Tisdagen den 18 oktober Sid Hälsningstal (Riksdagens protokoll 1955:23)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1955

FÖRSTA KAMMAREN

Nr 23

18—21 oktober

Debatter m. m.

Tisdagen den 18 oktober Sid Hälsningstal

av talmannen ...................................... 3

Interpellationer:

av herr Spetz ang. den nya metoden för skogstaxering .......... 4

av herr Wehtje ang. valutakontorets uppgifter ................ 5

av herr Norling om arbetstidsförkortning för vissa arbetargrupper 6

Fredagen den 21 oktober

Minnesord över herr Ohlsson, William .......................... 9

Interpellation av herr Franzén ang. kreditsvårigheterna för jordbrukare
m. fl............................................... 9 l

l Första kammarens protokoll 1955. Nr 23

df- '' ■ ■■<•

UOrtOTOJIM

| V?:,''

i . a \ /

r>YAjn\rM\\

/, ''I II / It It I A ! i < It ö ''I €<.<• !

:<!• > *l«l >1 <i

• tf i .ii’ ViHfitfoCi

		1 * ''ill f 1 i ‘		i. it.-.-■ ricu,''
				: 1''ii''oi li.iS-ij''1 jUi!
■		: •< ''‘ 1 .''t- -,/f . :•	i.; i r: (l‘*h	s'' i(\’A tm''!
		'' ''Ii''. '' ; ; '' ; ej T i: '' ils • :4.
	i'':».			•• rrifi T(.

				i in '' ''
				‘in -■ f: .I i

Tisdagen den 18 oktober 1955

Nr 23

Tisdagen den 18 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Herr TALMANNEN öppnade sammanträdet
med följande ord:

Då 1955 års riksdags höstsession nu
tar sin början, får jag hälsa kammarens
ärade ledamöter välkomna och förklarar
härmed sessionen öppnad.

Ledighet från riksdagsgöromålen för
fullgörande av uppdrag såsom ombud
vid Förenta Nationernas generalförsamling
i New York beviljades herrar Undén,
Sandler, Bergvall, Wahlund och
Bengtson för den tid, som åtginge för
uppdragets fullgörande.

Vidare beviljades herrar Elmgren, De
Geer och Näsgård ledighet från riksdagsgöromålen
för deltagande i Europarådets
rådgivande församlings sammanträde
i Strasbourg, herr Elmgren för tiden
till och med den 1 nästkommande
november, herr De Geer för tiden till
och med den 5 november och herr Näsgård
för tiden den 19—den 27 innevarande
månad.

Ytterligare beviljades herrar Geijer
och Strand ledighet från riksdagsgöromålen
för utrikes resa, den förre för tiden
till och med den 21 oktober och den
senare för tiden till och med den 22 i
samma månad.

Härefter upplästes tre till kammaren
inkomna ansökningar, vilka jämte därvid
fogade läkarintyg voro så lydande:

Till riksdagens första kammare

Med stöd av bilagda läkarintyg anhåller
jag härmed vördsamt om ledighet
från riksdagsarbetet under en månad,
räknat från höstsessionens början.

Borås den 15 oktober 1955

Bror A. Nilsson

Att riksdagsman Bror A. Nilsson, född
den 1/5 1888, boende Sturegatan 2, Borås,
varit intagen på Borås lasarett från
och med den 8/9 1955 och alltjämt kvarligger
för vård av Hypertonia + Albuminuria
och att han på grund härav är
förhindrad deltaga i riksdagens arbete
under en tid av minst en månad räknat
från och med nu, intygas på begäran.

Borås lasaretts med. avd. den 13 oktober
1955

B. Thorson
avd.-läkare

Till riksdagens första kammare

Med hänvisning till bifogade läkarintyg
får jag härmed anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet från och med
höstriksdagens början till och med den
17 november 1955.

