Tisdagen den 15 januari
ProtokollRiksdagens protokoll 1963:2
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
Nr 2
ANDRA KAMMAREN
1963
15—16 januari
Debatter m. m.
Tisdagen den 15 januari
Sid.
Interpellationer av:
herr Lassinantti ang. principerna för beredande av sysselsättning
åt arbetslösa i övre Norrland, m. m......................... 4
herr Lindström ang. uppsikten över brandskyddet vid vissa vårdanstalter
................................................. 5
herr Ekström i Iggesund ang. kommunernas skyldighet att avlämna
statistiska uppgifter..................................... 6
herr Larsson i Hedenäset ang. verkningarna för övre Norrland av
prisutjämningen å mjölk och mejeriprodukter................ 7
herr Carlsson i Huskvarna ang. rabatterade järnvägsresor för folkpensionärer
.............................................. 8
herr Berglund ang. förbättring avlägenhetsarrendatorernas ställning 9
herr Börjesson i Falköping ang. vården av kvinnliga alkoholister 10
herr Blidfors ang. fackrepresentationen i skolstyrelserna......... 12
Onsdagen den 16 januari
Interpellation av fru Thunvail ang. skolungdomens möjligheter
att erhålla praktisk yrkesorientering på sjukhus och inom polisväsendet
................................................ 22
Samtliga avgjorda ärenden
Tisdagen den 15 januari
Val av talmanskonferens....................................... 3
» » kanslideputerade....................................... 3
» » suppleanter för kanslideputerade......................... 3
» » kanslitillsättare........................................ 3
» » ekonomideputerade..................................... 4
1 —Andra kammarens protokoll 1963. Nr 2
2 Nr 2 Innehåll
Onsdagen den 16 januari
Sid.
Val av ledamöter i de ständiga utskotten........................ 15
» » statsrevisorer med suppleanter.......... 16
» » medlemmar i Nordiska rådet............................. 17
» » suppleanter i de ständiga utskotten...................... 17
» » suppleanter i Nordiska rådet............................. 20
Tisdagen den 15 januari 1963
Nr 2
3
Tisdagen den 15 januari
Kl. 16.00
§ 1
Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökningar:
Till riksdagens andra kammare
Härmed får jag anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet under tiden 15—18
januari 1963 för att i Strasbourg deltaga
i sammanträde med Europarådets
rådgivande församling.
Stockholm den 12 januari 1963
Gunnar Heckscher
Till riksdagens andra kammare
Härmed får jag anhålla om ledighet
från riksdagsgöromålen under tiden
fr. o. m. den 14 t. o. m. den 18 januari
för deltagande i sammanträde i Strasbourg
med Europarådets rådgivande
församling.
Stockholm den 12 januari 1963
Sven Gustafson
Kammaren biföll dessa ansökningar.
§ 2
Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen;
och blev därtill utsedda
herr
Gustafsson i Stockholm,
» Heckscher,
» Hedlund och
» Ohlin,
envar med 113 röster.
§ 3
Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till
Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade:
Herr talman! För vart och ett av de
ytterligare val som skall företagas vid
1* — Andra kammarens protokoll 1963.
detta plenum ber jag att få avlämna en
gemensam lista, vilken godkänts av de
av kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.
Den av herr förste vice talmannen beträffande
detta val avlämnade listan upptog
under partibeteckningen »Gemensam
lista» följande namn:
Petterson i Degerfors
von Friesen.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Petterson i Degerfors och von Friesen
utsedda till kanslideputerade.
§ 4
Verkställdes val av två suppleanter
för under nästföregående paragraf omförmälda
kanslideputerade.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Östrand
Hamrin i Jönköping.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Östrand och Hamrin i Jönköping
utsedda till suppleanter för kanslidepnterade.
§ 5
Företogs val av sex ledamöter att jämte
herr talmannen och herrar vice talmän
tillsätta befattningshavare hos kammaren.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
Nr 2
4
Nr 2
Tisdagen den 15 januari 1963
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Nilsson i Göteborg
Ekström i Björkvik
Hammar
Nilsson i Göingegården
Jacobsson i Sala
Wahlund.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.
§ 6
Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Sandell, fröken
Gustafsson i Borås
von Seth
Vigelsbo.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.
§ 7
Ordet lämnades på begäran till
Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde:
Herr talman! Jag hemställer, att kammaren
måtte vid plenum onsdagen den
16 innevarande januari utse suppleanter
i de ständiga utskotten till ett antal
av 19 i konstitutionsutskottet och
andra lagutskottet, 30 i statsutskottet,
21 i bevillningsutskottet och allmänna
beredningsutskottet, 18 i bankoutskottet,
20 i jordbruksutskottet samt 17 i
vart och ett av de övriga utskotten utom
i utrikesutskottet, där antalet grundlagsenligt
skall vara åtta.
Kammaren biföll denna hemställan.
§ 8
Interpellation ang. principerna för beredande
av sysselsättning åt arbetslösa i
övre Norrland, m. m.
Ordet lämnades på begäran till
Herr LASSINANTTI (s), som yttrade:
Herr talman! Strax efter höstriksdagens
slut föregående år inflöt uppgifter
i pressen oni att arbetsmarknadsmyndigheterna
i fortsättningen skulle följa
nya vägar i fråga om sysselsättning av
arbetslösa i övre Norrland. I den efterföljande
debatten har det gjorts gällande,
att arbetsmarknadsstyrelsen skulle
överväga att i betydande utsträckning
placera arbetslösa från övre Norrland
i beredskapsarbete vid vägföretag
i mellersta och södra Sverige.
Trots att det sålunda gjorts gällande
att man för övre Norrlands vidkommande
står arbetsmarknadspolitiskt inför
en ny giv, så har det varit svårt
att bilda sig en uppfattning om vilka
konkreta åtgärder man har att emotse.
Denna oklarhet har skapat oro och
ängslan hos de arbetslösa och deras familjer
samt villrådighet och osäkerhet
inte minst bland kommunalmännen. Berörda
myndigheter inom arbetslöshetsområdena
har inte heller kunnat redovisa,
om man står inför en ny princip
och vad den i så fall innebär.
T. ex. Norrbottens län har under senare
år avstått årligen omkring 2 000
arbetsföra personer, varav ca 90 % är
under 35 år, för att hålla produktionen
i gång i andra län. Samtidigt yrkesutbildar
man ungdom i stor utsträckning
för samma ändamål. Ordföranden
i länsarbetsnämnden framhöll nyligen
i ett offentligt uttalande, att Norrbottens
län funnit sig i detta utan att knota.
Kan fortsatte: »Men att vi i avsevärd
omfattning skall avstå arbetskraft
för att i södra och mellersta Sverige
bygga vägar, som vi själva har ett stort
och väl dokumenterat behov av; det är
att gå för långt.» Länsarbetsnämndens
ordförande ansåg vidare, att en sådan
utveckling kunde motverka de ansatser
Tisdagen den 15 januari 1963
Nr 2
o
Interpellation ang. uppsikten över brandskyddet vid vissa vårdanstalter
till en aktivare lokaliseringspolitik, som
gjorts på sistone.
I pressen har det anförts, att vägbyggandet
i övre Norrland till följd av beredskapsarbetena
nått en sådan omfattning,
att man nått längre än vad man
beräknat i de s. k. flerårsplanerna. Att
vägbyggandet i Norrbotten tack vare
betydande insatser av beredskapsmedel
och bidrag från konjunkturutjämningsmedel
nått en betydande omfattning bör
vitsordas med tacksamhet.
Man måste emellertid anlägga en mer
nyanserad syn på vägbyggandet i Norrbottens
län. Norrbottenplanens vägbyggnädsprogram
omfattar en 1 O-årsplan,
varav återstår ännu 7 år. Beträffande
sektorsvägarna — d. v. s. länsvägar med
koncentration av tung trafik — har planen
hittills kunnat hållas, men för
skogsbidvägarna föreligger en avsevärd
eftersläpning.
Vidare måste man erinra sig, att sektorsvägarna
inte berörde Tornedalen,
vars vägproblem behandlats i samband
med Tornedalsutredningen. Angelägenheten
av att öka vägbyggandet i Tornedalen
och Överkalixbygden har understrukits
av riksdagen så sent som i november
månad förra året i samband
med behandlingen av riktlinjerna för
utveckling av Tornedalens näringsliv.
Därjämte har riksdagen i december
1961 förordat, att Graddisvägen —
d. v. s. mellanriksvägen mellan Arjeplog
och Bodö —- skall påbörjas som
beredskapsarbete.
Det finns sålunda ett betydande antal
för den allmänna samfärdseln angelägna
vägbyggnadsobjekt som lämpligen
kan komma till stånd som beredskapsarbeten
för att öka sysselsättningen i
Norrbottens län.
