Tisdagen den 24 januari Sid
ProtokollRiksdagens protokoll 1967:4
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
Nr 4
FÖRSTA KAMMAREN
1967
24—26 januari
Debatter in. in.
Tisdagen den 24 januari Sid.
Interpellation av herr Hiibinette om förlängt öppethållande för
allmänheten vid länsstyrelserna ............................ 3
Onsdagen den 25 januari
Svar på interpellationer:
av herr Nilsson, Ferdinand, om ökat skydd för polismän och
enskilda mot våldsbrott ................................ 6
av herr Sveningsson ang. polisnämndernas verksamhet ...... 9
Interpellationer:
av herr Eriksson, Karl-Erik, ang. landsbygdens postservice . . 12
av herr Isacson om biologisk prövning av tekniska preparat
för bekämpning av ogräs................................ 13
Torsdagen den 26 januari
Svar på enkla frågor:
av herr Svanström ang. beskattningen av idrottspriser ...... 18
av herr Olsson, Johan, om en upplysningsbroschyr rörande
kreditformerna för mindre företag ...................... 19
av herr Olsson, Johan, ang. statens järnvägars höjning av taxorna
.................................................. 19
av herr Peterson, Eric Gustaf, om nya hastighetsbestämmelser
för husvagnar ........................................ 22
av herr Lundström ang. Musikhögskolans och Musikaliska Akademiens
byggnadsfråga ................................ 23
1 Första kammarens protokoll 1967. Nr 4
-■*
V *-''JLck
;
< V? f -
?
i-.
H: *''• / - .•
i •'' ;
fv
Tisdagen den 24 januari 1967
Nr 4
3
Tisdagen den 24 januari
Kammaren sammanträdde kl. 16.00.
Justerades protokollet för den 13
innevarande månad.
Föredrogos och hänvisades
motionen nr 124 till utrikesutskottet,
motionerna nr 125—127 till konstitutionsutskottet
och
motionerna nr 128—131 till statsutskottet.
Vid föredragning av motionen nr 132
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
vuxenutbildningsbidrag till korrespondensstuderande,
till lagutskott
och i övrigt till statsutskottet.
Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 133—149 till statsutskottet,
motionerna nr 150—164 till bevillningsutskottet,
motionerna nr 165—169 till bankoutskottet,
motionerna nr 170—180 till lagutskott,
motionerna nr 181—183 till jordbruksutskottet
och motionen nr 184 till
allmänna beredningsutskottet.
Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner
:
nr 4, angående reformerad lärarutbildning;
och
nr 13, med förslag till lag om tillfällig
ökning av regeringsrådens antal.
Interpellation om förlängt öppethållande
för allmänheten vid länsstyrelserna
Herr HuBINETTE (h) erhöll på begäran
ordet och anförde:
Herr talman! Länsstyrelsernas öppethållning
— landskansliet och landskontoret
— regleras enligt SFS (1958:333,
§ 48) sålunda att de varje arbetsdag
skall hållas öppna för allmänheten
minst 5 timmar. Landshövdingen må
dock inskränka expeditionstiden å dag
före sön- och helgdag till 3 timmar för
högst tre månader under perioden juni
—september och till 4 timmar övriga
delar av året.
Under expeditionstiden skall allmänheten
mottagas av länsstyrelsens tjänstemän
i den mån tjänstegöromål icke
lägger hinder i vägen. Erfarenhetsmässigt
visar det sig att länsstyrelserna oftast
icke har öppet mer än den stipulerade
minimitiden och att denna tid
förlagts till tider på dygnet då det är
utomordentligt svårt för förvärvsarbetande
att taga ledigt. Onödiga irritationsmoment
har härigenom skapats
över den statliga förvaltningens byråkrati.
Önskvärt vore att sådan ändring i
bestämmelserna infördes att länsstyrelserna
ålades anpassa sina öppethållandetider
till fromma för medborgarnas
möjlighet att utan olägenhet besöka expeditionerna.
Instruktion borde utfärdas
innebärande krav på öppethållande
en kväll i veckan.
Jag anhåller med stöd av ovanstående
om kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet
få framställa följande interpellation:
1) Har statsrådet uppmärksammat de
svårigheter som länsstyrelsernas nuvarande
öppethållandetider skapar för
främst de förvärvsarbetande?
4
Nr 4
Tisdagen den 24 januari 1967
Interpellation om förlängt öppethållande för allmänheten vid länsstyrelserna
2) Är statsrådet beredd medverka till
en sådan ändring av bestämmelserna att
länsstyrelsernas öppethållande ändras
och förlängs?
På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.
Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet avlämnade motioner:
nr 185, av herr Werner, om upprättande
av diplomatiska förbindelser med
Demokratiska Republiken Vietnam;
nr 186, av herrar Ahlmark och Fålldin,
om offentliga förhör i riksdagens
utskott;
nr 187, av herr Andersson, Torsten,
in. fl., om stärkande av den kommunala
demokratien;
nr 188, av herr Dahlén in. fl., om
poströstning vid fångvårdsanstalter;
nr 189, av herr Blomquist in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bilateralt tekniskt och
humanitärt bistånd: Fältverksamhet;
nr 190, av herr Mossberger, om förläggning
av skjutfältet i Ringenäs till
annan plats;
nr 191, av herr Virgin, om statsbidrag
till Bernadottemuseets verksamhet;
nr 192, av herr Andersson, Birger,
in. fl., om inrättande vid Göteborgs universitet
av en personlig professur i
plastikkirurgi för docenten Bengt Johansson;
nr
193, av herr Dahlén in. fl., om en
plan för den kriminologiska forskningens
utbyggnad;
nr 194, av herr Edström in. fl., om
inrättande vid Lunds universitet av en
professur i internationell rätt;
nr 195, av herr Holmberg in. fl., angående
undervisningen inom det obligatoriska
skolväsendet;
nr 196, av herr Larsson, Thorsten,
m. fl., om statsbidrag till Religionspedagogiska
Institutet;
nr 197, av herr Palm in. fl., om inrättande
av ett statligt korrespondensinstitut;
-
nr 198, av fröken Ranmark in. fl., om
statsbidrag till Målsmännens Riksförbund;
nr
199, av fröken Stenberg, om inrättande
av ytterligare en juridisk fakultet;
nr
200, av herr Strandberg, angående
tjänsten som nomadskoleinspektör;
nr 201, av herrar Bengtson och Dahlén,
om stöd åt handikappade;
nr 202, av herrar Bengtson och Dahlén,
om inrättande av ytterligare tjänster
som inspektörer inom arbetsvärden,
in. in.;
nr 203, av herr Dahlén in. fl., om
upprustning av kriminalvården;
nr 204, av herrar Dahlén och Bengtson,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Bidrag till driften
av familjedaghem, m. m.;
nr 205, av herr Dahlén m. fl., om
inrättande av ytterligare tjänster inom
kriminalvården;
nr 206, av herr Dahlén m. fl., om
förstärkning av polisens resurser;
nr 207, av herrar Larsson, Nils Theodor,
om lokaliseringspolitiskt stöd till
sysselsättningssvaga områden i östra
Götaland;
nr 208, av herr Olsson, Erik, och herr
Hedström, angående möjligheten att erhålla
garanti- eller industrilån samt lokaliseringsstöd;
nr
209, av herr Larsson, Herbert,
in. fl., om en plan över storflygfälten i
Sverige;
nr 210, av herrar Tistad och Hermansson,
om statsbidrag till anordnande
av parkeringsplatser i vissa fall;
nr 211, av herrar Bengtson och Dahlén,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Bidrag till de
handikappades kulturella verksamhet;
nr 212, av fru Hamrin-Thorell m. fl.,
om inrättande av lokala konsumentkommittéer;
nr
213, av herr Hubinette, om ändrad
ordning för vissa anslags uppförande
i statsbudgeten;
nr 214, av herr Schött in. fl., angåen -
Tisdagen den 24 januari 1967
Nr 4
5
de personalutbildningen inom den statliga
förvaltningen;
nr 215, av fröken Stenberg, i anledning''
av Kungl. Maj ds framställning om
anslag till Bidrag till studieförbund;
nr 216, av herr Sveningsson, om slopande
av statsbidraget till politiska ungdomsorganisationer;
nr
217, av herr Sveningsson, om slopande
av statsbidraget till utbildningen
av ungdomsledare för politiska ungdomsorganisationer;
nr
218, av herr Werner, om ytterligare
anslag till Internationella utvecklingsfonden
att användas till multilateralt
finansiellt bistånd;
nr 219, av herr Holmberg m. fl., om
vissa sparstimulerande åtgärder;
nr 220, av herr Hubinette, om höjning
av det skattefria beloppet till förmånstagare
vid arvsbeskattningen;
nr 221, av herr Hubinette, om uppskov
med beskattning av sparbelopp;
nr 222, av herr Hubinette, om rätt till
avdrag vid beskattningen för arbetsunderlättande
åtgärder i småbarnsfamiljer;
nr
223, av herr Nilsson, Ferdinand,
in. fl., om avslag å Kungl. Maj ds proposition
nr 10, med förslag till förordning
om investeringsavgift för vissa
byggnadsarbeten, m. m.
nr 224, av herrar Nilsson, Yngve, och
herr Enarsson, om rätt till avdrag vid
beskattningen för barntillsyn m. in.;
nr 225, av fröken Stenberg in. fl., om
sänkning av skatten för ensamstående;
nr 226, av herr Svenungsson och fru
Hultell, om rätt för fiskare att göra avsättning
till resultatutjämningsfond,
in. m.;
nr 227, av herrar Tisiad och Skärman,
angående tidpunkten för kommuns
besvär över taxering till kommunal
inkomstskatt;
nr 228, av herr Wallmark, i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr
10, med förslag till förordning om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten;
nr
229, av herr Hubinette, om till -
stånd för Svenska sparbanksföreningen
att anordna ett sparlotteri;
nr 230, av herr Nilsson, Ferdinand,
in. fl., om begränsning av valutatilldelningen
vid utrikes resor;
nr 231, av herr Blomquist m. fl., angående
tillsättandet av ledamöter i domkapitel;
nr
232, av herr Wallmark, om underrättelse
i visst fall till part inför domstol
om dom;
nr 233, av herrar Bengtson och Dahlén,
om invaliditetsersättning och invaliditetstillägg
för döva;
nr 234, av herr Kristiansson, Axel,
och fru Olsson, Elvy, om en allmän
grupplivförsäkring;
nr 235, av herr Skärman, om viss
ändring i lagen om sammanföring av
samfälld vägmark och av järnvägsmark
med angränsande fastighet m. m.;
nr 236, av herr Werner, om samhälleligt
ägande av mark som förutsättning
för stadsplaneläggning;
nr 237, av herr Fälldin och herr
Carlsson, Eric, i anledning av Kungl.
Maj ds framställning om anslag till Lindring
i mindre bemedlades kostnader
för djursjukvård;
nr 238, av herrar Ahlmark och Wirtén,
om utredning angående social
forskning;
nr 239, av herr Alexanderson m. fl.,
om en allmän identitetshandling;
nr 240, av herrar Bengtson och Dahlén,
angående ungdomsvården;
nr 241, av herr Dahlén in. fl., om en
upplysningskampanj angående straffades
problem vid sökande av arbete;
nr 242, av herr Edström, om kartläggning
av kostvanorna, m. m.;
nr 243, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
angående rätten till frimärken å vissa
postförsändelser;
nr 244, av herr Holmberg in. fl., om
åtgärder för att öka trafiksäkerheten;
nr 245, av herr Mattsson och herr Petersson,
Erik Filip, angående rationaliseringen
av eldistributionen;
nr 246, av herr Nyman och herr Larsson,
Thorsten, om utredning angående
6
Nr 4
Onsdagen den 25 januari 1967
samhällets kulturpolitiska uppgifter;
samt
nr 247, av herr Wirtén, angående föroreningen
av vattendrag genom vissa
tvättmedel, m. m.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.10.
In fidem
K.-G. Lindelöw
Onsdagen den 25 januari
Kammaren sammanträdde kl. 14.00.
Justerades protokollet för den 17 innevarande
månad.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Anderson, Carl Albert,
för tiden den 8—den 16 februari på
grund av utlandsresa för fullgörande
av kommunalt uppdrag.
Vidare beviljades herr Jansson, Erik,
ledighet från riksdagsgöromålen för tiden
den 23 januari—den 5 februari på
grund av ett från honom inkommet, nu
uppläst läkarintyg, utvisande afl han
till följd av revbensbrott vore sjukskriven
för tiden till och med sistnämnda
dag.
Om ökat skydd för polismän och
enskilda mot våldsbrott
Herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
KLING, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att vid
detta sammanträde besvara herr Ferdinand
Nilssons interpellation om ökat
skydd för polismän och enskilda mot
våldsbrott, erhöll ordet och yttrade:
Herr talman! Herr Ferdinand Nilsson
har frågat mig dels om jag anser nuvarande
bestämmelser om möjlighet till
nödvärn för enskilda och för polismän
i tjänsteutövning tillräckliga med hän
-
syn till ökningen av svårare våldsbrott,
dels vilka åtgärder jag avser att vidta
för att ge de enskilda polismännen
bättre resurser mot våldsverkare och
ökad personlig trygghet vid tjänsteutövning.
Enligt 24 kap. 1 § brottsbalken skall
gärning som begås i nödvärn inte medföra
ansvar. I lagrummet anges i vilka
fall nödvärn skall anses föreligga. Ett
fall är när handlingen sker för att avvärja
ett påbörjat eller överhängande
brottsligt angrepp på person eller egendom.
Ett annat fall är när handlingen
sker för att betvinga den som med våld
eller hot om våld eller på annat sätt
hindrar att egendom tas åter på bar
gärning. Ett allmänt villkor för att en
handling skall anses ha begåtts i nödvärn
är att den inte är uppenbart oförsvarlig
med hänsyn till angreppets beskaffenhet
och det angripnas betydelse.
Enligt strafflagen var en förutsättning
för straffrihet att våldet inte var större
än nöden krävde. Brottsbalkens reglering
innebär en utvidgning av nödvärnsrätten
så till vida att den nödvärnsberättigade
får göra mer än som behövs
för att avvärja angreppet, bara det inte
är uppenbart oförsvarligt. Av förarbetena
till brottsbalken framgår att man
bör räkna med en relativt bred marginal
till förmån för den angripne, då
man skall bedöma om han hållit sig
inom gränserna för nödvärnsrätten.
Även den som kommer den angripne
till hjälp åtnjuter nödvärnsrätt.