Säter den 14 oktober 1955

Gustaf Snygg

Ledamoten av riksdagens första kammare
Gustaf Snygg, Säter, är på grund
av konvalescens efter genomgången operation
förhindrad deltaga i riksdagsarbetet
från och med den 18 oktober 1955
till och med den 17 november 1955, intygas.

Säter den 13 oktober 1955

M. Hjelm

Leg. läkare,
biträdande
överläkare

Till riksdagens första kammare

Med stöd av bifogade läkarintyg hemställer
undertecknad om ledighet från
riksdagsarbetet under tiden 18 oktober
—30 oktober.

Luleå den 14 oktober 1955
Helmer Persson

Nr 23

Tisdagen den 18 oktober 1955

Interpellation ang. den nya metoden för

Att riksdagsman Helmer Persson på
grund av brott på höger fotled varit och
är fr. o. m. den 11/9 1955 minst t. o. m.
den 30/10 1955 oförmögen till arbete,
intygar

Luleå den 10 oktober 1955
Per Linton
Leg. läkare

Även de av herrar Bror Nilsson, Snygg
och Helmer Persson sökta ledigheterna
beviljades.

Upplästes följande skrivelse från fullmäktige
i riksgäldskontoret:

Till riksdagens talmän

Under hänvisning till § 70 mom. 2
riksdagsordningen få fullmäktige i riksgäldskontoret
härmed anmäla, att statsrådet
S. Lindholm, vilken den 14 maj
1954 valdes till fullmäktig för valperioden
1954—1957, i och med sin utnämning
till statsråd den 12 september 1955
frånträtt uppdraget att vara fullmäktig
i riksgäldskontoret.

Stockholm den 22 september 1955

Å fullmäktiges vägnar:

Herman Kling

Torsten Bjerlöw

Med anledning härav beslöt kammaren,
att val av en fullmäktig i riksgäldskontoret
jämte en suppleant för denne
skulle anställas; och uppdrog kammaren
verkställigheten härav åt de vid detta
riksmöte av kammaren redan tillsatta
valmän och suppleanter för utseende av
riksdagens fullmäktige i riksgäldskontoret
jämte deras suppleanter. Åt dessa
valmän och suppleanter uppdrogs jämväl
att, därest vid det sålunda bestämda
valet skulle till fullmäktig utses någon
av de utav riksdagen valda suppleanterna
för fullmäktige, välja ytterligare en
suppleant.

Interpellation ang. den nya metoden för
skogstaxering

Herr SPETZ (fp) erhöll på begäran ordet
och anförde:

skogstaxering

Herr talman! I bevillningsutskottets
memorial nr 55 vid 1951 års riksdag med
anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut
beträffande fastighetstaxering av
växande skog anförde utskottet:

»Utskottet förutsätter att under den
tid, som alltså kommer att stå till buds
intill dess den nya metoden skall träda
i tillämpning Kungi. Maj:t ägnar frågan
om denna metods utformning i riktning
mot en förenkling fortsatt uppmärksamhet.
Vidare bör under tiden tillses
att upprättandet av hushållsplaner
och andra sådana uppskattningar av våra
skogar, som kunna underlätta metodens
tillämpning, på allt sätt uppmuntras.
Ävenledes bör undersökas, huruvida
icke i viss utsträckning vid nästa allmänna
fastighetstaxering, jämsides med
värdeberäkningen enligt den gamla metoden,
kunde verkställas en uppskattning
av erforderliga primärfaktorer för tilllämpning
av den nya metoden, så att
därefter genom en bearbetning av det
sålunda erhållna materialet utfallet i
praktiken av den nya metoden kunde
ytterligare bedömas.» Så långt utskottet.
Utskottets uttalande lämnades av riksdagen
utan erinran.

Enligt författningen skall allmän fastighetstaxering
äga rum år 1957. Vid
årets vårriksdag beslöts vissa ändringar
i taxeringsförordningen, innebärande att
tiden för förberedelse av taxeringen utsträckes
genom att arbetet igångsattes
tidigare under året före taxeringsåret.
Erforderliga beslut behöver sålunda träffas
snarast möjligt vid 1956 års riksdag.

