Tisdagen den 2 februari. Sid
ProtokollRiksdagens protokoll 1954:4
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
1954
FÖRSTA KAMMAREN
Nr 4
2—3 februari.
Debatter m. m.
Tisdagen den 2 februari. Sid.
Interpellationer:
av herr Sten ang. reglerna för resning i mål ................ 15
av herr Lundström ang. säkerhetsförhållandena vid järnvägskorsningar
................................................ 16
Onsdagen den 3 februari.
Svar på fråga av herr Osvald ang. Högbroforsmålet............ 17
1 Första kammarens protokoll 1954. Nr 4.
Tisdagen den 2 februari 1954.
Nr 4.
3
Tisdagen den 2 februari.
Kammaren sammanträdde kl. 16.00.
Justerades protokollen för den 26 och
den 27 nästlidne januari.
Upplästes och lades till handlingarna
följande från justitiedepartementet ankomna
Protokoll,
hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 29 januari 195b.
Till justitiedepartementet hade den 29
januari 1954 från länsstyrelsen i Kronobergs
län inkommit fullmakt för
landstingsmannen Alvar Andersson, Björkered,
Knäred, vilken vid ny röstsammanräkning
blivit utsedd såsom ledamot
av riksdagens första kammare i stället
för avgången ledamot av samma kammare.
Vid granskning av fullmakten, som företogs
inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten icke
någon anmärkning.
Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.
I ämbetet:
Oskar Adelsohn.
Här skulle antecknas, att herr Andersson,
Alvar, utsetts att inträda såsom
ledamot av kammaren i stället för
herr Nilsson, Patrick, vilken avlidit.
Herr talmannen tillkännagav, att herr
Näsström låtit anmäla, att han på grund
av olycksfall vore urståndsatt att under
den närmaste tiden deltaga i riksdagsarbetet.
Upplästes en till kammaren inkommen
ansökning, som jämte därvid fogat läkarintyg
var så lydande:
Till riksdagens första kammare.
Med stöd av bifogat läkarintyg anhålles
om ledighet från riksdagsarbetet till
och med den 6 februari 1954.
Visby den 27 januari 1954.
Georg Pettersson.
Riksdagsman Georg Pettersson, som
vårdats på Visby lasarett för magsår,
har på grund härav varit arbetsoförmögen
fr. o. m. den 18 januari 1954 och
är fortfarande oförmögen till arbete t.
o. m. den 6 februari 1954, ev. längre.
Ovanstående intygas:
Visby den 27 januari 1954.
Olof Odén,
Lasarettsläkare.
Den begärda ledigheten beviljades.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 55, med förslag till lag om
ändring i vattenlagen m. m.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 56,
angående befrielse från skyldighet att
gälda visst skadestånd m. m.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 57, angående vissa anslag
ur kyrkofonden m. m.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott herr Herlitz motion,
nr 129, angående vissa åtgärder i rättsvårdens
intresse.
4
Nr 4.
Tisdagen den 2 februari 1954.
Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
herr Herlitz motion, nr
130, angående åtgärder för sakkunnig
granskning av lagar och författningar.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
herr Herlitz motion, nr 131, angående
en periodiskt utkommande handbok
över gällande lagar och författningar.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott herr Herlitz motioner:
nr
132, angående allmänna jävsregler
för statsförvaltningen;
nr 133, angående vidgad domstolsprövning
av administrativa frågor; och
nr 134, angående åtgärder för effektivisering
av justitieombudsmannens
kontroll över förvaltningen.
Föredrogos och hänvisades till konstitutionsutskottet
nedannämnda motioner:
nr
135, av herr O hlon m. fl., om effektivare
skydd för medborgarna mot
övergrepp och misstag från förvaltningens
sida;
nr 136, av herr Söderquist, om vidgade
möjligheter för röstberättigade,
som drabbats av ohälsa eller invaliditet,
att utöva rösträtt; och
nr 137, av herr Söderquist, om ändrad
lydelse av § 55 mom. 1 riksdagsordningen.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 138, av herr Sten m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag till omreglering
av Svea hovrätts och hovrättens
för Nedre Norrland domkretsar;
nr 139, av herr Nilsson, Alfred, m.
fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till remontering vid
armén;
nr 140, av herr Persson, Helmer, m.
fl., angående minskning av försvarsutgifterna;
nr
141, av herr Persson, Helmer, m.
fl., angående de militära och marina materiel-
och övningsanslagen;
nr 142, av herr Englund m. fl., om
förstärkning av socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå;
nr
143, av herr Holmquist, om inrättande
av en ny lärartjänst vid socialinstitutet
i Stockholm;
nr 144, av herr Hesselbom, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställningar
om vissa anslag till statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården;
nr 145, av herr Andersson, Karl, m.
fl., om ökade medel till statliga steninköp;
nr
146, av herr Thun, Fritjof, och
herr Anderberg, om vidgade direktiv för
1951 års byggnadsutredning m. m.;
nr 147, av herr Norling m. fl., om vissa
åtgärder för ökat bostadsbyggande;
nr 148, av herr Franzon m. fl., om rätt
för landsting att komma i åtnjutande av
tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus;
nr
149, av herr Nilsson, Hjalmar, och
herr Bengtson, om ökat anslag till lån
för anordnande av allmänna samlingslokaler;
nr
150, av herr Bergh m. fl., om åtgärder
för främjande av den kyrkliga
nybyggnadsverksamheten m. m.; och
nr 151, av herr Söderquist, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
frågor om befrielse från ersättningsskyldighet
till kronan m. m.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott den av herr Werner
m. fl. väckta motionen, nr 152, om vidgat
skydd i vissa avseenden för i militärtjänst
under fredstid ianspråktagen
personal.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 153, av herr Werner m. fl., om
viss ersättning åt A. G. Rödin för skada,
ådragen under militärtjänstgöring;
nr 154, av herr Ollén m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning rörande
vissa lån till Stockholms stadsmission;
-
Tisdagen den 2 februari 1954.
Nr 4.
5
nr 155, av herr Lundqvist, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till avlöningar vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
;
nr 156, av herr De Geer m. fl., om
ökat anslag till bidrag till hamnar och
farleder;
nr 157, av herr Thun, Fritjof, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till bidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp;
nr 158, av herr Thun, Fritjof, angående
helt förstatligande av Stockholm—
Roslagens Järnvägar; och
nr 159, av herr Andersson, Axel, och
herr Näslund, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till förvärv
av billinjer vid statens järnvägar.
