Herr talman! Jag delar i långa stycken
de synpunkter som herr Werner
har framfört i sin motion, bl. a. att
bostadsfrågan är en stor och väsentlig
social fråga. Vidare vill jag kraftigt
understryka vad som påpekas i motionen,
att byggnadsföretagen inte i
samma utsträckning som industrien i
övrigt följt med utvecklingen genom
att rationalisera och i tillräcklig omfattning
utnyttja stordriftens fördelar.

Att bankoutskottet ändå i år liksom
i fjol avstyrker motionärernas hemställan
om en utredning grundar sig
på att den år 1964 tillkallade byggindustrialiseringsutredningen,
som herr

Nr 6

Onsdagen den 9 februari 196(3

Om tillskapande av ett allmänägt byggnadsföretag

Werner talade om, enligt sina direktiv
bl. a. har att undersöka, på vad sätt
en ökning av den industriella tillverkningen
av byggnadselement kan åstadkommas.
Skulle utredningen därvid
komma till den slutsatsen att staten bör
ta egna produktionsintiativ, bör den enligt
direktiven överväga formerna härför.
I rak motsats till den uppfattning
herr Werner gav uttryck för skall utredningen,
om den skulle komma till
det resultatet att staten bör engagera
sig på detta område, således överväga
och diskutera den problematik som då
kan uppkomma. Vidare uttalar utskottet
att det även bör prövas, om statliga åtgärder
eventuellt kan ges formen av
samverkan med andra på byggnadsmarknaden
verksamma organ.

Det torde i detta sammanhang även
böra påpekas att Byggnadsarbetareförbundet
med stöd av LO så sent som i
förra veckan — jag tror det var i lördags
— begärde statliga initiativ för
att skapa ett nytt företag som skulle
byggas upp efter de intentioner som
redovisas i motionen.

Jag ber därutöver att få citera vad
utskottet anför: »Beträffande byggindustrialiseringsutredningens
arbete har
i årets riksdagsberättelse meddelats, att
elt detaljerat program för undersökningar
av teknisk, ekonomisk och organisatorisk
art för att belysa vissa grundläggande
förhållanden i det nuvarande
byggandet och några betydelsefulla faktorer
inför en övergång till mer industriella
metoder har utarbetats.»

Med hänsyn härtill ber jag, herr talman,
att få yrka bifall till utskottets
hemställan.

Herr WERNER (k) kort genmäle:

Herr talman! När bankoutskottet avfärdar
den kommunistiska motionen
med en hänvisning till byggindustrialiseringsutredningens
arbete och samtidigt
förklarar att denna utredning
kommer att sitta kvar hela 1966, har
man lyckats gräva ner ett vettigt för -

slag i en utredningskvarn som inte har
någonting speciellt att göra med den
fråga som vi har tagit upp.

Jag tycker att starka motiv talar för
att den kommunistiska motionen borde
ha fått en allsidig och objektiv prövning,
fristående från byggindustrialiseringens
mångomfattande uppgifter i
övrigt. Den väg som utskottet nu vill att
man skall gå betyder stor tidsförlust
och ett fördröjande av frågans lösning.

Riksbyggens och de fackliga produktionsföretagens
samordning, som herr
Ståhle hänvisade till, skall jag inte orda
om, eftersom det finns de i denna
kammare som är betydligt mer insatta
i den frågan än vad jag är. Jag tror
emellertid att den samordning som håller
på att utredas inte står i någon som
helst motsättning till vårt förslag om
ett allmänägt företag med avgörande
statligt inflytande.

Även om riksdagen i dag bifaller utskottets
enhälliga utlåtande och avslår
motionen, är jag övertygad om att frågan
inom en inte alltför avlägsen framtid
kommer att aktualiseras på nytt i
någon annan form och att vi som i dag
är motionärer då kommer att vara i
större och kanske bättre sällskap, vilket
möjligen kommer att göra att frågan
får en annan och mer positiv behandling.

Herr STÅHLE (s) kort genmäle:

Herr talman! Det är tråkigt om herr
Werner känner sig vara i dåligt sällskap.
I början av mitt förra anförande
sade jag att jag personligen på många
punkter kunde instämma i de synpunkter
som hade framförts i motionen, men
att utskottet med hänsyn till de utredningar
som nu pågår inte är benäget att
för närvarande ta ställning till hela
detta mycket stora frågekomplex.

