Swertzes RiksdWs Beslut,
ä det i Stockholm 6alltid Lagtima Riksmöte, förn
börjades den 15 Januari och slutades den
20 Maj 1871.
Wj efterfkrifne, Lwenfka Folkets walda
Före weterligt: att Wi, pa grund af 49 § Regeringsformen
och 2 8 Riksdags-Ordningen, den 16 sistlidue Januari, under
Hans Ataj:t Konung CARL XV.8 tolfte regeringsår, Oh här i Stockholm
infunnit.
Wart arbete hafwe Wi börjat under nedkallande af Guds wälsignelse,
härefter Wi ä Rikssalen den 18 i nämnda manad sammankommit och
fatt emottaga Berättelsen om hwad sedan sistförflutna riksdag i Riket
och deh Styrelse sig tilldragit, äswensom Kong!. Ataj:ts Proposition angående
Statswerkets tillständ och behof; och hafwe Wi, efter föregängna
öfwerläggningar dels rörande de ämnen, i hwilka till Oh aflätits nädiga
Propositioner och Skrivelser, dels ock om frågor, förn blifwit hos Riksdagen
wäckta, slädnät uti följande beslut:
Bih. till Riksd. Prat. 1871. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 1
(Riksdags-Bestutet.)
2
Riksdagsbeslut 1871.
§ 1.
Med utösning af den i Regeringsformens 62 och 64 §§ Oh förwarade rätt,
hafwe Wi pröfwat Statswerkets behof och derwid för nästkommande är och intill*
deh no statsreglering widtager bestämt Hufwndtitlarnes ordinarie anslagsbelopp
sålunda:
Första Hufwudtiteln.
(Kong!. Hos- och Slotts-staterna) till.....Runt R:dr 1,417,000: —
Andra Hufwudtiteln.
(Justitie-Departementet) till........ » 8 2,532,500: -
Tredje Hufwudtiteln.
illtrikes-Departementet) till ....... ” 8 603,800: -
Fjerde Hufwudtiteln.
(Landtförswars-Destartementet) till . . . /. » 8 9,994,500: —
Femte Hufwudtiteln.
iSjösörswars-Departementet) till....... » 8 4,068,500:
Sjette Hufwudtiteln.
((Livil-Departementet) till.........
Sjunde Hufwudtiteln.
(Finans-Departementet) till........
» 7,704,100: —
» 7,329,700: —
Åttonde Hufwudtiteln.
(Ecklesiastik-Departementet) till....... 8 8 5,664,700:
Nionde Hufwudtiteln.
(Pensions- och Allmänna Jndraguings-staten) till . » » 1,530,200:
Summa R:mt R:dr 40,845,000: —
Siksdags-Beslut 1871.
3
Transport 40,845,000:
Och hafwe Wi derjemte för tillfälliga behof anwisat extra
ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för är 1872 frän
Kongl. Stats-Kontoret utgå, nemligen:
lind er Andra Hufwudtiteln
Fjerde Hufwudtiteln
Femte Hufwudtiteln
Sjette Hufwudtiteln
Sjunde Hufwudtiteln
Åttonde Hufwudtiteln
Nionde Hufwudtiteln
100,000: —
4,113,639: 85.
920,000: —
4,480,700: —
143,100: —
439,400: —
428,000: —
10,624,839:
tillsammans Smit R:dr 51,469,839:
Till betäckande af denna utgiftssumma hafwe Wi för Kongl.
Stats-Kontoret anwisat:
85.
85
Statswerkets ordinarie inkomster.....Snitt N:dr 16,845,000: -
Statswerkets extra ordinarie eller bewillningsinkomster:
Tullmedel........... 15,000,000: —
Postmedel........... 2,230,000: —
Stämpelpappersmedel....... 1,350,000: —
Bränwinstillwerkningsafgift .... . 10,800,000: — 29,380,000: —
tillsammans Snitt S:dr 46,225,000: —
samt fäsom statsfyllnadsfumma att frän Siksgälds-Kontoret utgå 5,244,839: 85.
Summa Snitt S:dr 51,469,839: 85.
S händelse Statswerkets inkomster icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp,
hwintill dessa inkomster i Siksstateu beräknats, bör Kongl. Stats-Kontoret
af Siksgälds-Kontoret erhålla godtgörelfe för den brist, som härigenom, enligt Sikshufwudboken,
uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anwisade tillgångar
4
Riksdags-Beslut 1871.
Skulle det tolf a sig att Stats-Kontorets inkomster arv otillräckliga för bestridande
af dest utgifter, åligger det Riksgälds-Kontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå StatsKontorets
underdåniga anmälan, pröfwat behofwet, för dest fyllande tillhandahålla
Stats-Kontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma,
dock med förbindelse för Stats-Kontoret att, så snart dest tillgångar det
medgifwa, återgälda hwad Riksgälds-Kontoret sålunda förskjutit.
§ 2.
Wid bett af Ost fastställda Statsreglering hafwe Si bibehållit de wid den
nästföregående stadgade grunder i afseende å dispositionen af bevaringante uppå
Hufwudtitlarne. I fråga om beräkningen af ersättningsbeloppet till de embetsoch
tjenstemän, hwilka före år 1841 tillträd! ännu innehastvande löner, hwarunder
fpamnål finnes beräknad, har detta blifwit, på grund as 1868, 1869 och 1870
års riksmarkegåugspris, bestämdt till 6 R:dr 49 öre för hwarje under lönerna upptagen
tunna fpanmål.
§ 3.
Till utgående från Riksgälds-Kontoret, på sätt och under de wilkor, Såll för
samma Kontor utfärdade reglemente innehåller, hafwe Si amu stat följande anflagSoch
länesummor, nemligen:
A) Anflag att utgå under innewarande år . . R:mt R:dr 2,117,994:76.
att utgå under år 1872.....» » 676,666:67.
B) Lätt att utgå under år 1872 . . . . ■ - » » 2,100,000: —
Summa R:mt R:dr 4,894,661:43.
§ 4.
Då det, jemlikt 63 § Regeringsformen, ålegat Ost att, för oförutsedda händelser,
anslå och till utbetalning från Riksgälds-Kontoret anwifa tumme särskilda
summor, den ena att mara tillgänglig då Konungen till rikets sörswar eller andra
5
Riksdags-Beslut 1871.
högst »vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rädets tankar deröfwer blifwit
inhemtade, sinner den mara oundgängligen nödig, och den andra att wid infallande
krig af Konungen lyftas, sedan Harr Stats-Rädet in pleno hört och Riksdagen sammankallat;
sä hafwe Wi bestämt den förra af dessa summor till En million femhundratusen
Riksdaler Riksmynt och den sednare, eller det sä kallade Stora Kreditivet,
till Tre millioner Riksdaler samma mynt.
§ 5.
Sedan Kongl. Maj:t uti nådig Proposition framlagt förstag till landtförswarets
ordnande, hafwe Wi uti underdånig skrifrvelse den 16 innewarande Maj meddelat
de beslut, som Wi med anledning af samma nädiga Proposition fattat.
§ 6.
