Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1919:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
10 januari och slutade den 20 juni 1919.

Vi efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterlig^ att, på
grund av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 10
sistlidne januari, under Hans Maj:t Konung Gustaf V:s tolvte regeringsår,
oss här i Stockholm infunnit.

Efter att över vårt arbete hava nedkallat Guds välsignelse, hava vj
den 11 i nämnda månad å rikssalen sammanträtt och fått emottaga berättelse
om vad sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig tilldragit
ävensom Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behov; och hava vi, efter föregångna överläggningar dels om de
ämnen, i vilka Kungl. Maj:t till oss avlåtit propositioner eller skrivelser,
dels ock rörande frågor, som blivit hos riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:

§ 1.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 maj hava
vi vid grundlagsenlig behandling av de vid 1917 års riksdag på grund av
väckt motion jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom vilande antagna förslag
till ändrad lydelse av §§ 103 och 108 regeringsformen samt § 13, § 14
mom. 2, § 15 mom 1 och 4, § 17 mom. 1 och 2, § 21, § 69 och § 70
riksdagsordningen så ock till övergångsstadganden i regeringsformen och
riksdagsordningen för vår del godkänt och antagit samma förslag av följande
lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 sand. 1 avd. 1 käft. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1919.

Regeringsformen.

§ 103.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt riksdagsordningen stadgar,
tillsätta en nämnd, som äge att döma, huruvida högsta domstolens och
regeringsrättens samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa av dem, utan bevisligen begångna fel och
brott, varom föregående § handlar, likväl kunde anses böra från detta kall
skiljas. Beslutar — — — — — — — — — — — — — belopp.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt i riksdagsordningen sägs,
förordna sex för kunskaper och lärdom kände män att jämte justitieombudsmannen,
som bland dem förer ordet, utöva vård över tryckfriheten. Dessa

Ö vergångsstadgan de.

Nämnd, varom i 103 § sägs, skall tillsättas år 1921, då ock kommitterade
skola förordnas jämlikt 108 §.

Riksdagsordningen.

§ 13.

Andra kammarens ledamöter skola till ett antal av tvåhundratrettio
väljas för en tid av fyra år, räknade från och med januari månads början
året näst efter det, under vilket valet skett.

§ 14-

2. Stad, som utgör del av län, skall, där stadens folkmängd vid
början av tredje året inom en fyraårsperiod uppgår till eller överstiger
tre tvåhundratrettiondelar av rikets folkmängd, utgöra en valkrets i fråga
om val, som avser tid efter periodens utgång; dock må stad, vars folkmängd
utgör minst sex tvåhundratrettiondelar av rikets folkmängd, kunna
delas i valkretsar.

Inträffar vid början av tredje året inom en fyraårsperiod, att i stad,
som utgör en valkrets, folkmängden ej längre uppgår till en nittiondel av
rikets folkmängd, skall staden icke vidare bilda egen valkrets.

Riksdagsbeslutet 1919.

§ 15.

1. I varje valkrets väljes, efter folkmängden vid början av året näst
före den fyraårsperiod, för vilken valen gälla, en riksdagsman för varje
fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel av rikets folkmängd.

4. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, fastställes för varje fyraårsperiod av Konungen.

§ 17.

1. Val till riksdagsmän i andra kammaren verkställes under september
månad året näst före början av de fyra år, för vilka valen gälla.

2. Förordnar Konungen om nya val, förrättas dessa ofördröjligen för
den tid, som återstår av fyraårsperioden.

§ 21.

Riksdagsman, som för andra kammaren vald blivit, må ej denna befattning
sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för avsägelse.
Som sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;

2. ålder över 60 år;

3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat fyra lagtima
riksdagar.

Avsägelse — — -—• — —- — —- — —--befallningshavande.

§ 69.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år tillsätta en nämnd av fyrtioåtta
personer, därav värdera kammaren genom sluten omröstning inom sig utser
tjugofyra, och vilken nämnd, i den ordning 103 och 104 §§ regeringsformen
stadga, äger att döma, huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas,
eller om vissa av dem, utan bevisligen begångna fel och brott, varom
regeringsformens 102 § handlar, likväl kunna anses böra från detta kall
skiljas. Denna nämnd träder samma dag den blivit vald tillsammans.

Nämndens — — — — — — — — — — —--föreskri ves.

Riksdagsbeslutet 1919.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år förordna sex för kunskaper och
lärdom kände män att, jämte justitieombudsmannen, som bland dem förer
ordet, utöva vård över tryckfriheten. Dessa — — — — -—- — man.

Övergångsstadgande.

Intill dess nya val i hela riket till andra kammaren första gången
förrättas efter utgången av augusti månad 1920, skola i fråga om val till
kammaren tillämpas de före 1918 i sådant hänseende gällande stadganden.
Vill riksdagsman, som enligt dessa stadganden blivit vald, avsäga sig befattningen,
äge rätt därtill även i det fall att han tillförene såsom riksdagsman
bevistat blott tre lagtima riksdagar.

Nämnd, varom i 69 § sägs, skall tillsättas år 1921, då ock kommitterade
skola förordnas jämlikt 70 §.

§ 2.

I anledning av Xungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad
lydelse av §§ 12, 54 och 105 regeringsformen, §§ 38, 50, 55, 56 och
74 riksdagsordningen samt § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen hava vi
för vår del antagit såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling
följande förslag i ämnet:

Regeringsformen.

§ 12.

Konungen äger ingå överenskommelse med främmande makt, sedan
statsrådet däröver blivit hört. Sådan överenskommelse skall, där den angår
fråga, som riksdagen enligt denna regeringsform äger allena eller med
Konungen avgöra, eller, utan att angå sådan fråga, är av större vikt, framläggas
för riksdagen till godkännande; och skall i överenskommelsen intagas
förbehåll, varigenom dess giltighet göres beroende av riksdagens bifall.

Skulle i något fall rikets intresse kräva, att överenskommelse, som
är av större vikt men ej angår fråga, som riksdagen äger avgöra, varder
avslutad utan riksdagens godkännande, må det ske, dock att i sådant fall
den i 54 § omförmälda utrikesnämnd på sätt där stadgas erhåller tillfälle
att yttra sig, innan överenskommelsen ingås.

Riksdagsbeslutet 1919.

§ 54.

Vid varje riksdag skola kamrarna utse eu nämnd av sexton ledamöter
att med Konungen rådpläga om ärenden, som angå rikets förhållande till
främmande makter. Rådplägning med denna utrikesnämnd bör i alla
utrikesärenden av större vikt äga rum före avgörandet. Då ärende förekommer
till behandling, skola alla tillgängliga handlingar och upplysningar
meddelas. De beslut Konungen fattar i ärenden, som varit föremål för
rådplägning med nämnden, varde delgivna dess ledamöter senast vid nästa
sammanträde.

Ministern för utrikes ärendena skall i början av varje rikdag och
sedermera så ofta omständigheterna det föranleda lämna nämnden en framställning
av de allmänna utrikespolitiska förhållanden, som kunna för riket
erhålla betydelse.

Nämndens ledamöter böra visa största varsamhet i avseende å meddelanden
till andra om vad vid nämndens sammanträden förekommit. I fall,
då Konungen eller den som i hans frånvaro leder förhandlingarna prövar
ovilkorlig tystnadsplikt vara av nöden, vare ledamöterna därtill förbundna.
Ledamot skall första gången han deltager i sammanträde avgiva försäkran
om tystnadspliktens iakttagande.

§ 105.

Lagtima riksdags konstitutionsutskott åligger att äska de protokoll,
som uti statsrådet blivit förda. Sådant särskilt protokoll som i 9 § sägs
må dock äskas allenast i vad angår visst av utskottet uppgivet mål. Sker
det, pröve Konungen, huruvida, med hänsyn till rikets säkerhet eller andra
av förhållandet till främmande makt betingade, synnerligen viktiga skäl,
hinder möter för protokollets överlämnande till utskottet. Ej må protokollet
vägras, utan att utrikesnämnden erhålligt tillfälle att yttra sig i ämnet.

Protokoll i kommandomål må kunna fordras endast i det som rörer
allmänt kända och av utskottet uppgivna händelser.

Riksdagsordningen.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet -- — — omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i
anledning av dit hänvisade frågor, som angå antingen stiftande, ändring,

Riksdagsbeslutet 1919.

förklaring eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar
om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen, om förvärvande
och förlust av medborgarrätt, om rikets vapen och flagga och om allmänt
kyrkomöte, eller ock överenskommelser med främmande makter i ämnen,
som ej tillhöra annat utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll;
dock galle vad i 105 § regeringsformen finnes om vissa protokoll särskilt
föreskrivet. Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning av protokollen,
hos riksdagen anmäla de anmärkningar, vartill denna granskning
funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med anledning av gjord anmärkning
erforderliga åtgärd, så ock att, när av riksdagsman eller av annat
utskott än konstitutionsutskottet fråga blivit väckt, att statsrådet eller någon
dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på obehörigt sätt utövat, däröver,
före frågans avgörande av riksdagen, avgiva yttrande, därom är i
regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer — — — vägrar proposition.

§ 50.

Den i 54 § regeringsformen omförmälda utrikesnämnd skall bestå av
åtta ledamöter från vardera kammaren. De skola inom sex dagar efter
riksdagens öppnande väljas på sätt om val till utskott är stadgat. Sedan
valet ägt rum, skall vardera kammaren i samma ordning utse åtta suppleanter.
Ledamot utövar sin befattning till dess nytt val förrättas vid nästa
riksdag, dock att ledamot, som avgår ur riksdagen, innan den tid, för vilken
han blivit vald till riksdagsman, tilländalupit, eller som utnämnes till statsråd,
ej vidare skall anses tillhöra nämnden. Förordnar Konungen om
nya val till båda kamrarna eller den ena av dem, behålle utan hinder
därav nämndens ledamöter sina befattningar.

Suppleant må ej inträda såsom ledamot i annat fall än då ledighet i
nämnden inträffat. Beträffande den ordning, som vid inträde skall iakttagas
mellan suppleanterna, galle enahanda bestämmelser som i fråga om
suppleants inträde i utskott. Ej må den, som är suppleant, övervara
nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar nämnden, så ofta ärendena det fordra, och leder
nämndens förhandlingar, när han är tillstädes. I Konungens frånvaro föres
ordet av statsministern eller, om han ej är närvarande, av ministern för utrikes
ärendena. Andra statsrådsledamöter, så ock särskilde sakkunnige må
av Konungen tillkallas. Sekreterare hos nämnden förordnar Konungen.

Riksdagsbeslutet 1919.

Skulle minst sex av nämndens ledamöter kos ministern för utrikes
ärendena göra framställning om rådplägning i viss uppgiven fråga, varder
nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden åtnjute ej någon ersättning under den tid riksdagen
är samlad. För inställelse vid sammanträde, då riksdagen ej är
samlad, utgår ersättning enligt de i 12 och 23 §§ bestämda grunder.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må av riksdagsman
i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från riksdags
öppnande, dock att motion i grundlagsfråga må väckas inom fyrtio dagar
från öppnandet, och motion, som foranledes av kungl. proposition, vilken
efter öppnandet till riksdagen avlåtits, sist vid det sammanträde, som infaller
näst efter tio dagar från propositionens avlämnande i kammare. I
sistnämnda fall äge likväl kammare, därest den med hänsyn till infallande
helg eller ärendets synnerliga omfattning finner sådant nödigt, medgiva utsträckning
av motionstiden, dock längst till det sammanträde, som infaller
näst efter tjugo dagar från propositionens avlämnande, och må fråga härom
ej väckas senare än vid sammanträdet näst efter det, då propositionen avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt utskotts behandling, må väckas
inom tjugo dagar efter riksdags öppnande, kammare obetaget att för särskilt
fall medgiva, att sådan motion även senare må väckas.

I frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor som
av redan inom någondera kammaren fattat beslut eller annan under riksdagen
inträffad händelse omedelbarligen föranledas, må motion framställas,
så länge riksdagen är samlad.

Motion bör alltid skriftligen till protokollet avlämnas. Ej må i en
skrift flera mål av''olika beskaffenhet sammanföras.

Konungens propositioner, så ock motioner i ämnen, som tillhöra ständigt
utskotts behandling, kunna icke till avgörande i kammare företagas,
innan utskott däröver avgivit yttrande. Angår motion annat ämne, och
rörer det ej kammaren enskilt, kan motionen ej utan remiss till utskott
bifallas Frågor, som röra någondera kammaren enskilt, må genast avgöras.

§ 56.

Prövar Konungen lämpligt att i fråga, som angår rikets förhållande
till främmande makt, eller i annat ärende av större allmänt intresse meddelande
muntligen göres till riksdagen, tillkommer det statsrådsledamot,

It iksdag sbeslutet 1919.

som Konungen därtill förordnar, att i vardera kammaren framföra meddedelandet.
Ej vare ledamot av kammaren förmenat att yttra sig över vad
sålunda meddelats.

Konungen äger bestämma, att i fall, som här avses, kamrarnas sammanträden
skola hållas inom lyckta dörrar.

§ 74.

Riksdagens valmän och nämnder, med undantag av utrikesnämnden,
utse själva inom sig ordförande.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. I grund av — — som helst.

Yid föregående tillåtelse — —- — — iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konungen i ministeriella ärenden och kommandomål,
eller statsrådets protokoll och handlingar, eller riksståndens,
eller utrikesnämndens, eller konstitutionsutskottets, rörande statsrådet, eller
banko- och riksgäldsverkens, eller banko- och statsutskottens, eller revisorers
över banko- och riksgälds verken, rörande samma verks hemliga ärenden,
icke kunna före femtio år efter protokollets eller handlingens datum till
tryckning fordras, eller, utan vederbörandes tillstånd, utbekommas. Utgivas
sådana handlingar — — — — icke uppenbara.

§ 3.

Sedan Kungl. Maj:t i avlåten proposition till riksdagens prövning i grundlagsenlig
ordning framlagt förslag till ändrad lydelse av 15 § regeringsformen,
hava vi såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande

Förslag till ändrad lydelse av §§ 15 och 106 regeringsformen samt
§ 38 mom. 2 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 15.

Kommandomål, varmed förstås sådana, som Konungen, i egenskap av
högste befälhavare över krigsmakten till lands och sjöss, omedelbarligen

Riksdagsbeslutet 1919.

besörjer, må Konungen, då han själv förer riksstyrelsen, avgöra i närvaro
av chefen för det departement, dit ärendet hörer. Honom åligge, vid ansvar,
att, då dessa mål beredas, sin mening yttra över de företag, Konungen
besluter, samt att, då hans mening icke med Konungens beslut överensstämmer,
föra sina yttrade betänkligheter och råd till ett protokoll, vars
riktighet Konungen medelst Sin höga påskrift besanne.

Genom eu av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag bestämmes,
vilka regeringsärenden må handläggas såsom kommandomål.

§ 106.

P’inner utskottet av dessa protokoll, att någon statsrådets ledamot,
eller någon för tillfället förordnad föredragande, uppenbarligen handlat
emot rikets grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt någon överträdelse
därav, eller underlåtit att göra föreställningar emot sådan överträdelse, eller
den vållat och befrämjat genom uppsåtligt fördöljande av någon upplysning,
eller att den föredragande underlåtit att, i de fall, som 38 § av denna
regeringsform förutsätter, sin kontrasignation å ett Konungens beslut vägra,
då skall konstitutionsutskottet ställa en sådan under tilltal av justitieombudsmannen
inför riksrätten, och gånge härmed som i 101 och 102 §§ om
tilltal emot regeringsrätten föreskrives. Då statsrådets ledamöter finnas
hava, på sätt ovanberört är, gjort sig till ansvar skyldige, döme dem riksrätten
efter allmän lag och den särskilda författning, som till bestämmande
av sådant ansvar utav Konungen och riksdagen fastställd varder.

Riksdagsordningen.

§ 38.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i
anledning av dit hänvisade frågor angående stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och författningar rörande statsrådets ansvarighet,
om statsdepartementen, om kommandomål, om förvärvande och förlust av
medborgarrätt, om rikets vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte så
ock av kommunallagarna.

I anledning av vårt nyss omförmälta beslut samt vårt beslut rörande
konstitutionsutskottets memorial nr 34 vid innevarande riksdag hava vi
såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 2

(Riksdagsbeslutet.)

10 Riksdagsbeslutet 1919.

Förslag till ändrad lydelse av 38 § 2 mom. riksdagsordningen.

§ 38.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i
anledning av dit hänvisade frågor, som angå antingen stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar
om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen, om kommandomål,
om förvärvande och förlust av medborgarrätt, om rikets vapen och
flagga och om allmänt kyrkomöte, eller ock överenskommelser med främmande
makter i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling.

§ 4/

Yi hava med godkännande av Kungl. Majt:s proposition med förslag
till ändrad lydelse av § 17 mom. 1 riksdagsordningen och under förutsättning
att det såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av §§
103 och 108 regeringsformen, samt § 13, § 14 mom. 2, § 15 mom. 1
och 4, § 17 mom. 1 och 2, § 21, § 69 och § 70 riksdagsordningen, så
ock till övergångsstadganden i regeringsformen och riksdagsordningen, varder
slutgiltigt av statsmakterna antaget, såsom vilande till vidare grundlagsenlig
behandling antagit följande

Förslag till ändrad lydelse av § 17 mom. 1 riksdagsordningen.

§ 17.

1. Val till riksdagsmän i andra kammaren verkställas året näst före
början av de fyra år, för vilka valen gälla, å den dag, under september
månad, som i vallagen sägs.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni anhållit, att Kungl.
Maj:t täcktes låta utarbeta och framlägga förslag till sådana ändringar i
riksdagsordningen och vallagen, att ledamot av andra kammaren måtte
äga rätt att, utan den begränsning som nu förefinnes i § 21 riksdagsordningen,
avsäga sig sitt riksdagsmannauppdrag.

It iksdagabeslufe t 191!).

% 6-

Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t till riksdagens prö\ning
framlagt förslag till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.
., .

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 april hava vi tillkännagifvit, att
riksdagens kamrar i avseende å det framlagda förslaget stannat i olika
beslut, i följd varav detsamma för denna riksdag förfallit.

§ 7.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t till riksdagens prövning
i grundlagsenlig ordning framlagt förslag till ändrad lydelse av 2 ^ 4.o
och 3 § tryckfrihetsförordningen.

Yi hava med avslag å propositionen, i vad den avser 3 § tryckfrihetsförordningen,
såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit
följande

Förslag till ändrad lydelse av 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen.

2 §•

4: o) I grund — — —— — som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas
:

Att protokoll-----icke uppenbara.

Att ej — — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — — — — skriften konfiskeras.

Att, där----- skriften konfiskeras.

Att, i vad — — — — femtio riksdaler.

Det skall------- sexton skillingar.

Att protokoll — — — — sexton skillingar.

Att ingen —- — — — sexton skillingar.

Att läkares----sexton skillingar.

Att handlingar ''■— — -— — sexton skillingar.

Att utdrag----- femtio riksdaler.

Att till---— trehundra riksdaler.

Att uppgifter-----femtio riksdaler.

Att för — — — — trehundra riksdaler.

Riksdagsbeslutet 1919.

Att följande brev och handlingar, nämligen:

från bankinspektionen till bank avlåtna ämbetsbrev, de handlingar,
vara desamma grundas, och svarsskrivelser å sådana ämbetsbrev, samtliga
i vad de röra enskildas förhållanden till bank,

från tillsynsmyndigheten över fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet
till vederbörande yrkesutövare avlåtna ämbetsbrev, de handlingar,
varå desamma grundas, och svarsskrivelser å sådana ämbetsbrev,
samtliga i vad de röra sagda yrkesutövares enskilda affärer eller andra
personers ekonomiska förhållanden,

icke ma utlämnas, förrän femton år från brevets eller handlingens
datum förflutit. Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör
dylik handling, vilken obehörigen utlämnats, böte femtio riksdaler.

Att ansökning —- — — -— femtio riksdaler.