Något som helst material för bedömning
av den nya metoden för skogstaxering
har dock mig veterligen icke offentliggjorts.
Utskottets och riksdagens mening
synes mig tydligt vara den, att resultatet
av den undersökning riksdagen
förutsatte skulle ske skulle föreligga i
så god tid, att en verklig jämförelse mellan
de båda metodernas användbarhet
kunde göras. En sådan jämförelse torde
icke kunna göras utan att skogsfastigheterna
inom de taxeringsdistrikt, där jämförelsematerialet
insamlats, blir föremål
för uppmätning av virkesförrådet och
grovleksklassen samt anteckning av träd -

Tisdagen den 18 oktober 1955

Nr 23

Interpellation ang. valutakontorets uppgifter

slag m. m. Uppenbarligen kommer en
sådan undersökning att kräva relativt
lång tid.

Med anledning av vad jag sålunda anfört
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
finansdepartementet få framställa följande
frågor:

1. Vilka åtgärder har regeringen vidtagit
för ernående av förenkling av den
nya metoden för skogstaxering?

2. Vilka åtgärder har från regeringens
sida vidtagits för att uppmuntra till upprättande
av hushållningsplaner och andra
sådana uppskattningar av våra skogar,
som kunde underlätta den nya metodens
tillämpning?

3. Kan statsrådet meddela när resultatet
av den jämförande undersökningen
rörande den gamla och den nya metodens
användbarhet blir tillgängligt?

4. Därest offentliggörandet av detta
utredningsresultat kommer att dröja ytterligare
någon tid, är statsrådet då beredd
att föreslå 1956 års riksdag uppskov
med nästa allmänna fastighetstaxering? På

gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. valutakontorets uppgifter Ordet

lämnades härefter på begäran
till herr WEHTJE (h), som yttrade:

Herr talman! I framställning till valutakontoret
har AB Volvo hemställt om
tillstånd att upptaga ett lån i USA på 4
milj. dollar. Lånet skulle avses för underlättande
av kreditgivning till köpare
av bolagets produkter bl. a. på den amerikanska
marknaden. Återbetalningen
skulle ske med 1 milj. årligen under tiden
1956—1959.

AB Volvos ansökan avslogs med bl. a.
den motiveringen att valutakontoret i sin
tillståndsgivning måste följa riksbankens
politik. Den kreditåtstramning som
riksbanken ansett nödvändig skulle en -

ligt kontorets mening motverkas eller
kringgås genom den ifrågasatta kortfristiga
upplåningen i utlandet.

Genom besvär av AB Volvo bragtes
valutakontorets beslut under Kungl.
Maj:ts prövning. Den 12 september fastställde
emellertid Kungl. Maj:t valutakontorets
beslut.

Efter proposition till 1939 års riksdag
(nr 265) beslöt riksdagen antaga lag
om förfogande över utländska betalningsmedel
m. m. under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden (valutalag).
På grundval av denna lag antog
1940 års riksdag en valutaförordning.
Kungl. Maj:t inrättade i anslutning härtill
valutakontoret, vilket enligt den utfärdade
instruktionen skulle utgöra
»riksbankens organ för handläggning av
frågor rörande tillämpningen av valutaförordningen».
Denna förordning upptar
icke därutöver några bestämmelser för
regleringens handhavande.

