Tisdagen den 7 februari Sid (Riksdagens protokoll 1956:5)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1956

FÖRSTA KAMMAREN

Nr 5

7—8 februari

Debatter m. m.

Tisdagen den 7 februari Sid.

Interpellation av herr Åkesson ang. indragningen av fasta poststationer
på landsbygden .......................................... 3

Onsdagen den 8 februari

Interpellationer:

av herr Mannerskantz om lån ur kyrkofonden till vissa skoglösa

pastorat .............................. 6

av herr Hagberg ang. prognosverksamheten rörande isförhållandena
vid norrlandskusten in. in................................. 7

av herr öhman ang. tidskriften Lifes reportage om vissa svenska

försvarsanläggningar ...................................... 8

av herr Grym ang. samfärdselförbindelserna i viss del av Norrbottens
län ............................................ 9

Samtliga avgjorda ärenden

Onsdagen den 8 februari

Statsutskottets utlåtande nr 1, ang. utgifterna under första huvudtiteln
(hov- och slottsstaterna) ................................ 5

Bevillningsutskottets betänkande nr 1, ang. ändrad lydelse av 6 § förordningen
om särskild sjömansskatt .......................... 5

— nr 2, ang. fortsatt tullfrihet i vissa fall för Föreningen Rädda barnen
...................................................... 5

— nr 3, ang. tullfri införsel av en utav Scandinavian Airlines System

anskaffad flygträningsapparat in. m........................... 6

1 Första kammarens protokoll 1956. Nr 5

Nr 5

Innehåll.

Sid.

Bevillningsutskottets betänkande nr 4, ang. ändrad lydelse av 3 § 3
mom. förordningen om särskild skatt å bensin och motorsprit . . 6

— nr 5, ang. begränsning av skatt på grund av 1955 års taxering . . 6

— nr 6, ang. godkännande av avtal med Belgien om utsträckning av

tillämpligheten av 1953 års avtal för undvikande av dubbelbeskattning
m. m............................................. 6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 3, ang. befrielse i vissa fall från betalningsskyldighet
till kronan ................................ 6

Tisdagen den 7 februari 1956

Nr 5

Tisdagen den 7 februari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00

Justerades protokollet för den 31 nästlidne
januari.

Upplästes en till kammaren inkommen
ansökning, som jämte därvid fogat läkarintyg
var så lydande:

Till riksdagens första kammare

Undertecknad anhåller härmed om ledighet
från riksdagsarbetet under tiden
som medföljande läkarintyg utvisar.

Ringarum den 2 februari 1956

Ivar Nilzon

Härmed intygas, att riksdagsman Karl
Ivar Nilzon, Ringarum, på grund av
hjärtbesvär är oförmögen att deltaga i
riksdagsarbetet under tiden fr. o. m. den
10 februari t. o. m. den 15 mars 1956.

Norrköping den 17 januari 1956

Folke Stenqvist

Den begärda ledigheten beviljades.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 55,
angående anslag för budgetåret 1956/57
till avlöningar vid karolinska sjukhuset.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets
utlåtande nr 1, bevillningsutskottets
betänkanden nr 1—6 samt jordbruksutskottets
utlåtande nr 3.

Anmäldes och bordlädes

dels följande till kammaren överlämnade
kungl. propositioner:

nr 42, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen
den 11 maj 1951 (nr 230) med
provisoriska bestämmelser om särskilda
investeringsfonder för ersättande av förlorade
inventarier och lagertillgångar,
m. in.;

nr 47, med förslag till lag om ändrad
lydelse av punkt 2 av anvisningarna till
29 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);

nr 51, med förslag till ändrad lydelse
av 22 § 2 mom. regeringsformen;

nr 52, med förslag till lag om tillfällig
ökning av regeringsrådens antal;

nr 53, angående godkännande av avtal
om inrättande och drift av ett silikatforskningsinstitut,
m. m.;

nr 54, angående ersättning i vissa fall
i anledning av olycksfall i arbete eller
yrkessjukdom; och

nr 56, om godkännande av handelsavtal
mellan Sverige och Tjeckoslovakien; dels

ock Kungl. Maj:ts till kammaren
överlämnade skrivelse nr 45, angående
val av ombud jämte suppleanter i Europarådets
rådgivande församling.