Onsdagen den 25 januari 1967
Nr 4
7
Om ökat skydd för polismän och enskilda mot våldsbrott
Allmänna bestämmelser om rätt för
polisen att bruka våld finns i 24 kap.
2 § brottsbalken. Enligt lagrummet får
polisman, som skall verkställa tjänsteåtgärd
och som möts eller angrips med
våld eller hot om våld själv bruka det
våld som med hänsyn till omständigheterna
kan anses försvarligt för att
genomföra tjänsteåtgärden. Samma rätt
att bruka våld som polismannen själv
har var och en som kommer honom
till hjälp.
Bestämmelser om polismans rätt att
använda skjutvapen i tjänsten har meddelats
i ett särskilt cirkulär. När polisman
utövar nödvärn enligt 24 kap. 1 §
brottsbalken, får han använda skjutvapen
för att avvärja svårare våld eller
hot, som innefattar överhängande fara
för sådant våld, mot honom själv eller
annan. I de fall so,m avses i 24 kap. 2 §
brottsbalken, får polisman använda
skjutvapen, när omedelbart ingripande
är påkallat mot person som kan antas
vara farlig för rikets säkerhet eller människors
liv eller hälsa. På grund av den
sistnämnda bestämmelsen får polisman
använda skjutvapen för att gripa den
som begått eller är misstänkt för vissa
i cirkuläret angivna brott, däribland
mord, dråp, grov misshandel, våldtäkt
och rån. I cirkuläret ges vidare vissa
anvisningar om hur polisman skall
handla när användning av skjutvapen
kan komma i fråga.
Brottsbalkens bestämmelser om nödvärn
och rätten för polisman att använda
våld samt de särskilda bestämmelserna
om polismans rätt att använda
skjutvapen är enligt min mening väl
avpassade. Dessa bestämmelser kan i
sin mån bidra till att skydda polismän
och enskilda mot våldsverkare. Men en
annan fråga är om de faktiska resurser
som polisen nu har för att möta våldsverkare
är tillräckliga. Detta spörsmål
har jag i förra veckan ingående behandlat
i ett svar på en fråga av herr Turesson
i andra kammaren angående åtgärder
för att förbättra polismans
skydd. Jag inskränker mig därför till
följande niera kortfattade redovisning
av vidtagna och planerade åtgärder.
Inom rikspolisstyrelsen har man goda
förhoppningar om att under den närmaste
tiden få fram en godtagbar typ
av skyddsväst, som beräknas kunna
levereras under hösten 1967. Prov med
en ficksprayförpackning med tårgas,
som varje polisman skall kunna bära
med sig, väntas leda till ett positivt resultat
under våren. Leverans kan ske
i höst. En större sprayförpackning avsedd
för insprutning av tårgas exempelvis
genom nyckelhål är redan i bruk.
I övrigt pågår prov med en tårgashandgranat
och tårgasammunition. I
samband med tårgasutrustningen har
iordningställts en gasskyddsväska och
en speciellt avpassad verktygssats som
också beräknas kunna levereras under
hösten 1967. Prov pågår för utveckling
av en bärbar radioapparat av ett litet
och lätthanterligt format. Avsikten är
att flertalet polismän efter hand skall
utrustas med en sådan.
I statsverkspropositionen har 2,5 miljoner
kronor beräknats för personlig utrustning,
bl. a. kravallhjälmar och
skyddshjälmar för bilförare, och 1,4
miljoner kronor för speciell materiel,
vari ingår bl. a. gasutrustning och skottsäkra
västar. Medel har också beräknats
för anskaffning av ytterligare 40
polishundar.
Herr NILSSON, FERDINAND, (ep):
Herr talman! Jag tackar justitieministern
för att han så snabbt har besvarat
interpellationen. Detta liksom svarets
utförlighet visar, hur allvarligt han bedömer
det problem som föranlett interpellationen:
de allt flera och allt råare
våldsbrotten.
För mig är detta inte något nypåkommet
intresse. Jag har i interpellationen
erinrat om min vid höstriksdagen
1960 till statsrådet Kling riktade
fråga i ämnet. Statsrådet hänvisade i
sitt svar den gången till polisverksamhetsutredningens
promemoria från
8
Nr 4
Onsdagen den 25 januari 1967
Om ökat skydd för polismän och enskilda mot våldsbrott
april 1960. Så småningom kom även,
den 5 maj 1961, ett nytt cirkulär (nr
162) till länsstyrelser och polismyndigheter
angående bruket av skjutvapen i
polistjänst.
Redan i augusti 1960 hade emellertid
Riksförbundet Sveriges polismän i skrivelse
till Konungen fäst uppmärksamheten
vid den ökade brottsligheten liksom
att brottslingar i allt större utsträckning
beväpnar sig med skjutvapen eller andra
livsfarliga vapen. Problemet var redan
då av skrämmande omfattning och
har sedan under de ganska många
gångna åren förvärrats. Siffran för hela
kategorien våldsbrott närmade sig 9 000
år 1960 och hade redan år 1965 ökat
med en tredjedel. Sedan dess har antalet
våldsbrott vuxit ännu mera. Siffran
för rån var 469 år 1960; fram till och
med november 1966 hade brottslingarna
det året redan hunnit med 938 rån.
I min interpellation har jag fäst uppmärksamheten
på rikspolischefens erinran
om att från den 1 januari 1965 till
den 1 november 1966 — d. v. s. under
cirka 665 dagar — har 945 polismän
misshandlats. Statsrådet har inte kommenterat
denna utveckling som dock inträffat
under den tid då han jämte regeringskolleger
haft ansvaret för rättsvården
i detta land. Däremot har statsrådet
med all rätt framhållit de förbättrade
förutsättningar som brottsbalkens
bestämmelser innebär i jämförelse med
den gamla strafflagens bestämmelser.
När man ser hur våldsmentaliteten
griper kring sig frågar man sig dock
om resurser finns för att hejda och
pressa tillbaka den våg av brottslighet
som i sådan grad satt sin prägel på vårt
välfärdssamhälle. Man har en känsla
av att resurserna inte är tillräckliga
för att motsvara de förutsättningar som
måste bära upp tillämpningen av de nya
bestämmelserna. Vi såg här i Mellansverige
Furuviksliravallerna i somras då
ordningsmakten måste fly för gangsterna
från huvudstaden. På centralanstalten
för vård av ungdomsbrottslingar i
Uppsala har vid upprepade tillfällen
kontroverser och tendenser till våldshandlingar
gjort att gång på gång extra
bevakning måst begäras hos kriminalvårdsstyrelsen.
Endast så har lugn och
ordning kunnat upprätthållas. Vid fångvårdsanstalten
i Norrtälje har storstadsklientelet
likaledes berett extra svårigheter.
Man frågar sig om resurserna
trots förra årets förstärkningar räcker
till. Man frågar sig om inte de otillräckliga
resurserna alltfort medför otrygghet,
och otrygghet också för ordningens
upprätthållare. Det är också alltjämt en
mycket stor skillnad mellan vad polismyndigheterna
i länen och överståthållarämbetet
begärt, vad rikspolisstyrelsen
vågat yrka på och vad regeringen
gått med på i fjol och går med på i år.
Oron är också påtaglig bland polispersonalen,
som framför allt känner faran
av otillräckliga resurser. Jag hänvisar
till Linköpings polisföreningsstyrelses
uttalande, till vad polismännens länskommitté
i Göteborgs och Bohus län
har anfört, och jag hänvisar till den
extra stämma till vilken Polisförbundet
har kallats i början av mars just med
anledning av rådande otrygghetsförhållanden.
Jag vädjar till justitieministern om
att den oro som många fredliga människor
hyser och den fara för vilken ordningsmaktens
personal utsättes måtte
beaktas. Jag erkänner gärna att det förslag
som föreligger i år liksom förra
året innebär förbättringar med hänsyn
till att det var så bedrövligt under de
föregående åren.
Till sist, tala med kollegan i försvarsdepartementet
om att han bättre håller
reda på de prylar han deponerar ganska
löst ute i backarna. Det är inte så
enkelt för vanligt folk att få vapen till
självskydd, men brottslingarna är alldeles
för ofta väl försedda.
Herr statsrådet KLING:
Herr talman! Jag kan försäkra herr
Ferdinand Nilsson att jag redan har talat
med försvarsministern om dessa
Onsdagen den 25 januari 1967
Nr 4
9
problem — vi har diskuterat dem ganska
ingående. Det är emellertid inte så
lätt att lösa dem i en handvändning.
Eftersom herr Ferdinand Nilsson tog
upp frågan om antalet fall av polismisshandel
under de två senaste åren, kan
jag komplettera min tidigare redogörelse
med att upplysa om att riksåklagaren
förra veckan kallade till en konferens
med åtskilliga åklagare liksom
företrädare för rikspolisstyrelsen. Som
ett resultat av denna konferens kommer
riksåklagaren att utfärda ett par cirkulärskrivelser
där han bl. a. tar upp frågan
om åklagarnas agerande i fall av
polismisshandel och likaså straffmätningen
i fall av olaga vapeninnehav.
Jag kan också erinra om att jag som
svar på en fråga av herr Werbro i
andra kammaren förra veckan nämnde
att vi inom departementet håller på
med en översyn av vapenförordningen,
och i det sammanhanget kommer givetvis
också straffbestämmelserna upp till
behandling. Men det är inte enbart
straffbestämmelserna och straffhotet
som är avgörande, utan det är också
den mentalitet som tydligen håller på
att sprida sig inom den s. k. undre
världen, där människor ofta i olika
massmedia görs till idoler och sedan
kanske i ungdomligt oförstånd själva
vill framträda och på det sättet kommer
i en ohållbar situation.
Herr NILSSON, FERDINAND, (ep):
Herr talman! Jag ber att få tacka
statsrådet för det tillägg han gjort. Det
gav i ett konkret fall klart besked om
vad jag förut berörde, nämligen det
allvar med vilket statsrådet själv ser
på problemet. Men jag måste säga att
det hade varit önskvärt, om denna översyn
hade kommit i gång något förr —
nu har vi ju fått speciella förhållanden
som har aktualiserat det hela.
Till sist vill jag erinra om att det
har visat sig mer och mer att brottslingar,
vanliga inbrottstjuvar, uppträder
beväpnade, även om vapnet inte
Ang. polisnämndernas verksamhet
kommer till användning. När statsrådet
funderar på nya bestämmelser borde
man kunna tänka sig den möjligheten
att redan den omständigheten att en
brottsling vid brottets begående utrustat
sig med vapen vid straffutmätning
skall anses vara försvårande.
Herr statsrådet KLING:
Herr talman! Utrymme för en sådan
tillämpning finns redan i flertalet av de
paragrafer i brottsbalken som här kan
komma i fråga och där vi har en gradering
av brotten i vanligt brott och
grovt brott. Jag tror att det är just den
möjligheten som riksåklagaren har sin
uppmärksamhet riktad på.
Överläggningen förklarades härmed
slutad.
Ang. polisnämndernas verksamhet
Ordet lämnades ånyo till herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
KLING, som meddelat,. att han ämnade
vid detta sammanträde besvara
jämväl herr Sveningssons interpellation
angående polisnämndernas verksamhet,
och nu anförde:
Herr talman! Herr Sveningsson har i
en interpellation frågat mig om jag vill
redogöra för de hittills vunna erfarenheterna
av polisnämndernas verksamhet
och om jag är beredd att medverka till
att polisnämnderna blir bättre utnyttjade
än hittills till såväl polisväsendets
som medborgarnas bästa.
I samband med förstatligandet av polisväsendet
underströks betydelsen av
att de fördelar som var förenade med
den kommunala polisorganisationen inte
gick förlorade. För att nå detta syfte
och för att förmedla kontakten mellan
kommunerna och den statliga polisorganisation
tillskapades polisnämnderna,
en i varje polisdistrikt.
Polisnämnden är ett rådgivande organ.
Dess viktigaste uppgift är att främ
-
10
Nr 4
Onsdagen den 25 januari 1967
Ang. polisnämndernas verksamhet
ja ett förtroendefullt förhållande mellan
polisen och allmänheten. Denna
uppgift framstår i dag som mycket betydelsefull,
särskilt mot bakgrund av
de förhållanden som berördes i mitt
svar till herr Ferdinand Nilsson och
den diskussion som följde därpå, nämligen
bl. a. de inemot 1 000 fall under
de senaste två åren, då polis har misshandlats.
Polischef skall minst två gånger varje
år och i övrigt när behov föreligger
samråda med polisnämnden eller informera
den om frågor av mera allmän
betydelse för distriktets polisväsende.
Polischef skall inhämta nämndens synpunkter
i vissa frågor, främst av organisatorisk
art. Nämndens verksamhet är
dock inte begränsad till detta. Tvärtom
framgår klart av förarbetena till lagstiftningen
att nämnden kan ta upp
frågor om polisverksamheten inom distriktet
i den mån de rör förhållanden
som är av betydelse för allmänhetens
inställning till polisen. Som exempel
kan nämnas praktiska spörsmål om utnyttjandet
av de materiella och personella
resurserna samt den principiella
uppläggningen av de socialpolisiära och
brottsförebyggande uppgifterna. Polischef
skall på begäran av nämnden se
till att nämnden får de informationer
som är erforderliga. Det är alltså ett
tjänsteåliggande för polischefen att förse
nämnden med det sakmaterial som
behövs för nämndens beslut och rekommendationer.
Jag anser därför att det
inte finns något behov av att, som herr
Sveningsson har antytt, till sekreterare
i nämnden utse en tjänsteman inom polisväsendet.
Med hänsyn till den uppgift
nämnden har måste det anses
mindre lämpligt att dess sekreterare
tillhör polisväsendet.
Av vad jag nu har sagt om de föreskrifter
som gäller framgår, att de ger
polisnämnderna goda möjligheter att i
ett förtroendefullt samarbete med polischefen
påverka organisationen och
verksamheten inom distriktet till det
allmännas och invånarnas bästa.
I vilken utsträckning har då dessa
möjligheter utnyttjats under den tid
som har förflutit sedan polisväsendet
förstatligades, d. v. s. för två år sedan?
Erfarenheterna av denna verksamhet
är inte så stora ännu. Det vill dock synas
som om verksamhetens omfattning
har varierat betydligt från distrikt till
distrikt. På vissa håll har sammanträden
hållits bara två gånger om året, på
andra håll har man sammanträtt regelmässigt
en gång i kvartalet. Från vissa
distrikt rapporteras stort intresse och
livlig aktivitet i samband med nämndens
verksamhet. För att stimulera intresset
och för att kunna ge ledamöterna
en bättre orientering om de lokala
problemen har man inom åtskilliga
distrikt hållit sammanträden på olika
orter inom distriktet. Exempel finns
också på att ledamöterna bär beretts
tillfälle att följa den yttre polisverksamheten.
