Tiadagen den 10 februari Sid (Riksdagens protokoll 1970:6)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 6

FÖRSTA KAMMAREN

1970

10—13 februari

Debatter ni. ru.

Tiadagen den 10 februari Sid.

Meddelande ang. enkel fråga av herr Wikström (fp) ang. remissinstanserna
för kapitalskatteberedningens betänkande ”Kapitalbeskattningen”
............................................ 3

Onsdagen den 11 februari

Svar på interpellation av herr Larsson, Thorsten, (ep) om information
angående skolans läroplaner och betygssättning...... 4

Meddelande ang. enkla frågor:

av herr Björk (s) om en analys av vissa artiklar, berörande

EEG-parlamentet, i Romfördraget ...................... 8

av herr Björk (s) ang. möjligheterna för studerande vid universitetsfilialer
att fortsätta till forskarutbildning ........ 8

Torsdagen den 12 februari

Meddelande ang. enkla frågor:

av herr Åkerlund (m) ang. risken för demonstrationer mot Förenta
staternas ambassadör .............................. 9

av herr Nyman (fp) om åtgärder för att säkra industrins kraftbehov
................................................ 9

J Första kammarens protokoll 1970. .Vr 6

Nr 6

Innehåll

Samtliga avgjorda ärenden

Onsdagen den 11 februari sid.

Bankoutskottets utlåtande nr 4, ang. granskning av riksdagsbibliotekets
styrelse och förvaltning ............................ 8

— nr 5, ang. granskning av riksdagens lönedelegations verksamhet
under år 1969 ...................................... 8

Första lagutskottets utlåtande nr 1, ang. granskning av riksdagens
ombudsmäns ämbetsförvaltning............................ 8

Tisdagen den 10 februari 1970

Nr 6

Tisdagen den 10 februari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
förste vice talmannen.

Föredrogos och bordlädes ånyo bankoutskottets
utlåtanden nr 4 och 5 samt
första lagutskottets utlåtande nr 1.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

22, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928: 370); och
nr 24, med förslag till ändring i regeringsformen.

Meddelande ang. enkel fråga

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla fråga
den 9 februari framställts av herr
Wikström (fp) till herr statsrådet och
chefen för finansdepartementet: ”Vilka
är skälen till att kapitalskatteberedningens
betänkande ''Kapitalbeskattningen*
icke sänts på remiss till ideella organisationer,
folkrörelser och trossamfund?» -

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 16.01.

In fidem

Solveig Gemert

lf Första kammarens protokoll 1970. Nr 6

Nr 6

Onsdagen den 11 februari 1970

Onsdagen den 11 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Justerades protokollet för den 3 innevarande
månad.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
fru Myrdal för tiden från och
med den 16 till och med den 28 februari
för att i Geneve leda nedrustningsdelegationens
arbete.

Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg:

Till riksdagens första kammare

Talmannen Ivar Johansson är på

grund av sjukdom, för vilken han behandlas
på öron-, näs- och halskliniken,
Linköping, alltjämt förbjuden uppehålla
sitt vanliga arbete till och med den
17/2 1970, vilket härmed intygas.

Öronkliniken, Regionsjukhuset, Linköping,
den 10/2 1970

Eric Flodgren
Överläkare, Med. dr

Kammaren beviljade herr andre vice
talmannen Ivar Johansson fortsatt ledighet
från riksdagsgöromålen för den
i läkarintyget angivna tiden.

Herr TALMANNEN yttrade:

Plenum onsdagen den 18 februari,
vilket i den preliminära planen upptagits
till kl. 10.00 eller kl. 14.00, börjar
kl. 14.00.