Att i ärende ■*— — —- — skriften konfiskeras.

Att sådant — — — — själva huvudsaken.

I övrigt — — — — stadgat är.

§ 8.

\i hava i anledning av eu utav Kungl. Maj:t avlåten proposition
såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit nedan angivna

Förslag till ändrad lydelse av 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen.

4:o. I grund av — — — — som helst.

\id föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att protokoll, hållna — — — uppenbara.

Att ej några — — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — — — — konfiskeras.

Att, där underrätt — — — — konfiskeras.

Att, i vad — — — — femtio riksdaler.

Det skall — — — — sexton skillingar.

Att protokoll — — — — sexton skillingar.

Att ingen — — — — sexton skillingar.

Att läkares — — — — sexton skillingar.

Att handlingar —- — — —- sexton skillingar.

Riksdagsbeslutet ''1919. 13

Att till Konungens befallningshavande, sundhetsinspektör, militärläkare
eller läkare vid straff- eller tvångsarbetsanstalt eller häkte inkommna
handlingar i ärende, som avses i lagen den 20 juni 1918 angående åtgärder
mot utbredning av könssjukdomar, ävensom Konungens befallningshavandes,
sundhetsinspektörs och läkares protokoll, anteckningar, skrivelser
och koncept samt av läkare utfärdade intyg i sådant ärende icke må,
i andra fall än allmän lag eller författning stadgar, utlämnas eller utgivas
av trycket; dock att den, mot vilken anmälan enligt samma lag inkommit,
vare berättigad taga del av protokoll och handlingar i ärendet. Den häremot
bryter, böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.

Att utdrag — — — — femtio riksdaler.

Att till försäkringsrådet — — — — trehundra riksdaler.

Att uppgifter — — — — femtio riksdaler.

Att för ■— — — — trehundra riksdaler.

Att de från — — — — femtio riksdaler.

Att ansökning — — — — femtio riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

Att sådant, som — — — — huvudsaken.

I övrigt, och — — — — stadgat är.

§ 9.

I anledning av eu utav Kungl. Maj:t avlåten proposition hava vi såsom
vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande

Förslag till ändrad lydelse av 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen.

2 §•

4:o. I grund av — — — — som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas
:

Att protokoll, hållna — — — — uppenbara.

Att ej några — — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — — •— — konfiskeras.

Att, där underrätt — — — — konfiskeras.

Att, då i mål om obehörigt användande eller yppande av yrkeshemlighet
eller om missbrukande av anförtrodd ritning, mönster, modell, sclia -

Itiksdagsberfu tet 1919.

bion eller dylik teknisk förebild underrätt förordnat om handläggning
inom stängda dörrar på den grund, att målets offentliga handläggning
prövats kunna för den, vilkens rätt förmenas hava blivit genom den åtalade
handlingen kränkt, medföra ytterligare skada i samma hänseende,
protokoll över sådan handläggning samt därvid till underrätten ingivna
handlingar i målet så ock högre rätts protokoll i samma mål och däri
efter meddelande av underrättens utslag inkomna handlingar ej må, utan
särskilt tillstånd av vederbörande rätt, utlämnas innan målet blivit slalt
från rättens handläggning; och må, i den man rätten finner protokoll ellei
handling i målet ej heller efter afslutad handläggning kunna utlämnas
utan ‘fara för skada, varom ovan nämnts, och förty däremot vid handläggningens
avslutande meddelar förbud, utlämnande ej utan Konungens särskilda
tillstånd äga rum före femtio år efter det slutligt beslut i målet
givits. Dock göres härigenom ej inskränkning i parts rätt att utbekomma
protokoll och erhålla del av handlingarna i målet. Över rättens beslut,
huruvida protokoll eller handling må utlämnas, vare klagan ej tillåten.
Utgiver part eller annan, med vetskap om att protokoll eller handling enligt
vad nu är sagt bör hemlighållas, utan Konungens särskilda tillstånd
protokollet eller handlingen i tryck, straffes efter allmän lag, om gärningen
är i den med straff belagd, men eljest med fängelse från och med
en till och med sex månader eller i ringare fall med böter från och med
trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler
sexton skillingar.

Ått, i vad — — — — femtio riksdaler.

Det skall ock--— — sexton skillingar.

Att protokoll — — — — sexton skillingar.

Att ingen må — — — — sexton skillingar.

Att läkares — — — — sexton skillingar.

Att handlingar — —--sexton skillingar.

Att utdrag — — — — femtio riksdaler.

Att till försäkringsrådet — —■ — — trehundra riksdaler.

Att uppgifter, som — — — — femtio riksdaler.

Att för officiell — — — — trehundra riksdaler.

Att de från bankinspektionen — — — — femtio riksdaler.

Att ansökan om — — — -—- femtio riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

Att sådant, som — — — — huvudsaken.

I övrigt, och som — — — — stadgat är.

Riksdagsbeslutet 1919.

§ 10.

I avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § och 18 §
11, 43, 55 och 56 punkterna i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909.

Med anledning därav hava vi, på sätt vår skrivelse till lvungl. Maj:t
den 21 mars närmare utvisar, för vår del antagit en i skrivelsen införd
lag i sagda ämne.

§ 11-

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 maj, hava
vi under viss i vår skrivelse angiven förutsättning antagit i vår skrivelse
införd lag om ändrad lydelse av GG och 68 i lagen om val till riksdagen.

§ 12.

Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om fortsatt tillämpning under är 1920
av bestämmelser om överlåtelse av äkta makes kommunala rösträtt ä den
andra maken.

Yi hava i skrivelse den 10 maj anmält för Kungl. Maj:t, att riksdagens
kamrar vid behandling av denna proposition stannat i olika beslut,
i följd varav frågan förfallit.

§ 13.

Yi hava i skrivelse den 25 februari anmält för Kungl. Maj:t, att vi,
som icke kunnat i oförändrad form bifalla Kungl. Maj:ts propositioner med
förslag till dels lag med vissa föreskrifter i fråga om förrättandet av val av
kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige under våren 1919, dels ock lag
om utsträckande till två dagar av vissa valförrättningar under våren 1919,
för vår del antagit en i vår skrivelse införd lag med vissa föreskrifter i
fråga om val under våren 1919 av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
samt av landstingsmän.

§ 14.

I anledning av inom riksdagen väckta motioner hava vi, såsom vår
skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 april utvisar, anhållit, det täcktes Kungl.
Maj:t, eventuellt i samband med eu allmän revision av förordningen om

Riksdagsbeslutet 1910.

kommunalstyrelse på landet, upptaga spörsmålet, huru gränsen mellan kommunalstämmas
och kommunalfullmäktiges befogenheter måtte bliva på ett
noggrannare sätt bestämd, än i nu gällande lagstiftning är fallet, samt till
riksdagen snarast möjligt inkomma med förslag i ämnet.

§ 15.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni anmält, att Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 54 och 56
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 icke vunnit
vårt bifall.

§ 16.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag- om anstånd i visst fall
med upprättande av kommunal röstlängd har blivit av oss bifallen, vilket
vi i skrivelse den 11 juni för Kungl. Maj:t tillkännagivit.

§ 17-

I skrivelse den 24 maj hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts genom avlåtna propositioner framlagda förslag till

1) lag om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning;

2) lag om kommunalförbund;

3) lag om ändrad lydelse av §§ 2, 3, 37, 74 och 79 i förordningen
den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet;

4) lag om ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 21 mars 1862
om kommunalstyrelse i stad;

5) lag om ändrad lydelse av 6, 7 och 13 §§ i lagen den 14 juni 1918
om fattigvården; samt

6) lag om ändrad lydelse av §§ 1, 8, It, 21, 23 och 35 i förordningen
den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.

§ 18.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av § 4 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20
november 1863.

Riksdagsbeslutet 1919. 17

\i liava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 februari tillkännagivit,
att denna proposition av oss bifallits.

§ 19

Sedan Kungl. Maj.t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse i vissa
delar av förordningen om landsting den 21 mars 1862, hava vi i skrivelse
den 10 maj tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi under viss i vår skrivelse
angiven förutsättning bifallit ifrågavarande proposition.

§ 20.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
statsdepartementen, vilket vi i skrivelse den 24 maj tillkännagivit för
Kungl. Maj:t.

§ 21.

Yi hava, såsom vi i skrivelse den 4 juni anmält för Kungl. Maj.t,
bifallit dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad
lydelse av 2 § 8:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt,
dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse
av 2 § 17 :o) i samma lag.

§ 22.

Vi hava i skrivelse den 10 maj anmält för Kungl. Maj.t, att vi icke
kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts proposition medförslag
till förordning om rätt för kommun att upptaga särskild avgift vid vissa
offentliga nöjestillställningar, utan att vi för vår del antagit i vår skrivelse
införd förordning i ämnet.

§ 23.

I en till riksdagen avlåten proposition, nr 358, har Kungl. Maj:t till
riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt ett vid propositionen
fogat förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19 och 21 riksdagsordningen
och till övergångsstadgande däri, varjämte Kungl. Maj :t meddelat,
att Kungl. Maj:t hade för avsikt att i samband med definitivt antagande
av nämnda förslag förelägga riksdagen ett såsom bilaga till propositionen

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 1 avd. 1 höft. 3

(Riksdagsbeslutet.)

18 Riksdag sbeslutet 1919.

fogat förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen
den 26 maj 1909.

Genom proposition nr 354 kar Kungl. Maj:t vidare till riksdagens
prövning i grundlagsenlig ordning framlagt ett vid propositionen fogat förslag
till ändrad lydelse av § 49 regeringsformen ock §§18 ock 24 samt
§ 38 mom. 1 riksdagsordningen, varjämte Kungl. Maj:t meddelat, att
Kungl. Maj:t kade för avsikt att i samkand med definitivt antagande av
sistnämnda förslag förelägga riksdagen dels ett förslag till lag om ändring
i vissa delar av lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909, dels ett
förslag till lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare
avgiva valsedel vid val till riksdagens andra kammare, vilka kagge
förslag såsom kilagor vidfogats propositionen.

Såsom vi i skrivelse den 30 maj anmält för Kungl. Maj:t, kava de
genom förevarande propositioner framlagda förslag till grundlagsändringar
icke kunnat av oss oförändrade antagas såsom vilande. Yad keträffade
ämnen, som keröras i de av Kungl. Maj:t vid propositionen fogade förslagen
till lagar om ändrad lydelse av vallagen, ävensom till lag om rätt för
vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel vid val
till riksdagens andra kammare, kava vi funnit keslut kärom redan vid innevarande
riksdag böra fattas. Yi kava sålunda i anledning av nämnda
propositioner

dels såsom vilande till grundlagsenlig bekandling antagit nedan meddelade
förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 ock 24 riksdagsordningen
ock till övergångsstadgande däri,

dels, under förutsättning att ändring av riksdagsordningen i överensstämmelse
med sistnämnda förslag blir av riksdagen i grundlagsenlig ordning
beslutad ock av Kungl. Maj.t gillad, för vår del antagit lag om val
till riksdagen av den lydelse vår berörda skrivelse närmare utvisar.

De av oss alltså i anledning av propositionerna nr 358 ock 354 på
sätt ovan sagts antagna förslag till grundlagsändringar införas kär som
följer:

Förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24 riksdagsordningen
och till övergångsstadgande däri.

§ 6.

1. Första kammarens ledamöter skola till ett antal av etthundrafemtio
väljas av landstingens ledamöter och särskilt utsedda elektorer för de

liiksdagsbeslut et 1919.

städer, som ej deltaga i landsting. Valet gäller för eu tid av åtta år, räknade
från januari månads början året näst efter det, under vilket valet
skett.

2. För val till första kammaren är riket indelat i valkretsar. Stockholms
stad och Göteborgs stad utgöra var för sig en valkrets. Annan
stad, som ej deltager i landsting, tillhör samma valkrets som det landstingsområde,
vari staden förut ingått. Flera landstingsområden kunna sammanföras
i eu valkrets; men ej må landstingsområde delas å skilda valkretsar.
Indelningen i valkretsar innehålles i vallagen.

3. För varje valkrets väljes efter folkmängden inom dess område en
riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondel av rikets
folkmängd.

4. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning av stadgandet
i 3 mom. bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio, skola, för ernående
av detta antal, de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som
enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna,
vara berättigade att vardera välja ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, bestämmes vart tionde år av Konungen; dock må vad sålunda
bestämmes icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans rätt att
under föreskriven tid utöva riksdagsmannakallet.

6. Aro icke, då tillämpning skall ske av den i 5 mom. nämnda bestämmelse,
så många ledigheter inom kammaren, att valkretsar, för vilka
ökning av antalet riksdagsmän bör äga ruin, kunna samtidigt komma i
åtnjutande av rättigheten att välja fullt antal riksdagsmän, skall, i avseende
å ordningen för sagda rättighets utövning dessa valkretsar (imellan,
gälla till efterrättelse: att valkretsar, för vilka tillökningen i riksdagsmännens
antal är grundad på stadgandena i 3 inom., äga företräde framför
valkretsar, för vilka sådan tillökning härleder sig från föreskrifterna i 4
inom.; att blaud sådana valkretsar, vilka på grund av stadgandena i 3
mom. äga välja ökat antal riksdagsmän, den har företrädet, för vilken
detta antal är störst, eller, om antalet är lika för två eller flera valkretsar,
den bland dem, vars folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt samma
mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna; att
bland sådana valkretsar, vilka jämlikt 4 mom. äga utse ökat antal riksdagsmän,
företrädet tillkommer den, för vilken det i samma mom. omnämnda
folkmängdsöverskott är störst; samt att i de fall, där folkmängdsöverskottet,
såsom lika stort för två eller flera valkretsar, ej kan tjäna till

Hiksdagsbeslutet 1919.

grund för bestämmande av företrädet dem emellan, detta skall avgöras genom
lottning inför chefen för det departement, till vilket justitieärendena
höra, i närvaro av tre bland fullmäktige i rikets bank och tro; bland fullmäktige
i riksgäldskontoret.

7. Tillhöra flera landstingsområden samma valkrets och är i något
av områdena landstingsmännens antal större än som skolat utses, därest
den för annat landstingsområde inom valkretsen vid landstingsmannaval
gällande grund blivit tillämpad, då skola ej flera av landstingsmännen i
förstnämnda område deltaga i valet av riksdagsmän än att valmännens antal
svarar mot nyssberörda grund; och skall förty, då riksdagsmannaval
för valkretsen skall förrättas, landstinget i det område till sådant antal
bland tingets ledamöter utvälja dem, som skola deltaga i riksdagsår annavalet.
Val, varom i detta mom. stadgas, sker proportionellt enligt de närmare
grunder, som av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag bestämmer.
Varder landstingsman, som blivit utsedd till valman, förhindrad
att fullgöra uppdraget, inkallas suppleant i den ordning, som beträffande
förhinder för landstingsman i allmänhet gäller.

8. De i 1 mom. omförmälda elektorer utses för Stockholms stad och
Göteborgs stad till lika antal med stadsfullmäktige samt för annan stad,
som ej deltager i landsting, till det antal, som efter folkmängden i stadeu
eller i de särskilda valkretsar, vari den för valet må vara indelad, svarar
mot den beträffande landstingsmannaval i allmänhet gällande grund.

9. Valrätt vid elektorsval tillkommer envar i kommunens allmänna
angelägenheter röstberättigad från och med kalenderåret näst efter det, varunder
han uppnått tjugusju års ålder. Valen äro omedelbara och, där två
eller flera elektorer skola utses, proportionella. Varje röstande har lika
röst. Vid val av elektorer skola jämväl utses suppleanter för dem. härmare
bestämmelser om elektorsval meddelas i vallagen.

10. Till elektor må endast den utses, som själv vid elektorsvalet
äger rösträtt.

Elektor kan ej vara:

den som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd;

den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller
eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd •
till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under framtiden
för brott, vilket kan medföra sådan påföljd;

den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Riksdagsbeslutet 1919. 21

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för valbarhet
till elektor.

11. Omfattar valkrets för val av ledamöter i första kammaren liera
län eller delar av flera län, åligger Konungens befallningshavande i det av
dessa län, som Konungen bestämmer, att med allt, som med valet har
samband, taga den befattning, som enligt vad därom är stadgat tillkommer
Konungens befallningshavande.

§ 7. •

1. Valkretsarna indelas i åtta grupper. Denna indelning fastställes
i vallagen.

2. Varje år under september månad skall inom eu av de i 1 inom.
nämnda grupper förrättas val för nästföljande åttaårsperiod. Vilken ordning
härvid skall iakttagas mellan grupperna, därom stadgas i vallagen.

3. Tiar Konungen — — — utgången av den åtta årsperiod, för
vilken —- — — tillhör.

4. Ilar i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens slut,
— _ —- i vallagen sägs. Skall — — — återstående tiden.

5. Skall plats, när åttaårsperioden — — — varde under åttonde
året av sagda period, -—- — — löpande åttaårsperiod för samma valkrets.

(i. Har i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens slut,
—- — — till årets slut.

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas män och kvinnor,
som uppnått -— — — sin befattning.

§ 16-

Valrätt tillkommer envar man och kvinna, som är svensk undersåte
och senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd;

b) den som är av allmänna fattigvården omhändertagen för i araktig
försörjning;

c) den som är från valrätten utesluten på grund av ådömd sträft -

Riksdagsbeslutet 1919.

d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången av
sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.

Till efterrättelse — — — inträffar.

§ 19.

Till ledamöter i andra kammaren kunna endast utses män och kvinnor,
som äga valrätt — — — någon av dessa.

§ 21.

Riksdagsman — -— — lagtima riksdagar.

Kvinna är berättigad att avsäga sig riksdagsmannauppdrag, även om
icke något av nu nämnda skäl är för handen.

Avsägelse — — — Konungens

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den, som vid valtillfälle
personligen sig inställer; dock att dels sådan valberättigad, som
genom frånvaro från valdistriktet till följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse
är förhindrad att personligen inställa sig vid valtillfället, må, i den utsträckning
och under de villkor, som stadgas i vallagen, utan sådan inställelse
avgiva valsedel, dels ock make må, i den ordning, som stadgas i
nyssnämnda lag, avgiva valsedel genom andra maken, därest denna är röstberättigad.

Ö v e rgåii gss t a (I ga n (1 e.

Det ar, varunder lagtima riksdag först sammanträder efter nya val i
hela riket till andra kammaren, förrättade efter den 1 april 1919, kallas
här nedan första valåret.

Riksdagsman i första kammaren, som är vald med tillämpning av de
före första valåret gällande stadganden, äger ej med sin befattning fortfara
längre än till utgången av nämnda år. Inträffar dessförinnan ledighet,
skall sådan, med tillämpning av nyssnämnda stadganden, fyllas för den
återstående tiden.

Val till första kammaren skall i hela riket förrättas under första valaret
i september månad i den ordning, som för val, grundat på stadgande™1
i 7 § 2 mom., är föreskriven. För den grupp av valkretsar, vilken

Riksdagsbeslutet 1919.

är den första enligt den i vallagen mellan grupperna stadgade ordning,
gäller valet de åtta åren närmast efter första valåret, men för annan grupp
för tiden från och med året närmast efter första valåret till ingången av
gruppens närmaste åttaårsperiod.

Förordnar Konungen om nya val till första kammaren, innan val i
åttonde gruppen förrättats för åttaårsperiod, skola de nya valen gälla felgrepp,
som valt för åttaårsperiod, till periodens utgång och för annan grupp
till början av dess första åttaårsperiod.

Före ingången av september månad första valåret meddelar Konungen
bestämmelse om antalet riksdagsmän i första kammaren för varje valkrets
efter vad i 6 § 5 mom. sägs.

Därjämte hava vi, såsom vi i vår skrivelse jämväl tillkännagivit för
Kungl. Maj:t, anhållit, att Kung], Maj:t ville taga under övervägande i vad
män dels gällande regler om utseende av ersättare åt ledamöter av första
kammaren äro i behov av omarbetning, ävensom för riksdagen framlägga
de förslag, som härav må kunna föranledas, dels och gällande bestämmelser
om ansvar för obehörigt förfarande vid allmänna val äro i behov av omarbetning
för deras förtydligande och fullständigande, ävensom för riksdagen
framlägga de förslag, som härav må kunna föranledas.