På andra håll har diskussioner
av mera allmänt slag tagits upp om
ungdomsbrottslighet, skyddspolisens
verksamhet och liknande frågor.
Det måste också anses väsentligt att
polisnämndernas ledamöter själva förskaffar
sig en grundlig kännedom om
polisorganisationen och dess arbetsformer.
I detta syfte tilldelas också varje
ledamot regelbundet informationsmaterial
från rikspolisstyrelsen, bl. a. tidskriften
Svensk Polis.
De anförda exemplen utgör endast
några prov på vad som har gjorts och
vad som kan göras inom ramen för polisnämndernas
verksamhet. Jag är medveten
om att en ytterligare utveckling
av samarbetet med polisnämnderna har
hämmats av den kraftiga arbetsbelastningen
inom polisdistrikten och av de
övergångssvårigheter som har funnits
efter förstatligandet. När svårigheterna
har övervunnits, kommer kontakterna
med polisnämnderna säkerligen att intensifieras
på flera håll.
Rikspolisstyrelsen förbereder f. n. en
allmän inventering av de erfarenheter,
som hittills har gjorts inom den statliga
polisorganisationen. I samband där
-
Onsdagen den 25 januari 1967
Nr 4
11
med kommer även erfarenheterna av
polisnämndernas verksamhet att samlas
in. Sedan detta har skett, finns det
anledning att överväga om några jämkningar
i nuvarande ordning kan anses
motiverade.
Herr SVENINGSSON (h):
Herr talman! Till statsrådet och chefen
för justitiedepartementet vill jag uttala
mitt tack för svaret på min interpellation.
Jag finner även anledning
tacka för att svaret var snabbt och rätt
omfattande.
Jag delar den uppfattningen att polisnämndernas
uppgift är och bör vara
att främja ett förtroendefullt förhållande
mellan polisen och allmänheten,
och jag sätter särskilt värde på statsrådets
uttalande om att denna uppgift
i dag framstår som mycket betydelsefull.
Nämndernas uppgift är bara av rådgivande
karaktär, framhåller statsrådet,
och någon ändring av uppgiftens art
finns det ingen anledning till. Men när
uppgifterna bara är av rådgivande karaktär,
kan det vara svårt att uppbringa
tillräckligt intresse för den sak det
gäller.
Statsrådet framhåller vidare i sitt svar
att det finns exempel från en del polisnämnder
på en god aktivitet och på att
nämndernas ledamöter visat ett betydande
intresse. Jag tvivlar inte på att
detta är riktigt, men här liksom på
många andra områden bedrivs arbetet
olika.
Utan att i detta sammanhang på något
sätt vilja rikta någon kritik mot
vare sig statsrådet Kling, polisen eller
de kommunala förtroendemännen, kan
det framhållas att det både inom polisen
och bland kommunalmännen också
finns de som anser att samarbetet inom
ramen för möjligheterna kunde vara
bättre än det är och att det kunde komma
ut mer av värde ur polisnämndernas
arbete.
Av de uttalanden som görs i svaret
Ang. polisnämndernas verksamhet
framgår klart att polisnämnderna har
möjlighet att genom ett förtroendefullt
samarbete påverka organisationen och
verksamheten till det allmännas bästa.
I interpellationen har jag framfört
den tanken, att det kanske skulle vara
av värde om någon från polisväsendet
fungerade som sekreterare i polisnämnderna.
Statsrådet har inte den uppfattningen,
och vi får väl ha delade meningar
på den punkten. Jag anser nog
att om någon från polisväsendet vore
sekreterare i polisnämnderna, skulle
detta automatiskt leda till ett större intresse
för polisnämndernas uppgifter
från båda hållen och leda till ett bättre
och mera värdefullt resultat, om alltså
kontakten mellan nämnderna och polisen
på detta sätt kunde underlättas.
Orsaken till att denna interpellation
blivit framställd är att det på sista tiden
inträffat en del ohyggliga händelser
som på ett särskilt sätt har upprört
sinnena och fäst uppmärksamheten på
polisens ställning och aktualiserat det
förtroende som allmänheten visar. Från
olika håll har under de senaste veckorna
— vilket också har berörts i den
närmast föregående interpellationsdebatten
— framförts förslag som syftar
till att polisen på ett bättre sätt skall
kunna fullgöra sin uppgift till gagn
för allmänheten. Vad ligger inte bakom
detta konstaterande, som åberopats både
i denna och i den föregående debatten,
att under en tid av mindre än två
år har nära tusentalet poliser blivit
misshandlade. Man kan fråga sig vart
det skall leda hän när så många ungdomar
visar så bristande respekt för
ordningsmakten som nu är fallet.
Jag tror att ett mer intresserat och
intensivt arbete i polisnämnderna skulle
vara en av vägarna att stärka polisens
ställning. Här måste alla goda krafter
hjälpas åt för att få en ändring.
Det uttalande statsrådet gör i slutet av
svaret vittnar om att statsrådet med intresse
och uppmärksamhet följer utvecklingen.
Jag har således anledning
att än en gång tacka för svaret.
12
Nr 4
Onsdagen den 25 januari 1967
Interpellation ang. landsbygdens postservice
Överläggningen ansågs härmed slutad.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj ds. proposition nr
4, angående reformerad lärarutbildning.
Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj ds proposition nr 13,
med förslag till lag om tillfällig ökning
av regeringsrådens antal.
Föredrogos och hänvisades
motionen nr 185 till utrikesutskottet,
motionerna nr 180—188 till konstitutionsutskottet,
motionerna nr 189—206 till statsutskottet,
motionerna nr 207 och 208 till bankoutskottet,
motionerna nr 209—218 till statsutskottet,
motionerna nr 219—228 till bevillningsutskottet,
motionerna nr 229 och 230 till bankoutskottet,
motionerna nr 231—236 till lagutskott,
motionen nr 237 till jordbruksutskottet
samt
motionerna nr 238—247 till allmänna
beredningsutskottet.
Interpellation ang. landsbygdens
postservice
Herr ERIKSSON, KARL-ERIK, (fp)
erhöll på begäran ordet och yttrade:
Herr talman! Inom postverket pågår
för närvarande en genomgripande rationalisering.
Denna rationalisering synes
förorsaka väsentlig försämring av
landsbygdens service genom att den
medför bland annat att ett stort antal
poststationer lägges ned och ersättes
med lantbrevbäring. Enligt inhämtade
uppgifter kommer enbart inom västra
postdistriktet att läggas ned omkring
75 postanstalter inom en nära framtid.
Även om en kompensation för indragningen
av postanstalterna sker i form
av utvidgad lantbrevbäring så kan man
inte bortse ifrån att rationaliseringen i
vissa fall medför försämrad postservice
på landsbygden. Jag kan som exempel
nämna att i västra Värmland en del
kommuner kommer att helt sakna postanstalt.
Det är ytterst viktigt för samarbetet
mellan postverket och allmänheten att
rationaliseringsåtgärderna genomföres i
samförstånd med ortsbefolkningen. I ett
interpellationssvar i andra kammaren
vårriksdagen 1966 underströk också
kommunikationsministern detta.
I nämnda interpellationssvar meddelade
statsrådet att inom postverket pågår
en utredning, som siktar till en förbättring
av den service som lantbrevbäringen
ger. Bland annat skulle möjligheterna
undersökas att genom tidtabeller
införa mera regelbundna ankomsttider
för lantbrevbärarna.
En ytterst viktig sak i servicehänseende
är att postabonnenterna får sin
post i relativt hygglig tid på dagen,
något som upprättandet av snabba postdiligenslinjer
kan bidraga till.
Med hänvisning till det som här anförts
anhåller jag om första kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet få
ställa följande frågor:
1. Är herr statsrådet beredd att medverka
till att garantier skapas för att
den rationalisering som pågår inom
postverket kan genomföras utan att den
medför en försämrad service för befolkningen?
2.
Har den av statsrådet, i ovannämnda
interpellationssvar, omnämnda utredningen
inom postverket slutförts,
och vad har den i så fall kommit till
för resultat?
3. Är statsrådet villig undersöka huruvida
det i vissa områden är möjligt att
genom inrättande av postdiligenslinjer
skapa en snabbare och bättre service?
Onsdagen den 25 januari 1967
Nr 4
13
Interpellation om biologisk prövning av tekniska preparat för bekämpning
av ogräs
På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.
Interpellation om biologisk prövning av
tekniska preparat för bekämpning av
ogräs
Ordet lämnades härefter på begäran
till herr ISACSON (li), som anförde:
Herr talman! Rationaliseringen inom
växtodlingen medför att nya kemiska
preparat kommer till användning i ökad
omfattning — en utveckling som på
många sätt är värdefull, då det gäller
att skapa förutsättningar att förbättra
växtodlingens ekonomi.
Användningen av kemiska preparat
skapar emellertid nya problem som
måste lösas, främst därför att följdverkningarna
av nya kemiska preparat alltid
är svåra att överblicka, eftersom det
ofta inte finns vägledande biologisk
testning. Helt nyligen har preparatet
amitrol uppmärksammats, då det visat
sig att restvärden efter besprutning i
ogynnsamma fall kunnat bli mycket betydande
och följa med i den fortsatta
biologiska omvandlingskedjan.
Fråga om biologisk prövning av olika
växtskyddsmedel har vid skilda tillfällen
varit föremål för debatt. Anslag för
biologisk prövning har begärts men
hittills avvisats av regering och riksdag.
Mot bakgrund av den utveckling
som är att vänta beträffande använd.
lingen av nya kemiska preparat bör
det vara ett samhällsintresse av hög
prioritet att möjligheter skapas för biologisk
prövning av alla de preparat
som föres uti marknaden. Det bör framhållas
att Sverige är det enda land i
Norden som tillåter användning av
ogräsbekämpningsmedel som icke är
biologiskt prövade.
Med stöd av ovanstående ber jag atl
till herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
få ställa följande
fråga:
Avser statsrådet att möjliggöra för
berörda institutioner att snarast igångsätta
biologisk prövning av bekämpingsmedel,
så att användandet av bekämpningsmedel
med för människor och djur
skadliga biverkningar kan förbjudas?
Även denna anhållan bifölls.
Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet avlämnade motioner:
nr 248, av fru Segerstedt Wiberg,
angående samarbetet med de nordiska
länderna;
nr 249, av herrar Ahlmark och Stefanson,
om ledighet för krigsmaktens
personal för fullgörande av kommunala
uppdrag;
nr 250, av herr Fälldin och herr
Larsson, Thorsten, angående rätten att
utbekomma allmänna handlingar;
nr 251, av fru Hamrin-Thorell och
herr Andersson, Axel, angående riksdagens
högtidligande öppnande;
nr 252, av herr Hansson, Torsten,
m. fl., om avskaffande av kyrkofullmäktige;
nr
253, av herrar Holmberg och Virgin,
om kvinnlig tronföljd;
nr 254, av herr Karlsson, Göran, och
herr Johansson, Tage, angående sammansättningen
av vissa kommunala styrelser-
;
nr 255, av herr Olsson, Erik, angående
reglerna för omröstning i kommunalfullmäktige;
nr
256, av herr Pettersson, Arne,
m. fl., om ändrad dag för 1968 års val
till riksdagens andra kammare;
nr 257, av fru Segerstedt Wiberg, angående
rätten att anhängiggöra ärende
i riksdagen;
nr 258, av fru Segerstedt Wiberg, angående
konstitutionsutskottets rätt att
erhålla tillgång till handlingar för decliargearbetet;
nr
259, av herr Strandberg, om en
kommunal besvärsnämnd;
nr 260, av herrar Tistad och Ernulf,
angående samrådet mellan riksdagens
14
Nr 4
Onsdagen den 25 januari 1967
lönedelegation och vederbörande statsråd;
nr
261, av herr Hjorth och herr Jansson,
Paul, om lunchrast vid arbetsplenum
i riksdagen;
nr 262, av herr Blomquist, om vissa
åtgärder för att öka intresset för biståndet
till il-länderna;
nr 263, av herrar Ahlmark och Wirtén,
om skoldemokrati;
nr 264, av herr Andersson, Torsten,
om tillbyggnad av Göteborgs universitetsbibliotek;
nr
265, av herr Blomquist m. fl., om
inrättande vid Lunds universitet av ett
universitetslektorat i musikforskning;
nr 266, av herr Blomquist m. fl., om
inrättande vid Uppsala universitet av
en personlig professur i religionspsykologi
för docenten Hjalmar Sundén;
nr 267, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
och herr Jacobsson, Per, om statsbidrag
till Sveriges Foikhögskoleelevers Förbund;
nr
268, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
m. fl., om statsbidrag till Solviks folkhögskola;
nr
269, av herr Holmberg m. fl., om
en tidsplan för de beslutade skolreformernas
genomförande;
nr 270, av herr Holmberg m. fl., om
främjande av den tekniska forskningen
m. m.;
nr 271, av herr Schött och fröken
Stenberg, om utnyttjande av radio och
television för akademisk utbildning;
nr 272, av fru Segerstedt Wiberg, om
statsbidrag till Göteborgs högre samskola;
nr
273, av fröken Stenberg in. fl.,
om inrättande vid universitetet i Umeå
av en forskardocentur i arkeologi;
nr 274, av fröken Stenberg m. fl., om
inrättande vid universitetet i Umeå av
en professur eller laboratur i gynekologisk
radioterapi;
nr 275, av herr Åkesson och herr
Nilsson, Yngve, om inrättande av ett
gymnasium i Simrishamn;
nr 276, av herrar Bengtson och Sörenson,
angående den framtida vården
av alkoholskadade;
nr 277, av herr Carlsson, Eric, m. fl.,
om samordning mellan landstingens
sjukvårdande verksamhet och primärkommunernas
åldringsvård;
nr 278, av herr Carlsson, Eric, m. fl.,
om samordning mellan kommunernas
sociala nämnder, m. in.;
nr 279, av herr Dahlén m. fl., angående
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
i samband med driftsinskränkningar
m. m.;
nr 280, av herr Dahlén m. fl., angående
bostadspolitiken;
nr 281, av herr Holmberg m. fl., angående
handikappvården;
nr 282, av herr Hiibinette m. fl., om
en översyn av indelningen i polisdistrikt;
nr
283, av herr Högström och herr
Karlsson, Göran, om kontinuerlig planering
av bostäder för handikappade;
nr 284, av herr Karlsson, Göran, och
herr Högström, om utredning angående
statliga hyressubventioner åt handikappade;
nr
285, av fru Landberg och herr
Hedström, om undervisning i hemvård
och hushållsarbete för manliga pensionärer;
nr
286, av fröken Mattson m. fl., om
samhällets stöd vid bosättning;
nr 287, av herr Pettersson, Arne, angående
ersättningen åt nämndeman;
nr 288, av herr Pettersson, Karl, och
herr Wirmark, om statsbidrag till
nämndemannaföreningarnas studieverksamhet;
nr
289, av herr Strandberg, om avslag
å Kungl. Maj :ts framställning om
medelsanvisning till statens ungdomsråd;
nr
290, av herr Tistad och herr Jacobsson,
Per, angående rekryteringen
till länsstyrelsernas socialsektioner;
nr 291, av fru Wallentheim in. fl., angående
kosthållet vid statliga anstalter;
nr 292, av herr Werner, om höjt anslag
till Allmänna barnbidrag;
nr 293, av herr Hjorth, om användning
av nedlagda järnvägar som cykelvägar;
nr
294, av herrar Schött och Arvid -
Onsdagen den 25 januari 1967
Nr 4
15
son, om ökad användning av ljus beläggning
på vägar;
nr 295, av herr Strandberg m. fl., angående
vägväsendets framtida finansiering;
nr
296, av herr Strandberg, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Driftbidrag till luftfartsverket;
nr
297, av herr Blomquist m. fl., om
statsbidrag till Frikyrkliga Studentrörelsen
och Frikyrkliga Gymnasiströrelsen;
nr
298, av herr Eriksson, Kart-Erik,
in. fl., om anordnande av ett riksomfattande
idrottslotteri;
nr 299, av herr Eriksson, Karl-Erik,
och herr Olsson, Johan, angående personalutbildningen
inom den statliga
förvaltningen;
nr 300, av herr Fålldin och herr Olsson,
Johan, i anledning av Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till Bidrag
till nykterhetsorganisationer
in. in.;
nr 301, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
om höjt anslag till Bidrag till studieförbund;
nr
302, av herr Hedström m. fl., om
ökad verksamhet vid de statliga företagen
i Norrbotten;
nr 303, av herr Jacobsson, Per, om
sänkning av vattenfallsstyrelsens eltariffer
i Norrland;
nr 304, av herr Nilsson, Yngve, och
herr Blomquist, om statsbidrag för en
estnisk ungdomsinstruktör;
nr 305, av herr Stefanson in. fl., om
höjt anslag till Statens institut för hantverk
och industri: Bidrag till kursverksamheten;
nr
306, av herr Svedberg, Erik, in. fl.,
om tryckning av beskrivningar över
fornminnen;
nr 307, av herr Svenungsson in. fl.,
om anslag för chartring av svenskt tonnage
för spannmålstransporter till Indien;
nr
308, av herr Tistad, om inrättande
av en tjänst som assistent vid Kungl.