Med stöd av vad ovan anförts hemställer
jag att med kammarens tillstånd
till herr statsrådet och chefen för socialdepartementet
få framställa följande
frågor:
1. Har arbetsmarknadsmyndigheterna
godtagit en princip, som innebär att
arbetslösa från övre Norrland i en annan
omfattning än tidigare placeras i
vägarbeten i mellersta och södra Sverige,
och om så är fallet, vill statsrådet
redovisa dess konkreta innebörd för
riksdagen?
2. Har riksdagens uttalanden om
Graddisvägen och vägbyggandet i Tornedalen
ännu kunnat beaktas av arbetsmarknadsmyndigheterna?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 9
Interpellation ang. uppsikten över
brandskyddet vid vissa vårdanstalter
Ordet lämnades på begäran till
Herr LINDSTRÖM (s), som yttrade:
Herr talman! Uppsikten över brandskyddet
vid åldringsvårdsanstalterna
sker genom länsstyrelsernas försorg av
väl kvalificerad personal. Vid andra
vårdanstalter ute på landsbygden utförs
motsvarande inspektion av personal
inom den lokala brandberedskapen,
som väl endast i undantagsfall förfogar
över för sådana uppgifter tillräckligt utbildad
arbetskraft.
Brandkatastrofen vid Locknegårdens
vårdhem utanför Östersund, vid vilken
nio vårdtagare innebrändes, har gett en
skrämmande relief åt detta missförhållande,
varför jag hemställer om andra
kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för socialdepartementet få
framställa följande frågor:
Har man inom socialdepartementet
observerat den bristfälliga uppsikten
över brandskyddet vid vissa vårdanstalter
och om så är fallet, har herr statsrådet
för avsikt att vidtaga erforderliga
åtgärder för att alla vårdanstalter
får någorlunda likartad uppsikt över
sitt brandskydd?
Denna anhållan bordlädes.
G
Nr 2
Tisdagen den 15 januari 1963
§ 10
Interpellation ang. kommunernas skyldighet
att aYlämna statistiska uppgifter
Ordet lämnades på begäran till
Ilerr EKSTRÖM i Iggesund (s), som
yttrade:
Herr talman! Jämlikt Kungl. Maj:ts
kungörelse den 6 juni 1962 (SFS nr
330/62) åligger det kommun att till statistiska
centralbyrån avlämna dels sammandrag
för nästföregående år av kommunens
räkenskaper beträffande kommunala
ändamål och dels efter anmaning
sådana uppgifter som erfordras
för samhällsekonomisk analys. Med
kommun menas landskommun, köping,
stad, municipalsamhälle, landstingskommun,
församling, pastorat och annan
kyrklig samfällighet. Vidare föreligger
motsvarande uppgiftsskyldighet
för kommunalförbund eller i annan
form organiserad kommunal sammanslutning.
I och med att den förenämnda kungörelsen
trädde i kraft, upphörde de
enligt den tidigare kungörelsen (SFS nr
617/52) mindre långt gående bestämmelserna
om uppgiftsskyldighet att
gälla.
Jag är angelägen framhålla, att det
givetvis är erforderligt med statistiskt
material från kommunerna, eftersom
dessa representerar en avsevärd del av
samhällsekonomien. Oavsett vilken
verksamhet det gäller, måste man dock
ständigt vara aktsam så att statistik icke
får bliva ett självändamål, och jag
ställer mig betänksam inför den utveckling
som kunnat konstateras under
det gångna året. Kommunerna har
ålagts lämna uppgifter i en omfattning,
som förorsakar en stor och irriterande
arbetsbörda för vederbörande tjänstemän
vid tider av året, då andra angelägna
frågor ovillkorligen måste handläggas.
Detta bär till följd, att man i
många fall har anledning misstänka, att
tillräcklig tid icke stått till förfogande,
varigenom redovisningen kunnat bliva
bristfällig och icke helt rättvisande.
Med tanke på den vidare handläggningen
av grundmaterialet och ändamålet
med statistiken är detta i högsta grad
betänkligt. Härtill kommer, att de tillhandahållna
blanketterna tyvärr många
gånger icke ansluter sig till den kommunala
bokföringen, vilket ökar svårigheterna
att lämna korrekta uppgifter.
Som exempel på den omfattande uppgiftsskyldigheten
vill jag anföra, att en
landskommun med ca 5 000 invånare
under år 1962 ålagts lämna följande
uppgifter:
31/1 Kreditmarknadsstatisitiska uppgifter
per den 31/12 1961.
1/3 Kommunala bruttoinvesteringar
under åren 1961 och 1962.
15/4 Kommunal finansstatistik för år
1961.
31/7 Kreditmarknadsstatistiska uppgifter
per den 30/6 1962.
1/9 Bruttoinvesteringar m. in. (kvartalsstatistik).
5/11 Prognos för utgifter och inkomster
samt specifikation av investeringar
åren 1962 och 1963.
5/11 Verkliga utgifter och inkomster
år 1961 samt prognos för utgifter och
inkomster åren 1962 och 1963, avseende
kommunala företag, vilka drivs i
form av aktiebolag, stiftelser eller ekonomiska
föreningar.
Till detta bör fogas, att vissa här ovan
upptagna uppgifter icke avkrävts samtliga
landskommuner. Det torde dock
finnas skäl att ställa sig den frågan, om
det icke vore möjligt att begränsa eller
i varje fall koncentrera uppgiftslämnandet.
Härigenom skulle säkerligen
den fördelen vinnas, att ett säkrare siffermaterial
ställdes till förfogande för
central bearbetning. I årets statsverksproposition
(bilaga 9 finansdepartementet)
omnämnes de åtgärder som vidtagits
för att effektivisera och förbättra
den statliga statistikproduktionen.
Den fortsatta centraliseringen av verksamheten
beräknas successivt medföra
en kvalitetsförbättring av det statistiska
materialet. Oavsett vilka åtgärder
7
Tisdagen den 15 januaifi 1963
Interpellation ang. verkningarna för övre
mejeriprodukter
som i detta syfte vidtagas på det centrala
planet, är man likväl beroende av
de infordrade grunduppgifterna.
Under hänvisning till det anförda anhåller
jag om andra kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för finansdepartementet få framställa
följande fråga:
Anser statsrådet att möjligheter finnes
till en begränsning eller samordning
av kommunernas skyldighet att avlämna
statistiska uppgifter, utan att
därmed kravet på ett allsidigt underlag
för den samhällsekonomiska analysen
eftersättes?
Denna anhållan bordlädes.
§ 11
Interpellation ang. verkningarna för
övre Norrland av prisutjämningen å
mjölk och mejeriprodukter
Ordet lämnades på begäran till
Herr LARSSON i Hedenäset (ep), som
yttrade:
Herr talman! Under innevarande år
kommer olika spörsmål angående jordbrukets
bristande lönsamhet att påkalla
statsmakternas uppmärksamhet. Det
är att hoppas att frågan om jordbrukets
inkomsteftersläpniing ej blott skall bli
föremål för överväganden utan att även
positiva lösningar skall ernås. Utöver
spörsmålet i stort anmäler sig emellertid
även lokala problem som för de
bygder det gäller är av den största betydelse.
Häribiand synes frågan om
jordbruket i övre Norrland och förbättring
av dess lönsamhet ha den aktualiteten
att den bör särskilt observeras.
Jordbruket i övre Norrland — varmed
här i första hand åsyftas Norrbottens
län och Västerbottens läns lappmark
— brottas med särskilda svårigheter.
Differentieringsmöjligheterna är
av klimatiska och andra orsaker starkt
begränsade, varför mjölkproduktionen
2* — Andra kammarens protokoll 1963.
Norrland av prisutjämningen å mjölk och
är den dominerande produktionsgrenen.
Eftersom denna produktion i allmänhet
är mindre lönsam och då produktionskostnaderna
av naturliga orsaker
är betydligt högre i denna landsdel
än i andra delar av landet, blir även
jordbrukets lönsamhet synnerligen otillfredsställande.
Behovet av ett livskraftigt jordbruk
i landets nordliga delar borde väl vara
ställt utom allt tvivel. För ett i övrigt
expanderande näringsliv och däri sysselsatta
är det angeläget med en jordbruksproduktion
av sådan storleksordning
att behovet av färskvaror — framför
allt mjölk — kan tillgodoses. Ur beredskapssynpunkter
framstår det som ett
hela landets intresse att jordbruksproduktionen
i norr kan upprätthållas på
en ej alltför låg nivå.
Som ett uttryck för behovet av ett
livskraftigt jordbruk må även noteras
den stigande mjölkkonsumtionen i Norrbottens
län. De senaste åren har konsumtionsökningen
uppgått till 2,4—
2,5 % per år, mot omkring 1 % för landet
i dess helhet. Smörkonsumtionen
inom länet överstiger samtidigt produktionen
med ca 1,5 milj. kg per år.