Föredrogs och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet den av herr Velander
m. fl. väckta motionen, nr 160,
om införande av genomgående zontariffberäkning
mellan statens järnvägar samt
postverkets och statens järnvägars busslinjer
m. m.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 161, av herr Magnusson m. fl., i
anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om statens järnvägars dispositionsanslag;
nr
162, av herr Magnusson m. fl., om
igångsättande av offentliga televisionssändningar;
nr
163, av herr Pålsson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående
markegångstaxor;
nr 164, av herr Herlitz, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställningar om vissa
anslag till riksarkivet;
nr 165, av herr Herlitz, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställningar om vissa
anslag till statens samhälls- och rättsvetenskapliga
forskningsråd;
nr 166, av herr Nilsson, Bror, om inrättande
av en tjänst som förste laboratoriebiträde
vid hygienisk-bakteriologiska
institutionen vid universitetet i
Uppsala;
nr 167, av herr Osvald, om inrättande
av en vaktmästartjänst vid zoofysiologiska
institutionen vid universitetet i
Uppsala;
nr 168, av herr Holmquist, om inrättande
av en professur i ekonomisk historia
vid universitetet i Lund;
nr 169, av herrar Aastrup och Söderquist,
om inrättande av en professur i
barnpsykiatri vid karolinska institutet;
nr 170, av herr Arrhén m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
naturastipendier åt studerande vid universitet
m. fl. läroanstalter;
nr 171, av herr Bengtson m. fl., om
ökat statsbidrag till musikhistoriska museet;
nr
172, av herr Arrhén m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till avlöningar vid skolöverstyrelsen;
nr
173, av fröken Ranmark m. fl., angående
en upprustning av skolbiblioteken;
nr
174, av herr Weiland m. fl., angående
studiebidrag åt elever vid folkhögskolornas
sommarkurser;
nr 175, av herrar Eskilsson och Strandler,
angående studiebidrag åt elever vid
folkhögskolornas sommarkurser;
nr 176, av herr Svärd m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
statsbidrag till inrättande av sjömansskolor;
nr
177, av herr Anderson, Carl Albert,
och fru Svenson, om anslag till barnfilmskommittén;
nr
178, av fru Svenson m. fl., om anslag
till utbildning av barnavårdslärarinnor;
nr
179, av fru Svenson m. fl., om inrättande
av ett provisoriskt seminarium
för utbildning av lärarinnor i kvinnlig
slöjd;
nr 180, av herr Anderson, Carl Albert,
om ökat anslag till Hemmens forskningsinstitut;
nr
181, av herr Norling m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
fortsatt statsgaranti för exportkredit
m. m.;
nr 182, av herr Ohlon m. fl., om avveckling
av statens priskontrollnämnd
m. m.;
6
Nr 4.
Tisdagen den 2 februari 1954.
nr 183, av herr Norman m. fl., om
ökad avsättning till fonden för friluftslivets
främjande;
nr 184, av herrar Arrhén och Lundqvist,
om avskaffande av elevavgifterna
vid handelshögskolan i Göteborg;
nr 185, av herr Magnusson m. fl., angående
lärlingsbidragets storlek;
nr 186, av herr Lundqvist, om förbättring
av hamnförhållandena vid Landsorts
lotsplats;
nr 187, av fru Gärde Widemar m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till avlöningar vid karolinska
sjukhuset;
nr 188, av herr Franzon, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till avlöningar vid karolinska sjukhuset;
nr
189, av herr Lundgren, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag
till avlöningar vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettct;
nr 190, av herr Anderberg m. fl., angående
viss ändring i bestämmelserna om
statsbidrag för anskaffande av bostäder
åt provinsialläkare;
nr 191, av herr Weiland m. fl., om
vidgad rätt till statsbidrag för distriktssköterskornas
resor;
nr 192, av herr Snygg och fru Sjöström-Bengtsson,
i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till avlöningar
vid statens sinnessjukhus;
nr 193, av herr Gillström, om inrättande
av vissa nya tjänster vid Sidsjöns
sjukhus;
nr 194, av fröken Andersson m. fl.,
angående sinnessjukvården inom privata
hem och anstalter;
nr 195, av herr Lindahl och herr Jonsson,
Jon, angående viss ändring av bestämmelserna
om statsbidrag till driftkostnader
vid erkända och enskilda alkoholistanstalter
;
nr 196, av herr Lindahl och herr
Jonsson, Jon, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till avlöningar
vid statens alkoholistanstalt å
Venngarn;
nr 197, av herr Sunne m. fl., angående
utrustningsbidrag till Spenshults reuraatikersjukhus;
nr
198, av herr Aastrup m. fl., om in -
rättande av en tjänst som inspektör för
den psykiska barna- och ungdomsvården;
nr
199, av fru Lindström m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till avlöningar vid statens
skol- och yrkeshem på Salbohed och i
Vänersborg;
nr 200, av herr Ohlon och fru Gärde
Widemar, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag rörande konsumentprisindex;
nr 201, av herr Karlsson, Fritiof, m.
fl., angående viss ändring i gällande dyrortsgruppering;
nr
202, av herrar Lindahl och Anderberg,
om ändrad löneklassplacering för
vissa befattningshavare vid statens järnvägar;
nr
203, av herr Lundgren, om avskaffande
av skyldigheten för vissa högre
militära och civilmilitära befattningshavare
att underkasta sig överförande på
disponibilitetsstat;
nr 204, av herr Arrhén in. fl., angående
förhöjning av äldre tjänste- och familjepensioner;
nr
205, av herr Lundqvist m. fl., angående
omprövning av vissa äldre pensioner;
nr
206, av herr Thun, Fritjof, m. fl.,
angående omreglering av pensionerna till
av staten övertagna enskilda järnvägars
pensionärer;
nr 207, av herr Lindblom m. fl., om
förhöjt pensionsunderlag för vissa egnaliemsdirektörer;
nr
208, av herr Boo m. fl., om förbättrade
pensionsförmåner åt f. d. förrådsförvaltaren
vid intendenturkåren H. P.
Gelin; samt
nr 209, av herr Osvald, om pension åt
lantbruksattachén M. W. F. von Wachenfelt.
Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 210, av herr Bergh m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å rusdrycker,
m. m.;
r.r 211, av herr Hansson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition
Tisdagen den 2 februari 1954.
Nr 4.
7
med förslag till förordning om taxering
för inkomst av medel, som insatts å
skogskonto, m. m.;
nr 212, av herr Ohlsson, Ebbe, och
herr Eskilsson, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition med förslag till förordning
om taxering för inkomst av medel,
som insatts å skogskonto, m. m.;
nr 213, av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl.,
med förslag till lag med vissa bestämmelser
om medel, som innestå å investeringskonto
för skog;
nr 214, av herr Ohlon m. fl., om vissa
lättnader i beskattningen;
nr 215, av herr Ohlon m. fl., om avskaffande
av kvarlåtenskapsskatten m.
m.;
nr 216, av herr Magnusson m. fl., om
ändring av skattelagstiftningen i visst
hänseende;
nr 217, av herr Magnusson m. fl., om
ändring i vissa delar av kommunalskattelagen;
nr
218, av herr Nilzon, Ivar, om vissa
ändringar av realisationsvinstbeskattningen;
nr
219, av herr Lundqvist m. fl., om
rätt att vid 1955 års taxering till skatt
för inkomst åtnjuta avdrag för vissa gåvor
till hemvärnsförbund m. m.;
nr 220, av herr Anderson, Carl Albert,
och fru Svenson, om befrielse
från nöjesskatt för god barnfilm; samt
nr 221, av herr Elofsson, Gustaf, och
herr Persson, Karl, angående utredning
av frågan om beskattning av förströelsetidskrifter.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
den av herr Weiland m. fl. väckta
motionen, nr 222, om avskaffande av
tjänstebrevsrätten.
Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet
nedannämnda motioner:
nr 223, av herr Bengtson m. fl., om utredning
angående premiering av s. k. bosättningssparande;
nr
224, av herr Weiland m. fl., om
upphävande av bestämmelsen rörande
insättningsmaximum på sparkasseräkning;
och
nr 225, av herr Björnberg m. fl., angående
småföretagens kreditfrågor.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
den av herr Elfving m. fl. väckta
motionen, nr 226, angående vissa undersökningar
och förslag rörande partiellt
arbetsföra.
Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet
nedannämnda motioner:
nr 227, av herr Persson, Helmer, m. fl.,
om förstatligande av skogsindustrierna;
och
nr 228, av herr Hansson, om installering
av en högtalaranläggning i första
kammarens plenisal.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda motioner:
nr
229, av herr Ohlon m. fl., om åtgärder
för en effektivisering av justitieombudsmannaämbetet;
nr
230, av herr Ohlon m. fl., angående
viss översyn av lagen om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt m. m.;
nr 231, av herr Ohlon m. fl., om vissa
åtgärder för stärkande av förvaltningsmyndigheternas
opartiska ställning;
nr 232, av herrar Björnberg och Lundqvist,
om vissa ändringar i vattenlagen;
nr
233, av herr Hällgren och herr
Svensson, Rikard, om ändrad lydelse av
11 § lagen om rätt till fiske;
nr 234, av herr Velander m. fl., om
överarbetning av gällande ersättningsregler
vid förvaltningsrättsliga rådighetsbegränsningar
beträffande fast egendom;
nr
235, av herr Velander m. fl., om
lagstiftning rörande redovisning och revision
i koncerner med avseende å de
ekonomiska föreningarna;
nr 236, av herr Carlsson, Georg, och
herr Persson, Johan, om lagstiftning beträffande
tillstånd för utövande av fastighetsmäklaryrket;
nr
237, av herr Nilzon, Ivar, om upphävande
av gällande inskränkning i rätten
till beställningstrafik för godsbefordran
inom stads område;
Ö
Nr 4.
Tisdagen den 2 februari 1954.
nr 238, av herr Lundqvist m. fl., angående
förhållandet mellan tjänstepension
och folkpension;
nr 239, av herr Lundqvist m. fl., angående
vissa ändringar i lagen om allmän
sjukförsäkring; och
nr 240, av herr Arrhén, angående viss
ändring i förordningen om statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
herr Arrhéns motion, nr 241,
om nedsatt anslag till bidrag till erkända
arbetslöshetskassor.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:
nr 242, av herrar Göransson och Hansson,
om viss ändring i 8 § strandlagen;
nr 243, av herr Norling, angående viss
ändring i lagen om semester;
nr 244, av herr Larsson, Nils Theodor,
om ändrade bestämmelser rörande stiftsnämnds
beslutförhet m. m.; och
nr 245, av herr Johansson, John, angående
kronoarrendatorernas jakträtt.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:
nr 246, av herr Hansson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till avlöningar vid skogshögskolan;
nr
247, av herr Hansson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till byggnads- och underhållsarbeten
vid statens skogsskolor;
nr 248, av herr Andersson, Axel, m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till avlöningar vid vissa
lantbruksundervisningsanstalter;
nr 249, av herr Elof sson, Gustaf, m. fl.,
om ökat anslag till bidrag till byggnadsarbeten
vid vissa lantbruksundervisningsanstalter;
nr
250, av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl.,
om rätt för lantmannaskollärare att som
fyllnadstjänst tillgodoräkna sig viss anställning
hos Jordbrukarungdomens förbund;
-
nr 251, av herr Eskilsson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställningar
om vissa anslag till jordbrukets rationalisering
m. m.;
nr 252, av herr Sten m. fl., om beredande
åt domänverkets fast anställda arbetare
av lån till bostadsförbättring och
bosättning;
nr 253, av herr Tjällgren m. fl., om
vissa ändrade bestämmelser beträffande
lån ur kraftledningslånefonden;
nr 254, av herr Lundqvist m. fl., om
viss ändring i direktiven för 1953 års
vattenvårdskommitté;
nr 255, av herr Eliasson och herr
Johansson, Theodor, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till väg- och flottledsbyggnader å skogar
i enskild ägo; samt
nr 256, av herr Pålsson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
den av herr Thun, Edvin, väckta
motionen, nr 257, om vissa ändrade
bestämmelser beträffande egnahemslån.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:
nr 258, av herr Andersson, Gustaf,
m. fl., angående gratifikationer till personalen
vid hampberedningsverket vid
Värmbol;
nr 259, av herr Nord m. fl., om ökat
anslag till understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm;
nr
260, av herr Osvald m. fl., om ökat
anslag till understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm;
nr
261, av herr Eskilsson m. fl., om
förhöjt anslag till åtgärder för ökad
skogsproduktion i Norrland m. m.;
nr 262, av herr Nilsson, Alfred, m. fl.,
om höjning av uppfödningspremierna för
varmblodiga och nordsvenska hästar;
nr 263, av herr Wehtje, om viss ändring
i kungörelsen angående befrämjande
i allmänhet av nötboskapsaveln;
och
Tisdagen den 2 februari 1954.
Nr 4.
9
nr 264, av herr Näslund, om ökat statsbidrag
till hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska
laboratorier.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott den av herr Pålsson
m. fl. väckta motionen, nr 265, angående
viss ändring av bestämmelserna för
älgskadefonden för norra Sverige m. m.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:
nr 266, av herr Johansson, Theodor,
m. fl., om upphävande av skyldigheten
att erlägga förmalningsavgift vid s. k.
löneförmalning;
nr 267, av herr Sunne m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till fiskets befrämjande i de särskilda
orterna;
nr 268, av herr Johansson, John, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till fiskets befrämjande i de
särskilda orterna;
nr 269, av herr Persson, Karl, och herr
Elofsson, Gustaf, om ökat anslag till
fiskerilånef onden;
nr 270, av herr Persson, Karl, och herr
Elofsson, Gustaf, om anslag till fraktbidrag
för fisk; och
nr 271, av herr Velander m. fl., om
åtgärder till stöd för fiskerinäringen
inom Västerbottens, Västernorrlands,
Gävleborgs och Uppsala län.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 272, av herr Andersson, Karl, m. fl.,
om utredning angående underhållet av
statsbidragsberättigade fiskehamnar; och
nr 273, av herr Hermansson, Herbert,
m. fl., om ökat anslag till byggande av
fiskehamnar.
Föredrogs och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet den av herr Nilzon,
Ivar, väckta motionen, nr 274, om
inrättande av ett språkvårdsråd.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
den av herr Lundqvist m. fl.
väckta motionen, nr 275, om återupp
-
tagande av utredningen rörande småföretagens
lokalfrågor.
Föredrogs och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet den av herr Eskilsson
m. fl. väckta motionen, nr 276,
om beredande av möjlighet till lokala
synpunkters beaktande vid mera betydelsefulla
förändringar i affärsverkens
serviceförhållanden.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
den av herr Elofsson, Gustaf, och
fru Svenson väckta motionen, nr 277, om
en allmän översyn av den statliga förvaltningen
i rationaliseringssyfte.
