Sveriges RiksdagSj Beslut (Riksdagens protokoll 1897:beslut)

Sveriges RiksdagSj Beslut

å det iiStockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 Januari och slutade den 20 Maj 1897.

Vi efterskrifna, Svenska Folkets valda ombud, göre veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sistlidne
Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar ll:s tjugondefemte regeringsår,
Oss här i Stockholm infunnit.

Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 19 i nämnde månad sammanträdt och fått emottaga
berättelse om hvad sedan sistförflutne riksdag i rikets styrelse sig tilldragit,
äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de
ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss afiåtit propositioner eller skrivelser,
dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:

§ 1-

Uti skrifvelse den 10 maj hafve Vi hos Kongl. Maja anmält de till slutligt afgörande
vid innevarande riksdag lagligen beredda och af oss antagna förslag till ändringar
i rikets grundlagar, och har Kongl. Maja, efter pröfning deraf, den 14 maj funnit godt
lemna bifall till samma förslag, nemligen:

om ändring af § 17 regeringsformen;

om ändring af §§ 50, 70, 72, 98, 109 och 111 regeringsformen samt §§ 32, 65, 68,
71 och 73 riksdagsordningen;

tiih. till Rikta. frat. 18i)7. W Sami. 1 Afd. 2 Rand. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1897.

om ändring af § 26 riksdagsordningen;
om tillägg till § 33 riksdagsordningen;

om ändring af 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen i fråga om utlemnande af mobiliseringsplaner
för hären och flottan m. m.; samt

om ändring af 3 § 10:o tryckfrihetsförordningen.

I följd häraf hafva förenämnda grundlagsstadganden erhållit följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 17.

Konungens domsrätt skall uppdragas minst tolf, högst tjugoen, af honom utnämnda,
lagkunniga män, hvilka fullgjort hvad författningarne föreskrifva dem, som uti domareembeten
må nyttjas, samt i sådana värf ådagalagt insigt, erfarenhet och redlighet. De
kallas justitieråd och utgöra Konungens Högsta domstol. Deras antal må ej ökas
utöfver tolf, så vida ej Konungen och Riksdagen, i den ordning 87 § 1 mom. stadgar,
besluta, att Högsta domstolen skall på afdelningar arbeta; och varde, i sådant fall, så
väl justitierådens antal inom ofvan föreskrifna gränser, som ärendenas fördelning mellan
afdelningarna i samma ordning bestämda.

§ 50.

Riksdagen skall sammanträda i rikets hufvudstad, utom i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra det omöjligt eller för Riksdagens
frihet och säkerhet vådligt. I dessa fall tillkommer Konungen att, efter samråd
med de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret,
annan riksdagsort utsätta och kungöra.

§ 70.

När, i fråga om reglementariska föreskrifter för riksbanken eller om riksbankens
inkomster och utgifter eller om ansvarsfrihet för fullmägtige i riksbanken, kamrarne
stanna i stridiga beslut, skola kamrarne derom hvar för sig rösta, såsom i nästföregående
§ sägs.

§ 72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill förordnade
fullmägtige, efter af Konungen och Riksdagen gemensamt stiftad lag.

Fullmägtige för riksbanken skola vara sju, af hvilka Konungen för tre år i sänder
förordnar en jemte en suppleant och de öfrige sex jemte tre suppleanter väljas af
Riksdagen för tid och på sätt i riksdagsordningen sägs. Den af Konungen förordnade
ordinarie ledamoten vare fullmägtiges ordförande, men må ej utöfva annan befattning

Riksdagsbeslutet 1897.

inom riksbankens styrelse. Fullmägtig, som af Riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall
afgå från sin befattning. De af Konungen för fullmägtig eller suppleant meddelade
förordnanden må återkallas, när Konungen så pröfvar skäligt.

Riksbanken allena eger rätt att utgifva sedlar, som för mynt i riket må erkännas.
Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas af banken med guld efter deras lydelse.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen, under det riksdag är församlad, afsäger sig det
erhållna förtroendet eller med döden afgår, skall Riksdagen i embetet genast insätta
den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd. Skulle justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, under riksdag, afsåga sig det erhållna förtroendet eller ijustitieombudsmansembetet
insättas eller med döden afgå, utväljes, på ofvan stadgade sätt, en
annan behörig man i hans ställe. Inträffar något af dessa fall emellan riksdagarne,
skall Riksdagens rätt härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken
och fullmägtige i riksgäldskontoret utöfvas.

§ 109.

Lagtima Riksdag kan ej utan egen begäran upplösas förr än den varit fyra
månader tillsammans, derest icke Konungen, såsom i riksdagsordningen sägs, förordnar
om nya val till båda kamrarne eller den ena af dem, i hvilka fall Riksdagen skall,
med bibehållande af sin egenskap utaf lagtima, sammanträda å den tid inom tre
månader från det Riksdagen blef upplöst, som Konungen bestämmer, samt må ej
vidare af Konungen upplösas förr än efter fyra månader från det senare sammanträdets
början.

Urtima Riksdag eger Konungen, när Han för godt finner, åtskilja, och vare urtima
Riksdag alltid upplöst, innan tid för lagtima Riksdags sammanträde infaller.

Der så oförmodadt skulle hända, att Riksdag, när den afslutas, icke hade staten
reglerat eller någon ny bevillning till bestämdt belopp sig åtagit, fortfare den förra
statsregleringen och bevillningen intill nästa riksdag. År åter bevillningens hela belopp
bestämdt, men kamrarne icke om fördelningen deraf ense, då skola, efter den
faststälda bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit
fördelad, de i den sista bevillningsförordningen stadgade artiklar jemnlikt ökas eller
minskas; och uppdrage Riksdagen åt de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken
och fullmägtige i riksgäldskontoret att en ny bevillningsförordning på sådan grund
uppgöra och utfärda.

§ Hl.

Beskylles riksdagsman för grof missgerning, må han ej i häkte kunna inmanas,
förr än, efter anstäld ransakning, domaren sådant skäligt pröfvat, så vida han ej å
bar gerning funnen varder; dock galle, om han, efter domstols kallelse, sig ej inställer,

Riksdagsbeslutet 1897.

hvad allmänna lagen i thy fall stadgar. Ej må riksdagsman i andra fall, än som i
denna och nästföregående § sagda äro, sin frihet beröfvas.

Fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret samt Riksdagens revisorer kunna
ej, i och för sin befattning, emottaga befallningar utan af Riksdagen allena, och enligt
dess instruktioner, ej eller till redo och ansvar ställas, utan efter Riksdagens beslut.

Riksdagsordningen.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman vald, skall, första gången han efter valet till
riksdag sig inställer, inför chefen för justitiedepartementet, eller den Konungen i hans
ställe förordnar, sin fullmagt till granskning uppvisa å den dag Riksdagen sammanträder
eller, om riksdagsman senare sig inställer, så snart derefter ske kan. Denna
granskning, som skall ske i närvaro af tre bland de af Riksdagen valde fullmägtige i
riksbanken och tre bland fullmägtige i riksgäldskontoret, har till föremål att undersöka,
huruvida fullmagterne blifvit i föreskrifven form utfärdade, och skall vid den riksdag,
för hvilken nya val af begge kamrarnes eller enderas samtliga ledamöter egt rum,
vara inom tre dagar fulländad, men vid andra riksdagar samma dag, då fullmagterne
uppvisas.

2. Hvardera kammaren tillkommer dock sedan att pröfva behörigheten till riksdagsmannakallets
utöfvande, ej mindre för sådana dess medlemmar, hvilkas fullmagter
ej blifvit godkända, än äfven för dem, emot hvilka eljest, till följd af denna grundlag,
anmärkning förekommer. Den, om hvars riksdagsmannarätt fråga är hos kammare
väckt, bibehåller emellertid sin befattning såsom ledamot i kammaren, intill dess han
blifvit dertill obehörig förklarad.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller bevillning, eller om reglementariska föreskrifter
för riksbanken, dess inkomster och utgifter, eller om ansvarsfrihet för fullmägtige i
riksbanken, eller om riksgäldskontorets styrelse och förvaltning, inkomster och utgifter,
kamrarne fatta stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts förslag varda sammanjemkade,
skola begge kamrarne hvar för sig rösta om de olika beslut, hvari hvardera
förut stannat; kommande den mening, som dervid erhåller de flesta ledamöters
af båda kamrarne sammanräknade röster, att gälla såsom Riksdagens beslut. För att
vid sådan omröstning förekomma lika antal röster, skall i Andra kammaren afläggas
och ^ förseglas en sedel, hvilken, i händelse de öfriga sammanräknade rösterna utfalla
lika, öppnas och afgör frågan. Är pluralitet redan vunnen, bör den aflagda sedeln
ouppbruten genast förstöras.

Riksdagsbeslutet 1897.

§ 68.

Till följd af regeringsformens 96 § skall hvarje lagtima Riksdag förordna en för
lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva tillsyn öfver lagarnes efterlefnad
af domare och embetsman samt att inför den riksrätt, som i bemälde grundlags
102 § till dess inrättning och göromål beskrifves, eller vid andra vederbörligå domstolar,
i laga ordning tilltala dem, som i sina embetens utöfning anses af veld, mannamån
eller annan orsak hafva någon olaglighet begått eller underlåtit att sina embetspligter
behörigen fullgöra.

Denne Riksdagens justitieombudsman, hvilkens rättigheter och åligganden ytterligare
så väl i regeringsformen som genom särskild instruktion utstakas, väljes af
fyratioåtta för tillfället nämnde valmän, af hvilka hvardera kammaren inom sig utser
tjugofyra. Desse valmän, hvilka böra till valförrättningen sammanträda samma dag,
då de blifvit utsedde och ej må åtskiljas förr än valet är fulländadt, skola först samfäld^
medelst slutna sedlar, hvar för sig föreslå den man, som de anse böra komma
under omröstning. Falla dervid rösterne till mer än hälften på en man, är han behörigen
vald. Aro åter rösterne så delade mellan flera, att sådan pluralitet för någon
icke eger rum, anställes ny omröstning med slutna sedlar till antagande af den, som
de flesta rösterne erhållit, eller, om han icke antages, af den, som näst honom blifvit
af de flesta kallad o. s. v. Skulle, sedan alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl
ingen hafva erhållit den här föreskrifna pluralitet, anställes ny omröstning öfver
alla dem, som vid den första omröstningen blifvit satte i fråga; skolande den, som
erhållit de flesta rösterne, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses, och på enahanda
sätt, välja en man af de egenskaper, som hos denne embetsman erfordras, för att honom
efterträda, i fall han, innan nästa lagtima Riksdag anstalt nytt val af justitieombudsman,
skulle med döden afgå, samt att utöfva embetet under den tid justitieombudsmannen
kan vara af svår sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad, afsäger sig
förtroendet, eller med döden afgår, insätter Riksdagen genast i embetet den man, som
blifvit till hans efterträdare utsedd. Skulle justitieombudsmannens utsedde efterträdare,
under Riksdag, afsåga sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet
insättas eller med döden afgå, utväljes på ofvan stadgade sätt en annan behörig man
i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan riksdagarna, skall Riksdagens rätt härutinnan
genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontor^
utöfvas.

