Sveriges Riksdags Beslut
ProtokollRiksdagens protokoll 1917:beslut
Sveriges Riksdags Beslut
a det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 januari och slutade den IS december 1917.
Vi efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterligt: att, på
grund av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 15 sistlidne
januari, under Hans Maj:t Konung Gustaf V:s tionde regeringsår,
oss här i Stockholm infunnit.
Efter att över vårt arbete hava nedkallat Guds välsignelse, hava vi
den 17 i nämnda månad å rikssalen sammanträtt och fått emottaga berättelse
om vad sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig
tilldragit ävensom Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behov; och hava vi, efter föregångna överläggningar dels om
de ämnen, i vilka Kungl. Maj:t till oss avlåtit propositioner eller skrivelser,
dels ock rörande frågor, som blivit hos riksdagen väckta, stannat
uti följande beslut.
§ 1.
Vi hava med anledning av en inom riksdagen väckt motion såsom vilande
till vidare grundlagsenling behandling antagit följande:
Förslag till ändrad lydelse av §§ 103 och 108 regeringsformen samt § 13,
§ 14 mom. 2, § 15 mom. 1 och 4, § 17 mom. 1 och 2, § 21, § 69 och § 70
riksdagsordningen, så ock till övergångsstadganden i regeringsformen
och riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 103.
Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt riksdagsordningen stadgar,
tillsätta en nämnd, som äge att döma, huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas,
Bihang till riksdagens protokoll ID 17. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 1
(Riksdagsbeslutet.)
2
Riksdag sbeslu tet 1917.
eller om vissa av dem, utan bevisligen begångna fel och brott, varom föregående
§ handlar, likväl kunde anses böra från detta kall skiljas. Beslutar — —
— — — — — — — — — — — — — — — belopp.
§ 108.
Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt i riksdagsordningen sägs,
förordna sex för kunskap och lärdom kände män att jämte justitieombudsmannen,
som bland dem förer ordet, utöva vård över tryckfriheten. Dessa — — — _
— — — — — — — — _ — — — — — — — kommitterade.
(jvergångsstadgande.
Nämnd, varom i 103 § sägs, skall tillsättas år 1921, då ock kommitterade
skola förordnas jämlikt 108 §.
Riksdagsordningen.
§ 13.
Andra kammarens ledamöter skola till ett antal av tvåhundratrettio väljas
för en tid av fyra år, räknade från och med januari månads början året näst
efter det, under vilket valet skett.
§ 14.
2. Stad, som utgör del av län, skall, där stadens folkmängd vid början
av tredje året inom en fyraårsperiod uppgår till eller överstiger tre tvåhundratrettiondelar
av rikets folkmängd, utgöra en valkrets i fråga om val, som avser
tid efter periodens utgång; dock må stad, vars folkmängd utgör minst sex tvåhundratrettiondelar
av rikets folkmängd, kunna delas i valkretsar.
Inträffar vid början av tredje året inom en fyraårsperiod, att i stad, som
utgör en valkrets, folkmängden ej längre uppgår till en nittiondel av rikets folkmängd,
skall staden icke vidare bilda egen valkrets.
§ 15.
1. I varje valkrets väljes, efter folkmängden vid början av året näst före
den fyraårsperiod, för vilken valen gälla, en riksdagsman för varje fullt tal,
motsvarande en tvåhundratrettiondel av rikets folkmängd.
4. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, fastställes för varje fyraårsperiod av Konungen.
§ 17.
1. Val till riksdagsmän i andra kammaren verkställas under september
månad året näst före början av de fyra år, för vilka valen gälla.
3
• Riksdagsbeslutet 1917.
2. Förordnar Konungen om nya val, förrättas dessa ofördröjligen för den
tid, som återstår av fyraårsperioden.
§ 21.
Riksdagsman, som för andra kammaren vald blivit, må ej denna befattning
sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för avsägelse.
. Som sådana anses:
1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;
2. ålder över 60 år;
3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat fyra lagtima riksdagar.
Avsägelse — — — — — — — — — — befallningshavande.
§ 69.