§ 24.

Såsom vi i skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 juni tillkännagivit, hava
riksdagens kamrar vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om arbetstidens begränsning stannat i skiljaktiga beslut, i
följd varav frågan förfallit.

Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till arbetsrådet in. m. har
icke föranlett någon riksdagens vidare åtgärd, vilket vi i skrivelse den
18 juni tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 26.

Vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lagom
arbetstiden å svenska fartyg hava riksdagens kamrar stannat i olika
beslut, i följd varav frågan förfallit, .vilket vi i skrivelse den 11 juni tillkännagivit
för Kungl. Maj:t.

JUksdagsbeslulet 1919.

Sedan Kung! Maj:t genom eu till riksdagen avlåten proposition föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om begränsning
av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse, hava
vi, såsom vår skrivelse till Kung]. Maj:t den 6 maj utvisar, icke kunnat
i oförändrat skick godkänna det i propositionen framlagda förslaget utan
för vår del antagit eu lag i ämnet av den lydelse, som i vår skrivelse
närmare angives.

§ 28.

Vid behandling av Kungl. Majt:s proposition med förslag till lag om
begränsning af tiden för bageri- och konditoriarbete hava riksdagens kamrar
stannat uti olika beslut, i följd varav frågan förfallit, vilket vi i skrivelse
den 23 maj anmält för Kung!. Maj:t.

§ 29.

Vi hava i skrivelse den 6 maj tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse
av 7 kap. 3 § strafflagen.

$ 30.

Såsom inhämtas af vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 mars, hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition med förslag till
lag angående inkallande av värnpliktiga för fullgörande av viss tjänstgöring
utom landets gränser.

§ 31.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 mars hava vi tillkännagivit, att
vi, i anledning av Kungl. Maj:ts därom till riksdagen avlåtna proposition,
för bestridande av kostnader för utförande av vissa demoleringsarbeten å
Åland å tilläggsstat för år 1919 under tredje huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 700,000 kronor.

§ 32.

1 anledning av eu till riksdagen avlåten proposition hava vi, såsom
vi i skrivelse den 9 maj tillkännagivit för Kungl. Maj it, dels medgivit,
att för observatorn i astronomi vid universitetet i Uppsala Edvard Hugo

Riksdagsbeslutet 101!). 25

von Zeipel må vid nämnda universitet med ingången av år 1920 inrättas
fn personlig professur i astronomi mtid de åligganden för von Zeipel såsom
innehavare av omförmälda professur, som av Kungl. Maj: t bestämmas,
dels och meddelat i vår skrivelse närmare omförmälda, i anledning av
professurens inrättande erforderliga föreskrifter och bestämmelser.

§ 33.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni, har
Ivungl. Majrts proposition med förslag till lag om ändrad utbildningstid för
vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. in. icke blivit af oss bifallen.

§ 34.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni utvisar, hava
vi bifallit Kungl. Majrts proposition med förslag till lag om överföring till
hären av vissa marinen tilldelade värnpliktiga av 1919 års klass.

§ 35.

\ id behandling av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
befrielse för värnpliktiga av 1918 års klass från fullgörande av viss
värnpliktstjänstgöring i fredstid m. in. hava riksdagens kamrar stannat i
olika beslut, i följd varav frågan förfallit, vilket vi i skrivelse den 11 juni
för Kungl. Maj:t tillkännagivit.

§ 36.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni hava vi anmält, att vid
behandling av Kungl. Majrts proposition med förslag till lag om befrielse
för vissa värnpliktiga från skyldighet att fullgöra reservtruppövning riksdagens
kamrar stannat i olika beslut, i följd varav frågan förfallit.

I skrivelse den 3 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Majrts proposition angående åtgärder för utvidgning och förbättring
av Grytans artilleriskjutfält.

§ 38.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 maj utvisar, hava
vi med anledning av stadgandet i 63 § regeringsformen för oförutsedda
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 4

(Riksdagsbeslutet.)

26 Riksdagsbeslutet 1.919.

händelser anslagit och till utbetalning å riksgäldskontor anvisat tvänne
särskilda kreditivsummor, den ena att vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna föremål, sedan hela
statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara oundgängligen
nödig, den andra att, vid infallande krig, av Konungen lyftas, sedan han
statsrådet in piano hört och riksdagen sammankallat, och bestämt den förra
av dessa summor till femton miljoner kronor, samt den senare eller det så
kallade stora kreditivet till likaledes femton miljoner kronor.

§ 39.

Yi hava med anledning av en av Kungl. Maj:t avlåten proposition
bemyndigat Kungl. Maj:t att för bestridande av kostnader för tryggande
av rikets neutralitet i fall av behov taga i anspråk ett belopp av femton
miljoner kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvara de i 63 § regeringsformen
omförmälda kreditiv icke få lyftas, vilket vi i skrivelse den
13 juni anmält för Kungl. Maj:t.

§ 40.

I avseende å statsregleringen och rörande med statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till
Kungl. Maj:t avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut
intagna, nämligen:

l:o) av den 31 januari, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förhöjning av de till värnpliktiga under tjänstgöring för rikets försvar
utgående kontanta förmåner;

2:o) av den 18 februari, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
angående sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till Hässleholm—
Markaryds järnvägsaktiebolag;

3:o) av den 28 februari, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående viss garanti åt de svenska sockerfabriksaktiebolagen;

4:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
lösenavgift för godkännande av rekvisition av socker för industriell tillverkning
m. in.;

5:o) av den 1 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
sättet för bestridande av kostnaderna för officerares och underofficerares
över stat samt officerares av reserven tjänstgöring vid flottan respektive

Riksdagsbeslutet 1919.

kustartilleriet samt för marinintendenturkåren i flottans reserv tillhörande
marinintendenters tjänstgöring vid flottan;

6:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
anslag till nya anordningar för fyrbelysning och mistsignalering å fyrskeppet
Grepen;

7:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
täckande av kostnader, som stå i samband med den under neutralitetsvakten
ökade förslitningen av flottans fartygsmaterial;

8:o) av den 4 mars, i anledning av Kungl. Maj.ts under sjunde huvudtiteln
av statsverkspropositionen om tilläggsstat för år 1919 gjorda framställningar
angående anslag till statskontoret;

9:o) av den 8 mars, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
förhöjd avlöning åt t. f. verkmästarna vid Åkers krutbruk C. A. Malmsten
och J. E. Eriksson;

10:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillstånd för krigsarkivarien Severin Bergh att för rätt att åtnjuta ålderstillägg
tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

ll:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillstånd för vaktmästaren vid artilleristaben Johan Richard lhson Ljung att
lör rätt att åtnjuta alderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

12:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
personligt ålderstillägg åt t. f. tjänstemannen i andra lönegraden i marinförvaltningen
Reinhold Casper Theodor Näsm au;

13:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
täckande av merkostnader för elektrisk installation i sjökrigsskolan m. m.;

14:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
beredande av ökade medel för tandpolikliniken vid flottans station i Stockholm;

15:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillstånd för musikfanjunkarna, musikdirektörerna Ernst Emanuel N.son
Willners och Gustaf Emil Hessler att med bibehållande av viss befattning
åtnjuta tillfällig löneförbättring;

16:o) av den 14 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
pension åt byggnadschefen hos arméns kasärnbyggnadsfond, arkitekten J. L.
Peterson;

17:o) av den 18 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts i proposition angående
tilläggsstat för år 1919 under rubrik utgifter för kapitalökning gjorda
framställning i fråga om inköp av fastigheten nr 142 i kvarteret Malmen
i Nynäshamns köping in. m.;

Riksdagsbeslutet 1919.

18:o) av den 20 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts i proposition angående
tilläggsstat för år 1919 under rubrik utgifter för kapitalökning gjorda
framställning i fråga om anslag för inköp för postverkets räkning av fastighet
i Wästanfors;

l9:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1919 under fjärde huvudtiteln för
bestridande av kostnader, som kunna bliva en följd av uppskjutande tillsvidare
av de för närvarande pågående arbetena å uppförande av kasärnetablissemang
för Södra skånska infanteriregementet;

20:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av medel för färdigställandet av torpeder till jagarna Wrangel
och Wachtmeister;

21:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts under sjunde huvudtiteln
av proposition om tilläggsstat för år 1919 gjorda framställning om
inköp av vissa fastigheter i kvarteret Mercurius samt fastigheten nr 6 i
kvarteret Kosenbad i Stockholm;

22:o) av den 21 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts under sjunde huvudtiteln
av statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat för år 19 1!)
gjorda framställningar angående arvoden åt personal vid valstatistik;

23ro) av samma dag, angående av Kungl. Maj:t gjorda framställningar
om anslag till kolonisation å vissa kronoparker;

24:o) av den 22 mars, i anledning av vissa framställningar om anslag
till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel samt till byggnader
för förläggning i Hemsö fästning in. m.;

24Y2:o) av den 28 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts i vissa punkter
under tredje huvudtiteln av statsverkspropositionen och propositionen rörande
tilläggsstaten år 1919 gjorda framställningar;

25:o) av den 1 april, i anledning av utav Kungl. Maj:t gjord framställning
om anslag såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingeniörer; 26:o)

av samma dag, i anledning av väckta motioner om uppförande å
19.1.9 års tilläggstat av anslag till hushållningssällskapen;

27:o) av den 4 april, i anledning av väckta motioner om ersättning
åt ingeniören G. Ericsson för liden förlust vid uppförande av kasärnetablissemang
för Västgöta regemente;

28:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring i villkoren för statsunderstöd åt föreläsningsanstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar;

Riksdagsbeslutet 1019.

29:o) av samma (lag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för två läroverkslärare att ingå på 1918 års avlöningsstat;

30:o) av samma dag, i anledning av lvungl. Maj:ts proposition angående
bemyndigande för järnvägsstyrelsen att utgiva ersättning i anledning av
järnvägsolycka!! vid Getå;

31:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under titel utgifter för kapitalökning gjorda framställning om anslag
för införande av genomgående tryckluftbroms vid statens järnvägar;

32:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
minskning av den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigebetänkanden; 33:o)

av den 8 april, i anledning av Kungl. Maj:ts under andra huvudtiteln
av propositionen med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1919
gjorda framställning angående anslag till byggnadsarbeten in. m. vid statens
uppfostringsanstalt å Bona;

34:o) av den l) april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss ändring beträffande användningon av ordinarie anslaget till
understödjande av premiering av nötboskap;

35:o) av den 12 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder för ordnande av postpersonalens i Stockholm bostadsfråga;

36:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
gemensamt rörelsekapital för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning
m. m.;

37:o) av samma (lag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under
civildepartementet hörande utlåningsfonder;

38:o) av samma (lag, i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen

om tilläggsstat till riksstaten för år 1919 gjorda framställning om ökning
av lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörbv;

39:o) av den 14 april, i anledning av vissa framställningar angående
pensioner och understöd;

40:o) av den 15 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
semester åt rektorerna vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter
;

41 :o) av samma (lag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
understöd till läroverksadjunkten P. E. F. Ågren;

42:o) av samma (lag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition an gående

utvidgning av tomt för nybyggnad åt hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda in. m.;

Riksdagsbeslutet 1919.

43:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj ds dels i punkt 242
under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen, dels ock i punkt 56
under samma huvudtitel av propositionen med förslag till tilläggsstat till
riksstaten för år 1919 gjorda framställningar, angående anslag till laboratoriebyggnad
m. m. för tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi;

44:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majds dels under sjunde
huvudtiteln av statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat för
år 1919, dels ock i särskild proposition gjorda framställningar, angående
anslag till kammarrätten m. m.;

45:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter skrädderiarbetaren
Fredrik Albert Appelkvist från Uppsala m. fl.;

46:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter förre liökerihandlaren
Georg Lundkvist från Malmö;

47:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, angående
användande av överskott i Djurgårdskassan till säkerställande under
år 1920 av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift;

48:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majds proposition angående
anvisande af anslag å tilläggsstat för år 1919 under fjärde huvudtiteln
för bestridande av merkostnader för vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset
i Stockholm;

49 :o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
personligt lönetillägg in. m. åt generalfältläkaren F. J. Laner;

50:o) av den 22 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
uteslutande av vissa bestämmelser i avtal den 12 mars 1917
mellan kronan och Stockholms stad angående mark i Djurgårdsstaden och
vid Kaknäs;

51:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utvidgning av länsstyrelsens i Gäfleborgs län ämbetslokaler m. m.;

52:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med
förslag om ändring av § 10 mom. 1 i telefonreglementet den 29 nov. 1915;

53:o) av den 2il april, i anledning av Kungl. Maj.ds proposition angående
omorganisation av kammarkollegium in. m. jämte eu i ämnet
väckt motion;

54:o) av den 25 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss ändring i dispositionen av det vid 1914 års senare riksdag
beviljade anslag för stärkande av det fasta kustförsvaret;

Riksdagsbeslutet 1919.

55:o) av den SO april, i anledning av dels proposition i vissa punkter
under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen samt under samma
huvudtitel av propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1919, dels
ock i särskilda propositioner nr 145, 168, 171, 188 och 281 gjorda
framställningar;

56:o) av den 2 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning åt biskoparna i Härnösands och Luleå stift för vissa
resekostnader;

57:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
lönetursberäkning för docenter vid statsuniversiteten samt Stockholms
och Göteborgs högskolor;

58:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avlöning åt lärare vid folkskolor och vissa andra skolor under
tjänstgöring till rikets försvar m. m.;

59:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillerkännande åt pastorn vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö av
ett andra ålderstillägg;

60:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
utökning av det till statens uppfostringsanstalt å Bona hörande
jordområde m. in.;

61 ro) av samma dag, i anledning af Kungl. Maj.ts proposition angående
medgivande för hospitalsläkaren P. H. N. Sjöbring och liospitalssysslomannen
E. O. Högberg att komma i åtnjutande av de från och med
år 1919 fastställda avlöningsförmåner för läkar- och kontorspersonalen vid
statens hospital och asyler;

62:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
medgivande för vissa befattningshavare inom skogsstaten att komma
i åtnjutande av de från och med år 1919 fastställda avlöningsförmåner
för skogsstatens ordinarie personal;

63:o) av samma dag, i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående
försäljning till staden Yarberg av den till Lindhovs kungsgård i
Hallands län hörande ön Getterön;

64:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
höjning i arvodena till avvittringslantmätare;

65ro) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrat förfaringssätt beträffande emottagande och utbetalande av
medel, som genom befälets försorg för manskap vid armén eller marinen
insättes i postsparbanken;

Riksdagsbeslutet 1919.

66:o) av den G maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande
av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark;

67:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:t proposition angående
upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfyndigheter
å kronojord;

68:o) av samma dag. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor;

69:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag till kostnader för laga skifte i Mässlingens by i Jämtlands län;

70:o) av samma dag, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
uppförande vid Alnarps egendom av en för professor K. II. NilsssonEliles
institution för ärftlighetsforskning avsedd lada m. m.;

71:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare bidrag ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond till anläggning
av en enskild väg inom Offerdals socken av Jämtlands län;

72:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter
från sådana egendomar.

73:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
försäljning av vissa områden till staden Eskilstuna m. m.;

74:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avhändande av vissa utav byggnadskommissionen för dubbelspåret
Könninge—Ström förvärvade markområden;

75:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter
från sådana egendomar;

76:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning till staden Nyköping av viss del av kronoegendomen
Östra Kungsladugården inom stadens område;

11:6) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag till kostnader för laga skiften å byn Laisvik samt hemmanen
Hällbacken nr 1 och Lövnäs nr 1 eller Kappen i Norrbottens län;

78:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av ett kronan tillhörigt område i Mosjö socken av Örebro län;

79ro) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter
från sådana egendomar;

Riksdagsbeslutet 1919.

80:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
. försäljning av den Yäxiö domkyrka tillhöriga lägenheten Lekamensgärdet
eller Kampen nr 2 i Yäxiö socken;

81:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utbyte av mark mellan kronan och aktiebolaget Skogaholms bruk;

82:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av kronans andel i Elinghems myr i Gottlands län;

83:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utbyte av mark mellan kronan och Klosters aktiebolag;

84:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa områden av kronoegendomen Näs kungsgård nr t
jämte Yttermera nr 1 och Bergsgärdet nr 1 i Kopparbergs län;

85:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av den kronan tillhöriga holmen Malipert invid Marstrand;

86:o) av den 9 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts under tilläggsstatens
för år 1919 femte huvudtitel gjorda framställning angående fortsatta åtgärder
under år 1919 i anslutning till det under neutralitetsvakten bedrivna
arbete;

87:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln
gjorda framställningar angående anslag till vanförevården;

88:o) av den 13 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts under tilläggsstatens
för år 1919 sjunde huvudtitel gjorda framställning angående utvidgning
av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler m. m.;

89:o) av den 20 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna
m. m. jämte i ämnet väckta motioner;

90:o) av den 24 maj, i anledning av väckta motioner om anslag till
bedrivande av upplysningsverksamhet i kommunala ämnen;

91:o) av den 21 maj, angående anvisande av anslag till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende;

92:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag till tryckning av doktorsavhandlingar;

93:o) av samma dag, angående anslag till undersökning av svenska
folkmål;

94:o) av den 23 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
docentinstitutionen vid universiteten i Uppsala och Lund samt Karolinska
medico-kirurgiska institutet;

95:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angå Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 5

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1919.

ende tillfällig lönereglering under år 1919 för vissa befattningshavare ä
ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ävensom angående förstärkning
av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom samma
förvaltning samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel jämte i
ämnet väckta motioner;

96:o) av den 24 mag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp
åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner;

97:o) av den 27 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om reglering av vissa inom statsförvaltningen
anställda kvinnliga biträdens avlöningsförmåner m. m.;

98:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om anslag till inköp
åt förre bromsaren I. Konrad Lundin av ett par konstgjorda ben.

99:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förhöjt statsbidrag till vissa alkoholistanstalter;

100:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare statsbidrag till driftkostnaderna under år 1918 vid erkända
alkoholistanstalten hemmet Gunnarskog;

101:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
visst undantag från det i åtskilliga fall stadgade förbud att med civil
befattning förena annan tjänst å rikets stat;

102:o) av samma dag, angående de i regeringsformens 63 g föreskrivna
kreditivsummor;

103:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts under riksstatens
för år 1920 fjärde huvudtitel gjorda framställning angående fullföljande
av arbetena å kasärnetablissemang för femton infanteriregementen;

104:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
personlig tjänst hos skolöverstyrelsen för extra biträdet C. H. Nilsson;

105:o) av den 28 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
räntefria studielån;

106:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av vissa löneförhållanden inom hovrätterna och nedre justitierevisionen; 107:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av medel till beredande av tvångsuppfostran åt minderåriga
förbrytare m. m.;

108:o) av samma dag, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t under
andra huvudtiteln av statsverkspropositionen och propositionen om tilläggs -

Riksdagsbeslutet 1919.

stat för år 1919 gjorda framställningar angående anslag för beredande av
tillfällig förstärkning av Göta hovrätts samt bovrättens över Skåne och
Blekinge arbetskrafter;

109:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg för år 1919 åt biskoparna i Härnösands stift E. F.
Lönegren och i Luleå stift O. Bergqvist;

110:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till grunder för krigstidsunderstöd under ecklesiastik året 1919—
1920 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt
vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner;

lll:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp
åt befattningshavare i statens tjänst m. m., i vad den angår pensionsoch
iudragningsstaterna;

112:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d.
befattningshavare i statens tjänst m. H. pensionärer m. in.;

113:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.;

114:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg för år 1918 å vissa jämlikt lagen den 12 mars 1886 angående
ansvarighet för skada i följd av järnvägsdrift utgående ersättningar;

115:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om
disponerande för arméns räkning av sängplatser vid länslasarettet i Linköping;

116:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg för år 1919 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare;

H7:o) av den SO maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter
från sådana egendomar;

118:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnaderna för
odlingsorganisationen;

119:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning i fråga om bidrag till vissa odlingsföretag;

120:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av kronan tillhörig tomtdel i Marstrand;

Riksdagsbeslutet 1919.