Sedan Wi, med anledning af Kong!. Maj:ts derom framställda förstag, till
folkunderwisningens befrämjande för är 1872 bewiljat och ä Riksstatens Åttonde
Huswudtitel rrppfört ett anslag fullt motswarande folkskoleafgiftens belopp och derjemte
bestutit, att sistnärnnda afgift skall frän och med är 1872 ined den enligt lista
Artikeln Bewillningsstadgan utgående personliga styddsafgiften sammanföras underen
enda benämning, hwadan denna inkomst frän och med är 1873 kommer att
jemte den öfriga Lewillningen till Riksgälds-Kontoret inflyta, hafwe Wi, dä den
folkskoleafgift, hwilken innewarande är debiteras och jemte krvnoutstylderna nästföljande
är inflyter, i följd häraf icke »vidare kan tillkomma de särstilda kommuner,
hwilka hittills sätt densamma disponera, beslutat, att den folkskoleafgift, hwilken för
innewarande är kommer att i »vanlig ordning debiteras och, enligt hittills gällande
föreskrifter, är 1872 i sammanhang med kronouppbörden af »vederbörande uppbördsmän
uppbäras och till Landträuterierna levereras, skall derifrän till RiksgäldsKontoret,
i likhet »ned andra deh »nedel, remitteras och redo»visas; och hafwe Wi,
med den häraf föranledda förändring att den, enligt Art. 1 § 1 i Bewillnings
6
Riksdags-Beslut 1871.
stadgan utgående "personliga skyddsafgift" från och med är 1872, dä folkstoleafgiften
upphör, stall upptagas till 80 öre för man och 40 öre för g minna, bestutit,
att nu gällande af Riksdagen är 1868 antagna Bewillningsstadga stall med de
förändringar i densamma, förn af Riksdagen sedermera blifwit beslutade, jemte den
till stadgan hörande instruktion för Tareringssörrättningarne, tjena till efterrättelse
för är 1872 och intill slutet af det är, under hmars lopp ny Bewillningsstadga af
Riksdagen fastställd blifwer.
§ 7.
Med anledning af säwäl Kong!. Mastts nädiga Proposition som äfwen ätstilliga
hos Oh wäckta förslag, hastve Wi dels beträffande Statens egna jernwägsbyggnader
bestutit att för är 1872 bewilja En million Femhundratufen Riksdaler
till fortsättande af arbetena ä norra stambanan från Upsala till Sala och midare
öfwer Bolandet, Browallen och Krylbo till Storwik och att för samma är anwisa
Twä millioner Ett hundra tusen Riksdaler till fortsättande af arbetena ä östra
stambanan frän Norrköping öfwer Linköping och Mjölby till Nässjö; dels ock i
stägn om enskilda jernwägsanläggningar till läneunderstöd för sädana bewiljat och
ställt till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af Tio millioner Riksdaler att
utgå under fem är med Twä millioner Riksdaler under hwartdera af ären 1872,
1873, 1874, 1875 och 1876, ä hwilket anslag Kongl. Maj:t skall eg a när som
helst anwisa nnderstödsbelopp att utgå med högst de för hwarje är sålunda bestänka
belopp samt t enlighet med de wilkor och bestämningar, Wär härom den 18
innewarande Maj till Kongl. Maj:t aflätna underdåniga skrifwelse innehåller; hwarjemte
och derest Kongl. Maj:t skulle pröfwa stäligt att af det anslag, som sålunda
för understödjande af enskilda jernwägsanläggningar blifwit bewiljadt, anwisa medel
för eu enskild jernwägsanlägguing emellan Wexiö och Carlskrona, Wi funnit godt
bewilja och till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett särstildt anstag as Eu million
Ett hundra tusen Riksdaler, med rättighet för Kongl. Maj:t att utöfwer det stats
-
7
Riksdags-Beslut 1871.
bidrag, som af de till Dep disposition för understödjande af ensiilda jernwägsanläggningar
anwisade medel fatt warda bewiljadt för anläggning as berörda jernwäg,
utaf detta anslag, i män af behof, anwifa nödiga tnedel pa sätt och under
det wilkor Wär nyhnämnda underdåniga skrifwelfe utwifar.
§ 8.
Sedan Riksdagen sistlidne är uppdragit åt Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret
att dels för jernwägsbyggnader dels för inlösande af 1867 och 1869 ärens för jernwägsbyggnader
upptagna lätt, mot sonderade statsobligationer i Swenstt mynt ä
ett sammanräknadt nominelt belopp af högst Fyratio millioner Riksdaler, upplägga
ett tätt att återbetalas genom ärlig amortering inom loppet af fyratio åt, mot hwilka
obligationer under aren 1870 och 1871 skulle sä npplänas högst Åtta tnillioner
Femhundratufen Riksdaler; fä hafwe Wi beflutit, att bemälde Fullmäktige ma, utöswer
berörde 8,500,000 Riksdaler, genom försäljning af för detta län utfärdade
obligationer, under årett 1871 och 1872 upplåna ytterligare Nio millioner Sjuhundratusen
Riksdaler.
§ 9.
I afseende på statsregleringen och rörande de med Statswerket gemensiap
egande ämnen äberope SB t för ösrigt Mara derom under riksdagens lopp till Kongl.
Maj:t »flatna underdåniga skriswelser, såsom wore desamma t detta Riksdagsbeflnt
intagna, nemligen:
l:o af bett 27 April, angående redowisning för anwändandet af den rikets
stapelstäder tillkommande tolagserfättning;
2:o af bett 5 Maj, angående statsbidrag till wägars anläggning och förbättring,
bro- och hamnbyggnader salut sjösänkningar och andra wattenastappniugssöretag;
-
8
Riksdags-Beslut 1871.
