Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1939:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna urtima riksmöte, som hörjade
deli 8 september 1939 och slutade deli 9 januari 1940.

Vi efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterligt: att,
sedan Kungl. Majit genom öppet brev och påbud kallat oss att den 8 september
1939 sammanträda i Stockholm till urtima riksmöte, vi berörda dag
under hans Majestät Konung Gustaf V:s trettioandra regeringsår oss här infunnit.

Efter att över vårt arbete hava nedkallat Guds välsignelse hava vi den
9 i nämnda månad å rikssalen samlats och fått mottaga Kungl. Majits propositioner
nr 1—7 samt 10; och hava vi, efter föregångna överläggningar dels
rörande omförmälda propositioner, dels ock i fråga om de ämnen, i vilka
Kungl. Majit ytterligare till oss avlåtit propositioner eller förslag i samband
med sådana väckts inom Riksdagen, fattat beslut, som i nedan anmärkta avseenden
innehålla följande.

I anledning av Kungl. Maj:ts till Riksdagen avlåt na propositioner hava vi
i avseende å lagar och författningar

antagit lag om inrättande av ett folkhushållningsdepartement (skrivelse
nr 1);

för redovisning av till folkhushållningsdepartementets förvaltningsområde
hänförliga anslag, med ändring av riksstaten för budgetåret 1939/40, å denna
riksstat under Driftbudgeten: Egentliga statsutgifter upptagit en ny huvudtitel,
benämnd X a. Folkhushållningsdepartementet (skrivelse nr 70);

antagit förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3
maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit (skrivelse nr 18);

beslutat ändrad lydelse av den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929
(nr 316) fogade tulltaxan (skrivelse nr 18);

gillat dels det av Kungl. Majit den 6 september 1939 meddelade förordnandet
att vad i 2—22 §§ allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr
293) stadgas tills vidare skall äga tillämpning (skrivelse nr 9); dels det av
Kungl. Majit den 6 september 1939 meddelade förordnandet att vad i 2—7 §§

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 15 sami. 1 avd. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Urtima riksdagsbeslutet 1939.

maximiprislagen den 22 juni 1939 (nr 349) stadgas tills vidare skall äga
tillämpning (skrivelse nr 10); dels det av Kungl. Majit den 6 september 1939
meddelade förordnandet, att vad i 2—7 §§ lagen den 15 juni 1939 (nr 254)
om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter
stadgas tills vidare skall äga tillämpning (skrivelse nr 11);
dels det av Kungl. Majit den 1 september 1939 meddelade förordnandet örn
tillämpning tills vidare av bestämmelserna i 2—4 §§ lagen den 22 juni 1939
(nr 299) örn förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg
m. m. (skrivelse nr 12); dels ock det av Kungl. Maj :t den 6 september 1939
meddelade förordnandet, att vad i 2 och 3 §§ lagen den 22 juni 1939 (nr 300)
om förbud i vissa fall mot utrikes fraktfart med svenskt fartyg m. m. stadgas
skall tills vidare äga tillämpning (skrivelse nr 14);

medgivit, dels att förordnande, som avses i 1 § lagen den 10 mars 1939
(nr 68) örn statlig krigsförsäkring m. m., må meddelas att gälla tills vidare
(skrivelse nr 13); dels ock att förordnande, som avses i 2 § andra stycket
lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig krigsförsäkring m. m., må meddelas
att gälla tills vidare (skrivelse nr 26);

antagit förordning om ändrad lydelse av 18 § 1 mom. förordningen den
15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket (skrivelse nr 15);

antagit lag med särskilda bestämmelser rörande utmätning hos vissa värnpliktiga
m. m. (skrivelse nr 19);

antagit lag angående skyldighet att meddela uppgifter örn kostnader för
krigsleveranser (skrivelse nr 22);

antagit lag med särskilda bestämmelser angående gäldande av ersättning
enligt fartygsuttagningslagen m. fl. lagar (skrivelse nr 24);

antagit lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 7 september 1914
(nr 182) angående förbud mot lufttrafik över svenskt område (skrivelse
nr 25);

antagit lag med särskilda bestämmelser angående tillfällig vattenreglering
(skrivelse nr 27);

samtyckt till att Kungl. Majit, sedan lag i sistnämnda ämne utfärdats, meddelar
sådant förordnande, som i lagen avses, att gälla tills vidare (skrivelse
nr 27);

antagit förordning angående ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen
den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt (skrivelse nr 28);

antagit förordning med särskild föreskrift rörande tillämpningen av 3 §
första stycket förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt
(skrivelse nr 28);

antagit lag med vissa bestämmelser rörande trafikförsäkring å motorfordon,
som nyttjas av staten, m. m. (skrivelse nr 29);

medgivit att till ersättning, som på grund av försäkring enligt bestämmelserna
i förordningen den 11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för
fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall utgår såsom
sjukpenning, livränta eller begravningshjälp, skall, där olycksfall, som av -