Trots här i korthet relaterade förhållanden
i fråga om produktionsbetingelser
och behovet av mjölkprodukter
får mjölkproducenterna i Norrbotten
genom nu gällande utjämningsförfarande
med betydande belopp årligen
stödja mjölkproduktionen i trakter med
bättre produktionsbetingelser och möjligheter
till en långtgående differentiering
av jordbruksdriften. Detta har
t. o. m. lett till att avräkningspriset till
mjölkleverantörerna blivit sänkt trots
ett höjt utförsäljningspris till konsumenterna.
Under åren 1960 och 1961 har mjölkleverantörerna
i Norrbotten till den gemensamma
regleringskassan i netto fått
avstå 2,5 respektive 3,9 milj. kronor,
motsvarande 3,73 resp. 5,57 öre/kg invägd
mjölk. Enligt av Norrbottens läns
Nr 2
8
Nr %
Tisdagen den 15 januari 1963
Interpellation ang. rabatterade järnvägsresor för folkpensionärer
producentförening upprättad prognos
för år 1962 torde motsvarande nämnda
år komma att uppgå till i runt tal 6
milj. kronor, motsvarande ca 8,6 öre/kg
invägd mjölk. Detta skulle innebära att
hela det belopp, som enligt riksdagens
beslut i form av extra mjölkpristillägg
skall utgå till länet, åtgår för att täcka
skillnaden mellan erlagd och erhållen
utjämning. Motiveringen för det extra
mjölkpristillägget var, att det skulle
utgöra en kompensation för ogynnsamma
produktionsbetingelser och ge jordbrukare
inom olika områden likartade
möjligheter att uppnå en viss inkomst
av mjölkproduktionen. Det måste då
starkt ifrågasättas om detta statliga stöd
indirekt skall användas för prisstöd i
områden med bättre produktionsbetingelser.
Det framstår som riktigt att vid tilllämpandet
av ett utjämningsförfarande
hänsyn tages till de olika områdenas
möjligheter till annan produktion. Ifrågasättas
måste det riktiga i att ett område,
som är hänvisat till att så gott
som uteslutande producera mjölk och
även har en stor andel försäljning av
konsumtionsmjölk, skall tvingas avstå
medel till områden med låg k-mjölkprocent
oavsett vilka möjligheter där föreligger
till annan jordbruksproduktion.
Så mycket mera måste detta ifrågasättas
som jordbruket i övre Norrland
ej kan lastas för den överproduktion
av smör som föreligger och de exportförluster
som uppstår.
De missförhållanden som bär måste
anses föreligga har tidigare på olika
sätt påtalats. Jordbrukarnas ekonomiska
och fackliga föreningsrörelse i Norrbotten
har sålunda ingett framställningar
härom bl. a. till Kungl. Maj:t och
statens jordbruksnämnd. I olika riksdagsmotioner,
senast åren 1961 och
1962, har här berörda förhållanden även
uppmärksammats. Vid behandlingen år
1961 framhöll riksdagen »angelägenheten
av att Kungl. Maj:t bär sin uppmärksamhet
riktad på utvecklingen be
-
träffande utjämningsavgifternas verkningar
på mjölkproduktionens lokalisering».
Då en ändring av prisutjämningen å
mjölk och mejeriprodukter, så att dess
negativa verkningar för övre Norrland
undanröjes, framstår som angelägen,
anhåller jag om andra kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
jordbruksdepartementet få ställa följande
frågor:
1. Har herr statsrådet uppmärksammat
att prisutjämningen å mjölk och
mejeriprodukter lett till allt tyngre pålagor
för jordbruket i övre Norrland?
2. Avser statsrådet att vidtaga några
åtgärder för att få en ändring till
stånd i fråga om här nämnda förhållanden
och i så fall vilka?
Denna anhållan bordlädes.
§ 12
Interpellation ang. rabatterade järnvägsresor
för folkpensionärer
Ordet lämnades på begäran till
Herr CARLSSON i Huskvarna (fp),
som yttrade:
Herr talman! I ett interpellationssvar
till mig den 24 november 1961 om rabatterade
järnvägsresor för folkpensionärer
meddelade kommunikationsministern,
att järnvägsstyrelsen inom kort
skulle presentera en permanent form
av reserabatter för personer i åldersgruppen
67 år och äldre.
Från och med 1962 infördes »67-kortet»
som ersättning för tidigare tillfälliga
pensionärsrabatter. Kortet innebar
i flera avseenden en god förbättring och
har såvitt jag vet blivit livligt uppskattat.
Genom denna rabattform bär järnvägsstyrelsen
såväl givit pensionärerna
utvidgade resemöjligheter till lågt pris
som skaffat järnvägen ökade inkomster.
I några avseenden har emellertid erinringar
gjorts mot utformningen av 67-kortet, såvitt jag förstår, främst i tre avseenden:
-
Tisdagen den 15 januari 1963
Nr 2
9
Interpellation ang. förbättring av lägenhetsarrendatorernas ställning
1) I motsats till »Tågtian» m. fl. tillfälliga
rabatter gäller det nya kortet endast
för fyra resor.
2) Rabattkortet gäller inte under de
varmaste och till resor mest lockande
månaderna.
3) Det gäller inte för förtidspensionärer
samt pensionärshustru med hustrutillägg.
Som gammalt önskemål kvarstår också
att även invalider, blinda och vanföra
skall få samma reseförmån som
folkpensionärerna.
.Tåg är väl medveten om att järnvägsstyrelsen
anlägger kommersiella synpunkter
på här ifrågavarande rabatter
och anser också för min del att detta
betraktelsesätt bör vara grundläggande.
Fråga är, om inte en utvidgning av rabatterna
i de här ovan berörda avseendena
också kunde vara kommersiellt
motiverad. Naturligtvis finge man vid
rabattering under sommarmånaderna
tänka sig en viss inskränkning, t. ex.
vid pingst och midsommar och veckosluten.
Med hänsyn till biltrafikens väldiga
utveckling, som lär komma att fortsätta,
torde dock belastningen på tågen
inte komma att öka mer —- trots
4:e semesterveckan och 5-dagarsveckan
i skolorna — än att det finns utrymme
för fler resor på 67-kortet.
Under hänvisning till det anförda anhåller
jag om andra kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
kommunikationsdepartementet få framställa
följande frågor:
1. Vilka erfarenheter har vunnits av
67-kortet under 1962?
2. Vilka möjligheter anser herr statsrådet
finns att utvidga 67-kortet i enlighet
med vad jag ovan har anfört?
Denna anhållan bordlädes.
§ 13
Interpellation ang. förbättring av lägenhetsarrendatorernas
ställning
Ordet lämnades på begäran till
Herr BERGLUND (fp), som yttrade:
Herr talman! I början av år 1961
väcktes i denna kammare en motion
gällande en förbättring av lägenhetsarrendatorernas
ställning''. I denna motion
påvisades den tillgång som ligger i att
möjligheter finns att utnyttja den svenska
naturen till friluftsliv i samband
med att man kan förhyra mark som
upplåtes till sommarstugebebyggelse.
Härvid kan mindre produktiv mark
komma till användning som dock kan
vara ytterst lämplig för sådana fritidsområden.
Dessa sommarstugetomter hör till de
s. k. lägenhetsarrendena, där avtal om
upplåtelse icke behöver vara skriftligt
och där de sociala arrendebestämmelserna
icke har tillämpning.
Nu har det visat sig att dessa lägenhetsarrendatorer
kan bli uppsagda från
sina tomter ibland med kort varsel, även
om arrendet betalats punktligt och under
en lång följd av år. Arrendatorernas
ställning blir härigenom ytterst
otrygg, och det kan förorsaka dem stora
förluster om sommarstugan måste avyttras
till lågt pris eller förflyttas.
Då denna motion behandlades erinrade
tredje lagutskottet om att utskottet
år 1955 begärt en utredning om att
nyttjanderättslagens regler om lägenhetsarrende
i lämpligt sammanhang
måtte göras till föremål för översyn i
syfte att öka arrendatorns skydd mot
uppsägning och att riksdagen bifallit
vad utskottet hemställt.
I direktiven för utredningen har särskilt
uttalats, att översynen jämväl bör
omfatta frågan om ökat skydd för arrendatorer
av sommarstugetomter och
andra lägenheter mot uppsägning. Denna
fråga kunde ifrågakomma som föremål
för ett delbetänkande.