3:o af samma dag, angående allmänna Vilkor och stadganden t afseende pa
de statsbidrag, som under denna riksdag bewiljats för wäganläggningar och wägförbättringar,
bro- och hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra wattenaftappningsföretag;
4:o
af bett 10 Maj, i anledning as Kong!. Maj:ts nådig» Proposition i
fråga om öfwerlätande pa Blidö församlings fattigwärd as Kronans rätt till qwarlätenskapen
efter aflidne arbetskarlen Petter Bengtsson i Köpmanholm;
5:o af samma dag, i anledning af Kong!. Maj:ts nådiga Proposition, angående
upplåtande åt Calmar landsförsamling under ständig besittningsrätt af eu
jordrymd från landshöfdingebostället Skälby till skolhusplan och planteringsland för
eu fast folkskola;
6:o af samma dag, i anledning af Kong!. Maj:ts nadiga Proposition, angående
eftergift till förmån för staden Halmstad af Kronans rätt till danaarf efter
enkan L. Sundell, född Grundberg;
7:o af samma dag, angående eftergift af Kronans rätt till dana-arf efter
Klockaren C. P. Bergstedts aflidna hustru, Anna Maria Bergstedt, född Reis;
8:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående
afträdande till Warbergs stad af ett till Warbergs f. d. fästning hörande
jordområde;
9:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om
eftergift till Hemmansegaren N. P. Jonssons i Hössjö konkursmassa af brämvinstillwerkningsskatt;
10:o
af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition i fråga
om afskrifning ur Kronans jordebok och räkenskaper af Böle bys skattelaxfifle;
ll:o af samma dag, i anledning af år 1870 werkställd revision af Statswerkets
med flera allmänna fonders förwaltning år 1868;
12:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nådig» Proposition, angående
eftergift af den Riksarkivet genom testamente utaf aflidne Sekreteraren i Krigs
-
Riksdags-Beslut 1871. 9
Hofrätten Grefwe Carl Erik Ludwig Walter Posse tillagda rätt till eu del af hane
qwarläteuskap;
13:o of samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga Proposition, angående
afsöndring af jord frän mönsterskrifware-bostället Göhlunda Knektegärden wid
Westgöta-Dals regemente till fkolhusplan och plauteringslaud för Göhlnnda församlings
folkskola;
14:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga Proposition t fräga
pilt skattefrihet för kapellpredikants-bostället i Mala församling af Westerbottens län;
15:o as samma dag, i anledning af wäckt förslag om eftergift af den rätt,
Kronan kan ega till qwarlätenflapen efter aflidna Emma Ulrika Weliu;
16:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga Proposition, angäende
befrielse för Timmermannen Anders Johnsson frän honom adömd ersättningsskyldighet
för skadad proviant;
17:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nädiga Proposition, angäende
försäljning af en Göteborgs hospital tillhörig gwarnlägenhet i Forh ström
as Äple härad och Elfsborgs län;
18:o af samma dag, angående eti ä staden Stettins ^vägnar framstäldt förlikningsanbud
uti ett af samma stad mot Kongl. Maj:t och Kronan instämdt skuldfordringsmäl;
19:o
af samma dag, rörande förslagsanslaget till teknisk-ekonomisk beskrifning
öfwer Statens jernwägsbyggnader;
20:o af samma dag, angående medgifwaude att ett till wägförbättringsarbete
i Christianstads län bewiljadt statsbidrag fär utgå, ehuru intressenterna i arbetsföretaget
genom underlätenhet att i rätt tid börja arbetet förwerkat nämnda bidrag;
21:o as samma dag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Första Hufwudtitel;
22:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Andra Hufwudtitel;
Bih. till Riksd. Prat. 1871. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 2
(RiksdagS-Beflutet.)
10
Riksdags-Beslut 1871.
23:d as samma dag, angående regeringen af utgifterna under Riksstatens
Tredje Hufwudtitel;
24:c as samma dag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Sjette Hufwudtitel;
25:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Sjunde Hufwudtitel;
26:o af den 13 Maj, angående erforderliga medel för inredning af embetslokaler
åt Styrelsen för Statens jernwägstrafik;
27:o af samma dag, angående erforderliga medel till anskaffande as rörlig
materiel wid Statens jernwägar;
28:o as den 16 Maj, angående eftergift af Kronans rätt till dana-arf efter
ätskilliga inom Westerwiks samhälle aflidna personer;
29:o as samma dag, i anledning af Kougl. Maj:ts nädiga Proposition, angående
upplåtande af mark från Carlbergs och Haga kungsgårdar till utvidgning
af Nya Kyrkogarden utanför Stockholm;
30:o af samma dag, om ändring i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855,
angående grunderna och sättet för markegängsprisens bestämmande;
31:o af samma dag, i anledning eif Kongl. Majcks nädiga Proposition, i staga
om försäljning af ett Postverket tillhörigt kolmagasin i staden Åstad;
32:o as samma dag, i anledning af Kongl. Majcks nädiga Proposition, angående
upplåtande till Skede socken af eu jordrymd stan länsmans-bostället l mantal
Ekekull Lillegärden N:o 3 till skolhusplan och plantering sland för eu folkskola;
33:o af den 17 Maj, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Fjerde Hufwudtitel;
34:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Femte Hufwudtitel;
35:o as samma dag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Åttonde Hufwudtitel;
11
Riksdags-Beslut 1871.
36:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens
Nionde Hufwndtitel;
37:o af samma dag, angående ersättning för sädana af Stats-Kontoret förfkottswis
bestridda utgifter, för hwilka statsanslag ej blifwit bewiljade;
38:o as samma dag, angående understöd af allmänna fattigwärdsmedel åt
arbetsföre swenske medborgare, hwilka i nödställd belägenhet aflemnas ä swensk
gränsort;
39:o af bett 19 Maj, med ny Riksstat;
40:o af samma dag, angående folkskoleafgiften för är 1871;
41 :o af samma dag, angäende upprättadt nytt Reglemente för RiksgäldsÄontoret;
och
42:o af samma dag, angäende beräkningen af Statswerkets inkomster.
§ 10.
För är 1872 bänne Wi åtagit Ost eu beställning till enahanda belopp, fom
wid sistsörflntna riksdag, eller Twä millioner sexhundratusen Riksdaler, hwarjemte
Wi öfwersett och granskat nu gällande stadganden angäende allmänna bewillningen
och ined widblifwande af grunderna för desamma deruti äswensom uti instruktionen
för taxeringsförrättningarne widtagit de förändringar, hwarom Wär underdåniga
skrifwelse den 19 Maj handlar.
Härförutan hafwe Wi, såsom bidrag till fyllande af Riksgälds-Kontorets behof,
äta g it Ost eu särskild tilläggsbewillning att, utan sammanblandning med den allmänna
bewillningen, på grund af innewarande ars bewillningstaxeringar niga, i
enlighet med den författning, hwilken Wi jemte särskild underdånig skrifwelse,
äfwen af bett 19 Maj, till Kong!. Maj:t öfwerlemuat.
§ 11.
I afseende pa tullagstiftningen hafwe Wi dels, med upphäfwande af förut
gällande inskränkningar, till fri införsel medgifwit och för fädant ändamål i tull
-
12
RiksdagS-Beslut 1871.
taxan specificerat eu del förut till apothekswaror hänförda artiklar, som likwäl
äfwen pasma anwänduing inom missa industrigrenar; dels förklarat ätflilliga skeppSinventarier
och för fartygs utredning under missa rubriker uti tulltaxan upptagna
artiklar, äfwenfom nytt tägwirke, till införsel fria; dels beflutit förhöjning i nu
belöpande iuförselsafgifter för (ether, bränwiu och sprit, flera slag af kryddor och
frukter in. in. samt oarbetad tobak; dels bestämt tullafgifter för wisfa cetherarter,
fä wäl sammansatta som blandningar deraf in. in.; dels widtagit Hägra rättelser i
tulltaxan och dels slutligen medgifwit restitution under wisfa wilkor för waror, som,
efter här i riket undergängen förädling, Åter utföras; allt pä sätt Wi uti underdånig
skrifwelse den 19 Maj hos Kongl Maj:t anmält.
§ 12.
Efter werkställd granskning af Kongl. Kungörelsen den 23 September 1870
angående stämpelpappersafgiften samt hivad wid kontrollen och uppbörden deraf bör
iakttagas, hafwe Wi funnit ätflilliga förändringar i samma Kungörelse mara af
behofwet påkallade; hwarjemte Wi hos Kongl. Maj:t i underdänighet anhällit om
utredning, i den män sädan kan minnas, af det belopp, hwartill stämpelafgisterna
för hwarje af de wäsendtligaste titlarne i författningen under de sednaste ären uppgått,
pä sätt Wär i dessa ämnen den 18 Maj aflätna underdäniga skrifwelse närmare
innehåller.