Urtima riksdagsbeslutet 1939.

ses i 3 § av förordningen, förorsakats av krigsåtgärd, av statsmedel få utgivas
ett tillägg motsvarande 50 procent av ersättningen (skrivelse nr 30);

antagit förordning angående särskild omsättningsskatt å vin (skrivelse
nr 34);

godkänt Kungl. Maj:ts kungörelse den 8 september 1939 om tillämpning
vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering av förordningen den 12
juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn
(familjeunderstöd) m. m. (skrivelse nr 39);

bemyndigat Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 15
september 1939 anfört, med avseende å i nämnda protokoll omförmälda
undervisningsanstalter meddela vid krig eller krigsfara erforderliga särskilda
bestämmelser (skrivelse nr 42);

antagit lag om inskränkning i rätten att återtaga avbetalningsgods från
vissa värnpliktiga m. m. (skrivelse nr 48);

antagit lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 17 juni 1916 (nr
235) om försäkring för olycksfall i arbete (skrivelse nr 54);

antagit förordning om handläggning vid krig eller krigsfara av vissa
ärenden rörande den allmänna hälso- och sjukvården (skrivelse nr 55);

antagit lag angående undantag i vissa fall från stadganden om uttagande
av avgift vid indrivning av kommunalutskylder (skrivelse nr 60);

antagit lag om upphävande i vissa fall av verkan av uraktlåtenhet att erlägga
utskylder till kommun eller annan menighet med avseende å rösträtt
och behörighet (skrivelse nr 60);

godkänt de ändrade grunder för värnpliktigas avlöning, som innefattas i
kungörelsen den 14 oktober 1939 om ändrad lydelse av § 9 mom. 1 och 3
kungörelsen den 5 mars 1926 (nr 60) angående avlöning för rullförings(sjörullförings-)befäl
och värnpliktiga under fredstid m. m. (skrivelse nr 62);

antagit förordning om ändrad lydelse av 5 § 1 och 5 mom. samt 7 §
avlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278) för personal vid försvarsväsendet
under krigstjänstgöring (krigsavlöningsreglementet) (skrivelse
nr 63);

medgivit, att den för åren 1935—1939 gällande indelningen för taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt kommunalskatt av samtliga
orter i riket med avseende å levnadskostnadernas höjd — vilken indelning
jämlikt kungörelsen den 10 juni 1938, nr 415, äger förlängd giltighet
till och med utgången av år 1940 — må, utan hinder av 48 § 1 mom.
kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), äga förlängd giltighet
till och med utgången av år 1941 (skrivelse nr 68);

medgivit, att med avseende å rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap
arbetsuppgifter och organisation må under innevarande budgetår,
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 14 oktober 1939 anförts, vidtagas de åtgärder, som
kunna vara erforderliga för reglerande av kommissionens och kristidsorganens
inbördes förhållanden (skrivelse nr 71);

Urtima riksdagsbeslutet 1939.

antagit lag angående ändrad lydelse av 2—4 §§ lagen den 11 juni 1937
(nr 348) om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer
(skrivelse nr 77);

antagit lag angående rätt för Konungen att i vissa fall meddela särskilda
bestämmelser om bankaktiebolags kassareserv (skrivelse nr 80);

antagit lag om eftergift under vissa förhållanden från bestämmelserna i
19 § första stycket lagen örn arbetarskydd (skrivelse nr 82);

antagit lag om tjänsteplikt för medicinalpersonal (skrivelse nr 84);

givit vårt samtycke till utfärdande av förordnande, att vad i 3 § lagen örn
tjänsteplikt för medicinalpersonal stadgas skall äga tillämpning (skrivelse
nr 86);

antagit förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
(skrivelse nr 87);

antagit förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. förordningen den 11
juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och beskattning av brännvin (skrivelse
nr 87);

beslutit ändrad lydelse av den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929
(nr 316) fogade tulltaxan i vad avser rubrikerna 145 och 146 (skrivelse nr
87);