121:o) av samma dag, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående
försäljning av kronan tillhörig tomtdel i Marstrand;

• l22:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överflyttande av medel från jämtländska renbetesfj allena skogsfond till
Västerbottens och Norrbottens lappfonder.

123:o) av samma dag, i anledning av utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar
angående ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. m.;

124:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
179 angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter
från sådana egendomar, punkt 10, jämte en i ämnet väckt motion;

125:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning till Västerås stad av visst område av kronoegendomen Johannisbergs
kungsladugård nr 1—7 med Gränsta nr 1 och 2 i Västmanlands län;

126:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg och dyrtidshjälp
åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta
motioner, allt i vad rör jordbruksärenden;

127:o) av den 31 maj, i anledning av väckt motion angående lönereglering
för häradshövdingarna;

128:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet;

129:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln
av statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat för år
1919 gjorda framställningar angående anslag till folksanatorierna;

130:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av ytterligare medel till uppförande av nybyggnad för
patent- och registreringsverket;

131 ro) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig förhöjning i dagavlöningen för manskapet vid armén in. m.;

132:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig förhöjning i dagavlöningen för visst manskap vid marinen;

133:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal vid armén;

134:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring åt viss personal vid marinen;

135:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
särskild tjänstårsberäkning i fråga om tillfällig löneförbättring för
vissa underofficerare av 2:a graden vid kustartilleriet;

Riksdagsbeslutet 1919.

136:o) av samma dag, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring åt öververkmästaren J. F. Engblom;

137:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om inlösen till
staten av elektriska belysningsanordningar i vissa kasärnetablissemang;

138:o) av den 3 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig lönereglering under år 1919 för vissa befattningshavare å
ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ävensom angående förstärkning
av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom samma
förvaltning samt till vikariatsersättning m. m. anvisade medel i vad rör
jordbruksärenden;

139:o) av den 4 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bemyndigande för Kungl. Maj:t att för beredande av lokaler åt rikets
allmänna kartverk inköpa fastigheten nr 3 i kvarteret Eken med adressnr
4 vid Engelbrektsgatan i Stockholm;

140:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förhöjning av det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier
m. m.;

14l:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inhämtande av riksdagens medgivande, att vissa ersättningsbelopp må
få utbetalas av anslaget till tullverket;

142:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig lönereglering under år 1919 för vissa befattningshavare å
ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ävensom angående förstärkning
av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom samma förvaltning
samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, i vad den
angår pensions- och indragningsstaterna;

143:o) av den 5 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län och
byggnadsstyrelsen m. m.;

144:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om utbetalande av
visst belopp till byggmästaren N. O. Nordlund såsom entreprenör för uppförande
av vissa byggnader för Hemsö kustartillerikår m. m.;

145:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa ändringar av gällande stat för vattenfallsstyrelsen;

L46:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring åt vissa befattningshavare vid kommunikationsverken; 147:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riks -

38 Riksdagsbeslutet 1919.

statens för år 1920 första huvudtitel, innefattande anslagen till kungl hovoch
slottsstaterna;

148:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tillläggs
statens för år 1919 första huvudtitel, innefattande anslagen till kungl.
hov- och slottsstaterna;

149:o) av den 11 juni, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1920 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsdepartementet; 150:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1919 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsv
ar sdepartementet;

151:o) av samma dag, i anledning av lvungl. Maj:ts i propositionen
om tilläggsstat till riksstaten för år 1919 gjorda framställning om låneunderstöd
till svenska diakonissällskapet för uppförande å Yiebäck av ett fjärde
skyddshem;

152:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av ytterligare rörelsekapital för bränslekommissionen;

153:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående statsverkets kapitalökningsfond m. m.;

154:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majt:s i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för oförutsedda utgifter;

155:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för täckande av viss del av statens järnvägars driftförlust
under år 1918;

156:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare;

157:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingeniörer;

158:o) av samma dag, i anledning av väckta motioner om restitution
av arvsskatt, som Stockholms högskola vid mottagande av Ileckscherska
donationen erlagt;

159:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till arbetslöshetens bekämpande jämte en i ämnet väckt motion ;

160:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ny stat för statens veterinärbakteriologiska anstalt m. m.;

161 :o) av samma dag, i anledning av vissa i nionde huvudtiteln av
årets statsverksproposition gjorda framställningar angående statens skogsförsöksanstalt
m. m.;

Riksdagsbeslutet 1919.

162:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användning av besparingar, som uppkommit å vissa till styrelsens för
skogsliögskolan och statens skogsförsöksanstalt ställda anslag;

163:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
disponerande av 1918 åi*s avkastning av statens hästavelsfond;

164:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
driftkostnader under år 1920 för egnahemslånefonden;

165:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
byggnadslån och odlingsbidrag till innehavare av vissa krononybvgger
i Norrbottens län;

166:o) av samma dag, i anledning av utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar
angående anslag till åtgärder för linodlingens befrämjande;

167:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring i tiden för återbetalning av ett aktiebolaget svenska linberedningssällskapet
tilldelat lån ävensom en i ämnet väckt motion;

168:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utbyte av den till länslasarettet i Västerås upplåtna mark mot viss
nämnda stad tillhörig donationsjord;

169:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
driftkostnaderna under år 1920 för statens domäner ävensom två i
ämnet väckta motioner;

170:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillägg till gällande grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner; 171

:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändringar i gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar;

172:o) av samma dag, angående vissa pensioner och understöd;

17 3: o) av den 12 juni, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1920 andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet
;

174:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tillläggsstatens
för år 1919 andra huvudtitel, innefattande anslagen till
justitiedepartementet;

175:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under
riksstatens för år 1920 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet
;

176:o) av samma dag. angående regleringen av utgifterna under till -

40 Riksdagsbeslutet 1919.

läggsstatens för år 1919 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till

finansdepartementet;

177:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1920 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet
;

178:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tillläggsstatens
för år 1919 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till

ecklesiastikdepartementet;

179:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;

180:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tillläggsstatens
för år 1919 nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet
;

181:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
gemensamt lönesystem samt lönereglering för postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk jämte i ämnet väckta
motioner;

182:o) av samma dag, i anledning af Kungl. Majrts proposition med
förslag i fråga om antalet av vissa befattningar vid postverket m. m.;

183:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag i fråga om antalet av vissa befattningar vid telegrafverket m. m.;

184:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag i fråga om antalet av vissa befattningar vid statens järnvägar;

185:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen samt i fråga om antalet
av vissa befattningshavare vid statens vattenfallsverk;

186:o) av samma dag, i anledning af Kungl. Majits- under fjärde och
femte huvudtitlarna av statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat
för år 1919 gjorda framställningar angående anslag för beredande av
semester åt vid lånt- och sjöförsvaret anställda arbetare;

3 87 :o) av samma dag, i anledning av väckt motion om statsbidrag
till riksföreningen för landsbygdens elektrifiering u. p. a. för anställande
av sakkunnig personal;

188:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor;

189:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till åtgärder i prisreglerande syfte jämte i ämnet väckta
motioner;

Riksdagsbeslutet 1919.

190:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändringar i staten för veterinärhögskolan m. m.;

191:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
anslag till lantbruksskolor, lantmannaskolor och landtkushållsskolor;

192:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
vissa egnahemsväsendet berörande frågor jämte i ämnet väckta motioner;

193:o) av den 12 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avsättning å 1920 års riksstat för tillfällig lönereglering under år
1920 för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen
ävensom för förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel;

194:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag till riksdags- och
revisionskostnader;

195:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag till räntor å statsskulden;

196:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande för år 1920 av anslag för
avbetalning å statsskulden;

197:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om
ställande till Kungl. Maj:ts förfogande av medel att i fall av behov tagas
i anspråk å tid, då till följd av riksdagens fortvara de i 63 § regeringsformen
omförmälda kreditiv icke få lyftas;

198:o) av den 13 juni, angående reglering av utgifterna för kapitalökning
för år 1920 i vad angår jordbruksärendena;

199:o) av samma dag, angående reglering av utgifterna för kapitalökning
å tilläggsstat till riksstaten för år 1919 i vad rör jordbruksärenden ;

200:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till lantmäteriväsendet m. m.;

201 :o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1920 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;

202:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tillläggsstatens
för år 1919 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet
;

203:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
för år 1920 i avseende å post- och telegrafverken samt statens
järnvägar och vattenfallsverk;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 1 avd, 1 käft. 6

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1919.

204:o) av samma dag, angående reglering av utgifterna för kapitalökning
å tilläggsstat till riksstaten för år 1919 i avseende å post- och
telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk;

205:o) av deri 14 juni, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1920 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet
;

206:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tillläggsstatens
för år 1919 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet
;

207:o) av den 18 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av anslag till täckande av statens järnvägars driftförlust;

208:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om
återbetalning av tillfälliga lånemedel m. m.;

209:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
om tilläggsstat för år 1919 gjorda framställning om avsättning till statsverkets
fond av rusdrycksmedel;

210:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående avsättning för år 1920 till statsverkets
fond av rusdrycksmedel;

21 l:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om
avsättning på 1920 års riksstat av medel till en statsverkets kapitalökningsfond; 212:o)

av den 19 juni, med överlämnande av riksstat för år 1920
samt tilläggsstat till riksstaten för år 1919;

213:o) av samma dag, angående statsregleringen för år 1920;.

214:o) av samma dag, angående regleringen av tilläggsstaten till riksstaten
för år 1919;

215:o), av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
pensionsunderlag för länsveterinärer;

216:o a) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under
riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna; 216:o

b) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under
tilläggsstatens för år 1919 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till
pensions- och indragningsstaterna;

217:o) av den 20 juni, med reglemente för riksgäldskontor;

218:o) av samma dag, till fullmäktige i riksgäldskontor med reglemente
för riksgäldskontoret.

Riksdagsbeslutet 191.9.

% 41.

På grund av §§62 och 64 regeringsformen hava vi prövat statsverkets
behov och därvid, under förutsättning att några på statsregleringen inverkande
beslut icke varda av innevarande riksdag fattade, bestämt statsverkets
utgifter för nästkommande år ocli intill dess ny statsreglering vidtager sålunda:

	Utgifter.			1 Kronor
Verkliga utgifter:
	Ordinäre anslag	Extra anslag	Summa
I. Första huvudtiteln ____________	1,346,000	68,000	1,403,000
II. Andra » ......	8,141,295	2,797,305	10,938,600
III. Tredje »	2,600,850	708,450	3,309,300
IV. Fjärde > ...........	67,074,608	17,385,702	84,460,400
V. Femte > ............	27,274,260	6,973,350	34,247,600
VI. Sjätte » ............	26,925,960	28,571,940	55,497,900	1
\| VII. Sjunde » ...........	27,843,974	7,725,026	35,669,000
I VIII. Åttonde » ...........	70,987,812	10,128,988	81,116,800
IX. Nionde » ............	12,261,736	25,706,665	37,967,400	I
X. Tionde >	16,129,998	4,071,168	19,201,166
Säger	259,685,572	104,125,694	363,711,166	1
! XI. Oförutsedda utgifter...........			500,000
! XII. Riksdags- och revisionskostnader m. m......		2,695,200	1
XIII. Räntor å statsskulden m.	m..........................		75,271,900
XIV. Tillfällig lönereglering för	vissa befattningshavare inom dei
civila statsförvaltningen XV. Dvrtidstilläesr ........ ......	in. m..................		4,575,000
		116,000,000	562,753,266
Utgifter för kapitalökning:
	Att täckas av	Summa
	lånemedel	andra stats-inkomster
XVI. Statens affärsverksamhet ...	89,816,950	423,384	90,240,334
XVII. Statens utlåningsfonder ...	17,700,000		17,700,000
XVIII. Avbetalning å statsskulden		5,819,600	5,819,500
XIX. Statsverkets fond av rus-
drycksmedel ................		6,160,000	6,160,000
XX. Återbetalning av tillfälliga
lånemedel ...... ..........		26,226,000	25,225,000
Säger	107,616,960	37,627,884	145,144,834	145,144,834
			Summa	707,898,100

44 Riksdagsbeslutet 1919.

Till bestridande av nämnda utgifter hava vi beräknat följande:

Inkomster. A. Egentliga statsinkomster: I. Skatter ..................................		Kronor
496,441,000
II. Uppbörd i statens verksamhet ________________________________	........... 6,926,100
III. Diverse inkomster...............................................	2,429,431	504,795,531
B. Inkomster av statens produktiva fonder: I. Statens affärsverksamhet............................................. II. Statens aktier .........................................	............... 79,900,000 .............. 7,731,250
III. Statens utlåningsfonder (överskott) _________________________	.............. 5,469,700
IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel.....................	........... 360,000	93,460,950
C. I anspråk tagna kapitaltillgångar: I. Uppkomna av egentliga statsinkomster............	36,000
II. Uppkomna av lånemedel_____________________________ _________	1,076,000	1,111,000
1). Lånemedel: I. Fast upplåning ......................................	102,381,950
II. Tillfällig upplåning ...................................	..... ...... 6,148,669	108 530 619
Summa	707,898,100

Vidare hava vi med anledning av utav Kungl. Maj:t till riksdagen gjord
framställning på tilläggsstat till riksstaten för år 1919 beräknat följande:

Utgifter.		Kronor
Verkliga utgifter:	Extra anslag
I. Första huvudtiteln............................................................................	143,000
II. Andra » .........................................................................	8,169,700
III. Tredje » ............................................................................	1,536,075
IV. Fjärde • ....... .............. ................ ...............	35,694,966
V. Femte » ...........................................................................	22,136,120
VI. Sjätte > ..........................................................	26,107,846
VII. Sjunde » ...........................................................................	38,684,803
Vill. Åttonde * ...................................................... .............	32,494,970
IX. Nionde » ...........................................................................	86,317,762
X. Tionde » ....................... .............	17,860,826
Säger	268,036,066
XI. Statens järnvägar . ______________________________________________________________________	26,000,000	293,036,055

Riksdagsbeslutet 1919.

Utgifter för kapitalökning:	Kronor
XII. Statens affärsverksamhet.... XIII. Tillfällig försträckning åt	Att täckas av	Summa	106,792,200
lånemedel	andra statsinkomster
68,477,200 26,300,000 1,960,000 66,000	20,000,000	68,477,200 26,300,000 1,960,000 20,000,000 65,000
XIV. Statens utlåningsfonder ... XV. Statsverkets fond av rus-drycksmedel .................
XVI. Låneunderstöd ....................
Säger	86,792,200	20,000,000	106,792,200
	Summa	399,828,256

Till bestridande av nämnda å tilläggsstaten upptagna utgifter hava vi
beräknat följande:

Inkomster. A. Egentliga statsinkomster:		Kronor

I. Skatter..........................................................	........... 28,000,000
II. Uppbörd i statens verksamhet ..................................	450,100
III. Diverse inkomster ......................................................	416,000	28,866,100
B. I anspråk tågna kapitaltillgångar:
I. Uppkomna av egentliga statsinkomster___________________		279,119,956
C. Lånemedel:
I. Fast upplåning ............................................................	............... 60,427,200
II. Tillfällig upplåning .................................................	...... 31,416,000	91,842,200
	Summa	399,828,256

§ 42.

Vi hava besluta, att vid statsregleringen för nästkommande år de i
rikets ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å
dispositionen av besparingar å huvudtitlarna fortfarande skola bliva gällande,
dock med iakttagande dels att behållningar, som å anslag till ny -

Riksdagsbeslutet 1919.

inrättade tjänstebefattningar uppstå, innan dessa första gången tillsättas,
skola tillföras statsverkets kassafond, dels ock att hinder ej möter att även
under pågående riksdag på nämnda sätt disponera besparingarna.

§ 43.

Sedan lvungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober
1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt; och

2) förordning om ändring i vissa delar av förordningen samma dag
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, hava vi i skrivelse
den 18 juni tillkännagivit för lvungl. Maj:t, att vi, som icke kunnat oförändrat
godkänna Kungl. Maj:ts förslag till förordning om ändring i vissa
delar av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt,
antagit samma förslag med de ändringar i vad lvungl Maj:t föreslagit
beträffande 9 §, 18 § 1 mom. b), 19 § 2 och 3 mom. samt avdelning
5:o) i de vid förordningen fogade särskilda anvisningar till ledning
vid taxeringen, att dessa stadganden erhålla i vår skrivelse införd lydelse,
samt med det tillägg, att avdelning 7:o) i berörda anvisningar erhåller
viss ändrad avfattning.

Yårt beslut i fråga om lvungl. Maj:ts förslag till förordning om ändring
i vissa delar av förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering hava vi i annat sammanhang anmält för Kungl. Maj:t.

§ 44.

Yi hava i skrivelse den 14 juni tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att
vi med bifall till av Kungl. Maj:t därom avlåten proposition antagit vid
propositionen fogade förslag till förordning om särskilda avdrag vid 1920
års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

§ 45.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om vissa, för
ernående av jämkningar i fördelningen av den kommunala skattebördan
erforderliga ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående
bevillning av fast egendom samt av inkomst, hava vi, såsom inhämtas av
vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 juni, beslutat,

fl«''i 9 § 1 momentet i gällande bevillningsförordning skall under be -

Riksdagsbeslutet 1919. 47

teckning d) införas ett tillägg av den lydelse vår skrivelse närmare utvisar
;

att 8 § 1 momentet och 12 § 2 momentet bevillningsförordningen
samt 9 och 10 §§ i de vid förordningen fogade »Särskilda anvisningar
till ledning vid taxeringen» skola erhålla den ändrade avfattning, som
jämväl finnes i vår skrivelse intagen;

samt att de ovan omförmälda stadgandena skola i sin nya lydelse
träda i kraft den 1 januari 1920.

§ 46.

I anledning av inom riksdagen väckt motion hava vi, på sätt vi i
skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 april anmält, anhållit, att Kungl. Maj:t
ville föranstalta om utredning, huruvida och i vad mån beskattningsbar
vinst genom avyttring av fast egendom må kunna kommunalt beskattas
inom den kommun, där egendomen ligger, även om säljaren eljest är för
sin inkomst skattskyldig å annan ort, samt för riksdagen framlägga det
förslag, som av utredningen kan föranledas.

§ 47.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj: t den 14 juni anmält, att vi, i
anledning av en inom riksdagen väckt motion, beslutat, att de av oss beslutade
tilläggen till respektive punkt 3:o i de vid förordningen den 28
oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt fogade särskilda anvisningar
till ledning vid taxeringen och 3 § av motsvarande anvisningar vid
bevillningsförordningen: »Har näringsidkare till någon — -— — — icke
vidtagits» skola ur författningarna utgå.

§ 48.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 mars utvisar, hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
särskilda bestämmelser om tiden för förvarande av vissa till ledning för
taxering avgivna deklarationer.

§ 49.

Genom avlåtna propositioner nr 259 och 301 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att antaga:

genom förstnämnda proposition vid propositionen fogade förslag till

Riksdagsbeslutet 1919.

1) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober
1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt; och

2) förordning om ändring i vissa delar av förordningen samma dag
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering,

samt genom sistnämnda proposition förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och
§ 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning; 2)

förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober
1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst; samt

3) förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 mom., 32 och 39
§§ samt 49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering.