Under sommaren 1960 utsände utredningen
ett frågeformulär som enbart berörde
lägenhetsarrende. Utredningen
hade nämligen funnit att det var angeläget
att snarast upptaga denna form
av arrende till behandling. I oktober
1960 hemställde utredningen om att en
10
Nr 2
Tisdagen den 15 januari 1963
Interpellation ang. vården av kvinnliga alkoholister
biträdande sekreterare skulle få ägna
sig åt denna del av utredningen och
sammanföra de omkring 300 svar som
då inkommit i anledning av frågeformuläret.
Denna sekreterare förordnades
fr. o. m. 1 januari 1961.
Under tiden har frågan om lägenhetsarrendatorernas
ställning alltmer aktualiserats
i det att allt flera drabbas av
uppsägning från sina tomter, och något
bör snarast göras för att trygga deras
ställning.
Med anledning av vad jag sålunda i
kqrthet anfört anhåller jag härmed om
kammarens medgivande att till statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet
få framställa följande interpellation:
Vill
statsrådet för kammaren redogöra
för hur långt utredningsarbetet i denna
fråga fortskridit och om vi redan
under innevarande vårriksdag kan vänta
en proposition i ärendet?
Denna anhållan bordlädes.
§ 14
Interpellation ang. vården av kvinnliga
alkoholister
Ordet lämnades på begäran till
Herr BÖRJESSON i Falköping (ep),
som yttrade:
Herr talman! Antalet kvinnliga alkoholmissbrukare
har under de senaiste
åren ökat högst väsentligt. Av socialstyrelsens
nykterhetsvårdsbyrå gjord
undersökning om frekvensen av anmälningar
till nykterhetsnämnderna avseende
kvinnliga alkoholmissbrukare i
tio stora och medelstora städer framgår
bl. a. att antalet anmälningar har
stigit från 1184 år 1960 till 1 323 år
1961. Sistnämnda siffra innebär en ökning
med 251 % jämfört med år 1954,
då antalet var 377.
Vad beträffar utvecklingstendenserna
för 1962 framgår att antalet anmälningar
om alkoholmissbruk bland kvinnor
ökar avsevärt. Sålunda har Malmö fram
till 15 nov. 1962 169 anmälda fall till
nykterhetsnämnden medan motsvarande
siffra för hela år 1961 stannade vid
144.
Enligt den av socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå
gjorda uppskattningen
angående behovet av vårdplatser i de
undersökta städerna framgick att det
förelåg ett årligt behov av 164 allmänna
vårdplatser för kvinnliga alkoholmissbrukare
och 235 enskilda.
Bland de tillfrågade nykterhetsnämnderna
ansåg ingen att tillkomsten av
ytterligare enskilda vårdanstalter skulle
komma att minska behovet av vårdplatser
på de allmänna vårdanstalterna.
Som huvudorsak härtill angavs, att
det klientel man nu placerar eller begär
placering för på de allmänna vårdanstalterna
är i olika avseenden för
avancerat och psykiskt särpräglat för
att kunna vårdas på enskild anstalt. Vidare
framhölls, att det finns ett betydande
uppdämt behov av vård, som hittills
inte kunnat tillgodoses.
Här föreligger tydligen ett mycket
stort behov av att samhällets resurser
i tillräcklig utsträckning sätts in för att
effektivt vårdbehov för de alkoholskadade
kvinnorna skall kunna tillgodoses
samt för att möta det ökande behovet av
sådan vård.
I samband med att motboken slopades
var man inställd på att från samhällets
sida ge de nödvändiga resurserna
för att möta det befarade ökade
fylleriet och de konsekvenser detta
skulle medföra. Visserligen var man då
optimistisk nog att räkna med enbart
övergångssvårigheter, varefter normalare
spritkonsumtion skulle vara att
vänta. Utvecklingen och tendenserna
för framtiden pekar emellertid på helt
motsatt riktning. Speciellt oroväckande
är att ungdoms- och kvinnofylleriet
visar ständigt stigande tendenser.
Vad beträffar kvinnliga alkoholmissbrukare
kan man utgå ifrån att antalet
är större än vad som framgår av den
undersökning som företagits av social
-
Tisdagen den 15 januari 1963
Nr 2
11
Interpellation ang. vården av kvinnliga alköhölister
styrelsens nykterhetsvårdsbyrå. Många
av de alkoholskadade kvinnorna har
möjligheter att dölja sig, vilket försvårar
nykterhetsnämndernas möjligheter
att ingripa.
Om man utgår ifrån angelägenheten
av att samhället ställer tillräckligt antal
vårdplatser med kvalificerad och för
uppgiften lämplig personal till förfogande
kan man inte bortse från det faktum
att de anstalter som finns för
kvinnliga alkoholmissbrukare enligt
uppgifter är av sådan beskaffenhet att
man kan ifrågasätta om de inte tarvar
en upprustning eller rentav måste ersättas
av andra.
I en av socialstyrelsen utfärdad promemoria
av den 17/12 1962 bär bl. a.
framhållits: »För vård av kvinnliga alkoholmissbrukare
finns för närvarande
två anstalter, nämligen statens vårdanstalt
å Brotorp i Örebro län, som efter
nyligen skedd utbyggnad numera inrymmer
31 vårdplatser, och erkända
vårdanstalten Hagbyhemmet. Den senare
anstalten är mycket otillfredsställande.
Den tillkom i början av 1930-talet
och är inrymd i en förhyrd fastighet,
som inte ger tillräckliga möjligheter för
utveckling till en tidsenlig anstalt. I
fråga om själva anstaltsbyggnaden kan
nämnas, att anstalten förfogar över endast
ett enkelrum och att patienterna i
övrigt är förlagda i flerbäddsrum med
ända upp till fyra personer i varje
samt att rummen är alldeles för små
för en dylik beläggning. Sjukavdelning
och egentligt rum för läkareundersökning
och sjukbehandling saknas. Den
sanitära utrustningen är alldeles otillräcklig.
Byggnaden uppgives ha kulturvärde
och får därför ändras endast
inom mycket snäva gränser. Tillgången
till arbetslokaler är otillfredsställande,
även om viss tillfällig förbättring nyligen
erhållits genom förhyrning av ett
äldre, omodernt bostadshus på gården.
Fritidsutrymmet är mycket begränsat,
då annan bebyggelse ligger alldeles inpå
anstaltens byggnader.
Behovet av en ersättning för Hagbyhemmet
är därför trängande.»
Det ökade kvinnofylleriet har medfört
ökat behov av antal vårdplatser.
Till detta kommer det latenta icke redovisade
behovet som sammanhänger
med att nykterhetsnämnderna i medvetande
om bristen på vårdplatser undviker
krav på intagning även i fall då
uppenbart vårdbehov föreligger.
Med tillfredsställelse kan konstateras,
att socialstyrelsen till Kung], Maj: t anmält
behov av medel till anordnande av
enskilda vårdanstalter för kvinnliga alkoholister.
Emellertid beräknas tillkomsten
av sådana vårdanstalter inte
minska behovet av platser på allmänna
vårdanstalter.
I årets statsverksproposition har en
medelsökning föreslagits för vårdanstalter.
Emellertid måste det anses som synnerligen
angeläget att dessa medel utnyttjas
på ett sådant sätt att vården av
kvinnliga alkoholmissbrukare verkligen
blir den önskvärda. Det har antytts att
vissa svårigheter förefinns beträffande
anskaffande av kvalificerad personal
vid dessa vårdanstalter. Enligt min mening
är detta en brist som snarast måste
elimineras. För att såväl den organisatoriska,
terapeutiska som i särskild
hög grad den medicinska vården skall
bli den avsedda måste personalfrågan
ägnas den största uppmärksamhet.
De av statsmakterna anvisade medlen
synes inte tillräckliga. Över huvud vore
det enligt min mening angeläget få en
redogörelse för hur de medel används
som finns för vård av kvinnliga alkoholister.
Förutom den medicinska vården, som
jag anser borde finnas tillgång till vid
varje vårdhem, måste terapien tillmätas
största betydelse. Det är enligt utsagor
inte bara nödvändigt med sysselsättningsmöjligheter
i allmänhet. Än viktigare
är att förutsättningar skapas till
så differentierad sysselsättning som
möjligt.
Enligt uppgifter utgörs det kvinnliga
12
Nr 2
Tisdagen den 15 januari 1963
Interpellation ang. fackrepresentationen i
alkoholistklientelet ungefär till hälften
av hemarbetande kvinnor. Det kan på
goda grunder antas att dessa kvinnor
inte finner t. ex. arbeten liknande dem
de utfört i hemmen stimulerande. Då
bär också den avsedda effekten med terapien
förfuskats. Eftersom sysselsättningen
måste antas vara ett utomordentligt
viktigt inslag i vården av alkoholister
bör den också i större utsträckning
än vad som sker anpassas
efter de individuella behoven.
