Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1918:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 januari och slutade den 15 oktober 1918.

Vi efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterligt: att, på
grund av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 15 sistlidna
januari, under Hans Maj:t Konung Gustaf V:s elfte regeringsår,
oss här i Stockholm infunnit.

Efter att över vårt arbete hava nedkallat Guds välsignelse, hava vi
den 16 i nämnda månad å rikssalen sammanträtt och fått emottaga berättelse
om vad sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig
tilldragit ävensom Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behov; och hava vi, efter föregångna överläggningar dels om
de ämnen, i vilka Kungl. Maj:t till oss avlåtit propositioner eller skrivelser,
dels ock rörande frågor, som blivit hos riksdagen väckta, stannat
uti följande beslut.

§ 1.

Yid företagen prövning av det från 1917 års riksdag vilande, utav Kungl.
Maj:t framställda förslag till ändrad lydelse av §§ 49 och 53 regeringsformen
samt § 2, § 37 mom. 1, § 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen,
hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 februari,
antagit samma förslag; i följd varav nämnda paragrafer i nedanskrivna delar
erhållit följande lydelse, nämligen

Regeringsformen.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger rikets ständer, tillkomma hädanefter riksdagen. Den

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1918.

fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen och särskilt
av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag stadga. Kamrarna äga
i alla frågor lika behörighet och myndighet; skolande riksdagen i kraft av denna
grundlag sammankomma till lagtima möte varje år den 10 januari, eller, om
helgdag då inträffar, dagen därefter; Konungen dock obetaget att, emellan lagtima
riksdagar, urtima riksdag sammankalla.

Hos urtima — — — — — — — — — — — sammanhang.

8 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott: ett
konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott, ett bankoutskott, två
lagutskott samt ett jordbruksutskott med den sammansättning och de uppgifter,
som i riksdagsordningen bestämmas.

Ä urtima — — — — — — — — — ärenden.

Riksdagsordningen.

§ 2.

Lagtima riksdag skall, i kraft av rikets regeringsform och utan särskild
kallelse, sammanträda varje år den 10 januari eller, om helgdag då inträffar,
dagen därefter.

Urtima riksdag — ■— — — — — — —- — — sammanhang.

§ 37 mom. 1.

1. Å varje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott, ett
bankoutskott, två lagutskott samt ett jordbruksutskott. Dessa riksdagens ständiga
utskott skola bestå: konstitutionsutskottet av tjugu, statsutskottet av tjugufyra,
bevillningsutskottet av tjugu, bankoutskottet av sexton, vartdera lagutskottet
av sexton samt jordbruksutskottet av sexton ledamöter, vilka vardera
kammaren till halva antalet inom sig väljer; ankommande på kamrarnas sammanstämmande
beslut att, när sådant finnes vara av nöden, tillsätta särskilt utskott
för upptagande av frågor, som tillhöra ständigt utskotts behandling, så
ock att, därest utskott anmäler behov av förstärkning i ledamöternas antal, sådant
bevilja.

§ 42.

1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling, från kamrarna dit hän -

Riksdagsbeslutet 1918.

visade frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphävande av civil-, kriminal-
och kyrkolag, likasom ock av andra lagar och författningar, som stiltas
av Konung och riksdag samfällt.

2. Ett av lagutskotten skall ock granska justitieombudsmannens och militieombudsmannens
avgivna redogörelser, ävensom deras ämbetsdiarier och registratur,
samt med utlåtande däröver till riksdagen inkomma.

3. Lagutskotten fördela å gemensamma sammanträden sig emellan de till
dem hörande ärenden, och skall i fråga om sådana sammanträden tillämpas vad
i 45, 48 och 49 §§ är rörande ständigt utskott stadgat.

§ 43 mom. 2.

2. Utskottet åligger jämväl att meddela utlåtanden och avgiva förslag i
anledning av alla från kamrarna dit hänvisade frågor, som angå stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av lagar och författningar rörande hushållningen
med allmänna och enskilda skogar, om jakt och fiske samt angående vägar
och skjutsväsende.

§ 54.

Konungens skrivelser — — — — — — — — — — yttrande.

Propositionerna böra vid lagtima riksdag avlämnas inom sjuttio dagar från
dess öppnande, och må proposition ej senare avlåtas, utan så är, att Konungen
finner någon under riksdagen inträffad händelse därtill föranleda eller prövar
uppskov med framställningen lända riket till men.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må av riksdagsman
i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från riksdags öppnande,
dock att motion i grundlagsfråga må väckas inom fyratio dagar från öppnandet och
motion, som föranledes av kungl. proposition, vilken efter öppnandet till riksdagen
avlåtits, sist vid det sammanträde, som infaller näst efter tio dagar från propositionens
avlämnande i kammare. I sistnämnda fall äge likväl kammare, därest
den med hänsyn till infallande helg eller ärendets synnerliga omfattning finner
sådant nödigt, medgiva utsträckning av motionstiden, dock längst till det sammanträde,
som infaller näst efter tjugo dagar från propositionens avlämnande, och
må fråga härom ej väckas senare än vid sammanträdet näst efter det, då propositionen
avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt utskotts behandling, må väckas inom
tjugo dagar efter riksdags öppnande, kammare obetaget att för särskilt fall medgiva,
att sådan motion även senare må väckas.

Riksdagsbeslutet 1918.

I frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor, som av
redan inom någondera kammaren fattat beslut eller annan under riksdagen inträffad
händelse omedelbarligen föranledas, må motion framställas, så länge riksdagen
är samlad.

Motion bör — — — — — — — — — — — sammanföras.

§ 58.

När proposition — — — — — — — _____ uppehållas.

År inom kammare väckt fråga om sådan utsträckning av motionstid, som
i 55 § första stycket sägs, eller uppstår fråga till vilket utskott ett mål bör hänvisas,
skall sådan fråga blott för det sammanträde, då den väckt blivit, kunna
läggas på bordet, men vid det nästföljande ovillkorligen avgöras.

§ 2.

Vi hava i skrivelse den 19 juni anmärkt för Kungl. Maj:t, att vi, med
hänsyn till i vår skrivelse närmare angivna förhållanden, för vår del beslutat att
till nästkommande lagtima riksdag uppskjuta behandlingen av följande vid 1917
ars riksdag såsom vilande till framtida behandling i grundlagsenlig ordning antagna -

Förslag till ändrad lydelse av §§ 103 och. 108 regeringsformen samt § 13,
§ 14 mom. 2, § 15 mom. 1 och 4, § 17 mom. 1 och 2, § 21, § 69 och § 70
riksdagsordningen, så ock till övergångsstadganden i regeringsformen och

riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 103.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt riksdagsordningen stadgar,
tillsätta en nämnd, som äge att döma, huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas,
eller om vissa av dem, utan bevisligen begångna fel och brott, varom föregående
§ handlar, likväl kunde anses böra från detta kall skiljas. Beslutar — — —
— — — — — — — — — — — — — — — — — — belopp.

Riksdag »benhud 101H,

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt i riksdagsordningen sägs,
förordna sex för kunskaper och lärdom kände män att jämte justitieombudsmannen,
som bland dem förer ordet, utöva vård över tryckfriheten. Dessa — —

_ ____ _ ___— — — — — — kommitterade.

Övcrg&ngsstadgande.

Nämnd, varom i 103 § sägs, skall tillsättas år 1921, då ock kommitterade
skola förordnas jämlikt 108 §.

Riksdagsordningen.

§ 13-

Andra kammarens ledamöter skola till ett antal av tvåhundratrettio väljas
för en tid av fyra år, räknade från och med januari månads början året näst
efter det, .under vilket valet skett.

§ 14.

2. Stad, som utgör del av län, skall, där stadens folkmängd vid början
av tredje året inom en fyraårsperiod uppgår till eller överstiger tre tvåhundratrettiondelar
av rikets folkmängd, utgöra en valkrets i fråga om val, som avser
tid efter periodens utgång; dock må stad, vars folkmängd utgör minst sex tvåhundratrettiondelar
av rikets folkmängd, kunna delas i valkretsar.

Inträffar vid början av tredje året inom en fyraårsperiod, att i stad, som
utgör en valkrets, folkmängden ej längre uppgår till en nittiondel av rikets folkmängd,
skall staden icke vidare bilda egen valkrets.

§ 15.

1. I varje valkrets väljes efter folkmängden vid början av året näst före
den fyraårsperiod, för vilken valen gälla, en riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande
en tvåhundratrettiondel av rikets folkmängd.

4. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder äger
utse, fastställes för varje fyraårsperiod av Konungen.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 17.

1. Val till riksdagsmän i andra kammaren verkställas under september
månad året näst före början av de fyra år, för vilka valen gälla.

2. Förordnar Konungen om nya val, förrättas dessa ofördröjligen för den
tid, som återstår av fyraårsperioden.

§ 21.

Riksdagsman, som för andra kammaren vald blivit, må ej denna befattning
sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för avsägelse. Som
sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;

2. ålder över 60 år;

3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat fyra lagtima riksdagar.

Avsägelse — — — — befallningshavande.

§ 69.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år tillsätta en nämnd av fyrtioåtta
personer, därav vardera kammaren genom sluten omröstning inom sig utser tjugolyra,
och vilken nämnd, i den ordning 103 och 104 §§ regeringsformen stadga,
äger att döma, huruvida högsta domstolens och regeringsrättens samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas, eller om vissa av
dem, utan bevisligen begångna fel och brott, varom regeringsformens 102 § handlar,
likväl kunna anses böra från detta kall skiljas. Denna nämnd träder samma
dag den blivit vald tillsammans.

Nämndens---- föreskrives.

I-------ledamöter.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år förordna sex för kunskaper och lärdom
kände män att, jämte justitieombudsmannen, som bland dem förer ordet, utöva
vård över tryckfriheten. Dessa------man.

Övergåugsstadgamle.

Intill dess nya val i hela riket till andra kammaren första gången förrättas
efter utgången av augusti månad 1920, skola i fråga om val till kammaren

Riksdagsbeslutet 1918.

tillämpas de före 1918 i sådant hänseende gällande stadganden. Vill riksdagsman,
som enligt dessa stadganden blivit vald, avsäga sig befattningen, äge rätt
därtill även i det fall att han tillförene såsom riksdagsman bevistat blott tre
lagtima riksdagar.

Nämnd, varom i 69 § sägs, skall tillsättas år 1921, då ock kommitterade
skola förordnas jämlikt 70 §.

§ 3.

Vid företagen prövning av det till slutligt avgörande vid innevarande riksdag
vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 5, 6 och 15 regeringsformen, §§
6, 10, 20, 32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen samt § 1 4:o tryckfrihetsförordningen,
hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Knngl. Maj:t den 19 juni
för vår del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt det av oss sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer
i nedan skrivna delar erhålla följande lydelse, nämligen

Regeringsformen.

§ 4.

Konungen äger att allena styra riket på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, i de fall här nedanföre stadgas, underrättelse och råd
av ett statsråd, vartill Konungen kallar och utnämner kunnige, erfarne, redlige
och allmänt aktade, infödde svenske män av den rena evangeliska läran. Ej må
fader och son eller bröder på en gång vara ledamöter av statsrådet.

§ 5.

För särskilda grenar av rikets styrelse skola finnas statsdepartement till
det antal, lägst åtta och högst tio, som bestämmes genom en av Konungen och
riksdagen gemensamt stiftad lag, vilken tillika angiver varje departements benämning
och huvudsakliga verksamhetsområde.

Den närmare fördelningen av ärendena, departementen emellan, bestämmes
av Konungen genom en särskilt utfärdad, offentligen kungjord stadga.

För varje departement utser Konungen bland statsrådets ledamöter en chef
och föredragande. Chefen för det departement, till vilket utrikes ärendena hör a
är minister för utrikes ärendena.

Riksdagsbeslutet 1818.

Statsrådet skall bestå av cheferna för departementen samt tre statsråd
utan departement. Bland de tre statsråden utan departement höra minst två hava
förvaltat civil beställning.

Av statsrådets ledamöter utnämne Konnngen en att vara statsminister och
statsrådets främste ledamot.

Statsrådets ledamöter äga att alla i statsrådet förekommande ärenden övervara.

§ 15.

Kommandomål, varmed förstås sådana, som Konnngen, i egenskap av högste
befälhavare över krigsmakten till lands och sjöss, omedelbarligen besörjer, må
Konungen, då han själv förer riksstyrelsen, avgöra i närvaro av chefen för det
departement, dit ärendet hörer. Honom åligge, vid ansvar, att, då dessa mål beredas,
sin mening yttra över de företag Konungen besluter, samt att, då hans
mening icke med Konungens beslut överensstämmer, föra sina yttrade betänkligheter
och råd till ett protokoll, vars riktighet Konungen medelst Sin höga påskrift
besanne. Finner nämnde ämbetsman dessa företag vara av en vådlig riktning
eller omfattning, eller grundade på ovissa eller otillräckliga medel att dem
utföra, till styrke han jämväl, att Konungen ville kalla, till ett krigsråd däröver,
tvenne eller flere av de närvarande högre militära ämbetsmän; Konungen dock
obetaget, att å denna tillstyrkan och, där den bifalles, å krigsrådets till protokoll
anförda tankar göra det avseende, Honom gott synes.

Riksdagsordningen.

§ 6.

1. Första kammarens----- valet skett.

2. Yarje landstingsområde — —---rikets folkmängd.

3. För valkrets, — — — —-en riksdagsman.

4. Därest det — — — — en riksdagsman.

5. Det antal--— — utöva riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad —---tillkomma staden.

7. Äro icke, — — — -— samt att i de fall, där folkmängdsöverskottet,
såsom lika stort för två eller flera valkretsar, ej kan tjäna till grund för bestämmande
av företrädet dem emellan, detta skall avgöras genom lottning inför
chefen för det departement, till vilket justitieärendena höra, i närvaro av tre
bland fullmäktige i rikets bank och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.

Riksdagsbeslutet 1018.

§ 10.

För en var, som blivit till ledamot i första kammaren utsedd, skall, på
sätt i vallagen närmare stadgas, tullmakt ofördröjligen utfärdas i två exemplar,
av vilka det ena överlämnas åt den valde och det andra insändes till det departement,
till vilket j ustitieärendena höra.

§ 20.

För en var, som blivit utsedd till ledamot i andra kammaren, skall, på
sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två exemplar,
av vilka det ena överlämnas åt den valde och det andra insändes till det departement,
till vilket justitieärendena höra.

§ 32.

1. Innan riksdagen sammanträder, företages inför chefen för det departement,
till vilket justitieärendena höra, eller den Konungen i hans ställe förordnar,
i närvaro av tre bland de av riksdagen valde fullmäktige i riksbanken och tre
bland fullmäktige i riksgäldskontoret granskning av de till departementet inkomna,
för riksdagens ledamöter utfärdade fullmakter. Denna granskning, som
har till föremål att undersöka, huruvida fullmakterna blivit i föreskriven form
utfärdade, skall vara fulländad sist å dagen före riksdagens början. Inkommer
fullmakt efter riksdagens början, skall sådan granskning, som nyss är sagd, genast
varkställas.

2. Vardera kammaren — — — obehörig förklarad.

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt och berättelse om förloppet av den i
nästföregående paragraf mom. 1 föreskrivna granskning blivit av chefen för det
departement, till vilket justitieärendena höra, eller den i hans ställe förordnad är,
meddelad kamrarna, var i vad dess ledamöter angai'', late Konungen för vardera
kammaren tillkännagiva, vilken bland dess ledamöter förordnats till talman och
vilken till vice talman.

2. Då i----vice talman.

3. Innan sådant — — — — levnadsåren äldst.

4. Vid samtidigt----förfallet upphört.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 sand.. 1 avd. 1 käft. 2

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer — — — ____omförmälda

stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor angående stiftande, ändring, förklaring eller upphävande
av lagar och författningar rörande statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,
om förvärvande och förlust av medborgarrätt, om rikets vapen och
flagga och om allmänt kyrkomöte så ock av kommunallagarna. \

3. Utskottet åligger----regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer — — — — vägrar proposition.

§ 43.

1. Jordbruksutskottet, som skall erhålla del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen avgivna proposition i vad den angår
jordbruksärenden, åligger att granska samt, med iakttagande av nödiga indragningar
och besparingar, utreda och uppgiva statsverkets behov med hänsyn till
denna styrelsens gren ävensom att för övrigt avgiva betänkanden och förslag i
anledning av de från kamrarna till utskottet hänvisade jordbruksärenden.

2. Utskottet åligger — — — — och skjutsväsende.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 1.

4:o. . Utgivare av dagblad eller periodiska skrifter anmäle sig, jämte titeln
och tryckningsorten, hos chefen för justitiedepartementet, med vilken i denna lag
förstås chefen för det departement, vartill justitieärendena höra. Denne äger att,
såvida sökanden ej för nesligt brott blivit dömd, eller förklarad ovärdig föra
andras talan, meddela bevis, att intet hinder emot skriftens utgivande förekommer.

§ 4.

Sedan 1917 års riksdag i anledning av utav Kungl Maj:t avlåten proposition
antagit såsom vilande, förslag till ändrad lydelse av § 26 mom. b) riksdagsordningen,
hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 1

Rikxdagsbeshitet 1918.

februari, vid numera företagen slutlig prövning för vår del godkänt ocli antagit
det sålunda vilande förslaget av följande lydelse:

Riksdagsordningen.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning---— utövas.

Ej-----godkännas:

a) den som står under förmyndarskap;

b) den som är i konkurstillstånd;

c) den----påföljd;

d) den — — — — nyttjas;

e) den----valfriheten.

§ 5.

Vid företagen slutlig prövning av det med anledning av vid 1917 års riksdag
väckta motioner såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av §§
12 och 23 riksdagsordningen, hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl.
Maj:t den 1 februari, för vår del godkänt och antagit berörda förslag med följande
lydelse:

Riksdagsordningen.

§ 12.

Ledamot av första kammaren, som icke är bosatt å ort där riksdag hålles,
åtnjuter av statsmedel ersättning för resekostnad till och från riksdagen samt i
dagtraktamente under riksdagen tjugo riksdaler, vilket dagtraktamente dock ej
må överstiga sammanlagt tva tusen fyra hundra riksdaler. Ledamot, som under
lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker hemorten, äge att av statsmedel
undfå ersättning för därav föranledd resekostnad, dock högst för två resor fram
och åter.

Ledamot av första kammaren, som är bosatt å ort där riksdag hålles, undfår
i dagtraktamente femton riksdaler, vilket dagtraktamente dock ej ma överstiga
sammanlagt ett tusen åtta hundra riksdaler.

Den ledamot av kammaren, som icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för varje dag han utebliver vara förlustig det honom enligt föregående
moment tillkommande dagtraktamente.

Vill ledamot----befallningskavande.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 23.

Ledamot av andra kammaren---— stadgat.

Den ledamot av kammaren, som icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för varje dag han utebliver vara förlustig det honom enligt föregående moment
tillkommande dagtraktamente.

§ 6.

Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t till riksdagens prövning i grundlagsenlig
ordning framlagt förslag till ändrad lydelse av §§ 9, 16, 19 och 21 riksdagsordningen.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 maj utvisar, hava riksdagens
kamrar vid behandling av denna proposition stannat i olika beslut, i följd
varav frågan förfallit.

§ 7.

Sedan 1917 års riksdag i anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition
antagit såsom vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 16 och 26 riksdagsordningen
samt § 1 4:o och § 2 4:o tryckfrihetsförordningen, hava vi, enligt
vad vår skrivelse til Kungl. Maj:t den 10 april utvisar, vid numera företagen
slutlig prövning för vår del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt det av oss sålunda fattade beslut och med iakttagande av de ändringar,
som genom vårt i skrivelse nr 17 givna bifall till Kungl. Maj:ts förslag
om ändring av, bland annat, § 2 tryckfrihetsförordningen företagits i denna grundlagsparagraf,
skulle de nu förevande grundlagsparagraferna i nedanskrivna delar
erhålla följande lydelse:

§ 16.

Riksdagsordningen.

Valrätt tillkommer en var svensk man från och med kalenderåret näst
efter det, varunder han uppnått 24 års ålder, dock ej

a) den som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd;

b) den som----minderåriga barn;

c) den som —---kalenderåren;

d) värnpliktig----värnpliktsövningar;

v Riksdagsbeslutet 1018.

e) den som är från valrätten utesluten på grund av honom ådömd straffpåföljd.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan endast av svensk medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas:

a) den som----förmynderskap;

b) den som----befriad är;

c) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest
på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning eller genom
utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd, varom sist
förmäles, eller den som är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan;

e) den som -----stört valfriheten.

Tryckfrihetsförordningen.

§ I 4:o.

Utgivare av dagblad eller periodiska skrifter anmäle sig, jämte titeln
och tryckningsorten, hos chefen för justitiedepartementet, som äger att, såvida
sökanden ej blivit förklarad ovärdig föra andras talan, meddela bevis, att intet
hinder emot skriftens utgivande förekommer.

§ 2.

4:o I grund----som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna----icke uppenbara.

Att ej några----— femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---— konfiskeras.

Att, där underrätt----konfiskeras.

Att, i vad rättegångsmål — — — — femtio riksdaler.

Det skall ock----sexton skillingar.

Att protokoll och----sexton skillingar.

Att ingen må tillåtas att, i andra fall än allmänna lagen och gällande författningar
utstaka, meddela eller till tryck utlämna utdrag av kyrkoböcker eller

Riksdagsbeslutet 1918.

av andra själavården och kyrkodisciplinen rörande handlingar, i vad de innehålla
upplysning, huruvida enskild person ådragit sig straffpåföljd, vilken utestänger
från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller
om enskild persons leverne och seder i övrigt, såvitt de lända honom till skada
eller förklenande. Den häremot bryter, böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.

Att läkare —• — — — sexton skillingar.

Att handlingar--— — sexton skillingar.

Att utdrag av----femtio riksdaler.

Att uppgifter----femtio riksdaler.

Att för officiell----trehundra riksdaler.

Att de från---— femtio riksdaler.

Att ansökning----femtio riksdaler.

Att sådant — — — — huvudsaken.

I övrigt, och----stadgat är.

§ 8.

I skrivelse den 1 februari hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi vid företagen
slutlig prövning av det utav Kungl. Ma:jt genom avlåten proposition nr
262 framlagda förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen för
vår del godkänt och antagit berörda förslag, av följande lydelse:

§ 2.

Tryckfrihetsförordningen.

4:o I grund av----som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att protokoll, hållna — — — — uppenbara.

Att ej några----femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner----konfiskeras.

Att, där underrätt----konfiskeras.

Att, i vad---— femtio riksdaler.

Det skall — ----sexton skillingar.

Att protokoll----sexton skillingar.

Att ingen---— sexton skillingar.

Att utdrag —---femtio riksdaler.

Att till försäkringsrådet eller riksförsäkringsanstalten inkomna handlingar,
från nämnda myndigheter utgångna skrivelser samt hos dem förda protokoll och

. Riksdagsbeslutet 1918.

anteckningar, så vitt de röra enskildas personliga förhållanden eller avse arbetet
i arbetsgivares rörelse, företag eller verksamhet eller de förhållanden, under vilka
arbetet bedrives, eller arbetarnas antal, arbetstid och avlöningsförhållanden, ej må
utlämnas förrän fem år förflutit från handlingens datum, därest ej med hänsyn
till de förhållanden, under vilka ett tidigare utlämnande ifrågasattes, trygghet
kan anses vara för handen, att detsamma ej kommer att missbrukas till skada för
den, som i handlingen avses; ägande vederbörande myndighet, då undantag sålunda
medgives, att göra de förbehåll, som prövas erforderliga. Den som obehörigen
utlämnar handling eller i tryck offentliggör handling, som han vet vara obehörigen
utlämnad, så ock den, som bryter emot förbehåll, varunder utlämnande
skett, böte från och med femtio till och med trehundra riksdaler.

Att uppgifter----femtio riksdaler.

Att för----trehundra riksdaler.

Att de från----femtio riksdaler.

Att ansökning----femtio riksdaler.

Att sådant, som — — — — huvudsaken.

I övrigt, och — — — — stadgat är.

§ 9.

Efter det 1917 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
286 antagit såsom vilande förslag till ändrad lydelse av punkt 2 4:o tryckfrihetsförordningen,
hava vi, enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 februari
utvisar vid numera företagen slutlig prövning för vår del godkänt och antagit
berörda förslag med följande lydelse:

§ 2.

Tryckfrihetsförordningen.

4:o. I grund av —---som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna----uppenbara.

Att ej några----femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner —---konfiskeras.

Att, där underrätt —---konfiskeras.

Att, i vad----femtio riksdaler.

Det skall----sexton skillingar.

Att protokoll----sexton skillingar.

Riksdagsbeslutet 1918.

Att ingen — —--sexton skillingar.

Att utdrag —--— femtio riksdaler.

Att uppgifter,-----femtio riksdaler.

Att för---- — trehundra riksdaler.

Att de från---— femtio riksdaler.

Att ansökning----femtio riksdaler.