Föredrogs och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet den av herr Thun,
Edvin, m. fl. väckta motionen, nr 278,
om anordnande av central intagning av
kroniskt sjuka å samtliga vårdhem inom
ett sjukvårdsområde.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 279, av herr Lindblom m. fl., om
utredning rörande en begränsning av
försvarskostnaderna;
nr 280, av herr Lundqvist m. fl., om
avveckling av försvarets fabriksstyrelse;
nr 281, av herr Lindblom m. fl., om
ökat anslag till omkostnader vid statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården;
nr
282, av herr Nilsson, Hjalmar, m.
fl., om utredning angående statens framtida
stöd åt allmänna samlingslokaler
in. m.;
nr 283, av herr Nilsson, Hjalmar, och
herr Bengtson, om ökat statsbidrag till
vissa riksorganisationer för samlingslokaler;
nr
284, av herr Aastrup, angående
viss modifikation av den frivilliga överenskommelsen
om behovsprövning på
bostadsmarknaden;
nr 285, av herr Ohlon m. fl., angående
vissa ändringar beträffande formen för
det statliga stödet till bostadsbyggande
m. m.;
nr 286, av herrar Ohlon och Sundelin,
angående ramen för lån från lånefon
-
10 Nr 4. Tisdagen den 2
den för bostadsbyggande under budgetåret
1953/54;
nr 287, av herrar Ohlon och Sundelin,
angående ändrade avskrivningsregler beträffande
vissa anslag till lån för bostadsbyggande
m. in.;
nr 288, av herr Ohlsson, William, in.
fl., angående ramarna för vissa lån för
bostadsbyggande;
nr 289, av herr Bengtson ni. fl., om
införande av ett premiesystem i syfte
att förbilliga kostnaderna för uppförande
av offentliga byggnader;
nr 290, av herrar Nord och Spetz, i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till bidrag till upprättande
av byggnadsplaner m. m.; samt
nr 291, av herr Lundqvist, om ökat
anslag till undersökningar rörande vägtrafikolyckor
m. m.
Föredrogs och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet den av fru Sjöström-Bengtsson
m. fl. väckta motionen,
nr 292, om åtgärder för att förebygga
barnolycksfall.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 293, av herr Nyström m. fl., om
ökat statsbidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp;
nr 294, av herr Sten m. fl., om ökat
anslag till bidrag till hamnar och farleder;
nr
295, av herr Nilsson, Alfred, m. fl.,
om ökad intagning av enskilda vägar
till allmänt underhåll;
nr 296, av herr Pålsson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
rörande vissa anslagstekniska frågor
beträffande vägunderhåll och vägbyggnader;
nr
297, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till förvärv av billinjer åt
postverket och åt statens järnvägar m. m.;
nr 298, av herr Lundqvist m. fl., om
ändrad lönegradsplacering för två förste
aktuarier hos kammarkollegiet;
nr 299, av herr Ohlon m. fl., om inrättande
av en skolbibliotekskonsulentbefattning
i skolöverstyrelsen;
februari 1954.
nr 300, av fru Sjöström-Bengtsson m.
fl., angående inrättande av ett barnhem
med förskola för blinda barn;
nr 301, av fru Sjöström-Bengtsson
m. fl., om statsbidrag och lån till stiftelsen
Guldhedens studiehem i Göteborg;
nr
302, av fru Sjöström-Bengtsson
m. fl., om vidgning av direktiven för
1953 års lärarinneutbildningskommitté;
nr 303, av herrar Spetz och Sjödahl,
om beviljande åt Chalmers tekniska högskolas
studentkår av ett lån för utbyggnad
av dess kårhus;
nr 304, av herr Svedberg, Erik, m. fl.,
om statsbidrag till Sveriges schackförbunds
verksamhet;
nr 305, av herr Olsson, Erik, och herr
Pålsson, angående rätt för finska fosterbarn
i Sverige att lika med svenska medborgare
erhålla stipendier vid genomgående
av skolor;
nr 306, av herr Lundqvist m. fl., om
återbäring till Lifaco AB av till statsverket
erlagd varuskatt m. m.; och
nr 307, av herr Nyström m. fl., om
ökat anslag till fonden för lån till företagarföreningar
m. fl.
Föredrogs den av herr Ohlon m. fl.
väckta motionen, nr 308, om ökade anslag
och andra åtgärder till stödjande av
hantverk och småindustri m. m.
Herr OHLON (fp):
Herr talman! Jag har blivit uppmärksamgjord
på att punkten 5 av klämmen
i denna motion anses tillhöra bankoutskottets
handläggning, medan de övriga
punkterna bör remitteras till statsutskottet.
Med anledning härav anhåller jag
å mina egna och mina medmotionärers
vägnar om kammarens tillstånd att
uppdela motionen på två motioner på
det sättet, att den ursprungliga motionens
kläm kommer att omfatta hela motiveringen
samt punkterna 1—4 och 6 av
klämmen, den sistnämnda punkten omnumrerad
till 5, medan den nuvarande
punkten 5 utbrytes till en .särskild motion
av följande lydelse: »Under åberopande
av motiveringen i vår motion nr
308 får vi hemställa, att riksdagen måtte
Tisdagen den 2 februari 1954.
Nr 4.
11
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om återupptagande snarast möjligt
av utredningen beträffande småföretagens
lokalfrågor.»
Sedan herr Ohlons medmotionärer instämt
i denna anhållan, blev densamma
på gjord proposition av kammaren bifallen.
I enlighet härmed blev ifrågavarande
motion uppdelad i två särskilda motioner,
den ena med samma nummer och
överskrift som den ursprungliga motionen
samt den andra med nummer 386
och med överskrift: om återupptagande
av utredningen rörande småföretagens
lokalfrågor.
Härefter hänvisades motionen nr 308
till statsutskottet och motionen nr 386
till bankoutskottet.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 309, av herr Ohlon m. fl., angående
viss ändring i bestämmelserna om bidrag
till lärlingsutbildning hos hantverksmästare;
nr
310, av herr Björnberg m. fl., om
sänkning av räntesatsen för lån från statens
lånefond till den mindre skeppsfarten;
nr
311, av herr Ohlon m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till avlöningar vid statens sinnessjukhus
m. m.;
nr 312, av herr Ohlon m. fl., om anslag
till främjande av medicinsk forskning
rörande nerv- och sinnessjukdomarna;
nr
313, av herr Weiland m. fl., om
statsbidrag till inrättande av en läkartjänst
för psykisk hälsovård bland Stockholms
studenter;
nr 314, av herr Andersson, Axel, om
en förbättring av provinsialläkarnas arbetsförhållanden
;
nr 315, av herr Lindblom in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till engångsanskaffning av materiel
vid civilförsvaret;
nr 316, av herr Weiland m. fl., om
ökat statsbidrag till de vanföras riksorganisation;
-
nr 317, av herr Sunne m. fl., angående
reglering av äldre pensioner från statens
pensionsanstalt;
nr 318, av herrar Lundström och Sundelin,
om utredning i syfte att göra
statsbidragen till kommunerna värdebeständiga;
nr
319, av herr Svärd, angående begränsning
och förbilligande av de av
statliga verk och institutioner utgivna
tidskrifterna;
nr 320, av herr Werner m. fl., om en
översyn av statsutgifterna i syfte att
åstadkomma förenklingar och besparingar
i förvaltningen m. m.; samt
nr 321, av herr Ewerlöf m. fl., angående
planmässiga åtgärder för rationaliseringar
och begränsningar i den statliga
verksamheten.
Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 322, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om begränsning
av rätten till fri avskrivning å maskiner
och andra inventarier vid 1955
års inkomsttaxering, m. m.;
nr 323, av herr Spetz, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. m.;
nr 324, av herr Aastrup m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å rusdrycker,
m. m.;
nr 325, av herr Anderberg, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å rusdrycker,
m. m.;
nr 326, av herr Ewerlöf m. fl., om vissa
ändringar beträffande fastighetsskatten;
nr
327, av herr Ewerlöf m. fl., om
ändrad ordning för taxering av villafastigheter;
nr
328, av herr Lundqvist, om ändrad
ordning för taxering av villafastigheter;
nr 329, av herr Spetz m. fl., om ändrad
ordning för taxering av villafastigheter;
-
12
Nr 4.
Tisdagen den 2 februari 1954.
nr 330, av herr Svärd, om ändrad ordning
för uppbörd av kvarstående skatt;
nr 331, av herr Björnberg, om vissa
ändringar beträffande förmögenhetsbeskattningen
m. m.;
nr 332, av herr Eiverlöf m. fl., om
upphävande av kvarlåtenskapsskatten;
nr 333, av herr Eiverlöf m. fl., om vissa
ändringar beträffande det s. k. förvärvsavdraget
vid taxering till skatt;
nr 334, av herr Franzén, om en översyn
inom riksskattenämnden av avdragsreglerna
vid taxering till skatt;
nr 335, av herr Andersson, Axel, och
herr Sunne, om vidgad rätt att vid taxering
till skatt åtnjuta avdrag för ökade
levnadskostnader;
nr 336, av herr Landgren, angående
rätt för skogsägare, som anlagt skogsbilväg,
att vid taxering till skatt åtnjuta
avdrag för kostnaderna härför;
nr 337, av herr Hansson, om ändrade
regler för beskattning av skogsinkomster
i samband med vissa markupplåtelser;
nr
338, av herrar Holmqvist och Bergman,
om ändring i nöjesskatteförordningen
beträffande ideella organisationers
beskattning; samt
nr 339, av herr Hansson m. fl., om
ändring i nöjesskatteförordningen beträffande
idrottens beskattning.
Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet
nedannämnda motioner:
nr 340, av herr Eiverlöf m. fl., angående
dels vissa lättnader i valutaregleringen,
dels ökad kontroll över valutaregleringens
handhavande;
nr 341, av herr Näsgård m. fl., om utredning
rörande den framtida utformningen
av närings- och bebyggelsestrukturen
i landet;
nr 342, av herr Andersson, Carl, m. fl.,
om utredning i syfte att främja näringslivet
och befolkningsutvecklingen å
landsbygden i Bohuslän; samt
nr 343, av herr Lundqvist m. fl., om
viss utredning rörande näringslivets lokalisering.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott den av herr Eiverlöf
m. fl. väckta motionen, nr 344, om avveckling
av den statliga priskontrollen.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
den av hem Ohlon m. fl. väckta
motionen, nr 345, om avveckling av gällande
tillståndstvång för byggnadsarbete
m. m.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:
nr 346, av herr Werner och herr Nilsson,
Bror, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till allmän förfogandelag
m. m.;
nr 347, av herr Pålsson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts propsition med
förslag till lag om ändring i vattenlagen;
nr 348, av herr Velander m. fl., med
förslag till lag om ändring i 9 kap. 33 §
vattenlagen;
nr 349, av herr Lundqvist, om upphävande
av eller vissa ändringar i strandlagen;
nr
350, av herr Nåsgård m. fl., om förkortning
av maximitiden för upplåtelse
av skogsavverkningsrätt;
nr 351, av herr Aastrup, om utredning
rörande lagen om skydd för vissa mönster
och modeller samt rörande lagens
tillämpningsområde;
nr 352, av herr Nord, angående upphävande
av lagen om inskränkning i rätten
att förvärva jordbruksfastighet;
nr 353, av herr Franzén, angående viss
ändring av lagen om kronans förköpsrätt;
nr
354, av herr Werner m. fl., angående
en översyn av lagen om kronans förköpsrätt;
nr
355, av herr Werner m. fl., om förbud
för universitetet i Uppsala att öka
sitt innehav av jordbruks- och skogsfastigheter
m. m.;
nr 356, av herr Aastrup, angående viss
översyn av lagen om trafikförsäkring å
motorfordon; och
nr 357, av herr Johansson, Theodor,
m. fl., angående utredning av frågan om
statens skadeståndsansvar vid skador,
orsakade av övergång till högertrafik.
Tisdagen den 2 februari 1954.
Nr 4.
13
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
den av herr Larsson, Sigfrid, och
herr Ahlkvist väckta motionen, nr 358,
angående viss ändring av bestämmelserna
om utbildningsbidrag m. m. åt s. k.
civilskadade.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda motioner:
nr
359, av herr Ohlon m. fl., om ändrad
lydelse av 28 § första stycket lagen
om allmän sjukförsäkring;
nr 360, av fru Sjöström-Bengtsson m.
fl., om ändrad lydelse av 29 § lagen om
allmän sjukförsäkring;
nr 361, av fru Sjöström-Bengtsson m.
fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om undervisning
och vård av vissa psykiskt efterblivna;
samt
nr 362, av fröken Banmark m. fl., angående
viss ändring av bestämmelserna
om änkepension i lagen om folkpensionering.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
den av herr Anderberg och herr
Nilsson, Hjalmar, väckta motionen, nr
363, angående utredning om fördelningen
mellan staten och kommunerna av
kostnaderna för folkpensioneringen.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:
nr 364, av herr Hällgren, om tillvaratagande
av såväl kronans som fiskerinäringens
intressen i samband med nya
kraftverksbvggnader i Mörrumsån m.
m.; och
nr 365, av herr Persson, Karl, om tillvaratagande
av fiskerinäringens intressen
i samband med nya kraftverksbyggnader
såväl i Mörrumsån som i andra
vattendrag i riket.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:
nr 366, av herr Sten, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till materiel m. m. vid skogshögskolan;
nr 367, av herr Näslund m. fl., om ökning
av vissa anslag till rådgivnings- och
upplysningsverksamhet på jordbrukets
område m. m.;
nr 368, av herr Larsson, Sigfrid, och
herr Bengtson, om utbytande av tjänstebeteckningarna
»jordbrukskonsulent»
och »husdjurskonsulent» mot beteckningen
»länsagronom»;
nr 369, av herr Spetz och herr Andersson,
Karl, om anslag till förstärkning av
lantmäteripersonalen i Göteborgs och
Bohus län;
nr 370, av herr Hermansson, Herbert,
m. fl., om ökat anslag till befrämjande
av landsbygdens elektrifiering;
nr 371, av herr Johansson, Anders,
m. fl., om utredning rörande omfattningen
och den inbördes avvägningen av anslagen
till hästavelns befrämjande och
till boskapsskötseln i övrigt m. m.;
nr 372, av herr Åman, angående gratifikationer
till personalen vid hampberedningsverket
vid Värmbol;
nr 373, av herr Franzén, angående
ställande av statens skogsinnehav på
Gotland till lantbruksnämndens disposition
för komplettering av jordbruk;
nr 374, av herr Pålsson och herr Andersson,
Lars, om en allsidig utredning
av olika norrländska skogsproblem;
nr 375, av herr Hansson m. fl., om
ökat anslag till skogsvårdsgårdar;
nr 376, av herr Spetz och herr Andersson,
Karl, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till fiskerilånefonden;
nr
377, av herr Spetz m. fl., om anslag
till upprustning av havsfiskelaboratoriet
i Lysekil;
nr 378, av herr Spetz m. fl., om anslag
till fiskare för förlust av fiskredskap m.
m.;
nr 379, av herr Spetz, om anskaffande
av ytterligare ett statligt undersökningsfartyg
för fisket; och
nr 380, av herr Franzén, angående förskott
ur anslaget till bidrag till jordbruket».
rationalisering eller ur jordfonden
till byggande av en fiskehamn vid Hallshuks
fiskeläge.