Uti skrivelse nr 372 hava vi hos Kungl. Maj:t anmält vårt beslut
rörande det genom proposition nr 259 framlagda förslaget till förordning
om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst-
och förmögenhetsskatt.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 juni, hava
vi vid behandling, såvitt nu vore i fråga,- av förevarande propositioner

1) antagit de genom propositionerna framlagda förslag till förordningar,
innefattande ändringar i vissa delar av förordningen den 28 oktober
1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering med de avvikelser,
att 32 § och 36 § 2 momentet samt deklarationsblanketterna
skola erhålla i vår skrivelse avgivna ändrade lydelse;

2) för vår del antagit det genom proposition nr 301 framlagda förslag
till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8
mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning,
med den avvikelse att § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 skola erhålla viss i
skrivelsen omförmäld ändrad avfattning;

3) antagit Kungl. Maj:ts förslag till förordning om ändrad lydelse av
6 § i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom
samt av inkomst; samt

4) i anledning av herr Månssons i Erlandsro motion nr 414 i andra
kammaren anhållit, att Kungl. Maj:t ville, tilläventyrs i samband med pågående
förarbeten för kommunalskattereformen, föranstalta om en utredning
i motionens syfte samt, med eller utan sammanhang med blivande förslag
i kommunalskattefrågan, för riksdagen framlägga det förslag, som av utredningen
kan föranledas.

Riksdagsbeslutet 1919.

§ so.

Såsom vi i skrivelse den 14 juni tillkännagivit för Kungl. Maj:t, har
Kungl. Maj:ts proposition med förslag angående ändrade grunder för beskattning
av kooperativa föreningar icke blivit av oss bifallen.

§ Öl.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning
av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt
m. m. har icke blivit av osa bifallen, vilket vi i skrivelse
den 14 juni anmält för Kungl. Maj:t.

§ 52.

I skrivelse den 23 april hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
rätt till ränta vid restitution av utskylder m. m.

§ 53.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
av 1 och 3 §§ i förordningen den 19 november 1914 angående
stämpelavgiften har icke blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 16
juni för Kungl. Maj:t tillkännagivit.

§ 54.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående
stämpelavgiften, vilket vi i skrivelse den 27 maj tillkännagivit för Kungl.
Maj:t.

§ 55.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj.t den 18 juni, hava
vi i anledning av avlåten proposition antagit ett i vår skrivelse infört förslag
till förordning om vissa ändringar i förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften.

§ 56.

Vi hava bifallit Kungl, Maj:ts proposition med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 7

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1919.

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, vilket
vi i skrivelse den 18 mars tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 57.

I skrivelse den 14 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi i
anledning av avlåten proposition antagit en i vår skrivelse införd förordning
om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte
eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

§ 58.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 april hava vi tillkännagivit, att
vi i anledning av inom riksdagen väckta motioner angående höjning av
stämpelavgiften för spelkort beslutat, att nämnda stämpelavgift skall utgå
med en krona för varje kortlek samt tillämpas redan under innevarande
år från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, ävensom anhållit, att Kungl.
Maj:t ville förordna om den beslutade höjningens ikraftträdande vid den
tidpunkt under innevarande år, som Kungl. Maj:t kan finna lämplig.

§ 59.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni utvisar, hava
vi icke i alla delar kunnat bifalla Kungl. Maj:ts proposition, varigenom
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga propositionen bilagt förslag
till förordning om ändring i vissa delar af förordningen den 30 juni 1916
om krigskonjunkturskatt, utan hava vi antagit en förordning i ämnet av
lydelse, som inhämtas av vår nämnda skrivelse.

§ 60.

Med bifall till av Kungl. Maj:t avlåten proposition hava vi antagit
vid propositionen fogat förslag till förordning om rätt för Konungen att i
visst fall åsätta särskild tullavgift, vilket vi i skrivelse den 14 juni anmält
för Kungl. Maj:t.

§ 61.

Sedan Kungl. Maj:t i avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad lydelse åt
§§ 3, 7 och 12 i förordningen den 13 december 1912 angående tullre -

Riksdagsbeslutet 1919. Öl

stitution i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara, hava vi på sätt vår
skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 maj utvisar, med bifall till propositionen
antagit i vår skrivelse infört förslag till förordning i sagda ämne.

§ 62.

I skrivelse den 14 juni hava vi för Kungl. Maj:t anmält, att vi med
bifall till Kungl. Maj:ts proposition angående införselmonopol å socker
medgivit, att, därest Kungl. Maj:t finner omständigheterna så påkalla,
Kungl. Maj:t må äga föreskriva, att för tid, som Kungl. Maj:t bestämmer,
dock ej längre än till och med den 31 oktober 1920, införsel till riket
av socker icke må äga rum av annan än staten eller den eller dem, åt
vilken eller vilka Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt, ägande Kungl. Maj:t
i varje fall stadga de villkor för sådan överlåtelse, som må finnas erforderliga.

§ 63.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen den 11 oktober 1907
angående beskattning av socker in. m. hava vi i skrivelse den 29 april
tillkännagivit för Kungl. Maj:t, dels att vi icke kunnat oförändrat bifalla
det i propositionen intagna författningsförslaget utan för vår del antagit
det förslag till förordning om ändrad lydelse av 25 § 3, 4 och 6 mom.
förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker, som
upptages i den# till vår skrivelse fogade bilaga, dels meddelat bestämmelser
ifråga om kostnadsfri ledighet för förste kontrollörer och kontrollörer vid
sockerraffinaderierna, dels ock att vi icke bifallit Kungl. Maj:ts förslag, i
vad det avser godkännande av grunder för pensionering av förste kontrollörer
och kontrollörer vid raffinaderierna samt bestridande av kostnaderna
för pensioneringen.

§ 64.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
— under förutsättning att Svenska sockerfabriksaktiebolaget och mellersta
Sveriges sockerfabriksaktiebolag förbunde sig att till odlare av sockerbetor
för deras räkning under år 1919 utbetala ersättning i huvudsaklig överensstämmelse
med uti propositionen åberopade statsrådsprotokoll över jordbruksärenden
av chefen för jordbruksdepartementet förordade grunder —

52 Riksdagsbeslutet 1919.

antaga vid propositionen fogade förslag till kungörelse angående viss nedsättning
av sockerskatten.

I skrivelse den 8 mars hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att
vi, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande proposition, antagit ett i vår
skrivelse infört förslag till kungörelse angående viss nedsättning av sockerskatten.

§ 65,

I skrivelse den 13 maj hava vi tillkännagivit för Kungl, Maj:t, att
Kungl. Maj:ts proposition angående medgivande i visst avseende rörande
utförsel till Finland av viss mängd affinerat socker icke föranlett någon
vår åtgärd.

§ 66.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående restitution i vissa
fall av erlagda tobakslicensavgifter, vilket vi i skrivelse den 29 april anmält
för Kungl. Maj:t.

§ 67.

Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till förordning om visst undantag från
tillämpningen av stadgandet i 13 §4 mom. i förordningen den 11 oktober
1907 angående tillverkning av brännvin m. in.

Yi hava, såsom vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 februari utvisar,
bifallit denna proposition.

§ 68.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 juni utvisar, hava
vi i anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition antagit i vår
skrivelse införda förordningar om ändrad lydelse av 30, 31, 35 och 39
§§ i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin
samt om ändrad lydelse av 25 § i förordningen den 1 juli 1918 angående
handel med skattefri sprit.

§ 69.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om visst undantag
från bestämmelserna i 2 § förordningen den 11 oktober 1907 angående

Riksdagsbeslutet 1919.

tillverkning av brännvin, hava vi bifallit denna proposition, vilket vi i
skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 april anmält.

§ 70.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 maj, hava
vi, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
dels förordning angående försäljning för vissa ändamål av odenaturerad
sprit, framställd ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning, dels ock förordning
om ändrad lydelse av 12 § förordningen den 11 oktober 1907
angående tillverkning av brännvin, antagit i vår skrivelse införda förordningar
i berörda ämnen.

Härjämte hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t måtte, efter verkställd
utredning av de med sulfitspritens användande till förtäringsändamål sammanhängande
spörsmål, låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till
sådana ändrade bestämmelser angående tillverkning av brännvin, som avutredningen
må föranledas.

§ 71.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till dels förordning om spritdrycksaccis,
dels ock förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den
18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 maj hava vi anmält, dels att vi
icke kunnat oförändrat bifalla det framlagda förslaget till förordning om
spritdrycksaccis, utan för vår del antagit i vår skrivelse införd förordning
i ämnet, dels ock att vi antagit Kungl. Maj:ts förslag till förordning om
ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående statsverkets
fond av rusdrycksmedel.

§ 72.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition framlagt förslag till
förordning angående försäljning av pilsner m. in., hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse den 23 maj, i anledning av samma proposition för vår
del antagit vid vår skrivelse fogade förslag till

1) förordning angående försäljning av pilsnerdricka;

2) förordning angående ändrad lydelse av 3, 7, 23, 26 och 31 §§ i
förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker;

Riksdagsbeslutet 1919.

3) förordning angående ändrad lydelse av 1 och 25 §§ i förordningen
den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker; samt

4) förordning angående ändrad lydelse av 1, 2, 3, 6 och 11 §§ i förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av tillagade alkoholfria
drycker samt svagdricka.

§ 73.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 april anmält, att vi,
som icke kunnat oförändrat bifalla Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig
höjning av postavgifterna m. m., beslutat i enlighet med det i propositionen
framlagda förslaget med den ändringen, att i fråga om postbefordran
av paket mellan orter, förbundna med järnväg, skall i stället för den av
Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen gälla viss i vår skrivelse intagen
bestämmelse.

§ 74.

Sedan Kungl. Maj:t i den vid nu pågående riksdag framlagda propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov avgivit förslag i fråga
om beräkning av bevillningarna för år 1920 i enlighet med en i propositionen
intagen specifikation, hava genom olika propositioner framställts förslag
om vissa nya, till olika bevillningar hänförliga skatter samt om ändrade
grunder för vissa bevillningars utgående, bland annat i syfte att efter hand
genomföra inkomstens och förmögenhetens beskattande allenast under en
skattetitel. Riksdagen har numera fattat beslut i anledning av sist omförmälda
propositioner. Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 27 maj 1919
dagtecknad proposition, nr 406, med återkallande av tidigare gjorda förslag,
i den mån de strede mot de i sistnämnda proposition framställda,
föreslagit riksdagen, bland annat, att uppföra och beräkna vissa bevillningar
för år 1920 enligt en i propositionen intagen ändrad specifikation.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 juni hava
vi beräknat de särskilda bevillningarna sålunda, nämligen:

inkomst och förmögenhetsskatten till .................. 222,500,000 kronor

bevillning av fast egendom samt av inkomst till...... 3,800,000 »

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
till ............................................. 200,000 »

stämpelmedel till .......................................... 52,000,000 »

lastpenningar till .......................................... 800,000 »

Riksdagsbeslutet 1919.

krigskonjunkturskatt till ................................. 75,000,000 kronor

tullmedlen till ............................................. 70,000,000 >

sockerskatten till .......................................... 15,600,000 »

tobaksskatten till ..................................■....... 30,000,000 »

br änn vinstill verkningsskatten till ........................ 8,000,000 »

brännvinsförsäljningsmedel till ........................... 12,000 000 »

maltskatten................................................... l,80o’()00

punschskatten................................................ 1,000,000 »

Slutligen hava vi beräknat postverkets bruttoinkomster för år 1920
till 58,700,000 kronor.

§ 75.

Yi hava i skrivelse den 16 juni anmält för Kungl. Maj.t, att vi med
anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 2 om tilläggsstat till riksstaten
för år 1919 bland inkomsterna å samma tilläggsstat uppfört stämpelmedel till
belopp av 8,000,000 kronor samt spritdrycksaccis till belopp av 20,000,000
kronor eller tillhopa 28,000,000 kronor.

§*76.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni utvisar, hava
vi med bifall till av Kungl. Maj:t därom avlåten proposition antagit vid
propositionen fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 19
§ i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva.

§ 77.

Efter det Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen
att antaga propositionen bilagda förslag till dels förordning om statsverkets
kapitalökningsfond, dels ock förordning om ändrad lydelse av 42 § i förordningen
den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva, samt
yi uti särskild skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni meddelat, att vi
icke bifallit Kungl. Maj.ts proposition, i vad den avser förslag till förordning
om statsverkets kapitalökningsfond, hava vi uti skrivelse av samma
dag tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi ej heller kunnat bifalla propositionen
i övrigt.

Riksdagsbeslutet 1919.

% 78.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om undantag från
tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt
å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,
tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av stärkelse.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi anmält i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 15 februari.

§ 79.

Uti skrivelse den 12 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi
med bifall till av Kungl. Maj:t därom avlåten proposition antagit förslag
till

1) förordning om ändrad lydelse av §§ 16, 17, 18 och 20 i förordningen
om frihamn den 15 november 1907; samt

2) förordning om ändrad lydelse av § 19 mom. 1 förordningen om
frilager den 20 december 1912.

§ 80.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni, har
Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
av § l moment 2 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning
icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

§ 81.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i det för riksgäldskontoret fastställda reglemente givna
föreskrifter skola utgå från anslagen till riksdags- och revisionskostnader
m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt
uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 82.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom

Biksdag sbeslutet 1919.

sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

§ 83.

De anslag, som finnas i riksstaten för år 1920 uppförda under anslagsgrupperna
»XIII. Eäntor å statsskulden m. m.» och »XVIII. Avbetalning
å statsskulden» och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna,
äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

Det i samma års riksstat uppförda anslaget till »XX. Återbetalning
av tillfälliga lånemedel» står därjämte till riksgäldskontorets förfogande
under år 1920 för därmed avsett ändamål.

§ 84.

Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt lvungl. Maj:ts disposition
utbetalas de av riksdagen år 1919 beslutade samt i tilläggsstaten
för år 1919 och i riksstaten för år 1920 uppförda anslagen till utgifter,
att täckas av lånemedel.

§ 85.

De i paragraf 84 omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret, i
mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad statskontoret
beträffar å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å
resp. verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola
medlen, jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras
till vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel
uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel» och avföras
å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 86.

Det i riksstaten för år 1919 under »Utgifter för kapitalökning. Statens
utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna järn vägslånefonden»

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 sand. 1 avd. 1 käft. 8

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1919.

och »fonden för bibanor i västra delarna av riket», 1,500,000 kronor och
2,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att i sina räkenskaper omföra
från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar till dessa fonders konton.
Samtidigt skola beloppen uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel
»Lånemedel».

§ 87.

I avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag angående rätt för Konungen att i
vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt den
30 maj 1873.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 februari tillkännagivit,
att denna proposition av oss bifallits.

§ 88.

I skrivelse den 1 april hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att
vi i anledning av en av fullmäktige i riksbanken gjord hemställan för vår
del antagit en i vår skrivelse införd lag om ändrad lydelse av 13 och 25
§§ i lagen den 12 maj 1897 för Sveriges riksbank.

§ 89.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 februari,
hava vi, med bifall till av Kungl. Maj:t därom avlåten proposition, medgivit,
att riksbanken må för tiden till den 1 mars 1920 begagna den i
6 § andra stycket av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 omnämnda
rätten att utgiva sedlar till ett belopp av högst etthundratjugufem
miljoner kronor, utöver vad som finnes angivet i första stycket av samma
paragraf.

§ 90.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
rätt för Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad
sedelutgivningsrätt hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl.
Maj:t den 29 mars, antagit en lag i ämnet av den lydelse, vår skrivelse
utvisar.

Riksdagsbeslutet 1919.

§ 91.

Yi hava beslutit, att riksbankens för år 1918 tillgängliga vinstmedel,
8,186,434 kronor 34 öre, må bibehållas åt riksbanken till framtida disposition.

§ 92.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring
i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse hava vi,
på sätt vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 mars utvisar, för vår del
antagit en i skrivelsen införd lag i ämnet.

§ 93.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 mars, hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse
av 235 § i lagen om bankrörelse den 22 juni 1911.

§ 94.

Kungl. Maj:t har i avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om visst undantag från tillämpningen
av 49 § 1 mom. och 165 § 1 mom. lagen den 22 juni 1911
om bankrörelse.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 februari närmare
utvisar, bar denna proposition blivit av oss bifallen.

§ 95.

Med bifall till av Kungl. Maj:t därom avlåten proposition hava vi,
såsom inhämtas av vår skrivelse den 18 februari, antagit vid propositionen
fogat förslag till lag, innefattande tillfälligt undantag från gällande
inskränkningar i rätten att använda sparbanksvinst.

§ 96.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet, och

2) lag om ändring i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj it den 15 april utvisar, hava

60 Riksdagsbeslutet 1919.

vi icke kunnat i oförändrat skick godkänna de i propositionen innefattade
lagförslagen utan för vår del antagit i skrivelsen införda lagar i omförmälda
ämnen.

§ 97.

Yi hava i skrivelse den 30 maj tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att
vi i anledning av Kungl. Maj:ts därom avlåtna proposition dels antagit vid
propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 3, 4, 5 och 6 §§
i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, dels ock medgivit, att — utöver vad i 17 § av förenämnda lag
finnes stadgat i fråga om beräkning av tjänstår för erhållande av pension
— i sådant hänseende även må få beräknas tid, under vilken tjänstinnehavare
vid statens provningsanstalt innehaft befattning vid tekniska högskolans
materialprovningsanstalt.

§ 98.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition, varigenom Kungl. Maj:t
begärt vårt godkännande av en mellan Sverige och Korge den 5 februari
1919 avslutad konvention angående flyttlapparnes rätt till renbetning, vilket
vi i skrivelse den 7 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 99.

I skrivelse den 7 maj hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag innefattande bestämmelser
i anledning av konventionen den 5 februari 1919 mellan Sverige
och Norge angående flyttlapparnes rätt till renbetning.

§ 100.

Vi hava i skrivelse den 25 februari anmält för Kungl. Maj:t, att vi
antagit det vid avlåten proposition fogade förslag till lag om ändrad lydelse
av § 19 mom. 1 värnpliktslagen den 17 september 1914.

§ ioi.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
tillägg till § 27 mom. 4 värnpliktslagen den 17 september 1914
hava vi, som, enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 april när -

Iiiksdagsbeslutet 1919.

mare utvisar, icke kunnat i oförändrat skick godkänna det i propositionen
innefattade lagförslaget, för vår del antagit i skrivelsen införd lag i ämnet.

§ 102.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 april utvisar, hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition med förslag till
lag, innefattande ändring i 2 kap. 3 § kyrkolagen.

§ 103.

I anledning av inom riksdagen väckt motion hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars, anhållit, att Kungl. Maj:t
ville snarast möjligt låta verkställa utredning angående stiftsbandets upphävande
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill en sådan utredning
kan föranleda.

§ 104.

Av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 februari inhämtas, att vi
med anledning av inom riksdagen väckt motion för vår del antagit en i
vår skrivelse införd lag om ändrad lydelse av 10 § i lagen om reglering
av prästerskapets avlöning den 9 december 1910.

§ 105.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 juni, hava
vi icke kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring
m. m. utan för vår del antagit lag i ämnet av den lydelse vår skrivelse
närmare utvisar.

§ 106.

Yi hava i skrivelse den 4 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke
antagit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse
av 1 § utsökningslagen.

§ 107.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 maj anmält, att vi, som icke
kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 65 och 67 §§ utsökningslagen och lag om ändrad

62 Riksdagsbeslutet 1919.

lydelse av 30 § konkurslagen, för vår del antagit i vår skrivelse införda
lagar i berörda ämnen.

§ 108.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om fri rättegång; och

2) lag om ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 juni, hava
vi icke kunnat i oförändrat skick godkänna det i propositionen innefattade
förslaget till lag om fri rättegång utan för vår del antagit i vår skrivelse
införd lag i ämnet.

Angående propositionen, i vad den avser förslag till lag om ändrad
lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken, har vårt beslut
härutinnan meddelats Kungl. Maj:t uti särskild skrivelse av den 11 juni.

§ 109.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni hava vi anmält, att vi icke
kunnat i oförändrat skick godkänna Kuugl. Maj:ts proposition med förslag
till dels lag om fri rättegång, dels ock lag om ändrad lydelse av 16 kap.
10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken, utan att vi i anledning av propositionen
för vår del antagit lag i sistnämnda ämne av den lydelse vår skrivelse
utvisar.

