Tisdagen den 10 januari Sid (Riksdagens protokoll 1956:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1956

FÖRSTA KAMMAREN

Nr 1

10—18 januari

Debatter m. m.

Tisdagen den 10 januari Sid.

Hälsningstal av ålderspresidenten .............................. 3

Anföranden av ålderspresidenten och talmannen efter talmansvalen 5
Anförande av talmannen efter sekreterarvalet .................. 6

Onsdagen den 11 januari

Anförande av talmannen å rikssalen ............................ 7

Torsdagen den 12 januari

Interpellation av fru Nilsson ang. beskattningen av s. k. arealbidrag 10
Onsdagen den 18 januari

Svar på interpellation av fru Nilsson ang. beskattningen av s. k.
arealbidrag ................................................ 21

Interpellation av herr Franzon ang. fördelningen av byggnadskvoter
inom hälso- och sjukvården ................................ 24

Samtliga avgjorda ärenden

Tisdagen den 10 januari

Protokoll från justitiedepartementet ang. fullmaktsgranskning .... 3

Upprop ...................................................... 4

Val av talman och vice talmän.................................. 5

Val av sekreterare ............................................ 5

1 Första kammarens protokoll 1956. Nr 1

Nr 1

Innehåll

Torsdagen den 12 januari Sid.

Val av talmanskonferens ...................................... 9

Val av kanslideputerade ...................................... 9

Val av kanslitillsättare ........................................ 9

Val av ekonomideputerade .................................... 9

Tisdagen den 17 januari

Val av ledamöter i de ständiga utskotten ...................... 12

Val av statsrevisorer jämte suppleanter.......................... 14

Val av ombud i Nordiska rådet ................................ 14

Onsdagen den 18 januari

Val av suppleanter i de ständiga utskotten och Nordiska rådet .... 18

Tisdagen den 10 januari 1956

Nr 1

Sedan i kraft av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen riksdagen sammankommit
här i huvudstaden tisdagen den 10 januari 1956, sammanträdde riksdagens
första kammare i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade samlingssal
samma dag,

Tisdag-en den 10 januari

kl. 11.00

Herr SANDLER framträdde till talmansbordet
och yttrade:

Ärade kammarledamöter! Då jag nu
öppnar första kammarens förhandlingar
för året räknar jag med kammarledamöternas
förståelse att min tanke först
dröjer vid den för oss alla välkända
minnesbilden av den höga, tunga, fasta
gestalt vi varit vanda att se på denna
plats från sessionens första till dess sista
dag. Johan Nilsson, förenande i sig
genom så många år ålderspresidentens
och talmannens roll, tillhör icke längre
kammaren. Det allena är grunden till att
han i dag ej återfinnes här där han brukat
stå. Genom det förestående presidievalet
går kammaren nu att skaffa sig ett
nytt ansikte.

Tillika med vår förre vördade talman
saknar vi andra uppskattade kammarledamöter,
vilkas riksdagsämbeten nu är
överlåtna på nya ledamöter i kraft av
den kammarens sucessiva förnyelse vår
grundlag stadgar.

Med tack för sålunda slutförda riksdagsval
och med lycka till för nu begynnande
insatser i riksdagsarbetet hälsar
jag er alla, förutvarande som nykomna
ledamöter, välkomna till första
kammarens första plenum år 1956.

Sedan herr ordföranden därefter intagit
talmansplatsen, tillkännagav herr
ordföranden, att han på grund av bestämmelsen
i § 1 mom. 2 av kammarens
ordningsstadga anmodat byråsekreteraren
W. Stenwall att, till dess sekreterare
blivit utsedd, föra kammarens protokoll
ävensom att herr ordföranden för tillfäl -

let anställt de övriga befattningshavare,
som ansetts erforderliga.

Upplästes och lades till handlingarna
följande från justitiedepartementet ankomna.

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 4 januari 1956.

I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen
hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valda fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige
i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets riksdag
sammanträdde; och infunno sig nu
av fullmäktige i riksbanken herrar Hall,
O. Andersson och Kollberg samt av fullmäktige
i riksgäldskontoret herrar Kling,
Strand och G. Andersson.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter dels för 18 personer, däribland
träarbetaren William Ohlsson, vilka
vid val i oktober 1955 för vissa valkretsar
utsetts till ledamöter av riksdagens
första kammare för en tid av åtta
år, räknade från och med den 1 januari
1956, dels för en person som, efter det
Ohlsson avlidit, vid ny röstsammanräkning
blivit utsedd att inträda i dennes
ställe, dels ock för 5 personer, vilka vid
nya röstsammanräkningar blivit utsedda
såsom ledamöter av första kammaren i
stället för avgångna ledamöter av samma
kammare.

Nr 1

Tisdagen den 10 januari 1956

Den för Ohlsson utfärdade fullmakten
undantogs från granskning.

Vid granskning av övriga fullmakter
framställdes icke någon anmärkning mot
desamma.

Protokoll över granskningen jämte
förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas
till första kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn

Den åberopade förteckningen, som
jämväl upplästes, lydde sålunda:

Förteckning

å ledamöter av riksdagens första kammare
enligt fullmakter, granskade inför
chefen för justitiedepartementet den 4
januari 1956.

Stockholms län och Uppsala län.

1 Grosshandlare E. Birke i Rönninge

Södermanlands län och Västmanlands
län.

2 Folkskolinspektören Gustaf Fahlander
i Eskilstuna

3 Lantarbetaren Bertil Andersson i Surahammar 4

Professorn Hugo Osvald i Uppsala

5 Statsrådet Sven Andersson

6 Landstingsmannen Sten Söderberg i
Västerås

7 Sjukkassedirektören E. Gust. Andersson
i Eskilstuna

8 Lantbrukaren Georg Carlsson i Stora
Arla

9 Hemmansägaren Johan Persson i östervåla 10

Landstingsmannen Nils Ståhle i Fagersta Kalmar

läns norra och södra landstingsområden
samt Gotlands län.

It Kaptenen Axel Mannerskantz i Värnanäs Blekinge

län och Kristianstads län.

12 Redaktören Nils Elowsson i Kristianstad 13

Länsjägmästaren Nils B. Hansson i
Ronneby

14 Lantbrukaren Gustaf Elofsson i Vä

15 Byggnadssnickaren Rikard Svensson
i Spjutsbygd

16 Landstingsmannen N. Yngve Nilsson
i Tollarp

17 Landstingsmannen Sten Åkesson i
Sankt Olof

18 Landstingsmannen Svante A. Kristiansson
i Örkelljunga

19 Landstingsmannen Tor Wolgast i
Bräkne-Hoby

20 Chefredaktören Gunnar Berg i Karlskrona Malmöhus

län med Malmö stad och Hälsingborgs
stad.

21 Direktören Erik Rudolf Hagberg i
Malmö

Värmlands län.

22 Landstingsmannen Oscar Carlsson i
Säffle

Kopparbergs län.

23 Partisekreteraren Sven Aspling i
Stockholm

Här skulle antecknas, att herr Gunnar
Berg blivit utsedd att inträda såsom ledamot
av kammaren i stället för herr
William Ohlsson, som avlidit, samt att
herrar Birke, Mannerskantz, Hagberg,
Oscar Carlsson och Aspling utsetts att
inträda såsom ledamöter av kammaren
i stället för respektive herrar Herlitz,
Björnberg, Wehtje, Ramberg och Sundvik,
vilka avsagt sig sina riksdagsmannabefattningar.

Enligt § 2 i ordningsstadgan för kammaren
anställdes nu upprop av kammarens
ledamöter, varvid såsom frånvarande
antecknades:
herr Nilzon, Ivar,
herr Heuman,
herr Niklasson.

Upplästes tre till kammaren inkomna
ansökningar, vilka jämte därvid fogade
läkarintyg voro så lydande:

Till riksdagens första kammare

Undertecknad anhåller härmed om ledighet
från riksdagsarbetet i enlighet
med bifogade läkareintyg.

Ringarum den 5 januari 1956

Ivar Nilzon

Tisdagen den 10 januari 1956

Nr 1

Härmed intygas att riksdagsman Karl
Ivar Kilzon, född den 12/12 1892, från
Ringarum, på grund av sjukdom (hjärtbesvär)
är oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet
fr. o. in. den 10/1 t. o. m.
den 9/2 1956.