Att i ärende angående upphandling eller utförande av arbete för statens
räkning eller försäljning av staten tillhörig lös egendom skrivelse, vilken utgått
från myndighet, som handlägger ärendet, eller i stadgad ordning infordrade skriftliga
anbud, som inkommit till sådan myndighet, eller andra hos myndigheten
befintliga handlingar, som kunna tjäna till upplysning, i vad mån anbud i ärendet
infordrats eller avgivits, eller som eljest avse dylikt anbud, icke må, innan
anbuden slutligen prövats ävensom, där samtliga anbuden förkastats och i samband
därmed beslutats att infordra nya anbud, slutlig prövning jämväl av dessa
skett, utlämnas i vidare mån än för prövningen befinnes nödvändigt eller begäran
om anbuds utbekommande framställes av anbudsgivaren, vilket förbud likväl icke
gäller protokoll över i ärendet hållen auktion, samt att i dylikt ärende genom
myndighets försorg upprättade kostnadsberäkningar och prisbestämningar ävensom
tjänsteutlåtanden, vilka avse desamma, ej må utan myndighetens samtycke utlämnas,
förrän ärendet blivit slutligen prövat, ägande, där särskilda omständigheter
det föranleda, myndigheten besluta, att sådan handling i prövat ärende skall hemlighållas
under högst ett år från dess upprättande. Den, som med vetskap om
att handling enligt vad nu är sagt bör hemlighållas utlämnar eller i tryck offentliggör
handlingen, straffes efter allmän lag, om gärningen är i den med straff
belagd, men eljest med böter från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar
till och med trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

Att sådant, som —---huvudsaken.

1 övrigt, och — —--stadgat är.

§ 10.

Enligt vad vi i skrivelse den 1 februari anmält för Kungl. Maj:t, hava vi
vid företaget slutligt avgörande av det med anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 368 från 1917 års riksdag vilande förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o
tryckfrihetsförordningen antagit samma förslag av följande lydelse:

Riksdagsbeslutet 1918.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o) I grund av----som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna-----uppenbara.

Att ej några----femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner -— ---konfiskeras.

Att, där underrätt------konfiskeras.

Att, i vad — ----femtio riksdaler.

Bet skall — —--sexton skilligar.

Att protokoll — —--sexton skillingar.

Att ingen----sexton skillingar.

Att läkares och medicinalstyrelsens utlåtanden, skrivelser, koncept och protokoll
i mål eller ärende, som avses i lagen om äktenskaps ingående och upplösning,
eller på läkares eller medicinalstyrelsens föranstaltande verkställd utredning
i sådant mål eller ärende eller till Konungens befallningshavande eller Konungen
inkomna handlingar i ärende om intagande å allmän anstalt för vård av alkoholister
ävensom läkares utlåtanden och koncept i sådant ärende icke må, i andra
fall än allmän lag eller författning stadgar, utan medgivande av den eller dem,
målet eller ärendet angår, utlämnas till annan eller utgivas av trycket. Den
häremot bryter, böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.

Att handlingar och protokoll i äktenskapsmål, mål om faderskap och underhållsskyldighet
till barn utom äktenskap samt mål om äktenskaplig börd, som vid
underrätten handlagts inom stängda dörrar, ej må utan parternas tillstånd utlämnas
till annan eller utgivas av trycket förrän femtio år efter deras död. Den
häremot bryter, böte trettiotre riksdaler sexton skilligar.

Att utdrag----femtio riksdaler.

Att uppgifter,----femtio riksdaler. •

Att för----trehundra riksdaler.

Att de från---— femtio riksdaler.

Att ansökning--— — femtio riksdaler.

Att sådant, som----— huvudsaken.

I övrigt, och----stadgat är.

§ 11.

Med anledning av inom riksdagen väckta motioner hava vi i skrivelse den
22 maj anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning om de åtgär Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 1 avd. 1 höft. 3

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1918.

der, som må kunna vidtagas till undvikande av de olägenheter, som enligt vunnen
erfarenhet vidlåda gällande regler för proportionellt valsätt, samt för riksdagen
framlägga de förslag, vartill utredningen må kunna föranleda.

§ 12-

Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till lag angående beräknande av röstvärdet enligt kommunalförfattningarna
för skattskyldig, vars beskattningsbara inkomst blivit vid
bevillningstaxeringen år 1918 av viss anledning nedsatt.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 april utvisar, hava vi
bifallit ifrågavarande proposition.

§ 13.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till förordning om provtaxering under år
1918 för beräkning av kommunalskattskyldighet vid tillämpning av bestämmelserna
i vissa förslag till omläggning av det kommunala beskattningsväsendet.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 maj hava vi anmält, att ifrågavarande
förslag blivit av oss bifallet.

§ 14.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

a) lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 1 och § 42 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;

b) lag om ändrad lydelse av §§ 21, 22 och 31 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862; och

c) lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 6 och 7 samt §§ 3 och 16 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862 ävensom om upphävande av § 2 mom. 5 i
samma förordning.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 juni hava de
uti förevarande propositiom framlagda förslag icke vunnit bifall av någondera av
riksdagens kamrar.

Emellertid hava vi, i överensstämmelse med därom vid behandlingen av
förslagen fattat beslut i samma skrivelse anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta
om utredning av frågan om införande av en för hela landet gemensam
valdag på hösten alternerande för valen till andra kammaren och landstings -

Riksdagsbeslutet 1018. I 9

manna valen, vilken utredning bör omfatta jämväl frågan om lämpligheten av den
gemensamma valdagens fastställande till en arbetsfri söckendag, samt till nästa
riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ 15.

Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

a) lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 4, §§ 30-82 och § 36 inom.
2 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;

b) lag om ändrad lydelse av § 23, § 24 mom. 1, §§ 27 och 28, § 29 mom.
1, §§ 30, 31, 35 och 40 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars
1862; och

c) lag om ändrad lydelse av § 6 mom. 2, § 10 mom. 1, §§ 11—14, § 15,
mom. 1, §§ 16, 17, 20 och 22 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
den 23 maj 1862.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 juni utvisar, hava riksdagens
kamrar vid behandling av denna proposition stannat i olika beslut, i följd
varav frågan förfallit.

§ 16.

Kungl. Haj:t har uti avlåtna propositioner föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionerna fogade förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av §§ 8, 13 och 14 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862,

lag om ändrad lydelse av §§ 9 och 13 samt § 29 mom. 1 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862,

lag om ändrad lydelse av § 5 mom. 2, § 7 samt § 15 mom. 1 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 samt

lag om ändrad lydelse av § 10 i förordningen om landsting den 21 mars
1862; och

2:o) lag om ändrad lydelse av §§ 4, 6 och 24 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,

lag om ändrad lydelse av § 4, § 5 mom. 2 och § 26 i förordningen om
kvrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863, samt
lag om ändrad lydelse av § 5 i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet
i vissa städer.

I skrivelse den 10 april hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att ifrågavarande
propositioner blivit av oss bifallna.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 17.

Gren om avlåten proposition bär Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1:°) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862,

2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862,

3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862,

4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma,
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,

5:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma,
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863,

6:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting den
21 mars 1862, och

7:o) lag om ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom
landsting och stadsfullmäktige den 13 juni 1913.

Såsom av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 juni framgår, hava riksdagens
kamrar vid behandling av denna proposition stannat i olika beslut, i följd
varav frågan förfallit.

§ 18-

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till dels lag om ändrad lydelse av §§ 1, 2, 10,
13, 19, 21, 22, 23, 30, 36, 38 och 39 i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd, dels lag om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4
i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer, dels ock lag
om ändrad lydelse av 1, 2, 3, 4, 5 och 7 §§ i lagen den 15 maj 1903 angående
folkskoleväsendet i Stockholm.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 juni tillkännagivit, att denna
proposition av oss bifallits.

§ 19-

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

a) lag angående ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen den
21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet;

b) lag angående ändrad lydelse av §§ 8, 67, 68 och 77 i förordningen den
21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad;

Riksdag sb eslutet 1918. 21

c) lag angående ändrad lydelse av § 48 i förordningen den 23 maj 18(52 om
kommunalstyrelse i Stockholm; samt

d) lag angående ändrad lydelse av §§ 11 och SO i förordningen den 21 niais
1862 om landsting.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse till
Kung], Maj:t den 22 maj anmält.

§ 20.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 juni utvisar, hava riksdagens
kamrar vid behandling av Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition
med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1, 2, 3 och 4 § 18 samt § 40
mom. 1 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 stannat i olika beslut, i
följd varav frågan förfallit.

§ 21.

Med anledning av inom riksdagen väckta motioner hava vi i särskilda
skrivelser till Kungl. Maj:t den 10 april anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta
verkställa utredningar om de åtgärder, som ma kunna vidtagas till undanröjande
av de med s. k. masskassering av valsedlar vid val till riksdagens andra
kammare och vid landstingsmannaval förenade olägenheter, samt för riksdagen
framlägga de förslag, som av utredningarna inå kunna påkallas, och i övrigt
vidtaga de åtgärder, vartill utredningarna kunna föranleda.

§ 22.

Med anledning av inom riksdagen väckta motioner hava vi i skrivelse
den 9 mars hemställt, att Kungl. Maj:t ville verkställa utredning, huruvida och i
vad mån, med bibehållande såsom regel av gällande rättsgrundsats, att kommunala
förtroendeuppdrag skola vara oavlönade, kommun må berättigas att till
innehavare av dylika uppdrag under de begränsningar och villkor, som kunna befinnas
erforderliga, besluta ersättning, samt för riksdagen framlägga de^ förslag
till ändringar i gällande kommunalförfattningar, vartill utredningen må kunna
föranleda.

§ 23.

Uti avlåten proposition nr 63 har Kungl. Maj:t bland annat föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av
§§ 2 och 3 i förordningen den 27 februari 1858 angående ordningen och villkoren
för utländsk mans upptagande till svensk medborgare.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 april anmält, att vi i denna
del bifallit ifrågavarande proposition.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 24.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni utvisar, hava vi
med anledning av stadgandet i 63 § regeringsformen för oförutsedda händelser
anslagit och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisat tvenne särskilda krediti
vsummor, den ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller
andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröver
blivit inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, den andra att, vid
infällande krig, av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen
sammankallat, och bestämt den förra av dessa summor till femton miljoner
kronor, samt den senare eller det så kallade stora kreditivet till likaledes femton
miljoner kronor.

§ 25.

I avseende å statsregleringen och rörande med statsverket gemenska])
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till Kungl.
Maj:t avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna nämligen: 1:°)

av den 15 februari, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under punkt 43 av sjunde huvudtiteln och i propositionen angående tillläggsstat
för år 1918 under punkt 16 av samma huvudtitel gjorda framställning
om förhyrande av bostad åt landshövdingen i Vä.sternorrlands län.

2:o) av den 22 februari, i anledning av Kungl. Maj:ts i sammanhang med
proposition angående tilläggsstat till riksstaten för år 1918 framlagda allmänna
grunder för förskottsväsendets avveckling;

3:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under punkt 92 av sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående höjning av
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, jämte en i ämnet väckt
motion;

4:o) av den 2 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
och propositionen rörande tilläggsstat för år 1918 gjorda framställningar rörande
höjning av vissa till arméns och marinens personal utgående dagtraktamenten
m. m.;

5.o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
och propositionen rörande tilläggsstat för år 1918 gjorda framställningar angående
vissa anslag till remontering m. in.;

6:°) av den 8 mars, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i propositionen
angående tilläggsstat för år 1918 under andra huvudtiteln gjorda framställningar; -

Riksdag sbexlutet 1918. 23

7:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majits proposition angående inköp
av vissa tomter i kvarteret Björnen i Stockholm in. in.;

8:o) av den 16 mars, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående
årligt understöd åt förra poststationsföreståndaren Ehrnfrida Lovisa Katarina
Örn;

9:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner rörande
vissa understöd, avsedda att utgå av telegrafverkets medel;

10:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner rörande
vissa pensioner, avsedda att utgå från statens domäners fond;

ll:o) av den 18 mars, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående
tillstånd för förste kanslisekreteraren i lantförsvarsdepartementet Gunnar August
Åkerman att för rätt att åtnjuta ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring; 12:o)

av den 20 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts i vissa punkter under
tredje huvudtiteln av statsverkspropositionen och propositionen rörande tilläggsstat
för år 1918 gjorda framställningar m. in.;

13:o) av. samma dag, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i

vad angår jordbruksärenden;

14:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. bidrag
till vissa odlingsföretag m. in. ävensom fyra i ämnet väckta motioner;

15:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. beredande
av rörelsekapital för bränslekommissionen år 1918;

16:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. leverans
av oljor till marinen;

17:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen ang. till1
äggsstat för år 1918 under fjärde huvudtiteln gjorda framställning om anvisande
av anslag för inköp av fastighet för tredje arméfördelningens stabsexpedition
m. in.;

18:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majt:s proposition ang. särskild
ersättning till vissa flottan tilldelade värnpliktiga under mobiliserings tjänstgöring;

„

19:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 33 under åttonde

huvudtiteln av propositionen med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år
1918 gjorda framställning ang. anslag till förstärkning av det för tekniska
högskolan på extra stat för år 1918 beviljade anslaget till diverse utgifter för
bränsle, lyshållning in. m.;

20:o) av den 6 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. statsbidrag
till Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag för täckande av viss förlust;

Ö 2bo) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts dels under punkt 22 i
nionde huvudtiteln av propositionen med förslag till tilläggstat för år 1918 gjor -

Riksdagsbeslutet 1918.

da framställning om tillskott till krigstidstillägg m. m. för vissa lantmätare dels
ock i punkt 38 framställda förslag i fråga om förstärkning av förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar;

22:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 123 under nionde
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning om förhöjning av
ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar m. m.;

23:o) av samma day, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående utredning och förslag i fråga om ökning av statsbidraget till
kostnaderna för lantmäteriförrättningar;

24:o) av samma dag, angående vissa pensioner, avsedda att utgå av trafikmedel; 25:o)

av den 12 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. ålderstillägg
åt hospitalsläkaren vid Östersunds hospital K. j. T. Freidenfelt;

26:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

rätt för revisorn och bokhållaren hos statskontoret Ä. A. Tersmeden att för
ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

27:o) av samma dag, i anledning av Knngl. Maj:ts proposition angående

medgivande för intendenten i överintendentsämbetet F. H. V. Eckert att övergå till

byggnadsstyrelsens avlöningsstat;

28:o) av samma dag, i anledning av Kung], Maj:ts proposition angående

medgivande för vaktmästaren hos kommerskollegium Carl Gustaf Malmström att
för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

29:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. beviljande
av ytterligare låneunderstöd till täckande av kostnaden för anläggning av
järnväg från Gånghester till Ulricehamn;

30:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. personligt
tillfälligt lönetillägg åt vissa tjänstemän vid statens järnvägar;

31:°) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. befrielse
för första kontorsbiträdet vid statens järnvägar A. W. Kjellson att gälda
visst honom till utgivande ådömt ersättningsbelopp m. m.;

32:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till en odlingsorganisation samt i ämnet väckta motioner;

33:°) av den 13 april, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anvisande
av medel till tecknande av aktier för statens räkning i aktiebolaget
Elektrolytverken;

34.0) av den 16 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. årligt
understöd åt befattningshavaren vid postverket P. A. Larsson;

35.0) av den 19 april, i anledning av väckt motion angående beredande av
fast anställning eller vissa andra förmåner åt personer, som stadigvarande äro
sysselsatta med städning och rengöringsarbete hos statens verk och myndigheter;

2 :>

Riksdagsbeslutet HUS.

H5 */r.o) av samma dag, i anledning'' av Kungl. Haj:ts i vissa punkter under
fjärde huvudtiteln av statsverkspropositionen och propositionen angående tillftggsstat
för år 1918 gjorda framställningar;

36:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. pension
till avlidna förrådsförmannen vid statens järnvägar Anders Perssons änka;

37:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. fyllnadspension
åt kronojägaren M. L. Bursell;

38:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. fyllnadspension
åt professorn E. G:son Odelstierna;

39:o) av den 24 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. ersättande
från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar av vissa förskottsvis utgivna
medel;

40:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. ersättande
av vissa förskottsvis utgivna medel;

41:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. ersättning
till professorn H. Sjögren för genom eldsvåda förstörd egendom:

42:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. anläggning
av en skjutbana för Norrbottens regemente;

43:o) av samma dag i anledning av Kung]. Maj:ts proposition ang. anläggning
av en skjutbana för Smålands artilleriregemente;

44:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. inköp
av vissa byggnader å Axvall;

45:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. ersättande
från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar av vissa förskottsvis utgivna
medel;

4(i:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang. användande
av allmänna besparingar å riksstatens femte huvudtitel för utförande av minrälsanordningar
å kanonbåtarna Rota och Disa;

47:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användande av behållningar å vissa extra anslag till täckande av merkostnad
för utförande av ändring å undervattensbåten nr 1;

48:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användande av behållning å vissa extra anslag till täckande av merkostnad
för utförande av ändringsarbeten å minfartyget Clas ! letning;

49:o) av den 26 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ifrågasatt överenskommelse mellan Kungl. Maj:ts och kronan samt Sydsvenska
kraftaktiebolaget angående vattenhushållningen vid vissa vattenfall i Lagan:

50:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
lån till hushållningssällskapen för anskaffande och tillhandahållande av förädlade
utsäden av vissa sädesslag;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 1 avd. I höft. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdsg8beslutet 1918.

51:o) av den 2 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
kolonisation å vissa kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län;

52:o) av den 4 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av medel för inköp av en fastighet för sjätte arméfördelningens statsexpedition
i Östersund;

53:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av medel å 1919 års riksstat för bestridande av kostnader för tillfällig
avlöning åt viss till utbildning i flygtjänst kommenderad personal;

54:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag å tilläggsstat för år 1918 under fjärde huvudtiteln för bestridande av kostnader
för tillfällig avlöning åt viss till utbildning i flygtjänst kommenderad
personal;

55:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1918 under fjärde huvudtiteln för bestridande
av uppkommande merkostnader för vissa byggnadsföretag vid armén ;

56:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för kaptenen vid flottan Johan Sigurd Svinhufvud att gälda visst honom
till utgivande ådömt ersättningsbelopp;

57:o) av samma dag, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående
anställande av en mariningenjörsstipendiat över stat;

58:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 25 under åttonde
huvudtiteln av statsverkspropositionen och i punkt 6 under samma hufvudtitel av
propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1918 gjorda framställningar angående
nattlig bevakning vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning.

59:o) av den 7 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 48 under tionde
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående pension åt
vice kommissionslantmätaren K. Y. K. Ekstrand;

60:o) av den 8 maj, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående
ålderstillägg åt vaktmästaren vid länsstyrelsen i Uppsala län It. S. Fredriksson;

61:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt
för tjänstemännen i första lönegraden hos pensionsstyrelsen S. E. Fägersten, H
F. C:son Gyller och P. Bratt att för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
tillgodoräkna sig viss tjänstgöring inom styrelsen;

62:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
disponerande av ytterligare medel under år 1918 för vidtagande av åtgärder till
förebyggande och hävande av invaliditet;

63:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bidrag till täckande av de för Sveriges hautverksorganisation i dess egenskap av
förmedlare av utlåningen från fonden för befrämjande av hantverk och därmed
jämförlig mindre industri uppkommande förvaltningskostnader för åren 1918—

Riksdagsbeslutet 1918.

l\)22 ävensom av andra utav låneförmedlingsverksamheten härflytande direkta
utgifter för hantverksorganisationen under nämnda år;

64:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens järnvägslånefonder; 65:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Mnj:ts i propositionen om ti 11 -läggsstat till riksstaten för år 1918 gjorda framställning om ökning av lånefonden
för tjänstemannasamhället vid Mörby;

66:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för vissa tjänstemän vid statens järnvägar att för åtnjutande av arvodesförhöjning
tillgodoräkna sig tiden för sin tjänstgöring såsom ordinarie tjänstemän
under år 1916 såsom helt år;

67:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för linjeförmannen vid telegrafverket J. A. Norrströms stärbhus att ersätta
visst förkommet belopp m. m.;

68:o) av samma dag, angående sättet för täckande av det för beredande av
rörelsekapital för bränslekommissionen under år 1918 beviljade anslag;

69:o) av den 10 maj, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
befrielse för tandläkarinstitutet att till statsverket inleverera vissa medel;

70:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

til läggsarvoden åt vissa extra ordinarie ämneslärarinnor vid allmänna läroverk;

71:o)j av samma dag, i anledning av Kungl. Majds proposition angående

tjänstårsberåkning för tillförordnade folkskoleinspektören Knut Bernhard Kjellmark
för uppflyttning i högre lönegrad;

72:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majds proposition angående

understöd för utgivande av tidskriften Biblioteksbladet;

73:o) av den 15 maj, i anledning av Kungl. Majds i punkt 34 under åttonde
huvudtiteln av propositionen angående tilläggsstat för år 1918 gjorda framställning
angående resestipendier för lärare vid tekniska högskolan;

74:o) av den 18 maj, angående anvisande av anslag till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende;

74V2:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
minimipris å brödsäd m. m. ävensom i ämnet väckta motioner;

75:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majds proposition om anvisande
av medel till beredande av tvångsuppfostran åt minderåriga kvinnliga
förbrytare;

76:o) av den 22 maj, i anledning av vissa framställningar angående pensioner
och understöd, avsedda att utgå å postverkets pensionsstat;

77:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om tilläggspension åt
förre stationsmästaren Jöns Petter Henriksson Berg;

Riksdagsbeslutet 1918.

78:o) av den 24 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa ändringar i avlöuingsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar
m. m. ävensom i ämnet väckta motioner;

79:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om höjning av rederilånefonden
;

80:o) uv samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upprättande av praktiska ungdomsskolor jämte i ärendet väckta motioner;

81:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar;

82:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
lån till aktiebolaget Svenska linberedningssällskapet;

83:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
försäljning av ett område av Östkinds härads allmänning Kolmården nr 1;

84:o) av den 28 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förhöjt understöd åt bokförmedlingsanstalterna;

85:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillstånd för tygverkmästaren I. A. Wennerholm att för rätt att åtnjuta ålderstillägg
tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

86:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av ytterligare medel till uppförande av nybyggnad för patent- och
registreringsverket;

87:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren Gustaf Andersson
Wettergren från Wärmdö socken m. fl.

88:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anläggning av ny docka vid flottans station i Stockholm in. m. jämte i ämnet
väckta motioner;

89:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen
under punkt 47 av sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående
statsunderstöd åt synnerligt skattetyngda landskommuner jämte i ämnet väckta
motioner, dels ock proposition angående undantag från gällande föreskrifter om
statsunderstöd åt dylika kommuner;

90:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av extra statsbidrag för år 1918 åt registrerade sjukkassor;

91:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förhöjning av vissa av statsmedel utgående livräntor jämte en i ämnet väckt
motion;

92:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

Riksdagsbeslutet 1018.

ändrade villkor för statsbidrag under år 1918 till driftkostnaderna vid kustsana93:o)
av samma dag, i anledning av Kung]. Maj:ts proposition angående
tillstånd för två befattningshavare i civildepartementet att för rätt att åtnjuta

ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

94:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

restitution av erlagd tull'' för en postföraren Jens Tången från Norge tillhörig

automobil; . . . „ .

95:o) av samma dag. i anledning av Kungl. Majits proposition angaend

tillstånd för vissa befattningshavare i ecklesiastikdepartementet att för ratt att
åtnjuta ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;. . . „

96:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av anslag å tillftggsstat för år 1918 för täckande av vissa förskottsvis

97:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

användande av behållningar å vissa extra anslag för utförande av andnngsar e ten

å undervattensbåtar; ,

98:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

användande av överskott i djurgårdskassan för vissa anläggningar vid Drottningholms,
Ulriksdals, Haga och Strömsholms slott m. m. 0

99:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majits proposition angaen e

inköp av lastautomobiler för arméns räkning m. in.; _ „ ,

100:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majits proposition angaen e
anvisande av medel för anordnande av kaderövningar vid landstormen;

101:o) av den 29 maj, i anledning av Kungl. Majits dels i statsverkspropositionen
dels ock i propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1918 gjorda
framställningar angående anslag till lantmäteriundervisningen, .

102:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av folkskoleseminariets i Falun äldre tomtområde in. m.;

103:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
avstående av den rätt till vatten och strömfall i Klarälven, som tillkommer
kyrkoherdebostället V» mantal eller 80 öre skatt Ostra Råda i Norra Rada
socken *

104:o) av den 31 maj, i anledning av väckt motion, angående grunderna

för beräkning av vissa f. d. stationsmästares pension;

105:o) av den 4 juni, i anledning av Kungl. Majits i propositionen om
tilläggsstat för år 1918 gjorda framställning om täckande av vissa förskott under
hov- och slottsstaterna; . . 0 ,

106io) av samma dag, i anledning av Kungl. Majits proposition angående

rätt för första kanslisekreteraren i sjöförsvarsdepartementet, kanslirådet i Kungl.

o(l Riksdagsbeslutet 1918.

Maj:ts kansli. G. A. Stuart att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sigviss
tjänstgöring; °

107:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
sättet för användandet av ett utav 1917 års riksdag beviljat extra anslag till
anskaffning av undervattensbåtmateriel;

_ t I08:°) f. *mnma da9, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
sättet för bestridande av kostnaderna för reservofficerares tjänstgöring vid kustartilleriet
i vissa fall m. in.;

l°9:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ratt till tjänstarsberäkning för torpedingenjören S. D. Ljungberg;

110:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående engångskostnader för försvaret;

_ lll:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
främjande av manskapsrekryteringen vid armén;

112:o) av den 5 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfvndigheter
a kronojord; "

113.°) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse av kronan tillhöriga jordägarandelar i gruvor;

... , °,V, samma (hg, 1 anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen med

förslag till tilläggstat för år 1918 gjorda framställning om tillskott till krigstidstillägg
för lantbruksingenjörerj

0 m samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt
eller servitutsrätt till sådan mark;

^o8‘°?,naZ; samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag a tilläggsstat för år 1918 för utdikning av staten tillhöriga bränntorvsmossar; .