Interpellation ang. indragningen av fasta
poststationer på landsbygden

Herr ÅKESSON (fp) erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! Postverkets åtgärd att
dra in allt fler av de fasta poststationerna
på landsbygden har väckt en betydande
oro. En sådan indragning kan
naturligtvis i en del fall framstå som en
nödvändig konsekvens av förändringar
i bebyggelsens karaktär och befolkningsunderlaget.
Det bör emellertid påpekas,
att den försämrade postservice som i regel
följer av att poststationen ersätts med
andra arrangemang i sin tur hämmar
bygdens utveckling. Särskilt för orter
med koncentrerad bebyggelse och industriell
verksamhet medför frånvaron av
den service som en poststation erbjuder
ett allvarligt avbräck för samhällets ekonomiska
liv.

Den osäkerhet och undran som framkallas
genom det tilltagande antalet indragningar
av poststationerna gäller i

Nr 5

Tisdagen den 7 februari 1956

Interpellation ang. indragningen av fasta
hög grad grunderna för dessa åtgärder.
Det är därför av vikt att allmänheten
får en redogörelse för de hänsynstaganden
som spelar den avgörande rollen vid
beslut om indragningar.

Med stöd av det anförda anhåller jag
om kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
få framställa följande frågor: 1.

Vill herr statsrådet ge kammaren
en redogörelse för vilka faktorer som
påverkar bedömningen vid beslut om
indragning av fasta poststationer på
landsbygden?

2. Är herr statsrådet beredd att medverka
till att vid överväganden om indragningar
av poststationer på landsbygden
vederbörlig hänsyn tas till den
berörda ortsbefolkningens behov och
önskemål samt till de kommunala myndigheternas
bedömning?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

poststationer på landsbygden

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 484, av herr Elowsson, Nils, m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående vissa ändringar i polislönereglementet
m. m.;

nr 485, av herr Johansson, Anders, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående prisutjämningsavgift m. m.;
och

nr 486, av herr Svärd, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition angående prisutjämningsavgift
m. m.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.06.

In fidem
G. H. Berggren

Onsdagen den 8 februari 1956

Nr 5

Onsdagen den 8 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 42, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen
den 11 maj 1951 (nr 230) med
provisoriska bestämmelser om särskilda
investeringsfonder för ersättande av förlorade
inventarier och lagertillgångar,
m. m.

Föredrogs Kungl. Maj:ts skrivelse nr
45, angående val av ombud jämte suppleanter
i Europarådets rådgivande församling.

Herr talmannen yttrade, att han efter
samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville
besluta att vid sammanträde onsdagen
den 22 innevarande månad företaga val
av tre ombud i Europarådets rådgivande
församling jämte tre suppleanter för
dem.

Detta förslag antogs.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 47, med förslag till lag om ändrad lydelse
av punkt 2 av anvisningarna till
29 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370).

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 51, med förslag till ändrad lydelse av
22 § 2 mom. regeringsformen.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 52, med förslag till lag om tillfällig
ökning av regeringsrådens antal.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 53, angående godkännande av avtal
om inrättande och drift av ett silikatforskningsinstitut,
m. in.; och

nr 54, angående ersättning i vissa fall
i anledning av olycksfall i arbete eller
yrkessjukdom.

Föredrogs och hänvisades till utrikesutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr
56, om godkännande av handelsavtal
mellan Sverige och Tjeckoslovakien.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
den av herr Elowsson, Nils, m. fl.
väckta motionen nr 484.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 485, av herr Johansson, Anders; och
nr 486, av herr Svärd.

Vid förnyad, punktvis skedd föredragning
av statsutskottets utlåtande nr 1,
i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande
egentliga statsutgifter för budgetåret
1956/57 under första huvudtiteln,
avseende anslagen till kungl. hov- och
slottsstaterna, bifölls vad utskottet i detta
utlåtande hemställt.

Föredrogos ånyo bevillningsutskottets
betänkanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 6 § förordningen
den 5 juni 1953 (nr 293) om särskild
sjömansskatt;

nr 2, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående fortsatt tullfrihet i
vissa fall för Föreningen Rädda barnen

Nr 5

Onsdagen den 8 februari 1956

Interpellation om lan ur kyrkofonden till vissa skoglösa pastorat

för kläder, beklädnadsmateriel och livsförnödenheter; nr

3, i anledning av Kungl. Majtts proposition
angående tullfri införsel av en
utav Scandinavian Airlines System,
Stockholm, anskaffad flygträningsapparat
m. m.;

nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 3 § 3 mom.
förordningen den 3 maj 1929 (nr 62)
om särskild skatt å bensin och motorsprit
;

nr 5, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
med särskilda bestämmelser om begränsning
av skatt på grund av 1955 års taxering;
samt

nr 6, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående godkännande av
avtal mellan Sverige och Belgien om utsträckning
till Belgiska Kongo och mandatområdet
Ruanda-Urundi av tillämpligheten
av det mellan Sverige och Belgien
den 1 april 1953 ingångna avtalet
för undvikande av dubbelbeskattning och
för reglering av vissa andra frågor beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet.