bibliotekets nationalfonotek;
nr 309, av herr Wallmark in. fl., om
försäljning till allmänheten av aktier i
LKAB;
nr 310, av herr Wallmark m. fl., om
försäljning till allmänheten av aktier i
statliga företag;
nr 311, av herr Werner, om inrättande
av ett departement för statsföretagen
och ett näringslivsdejiartement;
nr 312, av herr Blomquist m. fl., om
differentiering av hundskatt;
nr 313, av herr Carlsson, Eric, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
10, med förslag till förordning om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten;
nr
314, av herr Eskilsson m. fl., angående
rätten till avdrag vid beskattningen
för anläggning av reningsverk
för avloppsvatten;
nr 315, av herr Eriksson, Karl-Erik,
angående rätten till avdrag vid beskattningen
för resor med egen bil till arbetsplats;
nr
316, av herr Enarsson in. fl., angående
rätten till avdrag vid beskattning
för dikning i skogsmark;
nr 317, av herrar Eskilsson och Svenungsson,
om undantagande från beskattning
som naturaförmån av bränsle
från egen fastighet;
nr 318, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 10, med förslag till förordning
om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten;
nr
319, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
in. fl., om ökad rättssäkerhet i skatteärenden;
nr
320, av herr Hansson, Torsten,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 10, med förslag till förordning
om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten;
nr
321, av herr Hansson, Torsten, angående
den allmänna varuskatten å vissa
installationsenheter i byggnader;
nr 322, av herr Holmberg m. fl., angående
rätten till avdrag vid beskattningen
för forskningskostnader;
nr 323, av herr Jacobsson, Per, om
differentiering av skatten på bensin och
olja;
16
Nr 4
Onsdagen den 25 januari 1967
nr 324, av herr Karlsson, Göran, och
herr Högström, om befrielse för handikappade
från bilskatt;
nr 325, av herr Larsson, Thorsten,
och herr Mattsson, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 10, med
förslag till förordning om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten;
nr 326, av herr Larsson, Thorsten,
in. fl., om rätt till avdrag vid beskattningen
för vattenvårdande åtgärder å
jordbruksfastighet;
nr 327, av herr Lundberg m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr
10, med förslag till förordning om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten;
nr
328, av herr Nilsson, Yngve, och
herr Ohlsson, Ebbe, angående rätten
för yrkesfruktodlare till avdrag vid beskattningen
för omplantering av fruktträd;
nr
329, av herr Olsson, Johan, in. fl.,
angående beskattningen av idrottspriser;
nr
330, av herr Olsson, Manne, och
fru Wallentheim, om en kommunal beskattning
av fritidshus;
nr 331, av herr Ottosson och herr
Nilsson, Yngve, om vidgad dispens beträffande
skatteuppbörd under semesterperiod;
nr
332, av herr Persson, Fritz, i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr
10, med förslag till förordning om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten;
nr
333, av fröken Ranmark m. fl.,
om underlättande för glesbygdens arbetstagare
att vid arbete på annan ort
bo kvar i hemorten;
nr 334, av herr Strandberg och fröken
Stenberg, i anledning av Kungl.
Maj ds proposition nr 7, med förslag till
förordning angående ändring i förordningen
den 1 december 1959 (nr 507)
om allmän varuskatt, m. m.;
nr 335, av herr Strandberg, angående
föreslagen höjning av bilskatten;
nr 336, av herr Sundin och herr Kristiansson,
Axel, i anledning av Kungl.
Maj ds proposition nr 7, med förslag
till förordning angående ändring i
förordningen den 1 december 1959 (nr
507) om allmän varuskatt, m. m.;
nr 337, av herr Sundin och herr Jacobsson,
Per, angående marginalbeskattningen
av folkpensionärers extrainkomster;
nr
338, av herr Tistad, i anledning av
Kungl. Maj ds proposition nr 7, med
förslag till förordning angående ändring
i förordningen den 1 december
1959 (nr 507) om allmän varuskatt,
in. in.;
nr 339, av herr Werner, om extra avdrag
för nedsatt skatteförmåga vid inkomst
utöver folkpension;
nr 340, av herr Hjorth och herr Jansson,
Paul, om införande av barservering
i riksdagsrestaurangen;
nr 341, av herr Svanström, om lokaliseringsstöd
till Kalmar län och Gotlands
län;
nr 342, av herr Werner, om samhällelig
kontroll av investeringsutvecklingen,
in. in.;
nr 343, av herr Kristiansson, Axel,
in. fl., om inflationsskydd för försäkringssparande;
nr
344, av fröken Mattson, om uppräkning
av vissa skulder vid inflation;
nr 345, av fröken Mattson in. fl., angående
minimibesättning på fartyg;
nr 346, av herr Pettersson, Arne, om
gemensam beteckning för chefsdomare
i underrätt;
nr 347, av herr Pettersson, Arne, angående
vittnesersättningens storlek;
nr 348, av herr Sundin, angående tillsättandet
av ledamöter i styrelse för
offentlig rättshjälpsanstalt;
nr 349, av herr Blomquist, om studiesociala
förmåner vid svensk skola i
u-land;
nr 350, av herr Carlsson, Eric, m. fl.,
angående ett statligt grundbelopp i bostadstillägg
för folkpensionär;
nr 351, av herr Carlsson, Eric, och
herr Svanström, om sänkt folkpensionsålder;
nr
352, av herr Dahlén in. fl., om förtidspension
inom den allmänna försäkringen
i vissa fall;
Onsdagen den 25 januari 1967
Nr 4
17
nr 353, av herr Jansson, Paul, m. fl.,
om förtidspension inom den allmänna
försäkringen för friställd äldre arbetskraft;
nr
354, av herr Karlsson, Göran, och
herr Johansson, Tage, om erläggande
av skatt som villkor för erhållande av
tilläggspension från den allmänna försäkringen;
nr
355, av herr Larsson, Thorsten,
m. fl., om höjning av studiebidrag,
m. m.;
nr 356, av herr Lundberg och herr
Nilsson, Yngve, om ersättning till arbetsgivare
för anmälan till allmän försäkringskassa;
nr
357, av herr Pettersson, Arne, om
vissa kontrollåtgärder beträffande kemiska
preparat;
nr 358, av herr Sveningsson in. fl.,
angående möjligheterna till ingripande
mot underårig narkotikamissbrukare;
nr 359, av herr Werner, om höjning
av det allmänna barnbidraget;
nr 360, av herr Åkerlund in. fl., om
översyn av reglerna för förhanalingsoch
avtalsrätt för tjänstemän i offentlig
förvaltning;
nr 361, av herr Fälldin och herr Larsson,
Thorsten, angående den enskildes
rättsskydd vid bebyggelseplanering;
nr 362, av herr Kristiansson, Axel,
och herr Fälldin, om rätt att uppföra
mindre egna hem utan byggnadstillstånd;
nr
363, av herr Eskilsson in. fl., om
åtgärder för att minska arbetsbalansen
inom lantmäteriet;
nr 364, av herr Isacson m. fl., om
höjt anslag till Naturvård: Bidrag till
naturvårdsupplysning m. m.;
nr 365, av herr Nilsson, Yngve, och
herr Arvidson, om åtgärder mot spridning
av dynt;
nr 366, av herr Nilsson, Yngve, m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Befrämjande av fiskefartygs
förseende med radiotelegrafeller
radiotelefonstation;
nr 367, av herr Strandberg och herr
Gustafsson, Nils-Eric, om utnyttjande
av skog ovan skogsodlingsgränsen;
nr 368, av herr Carlsson, Eric, och
herr Fälldin, om anläggande av pipelines;
nr
369, av herr Carlsson, Oscar, m. fl.,
om obligatorisk läkarundersökning av
invandrade utländska arbetstagare och
deras familjemedlemmar;
nr 370, av herrar Dahlén och Bengtson,
om en förbättrad miljövård;
nr 371, av herr Eskilsson in. fl., om
en fullständigare rening av avloppsvatten;
nr
372, av fru Hamrin-Thorell in. fl.,
om ökad social informationsverksamhet;
nr
373, av fru Hamrin-Thorell och
herr Hilding, om utbildning av borgerliga
medlare;
nr 374, av herr Hubinette och fru
Hultell, om rabatt på statens järnvägar
för förtidspensionärer, ni. m.;
nr 375, av herr Pettersson, Arne, angående
informationen om samhällets
verksamhet;
nr 376, av herr Sörenson m. fl., om
inrättande av ett statligt institut för den
psykiska folkhälsan;
nr 377, av herrar Åkerlund och
Enarsson, om identitetskort för befattningshavare
som besöker åldringar
m. fl.; samt
nr 378, av herrar Åkerlund och
Enarsson, om åtgärder för att främja
produktion av elektriska bilar.
Herr TALMANNEN yttrade:
Jag vill meddela att en utrikesdebatt
avses att hållas onsdagen den 8 mars.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.46.
In fidem
K.-G. Lindelöw
2 Första kammarens protokoll 1967. Nr i
18
Nr 4
Torsdagen den 26 januari 1967 fm.
Torsdagen den 26 januari förmiddagen
Kammaren sammanträdde kl. 10.00.
Ang. beskattning av idrottspriser
Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
STRÄNG erhöll ordet för
att besvara herr Svanströms fråga angående
beskattningen av idrottspriser, vilken
fråga intagits i kammarens protokoll
för den 19 januari förmiddagen,
och anförde:
Herr talman! Herr Svanström har frågat
mig om jag är beredd att medverka
till att idrottsmän medges rimliga avdrag
vid eventuell beskattning av
idrottspriser, beräknade efter vissa
schabloner och högst med värde av erhållna
priser.
Riksskattenämnden utfärdade år 1964
anvisningar om idrottsmännens skyldighet
att ta upp ersättningar och priser
som inkomst vid beskattningen. Som jag
framhållit en gång tidigare i en liknande
debatt anser jag att gällande regler
ger skattemyndigheterna utrymme för
tolerans vid beskattningen av idrottsmännens
priser och att prövningen därför
inte behöver bli alltför detaljbetonad.
Detta betyder inte att generell
skattefrihet skall gälla. Riksskattenämndens
anvisningar kan självfallet inte
strida mot gällande skattelagstiftning
sådan den beslutats av riksdagen.
Enligt vad jag inhämtat pågår sedan
slutet av förra året vissa undersökningar
inom nämnden för att utröna om det
är möjligt att utfärda anvisningar även
beträffande idrottsmännens rätt till avdrag
för särskilda kostnader som är
förenade med deras tävlingsverksamhet.
Samråd med företrädare för idrottsrörelsen
har inletts i denna fråga.
Herr SVANSTRÖM (ep):
Herr talman! Jag ber att få tacka finansministern
för svaret.
Anledningen till frågan är ju den
uppmärksamhet som på senaste tiden
har uppstått kring vissa idrottsmän och
deras priser och beskattningen av dem.
Det förefaller som om den uppskattning
som idrottsmännen på detta sätt rönt
inte är riktigt den som de skulle ha
önskat.
Av svaret framgår, liksom av det tidigare
svar som jag fick 1963 av herr finansministern,
att han anser att det
finns utrymme för tolerans, och när finansministern
nyss var vänlig läsa upp
svaret här lade jag märke till att han
särskilt betonade ordet »tolerans». Jag
hoppas verkligen att det skall gå in i
skattemyndigheternas öron denna gång.
Statsrådet säger också att han förutsätter
att det inte skall vara ett alltför
detaljbetonat granskningsarbete. Förra
gången fällde finansministern det bevingade
ordet att inga småtterier skulle
ske i detta sammanhang. Jag är glad
över att finansministern bär samma
uppfattning fortfarande.