Om information angående skolans läroplaner
och betygssättning

Herr statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
CARLSSON, som

tillkännagivit, att han hade för avsikt
att vid detta sammanträde besvara herr
Thorsten Larssons (ep) interpellation
om information angående skolans läroplaner
och betygssättning, erhöll ordet
och anförde:

Herr talman! Herr Thorsten Larsson
har frågat mig, dels om jag är beredd
att redogöra för de åtgärder som planeras
för att informera allmänheten om
grundskolans och gymnasieskolans nya
läroplaner, dels om någon sådan information
förbereds genom press, radio
och television eller genom till föräldrar
och målsmän distribuerad broschyr,
dels ock om en intensifierad upplysning
till lärare, föräldrar och elever i
fråga om tillämpningen av den relativa
betygsskalan är att förvänta.

Information om de under 1968 beslutade
reformerna om grundskola och
mellanskola måste ses som en oundgänglig
del av själva reformen. I tidsavseende
står därvid den nya läroplanen
för grundskolan i förtur. Informationen
inför mellanskolans genomförande
har ännu inte slutgiltigt utformats.

Skolöverstyrelsen har lagt ned ett
omfattande arbete för att informera
skolstyrelser och skolledningar. För
lärarnas information används studiedagarna.
överstyrelsen har vidare lagt
särskild vikt vid att genom bl. a. särskilda
konferenser informera de medarbetare
i press, radio och television
som i sitt arbete sysslar med skolfrågor.
Dylika konferenser anordnas fortlöpande.

Vad gäller informationen till föräldrarna
om förändringarna i grundskolan
kommer materialet enligt från överstyrelsen
inhämtade uppgifter att omfatta
ett studievägledningsmaterial, en
broschyr samt stillfilm och diabilder
med motsvarande information. Ett sam -

Onsdagen den 11 februari 1970

Nr 6

Om information angående skolans läroplaner och betygssättning

arbete har också inletts med Riksförbundet
Hem och skola för att stödja
informations- och utbildningsverksamhet.

En fortlöpande information om betygsystemet
har bedrivits alltsedan den
relativa betygsättningen infördes. Eu
broschyr finns, lärarna har fått utbildning
och fortbildning och de kommer
att få ytterligare information som
de har att föra vidare till eleverna. Den
debatt, som bl. a. det åt skolöverstyrelsen
i oktober 1969 givna utredningsuppdraget
angående betygsättning gett
upphov till, torde också bidra till en
vidgad kännedom om betygsystemets
principer och deras tillämpning.

Herr LARSSON, THORSTEN, (ep):

Herr talman! Jag tackar utbildningsministern
för svaret på mina frågor.

Beträffande de två första frågorna
framgår av svaret att vi har att emotse
ökad information om läroplanerna. Felet,
herr statsråd, är bara att denna informationsverksamhet
ännu inte kommit
i gång i nämnvärd utsträckning. Det
hade exempelvis varit önskvärt att allmänheten
nu varit informerad om de
nya läroplanernas innebörd, i varje fall
genom något slags sammanfattande redogörelse.
Hittills har man mest hört
några lösryckta termer om växlande
grupper och lagarbete och dess metoder;
timmar för fritt valt arbete, om
nödvändigheten av att undervisningslokalerna
är flexibla, etc. Allt detta har
väl egentligen bara ökat ovissheten hos
allmänheten. Det har faktiskt lett till att
det finns skolstyrelser som i dag anser
det nödvändigt att gå ut med en egen
information i dessa frågor. Det är klart
att en central information är bättre, ty
kommunerna har i regel inte lika goda
resurser för information som man har
på centralt håll.

I dagens tidningar kan vi också läsa
att Lärarförbundet har påpekat att även
lärarna fått knapphändig information.
De har inte överallt ens fått den nya

läroplanen. Men även till dem kommer
väl informationen att breddas.

Jag är alltså tacksam för statsrådets
svar här i riksdagen, varigenom allmänheten
får eu offentlig redovisning av
läget. Jag vill uttrycka den förhoppningen
att den ökade informationen
kommer ganska omgående i hela sin
vidd, eller i varje fall i tillräcklig utsträckning.