Norrköping den 4/1 1956

Bertil von Ahn
Med. dr

bitr. lasarettsläkare

Till riksdagens första kammare

Under hänvisning till bifogade läkareintyg
får jag anhålla om ledighet från
riksdagsarbetet under den tid nämnda
intyg angiver.

Jönköping den 8 januari 1956

Gustaf Hetiman

Riksdagsman Gustaf Hetiman, Jönköping,
är på grund av luftvägsinfektion
oförmögen att bevista riksdagen under
cirka en veckas tid fr. o. m. tisdagen den
10/1 1956, intygas härmed.

Jönköping den 7/1 1956

Gösta Nyström
Leg. läkare

Riksdagens första kammare, Stockholm.

Sjuntorp 9/1 1956

Anliålles om ledighet från riksdagsarbetet
10/1—14/1 1956, sjukdom.

Otto Niklasson

Riksdagsman Otto Niklasson, Råda, är
på grund av akut mag-tarmkatarr med feber
oförmögen att inställa sig vid riksdagen
under tiden 10/1—14/1 1956, vilket
härmed intygas.

Trollhättan den 9/1 1956

Edvard Sandler
Provinsialläkare

De begärda ledigheterna beviljades,
beträffande herr Hetiman för den tid,
varunder han på grund av den i åberopade
läkarintyget omförmälda sjukdomen
vore oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet.

Företogs val av talman; och utsågs
därtill:

herr Rergvall ...... med 141 röster.

Anställdes val av förste vice talman;
och utsågs därtill:

herr Strand ........ med 128 röster.

Företogs val av andre vice talman;
och utsågs därtill:

herr Lodenius ...... med 114 röster.

Herr SANDLER, som nu lämnade talmansplatsen,
yttrade därvid till herr talmannen: Jag

överlämnar nu talmansklubban till
dess i kraft av kammarens val behörige
innehavare. Må den i Edra händer, herr
talman, tjäna att klubbfästa för vårt land
gagneliga beslut!

Herr TALMANNEN intog talmansplatsen
och anförde:

Å vice talmännens och egna vägnar
ber jag att till kammaren få framföra
ett tack för det förtroende, som visats
oss. Jag tackar också för de vänliga ord
ålderspresidenten riktade till mig.

Då jag nu för första gången intar talmannens
plats kanske jag får göra ett
par reflexioner till. Jag är fullt medveten
om att det blir svårt för mig att fylla
det tomrum, som min företrädare lämnat
efter sig i talmansstolen; om hans inånga
förtjänster har ålderspresidenten nyss erinrat.
Jag skall göra mitt bästa! Och jag
litar på det bistånd, som jag får från
kammarens förfarna kanslipersonal och
framför allt på det överseende, som jag
räknar med och hoppas på från kammarens
sida under min lärotid, och på den
anda av god vilja och klok besinning,
som alltid präglat kammarens överläggningar.

Jag tackar än en gång för visat förtroende! -

På framställning av herr talmannen
beslöt kammaren att nu företaga val av
sekreterare.

Nr 1

Tisdagen den 10 januari 1956

Valet företogs, och befanns efter valförrättningens
slut hava blivit till sekreterare
utsedd:

kanslirådet G. H. Berggren .... med
123 röster.

Herr TALMANNEN yttrade:

Kammaren har nu valt sekreterare.
Må jag uttrycka min personliga tillfredsställelse
med detta val och konstatera, att
första kammaren fullföljt en gammal god
praxis. Första kammaren har haft tre
sekreterare. 1867—1880 fungerade den
förste av dessa tre, 1881—1922 fungerade
hans efterträdare, och från år 1923 och
tills vidare fungerar den nuvarande. Jag
hälsar honom välkommen!

Kanslirådet Berggren, som under detta
anförande infunnit sig, övertog nu protokollsföringen.

In fidem
W. Stenwall

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att ons -

dagen den 11 innevarande månad kl.
11.00 infinna sig i slottskapellet samt,
efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl.
Maj:t hade att meddela riksdagen.

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelningen av dessa biljetter proportionellt
i förhållande till ledamotsantalet
i varje valkrets finge ske genom
sekreteraren.

Denna hemställan bifölls.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 11.59.

In fidem
G. H. Berggren

Onsdagen den 11 januari 1956

Nr 1

Onsdagen den 11 januari

Kammaren sammanträdde kl. 10.30.

Herr talmannen yttrade, att han efter
samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville
besluta att vid sammanträde torsdagen
den 12 innevarande månad företaga följande
val, nämligen

dels av fyra ledamöter i talmanskonferensen,

dels av två kanslideputerade,
dels av sex ledamöter att deltaga i
tillsättandet av befattningshavare hos
kammaren,

dels ock av fyra ledamöter att handhava
vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Detta förslag antogs.

Herr talmannen anförde vidare, att
han, likaledes efter samråd med andra
kammarens talman, finge föreslå, det
första kammaren ville besluta att vid
sammanträden tisdagen den 17 och onsdagen
den 18 i denna månad företaga
följande val, nämligen

den 17 januari dels av ledamöter i de
ständiga utskotten, dels av revisorer och
revisorssuppleanter för granskning av
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning,
dels ock av ombud i Nordiska rådet
samt

den 18 januari av suppleanter i de
ständiga utskotten och suppleanter för
de av kammaren valda ombuden i Nordiska
rådet.

Vad herr talmannen sålunda föreslagit
bifölls.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN erhöll
på begäran ordet och anförde:

Herr talman! .lag ber att få hemställa,
att första kammaren måtte besluta, att
antalet suppleanter i de ständiga utskotten,
förutom utrikesutskottet, skall vad

denna kammare beträffar bestämmas till:
för konstitutionsutskottet 12, för statsutskottet
24, för bevillningsutskottet 14, för
bankoutskottet 10, för första lagutskottet
12, för andra lagutskottet 12, för tredje
lagutskottet 12, för jordbruksutskottet 12
samt för allmänna beredningsutskottet
16.

Denna hemställan bifölls.

På framställning av herr talmannen
beslöt kammaren nu, kl. 10.33, att ajournera
sina förhandlingar till kl. 10.45.

Till åtlydnad av Kungl. Maj:ts kallelse
avgingo herr talmannen och kammarens
ledamöter kl. 10.45 till slottskapellet, där
riksdagspredikan hölls av biskopen i
Stockholms stift Helge Ljungberg. Efter
gudstjänstens slut begav kammaren sig
till rikssalen, i vilken även andra kammaren
infann sig.

Hans Maj:t Konungen kom tillstädes
och öppnade riksdagen med det i protokollsbihanget
införda tal.

Herr TALMANNEN framträdde därpå
och yttrade:

Eders Majestät!

Till allas gemensamma tillfredsställelse
är det ekonomiska läget i Sverige alltjämt
gynnsamt, trots de kända svårigheter,
som jordbruksnäringen i stora delar
av landet haft att kämpa med. Önskan
att i nuet för standardförbättring ta
ut så stor del av produktionsstegringen
som möjligt och behovet av att så rusta
inom det ekonomiska livet, att vi så långt
möjligt säkerställer en växande produktion
i framtiden till båtnad för oss alla,
skapar i våra dagar svåra avvägningsproblem.
Inflationen hotar i bakgrunden,
om anspråken på våra resurser totalt blir
för stora. Det slutgiltiga svaret på hur

Nr 1

Onsdagen den 11 januari 1956

avvägningen skall göras kommer väl aldrig
att kunna ges. Meningarna måste skifta
beroende på den synpunkt, från vilken
man ser problemet. Det är ett tecken på
en sund demokrati, om dessa motsättningar
— jag tänker i detta sammanhang
självfallet främst på dem som gör sig
gällande på det politiska fältet, men även
på övriga — i betydande utsträckning
kan lösas i samförståndets tecken, även
om lösningen skulle få den för många
föga tilltalande beteckningen kompromiss.

Tänker vi på framtiden, måste vi skapa
en sådan atmosfär, att initiativ och företagsamhet
trivs på alla områden. Sker så,
ger detta de ökade möjligheter till standardhöjning
och de reformer, som vi alla
gemensamt önskar. Den framstegsvänliga
inställningen för med sig stora konsekvenser
på uppfostrans och utbildningens
områden. Utan tillgång till kvalificerad
och högt utbildad arbetskraft kan vi
icke ta vara på våra möjligheter.

Glädjande är, att det skandinaviska
samarbetet fortsätter i den goda viljans
tecken och att dess ram vidgats genom
Finlands inträde i det Nordiska rådet.