Vad utskottet i dessa betänkanden
hemställt bifölls.

Vid förnyad, punktvis skedd föredragning
av jordbruksutskottets utlåtande nr
3, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående befrielse i vissa fall från
betalningsskyldighet till kronan, bifölls
vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Anmäldes bevillningsutskottets förslag
till riksdagens skrivelser till Konungen:

nr 49, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 6 § förordningen
den 5 juni 1953 (nr 293) om särskild
sjömansskatt;

nr 50, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående fortsatt tullfrihet i
vissa fall för Föreningen Rädda barnen
för kläder, beklädnadsmateriel och livsförnödenheter; -

nr 51, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående tullfri införsel av
en utav Scandinavian Airlines System,
Stockholm, anskaffad flygträningsapparat
m. m.;

nr 52, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 3 § 3 mom.
förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om
särskild skatt å bensin och motorsprit;

nr 53, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
med särskilda bestämmelser om begränsning
av skatt på grund av 1955 års taxering;
samt

nr 54, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående godkännande av
avtal mellan Sverige och Belgien om utsträckning
till Belgiska Kongo och mandatområdet
Ruanda-Urundi av tillämpligheten
av det mellan Sverige och Belgien
den 1 april 1953 ingångna avtalet
för undvikande av dubbelbeskattning och
för reglering av vissa andra frågor beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet.

Skrivelseförslagen godkändes under
förutsättning beträffande vart och ett av
dem, att andra kammaren i avseende å
motsvarande utskottsbetänkande fattade
samma beslut som första kammaren.

Interpellation om lån ur kyrkofonden till
vissa skoglösa pastorat

Herr MANNERSKANTZ (h) erhöll på
begäran ordet och anförde:

Herr talman: T motion nr 14 till 1951
års kyrkomöte hade biskopen E. Malmeström
hemställt att kyrkomötet måtte besluta
»att hos Kungl. Maj:t anhålla om
skyndsam utredning med förslag till åtgärder
för beviljande av räntefria lån ur
kyrkofonden för åstadkommande av
nödvändig byggnadsförnyelse å värdefulla
löneboställen i pastorat utan egna
skogstillgångar eller utan nämnvärda sådana».

Vederbörande utskott tillstyrkte enhälligt
bifall till motionen (särsk. utskottets
betänkande nr 8) och kyrkomötet
beslöt skrivelse i enlighet härmed.

Onsdagen den 8 februari 1956 Nr 5

Interpellation ang. prognosverksamheten rörande isförhållandena vid norrlands kusten

m. m.

Sedan dess liar intet förslag framlagts
i saken, under det att förhållandena i de
berörda pastoraten alltmer förvärrats genom
de alltmer ökade byggnadskostnaderna.
De flesta av de berörda pastoraten
är till finnandes på Öland, och det
kan konstateras att byggnadsbeståndet
är sådant, att hel nybyggnad av åbyggnader
är den enda utvägen i de allra
flesta fall. Förfallet har gått så långt att
brådska måste anses vara för handen,
samtidigt som det framstår som föga
rimligt att de berörda pastoraten skulle
genom stora utdebiteringar av skattemedel
finansiera byggandet. Kyrkomötets
skrivelse visar på en framkomlig
väg. På grund av sakens brådskande natur
vore det mycket önskvärt att denna
fråga upptogs till omedelbar behandling
utan avvaktande av att andra frågor rörande
den ecklesiastika boställsordningen
eventuellt behöver utredas.

Jag får därför anhålla om första kammarens
tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet
rikta följande fråga:

Kan man förvänta att statsrådet till
årets riksdag framlägger förslag i anledning
av 1951 års kyrkomötes skrivelse
nr 27 angående räntefria lån ur kyrkofonden
till vissa skoglösa pastorat?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. prognosverksamheten
rörande isförhållandena vid norrlandskusten
m. m.