godkänt i Kungl. Maj:ts proposition nr 68 förordad organisation av den
lokala kontrollen över maltdrycks- och brännvinstillverkningen (skrivelse
nr 87);

godkänt de i Kungl. Maj:ts proposition nr 73 angivna grunder för redovisningen
vid mobilisering av de till fjärde huvudtiteln hörande utgifterna
(skrivelse nr 88);

bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i
propositionen nr 72 föreslagits meddela bestämmelser angående avlöningsförmåner
dels till befattningshavare i statens eller kommuns tjänst under
tjänstledighet på grund av inkallelse till militär tjänstgöring i anledning av
anbefalld förstärkt försvarsberedskap, dels till vissa lärare, som hindras
tjänstgöra vid krig eller krigsfara, dels ock till lärare under ledighet för
uppdrag såsom förläggningschefer vid utrymning av skolor i anledning av
krig eller krigsfara, ävensom angående ersättning till vissa vikarier vid folkskoleväsendet
(skrivelse nr 92);

bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i
propositionen nr 85 angivits meddela bestämmelser angående statsbidrag till
folkhögskolor, privatläroverk samt folk- och fortsättningsskolor ävensom
angående avlöningsförmåner för vissa lärare vid sådana skolor dels under
tjänstledighet för militärtjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap,
dels ock vid undervisningens inställande eller inskränkning på grund
av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar (skrivelse nr 93);

antagit förslag till förordning om värnskatt (skrivelse nr 95);

godkänt ändrade grunder för dispositionen av vissa å riksstaten för budgetåret
1939/40 under tionde huvudtiteln upptagna förslagsanslag (skrivelse
nr 97);

Urtima riksdagsbeslutet 1939.

antagit förordning om tilläggsskatt å bensin (skrivelse nr 103);
antagit förordning om tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den 1
januari 1940 (skrivelse nr 103);

antagit förordning om tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda
brännoljor (skrivelse nr 103);

beslutat viss ändring i förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tilllägg
till gällande tulltaxa (skrivelse nr 104);

antagit förordning om statlig nöjesskatt (skrivelse nr 106);
antagit lag angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser
örn riksbankens sedelutgivningsrätt och bankrörelse m. m. (skrivelse nr
107);

medgivit Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för reglering för
tiden till och med den 30 juni 1940 av produktions- och avsättningsförhållandena
på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med i skrivelsen
nr 109 angivna riktlinjer;

beslutat, att de medel, som inflyta i margarinaccis efter utgången av december
månad 1939, ej längre skola över vederbörande avsättningsanslag tillföras
jordbrukets prisregleringsfond (skrivelse nr 109);

antagit lag örn vissa tvångsmedel vid krig eller krigsfara m. m. (skrivelse
nr 101);

samtyckt till att Kungl. Majit meddelar sådant förordnande, som i 1 §
av sistnämnda lag avses, att gälla tillsvidare (skrivelse nr 101).

I anledning av sådana Kungl. Maj:ts propositioner, som icke kunnat av
oss i oförändrat skick antagas, hava vi efter inom Riksdagen väckta förslag
i avseende å lagar och författning för vår del

antagit lag om ändring i 8 kap. strafflagen (skrivelse nr 20);
antagit lag örn ändrad lydelse av 127 § strafflagen för krigsmakten (skrivelse
nr 20);

antagit lag om särskilda tvångsmedel vid utredning rörande brott som avses
i 8 eller 19 kap. strafflagen m. m. (skrivelse nr 20);

antagit lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor
m. m. (skrivelse nr 21);

samtyckt till att Kungl. Majit vid utfärdande av lag i ämnet meddelar sådant
förordnande, som i lagen avses, att gälla tills vidare (skrivelse nr 21);

antagit lag om förbud mot arbetstagares avskedande med anledning av
värnpliktstjänstgöring m. m. (skrivelse nr 23);

antagit lag om anläggningar för radiotelegrafi eller radiotelefoni (skrivelse
nr 47);

antagit förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker (skrivelse
nr 49);

antagit lag med vissa bestämmelser rörande reglering av den inhemska
prisbildningen (prisregleringslag) (skrivelse nr 65) samt medgivit att Kungl.

Urtima riksdagsbeslutet 1939.