§ 71.

1. De sex fullmägtige i riksbanken, hvilka enligt 72 § regeringsformen skola utses
af Riksdagen, väljas å lagtima riksdag för tiden från valet, till dess sådant val under

Riksdagsbeslutet 1897.

tredje året derefter försiggått. Två utaf de af Riksdagen utsedde fullmägtige skola
årligen afgå. Har af Riksdagen utsedd fullmägtig före utgången af den bestämda
tjenstgöringstiden afgått, eller har anvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den
tid, som för honom återstått.

2. Riksdagen skall jemväl välja fullmägtige att, jemlikt särskildt reglemente, förvalta
riksgäldskontorets medel och tillhörigheter. Desse fullmägtige skola vara sju
och väljas å lagtima riksdag för tiden från valet, till dess sådant val under tredje
året derefter försiggått. Ordförande bland fullmägtige väljes särskildt. Af de öfrige
sex skola två årligen afgå. Har fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden
afgått, eller har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för
honom återstått. Då val af ordförande eger rum, utses denne före öfrige fullmägtige.

3. Val af fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret verkställas genom fyratioåtta
valmän, af hvilka hvardera kammaren inom sig utser tjugofyra. Valen ske med
slutna sedlar. Val för längre tjenstgöringstid verkställes före val för kortare. Afgående
fullmägtig kan återväljas.

4. Fullmägtige välje sjelfve bland sig vice ordförande; egande den, som bland
fullmägtige förer ordet, afgörande röst, derest i frågor, som hos fullmägtige komma
under omröstning, rösterne för två skiljaktiga meningar utfalla lika.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt, som fullmägtige och revisorer enligt föregående
två §§ af Riksdagen utses, tillsättas jemväl suppleanter, att, vid inträffande förfall för
dem, träda i deras ställe, nemligen för de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken
tre, för fullmägtige i riksgäldskontoret likaledes tre och för hvarje års revisorer sex.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan endast af svensk medborgare utöfvas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas:

a) den som står under förmynderskap;

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på sätt lag förmår,
gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag, hvilket ännu
icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant förtroende, eller den som är stäld
under framtiden för brott, hvilket medför nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan eller att i rikets
tjenst vidare nyttjas;

e) den som blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med penningar eller
gåfvor sökt värfva röster, eller mot vedergällning afgifvit sin röst, eller genom våld
eller hot stört valfriheten.

Riksdagsbeslutet 1897.

§ 33.

Så snart fullmagterne undergått den i mom. 1 af nästföregående § föreskrifna
granskning samt berättelse om förloppet dervid blifvit af chefen för justitiedepartementet,
eller den i hans ställe förordnad är, meddelad kamrarna, hvar i hvad dess
ledamöter angår, begäre hvardera kammaren ofördröjligen hos Konungen, medelst
deputation, talman och vice talman, dem Konungen då för hvardera kammaren, bland
dess ledamöter, utnämner.

Då i något af de fall, som i 91, 93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas, Riksdagen
på de i samma grundlags 95 § nämnde vederbörandes kallelse sammanträder,
eger hvardera kammaren att, inom sig, välja talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller valde, efter thy ofvan sägs, föres i hvardera
kammaren ordet af den derstädes närvarande ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,
och, der två eller flere ledamöter i lika många riksdagar deltagit, den af dem, som
år till lefnadsåren äldst.

Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmannen i någon af Riksdagens
kamrar utses under enahanda ordförandeskap, som nyss år nämndt, en af kammarens
öfriga ledamöter att tjenstgöra såsom talman, till dess förfallet upphört.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. — — — — — — — — — — — _ — — — _ _

Att ej några ministeriella handlingar — — — — — — — — —. — —

— — — — — — — — — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner för hären och flottan samt planer för deras sammandragning
eller samverkan äfvensom sådana kartor, ritningar och beskrifningar angående
rikets fästningsverk, minförsvar, militära positioner, kommunikationsleder och uppfinningar,
hvilkas offentliggörande kan medföra våda för rikets säkerhet, ej må, utan

Konungens särskilda tillstånd, utlemnas, sedan Konungen i statsrådet fattat beslut, att
dessa handlingar skola hållas hemliga; dock att härigenom konstitutionsutskottets, statsutskottets
och statsrevisorernas rätt ej inskränkes. Den, som i tryck offentliggör sådan
handling, straffes, der honom veterligt är, att den bör hemlig hållas, med fängelse
från och med en månad till och med två år eller i ringare fall med böter frän och med
trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler sexton
skillingar, och skriften konfiskeras.

Riksdagsbeslutet 1897.

§ 3.

10:o. Allt kungörande i tryck af hvad som hörer till statens å färde varande
underhandlingar med främmande magter, eller eljest af Konungens, i sammanhang med
dem, tillärnade beslut och afsigter, samt Dess ministrars, råds och sändebuds värf, om
det ej sker med regeringens tillstånd, eller med officiel tillåtelse; förbrytelsen straffes
enligt allmän lag, och skriften konfiskeras; och

kungörande i tryck, under krigstid eller vid krigsfara, af sådana underrättelser
om krigsmagtens ställning eller rörelser eller om andra åtgärder eller anstalter för
försvaret, hvilkas offentliggörande Konungen i statsrådet förbjudit. Den häremot
bryter, straffes efter allmän lag, om gerningen är i den med straff belagd, men eljest
med fängelse från och med en månad till och med två år eller i ringare fall med
böter från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre
riksdaler sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

§ 2.

Vi hafve uti skrifvelse den 10 Maj anmält, att, vid slutlig behandling af det genom
Kongl. Maj:ts proposition af den 31 Januari 1896 framlagda förslag till ändrad
lydelse af 2 § 4:o, tryckfrihetsförordningen i fråga om meddelande af utdrag af straffregister,
detta förslag icke af Oss bifallits.

§ 3.

Vi hafve såsom hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit följande förslag
till ändrad lydelse af 3 § 13:o) tryckfrihetsförordningen:

§3.

Under de förutsatta vilkor, att, vid pröfningen af en skrift eller ansvaret för densamma,
de, på hvilka en sådan pröfning ankomma kan, i fall, som tvetydiga synas,
hellre fria än fälla, alltid mera må fästa sin uppmärksamhet på ämnets och tankens,
än på uttryckets lagstridighet, på skriftens åsyftning, än på framställningssättet, och
alltid utan rättighet att, i hvilket fall som helst, draga obestämda slutföljder af uttrycken,
skola såsom missbruk af tryckfriheten anses:

13:o. Framställning, som sårar tukt och sedlighet; brottet skall straffas enligt
allmän lag, och skriften konfiskeras.

Såsom allmän regel — — — — — — — — — _ — — — —

— — — — — — — — — — — — — — icke för brottsligt ansett.

Riksdagsbeslutet 1897.

§ 4.

Vi hafva antagit följande förslag till ändrad lydelse af §§ 16, 18 och 25 riksdagsordningen
att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

§ 16.

1. Å landet väljes

2. I de valkretsar

största folkmängden eger.

— — — — — — — — — största folkmängden eger.

3. Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega dock begagna
det omedelbara valsättet, derest af de röstberättigade så beslutas. Då förslag härom
af de röstberättigade i en kommun väckes medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat, varder sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande,
som från öfriga till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse om utgången, efter thy som de flesta afgifna rösterna
varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke förr, än en tid af
fem år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen, träder den i kraft
vid det val, som näst efter en månad från kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller
för en tid af minst fem år, hvarefter beslut om dess upphörande kan på lika sätt som
om dess införande fattas.

Vid de omedelbara valen afgifvas rösterna, särskildt för hvarje kommun, inför
kommunalstämmas ordförande eller magistrat; och skola för rösternas sammanräknande
och fullmagts utfärdande åt den, som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas,
för kommunerna å landet till domhafvanden och för städerna till magistraten i den stad,
som största folkmängden eger.

4. I stad, der magistrat ej finnes, skall den för sådan stad särskildt tillsatta
styrelse eller dess ordförande taga den befattning med riksdagsmannaval, som enligt
denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör magistrat eller dess ordförande.

5. I stad, som har att ensam sända en eller flere riksdagsmän, förrättas valen
omedelbart inför magistraten; och må, der flere riksdagsmän skola utses, staden, på
sätt om val till stadsfullmägtige är stadgadt, kunna indelas i valkretsar.

§ 16-

1. Å landet väljes — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — största folkmängden eger.

Bih. Ull Rikad. Prof. 1897. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1897.

2. I de valkretsar — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — största folkmängden eger.

3. Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega dock begagna

det omedelbara valsättet, derest flertalet af de röstberättigade så beslutar. Då förslag
härom af de röstberättigade i en kommun väckes medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat, varder sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande,
som från öfriga till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse om utgången, efter thy som de flesta af gifna

rösterna varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke förr, än

en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen, träder
den i kraft vid det val, som näst efter en månad från kungörelsens utfärdande inträffar,
och gäller för en tid af minst fem år, hvarefter beslut om dess upphörande kan
på lika sätt som om dess införande fattas.

Vid de omedelbara valen afgifvas rösterna, särskilt för hvarje kommun, inför
kommunalstämmas ordförande eller magistrat; och skola för rösternas sammanräknande
och fullmagts utfärdande åt den, som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen insändas,
för kommunerna å landet till domhafvanden och för städerna till magistraten i
den stad, som största folkmängden eger. Vid dessa protokolls affattande böra till ledning
tjena formulär, som af Konungen fastställas.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande åligger att, när val till riksdagsman i Andra kammaren
erfordras, derom underrätta vederbörande valförrättare, som låter tid och ort för
valet i kyrkorna kungöra, med särskild föreskrift att elektorsval, der det eger rum,
skall hållas minst åtta dagar före riksdagsmannavalet. Skulle i någon församling offentlig
gudstjenst ej förrättas å söndag, då kungörelsen bör uppläsas, skall, på presterskapets
anmodan, vederbörande kronobetjent kungörelsen skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller i tillämpliga delar hvad om kallelse till kommunalstämma
och allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall ordföranden i kommunalstämma eller i magistrat,
som valet förrättat, åt den eller dem, som fått elektorsbefattning sig uppdragen, såsom
fullmagt meddela till rigtigheten bestyrkt utdrag af valprotokollet. Vid detta protokolls
affattande bör till ledning tjena formulär, som af Konungen fastställes.