1^7:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1918 för fullbordande av vissa spannmalslagerhus
och fryshus;

118.o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utläggande av statsgruvefält vid Liikavaara i Norrbottens län:

... .1.119:0^ av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

örsäljmng till aktiebolaget Difosfat av visst område av kronoparken nr 5 i
Gällivare socken av Norrbottens län;

120:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare rörelsekapital för folkhushållningskommissionen m. m.

121:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

Riksdagsbeslutet 1918.

utbyte av fastigheter mellan kronan, å ena sidan, och Grimo-österby bruks aktiebolag,
å andra sidan ;

122:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till täckande av vissa förskott för expeditioner med fartyget Skagerak
m. in.;

123:o) av den 6'' juni, i anledning av vissa framställningar under åttonde
huvudtiteln;

124:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
understöd för uppförande av bostadshus med smålägenheter;

125:o) av den 7 juni i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
gottgörelse till byggmästaren Oskar Karlsson i Skrika för förlust å byggnadsarbete
för kronans räkning;

126:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avsättande såsom nationalpark av visst område av Dalby kronopark i Malmöhus
län;

127:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen
dels ock i propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1918 gjorda
framställningar angående praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens
län;

128:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande av kronan tillkommande fordran på grund av å vissa fastigheter
i Gottlands län vilande odlingslån för torrläggning av Mäster myr;

129:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överlåtande till Sorsele kommun av visst område av den vid avvittringen inom
socknen till kyrkostad avsatta mark;

130:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för professorn M. H. Stålfors att för ålderstillägg tillgodoräkna sig viss
tjänstgöring;

131:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden;

132:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
nedsättning i arrendet för Toppetorps kvarn å Ankarsrums kronopark i Kalmar
län;

133:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avhändande av ett kronan tillhörigt från lägenheten Låsholmen avsöndrat område
vid Karlsborgs lastageplats i Nederkalix socken;

134:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för överjägmästaren C. I. Stiernspetz att för ålderstillägg tillgodoräkna sig
viss tjänstgöring;

135:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anled -

Riksdagsbeslutet 1918.

ning av framstäl]ning från Magnesitaktiebolaget Tarrekaise beträffande vissa av
bolaget arrenderade mineralfyndigheter å kronojord i Norrbottens län;

136:o) av samma dag, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående
upplåtelse av mark till botaniska institutionen vid universitetet i Uppsala;

137:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande av viss kronan tillkommande fordran av jägmästaren i Stockholms
revir A. E. A. F. Maass;

138:o) av samma dag, i anledning av Kung]. Maj:ts proposition till riksdagen
angående upplåtande av lägenheter från Kungsörs södra kungsladugård i
Västmanlands län;

139:o) av samma dag dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning till Jukkasjärvi socken samt Jukkasjärvi församling och Vittangi
kapellförsamling av vissa kronan tillhöriga områden i Kiruna municipalsamhälle;

140:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av en kronan tillhörig fastighet i Landskrona;

141:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående av viss statens järnvägar tillhörig mark;

142:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning till staden Västerås av kronoegendomen Vallby nr 4 i Västmanlands
län;

143:o) av samma dag, i anledning av Kung], Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar;

144:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtande till föreningen Svenska Röda korset av visst område å Djurgården;

145:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överlåtelse till lantförsvaret av vissa områden tillhörande kronoegendomarna
Kungsgården nr 1, Västbyn nr 1 samt Västerhus nr 1 och 2 i Frösö socken av
Jämtlands län ävensom en i ämnet väckt motion;

146:o) av den 8 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till ändringar i gällande provinsialläkartaxa jämte i ämnet väckta motioner;

147:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
tillstånd för förste kanslisekreteraren i finansdepartementet Folke Stuart Linroth
att för rätt att åtnjuta ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

148:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bemyndigande för Kungl. Maj:t att under viss förutsättning för kronans räkning
inköpa fastigheten nr 2 i kvarteret Nepturus mindre i Stockholm;

149:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förhöjt statsbidrag till vissa alkoholistanstalter;

Riksdag sbeslutet 1018. 33

150:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ta proposition angående

ålderstillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren;

151 :o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente);

152:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m. vid marinen
på krigsfot;

153:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
gäldandet av vissa å krigstjänstgöringstid belöpande pensionsavgifter för armén
tillhörande personal;

154:o) av den 10 juni, i anledning av riksdagens år 1917 församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1916;

155:o) av den 12 juni, i anledning av militieombudsmannens framställning
angående höjning för år 1918 av ersättning, som utgår jämlikt förordningen den
18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring; 156:0)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användande av visst utav 1911 års riksdag på extra stat beviljat belopp till uppförande
av nybyggnad för marketenteri vid flottans station i Stockholm:

157:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användning för kulturella ändamål av viss del av den svenska Längmanska donationsfondens
avkastning;

158:o) av samma dag, i anledning av Kung]. Maj:ts proposition angående
förhöjda provisoriska tilläggsavgifter å statens järnvägar;

159:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
telegrafverkets övertagande av det enskilda telefonnätet i Stockholm med omnejd

160:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts framställning angående
tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén jämte i ämnet väckta
motioner;

161:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
tillfällig löneförbättring åt viss personal vid marinen jämte i ämnet väckta
motioner;

162:o) av samma dag, i anledning av Kung]. Maj:ts proposition angående
ändringar i staten för folkskollärarnas pensionsinrättning;

163:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
grunder för pensionering av förmän och arbetare vid statens järnvägsbyggnader

m. m.; „

164:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

disponerande av 1917 års avkastning av statens hästavelsfond;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 saml. 1 avd. 1 käft. 5

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1918.

165:o) av samma dag, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående
utsträckning i tiden för utfästelse av inköp för statens räkning av produkter,
framställda vid något med understöd av statsmedel anlagt potatistorkeri;

166:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående tillsättande av en jordkommission med närmare angivet uppdrag; 167:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inrättande av eu dräneringsfond m. m.;

168:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj;ts proposition med förslag
till stater för lantbruksstyrelsen, statskonsulenter och statens fiskeriadministration
m. m. ävensom två i ämnet väckta motioner;

169:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till rikets allmänna kartverk ävensom en i ämnet väckt motion;

170:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
driftkostnader under år 1919 för statens domäner;

171:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
til läggsbidrag till vissa innehavare av odlingslägenheter och skogstorp å kronomark
i de sex nordligaste länen;

172:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar;

173:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
til läggsbidrag till innehavare av nybyggeslägenheter inom Alträsks nybyggesområde
i Norrbottens län;

174:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förhöjt utflyttningsunderstöd inom de ovan odlingsgränsen belägna delarna av
Västerbottens län;

175:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
nedsättning i beloppet av viss kronan tillkommande fordran av Gustaf Elf;

176:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
gäldande av ersättning till ledamöterna i ett vid lantbruksstyrelsens sida ställt
lantbrnksråd;

177:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
försäljning till staden Eslöv av kronoegendomen Eslöv nr 15 och 17 i Malmöhus
län;

178:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar;

179:o) ap den 14 juni, i anledning av Kungl. Majits proposition angående

Rikxdagahexlutet 191S. do

beredande av rörelsekapital för statens industrikommission för tillgodoseende av

landets importbehov av industriella råvaror;

180:o) av den lo juni, i anledning av väckta motioner angående ändrade
villkor och bestämmelser för den av staten utövade egnahemslånerörelsen;

181 :o) av samma dag, i anledning av Kung]. Maj:ts proposition angående
inrättande av en kraftledningslänefond ävensom i ämnet väckta motioner,

182:o) av den 19 juni. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högie
lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna, de högre folkskolorna
och de kommunala mellanskolorna jämte i ärendet väckta motioner;

183:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av den lägre tekniska undervisningen jämte i ärendet väckta
motioner;

184:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1910 m. m.; .

185:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fastställande av telegrafverkets stat för driftkostnader under åi 1919;

186:o) av samma dag, i anledning av Kungl.-Maj:ts proposition om anvisande
av medel till beredande av tvångsuppfostran åt minderåriga manliga förbrytare

m. m. jämte i ämnet väckta motioner;

187:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig lönereglering för tjänstemän vid postsparbanken jämte i ämnet väckt

motion; _ . . 0

188:o) av samma dag, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående

anslag för upprätthållande av kommerskollegii verksamhet under år 1919 m. in.;

189:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig lönereglering för tjänstemän vid postverket m. m ävensom i ämnet vackta

motioner; . . „

190:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

tillfällig lönereglering för tjänstemän vid telegrafverket in. in. jämte i ärendet

väckta motioner; _ „

191:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

tillfällig lönereglering för tjänstemän vid statens vattenfallsverk in. m. jämte i

ämnet väckta motioner; . .

192:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag om ändringar i vissa delar av gällande telefon- och telegrafreglementen

samt i ämnet väckta motioner; .

193:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
med förslag till överenskommelser dels angående malmbrytning inom
Luossavaara och Grängesbergs malmfält, dels angående redan medgiven malm -

Sfi Riksdagsbeslutet W1S.

brytning inom'' Kirunavara och Gällivare malmfält ävensom en i ämnet väckt
motion;

194:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
resebidrag till vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm;

195:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av fyllnadsarvode åt en särskilt föredragande i finansdepartementet;

196:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare statsbidrag å tilläggsstat för år 1918 till det frivilliga brandväsendet;

197:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av arvodesfyllnad åt tjänstemän, som på förordnande uppehålla kammarrättsråds
tjänstgöring:

198:o) av den 21 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län och byggnadsstyrelsen; 199:o)

av den W juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avlöningsförhöjning för viss fångvårdstjänstemän;

200:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts propoposition angående
tillstånd för vissa befattningshavare hos postsparbanken att i och för åtnjutande
av avlöningsförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

201:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel;

202:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
ävensom i propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1918 gjorda
framställningar om anslag för oförutsedda utgifter;

203.0) av samma dag, i anledning av väckt motion angående ersättning
åt lokomotivreparatören N. Holmberg för flyttning till annan tjänstgöringsort;

204:o) av den 20 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande
flottans och kustartilleriets avlöningsanslag;

205.0) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig lönereglering för tjänstemän vid statens järnvägar m. m. jämte i ämnet
väckta motioner;

206:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
lör år 1919 i avseende å post- och telegrafverken samt statens järnvägar och
vattenfall s verk;

207:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
å tilläggsstat för riksstaten för år 1918 i avseende å post- och telegrafverken
samt statens järnvägar och vattenfallsverk;

208:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändringar i villkoren för lan från fonden för torvindustriens befrämjande samt
anslag till kapitalökning för samma fond;

Riksdag sbeslutet 1918.

209-.o) av den 13 juni, i anledning av väckt motion om åvägabringande
av utredning och förslag i fråga om kraftigare befrämjande av kolonisationen å
bondjord i Norrland;

210:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
driftkostnader under år 1919 för egnahemslånefonden;

21 ko) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag å tilläggsstat för år 1918 till åtgärder för åstadkommande av ökad tillverkning
av kalkkväve;

212:o) av den 15 juni, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1919 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet; 213:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under till&ggsstatens
för år 1918 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;
_

214:o) av den 19 juni, angående reglering av utgifterna under riksstatens
för år 1919 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsdepartementet; 215:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1918 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsdepartementet; 216:o)

av den 21 juni angående reglering av utgifterna under riksstatens
för år 1919 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet;

217:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1918 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet; 218:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1919 nionde huvudtitel, innefattande'' anslagen till jordbruksdepartementet;
_

219:o) åt; samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1918 nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet; 220:o)

av samma dag, angående reglering av utgifterna under riksstatens
för år 1919 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstditcrnä
*

221:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition rörande

tilläggsstatens för år 1918 tionde huvudtitel;

222:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
omorganisation av skeppsgosseutbildningen m. m.;

223:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om beviljande
av anslag till fattigvården och statens arbetsanstalter m. m.,

Riksdagsbeslutet. 1918.

224:o) av samma dag, i anledning av Kung]. Maj:ts proposition angående
anslag till arbetslöshetens bekämpande;

225:o) av samma dag, i anledning av Kung!. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag till räntor å statsskulden;

226:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å''statsskulden;

227:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag lör upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet;

228:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
för täckande av statens järnvägars driftförlust under 1918;

229:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen med
förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1918 gjorda framställning om återbetalning
av tillfälliga lånemedel;

230:o) av samma dag, i anledning av Kung]. Maj:ts framställning om ställande
till Kungl. Maj:ts förfogande av medel att i fall av behov tagas i anspråk
å tid,^ då till följd av riksdagens fortvaro de i § 63 regeringsformen omförmälda
kreditiv icke få lyftas;

231:o) av samma dag, angående reglering av utgifterna för kapitalökning
lör år 1919 i vad angår jordbruksärendena;

232:o) av samma dag, angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmannaskolor
och lanthushållsskolor;

233:o) av samma dag, angående reglering av utgifterna för kapitalökning
a tilläggsstat till riksstaten för år 1918, i vad angår jordbruksärenden;

234:o) av den 22 juni, angående reglering av utgifterna under riksstatens
för åi 1919 andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;

235:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1918 andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet; 236:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1919 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;

237-0) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1918 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;

238:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1919 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;

2o9:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1918 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet; 240:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1919 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet; -

Riksdag »beslutet 1018. 89

241 :o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsetatens
för år 1918 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklasiastikdepartementet; 242:o)

ar samma dag, angående statsregleringen för år 1919;

243:o) av samma dag, angående regleringen av tilläggsstaten till riksstaten
för år 1918;

244:o) av samma dag, med överlämnande av riksstat för år 1919 samt
tilläggsstat till riksstaten för år 1918;

245:o) av den 10 juni, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1919 första huvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hov- och slottsstaterna.

§ 26.

På grund av §§ 62 och 64 regeringsformen hava vi prövat statsverkets behov
och därvid, under förutsättning att några på statsregleringen inverkande beslut
icke varda av innevarande riksdag fattade, bestämt statsverkets utgifter för
nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager sålunda:

Utgifter.

Verkliga utgifter.

t		Ordinarie anslag.	Extra anslag.	Samma.	Kronor.
I.	Första huvudtiteln......	1,345,000	_	1,345,000
! IL	Andra » ......	7,442,940	1,440,460	8,883,400
t III.	Tredje > ......	2,322,550	232,850	2,555,400
IV.	Fjärde > ......	65,240,388	37,651,612	102,892,000
I V.	Femte » ......	27,544,655	15,410,345	42,955,000	1
VI.	Sjätte > ......	23,105,700	30,203,400	53,309,100
i VII.	Sjunde > ......	26,015,222	8,201,578	34,216,800	,
VIII.	Åttonde > ......	64,762,002	5,488,098	70,250,100
IX.	Nionde > ......	11,174,200	35,704,900	46,879,100
X.	Tionde > ......	11,256,551	3,661,043	14,917,594	, 1
	Säger	240,209,208	137,994,280	378,303,494	\|
XI.	Oförutsedda utgifter.....			500,000
j XII.	Riksdags- och revisionskostnader m. in. . . .		2,691,000	i
) XIII.	Räntor å statsskulden in. m. .			63,401,000	''
XIV.	Engångskostnader för försvaret			5,270,446
! XV.	Krigstidstillägg och krigstidshjälp.....		57,000,000	507,065,940

Riksdagsbeslutet 1918.

					Kronor.
	Utgifter för kapitalökning.	Transport	507,065,940
		Att täckas av
		lånemedel.	andra stats-inkomster.	Summa.	\| i I
i XVI.	Statens affärsverksamhet . .	80,730,860	8,231,300	88,961,660
XVII.	Statens utlåningsfonder . . .	19,830.000		19,830,000
XVIII.	Avbetalning å statsskulden . .		5,536,200	5,536,200	i
XIX.	Statsverkets fond av rnsdrycksmedel......		300,000	300,000
	Säger	100,560,360	14,067,500	114,627,860	114.627.860
				Summa	621,693,800

Till bestridande av nämnda utgifter hava vi beräknat följande:

Inkomster.	Kronor.	i Kronor.
\| A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter...........	438,731,000
II. Uppbörd i statens verksamhet......	6,400,900
III. Diverse inkomster .......	1,970,740	447,102,640 !
j B. Inkomster av statens produktiva fonder:
I. Statens affärsverksamhet ....	47,784,000
II. Statens aktier..........	5,950,000
III. Statens utlåningsfonder (överskott) ....	4,902,500
IV. Statsverkets fond av rusdrvcksmedel . .	300,000	58,936,500
j C. Andel i riksbankens vinst ....	_	_
j !>• I anspråk tågna kapitaltillgångar:
I. Uppkomna av egentliga statsinkomster ....	5,308,000
II. Uppkomna av lånemedel ....	7,704,300	13,012,300 j
E. Lånemedel:		i
I. Fast upplåning.......	94,377,360
II. Tillfällig upplåning......	8,265,000	102,642,360
Summa	\|	621,693,800

Vidare hava vi med anledning av utav Kungl. Maj:t till riksdagen gjorda
framställningar på tilläggsstat till riksstaten för år 1918 beräknat följande:

Riksdagsbeslutet 1918.

Utgifter.

Verkliga utgifter.

Extra anslag.
ICronor. Kronor.

I.	Första huvudtiteln . . .
II.	Andra	> ...
III.	Tredje	. . . .
IV.	Fjärde	> ...
V.	Femte	> ...
VI.	Sjätte	> ...
VII.	Sjunde	» ...
Vill.	Åttonde
IX.	Nionde	> ...
X.	Tionde	> . . .
XI.	Oförutsedda utgifter . .

75,000

3,459,564

1,003,825

84,481,653

33,849,525

23,833,180

9,489,924

9,432,405

134,540,583

8,942,000

Säger

309,107,(159

500,000

309,007,659

Utgifter för kapitalökning.

Att täckas av

XII. Statens affärsverksamhet......

XIII. Tillfällig försträckning åt statens järn vägar

..............

XIV. Statens aktier...........

XV. Statens utlåningsfonder.......

XVI. Återbetalning av tillfälliga lånemedel

XVII. Förlag till statsverket........

XVIII. Rörelsekapital för kristidskommissio -

XIX. Spannmålslagerhus m. m.
XX. Låneunderstöd.....

Säger

	Summa. V ; I
lånemedel, j	andra stats-inkomster.
40,810,900	11,895,000	52,705,900	i
30,000,000		30,000 000
1,010,000		1,010,000
6,200,000		6,200,000
'' ''	162,648,300	162,648,300
> 20,502,949		\| 20,502,949	1 - i - - * M
330,000,000		\| 330,000,000	;
2,500,000		2,500,000	!
3,350,000		1 3,350,000	1
434,373,849	174,548,300	\| 608,917,149	608.917,149
		Summa	918,524,808

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 saml. 1 avd. 1 haft.

(Riksdagsbeslutet.)

42 Riksdagsbeslutet W18.

Till bestridande av nämnda å tillägsstaten upptagna utgifter hava vi beräknat: -

............ .	Kronor.
Inkomster.
A. Egentlig statsinkomster:	1
1. Skatter.....................	60,000,000 j
B. Inkomster av statens produktiva fonder:
I. Statens aktier................	350,000
C. I anspråk tagna kapitaltillgångar: I. Uppkomna av egentliga statsinkomster..............	395,520,347 !
1). Lånemedel:	i
I. Fast upplåning ....................... 47,520,900 II. Tillfällig upplåning..................... 415,133,561	462,654,461 j
Summa.	918,524,SOS

Vi hava beslutit att vid statsregleringen för nästkommande år de i rikets
ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen av
besparingar huvudtitlarna fortfarande skola bliva gällande, dock med iakttagande
dels att behållningar, som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå,
innan dessa första gången tillsättas, skola tillföras statsverkets kassafond, dels
ock att hinder ej möter att även under pågående riksdag på nämnda sätt disponera
besparingarna.

§ 28.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från anslagen
till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt uttag i mån av
behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 29.

Alla pa riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom sådana

Riksdag »beslutet 1918.

fiv riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret
förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning
av därför avlämnade veritikationshandlingar, statskontoret av riksgäldskontor
gottgöras.

§ 30.

De anslag, som finnas i riksstaten för är 1919 och till äggsstaten för år
1918 uppförda under anslagsgrupperna »räntor å statsskulden m. m.» och »utgifter
för kapitalökning, avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i män av behov direkt draga
å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

§ 31.

1. På sätt inhämtas av det utav oss fastställda nya reglementet för riksgäldskontoret
skola av riksgäldskontoret upplånas och enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas följande av riksdagen år 1918 beslutade och i tilläggsstaten för år 1918
uppförda anslag.

a) Utgifter för kapitalökning:
Statens affärsverksamhet:

Postverket..........

Telegrafverket........

Statens järnvägar.......

Statens vattenfallsverk • • • •

Statens aktier..........

Statens utlåningsfonder......

Spannmålslagerhus m. m......

. . . kronor 1,205,000

... > '' 15,046,700

... » 12,844,200

> 11,715,000

... » 1,010,000

... » 3,200,000

• • 2,500,000

Summa kronor 47,520,900

b) Tillfällig upplåning:

Tillfällig försträckning åt statens järnvägar
Statens utlåningsfonder.........

Förlag till statsverket:

Hov- och slottsstaterna.......

Lantförsvarsdepartementet......

Rörelsekapital för kristidskommissionerna
Låneunderstöd.............

kronor 30,000,000
3,000,000

. . . » 1,157,000

. . . » 19,345,949

. . . , 330,000,000

. . » 3,350,000

Säger kronor 386,852,949

Riksdagsbeslutet 1918.

För anslag under fjärde huvudtiteln:

Merkostnader för vissa i samband med 1914. års härordning

beslutade byggnadsföretag vid armén..........kronor 1,000,000

Täckande av förskjutna kostnader för vissa i samband med

1914 års härordning beslutade byggnadsföretag vid armén » 15,801,832

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av kasärn etablissemang

för vissa infanteriregementen....... » 4,000,000

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av intenden turetablissemang

å Karlsborg och i Boden....... » 1,217,150

Täckande av förskjutna kostnader för nytt kasärnetablisse mang

för livgardet till häst.............. » 1,586,730

Täckande av förskjutna kostnader för mark m. m. för Jftrva fältet.

.....................__4^000,000

Säger kronor 27,605,712

För anslag under nionde huvudtiteln:

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av nya byggnader
för veterinärhögskolan m. m............kronor 277,900

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av nybyggnad
för skogshögskolan m. m.............. » 397,000

Säger kronor 674,900

Summa kronor 415,133,561

2. Av riksgäldskontor! skola upplanas och enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas följande av riksdagen år 1918 beslutade och i riksstaten för år
1919 uppförda anslag:

a) Utgifter för kapitalökning:

1) Statens affärsverksamhet:

Postverket.....................kronor 800,000

Telegrafverket................... , 12,025,800

Statens järnvägar.................. » 53,255,300

Statens vattenfallsverk............... » 14,466,260

Summa kronor 80,547,360

2) »Utgifter för kapitalökning:

Statens utlåningsfonder»...............kronor 13,830,000

Summa kronor 94,377,360

Riksdag sbeslutet 1918.

b) Tillfälliga lånemedel:

För anslag under fjärde huvudtiteln:

Byggnader vid Norrlands ingenjörkår ...........

Nytt etablissemang å .Järvafältet för fälttelegraf kåren . . •
Merkostnader för vissa i samband med 1914 års härordning
beslutade byggnadsföretag vid armén..........

484.000

598.000

1,000,000

Statens affärsverksamhet:

Statens vattenfallsverk: Dalälvens reglering .
Statens utlåningsfonder: Dräneriugsfonden . . .

... , 183,000

. v 6,000,000

Summa kronor 8,265,000

3. Med hänsyn till det av 1918 års riksdag fattade beslut angående likvideringen
av köpeskillingen för Orsa—Svegs järnväg hava vi beslutit att i 1919
års riksstat de bland inkomsterna under rubriken »i anspråk tagna kapitaltillgångar
från allmänna järnvägslåuefonden* upptagna medel skola höjas med
6,929,300 kronor.

§ 32.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad statskontoret
beträffar, å statsverkets giroräkning, med angivande att insättning sker för stats-,
kontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp. verks giroräkning i
riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen, jämte bifogande.av riksbankens
attest å insättningen, inreverseras till vederbörande verk. . I riksgäldskontorets
räkenskaper skola dessa medel uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel:
»Lånemedel» och avföras å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 33.

Det i § 31 här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1919 under »Utgifter
för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna järnvägslånefonden»
och »fonden för bibanor i västra delarna av riket», 1,500,000 kronor
och 2,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att i sina räkenskaper omföra
från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar till dessa fonders konton. Samtidigt
skola beloppen uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 34.

\i hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 juni anmält, att vi i anledning
av avlaten proposition

dcls för beredande av krigstids ti Hägg och krigstidshjälp för år 1919 åt vissa
befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst samt deras änkor
och barn ävensom åt vissa utanför den egentliga statsförvaltningen stående kater™’
att utSå enligt de grunder 1919 års riksdag kan komma att bestämma, å
1919 ars riksstat såsom förslagsanslag avsatt högst 57,000,000 kronor;

dels ock under riksstatens sjunde huvudtitel på tilläggsstat för år 1918
anvisat ett förslagsanslag å 100,000 kronor, varav efter Kungl. Maj:ts prövning
och i överensstämmelse med i skrivelsen angivna grunder må utgå gratifikationer
till avhjälpande av missförhållanden, som eljest skulle kunna uppkomma vid tillämpning
av de utav riksdagen fastställda grunderna för utgående av krigstidstdlägg
och krigstidshjälp under år 1918.