Vidare är jag absolut övertygad om
att den utredning som kommit till
stånd genom initiativet från Riksbyggen
i samarbete med LO kommer att berika
den debatt som vi så småningom
får i den här frågan.

Onsdagen den 9 februari 1960

Nr (i

i:i

Om tillskapande av ett allmäniigt byggnadsföretag

Jag närande — men det gick möjligen
förbi herr Werner — att den utredning
som nu sitter har i uppdrag
att undersöka de här sakerna. Skulle
utredningen ge till resultat att det finns
motiv för att staten på ett eller annat
sätt engagerar sig, skall man inte vara
främmande för ett engagemang från
statens sida.

Jag vidhåller mitt yrkande om bifall
till utskottets hemställan.

Herr NILSSON, FERDINAND, (ep):

När jag hörde motionären tala, herr
talman, fäste jag mig vid en detalj och
undrade om han inte hade spårat ur.

Ibland har jag tillsammans med kommunistiska
representanter tagit ställning
både emot storkapitalism och allt
vad som sammanhänger i form av skadlig
maktkoncentration och dylika saker.
Jag fäste mig nu vid den indignation
med vilken herr Werner vände sig mot
småföretagarna inom byggbranschen.

Jag vet mycket väl att vissa företag,
vilka kanske drivs i liten skala, inte är
så förfärligt sunda och därför ofta kunde
behöva försvinna. För landsbygdens
del skulle det emellertid bli mycket
svårt att klara byggnationen om inte
småbyggmästarna fanns. Då herr Werner
med indignation talade om det stora
antal företag som har fem eller färre
anställda vågar jag påstå att det skulle
bli mycket svårt att få något gjort i
bygderna om det inte fanns småföretag
inom byggnadsbranschen, villiga att
åta sig mindre arbeten.

Jag åhörde med uppmärksamhet herr
Ståhle. Han var angelägen att säga att
han i långa stycken var av samma mening
som herr Werner. Dock hade jag
väntat att han skulle nämna något om
hur han ställde sig till småföretagsamheten
inom byggnadsbranschen, men
det gjorde han inte.

Herr WERNER (k):

Herr talman! Jag skall inte förlänga
diskussionen mycket. Men jag vill till

herr Ferdinand Nilsson beträffande
problemet med småföretagare säga att
min indignation därvidlag grundar sig
på de svåra förhållanden som en del
byggnadsfackföreningar dagligen har
att brottas med. Jag skall citera ett avsnitt
ur eu motion som behandlades vid
Svenska Byggnadsarbetareförbundets
femte kongress 1964 och gällde sanering
inom byggnadsbranschen samt de
problem som finns med en del oorganiserade
byggnadsföretag. Där anföres:
»För att belysa problemets storleksordning
kan nämnas att avdelningen vid
årsskiftet 1963—1964 hade 47 blockader
utfärdade, praktiskt taget samtliga
avseende löne- och semesterfordringar
hos oorganiserade företagare. I pengar,
d. v. s. ekonomiska förluster för berörda
medlemmar, rör det sig om inemot
150 000 kr. Under en enda vecka, 22—
28 februari, redovisades inom byggnadsverksamheten
i Stor-Stockholm två
konkurser, två protesterade växlar av
storleksordning som tyder på ekonomiskt
obestånd, 12 betalningsförelägganden
och en utmätning.»

Det är bl. a. sådana saker som gör
att vi vill ha till stånd en sanering inom
byggnadsbranschen.

Herr NILSSON, FERDINAND, (ep):

Herr talman! Kammaren fäste sig i
likhet med mig säkert vid vilket intresse
herr Werner ägnade åt landsbygdens
byggproblem och hur pass förståelse
han har för önskvärdheten av att
det finns småbyggmästare där. Han läste
upp statistik från Stockholm över betalningsinställelser
och om växelprotester
där. Så ensidigt får man väl ändå
inte se på ett problem sådant som detta.
Det dock har en något mera omfattande
räckvidd.

Jag sade i mitt förra anförande att
det inom byggnadsbranschen kan finnas
vissa förhållanden som gör att det
kanske behövs en sanering på vissa
punkter. Men jag påpekade samtidigt

Nr 6

Onsdagen den 9 februari 1966

Om tillskapande av ett allmänägt byggnadsföretag

hur nödvändigt det är att man ute i
bygderna har tillgång till småföretagare
för att där över huvud taget få till
stånd behövlig byggnation. Men den
synpunkten intresserar tydligen inte
en stockholmare.