Riksdagsbeslutet 1897.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande åligger att, när val till riksdagsman i Andra kammaren
erfordras, derom underrätta vederbörande valförrättare, som låter tid och ort för
valet i kyrkorna kungöra, med särskild föreskrift att elektorsval, der det eger rum,
skall hållas minst åtta dagar före riksdagsmannavalet. Skulle i någon församling
offentlig gudstjenst ej förrättas å söndag, då kungörelsen bör uppläsas, skall, på presterskapets
anmodan, vederbörande kronobetjent kungörelsen skyndsamt kringsända. I
kungörelse om omedelbart val i valkrets, som utgöres af två eller flera kommuner, erinras
om valprotokollens ofördröjliga insändande till valförrättaren och om dagen för
rösternas sammanräknande.

För kallelse till elektorsval gäller i tillämpliga delar hvad om kallelse till kommunalstämma
och allmän rådstuga stadgadt är.

IV.

§ 35.

Befinnes vid riksdagsmannaval, hvilka böra med slutna sedlar förrättas, valsedel
lyda å person, som ej är valbar, eller på flera eller färre, än som vid valtillfället böra
väljas, eller innefattar valsedel någon tvetydighet i anseende till den eller de valdes
namn, skall samma sedel anses ogild.

Aro valsedlar till större antal än hälften ogilda och finnes det inverka på valets
utgång, varde nytt val anstäldt.

Valsedlar, som vid elektors- eller riksdagsmannaval afgifvits, skola af valets förrättare
inläggas under försegling och förvaras, till dess riksdagsmannavalets giltighet
vederbörligen afgjorts.

I sammanhang med våra beslut härutinnan hafve Vi antagit en så lydande anmärkning:
I händelse ofvanstående under särskilda punkter framlagda förslag till ändrad
lydelse af §§ 16 och 18 riksdagsordningen skulle af Riksdagen antagas, hopföras
de godkända förslagen vid nämnda paragrafers slutliga affattning.

§ 5.

På grund af §§ 62 och 64 i regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år, och intill dess ny statsreglering vidtager, bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:

12 Riksdagsbeslutet 1897.

Första hufvudtiteln

(Kongl. hot- och slottsstaterna).................................... 1,320,000: —

Andra lmfvudtiteln

(Justitiedepartementet) ................................................. 3,842,350: —

Tredje hufvudtiteln

(Utrikesdepartementet) .................. 606,750: —

Fjerde hufrudtiteln

(Landtförsvarsdepartementet) ....................................... 26,342,985: —

Femte hufvudtiteln

(Sjöförsvarsdepartementet) ........................................... 7,046,340: —

Sjette hufrudtiteln

(Civildepartementet) .................................................... 5,738,800: —

Sjunde hufvudtiteln

(Finansdepartementet) .................................................. 18,376,400: -

Åttonde hufvudtiteln

(Ecklesiastikdepartementet) .......................................... 13,800,698: —

Nionde hufvudtiteln

(Pensions- och allmänna indragningsstaterna)............... 3,284,450: — gQ g^g 77g

Och hafve Vi derjemte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1898 från Statskontoret utgå, nemligen:

under första hufvudtiteln .......................................... 100,000: —

» andra hufvudtiteln............................................. 28,250: —

5 tredje hufvudtiteln............................................. 4,500: —

» fjerde hufvudtiteln............................................. 5,187,015: —

» femte hufvudtiteln.............................................. 6,777,360: —

» sjette hufvudtiteln.............................................. 3,072,700: —

> sjunde hufvudtiteln............................................ 1,304,700: —

s åttonde hufvudtiteln.......................................... 1,842,602: —

» nionde hufvudtiteln........................................... 1,540,000: — jg ggy ^7

hvarförutom komma att utgå:

dels utom hufvudtitlarne:

till kompletteringsarbeten å Vestkustbanan............... 325,000: —

Riksdagsbeslutet 1897.

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade jernvägar...................................................... 2,565,000: —

till påbörjande af en statsbana från Boden till Ytter

Morjärv......................................................................... 1,300,000: —

till påbörjande af en statsbana från Krylbo till
Örebro.......................................................................... 3,000,000: —

7,190,000: —

dels från Riksgäldskontoret:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

m. in., förslagsvis,,......................................................... 723,825: —

räntor och afbetalningar å statsskulden 13,423,325: —
efter afdrag af de till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar, förlag8™
.................................................- 2,903,350: — 10,519,975; _

dels ock afsättning till arbetareförsäkringsfonden............................

till förstärkning af statsverkets kassaförlagsfond ..............

11,243,800: —
1,400,000: —
36,300: —

Summa kronor 120,086,000

Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:

öfverskott af statsregleringarne för föregående år ........

statsverkets ordinarie inkomster....................................

statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar:

tullmedel....................................................................... 39,000,000

postmedel...................................................................... 9,025,000

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 850,000

stämpelmedel................................................................. 5,000,000

bränvinstillverkningsskatt............................................... 15,500,000

hvitbetssockertillverkningsafgift ...................................... 8,000,000

bevillning af fast egendom samt af inkomst.................... 5,600,000

Riksbankens vinst för år 1896

14,229,000: —
21,082,000: —

82,975,000: —
1,800,000: —

Summa kronor 120,086,000: —

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster åro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade föreskrifter
att fortfarande lända till efterrättelse.

§ 6.

Vi hafve beslutit, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets Ständers
skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarne
å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.

Riksdagsbeslutet 1897.

5 7.

Riksgäldskontorets utgifter till 1898 års slut hafve Vi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 6 innevarande Maj till detta års

slut till..................................................................................... kronor 27,323,411: 97

samt under år 1898 till ............................................................ » 16,075,350: —

Summa kronor 43,398,761: 97.

Riksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:

under år 1897, nu befintlig behållning inberäknad,.................... kronor 30,748,507: 85

och under år 1898................................................................... > 16,075,350: —

Summa kronor 46,823,857: 85.

Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfverstiga
således utgifterna med 3,425,095 kronor 88 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade
behållning vid 1898 års slut.

§ 8.

Vi hafve bemyndigat fullmägtige i Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen,
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, ett lånebelopp af en million
kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t
pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och jemte ränta, motsvarande
den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen förorsakas
Riksgäldskontoret, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas medelst
afbetalniDgar, i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång.

§ 9-

Vi hafve medgifvit, att det lånebelopp, som af det Uddevalla—Venersborg—Herrljunga
jernvägsaktiebolag förut beviljade statslån vid slutet af innevarande år är oguldet,
må genom nytt låneunderstöd, att anvisas till utgående från Riksgäldskontoret, höjas till
högst två millioner sex hundra tusen kronor, under de förbehåll och vilkor, som omförmälas
i reglementet för Riksgäldskontoret.

§ io.

Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1897
och 1898 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar äfvensom
till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna
året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller

Riksdagsbeslutet 18D1.

godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag
må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter
frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.

§ 11.

Då det jemlikt § 63 regeringsformen ålegat Oss att för oförutsedda händelser anslå
och till betalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den ena att
vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna
ändamål, sedan hela statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara
oundgängligen nödig, den andra att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan Han
statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så hafve Vi härom fattat beslut
och bestämt den förra af dessa summor till sju millioner fem hundra tusen kronor och
den senare, eller det så kallade stora kreditivet, likaledes till sju millioner fem hundra
tusen kronor.

§ 12.

Med anledning af en utaf Kongl. Maj:t i aflåten proposition gjord framställning
hafve Vi godkänt bestämmelserna i en jemte nämnda proposition till Oss öfverlemnad,
den |S Februari 1897 upprättad konvention angående samfäldt brukande af svenska
och ryska kronornas laxfiske i Torneå eif; hvilket Vi uti skrifvelse den 17 Maj för
Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 13.

I skrifvelse den 5 Maj hafve Vi för Kongl. Maj:t anmält, att Vi dels funnit Kongl.
Maj:ts i särskild proposition framstälda förslag till förordning angående skyddskoppympningen
i riket icke kunna bifallas, dels på det sätt bifallit Kong], Maj:ts i propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning om höjning af
anslaget till vaccinationens befrämjande och ändring af anslagets titel, att, på det
Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att låta bereda och tillhandahålla erforderlig
mängd animal vaccin, anslaget till vaccinationens befrämjande höjts med det i Vår
skrifvelse angifna belopp och såsom reservationsanslag i riksstaten uppförts.

§ 14.

I anledning af en i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof gjord
framställning hafve Vi dels godkänt vissa i Vår skrifvelse den 5 Maj intagna förändrade
bestämmelser angående aflöning åt examinerad lärare eller lärarinna vid småskola
och mindre folkskola samt för examinerad biträdande lärare och lärarinna vid
folkskola, dels för vår del beslutit vissa i nämnda skrifvelse jemväl intagna förändrade
bestämmelser angående lönetillskott af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid

Riksdagsbeslutet 1897.

folkskolor, dels ock för genomförandet af denna lönereglering höjt det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda anslag: lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,
på sätt i Vår berörda skrifvelse närmare angifves.

§ 15.

I afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Vi för öfrigt Våra derom under riksdagens lopp till Kongl. Maj:t
aflåtna skrifvelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nemligen:

l:o) af den 16 Februari i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag
till reseunderstöd åt arbetare för besökande af 1897 års allmänna konst- och industriutställning
i Stockholm;

2:o) af den 12 Mars i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande
af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;

3o:) af den 17 Mars i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar angående postverket;

4:o) af den 2 April i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställning om anslag för tillbyggnad af det åt telegrafverket upplåtna hus vid
Skeppsbron i Stockholm;

5:o) af den 21 April i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition
af förra militiebostället l1/6 mantal Åsmundgården n:r 1 i Jemtlands län;

6:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af mark från förra militiebostället 3/s mantal n:r 3 Sunnanå eller Strömsholm för en
vattenledning till Skellefteå stad;

7:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af två under förra militiebostället Tuna n:r 1 om 57A mantal i Östergötlands län
lydande lägenheter;

8:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ett jordbyte
å förra kronojngbacken Skämbylöth eller Akerbyhult n:r 1 i Södermanlands län;

9:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter enkan Anna Kristina Lindblom;

10:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af den kronan såsom danaarf tillfallna lägenheten Lilla Hyddan å Örebro stads
område;

ll:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till staden Sundsvall af viss, statens jernvägar tillhörig mark;

12:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i fråga om öfverlåtande
å Karlskrona stad af kronans vattenledning derstädes jemte dertill hörande
vattenfall, fastighet och byggnader m. m.;

13:o) af den 30 April angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af
vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande;

Riksdagsbeslutet 1897.

14:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande statens jernvägstrafik;

15:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag till upprensning af Kalmar sund och ombyggnad af Väddö
kanal;

16:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående statsbidrag
för utrotande af ollonborrar;

17:o) af samma dag angående nedsättning af räntan å uteblifna inbetalningsbelopp
för lån från Kiksgäldskontoret till understödjande af enskilda jernvägsanläggningar;

18:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i
bestämmelserna rörande ett Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernvägsaktiebolag
beviljadt statslån;

19:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af Kongl. dramatiska teatern och inköp för statsverkets räkning af fastigheten n:r 41
i qvarteret Blasieholmen i Stockholm;

20:o) af den 3 Maj i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende, dels ock Kongl. Maj:ts
i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning om anslag
för anläggning af vissa telefonledningar;

21:o) af den 12 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel;

22:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel;

23:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel;

24:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel;

25:o) af den 13 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel;

26:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;

27:o) af samma dag i anledning af riksdagens år 1898 församlade revisorers berättelse
angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1895;

28:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition
af en del till kronoparker afsätta områden inom Kristianstads län;

29:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af tre till förra hospitalshemmanet 6/8 mantal Stäfwie n:r 19 i Malmöhus län hörande
lägenheter;

30:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående restaurering
af det så kallade Gamla kungshuset i Stockholm;

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksdagsbeslutet.)

18 Riksdagsbeslutet 1897.

31:o) af den 17 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;

32:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;

33:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förbättrad
pension åt två från marinregementet till Blekinge bataljon öfverflyttade fanjunkare;

34:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ersättning
för naturaportion till underofficerare och vederlikar vid armén;

35:o) af samma dag i anledning af Kong], Maj:ts proposition angående jordafsöndring
från förra regementschefsbostället Tegnaholm, 1 Va mantal, i Tegnaby socken
och Konga härad af Kronobergs län till utvidgning af skolhusplan;

36:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående byte af
mark mellan kronan och Vesterviks stad;

37:o) af samma dag i anledning af tre särskilda framställningar af Kongl. Maj:t
om efterskänkande af kronans rätt till vissa danaarf;

38:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Fridafors Fabriks Aktiebolag af ett område af förra häradshöfdingebostället 1
mantal Karsahult n:r 1 i Kronobergs län;

39:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Ilvetlanda bysamhälle af viss del utaf förra häradshöfdingebostället 1 mantal Hvetlanda
Thomas- och Kullagården n:is 4 och 6 i Jönköpings län;

40:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Yexiö stad af mark hörande till förra landshöfdingebostället Kronobergs Kungsgård
n:r 1 om 3 mantal i Kronobergs län;

41:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående godkännande
af ett med Malmö stad ingånget aftal m. m.;

42:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående rätt för
Kongl. Maj:t att för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark disponera
köpeskillingarna för vissa krouoegendomar;

43:o) af den 18 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;

44:o) af samma dag angående lönereglering för personalen vid statens jern vägar;

45:o) af samma dag angående jernvägsanläggningar för statens räkning;

46:o) af samma dag angående anslag till verkställande af undersökning för anläggning
af statsbana från Gellivare till norska gränsen;

47:o) af den 19 Maj angående beräkningen af statsverkets inkomster;

48:o) af samma dag angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontoret;

49:o) af samma dag med ny riksstat;

50:o) af samma dag angående afsättning till arbetareförsäkringsfonden;

51:o) af samma dag angående statsregleringen för år 1898 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp.

Riksdagsbeslutet 1897.

§ 16.

1 aflåten proposition har Kong! Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen
bilagdt förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst jemte instruktion för taxeringsmyndigheterna.

På sätt Vi uti skrifvelse den 19 Maj för Kong! Maj:t anmält, hafve Vi funnit
ifrågavarande förslag icke kunna oförändradt bifallas, men, på grund af nämnda förslag
och med iakttagande af Våra i berörda skrifvelse omförmälda beslut jemte några
ytterligare, mindre väsentliga ändringar och tillägg, antagit en förordning angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst jemte tillhörande instruktion för taxeringsmyndigheterna
af den lydelse, som en vid Vår skrifvelse fogad bilaga utvisar.

I meranämnda skrifvelse hafve Vi, som för år 1898 åtagit Oss en bevillning af
fast egendom samt af inkomst till belopp af fem millioner sex hundra tusen kronor,
vidare anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes Våra nu omförmälda beslut till allmän efterrättelse
kungöra.

§ 17.

Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 12 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, hafve
Vi bifallit en af Kongl. Maj:t aflåten proposition, deruti Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att besluta, att § 4 i förordningen angående bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter den 2 December 1892 skulle erhålla den förändrade lydelse,
som i propositionen angifvits.

§ 18.

Med bifall till inom Riksdagen väckta förslag hafve Vi besluta de förhöjningar af
tullsatserna å vissa slag af hudar och skinn samt skodon, som i Vår skrifvelse den
26 Mars omförmälas; och hafve Vi tillika beslutit, att berörda tullförhöjningar skola
såsom tilläggsafgifter till gällande tulltaxa jemväl innevarande år utgöras från den tid,
som af Kongl. Maj:t bestämmes.

Med anmälan härom hafve Vi i nyssnämnda skrifvelse anhållit, det Kongl. Maj:t
ville, så fort ske kan, förordna om sagda besluts trädande i kraft.

§ 19.

Sedan Vi öfversett och granskat bestämmelserna i gällande tulltaxa samt i de
dervid fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör, hafve Vi
uti skrifvelse den 24 April för Kongl. Maj:t anmält de beslut, som, förutom de af Oss
i Vår skrifvelse den 26 Mars anmälda, dervid blifvit af Oss fattade; hvarjemte Vi,
som för Vår del beslutit, att den af Oss, enligt förstnämnda skrifvelse, beviljade tull -

Riksdagsbeslutet 1897.

frihet för vissa fiskvaror skulle tillämpas redan under innevarande år från och med
den 13 nästkommande Juli, i samma skrifvelse anhållit, det Kongl. Maj:t, under förutsättning
att nämnda beslut blefve af Kongl. Maj:t bifallet, ville förordna om beslutets
trädande i kraft å nämnda tid.

§ 20.

I aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta, att 3 och
7 §§ i förordningen angående stämpelafgiften den 9 Augusti 1894, sådana dessa §§
lyda enligt kungörelserna den 12 Juli 1895 och den 13 November 1896, skulle erhålla
i propositionen angifven, förändrad lydelse.

Denna proposition har blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den 17
Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 21.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi beslutit, att 3 § af
förordningen angående stämpelafgiften den 9 Augusti 1894 skall i viss del erhålla den
förändrade lydelse, som i Vår skrifvelse den 30 Mars angifves; med anmälan hvarom
Vi i nämnda skrifvelse anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till allmän efterlefnad kungöra
den sålunda beslutade förändringen i förenämnda förordning.

§ 22.

Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 18 Maj för Kongl. Magt tillkännagifvit, hafve
Vi antagit en af Kongl. Maj:t genom aflåten proposition föreslagen förordning angående
vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och Norge.

§ 23.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t äskat Riksdagens godkännande af en
propositionen bilagd deklaration med Frankrike angående ordnande af de Förenade
rikenas traktatförhållanden med regentskapet Tunis.

Nämnda deklaration hafve Vi för Vår del godkänt; hvilket Vi uti skrifvelse den
17 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 24.

Med bifall till en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi uti skrifvelse den 6
April anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke Kongl.
brefven den 3 December 1740, den 29 November 1743 och den 29 November 1839
om förbud emot införsel af bränvin till lappmarkerna lämpligen böra upphäfvas.

Riksdagsbeslutet 1897.

§ 25.

Med anledning af en utaf Kong!. Maj:t aflåten proposition med förslag till lag
för Sveriges riksbank och efter pröfning af särskilda inom Riksdagen gjorda framställningar
i ämnet hafve Vi, som funnit nämnda proposition ej kunna i oförändradt
skick godkännas, under förutsättning som i Vår skrifvelse den 11 Maj angifves, besluta
för Vår del antaga lag för Sveriges Riksbank af den lydelse en vid Vår skrifvelse
fogad bilaga utvisar.

Tillika hafve Vi, vid behandling af särskilda af Kong! Maj:t i aflåten proposition
framlagda förslag, under förutsättning af Kongl. Maj:ts bifall till omförmälda af Oss
antagna lag för Sveriges Riksbank, för Vår del antagit lag med vissa bestämmelserom
riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för Riksbanken, af enahanda
lydelse med Kongl. Maj:ts härom framlagda förslag, hvarjemte Vi bifallit Kongl. Maj:ts
sistnämnda proposition, såvidt angår deri intagna förslag till ansvarighetslag för fullmägtige
i Riksbanken och till ansvarighetslag för ledamöter i styrelserna vid Riksbankens
afdelningskontor; och innefattas Vårt beslut härutinnan jemväl i Vår nyssomförmälda
skrifvelse den 11 Maj.

§ 26.

Med öfverlemnande af reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning hafve
Vi uti skrifvelse den 18 Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta kungöra de föreskrifter
i reglementet, som för allmänheten knnna vara af vigt att känna.

§ 27.

Riksbankens under år 1896 upplupna vinst, tre millioner ett hundra aderton tusen
två hundra elfva kronor 54 öre, hafve Vi beslutit skola så användas, att en million
åtta hundra tusen kronor öfverlemnas till statsverket, och återstoden, en million tre
hundra aderton tusen två hundra elfva kronor 54 öre, för riksbanken bibehålies.

§ 28.

Sedan Vi beslutit, att § 7 i instruktionen för Riksdagens revisorer af stats-, bankooch
riksgäldsverken skall erhålla förändrad lydelse, hafve Vi, med anmälan härom, i
skrifvelse den 10 Maj, hvaruti den ändrade lydelsen af paragrafen finnes införd, hos
Kongl. Maj:t anhållit, att omförmälda, af Oss beslutade ändring i ifrågavarande instruktion
måtte genom kungörelse varda till allmänhetens kännedom meddelad.

§ 29.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t till
Riksdagen gjort framställningar rörande delning af Hernösands stift, och har Kongl.

Riksdagsbeslutet 1897.

Maj:t i särskild proposition framlagt förslag till lag om ändrad lydelse af §§ 2 och 5
i förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16 November 1863.

Dessa framställningar och detta förslag hafva på grund af kamrarnes olika beslut
för denna riksdag förfallit; hvilket Vi uti skrifvelse den 5 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 30.

Kongl. Maj:t har till Riksdagen aflåtit proposition med förslag till ändrad lydelse
af 11 § 2 mom. i förordningen angående allmänt ordnande af presterskapets inkomster
den 11 Juli 1862; och har denna proposition, på sätt Vi uti skrifvelse den 24 April
för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, blifvit af Oss bifallen.

§ 31.

I skrifvelse den 24 April hafve Vi, med anledning af en inom Riksdagen gjord
framställning, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådan ändring uti eller tillägg till lagen angående tillsättning af
presterliga tjenster den 26 Oktober 1883, att gift qvinna må i den utsträckning och
under de vilkor, som kunna finnas lämpliga och ändamålsenliga, vid prestval utöfva
sin frånvarande mans rösträtt.

§ 32.