Dessutom säger statsrådet till sist att
visst samråd med företrädare för
idrottsrörelsen redan inletts i denna
fråga. Det är en klart positiv sak som
på det sättet skett. Jag knyter till svaret
den förhoppningen att resultatet av
dessa överläggningar skall bli gott, så
att vi kan få till stånd en ordning som
tillfredsställer de önskemål som folk i
allmänhet har. Svenska folket har nog
inte med någon större förtjusning sett
att deras idoler här rönt en form av
uppskattning som ingalunda är den som
svenska folket vill visa idrottsmännen.
Jag ber med dessa ord, herr talman,
Nr 4
19
Torsdagen den 26 januari 1967 fm.
Om en upplysningsbroschyr rörande kreditformerna
att ytterligare en gång få tacka för sva -
ret.
Överläggningen ansågs härmed slutad.
Om en upplysningsbroschyr rörande
kreditformerna för mindre företag
Herr statsrådet och chefen för handelsdepartementet
LANGE erhöll ordet
för att besvara herr Johan Olssons fråga
om en upplysningsbroschyr rörande
kreditformerna för mindre företag, vilken
fråga intagits i kammarens protokoll
för den 20 januari, och yttrade:
Herr talman! Herr Johan Olsson har
frågat om jag är villig medverka till
att utge en sådan upplysningsbroschyr
rörande kreditformerna för mindre företag
som förordades i det av riksdagen
1962 godkända utlåtandet nr 23 av
bankoutskottet.
Jag vill svara följande.
I juli 1963 fick kommerskollegium i
uppdrag att utarbeta en sådan upplysningsbroschyr.
Enligt vad jag inhämtat
avser kollegiet att inom den allra närmaste
tiden till Kungl. Maj :t överlämna
förslag till broschyr.
Herr OLSSON, JOHAN, (ep):
Herr talman! Jag ber att till statsrådet
och chefen för handelsdepartementet
få uttala mitt tack för svaret på min
fråga.
Anledningen till frågan är att det gått
så lång tid — snart fem år — sedan
bankoutskottet gjorde sitt uttalande.
Behovet av en översiktlig broschyr rörande
de olika former av kredit som
står mindre företag till buds är ju lika
angeläget i dag som någonsin tidigare.
Vi har i detta avseende en stor och
rik flora av olika kreditformer att välja
på. Det skulle säkert betyda billigare
administration och undanröjandet av
mycket besvär, om vi hade en sådan
översiktlig broschyr.
2t Första kammarens protokoll 1967. Nr 4
för mindre företag
Ang. statens järnvägars höjning av taxorna
Jag tolkar svaret såsom positivt. Vi
har anledning att inom den allra närmaste
tiden ■—- som det sägs i svaret_-
räkna med att vi får fram en sådan
broschyr.
Herr statsrådet LANGE:
Herr talman! Jag kan hålla med herr
Olsson om att det är en anmärkningsvärt
lång tid som förflutit sedan Kungl.
Maj:t och än mer riksdagen uttalade
önskemålet om en broschyr, men det
finns sakliga skäl för dröjsmålet. En
rad olika utredningar — jag kan bara
nämna de utredningar som föregick det
stora beslutet om lokaliseringspolitiken
och dess utformning samt utredningen
rörande organisationen av företagarföreningarnas
verksamhet och kreditstödet
den vägen, en utredning som för
övrigt ännu inte är avslutad — har naturligtvis
varit orsaken till tidsutdräkten.
Överläggningen förklarades härmed
slutad.
Ang-, statens järnvägars höjning av
taxorna
Herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
PALME erhöll
ordet för att besvara herr Johan
Olssons fråga angående statens järnvägars
höjning av taxorna, vilken fråga
intagits i kammarens protokoll för
den 12 januari, och anförde:
Herr talman! Herr Johan Olsson har
frågat mig om jag anser att den kraftiga
taxehöjningen inom statens järnvägar,
med hänsyn till de verkningar den får
för näringslivet, möjliggör en god konkurrenskraft
hos företaget.
Avtalsuppgörelsen under föregående
år har inneburit att SJ trots det omfattande
rationaliseringsarbete som pågår
inom företaget fått vidkännas kraftigt
höjda löneutgifter. Lönekostnader
-
20
Nr 4
Torsdagen den 26 januari 1967 fm.
Ang. statens jänvägars höjning av taxorna
na utgör ca 75 % av SJ :s sammanlagda
driftkostnader inklusive avskrivningar.
Det har inte bedömts möjligt att täcka
utgifterna och upprätthålla förräntningskravet
utan taxejusteringar.
SJ söker naturligtvis på olika sätt
hävda sin konkurrenskraft även i det
ändrade kostnadsläget. Det sker främst
genom intensifierade rationaliseringsoch
besparingsåtgärder samt ökad kommersiell
aktivitet. Genom de ökade ansträngningarna
har SJ enligt min mening
goda möjligheter att i överensstämmelse
med riktlinjerna för den
statliga trafikpolitiken hävda sig i konkurrensen
inom transportsektorn.
Herr OLSSON, JOHAN, (ep):
Herr talman! Jag ber att till statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
få uttala ett tack för svaret
på min fråga. Av svaret att döma anser
kommunikationsministern att det
finns goda möjligheter för statens järnvägar
att trots taxehöjningarna även i
fortsättningen föra en kommersiellt och
ekonomiskt riktig politik.
När man sammanställer de upprepade
taxehöjningar som statens järnvägar
har företagit under senare år och jämför
dem med de prishöjningar som ägt
rum inom näringslivet i övrigt, måste
man dock fråga sig om inte taxehöjningarna
varit så kraftiga och så ofta
återkommande, att de motverkat det
ekonomiska resultatet för SJ :s del.
Sedan 1962 har persontaxorna höjts
fem gånger med sammanlagt ungefär
39 procent. Som jämförelse kan nämnas
att konsumtionsprisindex under samma
tid stigit med ungefär 20 procent.
För att ta ett exempel från godssidan
har fraktgodstaxan sedan 1962 höjts
sex gånger, och den sammanlagda höjningen
uppgår till 65 procent. Till detta
kommer att skrymmande gods drabbats
av särskilda höjningar, varför det
nu finns varugrupper vilkas fraktkostnader
mer än fördubblats under denna
tid. Vi kan ju föreställa oss den reak
-
tion som skulle möta det enskilda näringslivet
om man där genomförde liknande
kraftiga prishöjningar.
I järnvägsstyrelsens skrivelse till
Kungl. Maj :t med förslag till taxehöjningar
kan spåras en viss tveksamhet
huruvida man inte nu tangerar den
gräns, där prishöjningarna inte får den
avsedda effekten att täcka ökade kostnader
utan i stället kan medföra en negativ
påverkan på omsättningen. Järnvägsstyrelsen
skriver bl. a. följande: »I
nuvarande labila ekonomiska läge och
efter de två taxehöjningar SJ genomfört
vid de senaste halvårsskiftena
måste frågan om ytterligare prishöjningar
kommersiellt bedömas med försiktighet.
Den genom liberaliseringen
ökade konkurrensen på godstrafiksidan
ger ytterligare anledning till varsamhet.
»
Det är mot denna bakgrund desto
mer förvånande att kommunikationsministern
höjt vissa persontaxor mer
än vad järnvägsstyrelsen vågat föreslå.
Jag anser att läget nu är sådant, att
våra järnvägar inte får betraktas som
ett skatteobjekt att tillgripa när statskassan
har ont om pengar.
Bakom min fråga ligger givetvis också
den oro näringslivet känner inför
de upprepade kostnadshöjningarna.
Särskilt gäller detta för avlägsna bygder,
som genom en aktiv lokaliseringspolitik
fått nya förhoppningar men
som med bekymmer ser att deras transporter
ständigt fördyras.
Jag uttalar den förhoppningen att
statsrådet Palme med allvar och eftertanke
tar dessa frågor under övervägande
och att han därvid står i god
kontakt med näringslivet, inte minst i
de perifera områdena av vårt land, där
transportfrågorna är verkliga livsfrågor
i näringspolitiken.
Herr statsrådet PALME:
Herr talman! Jag vill framhålla ett
par ting.
Först och främst skall enligt den trafikpolitik,
som riksdagen ställt sig bak
-
Torsdagen den 26 januari 1967 fm.
Nr 4
21
Ang. statens järnvägars höjning av taxorna
om, varje näringsgren betala sina kostnader.
Statens järnvägar har fått betydande
kostnadsökningar under senare
år och kan även förvänta sig sådana
i framtiden, helt enkelt beroende på att
lönerna utgör en så stor del av företagets
kostnader, nämligen cirka 75
procent.
Vi har räknat ut att det treårsavtal
som slutits innebär en kostnadsökning
under treårsperioden på 365 miljoner
kronor för statens järnvägar. Ingen
missunnar självfallet de anställda vid
statens järnvägar bättre löner, men
man kan inte begära att det skall vara
möjligt för företaget att helt bortrationalisera
en så stor kostnadsökning. Det
klagas ju ofta över att SJ rationaliserar
för hårt. En del av kostnadsökningen
får alltså tas ut i form av taxehöjningar.
SJ:s prishöjningar har, trots lönekostnadernas
stora inverkan, generellt
sett hållit sig ungefär i takt med konsumentprisindex,
dock med vissa variationer.
Godstrafiken har, som man
ser det inom företaget under många år,
delvis fått subventionera persontrafiken,
varför det nu blivit en något större
del av kostnadsökningen som fallit på
persontaxorna. Fraktgodset har också
varit en mindre bärkraftig del av SJ:s
verksamhet, varför man nu måst höja
även de taxorna.
Jag vill på det bestämdaste tillbakavisa
herr Olssons antydan att SJ skulle
betraktas som ett skatteobjekt. Visserligen
betalar vi av skattemedel, på i och
för sig goda grunder, över 200 miljoner
kronor per år i driftbidrag till SJ för
att upprätthålla olönsam trafik. Men på
den övriga delen skall SJ gå ihop och
lämna normal förräntning. Inleveranserna
under 1965—1966 var enligt bokföringen
drygt 36 miljoner kronor, i
och för sig ett hyggligt resultat. Förräntningskravet
var dock 108 miljoner
kronor. Det är alltså helt orimligt att
göra gällande att SJ är något skatteobjekt.
När det gäller de aktuella taxehöjningarna
har vi ju bara kunnat konsta
-
tera att enligt de kalkyler som gjordes
skulle SJ långt ifrån kunna upprätthålla
förräntningskravet. Vidare fanns
det — enligt SJ :s till riksrevisionsverket
ingivna material — risk för att
det skulle uppstå mycket stora behov
av intäktsförstärkning nästa år, i storleksordningen
40 å 50 miljoner, om
man följde SJ:s taxeförslag. Därför fann
regeringen, efter noggrann prövning av
ärendet, att det förelåg skäl att något
justera taxorna uppåt jämfört med järnvägsstyrelsens
förslag.
Slutligen vill jag säga till herr Olsson,
att vi självfallet kommer att med stor
uppmärksamhet följa utvecklingen på
järnvägssidan. Svenskt näringsliv har
allt intresse av ett rationellt skött och
slagkraftigt järnvägsföretag.
Herr OLSSON, JOHAN, (ep):
Herr talman! Jag vill med tillfredsställelse
notera att kommunikationsministern
slår fast, att SJ inte får vara
ett skatteobjekt. Förräntningskravet
måste dock bedömas med hänsyn till
det faktiska läget. Många företag tvingas
som bekant ibland att slå av på förräntningskravet
— annars skulle sådana
prishöjningar bli nödvändiga att företagets
omsättning och därmed dess
framtida existens äventyrades. Jag förstår
att SJ har precis samma problem.
Jag vill också understryka att de riktlinjer,
som riksdagen har uttalat sig för
i denna fråga, även innefattar målsättningen
att för landets olika delar trygga
eu tillfredsställande transportförsörjning
till lägsta kostnader. Det är en
grannlaga avvägningsfråga som statens
järnvägar och kommunikationsdepartementet
här har att handlägga, och jag
hoppas att man samråder inte minst
med näringslivet angående dessa problem
framöver.
Herr statsrådet PALME:
Herr talman! Det är alldeles riktigt,
herr Olsson, att man kan behöva tillämpa
förräntningskravet med varsamhet.
22
Nr 4
Torsdagen den 26 januari 1967 fm.
Om nya hastighetsbestämmelser för husvagnar
Det har vi gjort så, att SJ för närvarande
bara uppfyller förräntningskravet
till ungefär 30 procent.
Överläggningen ansågs härmed slutad.
Om nya hastighetsbestämmelser för
husvagnar
Herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
PALME erhöll
ordet för att besvara herr Eric
Gustaf Petersons fråga om nya hastighetsbestämmelser
för husvagnar, vilken
fråga intagits i kammarens protokoll för
den 19 januari förmiddagen, och yttrade:
Herr
talman! Herr Eric Gustaf Peterson
har frågat mig, om nya hastighetsbestämmelser
för bl. a. husvagnar kommer
att framläggas för riksdagen i så
god tid att bestämmelserna kan träda
i kraft instundande sommar.
Frågan om längder och hastigheter
för fordonskombinationer har som bekant
utretts av statens trafiksäkerhetsråd
i samarbete med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och statens väginstitut.
Utredningen tog av olika orsaker
tyvärr längre tid än beräknat. Betänkandet,
som har nr SOU 1966: 41, överlämnades
strax före jul men har inte
förrän i dagarna utkommit i tillräcklig
upplaga för att kunna remitteras. Remiss
sker nu till ett stort antal myndigheter
och organisationer. Med hänsyn
till frågans komplicerade art har
remisstiden inte kunnat utmätas kortare
än till den 1 maj 1967. Det är därför
inte möjligt att framlägga något förslag
till riksdagen under vårsessionen.
Herr PETERSON, ERIC GUSTAF,
(fp):
Herr talman! Jag ber att få tacka
statsrådet Palme för svaret.
Dock beklagar jag att frågans lösningdröjer.
Trafiksäkerhetsrådets förslag om
en höjning av maximihastigheten för
fordonskombinationer med 20 km per
timme skulle betyda att kriget på vägarna
minskades. Fordonskombinationernas
låga farter skapar irritation bland medtrafikanterna,
irritation kan ibland leda
till desperation, och då blir det trafiksäkerhetsrisker.