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, gjordes enligt de därunder
framkomna yrkandena propositioner,
först på bifall till vad utskottet i
förevarande utlåtande hemställt samt vidare
på bifall till de ;i ämnet väckta
motionerna; och förklarades den förra
propositionen, som upprepades, vara
med övervägande ja besvarad.

Vid förnyad föredragning av bankoutskottets
utlåtande nr 6, i anledning
av motion om samhällelig bestämmanderätt
över alla resurser för energiförsörjningen,
bifölls vad utskottet i detta
utlåtande hemställt.

Anmäldes statsutskottets förslag till
riksdagens skrivelser till Konungen:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj ds
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1966/67 för kungl. hov- och
slottsstaterna;

nr 13, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för budgetåret 1966/
67 till oföridsedda utgifter;

nr 14, i anledning av vissa av Kungl.
Maj d i statsverkspropositionen behandlade
för flera huvudtitlar gemensamma
frågor;

nr 54, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
justitiedepartementets verksamhetsområde; nr

55, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på till -

läggsstat II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde; nr

56, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
socialdepartementets verksamhetsområde; nr

57, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde; nr

58, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde; nr

59, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
handelsdepartementets verksamhetsområde; nr

60, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1965/66, i vad propositionen avser
inrikesdepartementets verksamhetsområde
;

nr 61, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående fortsatt disposition
av ett äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde;
och

nr 62, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående överlåtelse av staten
tillhörig mark.

Skrivelseförslagen godkändes under
förutsättning beträffande vart och ett
av dem, att andra kammaren i avseende
å motsvarande utskottsutlåtande fattade
samma beslut som första kammaren.

Onsdagen den !) februari 1900

Nr (i

Interpellation ang. driftstörningarna
vid statens järnvägar

Fru HAMIilN-THORELL (fp) erhöll
pa begäran ordet oeli anförde:

Herr talman! Svårigheterna för SJ
att under senhösten 1965 och vintern
1966 bemästra trafiksituationen har varit
uppenbara. Olika faktorer, inte minst
den exceptionellt starka kylan i Mellanoch
Sydsverige har skapat en för trafikanterna,
»kunderna», ohållbar situation.
Att dessa får finna sig i vissa tågförseningar
kan accepteras. Att vid enstaka
tillfällen inte kunna beräkna vare
sig avgångs- eller ankomsttid är dock
otillfredsställande. En viss hänsyn måste
emellertid resenärerna självfallet ta
till främst väderleken, vilket inte hindrar
att man ifrågasätter, om inte de erfarenheter,
som SJ måste draga varje
vinter av de norrländska förhållandena,
borde i viss mån kunna komma även
den sydligare trafiken till godo.

Särskild svår situation befinner sig
de trafikanter i, som tillhör den s. k.
»pendlargruppen». Till denna räknas
främst de som på grund av bostadsförhållandena
är hänvisade att bo utanför
storstäderna, främst Stockholm och
måste lita till tågförbindelserna för att
kunna sköta sitt arbete. Som ett flagrant
exempel på hur illa tillgodosedda
dessa resenärer blivit kan tagas sträckan
Uppsala—Stockholm, tur och retur.

Denna sträcka trafikeras numera av
2 667 personer per dag — antalet gäller
april 1965 och torde inte ha sjunkit
utan snarare stigit sedan dess. Av
dessa fördelar sig 1 920 resenärer, försedda
med månads- eller partibiljetter,
på tåg som avgår från Uppsala mellan
kl. 5.00 och 10.00 på morgonen, vilka
måste inställa sig på sin arbetsplats i
rätt tid. Ungefär samma antal personer
återvänder till sina hem i Uppsala
mellan kl. 15.00 och 20.00 på aftonen.
En statistik uppgjord under månaderna
december och januari ger bl. a. följande
resultat.

Under december ankom det tåg, som

avgår från Uppsala 7.50 — alltså det
tåg som de flesta pendlarna begagnar
sig av — endast tre gånger i rätt tid
till Stockholm. Förseningarna var så
många att de sammanräknade arbetstimmar
som dessa resenärer förlorade utgjorde
66. Motsvarande siffra under
januari är 49 timmar.