§ 35.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidstillägg och
•rigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 mars,

a) for beredande under år 1918 av krigstidstillägg och krigstidshjälp åt
efattningshavare i statens tjänst i enlighet med i vår skrivelse angivna grunder
dels a tilläggsstat för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag

under andra huvudtiteln..................kronor 2)300i000

» tredje >

» fjärde »

» femte »

» sjätte >

» sjunde »

» åttonde »

» nionde »

dels ock medgivit, att i fråga om befattningshavare vid verk och institutioner,
för vilka anslag enligt vad ovan angivits icke beräknats, krigstidstillägg
och krigstidshjälp må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader
i övrigt bestridas; samt

b) godkänt vissa i skrivelsen upptagna allmänna grunder för krigstidstillläggs
och krigstids hjälps utgående.

.zuu,uuu

17,500,000

8.500.000

5.300.000

5.700.000

6.500.000
i .500 non

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 36.

I anledning av Kungl. Maj:ts proportion angående krigstidstillägg under
år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst hava vi, såsom inhämtas av
vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 mars beslutit att

a) för beredande under år 1918 av krigstidstillägg åt 1. d. befattningshavare
i statens tjänst å tilläggsstat för år 1918 under tionde huvudtiteln anvisa
såsom förslagsanslag ett belopp av 4,300,000 kronor; samt

b) godkänna vissa i skrivelsen upptagna allmänna grunder för krigstids til

läggets utgående.

§ 37.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 mars, hava vi,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidstillägg under år 1918
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst,
beslutit att

a) för beredande under år 1918 av krigstidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst å tilläggsstat för år 1918
under tionde huvudtiteln anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av 2,000,000 kronor;
samt

b) godkänna vissa i skrivelsen upptagna allmänna grunder för krigstidstil
läggets utgående.

§ 38.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den
15 mars hava vi med anledning av en inom riksdagen väckt motion och an dra
till riksdagen inkomna framställningar

A. ) medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må enligt de grunder,
som finnas angivna i riksdagens första särskilda utskotts utlåtande nr 3, under år
1918 utgå

till befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens
hus,

till justitieombudsmannen och befattningshavare vid justitieombudsmannens
expedition,

till militieombudsmannen och befattningshavare vid militieombudsmannens
expedition;

B. ) medgivit, att krigstidstillägg må enligt de grunder, som finnas angivna
i nämnda utskotts utlåtande nr 4, under år 1918 utgå till pensionerade

Riksdagsbeslutet 1918.

f. d. befattningshavare vid riksdagen, riksgäldskontor, riksdagens bibliotek, riksdagens
hus och justitieombudsmannens expedition;

C.) medgivit, att krigstidstillägg må enligt de grunder, som finnas angivna
i samma utskotts utlåtande nr 6, under år 1918 utgå till änkor och barn,
som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa samt till å riksgäldskontorets
pensionsstat uppförda änkorna Anna Amalia Sandström och Hedvig
Axelina Gottfrida Olivia Levin,

och hava vi tillika föreskrivit, av vilka anslag de av oss sålunda beslutade
utgifterna skola utgå ävensom i vilken ordning utbetalningarna skola ske.

§ 39.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till fullmäktige i riksbanken den 15 mars
hava vi med anledning av en inom riksdagen väckt motion och andra inkomna
framställningar till riksdagen

A. ) bemyndigat fullmäktige i riksbanken att för beredande under år 1918
av krigstidstillägg och krigstidshjälp åt befattningshavare vid riksbanken samt
vid Tumba bruk enligt de grunder, som finnas angivna i riksdagens första särskilda
utskotts utlåtande nr 3, av riksbankens medel använda erforderligt belopp; B.

) bemyndigat fullmäktige i riksbanken att för beredande under år 1918
av krigstidstillägg åt pensionerade f. d. befattningshavare vid riksbanken samt
Tumba bruk enligt de grunder, som finnas angivna i nämnda utskotts utlåtande
nr 4, av riksbankens medel använda erforderligt belopp, ävensom medgivit, att
krigstidstillägget må på en gång utbetalas i den ordning, som av fullmäktige bestämmes; C.

) bemyndigat fullmäktige i riksbanken att för beredande under år 1918
av krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i bankostatens
änke- och pupillkassa eller änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor
och pappersbruk enligt de grunder, som finnas angivna i samma
utskotts utlåtande nr 6, av riksbankens medel använda erforderligt belopp, ävensom
medgivit, att krigstidstillägget må på en gång utbetalas i den ordning, som
av fullmäktige bestämmes.

§ 40.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kung! Maj:t den 15 mars hava vi,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidstillägg under år 1918 åt
pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
beslutit att

a) för beredande under år 1918 av krigstidstillägg åt pensionerade båts -

Riksdagsbeslutet 1918. 4!)

män och marinsoldater samt åt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare,
vilka vid ingången av ar 1918 uppnått cn levnadsålder av t>0 år ellei däröver, å
tilläggsstat för år 191.8 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanlag å
950,000 kronor.

b) förklara, att krigstidstillägget skall till varje dylik vid årets ingång
till pension eller därmed jämförligt understöd från statsverket, statsunderstödd
pensionsinrättning eller Vadstena krigsmanshuskassa berättigad f. d. befattningshavare
utgå med ett belopp av 100 kronor; samt

c) medgiva, att krigstidstillägget må till vederbörande f. d. befattningshavare
eller, om han under året avlidit, till hans stärbhus på en gång utbetalas
i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

§ 41.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidstillägg för år
1918 åt pensionerade lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor m. fl. hava vi,
såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 april,

I) a) för beredande under år 1918 av krigstidstillägg åt sådana f. d. lärare
och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor eller kommunala mellanskolor,
vid småskolor eller vid mindre folkskolor, f. d. biträdande eller extra ordinarie
lärare och lärarinnor vid folkskolor, f. d. lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier
förenade övningsskolor, vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier,
vid privata småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks
skolor, vid enskilda skolor och barnhem ävensom vid av landsting eller städer
inrättade skyddshem, vilka under år 1918 äga åtnjuta pension från folkskollärarnas
pensionsinrättning eller understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,
å tilläggsstat för år 1918 under tionde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 1,100,000 kronor;

b) bestämt de belopp, varmed krigstidstillägget skall utgå, och de villkor,
som skola gälla för utbetalande av samma tillägg,

c) medgivit, att krigstidstillägget må till vederbörande f. d. befattningshavare
eller, om han under året avlidit, till hans stärbhus på en gång utbetalas
i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes; ävensom

II) a) förklarat, att pensionerade f. d. befattningshavare, vilka under år
1917 haft att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för högre belopp än 1,400
kronor och fördenskull gått miste om dem eljest enligt kungl. kungörelsen den
31 juli 1917 tillkommande krigstidshjälp, må — om de under år 1918 icke hava
att erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt för högre belopp än 1,400 kronor,
äkta makars taxeringar sammanräknade — uppbära utöver det krigstidstillägg,

Bihang till riksdagens ''protokoll 1918. 15 sand. 1 avd. 1 käft. 7

(Kik sd agsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1918.

som må tillbomma dem enligt mom. I bär ovan, ett så stort belopp, som skulle
hava såsom krigstidshjälp under år 1917 tillfallit dem, om de under sistnämnda
• år haft att erlägga dylik skatt för högst 1,400 kronor; samt

b) medgivit, att ifrågavarande tillägg må till vederbörande f. d. befattningshavare
eller, om han under år 1917 eller år 1918 avlidit, till hans stärbhus
på en gång utbetalas från omförmälda förslagsanslag i den ordning, som av
Kungl. Maj:t bestämmes.

§ 42.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidstillägg för år
1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änkeoch
pupillkassa, hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den
30 april, beslutit att

a) för beredande under år 1918 av krigstidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa å tilläggsstat
för år 1918 under tionde huvudtiteln anvisa såsom förslagsanslag ett belopp
av 230,000 kronor; samt

b) godkänna vissa i skrivelsen upptagna allmänna grunder för krigstidstilläggets
utgående.

§ 43.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att

a) för beredande under år 1918 av krigstidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa å tilläggsstat
för år 1918 under tionde huvudtiteln anvisa såsom förslagsanslag ett belopp
av 360,000 kronor; samt

b) godkänna vissa i propositionen angivna allmänna grunder för krigstidstilläggets
utgående.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Haj:t den 30 april, hava vi
bifallit berörda proposition.

§ 44.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att

dels antaga propositionen bilagt förslag till lag angående krigstidsunderstöd
åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster och
innehavare av prästerliga emeritilöner,

dels och för krigstidstilläggs och krigstidshjälps utgående till ifrågavarande
präster för ecklesiastikåren 1917—1918 och 1918—1919 godkänna de allmänna
grunder, som för sådant understöd av chefen för ecklesiastikdepartementet
i vederbörligt statsrådsprotokoll förordats.

Riksdagsbeslutet 1918.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 maj tillkännagivit, att vi,
som icke kunnat godkänna ifrågavarande proposition i oförändrat skick, i anledning
av densamma ej mindre för vår del antagit i skrivelsen införd lag i ovan
angivna ämne än även för krigstidstilläggs och krigstidshjälps utgående till ifrågavarande
präster för ecklesiastikåren 1917—1918 och 1918—1919 godkänt de a
manna grunder, som för sådant understöd i propositionen föreslagits.

§ 45.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,
att biskopen i Luleå stift O. Bergqvist, vilkens avlöningsförmåner utgå av
biskopslöneregleringsfonden, må för år 1918 å samma förmåner uppbära lmgsttdstillägg
från nämnda fond enligt enahanda grunder, som skulle gällt, om hans avlöningsförmåner
bestritts av statsmedel.

Denna proposition har av oss bifallits, vilket vi i skrivelse den 18 maj

anmält för Kungl. Maj:t.

§ 46.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående utbetalande av förskott
å krigstidstillägg för år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst, vilket
vi i skrivelse den 5 februari anmält för Kungl. Maj:t.

§ 47.

Såsom närmare inhämtas av våra skrivelser den 5 februari till fullmäktige
i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret hava vi meddelat föreskrifter
angående utbetalande av förskott å krigstidstillägg för år 1918, som kunde
bliva tillerkänt befattningshavare hos riksdagen och i dess verk.

§ 48.

I anledning av en till riksdagen avlåten proposition hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 juni med viss erinran bifallit
Kungl. Maj:ts proposition angående utbetalande av förskott å krigstidstillägg for
år 1919 åt befattningshavare i statens tjänst.

§ 49.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi, såsom inhämtas
av särskilda skrivelser till fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

Riksdagsbeslutet 1918.

riksgäldskontor, medgivit utbetalande av förskott å krigstidstillägg för år 1919
åt befattningshavare hos riksdagen och i dess verk.

§ 50.

. , Såsom vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni närmare utvisar, hava

vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av avlöningsförhållanden
m. m. för personal vid statens hospital och asyler.

§ 51.

Såsom vår skrivelse till Kungl. Majrt den 15 juni närmare utvisar, hava
vi med vissa i vår skrivelse angivna ändringar biträtt Kungl. Maj:ts uti avlåten
proposition framlagda förslag angående reglering av löneförhållanden m. m. för
vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

§ 52.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 maj anmält, att vi, med bifall
till avlåten proposition,

dels för anordnande av statsinspektion av fattigvården, i enlighet med i
statsrådsprotokollet angivna grunder, å extra stat för år 1919 under sjätte huvudtiteln,
rubriken »Fattigvård», anvisat ett förslagsanslag, högst, 44,300 kronor;

dels för anordnande av en extra byrå för fattigvårdsärenden i civildepartementet,
enligt av departementschefen framlagt förslag, å extra stat för år 1919
under samma huvudtitel, rubriken »Departementet», anvisat ett förslagsanslag
högst, 27,000 kronor; ° 8’

dels ock medgivit, att det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till
fattigvården i allmänhet må tagas i anspråk för de ökade kostnader, som kunna
komma att för statsverket uppstå för omhändertagande under en tid av högst
trettio dagar i vederbörande gränskommun eller residensstad av nödställda svenska
medborgare, vilka av svensk myndighet i utlandet eller av utländsk myndighet
överlämnas till svensk myndighet å gränsort, ävensom för sådana nödställdas sändande
till annan ort.

§ 53.

Genom avlåten proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om tillägg till lagen den 14 juni 1917 om införsel i avlöning, pension
eller livränta,

Riksdagsbexlutet 1918. 53

2) lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den I t juni 1917 om förbud för
vissa underbållsskyldiga att avflytta från riket, samt

3) lag om ersättning i vissa fall av allmänna medel till vittnen i mål enligt
75 § i lagen om fattigvården.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 maj hava vi tillkännagivit, att vi bifallit
förevarande proposition.

§ 54.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av § 6 i lagen den 29 maj 1896 angående blindundervisningen,
samt

2) lag om ändrad lydelse av § 31 mom. 3 i lagen den ^1 maj 1889 angående
dövstumundervisningen.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi, i skrivelse den 29
maj tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 55.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av § 12 i förordningen den 6 augusti
1894 angående mantalsskrivning,

2) förordning angående ändrad lydelse av § 14 i förordningen den 28 maj
1897 angående mantalsskrivning i Stockholm, samt

3) förordning angående ändrad lydelse av § 12 i förordningen den 17 november
1905 angående mantalsskrivning i Göteborg.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 maj, har denna
proposition blivit av oss bifallen.

§ 56.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om fattigvården, och

2) lag om kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 maj hava vi tillkännagivit, att vi,
som icke kunnat i oförändrat skick godkänna de framlagda förslagen, för var
del antagit i vår skrivelse intagna lagar i berörda ämnen.

Därjämte hava vi hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes låta föranstalta om
utredning rörande ökning av de statsbidrag, som utgå för vård av sinnesslöa, fal -

Riksdagsbeslutet 1918.

] andesjuka, tuberkulösa och vanföra, och om medgivande av statsbidrag för vård
å sinnessjukhus, som tillhöra landsting och de städer, som ej deltaga i landsting,
samt för riksdagen så snart ske kan framlägga förslag härom.

§ 57.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) vattenlag,

2) lag om vad iakttagas skall i avseende å införande av vattenlagen,

3) lag om förteckning å vattendrag, där kongsådra finnes,

4) lag om rätt att över annans mark framdraga ledning för vatten till hnsbeh
o vsför brukning.

5) lag oln ändrad lydelse av 25 kap. 1 § rättegångsbalken

6) lag om ändrad lydelse av 37 § utsökningslagen,

7) lag om ändrad lydelse av 14 § i lagen den 27 juni 1896 om rätt till

fiske,

8) lag om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
lagfart å fång till fast egendom, samt

9) lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875
angående inteckning i fast egendom.

Såsom av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni inhämtas, hava de
genom förevarande proposition framlagda lagförslag icke kunnat av oss oförändlade
godkännas, utan hava vi för var del antagit i skrivelsen införda lagar i omförmälda
ämnen.

§ 58.

Såsom framgår av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni hava vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition om anvisande av medel till bestridande av kostnaderna
för vattendomstolarnas verksamhet m. m.

§ 59.

Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till lag angående tillstånd att i och för viss
tjänstgöring utom landets gränser använda värnpliktiga, tillhörande beväringens
första uppbåd.

I skrivelse den 23 februari hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att denna
proposition blivit av oss bifallen.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 60.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
bestridande av kostnader för utförande av bevakningstjänst å Åland å tilläggsstat
för år 1918 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 2o
februari anmält för Kungl. Maj:t.

§ 61.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 juni, hava vi, i
anledning av avlåten proposition, medgivit, att den omständigheten, att värnpliktig
frivilligt inställt sig till fullgörande av krigstjänstgöring, icke må utgöra
hinder för utbetalande till hans anhöriga av familjeunderstöd enligt gällande bestämmelser
om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs familj, som fullgöi
tjänstgöring till rikets försvar.

§ 62.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 juni hava vi anmält, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående en särskild för
fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall.

§ 63.

Med bifall till en av Kungl. Maj:t avlåten proposition hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse den 4 juni, från och med ar 1919 höjt det ordinarie förslagsanslaget
till bestridande av statens bidrag till fiskares försäkring, nu 16,000 kronor,
med 18,000 kronor eller till 34,000 kronor.

§ 64.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Haj:t den 15 juni utvisar, hava vi bifallit
dels Kungl. Maj:ts i avlåten proposition, nr 184, framlagda förslag till lag
om ändrad lydelse av 5-8, 10, 16, 19, 20, 23, 24, 26 och 28-33 §§ i lagen den
30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring dels ock Kungl. Maj:ts i samma proposition
framlagda förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 8^ juni
1915 om övergångsbestämmelser i anledning av berörda lag den 30 juni 1913.

§ 65.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni, hava vi
med bifall till avlåten proposition på extra stat för år 1919 beviljat dels ett för -

Riksdagsbeslutet 1918.

slagsanslag av 9,150,000 kronor för bestridande av den på staten belöpande kostnad
för pensionstillägg och understöd åt de personer, som äro därtill berättigade
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före den 8 juni
1915, dels ock ett förslagsanslag, högst, 700,000 kronor, att utgå som bidrag till
täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i samma lag åt de personer,
som genom omförmälda lag den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna
pensionsförsäkringen, ävensom medgivit, att av det för år 1919 på extra stat
äskade förslagsanslaget till upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet må,
intill ett belopp av 60,000 kronor, gäldas vissa kostnader för införandet av försäkringsböcker
åt de jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring försäkrade.

§ 66.

I anledning av utav Kungl. Maj:t till riksdagen gjorda framställningar
hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni, till bestridande
av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som finnas upptagna i det vid Kungl.
Maj:ts proposition nr 389 fogade förslag till stadga i ämnet, beviljat dels å extra
stat för år 1919 ett förslagsanslag å 200,000 kronor, dels ock å tilläggsstat för år
1918 ett förslagsanslag, högst, å 24,000 kronor.

I samma skrivelse hava vi jämväl anmält de erinringar, vi funnit anledning
göra mot nämnda förslag till stadga.

§ 67.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 april anmält, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen
den 17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av
varor in. m.

.§ 68.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni utvisar, hava vi
i anledning av en till riksdagen avlåten proposition dels beslutat, att mom. 2 och
5 i gällande bestämmelser angående understöd av statsmedel åt föreningar för
beredande av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk skola från och med den
1 januari 1919 erhålla i skrivelsen angiven ändrad lydelse dels ock meddelat vissa
bestämmelser rörande utbetalning av bidrag till organisationskostnader och årliga
förvaltningsutgifter till före ikraftträdandet av berörda lagbestämmelser bildade
centralkassor.

I samma skrivelse hava vi jämväl anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta
verkställa en allsidig utredning, huruvida och i vad mån åtgärder från statens

Riksdagsbeslutet 1918.

sida må kunna vidtagas till den sekundära fastighetskred item ändamålsenliga
ordnande, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ 69.

Kungl. Ma,j:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till

1) lag med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring, samt

2) lag innefattande tillägg till lagen om nyttjanderätt till fast egendom

den 14 juni 1907. ,, .

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni hava vi tillkännagivit, att vi

icke kunnat i oförändrat skick bifalla propositionen utan för vår del antagit i

skrivelsen införda lagar i berörda ämnen.

§ 70.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om inskränkning för viss tid i rätten att överlåta fast egendom, samt

2) lag om tillfälliga åtgärder till förekommande av skövling av skog å

fastighet i enskild ägo. . .

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni utvisar, hava vi

icke kunnat i oförändrat skick bifalla förevarande proposition, utan för vår del
antagit i skrivelsen införda lagar i omförmälda ämnen.

§ 71.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 maj anmält, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition med förslag till lag innefattande
särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län, med den
ändring att lagen förklarats skola träda i kraft den 15 juni 1918.

§ 72.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att under
förutsättning av riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts förslag till lag, innefattande
särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa lan under
nionde huvudtiteln anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag av 100,000
kronor att i de fall, där undersökning finnes böra med begagnande av kronans
jordägarandel företagas av mineralfvndigheter, vilka enligt nämnda lag inmutats

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 sand. 1 avd. 1 käft. 8

(Riksdagsbeslutet.)

58 Riksdagsbeslutet 1918.

av enskilda, enligt Kungi. Maj:ts föreskrifter användas till bestridande av kostnader,
som stå i samband med dylik undersökning.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 maj, hava vi
bifallit förevarande proposition.

§ 73.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1919.

Vi hava i skrivelse den 19 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke kunnat
oförändrat antaga berörda förslag utan antagit detsamma med den ändring, att
2 § 3 mom. och 3 § skola erhålla i skrivelsen angiven lydelse.

Vidare hava vi, med anhållan att Kungl. Maj:t ville snarast möjligt utfärda
författning i ämnet, tillkännagivit, att vi antagit i skrivelsen införd förordning
om tilläggsskatt för år 1918 å inkomst och förmögenhet.

Slutligen hava vi meddelat, att vi beslutat, att 54 § 7 mom. i förordningen
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, skall från och med dag,
som Kungl. Maj:t bestämmer, erhålla i skrivelsen angiven ändrad lydelse.

§ 74.

Kungl. Maj:^ har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
1:°) förslag till förordning angående ändrad lydelse av 20 § i förordningen
den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt samt avdelning 4:o) i de
vid samma förordning fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen; och
2:o) förslag till förordning om ändring i viss del av det vid förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering fogade
formulär nr 1 A.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 juni tillkännagivit, att ifrågavarande
pi''oposition icke vunnit riksdagen bifall.

§ 75.

Efter det Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om särskilda avdrag vid
1918 års taxering till bevillning för inkomst samt till inkomst- och förmögenhetsskatt,
hava vi i skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 mars anmält, att denna
proposition blivit av oss bifallen.

Tillika hava vi i samband härmed anhållit, dels att vad vi i berörda skrivelse
uttalat rörande taxeringsmyndigheternas tillämpning av omförmälda förordning

Riksdag sbedutet 1918. 59

måtte genom Kungl. Maj:ts försorg i den mån och på det sätt, som finnes lämpligt
skyndsammast bringas till vederbörandes kännedom, delst och att till ledning
vid tillämpningen av nyssnämnda förordning måtte genom Kungl. Maj:ts försorg
upprättas och vederbörande tillhandahållas tabeller till ledning vid uträknandet
av ifrågakommande avdragsbelopp.

§ 76.

Sedan Kungl. Magt genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att

antaga vid propositionen fogade förslag till

a) förordning om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 28 oktober 1910

om inkomst- och förmögenhetsskatt; och

b) förordning om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 28 oktober 1910
angående bevillning av fast egendom samt av inkomst,

hava vi i skrivelse den 16 april tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att berörda
proposition blivit av oss bifallen.

§ 77.

Vi hava i skrivelse den 5 mars tillkännagivit för Kungl. Haj:t, att vi i
anledning av en inom riksdagen väckt motion beslutat, att 54 § 5 mom. i gällande
förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering skall erhålla
den förändrade lydelse vår nämnda skrivelse utvisar.

§ 78.

Genom avlåten proposition har Kungl. Majföreslagit riksdagen att antaga

1) förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober
1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering jämte det vid berörda
förordning fogade formulär nr 1 A;

2) förslag till förordning om ändrad lydelse av punkt 3:o) i de vid förordningen
den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt fogade särskilda
anvisningar till ledning vid taxeringen;

3) förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § i de vid förordningen
den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst
fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen; samt

4) förslag till förordning om ändrad lydelse av de till förordningen den
28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt hörande tabellerna III och IV.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 juni hava vi,
som icke kunnat i oförändrat skick bifalla berörda proposition, beslutat

dels att antaga i vår skrivelse infört förslag till förordning om vissa änd -

Riksdagsbeslutet 1918.

ringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering jämte det vid berörda förordning fogade formulär nr 1 A; dock att
23 § skall bibehållas vid dess nuvarande lydelse samt 11 § och 54’§ 6 mom.
skola erhålla i skrivelsen angiven ändrad lydelse;

dels att nyssnämnda 54 § 6 mom. taxeringsförordningen skall under innevarande
år från och med den dag, som av Konungen bestämmes, hava viss ändrad
lydelse;

dels att punkt 3:o i de vid förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch
förmögenhetsskatt fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen
skall hava i skrivelsen angiven ändrad lydelse;

dels att 3 § i de vid förordningen den 28 oktober 1910 angående bevill-,
ning av fast egendom samt av inkomst fogade särskilda anvisningar till ledning
vid taxeringen skall hava viss ändrad lydelse;

dels att sistnämnda två stadganden i sin ändrade lydelse skola träda i
kraft den 1 januari 1920;

dels ock att antaga i skrivelsen infört förslag till förordning om ändrad
lydelse av de till förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt
hörande tabellerna III och IV.

§ 79.

Vi hava i skrivelse den 15 mars tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
med bifall till Kungl. ATaj:ts proposition med förslag till förordning angående
särskilda bestämmelser om tiden för förvarande av vissa till ledning för taxering
avgivna deklarationer antagit det i propositionen innefattade förslaget.

§ 80.

Vi hava med bifall till avlåten proposition antagit förordning om äudrad
lydelse av de till förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för
gåva hörande tabellerna III och IV, vilket vi i skrivelse den 31 maj tillkännagivit
för Kungl. Maj:t.