I skrifvelse den 5 Maj hafve Vi, i anledning af inom Riksdagen gjorda framställningar
angående ändring i presterskapets aflöningsförhållanden, anhållit, att Kongl.
Maj:t täcktes låta verkställa vissa i skrifvelsen angifna utredningar i fråga härom samt
derefter till Riksdagens godkännande framlägga dels de grunder, som anses böra blifva
bestämmande vid reglerandet af presterskapets aflöning, sedan tiden för nu gällande
lönekonventioner utlupit, och dels det förslag i afseende å pension i vissa fall åt prestman,
till hvilket en utredning härutinnan kan föranleda; och hafve Vi uti skrifvelsen
tillika anmält, att Vi stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag till bestridande
af kostnaderna för omförmälda utredningar.

§ 33.

I anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi uti skrifvelse den 5
Maj anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, i hvad mån nu gällande bestämmelser
angående styrkande af hinderslöshet för ingående af äktenskap kunna i vissa,
uti skrifvelsen angifna hänseenden förenklas, samt derefter för Riksdagen framlägga
det förslag, hvartill den verkstälda utredningen kan gifva anledning.

Riksdagsbeslutet 1897.

§ 34.

På sätt i Vår skrifvelse deu 5 Maj omförmäles, hafve Vi, som funnit en af Kongl.
Maj:t aflåten proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen
angående lagfart å fång till fast egendom den 16 Juni 1875 icke kunna i oförändradt
skick bifallas, för Vår del antagit den lag i ämnet, som i vår nyssnämnda skrifvelse
innehålles.

§ 35.

Kongl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga särskilda,
propositionen bilagda förslag till checklag, lag angående ändrad lydelse af 12 §
utsökningslagen och lag angående ändrad lydelse af 10 § 4 mom. i förordningen om
nya utsökningslagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den 10 Augusti
1877.

I afseende å denna proposition hafva kamrarne stannat i olika beslut, i följd hvaraf
frågan, jemlikt § 63 Riksdagsordningen för denna riksdag förfallit; hvilket Vi uti
skrifvelse den 24 April för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 36.

I aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagdt förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående eganderätt till skrift
den 10 Augusti 1877.

På sätt Vår skrifvelse den 11 Maj utvisar, hafve Vi, som funnit Kongl. Maj:ts
ifrågavarande proposition icke kunna i oförändradt skick bifallas, för Vår del antagit
den lag om dylik ändring, hvilken finnes intagen i Vår nämnda skrifvelse.

§ 37.

I anledning af en inom Riksdagen gjord framställning hafve Vi uti skrifvelse den
24 April anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådan lagändring, att inskränkning må vinnas i den rätt, som enligt nu
gällande konkurslagstiftning tillkommer gode män och syssloman att å egna och andras
vägnar utöfva rösträtt vid bestämmande af arfvode för dessa befattningar.

§ 38.

I aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga förslag till
lag om ändrad lydelse af 41 § konkurslagen den 18 September 1862.

Enligt skrifvelse den 24 April hafve Vi, som funnit Kongl. Maj:ts ifrågavarande
proposition icke kunna i oförändradt skick bifallas, för Vår del antagit den i Vår
skrifvelse införda lag om ändrad lydelse af ofvannämnda lagrum.

Riksdagsbeslutet 1897.

§ 39.

I anledning af en inom Riksdagen gjord framställning hafve Vi uti skrifvelse den
11 Maj anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser
derom, att i aktiebolags firma ej må obebörigen intagas anrfans namn eller
namnet å annans fasta egendom, och att i firma för registrerade föreningar för ekonomisk
verksamhet ej må obehörigen intagas namnet å annans fasta egendom.

§ 40.

Genom aflåten proposition bar Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett
förslag till lag, innefattande särskilda bestämmelser om jernvägsaktiebolag; och har
denna proposition blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den 26 Februari för
Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 41.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagdt förslag till lag om skydd för vissa mönster och modeller; men kamrarne
hafva i afseende å denna proposition stannat i olika beslut, i följd hvaraf frågan,
jemlikt § 63 Riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit; hvilket Vi uti skrifvelse
den 24 April för Kongl. Maj:t anmält.

§ 42.

Kongl. Maj:t har till Riksdagen aflåtit proposition med förslag till lag om beräkning
i vissa fall af tid, som afses i förordningen angående patent, i lagen om skydd
för varumärken och i föreslagen lag om skydd för vissa mönster och modeller.

Det i denna proposition innefattade lagförslag har icke kunnat i oförändradt skick
godkännas, då Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skydd för vissa
mönster och modeller icke vunnit Vårt bifall; men då vi i öfrigt icke funnit något att
mot propositionen erinra, hafve Vi för Vår del antagit en lag om beräkning i vissa
fall af tid, som afses i förordningen angående patent och i lagen om skydd för varumärken;
och återfinnes lydelsen af denna lag i Vår skrifvelse den 5 Maj.

§ 43.

På sätt Vi uti skrifvelse den 30 April tillkännagifvit, har den af Kongl. Maj:t aflåtna
proposition med förslag till lag angående rätt att återgifva fotografisk bild
blifvit af Oss bifallen.

Riksdagsbeslutet 1897.
§ 44.

Den af Kongl. Mnj:t aflåtna proposition med förslag till lag angående rätt att
efterbilda konstverk har, på sätt Vi uti skrifvelse den 30 April tillkännagifvit, blifvit
af Oss bifallen.

§ 45.

I aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagdt förslag till lag om ändring i vissa delar af förordningen angående patent
den 16 Maj 1884; och har denna proposition blifvit af Oss antagen, hvilket Vi uti
skrifvelse den 13 Mars för Kongl. Maj:t anmält.

Med anledning af inom Riksdagen väckt förslag hafve Vi tillika i nyssnämnda
skrifvelse hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida det,
utan att medföra större olägenhet för den industriella verksamheten här i riket, kan vara
lämpligt och ändamålsenligt, att, under förutsättning att svensk medborgare, som för
uppfinning här i riket åtnjuter patentskydd och jemväl å samma uppfinning i främmande
stat erhåller patent, berättigas att i den främmande staten tillgodonjuta det
skydd, som patentet der medför, äfven om han underlåter att der utöfva uppfinningen,
Konungen må kunna förordna, att medborgare i den främmande staten skall för uppfinning,
å hvilken patent i båda länderna meddelats, här i riket åtnjuta skydd under
enahanda vilkor, som för svensk medborgare i den främmande staten medgifvits, samt,
om förhållandena dertill föranleda, låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till i sådant afseende erforderlig förändring i kongl. förordningen angående patent den
16 maj 1884.

§ 46.

Sedan Kong]. Maj:t i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagdt förslag till lag angående ändring i vissa delar af lagen om skydd för
varumärken den 5 Juli 1884, har denna proposition blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi
uti skrifvelse den 24 Februari för Kong], Majrt tillkännagifvit.

§ 47.

I skrifvelse den 11 Maj hafve Vi, med anledning af inom Riksdagen gjord framställning,
anhållit, det Kong!. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till lagbestämmelser om verkställighet under behörig kontroll af domstols utslag,
hvarigenom aga blifvit minderårig ådömd.

§ 48.

Vi hafve, i anledning af ett inom Riksdagen väckt förslag, för Vår del antagit den
lag angående ändrad lydelse af 15 kap. 24 § strafflagen, som i Vår skrifvelse den 11
Maj är intagen.

Bih. till Riksd. Prot. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdag sbeslutet 1897.

§ 49.

I anledning af Kongl. Maj:ts i afgifven proposition gjorda framställning hafve Vi
för Vår del antagit en i Vår skrifvelse den 20 Mars intagen lag angående Kongl.
Maj:ts högsta domstols tjenstgöring på afdelningar. Tillika hafve Vi, under förutsättning
att nämnde lag varder af Kongl. Maj:t godkänd, med anledning af Kongl.
Maj:ts i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar
höjt anslaget till Högsta Domstolen och Nedre Justitierevisonen, på sätt och med de bestämmelser,
som i vår nyssberörda skrifvelse närmare angifvas.

§ 50.

Vi hafve, i anledning af en inom Riksdagen gjord framställning, för vår del antagit
den lag angående ändrad lydelse af 15 kap. 2 § rättegångsbalken, som i Vår
skrifvelse den 24 April innehålles.

§ 51.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga särskilda,
propositionen bilagda förslag till lag angående bevisning inför rätta, lag angående
ändrad lydelse af 5 kap. 1 § ärfdabalken, lag angående ändring i 14 kap.
jordabalken, lag angående ändring i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar
den 4 Maj 1855 och lag om ändrad lydelse af 9 § i förordningen angående
ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting den 17 Maj 1872.

Denna proposition har icke blifvit af Oss antagen; hvilket Vi uti skrifvelse den
24 April för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 52.

Vi hafve, i anledning af en inom Riksdagen gjord framställning, uti skrifvelse
den 5 Maj anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida ej den kommunala
beskattningen må kunna byggas på annan grund än den allmänna bevillningen, och,
derest detta finnes möjligt, för Riksdagen framlägga förslag till särskild kommunalskattelag.

§ 53.

På sätt Vi uti skrifvelse den 11 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, hafve Vi, i
anledning af inom Riksdagen väckta motioner, antagit en lag angående köttbesigtning
och slagthus af den lydelse bilagan vid Vår nämnda skrifvelse utvisar.

§ 54.

Kongl. Maj:t har dels i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
föreslagit Riksdagen att bevilja anslag för utförande af försöksmobilisering år 1898,

Riksdagsbeslutet 1897.

dels ock i särskilda propositioner framlagt förslag till lag angående vapenöfning för
utrönande af härens krigsberedskap samt begärt Riksdagens medgifvande i fråga om
dagaflöning åt värnpligtig vid tjenstgöring i visst fall under år 1898.

På sätt Vi uti skrifvelse den 5 Maj bos Kongl. Maj:t anmält, hafve Vi funnit
Oss icke böra bifalla Kongl. Maj:ts berörda tre framställningar.

§ 55.

En af Kongl. Maj:t aflåten proposition med förslag till lag angående ändrad
lydelse af § 4 i lagen den 24 Maj 1895 angående anskaffande af hästar och fordon
för krigsmagtens ställande på krigsfot har, enligt hvad Vi uti skrifvelse den 11 Maj
för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, blifvit af Oss bifallen.

§ 56.

I anledning af en utaf Vår Justitieombudsman hos Oss gjord framställning hafve
Vi uti skrifvelse den 30 April anhållit, det Kongl. Maj:t efter nödig utredning behagade
taga i nådigt öfvervägande, ej mindre hvilka föreskrifter må anses vara af
bebofvet påkallade till vinnande af trygghet derför, att af statens embets- och tjensteman
till allmänna handlingar af den vigt, att de böra för framtiden bevaras, städse
användes papper af erforderlig styrka och hållbarhet, än äfven de öfriga frågor, som
dermed kunna stå i sammanhang.

§ 57.