Min tredje fråga i interpellation^!
gällde den relativa betygsättningen. Anledningen
till att jag har frågat vilka
anvisningar man utfärdat om en riktig
betygsättning är att det tycks vara
hart när omöjligt att få den rätta synen
på tillämpningen av den relativa betygsättningen
att slå igenom ute i de
olika skolorna. Att jag tar upp frågan i
detta sammanhang beror på att jag i en
av våra större aftontidningar här i
Stockholm läste en ledare, vari sades
bl. a. följande: ”Den viktigaste nackdelen
med det relativa betygsystemet
är att det i praktiken ofta fungerar så
att en elev inte kan höja sitt betyg i ett
ämne utan att en klasskamrats betyg i
samma ämne samtidigt sänks. Andelen
femmor i klassen är fastställd, och skall
någon ny elev få ett så högt betyg måste
någon av dém som tidigare haft det
höga betyget få ett lägre om inte proportionerna
skall rubbas.”

När en stor Stockholmstidnings ledarskribent
kan få detta så om bakfoten,
vad kan man då vänta av den stora allmänheten? Som

en information till statsrådet vill
jag ytterligare anföra att jag har läst
ett referat från en debatt i samma ämne
i en större Malmöskola. Där sade — enligt
tidningsreferatet — både elever och
lärare att vi har fått besked uppifrån
att betygsskalan skall tillämpas enligt ett
sådant procentuellt fördelningssystem.
Nu vet jag, herr statsråd, att så inte
är fallet. Skolans rektor, som var närvarande,
påpekade också att det inte
förelåg något besked uppifrån att man
skall tillämpa den s. k. gausska kurvans
fördelning på betygen i klassen. Men

6 Nr 6 Onsdagen den 11 februari 1970

Om information angående skolans läroplaner och betygssättning
hur har då denna missuppfattning upp -

stått?

Statsrådet sade i sitt svar att skolöverstyrelsen
redan från införandet har
informerat om betygsättningen. Javisst,
herr statsråd, men har man gjort det
på rätt sätt? Jag har från utredningsstadiet
en minnesbild av att man när det
gällde betygen talade om att skalan 1—
5 skulle komma att fördelas just efter
den gausska kurvan, d. v. s. med vissa
procent på ettor, tvåor o. s. v. Jag
tror att man då spred den felaktiga
uppfattningen att denna kurva skulle
slå rätt även i den lilla klassen och i
varje fall inom den egna skolan — men
inte ens om man tar en hel skola slår
denna kurva rätt. Det behövs nämligen
minst 3 000 elever i jämförelsematerialet
för att denna procentuella fördelning
skall bli riktig. Med andra ord tror
jag, herr statsråd, att man här, kanske
helt av förbiseende, har underlåtit att
gå ut med en riktig information redan
från början. Därför är det nu ganska
svårt att rätta till det hela.

Jag är medveten om att det till och
med kan vara bekvämt för någon enstaka
lärare — jag säger bara att det
kan vara det -— att falla tillbaka på
detta betygsystem. När Per kommer och
säger till läraren att han har haft ett
visst resultat på en skrivning och frågar
varför han inte kan få ett visst betyg
kanske vederbörande lärare säger:
Vi har en viss fördelning, förstår du,
och jag kan inte ge dig ett bättre betyg.
Det rejäla och ärliga svaret skulle
vara att säga till denne pojke: Du är
enligt min uppfattning absolut inte värd
ett bättre betyg.

Herr statsrådet säger att detta missförstånd
i debatten säkert kommer att
rättas till genom den diskussion om betygsystemets
vara eller icke vara som
nu pågår. Jag tror att det kan vara riktigt,
herr statsråd, därför att då måste
ju blicken riktas även på det nuvarande
systemet. Jag hoppas dock att man även
inom departementet och inom skolöverstyrelsen
är medveten om den besvär -

liga situation som här föreligger och
som alltså har dröjt sig kvar på grund
av att man från början inte fick riktig
information.

Jag tar ad notam beskedet från statsrådet
att ytterligare information skall
ges om nuvarande betygsystems tilllämpning
och att denna information
även skall föras vidare ut till eleverna.