I ett interpellationssvar 1954 i andra
kammaren (prot. nr 32, sid. 142 ff.) uttalade
dåvarande statsrådet och chefen
för finansdepartementet, herr Sköld, att
valutakontoret hade »den rent ekonomiska
uppgiften att se till att våra tillgångar
av utländsk valuta används på ett
ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande
sätt». Valutaregleringen har sålunda
tillkommit för att i en tid av knapphet
på valutor möjliggöra hushållning med
de knappa valutatillgångarna. Någon annan
reglerande eller ekonomisk-politisk
uppgift har ej tillmätts denna reglering.
Av motiveringen för avslaget på AB Volvos
framställning att döma synes emellertid
valutakontoret vid sina avgöranden
numera även anlägga helt andra bedömningsgrunder
än de rent valutamässiga.
Frågan, huruvida detta sanktionerats
av Kungl. Maj:t, förefaller väsentlig.
Den meningen kan intolkas i det beslut
enligt vilket Kungl. Maj:t lämnade de ingivna
besvären utan avseende.

Att valutaregleringen snarast bör avskaffas
förefaller självklart. Den bör, till
dess stunden härför inträffar, undan för
undan uppmjukas. Att vidga den genom
att ge den nya uppgifter kan icke vara
välbetänkt.

6 Nr 23 Tisdagen den 18 oktober 1955

Interpellation om arbetstidsförkortning för vissa arbetargrupper

På grund av vad här anförts hemställer
jag om kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för finansdepartementet
få framställa följande frågor:

1) Innebär Kungl. Maj:ts avslag på
Volvos besvär, att Kungl. Maj :t även godkänt
den motivering valutakontoret anfört? 2)

Anser i så fall herr statsrådet, att
en sådan vidgning av området för valutakontorets
prövning står i överensstämmelse
med de syften som låg till grund
för riksdagens beslut 1939 att antaga en
valutalag, avsedd att tillämpas under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden? Det

sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Interpellation om arbetstidsförkortning
för vissa arbetargrupper

Herr NORLING (k) fick nu ordet och
anförde:

Herr talman! Den psykiska och fysiska
påfrestning för arbetarna, som den
pågående industriella rationaliseringen
medför, gör att frågan om arbetstidens
längd i allt högre grad kommer i brännpunkten.
Detta har bl. a. avspeglats på
de fackförbundskongresser som hållits
under sommaren.

Industriproduktionen bedrives nu med
löpande band och hand-i-hand-tillverkning,
där alla arbetstempon uträknats
och prissatts efter 100-dels och 1 000-dels minuter. Arbetsprocessen är underkastad
oupphörliga tekniska förändringar,
vilket kräver ständigt ökade ansträngningar
resp. anpassning från arbetarnas
sida. I många fall håller den mänskliga
faktorn, arbetskraften, inte längre stånd
mot de påfrestningar, som detta system
medför.

För att komma till rätta med de skadeverkningar,
som här avtecknar sig,
måste en allmän arbetstidsförkortning
genomföras. Ingen tvekan råder om de
ekonomiska förutsättningarna är för handen
för en sådan reform. Inom många
näringsgrenar skulle ett omedelbart ge -

nomförande kunna ske utan några som
helst svårigheter. Regeringens beslut
1954 att tillsätta en utredning, som enligt
direktiven inte borde tveka att framlägga
delförslag om arbetstidsförkortning,
gör att man på arbetarhåll nu förväntar
resultat i den riktningen.

Inte minst med hänsyn till de avtalsförberedelser,
som nu påbörjats i olika
fack och där arbetstidsförkortningen
framstår som ett trängande önskemål,
vore det angeläget med ett klarläggande
besked från regeringens sida. Jag anhåller
därför om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för socialdepartementet
få rikta frågan:

Ämnar regeringen under 1956, på
grundval av delförslag från pågående arbetstidsutredning,
förelägga riksdagen
förslag om arbetstidsförkortning för vissa
arbetargrupper?

Även denna anhållan bifölls.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

200, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Sydafrikanska
unionen för undvikande av dubbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt
beträffande inkomstskatter;

nr 201, angående finansiering av mellanriksvägen
Enafors—riksgränsen—
Stjördal;

nr 202, angående godkännande av beslut
om uttagande av särskild tullavgift
för vissa varuslag; och

nr 203, angående utlämnande av stödlån
till jordbrukare m. m.