I enlighet med hvad i Vår den 30 April till Vår Justitieombudsman aflåtna
skrifvelse närmare omförmäles, hafve Vi förklarat, att från Riksdagens sida hinder ej
möter att vid Justitieombudsmannens expedition af honom anställes en kommissionär.

§ 58.

I enlighet med § 89 regeringsformen hafve Vi anmält Våra framställningar, önskningar
och förslag genom följande skrivelser, nemligen:

l:o) af den 28 April angående införande i flottningsstadgan af bestämmelse, att
val af styrelse i flottningsförening skall inom viss tid anmälas hos Konungens Befallningshafvande; 2:o)

af samma dag angående undervisningen i geografi vid de allmänna läroverken;

3:o) af samma dag angående vissa bestämmelser rörande den dagliga undervisningstiden
i folkskolorna;

4:o) af den 8 Maj angående beredande af ordnade förhållanden med afseende å
vissa kringvandrare, i synnerhet de s. k. tattarne;

5:o) af samma dag angående utredning, huruvida ej föreskrift borde meddelas
derom, att tändstickor, i hvilkas tändmassa vanlig fosfor ingår, ej må till riket införas
eller der utbjudas eller hållas till salu;

Riksdagsbeslutet 1897.

6:o) af samma dag angående vidtagande af åtgärder för kontroll öfver vården och
förvaltningen af fromma stiftelser inom landet;

1:6) af den 15 Maj angående ändring i gällande bestämmelser i fråga om handel
med vin och maltdrycker i stad; och

8:o) af den 16 Maj angående afskaffande af lärareprofven inför Domkapitlen.

§ 59.

Den i öfverensstämmelse med § 103 regeringsformen och § 69 riksdagsordningen
valda nämnd har ansett Högsta Domstolens samtliga ledamöter böra vid deras embeten
bibehållas.

§ 60.

På grund af § 108 regeringsformen och § 70 riksdagsordningen hafve Vi förordnat
sex för kunskaper och lärdom kände män att jemte Vår Justitieombudsman
utöfva vård öfver tryckfriheten.

§ 61.

Sedan Vi i laga ordning kallat Revisionssekreteraren, Kommendören af Kongl.
Maj:ts Nordstjerneorden, första klassen, Axel Ferdinand Thollander att vara justitieombudsman
samt Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj-.ts Nordstjerneorden
Hugo Erik Mauritz Bohman att i justitieombudsmannens embete inträda eller detsamma
utöfva i de fall, som i regeringsformen och riksdagsordningen angifvas, så och
efter det Revisionssekreteraren Thollander afsagt sig berörda förtroendeuppdrag, hafve
Vi, jemlikt föreskrifterna i §§ 97 och 98 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,
i justitieombudsmansembetet insatt Revisionssekreteraren Bohman och kallat Assessorn i
Kong], Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt Gustaf Ribbing att i nyssomförmälda fall i
justitieombudsmansembetet inträda eller detsamma utöfva.

§ 62.

Enär vid verkstäld undersökning af Riksbanken befunnits, att bankofullmägtige
med omsorg och nit fullgjort det dem lernnade uppdrag, hafve Vi beviljat bemälde
fullmägtige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under år 1895 af bankens såväl hufvudkontor
som afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Falun, Hernösand, Jönköping, Kalmar,
Karlstad, Luleå, Vexiö, Visby, Örebro och Östersund, dels ock för de beslut och åtgärder,
som finnas antecknade i fullmägtiges protokoll för tiden från och med den 15
Januari 1896 till samma dag innevarande år.

§ 63.

Då Vi funnit fullmägtige i Riksgäldskontoret hafva med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall. hafve Vi tillerkänt fullmägtige full ansvarsfrihet för

Riksdagsbeslutet 1897.

alla beslut och åtgärder, soni finnas antecknade i deras protokoll från den 21 Januari
1896 till och med den 21 Januari 1897.

§ 64.

Enär fullmägtige i Riksbanken och fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lenmade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus, hafve Vi tillerkänt nämnde fullmägtige
full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i
deras vid gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande å Helgeandsholmen
af riksdags- och riksbankshus förda protokoll från den 21 Januari 1896 till
och med den 21 Januari 1897.

§ 65.

På grund af § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen hafve Vi
valt två fullmägtige i Riksbanken och två i Riksgäldskontoret äfvensom suppleanter
för Riksdagens samtlige fullmägtige i dessa verk samt meddelat fullmägtige nödiga
föreskrifter, hvilka i de för sagda verk upprättade reglementen äro intagna.

Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda
beslutit, vidtagit och beviljat, hafve Vi, Svenska Folkets valda ombud,
velat med Våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket
skedde i Stockholm den tjugonde dagen i Maj månad året efter Kristi börd
det ett tusen åttahundra och på det nittiondesjunde.

Första Kammaren:

Gustaf Sparre

Talman.

. E. Casparsson

. Talman. Upsala län.

E. Fränekel

Stockholms stad.

R. Törnebladh

Stockholms stad.

L. Annerstedt

Stockholms stad.

Oscar Almgren

Stockholms stad.

0. M. Björnstjerm

Stockholms stad.

Wilh. Walldén

Stockholms stad.

C. G. Hammarskjöld

Stockholms stad.

Carl von Friesen

Stockholms stad.

Stockholms län.

Wilhelm Odelberg

Stockholms län.

Riksdagsbeslutet 1897.

G. F. Östberg

Stockholms län.

Gust. Ekdahl

Stockholms län.

Oscar Alin

UpBala län.

Upsala län.

P. G. Tamm

Upsala län.

Adolf Helander

Södermanlands län.

Edw. Sederholm

Södermanlands län.

F. C:son Wachtmeister

Södermanlands län.

C. E. Hallgren

Södermanlands län.

F. A. Boström

Södermanlands län.

Sixten Flach

Östergötlands län.

Victor von Post

Östergötlands län.

N. Fosser

Östergötlands län.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

G. Andersson

Östergötlands län.

John Philipson

Norrköpings stad.

Gustaf Berg

Jönköpings län.

P. M. Söderberg

Jönköpings län.

Gust. Almquist

Jönköpings län.

Axel Fagerholm

Jönköpings län.

Fr. von Strokirch

Jönköpings län.

G. H. Spens

Kronobergs län.

G. Wennerberg

Kronobergs län.

K. A. Posse

Kronobergs län.

J. S. F. Stephens

Kronobergs län.

A. W. Rappe

Kronobergs län.

Theodor Odelberg

Kalmar län, norra delen.

Carl Lybeck

Kalmar län, norra delen.

Carl B. Hasselrot

Kalmar län, södra delen.

J. A. Sandberg

Kalmar län, södra delen.

J. M. Ekströmer

Kalmar län, södra delen.

Gustaf Walin

Kalmar lön, södra delen.

Aug. östergren

Gotlands län.

Gustaf Björlin

Gotlands län.

F. W. von Otter

Blekinge län.

Hans Wachtmeister

Blekinge län.

Th. Nyström

Blekinge län.

C. P. af Buren

Blekinge län.

0. Nilsson

Kristianstads län

R. G. Hamilton

Kristianstads län.

A. Sture Bruzelius

Kristianstads län,

Riksdagsbeslutet 1897.

J. Nilsson

Kristianstads län.

John Pehrsson

Kristianstads län.

Casper Ehrenborg

Kristianstads län.

Malmöhus län.

G. Tornerhjelm

Malmöhus län.

W. Wrangel v. Brehmer

Malmöhus län.

H. Cavalli

Malmöhus län. ''

Alfred Piper

Malmöhus län.

P. Bondesson

Malmöhus län.

Nils Trolle

Malmöhus län.

P. Sörensson

Malmöhus län.

Hj. Lindgren

Malmöhus län.

Carl TrolleBonde

Malmöhus län.

Robert Dickson

Malmö stad.

P. Krok

Malmö stad.

I. Kerfstedt.

Hallands län.

A. v. Möller

Hallands län.

C. Fehrman

Hallands län.

Seb. Tham

Hallands län.

Cad Nyström

Göteborgs och Bohus län.

L. Åkerhielm

Göteborgs och Bohus län.

Fredr. Pettersson

Göteborgs och Bohus lär..

E. H. Rodhe

Göteborgs och Bohus län.

0. Bergius

Göteborgs och Bohus län.

J. N. Sanne

Göteborgs och Bohus län.

Göteborgs stad.

Philip Leman

Göteborgs stad.

Sigfrid Wieselgren

Göteborgs stad.

Ernst Stridsberg

Elfsborgs län.

G. Törel i us

Elfsborgs län.

L. Grundberg

Elfsborgs län.

C. E. Ljungberg

Elfsborgs län.

P. Em. Lithander

Elfsborgs län.

Cad Ivlingspor

Skaraborgs län.

Aug. Weinberg

Skaraborgs län.

Ivar Wijk

Skaraborgs län.

Wilh. Wallin

Skaraborgs län.

N. J. Boström

SkaraborgB län.

Harald Röhss

Skaraborgs län.

Nils Fock

Skaraborgs län.

Gustaf Berg

Skaraborgs län.

Riksdagsbeslutet 189 7.

C. H. Lundström

Vermlands län.

G. Rudebeck

Vermlands län.

Rich. Åkerman

Vermlands län.

Teofron Säve

Vermlands län.

Helmer Falk

Vermlands län.

J. Fr. Wester

Vermlands län.

L. W. Bergström

Vermlands län.

Carl Moberg

Vermlands län.

J. Gripenstedt

Örebro län.

Magnus Unger

Örebro län.

C. H. Schröder

Örebro län.

Ax. G. Svedelius

Örebro län.

Herman Behm

Örebro län.

K. Bohnstedt

Örebro län.

Gottfrid Billing

Vestmanlands län.

Gust. Er. Lewenhaupt

Vestmanlands län.

Patric Reuterswärd

Vestmanlands län.

Curry Treffenberg

Kopparbergs län.

Martin Nisser

Kopparbergs län.

C. Fr. Pettersson

Kopparbergs län.

Ernst Nisser

Kopparbergs län.

Hugo Blomberg

Kopparbergs län.

Wilh. Aug. Söderhjelm

Gefleborgs län.

Wilh. Brehmer

Gefleborgs län.

Chr. Lundeberg

Gefleborgs län.

GefleborgB län.

John Rettig

Gefle.

C. A. Fröberg

Vesternorrlands län.

A. Asker

Vesternorrlands län.

Olof Björklund

Vesternorrlands län.

Joh. P. Dahlberg

Vesternorrlands län.

Alb. Anderson

Vesternorrlands län.

A. H. Öländer

Vesternorrlands län.

I. von Stapelmohr

Jemtlands län.

Hugo Tamm

Jemtlands län.

A. F. 0. Cederberg

Vesterbottens län.

Aug. Almén

Vesterbottens län.

F. 0. Bremberg

Vesterbottens län.

J. Berlin

Vesterbottens län.

Norrbottens län.