Lagtima riksdag skall vart fjät de ar tillsätta en nämnd av fyrtioåtta personer,
därav vardera kammaren genom sluten omröstning inom sig utser tjugofyra,
och vilken nämnd, i den ordning 103 och 104 §§ regeringsformen stadga, äger
att döma, huruvida högsta domstolens och regeringsrättens samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras viktiga kall bibehållas, eller om vissa av dem,
utan bevisligen begångna fel och brott, varom regeringsformens 102 § handlar,
likväl kunna anses böra från detta kall skiljas. Denna nämnd träder samma
dag den blivit vald tillsammans.
Nämndens — — - — — — föreskrives.
j _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ — —- — — — ledamöter.
§ 70.
Lagtima riksdag skall vart fjärde år förordna sex för kunskaper och lärdom
kände män att, jämte justitieombudsmannen, som bland dem förer ordet,
utöva vård över tryckfriheten. Dessa — — — — — man.
Övergångsstadgande.
Intill dess nya val i hela riket till andra kammaren första gången förrättas
efter utgången av augusti månad 1920, skola i fråga om val till kammaren
tillämpas de före 1918 i sådant hänseende gällande stadganden. Vill riksdagsman,
som enligt dessa stadganden blivit vald, avsäga sig befattningen, äge rätt
därtill även i det fall att han tillförene såsom riksdagsman bevistat blott tre
lagtima riksdagar.
Nämnd, varom i 69 § sägs, skall tillsättas år 1921, då ock kommitterade
skola förordnas jämlikt 70 §.
§ 2.
På grund av inom riksdagen väckta motioner hava vi såsom vilande till
vidare grundlagsenlig behandling antagit följande:
4
Riksdagsbeslutet 1917.
Förslag till ändrad lydelse av §§ 12 och 23 riksdagsordningen.
§ 12.
Ledamot av första kammaren, som icke är bosatt å ort där riksdag hålles,
åtnjuter av statsmedel ersättning för resekostnad till och från riksdagen samt i’
dagtraktamente under riksdagen tjugo riksdaler, vilket dagtraktamente dock ej
mä överstiga sammanlagt två tusen fyra hundra riksdaler. Ledamot, som under
lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker hemorten, äge att av statsmedel
undfå ersättning för därav föranledd resekostnad, dock högst för två resor
fram och åter.
Ledamot av första kammaren, som är bosatt å ort där riksdag hålles,
undfår i dagtraktamente femton riksdaler, vilket dagtraktamente dock ej må
överstiga sammanlagt ett tusen åtta hundra riksdaler. “
Den ledamot av kammaren, som icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för varje dag han utebliver vara förlustig det honom enligt föregående moment
tillkommande dagtraktamente.
Vill ledamot — — — — befallningshavande.
§ 23.
Ledamot av andra kammaren-----stadgat.
Den ledamot av kammaren, som icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för varje dag han utebliver vara förlustig det honom enligt föregående moment
tillkommande dagtraktamente.
§ 3-
Vi hava med anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition såsom
vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande:
Förslag till ändrad lydelse av §§ 16 och 26 riksdagsordningen samt
§ 1 4:o och § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
Riksdagsordningen.
§ 16.
Valrätt tillkommer en var svensk man från och med kalenderåret näst
efter det, varunder han uppnått 24 års ålder, dock ej
a) den som står under förmynderskap eller
som är i konkurstillstånd;
b) den som ------ minderåriga barn;
c) den som — — — — kalenderåren;
5
Rikadagabealutet 1917.
d) värnpliktig----värnpliktsövningar;
e) den som är från valrätten utesluten på giund av honom ådömd straffpåföljd.
,
§
Eiksdagsmannabefattning kan endast av svensk medborgare utövas.
Ej må såsom riksdagsman godkännas:
a) den som----förmynderskap;
b) den som---— befriad är;
c) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest
på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga krait, är dömd till straffpåföljd,
varom sist förmäles, eller den som är ställd under framtiden för brott, vilket kan
medföra sådan påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan;
e) den som----stört valfriheten.
Tryckfrihetsförordningen.
§ 1.
4:o. Utgivare av dagblad eller periodiska skrifter anmäle sig, jämte titeln
och tryckningsol ten, hos chefen för justitiedepartementet, som äger att, såvida
sökanden ej blivit förklarad ovärdig föra andras talan, meddela bevis, att intet
hinder emot skriftens utgivande förekommer.
§ 2.
4:o. I grund----som helst.
"Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att protokoll, hållna — ----icke uppenbara.
Att ej någia----femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner----konfiskeras.