§ 81.

Genom proposition nr 230 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid piopositionen fogade förslag till dels förordning om ändring i vissa delar
av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften och dels förordning
om ändring i vissa delar av förordningen den 6 november 1908 angående en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen ej mindre genom avlåten
proposition nr 358 att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om

Riksdagsbeslutet 1918. 61

ändring i viss del av 3 § i förordningen den 19 november 1914 angående stämpel
avgiften, än även genom proposition nr 44(5 att antaga propositionen bilagt förslag
till förordning om ändring i 3 § av förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften. , .

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Ivungl. Maj:t den 21 juni hava vi, med
avslag ä Kungl. Maj:ts proposition nr 358, i anledning av proposition nr 230 samt
proposition nr 44C antagit dels vid skrivelsen fogade förordning om ändring i vissa
delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften, dels ock
skrivelsen bilagda förordning om ändring av 10 § i förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Slutligen hava vi anhållit, dels att Kungl. Maj:t ville låta underkasta frågan
om stämpelplikt för aktier och andra andelsbevis i utländska företag ytterligare
utredning med beaktande av vad riksdagen i var berörda skrivelse anfört
samt till riksdagen inkomma med det förslag, vartill en sådan utredning kan föranleda,
dels ock att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huru med avseende
å sparbank, som begagnar sig av den i 54 § stämpelförordningen medgivna
rätt att för bankens samtliga insättare på en gång för helt år och utan användning
av stämpel fullgöra inbetalning av belöpande räntestämpelavgift, föreskriven kontroll
å sådan inbetalning från statsverkets sida må kunna med minsta möjliga kostnad
åvägabringas samt vidtaga de åtgärder, vartill en sådan utredning må föianleda.

§ 82.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 februari, hava
vi antagit Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

§ 83.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 juni hava vi tillkännagivit,
dels att vi med bifall till Kungl. Maj:ts proposition, nr 401, antagit avgivet
förslag till förordning om ändrad lydelse av 4, 15, 17, 20, 21, 23 och 29 §§ i gällande
förordning om krigskonjunkturskatt;

dels ock att vi, med avslag å Kungl. Haj:ts i proposition nr 448 framlagda
förslag till ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen om krigskonjunkturskatt,
i anledning av samma proposition beslutat, att 8 § från och med dag,
som av Konungen bestämmes, skall erhålla i vår skrivelse angiven ändrad lydelse.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 84.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 maj, hava vi i
anledning av en till riksdagen avlåten proposition

dels besluta, att § 4 i gällande förordning med tulltaxa för inkommande
varor skall erhålla den ändrade lydelse, som i propositionen föreslagits;

dels beslutit, att gällande tulltaxa skall i angivna delar erhålla den ändrade
lydelse, vår skrivelse utvisar;

dels beslutit, att § 3 i underrättelser om vad vid tulltaxans tillämpning
iakttagas bör, skall erhålla den ändrade lydelse, som i propositionen föreslagits;

dels ock förklarat, att ifrågavarande bestämmelser skola träda i kraft, i vad
de avse anmärkningarna till rubrikerna nr 183—193 i tulltaxan, den 1 januari
1919 och i övrigt å dag under innevarande år, som av Kungl. Majrt bestämmes.

§ 85.

I skrivelse den 12 februari hava vi tillännagivit för Kungl. Maj:t, att vi,
med anledning av inom riksdagen väckt motion,

dels beslutat, att för kalciumkarbid och bariumkarbid skall under januari
och februari månader 1919 tullfrihet åtnjutas samt därefter tull utgå enligt samma
tullsats som för närvarande eller efter 5 öre för kilogram:

dels ock för vår del jämväl beslutat, att tullfrihet för kalciumkarbid och
bariumkarbid må tillämpas redan under innevarande år från och med den dag,
Kungl. Maj:t bestämmer.

Härjämte hava vi anhållit, att Kungl. Haj:t ville förordna om den beslutade
tullfrihetens trädande i kraft snarast möjligt.

§ 86.

_ Vi hava i skrivelse den 20 mars tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckning av tiden för tullfri disposition
av tullpliktiga utställningsföremål, som införts till baltiska utställningen i
Malmö år 1914.

§ 87.

I skrivelse den 3 maj hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi, med
bifall till en av Kungl. Maj:t avlåten proposition, medgivit, att — utan hinder
av det i § 12 mom. 1 b) av tulltaxeförordningen enligt dess lydelse före utfärdandet
av förordningen den 19 juni 1917 stadgade villkor — befrielse från eller

Riksdag abeslutet 1918. °o

relation av tullavgift må få åtnjutas för sådana från utrikes ort införda för
pansarbåten Sveriges nybyggnad använda tullpliktiga matenalier och skeppsförnödenheter,
som angivits till förtullning högst fem år före den 25 oktober 1917.

§ 88.

Uti skrivelse den 7 maj hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi i
anledning av en utav Kung!. Maj:t avlåten proposition antagit en i vår skrivelse
införd förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 11 oktober 190r
angående beskattning av socker.

§ 89.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att —
under förutsättning att Svenska sockerfabriksaktiebolaget och mellersta Sveriges
sockerfabriksaktiebolag förbunde sig att till odlare av sockerbetor tor deras rakning
under år 1918 utbetala ersättning i huvudsaklig överensstämmelse med uti propositionen
åberopade statsrådsprotokoll över jordbruksärenden av chefen för jordbruksdepartementet
förordade grunder — antaga vid propositionen lögade förslag
till kungörelse angående viss nedsättning av sockerskatten. _

I skvivelse den 20 mars hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi,
med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande proposition, antagit ett i vår skrivelse
infart förslag till kungörelse angående viss nedsättning av sockerskatten.

§ 90.

Med bifall till en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 maj, antagit förordning om
ändrad lydelse av 22 § 1 mom. i förordningen den 15 december 1914 angående
statsmonopol å tobakstillverkningen i riket.

§ 91.

Uti avlåten proposition har Kungl. Haj:t föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till förordning om visst undantag från tillämpningen
av stadgandet i 13 § 4 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning
av brännvin m. m. . , .. ,

Yi hava i skrivelse den 22 februari anmält för Kungl. Maj:t, att berörda

förslag blivit av oss antaget.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 92.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majrt den 7 maj, hava vi, med
bifall till en till riksdagen avlåten proposition, antagit

dds förordning om ändrad lydelse av 20 § 1 mom. i förordningen den 11
oktober 1907 angående tillverkning av brännvin,

dels ode förordning om ändrad lydelse av 25 § 1 mom. i förordningen den
7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

§ 93.

Vi hava i skrivelse den 7 maj tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi, med
bifall till därom avlåten proposition, antagit förordning om ändrad lydelse av 45
§ i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker.

§ 94.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag dels till förordning om ändrad lydelse av 17 § 5
mom. . i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker, dels
ock till kungörelse angående utsträckning för år 1918 av den tid, inom vilken
ansökan om viss rättighet till utskänkning av rusdrycker skall göras.

Vi hava i skrivelse den 19 juni tillkännagivit för Kungl. Majrt att förevarande
proposition ej blivit av oss bifallen.

§ 95.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 maj hava vi tillkännagivit, att vi,
med bifall till en utav Kungl. Majrt avlåten proposition, antagit förordning angående
visst undantag från tillämpningen av stadgandena i 23 och 31 §§ i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

§ 96.

Genom avlåten proposition har Kungl. Majrt föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till kungörelse om ändrad bestämmelse angående
tiden för ikraftträdandet av vissa delar av förordningen den 14 juni 1917
om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Riksdagsbeslutet 191H.

Enligt vad vår skrivelse till Kung). Maj:t den 18 maj utvisar, hava vi
antagit det i propositionen innefattade förslaget.

§ 97.

Kong!. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående försäljning av pilsner;

2) förordning angående ändrad lydelse av 3, 7, 23 och 20 §§ i förordningen
den 7 augusti 1007 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker; .

•3) förordning angående ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 14 juni

1917 angående försäljning av rusdrycker; samt

4) förordning angående ändrad lydelse av 2, 3, 6 och 11 §§ i förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av tillagade, alkoholfria drycker samt svag ducka.

Vi . skrivelse den 19 juni tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att denna

proposition icke vunnit vårt bifall.

§ 98.

Uti skrivelse den 20 februari hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition angående postverkets ansvarighet for vissa till
postbefordran mottagna försändelser m. in.

§ 99.

Kungl Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen besluta,
dels*att avgifterna för inrikes brev, brevkort, postanvisning och postförskott
skola för tiden 1 april 1918-1 april 1920 utgöra i propositionen angivna

h6 ^ dels ock att, utan ändring av vad för närvarande gäller ifråga om ökning
av viktportot för skrymmande paket, det inrikes portot för paket skall för tiden
den 1 april 1918—1 april 1920 utgå enligt i propositionen angivna grunder.

Yi hava i skrivelse den 6 april tillkännagivit, att vi bifallit ifrågavarande
förslag, dock med viss i skrivelsen angiven jämkning beträffande tiden for giltigheten
av avgiftsförhöjningarna.

§ 100.

Sedan Kungl. Maj:t i den till innevarande års riksdag framlagda propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov avgivit förslag i fråga om berakBihang
till riksdagens protokoll 1918. 15 sand. 1 avd. 1 höft. 9

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1918.

tung av bevillningarna för år 1919 samt genom avlåten proposition, nr 459, med
återkallande av tidigare gjorda förslag, i den mån de strede mot de i stadsrådsprotokollet
till sistnämnda proposition framställda, föreslagit riksdagen, bland
annat, att beräkna statsverkets inkomster för år 1919 enligt en i samma statsrådsprotokoll
intagen specifikation, hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till
Kungl. Maj:t den 21 juni beräknat de särskilda bevillningarna sålunda, nämligen

inkomst och förmögenhetsskatt.............til

extra inkomst- och förmögenhetsskatt.......... »

bevillning av fast egendom samt av inkomst...... ,

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter »

stämpelmedel.......;

lastpenningarna..........

krigskonjunktursskatt................ s

tullmedlen..............

sockerskatten . . .

.................

tobaksskatten..............

brännvinstillverkningsskatt........... »

brännvinsförsäljningsmedel ............. %

maltskatten............

punschskatten..............

112,000,000 kronor

84.000. 000

3.100.000 ,

250.000 >

40.000. 000

900.000 »
80,800,000

70.000. 000 >

15.600.000

19.500.000 '' »

2.800.000
6,000,000

500.000 »

1,000,000 »

Vidare hava vi, som bifallit avlåten proposition om vissa höjningar i portoavgifterna,
dock med viss jämkning beträffande tiden för avgiftsförhöjningarnas
giltighet, beräknat det för statsverket disponibla överskottet från postverket för
år 1919 till 4,600,000 kronor. *

§ 101.

Sedan vi fattat beslut, varigenom beloppet av bevillningarna för år 1918
påverkas, hava vi i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 juni meddelat våra beslut
angående den jämkning av den vid förra årets riksdag verkställda beräkningen
av bevillningarna för år 1918, som därav påkallas:

l:o

Krigskonj unkturskatt.

• ^6,d an!edning av K-unS1- Maj:ts proposition, nr 448, hava vi såsom ökad
skatteintäkt i följd av ändring i krigskonjunkturskatteförordningen bland inkomsterna
å 1918 års tilläggsstat uppfört krigskonjunkturskatt till belopp av 25,000 000
kronor.

Riksdagsbeslutet 1918.

2:o

Tilläggsskatt för år 1918 å inkomst och förmögenhet.

På grund därav att vi enligt förslag av bevillningsutskottet antagit förordning
om tilläggsskatt för år 1918 å inkomst och förmögenhet, hava vi såsom
tilläggsskatt för år 1918 å inkomst och förmögenhet å samma års tilläggsstat
upptagit 35,000,000 kronor.

Slutligen hava vi i sammanhang härmed erinrat, att vi dels med anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 76 beslutat tillfällig höjning av vissa postavgifter,
varigenom inkomsterna av poströrelsen jämväl under innevarande år komma
att ökas, dels ock med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 103 medgivit
viss nedsättning av soekerskatten under en del av ar 1918. Vad sålunda beslutats
har emellertid icke föranlett någon jämkning i beräkningen av bevillningarna
för år 1918.

§ 102.

Sedan Kungl. Maj:t uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till förordning angående vissa alkoholhaltiga preparat,
hava vi i skrivelse den 19 juni tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi antagit
ifrågavarande förslag, dock med den ändring, att 7 § erhåller viss i var skrivelse
angiven lydelse.

§ 103.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 juni hava vi tillkännagivit, att vi,
som icke kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 323,
med förslag till förordning angående handel med skattefri sprit in. m., i anledning
av samma proposition för var del antagit,

dels vår skrivelse närlagt förslag till förordning angående handel med

skattefri sprit,

dels vid vår skrivelse fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av
1, 2, 12, 13, 21 och 24 §§ i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning
av brännvin, av lydelse vår skrivelse utvisar,

dels vår skrivelse bilagt förslag till förordning om ändrad lydelse av 3, 10,
och 11 §§ i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker,

dels ock det förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen
den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdryksmedel, som linnes
intaget i förevarande proposition nr 323;

Tillika hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t ville vidtaga erforderliga åtgärder
för fortsatt samarbete mellan kontrollstyrelsen och representanter för in -

Riksdagsbeslutet 1918.

dustrien vid behandlingen inom styrelsen av frågor rörande industriens tillgång
till sprit för tekniska och andra särskilda ändamål.

§ 104.

Med anledning av en till riksdagen avlåten proposition hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 april, medgivit, att åt aktiebolaget
elektrolytverken må till och med utgången av det kalenderår, under vilket
bolagets anläggningar, inberäknat däri bundet material, amorterats, beviljas
befrielse från annan till kronan efter debitering utgående skatt än bevillning av
fast egendom samt för inkomst av kapital och arbete ävensom inkomst- och förmögenhetsskatt
samt extra inkomst- och förmögenhetsskatt; ägande Kungl. Maj:t
att meddela de närmare föreskrifter, som må erfordras för bestämmande av ej
mindre i vilken utsträckning material skall anses bundet i bolagets anläggningar
än även tidpunkten, då amorteringen skall anses slutligen verkställd.

§ 105.

Uti skrivelse den 22 februari hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t att
vi med bifall till en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition antagit genom propositionen
framlagda förslag till förordning om undantag från tillämpningen av
förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis
samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen,
använda vid tillverkning av stärkelse.

§ 10G Pa

sätt inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 maj, hava vi
med anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition, medgivit, att en
svenska och danska telegrafverken gemensamt tillhörig telefonkabel, som upptagits
från sitt förutvarande läge i Öresund samt tillfälligt införts till Danmark°för
rearmering och är avsedd att ånyo utläggas mellan Hälsingborg och Helsingör,
må, i vad den avser Sveriges andel, i riket tullfritt införas.

§ 107.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 maj hava vi tillkännagivit, att vi
med bifall till avlaten proposition antagit förordning om ändring i vissa delar
av förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning.

§ 108.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om visst
undantag från bestämmelserna i lagen om rikets mynt den 30 april 1873, vilket
vi i skrivelse den 14 juni anmält för Kungl. Maj:t.

Riksdagsbeslutet 1018.

§ 109.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t (len 14 juni anmält, att vi i anledning-
av en till riksdagen avlåten proposition dels medgivit, att riksbanken må
för tiden till den 1 mars 1919 begagna den i (5 § andra stycket av lagen för
Sveriges riksbank omnämnda rätten att utgiva sedlar till ett belopp av ytterligare
högst etthundratjugufem miljoner kronor, dels ock antagit vår skrivelse bilagt
förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken
viss ökad sedelutgivningsrätt.

§ no.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj: t den 1 februari, hava vi
med anledning av framställning från fullmäktige i riksbanken tör vår del antagit
en i vår skrivelse införd lag om ändrad lydelse av 13 § i lagen den 12 maj
1897 för Sveriges riksbank.

§ ni.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
ett vid propositionen fogat förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa
fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 och av 9 § i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 februari närmare utvisar,
har denna proposition blivit av oss bifallen.

§ H2.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 februari hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om visst undantag från
tillämpningen av 49 § 1 mom. och 165 § 1 mom. lagen den 22 juni 1911 om
bankrörelse.

§ 113-

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 30 § i lagen för Sveriges riksbank den 12

maj 1897, „

2) lag om ändrad lydelse av 14 § i lagen den 11 oktober 1907 angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension samt

3) lag om ändrad lydelse av 16 § i lagen den 4 juli 1910 angående rätt

till pension för tjänstemän vid statens järnvägar.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 april, har denna

proposition blivit av oss bifallen.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 114.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen
den 22 juni 1911 om bankrörelse.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 juni hava vi anmält, att vi bifallit
förevarande proposition, dock att §§ 52 b och 168 b erhållit den förändrade lydelse
var skrivelse utvisar. J ’

§ 115.

Kungl. Maj:t har i eu till riksdagen avlåten proposition föreslagit riksdagen
dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad lydelse
av §§ 2 och 3 i förordningen den 5 juni 1909 angående konungariket Sveriges
stadshypotekskassa,

deIs °ck besluta, att för ökning av kassans grundfond skola från riksgäldskontoret
till kassan överlämnas 20,000,000 kronor i svenska statens tre och en
halv procent obligationer med rätt för kassan att, i enlighet med de i förordningen
angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa givna bestämmelser och
under vissa i propositionen närmare angivna villkor, disponera sagda obligationer

. lr4 ,;Sasora lnhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 maj, hava vi bifallit
ifrågavarande proposition.

§ 116.

i EnlÄ\7ad Vår skrivelse til1 KunS]- de» 19 februari närmare utvisar,

ii ava vi bifallit Kung], Maj:ts genom avlåten proposition framlagda förslag till
ag, innefattande tillfälligt undantag från gällande inskränkningar i rätten att

använda sparbanksvinst.

§ 117.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 februari närmare utvisar,
hava^ vi med anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition medgivit,
att såsom säkerhet för obligationer, utgivna av ett i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet över finansärenden den 8 februari 1918 angivna
grunder bildat aktiebolag, med uppgift att åt utländska banker och bankirer
bereda svensk kredit, må genom riksgäldskontoret tillhandahållas bolaget ett
belopp av 10,000,000 kronor i av svenska staten utgivna 5 procent obligationer.

§ 118.

Enligt vad. vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 maj utvisar, hava vi bifallit
Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition med förslag till lag om

Riksdagsbeslutet 1918. 71

ändrad lydelse av 13 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension.

§ no.

Uti en till riksdagen avlåten proposition har Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att antaga propositionen bilagt förslag till lag om ändrad lydelse av 17 §
i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 maj närmare ntvisar,
hava vi bifallit ifrågavarande proposition.

§ 120.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 juni utvisar, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2, 4,
5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension, dock att § 5 mom. k) skall hava i vår skrivelse angiven ändrad
lydelse.

§ 121.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till
pension för tjänstemän vid statens järnvägar, samt

2) kungörelse angående ändrad lydelse av § 7 punkt 9:o i avlöningsreglementet
för tjänstemän vid telegrafverket den 11 oktober 1907,

hava vi, under hänvisning till vad vi i skrivelse nr 233 i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag till ändring av 17 § i civila pensionslagen anfört, den 22 maj anmält
för Kungl. Maj:t, att förevarande proposition blivit av oss bifallen.

§ 122.

I skrivelse den 31 maj hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning
av till riksdagen avlåten proposition antagit i skrivelsen intagna ändringar
av 1 och 2 §§ i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för tjänstemän
vid statens järnvägar att tillämpas, beträffande 1 § från och med den 1 januari
1918 samt beträffande 2 § från och med den 1 januari 1919.

§ 123.

Vi hava beslutat, att riksbankens för år 1917 tillgängliga vinstmedel,
9,680,362 kronor 16 öre, må bibehållas åt riksbanken till framtida disposition, vilket
vi i skrivelse den 28 maj tillkännagivit för fullmäktige i riksbanken.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 124.

Yi hava med skrivelse den 20 juni till Kung], Maj:t överlämnat det av oss
upprättade reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning.

Med skrivelse samma dag hava vi till fullmäktige i riksbanken överlämnat
såväl berörda reglemente som de av oss fastställda avlöningsstater för riksbanken
och Tumba bruk.

§ 125.

Vi hava med skrivelser den 22 juni till Kungl. Maj:t och fullmäktige i
riksgäldskontoret överlämnat det av oss fastställda reglementet för riksgäldskontoret.

§ 126.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 juni hava vi i
anledning av en till riksdagen avlåten proposition

A) godkänt stadgar för riksdagsbiblioteket;

B) godkänt ändrad lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen; C)

godkänt ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i instruktion för riksdagens
bankoutskott;

D) godkänt stat för riksdagsbiblioteket;

E) godkänt och föreskrivit villkor och bestämmelser beträffande åtnjutande
av de i staten för riksdagsbiblioteket upptagna avlöningsförmånerna ävensom angående
de i samma stat upptagna tjänstinnehavares pensionering;

F) besluta, att den nya staten för biblioteket skall träda i kraft, vad angår
styrelse och riksdagsbibliotekarie, den 1 september 1918 och i övrigt den 1
januari 1919;

G) meddelat bestämmelser i fråga om övergång å den nya staten av förutvarande
innehavare av ordinarie befattningar vid riksdagens bibliotek m. m.;

H) medgivit vissa befattningshavare i riksdagens bibliotek att under angiven
förutsättning tillträda avlöningsförhöjning å den nya staten eller att för
erhållande av dylik förhöjning tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

J) uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att föranstalta därom, att
åt riksdagsbiblioteket beredes lokal i huvudsaklig överensstämmelso med det senare
av de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 april 1918 omförmälda
två alternativen ävensom bemyndigat fullmäktige att av förslagsanslaget
till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus använda
härför erforderliga belopp;

Riksdag sb eslutet 1918.

K) med godkännande av i skrivelsen intagen förändrad uppställning av
riksdagens tolfte huvudtitel beslutit att under anslaget till riksdags- och revisionskostnader
m. in. med titel »kostnader för riksdagsbiblioteket» uppföra de i
förslaget till stat för riksdagsbiblioteket upptagna anslag samt böja förenämnda
anslag till riksdags- och revisionskostnader m. in., nu utgående med 1,743,000
kronor till 2,091,000 kronor; samt

L) medgivit, att kostnaderna för beredande av arvoden till styrelseledamöterna
och ökad avlöning åt riksdagsbibliotekarien under tiden 1 september—-31
december 1918 må utgå av förslagsanslaget till »avlöningar och pensioner m. m.
vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen».

§ 127.

Vi hava i skrivelse den 6 april anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning
av en inom riksdagen väckt motion beslutat i vår skrivelse närmare angiven höjning
av de valda kyrkomötesledamöternas arvoden.

§ 128.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 maj, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om statsdepartementen.

§ 129.

Såsom av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni inhämtas, hava vi
avslagit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om polisväsendet i rikets
städer.

§ 130.

Vi hava i skrivelse den 20 mars anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Majits proposition innefattande förslag till lag med vissa bestämmelser om
sjöfynd.

Tillika hava vi, med anledning av en inom riksdagen väckt motion, anhållit,
att Kungl. Maj:t täcktes taga under övervägande, vilka åtgärder lämpligen
må kunna vidtagas i syfte att trygga virkesägares rätt att återfå löskommet, med
inregistrerat märke försett flottgods samt, därest för ändamålet riksdagens medverkan
erfordras, snarast möjligt förelägga riksdagen förslag i ämnet.

§ 131.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att an -taga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 43 § 1 mom.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 saml. 1 avd. 1 höft. 10

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1918.

i lagen den 9 december 1910 angående tillsättning av prästerliga tjänster.

Yi hava i skrivelse den 26 april anmält för Kung! Maj:t, att vi för vår
del antagit förevarande lag.

§ 132.

Genom avlåten proposition har Kung! Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om upphävande av förordningen den
4 maj 1855 angående vissa föreskrifter till kyrkotuktens upprätthållande.

I skrivelse den 7 maj hava vi anmält för Kung! Maj:t, att vi för vår del
antagit ifrågavarande lag.

§ 133.

Kungi. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i
värnpliktslagen.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 maj, hava vi
icke kunnat i oförändrat skick godkänna ifrågavarande lagförslag utan för vår
del antagit en i skrivelsen införd lag i ämnet.

§ 134.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om befrielse
för vissa värnpliktiga från skyldighet att fullgöra reservtruppövning, vilket vi i
skrivelse den 5 juni anmält för Kung], Maj:t.

§ 135.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition begärt vårt yttrande över vid
propositionen fogat förslag till förordning angående användande i visst fall av
militär personal till skördearbete.

Yi hava i skrivelse den 14 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke haft
något att erinra mot den föreslagna förordningen.

§ 136.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 april, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 37 §
i lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 137.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 16 och 41 §§ i lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd, vilket vi i
skrivelse den 22 april anmält för Kungl. Maj:t.

§ 138.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 10, 13, 15 och

34 88 i lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 juni hava vi anmält, att vi, som icke
kunnat i oförändrat skick godkänna det i propositionen innefattade lagförslaget,
för vår del antagit i vår skrivelse infört förslag till lag om andrad lydelse a\
13, 15 och 34 §§ i lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912.

§ 139.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 juni utvisar, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av
S 3 mom. 3 i förordningen den 14 juni 1917 angående uppbörd av avgifter för
försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring for olycksfall
i arbete.

§ 140.