Ordet lämnades härefter på begäran
till herr HAGBERG (h), som yttrade
Herr talman! Norrlandsindustriens betydelse
för vårt lands handelsbalans, för
vår valutabehållning och för sysselsättningen
inom de nordliga delarna av landet
blir med varje år alltmera markerad.
Sedan tiden före kriget har industrierna
i Norrbotten och Västerbotten
utbyggts betydligt. Såsom exempel kan
nämnas att inom piteådistriktet och
skellefteådistriktct industriproduktio -

nen har tredubblats under nämda
period. Huvuddelen av industriens
färdigprodukter och en stor del av
råvaran samt bränslet transporteras sjöledes.
En sammanställning av lastade
och lossade kvantiteter inom de olika
stuveridistrikten åren 1938 och 1950
samt av skeppningsfiirdiga kvantiteter
år 1955 belyser denna utveckling.
Sålunda utgjorde skeppningskvantiteterna
inom övre Norrland (Skellefteå,
Piteå, Luleå samt Kalix och Båtskärsnäs
stuveridistrikt) år 1938 inalles 122 056
stds och 652 000 ton, exklusive malm.
Motsvarande siffror för 1950 resp. 1955
utgjorde 118 151 och 975 000 samt
132 600 och 1 704 500. En avgörande förutsättning
för att denna gynnsamma utveckling
skall kunna fortgå är att det
ökade behovet av fraktutrymme kan tillfredsställas
i form av en i görligaste
mån förlängd skeppningssäsong höst och
vår.

Svårigheterna på grund av ishinder
orsakar ofta betydande förluster för såväl
industrierna som sjöfarten. Isbrytartjänstens
otillräcklighet har kommit till
synes icke minst under innevarande isvinter,
som redan den 7 november var
två veckor tidigare än normalt, den 28
november likaså två veckor, den 5 december
tre veckor och den 12 december
4 veckor tidigare än normalt.

Vid sidan av isbrytartjänstens otillräcklighet
torde uppmärksamheten böra
fästas vid de synnerligen begränsade
personella och tekniska resurser, som
står Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut till buds när det gäller
utförande av väderleksprognoser för
längre tid än 1 å 2 dagar. Den osäkerhet,
som härav föranledes, medför bl. a.
att isriskpremierna uppgår till betydande
belopp. De ökade kostnaderna uppges
icke sällan avhålla redare från att låta
fartygen under vintersäsongen angöra
vissa norrlandshamnar.

På följande punkter torde det med
vidgade resurser vara möjligt att ge sjöfarten
en ökad service:

1. Publicering av en iskarta en å två
gånger i veckan.

Nr 5

Onsdagen den 8 februari 1956

Interpellation ang. tidskriften Lifes reportage om vissa svenska försvarsanläggningar

2. Oftare återkommande översikter i
isberättelsen.

3. Publicering av eu redogörelse för
den normala isvinterns förlopp.

4. Att med väderleksprognoser omfattande
upp till en vecka som underlag
ge isprognoser för samma tidrymd.

Det synes vara ett väl motiverat önskemål
att prognosverksamheten beträffande
isförhållandena för längre tid än 1 å
2 dagar förbättras. En utbyggnad av denna
verksamhet skulle avsevärt underlätta
en ändamålsenlig planering av skeppningarna
med därav följande ökade befraktningsmöjliglieter
och sänkning av
isriskpremierna. Isprognosverksamhetens
uppgift skulle dock icke endast vara
att betjäna sjöfarten på sätt som här
framhållits, utan den komme utan tvivel
att visa sig vara till gagn jämväl för
andra delar av näringslivet. Kostnaderna
för anordningar av här antydd art torde
i relation till de stora ekonomiska värden
för landet, som står på vinstsidan,
ställa sig synnerligen blygsamma.

Med stöd av vad här anförts anhåller
jag om kammarens tillstånd att till herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
få framställa följande
frågor:

1. Har herr statsrådet observerat de
svårigheter för sjöfarten, särskilt på
Norrland, som förorsakas av otillräcklig
prognosverksamhet beträffande isförhållandena? 2.

I så fall, har herr statsrådet för avsikt
att undanröja dessa olägenheter genom
att förstärka möjligheterna för Sveriges
meteorologiska och hydrologiska
institut till effektiv prognosverksamhet
i detta hänseende?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Interpellation ang. tidskriften Lifes reportage
om vissa svenska försvarsanläggningar Herr

ÖHMAN (k) fick nu ordet och
anförde:

Herr talman! Det har väckt förvåning
och undran hos den svenska allmänhe -

ten att vissa utländska staters pressmän
och kunskapare kan skaffa sig utförliga
upplysningar om sådana svenska försvarsanläggningar
som underjordiska
verkstäder, kraftstationer, underjordiska
hangarer, bergskyddsrum för krigsfartyg,
skyddsrum för civilbefolkningen
och liknande.