Blickar vi vidare ut över världen, kvarstår
alltjämt anledning till oro. Internationella
spänningar består, och de stora
förhoppningar, som många hyste för

blott ett halvt år sedan om en markerad
avspänning, har i vid utsträckning icke
infriats. De konsekvenser för vårt försvars
del, som detta för med sig, måste
vi ta.

Med varmaste önskan att lycka och
välgång må följa Eders Majestät och hela
det kungliga huset betygar jag Eders
Majestät första kammarens undersåtliga
vördnad, tillit och trohet.

Sedan andra kammarens talman därefter
i denna kammares namn till Hans
Maj :t Konungen framfört andra kammarens
undersåtliga vördnad, fingo talmännen
vardera mottaga, av herr statsrådet
och chefen för finansdepartementet
Sträng ett exemplar av Kungl. Maj:ts
proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1956/57, samt av herr statsrådet och chefen
för justitiedepartementet Zetterberg
ett exemplar av Kungl. Maj:ts berättelse
till 1956 års riksdag om vad i rikets
styrelse sig tilldragit, varefter ceremonien
å rikssalen avslutades och första
kammaren enligt beslut, fattat före avtågandet
från samlingsrummet, åtskildes
vid utgången från rikssalen kl. 12.27.

In fidem

G. H. Berggren

Torsdagen den 12 januari 1956

Nr 1

Torsdagen den 12 januari

Kammaren sammanträde kl. 11.00.

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen;
och befunnos efter
valförrättningens slut därtill hava blivit
utsedda:

herr Ewerlöf ...... med 68 röster,

» Karlsson, Gustaf » 68 » ,

» Näsgård ...... » 68 » ,

» Ohlon ........ » 68 » .

Då val av två kanslideputerade nu
skulle anställas, begärdes ordet av herr
ANDRE VICE TALMANNEN, som yttrade: Herr

talman! För de återstående val,
som skall förrättas vid detta plenum, ber
jag att få avlämna gemensamma listor,
en för varje val. Listorna har godkänts
av de av kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen, och varje lista
upptar namn på så många personer, som
det ifrågavarande valet avser.

Herr andre vice talmannen avlämnade
därefter tre särskilda listor.

Den lista, som avsåg valet av kanslideputerade,
upptog under partibeteckningen
»Den gemensamma listan» följande
namn:

Heuman

Fröken Andersson

Sedan denna lista upplästs och av kammaren
godkänts, förklarades herr Heuman
och fröken Andersson hava blivit utsedda
till kanslideputerade.

Företogs val av sex ledamöter att deltaga
i tillsättandet av de i 30 § andra
stycket riksdagsstadgan avsedda befattningshavare
hos kammaren.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
listan, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:

Hermansson, Albert

Elofsson, Gustaf

Anderberg

Lindblom

Franzon

Bergh, Ragnar

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades herrar
Albert Hermansson, Gustaf Elofsson Anderberg,
Lindblom, Franzon och Ragnar
Bergh hava blivit utsedda till kanslitillsättare.

Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
listan, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Andersson, Birger
Bengtson
Sunne
Magnusson

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades herrar
Birger Andersson, Bengtson, Sunne och
Magnusson hava blivit utsedda till ekonomideputerade.

Föredrogs och bordlädes Kungl. Maj :ts
nästlidna dag på rikssalen överlämnade
berättelse till 1956 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts under
gårdagen på rikssalen överlämnade
proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1956/57, blev densamma bordlagd.

1956/57, blev densamma bordlagd.

dels följande till kammaren överlämnade
kungl. propositioner:

Nr 1

Torsdagen den 12 januari 1956

Interpellation ang. beskattningen av s. k.

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1955/56;

nr 5, angående tullfri införsel av en
utav Scandinavian Airlines System,
Stockholm, anskaffad flygträningsapparat
m. m.; och

nr 10, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni
1944 (nr 461);

dels ock Kungl. Maj :ts till kammaren
överlämnade skrivelse nr 9, om förordnande
av en statsrådsledamot att utöva
den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen tillkommer
en ledamot av statsrådet.

Anmäldes och bordlädes

riksdagens revisorers berättelse om
den år 1955 av dem verkställda granskningen
av riksbanken;

riksdagens revisorers berättelse om
den år 1955 av dem verkställda granskningen
av riksgäldskontoret;

justitieombudsmannens ämbetsberättelse;
och

militieombudsmannens ämbetsberättel se.

Interpellation ang. beskattningen av s. k.
arealbidrag

Ordet lämnades på begäran till fru
NILSSON, som anförde:

Enligt beslut av riksdagen skall en viss
del av kompensationen till jordbruket i
anledning av fjolårets svåra skördeskador
utgå i form av arealbidrag. Någon
utbetalning av dessa bidrag kunde icke
äga rum under år 1955, då ifrågavarande
medel ställdes till förfogande av Kungl.
Maj:t först genom beslut den 30 december.
Utbetalningarna av bidragen kunde
börja först den 5 januari i år.

Då arealbidragen i huvudsak utgör en
kompensation för inkomstförlust under
år 1955 men alltså kunnat utbetalas till
jordbrukarna först nu under år 1956,
blir det en fråga av stor betydelse för
jordbruket, huruvida de inkomster, som
tillföres jordbrukarna genom arealbidra -

arealbidrag

gen, skall beskattas som inkomst för år
1955 eller för år 1956. Det i princip
riktiga och rättvisa måste ju vara, att
arealbidragen räknas som inkomst under
år 1955, då de avser att utgöra kompensation
för skördeskadeförlusterna under
nämnda år. Om arealbidragsinkomsterna
hänföres till inkomståret 1956, måste i
många fall stora orättvisor uppkomma.
Blir det i år en normal eller god skörd
för jordbruket, vilket man givetvis vill
hoppas, kan många jordbrukare till följd
av den progressiva utformningen av beskattningen
påföras en högre skatt än
som kan anses vara rimligt och rättvist.
Det måste ju uppmärksammas, att det
här gäller jordbrukare, som drabbades
hårdast av fjolårets skördeskador. Det
måste därför framstå som synnerligen
angeläget att undvika en sådan konsekvens
i beskattningsavseende.

Det synes ha varit vederbörande myndigheters
strävan att forcera handläggningen
av dessa ärenden, så att arealbidragsbeloppen
åtminstone teoretiskt sett
skulle ha varit tillgängliga för lyftning
före 1955 års slut. Beloppen skulle då ha
kunnat hänföras till 1955 års inkomster.
Tyvärr har dock icke ärendena kunnat
handläggas så snabbt som det hade varit
önskvärt. I princip skall ju vid inkomstdeklarationen
inkomsten hänföras till
det kalenderår, under vilken den varit
tillgänglig för lyftning. Det finns dock en
undantagsbestämmelse, enligt vilken vissa
inkomster, t. ex. bankräntor, kan hänföras
till det gamla inkomståret, trots
att de ej varit tillgängliga för lyftning
vid nämnda års slut. I praktiken har detta
tillämpats på det sättet, att inkomster
av sådan karaktär, vilka varit tillgängliga
för lyftning senast den 15 januari,
kunnat hänföras till det gamla inkomståret.
Om denna undantagsbestämmelse
får tillämpas även med avseende på arealbidragen,
skulle ifrågavarande beskattningsproblem
finna en acceptabel lösning
för åtskilliga jordbrukare. Men för
många jordbrukare torde arealbidragen
inte bli tillgängliga för lyftning inom
nämnda tid. Det synes mig därför vara
önskvärt, att bestämmelse utfärdas om
att jordbrukare må ha rätt att föra in -

Torsdagen den 12 januari 1956

Nr 1

Interpellation ang. beskattningen av s. k. arealbidrag

komster för arealbidrag till 1955 års inkomster,
även om dessa inkomster inte
blir tillgängliga för lyftning i så god tid,
att de enligt gällande bestämmelser kan
hänföras till det gamla inkomståret.