Majit efter utfärdande av lag i ämnet meddelar sådant förordnande, som
i lagen 1 § avses, att gälla tills vidare (skrivelse nr 65);

antagit lag örn utbetalande av krigsriskersättning till sjömän (skrivelse
nr 83);

antagit förordning örn skatt å kaffe (skrivelse nr 94);
antagit förordning om skatt å läskedrycker (skrivelse nr 96);
beslutat, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade
tulltaxan skall från och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes, i
avseende å rubriken nr 144 erhålla ändrad lydelse (skrivelse nr 96);

godkänt i Kungl. Majits proposition nr 81 omförmäld organisation av den
lokala kontrollen över läskedrycksbeskattningen (skrivelse nr 96);
antagit förordning om industrisockerskatt (skrivelse nr 105);
bemyndigat Kungl. Majit att för tid, varunder accis å druv- och stärkelsesocker
samt stärkelsesirap utgår, förordna om höjning av eljest utgående
tull eller tilläggstull å nämnda varor med belopp motsvarande accisen (skrivelse
nr 105);

bemyndigat Kungl. Majit att för tid, varunder utgår skatt å socker och
sirap, som användes vid tillverkning av de under stat. nr 293, 298 och 299: 1
i gällande tulltaxa angivna varuslag, förordna örn införande av tilläggstull
å varor under stat. nr 293 med förslagsvis 40 kronor för 100 kilogram samt
om höjning av redan utgående tilläggstull å övriga av nämnda varuslag
med förslagsvis respektive 25 och 40 kronor för 100 kilogram (skrivelse
nr 105);

antagit lag örn tjänsteplikt (skrivelse nr lil);

antagit lag örn utvidgad tillämpning i vissa fall av lagen den 28 maj
1920 (nr 245) om medling i arbetstvister (skrivelse nr lil).

I kraft av den Riksdagen ensam tillkommande befogenheten hava vi på
framställning av fullmäktige i riksbanken tillkännagivit att vid krig eller
krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga av krig
föranledda förhållanden hinder tillsvidare, dock längst intill utgången av
mars månad 1940, icke föreligger för fullmäktige att fatta de beslut, som
påkallas av förhållandena, även om dessa beslut icke skulle stå i överensstämmelse
med föreskrifterna i bankoreglementet (skrivelse nr 108).

Vi hava prövat statsverkets behov och i sådant avseende bestämt statsverkets
utgifter enligt tilläggsstat I till den i 1939 års lagtima riksdags beslut
omförmålda riksstaten för budgetåret 1939/A0 på följande sätt:

A) Egentliga statsutgifter. Kronor

I. Kungl, hov- och slottsstaterna ................................ 96,000

lil. Utrikesdepartementet ........................................ 50,000

IV. Försvarsdepartementet........................................ 164,680,400

V. Socialdepartementet.......................................... 28,969,000

VI. Kommunikationsdepartementet................................ 7,600,000

VII. Finansdepartementet.......................................... 360,000

Urtima riksdagsbeslutet 1939.

Kronor.

IX. Jordbruksdepartementet...................................... 30,650,000

X. Handelsdepartementet ........................................ 2,026,000

X a. Folkhushållningsdepartementet....................... 1,141,500

Summa 235,572,900

B) Utgifter för statens kapitalfonder. Kronor

lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar ...................... 22,495,000

Till bestridande av statsverkets utgifter hava vi å nämnda tilläggsstat I
upptagit följande inkomster.

ii.

lii.

IV.

vi.

A. Egentliga statsinkomster.

Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

aa. Värnskatt, bevillning ............................

3. Tullar och acciser:

aa. Tilläggsskatter å bensin, bevillning...... 10,000,000

ca. Industrisockerslcatt, bevillning.......... 7,000,000

cb. Skatt å kaffe, bevillning................ 15,000,000

d. Tobaksskatt, bevillning ................ 12,000,000

g. Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning.............. 28,000,000

ga. Omsättningsskatt, å vin, bevillning...... 6,000,000

i. Maltdrycksskatt, bevillning ............ 6,000,000

j. Skatt å läskedrycker, bevillning ........ 3,000,000

k. Statlig nöjesskatt, bevillning............ 4,000,000

Uppbörd i statens verksamhet:

46. Handelslicensavgifter m. m...........................

Bidrag från folkpensionering sjöndén..........................

Diverse inkomster:

4 a. Besparingar å specialbudgetstitlar ....................

Säger för egentliga statsinkomster

B. Inkomster ny statens kapitalfonder.

Fonden för statens aktier:

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet ................