14
Nr 4.
Tisdagen den 2 februari 1954.
Föredrogs och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet den av herr
Bengtson m. fl. väckta motionen, nr 381,
om rätt för värnpliktiga och vissa studerande
att utnyttja veckoslutsbiljetter på
statens järnvägars busslinjer.
Föredrogs den av herr Bergvall m. fl.
väckta motionen, nr 382, om en rådgivande
folkomröstning angående beslutande
folkomröstning.
Herr BERGVALL (fp):
På förekommen anledning hemställer
jag å mina egna och mina medmotionärers
vägnar om kammarens tillstånd att
uppdela denna motion på två på det sättet,
att punkterna 2 och 3 i klämmen
utbrytes till en särskild motion, som därjämte
innehåller ett åberopande av
motiveringen i den ursprungliga motionen.
Sedan herr Bergvalls medmotionärer
instämt i denna hemställan, blev densamma
på gjord proposition av kammaren
bifallen.
I enlighet härmed blev ifrågavarande
motion uppdelad i två särskilda motioner,
av vilka den ena erhöll samma
nummer och överskrift som den ursprungliga
motionen samt den andra försågs
med nummer 387 och med överskrift:
om vissa anslag för en rådgivande
folkomröstning angående beslutande
folkomröstning.
Härefter hänvisades motionen nr 382
till konstitutionsutskottet och motionen
nr 387 till statsutskottet.
Föredrogs den av herr Ewerlöf m. fl.
väckta motionen, nr 383, om vissa åtgärder
för bostadsbristens hävande.
Herr EWERLÖF (h):
Herr talman! Även denna motion har
kommit att innehålla ämnen, som tillhöra
olika utskotts behandling. Med anledning
härav anhåller jag å mina egna
och mina medmotionärers vägnar om
kammarens tillstånd att uppdela motio
-
nen genom utbrytande av punkten 1 a
i klämmen till en särskild motion med
åberopande av motiveringen i huvudmotionen.
Efter det herr Ewerlöfs medmotionärer
instämt i denna anhållan, bifölls
densamma, varefter föreliggande motion
i enlighet därmed uppdelades i två särskilda
motioner, den ena med samma
nummer och överskrift som den ursprungliga
motionen samt den andra
med nummer 388 och med överskrift:
med förslag till förordning om bostadssparande.
Dessa motioner hänvisades, nr 383 till
statsutskottet och nr 388 till bevillningsutskottet.
Föredrogs den av herr Ewerlöf m. fl.
väckta motionen, nr 384, angående dels
ändring i lagen om allmän sjukförsäkring,
dels överarbetning av samma lag
m. m.
Herr EWERLÖF (h):
Beträffande motionen nr 384 föreligger
det förhållandet, att punkterna 2 b
och 2 c bör utbrytas till en särskild motion
med åberopande av motiveringen
i huvudmotionen. Jag hemställer därför
å mina egna och mina medmotionärers
vägnar om kammarens tillstånd till en
dylik uppdelning av motionen.
Sedan herr Ewerlöfs medmotionärer
instämt i denna hemställan, blev densamma
på gjord proposition av kammaren
bifallen.
I enlighet härmed blev förevarande
motion uppdelad i två särskilda motioner,
den ena med samma nummer och
överskrift som den ursprungliga motionen
samt den andra med nummer 389
och med överskrift: om åtgärder i syfte
att främja och stärka de erkända sjukkassornas
ställning.
Härefter hänvisades motionen nr 384
till behandling av lagutskott och motionen
nr 389 till statsutskottet.
Tisdagen den 2 februari 1954.
Nr 4.
15
Interpellation ang. reglerna för resning i mål.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott den av herr Ewerlöf
m. fl. väckta motionen, nr 385, angående
dels viss ändring av lagen om uppsikt
å jordbruk, dels upphävande av lagen
om kronans förköpsrätt.
Anmäldes att till kammaren överlämnats
dels
Kungl. Maj:ts skrivelse nr 50,
med redogörelse för de åtgärder som
vidtagits på grund av riksdagens skrivelser
den 4, 14 och 28 mars, den 18
april, den 12 och 23 maj 1953, nr 2,
nr 81, nr 101, nr 11, nr 227 resp. nr
294, i anledning av, såvitt nu är i fråga,
riksdagens år 1952 församlade revisorers
berättelse;
dels ock Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 51, angående anslag till ytterligare
aktieteckning i Norrbottens järnverk aktiebolag,
m. m.;
nr 54, med anhållan om riksdagens yttrande
angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna konferens
år 1953 vid dess trettiosjätte sammanträde
fattade beslut;
nr 59, angående anslag till understödjande
av helikopterflyg m. m.;
nr 60, med förslag till lag om yrkesskadeförsäkring
m. m.; samt
nr 61, med anhållan om riksdagens
yttrande över förslag till kungörelse om
ändring i kungörelsen den 4 juni 1937
(nr 292) angående förhandlingsrätt för
statens tjänstemän.
Den kungl. skrivelsen och de kungl.
propositionerna blevo nu var för sig föredragna
och lagda på bordet.
Interpellation ang. reglerna för resning i
mål.
Herr STEN (s) erhöll på begäran ordet
och anförde:
Herr talman! Även den, som respekterar
grundsatsen att lagstiftningen icke
har någonting med rättsskipningen att
skaffa och som även av andra orsaker
haft svårt för att hos sig uppdriva nå
-
got större intresse för vad som i medkammaren
och annorstädes förekommit
om den s. k. rättsrötan, får emellanåt en
erinran om att allt icke är väl beställt
på rättsvårdens livsviktiga område. Åtskilligt
av vad som förekommit under
Helandermålet, t. ex. städerskans vittnesmål,
måste av naturliga skäl anstå
till dess målet är slutdömt, innan det
tages upp i riksdagen. Men den repetionskurs
Z. Höglund ger i senaste bandet
av sina memoarer från den bekanta
förräderiprocessen blev för interpellanten
en skakande sådan erinran om huru
litet avståndet ibland är mellan högsta
rätt och högsta orätt. Det som gjorde
det starkaste intrycket var att Ivan Oljelund
på betryggande tidsavstånd från
de upprörda tider då domarna avkunnades
begärt resning men förvägrats
detta samt att justitierådet Nils Alexanderson
tillhört den majoritet i högsta
domstolen som dikterat detta beslut. För
en riksdagsman, som icke kommit i någon
kontakt med andra höga jurister,
ligger det nära till hands att sätta särskilt
högt sådana som deltagit i det politiska
livet. I detta fall bliv menige mans
slutsats: Det är icke något fel på Ivan
Oljelund, som vid tiden för domen var
en ideell anarkist, vilket ingen numera
av okunnighet torde översätta med terrorist.