Då dessa frågor blivit föremål för stor
tveksamhet hos de berörda jordbrukarna,
anser jag det vara nödvändigt, att
besked snarast möjligt lämnas. Med anledning
av vad här bär anförts anhåller
jag om första kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för finansdepartementet
få ställa följande frågor:

Har herr statsrådet uppmärksammat
de av mig påtalade beskattningsproblemen
beträffande arealbidragen, och har
herr statsrådet i så fall för avsikt att
vidtaga åtgärder till ifrågavarande problems
lösning?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 1, av herr Grym in. fl., angående
ökat anslag till bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp;

nr 2, av herrar Söderquist och Lundström,
angående dels en sänkning av

installationsavgiften vid telefonabonnemang,
dels ock ökat investeringsanslag
till nya abonnentanläggningar m. m. vid
televerket;

nr 3, av herr Persson, Helmer, angående
åtgärder för en skyndsam räntesänkning; nr

4, av herr Persson, Helmer, angående
åtgärder för sänkning av hyrorna
samt minskning av egnahemsägarnas
omkostnader;

nr 5, av herr Geijer m. fl., angående
en översyn av lagstiftningen om allmän
sjukförsäkring; och

nr 6, av fru Wallentheim m. fl., angående
en höjning av de allmänna barnbidragen.

På framställning av herr talmannen
beslöts att Kungl. Maj ds propositioner
nr 1 och 2 skulle uppföras sist på föredragningslistan
för kammarens nästa
sammanträde.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.20.

In fidem

G. H. Berggren

Nr 1

Tisdagen den 17 januari 1956

Tisdagen den 17 januari

Kammaren sammanträdde kl 11.00.

Justerades protokollen för den 10 och
den 11 innevarande månad.

Då val av åtta ledamöter i utrikesutskottet
nu skulle företagas, begärdes ordet
av herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Herr talman! För alla de val, som skall
förrättas vid detta plenum, ber jag att få
avlämna gemensamma listor, en för varje
val. Listorna har godkänts av de av
kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen,
och varje lista upptar namn
på så många personer, som det ifrågavarande
valet avser.

Anställdes val av tio ledamöter i konstitutionsutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Elmgren
Lindén
Englund
Damström
Wahlund
Pettersson
Olsén
Weiland
Bergh, Ragnar
Karlsson, Fritiof

Herr andre vice talmannen avlämnade
därefter ifrågavarande listor, tolv
till antalet.

Den lista, som avsåg valet av ledamöter
i utrikesutskottet, upptog under partibeteckningen
»Den gemensamma listan»
följande namn:

Sandler

Strand

Ohlon

Sjödahl

Näsgård

Åman

Sundelin

Ewerlöf

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till ledamöter i utrikesutskottet.

På framställning av herr talmannen
beslöts att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om kammarens val av ledamöter
och suppleanter i utrikesutskottet
samt anmodas låta uppsätta och till
kamrarna ingiva förslag till den skrivelse
i ämnet, som borde till Konungen avlåtas.

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till ledamöter i konstitutionsutskottet.

Företogs val av femton ledamöter i
statsutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Andersson, Karl
Karlsson, Gustaf
Ohlon
Leander
Näsgård
Gillström
Näsström
Boman

fröken Andersson

Hesselbom

Pålsson

Andersson, Gustaf
Sundelin
Persson, Einar
Andersson, Birger

Sedan denna lista upplästs och av kammaren
godkänts, förklarades de å listan

Tisdagen den 17 januari 1956

Nr 1

upptagna personerna hava blivit utsedda
till ledamöter i statsutskottet.

Anställdes val av tio ledamöter i bevillningsutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:

Sjödahl

Heiiman

Spetz

Franzon

Elofsson, Gustaf

Eriksson

Snygg

Söderquist

Velander

Niklasson

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till ledamöter i bevillningsutskottet.

Företogs val av åtta ledamöter i bankoutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Fahlander
Mogård
De Geer
Bo

Werner

Geijer

Ewerlöf

Svärd

Sedan denna lista upplästs och av kammaren
godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna hava blivit utsedda
till ledamöter i bankoutskottet.

Anställdes val av åtta ledamöter i
första lagutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:

Branting
Ahlkvist
Lindblom
Olofsson, Per
Lodenius

fru Sjöström-Bengtsson
fru Gärde Widemar
Magnusson

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till ledamöter i första lagutskottet.

Företogs val av åtta ledamöter i andra
lagutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Elowsson, Nils
Svensson, Axel
Sunne

fru Carlqvist
fru Svenson
Strand
Huss

Mannerskantz

Sedan denna lista upplästs och avkammaren
godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till ledamöter i andra lagutskottet.

Anställdes val av åtta ledamöter i
tredje lagutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Hermansson, Albert
Lindahl
Osvald
Grym

Nilzon, Ivar
Jansson, Axel
Hermansson, Herbert
Ohlsson, Ebbe

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit

Nr 1

Tisdagen den 17 januari 1956

utsedda till ledamöter i tredje lagutskottet.

Företogs val av tio ledamöter i jordbruksutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Anderberg
Svedberg, Lage
Nord

Jonsson, Jon
Tjällgren
Andersson, Bertil
Sundberg
Hansson
Eskils son
Nilsson, Bror

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till ledamöter i jordbruksutskottet.

Anställdes val av tolv ledamöter i allmänna
beredningsutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upp -

tog under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Nilsson, Hjalmar
Jonsson, John Wiktor
Andersson, Axel
fru Wallentheim
Andersson, Lars
Nyström
Jansson, Erik
Persson, Johan
Arrhén
Holmqvist
Wolgast
Lundström

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till ledamöter i allmänna beredningsutskottet.

Företogs val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning samt sex suppleanter
för dessa revisorer.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, hade
partibeteckningen »Den gemensamma
listan» och var av följande utseende:

Branting, Georg

Ledamot av första kammaren

Heiiman, Gustaf E.

Ledamot av första kammaren

Andersson, K. Bertil

Ledamot av första kammaren

Lindahl, Lars H.

Ledamot av första kammaren

Sundelin, Gustav V.

Ledamot av första kammaren

Englund, Erik W.

Ledamot av första kammaren

Anderberg, H. Rudolf

Ledamot av första kammaren

Näsström, Emil E.

Ledamot av första kammaren

Andersson, Lars

Ledamot av första kammaren

Persson, Per, i Norrby

Ledamot av andra kammaren

Bergh, K. Ragnar

Ledamot av första kammaren

Arrhén, C. Erik Tli.

Ledamot av första kammaren

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades hava
blivit utsedda till statsrevisorer herrar
Branting, Bertil Andersson, Sundelin,
Anderberg, Lars Andersson och Bagnar
Bergh samt till suppleanter för dessa res -

pektive herrar Heiiman, Lindahl, Englund,
Näsström, Persson och Arrhén.

Anställdes val av åtta ombud i Nordiska
rådet för tiden intill dess val nästa
gång äger rum.

Tisdagen den 17 januari 1956

Nr 1

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Sandler

Andersson, Birger
Ohlon

fru Sjöström-Bengtsson

Werner

Strand

Ohlin

Ewerlöf

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till ombud i Nordiska rådet.

På framställning av herr talmannen
beslöts att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om kammarens val av ombud
och suppleanter i Nordiska rådet samt
anmodas låta uppsätta och till kamrarpa
ingiva förslag dels till förordnanden
för de valda, dels ock till skrivelse till
Konungen med anmälan om de förrättade
valen.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1956 års riksdag om vad i
rikets styrelse sig tilldragit.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 5, angående tullfri införsel av en utav
Scandinavian Airlines System, Stockholm,
anskaffad flygträningsapparat
m. m.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl, Maj :ts skrivelse nr 9, med tillkännagivande,
att Kungl, Maj :t förordnat
statsrådet Ingvar Lindell att under innevarande
riksdag utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet;

och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll genom utdrag av protokollet
meddelas vederbörande utskott
samt riksdagens kanslideputerade.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 10, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av hembiträdeslagen den 30
juni 1944 (nr 461).

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 1, av herr Grym in. fl.; samt
nr 2, av herrar Söderquist och Lundström.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
den av herr Persson, Helmer,
väckta motionen nr 3.