Kungl Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig
hyresstegring m. m. .......

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 juni utvisar, hava vi icke

kunnat i oförändrat skick godkänna det i propositionen innefattade lagförslaget
utan för vår del antagit en i skrivelsen införd lag i ämnet.

Därjämte hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t, för den händelse ifrågavarande
lagstiftning synes böra erhålla ytterligare förlängd giltighet, täcktes föranstalta
om utredning, huruvida och i så fall under vilka villkor möjlighet må kunna beredas
att, utöver vad det i skrivelsen intagna lagförslaget innefattar, överklaga
hyresnämnds beslut.

§ 141.

Genom avlåten proposition har Kungl. Haj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den

Riksdagsbeslutet 1918.

19 juni 1917 med vissa bestämmelser mot oskäliga pris under utomordentliga, av
krig föranledda förhållanden.

I skrivelse den 26 april hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att det i nämnda
proposition innefattade lagförslaget icke kunnat i oförändrat skick av oss godkännas,
men att vi i anledning av propositionen för vår del antagit i vår skrivelse
införd lag i ovanberörda ämne.

§ 142.

På sätt inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 april, hava vi,
som icke kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om fastställande av högsta pris å vissa varor under utomordentliga
av kiig föranledda förhållanden m. in., för vår del antagit en i vår skrivelse införd
lag i ämnet.

§ 143.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag angående fortsatt tillämpning av
lagen den 28 mars^ 1917 om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel
däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som
äger fartyg eller andel däri.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 22
april anmält för Kungl. Maj:t.

§ 144.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 april utvisar, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition med förslag till lag angående
fortsatt tillämpning av lagen den 28 mars 1917 om förbud i vissa fall
mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter m. m.

§ 145.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om förbud mot fortskaffande av gods
med svenskt fartyg mellan svensk och utrikes ort.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni anmält, att denna proposition
blivit av oss bifallen.

§ 146.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att an
taga ett vid propositionen fogat förslag till lag om förfogande över viss egendom

Riksdagsbeslutet 1918.

under, utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, hava vi i ski i velse den 22
april anmält för Kungl. Maj:t, att vi, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna
berörda förslag, för vår del antagit en i vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 147.

Yi hava i skrivelse den 22 april anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av
lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra
rekvisitioner för krigsmaktens behov.

§ 148.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 februari utvisar, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 15 §
i lagen den 2 juli 1915 angående anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens
ställande på krigsfot (hästutskrivningslagen).

§ 149-

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den
3 juni 1915 om eftergift vid krig eller krigsfara från vissa bestämmelser om arbetstid
för minderåriga och kvinnor. ..... . ^

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 26

februari anmält för Kungl. Maj:t.

§ iso.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inläsa under nyttjanderätt
upplåtet område, o ,

2) lag om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875 angående

lagfart å fång till fast egendom, samt

3) lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom. ... ,

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni utvisar, hava vi
icke kunnat i oförändrat skick godkänna de i propositionen innefattade lagförslagen,
utan för vår del antagit i skrivelsen införda lagar i berörda ämnen.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 151.

Kung!. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 4 maj 1906 angående förbud
i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom, och

2) lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa
bolag.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 april, har denna
proposition blivit av oss bifallen.

§ 152.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förklaring av
lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva
fast egendom, vilket vi i skrivelse den 8 mars anmält för Kungl. Maj:t.

§ 153.

På grund av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 9 april anhållit, att Kungl. Maj:t täcktés låta utarbeta och för riksdagen
framlägga förslag till sådan ändring i lagen den 13 juli 1887 angående
handelsregister, firma och prokura, att anmälan om firma till handelsregistret
skall upptaga jämväl firmainnehavarens postadress, samt att, därest postadressen
ändras, anmälan därom skall, så fort ske kan, göras i den ordning, som stadgats
för anmälan om firma.

§ 154.

Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition, nr 63, föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av strafflagen,

2) lag om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen den 27 februari
1858 angående ordningen och villkoren för utländsk mans upptagande till svensk
medborgare,

3) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 22 juni 1906 angående villkorlig
frigivning,

4) lag angående ändring i vissa delar av strafflagen för krigsmakten,

5) lag om ändrad lydelse av 7 § och 15 § 1 mom. i lagen den 8 mars 1889
om straff för ämbetsbrott av präst och om laga domstol i sådana mål,

Riksdagsbeslutet 1918. ''•*

6) lag om iindrad lydelse av 26 § 1 mom. i lagen den !) december 1910 angående
tillsättning av prästerliga tjänster,

7) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 18 april 1884 angående tillsyn
å förmyndare.? förvaltning av omyndigs egendom,

8) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 §, 17 kap. 7, 10, 14 och 29 §§ samt
25 kap. 9 § rättegångsbalken,

9) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 20 juni 1905 om särskild
sammansättning av vissa rådstuvnrätter vid behandling av handelsmål,

10) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen om försäkringsrådet den 29

juni 1917, .

11) lag om ändrad lydelse av 26 och 30 §§ i lagen om expropriation den

12 maj 1917,

12) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen om skiljemän den 28 oktober
1887, ° , . ,

13) lag om ändrad lydelse av 12 § i lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska

föreningar,

14) lag om ändrad lydelse av 27 § i lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag
och enkla bolag, samt

15) lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen om straffregister den 17 oktober
1900. .

Vidare har Kungl. Maj:t uti avlåten proposition, nr 67, föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av § 10

och § 12 mom. 1 i värnpliktslagen den 17 september 1914.

Slutligen har Kungl. Maj:t genom proposition, nr 68, begärt riksdagens
yttrande över ett i propositionen intaget förslag till ändrad lydelse av vissa delar
av förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet.

Vad angår det under 2:a punkten i propositionen nr 63 upptagna lagförslaget
hava vi i särskild skrivelse anmält vårt beslut.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den b april hava vi anmält,

dels att vi antagit de under l:a samt 3:e—15:e punkterna av propositionen
nr 63 upptagna förslag,

dels att vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 67,

dels ock att i anledning av propositionen nr 68 riksdagens kamrar var för
sig fattat beslut, som funnits icke kunna sammanjämkas.

§ 155.

Vi hava i skrivelse den 14 juni anmält, att vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition
med förslag tiLl lag om ändring i vissa delar av 14 och 18 kap. strafflagen.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 156.

Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av 20 kap. strafflagen, och

2) lag om ändrad lydelse av 166 § i strafflagen för krigsmakten den 23
oktober 1914.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 7
maj anmält för Kung!. Maj:t.

§ 157.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående villkorlig straffdom,

2) lag om ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken,

3) lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 17 oktober 1900 om straffregister
och

4) lag om ändrad lydelse av 1, 6, 7 och 8 §§ i lagen den 22 juni 1906
angående villkorlig frigivning,

hava vi i skrivelse den 14 juni anmält, att vi icke kunnat i oförändrat
skick godkänna de i propositionen innefattade lagförslagen utan för vår del antagit
i skrivelsen införda lagar i omförmälda ämnen.

§ 158.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse den
7 juni anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, dels huruvida
och under vilka villkor den i 5 kap. 1 § strafflagen stadgade straffbarhetsåldern
av 15 år må kunna höjas till 16 år, ävensom, därest så finnes böra ske, huruvida
den, som fyllt 15 men ej 16 år och begår brott, bör intagas i skyddshem eller i
tvångsuppfostringsanstalt och i senare fallet, huruvida domstol eller annan myndighet
må härom förordna, dels huruvida och i vad mån varning eller annan tillrättavisning
må kunna komma till användning vid behandlingen av minderåriga
förbrytare, dels och huruvida och under vilka förutsättningar förordnande om intagande
i allmän uppfostringsanstalt må kunna allenast villkorligt meddelas.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 159.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kung]. Maj:t den 26 april, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition med förslag till lag om
ändrad lydelse av 5 § i lagen om straffregister den 17 oktober 1900.

§ 160.

I skrivelse den 12 april hava vi, med anledning av eu inom riksdagen
väckt motion, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes skyndsammast låta utarbeta och
så vitt möjligt redan vid innevarande riksmöte för riksdagen framlägga förslag
till särskild lag mot användande av mutor och bestickning vid ekonomiska uppgörelser
ävensom förslag till de ändringar i strafflagens 25 kapitel, som av en
sådan lagstiftning kunna föranledas.

§ 161.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 49 § i strafflagen för krigsmakten den 23 oktober 1914, vilket vi i
skrivelse den 18 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 162.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 26 februari anhållit, att Kungl. Haj:t täcktes, efter verkställd
utredning, taga under övervägande, huruvida det i nu gällande strafflag för krigsmakten
stadgade straffminimum för rymning av krigsman vid mobiliserad avdelning,
straffarbete i sex månrder, må kunna sänkas, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ 163.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om fri rättegång,

2) lag om ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken,
samt

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 11

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1918.

, ka ?Jändrad I3/deJse av 4 § i lagen om förordnande av rättegångsbi träde

åt haktad den 14 september 1906.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni har förevarande
proposition icke blivit av oss bifallen.

§ 164.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaff
7ld Propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 2 kap. 8 8
rattegangsbalken, hava vi i skrivelse den 26 april anmält för Kungl Mai t att
denna proposition blivit av oss bifallen. ’

§ 165.

■a Kun“1'' Maj:t liar utl avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

ärenden ^ ^ °m iiaradsrätts sammansättning vid handläggning av vissa mål och

lag _om ändrad lydelse av 10 § i förordningen den 17 mai 1872 angående
ändring i vissa fall av gällande bestämmelser om häradsting,

,.. a ^ lag °im- andrad lydelse av 5 § 1 i förordningen om nya växellagens införande
och vad i avseende därå iakttagas skall den 7 maj 1880 samt

4) lag om kungörande av tiden för tings början och avslutande m. m.

1 skrivelse den 19 april hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att berörda lagorslag
icke kunnat av oss oförändrade godkännas, utan att vi i anledning av

nömn a. ProPosltion för vår del antagit lagar i ovan angivna ämnen av lydelse
var skrivelse utvisar. J

Tillika hava vi i anledning av berörda proposition och en inom riksdagen
väckt motion hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes taga under övervägande, huruvida
och i vilken omfattning ersättning må tillerkännas nämndemän för de kostnader,
som äro förenade med nämndemansuppdragets utförande, utöver vad för
närvarande i dylikt avseende är stadgat, samt för riksdagen framlägga det förslag,
som av detta övervägande kan föranledas.

§ 166.

ir.E£Iig\V^ skrivelse tm Ku*gl- Maj:t den 18 maj utvisar, hava vi
ifaiht Kung!. Hayts till riksdagen avlåtna proposition med förslag till lag om

23 oktoblyrd19UaV § '' ^ ““ briSsdomstolar och rättegången därstädef den

Riksdagsbeslutet 1018.

8 167.

Kungl. Maj:t bar genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen
den 4 juni 1886 angående ersättning av allmänna medel till vittnen i brottmål.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni hava vi anmält, att vi icke kunnat
i oförändrat skick godkänna det i propositionen innefattade lagförslaget utan
för vår del antagit i skrivelsen införd lag i ämnet.

§ 168.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till lag angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.

I skrivelse den 15 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke kunnat
i oförändrat skick godkänna det i propositionen innefattade lagförslaget utan
för vår del antagit i skrivelsen införd lag i ämnet.

§ 169.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 16 april anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,
huruvida icke lagen den 30 juni 1913 om behandling av alkoholister
lämpligen må utsträckas att omfatta jämväl den, som är hemfallen åt dryckenskap
och upprepade gånger dömts till ansvar för fylleri, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ 170.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars hava vi, i anledning av en inom
riksdagen väckt motion, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om att, i
samband med pågående omarbetning av vissa barnavårdslagar, en utsträckning
av samhällets barnavård även till andra områden av barnavård än dem, som beröras
av dessa lagar, måtte tagas under omprövning, och att därvid särskilt
måtte undersökas möjligheten av att inom varje kommun alla samhällets vårdande,
understödjande, kontrollerande och upplysande barnavårdsuppgifter i görligaste
mån sammanföras till enhetlig handläggning.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 171.

Såsom av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juni framgår, hava vi
icke bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående beredande
i vissa fall vid skogsavverkning och kolning av härberge åt arbetare m. m.

§ 172.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 8 mars anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning,
låta företaga en fullständig revision av lagen om skiljemän den 28 oktober
1887 samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan
föranleda.

§ 173.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 5 § i lagen den 10 juli 1899 om ersättning av allmänna medel i vissa
fall för skada, som förorsakats av ämbets- eller tjänsteman, vilket vi i skrivelse
den 6 februari anmält för Kungl. Maj:t.

§ 174.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 februari, hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition innefattande förslag till lag med särskild
bestämmelse att tillsvidare gälla i fråga om skydd för vissa främmande patent.

§ 175.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition begärt riksdagens yttrande
över vid propositionen fogat förslag till förordning angående idkande av pantlånerörelse,
hava vi i skrivelse den 7 maj anmält för Kungl. Maj:t de erinringar,
som vi funnit anledning att göra mot ifrågavarande förslag.

§ 176.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition begärt riksdagens yttrande
över vid propositionen fogat förslag till förordning angående handel med vissa

Riksdagsbeslutet 1018.

begagnade föremål m. m., hava vi i skrivelse den 18 maj anmält för Kungl. Maj:t
dels de erinringar, som vi funnit anledning att göra mot ifrågavarande förslag,
dels ock att beträffande frågan, huruvida såsom villkor för förvärvande av rätt
till drivande av sådan rörelse, som i 1 § 1 mom. av den föreslagna förordningen
omförmäles, bör stadgas svenskt medborgarskap, riksdagens kamrar stannat i skiljaktiga
beslut, vilka funnits icke kunna sammanjämkas.

§ 177.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars utvisar, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition med förslag till lag angående
ändring i vissa delar av lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken.

§ 178.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 april utvisar, haAa vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 §
i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.

§ 179.

I skrivelse den 7 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, på därom
i avlåten proposition gjord framställning, under nionde huvudtiteln anvisat

dels för täckande av jämlikt riksdagens år 1916 givna bemyndigande förskottsvis
bestridda utgifter för beredande av lindring i de mindre bemedlades
levnadsvillkor å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst, 3,912,650 kronor;

dels för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, i
huvudsaklig överensstämmelse med de av vederbörande departementschef uti det
berörda proposition bilagda statsrådsprotokoll tillstyrkta grunder å tilläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag av 24,000,000 kronor;

dels ock för enahanda ändamål å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag

av 8,000,000 kronor.

§ 180.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 juni anmält, att vi på därom
av Kungl. Maj:t i avlåten proposition gjord framställning till åtgärder i pnsreglerande
syfte anvisat såsom förslagsanslag under nionde huvudtiteln dels a
tilläggsstat för år 1918 90,000,000 kronor, dels ock å extra stat för ar 1919
10,000,000 kronor.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 181.

I anledning av en till riksdagen avlaten proposition hava vi, såsom vår
skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 juni utvisar, såsom rörelsekapital för folkhushållningskommissionen,
att användas för finansiering av import till riket av för
folkhushållningen erforderliga förnödenheter, å tilläggsstat för år 1918 såsom utgift
för kapitalökning anvisat ett reservationsanslag av 115,000,000 kronor.

Beträffande sättet för dessa medels anskaffande hava vi i annat sammanhang
anmält vårt beslut därutinnan.

§ 182.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse den
13 juni anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om förnyad utredning, i vad
mån, med nödig hänsyn tagen till sjötrafikens obehindrade fortgång, de olägenheter,
som i följd av vintersjöfarten förorsakas befolkningen i flera orter av landet,
måtte kunna lindras eller förekommas, samt för riksdagen snarast möjligt
framlägga det förslag, vartill en sådan utredning kan giva anledning.

§ 183.

1 avlaten proposition har Kungl. Maj:t inhämtat riksdagens yttrande över
vid propositionen fogat förslag till kungörelse angående undantag beträffande
fångst av sälhund från det i § 8 jaktstadgan meddelade förbud att vid fångst av
djur använda sax.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 juni anmält, att från vår sida
intet är att erinra mot ifrågavarande förslag till kungörelse.

§ 184.

Enligt vad var skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 april utvisar, hava vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av lösenavgift för godkännande
av rekvisition av socker för industriell tillverkning.

§ 185.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt lagförslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 9 §§ i
i förordningen den 18 juni 1915 om förekommande av överdriven avverkning å
ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som ej höra till
lappmarken.

Riksdagsbeslutet 1918.

Med tillkännagivande att förevarande proposition icke kunnat av oss antagas,
hava vi i skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 juni anhållit, det täcktes
Kungl. Maj:t låta verkställa ytterligare utredning, om och i vad mån, utöver vad
i förordningen den 18 juni 1915 om förekommande av överdriven avverkning å
ungskog inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som ej höra till
lappmarken, föreskrivits, bestämmelser kunna anses erforderliga till förekommande
av sådan avverkning.

§ 188.

Sedan Kungl. Maj:t uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag angående förlängd giltighet av lagen den
11 juni 1915 med särskilda bestämmelser beträffande viss samfälld skogsmark inom
Kopparbergs län, hava vi i skrivelse den 5 juni anmält för Kungl. Maj:t, att
denna proposition blivit av oss bifallen.

§ 187.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 5 april anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, i vad mån
uti de i motionen angivna avseenden ändringar i gällande stadga om skjutsväsendet
kunde anses erforderliga ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kan föranleda.

§ 188.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med
vissa tillfälliga bestämmelser i fråga om åstadkommande av skjutsentreprenader,
vilket vi i skrivelse den 5 juni anmält för Kungl. Maj:t.

§ 189.

X anledning av inom riksdagen väckta motioner hava vi, enligt vad vår
skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 april utvisar, för vår del antagit i skrivelsen
införd lag om ändrad lydelse av 60 § i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet, sådant detta lagrum lyder enligt lagen
den 13 september 1907.

§ 190.

Enskild motionär har inom riksdagen gjort framställning, i syfte att 35 §
i lagen angående väghållnin gsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891
måtte på det sätt ändras, att kungörelsen om de vid vägsynerna befunna bristerna

Riksdagsbeslutet 1918.

och de föreslagna åtgärderna för deras avhjälpande icke behövde i kyrkan uppläsas,
utan endast tillkännagivande ske därom, att vägsyneprotokoll funnes tillgängligt
å det ställe, som för sådant ändamål av kommunalstämma utsåges.

Med anledning av berörda motion hava vi i skrivelse till Kungl. Maj:t
den 6 april anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes efter verkställd utredning taga i
vår skrivelse angivna synpunkter i ämnet under övervägande ävensom för riksdagen
framlägga det förslag, vartill detta övervägande kan föranleda.

§ 191.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse den
12 juni anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes för nästkommande riksdag framlägga
förslag till sådana ändrade lagbestämmelser, att de hinder, som för närvarande
möta mot att under löpande arrendetid från kronoegendom upplåta lägenheter,
undanröjas.

§ 192.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
ett vid propositionen fogat förslag till lag om förbud mot utsläppande av
tjur eller hingst å samfälld betesmark.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 juni hava vi tillkännagivit för Kungl.
Maj.t, att vi, som icke kunnat i oförändrat skick bifalla propositionen, för vår
del antagit i skrivelsen införd lag i ämnet.

§ 193.

Uti avlåten proposition har Kung], Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till lag om förbud mot plockning av lingon före
viss dag.

I skrivelse till Kung!. Maj:t den 13 juni hava vi tillkännagivit, att riksdagens
kamrar i avseende å det framlagda förslaget stannat i olika beslut, i följd
varav detsamma för denna riksdag förfallit.

§ 194.

Kung!. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga ett
vid propositionen fogat förslag om utrotande av berberisbuskar å viss mark in. m.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 juni tillkännagivit för
Kungl. Maj:t,

1) att vi som icke kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, i anledning av samma proposition för vår del antagit i skrivelsen
införd lag i ämnet, samt

Riksdagsbeslutet tolft. ”•*

2) att vi till bestridande av kostnaderna för berberisbuskens utrotande i
de trakter av landet, där den förekommer i .större mängd, å extra stat lor år 1911)
anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor att utgå i den man motsvarande
belopp av enskilda, kommuner, landsting eller hushållningssällskap för ändamålet
tillskjutes och i övrigt på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl. i ap
kan komma att föreskriva.

§ 195.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillägg
till lagen den 28 juni 1907 om bredden av hjul ringar å arbetsåkdon på landet,
vilket vi i skrivelse den 12 juni anmält för Kuugl. Maj:t.

§ 196.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 juni hava vi, med tillkännagivande
att vi ej kunnat bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
längden å saluhållen ved, anhållit, att Kungl. Maj:t behagade låta ver
ställa utredning, om och i vilken omfattning kubikmetermåttet må kunna laggas
till grund vid försäljning av brännved, samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill Utredningen kan föranleda.

§ 197.

Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
ett vid propositionen fogat förslag till förordning angående storleken å bal av

torvströ eller torvmull. . .

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 juni tillkännagivit, att vi

icke kunnat i oförändrat skick bifalla nämnda proposition utan för vår del antagit
i skrivelsen införd förordning i ämnet.

§ 198.

I överensstämmelse med § 89 regeringsformen hava vi anmält våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser: tio,

l:o) av den 6 april, angående beredande av understöd av statsmedel åt

s. k. hembygdskörer; _

2:o) av den 13 april, angående åtgärder från statens sida till underlättande

av jordbrukarnas kamp mot ogräsen: ^ .

3:o) av den 17 april, angående utredning i fråga om bvenges biblioteksväsende
på visst område; _

4:o) av den 20 april, angående utredning i fråga om utsträckt undervis Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 1 avd. 1 Käft. 12

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1918.

ning i barnavård för kvinnor samt rörande statsunderstöd åt vissa barnavårdsanstalter
och andra företag;

5:o) av den 27 april, angående åtgärder för inrättande av badanstalter i
större befolkningscentra och å landsbygden m. m.;

6.0) av samma dag, angående utarbetande av en redogörelse över de förluster
av människoliv och egendom, som sedan världskrigets början inträffat inom
den svenska handelsflottan;

7:o) av samma dag, angående vidtagande av åtgärder för den värnpliktiga
ungdomens utbildning i yrkestekniska ämnen;

. ,8;°) av den 2 mah angående avhjälpande av vissa missförhållanden vid
rekvisition av spannmål för statens räkning;

9:°) av den 8 maj, angående viss ändring i fråga om sättet för uppbörden
av skattefrälseränta;

10-°) av den H maj, angående utredning i fråga om åtgärder till främjande
av reguljär flygtrafik;

11.0) av samma dag, angående utredning rörande den nuvarande legostadgans
avskaffande och ersättande med en efter tidsförhållandena avpassad
avtalsform;

12:o) av samma dag, angående åtgärder i syfte att de hos nationalmuseet
deponerade konstalster må i vidsträcktare grad komma folkets bredare lager tillgodo
m. m.;

13:o). av den 22 maj, angående utarbetande av förslag till anordnande av
särskild obligatorisk undervisning för sinnesslöa barn;

14.0) av den 28 maj, angående åvägabringande av större överskådlighet
och ordning beträffande svensk författningssamling;

15:o) av den 4 juni, angående undersökning om eftergivande i särskilda
fall av kravet på avlagd studentexamen såsom villkor för tillträde till vissa studier
och levnadsbanor;

16:o) av den 5 juni, angående utredning beträffande statens medverkan till
pensionering av kvalificerad arbetskraft vid enskilda sociala anstalter;

17:°) av samma dag, angående vidtagande av åtgärder för åstadkommande
av förbättrad sedlig och andlig vård för den värnpliktiga ungdomen;

18.0) av samma dag, rörande utredning angående inrättande av en professur
i statistik och folkhushållslära vid Tekniska högskolan;

19:°) av den 8 juni, angående utredning i fråga om uppställande av vissa
kompetensbestämmelser för statens och enskilda järnvägars personal;

20:o) av den 12 juni, angående ifrågasatt utredning rörande livsmedelsproduktionens
allmänna läggning m. m.;

21:o) av samma dag, angående beredande av statsstipendier åt vissa lär -

Riksdagsbeslutet 1918.

jungar vid statens tekniska elementarskolor och med dem likställda enskilda

tekniska läroanstalter med statsunderstöd;

22:o) av samma dag, angående vissa förändringar och utvidgningar inom

utrikesrepresentationen m. m.;

23:o) av den 14 juni, angående undersökning om möjligheterna för ett
bättre tillvaratagande av stubbveden å statens skogar;

24:o) av den 22 juni, angående vidtagande av förnyade åtgärder för tillhandahållande
av billiga lantbruksmaskiner och handredskap samt byggnadsmaterial;
o ,

25;o) av den 26 juni, angående utredning i fråga om åtgärder tor astact kommande

av minskade restantier och avskrivningar av skatter.

§ 199.

Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse den 22 januari, jämlikt § 54 regeringsformen och
§ 50 riksdagsordningen utsett särskilda deputerade att med konungen överlagga
om ärenden, dem han prövar böra hemliga hållas.

§ 200.

Den i överensstämmelse med § 103 regeringsformen och § 69 riksdagsordningen
valda nämnd har ansett högsta domstolens och regeringsrättens samtliga
ledamöter böra vid deras ämbeten bibehållas, vilket vi i skrivelse den 13 februari
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 201.

Enär fullmäktige i riksbanken med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag,
hava vi tillerkänt bemälda fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under
år 1916 av bankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna,
dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll
från och med den 15 januari 1917 till och med den 14 januari innevarande år.