§ 13.
Med föranledande af wäckt förslag hafwe Wi beflutit, att kortstämpelafgiften
stall frän och med är 1872 förhöjas med 37l öre och således utgöra 75 öre för
hwarje kortlek, och att i stället för de andelar af kortstämpelafgiften, hwilka enligt
Kongl. Förordningen den 15 December 1854 tillkomma Allmänna barnhuset. Frimurarebarnhuset
och Serafimerordenslasarettet, och hwilka särskilda andelar med den
nya stämpelasgistens tillämpning till Statswerket indragas, statsanslag, att frän
Riksgälds-Kontoret utgå, anwisas åt desfa barm lortig hets inrättningar; Och hafwe Wi
Riksdags-Beflut 1871. 13
uti underdånig skrifwelse bett 17 innewarande Maj, med anmälan om dessa och
öfriga i sammanhang dermed fattade beslut, anhållit, det Kong!. Maj:t täcktes utfärda
allmän författning i ämnet och deruti jemwäl meddela de ytterligare söreflrifter
i uppgifna afseenden, som af nämnde beslut föranledas.
§ 14.
Med anledning af ätskilliga förslag, åsyftande ändring i de angående wilkoren
för tillwerkning samt försäljning as bränwin och andra brända eller distillerade
spirituösa drycker nu gällande författningar, hafwe Wi Beflutit ätskilliga förändringar
af de i berörda afseenden gällande föreskrifter, nemligen upphäswande as den
owilkorliga skyldigheten att tillwerkningsafgiften i förskott erlägga, medgifwande för
nisch fall af rätt till afräkning ä skatten, samt borttagande af de» hittills närande
terminsindelningen för tillwerkningen; hwaremot Wi förhöjt tillwerkningsafgiften
från 70 till 80 öre för kanna af normalstyrka; Och hafwe Wi härjemte widtagit
sädana mindre ändringar, förn i dessa författningar§ olika delar ansetts erforderliga;
hwilket Wi uti underdånig skrifwelse af den 19 Maj hos Kong!. Maj:t anmält.
§ 15.
Sedan Wi förordnat, att tillwerkningsafgiften för bränwin skall höjas från
70 till 80 öre för kanna af föreskrifwen normalstyrka, hafwe Wi i följd häraf
beflutit, att den, wid utförsel af bränwin till utrikes ort genom Kongl. Kungörelserna
den 7 December 1866 och den 31 Maj 1867 medgifna restitution af tillwerkningsafgiften
skall »varda förhöjd till sistnämnda belopp, och att tillämpningen
af detta sednare stadgande kommer att eget ruin från och med den 1 nästkommande
Oktober; hwarom Wi uti underdånig skrifwelse den 19 Maj hos Kongl. Maj:t
gjort anmälan.
§ 16.
As Riksbankens under är 1870 upplupna minst hafwe Wi för Statens allmänna
behof anwifat 1,351,000 Riksdaler att från Riksbanken utbetalas under åt
1872 a tibet, förn Banko-Fullmäktige eg a bestämma.
14
Riksdags-Beslut 1871.
§ 17.
Enligt hwad Wi uti underdånig skriswelse ten 11 Maj hos Kong!. Maj:t
anmält, hafwe Wi, med anledning af wäckt förslag, för Wär del beslutit eu författning,
hwarigenom förklaras, att de i 2 Kapitlet 5 och 6 §§ Giftermäls-Balken,
sädana de lyda i Kongl. Förordningen den 10 April 1810, förekommande förbud
för der uppräknade personer, att utan Konungens tillstånd med hwarandra ingå
äktenskap, upphört att mara gällande; dock att derigenom ej skedde någon ändring
i 13 Kapitlet 1 § Rättegängs-Balken, om jäf emot domare, i 17 Kapitlet 7 §
samma Balk, om jäf emot wittnen, eller i 31 § Skiftesstadgan den 9 November
1866, om jäf emot landtmätare och gode män; ej heller i 18 Kapitlet 5 § Strafflagen,
om answar för otukt emellan derstädes afsedda personer.
§ 18.
Wid innewarande riksmöte hafwa förslag blifwit wäckta angående ändring i
lagens stadgande» om mannens malsmansrätt öfwer hustrun i ändamål att bereda
henne en mera sjelfständig ställning till betryggande mot ekonomiskt obestånd; Och
hafwe Wi med anledning häraf uti underdånig skrifwelse ten 17 Maj anhällit,
tet Kongl. Maj:t täcktes täta utarbeta och i nådig Proposition till Riksdagen framlägga
förslag till satan ändring af 8 Kapitlet 1 § Giftermäls-Balken, att genom
äktenflapsförord ma kunna betingas rättighet för hustru att räta öfwer sin enskilda
egendom, äfwensom till de förändrade bestämmelser i öfrigt, som deras böra bliswa
eu följd.
§ 19.
Uti nådig Proposition har Kongl. Maj:t till Wärt antagande framställt förslag
till förordning angående förändrad lydelse af 10 Kapitlet 1 § RättegängsBalken;
Och funt Wi till berörda förslag lemnat bifall, hafwe Wi härom till
15
Riksdags-Beslut 1871.
Kong!. Maj:t aslätit underdånig skriswelse af den 29 nästlidne Mars, hwaruti
samma förslag blifwit intaget.
§ 20.
Efter det Kongl. Maj:t genom nådig Proposition till Wärt antagande lätit
framlägga förslag till förordning angående förändradt stämningssätt i wisfa fall,
hafwe Wi uti underdånig skrifwelfe den 29 fistlidne Mars hos Kongl. Maj:t aninält
Wärt bifall till samma, i berörda skriswelse intagna förslag.
§ 21.
Pa sätt Wi uti underdånig skrifwelfe den 3 fistlidne Mars anmält, hafwe Wi
lemnat Wärt bifall till Kongl. Maj:ts i nädig Proposition framställda förflag till
förordning angäeude wisfa förändrade föreskrifter i afseende ä beräkning af tid för
klagan mot Hofrätts utslag i brottmäl, hwilket förslag blifwit uti förberörda
skrifwelfe intaget.
§ 22.
Sedan Kongl. Maj:t uti nädig Proposition till Oh öfwerlemnat förslag till
förordning angående fattigwärden, pä det att Wi i fråga om de delar as förslaget,
hwilka wore till kommunallag att hänföra eller anginge statens skyldighet i wisfa
fall att bekosta fattigwärd, mätte, jemlikt 57 § Regeringsformen, fatta beslut, samt
jemwäl öftver förslaget i ösrigt afgifwa underdånigt yttrande; fä hafwe Wi, uti
underdånig skrifwelfe den 18 innewarande Maj, anmält ej mindre de anmärkningar,
hwilka wid behandlingen af detta förslag hos Oh förekommit, än ock Wära
rörande wisfa delar af detsamma fattade beslut.
§ 23.
Uti underdånig skrifwelfe den 3 innewarande Maj hafwe Wi, med anmälan,
att det af Kongl. Maj:t uti nådig Proposition framställda förftag till förordning
rörande Lapparne i de förenade konungarikena Swerige och Norge icke blifwit af
16
Riksdags-Beslnt 1871.