Härför krävs emellertid dels väl kvalificerad
personal och dels tillräckliga
ekonomiska resurser. Jag anser inte att
medelstilldelningen i tillbörlig utsträckning
kan tillgodose dessa i och för sig
rättmätiga krav.
Anstaltsvårdens uppgift är ju att söka
föra in patienten i ett sunt och normalt
liv. Det vore emellertid fåfängt tro
att varje patient genom anstaltsvården
kan räddas till nykter livsföring. Hela
anstaltsvården bör därför ses i ett större
vårdsammanhang. En viss långtidsplanering
måste ske redan vid patientens
intagande på vårdhem. Med hänsyn
till dessa patienters olika individuella
behov och egenskaper kräver sådan
planering särskilda psykologer med
kännedom om detta klientels beteendemönster.
Bortsett ifrån att resultat inte kan
vinnas i varje enskilt fall kvarstår faktum,
att själva målsättningen för anstaltsvården
måste vara att patienten
vid utskrivningen är fysiskt och psykiskt
starkare än vid intagningen. En
första förutsättning för att nå så goda
resultat som möjligt av vården är välutbildad
och i andra avseenden kvalificerad
personal vid vårdanstalterna.
Ur såväl humanitär som samhällsekonomisk
synpunkt är det missriktad
sparsamhet om man underlåter att vidta
de nödvändiga åtgärder som situationen
påkallar.
Med stöd av det ovan anförda anhåller
jag om kammarens tillstånd att till
skolstyrelserna
statsrådet och chefen för socialdepartementet
få framföra följande frågor:
1. Vill herr statsrådet redogöra för
hur de medel som anvisats till alkoholistvården
används och utnyttjas beträffande
de kvinnliga alkoholisterna?
2. Hur utnyttjas medlen beträffande
samordning mellan medicinsk och organisatorisk
vård?
3. Enligt vilka grunder läggs terapiverksamheten
upp och tar den enligt
statsrådets mening hänsyn till patienters
individuella behov av sysselsättning?
4.
Har herr statsrådet för avsikt att
ägna uppmärksamhet åt det stigande
behovet av välutbildad och kvalificerad
personal vid vårdhemmen för de kvinnliga
alkoholskadade?
Denna anhållan bordlädes.
§ 15
Interpellation ang. fackrepresentationen
i skolstyrelserna
Ordet lämnades på begäran till
Herr BLIDFORS (s), som yttrade:
Herr talman! Vid behandlingen av
särskilda utskottets utlåtande nr 2 i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr
136 för år 1962 med förslag till skollag
stannade kamrarna i olika beslut
beträffande skollagens § 16.
Medan första kammaren godkände utskottets
utlåtande, som innebar, att den
nuvarande fackrepresentationen i skolstyrelsen
i princip skulle bibehållas
oförändrad, godkände andra kammaren
den till utskottets utlåtande fogade reservationen,
vari hemställdes, att riksdagen
måtte besluta om fackrepresentationens
avskaffande.
Vid den sammanjämkning av kamrarnas
olika beslut som därefter skedde,
gjorde utskottet bl. a. följande uttalande
vilket godkändes av riksdagen:
»Utskottet har därför funnit sig böra
föreslå att den i lagförslaget upptagna
bestämmelsen om bemyndigande för
13
Tisdagen den 15 januari 1963 Nr 2
Interpellation ang. fackrepresentationen i skolstyrelserna
Kungl. Maj :t att förordna om fackrepresentation
nu bibehålies. Därjämte vill
utskottet förorda, att en begränsning av
antalet fackrepresentanter överväges.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att, sedan erforderliga undersökningar
och överväganden gjorts, så snart ske
kan för riksdagen framlägga förslag i
denna riktning.
Utskottet vill understryka betydelsen
av att ett förtroendefullt samarbete äger
rum mellan skolstyrelsen och skolans
befattningshavare. Formerna för detta
samarbete synes senare ånyo böra övervägas
under beaktande av principerna
för den kommunala förvaltningen, behovet
av pedagogisk sakkunskap i skolstyrelsen
samt befattningshavarnas
tjänsteställning.»
Under hänvisning till det anförda anhåller
jag om kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
få rikta följande
fråga:
"Vilka åtgärder har vidtagits eller planerats
i anledning av riksdagens uttalande
angående fackrepresentationen?
Denna anhållan bordlädes.
§ 16
Till bordläggning anmäldes Kungl.
Maj:ts den 11 innevarande januari på
rikssalen avlämnade
dels proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1963/64,
dels ock berättelse till 1963 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.
Vidare anmäldes till bordläggning:
riksdagens revisorers berättelser över
den år 1962 av dem verkställda granskningen
av statsverket, riksbanken och
riksgäldskontoret;
justitieombudsmannens ämbetsberättelse;
samt
militieombudsmannens ämbetsberättelse.
§17
Anmäldes, att följande Kungl. Maj :ts
propositioner och skrivelse tillställts
kammaren, nämligen
nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/63,
nr 3, angående försäljning av vissa
kronoegendomar, m. in.,
nr 4, angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan,
m. m.,
nr 6, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. in.,
nr 7, angående godkännande av en
mellan Sverige, Danmark och Förbundsrepubliken
Tyskland träffad överenskommelse
rörande skydd för beståndet
av lax i Östersjön m. m.,
nr 8, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet,
nr 9, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 16 februari
1934 (nr 19) om fullgörande i
Vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till utlandet m. m.,
nr 10, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 3 juni
1955 (nr 272) om inskränkning i rätten
att förvärva jordbruksfastighet (jordförvärvslagen),
nr 11, angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde,
samt
nr 14, angående godkännnande av avtal
mellan Sverige och Österrike för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å kvarlåtenskap.
Nämnda jiropositioner och skrivelse
bordlädes.
§ 18
Tillkännagavs, att till herr talmannen
under sammanträdet avlämnats följande
motioner: - v i
14
Nr 2
Tisdagen dén 15 januari 1963
nr 1, av herr Haglund m. fl., om sänkning
av rösträttsåldern, ni. m.,
nr 2, av herr Börjesson i Falköping
ni. fl., om åtgärder för förbättring av
de värnpliktigas förläggningar,
nr 3, av herrar Nordgren och Darlin,
om ökad statlig kreditgaranti till nyetablering
av mindre företag,
nr 4, av herr Nordgren in. fl., om utnyttjande
av militära in. fl. verkstäder
för civil yrkesskoleutbildning,
nr 5, av herr Ohlin m. fl., om höjning
av den övre åldersgränsen för rätt
till allmänt studiebidrag, m. m.,
nr 6, av herr Gustavsson i Alvesta
ni. fl., angående vattenfallsstyrelsens
högspänningstaxor,
nr 7, av herr Spångberg in. fl., om ersättning
till förre byråsekreteraren E.
N. Lagerlöf för uteblivna löne- och pensionsförmåner,
m. m.,
nr 8, av herr Carlsson i Huskvarna
m. fl., om utredning angående särskilda
bottenavdrag för folkpensionärer,
nr 9, av herr Eliasson i Moholm in. fl.,
om undantag från den allmänna varubeskattningen
av begagnade traktorer
och lantbruksmaskiner,
nr 10, av herr Elmwall in. fl., om undantagande
från den allmänna varubeskattningen
av konsumtion smjölk och
andra mejeriprodukter, in. in.,
nr 11, av herr Ekström i Iggesund
m. fl., om befrielse från stämpelavgift
vid överlåtelse av fast egendom i samband
med sammanslagning av kommunala
bostadsföretag,
nr 12, av herr Hedin in. fl., om förkortning
av tiden för uppsägning av
medel å skogskonto,
nr 13, av herrar Nordgren och Darlin,
angående allmän varuskatt på reparations-
och underhållsarbeten nn m.,
nr 14, av herr Nordgren in. fl,, om
rätt för mindre företag att vid beskattningen
göra avdrag för vissa försöksoch
forskningskosttiader,
nr 15, av herr Nordgren in. fl., om
avskaffande av punktskatter,
nr 16, av herr Ohlin m. fl., angående
förväfVsavdraget för gift kvinna» m, in.,
nr 17, av herr Börjesson i Falköping
m. fl., om straff för underlåtenhet att
bistå den som befinner sig i fara,
nr 18, av herr Gustafsson i Borås
m. fl., angående utformningen av brottsbalkens
stadgande om djurplågeri, m. m.,
nr 19, av herr Carlstein m. fl., om
förbättrat efterlevandeskydd för värnpliktiga,
nr 20, av fru Ekéndahl in. fl., om utredning
angående en generell förkortning
av arbetstiden,
nr 21, av herr Eriksson i Bäckmora,
angående tidpunkten för firande av Marie
bebådelsedag,
nr 22, av herr von Friesen, om tillägg
till livräntor åt pensionärer från Svenska
tobaksmonopolet,
nr 23, av herr Nordgren in. fl., om
rätt till återlån från allmänna pensionsfonden,
nr 24, av herr Svenning och fru
Skantz, om utbyte i lagstiftningen av
uttrycket »psykiskt efterblivna» mot
»psykiskt utvecklingsstörda»,
nr 25, av herrar Tnresson och östlund,
om grupplivförsäkring för värnpliktiga,
nr 26, av herr Wiklund, angående de
årliga mantalsuppgifterna,
nr 27, av herr Elmwall m. fl., angående
upprustning av kostallar och
mjölkrum,
nr 28, av herr Hedin in. fl., om viss
avskrivning av fiskeredskapslån,
nr 29, av herr Grebåck in. fl., om en
inventering av förekomsten av ödegårdar,
lämpade som fritidshem, samt
nr 30, av herr Nordgren m. fl., om ersättning
till arbetsgivare för fullgörande
av uppbörds- och uppgiftsskyldighet.