§ no.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till lag angående förordnande av
rättegångsbiträde åt häktad, lag angående ändrad lydelse av 12 § i lagen
den 14 juni 1901 om vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen
om ändring i vissa delar av rättegångsbalken samt lag angående ändring
av 80 och 81 §§ i lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar och
rättegången därstädes.

Yi hava i skrivelse den 4 juni tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att
vi icke kunnat bifalla propositionen, i vad den avser förslaget till lag angående
ändrad lydelse av 12 § i lagen den 14 juni 1901 om vad iakttagas
skall i avseende å införande av lagen om ändring i vissa delar av
rättegångsbalken, och ej heller i oförändrat skick godkänna de i proposi -

Riksdagsbeslutet 1919. 63

tionen innefattade förslagen till lagar i övriga ämnen, utan att vi för vår
del antagit i vår skrivelse införda lagar angående förordnande av rättegångsbiträde
åt häktad samt angående ändring av 80 § i lagen den 23 oktober
1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes.

Såsom vi i vår berörda skrivelse tillkännagivit för Kungl. Maj:t, hava
vi därjämte anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes taga under övervägande,
huruvida och i vilken omfattning rätten att erhålla biträde må utsträckas
att avse även den, som blivit häktad på grund av bestämmelserna i lagen
angående lösdrivares behandling den 12 juni 1885, samt för riksdagen
framlägga det förslag, som av detta övervägande kan föranledas.

§ in.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni anmält, att vi i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i
lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 icke kunnat i oförändrat skick
godkänna det i propositionen innefattade lagförslaget, utan att vi för vår
del antagit i vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 112-

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till lag med vissa bestämmelser
mot illojal konkurrens samt lag om ändrad lydelse av 25 kap. 5 och 21
§§ strafflagen, hava vi, på sätt vi i skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 juni
anmält, icke kunnat i oförändrat skick godkänna de i propositionen innefattade
lagförslagen utan för vår del antagit lagar i berörda ämnen av den
lydelse, vår skrivelse närmare utvisar.

§ 113-

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 juni hava
vi icke kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse av 14, 15 och 23 §§ i lagen den 13
juni 1902 angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade
barn utan för vår del antagit i vår skrivelse införd lag i ämnet.

Härjämte hava vi hemställt, att Kungl. Maj:t ville taga i övervägande,
huruvida och på vad sätt barnavårdsnämnd, som är missnöjd med beslut
av styrelse för skyddshem rörande vanartat barns intagande å hemmet, må
medgivas att över beslutet anföra besvär.

Riksdagsbeslutet 1919.

§ 114.

Genom avlåtna propositioner nr 175 och 399 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att antaga dels genom den förra propositionen därvid fogat
förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 2, 9 och 37 §§ i lagen den 17
juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete, dels ock genom den senare
propositionen densamma bifogat förslag till lag om ändrad lydelse av 35 §
i nämnda lag.

I skrivelse den 13 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, som
icke kunnat i oförändrat skick godkänna det i propositionen nr 175 innefattade
lagförslaget, för vår del antagit lag i det genom propositionen framlagda
ämne av lydelse vår skrivelse närmare utvisar, ävensom att vi bifallit
det i propositionen nr 399 innefattade lagförslaget.

§ H5.

På sätt inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 april hava
vi i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om visst
undantag från tillämpningen av 21 § lagen den 16 oktober 1914 om tillsyn
å fartyg för vår del antagit en i vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 116-

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj.t den 15 april anmält, att vi bifallit
Kungl. Maj.ts proposition rörande förslag till lag med vissa bestämmelser
om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper.

§ 117-

Med bifall till av Kungl. Maj:t därom avlåten proposition hava vi,
såsom vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars utvisar, antagit vid
propositionen fogat förslag till lag med särskild bestämmelse att tills vidare
gälla i fråga om skydd för vissa främmande patent.

§ H8.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändringar i och tillägg
till lagen den 10 juli 1899 om skydd för vissa mönster och modeller.

Med tillkännagivande att denna proposition icke blivit av oss bifallen,
hava vi, såsom vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 april utvisar, anhållit,
att Kungl. Maj:t ville efter förnyad utredning låta utarbeta och för riks -

Riksdagsbeslutet 1919.

dagen framlägga förslag till ny lagstiftning om mönsterskydd, byggd på
den grundsatsen, att skyddet utsträckes att omfatta industrien i allmänhet.

§ H9.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till lag om rätt till litterära och musikaliska
verk, lag om rätt till verk av bildande konst samt lag om rätt till
fotografiska bilder.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 april tillkännagivit, att
vi, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna de genom propositionen
framlagda lagförslagen, i anledning av propositionen för vår del antagit i
skrivelsen införda lagar i ämnet.

Därjämte hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t

dels måtte taga under övervägande, i vad mån en särskild lagstiftning
om förlagsrätt är av behovet påkallad såsom komplement till lagstiftningen
om litterär äganderätt;

dels ock ville efter verkställd utredning taga i förnyat övervägande,
i vad mån och under vilka villkor alster av konsthantverk och konstindustri
må kunna beredas skydd enligt lagen om rätt till verk av bildande konst,
ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill övervägandet givit
anledning.

§ 120.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till lag om ändring i vissa delar
av vattenlagen, lag om flottning i allmän flottled, lag huru avgöras skall,
varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas,
lag om ändrad lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen samt lag om
ändrad tydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående
inteckning i fast egendom.

I skrivelse den 16 maj hava vi för Kungl. Maj:t dels tillkännagivit,
att vi icke kunnat i oförändrat skick godkänna de i förevarande proposition
innefattade lagförslagen utan för vår del antagit i vår skrivelse införda
lagar i berörda ämnen, dels ock anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta
verkställa utredning, huruvida och på vad sätt det genom lagstiftning eller
andra åtgärder må möjliggöras att i större omfattning än hittills tillvarataga
det i de allmänna flottlederna sjunkna virket, samt därefter för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 sand. 1 avd. 1 käft. 9

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1919.

§ 121.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till epidemilag, hava vi, såsom vi
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 maj anmält, icke kunnat i oförändrat
skick antaga det i propositionen innefattade lagförslaget utan för vår del
antagit i vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 122.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t dels föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående överflyttande
på hälsovårdsnämnd av kommunalnämnds åliggande i avseende å allmänna
hälsovården, dels ock begärt riksdagens yttrande över vid propositionen
fogat förslag till hälsovårdsstadga.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 maj hava vi anmält, dels att vi
antagit det i propositionen innefattade förslaget i förstnämnda ämne, dels
ock, beträffande förslaget till hälsovårdsstadga, att vi avgivit yttrande av
den lydelse, vår skrivelse närmare utvisar.

§ 123.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t begärt riksdagens yttrande
över vid propositionen fogade förslag dels till förordning om ändrad
lydelse av §§ 10 och 12 i lasarettsstadgan den 18 oktober 1901, dels ock
till förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i sjukstugestadgan den
18 oktober 1901.

Såsom vi i skrivelse den 2 maj anmält för Kungl. Maj:t hava vi
icke haft något att erinra mot de föreslagna förordningarna.

§ 124.

Sedan Kungl. Maj:t i till riksdagen avlåten proposition föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om lindring i de
mindre bemedlades kostnader för sinnessjukvård in. m., hava vi på sätt
vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 mars utvisar bifallit nämnda proposition,
dock med den ändring att lagens rubrik skall erhålla den lydelse,
vår skrivelse angiver.

§ 125.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag om anställande av distrikts -

Riksdagsbeslutet 1919.

barnmorskor m. m., hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl.
Maj:t den 14 mars, icke kunnat i oförändrat skick godkänna det i propositionen
innefattade lagförslaget utan för vår del antagit en i vår skrivelse
införd lag i ämnet.

§ 126.

Yi hava i skrivelse den 2 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående upphävande
av vissa bestämmelser i legostadgan.

§ 127.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser
mot oskälig arrendestegring och till lag om fortsatt tillämpning av lagen
den 28 juni 1918 innefattande tillägg till lagen om nyttjanderätt till fast
egendom den 14 juni 1907, vilket vi i skrivelse till Kungl. Maj:t den
17 maj anmält.

§ 128.

Yid behandling av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
innefattande ändring i 2 kap. 3 § lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom hava riksdagens kamrar stannat i olika beslut, i
följd varav förevarande fråga förfallit, vilket vi i skrivelse den 17 maj
tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 129.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 maj hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om inskränkning
för viss tid i rätten att överlåta fast egendom.

§ 130.

Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag om rätt i vissa fall för
nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 maj utvisar, har
denna proposition icke av oss bifallits.

Riksdagsbeslutet 1919.

§ 131.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 maj anmält, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av
6 kap. 11 § i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad.

§ 132.

Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition med förslag till lag
om fortsatt tillämpning av lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda
bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län har blivit av
oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 2 maj tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 133.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 april anmält, att vi i
anledning av inom riksdagen väckt motion anhållit, det täcktes Kungl.
Maj:t efter verkställd utredning taga under övervägande möjligheten och
lämpligheten av sådant undantag från gällande bestämmelser angående
jordavsöndring, att inom Kopparbergs län utsträckt möjlighet beredes att
för sammanläggning med fastighet, omfattande otillräcklig inägojord men
skog till husbehov, förvärva till annan hemmansdel hörande inägojord.

§ 134.

Såsom vi i skrivelse den 29 april anmält för Kungl. Maj:t, hava vi
i anledning av inom riksdagen väckt motion anhållit, det täcktes Kungl.
Maj:t efter verkställd utredning taga under övervägande lämpligheten av
sådan jämkning i den norrländska ägostyckningslagstiftningen, att säkerhet
vinnes för att ägolotternas behov av skogsanslag blir tillfredsställande tillgodosett,
och att splittring av befintliga besuttna bondejordbruk såväl vid
utläggning av jordbruksfastigheter så vitt möjligt förhindras som ock vid
styckning för egnahemsanläggningar inskränkes, så långt utan avsevärd
olägenhet är möjligt.

§ 135.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 mars hava vi anmält, att vi
icke kunnat i oförändrat skick godkänna av Kungl. Maj:t i avlåten proposition
framlagt förslag till lag angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning
och kolning av härbärge åt arbetarna m. m., utan att vi i

Riksdagsbeslutet 1919. 69

anledning av samma proposition för vår del antagit en lag i ämnet av
den lydelse vår berörda skrivelse utvisar.

§ 136.

Yi hava i skrivelse den 30 maj anmält för Kongl. Maj:t, att vi i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om inskränkning
för viss tid i rätten att bortföra stråfoder m. m. för vår del antagit
en i vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 137.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj hava vi anmält, att vi icke
kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om skyldighet i vissa fall att vid flottled anordna härbärgen åt
flottningsarbetarna, utan att vi för vår del antagit i vår skrivelse införd
lag i ämnet.

§ 138.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 februari,
hava vi, i anledning av inom riksdagen väckt motion, anhållit, att Kungl.
Maj:t ville låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till sådana
ändringar i gällande lagbestämmelser, att ett mera betryggande skydd mot
skada å hemdjur genom okynneshund beredes.

§ 139.

Vid företagen behandling av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 30 april 1918 om
fastställande av högsta pris å vissa varor under utomordentliga, av krig
föranledda förhållanden m. m. hava vi, som, på sätt vår skrivelse till
Kungl. Maj:t den 15 april utvisar, icke kunnat i oförändrat skick godkänna
det i propositionen innefattade lagförslaget, för vår del antagit i
vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 140.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag om fortsatt tillämpning av
lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

Riksdagsbeslutet 1919.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 april hava vi tillkännagivit, att
vi icke kunnat i oförändrat skick godkänna det i propositionen innefattade
lagförslaget utan för vår del antagit i skrivelsen införd lag i ämnet.

§ 141.

I avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen
den 26 april 1918 om förfogande över viss egendom under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden.

Såsom vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 april utvisar, hava vi,
som icke kunnat i oförändrat skick godkänna det i propositionen innefattade
lagförslaget, för vår del antagit i skrivelsen införd lag i ämnet.

§ 142.

Vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
fortsatt tillämpning av lagen den 17 april 1916 angående vissa utfästelser
rörande införsel och utförsel av varor m. m. hava vi, enligt vad vi i
skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 april anmält, icke kunnat i oförändrat
skick godkänna det i propositionen innefattade lagförslaget utan för vår
„ del antagit i vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 143.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 april hava vi anmält, att vi vid
företagen behandling av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lagar
dels angående fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud
i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes
orter, dels ock angående fortsatt tillämpning av lagen den 20 juni 1918
om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
svensk och utrikes ort icke kunnat i oförändrat skick godkänna de i
propositionen innefattade förslagen utan för vår del antagit i vår skrivelse
införda lagar i berörda ämnen.

§ 144.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående fortsatt tillämpning
av lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fåll mot överlåtelse av

Riksdagsbeslutet 1919.

fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av
aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.

På sätt vi i skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 april anmält, hava vi,
som icke kunnat i oförändrat skick godkänna det i propositionen innefattade
lagförslaget, för vår del antagit i vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 145.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 maj hava vi anmält, att vi i
anledning av därom avlåten proposition för vår del antagit i propositionen
framlagt förslag till lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av
skövling av skog å fastighet i enskild ägo.

§ 146.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 maj hava vi tillkännagivit, att vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning
av lagen den 20 juni 1913 angående vård av enskildes skogar på
Öland.

§ 147.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
ändrad lydelse av 1 och 35 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående
väghållningsbesvärets utgörande på landet, vilket vi i skrivelse den 30
maj thlkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 148.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 maj, hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ödebygdsvägar.

§ 149.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 april, hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till dels förordning om
ändrad lydelse av 5, 12 och 23 §§ i stadgan om skjutsväsendet den 22
juni 1911, dels förordning med vissa tillfälliga bestämmelser i fråga om
skjutsväsendet.

Riksdagsbeslutet 1919.
8 150.

I överensstämmelse med § 89 regeringsformen hava vi anmält våra
önskningar, hemställanden och förslag genom följande skrivelser:

l:o) av den 22 mars, angående beviljande av statsanslag till anordnande
av läkaremottagningar i vissa kommuner;

2:o) av den 24 april, angående ändring i gällande bestämmelser rörande
utlämnande från apotek av viss homöopatisk medicin;

3:o) av den 29 april, angående utfärdande av allmänna bestämmelser
rörande villkor för erhållande av tillstånd till lastautomobiltrafik;

4:o) av den 2 maj, angående utredning om åstadkommande av samverkan
mellan stat och kommun för övertagande helt eller delvis av föräldrar
nu åliggande skyldighet att för sina barn i folk- och småskolan bekosta
erforderlig skolmateriel;

5:o) av samma dag, angående åvägabringande av utredning och förslag
beträffande statsunderstöd åt den svenska manskörsången;

6:o) av den 7 maj, angående åstadkommande av en förbättrad arbetsstatistik; 7:o)

av samma dag, angående utredning om beredande av tillfälle för
gevärshantverkare att befordras till fanjunkare;

8: o) av samma dag, angående utfärdande av en förordning innefattande
vissa bestämmelser rörande saluförande av tvättmedel;

9:o) av samma dag, angående åstadkommande av utredning till förhindrande
av spel om penningar eller penningars värde;

10:o) av den 28 maj, angående åvägabringande av utredning beträffande
åtgärder för skapande av förbättrade kommunikationer med Tärna
socken och Yilhelmina sockens fjällbygd;

ll:o) av samma dag, angående utredning om organiserandet av insamling
och utforskning av den svenska allmogekulturen;

12:o) av den 4 juni, angående vidtagande av åtgärder för att på
bästa sätt främja skolans karaktärsfostrande verksamhet;

13:o) av den 11 juni, angående utredning, huruvida och på vad sätt
en förbättrad allmän pensionering av sjömän skulle kunna åvägabringas;

14:o) av samma dag, angående åvägabringande av utredning och förslag
i fråga om inrättande av professurer i nationalekonomi inom filosofiska
fakulteterna i Uppsala och Lund; samt

15:o) av den 18 juni, angående omarbetning av gällande järnvägstrafikstadga.

Riksdagsbeslutet 1919.

§ 151.

Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hava vi,
såsom inhämtas av vår skrivelse den 16 januari, jämlikt § 54 regeringsformen
och § 50 riksdagsordningen utsett särskilda deputerade att med
Konungen överlägga om ärenden, dem han prövar böra hemliga hållas.

§ 152.

Sedan en av de män, vilka den 16 januari av oss utsetts till särskilda
deputerade att jämlikt § 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen
med Konungen överlägga, avlidit, hava vi, såsom inhämtas av
vår skrivelse den 17 maj, valt en deputerad i den avlidnes ställe.

§ 153.

Enär fullmäktige i riksbanken med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag,
hava vi tillerkänt bemälda fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen
under år 1917 av bankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor
i orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade
i fullmäktiges propokoll från och med den 15 januari 1918 till
och med den 9 januari innevarande år.

§ 154.

Då vi funnit fullmäktige i riksgäldskontoret hava med nit och omsorg
handhaft sitt uppdrag, hava vi tillerkänt fullmäktige ansvarsfrihet dels för
den av riksdagens år 1918 församlade revisorer granskade förvaltningen av
riksgäldskontoret under år 1917, dels ock för alla beslut och åtgärder, som
finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den 15 januari
1918 till och med 9 januari innevarande år.

§ 155.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi kallat revisionssekreteraren m. m. juris kandidaten Berndt
Nils Kobert Lilienberg att vara riksdagens justitieombudsman samt häradshövdingen
m. m. juris kandidaten Nils Wihlborg att i justitieombudsmannens
ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall, nämnda grundlagar
omförmäla.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 1 avd. 1 höft. 10

(Riksdagsbeslutet,)

74 Riksdagsbeslutet 1919.

§ 156.

I enlighet med §§96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen
hava vi kallat hovrättsrådet m. m. juris kandidaten Gustaf
Ferdinand Lindstedt att vara riksdagens militieombudsman samt expeditionschefen
m. m. Bror Carl Hasselrot att i militieombudsmannens ämbete
inträda eller detsamma utöva i de fall nämnda grundlagar omförmäla.

§ 157.

På grund av § 72 regeringsformen samt §§71 och 73 riksdagsordningen
hava vi valt två fullmäktige i riksbanken samt ordförande och två
fullmäktige i riksgäldskontoret ävensom suppleanter för riksdagens samtliga
fullmäktige i dessa verk.

§ 158.

Vid en uppkommen ledighet bland de män, som jämlikt § 108 regeringsformen
och § 70 riksdagsordningen den 19 april 1918 utsetts att
jämte riksdagens justitieombudsman utöva vård över tryckfriheten, hava vi
den 4 april i laga ordning utsett redaktören, filosofie licentiaten O. F. von
Zweigbergk till kommitterad för tryckfrihetens vård.

§ 159.

Vi hava tillerkänt styrelsen för riksdagsbiblioteket ansvarsfrihet för
förvaltningen av nämnda bibliotek under tiden september—december månader
år 1918.

Till yttermera visso, att vi allt detta, som här förut skrivet står,
sålunda beslutit, vidtagit och beviljat, hava vi, svenska folkets valda ombud,
velat med våra namns underskrivande sådant styrka och bekräfta,
vilket skedde i Stockholm den tjugonde dagen i juni månad året efter
Kristi börd det nittonhundrade och på det nittonde.

Riksdagsbeslutet 1919.

Första kammaren:

Hugo Ha milton

Talman.

Herm. Lamm

v. Talman. Stockholms stad.

K. A. Wallenberg

Stockholms stad.

Ernst Trygger

Stockholms stad.

Ernst Klefbeck

Stockholms stad.

Johan Östberg

Stockholms stad.

K. Langenskiöld

Stockholms stad.

Charles Lindley

Stockholms stad.

Hjälmar von Sydow

Stockholms stad.

Fredrik Ström

Stockholms stad.

J. W. Broman

Stockholms stad.

G. Lagerbjelke

Stockholms län.

Fr. Fant

Stockholms län.