Föredrogs och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet den av herr Persson,
Helmer, väckta motionen nr 4.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda motioner: nr

5, av herr Gei jer m. fl.; och
nr 6, av fru Wallentheim m. fl.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens revisorers berättelse
om den år 1955 av dem verkställda
granskningen av riksbanken.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens revisorers berättelse
om den år 1955 av dem verkställda
granskningen av riksgäldskontoret.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott

dels justitieombudsmannens till innevarande
riksdag avgivna ämbetsberättelse; dels

ock militieombudsmannens vid innevarande
riksmöte avgivna ämbetsberättelse.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

3, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 6 § förordningen

Nr 1

Tisdagen den 17 januari 1956

den 5 juni 1953 (nr 293) om särskild
sjömansskatt;

nr 4, angående fortsatt tullfrihet i vissa
fall för Föreningen Rädda barnen för
kläder, beklädnadsmateriel och livsförnödenheter; nr

6, med förslag till lag om ändring
i lagen den 14 juni 1917 (nr 380) om införsel
i avlöning, pension eller livränta,
m. m.;

nr 8, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 3 § 3 mom. förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om
särskild skatt å bensin och motorsprit;

nr 11, med förslag till lag med vissa
bestämmelser om val till riksdagens andra
kammare för perioden 1957—1960;

nr 12, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 9 kap. 24 och 33 §§ vattenlagen; nr

13, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 2 § lagen den 4 mars 1955 (nr
86) i anledning av Sveriges anslutning
till de internationella fördragen angående
godsbefordran å järnväg samt angående
befordran å järnväg av resande
och resgods;

nr 15, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr
98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål;

nr 16, angående fortsatt disposition av
vissa äldre anslag;

nr 17, rörande ratifikation av en konvention
mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge om social trygghet; nr

18, med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1955 vid dess trettioåttonde
sammanträde fattade beslut;

nr 19, angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan;

nr 20, med förslag till lag angående
ändring i bidragsförskottslagen den 11
juni 1943 (nr 382);

nr 21, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni
1945 (nr 520) om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom,
m. m.;

nr 22, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 3 januari 1947 (nr 1)
om allmän sjukförsäkring m. m.;

nr 25, angående täckande av vissa medelsbrister,
redovisade såsom propriebalanser
i försvarets civilförvaltnings räkenskaper; nr

26, angående bestridande av vissa
haverikostnader;

nr 28, angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan;

nr 29, angående ersättning till Margareta
Berglöw m. fl.;

nr 30, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 21 december
1949 (nr 655) med särskilda bestämmelser
om utskrivning från sinnessjukhus;
samt

nr 31, angående fortsatt disposition av
visst äldre reservationsanslag.

Anmäldes och bordlädes riksdagens
revisorers berättelse över den år 1955
av dem verkställda granskningen angående
statsverket.

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna

Protokoll, hållet vid sammanträde
med herr talmannen och herrar vice
talmän i riksdagens första kammare
samt de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte dem
tillsätta befattningshavare hos kammaren,
den 12 januari 1956.

Till en början beslöto herrar deputerade,
att kanslitjänstemännen skulle tills
vidare utgöras av en notarie, tre förste
stenografer, tolv stenografer, en reservstenograf,
en förste kanslist, en kanslist
tillika registrator och fyra kanslister.

Herrar deputerade antogo till
notarie (stomnotarie):
Wistrand, Lode, byråchef;

förste stenografer:

Elfner, Erik,

Lundman, Albert, och
Stäckig, Sven, redaktör;

stenografer:

Hedelius, Erik, kammarrättsråd,

Ekman, Ernst L., redaktör,

Tisdagen den 17 januari 1956

Nr 1

Julin, Gösta, redaktör,

Eriksson, Arnold, fil. kand.,

Hähnel, Folke, redaktör,

Grass, Nils, kanslisekreterare,

Skarvall, Karl-Erik, assessor,

Lagerström, Lennart, direktörsassistent,
Berggren, Erik budgetsekreterare,
Elfner, Tord, amanuens,

Wickberg, Sven, fil. stud., och
Gunnarson, Bengt, jur. kand.;

reservstenograf:

Söderström, Rune, redaktör;

förste kanslist:

Stenwall, Wilhelm, byråsekreterare;

kanslist, tillika registrator:

Vide, Torgny; samt

kanslister:

von Krusenstjerna, Gunnar, kanlisekre terare,

Gemert, Solveig, fru
Schenning, Göte,

af Petersens, Frits, förste kanslisekreterare.

Det skulle antecknas, att fru Gemert
redan den 2, Stenwall den 7, von Krusenstjerna
och Söderström den 9 samt
Wistrand, Stäckig och Julin den 10 innevarande
januari på särskild anmodan
inträtt i tjänstgöring hos kammaren, den
förstnämnda i egenskap av kanslist, tilllika
registrator, samt Söderström i egenskap
av kanslist.

Det skulle åligga den sålunda antagna
personalen att vid behov och i den mån
ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring
hos riksdagen.

På därom gjord ansökan beviljade
herrar deputerade registratorn Vide
tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom
tills vidare, så länge han vore av
sådan sjukdom förhindrad att uppehålla
sin befattning hos kammaren. Till vikarie
för Vide under ifrågavarande tid an -

togs kanslisten fru Gemert och till vikarie
å den sistnämndas kanslistbefattning
för tiden till och med den 15 innevarande
månad R. Söderström. För tiden
därefter skulle tills vidare icke anställas
någon särskild vikarie å ifrågavarande
kanslistbefattning, utan skulle densamma
uppehållas med tillfällig arbetskraft.

År och dag som ovan.

In fidem
G. H. Berggren

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 7, av fru Nilsson, om restitution av
skatt för bensin, som användes till drift
av självgående skördetröskor och hjälpmotorer
till skördetröskor;

nr 8, av herr Eliasson, om höjning av
den i 19 § rusdrycksförsäljningsförordningen
föreskrivna åldern för ombud vid
spritinköp;

nr 9, av herr Huss, angående utarbetande
av förslag till en stadga om allmänna
vatten- och avloppsledningar;
samt

nr 10, av herr Huss, om införande i
hälsovårdsstadgan av viss föreskrift rörande
yttertak till byggnad, som inrymmer
boningsrum.

På framställning av herr talmannen
beslöts att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1 och 2 skulle sättas sist på föredragningslistan
för morgondagens sammanträde.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.17.

In fidem
G. H. Berggren

2 Första kammarens protokoll It)56. Nr 1

Nr 1

Onsdagen den 18 januari 1956

Onsdagen den 18 jannari

Kammaren sammanträdde kl. 11.00.

Herrar Niklasson och Heuman anmälde,
att de infunnit sig vid riksdagen.

Justerades protokollet för den 12 innevarande
månad.

Då val av åtta suppleanter i utrikesutskottet
nu skulle företagas, begärdes
ordet av herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som yttrade:

Herr talman! För alla de val, som
skall förrättas vid detta plenum, ber jag
att få avlämna gemensamma listor, en
för varje val. Listorna har godkänts av
de av kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen,
, och varje lista upptar
namn på så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Herr andre vice talmannen avlämnade
därefter ifrågavarande listor, elva till antalet.

Den lista, som avsåg valet av suppleanter
i utrikesutskottet, upptog under
partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:

Karlsson, Gustaf

Elmgren

Lindblom

Andersson, Birger

Werner

Pettersson

Domö

Nilsson, Alfred

Sedan denna lista upplästs och av kammaren
godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna hava blivit utsedda
till suppleanter i utrikesutskottet.

Anställdes val av tolv suppleanter i
konstitutionsutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upp -

tog under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Olsson, Erik
Anderson, Carl Albert
Ollén
Elfving
Nilsson, Bror
Sörlin

Karlsson, Göran
Fru Gärde Widemar
Nilsson, Yngve
Aspling

Larsson, Sigfrid
Jacobsson

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna hava blivit utsedda
till suppleanter i konstitutionsutskottet.

Företogs val av tjugufyra suppleanter
i statsutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Persson, Ragnar
Thun

Nilsson, Alfred
Bergman
Lodenius
Svedberg, Erik
Holmqvist
Andersson, Axe!

Bergh, Ragnar
Elfving

Larsson, Nils Theodor
Svensson, Rikard
Sunne

fröken Ranmark

Mossberger

fru Svenson

Söderberg

Aastrup

Nilzon, Ivar

Arrhén

Onsdagen den 18 januari 1956

Nr 1

Svärd

Bengtsan

Jacobsson

Birke

Sedan denna lista upplästs och av kammaren
godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna hava blivit utsedda
till suppleanter i statsutskottet.

Anställdes val av fjorton suppleanter
i bevillningsutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Johansson, Rune
Thun

Johansson, Anders
Jansson, Erik
Werner

fröken Ranmark

Möller

Kronstrand

Hagberg

Carlsson, Oscar

Bengtson

Falk

Danmans

Magnusson

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna hava blivit utsedda
till suppleanter i bevillningsutskottet.

Företogs val av tio suppleanter i bankoutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:

Kriigel

Elowsson, Nils

Kronstrand

Strandler

Eliasson

Aspling

Ståhle

Danmans

Magnusson

Wahlund

Sedan denna lista upplästs och av kammaren
godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna hava blivit utsedda
till suppleanter i bankoutskottet.