Vad detta betyder för den enskilde
resenären är uppenbart liksom för det
företag han eller hon är anställd i.
Detta gäller såväl skolor som sjukhus,
enskilda affärsföretag eller offentlig
tjänst. En arbetsgivare kan inte vara
betjänt med en personal, på vars ankomsttid
vederbörande inte kan lita.

Detta är en faktor, som SJ under alla
förhållanden är skyldig att ta hänsyn
till, även om man bortser från det
obehag som resenärerna är utsatta för
i olika avseenden. Hemkomsten till
Uppsala på eftermiddagen kan med
ännu mindre säkerhet beräknas. Under
december månad var vissa tåg helt inställda
och resenärerna hänvisades till
bussar, taxi eller egen bil. I ett flertal
fall utgjorde förseningarna på denna
tågsträcka, som i normala fall tar 50—
60 minuter 1 timme—1 1/2 timme. Obehaget
ökas ytterligare av att vagnarna
är utkylda och informationen om tågförseningarna
helt enkelt undermålig.

Sträckan Uppsala—Stockholm är inte
längre än att många väljer att färdas
med egen bil. Att detta antal ökar, därför
att SJ ej kan garantera ens med vid
marginal ankomsttiderna till Stockholm
och avgångstiderna därifrån, kan inte
ligga i någons intresse ur kommunikationssynpunkt,
varken SJ:s eller trafiksäkerhetens,
ej heller Stockholms-kommunikationernas
med den brist på parkeringsplatser,
som finns att tillgå.

Med hänvisning till ovanstående ber
jag att till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet få
ställa följande frågor:

Kommer SJ att efter de erfarenheter,
som den gångna vintern givit, ha tillfredsställande
möjligheter att i framtiden
tillgodose kundernas krav på att
komma till sitt arbete i rätt tid?

Nr 6

Torsdagen den 10 februari 1966

Har rationaliseringen inom SJ drivits
därhän att kundernas berättigade intresse
eftersatts, när det gäller tågförseningarna,
vagnbeståndet och informationen? På

gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträ
de avslutades kl. 14.45.

In fidem
K.-G. Lindelöiv

Torsdagen den 10 februari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollet för den 4 innevarande
månad.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj :ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 27, angående bemyndigande att försälja
viss staten tillhörig fast egendom,
m. m.

Interpellation ang. avvecklingen av hjälpen
till det skandinaviska undervisningssjukhuset
i Korea

Herr KAIJSER (h) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Enligt meddelande i
tidningspressen räknar man med att de
koreanska myndigheterna knappast är
i stånd att i sin helhet överta administrationen
av det skandinaviska undervisningssjukhuset
från den tidpunkt
då detta övertagande enligt gällande avtal
skall ske och det uppges också, att
man har planer på att genomföra en
snabbare nedskärning av de årliga anslagen
och därmed spara in en halv
miljon dollar som sedan skall använ -

das till ett begränsat bistånd efter stödperiodens
slut.

Med anledning av de sålunda publicerade
uppgifterna anhåller jag om
kammarens tillstånd att till statsrådet
fru Lindström framställa följande fråga:

Vill statsrådet lämna en redogörelse
för den plan enligt vilken avvecklingen
av den skandinaviska hjälpen till undervisningssjukhuset
i Korea kommer
att ske.

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. en hamnanläggning
i Ådalen

Ordet lämnades härefter på begäran
till herr HÖGSTRÖM (s), som yttrade:

Herr talman! Svenska cellulosa AB
förbereder att från mitten av 1967 genomföra
en helt ny och mycket genomgripande
omläggning av sitt transportsystem.

Detta innebär i korthet, att företagets
produkter skall landsvägstransporteras
till tre stora utlastningshamnar i Norrland,
nämligen Munksund, Holmsund
och Tunadal i Sundsvall. Från dessa

Torsdagen den 10 februari 1900

Nr 6

Interpcdlation om åtgärder för nedbringande av hushållens kostnader för

livsmedel

hamnar skall sedan produkterna transporteras
på specialbyggda fartyg till likaledes
tre utlandsterminaler i Hamburg,
Rotterdam och London.