§ 202.

Då vi funnit fullmäktige i riksgäldskontoret hava med nit och omsorg
handhaft sitt uppdrag, hava vi tillerkänt fullmäktige ansvarsfrihet dels för den
av riksdagens år 1917 församlade revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret
under år 1916 dels ock för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade
i fullmäktiges protokoll från och med den 15 januari 1917 till och med
14 januari 1918.

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 203.

Yi hava i skrivelse den 16 mars tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi i
anledning av en inom riksdagen väckt motion beslutat, att § 10 i instruktionen
för riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken, i vad avser dagtraktamente
åt sagda revisorer, skall erhålla viss i skrivelsen angiven förändrad
lydelse.

Tillika hava vi anhållit, att omförmälda av riksdagen beslutade ändring i
ifrågavarande instruktion måtte genom kungörelse varda till allmänhetens kännedom
meddelad.

§ 204.

Yi hava i skrivelse den 16 mars anmält, att vi beslutit, att § 7 i instruktionen
lör riksdagens revisorer vid riksbankens avdelningskontor i orterna, i vad
avser dagtraktamente åt revisorerna, skall erhålla viss i skrivelsen angiven ändrad
lydelse.

1 illika hava vi anhållit, att omförmälda av riksdagen beslutade ändring
måtte genom kungörelse varda till allmänhetens kännedom meddelad.

§ 205.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi kallat revisionssekreteraren juris kandidaten Berndt Nils Robert Lilienberg,
att vara riksdagens justitieombudsman samt häradshövdingen m. m. juris
kandidaten Nils Wihlborg att i justitieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma
utöva i de fall, nämnda grundlagar omförmäla.

§ 206.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen
hava vi kallat häradshövdingen in. m. Axel Reinhold Östergren att vara riksdagens
militieombudsman samt häradshövdingen m. m. friherre Bror Carl Cederström
att i mihtieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall.
nämnda grundlagar omförmäla.

§ 207.

På grund av § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
hava vi valt tre fullmäktige i riksbanken samt tre fullmäktige i riksgäldskontoret,
ävensom suppleanter för riksdagens samtliga fullmäktige i dessa verk.

Riksdagsbeslutet 191S.

9:5

§ 208.

På grund av § 108 regeringsformen oeh § 70 riksdagsordningen hava vi
förordnat sex för kunskaper och lärdom kända män att jämte riksdagens justitieombudsman
utöva vard över tryckfriheten.

§ 209.

Jämlikt stadgarna för riksdagsbiblioteket hava vi valt tva ledamöter i
styrelsen över nämnda bibliotek jämte två suppleanter för dem.

Till yttermera visso, att vi allt detta, som här förut skrivet står,
sålunda beslutit, vidtagit oeh beviljat, hava vi, svenska folkets valda ombud,
velat med våra namns underskrivande sådant styrka oeh bekräfta,
vilket skedde i Stockholm den femtonde dagen i oktober månad året efter
Kristi börd det nittonhundrade och på det adertonde.

Första kammaren:

Hugo Ha milton

Talman.

Theodor Odelberg

v. Talmau. Gävleborgs lön.

K. A. Wallenberg

Stockholms stad.

Ernst Trygger

Stockholm» stad.

Ernst Klefbeck

Stockholms stad.

Johan Östberg

Stockholms stad.

Herm. Lamm

Stockholms stad.

K. Langenskiöld

Stockholms stad.

Charles Lindley

Stockholms stad.

Hjälmar von Sydow

Stockholms stad.

Fredrik Ström

Stockholms stad.

G. Lagerbjelke

Stockholms län.

Fr. Fant

Stockholms län.

Ernst Söderberg

Stockholms län.

Jacob T. Larsson

Stockholms län.

Th. Borell

Stockholms län.

0. M. Strömberg

Uppsala län.

H. Wachtmeister

Uppsala lan.

Ernst Lindblad

Södermanlands län.

Riksdagsbeslutet 1918.

A. C. Lindblad

Södermanlands län.

Oskär Eklund

Södermanlands län.

Gust. österberg

Södermanlands län.

Aug. Stålberg

Södermanlands lön.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

Johan Beck-Friis

Ötergötlands län.

Gunnar Ekelund

Östergötlands län.

Herman Fleming

Östergötlands län.

Fr. Berglund

Östergötlands län.

Bror Kjellgren

Östergötlands län.

J. A. Hedenström

Östergötlands län.

Carl Swartz

Norrköpings stad.

C. H. v. Mentzer

Jönköpings län.

Alfred Petersson

Jönköpings län.

J. W. Spens

Jönköpings län.

K. J. Gustafsson

Jönköpings län.

S. M. Petterson

Jönköpings län.

K. J. Ekman

Jönköpings län.

Kronobergs län.

Alexis Hammarström

Kronobergs län.

August Ljunggren

Kronobergs län.

Axel Rooth

Kronobergs län.

Adolf Roos

Kronobergs län.

Hugo Hammarskjöld

Kalmar län, norra delen.

C. Cedercrantz

Kalmar län, norra delen.

Ch. Meurling

Kalmar län, norra delen.

Joll. Jeansson

Kalmar län, södra delen.

Carl Boberg

Kalmar län, södra delen.

A. E. Schyller

Kalmar län, södra delen.

P. A. Forssman

Gottlands län.

A. Wachtmeister

Blekinge län.

J. Ingmansson

Blekinge län.

Hans Ericson

Blekinge län.

Axel Tengvall

Blekinge län.

Joh. Nilsson

Krigtianstads län.

Gu st. Eliasson

Kristianstads län.

Adolf Dahl

Kristianstads län.

J. A. Åkesson

Kristianstads län.

N. Åkesson

Kristianstads län.

P. Paulson

Malmöhus län.

K. v. Gei jer

Malmöhus län.

Helge Bäckström

Malmöhus län.

Bror Petrén

Malmöhns län.

Riksdagsbeslutet lt)18.

P. E. Neess

Malmöhus län.

J. P. Jesperson

Malmöhus län.

Jöns Pålsson

Malmöhus län.

Hans Otto Ramel

Malmöhus lön.

Nils Ant. Nilsson

Malmöhus län.

A. Antonsson

Malmö stad.

Nils Persson

Malmö stad.

Ludvig Danström

Hallands län.

Birg. Jönsson

Hallands län.

J. S. Almer

Hallands län.

Richard Hermelin

Hallands län.

M. Lyckholm

Göteborgs och Bohus läu.

Eric Hallin

Göteborgs och Bohus län.

Sixten Neiglick

Göteborgs och Bohus län.

H. Wrangel

Göteborgs och Bohus län.

Ludvig Widell

Göteborgs och Bohus län.

Edv. Alkman

Göteborgs och Bohus län.

Göteborgs stad.

Gustaf Boman

Göteborgs stad.

C. E. Svensson

Göteborgs stad.

Aug. Lillienau

Göteborgs stad.

Hjälmar Wijk

Göteborgs stad.

Ax. Hedenlund

Älvsborgs län.

0. Silverschiöld

Älvsborgs län.

Johan E. Ekman

Älvsborgs län.

Oskär Nyländer

Älvsborgs län.

Öl. Pettersson

ÄlvBborgs län.

C. Magnusson

Älvsborgs län.

Th. Köhlin

Älvsborgs län.

Hj. Hulting

Alvsborgs län.

Gust. Barthelson

Skaraborgs län.

August Bellinder

Skaraborgs län.

Wilhelm Gullberg

Skaraborgs län.

Nils Posse

Skaraborgs län.

Ernst Hedenstierna

Skaraborgs län.

Edw. Larson

Skaraborgs län.

Mauritz Hellberg

Värmlands län.

K. A. Nilson

Värmlands län.

Joh. Carlsson

Värmlands lärft

Ake Ingeström

Värmlands län.

G. Gerh. Magnusson

Värmlands län.

J. Bergman

Värmlands län.

Oscar Olsson

Örebro län.

Riksdagsbeslutet 1918.

Elof Ljunggren

Örebro läu.

Gustaf Tisell

Örebro län.

G. H. von Koch

Örebro län.

Ad. Lindgren

Örebro län.

H. Hegardt

Örebro län.

Sam. Clason

Västmanlands län.

Edvard Wavrinsky

Västmanlands län.

Adam Hult

Västmanlands län.

Alexander Hamilton

Västmanlands län.

L. E. Gezelius

Kopparbergs län.

Alfred Petrén

Kopparbergs län.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län.

Erik Dalberg

Kopparbergs län.

And. Pers

Kopparbergs län.

C. G. T. Wickman

Gävleborgs län.

Lars Olsson

Gävleborgs län.

A. Göransson

Gävleborgs län.

Carl Ekman

Gävleborgs län.

Hugo Fahlén

Västernorrlands län.

S. H. Kvarnzelius

Västernorrlands län.

Gustaf Knaust

Västernorrlands län.

Alfred Stärner

Västernorrlands län.

J. Sandler

Västernorrlands län.

Harald Hjärne

Västernorrlands län.

Job. Permansson

Västernorrlands län.

P. 0. Welander

Jämtlands län.

A. 0. Frändén

Jämtlands län.

C. J. v. Essen

Jämtlauds län.

Herman Rogberg

Västerbottens län.

Gustav Rosen

Västerbottens län.

Emil Lagerkvist

Västerbottens län.

-T. A. Stenberg

Västerbottens län.

0. Bergqvist

Norrbottens län.

C. I. Asplund

Norrbotteus län.

Paul Hellström Axel E. Fagerlin

Norrbottens län. Norrbottens län.

Riksdagsbeslutet JU 18.

Raoul Harailton

v. Talman. Kristianstads län. Ostra
valkretsen.

Stockholms stad.

Ernst Eriksson

Stockholms stad.

Erik Nyländer

Stockholms stad.

Ax. Sundling

Stockholms län. Södra valkretsen.

Martin Andersson

Stockholms lön. Södra valkretsen

Verner Karlsson

Stockholms län. Norra valkretsen.

Andra kammaren:

H e hm. Lindqvist

Talman.

Hjälmar Branting

Stockholms stad.

Knut A. Tcngdahl

Stockholms stad.

Knut Kjellberg

Stockholms stad.

Ernst Andersson

Stockholms stad.

Jakob Pettersson

Stockholms län. Södra valkretsen.

S. J. Karlsson

Stockholms län. Södra valkretsen.

E. Åkerlund

Stockholms län. Norra valkretsen.

Arvid Lindman

Stockholms stad.

Karl Hildebrand

Stockholms stad.

Sven Lubeck

Stockholms stad.

P. Albin Hansson

Stockholms stad.

G. W. Källman

Stockholms län. Södra valkretsen.

K. J. Söderberg

Stockholms län. Södra valkretsen.

Per Henning Sjöblom

Stockholms län. Norra valkretsen.

O. Alfr. Berg

Uppsala län.

K. A. Borg

Uppsala län.

Arthur Engberg

Uppsala län. Uppsala län. Uppsala län.

E. C. Kropp J. A. Hellberg L. Aug. Schill

Södermanlands län. Norra valkretsen. Södermanlands län. Norra valkretsen. Södermanlands län. Norra valkretsen.

C. J. Johansson A. J. Bärg Gustaf Olsson

Södermanlands län. Södra valkretsen. Södermanlands län. Södra valkretsen. Södermanlands län. Södra valkretsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 sand. 1 avd. 1 höft. l‘å

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1918.

Algot Jungnell Carl Sjögren

Södermanlands län. Södra valkretsen. Östergötlands län. Norra valkretsen.

C. J. Johansson Karl Andersson

Östergötlands län. Norra valkretsen. Östergötlands län. Norra valkretsen.

„C. G. Hammarskjöld

Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.

Östergötlands län. Södra valkretsen.

Oscar Carlström

Jönköpings län. Östra valkretsen.

Bernhard Nilsson

Jönköpings län. Västra valkretsen.

Erik Fast

Jönköpings län. Västra valkretsen.

M. Svensson

Kronobergs län. Östra valkretsen.

Reinh. Eliasson

Kronobergs län. Västra valkretsen.

A. V. Isaksson

Kalmar län. Norra valkretsen.

Pehr Aug. Andersson

Kalmar län. Södra valkretsen.

Axel Bökelund

Kalmar län. Södra valkretsen.

Karl Kahlströrn

Gott lands län.

Ulrik Leander

Blekinge län.

Ivar Swartling

Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.

Axel Sterne

Östergötlands län. Södra valkretsen.

J. A. Jonsson

Jönköpings län. Östra valkretsen.

S. P. Svanberg

Jönköpings län. Östra valkretsen.

C. O. Johanson

Jönköpings län. Västra valkretsen.

Joh. G. Svensson

Kronobergs län. Östra valkretsen.

Frans Berggren

Kronobergs län. Östra valkretsen.

Henning Leo

Kronobergs län. Västra valkretsen.

Sig. A. Carlsson

Kalmar län. Norra valkretsen.

Karl Magnusson

Kalmar län. Södra valkretsen.

David Norman

Kalmar län. Södra valkretsen.

E. Moberger

Gottlands län.

Otto Holmdahl

Blekinge län.

Gustaf Johansson

Östergötlands län. Norra valkretsen.

Sven Persson

Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.

David Pettex^sson

Östergötlands län. Södra valkretsen.

Josef N. Ericsson

Östergötlands län. Södra valkretsen.

Jönköpings län. Östra valkretsen.

E. Räf

Jönköpings län. Västra valkretsen.

Felix Hamrin

Jönköpings län. Västra valkretsen.

Axel Lindqvist

Kronobergs län. Östra valkretsen.

E. 0. Magnusson

Kronobergs län. Västra valkretsen.

Axel Rune

Kalmar län. Norra valkretsen.

Alfr. Werner

Kalmar län. Norra valkretsen.

Enok Runefors

Kalmar län. Södra valkretsen.

K. J. Larsson

Gottlands län.

John Jönsson

Blekinge län.

A. H. Hansson

Blekinge län.

Riksdai/sbeslutet HUS.

Vilh. Carlson

Blekinge län.

John Erlansson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

L. A. Björklund

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Swen Persson

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Olof Olsson

Malmöhus län. Norra valkretsen.

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Malmöhus län. Södra valkretsen.

O. H. Waldén

Hälsingborg, Landskrona och Lund.

Värner Rydén

Malmö stad.

P. J. Persson

Hallands län.

Anders Johansson

Hallands län.

Bernhard Olsson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

Oscar N. Olsson

Göteborgs och Bohus län. Norra
valkretscu.

Ola Jeppsson

Blekinge län.

Sv. Bengtsson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Gust. Nilsson

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Olof Nilsson

Malmöhus län. Norra valkretsen.

Aug. Nilsson

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Johan Jönsson

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Axel Pehrsson

Malmöhus län. Södra valkretsen.

Malte Sommelius

Hälsingborg, Landskrona och Lund.

Nils Winkler

Malmö stad.

A. Henrikson

Hallands län.

Anders Elisson

Hallands län.

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

G. W. Hansson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

Oscar Osberg

Göteborgs och Bohus län. Norra
valkretsen.

Lars Borggren

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Per Nilsson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Swen Jönsson

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Martin Holmström

Malmöhns län. Norra valkretsen.

Jons Jönsson

Malmöhus län. Mellerstn valkretsen.

Hans Andersson

Malmöhus län. Södra valkretsen.

Per Edvin Sköld

Malmöhus län. Södra valkretsen.

M. Chr. Jensen

Hälsingborg, Landskrona och Lund.

Carl Lovén

Malmö stad.

Carl O. Strid

Hallands län.

Cornelius Olsson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

K. A. Andersson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

Axel Sundberg

Göteborgs och Bohus län. Norra
valkretsen.

100

Riksdagsbeslutet 1018.

Axel Ljungberg

Göteborgs och Bohns län. Norra
valkretsen.

Edvard Lithander

Göteborgs stad.

Wilhelm Björck

Göteborgs stad.

.. Arthur Gustafson

Alvsborgs län. Norra valkretsen.

S. Welin

Alvsborgs län. Mellersta valkretsen.

Gust. Od qvist

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

Sven Ljungkvist

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

Karl Magnusson

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

P. Aug. Månsson

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

K. M. Andersson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Alfred Persson

Värmlands län. Norra valkretsen.

N. A:son Berg

Värmlands län. Östra valkretsen.

Lars Gustaf Larsson

Värmlands län. Östra valkretsen.

G. Flognfält

Värmlands län. Västra valkretsen.

Erik Iiöing

Göteborgs stad.

Algot Törnkvist

Göteborgs stad.

Algot Sjöström

Göteborgs stad,

Harald Hallén

Alvsborgs län. Norra valkretsen.

Alvsborgs län. Mellersta valkretsen.

Axel Yennersten

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

Artur Ryberg

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

Carl Yahlstedt

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

Carl Persson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Helge Bilcklund

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Joh:s Hedström

Värmlands län. Norra valkretsen.

Carl Jansson

Värmlands län. Östra valkretsen.

Albert Mossberg

Värmlands län. Västra valkretsen.

J. P. Igel

Värmlands län. Västra valkretseu.

Emil Kristensson

Göteborgs stad.

Alex. Thore

Göteborgs stad.

Axel von Sneidern

Alvsborgs län. Norra valkretsen.

Herm. Carlson

Alvsborgs län. Mellersta valkretsen.

A. Danielsson

Alvsborgs län. Mellersta valkretsen.

C. Edor Anderson

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

J. W. Billqvist

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

Oscar Bogren

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Gustav Johanson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Emil Andersson

Värmlands län. Norra valkretsen.

Nils Helger

Värmlands län. Östra valkretsen.

Nils Svensson

Värmlands län. Västra valkretsen.

A. P. Gustafsson

Örebro län. Norra valkretsen.

E. A. Nilson

Örebro län. Norra valkretsen.

Anders Anderson

Örebro län. Norra valkretsen.

Olof Nilsson

Örebro län. Norra valkretsen.

K. A. Sandberg

Örebro län. Norra valkretsen.

Örebro län. Södra valkretsen.

Västmanlands län. Östra valkretsen.

C. J. Ericsson

Västmanlands lön. Västra valkretsen.

Axel Gylfe

Kopparbergs län. Östra valkretsen.

L. J. Hagman

Kopparbergs län. Västra valkretsen.

Riksdagsbeslutet HUS.
Edv. Uddenberg

Örebro litn. Södra valkretsen.

1*. ()dström

Örebro län. Södra valkretsen.

O. E. Johansson

Västmanlands län. Östra valkretsen.

Albert Zander

Västmanlands län. Västra valkretsen.

G. G. Olsson

Kopparbergs län. Östra valkretsen.

E. G. Nilsson

Kopparbergs län. Västra valkretsen.

101

E. E. M. Hedin

Örebro läu. Södra valkretsen.

Viktor Larsson

Västmanlands län. Östra valkretsen.

Adolf Janson

Västmanlands län. Västra valkretsen.

C. R. Jansson

Kopparbergs län. Östra valkretsen.

Bernh. Eriksson

Kopparbergs län. Västra valkretsen.

Fredr. O. Aarnseth

Kopparbergs län. Västra valkretsen.

A. Olsson Rikard Front)

Kopparbergs län. Norra valkretsen. Kopparbergs län. Norra valkretsen.

H. Hansson

Kopparbergs län. Norra valkretsen.

Öl. Olsson

Gävleborgs län. Gästriklands vnlkrots.

Fabian Månsson A. J. Andersson

Gävleborgs län. Gästriklnnds valkrets. Gävleborgs län. Gästriklands valkrets.

K. J. Karlsson J. N. Svedberg

Gävleborgs län. Gästriklands valkrets. Gävleborgs län. Hälsinglands södra

valkrets.

Aug. Sävström

Gävleborgs län. Hälsinglands södra
valkrets.

Ernst Lindley

Gävleborgs län. Hälsinglands södra
valkrets.

Per Norin

Gävleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.

O. W. Edbom

Gävleborgs län. Hälsinglands noira
valkrets.

Jon Jonsson

Gävleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.

Verner Hedlund

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

Ivar Vennerström

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

Västernorrlands läu. Ångermanlands
norra valkrets.

K. R. Karlsson

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

P. J. Edberg

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

P. Lidström

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

Emil Molin i Dombäcksmark

Västernorrlands lön. Ångermanlands
norra valkrets.

J. A. Ingvarson

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

C. O. Johansson

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

Sten Berglund.

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

Petr. Bergström

Västernorrlands län. Ångermanlands
norra valkrets.

102

Riksdagsbeslutet 1918.

Ing. Bergman

Jämtlands län. Södra valkretsen.

Johan Olofsson

Jämtlands län. Norra valkretsen.

Ad. Wiklund

Västerbottens län. Södra valkretsen.

W. Bäckström

Västerbottens län. Södra valkretsen.

Carl Lindmark

Västerbottens län. Norra valkretseu.

N. E. Nilsson

Norrbottens län. Södra valkretsen.

Christian Ericson

Jämtlands län. Södra valkretsen.

D. Viklund

Jämtlands län. Norra valkretsen.

Axel Schotte

Västerbottens län. Södra valkretsen.

Olof Jonsson

Västerbottens län. Norra valkretseu.

Linus Lundström

Norrbottens län. Södra valkretsen.

P. Alb. Bäckman

Norrbottens län. Norra valkretsen.

O. W. Lövgren

Norrbottens län. Norra valkretsen.

P- S. Hedlund

Jämtlands län. Södra valkretsen.

N. O. Olsson

Jämtlands län. Norra valkretsen.

J. Rehn

Västerbottens län. Södra valkretsen.

Ant. Wikström

Västerbottens län. Norra valkretsen.

Ernst Hage

Norrbottens län. Södra valkretsen.

K. Bergström

Norrbottens län. Norra valkretsen.

Riksdagsbesl litet 191ti.

io;i

INNEHÅLL.

Sid.

Ingressen.................

§ 1. Ang. ändrad lydelse av §§ 49 och 53 regeringsformen
samt § 2, § 37 mom. 1, § 42,
§ 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen
............

§ 2. Ang. uppskov med behandlingen av från
sistlidne riksdag vilande förslag till ändrad
lydelse av §§ 103 och 108 regeringsformen
samt § 13, § 14 mom. 2, § 15
mom. 1 och 4, § 17 mom. 1 och 2, § 21,
§ 69 och § 70 riksdagsordningen, så ock
till övergångsstadganden i regeringsformen

och riksdagsordningen.........

§ 3. Ang. av riksdagen beslutade ändringar i

rikets grundlagar...........

§ 4. Ang. förslag till ändrad lydelse av § 26

mom. b) riksdagsordningen......

§ 5. Ang. förslag till ändrad lydelse av §§ 12

och 23 riksdagsordningen.......

§ 6. Ang. ifrågasatt ändrad lydelse av §§ 9,

16, 19 och 21 i riksdagsordningen ... 12

§ 7. Ang. förslag till ändrad lydelse av §§ 16,
och 26 riksdagsordningen samt § 1 4:o
och § 2 4:o tryckfrihetsförordningen . . 12

§ 8. Ang. förslag till ändrad lydelse av § 2

4:o tryckfrihetsförordningen ...... 14

§ 9. Ang. förslag till ändrad lydelse av § 2

4:o tryckfrihetsförordningen...... 15

§ 10. Ang. ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen
........... 1®

§ 11. Ang. utredning om åtgärder till undvikande
av de med gällande regler för proportionellt
valsätt förenade olägenheter . 17

§12. Rörande lag angående beräknande av röstvärdet
enligt kommunalförfattningarna
för skattskyldig, vars beskattningsbara
inkomst blivit vid bevillningstaxeringen
år 1918 av viss anledning nedsatt . . .

§ 13. Ang. provtaxering under år 1918 för
beräkning av kommunal skattskyldighet
vid tillämpning av bestämmelserna i
vissa förslag till omläggning av det kommunala
beskattningsväsendet . . • . . .

§ 14. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av § 28, § 29 mom. 1 och § 42 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet

den 21 mars 1862 m. m........

§ 15. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av § 28, § 29 mom. 4, §§ 30—32 och §
36 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862

m. ..................

§ 16. Ang. lag om ändrad lydelse av § 8, 13
och 14 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 m. in.
§ 17. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862

m. ..................

§ 18. Rörande lag om ändrad lydelse av §§ 1,
2, 10, 13, 19, 21, 22, 23, 30, 36, 38 och 39
i förordningen den 21 mars 1862 om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

m. ..................

§ 19. Ang. ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och
76 i förordningen den 21 mars 1862 om

104

Riksdagsbeslutet 1918.

kommunalstyrelse på landet, §§ 8, 67, 68
och 77 i förordningen den 21 mars 1862
om kommunalstyrolse i stad, § 48 i förordningen
den 23 maj 1862 om kommunaistyrelse
i Stockholm, samt §§11 och
50 i förordningen den 21 mars 1862 om

landsting ..............

§ 20. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av § 2 mom. 1, 2, 3 och 4, § 18, samt
§ 40 mom. 1 i förordningen om landsting

den 21 mars 1862 ..........

§ 21. Ang. utredningar om åtgärder till undanröjande
av olägenheterna med s. k. masskassering
av valsedlar vid val till riksdagens
andra kammare samt vid lands tingsmannaval.

...........

§ 22. Ang. utredning i fråga om rätt för kommun
att besluta ersättning till innehavare
av kommunala förtroendeuppdrag . . .

§ 23. Rörande lag om ändrad lydelse av §§ 2
och 3 i förordningen den 27 februari 1858
angående ordningen och villkoren för utländsk
mans upptagande till svensk medborgare
...............

§ 24. Ang. kreditivsummorna........