Dessa motioner bordlädes.
§ 19
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj :ts proposition
nr 1, äiigående statsverkets tillstånd
och behov Uhder budgetåret
1963/64, samt proposition nr 2, angående
Utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1962/63, skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.
Onsdagen den 16 januari 1963
Nr 2
15
§ 20
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 16.24.
In fidem
Sune K. Johansson
Onsdagen den 16 januari
Kl. 11.00
§ 1
Justerades protokollet för den 10 innevarande
januari.
§ 2
Företogs val av föreskrivet antal ledamöter
i de ständiga utskotten, nämligen
åtta i utrikesutskottet, tio i konstitutionsutskottet,
femton i statsutskottet,
tio i bevillningsutskottet, åtta i bankoutskottet
samt i vart och ett av lagutskotten,
tio i jordbruksutskottet och
tolv i allmänna beredningsutskottet.
Beträffande dessa och övriga till dagens
sammanträde utsatta val lämnades
på begäran ordet till
Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade:
Herr talman! För vart och ett av de
val som skall företagas vid detta plenum
ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av
kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn
å så många personer, som det ifrågavarande
valet avser.
Sedan herr förste vice talmannen härefter
avlämnat för nu ifrågavarande val
aVsedda tio listor, alla försedda med
partibeteckningen »Gemensam lista»,
samt listörnä blivit i Ovan upptagen ordning
åt herr tälmanhen upplästa öch åt
kammaren godkända, befanns följahdé
personer, vilkas hamn i här angiven
ordning upptagits å respektive listor,
ha utsetts till ledamöter i
utrikesutskottet:
Bengtsson i Halmstad
Gustafsson i Stockholm
Ohlin
Heckscher
Renström-Ingenäs, fru
Hedlund
Kärrlander
Svensson i Ljungskile
konstitutionsutskottet:
Spångberg
Andersson i Linköping
von Friesen
Magnusson i Tumhult
Adamsson
Larsson i Luttra
Bengtsson i Halmstad
Nilsson i Östersund
Hammar
Braconier
statsutskottet:
Petterson i Degerfors
Gustafsson i Stockholm
Ståhl
Staxäng
Karlsson i Olofström
Svensson i Stenkyrka
Blidfors
Almgren
Elmén, fröken
16
Nr 2
Onsdagen den 16 januari 1963
Nilsson i Göingegården
Andreasson
Eliasson i Sundborn
Mellqvist
Lewén-Eliasson, fru
Svensson i Ljungskile
bevillningsutskottet:
Brandt
Allard
Gustafson i Göteborg
Nilsson i Svalöv
Kärrlander
Vigelsbo
En gk vist
Asp
Christenson i Malmö
Magnusson i Borås
bankoutskottet:
Sköldin
Persson i Appuna
Berglund
Regnéll
Renström-Ingenäs, fru
Hansson i Önnarp
Hagnell
Carlsson i Stockholm
första lagutskottet:
Landgren
Johansson, fru
Gärde Widemar, fru
Boman, fru
östrand
Svensson i Va
Ekström i Björkvik
Gustafsson i Borås
andra lagutskottet:
Nilsson i Göteborg
Lundberg
Rimmerfors
Wetterström, fröken
Odhe
Wahlund
Ekendahl, fru
Anderson i Sundsvall
tredje lagutskottet:
Johansson i Torp
Levin
Nyberg
Wachtmeister
Torbrink, fru
Jansson i Benestad
Andersson i Ryggestad
Johansson i öckerö
jordbruksutskottet:
Sköld
Lindström
Antby
Haeggblom
Lindskog, fru
Hansson i Skegrie
Arweson
Johanson i Västervik
Nilsson i Lönsboda
Östlund
allmänna beredningsutskottet:
Eriksson i Stockholm, fru
Jacobsson i Sala
Hamrin i Jönköping
Dickson
Jäderberg, fru
Skoglösa
Svensson i Kungälv
Thunvall, fru
Carlsson i Huskvarna
Nilsson i Bästekille
Lundmark
Björkänge.
I samband med valet av ledamöter i
utrikesutskottet beslöts på framställning
av herr talmannen, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av
protokollet underrättas om kammarens
val av ledamöter ävensom om det likaledes
till dagens sammanträde utsatta
valet av suppleanter i nämnda utskott
samt anmodas låta uppsätta och till
kamrarna ingiva förslag till den skrivelse
i ämnet, söm borde till Konungen
avlåtas.
;i § 3 ;
Anställdes val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning samt sex suppleanter
för dessa revisorer,
Onsdagen den 16 januari 1963
Nr 2
17
För detta val avlämnade herr förste | ferensen godkänd lista, som bar parti-beteckningen »Gemensam lista» och ha-de följande utseende : |
Revisorer | Suppleanter |
Riksdagsman Sköldin, P. A., Sund-byberg | Riksdagsman Johansson, G. E., Torp, |
Riksdagsman Brandt, E. R., Aspabruk | Riksdagsman Allard, K. Å. H., Öre-bro |
Riksdagsman Hammar, A. 0., Fol-kärna | Riksdagsman Christenson, C., Malmö |
Riksdagsman Hseggblom, E. E., Kå-remo | Riksdagsman Nilsson, G. E., Göinge-gården, Varberg |
Riksdagsman Lundberg, J. I., Upp-sala | Riksdagsman Levin, H. S., Kämpinge |
Riksdagsman Svensson, P. G. A., Sten-kyrka | Riksdagsman Hansson, N. G., Skegrie |
Sedan denna lista upplästs och av | Efter det denna lista upplästs och av På framställning av herr talmannen |
§ 4 | likaledes till dagens plenum utsatta va-let av suppleanter för dem samt an-modas låta uppsätta och till kamrarna |
Företogs val av åtta medlemmar i För detta val avlämnade herr förste Ekendalil, fru Gustafsson i Stockholm Ohlin Cassel Thapper Gustafsson i Kårby Lassinantti | ingiva förslag dels till förordnanden för § 5 Anställdes val av beslutat antal supp-leanter för ledamöterna i de ständiga Sedan herr förste vice talmannen här- |
Helén. efter avlämnat nu ifrågavarande tio
2 — Andra kammarens protokoll 1963. Nr 2
18 Nr 2 Onsdagen den 16 januari 1963
listor, alla med partibeteckningen »Ge- | Kellgren |
mensam lista», och listorna blivit i ovan | Fagérlund |
upptagen ordning av herr talmannen | Helén |
upplästa och av kammaren godkända, | Bohman |
befanns följande personer, vilkas namn | Eskel |
i här angiven ordning upptagits å re- | Holmberg, fru |
spektive listor, utsedda till suppleanter i | Gustafsson i Kårby |
utrikesutskottet: | Löfroth |
Andersson i Ryggestad | Källenius |
Alemyr | Heidenberg |
von Friesen | Berg |
Cassel | Antonsson |
Mellqvist | Bengtsson i Landskrona |
Wahlund | Nelander |
Allard | Palm |
Wedén konstitutionsutskottet: | Källstad Turesson |
Alemyr | bevillningsutskottet: |
Henningsson | Eriksson i Stockholm, fru |
Harnrin i Jönköping | Andersson i Essvik |
Svenungsson | Nettelbrändt, fru |
Thunvall, fru | Darlin |
Wahlund | Holmqvist, fru |
Andersson i Billingsfors | Eriksson i Bäckmora |
Lundkvist | Forsberg |
Enskog | Kristenson i Göteborg |
Hedin | Larsson i Umeå |
Lindahl | von Sydow |
Boo | Carlsson i Västerås |
Andersson i Storfors | Nilsson i Tvärålund |
Zetterberg | Carlstein |
Westberg | Nyström |
Anners | Enskog |
Johansson i Trollhättan | Björkman |
Larsson i Borrby | Skantz, fru |
Heckscher | Hammarsten Fälldin |
statsutskottet: | Broberg |
Olsson, fröken Arvidson | Kristenssort, frii |
Wedén | bankoutskottet: |
Cassel | Bengtsson i Landskrona |
Lassinantti | Ekström i Iggesund |
Larsson i Hedenäset | Larsson i Umeå |
Johansson i Norrköping | Hamilton |
Carbell | Lindahl |
Gustafsson i Skellefteå | Börjesson i Glömminge |
Karlsson, fröken | Rask |
Gustafsson i Uddevalla | Lindekvist, fru |
Andersson i Knäred | Hyltander |
Onsdagen den 16 januari 1963
Nr 2
19
Nordgren
Lindkvist
Börjesson i Falköping
Hörnlund, fru
Fridolfsson
Gustafson i Göteborg
Bohman
Elmwall
Nordstrandli
första lagutskottet:
Jacobsson i Sala
Löfqvist, fru
Keijer
Fröding
Bergegren, fröken
Johansson i Dockered
Sjövall, fru
Zetterberg
Källstad
Edlund
Haglund
Larsson i Norderön
Martinsson
Andersson i Strängnäs, fröken
Nettelbrandt, fru
Kristensson, fru
Svenungsson
andra lagutskottet:
Bengtsson i Varberg
Sandell, fröken
Wiklund
Gunne, fru
Johansson i Södertälje
Wahrendorff
Fredriksson
Eriksson i Ängelholm, fru
Jönsson i Ingemarsgården
Björkman
Sundelin
Gustavsson i Alvesta
Svensson, fru
Svensson i Kungälv
Carlsson i Huskvarna
Hamilton
Carlsson i Göteborg
Gomér
Tobe
tredje lagutskottet:
Persson i Tandö
Svenning
Hamrin i Kalmar
Turesson
Ekström i Iggesund
Grebäck
Sundelin
Anderson i Lerum, fröken
Carlsson i Stockholm
Bengtson i Solna
Svanberg
Mattsson
Ekroth, fru
Hammarberg
Tobé
Wennerfors
Anners
jordbruksutskottet:
Franzén
Jäderberg, fru
Svensson i Ljungskile
Eliasson i Moholm
Lundmark
Elmwall
Persson i Tandö
Trana
Johansson i öckerö
Nilsson i Bästekille
Eskilsson
Dahlgren
Persson i Appuna
Johansson i Simrishamn
Rimås
Stiernstedt
Edin, fru
Persson i Heden
Jönsson i Ingemarsgården
Hedin
allmänna beredningsutskottet:
Gustafsson i Uddevalla
Haglund
Keijer
Gunne, fru
Andersson i Billingsfors
Börjesson i Glömminge
Lundkvist
Rask
Westberg
Edlund
Anderson i Lerum, fröken
Larsson i Borrby
20
Nr 2
Onsdagen den 16 januari 1963
Svanberg
Hörnlund, fru
Hamrin i Kalmar
Bengtson i Solna
Nyström
Ekroth, fru
Magnusson i Nennesliolm
Rimås
Nordstrandh.
§ 6
Företogs val av åtta suppleanter för
de av kammaren utsedda medlemmarna
av Nordiska rådet.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en av de utav kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen godkänd
lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Mellqvist
Alemyr
Gärde Widemar, fru
Braconier
Kellgren
Nilsson i Tvärålund
Hammarberg
Gustafsson i Skellefteå.
Efter det denna lista av herr talmannen
upplästs och av kammaren godkänts,
förklarades de å listan upptagna
personerna utsedda till suppleanter i
Nordiska rådet.
§ 7
Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 2—6 omförmälda valen.
§ 8
Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1963 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit.
§ 9
Föredrogs var för sig följande Kungl.
Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och hänvisades därvid
till jordbruksutskottet propositionerna:
-
nr 3, angående försäljning av vissa
kronoegendomar, m. m., och
nr 4, angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan,
in. in.;
till bevillningsutskottet propositionen
nr 6, med förslag till lag om ändrad lydelse
av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
in. in.; samt
till utrikesutskottet propositionen nr
7, angående godkännande av en mellan
Sverige, Danmark och Förbundsrepubliken
Tyskland träffad överenskommelse
rörande skydd för beståndet av lax i
Östersjön in. in.
§ 10
Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 8, till riksdagen
med tillkännagivande, att Kungl.
Maj:t förordnat statsrådet Rune Hermansson
att under innevarande riksdag
utöva den befattning med j-iksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet;
och
skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.
§ 11
Föredrogs var för sig följande Kungl.
Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och hänvisades därvid
till behandling av lagutskott propositionerna:
nr
9, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 16 februari
1934 (nr 19) om fullgörande i vissa
fall av betalningsskyldighet i förhållande
till utlandet m. in., och
nr 10, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 3 juni
1955 (nr 272) om inskränkning i rätten
att förvärva jordbruksfastighet (jordförvärvslagen)
;
till statsutskottet propositionen nr 11,
angående fortsatt disposition av vissa
Onsdagen deri 16 januari 1963
Nr 2
21
äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde; samt
till bevillningsutskottet propositionen
nr 14, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Österrike för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande
skatter å kvarlåtenskap.
§ 12
Vid föredragning av den å bordet vilande
motionen nr 1, om sänkning av
rösträttsåldern, m. in., hänvisades motionen,
såvitt avsåg Utredning rörande
myndighetsåldern, till behandling av
lagutskott och i övrigt till konstitutionsutskottet.
Härefter föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och hänvisades
därvid
till statsutskottet motionerna nr 2—7;
till bevillningsutskottet motionerna
nr 8—16;
till behandling av lagutskott motionerna
nr 17—26;
till jordbruksutskottet motionerna nr
27 och 28; samt
till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 29 och 30.
§ 13
Föredrogs var efter annan följande
av riksdagens revisorer avgivna berättelser;
och hänvisades därvid
till statsutskottet berättelsen över den
år 1962 av dem verkställda granskningen
av statsverket; samt
till bankoutskottet berättelserna över
den år 1962 av dem verkställda granskningen
av riksbanken och riksgäldskontoret.
§ 14
Föredrogs var för sig och hänvisades
till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
och militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelser.
§ 15
Föredrogs den av herr Lassinantti
vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående principerna för
beredande av sysselsättning åt arbetslösa
i övre Norrland, m. m.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 16
Föredrogs den av herr Lindström vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående uppsikten över brandskyddet
vid vissa vårdanstalter.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 17
Föredrogs den av herr Ekström i Iggesund
vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
angående kommunernas
skyldighet att avlämna statistiska
uppgifter.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 18
Föredrogs den av herr Larsson i Hedenäset
vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående verkningarna
för övre Norrland av prisutjämningen
å mjölk och mejeriprodukter.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 19
Föredrogs den av herr Carlsson i Huskvarna
vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
22
Nr 2
Onsdagen den 16 januari 1963
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående rabatterade
järnvägsresor för folkpensionärer.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 20
Föredrogs den av herr Berglund vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående förbättring av lägenhetsarrendatorernas
ställning.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 21
Föredrogs den av herr Börjesson i
Falköping vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för socialdepartementet angående vården
av kvinnliga alkoholister.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 22
Föredrogs den av herr Blidfors vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
angående fackrepresentationen
i skolstyrelserna.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 23
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj :ts propositioner
nr 1 och nr 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.
§ 24
Interpellation ang. skolungdomens möjligheter
att erhålla praktisk yrkesorientering
på sjukhus och inom polisväsendet
Ordet lämnades på begäran till
Fru THUNVALL (s), som yttrade:
Herr talman! Genom den teoretiska
och praktiska orientering inom olika
yrkesområden som stadgas i lagen om
grundskolan kan vår tids ungdom få
goda möjligheter att bilda sig en uppfattning
om olika yrkens krav och möjligheter
samt om sin egen lämplighet
för ifrågavarande yrken innan de ställs
inför sitt slutliga yrkesval. Från samhällets
sida gäller det att medverka till
en god information i positiv anda.
I Kungl. Maj:ts kungörelse om läroplan
för grundskolan av den 6 juni 1962
stadgas angående praktisk yrkesorientering,
att denna »bär till uppgift att
som ett komplement till den teoretiska
yrkesorienteringen och övrig undervisning
i samhällskunskap genom praktik
på några arbetsplatser ge eleven dels
tillfälle till personliga erfarenheter av
ett begränsat antal yrken eller yrkesområden
och därigenom en konkret
uppfattning av vad arbetsuppgifter och
arbetsmiljö inom dessa yrken eller yrkesområden
innebär och kräver; dels
någon möjlighet att praktiskt pröva om
han äger de anlag, intressen och övriga
förutsättningar, som erfordras för
yrkena i fråga; dels ökad kunskap om
arbetslivet, t. ex. om arbetsfördelning
och specialisering, om förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagare,
mellan över- och underordnade och
mellan anställda inbördes samt om
utbildningsförhållanden, arbetarskydd
och arbetshygien».