I frågan inneslutes också lastbilar med
släpvagnar, alltså det stora flertalet av
långtradare. När man kommer in på den
detaljen, blir frågan också av stor ekonomisk
betydelse. Det har ju inte minst
nu en viss betydelse med tanke på den
höjning av fordonsskatten som är aviserad.
Frågan om fordonskombinationernas
längder och hastigheter, där husvagnsbestämmelserna
utgör en liten del, borde
enligt min uppfattning — jag har givetvis
inte det vida perspektiv på frågan
som statsrådet har — ha kunnat
brytas ut och snabbehandlas.
Inte minst med tanke på de 40 000
husvagnarna och det stora antalet övriga
fordonskombinationer är det inte
oviktig på vilken sida av sommaren ett
beslut om nya bestämmelser kommer.
Herr statsrådet PALME:
Herr talman! Jag har egentligen intet
att invända mot herr Petersons uppfattning
i sak. Jag har känt en ganska
besvärande irritation över att utredningsförslaget
inte kom tidigare, ty vi
hade planerat att lägga fram en proposition
till vårriksdagen, gällande hela
detta fält. Men nu kom jag i den situationen
att förslaget från utredningen
kom först vid jul. Först häromdagen
fick vi upplagan från tryckeriet, så att
vi kunde remittera förslaget. Därför kan
vi inte lägga fram det stora paket, som
det här faktiskt är fråga om, för vårriksdagen.
Det innebär vissa olägenheter i sommar
som vi annars hade tänkt oss klara
upp; men jag har kommit till den uppfattningen
att det skulle vara fel att
bryta ut några russin ur den stora ka
-
Torsdagen den 26 januari 1967 fm.
Nr 4
23
Ang. Musikhögskolans och Musikaliska Akademiens byggnadsfråga
kan. Vi måste se det som en enhet, och
vi kommer att lägga fram ett förslag för
riksdagen så snart det över huvud taget
är möjligt, innefattande alla de
frågor som aktualiserats under utredningen.
Jag beklagar att det förhåller sig på
detta sätt, men vi har inte kunnat komma
fram till ett annat rimligt sätt att
hantera denna fråga. Jag konstaterar
dock att herr Peterson och jag i alla
fall i hög grad är ense i sakfrågan.
Överläggningen förklarades härmed
slutad.
Ang. Musikhögskolans och Musikaliska
Akademiens byggnadsfråga
Herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
EDENMAN erhöll
ordet för att besvara herr Lundströms
fråga angående Musikhögskolans
och Musikaliska Akademiens byggnadsfråga,
vilken fråga intagits i kammarens
protokoll för den 19 januari förmiddagen,
och anförde:
Herr talman! Herr Lundström har
frågat när regeringen avser att fatta
beslut med anledning av byggnadsstyrelsens
framställning om projekteringstillstånd
för tillbyggnad av musikhögskolan.
Det av byggnadsstyrelsen framlagda
byggnadsprogrammet grundar sig på
nuvarande organisation för den högre
musikutbildningen i vårt land. Jag vill
erinra om att 1965 års musikutbiidningskommitté
bl. a. har till uppgift
att bedöma den framtida utformningen,
dimensioneringen och lokaliseringen av
denna utbildning. Jag anser det nödvändigt
att avvakta utredningens resultat
innan ett definitivt ställningstagande
i byggnadsfrågan kan ske. Enligt vad
jag inhämtat kommer musikhögskolan
inom den närmaste tiden att erhålla ett
visst lokaltillskott genom en förhyrning.
Jag utgår ifrån att det skall bli möjligt
att genom liknande provisoriska åtgär
-
der ytterligare förbättra lokalsituationen
för högskolan.
Herr LUNDSTRÖM (fp):
Herr talman! Det tack som jag framför
till statsrådet Edenman för att han
snabbt besvarat min fråga måste jag
tyvärr förbinda med ett djupt beklagande
av att man efter alla dessa år inte
ser slutet på Musikaliska akademiens
och musikhögskolans byggnadsfråga.
När första etappen var färdig föreföll
det alldeles klart att man skulle
fortsätta med den andra strax därefter.
Medel anvisades två år å rad -—■ 1959
och 1960 — för påbörjandet av den
andra etappen. Men längre än till vissa
utredningar om lokalbehovet har man
ännu inte kommit efter alla dessa år.
Lokalsituationen har nu blivit utomordentligt
svår. Det skulle kunna anföras
drastiska, för att inte säga burleska
exempel på vad det innebär att man
alltjämt måste stanna i detta halva hus.
Och hur skulle det kunna vara annorlunda,
när man bryter av bygget mitt
på? Det är mera att likna vid en torso
än vid något fullbordat helt.
Nu ställer statsrådet i utsikt förhyrning
av tillfälliga lokaler. Det är klart
att man därmed under viss tid kan
hjälpa upp lokalsituationen. Ett sådant
arrangemang är dock ytterligt otillfredsställande,
särskilt om det blir långvarigt,
vilket det tyvärr ser ut att bli
eftersom statsrådet nu avser att avvakta
resultatet av den pågående utredningen
om den högre musikutbildningen
och dess lokalisering.
När det gäller utredningen om den
högre musikutbildningen borde det väl
ändå inte vara omöjligt att ge tillstånd
till den projektering som byggnadsstyrelsen
begärde i november 1965. Det
skulle ju kunna tänkas ett sådant samarbete
mellan utredningen och byggnadsstyrelsen
att alla rimliga krav på
flexibilitet vid projekteringen tillgodoses.
Men är det så att man också dryftar
frågan om att flytta hela musikhög
-
24 Nr 4 Torsdagen den 26 januari 1967 fm.
Ang. Musikhögskolans och Musikaliska Akademiens byggnadsfråga
skolan till annan plats — vilket utredningen
om lokaliseringen möjligen kan
innebära — vill jag verkligen uttala
min förvåning över det sätt på vilket
man här fullföljer beslutade, projekterade
och delvis redan igångsatta byggen.
Det förefaller fullständigt orimligt att
när nya idéer dyker upp — och sådana
saknas ju inte hos många människor
— bara säga att vi skall flytta institutionen
till annan plats, i stället för att
fullfölja det bygge som är beslutat, som
medel anvisats för och som redan
igångsatts.
Jag vill bara konstatera att den obeslutsamhet
som man från regeringens
sida visat i denna fråga redan lett till
så många besvärligheter, att det är ytterligt
angeläget att ett beslut om projekteringen
kan fattas snabbt. Det skulle
vara av allra största vikt för musikundervisningens
bedrivande och för resultatet
såväl av den nu pågående som
av den framtida utbildningen.
Överläggningen ansågs härmed slutad.
Föredrogos. och hänvisades
motionen nr 248 till utrikesutskottet,
motionerna nr 249—261 till konstitutionsutskottet,
motionerna nr 262—284 till statsutskottet,
motionen nr 285 till allmänna beredningsutskottet,
motionerna nr 286—301 till statsutskottet,
motionen nr 302 till bankoutskottet,
motionerna nr 303—311 till statsutskottet
och
motionerna nr 312—333 till bevillningsutskottet.
Vid föredragning av motionen nr 334
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
kungörelsen om statsbidrag till viss
linjetrafik på landsbygden, till statsutskottet
och i övrigt till bevillningsutskottet.
Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 335—339 till bevillningsutskottet,
motionerna nr 340—342 till bankoutskottet,
motionerna nr 343—346 till lagutskott,
motionen nr 347 till statsutskottet,
motionerna nr 348—360 till lagutskott,
motionen nr 361 till konstitutionsutskottet,
motionen nr 362 till lagutskott,
motionerna nr 363—367 till jordbruksutskottet
och
motionerna nr 368—378 till allmänna
beredningsutskottet.
Herr LARSSON, THORSTEN, (ep) erhöll
på begäran ordet och yttrade:
Herr talman! Med hänsyn till omfattningen
av det ärende, som avses i
Kungl. Maj:ts proposition nr 4, angående
reformerad lärarutbildning, hemställer
jag, att kammaren måtte medgiva,
att tiden för avgivande av motioner
i anledning av nämnda kungl. proposition
utsträckes till det sammanträde,
som infaller näst efter femton dagar
från det propositionen kom kammaren
till handa.
Denna hemställan bifölls.
Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet avlämnade motioner:
nr 379, av herr Dahlén in. fl., om
rösträtt för utlandssvenskar vid 1968
års val till andra kammaren;
nr 380, av herr Holmberg in. fl., om
rösträtt för utlandssvenskar vid 1968
års val till andra kammaren;
nr 381, av herr Kaijser, om rätt att
ingiva motion till kammares kansli;
nr 382, av herrar Dahlén och Bengtson,
angående det svenska biståndet till
u-länderna;
nr 383, av herrar Dahlén och Bengtson,
om skydd för svenska investeringar
i u-länderna;
Torsdagen den 26 januari 1967 fm.
Nr 4
25
nr 384, av herr Holmberg m. fl., om
höjda anslag till försvaret;
nr 385, av herr andre vice talmannen
Ivar Johansson och herr Lundström,
om kontinuerlig redovisning till
statsutskottet av större försvarsanslags
återverkningar i vissa hänseenden;
nr 386, av herrar Lundberg och Isacson,
om höjt anslag till Vissa kostnader
för civilförsvarsutbildning m. m.;
nr 387, av herr Lundberg, om höjt
anslag till Frivilliga djursjukvården i
krig;
nr 388, av herr Peterson, Eric Gustaf,
om centralisering av vapen- och sprängämnesförråd;
nr
389, av herr Schött, angående återkallande
av förordnande för värnpliktigt
befäl;
nr 390, av herr Werner, om avbrytande
av arbetet med Viggen-projektet;
nr 391, av herr Bengtson m. fl., om
försöksverksamhet med längre sammanhängande
arbetspass på gymnasiet och
grundskolans högstadium;
nr 392, av herr Blomquist m. fl., om
översyn av folkhögskolestadgan;
nr 393, av herr Dahlén m. fl., angående
skolväsendet samt den högre utbildningen
och forskningen;
nr 394, av herr Jacobsson, Per, m. fl.,
om förbättring av landsbygdsungdomens
möjligheter till skolundervisning,
m. m.;
nr 395, av herr Lundberg, om inrättande
vid Lunds universitet av en personlig
professur i plastikkirurgi för docenten
Karl-Erik Hogeman;
nr 396, av herr Pettersson, Harald,
och herr Svanström, angående intagningsprövningarna
vid lärarhögskolor
och seminarier;
nr 397, av herrar Bengtson och Dahlén,
angående tandvården;
nr 398, av herr Bengtson in. fl., om
ökat lokaliseringspolitiskt stöd åt företag;
nr
399, av herr Bengtson in. fl., angående
bostadsbyggandet;
nr 400, av fru Diesen, om barnpsykologisk
forskning och utvecklingsverksamhet;
-
nr 401, av herr Hansson, Torsten,
angående den konstnärliga utsmyckningen
av bostadsområden;
nr 402, av herr Holmberg m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till den lokala polisorganisationen,
m. m.;
nr 403, av herrar Kaijser och Enarsson,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Bidrag till vissa
hjälpmedel för handikappade;
nr 404, av fru Landberg och herr Johansson,
Tage, om service och servicehus
i bostadsområden;
nr 405, av fru Landberg och herr
Jansson, Paul, om utredning rörande
privata vårdhem;
nr 406, av herr Sörlin m. fl., om ett
enhetligt huvudmannaskap för den samhälleliga
öppna sjukvården;
nr 407, av herr Wikberg, om lån för
byggande av ytterligare pensionärsbostäder;
nr
408, av herr Andersson, Torsten,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag till Ersättning
till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer;
nr 409, av herr Jacobsson, Per, om
samordning av statens järnvägars zontaxa
med järnvägens och postverkets
busstaxor;
nr 410, av herr Sveningsson och herr
Nilsson, Yngve, angående spridandet av
salt på vägarna;
nr 411, av herr Åkesson och herr
Eriksson, Karl-Erik, angående kommunikationsproblem
inom landsbygdens
glesbygdsområden;
nr 412, av herr Dahlén m. fl., om höjt
anslag till Teknisk forskning;
nr 413, av fru Diesen, angående grunderna
för anslaget till Stadsteatrar och
därmed likställda teatrar;
nr 414, av herr Hilding, om anslag
för tryckning av riksantikvarieämbetets
fornlämningsregister;
nr 415, av herr Bengtson in. fl., om
användande av beskattningen i lokaliseringspolitiskt
syfte;
nr 416, av herr Bengtson m. fl., an -
26
Nr 4
Torsdagen den 26 januari 1967 fm.
gående den indirekta beskattningen av
byggnadsmaterial;
nr 417, av herr Carlsson, Harry, och
herr Jacobsson, Per, om rätt till avdrag
vid beskattningen för gåvor till u-länderna;
nr
418, av herr Carlsson, Harry, och
herr Peterson, Eric Gustaf, om undantagande
av folkpensionärer från deklarationsplikt;
nr
419, av herrar Dahlén och Bengtson,
om avslag å Kungl. Maj :ts proposition
nr 10, med förslag till förordning
om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten;
nr
420, av herr Holmberg m. fl., om
skattefrihet för folkpension;
nr 421, av herr Holmberg in. fl., om
viss ändring av skatteskalorna, m, m.;
nr 422, av fru Hultell och herr Svanström,
om rätt för brukare av jordbruksfastighet
till avdrag vid beskattningen
för arbetsersättning till hustru;
nr 423, av herr Larsson, Thorsten,
och herr Svanström, om åtgärder för att
stimulera gåvor till allmännyttiga ändamål;
nr
424, av herr Lundberg m. fl., om
höjt förvärvsavdrag för gift kvinna
m. fl.;
nr 425, av herr Pettersson, Harald,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 10, med förslag till förordning
om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten;
nr
426, av herr Schött m. fl., i anledning
av Kungl Maj:ts proposition nr 10,
med förslag till förordning om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten;
nr 427, av herr Svanström, angående
beskattningen av idrottspriser;
nr 428, av herr Werner, i anledning
av Kungl. Majrts proposition nr 10,
med förslag till förordning om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten;
nr 429, av herr Andersson, Axel, om
åtgärder för att trygga sysselsättningen
i Ådalen;
nr 430, av herr Augustsson, angående
lönsparande;
nr 431, av herr Bengtson in. fl., angående
kommunernas investeringsbehov;
nr
432, av herr förste vice talmannen
Strand in. fl., om pension åt förste
kanslisten hos första kammaren Wilhelm
Sten wall;
nr 433, av herr Holmberg in. fl., om
vissa åtgärder på den ekonomiska politikens
område;
nr 434, av herr Jacobsson, Per, in. fl.,
angående glesbygdens problem;
nr 435, av herr Kristiansson, Svante,
och herr Wååg, angående placeringen
av lån med statlig kreditgaranti;
nr 436, av herr Wirtén, angående
riksdagstrycket;
nr 437, av herr Dahlberg, om viss
översyn av medborgarskapslagstiftningen;
nr
438, av herr Holmberg m. fl., om
vissa åtgärder till skydd för polisen;
nr 439, av herr Johansson, Tage, om
översändande av pass genom postverket;
nr
440, av herr Augustsson och herr
Larsson, Åke, angående rätten till semester;
nr
441, av herr Blomquist, om vårdbidrag
och invaliditetstillägg;
nr 442, av herr Carlsson, Eric, m. fl.,
angående uttagningen till specialundervisning
av elev i grundskolan;
nr 443, av herr Geijer, Arne, och herr
Johansson, Knut, om översyn av socialförsäkringssystemet
;
nr 444, av fru Hamrin-Thorell, om receptbeläggning
av injektionssprutor;
nr 445, av herr Lundström, angående
läkemedelsförsörjningen;
nr 446, av fröken Stenberg, om rätt
till ersättning från den allmänna försäkringen
för bilresa till arbetsplats;
nr 447, av herr Svanström m. fl., om
höjda livräntor vid yrkesskada;
nr 448, av herr Werner, angående
grunderna för beräkningen av hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till
folkpension;
nr 449, av herr Wikberg in. fl., angående
ersättning från den allmänna för
-
Torsdagen den 26 januari 1967 fm.