Sådana anläggningar är i regel avskärmade
för den svenska allmänheten.
I allmänhet får svenska medborgare tillträde
till sådana anläggningar för krigsmaktens
behov endast efter särskilt tillstånd
av myndighet.

Däremot tycks det inte vara förenat
med svårigheter för vissa utländska representanter
att utforska, fotografera
och beskriva den svenska försvarsberedskapen.
Sålunda kunde den stora amerikanska
tidskriften Life i sitt nummer
den 23 januari ägna inte mindre än sju
bildsidor och initierad text om det »underjordiska
Sverige».

Tidskriftens utsände medarbetare har
givits tillfälle att fotografera en interiör
från Kilforsens kraftverk, och i texten
meddelas att generatorerna arbetar på
300 fots djup nere i graniten. Från
AGA:s underjordiska verkstäder återges
ett foto, och i bildtexten upplyses om
att den minst viktiga delen av verkstaden
ligger ovan jord, medan framställningen
av gyrostabilisatorer för flygplan
försiggår i den underjordiska delen av
verkstäderna.

På en bild visas jagaren Uppland »insmugen
i en håla vid kusten, som uthuggits
som en del av det väldiga företag
som svenskarna kallar: Operation
granit». Tidskriften upplyser om hur
portarna till sådana bergskyddsrum för
krigsfartyg är konstruerade och meddelar
att flottans skyddsrum kan ge plats
för fartyg som är 40 procent större än
Uppland. Kostnaderna för programmet
att »gå ned i underjorden» uppgår, enligt
Life, till mellan 1 500 och 2 000
miljoner kronor. Vidare upplyses att
den svenska armén, flottan och flyget
har mer än 500 skydd i berget under användning
eller under uppförande.

Beträffande flygvapnet, som i särskild
grad tycks ha intresserat tidskriftens ut -

Onsdagen den 8 februari 1956

Nr 5

Interpellation ang. samfärdselförbindelserna i viss del av Norrbottens lan

sände, meddelas i bild och text att i
hangarer nedsprängda i berg ligger
svenskbyggda reaplan, som två minuter
efter startorder befinner sig uppe i luften.
Från SAABts underjordiska flygplansverkstäder
i Linköping ges en
initierad skildring om den teknik som
skall användas under krigstid, när flygplanen
forslas upp till ytan.

Tidskriftens bildreportage från viktiga
svenska industrier och försvarsanläggningar
kan tillfoga vårt försvar stora
skador och är av sådan art som vanligen
karakteriseras som olovlig underrättelseverksamhet.

Under åberopande av det anförda anhåller
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet
få rikta följande interpellation: 1.

Anser statsrådet det förenligt med
svenska försvarsintressen att representanter
för främmande makt får den insyn
i svenska militära förhållanden, som
framgår av reportaget i Life?

2. Om så inte är fallet, vilken eller
vilka myndigheter bär lämnat tilllstånd
för den amerikanske journalisten att utforska
svenska försvarsanläggningar?

På gjord proposition bifölls herr
Öhmans berörda anhållan.

Interpellation ang. samfärdselförbindelserna
i viss del av Norrbottens län

Ordet gavs härefter till herr GRYM
(s), som yttrade:

Herr talman! Frågan om förbättring
av samfärdselförbindelserna i den mellan
Boden—Kiruna och Torne älv belägna
delen av Norrbottens län har upprepade
gånger varit föremål för statsmakternas
prövning. Med anledning av väckta
motioner nr 1:190 och IT: 283 har
frågan senast behandlats av 1952 års
riksdag.

1 nämnda motioner anfördes bl. a.:
»Intet av de många initiativ, som tidigare
tagits i denna fråga, har lett till något
resultat. Fortfarande är det emellertid
ett levande intresse hos befolkning -

en i de berörda trakterna för att få de
för dem livsviktiga frågorna rörande
bygdens trafikförbindelser lösta på ett
tillfredsställande sätt.» Motionärerna
hemställde, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande
förutsättningarna för bedrivande
av linjetrafik för person- och godsbefordran
å linjerna Kiruna—Pajala, Kiruna—Karesuando
och Pajala—Muodoslombolo—Karesuando
med tillämpande
av vid godsbefordran genomgående
fraktberäkning och vid persontrafik genomgående
zontariffberäkning med statens
järnvägar samt att därefter för riksdagen
framlägga de förslag till lösande
av frågan, vartill utredningen må föranleda.