I ett avseende innebär dessa landsvägstransporter,
att produkterna från
företagets anläggningar i Ådalen kommer
att på en sträcka av cirka nio mil
föras fram på Europaväg 4 mellan
Kramfors och Tunadal. För ändamålet
skall användas specialbyggda lastbilar
med en lastkapacitet på inemot 50 ton
och bortåt 40 meters längd.

Enligt av företaget redovisade undersökningar
blir transporten på väg
billigare än att bygga en hamn i Ådalen.
I detta sammanhang bör frågan om
samhällets kostnader komma med i bedömningen.
Blir det för samhället billigare
att bygga om vägarna för dessa
transporter eller kan det tänkas, att
staten endera ikläder sig vissa kostnader
för en hamnanläggning inom området
eller att statens järnvägar genom
något specialarrangemang får ombesörja
transporterna på denna sträcka?

En hamnanläggning i Ådalen skulle
kunna betjäna inte enbart SCA utan
även övriga massa- och träindustrier
inom området.

I fråga om de planerade landsvägstransporterna
bör understrykas, att
även om de stora kostnaderna för vägarnas
förstärkning för dessa transporter
kan försvaras med hänvisning
till att denna kommer även all annan
landsvägstrafik till godo, så kvarstår de
trafiktekniska problemen. På den aktuella
delsträckan av E 4 norr om
Sundsvall är redan nu trafiktätheten
betydande. Det måste, som nu kan bedömas,
vissa tider uppstå oerhörda
trafiksvårigheter och dessutom innebära
uppenbara säkerhetsrisker för alla
trafikanter.

Med hänvisning till det anförda hemställes
om kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
få framställa följande
fråga:

År statsrådet beredd att till övervägande
upptaga frågan om ett eventuellt
statligt stöd för att lösa ovan berörda
transportproblem genom en
hamnanläggning i Ådalsområdet?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Interpellation om åtgärder för nedbringande
av hushållens kostnader för livsmedel Herr

ISACSON (h) fick nu ordet och
anförde:

Herr talman! Prisutvecklingen på
livsmedel intar en framskjuten plats i
den allmänna debatten — helt naturligt
därför att livsmedelskostnaderna
utgör en så stor del av hushållens samlade
utgifter. Det är därför av väsentlig
betydelse att livsmedelskostnaderna
kan hållas på en rimlig nivå och att
allt göres för att inga onödiga kostnader
skall belasta vägen från råvaruledet
till konsumenten. Å andra sidan
pågår en utveckling, där konsumenten
verkar bli allt mer benägen att betala
ett relativt högt pris för att få köpa
livsmedlen i så bekväm form som möjligt.
Man blir med andra ord allt mer
benägen att betala för s. k. »inbyggd
hembiträdesservice».

Här uppstår tyvärr ofta konfliktorsaker
mellan kostnadssidan och bekvämlighetssidan,
utan att man alltid
gör klart för sig vad bekvämligheten
betyder rent kostnadsmässigt. Orsaken
till de ökade livsmedelskostnaderna
skjuts gärna över till ett lägre liggande
förädlings- och produktionsled.
Statsrådet fru Ulla Lindström har vid
skilda tillfällen framfört synpunkter på
dessa frågor och därvid också varit
starkt kritisk mot utvecklingen inom
produktions- och förädlingsledet. Då jag
är starkt medveten om att dessa frågor
har ett stort allmänt intresse får jag
anhålla om kammarens tillstånd att till

Nr 6

Torsdagen den 10 februari 1966

Meddelande ang. enkel fråga
statsrådet fru Lindström få ställa följande
fråga:

Vill statsrådet inför kammaren redogöra
för sin syn på dessa frågor och
vilka åtgärder som kan tillgripas för
att nedbringa hushållens kostnader för
livsmedel?

Även denna anhållan bifölls.

Meddelande ang. enkel fråga

departementet: »Har Statsrådet uppmärksammat,
att den planerade indragningen
av morgonförbindelsen västerifrån
till snabbtåget Värmlänningen innebär
försämrade möjligheter för befolkningen
i västra Värmland att komma
i direkt kontakt med huvudstaden
och anser Statsrådet åtgärder påkallade
för att undvika den försämring i kommunikationerna
som en indragning
skulle leda till?»

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
fråga denna dag framställts av herr
Eriksson, Karl-Erik, (fp) till herr statsrådet
och chefen för kommunikations -

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 16.06.

In fidem

Fritz af Petersens

KlINGL. BOKTR. STHLM l%B