Oh antaget, hemställt, det Kong!. Maj:t täcktes i näter tillse, huruwida icke åtgärder
kunde widtagas för att förskaffa de swenska Lapparne nödigt biträde wid de
twister och rättegångar, som under deras mistande i Norge kunna emellan dem och
den jordbrukande befolkningen uppstå.
§ 24.
Sedan fråga uppstått om behofwet af eu lag angående sä kallade upplagshus
eller upplagsplatser, der mara kunde af producent eller handlande uppläggas emot
qvitto af den beskaffenhet, att det representerade sjelfma maran; sä hafwe Wi uti
underdänig skrifwelse den 6 iunewaraude Maj anhällit, det Kong!. Maj:t täcktes
täta utarbeta eu tag i hufwudsaklig öfwerensstämmelse med de i nämnda skrifwelse
anförda grunder samt derom afläta nädig Proposition till näst sammanträdande
Riksdag.
§ 25.
Med anledning af sramstäldt förslag om förhöjning i lega» för kungs- och
kronoskjuts, hafwe Wi uti underdänig skrifwelse den 16 innewarande Maj anhällit,
det Kongl. Maj:t, sä fort sådant lämpligen kunde ske, måtte, med ändring eif hittills
gällande stadgande, i »åder föreskrifwa, att legan för nämnda skjuts skall utgöra
En Riksdaler 20 öre milen för hwarje häst, samt att Kongl. Maj:t täcktes
till näst sammanträdande Riksdag aflåta nädig framställning angående den tillökning
i åtskilliga ä Riksstaten uppförda utgiftsanslag, som af berörda förhöjning i
legan för kungs- och kronoskjuts kunde föranledas.
§ 26.
I öfwerensstämmelse med 89 § Regeringsformen hafwe Wi, sä wäl i förekomna
frågor rörande allmänna hushållningen samt dermed gemenskap eg (Utbe inrättningar
och författningar, som ock uti åtskilliga andra ämnen, hos Kongl. Maj:t
anmält Wära hemställanden, önskningar och förslag genom följande underdåniga
skriswelser, nemligen:
Riksdags-Beslut 1871. 17
l:c af bett 24 Mars, angående omarbetning af Kong!. Förordningen om
mantals- och skattskrifningars förrättande den 20 Juli 1861;
2:o af bett 1 April, rörande utarbetandet as ny taxa för passageraretrafiken
a Statens jernwägar;
3-o af bett 17 Maj, om åtgärder för eu förenklad anordning af göromalen
i de till statssörwaltningen hörande embetswerk och myndigheter;
4:o af ben 18 Maj, om förändrade föreskrifter rörande skyldighet att deltaga
i kostnaden för anskaffande och underhäll af rum för folkskolan;
5:o af samma bag, rörande ändring i Kong!. Förordningen den 7 December
1866, angående wilkoren för försäljning, till förtäring pa stället, af mitt, öl,
kaffe, in. m.;
6.o af bett 19 Maj, angående upphörande af blifwande Kousistorie-notariers
rätt till uppbördsprovision ä kollektmedel.
§ 27.
xscmttft föreskrifterna i 96 och 97 §§ Regeringsformen samt 68 § Riksdagsordningen
hafwe m kallat förut warande Jnstitie-Ombudsmannen, Advokatfiskalen.
Kommendören af Kongl. Maj:1s Nordstjerne-Orden Nils August Fröman
att änyo mara Wär ^ustitie-Ombudsman, samt Revisionssekreteraren, Kommendören
af Kongl. Wasa-Orden och Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden Claes
Albert Lindhagen att i Justitie-Ombudsmannens embete inträda eller detsamma
utöfwa i de fall, sist äberopade twä grundlagsrum omförmäla.
§ 28.
Sedan wid granskning as Riksbankens räkenskaper för är 1869 befunnits, att
emot förwaltningen icke Marit något att erinra och wid den under innewarande
riksdag werkställda granskning af Banko-Fullmäktiges protokoll för är 1870 sig
wisat, att Fullmäktige med omsorg och nit fullgjort det dem anförtrodda uppdrag;
Bil), till Riksd. Prot. 1871. 10 Samt. l Afd. 2 Band. 3
(Riködags-Beflutet.)
18 Riksdags-Beslut 1871.
hafwe Si bewiljat bemalde Fullmäktige answarsftihet för förwaltningen i filt helhet
under är 1869, äfwensom för de beslut och åtgärder, hwilka finnas antecknade
t omsörmälda protokoll.
§ 29.
Som Si funnit att Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret med nit och omsorg
uppfyllt sitt wigtiga och answarsfulla kall, hafwe Si tillerkänt bemälde Fullmäktige
full answarsftihet för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras
protokoll från den 20 Januari 1870 till och med den 19 sistlidne Januari.
§ 30.
I öfwerensstämmelfe med 72 § Regeringsformen samt 71 och 73 §§ RiksdagsOrdningen
hafwe Si Walt Såra Fullmäktige i Riksbanken och Riksgälds-Kontoret,
äfwensom Suppleanter för dem, samt meddelat bemälde Fullmäktige nödiga föreskrifter,
funt i de för dessa werk upprättade reglementen äro intagna.
Till yttermera wisso att Si allt detta, som här förut flrifwet stär, sålunda
beflutit, widtagit och bewiljat, hafwe Si, Swenska Folkets walda Ombud, welat
med Såra namns underskriswande sådant styrka och bekräfta; hwilket skedde i Stockholm
bett tjugonde dagen i Maj månad året efter Christi börd det Ett Tusende
Åtta hundrade och pa det Sjuttionde första.
Öl. Im. Fåhreeus
vice Talman; Göteborgs o. Bohus Län.
A. O. Wallenberg
Stockholms Stad.
Första Kammaren:
jr. LAGERBJEL K E.
Talman.
Gillis Bildt
Stockholms Stad.
Louis De Geer
Stockholms Stad.
Adolph Peyron
Stockholms Stad.
Ludvig af Ugglas
Stockholms Län.
19
Riksdags-Beslut 1871.
Axel Odelberg Stockholms Län. | A. Cederström Stockholms Län. | W. Stråle Stockholms Län. |
B. von Plåten Upsala Län. | C. E. Casparsson Upsala Län. | Pehr Ehrenheim Upsala Län. |
Södermanlands Län. | J. W. Sprengtporten Södermanlands Län. | Henning Hamilton Södermanlands Län. |
Södermanlands Län. | Gust. af Ugglas Östergötlands Län. | Eric af Klint Östergötlands Län. |
Fredrik Alexander Funck Östergötlands Län. | Carl Ekman Östergötlands Län. | Carl Fredr. Bergstedt Östergötlands Län. |
J. 0. Mörner Östergötlands Län. | D. P. af Buren Östergötlands Län. | Axel Adelsvärd. Östergötlands Län. |
Arvid Faxe Jönköpings Län. | Carl von Offer Jönköpings Län. | H. G. v. Gegerfelt Jönköpings Län. |
dob. Fr. Ekenman Jönköpings Län. | Fredrik Hederstjerna Jönköpings Län. | Carl Ribbing Jönköpings Län. |
Kronobergs Län. | Adolf P. Westman Kronobergs Län. | G. L. Munlim Kronobergs Län. |
Carl G. Mörner Kronobergs Län. | C. J. Thyselius Kronobergs Län. | J. Nordenfalk Calmar Län, norra delen. |
Calmar Län, norra delen. | Gustaf de Maré Calmar Län, norra delen. | A. Raab Calmar Län, södra delen. |
J. F. Caspersson Calmar Län, södra delen. | J. M. Björnstjerna Calmar Län, södra delen. | J. Arrhenius Calmar Län, södra delen. |
H. Gyllenram Gotlands Län. | H. Waehtmeister Blekinge Län. | N. 8. v. Kock Blekinge Län. |
Blekinge Län. | C. Skogman Blekinge Län. | Axel Fr. Waehtmeister Christianstads Län. |
20
Riksdags-Beslut 1871.