Fredrik Almgren Lars Berg

Norrbottens lön. Norrbottens län.

Riksdagsbeslutet 1897.

Andra Kammaren:

Robert De ea Ga rote

Talman.

A. P. Danielson

v. Talman. Kalmar län. Ölands
domsaga.

A. Hedin

Stockholms stad.

E. von Krusenstjerna

Stockholms stad.

J. H. G. Fredholm

Stockholms stad.

Sixten von Friesen

Stockholms stad.

Emil Hammarlund

Stockholms stad.

Magnus Höjer

Stockholms stad.

Curt Wallis

Stockholms stad.

Edvard Wavrinsky

Stockholms stad.

Fridtjuv Berg

Stockholms stad.

J. A. Fjällbäck

Stockholms stad.

John Olsson

Stockholms stad.

Christian Lovén

Stockholms stad.

Olof Olsson

StockholmB stad.

Otto M. Höglund

Stockholms stad.

Hugo E. G. Hamilton

Stockholms stad.

C. T. Odhner

Stockholms stad.

David Bergström

Stockholms stad.

Oskär Eklund

Stockholms stad.

J. Byström

Stockholms stad.

Karl Staaff

Stockholms stad.

Hjälmar Branting

Stockholms stad.

Carl Lindhagen

Stockholms stad.

Carl Sandquist

Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.

E. Åkerlund

Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.

Stockholms län. Södra Roslags
domsaga.

Stockholms läns vestra domsaga.

Aug. Pettersson

Stockholms län. Södertörns
domsaga.

Södertelje, Norrtelje, Östhammar,
Öregruud, Sigtuna och Vaxholm.

Alfred Kihlberg

Upsala län. Norunda och Orbyhus
härad.

K. E. Holmgren

Upsala län. Olands härad.

Jan Eliasson

Upsala län. Mellersta domsagan.

L. P. Mallmin

Upsala län. Södra domsagan,

S. J. Boöthius

Upsala.

N. J. Nilsson

Södermanlands län. Jönåkers härad.

Ernst Lindblad

Södermanlands län. Rönö, liölebo

och Daga härad.

Bill. till Rikad. Prof. 1897. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Rlksdagsbcslutcl.)

Carl Carlson Bonde

Södermanlands län. Oppunda härad.

I. v. Knorring

Södermanlands län. Villåttinge
härad.

J. E. Olsson

Södermanlands län. Vester- och
Öster-Rekarne härad.

Knut Almqvist

Södermanlands län. Åkers och
Selebo härad.

E. Ploman

Nyköping, Torshälla, Strengnäs,
Mariefred och Trosa.

Adolf Aulin

Eskilstuna.

C. E. Johansson

Östergötlands län. Kinda och
Ydre domsaga.

Carl Rydberg

Östergötlands län. Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och
Memmings domsaga.

Johan Hjelmérus

Östergötlands län. Lysings och
Göstrings domsaga.

Oscar Larsson

Östergötlands län. Åkerbo, Banke-kinds och Hanekinds domsaga.

Gustaf Anderson

Östergötlands län. Yifolka, Val-kebo och Gnllbergs domsaga.

P. G. Petersson

Östergötlands län. Finspånga läns
härads domsaga.

C. J. Jakobson

Östergötlands län. Aska, Dals
och Bobergs domsaga.

Aug. Henricson

Östergötlands län. Hammarkinds
och Skärkinds domsaga.

Axel Swartling

Norrköping.

T. Zetterstrand

Norrköping.

E. A. Zotterman

Vadstena, Skeninge, Söderköping,
Motala och Grenua.

Joh. Sjöberg

Jönköpings län. Vestra härads
domsaga.

J. P. Zakrisson

Jönköpings län. Östra härads
domsaga.

W. Bengtsson

Jönköpings län. Östbo härad.

J. G. Hazén

Jönköpings län. Vestbo härad.

Jönköpings län. Tveta härad.

Jönköpings län. Vista och Mo härad.

Oskär Erickson

Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.

H. Odencrants

Jönköping.

Johan Petersson

Kronobergs län. Uppvidinge härad.

J. August Sjö

Kronobergs län. Kouga härad.

C. F. Petersson

Kronobergs län. Mellersta Värends
domsaga.

Magnus Andersson

Kronobergs län. Vestra Värends
domsaga.

A. G. Jönsson

Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
östra valkrets.

C. W. Hultstein

Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
vestra valkrets.

Frithiof Ohlsson

Veiiö.

J. P. Nilsson

Kalmar län. Norra Tjusts härad.

0. W. Redelius

Kalmar län. Södra Tjusts härad.

A. J. Högstedt

Kalmar län. Aspelands och Hand-börds domsaga.

A. R. B. Petersson

Kalmar län. Sevede och Tuna-läns domsaga.

Riksdagsbeslutet 1897.

P. 0. Lundell C. I. Carlsson Alfred Petersson

Kalmar län. Norra Möre och Kalmar län. Södra Möre domsagas Kalmar län. Södra Möre domsagas

Stranda domsaga.

vestra valkrets.

östra valkrets.

Carl Gethe

Kalmar.

Axel Petri

Vestervik och Eksjö.

B. Lindgren

Oskarshamn, Vimmerby och
Borgholm.

A. Sundblad

Gotlands län. Södra domsagan.

Per Larsson

Gotlands län. Norra domsagan.

Visby.

Nils Jönsson

Blekinge län. Listers domsaga.

P. Pehrson

Blekinge län. Bräkne domsaga.

Sw. Arnoldsson

Blekinge län. Östra domsagan.

L. M. Kruse

Blekinge län. Medelstads domsaga.

Edw. Svensson

Karlskrona.

Ernst Meyer

Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby.

Esbjörn Persson

Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.

Ola Persson

Kristianstads län. Villande härad.

Per Jönsson

Kristianstads län. Ostra Göinge
härad.

Nils Svensson

Kristianstads län. Gärds och Albo
domsaga.

F. Barnekow

Kristianstads län. Vestra Göinge
domsaga.

Joll. Nilsson

Kristianstads län. Norra Åsbo
domsaga.

Olof Persson

Kristianstads län. Södra Åsbo
och Bjäre domsaga.

G. Bruzelius

Kristianstad.

M. Dahn

Malmöhus län. Oxie härad.

Nils Andersson

Malmöhus län. Skytts härad.

Nils Nilsson

Malmöhns län. Färs domsaga.

Malmöhns län. Frosta domsaga.

Jöns Andersson

Malmöhus län. Harjagers och
Rönnebergs härad.

Ivar Månsson

Malmöhus län. Onsjö härad.

Anders Olsson

Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.

Malmöhus län. Luggude domsagas
södra valkrets.

Pehr Pehrsson

Malmöhus län. Bara härad.

Nils Åkesson

Malmöhus län. Torna härad.

Hans Andersson

Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads domsaga.

Rob. Darin

Malmö.

C. Faxe

Malmö.

Carl Aug. Andersson

Malmö.

A. Thylander

Malmö.

Robert Eklundh

Lund.

Riksdagsbeslutet 189 7.

G. Peyron

Helsingborg.

H. Pantzarhielm

Landskrona.

Elis Nilson

Ystad.

Hj. Sjövall

Trelleborg, Skanör med Falsterbo,
Simrishamn och Engelholm.

J. Bengtsson

Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.

Hallands län. Höks härad.

A. P. Johansson

Hallands län. Faurås och Arstads
härad.

Anders Olsson

Hallands län. Himble härad.

•

A. Norrman

Hallands län. Fjäre och Viske
domsaga.

Halmstad.

Laholm, Falkenberg, Varberg och
Kungsbacka.

A. Emil Baaz

Göteborgs och Bohus län. Askims
och Säfvedals härad.

Carl G. Grundell

Göteborgs och Bohus län. Vestra
och Ostra Hising9 härad.

Pehr Andreasson

Göteborgs och Bohus län. Inlands
domsaga.

Axel Vilh. Ljungman

Göteborgs och Bohus län. Orousts
och Tjörns domsaga.

Hans Holmlin

Göteborgs och Bohus län. Norr-vikens domsaga.

Joh. D. Laurell

Göteborgs och Bohus län. Lajae
och Stångenäs härad.

0. A. Johansson

Göteborgs och Bohus län. Tunge,
Sotenäs och Sörbygdens härad.

Erik Wijk

Göteborg.

Gustaf Svanberg

Göteborg.

Olof Mehn

Göteborg.

A. F. Liljeholm

Göteborg.

Berndt Hedgren

Göteborg.

F. W. H. Pegelow

Göteborg.

Ernst Carlson

Göteborg.

G. Liljenroth

Göteborg.

K. G. Karlsson

Göteborg.

C. W. Collander

Uddevalla och Strömstad.

Nils Anderson

Elfsborgs län. Marks härad.

Gustaf Odqvist

Elfsborgs län. Vedens och Bolle-bygds härad.

C. A. Carlsson

Elfsborgs län. Flundre, Väne och
Bjerke domsaga.

Oskär Nyländer

Elfsborgs län. Kinds härad.

Elfsborgs län. Redvägs härad.

Elfsborgs län. Vätle, Ale och
Kullings domsaga.

A. Hallqvist

Elfsborgs län. As och Gäsene
domsaga.

B. Dahlgren

Elfsborgs län. Nordals, Sundals
och Valbo domsaga.

•

J. M. Johansson

Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo

Venersborg och Åm&l.

Alfred Sandwall

Boräs,

domsaga.

Riksdagsbeslutet 1897.

D. G. Restadius

Marstrand och Kungelf, Alingsäs
och Ulricehamn.

David Holmgren

Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.

Sten Nordström

Skaraborgs län. Vadsbo norra
domsaga.

Wilh. Nilson

Lidköping, Skara och Hjo.

A. H. Göthberg

Vermlands län. Mellansysslets
domsaga.

J. Andersson

Vermlands län. Fryksdals
domsaga

Gnllbr. Elowson

Karlstad.

Gustaf Bäckgren

Örebro län. Kumla och Sundbo
härad.

Bars Eriksson

Örebro län. Lindes domsaga.

A. G. Olsson

Vestmanlands södra domsaga.

Adolf Ericson

Vestmanlands östra domsaga.

J. Persson

Arboga och Sala.

Skaraborgs län. Ase och Viste,
Barne och Laske domsaga.

L. J. Jansson

Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkinds domsaga.

C. G. Bergendahl

Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga.

O. Anderson

Vermlands län. VisntSms, Vase
och Ölme härad.

Karl Hultkrantz

Vermlands län. Södersysslets
domsaga.

Emil Olsson

Vermlands län. Jösse domsaga.

A. F. Broström

Kristinehamn, Filipstad och
Askersund.

A. P. Gustafsson

Örebro län. Örebro och Glanshammars
härad.

J. Johansson

Örebro län. Nora domsaga.

Per Ersson

Vestmanlands vestra domsaga.

Max Schenström

Vesterås.

D. Persson

Kopparbergs län. Leksands tingslag.