Anställdes val av tolv suppleanter i
första lagutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Lindgren

Jonsson, John Wiktor

Englund

Pettersson

Franzén

Nyström

fru Wallentheim

Ollén

Arrhén

Svedberg, Erik
Johansson, Theodor
Alexanderson

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna hava blivit utsedda
till suppleanter i första lagutskottet.

Företogs val av tolv suppleanter i andra
lagutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:

Åman
Grönkvist
Johansson, Anders
Karlsson, Göran
Larsson, Nils Theodor
Berg, Gunnar
fru Hamrin-Thorell
Birke

Andersson, Alvar

Åkesson

Eskilsson

Sedan denna lista upplästs och av kammaren
godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna hava blivit utsedda
till suppleanter i andra lagutskottet.

Nr 1

Onsdagen den 18 januari 1956

Anställdes val av tolv suppleanter i
tredje lagutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Kriigel
Lindgren
Spetz
Boo

Pålsson

Persson, Ragnar

Olsson, Erik

Hansson

Eskilsson

Kristiansson

Carlsson, Georg

Alexanderson

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna hava blivit utsedda
till suppleanter i tredje lagutskottet.

Företogs val av tolv suppleanter i jordbruksutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Nilsson, Hjalmar
Grym

Persson, Johan
Mossberger
Franzén
Snygg

Kristiansson
Olofsson, Uno
Ohlsson, Ebbe
Berg, Gunnar
Larsson, Sigfrid
Nilsson, Yngve

Sedan denna lista upplästs och av kammaren
godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna hava blivit utsedda
till suppleanter i jordbruksutskottet.

Anställdes val av sexton suppleanter i
allmänna beredningsutskottet.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Strandler

Anderson, Carl Albert

Söderquist

Svensson, Rikard

Karlsson, Fritiof

Möller

Sörlin

Nord

Mannerskantz

Ståhle

Carlsson, Georg

Söderberg

fru Hamrin-Thorell

Birke

fru Nilsson
Åkesson

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna hava blivit utsedda
till suppleanter i allmänna beredningsutskottet.

Företogs val av åtta suppleanter för
de av kammaren valda ombuden i Nordiska
rådet för tiden intill dess val nästa
gång äger rum.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Sjödahl
Gillström
Andersson, Axel
Ahlkvist
Pålsson
Pettersson
Bengtson
fröken Andersson

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna hava blivit utsedda
till suppleanter i Nordiska rådet.

Onsdagen den 18 januari 1956

Nr 1

Ang. beskattningen av s. k. arealbidrag

Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
STRÄNG, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att vid detta
sammanträde besvara fru Nilssons interpellation
angående beskattningen av s. k.
arealbidrag, erhöll ordet och anförde:

Herr talman! I en med första kammarens
tillstånd framställd interpellation
har fru Margret Nilsson tagit upp frågan
om beskattningen av de arealbidrag, som
utgår till jordbrukare såsom kompensation
för skördeskadorna under 1955. Efter
att ha pekat på de verkningar i skattehänseende,
som kan uppkomma om bidragen
behandlas som inkomst under
1956, har fru Nilsson till mig riktat följande
frågor:

Har statsrådet uppmärksammat de av
mig påtalade beskattningsproblemen beträffande
arealbidragen, och har statsrådet
i så fall för avsikt att vidtaga åtgärder
till ifrågavarande problems lösning? I

anledning härav får jag anföra följande.

Vid höstriksdagen beslöts att arealbidrag
skulle lämnas inom vissa områden
bosatta jordbrukare, som genom missväxten
under 1955 tillfogats förluster.
Arealbidragen, som är kontantbidrag, utgör
med andra ord en kompensation för
inkomstbortfall, och de blir att anse som
skattepliktig inkomst.

Det är inemot 60 miljoner kronor,
som riksdagen anvisade för utbetalning
såsom arealbidrag. Fördelningsprincipen
är följande, överstiger skördeskadorna
35 procent av normal skörd, blir bidraget
50 kronor per hektar åker. Motsvarar
skadorna mellan 25 och 35 procent på
normal skörd, lämnas arealbidrag med
25 kronor per hektar. Då för bidrag fordras
en minsta areal av två hektar, innebär
detta att lägsta bidrag blir 50 resp.
100 kronor. Någon övre gräns är inte
fastställd, men i praktiken torde mera
sällan bli fråga om så höga bidrag som
5 000 kronor eller däröver. Det helt övervägande
antalet arealbidrag kan antagas
komma att ligga under 1 500 kronor.

Arealbidrag sökes hos lantbruksnämnderna.
Från lantbruksstyrelsen har jag

under hand erfarit, att utbetalningarna
påbörjades i större omfattning den 9
januari i år. Det beräknas att huvuddelen
av bidragen skall hinna utbetalas
under januari månad. Emellertid måste
man i åtskilliga fall räkna med senare
utbetalningar. Detta kan bero på att ansökningarna
inkommer först vid en senare
tidpunkt eller att anhopningarna av
bidragsansökningar på en del håll blir
mycket stora — lantbruksnämnden i
Skaraborgs län uppges t. ex. ha att behandla
omkring 20 000 ansökningar. En
viss kontroll av lämnade uppgifter o. d.
måste ske.

Självfallet är det, som fru Nilsson säger,
så, att arealbidragen för mottagaren
ter sig som en inkomst hänförlig till
inkomståret 1955 i de fall, då dessa bidrag
ersätter inkomst av skörd som
skulle ha sålts under 1955. I de fall, där
försäljningen hade avsetts skola ske under
1956, är å andra sidan sistnämnda
år att betrakta som det riktiga inkomståret.

Enligt skattelagarna skall en jordbrukare
med inkomstredovisning enligt kontantprincipen
deklarera inkomst för det
år, då denna influtit eller blivit tillgänglig
för lyftning. Detta är en för alla jämförbara
skattskyldiga antagen grundprincip,
som gäller även när arbetet, eller
vad det kan vara fråga om, utförts eller
eljest belöper på ett tidigare år. Från
denna huvudregel göres undantag endast
för det fall, då beloppet i fråga blivit
tillgängligt för den skattskyldige i nära
anslutning till årsskiftet och uppenbarligen
hänför sig till det gångna året. I
praxis har i vissa fall medgivits rätt för
skattskyldig att hänföra en inkomst eller
en utgift till det gamla året, om inkomstbeloppet
lyfts eller omkostnader skett senast
den 15 januari. Jag har under hand
från riksskattenämndens kansli erfarit,
att om fråga där skulle uppkomma om
ett vägledande uttalande i det nu aktuella
spörsmålet, man sannolikt hade att
räkna med att någon längre gående anvisning
till taxeringsmyndigheterna inte
skulle kunna lämnas än vad som framgår
av det jag nyss återgivit om gällande
praxis.

Innebörden av det sagda iir alltså, att

Nr 1

Onsdagen den 18 januari 195G

Ang. beskattningen av s. k. arealbidrag
i allt fall de arealbidrag, som utbetalas
under andra hälften av januari eller därefter,
kan antagas bli beskattade som inkomst
under 1956. Endast genom en lagändring
skulle detta kunna undvikas. Mot
en sådan synes emellertid starka skäl
tala. Till en början skulle man för en
viss grupp av inkomster bryta mot vedertagna
principer, oaktat det självfallet
finns och alltid har funnits åtskilliga
härmed jämförbara fall som man
aldrig velat ifrågasätta utbrutna till en
särbehandling. Som exempel härpå kan
anges en ackordsersättning eller ett tantiembelopp
som utfaller ett stycke in på
det nya året, en författares arvode som
utbetalas först då eller, för att ta ett fall
på jordbrukets område, en försäkringsersättning
för skadad skörd eller liknande
som regleras först under det nya
året. Vidare skulle en regel av antydd art
nödvändigtvis behöva begränsas till de
fall, då arealbidrag utbetalats senast den
15 februari, vid vilken tidpunkt självdeklarationen
skall avges; detta skulle å
andra sidan te sig otillfredsställande för
de jordbrukare, vilkas bidrag av en eller
annan orsak utbetalas först efter den 15
februari. Det kan vidare anmärkas, att
den ifrågasatta bestämmelsen skulle -—
för att förhindra ett förvirrat läge vid
taxeringskontrollen — behöva utformas
som en absolut regel, och det skulle innebära
att även den jordbrukare, som nu
är lagligen berättigad att deklarera bidraget
först 1957 och som även vill så
förfara, skulle tvingas att i stället deklarera
denna inkomst 1956.