Nr 4
27
säkringen för läkares resekostnad vid
sjukbesök;
nr 450, av herr Andersson, Axel,
in. fl, angående bildande av vattenvårdsförbund;
nr
451, av herr Andersson, Torsten,
om tillämpning av ensittarlagen på kronans
mark;
nr 452, av herr Andersson, Torsten,
angående registreringen av motorfordon;
nr
453, av fri! Diesen, om viss utvidgad
tillämpning av lagen med särskilda
bestämmelser om makars gemensamma
bostad;
nr 454, av herr Isacson, angående
backspegel på motorfordon;
nr 455, av herr Isacson, angående
färg och belysning på motorfordon;
nr 456, av herr Wanhainen m. fl.,
om särskild styrelse för lappfonden;
nr 457, av herr Larsson, Thorsten,
in. fl., i anledning av Kungl. Maj ds
framställning om anslag till Befrämjande
av husdjursaveln in. m.;
nr 458, av herr Nilsson, Yngve, och
herr Schött, om vissa ändrade grunder
för lån från fiskeredskapslånefonden;
nr 459, av herr Svanström in. fl., om
höjt anslag till Bidrag till viss praktiskt
vetenskaplig växtförädling;
nr 460, av herr Andersson, Torsten,
angående vatten- och luftföroreningar,
m. in.;
nr 461, av fru Hultell in. fl., angående
arbetsvärderingen inom den statliga
sektorn;
nr 462, av herr Mårtensson, angående
jourtjänst inom den öppna läkarvården;
nr
463, av herr Olsson, Johan, m. fl.,
om utbyggnad av ett underleverantörssystem
inom näringslivet; samt
nr 464, av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl.,
om rabatter å busslinjer för studerande
och värnpliktiga.
Justerades protokollsutdrag för detta
sammanträde, varefter kammaren åtskildes
kl. 10.37.
In fidem
K.-G. Lindelöw
28
Nr 4
Torsdagen den 26 januari 1967 em.
Torsdagen den 26 januari eftermiddagen
Kammaren sammanträdde kl. 19.30;
och dess förhandlingar leddes av herr
andre vice talmannen.
Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner:
nr
15, angående försäljning av vissa
allmänna arvsfonden tillfallna fastigheter;
nr
17, med förslag till förordning om
avdrag vid inkomsttaxeringen för viss
aktieutdelning, in. m.;
nr 18, med förslag till lag om klinisk
prövning av vissa medel för födelsekontroll;
nr
20, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 29 maj
1964 (nr 321) om kommunal trafikövervakning;
nr
21, angående anslag för budgetåret
1967/68 till vissa statsdepartement
m. m.; samt
nr 22, med förslag till lag om antalet
statsdepartement och statsråd utan departement.
Avlämnades följande motioner, vilka
nu anmäldes och lades på bordet:
nr 465, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
om Sveriges officiella inställning till
Nord-Vietnam;
nr 466, av herr Werner, om bistånd
åt befrielserörelsen i Mozambique;
nr 467, av herr Blomquist, angående
ordningen vid allmän valförrättning;
nr 468, av herr Blomquist, om åtgärder
vid ärekränkning i massmedium;
nr 469, av herrar Ernulf och Tistad,
angående poströstning för sjuka m. fl.;
nr 470, av herr Larsson, Thorsten,
och herr Lundberg, om skydd mot illojalt
utnyttjande av partibeteckning;
nr 471, av herr Pettersson, Harald,
om skyldighet för kyrkoråd att återställa
skändade gravar;
nr 472, av herr Pettersson, Harald,
och herr Wikberg, om sänkning av valbarhetsåldern;
nr
473, av fru Segerstedt Wiberg och
herr Ernulf, om lunch- och middagsraster
vid arbetsplena;
nr 474, av fru Wallentheim in. fl., om
upprätthållandet av pressetiska krav;
nr 475, av herr Wallmark, angående
valsedels storlek;
nr 476, av herr Ahlmark m. fl., om
utbyggnad av den svenska biståndsverksamheten
i Zambia;
nr 477, av herr Enarsson in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA) : Omkostnader;
nr 478, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
om samordning av de nordiska ländernas
hjälp till u-länderna;
nr 479, av herr Holmberg m. fl., angående
den svenska hjälpen till u-länderna;
nr
480, av herr Holmberg m. fl., om
bättre bevakning av vapenförråd;
nr 481, av herrar Lundberg och Stefanson,
angående verksamheten vid
Försvarets fabriksverks centrala beklädnadsverkstad
i Karlskrona;
nr 482, av fröken Mattson och herr
Hansson, Torsten, angående den svenska
hjälpen till u-länderna;
nr 483, av fru Segerstedt Wiberg
m. fl., om särskilt anslag för det nordiska
Tanganyika-proj ektet;
nr 484, av herr Werner, om medelsanvisning
för studie- och kontaktbesök på
Island och Färöarna;
nr 485, av herr Werner, om sänkning
av vissa försvarsanslag;
nr 486, av herr Werner, om total avrustning; -
Torsdagen den 26 januari 1967 em.
Nr 4
29
nr 487, av herr Andersson, Torsten,
angående möjligheten att vinna inträde
i fackskola;
nr 488, av herrar Dahlin och Bengtson,
om sänkt skolålder;
nr 489, av herr Dahlin in. fl., om
statsbidrag för låg- och mellanstadierna
vid Höglandsskolan;
nr 499, av herr Hilding och herr
Larsson, Thorsten, om ökad undervisning
i finska språket;
nr 491, av herr Hilding och herr
Olsson, Johan, om inrättande vid Uppsala
universitet av en personlig professur
i entomologi för laboratorn Bertil
Kullenberg;
nr 492, av herr Hilding in. fl., om
inrättande vid tekniska högskolan i
Stockholm av en personlig professur i
biokemisk teknologi för docenten L.
Enebo;
nr 493, av herrar Holmberg och Virgin,
om vuxenutbildning genom radio
och television;
nr 494, av herr Larsson, Thorsten,
m. fl., om inrättande av gymnasiefilialer;
nr
495, av herr Larsson, Thorsten,
in. fl., angående betygsättningen i
grundskolan m. m.;
nr 496, av herr Lidgard, om höjt anslag
till Lärares fortbildning;
nr 497, av herrar Lidgard och Blomquist,
om höjt anslag till Förskoleseminarierna;
nr
498, av herr Lidgard och fröken
Stenberg, om fullständig lärarutbildning
i Montessoripedagogik;
nr 499, av herr Lidgard in. fl., om
förlängning av förordnande som docent;
nr
500, av herr Lundström, om inrättande
av professurer i parodontologi
vid karolinska institutet samt universiteten
i Lund och Umeå;
nr 501, av fru Olsson, Elvy, och herr
Olsson, Johan, om ökad undervisning
i hemkunskap m. m,;
nr 502, av herr Pettersson, Harald,
om utökad cancerforskning;
nr 503, av herr Stefanson, angående
utbildningen av yrkeslärare i klädsömnad;
nr
504, av herr Stefanson m. fl., i anledning
av Kungl. Majrts framställning
om anslag till Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare m. m.;
nr 505, av herr Sveningsson, om sociologisk
forskning rörande sambandet
mellan inställningen till etiska och religiösa
normer samt ungdomskriminalitet;
nr
506, av herr Wallmark, om en plan
för forskningsorganisationen vid universiteten;
nr
507, av herr Wirtin m. fl., om
statsbidrag till Grännaskolan;
nr 508, av herrar Dahlin och Bengtson,
om viss minskning av anslag under
elfte huvudtiteln, m. m.;
nr 509, av herrar Dahlin och Bengtson,
om viss minskning av anslag under
andra huvudtiteln, in. m.;
nr 510, av herrar Dahlin och Bengtson,
om viss minskning av anslag under
femte huvudtiteln;
nr 511, av herr Dahlin in. fl., angående
omplacering av friställda tjänstemän
;
nr 512, av herr Dahlin in. fl., angående
förbättringslån för ombyggnad av
bostäder;
nr 513, av herrar Enarsson och Sveningsson,
om fortlöpande analys av verkan
av arbetsmarknadspolitiska åtgärder;
nr
514, av herrar Fålldin och Simdin,
om inrättande av nämnder för regional
samhällsplanering;
nr 515, av herr Hilding in. fl., om
servicehus m. in.;
nr 516, av herr Kaijser, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställningar om
anslag för handikappvården;
nr 517, av herr Larsson, Thorsten,
in. fl., om ersättning till handikappad
för kostnad för läkarintyg;
nr 518, av fröken Mattson, om inventering
av dold arbetslöshet;
nr 519, av fröken Mattson, om beaktande
av servicebehoven vid samhällsplaneringen
;
30
Nr 4
Torsdagen den 26 januari 1967 em.
nr 520, av fru Olsson, Elvy, och herr
Olsson, Johan, angående grunderna för
bidrag till ferievistelse för barn;
nr 521, av herr Pettersson, Harald,
in. fl., om särskild förmedling för pensionärer;
nr
522, av herrar Stefanson och 77-stad, om varsel till underleverantör vid
driftsinskränkning, m. m.;
nr 523, av herr Sveningsson, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till sjukförsäkringen;
nr
524, av herr Sveningsson, angående
rätten att tillsätta kommissarie- och
assistenttjänster inom polisväsendet;
nr 525, av herr Wallmark, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till Omskolning m. m.;
nr 526, av herr Wirtén in. fl., angående
arbetsmiljön;
nr 527, av herr Andersson, Axel,
in. fl., angående vägunderhållet i Norrland;
nr
528, av herrar Bengtson och Dahlén,
om viss minskning av anslag under
sjätte huvudtiteln;
nr 529, av herr Bengtson in. fl., angående
planeringen av investeringarna på
trafik- och samfärdselområdet;
nr 530, av herrar Dahlén och Bengtson,
om en femårsplan för statens utgifter
och inkomster, in. in.;
nr 531, av herrar Fälldin och Sundin,
om ökade anslag till vägväsendet för
budgetåret 1968/69;
nr 532, av herr Holmberg in. fl., om
uppskov tills vidare med ett andra TVprogram;
nr
533, av herr Karlsson, Helge, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Byggande av fiskehamnar
in. in.;
nr 534, av herr Lidgard och fru Diesen,
angående utbyggnaden av tunnelbanor
och vägar i Stockholmsregionen;
nr 535, av herr Lundström och herr
Peterson, Eric Gustaf, angående tidpunkten
för införande av färgtelevision;
nr 536, av herr Lundström in. fl., angående
luftfartsförhållandena i Öresundsområdet;
-
nr 537, av herr Nilsson, Ferdinand,
och herr Andersson, Torsten, angående
vägväsendet;
nr 538, av fröken Stenberg m. fl., om
en beredskapsplan för samordning av
transportresurserna i Norrland;
nr 539, av herr Sundin, om tillsättande
av en parlamentarisk besparingskommitté;
nr
540, av herr Sveningsson, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställningar
om anslag till vägväsendet;
nr 541, av herr Sveningsson in. fl.,
om viss minskning av anslag under
sjätte huvudtiteln;
nr 542, av herrar Bengtson och Dahlén,
om viss minskning av anslag under
tionde huvudtiteln;
nr 543, av herrar Bengtson och Dahlén,
om sänkt anslag till Atomenergiverksamhet
inom Aktiebolaget Atomenergi;
nr
544, av herrar Dahlén och Bengtson,
om viss minskning av anslag under
sjunde huvudtiteln;
nr 545, av herrar Dahlén och Bengtson,
om viss minskning av anslag under
sjunde huvudtiteln;
nr 546, av herrar Dahlén och Bengtson,
om viss minskning av anslag under
tionde huvudtiteln;
nr 547, av herr Lundberg, angående
den kommunala skattutjämningen;
nr 548, av herrar Lundberg och
Enarsson, om en parlamentarisk utredning
angående rationaliseringsåtgärder
inom den statliga förvaltningen;
nr 549, av fru Olsson, Elvy, om en
fond för kulturella aktiviteter biand
finländare i Sverige;
nr 550, av herr Olsson, Johan, om
vissa åtgärder för rationalisering och
besparing inom statlig verksamhet;
nr 551, av herr Olsson, Johan, in. fl.,
om höjt anslag till Statens hantverksoch
industrilånefond;
nr 552, av herrar Schött och Ottosson,
om anslag för ordnande av estniska
folkhögskolekurser;
nr 553, av herr Stefanson och herr
Olsson, Johan, om anslag för forskning
och utredning rörande de mindre och
Torsdagen den 26 januari 1967 em.