Anmäldes och bordlädes riksdagens
revisorers berättelse angående tullverkets
kustbevakning.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 546, av herr Huss, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om socialhjälp, m. m.;

Onsdagen den 19 oktober 1955

Nr 23

nr 547, av herrar Anderberg och Pålsson,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag om socialhjälp,
m. m.;

nr 548, av herr Persson, Einar, och
herr Damström, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition med förslag till lag
om socialhjälp, m. m.;

nr 549, av herr Sunne, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om socialhjälp, m, m.; samt
nr 550, av herrar öhman och Norling,

i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående den framtida utformningen av
prissättningen på jordbrukets produkter.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.18.

In fidem
G. H. Berggren

Onsdagen den 19 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 200, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Sydafrikanska unionen
för undvikande av dubbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt beträffande
inkomstskatter.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr
201, angående finansiering av mellanriksvägen
Enafors—riksgränsen—Stjördal.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 202, angående godkännande av beslut
om uttagande av särskild tullavgift
för vissa varuslag.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 203, angående utlämnande av stödlån
till jordbrukare m. in.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:

nr 546, av herr Huss,
nr 547, av herrar Anderberg och
Pålsson,

nr 548, av herr Persson, Einar, och
herr Damström, samt
nr 549, av herr Sunne,

alla i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om socialhjälp,
m. m.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
den av herrar Öhman och
Norling väckta motionen, nr 550, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
den framtida utformningen av
prissättningen på jordbrukets produkter.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
riksdagens revisorers berättelse
angående tullverkets kustbevakning.

Anmäldes och bordlädes en av bankoutskottet
jämlikt § 21 riksdagsstadgan
gjord anmälan, att till utskottet från
fullmäktige i riksbanken inkommit
framställning om pension till Hilma Vilhelmina
Henning, född Törnros, änka
efter avlidne f. d. tryckerimästaren vid
riksbankens sedeltryckeri Edvin Henning.

Nr 23

Onsdagen den 19 oktober 1955

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 551, av fru Sjöström-Bengtsson och
herr Nåsström, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag
om socialhjälp, m. m.;

nr 552, av fru Gärde Widemar m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om socialhjälp,
m. m.;

nr 553, av herr Danmans, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om socialhjälp, m. m.;

nr 554, av herr Johansson, Anders, i
anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag om socialhjälp,
m. m.;

nr 555, av herr Ohlon m. fl., i anledning
av Kungl. Majrts proposition angående
den framtida utformningen av
prissättningen på jordbrukets produkter; nr

556, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
den framtida utformningen av
prisättningen på jordbrukets produkter;

nr 557, av herr Elofsson, Gustaf, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
den framtida utformningen av
prissättningen på jordbrukets produkter; nr

558, av herr Werner m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition
angående den framtida utformningen av

prissättningen på jordbrukets produkter; nr

559, av herr Holmquist m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition angående
den framtida utformningen av
prissättningen på jordbrukets produkter; nr

560, av herr Andersson, Lars, och
herr Pålsson, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående den framtida
utformningen av prissättningen på
jordbrukets produkter;

nr 561, av herr Jonsson, John Wiktor,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående den framtida utformningen
av prissättningen på jordbrukets
produkter;

nr 562, av herr Larsson, Sigfrid, m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående den framtida utformningen
av prisättningen på jordbrukets produkter;
och

nr 563, av herr Persson, Kart, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition angående
den framtida utformningen av
prisättningen på jordbrukets produkter.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.04.

In fidem
G. H, Berggren

Fredagen den 21 oktober 1955

Nr 23

Fredagen den 21 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Herr TALMANNEN yttrade:

Högst oväntat har underrättelse ingått
om att ledamoten av denna kammare
William Ohlsson, Simrishamn, på resa
mot sitt hem avlidit. Som representant
här för Blekinge och Kristianstads län
bevistade han i år sin 7 :e riksdag. Den
avlidne kamraten var en gedigen och
sympatisk medborgare, som med stort
intresse deltog i uppgifter, som berörde
allmänna angelägenheter. Vi har anledning
uttala tacksamhet för redligt utfört
arbete och lysa frid över hans minne.

Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.

Föredrogs och lades till handlingarna
den av bankoutskottet jämlikt § 21
riksdagsstadgan gjorda anmälan, att till
utskottet från fullmäktige i riksbanken
inkommit framställning om pension till
Hilma Vilhelmina Henning, född Törnros,
änka efter avlidne f. d. tryckerimästaren
vid riksbankens sedeltryckeri Edvin
Henning.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:

nr 551, av fru Sjöström-Bengtsson
och herr Näsström,

nr 552, av fru Gärde Widemar m. fl.,
nr 553, av herr Danmans, och
nr 554, av herr Johansson, Anders,

alla i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om socialhjälp,
m. m.

Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:
nr 555, av herr Ohlon m. fl.,
nr 556, av herr Ewerlöf in. fl.,
nr 557, av herr Elofsson, Gustaf,

2 Första kammarens protokoll 1955. Nr 23

nr 558, av herr Werner m. fl.,
nr 559, av herr Holmquist m. fl.,
nr 560, av herr Andersson, Lars, och
herr Pålsson,

nr 561, av herr Jonsson, John Wiktor,
m. fl.,

nr 562, av herr Larsson, Sigfrid, m. fl.,
och

nr 563, av herr Persson, Karl,

alla i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående den framtida utformningen
av prissättningen på jordbrukets
produkter.

Interpellation ang. kreditsvårigheterna
för jordbrukare m. fl.

Herr FRANZÉN (bf) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Det står givetvis klart,
att den skärpning av kreditpolitiken,
som under året ägt rum, varit en nödvändig
åtgärd för förhindrande av en
ny inflationistisk utveckling. Fortfarande
är läget sådant, att en restriktiv politik
i detta avseende måste föras.

Man kan emellertid allvarligt ifrågasätta,
om inte kreditrestriktionernas tilllämpning
för vissa delar av näringslivet
medför en alltför hård påfrestning.
Många företag, som för sin fortsatta
verksamhet är absolut beroende av krediter,
har nu mycket stora svårigheter
att få erforderligt kapital. Det gäller
framför allt jordbruket — men också i
stor utsträckning mindre och medelstora
företag inom handel, hantverk och industri.
I synnerhet har de nystartade
företagen drabbats hårt. De har givetvis
i mycket stor utsträckning måst räkna
med att basera sin verksamhet på krediter.
I det skärpta ekonomiska läget har
de emellertid ofta inte möjligheter att få
låna de pengar, som de oundgängligen
behöver. För många jordbrukare och
andra småföretagare, som inte kan få de
nödvändiga krediterna i bankerna eller

10 Nr 23 Fredagen den 21 oktober 1955

Interpellation ang. kreditsvårigheterna för jordbrukare m. fl.

på annat sätt, hotar läget att bli ohållbart.

Jordbruket är under alla förhållanden
en i hög grad kapitalkrävande näring.
Genom sommarens skördeskador och
därmed minskade inkomster har jordbrukets
behov av krediter ökats i oerhörd
omfattning. De nya stödlån, som
nu föreslagits i proposition till riksdagen,
kommer givetvis att innebära betydande
lättnader i de svårigheter, som
skördeskadorna förorsakat. Det står
emellertid klart, att läget inom jordbruket
är så allvarligt, att för dess vidkommande
lättnader måste ske i de allmänna
kreditrestriktionerna.