Slutligen vill jag erinra att, då kommunalskatten
är proportionell, det av fru
Nilsson antydda ogynnsamma beskattningsläget
begränsar sig till den statliga
inkomstskatten. Det är då att märka, att
även denna är proportionell vad angår
en gift skattskyldig upp till en inkomst,
som efter avdrag för alla omkostnader,
skatter och andra allmänna avdrag uppgår
till belopp inemot 12 000 kronor, och
vad angår en ensamstående skattskyldig
upp till en motsvarande inkomst av ca
6 000 kronor. Därav framgår att den väckta
frågan har, materiellt sett, en relativt
begränsad räckvidd.

Som framgår av det jag nu anfört finner
jag alltså övervägande skäl tala för
att inte förorda något lagstiftningsingripande.

Fru NILSSON (bf):

Herr talman! Jag ber att få tacka herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet
för det snabba svaret på min
interpellation.

Om jag läst svaret rätt, får det tolkas
så, att de jordbrukare, som fått sina
arealbidrag utbetalade före den 15 januari,
skulle få upptaga dem som inkomst
under år 1955. Jag får tacka för
detta medgivande, som bidrager till att
bekantgöra en praxis, som många inte
känner till. Det är emellertid att beklaga,
att statsrådet inte ansett sig kunna
medgiva, att även det arealbidrag, som
betalas ut under resten av januari månad,
kunnat få deklareras som inkomst
under år 1955.

Så snart riksdagen fattat beslut, att en
del av kompensationen för missväxten
under år 1955 skulle utgå som arealbidrag,
vidtogs åtgärder för att erforderliga
ansökningshandlingar skulle bli inlämnade
och granskade så fort som möjligt.
I mitt län var, efter vad jag inhämtat,
de flesta ansökningshandlingar klara
före årsskiftet.

Arealbidragen innebär i synnerhet för
de många kreaturslösa jordbruken i vårt
län den enda formen av kompensation
för 1955 års missväxt. Läget på kreditmarknaden
har gjort, att många har varit
nödsakade att låna pengar till amortering
på räkningar, som gällt kostnader
för driften, och inkomsterna kommer antagligen
inte att räcka för att utnyttja avdragen
för omkostnader i driften. För de
hårt skuldsatta jordbrukarna med stora
ränteutgifter blir följderna av missväxten
på detta sätt särskilt kännbara. Det
hade för många av dessa varit synnerligen
önskvärt att få deklarera arealbidraget
som inkomst missväxtåret 1955.

Det förekommer regelmässigt även i
deklarationer efter kontantprincipen, att
inkomster, som inte erhållits förrän under
januari, medtagits i föregående års
deklaration. Så räknas t. ex. likviden för

Onsdagen den 18 januari 1956

Nr 1

under december månad levererad mjölk
som inkomst leveransåret, fastän pengarna
inte utbetalas förrän i vårt län den
28 januari. Åtminstone mjölklikviden
skulle knappast kunnat vara tillgänglig
för lyftning den 31 december, eftersom
den inte kunde vara uträknad då. Även
andra produkter, som levereras under
december, medtages som regel, trots att
likvid inte erhållits förrän under januari.
Såvitt jag vet, sker detta på skattemyndigheternas
önskan. Därför borde
det vara möjligt att resonera på samma
sätt om arealbidragen. När vederbörliga
handlingar varit klara, borde arealbidraget
kunna räknas som tillgängligt, även
om det fanns rent expeditionsmässiga
hinder för utbetalandet.

En missväxt av denna omfattning har
inte drabbat jordbruket i här berörda
områden någon gång tidigare under detta
århundrade. Detta är alltså enligt min
mening inte jämförbart med fall av ackordsersättning
m. m., som finansministern
anförde i sitt svar.

Ännu en gång tackar jag statsrådet för
svaret och hoppas, att vid tolkningen av
skattereglerna tages hänsyn till de svårigheter,
som på olika sätt drabbat landets
jordbrukare genom missväxten.

Överläggningen förklarades härmed
slutad.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner: nr

3, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 6 § förordningen
den 5 juni 1953 (nr 293) om särskild
sjömansskatt; och

nr 4, angående fortsatt tullfrihet i vissa
fall för Föreningen Rädda barnen för
kläder, beklädnadsmateriel och livsförnödenheter.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 6, med förslag till lag om ändring
i lagen den 14 juni 1917 (nr 380)
om införsel i avlöning, pension eller livränta,
in. m.

Ang. beskattningen av s. k. arealbidrag
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 8, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 3 § 3 mom. förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om
särskild skatt å bensin och motorsprit.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 11, med förslag till lag med vissa
bestämmelser om val till riksdagens andra
kammare för perioden 1957—1960.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts propositioner: nr

12, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 9 kap. 24 och 33 §§ vattenlagen; nr

nr 15, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr
98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 16,
angående fortsatt disposition av vissa
äldre anslag.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj :ts propositioner: nr

17, rörande ratifikation av en konvention
mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge om social trygghet;
samt

nr 18, med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1955 vid dess trettioåttonde
sammanträde fattade beslut.

Nr 1

Onsdagen den 18 januari 1956

Interpellation ang. fördelningen av byggnadskvoter inom hälso- och sjukvården

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 19,
angående frågor om befrielse från ersättningsskyldighet
till kronan.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
propositioner:

nr 20, med förslag till lag angående
ändring i bidragsförskottslagen den 11
juni 1943 (nr 382);

nr 21, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni
1945 (nr 520) om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom,
m. in.; och

nr 22, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 3 januari 1947 (nr
1) om allmän sjukförsäkring m. m.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 25, angående täckande av vissa medelsbrister,
redovisade såsom propriebalanser
i försvarets civilförvaltnings räkenskaper;
och

nr 26, angående bestridande av vissa
haverikostnader.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 28, angående befrielse i vissa fall från
betalningsskyldighet till kronan.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 29,
angående ersättning till Margareta Berglöw
m. fl.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 30, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 21 december
1949 (nr 655) med särskilda bestämmelser
om utskrivning från sinnessjukhus.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr
31, angående fortsatt disposition av visst
äldre reservationsanslag.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 7, av fru Nilsson; och
nr 8, av herr Eliasson.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:

nr 9, av herr Huss; och
nr 10, av herr Huss.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
riksdagens revisorers berättelse
över den år 1955 av dem verkställda
granskningen angående statsverket.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

14, angående anslag till stödlån till
jordbrukare; och

nr 32, angående försäljning av vissa
kronoegendomar.

Interpellation ang. fördelningen av byggnadskvoter
inom hälso- och sjukvården

Herr FRANZON (s) erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! Enligt gällande lag och
förordningar åligger det landsting och
städer utom landsting att inom sina områden
svara för lasarettsvård, vård av
kroniskt sjuka, tuberkulosvård, vård av
lättskötta sinnessjuka samt i viss utsträckning
vård av psykiskt efterblivna
m. in. Härutöver har statsmakterna sökt
stimulera dessa sjukvårdshuvudmän att
jämväl inrätta psykiatriska vårdavdelningar
vid lasarett samt bedriva viss öppen
psykiatrisk vård.

För fullgörande av dessa uppgifter ankommer
det på nämnda huvudmän att
anordna tillräckliga vårdresurser i form
av vårdplatser, öppna mottagningar och
dylikt och att härför planera och utföra
de byggnationer, som erfordras för respektive
sjukvårdsområde. Till följd av
gällande byggnadsrestriktioner har emellertid
sedan tiden för det sista världs -

Onsdagen den 18 januari 1956

Nr 1

Interpellation ang. fördelningen av byggnadskvoter inom hälso- och sjukvården

kriget erforderliga utbyggnader avsevärt
kommit att begränsas.

Byggnadsregleringen innebär härvid
en prövning från statens sida dels av
storleken av det investeringsbelopp, som
årligen kan ställas till förfogande för
hälso- och sjukvården, och dels av hur
detta belopp skall fördelas på de olika
huvudmännen.

I enlighet med utfärdade föreskrifter
äger huvudmännen för sjukvården årligen
ingiva framställning om byggnadskvot
för nästkommande år till utförande
av planerade byggnadsföretag för hälsooeh
sjukvårdsändamål. Härvid skall för de
olika byggnadsföretagen behovet tydligt
motiveras och angelägenhetsgraden angivas.
Vidare skall anmälas, om skissritningar,
huvudritningar eller entreprenadritningar
finnes utarbetade, ävensom
aktuella kostnadsberäkningar presenteras.
För granskningsmyndighetens bedömande
skall även angivas, vilka företag som
beräknas kunna igångsättas i början av
det år kvotframställningen avser.