B. von Geijer
Christianstads Län. | Christianstads Län. | "Christianstads Län. |
Christianstads Län. | Fab. Wrede '' Christianstads Län. | J. F. v. Sydow Christianstads Län, |
Carl A. Trolle Malmöhus Län. | C. A. Beck-Friis Malmöhus Län. | Magnus Hallenborg Malmöhus Län, |
J. Stjernblad Malmöhus Län. | R. Tornerhjelm Malmöhus Län. | J. von Schwerin Malmöhus Län. |
Malmöhus Län. | N. J. Berlin Malmöhus Län. | Fr. Piper Malmöhus Län. |
L. Billström Malmöhus Län. | P. v. Möller Hallands Län. | Hallands Län. |
C. 0. Silfverschiöld Hallands Län. | B. T. Santesson Hallands Län. | Alb. Ehrensvärd Göteborgs och Bohus Län. |
Charles Dickson Göteborgs och Bohus Län. | L. Nordenfelt ~ Göteborgs och Bohus Län. | Göteborgs och Bohus Län. |
C. Fr. Wtern Göteborgs Stad. | E. G. Lilliehöök Elfsborgs Län. | J. 0. Geijer Elfsborgs Län. |
Fredr. Brusewitz Elfsborgs Län. | J. J. Ekman Elfsborgs Län. | Carl Hasselrot Elfsborgs Län. |
Sv. Lagerberg Elfsborgs Län. | J. T. Berg Elfsborgs Län. | Chr. Sahlin Elfsborgs Län. |
Carl Rydqvist Elfsborgs Län. | J. C. Kuylenstjerna Skaraborgs Län. | H. A. Hamilton Skaraborgs Län. |
Carl Storckenfeldt Skaraborgs Län. | Nils v. Hofsten Skaraborgs Län. | F. V. Essen Skaraborgs Län. |
Gösta Posse Skaraborgs Län. | Gustaf Sparre Skaraborgs Län. | Skaraborgs Lön. |
21
Riksdags-Beslut 1871.
G. Lagerstråle Wermlands Län. | W. Croneborg Wermlands Län. | C. G. Uggla Wermlands Län. |
C. Hammarhjelm Wermlands Län. | Rudolf Adlersparre Wermlands Län. | Th. Wijkander Wermlands Län. |
Herm. Otto Falk Wermlands Län. | Kr. W:m Geijer Wermlands Län. | 8. Heijkenskjöld Örebro Län. |
C. 0. Troilius Örebro Län. | Rob. Montgomery Cederhielm Örebro Län. | A. A. Berger Örebro Län. |
Carl Åkerhielm Örebro Län. | Westmanlands Län. | K. Björken stam Westmanlands Län. |
C. von Stockenström Westmanlands Län. | Kopparbergs Län. | W. Nisser Kopparbergs Län. |
Patria Reutersvärd Kopparbergs Län. | G. A. Sparre Kopparbergs Län. | 0. F. Hallin Kopparbergs Län. |
Casimir Petre - Gefleborgs Län. | Edvard Frisk Gefleborgs Län. | Julius Brun Gefleborgs Län. |
Robert Retlig Gefleborgs Län. | A. F. Beckman Wcster-Norrlands Län. | L. Manderström Wester-Norrlands Län. |
Wester-Norrlands Län. | J. Widén Wester-Norrlands Län. | A. G:son Bennich Jemtlands Län. |
G. Asplund Jemt!anda Län. | H. L. Rydin Westerbottens Län. | Westerbottens Län. |
Eric Häggström Westerbottens Län. | 8. P. Bergman Norrbottens Län. | J. J. Nordström Norrbottens Län. |
22 | Riksdags-Beslut 1871. |
|
| Andra Kammaren: |
|
Carl Axel Mannerskantz vice Talman; Calmar Län. Södra | A. N. Sundberg. Talman. L. J. Gloria Stockholms Stad. | J. A. Gripenstedt Stockholms Stad. |
A. H. Fock Stockholms Stad. | J. Sjöberg Stockholms Stad. | A. Adlersparre Stockholms Stad. |
Carl J. Grafström Stockholms Stad. | L. Kinmanson Stockholms Stad. | Hiob. Carlén Stockholms Stad. |
A. W. Dufwa Stockholms Stad. | A. E. Nordenskiöld Stockholms Stad. | Ad. Hedin Stockholms Stad. |
W. Lindberg Stockholms Stad. | J. Mankell Stockholms Stad. | Pehr Pehrsson Stockholms Län. Frösåkers, När-dinghundra samt Wäddö och |
Jan Gustaf Jansson Stockholms Län. Sjuhundra, Ly-hundra, Frötuna och Larma samt | Gust. Sam. Akerhielm Stockholms Län. Färeontuna, Sollen-tuna, Danderyds, Åkers och | Laur. Ohlin Stockholms Län. Erlinghundra, |
Knut Bonde Stockholms Län. Södertörns | F. G. Isberg Södertelje, Norrtelje, Waxholm, | Gust. Tamm Upsala Län. Norra domsagan. |
J. F. Fredricson Upsala Län. Södra domsagan. | A. Lindevall Upsala Län. Mellersta domsagan. | Sigurd Ribbing Upsala. |
G. af Schmidt Södermanlands Län. donåkers, | Bars Ersson Södermanlands Län. Oppunda och | A. P. Anderson Södermanlands Län. Öster och |
C. A. V. Kallstenius Södermanlands Län. Åkers, Daga | Adolf Helander Nyköping, Thorshälla, Mariefred | dac. Wedberg Eskilstuna och Strengnäa. |
| Riksdags-Beslut 1871. | 23 |
J. A. Åstrand Östergötlands Län. Kinda och | Ch. Em. Piper Östergötlands Län. Björkekinds, | Peter Carl Andersson Östergötlands Län. Lysings och G östrings domsaga. |
hvar Koskull Östergötlands Län. Åkerbo, Banke-kinds och Hanekinds domsaga. | Er. Aug. Forssbeck Östergötlands Län. Wifolka, Wal-kebo och Gullbergs domsaga. | Östergötlands Län. Risinge samt |
0. E. Carlsund Östergötlands Län. Aska, Hals | A. Törnfelt Östergötlands Län. Skärkinds och | L. J. Lönnberg Linköping. |
Jöran Snäf Norrköping. | G1. H. Rundgren Norrköping. | J. G. Granlund Wadstena, Söderköping, Skenninge |
A. Johansson Jönköpings Län. Westra härads, | 8. Johnson Jönköpings Län. Östra härads | Axel Th. Gustafson Jönköpings Län. Östbo härad. |
C. J. Kjell in an Jönköpings Län. Westho härad. | Johannes Andersson Jönköpings Län. Tveta, Wista och | C. W. Sjögréen Jönköpings Län. Norra och Södra |
A. Printzensköld Jönköping. | J. Samuelsson Kronobergs Län. Uppvidinge härad. | J. Mrson Englander Kronobergs Län. Konga härad. |
P. Petersson Kronobergs Län. Kinnevalds och | Carl Magni Kronobergs Län. Allbo härad. | Carl Isac Bengtsson Kronobergs Län. Sunnerbo dom-sagas östra valkrets. |
Jons Pehrsson Kronobergs Län. Sunnerbo dom-sagas vestra valkrets. | Abr. Rundbäck Wexiö, Eksjö och Wimmerby. | Thure Ekenstam Calmar Län. Norra Tjnsts härad. |
E. Key Calmar Län. Södra Tjnsts härad. | P. M. Gunnarson Calmar Län. Aspelands och Hand-börds domsaga. | P. M. Johansson Calmar Län. Sevedes och Tuna-läns domsaga. |
G ost. Jonsson Calmar Län. Norra Möre och | J. Jonasson Calmar Län. Södra Möre domsagas | Calmar Län. Södra Möre domsagas |
24
0. F. Pettersson
Calmar Län. Ölands domsaga.