Summa

Kronor	Kronor
150,000,000
91,000,000	241,000,000
!	300,000 20,000,000
	29,000,000
	290,300,000
	8,000,000

298,300,000

Tillika hava vi i avseende å statsregleringen och rörande de med statsverket
gemenskap ägande ämnen fattat beslut, som vi genom särskilda skrivelser
givit Kungl. Majit till känna.

Till yttermera visso att vi detta allt, som här förut skrivet står, sålunda
beslutit, vidtagit och beviljat, hava vi, Svenska Folkets valda ombud, velat
med våra namns underskrivande sådant styrka och bekräfta, vilket skedde
i Stockholm den nionde dagen i januari månad året efter Kristi börd det
nittonhundrade och på det fyrtionde.

Urtima riksdagsbeslutet 1939

Första kammaren:

Joh. Nilsson

Talman.

C. P. V. Gränebo

lie vice Talman. Kalmar läns norra
och södra landstingsområden samt
Gotlands län.

Harald Åkerberg

2:e vice Talman. Orebro län.

Stockholms stad.

Karl Wistrand

Stockholms stad.

Fredrik Ström

Stockholms stad.

K. G. Ewerlöf

Stockholms stad.

Olof Carlsson

Stockholms stad.

N. Gärde

Stockholms stad.

G. Branting

Stockholms stad.

Ivar Öman

Stockholms stad.

Axel Strand

Stockholms stad.

Harald Nordenson

Stockholms stad.

Karl A. Karlsson

Stockholms stad.

Bertil Ohlin

Stockholms stad.

Gustav Möller

Stockholms län och Uppsala län.

Albert Forslund

Stockholms Ian och Uppsala län.

Carl Beck-Friis

Stockholms län och Uppsala län.

C. P. Wahlmark

Stockholms län och Uppsala län.

A. R. Aronsson

Stockholms län och Uppsala län.

G. W. Källman

Stockholms lärl och Uppsala län.

S. Linnér

Stockholms län och Uppsala län.

L. Franzon

Stockholms län och Uppsala län.

J. A. Andersson

Stockholms läll och Uppsala län.

Nils Herlitz

Stockholms län och Uppsala län.

A. J. Bärg

Södermanlands län och Västman-lands län.

Viktor Larsson

Södermanlands län och Västman-lands län.

C. A. Härdin

Södermanlands län och Västman-lands län.

David Norman

Södermanlands län och Västman-lands län.

B. v. Stockenström

Södermanlands län och Västman-lands län.

Erik von Heland

Södermanlands län och Västman-lands län.

Carl H. Dahlström

Södermanlands län och Västman-lands län.

Iwar Anderson

Södermanlands län och Västman-lands län.

Gustaf Tamm

Södermanlands län och Västman-lands län.

Urtima riksdagsbeslutet 1939.

Israel Lagerfelt

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

D. Pettersson

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

Oscar Olsson

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

G. A. Björkman

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

Gottfrid Karlsson

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

K. G. Westman

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

Alb. Bergström

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

Einar Lson Thulin

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

Ivan Pauli

| Jönköpings län.

Bernhard Nilsson

Jönköpings län.

G. Heuman

Jönköpings län. j

Allan Holstenson

Jönköpings län.

Anton Svensson

Jönköpings län.

Eskil Albertsson

Jönköpings län.

J. B. Johansson

Kronobergs län och Hallands län.

And. Andersson

Kronobergs län och Hallands län.

Verner Andersson

Kronobergs län och Hallands län.

M. Svensson

Kronobergs län och Hallands län.

Sven Larsson

Kronobergs län och Hallands län.

Per Gustafsson

Kronobergs län och Hallands län.

Ivar Ekströmer

“ Kronobergs län och Hallands län.

Ruben Wagnsson

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Axel Mannerskantz

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Gunnar Bodin

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Karl Magnusson

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Arthur Heiding

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Carl Sundberg

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

William Linder *

[Blekinge län och Kristianstads län.

Rob. Berg

Blekinge län och Kristianstads län.

Arvid De Geer

Blekinge län och Kristianstads län.

J. Hansson

Blekinge län och Kristianstads län.

Hugo Witzell

Blekinge län och Kristianstads län.

Gust. Elofsson

Blekinge län och Kristianstads län.

Elof B. Andersson

Blekinge län och Kristianstads län.

N. Elowsson

Blekinge län och Kristianstads län.

Eilif Sylwan