Emil Vasseur

Stockholms län.

Ernst Söderberg

Stockholms län.

Jacob T. Larsson

Stockholms län.

Th. Borell

Stockholms län.

0. M. Strömberg

Uppsala län.

H. Wachtmeister

Uppsala län.

Nils Alexanderson

Uppsala län.

Ernst Lindblad

Södermanlands län.

C. E. Svensson

Södermanlands län.

Axel Modig

Södermanlands län.

Aug. Stålberg

Södermanlands län.

A. Åkerman

Södermanlands län.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

Johan Beck-Friis

Östergötlands län.

Gunnar Ekelund

Östergötlands län.

Herman Fleming

Östergötlands län.

Fr. Berglund

Östergötlands län.

Bror Ivjellgren

Östergötlands län.

J. A. Hedenström

Östergötlands län.

Carl Swartz

Norrköpings stad.

C. H. v. Mentzer

Jönköpings län.

J. W. Spens

Jönköpings län.

K. J. Gustafsson

Jönköpings län.

Riksdagsbeslutet 1919.

S. M. Petterson

Jönköpings län.

K. J. Ekman

Jönköpings län.

Aaby Ericsson

Kronobergs län.

Alexis Hammarström

Kronobergs län.

August Ljunggren

Kronobergs län.

Axel Rooth

Kronobergs län.

Adolf Roos

Kronobergs län.

Edv. Fleetwood

Kalmar län, norra delen.

Gust. Gustafsson

Kalmar län, norra delen.

Joll. Jeansson

Kalmar län, södra delen.

Carl Boberg

Kalmar län, södra delen.

A. E. Schyller

Kalmar län, södra delen.

Karl Stenström

Kalmar län, södra delen.

P. A. Forssman

Gottlands län.

A. Wachtmeister

Blekinge län.

J. Ingmansson

Blekinge län.

Hans Ericson

Blekinge län.

Axel Tengvall

Blekinge län.

Joh. Nilsson

Kristianstads län.

Gust. Eliasson

Kristianstads län.

Adolf Dahl

Kristianstads län.

J. A. Åkesson

Kristianstads län.

Nils Åkesson

Kristianstads län.

K. v. Geijer

Malmöhus län.

Helge Bäckström

Malmöhus län.

Bror Petrén

Malmöhus län.

F. E. Neess

Malmöhus lön.

J. P. Jesperson

Malmöhus län.

Olof Olsson

Malmöhns län.

Jöns Pålsson

Malmöhus län.

Nils Ant. Nilsson

Malmöhus län.

Wilh. Westrup

Malmöhus län.

J. Nyberg

Malmöhus län.

A. Antonsson

Malmö stad.

Nils Persson

Malmö stad.

Ivar Öhman

Malmö stad.

J. S. Almer

Hallands län.

J. B. Johansson

Hallands län.

Richard Hermelin

Hallands län.

J. A. Johanson

Hallands län.

M. Lyckholm

Göteborgs och Bohus län.

Eric Hallin

Göteborgs och Bohus län.

Sixten Neiglick

Göteborgs och Bohus län.

H. Wrangel

Göteborgs och Bohus län.

Riksdagsbeslutet 1919.

Ludvig Widell

Göteborgs och Bohns län.

Edv. Alkman

Göteborgs och Bohns län.

Otto Mannheimer

Göteborgs stad.

Gustaf Boman

Göteborgs stad.

Aug. Lillienau

Göteborgs stad.

Hjälmar Wijk

Göteborgs stad.

A. C. Lindblad

Göteborgs stad.

Alvsborgs län.

0. Silfverschiöld

Alvsborgs län.

Oskär Nyländer

Alvsborgs län.

C. Magnusson

Alvsborgs län.

Th. Köhlin

Alvsborgs län.

Hj. Kulting

Alvsborgs län.

Gustaf Kobb

Alvsborgs län.

Gust. Barthelson

Skaraborgs län.

August Bellinder

Skaraborgs län.

Wilhelm Gullberg

Skaraborgs län.

Ernst Hedenstierna

Skaraborgs län.

Edw. Larson

Skaraborgs län.

Ernst Lundell

Skaraborgs län.

Mauritz Hellberg

Värmlands län.

Gustaf Uggla

Värmlands län.

K. A. Nilson

Värmlands län.

Joh. Carlsson

Värmlands län.

Ake Ingeström

Värmlands län.

G. Gerhard Magnusson

Värmlands län.

J. Bergman

Värmlands län.

H. Hegardt

Örebro län.

Oscar Olsson

Örebro län.

Ad. Lindgren

Örebro län.

Anders örne

Örebro län.

G. H. von Koch

Örebro län.

Axel Vindahl

Örebro län.

Sam. Clason

Västmanlands län.

Adam Hult

Västmanlands län.

Alexander Hamilton

Västmanlands län.

L. E. Gezelius

Kopparbergs län.

Alfred Petrén

Kopparbergs län.

F. Holmquist

Kopparbergs län.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län.

Erik Dalberg

Kopparbergs län.

And. Pers

Kopparbergs län.

C. G. T. Wickman

Gävleborgs län.

Riksdagsbeslutet 1919.

Gävleborgs län.

Carl Ekman

Gävleborgs län.

C. Erik Lindström

Gävleborgs län.

Erik Jonsson

Gävleborgs län.

V. Tham

Gävleborgs län.

S. H. Kvarnzelius

Västernorrlands län.

J. G. Walles

Västernorrlands län.

Henric öhngren

Västernorrlands län.

Fritz Kaijser

Västernorrlands län.

E. A. Enhörning

Västernorrlands län.

Janne Schmidt

Västernorrlands län.

P. 0. Welander

Jämtlands län.

A. 0. Frändén

Jämtlands län.

C. J. v. Essen

Jämtlands län.

Västerbottens län.

Gustav Rosén

Västerbottens län.

Emil Lagerkvist

Västerbottens län.

J. A. Stenberg

Västerbottens län.

0. Bergqvist

Norrbottens län.

C. I. Asplund

Norrbottens län.

Paul Hellström Axel E. Fagerlin

Norrbottens län. Norrbottens län.

Andra kammaren:

•

Herm. Lindqvist

Talman.

Raoul Hamilton

v. Talman. Kristianstads län. Sydöstra
. valkretsen.

, Stockholms stad.

Arvid Lindman

Stockholms stad.

Erik Palmstierna

Stockholms stad.

Sven Löbeck

Stockholms stad.

Ernst Andersson

Stockholms stad.

Oskär Hagman

StockholmB stad.

Ernst Eriksson

Stockholms stad.

Riksdagsbeslutet 1919.

Gustav Möller

Stockholms stad.

Arne Forssell

Stockholms stad.

Ax. Sundling

Stockholms län. Södra valkretsen.

Martin Andersson

Stockholms län. Södra valkretsen.

K. Verner Karlsson

Stockholms län. Norra valkretsen.

Walter Kant

Uppsala län.

J. A. Hellberg

Södermanlands län. Norra valkretsen.

C. J. Johansson

Södermanlands län. Södra valkretsen.

P. Albin Hansson

Stockholms stad.

Jakob Pettersson

Stockholms län. Södra valkretsen.

S. J. Karlsson

Stockholms län. Södra valkretsen.

Stockholms län. Norra valkretsen.

K. A. Borg

Uppsala lön.

Uppsala län.

L. Aug. Schill

Södermanlands län. Norra valkretsen.

A. J. Bärg

Södermanlands län. Södra valkretsen.

Erik Nyländer

Stockholms stad.

G. W. Källman

Stockholms län. Södra valkretsen.

K. J. Söderberg

Stockholms län. Södra valkretsen.

Per Henning Sjöblom

Stockholms län. Norra valkretsen.

Uppsala län.

Södermanlands län. Norra valkretsen.

Gustaf Olsson

Södermanlands län. Södra valkretsen.

Algot Jungnell Carl Sjögren

Södermanlands län. Södra valkretsen. Östergötlands län. Norra valkretsen.

C. J. Johansson Karl Andersson

Östergötlands län. Norra valkretsen. Östergötlands län. Norra valkretsen.

Ivar Swartling

Östergötlands län. Norrköpings— Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets. Linköpings valkrets.

K. A. Westman

Östergötlands län. Södra valkretsen. Östergötlands län. Södra valkretsen.

Edvin Johanson J. A. Jonsson

Östergötlands län. Södra valkretsen. Jönköpings län. Östra valkretsen.

_S. P. Svanberg Oscar Carlström

Jönköpings län. Ostra valkretsen. Jönköpings län. Östra valkretsen.

Bernhard Nilsson C. O. Johanson

Jönköpings län. Västra valkretsen. Jönköpings län. Västra valkretsen.

Gustaf Johansson

Östergötlands län. Norra valkretsen.

.. C. G. Hammarskjöld

Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.

David Pettersson

Östergötlands län. Södra valkretsen.

Gottfrid Karlsson

Östergötlands län. Södra valkretsen.

Oscar Ericson

Jönköpings län. Östra valkretsen.

E. Räf

Jönköpings län. Västra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1919.

Erik Fast

Jönköpings län. Västra valkretsen.

M. Svensson

Kronobergs län. Östra valkretsen.

Reinh. Eliasson

Kronobergs län. Västra valkretsen.

A. V. Isaksson

Kalmar län. Norra valkretsen.

Pehr Aug. Andersson

Kalmar län. Södra valkretsen.

Axel Bökelund

Kalmar län. Södra valkretsen.

Karl Kahlström

Gottlands län.

Axel E. Lindvall

Blekinge län.

Carl Vilh. Carlson

Blekinge län.

Sv. Bengtsson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

L. A. Björklund

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Swen Persson

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Olof Olsson

Malmöhus län. Norra valkretsen.

Johan Jönsson

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Joh. G. Svensson

Kronobergs län. Östra valkretsen.

Frans Berggren

Kronobergs län. Östra valkretsen.

Henning Leo

Kronobergs län. Västra valkretsen.

Sig. A. Carlsson

Kalmar län. Norra valkretsen.

Karl Magnusson

Kalmar län. Södra valkretsen.

David Norman

Kalmar län. Södra valkretsen.

E. Moberger

Gottlands län.

Ulrik Leander

Blekinge län.

Ola Jeppsson

Blekinge län.

John Erlansson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Gust. Nilsson

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Olof Nilsson

Malmöhus län. Norra valkretsen.

Aug. Nilsson

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Axel Lindqvist

Kronobergs län. Östra valkretsen.

E. O. Magnusson

Kronobergs län. Västra valkretsen.

Axel Rune

Kalmar län. Norra valkretsen.

Alfr. Werner

Kalmar län. Norra valkretsen.

Enok Runefors

Kalmar län. Södra valkretsen.

K. J. Larsson

Gottlands län.

John Jönsson

Blekinge län.

A. H. Hansson

Blekinge län.

P. Nilsson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Lars Borggren

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Swen Jönsson

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Martin Holmström

Malmöhus län. Norra valkretsen.

Jons Jönsson

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Malmöhus län. Södra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1919.

Axel Pehreson

Malmöhus län. Södra valkretsen.

O. H. Waldén

Hälsingborg, Landskrona och Lund.

Värner Rydén

Malmö stad.

Joh. Nilsson

Malmö stad.

P. J. Persson

Hallanda län.

Anders Johansson

Hallnnds län.

Cornelius Olsson

Göteborgs och Bohns län. Södra
valkretsen.

B. Corneliusson

Göteborgs och Bohns län. Norra
valkretsen.

Oscar N. Olsson

Göteborgs, och Bohns län. Norra
valkretsen.

Edvard Lithander

Göteborgs stad.

Algot Sjöström

Göteborgs stad.

Harald Hallén

Älvsborgs län. Norra valkretsen.

Per Edvin Sköld

Malmöhus län. Södra valkretsen.

Malte Sommelius

Hälsingborg, Landskrona och Lund.

- Malmö stad.

A. Henrikson

Hallands län.

Anders Elisson

Hallands län.

Göteborgs och Bohns län. Södra
valkretsen.

Bernhard Olsson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

Oscar Osberg

Göteborgs och Bohus län. Norra
valkretsen.

Erik Röing

Göteborgs stad.

Alex. Thore

Göteborgs stad.

Julius Hedvall

Göteborgs stad.

Arthur Gustafson

Älvsborgs län. Norra valkretsen.

Malmöhns län. Södra valkretsen.

Martin Chr. Jensen

Hälsingborg, Landskrona och Lnnd.

Carl Lovén

Malmö stad.

Carl O. Strid

Hallands län.

Carl Hederstierna

Hallands läu.

G. W. Hansson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

K. A. Andersson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

Axel Ljungberg

Göteborgs och Bohus län. Norra
valkretsen.

Emil Kristensson

Göteborgs stad.

Wilhelm Björck

Göteborgs stad.

Axel von Sneidern

Älvsborgs län. Norra valkretsen.

S. Welin

Älvsborgs län. Mellersta valkretsen.

A. L. Johansson A. Danielsson _ And. Karlsson

Älvsborgs län. Mellersta valkretsen. Älvsborgs län. Mellersta valkretsen. Älvsborgs län. Mellersta valkretsen.

Axel Vennersten C. Edor Anderson Artur Ryberg

Älvsborgs län. Södra valkretsen. Älvsborgs län. Södra valkretsen. Älvsborgs län. Södra valkretsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 10 samt. 1 avd. 1 höft. 11

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1919.

S. E. Ljungkvist

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

C. Johanson

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

Carl O. Vahlstedt

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

S. A. Larsson

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

Karl Magnusson

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

Oscar Bogren

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

J. W. Billqvist

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

P. Aug. Månsson

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

K. M. Andersson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Emil Bengtsson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Helge Bäcklund

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Gustav Johanson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Alfred Persson

Värmlands län. Norra valkretsen.

Joh:s Hedström

Värmlands län. Norra valkretsen.

Emil Andersson

Värmlands län. Norra valkretsen.

Carl Jansson

Värmlands län. Ostra valkretsen.

L. J. Carlsson

Värmlands län. Östra valkretsen.

Gustaf Strömberg

Värmlands län. Östra valkretsen.

Lars Gustaf Larsson

VärmlandB lön. Östra valkretsen.

Nils Svensson

Värmlands län. Västra valkretsen.

J. P. Igel

Värmlands län. Västra valkretsen.

G. Flognfält

Värmlands län. VuBtra valkretsen.

Albert Mossberg

Värmlands län. Västra valkretsen.

A. P. Gustafsson

Örebro län. Norra valkretsen.

E. A. Nilson

Örebro län. Norra valkretsen.

Anders Anderson

Örebro län. Norra valkretsen.

Olof Nilsson

Örebro län. Norra valkretsen.

K. A. Sandberg

Örebro län. Norra valkretsen.

Edv. Uddenberg

Örebro län. Södra valkretsen.

.. E. L. M. Hedin

Örebro län. Södra valkretsen.

P. Ödströin

Örebro län. Södra valkretsen.

Carl A. Molin

Örebro län. Södra valkretsen.

Viktor Larsson

Västmanlands län. Östra valkretsen."

J. A. Andel Västmanlands

län. Östra valkretsen.

O. L. Johansson

Västmanlands län. Östra valkretsen.

Adolf Janson

Västmanlands län. Västra valkretsen.

C. J. Ericsson

Västmanlands län. Västra valkretsen.

C. R. Jansson

Kopparbergs län. Östra valkretsen.

L. J. Hagman

Kopparberg! län. Västra valkretsen.

Albert Zander Axel Gylfe

Västmanlands län. Västra valkretsen. Kopparbergs län. Östra valkretsen.

Bernh. Eriksson

Kopparbergs län. Östra valkretsen. Kopparbergs län. Västra valkretsen.

Fredr. O. Aarnseth

Kopparberg! län. Västra valkretsen. Kopparbergs län. Västra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1919.

H. Hansson A. Olsson L. Alvin

Kopparbergs län. Norra valkretsen. Kopparbergs län. Norra valkretsen. Kopparbergs län. Norra valkretsen.

Öl. Olsson Fabian Månsson A. J. Andersson

Gävleborgs län. Gästriklands valkrets. Gävleborgs län. Gästriklands valkrets. Gävleborgs län.* Gästriklands valkrets.

K. J. Karlsson Ernst Lindley Aug. Sävström

Gävleborgs län. Gästriklands valkrets. Gävleborgs län. Hälsinglands södra Gävleborgs län. Hälsinglands södra

valkrets. valkrets.

J. N. Svedberg Per Norin O. W. Edbom

Gävleborgs län. Hälsinglands södra Gävleborgs län. Hälsinglands norra Gävleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets. valkrets. valkrets.

Rob. Karlsson

Gävleborgs län. Hälsinglands norra Västernorrlands län. Medelpads
valkrets. valkrets.

P. J. Edberg

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

Ivar Vennerström

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

N. E. Smedberg

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

P. Lidström

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

Verner Hedlund

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

C. O. Johansson

Västernorrlands lan. Ångermanlands
södra valkrets.

Sten Berglund

Västernorrlands län. Ångerman''
landa södra valkrets.

Emil Molin i Dombäcksrnark Pell’. Bergström i Bäckland

o O o

Västernorrlands län. Ångerman- Västernorrlands län. Ångermanlanda
norra valkrets. lands norra valkrets.

C. J. Öberg

Västernorrlands län. Ångermnulands
norra valkrets.

Ing. Bergman

Jämtlands län. Södra valkretsen.

Johan Olofsson

Jämtlands län. Norra valkretsen.

Ad. Wiklund

Västerbottens län. Södra valkretsen.

Christian Ericson

Jämtlands län. Södra valkretsen.

N. O. Olsson

Jämtlands län. Norra valkretsen.

Västerbottens län. Södra valkretsen.

P. S. Hedlund

Jämtlands län. Södra valkretsen.

D. Viklund

Jämtlands län. Norra valkretsen.

J. Rehn

Västerbottens län. Södra valkretsen.

Ant. Wikström

Västerbottens län. Norra valkretsen.

W. Backström Olof Jonsson

Västerbottens län. Södra valkretsen. Västerbottens län. Norra valkretsen.

Ludwig Brännström Linus Lundström

Västerbottens län. Norra valkretsen. Norrbottens län. Södra valkretsen.

Ernst Hage

Norrbottens län. Södra valkretsen.

N. E. Nilsson P. Alb. Bäckman

Norrbottens län. Södra valkretsen. Norrbottens län. Norra valkretsen.

K. Bergström

Norrbottens län. Norra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 191!).

INNEHÅLL.

Sid.

Ingressen.............1

Kons titutionsutskottet.

§ 1. Ang. vilande förslag till ändringar i

grundlagarna..........1

§ 2. Ang. förslag till ändrad lydelse av §§ 12,

54 och 105 regeringsformen, §§ 38, 60,

65, 66 och 74 riksdagsordningen samt
§ 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen . 4

§ 3. Ang. förslag till ändrad lydelse av §§

16 och 106 regeringsformen samt § 38

mom. 2 riksdagsordningen.....8

§ 4. Ang. förslag till ändrad lydelse av § 17

mom. 1 riksdagsordningen.....10

§ 5. Ang. ändrad lydelse av § 21 riksdags -

ordningen ...........10

§ 6. Ang. förslag till ändrad lydelse av §§

60, 65 och 76 riksdagsordningen ... 11

§ 7. Ang. förslag till ändrad lydelse av § 2

4:o tryckfrihetsförordningen.....11

§ 8. Ang. förslag till ändrad lydelse av § 2

4:o tryckfrihetsförordningen.....12

§ 9. Ang. förslag till ändrad lydelse av § 2

4:o tryckfrihetsförordningen.....13

§ 10. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av 1 § och 18 § 11, 42, 55 och 66 punkterna
i lagen om val till riksdagen den

26 maj 1909 .......... 16

§11. Ang. lag om ändrad lydelse av §§ 66

och 68 i lagen om val till riksdagen . 16
§ 12. Ang. förslag till lag om fortsatt tillämpning
under år 1920 av bestämmelser om

Sid.