Ludvig Norrby
Gotlands Län. Södra domsagan.
Ola Månsson
Blekinge Län. Listers domsaga.
0. F. Brunberg
Blekinge Län. Medelstads domsaga.
Ola Lasson
Christianstads Län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.
Sven Nilsson
Christianstads Län. Gerts och
Albo domsaga.
0. Nilsson
Christianstads Län. Bjäre och
Södra Asbo härader.
Jöns Andersson
Malmöhus Län. Färs härad.
A. F. Pettersson
Malmöhus Län. Onsjö härad.
Ola Andersson
Malmöhus Län. Bara och Torna
domsaga.
C. G. Kruse
Malmö.
J. Tranchell
Landskrona. I.
I. Lyttkens
Hallands Län. Halmstads och
Tönuersjö härader.
Riksdags-Beslut 1871.
0. E. L. Dahm
Calmar.
Gr. Kolmodin
Gotlands Län. Norra domsagan.
N. Nilsson
Blekinge Län. Bräkne domsaga.
F. Ad:son Palander
Carlskrona.
Sven Nilsson
Christianstads Län. Willands härad.
0. B. Olsson
Christianstads Län. ^Vestra Göinge
domsaga.
Axel Bergström
Christianstad och Cimbrishamn.
Nils Nilsson
Malmöhus Län. Frosta härad.
Malmöhus Län. Luggude domsagas
norra valkrets.
Arvid Fr:son Posse
Malmöhus Län. Herrestads och
Ljunits härader.
G. von Geijer
Malmö.
H. A. Mitt
Helsingborg och Engelholm.
Carl Ifvarsson
Hallands Län. Höks härad.
Carl Fr. Tenger
Westervik och Oscarshamn.
Ernst Leijer
Wisby.
P. Andersson
Blekinge Län. Östra domsaga.
C. G. Berg
Carlshamn och Sölvesborg.
Per Nilsson
Christianstads Län. Östra Göinge
härad.
Johan Jönsson o
Christianstads Län. Norra Asbo
härad.
Åke Andersson
Malmöhus Län. Skytts och Oxie
domsaga.
Christen Assarsson
Malmöhus Län. Harj agera och
Rönneberga härader.
Anders Persson
Malmöhus Län. Luggude domsagas
södra valkrets.
Per Nilsson
Malmöhus Län. Wemmenhögs
härad.
J. G. Agardh
Lund.
P. C. Lamberg
Ystad, Skanör, Falsterbo och
Trelleborg.
C. A. Jönsson^
Hallands Län. Fauråa och Arstads
härader.
25
Anders Persson
Hallands Län. Himble härad.
J. Rundbäck
Göteborgs och Bohus Län. Hisings
och Åskhus domsaga.
L. Norm
Göteborgs och Bohus Län. Norrvikens
domsaga.
Herrman Schinidt
Göteborgs och Bohus Län. Säfvedals
domsaga.
Göteborg.
. G. T. Ljunggren
Uddevalla, Strömstad, Marstrand
och Kongelf.
John Ericson
Elfsborgs Län. Wäne, Flundre och
Bjerke domsaga.
Sven Andreasson
Elfsborgs Län. Kullings, Ale och
Wettle domsaga.
Sven Håkanson
Elfsborgs Län. Walbo och Nordals
härader.
P. Walberg
Borås, Alingsås och Ulricehamn.
8. Brolin
Skaraborgs Län. Skånings, Wilske
och Malle domsaga.
Riksdags-Beslut 1871.
H. B. A. Hanson
Hallands Län. Fjäre och Wiske
domsaga.
A. Andersson
Göteborgs och Bohus Län. Inlands
domsaga.
C. F. Appeltofft
Göteborgs och Bohus Län. Lane
och Stångenäs härader.
Julius Lindström
Göteborg.
Victor Rydberg
Göteborg.
0. P. Hallin
Elfsborgs Län. Marks härad.
8. Er. Norén
Elfsborgs Län. Kinds härad.
O. Thorell
Elfsborgs Län. As och Gäseneds
domsaga.
A. W. Westerdal
Elfsborgs Län. Wedbo och Tössbo
härader.
Magnus Svensson
Skaraborgs Län. Ase och Miste,
Barne och Laska domsaga.
Joll. Jonson
Skaraborgs Län. Kåkinds och
Gudhems domsaga.
8. Magnusson Anders Anderson
Skaraborgs Län. Norra Madsbo Skaraborgs Län. Södra Madsbo
domsaga. domsaga.
Bih. till Riksd. Prof. 1871. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.
(Riksdags-Beslutet.)
C. J. Oscar Alströmer
Halmstad, Marberg, Laholm, Falkenberg
och Kongsbacka.
Carl Ljungman
Göteborgs och Bohus Län. Orousts
och Tjörns domsaga.
J. Andersson
Göteborgs och Bohus Län. Tunge,
Sotenäs och Sörbygdens härader.
Olof Wijk
Göteborg.
Carl O. Kjellberg
Göteborg.
Pehr Benjaminsson
Elfsborgs Län. Medens och Bolie*
bygds härader.
O. P. Ry lan der
, Elfsborgs Län. Redvägs härad.
Dan. Isaksson
Elfsborgs Län. Sundals härad.
Eric Sparre
Menersborg och Amål.
J. W. Lundquist
Skaraborgs Län. Kållands, Kinne
och Kinnefjerdings domsaga.
G. Bjerkander
Skaraborgs Län. Martofta och
Frökinds domsaga.
Alfred Grenander
Mariestad, Skara och Sköfde.