Nr 4
31
medelstora hantverks- och industriföretagen;
nr
554, av herr Werner, om sänkt
nedre åldersgräns för statsbidrag till
fritidsgrupp;
nr 555, av herr Wikberg, om särskilt
statsbidrag till företagareföreningen i
Jämtlands län;
nr 556, av herr Carlsson, Eric, om
försäljning av frimärken m. m. till förmån
för biståndet till u-länderna;
nr 557, av herr Carlsson, Eric, m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 10, med förslag till förordning
om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten;
nr
558, av herrar Dahlén och Bengtson,
om en allmän skattereform;
nr 559, av herr Eskilsson in. fl., angående
beskattningen av skördeskadeersättningen,
m. m.;
nr 560, av herr Fälldin, angående den
allmänna varuskatten på fasta maskiner
och fasta inventarier i jordbruk
och skogsbruk;
nr 561, av herr Hilding, angående avdraget
för nedsatt skatteförmåga;
nr 562, av hem Holmberg in. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr
10, med förslag till förordning om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten;
nr
563, av herr Kaijser, angående de
handikappades skatteproblem;
nr 564, av herr Kaijser, om befrielse
för Svenska litteratursällskapet i Finland
från skyldighet att utge viss arvsskatt;
nr
565, av herr Larsson, Thorsten,
in. fl., om rätt till avdrag vid beskattningen
för kostnad för hemhjälp;
nr 566, av herr Lidgard, om befrielse
för Svenska litteratursällskapet i Finland
från skyldighet att utge viss
arvsskatt;
nr 567, av herr Lundberg och fru
Diesen, angående reglerna för skatteutjämningsbidraget
till kommunerna;
nr 568, av herr Lundström, i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr
10, med förslag till förordning om in
-
vesteringsavgift för vissa byggnadsarbeten;
nr
569, av herrar Mattsson och Enarsson,
i anledning av Kungl. Maj ds propsition
nr 10, med förslag till förordning
om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten;
nr
570, av herr Nilsson, Ferdinand,
om uttagande av allmän varuskatt i partihandelsledet;
nr
571, av herr Nilsson, Yngve, och
herr Sveningsson, om rätt till avdrag
vid beskattningen för nyanläggning genom
skogsplantering;
nr 572, av fru Olsson, Elvy, om befrielse
för pensionärer för hundskatt;
nr 573, av fru Olsson, Elvy, och herr
Svanström, angående rätten till avdrag
vid beskattningen för resa med bil till
arbetsplats;
nr 574, av herr Olsson, Johan, och
herr Mattsson, angående rätten till resultatutjämning
vid beskattningen;
nr 575, av herr Pettersson, Harald,
angående rätten till resultatutjämning
vid beskattningen;
nr 576, av herr Pettersson, Harald,
in. fl., om rätt till avdrag vid beskattningen
för kostnader för undvikande
av luftföroreningar m. m.;
nr 577, av herr Pettersson, Harald,
in. fl., i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 10, med förslag till förordning
om investeringsavgift för vissa
byggnadsarbeten;
nr 578, av herr Schött, om befrielse
för motorbåtar från bensinskatt;
nr 579, av herrar Schött och Brundin,
angående beskattningen av vissa alkoholhaltiga
drycker;
nr 580, av herr Stefanson, i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr
10, med förslag till förordning om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten;
nr
581, av herrar Stefanson och Lundberg,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 7, med förslag till förordning
angående ändring i förordningen
den 1 december 1959 (nr 507) om allmän
varuskatt, m. m.;
32
Nr 4
Torsdagen den 26 januari 1967 em.
nr 582, av herr Stefanson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
10, med förslag till förordning om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten;
nr
583, av herr Stefanson in. fl., om
avveckling av försäljningsskatten på
guldsmedsvaror;
nr 584, av herr Stefanson in. fl., om
rätt till avdrag vid beskattningen av
inkomst av hyresfastighet för avsättning
till reparationsfond;
nr 585, av herr Strandberg in. fl., angående
beskattningen av enskilda och
statliga kraftverk;
nr 586, av herr Sundin, om visst
schablonavdrag vid taxering till kommunal
inkomstskatt;
nr 587, av herr Wallmark in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
7, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 1 december
1959 (nr 507) om allmän varuskatt,
in. m.;
nr 588, av herr Werner, om omfördelning
av vissa skatteuttag;
nr 589, av herr Werner, angående fördelningen
av skattetrycket;
nr 590, av herr Wikberg och herr
Olsson, Johan, angående transportkostnads
inräknande i varas försäljningspris
vid beräkning av allmän varuskatt;
nr 591, av herr Ahlmark in. fl., angående
tryckningen av likalydande motioner;
nr
592, av herr Andersson, Torsten,
in. fl., angående bidraget till riksdagspartiernas
kostnader för gruppkanslier;
nr
593, av herr Andersson, Torsten,
in. fl., angående glesbygdernas problem;
nr
594, av herrar Bengtson och Dahlén,
angående stabiliseringspolitiken;
nr 595, av herr Bengtson, angående
statliga kreditgarantier i lokaliseringspolitiskt
syfte;
nr 596, av herr Ernulf, angående inkomsten
från riksbanksfonden;
nr 597, av herr Fätldin, om konsumentupplysning
rörande försäkringar;
nr 598, av herr Isacson och fröken
Stenberg, angående glesbygdernas problem;
nr
599, av herr Jacobsson, Per, in. fl.,
angående kapitalanskaffningen för
mindre och medelstora företag;
nr 600, av herr Larsson, Thorsten,
och herr Pettersson, Harald, om stimulans
av personligt sparande;
nr 601, av herr Mattsson in. fl., angående
tilläggspensioneringens samhällsekonomiska
verkningar, in. in.;
nr 602, av herr Olsson, Johan, och
herr Pettersson, Harald, angående den
regionala planeringen och den samhällsekonomiska
målsättningen;
nr 603, av herr Olsson, Johan, angående
kapitalförsörjningen för lastbilstrafiken;
nr
604, av herr Ottosson m. fl., om
en allsidig utredning rörande förutsättningarna
för den mindre företagsamheten;
nr
605, av fröken Stenberg, angående
zonindelning vid beräkning av bilförsäkringspremier;
nr
606, av herr Sveningsson, angående
fondbildning inom den allmänna
försäkringen;
nr 607, av herr Werner, angående
den statliga lokaliseringspolitiken;
nr 608, av herr Wikberg, om ökade
statliga stödåtgärder i Norrlands inland;
nr
609, av herrar Wikberg och Fålldin,
om upprätthållande av en effektiv
varudistribution på landsbygden;
nr 610, av herrar Åkerlund och
Enarsson, angående inkomstutvecklingen
och samhällsekonomien;
nr 611, av herr Bengtsson och herr
Larsson, Thorsten, om nya former för
konkursförvaltning;
nr 612, av fru Hamrin-Thorell och
herr Alexanderson, om underlättande
för make att antaga hustruns namn som
ogift;
nr 613, av herr Jacobsson, Per, om
åtgärder mot vapenstölder;
nr 614, av herr Jacobsson, Per, om
straffrihet för mindre, oavsiktliga förseelser;
-
Torsdagen den 26 januari 1967 em.
Nr 4
33
nr 615, av herr Pettersson, Harald,
om viss förmånsrätt för lön;
nr 616, av herr Sveningsson, om
straff för försök till frihetskränkande
otukt;
nr 617, av herr Bengtson m. fl., om
vissa familjepolitiska åtgärder;
nr 618, av herr Blomquist, angående
behörigheten att utöva tandläkaryrket;
nr 619, av herr Dahlberg m. fl., angående
ersättningen för resor i samband
med läkarvård;
nr 620, av herr Dahlén m. fl., angående
familjepolitiken;
nr 621, av herr Fålldin och fru
Olsson, Elvy, om vissa sjukförmåner för
hemmadöttrar;
nr 622, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
angående det studiesociala stödet till
korrespondensstuderande;
nr 623, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
om förbättring av sjukpenningen för
husmor med hemmavarande minderåriga
barn;
nr 624, av herrar Isacson och Lundberg,
om ersättning av statsmedel vid
förlust på grund av ingripanden enligt
bekämpningsmedelsförordningen;
nr 625, av herr Kaijser, angående
socialförmåner till handikappad som
ingår äktenskap;
nr 626, av herr Larsson, Thorsten,
in. fl., angående socialförsäkringsförmåner
till trotjänare;
nr 627, av fröken Mattson och herr
Ilansson, Torsten, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition nr 7, med förslag
till förordning angående ändring i förordningen
den 1 december 1959 (nr
507) om allmän varuskatt, m. m.;
nr 628, av fru Olsson, Elvy, om förtidspension
åt hemmadöttrar, m. in.;
nr 629, av fru Olsson, Elvy, och herr
Fälldin, angående prövningen av rätt
till sjukersättning;
nr 630, av fru Olsson, Elvy, och herr
Peterson, Eric Gustaf, om fria läkemedel
till vuxna neurosedynskadade;
nr 631, av herr Olsson, Johan, och
herr Wikberg, om förtidspension åt
hemmadöttrar;
nr 632, av herr Peterson, Eric Gustaf,
angående efterlevnaden av vissa
bestämmelser i hälsovårdsstadgan och
i lokala ordningsstadgar;
nr 633, av fröken Stenberg, angående
förvaringen av gift;
nr 634, av herr Sveningsson, angående
det statliga bidraget till allmän
försäkringskassa;
nr 635, av herrar Wallmark och
Blomquist, om en allmän inkomstförsäkring;
nr
636, av herr Werner, angående beräkningen
av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen om allmän försäkringskassa;
nr
637, av herr Andersson, Torsten,
angående exploateringen av grustäkter;
nr 638, av herrar Ernulf och Skärman,
angående vattenvårdsförbundens
organisation;
nr 639, av herr Ernulf och fröken
Stenberg, om försök med differentierad
permanent hastighetsbegränsning;
nr 640, av herrar Isacson och Lundberg,
om användande av varningstrianglar
i trafiken;
nr 641, av herr Stefanson, om vissa
problem för handikappade vid övergången
till högertrafik, m. in.;
nr 642, av fröken Stenberg, om ett
centralregister över körkort, in. in.;
nr 643, av herr Sveningsson in. fl.,
om skärpta krav för erhållande och
innehav av körkort;
nr 644, av herr Wallmark, angående
lämplighetsprövningen vid tillståndsgivning
för yrkesmässig biltrafik;
nr 645, av herr Werner, om förlängning
av lagen om igångsättningstillstånd
för byggnadsarbete;
nr 646, av herr Augustsson, om upprättande
av ett företagsregister för trägårdsnäringen;
nr
647, av herr Eskilsson och herr
Pettersson, Harald, om statligt stöd åt
trädgårdsrådgivning;
nr 648, av herr Eskilsson in. fl., angående
skördeskadeskyddet;
nr 649, av herrar Isacson och Sveningsson,
i anledning av Kungl. Maj:ts
34
Nr 4
Torsdagen den 26 januari 1967 em.
framställning om anslag till Statens
växtskyddsanstalt: Omkostnader;
nr 650, av herrar Isacson och Sveningsson,
om biologisk prövning av kemiska
bekämpningsmedel;
nr 651, av herr Karlsson, Helge, i
anledning av Kungl. Maj ds framställning
om anslag till Befrämjande i allmänhet
av fiskerinäringen;
nr 652, av herr Karlsson, Helge, in. fl.,
om rätten att fiska med fasta redskap
i kronans fiskevatten;
nr 653, av herr Nilsson, Yngve in. fl.,
angående rationaliseringen inom jordbruket
och trädgårdsnäringen;
nr 654, av herrar Skärman och Stefanson,
om utredning angående domänverkets
organisation;
nr 655, av herr Sveningsson och herr
Nilsson, Yngve, angående domänverkets
markfond, in. in.;
nr 656, av herr Andersson, Torsten,
och herr Gustafsson, Nils-Eric, angående
planeringen av bebyggelseområden;
nr 657, av herrar Bengtson och Dahlén,
angående trafiksäkerheten;
nr 658, av herrar Enarsson och Lundberg,
angående regionplaneringen;
nr 659, av herr Fålldin, om företagsdemokrati
;
nr 660, av herrar Fälldin och Sundin,
om utredning angående den äldre arbetskraften;
nr
661, av herr Gustavsson, Bengt,
m. fl., angående skolungdomens ferieresor;
nr
662, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
angående ungdomsvården;
nr 663, av fru Hamrin-Thorell in. fl.,
angående formerna för den statliga representationen;
nr
664, av herr Holmberg m. fl., angående
allmänhetens inställning till ordningsmakten,
m. m.;
nr 665, av herr Isacson, angående
Vindelälvens utbyggnad;
nr 666, av herr Isacson in. fl., om utrustning
av bil med förbandslåda;
nr 667, av herr Carlsson, Eric, m, fl.,
angående Vindelälvens utbyggnad;
nr 668, av herr Larsson, Lars, och
herr Karlsson, Helge, om angivande på
körkort av uppgift om blodgrupp m. m.;
nr 669, av herr Larsson, Thorsten,
m. fl., angående ungdomens situation
i dagens samhälle;
nr 670, av herr Schött, om angivande
på körkort av blodgrupp;
nr 671, av fröken Stenberg, om obligatorisk
hälsokontroll av utländsk arbetskraft;
nr
672, av herr Sveningsson in. fl.,
angående miljövården;
nr 673, av herrar Schött och Enarsson,
om lekmannainflytande vid beslut
om åtal i tryckfrihetsmål;
nr 674, av herrar Lundberg och
Strandberg, om höjda anslag till militära
frivilligorganisationer;
nr 675, av herr Sveningsson, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till Information om Sverige i utlandet;
nr
676, av herrar Stefanson och
Lundberg, om höjt anslag till Bidrag
till kostnader för granskning av utförda
gesällprov;
nr 677, av herr Dahlberg och fru
Wallentheim, om åtgärder för stöd åt
handikappade;
nr 678, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
om inrättande av ytterligare en tjänst
som byrådirektör vid länsarbetsnämnden
i Västerbotten;
nr 679, av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl.,
om ett institut för sjukvårdens rationalisering;
nr
680, av herr Peterson, Eric Gustaf,
om effektivisering av eftervården av
alkoholskadade;
nr 681, av herr Sveningsson, om avslag
å Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till Ersättning för viss rundradioverksamhet,
m. m.;
nr 682, av herr Sveningsson, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Ersättning till statens
järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer;
nr 683, av herr Lundberg m. fl.,
om överförande på staten av kommuns
Torsdagen den 26 januari 1967 em.
Nr 4
35
kostnader för antikvarisk undersökning Kammarens
av fornlämning; och kl. 19.58.
nr 684, av fru Lindström m. fl., angående
utskottsbehandlingen av frågor
rörande hjälpen till u-länderna.
sammanträde avslutades
In fidem
K.-G. Lindelöw
KUNGL. BOKTR. STHLM l%7