Jag anser att både svaret på mina två
första frågor och herr statsrådets svar
på den sista frågan i min interpellation
är mycket betydelsefulla. Jag ber därför
att än en gång få tacka herr statsrådet.

Herr LIDGARD (m):

Herr talman! Jag skall hålla mig till
själva informationsproblemet när det
gäller läroplanen för grundskolan.

Det är riktigt som statsrådet säger,
att det förekommer information om
den nya läroplanen i samband med studiedagar
och på annat sätt — genom
broschyrer, diabilder eller vad det nu
är. Men vad som inte förekommer är
att lärarna, de som skall arbeta efter
den nya läroplanen, får den i sin hand.

Man kan tycka att det är rimligt att
varje arbetstagare inom sitt arbetsområde
får tillgång till det material som
han behöver ha för att kunna fullgöra
sina skyldigheter. Vi förväntar oss att
lärarna skall arbeta i enlighet med läroplanen
för grundskolan, gymnasiet och
fackskolan, men lärarna får icke av arbetsgivaren
tillgång till dessa skrifter
på annat sätt än att de nya läroplanerna
finns i ett eller möjligtvis två exemplar
på biblioteket. Detta material torde
varje lärare praktiskt taget dagligen
behöva gå tillbaka till, läsa och sätta
sig in i, men detta viktiga material tillhandahåller
man honom inte. Detta är
en allvarlig brist i den information man
bör ge lärarna om de förändringar som
nu genomförs i läroplanen. I stället gör
vårt statliga utbildningsförlag på det
sättet att man annonserar om att den
kompletta läroplanen är utgiven av
skolöverstyrelsen. Den är uppdelad på

Onsdagen den 11 februari 1970

Nr 6

Om information angående skolans läroplaner och betygssättning

flera volymer. Den allmänna delen innehåller
mål och riktlinjer, allmänna
anvisningar för verksamheten i skolan,
timplaner ocli kursplaner. När ni
hör vad den innehåller kan ni naturligtvis
säga att detta hör läraren känna till,
detta bör han ha tillgång till i sitt eget
bibliotek. Man erbjuder honom att köpa
denna del av läroplanen för 16 kronor
och de andra delarna till varierande
pris. över huvud taget är situationen i
skolan den att man förväntar sig av
lärarpersonalen att lärarna själva skall
hålla sig med det material som skall
användas i undervisningen. Jag kan
inte anse att det är en riktig lösning att
man kräver av personalen att den inhandlar
de skrifter som behövs. 1 all
synnerhet gäller detta om läroplanerna.

Nu kan naturligtvis statsrådet säga:
”Detta är inte mitt bord, det är kommunernas
bord, det är kommunerna
som skall svara för dessa kostnader.”
All right, det är så. Men hjälp då till att
intressera kommunerna, de kommunala
skolstyrelserna, för att fullgöra detta
åtagande! Jag vet att det finns kommuner,
som när en ny lärare tillträder
en tjänst är så generösa att de
tillhandahåller skolstadgan, alltså ett
annat instrument som läraren behöver
känna till för sitt arbete. Det är naturligtvis
i och för sig tacksamt, ty annars
måste ju läraren själv rekvirera
Svensk författningssamling för att få
veta sina skyldigheter och annat som
hör till tjänsten.

Detta är, anser jag, en orimlig situation,
som det bör vara utbildningsministern
angeläget att på det ena eller
andra sättet rätta till så snart som möjligt.

Herr statsrådet CARLSSON:

Herr talman! Jag kan fatta mig mycket
kort eftersom herr Thorsten Larssons
synpunkter ligger nära dem som
jag själv förde fram.

Låt mig emellertid först säga till herr
Lidgard att det problem han tar upp

har vi båda ungefär lika stora eller lika
små möjligheter att hjälpa till att klara.
Var och en av oss får väl — i den mån
vi är kommunalt aktiva — efter sin förmåga
söka bidra till lösningar av det
slag som herr Lidgard är ute efter.