Statsutskottet, som avgav utlåtande
(nr 222/1952) över motionerna, anförde
bl. a.: »Såsom av förevarande motioner
framgår ha i olika sammanhang förslag
framlagts, åsyftande en förbättring av
trafikförhållandena inom den nordligaste
delen av Norrbottens län. I motionerna
har nu förordats eu ytterligare utredning
av frågan, varvid framför allt
understrukits behovet av taxenedsättningar.
Enligt utskottets mening kunna
skäl åberopas för att staten på ett eller
annat sätt lämnar sin medverkan till en
lösning av ifrågavarande spörsmål. De
ekonomiska konsekvenserna av en dylik
medverkan göra det å andra sidan nödvändigt,
att man på förevarande område
iakttager viss försiktighet. Utskottet vill
dock icke motsätta sig en närmare utredning
rörande de åtgärder som i berörda
hänseende må vara erforderliga.»
Slutligen framhålles i utlåtandet: »Utskottet
vill för sin del endast tillägga,
att vid utredningsarbetets fullgörande
olika utvägar för trafikens ordnande
självfallet böra prövas och att uppmärksamhet
torde böra ägnas även det speciella
problem som avser Haparanda
hamns förbindande med vederbörande
landtrafikmedel.»

Utskottet hemställde, att riksdagen måtte,
med anledning av motionerna 1:190
och 11:283, i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, alt Kungl. Maj:t ville föranstalta

Nr 5

Onsdagen den 8 februari 1956

Interpellation ang. samfärdselförbindelserna i viss del av Norrbottens län

om en utredning av de av utskottet angivna
spörsmålen.

Denna hemställan bifölls av riksdagen.
(Riksdagens skrivelse nr 431/1952).

Över tre år har nu förflutit sedan riksdagen
fattat sitt beslut i frågan. För de
människor, som bygger och bor i denna
viktiga del av vårt land, vore det
självfallet av stort intresse få veta, om
Kungl. Maj:t har vidtagit några åtgärder
med anledning av förenämnda riksdagens
skrivelse. I händelse av att utredningsarbetet
pågår vore det av stort värde
få information, när resultatet av utredningen
beräknas kunna föreläggas
riksdagen.

Med anledning av vad som sålunda anförts
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet Hjalmar Nilson
få framställa följande frågor:

1. Har herr statsrådet, med anledning
av riksdagens skrivelse nr 431/1952, föranstaltat
om utredning rörande förbättring
av samfärdselförbindelserna i viss
del av Norrbottens län?

2. När beräknar herr statsrådet att resultatet
av utredningen kan föreläggas
riksdagen?

Även denna hemställan bifölls.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:
nr 13, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för budgetåret 1956/57 till
oförutsedda utgifter;

nr 16, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/
56, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i
ämnet väckta motioner;

nr 17, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/
56, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde; nr

19, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/

56, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde;

nr 21, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till -riksstaten för budgetåret 1955
56, i vad propositionen avser vissa anslag
till statens skol- och yrkeshem på
Salbohed m. m.;

nr 22, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1955/
56, i vad propositionen avser vissa anslag
till alkoholistvård m. m.;

nr 23, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående stat för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret
1956/57;

nr 24, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag; samt

nr 25, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan;

första lagutskottets utlåtanden:
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 2 § lagen den 4 mars 1955
(nr 86) i anledning av Sveriges anslutning
till de internationella fördragen angående
godsbefordran å järnväg samt angående
befordran å järnväg av resande
och resgods;

nr 2, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 21 december
1949 (nr 655) med särskilda bestämmelser
om utskrivning från sinnessjukhus;
samt

nr 3, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni
1945 (nr 520) om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom,
m. m.; ävensom

andra lagutskottets utlåtanden:
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
om ändring av 6 § familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99);

nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition rörande ratifikation av en

Onsdagen den 8 februari 1956

Nr 5

konvention mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge om social
trygghet; samt

nr 3, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående
ändring i bidragsförskottslagen den 11
juni 1943 (nr 382).

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.31.

In fidem
G. H. Berggren