4
26
Riksdags-Beslut 1871.
Carl Wennérus A. Andersson Jak. Fr. Geijer
Lidköping, Falköping och Hjo. Wermlande Lön. Wisnums, Wäse Wemlands Län. Fernebo härad.
och Ölme härader.
C. Wikström
Wcrmlands Län. Mellansysslets
domsaga.
R. Martin Olof Olsson
Wermlands Län. Gillbergs och Wermlands Län. Nordmarks härad.
Näs härader.
P. Sahlström
Wermlands Län. Fryksdals öfre
tingslag.
P. J. Warberg
Wermlands Län, Fryksdals nedre
tingslag.
Olof Olsson
Wermlands Län. Jösse domsaga.
B. Bengtsson
Wermlands Län. Elfdals och
Nyeds domsaga.
Carlstad och Filipstad.
Carl H. Nordenfelt
Christinehamn, Askersund, Nora
och Lindesberg.
Joh. Edström
Örebro Län. Edsbergs, Lekebergs,
Grimstens och Hardemo härader.
Andreas Grill
Örebro Län. Rumla och Sundbo
härader.
Olof Larsson
Örebro Län. Örebro och Glanshammars
härader.
A.
Örebro Län.
W. Uhr
Sköllersta och Askers
härader.
Rich. Ehrenborg
Örebro Län. Lindes domsaga.
J. Johansson
Örebro Län. Nora domsaga.
Arvid Gnmaelms
Örebro.
Bars Persson
Westmanlands Län. Snefringe,
Siende, Tuhundra och Ytter-Tjurbo
domsaga.
Bleckert Stenbäck
Westmanlands Län. Åkerbo och
Skinskattebergs domsaga.
Per Andersson
Westmanlands Län. Gamla Norbergs,
Norrbo och Wagnsbro domsaga.
J. E. Johansson
Westmanlands Län. Thorstuna,
Simtuna, Öfver-Tjurbo och Wåla
domsaga.
L. M. Altin
Westerås, Köping och Enköping.
J. A. Bovin
Sala och Arboga.
C. Johanson
Kopparbergs Län. Mora, Sofia
Magdalena och Wenjans, Orsa,
Elfdals samt Sårna och Idre
tingslager.
Piss Öl. Larsson
Kopparbergs Län. Leksands, Als
och Bjursås, Rättviks och Ore samt
Gagnefs tingslager.
Jan Andersson
Kopparbergs Län. Hedemora
domsaga.
Anders Andersson Johan Bergström
Kopparbergs Län. Täln domsaga. Kopparbergs Län. Grangärdes,
Norrbärkes och Söderbärkes
tingslager.
27
Riksdags-Beslrrt 1871.
Joh. Er. Ericsson Kopparbergs Län. Malungs, Lima | W. Falk Falun, Hedemora och Säter. | H. Hsegermarck Gefleborgs oLän. Ofvansjö, Thors-åkers och Arsunda samt Hedesunda. |
C. von Otter Gefleborgs Län. Ugglebo och Ham-rånge samt Kille och Walbo | Pehr Ericsson Gefleborgs Län. Norra Helsinglands | Hans Larsson Gefleborgs Län. Westra Helsing-lands domsaga. |
Magnus Jonsson Gefleborgs län. Södra Helsing-lands domsaga. | F. Asker Gefle. | John Gust. Brolin Söderhamn och Hudiksvall. |
P. Lithner Wester-Norrlands Län. Torps, Tana | Pehr Tjernlund Wester-Norrlands Län. Ljustorps, | Pehr östman Wester-Norrlands Län. Botheå, |
P. Engman Wester-Norrlands Län. Sollefteå | P. 0. Hörnfeldt Wester-Norrlands Län. Norra | E. V. Almquist Hemösand, Umeå, Lulea och Piteå. |
Öl. Wikström Sundsvall och Östersund. | Hans Andersson Jemtlands Län. Hammardals, Liths | Nils Larson Jemtlands Län. Ragunda, Refsunds, |
Gunnar Eriksson Jemtlands Län. Södra Jemtlands | Per Jonsson Westerbottens Län. Umeå tingslag. | Gustaf Hasggström Westerbottens Län. Nordmalings |
C. E. Hjelm Westerbottens Län. Norra domsagan. | Henr. Bexelius Westerbottens Län. Mellersta | A. Bäckström Norrbottens Län. Södra domsagan. |
Joh. Rutberg
Norrbottens Län. Norra domsagan.
Inneha!!
Std.
Inledning................................................... 1-
§ 1.1
§ 2.)2titg. statsregleringen
§ 3.|
§ 4. Ang. kreditivsummorna...................... 4.
§ 5. Ang. landtförswarets ordnande.......... 5.
§ 6. Ang. folkfkoleafgiftens uppbärande och
redowisande..................................... 5.
§ 7. Ang. bewiljadc anslag och låneunder
stöd
till statens samt cnflilda jernwägsanläggningar
.................. 6.
§ 8. Ang. statsregleringen......................... 7.
§ 9. Ang. aflätna underdåniga fkrifwelser
rörande statsregleringen..................... 7.
§ 10. Ang. allmänna bewillningen.............. 11.
§ 11. Ang. tullbewillningen........................ 11.
§ 12. Ang. stämpelpappersafgiften............... 12.
§ 13. Ang. förhöjd afgift för stämpling af
spelkort m. m.................................. 12.
§ 14. Ang. wilkoren för tillwerkning af brän
win.
............. 13.
§15. Ang. restitution af bränwinstillwerk
ningsafgift.
....................................... 13.
§ 16. Ang. bankowinsten............................ 13.
§ 17. Ang. upphäfwande af 2 Kap. 5 och
6 §§ Giftermäls-Ballen.................. 14.
§18. Ang. ändring i lagens stadgande om
mannens mälsmansrätt öfwer hustrun-14.
Sid.
§ 19. Ang. förändrad lydelse af 10 Kap.
1 § Rättegängs-Balken................... 14.
§ 20. Ang. förändradt stämningssätt i wissa
fäll................................................. 15.
§ 21. Ang. wissa förändrade föreskrifter i afseende
ä beräkning af tid för klagan
mot Hofrätts utflag i brottmål........ 15.
§ 22. I anledning af Sötigt. Maj:ts nådig»
Proposition med förflag till förordning
angående fattigwärden.................... 15.
§ 23. I fråga om antagande af eu författning
rörande Lapparne i de förenade
förning artfena Swerige och Norge..... 15.
§ 24. Om utarbetande af eu lag angående
upplag af produkter och waror.......... 16.
§ 25. Ang. förhöjning i legan för kungs
och
kronofljuts ................................ 16.
§ 26. Ang. aflätna underdåniga strifwelser
i frågor rörande rikets allmänna hushållning
in. m................................. 16.
§ 27. Ang. werkstäldt mål af Justitie-Om
bndsman
och hans Suppleant.......... 17.
§ 28. Ang. decharge för Fullmäktige i Riksbanken
........................................... 17,
§ 29. Ang. decharge för Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
................................. is.
§ 30. Ang. »val af Fullmäktige i Riksbanken
och Riksgälds-kontoret................ 18.
Stockholm, 1871. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.