Det är heller icke något fel på
Nils Alexanderson som hög jurist och
hederlig man. Alltså måste det vara något
fel på våra svenska lagbestämmelser
beträffande möjligheterna över huvud taget
att få resning i ett mål.
Även i andra fall, såsom ett uppmärksammat
sådant från min egen valkrets
häromåret, har det visat sig omöjligt att
få resning. Som obevandrad på området
tar sig icke interpellanten före att redogöra
för svensk rätt i detta avseende,
för förebilder i andra länder, eller att
föreslå någon ny ordning på området.
Men omtanken om rättsvården och om
rättsväsendets goda namn och rykte
driver honom att med anledning av det
anförda påkalla statsministerns uppmärksamhet.
Endast en tanke: Häradshövding
Gust. Edvv. Fahlcrantz, min
ungdoms »kämpe mot vår döda rätt»,
16
Nr 4.
Tisdagen den 2 februari 1954.
Interpellation ang. säkerhetsförhållandena vid järnvägskorsningar.
synes ha fått bekräftat, att ett ökat lekmannainflytande,
t. ex. i våra rådhusrätter,
varit av stort gagn. Skulle det icke
vara tänkbart att några lekmän av oomstridd
rättrådighet borde ingå i den instans
som skall bedöma resningsansökningar?
Jag
anhåller om kammarens tillstånd
att till hans excellens statsministern
få rikta följande interpellation:
Har Ers Excellens uppmärksammat
Z. Höglunds redogörelse för den s. k.
förräderiprocessen och för Ivan Oljelunds
resningsansökan?
Föranleder detta och andra fall Ers
Excellens att överväga något initiativ till
att söka lösa frågan om ur rättsvårdens
och rättssäkerhetens synpunkt betryggande
regler för att kunna få resning?
På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.
Interpellation ang. säkerhetsförhållandena
vid järnvägskorsningar.
Ordet lämnades härefter på begäran
till herr LUNDSTRÖM (fp), som yttrade:
Herr talman! De många olyckorna i
trafiken har väckt en livlig debatt under
det senaste året, och trafiksäkerhetsfrågorna
har tagits upp till prövning
i olika sammanhang. Det finns
emellertid ett avsnitt av detta problem,
där lösningarna redan sedan länge torde
vara i stort sett klara men erforderliga
åtgärder ändå inte vidtagits. Jag syftar
på de korsningar mellan relativt livligt
trafikerade vägar och järnvägar, där säkerhetsanordningar
ännu ej iordningställts.
Detta är desto mer anmärkningsvärt
som det gång på gång inträffat olyckor
med dödlig utgång, även vid korsningar,
där redan tidigare svåra olyckor
förekommit.
Det mest upprörande exemplet på
nyssnämnda förhållanden under senare
tid är den svåra olyckan i Almundsryd
den 27 december 1953. Mer än ett och
ett halvt år tidigare hade säkerhetskommittén
i Almundsryd beställt säkerhetsanordningar.
En hel serie olyckor hade
inträffat vid denna övergång. Ändå uteblev
de utlovade åtgärderna. Det är ingalunda
förvånande att allmänheten upprörs
av sådana förhållanden och att
pressen talar om »häpnadsväckande
upplysningar om järnvägens senfärdighet
då det gällt att ordna bevakningen».
Enligt uppgifter i tidningarna har
järnvägsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
tillsatt en samarbetsdelegation,
som skall ägna frågan om
järnvägskorsningarna speciell uppmärksamhet.
Delegationen skall upprätta en
förteckning över järnvägskorsningar,
som i första hand snabbt bör förses med
varningssignaler. Enligt uttalande av generaldirektören
Upmark för en stockholmstidning
för några veckor sedan
hoppas man nu kunna forcera arbetet.
Efter att ha följt utvecklingen på detta
område kan man dock inte helt befria
sig från känslan, att detta besked inte
utgör en tillräcklig garanti för att allt
som kan göras verkligen blir gjort. Liknande
inventering av behovet av säkerhetsanordningar
har nämligen företagits
tidigare utan att några mer betydande
resultat kunnat inregistreras. Därför
måste denna gång inventering och planläggning
följas av ett handlingskraftigt
realiserande av de goda föresatser, som
uppenbarligen förefinnes.
Med hänvisning till vad här anförts
får jag anhålla om första kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
kommunikationsdepartementet få ställa
följande fråga:
Vill herr statsrådet lämna en redogörelse
för de åtgärder som vidtagits eller
planerats för att snabbt komma till
rätta med det allvarliga problemet om
de otillfredsställande säkerhetsförhållandena
vid en rad av landets järnvägskorsningar?
Det
sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.
Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:
nr 390, av herr Svärd, i anledning av
Kungl. Maj :ts proposition nr 37, med
Onsdagen den 3 februari 1954.
Nr 4.
17
förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr
370), m. m.;
nr 391, av fru Gärde Widemar m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till allmän förfogandelag
m. m.;
nr 392, av herrar Magnusson och
Bergh, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till allmän förfogandelag
m. m.; samt
Ang. Högbroforsmålet.
nr 393, av herr Herlitz, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till utlänningslag.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.18.
In fidem
G. H. Berggren.
Onsdagen den 3 februari.
Kammaren sammanträdde kl. 14.00.
Ang. Högbroforsmålet.
Herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
ZETTERBERG, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att
vid detta sammanträde besvara herr Osvalds
fråga angående Högbroforsmålet,
erhöll ordet och anförde:
Herr talman! Herr Osvald har frågat
mig, om jag har för avsikt att med anledning
av den av f. d. lagmannen Lindstedt
utförda utredningen och det i denna
framlagda materialet angående Högbroforsmålet
överlämna detta till riksåklagaren
för eventuell åtgärd.
Innan jag svarar på denna fråga vill
jag erinra om några data rörande denna
sak. Den 18 december 1933 blev ingenjören
Torsten Kreuger av högsta domstolen
dömd till ansvar för bedrägeri
mot köpare av obligationer, som utgivits
av Högbroforsens industriaktiebolag, där
Kreuger varit verkställande direktör.
Vid två tillfällen har därefter Kreuger
begärt resning i målet. Högsta domstolen
har båda gångerna, i december 1936
och i april 1941, avslagit resningsansökningarna.
Vid det senare tillfället skedde
föredragningen av målet lika utförligt
som om det hade varit fråga om att på
nytt döma i själva saken.
2 Första kammarens protokoll 195b. Nr 1.
Dessutom har en granskning i saken
utförts av justitiekanslersämbetet år
1940, och resultatet därav har offentliggjorts
i tryck. Såsom kammarens ledamöter
väl vet, finns det även i övrigt
om denna sak ett mycket vidlyftigt material
publicerat både i pressen och i
särskilda skrifter. Påståendet att domen
skulle vara oriktig är inte nytt. Det har
anförts från Kreugers sida och understötts
med omfattande utredning i samband
med de tidigare resningsansökningarna
och senare.