And. Andersson

Skaraborgs län. Kinneljerdings,
Kinne och Källands domsaga.

Carl Persson

Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds domsaga.

H. Amnéus

Mariestad, Sköfde och Falköping.

J. E. Jansson

Vermlands län. Fernebo härad.

Erik Andersson

Vermlands län. Nordmarks domsaga.

G. Jansson

Vermlands län. Elfdals och
Nyeds domsaga.

E. L. M. Hedin

Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Hardemo härad.

Folke Andersson

Örebro län. Sköllersta och Askers
härad.

Enär Sahlin

Örebro.

Anders Andersson

Vestmanlands norra domsaga.

C. J. Hammarström

Köping, Nora, Lindesberg och
Enköping.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län. Gagnefs och
Rättviks tingslag.

E. Norman

Kopparbergs län. Ofvansiljans
domsaga.

B. P. Ersson

Kopparbergs län. Hedemora
domsaga.

A. Hansson i Solberga

Kopparbergs län. Falu domsagas
södra tingslag.

38 Riksdagsbeslutet 1897.

Såra. Söderberg J. P. Jansson S. M. Olsson

Kopparbergs län. Fåla domsagas Kopparbergs län. Grangärde, Nort Kopparbergs län. Malnngs och Näs
norra tingslag. bärke och Söderbärke tingslag, tingslag.

V. Vahlin

Falun, Hedemora och Säter.

And. Olsson A. Göransson

Gefleborgs län. Gestriklands dom- Gefleborgs län. Gestriklands domsagas
östra tingslag. sagas vestra tingslag.

Halvar Eriksson Per Olsson Johan Ericsson

Gefleborgs län. Bergsjö och Gefleborgs län. Enångers och Forsa Gefleborgs län. Vestra HelsingDelsbo
tingslag. tingslag. lands domsaga.

J. Johnsson

Gefleborgs län. Södra Helsinglanda
domsagas vestra tingslag.

Nils Hanson

Gefleborgs län. Södra Helsinglands
domsagas östra tingslag.

A. Brodin

Gefle.

P. Waldenström

Gefle.

Julius Centerwall

Söderhamn.

Joh. Er. Nordin

Vesternorrlands län. Medelpads
vestra domsaga.

C. G. Thor

Vesternorrlands län. Sköns
tingslag.

E. Eriksson

Vesternorrlands län. Njurunda,
Ljustorps och Indals tingslag.

Joh. Nydahl

Vesternorrlands län. Ångerman-lands södra domsaga.

W. Styrlander

Vesternorrlands län. Ångerman-lands mellersta domsaga.

Oswald Emthén

Vesternorrlands län. Ångerman-lands vestra domsaga.

P. G. Näslund

Vesternorrlands län. Nätra och
Nordingrå tingslag.

C. J. Öberg

Vesternorrlands län. Själevads
och Arnäs tingslag.

Gustaf Ryding

Hernösand och Örnsköldsvik.

M. Arhusiander

Sundsvall.

J. Nordin

Jemtlands norra domsaga.

Jemtlands vestra domsaga.

J. Bromée

Jemtlands östra domsaga.

Jemtlands län. Herjeådalens
domsaga.

.. S. J. Kardell

Osterannd och Hudiksvall.

Vesterbottens län. Nordmalings och
Bjnrholms samt Degerfors tingslag.

Joh. Nilsson

Vesterbottens län. Umeä tingslag.

L. Dahlstedt

Vesterbottens vestra domsaga.

J. A. Lundström

Vesterbottens norra domsaga.

N. Boström

Vesterbottens mellersta domsaga.

Jesper Crusebjörn

Umeå, Skellefteå och Piteå.

E. V. Bäckström

Norrbottens län. Piteå domsaga.

Nils Wallmark

Norrbottens län. Lnleå domsaga.

0. H. Ström

Norrbottens län. Kalix domsaga.

Georg Kronlund

Norrbottens län. Torneå domsaga.

K. S. Husberg

Lnleå och Haparanda.

Riksdagsbeslutet 1897.

INNEHÅL L.

Sid.

Ingressen.............. .... 1

§ 1. Angående antagna hyllande grundlagsändrings förslag.

...............1

§ 2. Angående förslag till ändrad lydelse af 2 §

4:o tryckfrihetsförordningen; . 8

§ 3. Angående ändrad lydelse af 3 § 13:o tryckfrihetsförordningen
...........8

§ 4. Angående ändrad lydelse af §§ 16, 18 och 25

i riksdagsordningen...........9

§ 5. Angående statsregleringen.........11

§ 6. Angående disposition af besparingarna å huf vudtitlarne.

..............13

§ 7. Angående beräkningen af Riksgäldskontorets

utgifter och inkomster..........14

§ 8. Angående beredande af lånemedel till utveckling
af statens telefonväsende.......14

§ 9. Angående låneunderstöd åt Uddevalla—Veners borg—Uerrljunga

jern vägsaktiebolag .... 14
§ 10. Angående utbetalning af anslag till riksdags och

revisionskostnader..........14

§ 11. Angående kreditivsummorna........15

§ 12. Angående med Ryssland afslutad konvention
om samfäldt brukande af svenska och ryska

kronornas laxfiske i Torneå eif......15

§ 13. 1 anledning af Kongl. Mnj:ts framställning

med förslag till förordning angående skydds koppympningen

i riket m. in.......15

§ 14. 1 anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspro positionen

gjorda framställning angående lönereglering
för lärare vid småskolor in. m. . . 15
§ 15. I afseende å statsregleringen och rörande de

med statsverket gemenskap egande ämnen. . 16

Sid.

§ 16. Angående allmänna bevillningen......19

§ 17. Rörande ändring i förordningen angående bevillningsafgifter
för särskilda förmåner och

rättigheter ...............19

§ 18. Angående förhöjning af tullsatserna å vissa

slag af hudar och skinn samt skodon ... 19

§ 19. Angående tullbevillningen........19

§ 20. Rörande vissa ändringar i gällande förordning

angående stämpelafgiften.........20

§ 21. Angående stämpelafgiften.........20

§ 22. Angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten

och gränstrafiken mellan Sverige och Norge . 20
§ 23. Rörande deklaration med Frankrike angående
ordnande af de förenade rikenas traktatförhål -

landen med regentskapet Tunis......20

§ 24. Angående upphäfvande af förbudet mot införsel
af bränvin till lappmarkerna .... 20
§ 25. Angående lag för Sveriges Riksbank m. in. . 21
§ 26. Angående reglemente för Riksbankens styrelse

och förvaltning.............21

§ 27. Angående bankovinsten..........21

§ 28. Angående ändring i instruktionen för Riksdagens
revisorer af stats-, banko- och riks gäldsverken.

.............21

§ 29. I anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar med afseende
å delning af Hernösands stift in. m. . 21
§ Jk). Rörande förändrad lydelse af 11 § 2 mom. i

förordningen angående allmänt ordnande af
presterskapets inkomster den 11 Juli 1862 . 22
§ 31. Angående tillägg till 26 § 1 mom. i lagen

angående tillsättning af presterliga tjeuster . 22

Riksdagsbeslutet 1897.

		Sid.				Sid.
§ 32.	Angående ändring i presterskapets aflöning»-				anslaget till Högsta Domstolen och Nedre Ju-
	förhållanden..............	22			stitierevisionen.............	26
§ 33.	Rörande ändrade bestämmelser angående styr-		§	50.	Angående ändrad lydelse af 15 Kap. 2 § rätte-
	kande af hinderslöshet för ingående af äkten-				gångsbaikcn..............	26
	skap.................	22	§	Öl.	Rörande förslag till lag angående bevisning
§ 34.	Angående ändrad lydelse af 10 § i förord-				inför rätta m. m.............	26
	ningen angående lagfart å fång till fast egen-		§	52.	Angående ändrade grunder för den kommu-
	dom den 16 Juni 1875 .........	23			nala beskattningen...........	26
§ 35.	Angående förslag till checklag m. m.....	23	§	53.	Angående köttbesigtning och slagthus ....	26
§ 36.	Angående ändring i vissa delar af lagen an-		§	54.	1 anledning af Kongl. Maj:ts proposition med
	gående eganderätt till skrift.......	23			förslag till lag angående vapenöfning för ut-
§ 37.	Angående ändrade föreskrifter rörande bestäm-				rönande af härens krigsberedskap m. in. . .	26
	mande af arfvode åt konkursförvaltning . .	23	§	55.	Om ändrad lydelse af § 4 i lagen angående
§ 38.	Angående ändrad lydelse af 41 § konkurs-				anskaffande af hästar och fordon för krigs-
	lagen den 18 September 1862 ......	23			magtens ställande på krigsfot.......	27
§ 39.	Angående ändring i lagarne om aktiebolag		§	56.	Angående det i statens tjenst använda papper
	och om registrerade föreningar för ekonomisk				m. m..................	27
	verksamhet...............	24	§	57.	Angående anställande af kommissionär hos
§ 40.	Angående särskilda bestämmelser om jernvägs-				justitieombudsmannen..........	27
	aktiebolag...............	24	§	58.	Angående åtskilliga på grund äf § 89 rege-
§ 41.	Angående förslag till lag om skydd för vissa				ringsformen väckta frågor.......	27
	mönster och modeller..........	24	§	59.	Angående verkstäld omröstning öfver Högsta
§ 42.	Angående beräkning i vissa fall af tid, som				Domstolens ledamöter..........	28
	afses i förordningen angående patent m. m.	24	§	60.	Angående val af komiterade för tryckfrihetens
§ 43.	Rörande lag angående rätt att återgifva foto-				vård.................	28
	grafisk bild..............	24	§	61.	Angående val af justitieombudsman och sup-
§ 44.	Rörande lag angående rätt att efterbilda konst-				pleant för honom............	28
	verk.................	25	§	62.	Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riks-
§ 45.	I fråga om ändring i vissa delar af förord-				banken ................	28
	ningen angående patent den 16 Maj 1884 .	25	§	63.	Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riks-
§ 46.	Angående ändring i vissa delar af lagen om				gäldskontoret..............	28
	skydd för varumärken den 5 Juli 1884. . .	25	§	64.	Angående ansvarsfrihet beträffande fullmägtige
§ 47.	Angående verkställighet af domstols utslag,				i Riksbanken och Riksgäldskontor lemnadt
	hvarigenom aga blifvit minderårig ådömd . .	25			uppdrag i fråga om uppförande å Helgeands-
§ 48.	Angående ändrad lydelse af 15 Kap. 24 §				holmen af riksdags- och riksbankshus . . .	29
	strafflagen...............	25	§	65.	Angående val af fullmägtige i Riksbanken och
§ 49.	Rörande lag angående Högsta Domstolens				Riksgäldskontor............	29
	tjenstgöring på afdelningar samt höjning af		Slutmeningen.................	29

Stockholm 1897. Kungl. Boktryokeriet. P. A. Norstedt k Söner.