§ 25. I avseende å statsregleringen och rörande
med statsverket gemenskap ägande ämnen

§ 26. Ang. statsregleringen.........

§ 27. Ang. dispositionen av besparingarna å

huvudtitlarna............

§ 28. Ang. utbetalning av de riksdags- och revisionskostnader,
som utgå enligt rikggtaten
och riksgäldskontorets reglemente . . .

§ 29. Ang. bestridande av på riksdagens beslut
grundade riksdagskostnader samt sådana
av riksdag föranledda utgifter, som av
Kungl. Maj:t förskottsvis anvisats till

utbetalning å statskontoret......

§ 30. Ang. sättet för betalning av räntor å
statsskulden m. m. samt utgifter för kapitalökning,
avbetalning å statsskulden .

§ 31. Ang. av riksdagen beslutade, i tilläggsstaten
för år 1918 och riksstaten för år
1919 uppförda samt till utbetalning å
riksgäldskontoret anvisade anslag . . .

§ 32. Ang. sättet för gäldandet av å riksgäldskontoret
anvisade utgifter.......

Sid.

§ 33. Ang. anslaget till allmänna järnvägslåuefonden
och fonden för bibanor i västra

delarna av riket........... 45

J § 34. Ang. avsättning av medel för beredande
av krigstidstillägg och krigstidshjälp för

år 1919 åt vissa befattningshavare och f. d.
befattningshavare i statens tjänst m. fl. . 46

§ 35. Ang. krigstidstillägg och krigstidshjälp
under år 1918 åt befattningshavare i statens
tjänst.............. 4(J

§ 36. Ang. krigstidstillägg under år 1918 åt

f. d. befattningshavare i statens tjänst . 47

§ 37. Ang. krigstidstillägg under år 1918 åt
pensionsberättigado änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst .... 47

§ 38. Ang. krigstidstillägg och krigstidshjälp
åt befattningshavare anställda hes riksdagen
eller i dess verk m. fl...... 47

§ 39. Ang. krigstidstillägg och krigstidshjälp

åt befattningshavare vid riksbanken m. fl. 48
§ 40. Ang. krigstidstillägg under år 1918 åt
pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas under stödstagare.

............. 48

§ 41. Ang. krigstidstillägg för år 1918 åt pensionerade
lärare och lärarinnor vid folkoch
småskolor m. fl.......... 49

§ 42. Ang. krigstidstillägg för år 1918 åt pen -

sionsberättigade änkor och barn efter delägare
i folkskollärarnas änka- och pupillkassa
................ 50

§ 43. Ang. krigstidstillägg under år 1918 åt
pensionsberättigade änkor och barn efter
delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa
............... 50

§ 44. Rörande förslag till lag ang. krigstidsnnderstöd
åt präster i nyreglerade pastorat
samt åt vissa extra ordinarie präster
och innehavare av prästerliga emeritilöner 50
§ 45. Ang. krigstidstillägg under år 1918 åt

biskopen i Luleå stift O. Bergqvist . . 51

§ 46. Ang. utbetalande av förskott å krigstidstillägg
för år 1918 åt befattningshavare

i statens tjänst............ 51

§ 47. Ang. utbetalande av förskott å krigstidstillägg
för år 1918 åt befattningshavare
hos riksdagen och i dess verk..... 51

Sid.

105

Riksdagsbeslutet 1918.

Sid.

§ 48. Ang. utbetalande av förskott & krigstidstillägg
för är 1919 ät befattningshavare

i statens tjänst............

§ 49. Ang. utbetalande av förskott ä krigstidstillägg
för är 1919 åt befattningshavare

hos riksdagen och i dess verk .....

§ 50. Ang. reglering av avlöningsförhållanden
m. m. för personal vid statens hospital

och asyler..............

§ 51. Ang. reglering av löneförhållanden in. in.
för vaktmästare och med dem jämförliga

befattninghavare...........

§ 52. Ang. anslag till anordnande av statsin spektion

över fattigvården m. m.....

§ 53. Ang. lag om tillägg till lagen den 14 juni
1917 om införsel i avlöning, pension eller

livränta m. ..............

§ 54. Rörande lag om ändrad lydelse av § 6 i
lagen den 29 maj 1896 ang. blindundervisningen
m. .............

§ 55. Rörande förordning ang. ändrad lydelse
av § 12 i förordningen den 6 augusti
1894 ang. mantalsskrivning m. m. . . .

§ 56. Ang. lag om fattigvården m. m.....

§ 57. Ang. förslag till vattenlag m. in. ...

§ 58. Ang. anvisande av medel till bestridande
av kostnaderna för vattendomstolarnas

verksamhet m. ............

§ 59. Rörande lag ang. tillstånd att i och för
viss tjänstgöring utom landets gränser
använda värnpliktiga, tillhörande bevä ringens

första uppbåd.........

§ 60. Ang. anvisande av anslag å tilläggsstat
för år 1918 under fjärde huvudtiteln för
bestridande av kostnader för utförande

av bevakningstjänst å Aland.....

§ 61. Ang. understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs
familj, som fullgör tjänstgöring

till rikets försvar..........

§ 62. Rörande förordning ang. eu särskild för
fiskare avsedd försäkring mot skada till

följd av olycksfall..........

§ 63. Ang. anslag till bestridande av statens

bidrag till fiskares försäkring.....

§ 64. Ang. dels lag om ändrad lydelse av 5—8,
10, 16, 19, 20, 23, 24, 26 och 28-33 §§
i lagen den 30 juni 1913 om allmän pen Biliang

till riksdagens protokoll 1918.

(Riksdagsbeslutet.)

§ 65.

52 § 66.

52 § 67.
52

sionsförsäkring, dels ock lag om ändrad
lydelse av 3 § i lagen den 8 juni 1915
om övergångsbestämmelser i anledning av

berörda lag den 30 juni 1913 .....

Ang. anslag för bestridande av på staten
belöpande kostnad för pensionstillägg och
understöd enligt lagen den 30 juni 1913
om allmän pensionsförsäkring m. m. . .
Ang. anslag till bestridande av vissa bidrag
till kostnaderna för domsagornas

förvaltning..............

Ang. lag om fortsatt tillämpning av lagen
den 17 april 1916 ang. vissa utfästelser
rörande införsel och utförsel av varor

m. ..................

§ 68. Ang. vissa ändringar i gällande bestämmelser
om understöd av statsmedel åt
föreningar för beredande av driftkredit
åt idkare av mindre jordbruk ni. m. . .
§ 69. Ang. förslag till lag med vissa bestämmelser
mot oskälig arrendestegring m. m.
§ 70. Ang. förslag till lag om inskränkning
för viss tid i rätten att överlåta fast

egendom m. ..............

§ 71. Rörande lag innefattande särskilda bestämmelser
ang. rätten till inmutning

inom vissa län............

§ 72. Ang. anslag å tilläggsstat för år 1918
under nionde huvudtiteln för undersök -

ning av vissa mineralfyndigheter ....
§ 73. Rörande förslag till förordning dels om
extra inkomst- och förmögenhetsskatt för
år 1919 dels ock om särskild tilläggsskatt
för år 1918 å inkomst och förmögenhet .
§ 74. Ang. förslag till förordning om ändrad
lydelse av 20 § i förordningen den
28 oktober 1910 om inkomst- och för
mögenhetsskatt samt avdelning 4:o) i de
vid samma förordning fogade särskilda
anvisningar till ledning vid taxeringen

m. ..................

§ 75. Ang. förordning om särskilda avdrag vid
1918 års taxering till bevillning för inkomst
samt till inkomst- och förmögenhetsskatt
...............

§ 76.
15 samt

Ang. förordningar om ändrad lydelse av
8 § i förordningen den 28 oktober 1910

1 avd. 1 käft. 14

106

Riksdagsbeslutet 1918.

om inkomst- och förmögenhetsskatt och
8 § i förordningen den 28 oktober 1910
ang-, bevillning av fast egendom samt av

inkomst...............

§ 77. Ang. ändrad lydelse av 54 § 5 mom. i
förordningen om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering........

§ 78. Rörande förslag till förordning ang. vissa
ändringar i förordningen den 28 oktober
1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering m. m.......

§ 79. Rörande förordning ang. särskilda bestämmelser
om tiden för förvarande av vissa
till ledning för taxering avgivna deklarationer
................

§ 80. Ang. förordning om ändrad lydelse av de
till förordningen den 19 november 1914
om arvsskatt och skatt för gåva hörande

tabellerna III och IV.........

§ 81. Ang. förordning om ändring i vissa delar
av förordningen den 19 november 1914
ang. stämpelavgiften och dels förordning
om ändring av 10 § i förordningen den
6 november 1908 ang. en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper
§ 82. Ang. ändrad lydelse av 3 § 1 mom.''i förordningen
den ö november 1908 ang. en
särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper............

§ 83. Ang. förslag till ändringar i vissa delar
av förordningen den 30 juni 1916 om

krigskonjunktnrskatt.........

§ 84. Ang. vissa ändringar i gällande förordning
med tulltaxa för inkommande varor
§ 85. Om tullfrihet för kalciumkarbid och ba riumkarbid.

.............

§ 86. Ang. utsträckning av tiden för tullfri
disposition av tullpliktiga utställningsföremål,
som införts till baltiska utställningen
i Malmö år 1914........

§ 87. Ang. befrielse från eller restitution av
tullavgift för åtskilliga materialier och
skeppsförnödenheter för pansarbåten Sverige
.................

§ 88. Rörande förordning om ändrad lydelse av
1 § i förordningen den 11 oktober 1907
ang. beskattning av socker......

Sid.

§ 89. Ang. viss nedsättning av sockerskatten .
§ 90. Rörande förordning om ändrad lydelse av
22 § 1 mom. i förordningen den 15 december
1914 ang. statsmonopol å tobaks tillverkningen

i riket.........

§ 91. Ang. förordning om visst undantag från
tillämpningen av stadgandet i 13 § 4
mom. i förordningen den 11 oktober 1907
ang. tillverkning av brännvin m. m. . .
§ 92. Rörande förordning om ändrad lydelse av
20 § 1 mom. i förordningen den 11 oktober
1907 ang. tillverkning av brännvin

m. m.................

§ 93. Rörande förordning''om ändrad lydelse av
45 § i förordningen den 14 juni 1917

ang. försäljning av rusdrycker.....

§ 94. Rörande förslag till förordning om ändrad
lydelse av 17 § 5 mom. i förordningen
den 14 juni 1917 ang. försäljning av rusdrycker
m. m.............

§ 95. Rörande förordning ang. visst undantag
från tillämpningen av stadgandena i 23
och 31 §§ i förordningen den 7 augusti
1907 ang. tillverkning och beskattning av

maltdrycker.............

§ 96. Rörande kungörelse om ändrad bestämmelse
ang. tiden för ikraftträdandet av
vissa delar av förordningen den 14 juni
1917 om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och
31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907
ang. tillverkning och beskattning av maltdrycker
...............

§ 97. Rörande förslag till förordning ang. försäljning
av pilsner m. m........

§ 98. Ang. postverkets ansvarighet för vissa
till postbefordran mottagna försändelser
m. m.................

§ 99. Ang. tillfällig höjning av postavgifterna
§ 100. Ang. beräkning av bevillningarna för år
1919.............

§ 101. Ang. beräkning av vissa bevillningar å
tilläggsstat för år 1918........

62 § 102. Rörande förslag till förordning ang. vissa

alkoholhaltiga preparat........

§ 103. Rörande förslag till förordning ang. kan 63

del med skattefri sprit m. m......

Sid.

66
67
67

Jiikailiiifglienl11 It''t ti) 18.

107

§ 104. Ang. vins frihet från skatt till staten
för aktiebolaget elektrolytverken in. in.
§ 105. Ang. förordning om undantag från tilllämpuingon
av förordningen den 25 juli
1912 ang. särskild skatt å majs, utländsk
potatis samt maniokarot och
andra väsentligen lika stärkelserika,
tullfria utländska ämnen, använda vid

tillverkning av stärkelse.......

§ lOö. Ang. tullfri införsel av cn telefonkabel
§ 107. Rörande förordning om ändring i vissa
delar av förordningen den 6 augusti 1914

ang. mantalsskrivning........

§ 108. Ang. lag om visst undantag från bestämmelserna
i lagen om rikets mynt

den 30 maj 1873 ..........

§ 109. Rörande förslag till lag ang. rätt för
Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken
viss ökad sedelutgivningsrättm. in.
§ 110. Ang. förslag om ändrad lydelse av 13 §
i lagen för Sveriges riksbank den 12

maj 1897 ..............

§ 111. Rörande lag ang. rätt för Konungen att
i vissa fall inställa tillämpningen av
10 § andra stycket i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i
lagen om rikets mynt don 30 maj 1873
§ 112. Ang. lag om visst undantag från tilllämpningen
av 49 § 1 mom. och 165 §
1 mom. lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse
...............

§ 113. Ang. lag om ändrad lydelse av 30 § i
lagen för Sveriges riksbank den 12 maj

1897 m. m..............

§ 114. Ang. förslag till lag om ändring i vissa
delar av lagen den 22 juni 1911 om

bankrörelse.............

§ 115. Rörande förordning om ändrad lydelse
av §§ 2 och 3 i förordningen den 5 juni
1909 ang. konungariket Sveriges stads hypotekskassa.

...........

§ 116. Ang. lag, innefattande tillfälligt undantag
från gällande inskränkningar i rätten
att använda sparbanks vinst . . .
§ 117. I anledning av Kung! Maj:ts proposition
ang. viss garanti från statens sida för
obligationer, utgivna av ett aktiebolag

Sid.

med uppgift att åt utländska banker
och bankirer boreda svensk kredit . . 70

§ 118. Rörande lag om ändrad lydelse av 13 §
i lagen den 11 oktober 1907 ang. civila
tjäustinnehavares rätt till pension . . 70

§ 119. Rörande lag om ändrad lydelse av 17 §
i lagen don 11 oktober 1907 ang. civila
tjänstinncliavares rätt till pension . . 71

§ 120. Rörande förslag till lag om ändrad lydelse
av 2, 4, 5 och 6 §(j i lagen den
11 oktober 1907 ang. civila tjänstinne havares

rätt till pension....... 71

§ 121. Rörande lag oip ändrad lydelse av 2 §

i lagen den 4 juli 1910 aug. rätt till
pension för tjänstemän vid statens järn -

vägar in. ............... 71

§ 122. Rörande ändringar av 1 och 2 §§ i lagen
den 4 juli 1910 ang. rätt till pension
för tjänstemän vid statens järnvägar . 71

§ 123. Ang. användande av riksbankens vinst

för år 1917............. 71

§ 124. Med överlämnande av bankoreglementet

m. m................ 72

§ 125. Ang. överlämnande av reglemente för

riksgäldskontoret.......... 72

§ 126. Ang. utvidgning av riksdagens bibliotek

till centralt förvaltningsbibliotek ... 72

§ 127. Ang. höjning av de valda kyrkomötes ledamöternas

arvoden........ 73

§ 128. Ang. lag om statsdepartementen .... 73

§ 129. Ang. förslag till lag om polisväsendet i

rikets städer ............ 73

§ 130. Ang. lag med vissa bestämmelser om

sjöfynd m. m............. 73

§ 131. Rörande förslag till lag om ändrad lydelse
av 43 § 1 mom. i lagen den 9 december
1910 ang. tillsättning av präs -

terliga tjänster........... 73

§ 132. Rörande förslag till lag om upphävande
av förordningen den 4 maj 1855 ang.
vissa föreskrifter till kyrkotuktens upprätthållande
............. 74

§ 133. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse

av vissa paragrafer i värnpliktslagen . 74

§ 134. Ang. lag om befrielse för vissa värnpliktiga
från skyldighet att fullgöra
reservtruppövning.......... 74

Sid.

68 j

10S

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 135. Rörande Kung! Maj:ts proposition ang.
användande i visst fall av militär personal
till skördearbete........

§ 186. Ang. lag om ändrad lydelse av 37 § i
lagen den 17 juni 1916 om försäkring

för olycksfall i arbete........

§ 137. Ang. lag om ändrad lydelse av 16 och
41 §§ i lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd
.............

§ 138. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av 13, 15 och 34 §§ i lagen om arbetarskydd
den 29 juni 1912 .......

§ 139. Rörande förordning om ändrad lydelse
av § 3 mom. 3 i förordningen den 14
juni 1917 ang. uppbörd av avgifter för
försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen om försäkring för olycksfall
i arbete .............

§ 140. Ang. lag med vissa ändrade bestämmelser
mot oskälig hyresstegring m. m.

§ 141. Ang. lag om fortsatt tillämpning av
lagen den 19 juni 1917 med vissa bestämmelser
mot oskäliga pris under
utomordentliga, av krig föranledda för hällanden.

.............

§ 142. Ang. lag om fastställande av högsta
pris å vissa varor under utomordentliga,
av krig föranledda förhällanden m. m.
§ 143. Rörande lag ang. fortsatt tillämpning
av lagen den 28 mars 1917 om förbud i
vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller
andel däri eller upplåtelse av fartyg, så
ock mot förvärv av aktie i aktiebolag,
som äger fartyg eller andel däri . . .
§ 144. Rörande lag ang. fortsatt tillämpning
av lagen den 28 mars 1917 om förbud
i vissa fall mot fortskaffande av gods
med svenskt fartyg mellan utrikes orter

m. m................

§ 145. Ang. lag om förbud i vissa fall mot
fortskaffande av gods med svenskt fartyg
mellan svensk och utrikes ort . .
§ 146. Ang. förslag till lag om förfogande över
viss egendom under utomordentliga, av

krig föranledda förhållanden.....

§ 147. Rörande förslag till lag om ändring i
vissa delar av lagen den 24 maj 1895

Sid.

ang. skyldighet för kommuner och enskilda
att fullgöra rekvisitioner för

krigsmaktens behov......... 77

§ 148. Ang. lag om ändrad lydelse av 15 § i
lagen den 2 juli 1915 ang. anskaffande
av hästar och fordon för krigsmaktens
ställande på krigsfot (hästutskrivnings lagou).

............... 77

§ 149. Ang. lag om fortsatt tillämpning av
lagen den 3 juni 1915 om eftergift vid
krig eller krigsfara från vissa bestämmelser
om arbetstid för minderåriga och

kvinnor............... 77

§ 150. Ang. förslag till lag om rätt i vissa fall
för nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område m. m. 77
§ 151. Rörande lag om ändrad lydelse av 5 §
i lagen den 4 maj 1906 ang. förbud i
vissa fall för bolag och förening att förvärva
fast egendom m. m....... 78

§ 152. Rörande förklaring av lagen den 4 maj
1906 ang. förbud i vissa fall för bolag
och förening att förvärva fast egendom 78
§ 153. Rörande förslag om viss ändring i lagen

ang. handelsregister, firma och prokura 78
§ 154. Rörande lag ang. ändring i vissa delar

av strafflagen m. m.......... 78

§ 155. Ang. lag om ändring i vissa delar av

14 och 18 kap. strafflagen...... 79

§ 156. Ang. lag om ändring i vissa delar av

20 kap. strafflagen m. m........ 80

§ 157. Rörande förslag till lag ang. villkorlig

straffdom m. m............ 80

§ 158. Ang. utredning om framflyttande av

straffbarhetsåldern m. m........ 80

§ 159. Ang. lag om ändrad lydelse av 5 § i
lagen om straffregister den 17 oktober

1900 ................ 81

§ 160. Ang. förslag till särskild lag mot användande
av mutor och bestickning vid

ekonomiska uppgörelser m. m.....81

§ 161. Ang. lag om ändrad lydelse av 49 § i
strafflagen för krigsmakten den 23 oktober
1914.............. 81

§ 162. Ang. utredning om straffet för rymning
från mobiliserad avdelning av krigsmakten
............... 81

Sid.

Kin

Riksdagsbeslutet 1 t)l 8.

Sid.

§ 163. Ang. förslag till Ilig om fri rättegång

in. in. ................

§ 161. Ang. lag om ändrad lydelse av 2 kap.

8 § rättegångsbalken ........

§ 165. Ang. lag om häradsrätts sammansättning
vid handläggning av vissa mål

och ärenden m. in...........

§ 166. Ang. lag om ändrad lydelse av 33 § i
lagen om krigsdomstolar och rättegången
därstädes den 23 oktober 1914 ....

§ 167. Rörande förslag till lag om ändrad lydelse
av 1 § lagen den 4 juni 1886 angående
ersättning av allmänna medel

till vittnen i brottmål........

§ 168. Rörande förslag till lag ang. åtgärder
mot utbredning av könssjukdomar . .

§ 169. Ang. utredning om viss utsträckning av
lagen den 30 juni 1913 om behandling

av alkoholister...........

§ 170. Ang. utredning om enhetlig organisation
av samhällets bnrnavårdsuppgifter . .

§ 171. Rörande förslag till lag ang. beredande
i vissa fall vid skogsavverkning och
kolning av härbärge åt arbetare m. in.

§ 172. Ang. revision av lagen om skiljemän .

§ 173. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av 5 § i lagen den 10 juli 1899 om
ersättning av allmänna medel i vissa
fall för skada, som förorsakats av äm bets-

eller tjänsteman........

§ 174. Ang. lag med särskild bestämmelse att
tillsvidare gälla i fråga om skydd för

vissa främmande patent.......

§ 175. Rörande förslag till förordning ang. idkande
av pantlånerörelse.......

§ 176. Rörande förslag till förordning ang. handel
med vissa begagnade föremål m. m.
§ 177. Rörande lag ang. ändring i vissa delar
av lagen den 5 juli 1884 om skydd för

varumärken.............

§ 178. Ang. lag om ändrad lydelse av 2 § i
lagen den 27 juni 1902, innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar
.............

§ 179. Ang. anslag till beredande av lindring
i de mindre bemedlades levnadsvillkor

§ 180. Ang. anslag till åtgärder i prisreglc 81

rande syfte.............

§ 181. Ang. beredande av rörelsekapital för
,S2 folkhushållningskommissioncu för finan siering

av import till riket av vissa lör
folkhushållningen erforderliga förnödeu -

82 j heter ................

j § 182. Ang. förnyad utredning rörande viss

vintersjöfart ............

821 § 183. Ang. undantag beträffande fångst av
sälhuud från det i § 8 jaktstadgan meddelade
förbud att vid fångst av djur

841

84 |

84 j
84 j

84.

använda sax ............

§ 184. Ang. höjning av lösenavgift för godkännande
av rekvisition av socker för industriell
tillverkning m. m......

§ 185. Ang. utredning rörande ytterligare bestämmelser
till förekommande av överdriven
avverkning å ungskog inom de
delar av Västerbottens och Norrbottens
län, som ej höra till lappmarken . . .

§ 186. Rörande lag ang. förlängd giltighet av
lagen den 11 juni 1915 med särskilda
bestämmelser beträffande viss samfälld
skogsmark inom Kopparbergs län . . •

§ 187. Ang. utredning i fråga om vissa ändringar
i gällande stadga om skjutsväsendet
...............

§ 188. Ang. förordning med vissa tillfälliga bestämmelser
i fråga om åstadkommande

av skjustentreprenader........

§ 189. Rörande förslag till lag om ändrad lydelse
av 60 § i lagen ang. väghållningsbesvärets
utgörande på landet ....
§ 190. Rörande ifrågasatt ändring i 35 § i lagen
angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet............

§ 191. Ang. lagbestämmelser om upplåtande av
lägenheter från kronoegendom under löpande
arrendetid...........

§ 192. Ang. förslag till lag om förbud mot
utsläppande av tjur eller hingst å samfälld
betesmark...........

t § 193. Ang. förslag till lag om förbud mot
plockning av lingon före viss dag . . .

! § 194. Ang. förslag till lag om utrotande av
85! berberisbuskar å viss mark m. m. . . .

m. m.

Ilo

Riksdagsbeslutet 1918.

§ 195. Ang. lag om tillägg till lagen den 28
juni 1907 om bredden av hjnlringar å
arbetsåkdon på landet ........

§ 196. Ang. utredning rörande kubikmetcrmåttets
användning såsom grund vid försäljning
av brännved ........

§ 197. Rörande förslag till förordning ang.

storleken å bal av torvströ eller torvmnll
§ 198. Ang. åtskilliga på grund av § 89 regeringsformen
väckta frågor T .....
§ 199. Ang. val av särskilda deputerade jämlikt
§ 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen
............

§ 200. Ang. verkställd omröstning över högsta
domstolens och regeringsrättens ledamöter
§ 201. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken
.............

§ 202. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riksgäldskontoret.
..........

Sid. 1		Sid.
§ 203.	Ang. ändring i instruktionen för riks-
	dagens revisorer av stats-, banko- och
89!	riksgäldsverken ....	92
§ 204.	Ang. ändring i instruktionen för riks-
	dagens revisorer vid riksbankens avdel-
	uingskontor i orterna . . .	92
§ 205.	Ang. val av riksdagens justitieombuds-
89	man och hans efterträdare .	92
I § 206.	Ang. val av riksdagens militieombuds-
89	man och hans efterträdare ...	92
§ 207.	Ang. val av fullmäktige i riksbanken
	och riksgäldskontoret ävensom supplean-
91	ter för dessa.....	92
! § 208.	Ang. val av tryckfrihetskonnnitterade .	93
91 § 209.	Ang. val av riksdagens två ledamöter i
	styrelsen över riksdagsbiblioteket jämte
	två suppleanter för dem . . .
i Slutmeningen .... ^	93
91 \|

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

184587