Med förtur för det yrke de helst vill
pröva får eleverna anmäla, vilka yrken
de är intresserade av, varefter klasslärare
eller yrkesvägledare med arbetsförmedlingens
bistånd får eleverna placerade
inom olika yrkesområden. Det
gäller således ej yrkesutbildning utan
Onsdagen den 16 januari 1963
Nr 2
23
Interpellation ang. skolungdomens möjligheter att erhålla praktisk yrkesorientering
på sjukhus och inom polisväsendet
cn orientering under en kortare tid för
att om möjligt underlätta ungdomens
slutgiltiga yrkesval.
I allmänhet är kontakten god med de
olika arbetsområdena och placeringen
möter inga hinder, men speciellt på ett
par områden — kanske av lokal karaktär
— har svårigheter uppstått. Det gäller
möjligheterna att erhålla praktisk
yrkesorientering på lasarett och inom
polisväsendet. Enligt min uppfattning
bör den offentliga sektorn på allt sätt
medverka till att ge ungdomarna möjlighet
till yrkesorientering inom dess
olika arbetsområden och eventuella hinder
bör snarast undanröjas.
Det finns emellertid konkreta exempel
på att elever vägrats möjlighet till
yrkesorientering inom sjukvården på
vissa lasarett samt inom polisväsendet
och det är i första hand dessa två arbetsområden
jag vill fästa uppmärksamheten
på.
Huvudmomentet för den praktiska
yrkesorienteringen enligt läroplanen
för grundskolan är att ge »praktik på
ett antal arbetsplatser med tillfälle för
eleverna att göra iakttagelser, pröva
sin förmåga på olika arbetsuppgifter
och skaffa sig de upplysningar, som de
behöver för att få en så riktig och
mångsidig uppfattning som möjligt om
ifrågavarande yrkens krav, möjligheter
och förhållanden». De ungdomar som
nekas yrkesorientering på lasarett eller
inom polisväsendet berövas sålunda
möjligheterna att skaffa sig de nödiga
upplysningarna eller att bilda sig en
uppfattning om sin lämplighet för yrkena
i fråga. Detta i sin tur kan påverka
deras slutliga yrkesval. De har
kanske affärsbanan som sitt andra förslag
och får även orientera sig inom
detta yrke. När det sedan gäller yrkesutbildning,
beslutar de sig kanske för
handelsskola och affär — eftersom de
i varje fall känner sig mera välkomna
dit — samtidigt som samhället ropar
på flera sjuksköterskor. Liknande ex
-
empel kan åberopas beträffande polisyrket.
Med hänvisning till det anförda anhåller
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få ställa följande fråga:
Vill herr statsrådet medverka till att
skolungdom på de i detta sammanhang
tillämpliga arbetsområdena ges fullgoda
möjligheter till den praktiska yrkesorientering
som den nya skollagen utlovar?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 25
Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll:
Protokoll,
hållet vid sammanträde
med herr talmannen och herr
förste vice talmannen i riksdagens
andra kammare samt de kammarens
ledamöter, som blivit utsedda att
jämte talmännen tillsätta kammarens
kanslipersonal, den 15 januari
1963.
Sedan kammarens plenum denna dag
avslutats, sammanträdde med herr talmannen
och herr förste vice talmannen
de ledamöter av kammaren, som blivit
utsedda att jämte talmännen tillsätta
kammarens kanslipersonal.
Därvid beslöts till en början, att kanslitjänstemännen
vid innevarande riksdag
skulle utgöras av en notarie, fyra
förste stenografer, fjorton stenografer,
en förste kanslist, fem kanslister, därav
en tillika registrator och två kansliskrivare,
samt två reservstenografer.
Herrar deputerade antog till
notarie:
kanslirådet, jur. kand. Erland Kock;
förste stenografer:
f. d. ekonomidirektören, fil. kand.
Hans Heimbiirger,
sekreteraren och ombudsmannen, jur.
kand. Anders Norrman,
24
Nr 2
Onsdagen den 16 januari 1963
jur. kand. Göte Fahlin och
redaktören Bertil Arborén;
stenograf er:
e.o. förste byråsekreteraren, jur. kand.
Gustaf Titz,
fru Signhild Elfner,
Knut Nilson,
Bengt Lundin,
fil. mag. Bertil Palmquist,
fil. kand. Hans Karlgren,
Gunnar Ljusterdal,
liandelsläraren Göte Schenning,
redaktören Rune Söderström,
jur. kand. fru Majken Carlbom,
fil. lic. Rolf Lindborg,
sekreteraren Ingvar Olsson,
fröken Vera Jansson och
fil. stud. Stig Djurström;
förste kanslist:
fru Ebba Ihrman;
kanslist, tillika registrator:
uppbördsrevisorn Curt Berggren;
kanslist:
sekreteraren, jur. kand. Bertil Björnsson;
kanslist
(kansliskrivare):
fru Marianne Wannemark; samt
reservsten ograf er:
Arne Larsson och
Ingrid Nilsson.
Med tillsättandet av eu kanslistbefattning
och en kanslist- tillika kansliskrivarbefattning
skulle anstå i avvaktan på
utgången av ansökningstiden för en ledigkungjord
kanslistbefattning.
Byrådirektören, jur. kand. Hans Ehrén
förordnades att intill den 1 mars
uppehålla en kanslistbefattning. Herrar
deputerade beslöt vidare medgiva att
för skrivarbete inom kammarens kansli
finge anlitas tillfällig arbetskraft i den
mån så erfordrades på grund av uppskovet
med tillsättande av den vakanta
kanslist- tillika kansliskrivarbefattningen.
Ersättning för ifrågavarande skrivarbete
skulle utgå efter samma grunder
som tillämpades beträffande de för utskrift
av kamrarnas debattprotokoll anställda
maskinskriverskorna.
Till ersättare att frän och med denna
dag vid förfall för sekreteraren bestrida
sekreterargöromålen inom kammaren
in. in. utsågs bankokommissarien
Åke Gustafsson.
På särskild anmodan hade ovan angivna
tjänstemän redan tidigare inträtt
i tjänstgöring hos kammaren, nämligen
den 1 januari förste kanslisten fru Ihrman
och kanslisten Berggrén, den 7
januari kansliskrivaren fru Wannemark,
den 9 januari kanslisten Ehrén, den 10
januari notarien Kock samt stenograferna
Titz och fru Elfner samt den 12
januari övriga här avsedda befattningshavare.
Det skulle åligga de antagna tjänstemännen
att vid behov och i den mån så
ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring
hos riksdagen.
In fidem
Sune K. Johansson
§ 26
Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen:
nr 31, av fru Nettelbrandt och herr
Jönsson i Ingemarsgården, om översyn
av den statliga konsumentvaruforskningens
och konsumentupplysningens organisation,
nr 32, av herr Allard in. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer,
nr 33, av herr Bengtsson i Landskrona
m. fl., angående ökade statsbidrag
till arbetscentraler, m. in.,
nr 34, av herr von Friesen, om rabatt
å radio- och TV-licenser för folkpensionärer,
nr 35, av herr Engkvist in. fl., om viss
höjning av åldersgränsen vid utskänkning
av alkohol å restaurang,
nr 36, av herr Eriksson i Bäckmora
in. fl., om undantag frän den allmänna
varuskatten för begagnade traktorer,
nr 37, av herr Börjesson i Falköping
m. fl., om befrielse i vissa fall från skyldigheten
att upprätta bouppteckning,
nr 38, av herr Börjesson i Falköping
Onsdagen den 16 januari 1963
Nr 2
25
m. fl., om successiv avveckling av pantlånerörelsen,
nr 39, av herr Fälldin in. fl., om
grupplivförsäkring för värnpliktiga,
nr 40, av herrar Hagberg och Holmberg,
om införande av 40 timmars arbetsvecka,
m. m.,
nr 41, av herr Gustafsson i Borås
m. fl., om rätt för trossamfund att uppföra
kyrko- och församlingsbyggnader
på mark för allmänt ändamål,
nr 42, av herr Levin och fru Holmqvist,
om lagstiftning angående förbud
mot hållande av bandhundar,
nr 43, av herr Björkänge m. fl., om
avveckling av städernas aulctionsmonopol,
nr 44, av herrar Lindahl och Allard,
angående behovet av fritidslokaler inom
tätorterna, samt
nr 45, av herr Mattsson m. fl., om
ianspråktagande av domänverkets markfond
för förvärv av fritidsområden.
Dessa motioner bordlädes.
§ 27
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.23.
In fidem
Sune K. Johansson