Såsom av konjunkturinstitutets nu avgivna
rapport angående höstens ekonomiska
läge framgår, har industriinvesteringarna
under året ökat i mycket betydande
omfattning, medan jordbrukets
investeringar i år sannolikt blir något
mindre än under fjolåret. Det torde väl
inte kunna bestridas, att det är av synnerligen
stor vikt, att man även inom
jordbruket får möjligheter att fortlöpande
anskaffa tidsenligare och rationellare
maskiner och andra hjälpmedel, om en
ur hela samhällets synpunkt önskvärd
effektivitetsförbättring skall kunna
uppnås.

Den aktuella situationen inom jordbruket
är så allvarlig, att många jordbrukare
på grund av brist på kapital har
mycket stora svårigheter att hålla en normal
jordbruksdrift i gång. Om kreditrestriktionerna
tillämpas på sådant sätt,
att den normala produktionen hämmas,
förfelar de sitt syfte. Det kan ju inte
gärna sägas, att några inflationistiska
impulser här kan komma från jordbrukssidan.
Det måste tvärtom ur samhällsekonomisk
synpunkt vara nödvändigt,
att jordbruksproduktionen kan
upprätthållas.

Såsom jag tidigare framhållit, är kreditsituationen
synnerligen allvarlig även
för många mindre företagare inom handel,
hantverk och industri. Även för
dem gäller i stor utsträckning, att de
inte kan få erforderligt kapital för upprätthållande
av sin verksamhet. Sådana

småföretag är ju oftast lokaliserade till
landsbygd och landsort. På Gotland
t. ex., där vi är beroende av kapital utifrån
för kreditförsörjningen, har vi visserligen
ännu ett föga differentierat näringsliv,
men vi har dock under senare
tid lyckats få i gång en hel del företag
med hantverksmässig eller mindre industriell
verksamhet. Många sådana oftast
relativt nystartade företag befinner
sig nu i ett synnerligen besvärligt läge,
då de inte kan få de erforderliga driftkrediterna.
Skall vi lyckas differentiera
näringslivet på landsbygden i önskvärd
utsträckning, så måste vi ju också se till,
att företagen får krediter, så att de kan
existera.

Det är, såsom jag framhållit, nödvändigt
att fortfarande bibehålla en restriktiv
kreditpolitik. Den nuvarande tilllämpningen
av kreditrestriktionerna är
emellertid enligt min mening inte tillfredsställande.
De stora företagen synes
inte ha några större svårigheter att erhålla
krediter. Den kreditåtstramning,
som under året ägt rum, har alltför ensidigt
drabbat jordbrukare och andra
småföretagare. Det borde enligt min mening
vara möjligt att på andra områden
hålla tillbaka investeringarna i större
utsträckning, så att jordbrukare och
andra småföretagare kan få de krediter,
som är absolut nödvändiga för verksamhetens
upprätthållande. Det är också
angeläget att kommunerna får möjligheter
att göra de investeringar, som
måste bedömas som nödvändiga. Det har
t. ex. hänt, att kommun fått åläggande
att lösa vatten- och avloppsfrågan, men
det har varit synnerligen svårt för kommunen
att få låna de pengar, som erfordras
för arbetet. Det synes vara anledning
att understryka, att kreditrestriktionerna,
om det avsedda syftet
skall kunna uppnås, inte kan få tillämpas
på sådant sätt, att den verksamhet,
som är absolut nödvändig för produktionens
och folkförsörjningens upprätthållande,
inte får det kapital som behövs.

Med anledning av vad jag här anfört
får jag anhålla om kammarens tillstånd

Fredagen den 21 oktober 1955

Nr 23

Interpellation ang. kreditsvårigheterna för jordbrukare m. fl.

att till statsrådet och chefen för finansdepartementet
ställa följande frågor:

Har statsrådet uppmärksammat de stora
svårigheter, som tillämpningen av
kreditrestriktionerna medför i nämnda
avseenden, och har statsrådet i så fall
för avsikt att vidtaga åtgärder i syfte
att få till stånd en sådan tillämpning,
att jordbrukare och andra småföretagare
samt även kommunerna kan få de
krediter som är nödvändiga?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.08.

In fidem
G. H. Berggren