På grundval av till granskningsmyndigheten
inkomna uppgifter rörande behovet
av investeringar inom hälso- och
sjukvården i riket fastställes den årliga
byggnadskvot, som kan ställas till förfogande
för verksamhetsområdet i fråga.
Enligt uppdrag upprättar sedermera
granskningsmyndigheten till vederbörande
departement förslag på fördelning
av den sålunda fastställda kvoten mellan
de olika huvudmännen med angivande
av de företag, som bör komma i fråga
för erhållande av byggnadstillstånd. Med
ledning av detta förslag fastställer därefter
departementet fördelningen av kvoten.

Enligt erhållna uppgifter synes granskningsmyndigheten
i samband med sin
prövning av vilka företag som skall
upptagas för erhållande av byggnadstillstånd
grunda sina bedömanden dels
på en avvägning av vilka företag som
är mest angelägna samt dels — för erhållande
av en så rättvis fördelning som
möjligt huvudmännen emellan — på en
inbördes jämförelse av hur stor kvot per
10 000 innevånaresom utgått för ett visst
område under viss tid.

J{ Första kammarens protokoll 1956. Nr 1

Det torde kunna ifrågasättas, huruvida
dessa granskningsmyndighetens bedömningsgrunder
för upprättande av förslag
till fördelning av byggnadskvoten är tillräckliga.
Således kan anföras, att vid bedömningen
av ett sjukvårdsområdes behov
av kvot i jämförelse med ett annat
hänsyn framför allt måste tagas dels till
grunderna för respektive områdes beräkningar
av vårdplatsbehovet, dels till befintliga
resurser inom olika vårdgrenar
samt dels till befolkningstal och befolkningsutveckling.
Även sjukvårdsområdets
befolkningssammansättning i olika åldersgrupper,
kommunikationsförhållanden
och befolkningens fördelning på tätorter
och glesbygd är faktorer, som är
väsentliga i samband med den jämförande
bedömningen av de olika sjukvårdsområdenas
behov av utbyggnader av de
olika vårdgrenarna.

Den rådande byggnadsregleringen har
medfört en ackumulering av utbyggnadsbehovet
inom hälso- och sjukvården. På
grund härav har utvecklingen lett till
att de olika huvudmännen för att över
huvud taget komma i fråga vid fördelningen
av byggnadstillstånd drivits till
att årligen anmäla samtliga byggnadsplaner,
även om dessa inte volymmässigt
tekniskt kan komma till utförande under
tillståndsåret. Då granskningsmyndigheten
för dessa ingivna planer föreskriver,
att objekten skall vara utarbetade i visst
ritningsstadium och enligt uppgift i innevarande
års fördelningsförslag t. o. m.
endast upptagit sådana byggnadsföretag,
för vilka förelegat av granskningsmyndigheten
godkända ritningar, alltså ett
ritningsstadium motsvarande huvudritningar,
innebär det nuvarande fördelningssystemet
liärtill avsevärda merkostnader.
Vissa objekt upptages sålunda på
sjukvårdshuvudmännens förteckningar
över aktuella byggnadsbehov år efte<- år.
När efter ett antal år byggnadskvot slutligen
erbålles, kan de ursprungliga ritningsförslagen
av olika skäl vara inaktuella,
varigenom väsentliga omarbetningar
erfordras. Detta system medför
betydligt ökade projekteringskostnader.

Med hänvisning till angivna olägenheter
av de nuvarande formerna för fram -

26 Nr 1 Onsdagen den 18 januari 1956

Interpellation ang. fördelningen av byggnadskvoter inom hälso- och sjukvården

ställning om och fördelning av byggnadskvoter
för hälso- och sjukvården
synes det mig som om en omprövning av
hittills gällande grunder eventuellt borde
övervägas. Utöver de av mig angivna
faktorerna, såsom grund för kvotens fördelning,
torde det innebära en förbättring,
om respektive sjukvårdshuvudmän
anvisades en totalkvot för varje vårdgren
för sjukvårdsområdet i fråga utan
uppdelning på olika objekt. Det skulle
härvid ankomma på huvudmannen att
med hänsyn till de lokala förhållandena
och behoven och inom ramen för anmälda
byggnadsföretag använda det anvisade
kvotbeloppet för de vårdgrenar, som
av denne bedömdes som angelägnast.
Huvudmannen skulle härigenom beredas
möjlighet att på ett mera planmässigt
sätt koncentrera sin utredningsverksamhet
på de mest aktuella och angelägna
byggnadsföretagen. Vidare skulle härigenom
den lokala huvudmannen för egen
del bättre kunna bedöma tidpunkten för
de olika företagens realiserande. Till
granskningsmyndighetens prövning torde
vid detta förhållande överlämnas att i
anledning av redovisade generalplaner,
utvisande utbyggnadsbehoven inom de
olika sjukvårdsområdena, bedöma behovet
och lämpligheten av ifrågavarande
utbyggnader och härvid grunda detta
bedömande på vissa framräknade koefficienttal
på behovet av vårdplatser
inom olika vårdgrenar.

I anledning av vad här anförts hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för kungl.
inrikesdepartementet få framställa följande
interpellation.

Anser herr statsrådet att nuvarande
former för fördelning av byggnadskvot
inom hälso- och sjukvården är tillfredsställande,
eller är herr statsrådet beredd
att med beaktande av vad här anförts
medverka till en omprövning av grunderna
för fördelning av byggnadskvoter
inom hälso- och sjukvården?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 11, av herr Berg, Gunnar, m. fl.,
om användande av marinens egna varv
vid utförande av planerade nybyggen
för marinens räkning;

nr 12, av herrar Sunne och Huss, om
höjning av statsbidragen till skolmåltider
för barn från främmande kommuner; nr

13, av herr Karlsson, Gustaf, m. fl.,
om utredning rörande vidgade befogenheter
för direktionerna vid statens sinnessjukhus; nr

14, av herr Franzén och herr Larsson,
Nils Theodor, om ökat anslag till
byggande av fiskehamnar;

nr 15, av herr Arrhén m. fl., om användande
av den Längmanska A-fondens
avkastning till främjande av kulturellt
samarbete mellan Sverige och Finland;

nr 16, av herr Ohlon m. fl., om anslag
till Göteborgs musikkonservatorium
m. m.;

nr 17, av herr Andersson, Birger, om
ersättning till vissa markägare för skada
och intrång genom avsättning såsom
fornminne av ett område vid Böckersboda
i Lyrestads socken;

nr 18, av herr Hansson m. fl., om ökat
anslag till avsättning till fonden för
idrottens främjande;

nr 19, av herr Huss, om höjd ersättning
för vissa expenser till förste provinsialläkare; nr

20, av herr Grym in. fl., angående
utredning om anläggande av ett plåtvalsverk
vid Norrbottens järnverk i Luleå; nr

21, av fru Wallentheim in. fl., om
höjda ortsavdrag för ensamstående, som
ha vårdnaden av barn under 16 år;

nr 22, av fru Sjöström-Bengtsson och
fru Carlqvist, om viss ändring av gällande
bestämmelser rörande ersättning av
kostnader för vittnen och försvarare vid
domstol;

nr 23, av herrar Kronstrand och Danmans,
om en översyn av förordningen
angående förlagsinteckning;

nr 24, av herr Johansson, Theodor,
och herr Pålsson, om effektiv kontroll

Onsdagen den 18 januari 1956

Nr 1

av försäljning eller orderupptagning av
varor genom kringresande försäljare;

nr 25, av herr Karlsson, Göran, m. fl.,
om borttagande av det s. k. karensbeloppet
för rabatterade läkemedel;

nr 26, av herr Nyström, om förlängd
semester för arbetstagare med särskilt
pressande och hälsofarligt arbete;

nr 27, av herrar Mannerskantz och
Eskilsson, angående höjning av maximigränserna
för axel- och boggietryck på
landets vägar;

nr 28, av herr Spetz m. fl., om viss

ändring av grunderna för statsbidrag till
lindring i mindre bemedlades kostnader
för djursjukvård; och

nr 29, av herr Tjällgren m. fl., om inrättande
av ett nytt lantmäteridistrikt i
Sundsvallsregionen.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.29.

In fidem
G. H. Berggren