överlåtelse av äkta makes kommunala
rösträtt å den andra maken J'' . . . 16

§ 13. Ang. förslag till lag med vissa föreskrif- 1
ter i fråga om val under våren 1919 av
kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige
samt av landstingsmän .... 16

§ 14. Ang. ifrågasatta ändringar av förordningen
om kommunalstyrelse på landet
.............16

§ 16. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av §§ 64 och 56 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862 16

§16. Ang. lag om anstånd i visst fall med

upprättande av kommunal röstlängd. . 16

§17. Ang. dels lag om ordning och villkor
för ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning m. in., dels lag om ändrad lydelse
av §§ 1, 8, 11, 21, 23 och 36 i
förordningen den 21 mars 1862 om kyrko -

stämma samt kyrkoråd och skolråd . . 16

§18. Ang. lag om ändrad lydelse av § 4 i
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd i Stockholm den 20 november
1863 .......... 16

§19. Ang. lag om ändrad lydelse i vissa delar
av förordningen om landsting den

21 mars 1862 ......... 17

§ 20. Ang. lag om statsdepartementen ... 17

§21. Rörande lag angående ändrad lydelse av
2 § 8:o) och l7:o) i lagen den 26 maj
1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt . 17

Riksdagsbeslutet 1919.

Sid.

§ 22. Ang. förslag till förordning om rätt för
kommun att upptaga särskild avgift vid
vissa offentliga nöjestillställningar . . 17

Första särskilda utskottet.

§ 23. Ang. dels förslag till ändrad lydelse av
§§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24 riksdagsordningen
och till övergångsstadgande
däri, dels förslag till lag om val till
riksdagen m. m........ . . 17

Andra särskilda utskottet.

§ 24. Ang. förslag till lag om arbetstidens begränsning
...... 23

§ 26. Ang. anslag till arhetsrådet in. m. . . 23
§ 26. Ang. förslag till lag om arbetstiden å

svenska fartyg.........23

§ 27. Ang. förslag till lag om begränsning av
tiden för idkande av handel och viss annan
rörelse . ,....... . 24

§ 28. Ang. förslag till lag om begränsning av

tiden för bageri- och konditoriarbete . 24
§ 29. Ang. lag om ändrad lydelse av 7 kap.

3 § strafflagen...... 24

Sammansatta stats- och första lagutskottet.

§ 30. Rörande lag angående inkallande av värnpliktiga
för fullgörande av viss tjänstgöring
utom landets gränser .... 24

§ 31. Ang. anvisande av anslag å tilläggsstat
för år 1919 under tredje huvudtiteln för
bestridande av kostnader för utgörande

av vissa demoleringsarbeten å Åland . 24

Sammansatta stats- och hankoutskottet.

§ 32. Ang. personlig professur åt observator

E. H. von Zeipel........24

Sammansatta stats- och första lagutskottet.

§ 33. Ang. förslag till lag om ändrad utbildningstid
för vissa värnpliktiga av 1919

års klass m. in..........25

§ 34. Ang. lag om överföring till hären av vissa
marinen tilldelade värnpliktiga av 1919

års klass...........25

§ 36. Rörande förslag till lag angående befrielse
för värnpliktiga av 1918 års klass
från fullgörande av viss värnpliktstjänstgöring
i fredstid in. in.......25

Sid.

§ 36. Ang. förslag till lag om befrielse för

vissa värnpliktiga att fullgöra reserv truppövning.

.........25

Sammansatta stats- och jordbruksutskottet.

§ 37. Ang. utvidgning och förbättring av Grytans
artilleriskjutfält.......25

Statsutskottet.

§ 38. Ang. kreditivsummoma......25

§ 39. Ang. ställande till Kungl. Maj:ts förfogande
av medel att i fall av behov tagas
i anspråk å tid, då till följd av riksdagens
fortvaro de i 63 § regeringsformen
omförmälda kreditiv icke få lyftas 26
§ 40. I avseende å statsregleringen och rörande
med statsverket gemenskap ägande

ämnen............26

§ 41. Ang. statsregleringen.......43

§ 42. Ang. dispositionen av besparingarna å

huvudtitlarna ..........45

Bevillningsutskottet.

§ 43. Ang. ändring i vissa delar av förordningen
den 28 oktober 1910 om inkomst -

och förmögenhetsskatt......46

§ 44. Ang. förordning om särskilda avdrag vid
1920 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
.........46

§ 46. Ang. förslag till förordning om vissa
ändringar i förordningen den 28 oktober
1910 angående bevillning av fast egendom
samt av inkomst......46

§46. Ang. ändrade föreskrifter i fråga om den
ort, där vinst genom försäljning av fastighet
skall taxeras till bevillning . . 47
§ 47. Ang. ändring i visst hänseende av de vid
förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
fogade särskilda anvisningar
till ledning vid taxeringen m. in. . . 47
§ 48. Rörande förordning angående särskilda
bestämmelser om tiden för förvarande av
vissa till ledning för taxering avgivna

deklarationer..........47

§49. Ang. dels förordning om ändring i vissa
delar av förordningen den 28 oktober
1910 om taxeringsmyndigheter och för -

§6 Riksdagsbeslutet 1919.

Sid.

farandet vid taxering, dels ock förslag
till förordning om ändrad lydelse av §

X mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom.

1 i förordningen den 6 augusti 1894
angående mantalsskrivning m. m. . . 47

§ 50, Rörande förslag angående ändrade grunder
för beskattning av kooperativa föreningar
............49

§ 61. Ang. förslag till förordning om uppskattning
av mark i och för framdeles skeende
taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt
in. in. .... . 49

§ 62. Rörande förordning angående rätt till

ränta vid restitution av utskylder in. m. 49
§ 63. Ang. förslag till förordning om ändrad
lydelse av 1 och 3 §§ i förordningen den
19 november 1914 angående stämpelavgiften
...... ...... 49

§ 64. Rörande förordning om vissa ändringar
i förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften.....49

§ 66. Ang. förordning om vissa ändringar i förordningen
den 19 november 1914 angående
stämpelavgiften.......49

§ 66. Rörande förordning om ändrad lydelse av
3 § 1 inom. i förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper 49
§ 67. Ang. förordning om utgörande av en särskild
stämpelavgift i vissa fall vid köp,
byte eller införsel till riket av pärlor

med flera lyxvaror........60

§ 68. Ang. höjning av stämpelavgiften för spelkort
.............50

§ 59. Ang. förordning om ändring i vissa delar
av förordningen den 30 juni 1916 om
krigskonjunkturskatt . . . . . . . 60

§ 60. Ang. förordning om rätt för Konungen

att i visst fall åsätta särskild tullavgift 50
§ 61. Rörande förordning om ändrad lydelse
av §§ 3, 7 och 12 i förordningen den
13 december 1912 angående tullrestitution
i vissa fall vid äterutförs.el av utländsk
vara . ....... . .. . 60

Sid.

§ 62. Ang. införselmonopol å socker.... 51

§ 63. Ang. förordning om ändrad lydelse i vissa
delar av förordningen den 11 oktober
1907 angående beskattning av socker

in. m.............61

§ 64. Ang. viss nedsättning av sockerskatten 61
§ 65. Ang. ifrågasatt medgivande i visst avseende
rörande utförsel till Finland av viss

mängd affinerat socker......52

§ 66. Ang. restitution i vissa fall av erlagda

tobakslicensavgifter . . ... . . . ''52

§ 67. Ang. förordning om visst undantag från
tillämpningen av stadgandet i 13 § 4
mom. i förordningen den 11 oktober 1907
angående tillverkning av brännvin m. m. 62
§ 68. Ang. förordning om ändrad lydelse av
30, 31, 36 och 39 §§ i förordningen
den 11 oktober 1907 angående tillverkning
av brännvin in. in. 52

§ 69. Rörande förordning om visst undantag
från bestämmelserna i 2 § förordningen
den It oktober 1907 ahgående tillverkning
av brännvin........62

§ 70. Ang. förslag till förordning angående
försäljning för vissa ändamål av odenaturerad
sprit, framställd ur avfallslut vid

sulfitcellulosatillverkning m. m. . . . 63

§ 71. Ang. förslag till förordning om sprit drycksaccis

m. m.........63

§ 72. Rörande förslag till förordning angående

försäljning av pilsnerdricka m. m. . . 53

§ 73. Ang. tillfällig höjning av postavgiftema

m. m.............64

§74. Ang. beräkning av bevillningarna för år

1920 54

§ 76. Ang. beräkning av vissa bevillningar å

tilläggsstat för år 1919......65

§76. Rörande förordning angående ändrad lydelse
av 19 § i förordningen den 19
november 1914 om arvsskatt och skatt

för gåva.......; ... 66

§ 77. Ang. förslag till dels förordning om statsverkets
kapitalökningsfond, dels ock förordning
om ändrad lydelse av 42 § i

Riksdagsbeslutet 1919.

förordningen den 19 november 1914 om
arvsskatt och Skatt för gåva . . . .
§78. Ang. förordning om undantag från tilllämpningen
av förordningen den 26 juli
1912 angående särskild skatt å majs,
utländsk potatis samt maniokarot och
andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria
utländska ämnen, använda vid tillverkning
av stärkelse .......

§ 79. Ang. förordningar om ändrad lydelse av
§§ 16, 17, 18 och 20 i förordningen om
frihamn den 16 november 1907 samt om
ändrad lydelse av § 19 mom. 1 i förordningen
om frilager den 20 december

1912.............

§ 80. Rörande förslag till förordning om ändrad
lydelse av § 1 moment 2 i förordningen
den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning
..........

Bankoutskottet.

§ 81. Ang. utbetalning av de riksdags- och revisionskostnader,
som utgå enligt riksstaten
och riksgäldskontorets reglemente .
§ 82. Ang. bestridande av på riksdagens beslut
grundade riksdagskostnader samt sådana
av riksdag föranledda utgifter, som av
Kungl. Maj:t förskottsvis anvisats till

utbetalning å statskontoret.....

§ 83. Ang. sättet för betalning av räntor å
statsskulden m. m. och avbetalning å

statsskulden..........

§ 84. Ang. av riksdagen beslutade, i tilläggsstaten
för år 1819 och riksstaten för år
1920 uppförda samt till utbetalning å
riksgäldskontoret anvisade anslag till utgifter
att täckas av lånemedel....
§ 85. Ang. sättet för gäldandet av å riksgäldskontoret
anvisade utgifter att täckas av

lånemedel...........

§ 86. Ang. anslaget till allmäna jämvägslånefonden
och fonden för bibanor i västra
delarna av riket.........

§ 87. Rörande lag angående rätt för Konungen
att i vissa fall inställa tillämpningen av

Sid.

10 § andra stycket i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 och av § 9
i lagen om rikets mynt den 30 maj

1873 ............. 68

§ 88. Ang. förslag om ändrad lydelse av 13
och 25 §§ i lagen den 12 maj 1897 för

Sveriges riksbank........58

§ 89. Ang. ökning av riksbankens sedelutgivningsrätt
. . .........68

§ 90. Rörande förslag till lag angående rätt för
Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken
viss ökad sedelutgivningsrätt . 68

§ 91. Angående bankovinsten ......69

§ 92. Ang. förslag till lag om ändring i vissa
delar av lagen den 22 juni 1911 om
bankrörelse..........69

§ 93. Ang. lag om ändrad lydelse av 236 § i

lagen om bankrörelse den 22 juni 1911 69

§ 94. Ang. lag om visst undantag från tillämpningen
av 49 § 1 mom. och 165 § 1
mom. lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse
............59

§ 96. Ang. lag innefattande tillfälligt undantag
från gällande inskränkningar i rätten
att använda sparbanks vinst . . . . 59
§ 96. Ang. förslag till lag om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet samt till
lag om ändring i lagen den 22 juni 1911

om bankrörelse.........69

§ 97. Rörande lag om ändrad lydelse av 3, 4,

6 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907
angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension m. m.........60

Första lagutskottet.

§ 98. Ang. godkännande av en mellan Sverige
och Norge avslutad konvention rörande
flyttlappamas rätt till renbetning... 60

§ 99. Ang. lag innefattande bestämmelser i anledning
av konventionen den 6 februari
1919 mellan Sverige och Norge angående
flyttlappamas rätt till renbetning 60

§ 100. Ang. lag om ändrad lydelse av § 19
mom. 1 vämpliktslagen den 17 september
1914.......... 60

Sid.

Riksdagsbeslutet 1919.

Sid.

§ 101. Ang. förslag till lag angående tillägg
till § 27 inom. 4 värnpliktslagen den 17

september 1914.........00

§ 102. Ang. lag innefattande ändring i 2 kap.

3 § kyrkolagen.........61

§ 103. Rörande utredning för vidtagande av
vissa ändringar i lagen angående tillsättning
av prästerliga tjänster .... 61

§ 104. Ang. förslag till ändrad lydelse av 10 §
i lagen om reglering av prästerskapets
avlöning den 9 december 1910 ... 61
§ 106. Ang. förslag till lag med vissa ändrade
bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m.............61

§ 106. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse

av 1 § utsökningslagen......61

§ 107. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av 66 och 67 §§ utsökningslagen och
lag om ändrad lydelse av 30 § konkurslagen
............61

§ 108. Ang. förslag till lag om fri rättegång

m. m.............62

§ 109. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av 16 kap. 10 § och 25 kap. 6 § rättegångsbalken
..........62

§ 110. Rörande förslag till lag angående förordnande
av rätteg4ngsbiträde åt häktad

m. m. . 62

§ 111. Ang. förslag till lag om ändring i lagen

om skiljemän den 28 oktober 1887 . . 63

§ 112. Ang. förslag till lag med vissa bestämmelser
mot illojal konkurrens m. m. . 63
§ 113. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av 14, 16 och 23 §§ i lagen den 13 juni
1902 angående uppfostran åt vanartade
och i sedligt avseende försummade barn 63
§ 114. Ang. dels förslag till lag om ändrad lydelse
av 1, 2, 9 och 37 §§ i lagen den
17 juni 1916 om försäkring för olycksfall
i arbete, dels ock lag om ändrad
lydelse av 36 § i nyssnämnda lag . . 64
§ 116. Ang. förslag till lag om visst undantag
från tillämpningen av 21 § i lagen den
16 oktober 1914 om tillsyn å fartyg . 64

Sid.

§ 116. Ang. lag med vissa bestämmelser om
rätt att förfoga över annan tillhöriga

fondpapper..........64

§ 117. Ang. lag med särskild bestämmelse att
tills vidare gälla i fråga om skydd för

vissa främmande patent......64

§ 118. Ang. utredning för utarbetande av förslag
till ny lagstiftning om mönsterskydd
............64

§ 119. Ang. förslag till lag om rätt till litte -

rära och musikaliska verk, lag om rätt
till verk av bildande konst samt lag
om rätt till fotografiska bilder . . ; 65

Andra lagutskottet.

§ 120. Ang. förslag till lag om ändring i vissa

delar av vattenlagen in. m.....

§ 121. Ang. förslag till epidemilag ....

§ 122. Ang. förslag till hälsovårdsstadga m. m.

§ 123. Ang. förslag till dels förordning om ändrad
lydelse av §§ 10 och 12 i lasarettsstadgan
den 18 oktober 1901, dels ock
förordning om ändrad lydelse av §§ 2
och 3 i sjukstugestadgan den 18 oktober
1901...........

§ 124. Ang. lag om lindring i de mindre be.
medlades kostnader för vård av sinnessjuka,
sinnesslöa och fallandesjuka . .

§ 126. Ang. förslag till lag om anställande av

distriktsbammorskor in. m......

§ 126. Rörande lag angående upphävande av
vissa bestämmelser i legostadgan . .

§ 127. Ang. lag om fortsatt tillämpning av lagen
den 28 juni 1918 med vissa bemelser
mot oskälig arrendestegring

m. m.............

§ 128. Ang. förslag till lag innefattande ändring
i 2 kap. 3 § i lagen den 14 juni 1907
om nyttjanderätt till fast egendom . .

§ 129. Ang. lag om inskränkning för viss tid
i rätten att överlåta fast egendom . .

§ 130. Ang. förslag till lag om rätt i vissa fall
för nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område . .

Riksdagsbeslutet 1919.

Sid.

§ 131. Ang. lag om ändrad lydelse av 6 kap.

11 § i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning
i stad......68

§ 132. Rörande lag om fortsatt tillämpning av
lagen den 31 maj 1918 innefattande
särskilda bestämmelser angående rätten

till inmatning inom vissa län .... 68
§ 133. Ang. viss ändring i gällande bestämmelser
om avsöndring från hemman av in ägor.

............68

§ 134. Ang. utredning för jämkning i den norrländska
ägostyckningslagstiftningen . . 68

§ 136. Rörande förslag till lag angående beredande
i vissa fall vid skogsavverkning
och kolning av härbärge åt arbetarna

m. m.............68

§ 136. Ang. förslag till lag om inskränkning
för viss tid i rätten att bortföra stråfoder
m. m...........69

§ 137. Ang. förslag till lag om skyldighet i
vissa fall att vid flottled anordna härbärgen
åt flottningsarbetama .... 69

§ 138. Rörande utarbetande av lagbestämmelser
för beredande av betryggande skydd mot
skada å hemdjur genom okynneshund . 69

§ 139. Rörande förslag till lag angående fortsatt
tillämpning av lagen den 30 april
1918 om fastställande av högsta pris å
vissa varor under utomordentliga, av
krig föranledda förhållanden in. m. . . 69
§ 140. Ang. förslag till lag om fortsatt tillämpning
av lagen den 19 juni 1917 med
vissa bestämmelser mot oskäliga pris
under utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden........69

§ 141. Ang. förslag till lag om fortsatt tillämpning
av lagen den 26 april 1918 om
förfogande över viss egendom under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden
............70

§ 142. Ang. förslag till lag om fortsatt tillämpning
av lagen den 17 april 1916 angående
vissa utfästelser rörande införsel
och utförsel av varor m. m.....70

Sid.

§ 143. Rörande förslag till lag angående fortsatt
tillämpning av lagen den 28 mars
1917 om förbud i vissa fall mot fortskaffande
av gods med svenskt fartyg
mellan utrikes orter m. m.....70

§ 144. Rörande förslag till lag angående fortsatt
tillämpning av lagen den 28 mars
1917 om förbud i vissa fall mot överlåtelse
av fartyg eller andel däri eller
upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv
av aktie i aktiebolag, som äger fartyg
eller andel däri.........70

Jordbruksutskottet.

§ 146. Ang. lag om tillfälliga åtgärder till förekommande
av skövling av skog å fas -

tighet i enskild ägo.......71

§ 146. Ang. lag om fortsatt tillämpning av lagen
den 20 juni 1913 angående vård av

enskildas skogar på Öland.....71

§ 147. Ang. lag om ändrad lydelse av 1 och
36 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående
väghållningsbesvärets utgörande

på landet...........71

§ 148. Ang. lag om ödebygdsvägar .... 71

§ 149. Ang. förordning om ändrad lydelse av
6, 12 och 23 §§ i stadgan om skjutsväsendet
den 22 juni 1911 m. m. . . 71

Riksdagens kanslis skrivelser och förordnanden.

§ 160. Ang. åtskilliga på grund av § 89 regeringsformen
väckta frågor.....72

Riksdagen och riksdagens verk.

§ 161. Ang. val av deputerade jämlikt § 54
regeringsformen och § 60 riksdagsordningen
............73

§ 162. Ang. val av en deputerad att jämlikt
§ 64 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen
med Konungen överlägga
............73

§ 153. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken
...........73

§ 164. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riks gäldskontoret.

........73

15 samt. 1 avd. 1 käft. 12

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1919.

Sid.

§ 155. Ang. val av riksdagens justitieombudsman
och hans efterträdare.....73

§ 156. Ang. val av riksdagens militieombuds man

och hans efterträdare.....74

§ 157. Ang. val av fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret ävensom suppleanter
för dessa.........74

§ 158. Ang. val av en tryckfrihetskommitte rad.

............

- § 169. Ang. ansvarsfrihet för styrelsen för riksdagsbiblioteket
.........

Slutmeningen............

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1919

. [193200]