Beträffande betygen liar jag trots allt
svårt att förstå att det skall vara så
besvärligt att klargöra principerna. I
vårt land genomför vi på en rad områden
ständigt ganska komplicerade reformer
och bestämmelser. Samhället i
sig självt är komplicerat, och därav
följer ofta att lösningarna på olika problem
även de blir komplicerade.

Här gäller det nu att i fråga om betygsättningen
få ut till allmän kännedom
att den omdebatterade principen
inte skall tillämpas på den enskilda
klassen, utan att det är fråga om en
princip för hur betygsystemet, sett i
ett större perspektiv, skall tillämpas i
landet som helhet. Herr Thorsten Larsson
underströk också detta med all
önskvärd tydlighet. Men tyvärr finns
missförståndet kvar på sina håll. Jag
kan försäkra att jag använder varje tillfälle
då jag är ute till att försöka få
fram information om hur det i verkligheten
förhåller sig. Skolöverstyrelsen
har också nyligen givit ut en broschyr,
där det i klartext slås fast vad principen
innebär. Jag hoppas också att
missuppfattningen åtminstone inte i
fortsättningen skall behöva bli ett argument
i betygsdebatten. Personligen anser
jag att det finns många skäl som
gör att man i olika sammanhang kan
diskutera om betygsystemet är så lyckat.
Vi genomför ju nu också den ändringen
att vi slopar betygen i en stor
del av grundskolan. Just därför att det
från olika utgångspunkter verkligen
finns anledning att diskutera betygsystemets
utformning, praktiska tillämpning
och framtida existens är det beklagligt
om det i den debatten skulle
användas argument som inte har förankring
i verkligheten och som det inte
finns fog för.

Jag har velat säga detta till herr

Nr 6

Onsdagen den 11 februari 1970

Meddelande ang. enkla frågor

Thorsten Larsson. Jag tror inte att det
finns några egentliga meningsskiljaktigheter
på den punkten heller.

Överläggningen ansågs härmed slutad.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 22, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370).

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 24, med förslag till ändring i regeringsformen.

Föredrogos ånyo bankoutskottets utlåtanden
:

nr 4, angående verkställd granskning
av riksdagsbibliotekets styrelse och förvaltning.

Vad utskottet i detta utlåtande hemställt
bifölls.

nr 5, angående verkställd granskning
av riksdagens lönedelegations verksamhet
under år 1969.

Lades till handlingarna.

Föredrogs ånyo och lades till handlingarna
första lagutskottets utlåtande

nr 1, i anledning av verkställd granskning
av riksdagens ombudsmäns ämbetsförvaltning.

Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor denna dag framställts, nämligen

av herr Björk (s) till herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet:
”Vill Statsrådet överväga en komplettering
av tidigare studier kring Romfördragets
konsekvenser vid en eventuell
svensk EEC-anslutning genom att föranstalta
om en analys av de artiklar i
fördraget, som berör EEC-parlamentets
sammansättning, funktionssätt och befogenheter?”;
samt

av herr Björk (s) till herr statsrådet
Moberg: ”Vilka åtgärder är Statsrådet
beredd att vidtaga för att underlätta för
studerande vid universitetsfilialerna att
fortsätta till forskarutbildning?”

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.22.

In fidem
Solveig Gemert

Torsdagen den 12 februari 1970

Nr 6

Torsdagen den 12 februari

Kammaren sammanträdde kl. 15.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
förste vice talmannen.

Justerades protokollet för den 4 innevarande
månad.

Anmäldes och godkändes bankoutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 58, till Nordiska rådets .svenska
delegation angående ändring i reglementet
för delegationen.

Anmäldes och bordlädes Kungl.
Maj :ts till kammaren överlämnade proposition
nr 19, med förslag till lag om
befrielse för utländsk konsul från skyldighet
att avlägga vittnesmål m. m.

Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor denna dag framställts, nämligen

av herr Åkerlund (m) till herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet:
”Har Herr Statsrådet uppmärksammat
riskerna för att den nye nordamerikanske
ambassadören kan komma
att utsättas för demonstrationer i olika
former?”; samt

av herr Nyman (fp) till herr statsrådet
och chefen för industridepartementet:
”Vilka åtgärder avser Herr Statsrådet
och Chefen för industridepartementet
vidtaga för att i dagens akuta
elkraftssituation säkra industrins kraftbehov?” -

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 15.01.