Det nya, som nu har tillkommit, är att
Kreuger låtit lagmannen Lindstedt undersöka
målet. Hans omfattande utredning,
som nyligen har publicerats, har
gett till resultat att han anslutit sig till
Kreugers uppfattning, att Kreuger är
oskyldig till det brott för vilket han
dömts.
Enligt vår rättsordning finns det möjlighet
att få en lagakraftvunnen dom omprövad,
när särskilda skäl föreligger.
Detta kan göras endast av högsta domstolen
genom resning. I detta fall har,
som jag nyss nämnt, frågan om resning
redan varit prövad vid två tillfällen. Om
Kreuger nu anser sig ha fått fram nya
synpunkter eller nytt material genom
Lindstedts utredning, kan han när som
helst begära en förnyad prövning av
resningsfrågan hos högsta domstolen.
Självfallet har jag inte tagit ställning till
18
Nr 4.
Onsdagen den 3 februari 1954.
Ang. Högbroforsmålet.
frågan, om det nu föreligger skäl till
resning eller inte.
En resningsansökan kan för övrigt
göras inte bara av den som har dömts
till ansvar utan även av riksåklagaren i
hans egenskap av allmän åklagare vid
högsta domstolen. Han kan nämligen söka
resning även till den dömdes förmån.
Det brukar främst ske i sådana klara
och ostridiga fall, då det inte finns något
behov av att åklagaren såsom representant
för det allmänna uppträder
såsom motpart gentemot den dömde,
t. ex. när böter har förvandlats till fängelse,
trots att de redan har betalts. Detta
komplicerade och vidlyftiga mål är uppenbarligen
av ett helt annat slag. I detta
liksom i andra resningsfall ankommer
det naturligtvis på riksåklagaren att
själv taga ställning. Några anvisningar
från regeringens sida är enligt min mening
varken behövliga eller lämpliga.
Av vad jag nu har sagt framgår, att
regeringen inte anser sig böra ingripa
på grund av Lindstedts bok.
Herr OSVALD (fp):
Herr talman! Jag ber att först till herr
justitieministern få framföra mitt tack
för det svar som jag fått och för att svaret
kommit så snabbt.
Det är självfallet inte min mening att
ta upp själva sakfrågan till behandling,
det är den alltför stor till. Jag vill endast
understryka vad herr justitieministern
själv har framhållit, nämligen
att många gjort sig till tolk för en helt
annan uppfattning än den som högsta
domstolen kommit till. Senast har detta
skett i den skrift som publicerats av lagman
Lindstedt. Man får väl säga, att
den lidelsefria och mycket väl dokumenterade
granskning, som publicerats
av lagman Lindstedt, där han syftar till
att få svar på frågan om den åtalade
verkligen gjort sig skyldig till det brott
för vilket han dömts och där svaret blivit
icke skyldig, ger lekmannen anledning
att ställa frågan om inte särskilda
åtgärder borde vidtagas.
Lagman Lindstedt säger i sitt slutord
bl. a. följande: »Det är emellertid inte
bara så, att det framgått att Torsten
Kreuger saknat uppsåt att bedraga och
därför ej kan anses skyldig. Även övriga
förutsättningar för att bedrägeribrott
skall föreligga saknas. Kreuger har icke
genom oriktiga uppgifter vilselett någon,
som därav förletts att genom köp av
Högbroforsens obligationer utsätta sig
för en förlustrisk, som han ej förutsatt
eller haft anledning förutsätta. Ej heller
har någon av obligationsinneliavarna
genom köpet som sådant lidit förmögenhetsförlust.
»
Det torde väl inte kunna förtänkas
lekmannen, om han vid läsningen av
dessa rader frågar sig, om inte den stora
härva av affärstransaktioner, som utgör
bakgrunden till Högbroforsmålet, genom
lagman Lindstedts granskning kommit i
en sådan belysning att en omprövning
av hela ärendet kunde synas befogad. Det
förefaller mig som om en sådan omprövning
skulle vara av allra största värde för
vår rättsvård och att den därför borde
ligga i de rättsvårdande myndigheternas
intresse. Jag kan väl förstå justitieministern
då han säger att han inte tagit
ställning till frågan, om det nu föreligger
skäl till resning eller ej, men han
nämnde ju också att resningsansökan
kan göras av riksåklagaren. Justitieministern
säger nu att det blir riksåklagarens
sak att själv ta ställning till frågan,
om någon åtgärd bör vidtas. Men om jag
inte minns fel har dock justitieministern
vidtagit åtgärder för omprövning av vissa
andra mål, t. ex. då Kejnekommissionens
utredning överlämnades till riksåklagaren,
och en liknande åtgärd företogs
väl också i Haijbyaffären.
Det förefaller mig, som jag nyss sade,
som om man här skulle ha att göra med
en rättsfråga av sådan betydelse för
rättsvården i vårt land att det vore angeläget
att även den högste representanten
för rättsvården här i landet vidtog
någon positiv åtgärd för att få frågan
ytterligare prövad och för att få de påståenden,
som framställts bl. a. i lagman
Lindstedts utredning, ingående granskade
av högsta juridiska auktoritet.
Överläggningen förklarades härmed
slutad.
Onsdagen den 3 februari 1954.
Nr 4.
19
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts skrivelse nr 50,
med redogörelse för de åtgärder som
vidtagits på grund av riksdagens skrivelser
den 4, 14 och 28 mars, den 18
april, den 12 och 23 maj 1953, nr 2,
nr 81, nr 101, nr 11, nr 227 resp. nr
294, i anledning av, såvitt nu är i fråga,
riksdagens år 1952 församlade revisorers
berättelse.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 51,
angående anslag till ytterligare aktieteckning
i Norrbottens järnverk aktiebolag,
m. m.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 54, med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna
konferenser 1953 vid dess trettiosjätte
sammanträde fattade beslut.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 59,
angående anslag till understödjande av
helikopterflyg m. m.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts propositioner:
nr
60, med förslag till lag om yrkesskadeförsäkring
m. m.; och
nr 61, med anhållan om riksdagens
yttrande över förslag till kungörelse om
ändring i kungörelsen den 4 juni 1937
(nr 292) angående förhandlingsrätt för
statens tjänstemän.
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
herr Svärds motion, nr
390, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 37, med förslag till lag om änd
-
ring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda motioner:
nr
391, av fru Gärde Widemar m. fl.,
samt
nr 392, av herrar Magnusson och
Bergh,
båda i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till allmän förfogandelag
m. m.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott herr Herlitz’ motion,
nr 393, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till utlänningslag.
Herr MAGNUSSON (h) erhöll på begäran
ordet och yttrade:
Herr talman! Med hänsyn till ärendets
omfattning tillåter jag mig hemställa,
att tiden för avgivande av motioner
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 60, med förslag till lag om
yrkesskadeförsäkring m. m., måtte utsträckas
till det sammanträde, som infaller
näst efter 15 dagar från det propositionen
kom kammaren till handa.
Denna hemställan bifölls.
Anmäldes och bordlädes en av herr
Damström under sammanträdet till herr
talmannen avlämnad motion, nr 394, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till utlänningslag.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.11.
In fidem
G. H. Berggren.