In fidem
K.-G. Lindelöw

/Solveig Gemert

Nr 6

Fredagen den 13 februari 1970

Fredagen den 13 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
förste vice talmannen.

Justerades protokollet för den 5 innevarande
månad.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:

Till riksdagens första kammare

Den 17 till den 25 februari skall jag
deltaga i nedrustningsdelegationens arbete
i Geneve, varför jag anhåller om
ledighet från riksdagsarbetet under
motsvarande tid.

Stockholm den 13 februari 1970

Olle Dahlén

Den begärda ledigheten beviljades.

Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj:ts proposition nr 19,
med förslag till lag om befrielse för utländsk
konsul från skyldighet att avlägga
vittnesmål m. in.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

13, med förslag till ny delgivningslag
m. in.;

nr 23, med förslag till lag om besvär
över beslut av riksdagens organ; och
nr 26, angående fortsatt garanti till
Aktiebolaget Aerotransport.

Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets utlåtanden:
nr 1, i anledning av motioner angående
valbarhet till byggnads- och fastighetsnämnder; -

nr 2, i anledning av motion om riksdagens
sammanträdesort;

nr 3, i anledning av motion om förbud
att tala från manuskript i riksdagen; nr

4, i anledning av motion om upphävande
av regeringsformens stadgande
om domares oavsättlighet m. m.;

nr 5, i anledning av proposition med
förslag till lag om upplösning av Gotlands
läns landstingskommun m. m.;
och

nr 6, i anledning av proposition med
förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen; statsutskottets

utlåtanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1970/71 för kungl. hov- och
slottsstaterna;

nr 14, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för budgetåret 1970/
71 till oförutsedda utgifter;

nr 15, i anledning av vissa i statsverkspropositionen
behandlade för flera
huvudtitlar gemensamma frågor;

nr 16, i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
om rörlig kredit i riksgäldskontoret
för myndigheter som bedriver
upp dr agsver ksamhet;

nr 17, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen framlagda förslag
till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1970/71;

nr 18, i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående beredskapsstat för
försvarsväsendet för budgetåret 1970/
71;

nr 19, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda fram -

Fredagen den 13 februari 1970

Nr 6

ställning om anslag för budgetåret 1970/
71 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster; nr

20, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
om inrättande av en fond för
beredskapslagring;

nr 21, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1969/70, i vad avser justitiedepartementets
verksamhetsområde, jämte motioner; nr

22, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1969/70 i vad avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 23, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1969/70 i vad avser socialdepartementets
verksamhetsområde;

nr 24, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1969/70 i vad avser finansdepartementets
verksamhetsområde;

nr 25, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1969/70 i vad avser utbildningsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 26, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1969/70 i vad avser handelsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 27, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1969/70, i vad avser inrikesdepartemen -

tets verksamhetsområde, jämte motioner;
och

nr 28, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1969/70 i vad avser civildepartementets
verksamhetsområde;

bevillningsutskottets betänkande nr 4,
med anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 1, såvitt propositionen angår
det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften
skall utgå för är 1970;

bankoutskottets utlåtanden:

nr 6, i anledning av proposition med
förslag till lag om Sveriges allmänna
hypoteksbank och om landshypoteksföreningar,
m. m., jämte motioner;

nr 7, i anledning av motioner om ett
värdefast statligt obligationslån;

nr 8, i anledning av motion om inrättande
av en riksdagens informationstjänst;
och

nr 9, i anledning av motioner om
ökad service åt riksdagens ledamöter;
samt

jordbruksutskottets utlåtande nr 2, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående utgifter på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1969/70, såvitt
propositionen avser jordbruksärenden.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.08.

In fidem
K.-G. Lindelöw

/Solveig Gemert

KUNGL. BOKTR. STHLM 1570