Att, där underrätt---■—- konfiskeras.
Att, i vad rättegångsmål----— femtio riksdaler.
Det skall ock----sexton skillingar.
Att protokoll och----sexton skillingar.
Att ingen må tillåtas att, i andra fall än allmänna lagen och gällande
författningar utstaka, meddela eller till tryck utlämna utdrag av kyrkoböcker
eller av andra själavården och kyrkodisciplinen rörande handlingar, i vad de innehålla
upplysning, huruvida enskild person ådragit sig straffpåföljd, vilken ute
-
6
Riksdagsbeslutet 1917.
stänger från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,
eller om enskild persons leverne och seder i övrigt, såvitt de lända honom till skada
eller förklenande. Den häremot bryter, böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.
Att utdrag av —--— femtio riksdaler.
Att uppgifter----femtio riksdaler.
Att för officiell----trehundra riksdaler.
Att de fråp —--- — femtio riksdaler.
Att ansökning----femtio riksdaler.
Att sådant---— huvudsaken.
I övrigt, och----stadgat är.
§ 4.
Såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling hava vi med anledning
av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition antagit följande:
Förslag till ändrad lydelse av § 26 mom. b) riksdagsordningen.
§ 26.
Riksdagsmannabefattning----utövas.
Ej —--— godkännas:
a) den som står under förmynderskap;
b) den som är i konkurstillstånd;
c) den----påföljd; *
d) den----nyttjas;
e) den----valfriheten.
§ 5.
I anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 7 juni anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning
och framlägga förslag i syfte att riksdagsman, som blivit ådömd straffpåföljd
enligt 2 kap. 19 § strafflagen, ej må, så länge domen icke vunnit laga kraft,
på den grund vara obehörig att innehava riksdagsmannabefattning, utan allenast
att utöva densamma, och att, vid sådant fall, suppleant skall inkallas för att under
nämnda tid utöva hans befattning.
§ 6.
Vi hava med anledning av eu av Kungl. Maj:t avlåten proposition såsom
vilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit följande:
Riksdagsbeslutet 1917.
7
Förslag till ändrad lydelse av §§ 49 ocli B3 regeringsformen samt § 2, § 37
mom. 1, § 42, § 43 mom. 2, § B4, § 55 och § 58 riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 49.
Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden^
som gällande lag tillägger rikets ständer, tillkomma hädanefter riksdagen Den
fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen och särskild
av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag stadga. Kamrarna äga
i alla frågor lika behörighet och myndighet; skolande riksdagen i kraft av denna
grundlag sammankomma till lagtima möte varje år den 10 januari, eller, om helgdag
då inträffar, dagen därefter; Konungen dock obetaget att, emellan lagtima
riksdagar, urtima riksdag sammankalla.
Hos urtima — — — ---— — ---------sammanhang.
§ 53.
Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott: ett
konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott, ett bankoutskott, två
lagutskott samt ett jordbruksutskott med den sammansättning och de uppgifter,
som i riksdagsordningen bestämmas.
Å urtima — — — — — ---------—---ärenden
Riksdagsordningen.
§ 2.
Lagtima riksdag skall, i kraft av rikets regeringsform och utan särskild
kallelse, sammanträda varje år den 10 januari eller, om helgdag då inträffar, dagen
därefter.
Urtima riksdag— — —.---sammanhang.
§ 37 mom. 1.
1. Å varje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande, tillsättas:
en konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott, ett bankoutskott,
två lagutskott samt ett jordbruksutskott. Dessa riksdagens ständiga utskott
skola bestå: konstitutionsutskottet av tjugu, statsutskottet av tjugofyra
bevillningsutskottet av tjugu, bankoutskottet av sexton, vartdera lagutskottet av,
sexton samt jordbruksutskottet av sexton ledamöter, vilka vardera kammaren till
halva antalet inom sig väljer; ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut
att, när sådant finnes vara av nöden, tillsätta särskilt utskott för upptagan
-
8
Riksdagsbeslutet 1917.
de av frågor, som tillhöra ständigt utskotts behandling, så ock att, därest utskott
anmäler behov av förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.
§ 42.
1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledningav
de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling, från kamrarna dit hänvisade
frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphävande av civil-, kriminal-
och kyrkolag, likasom ock av andra lagar och författningar, som stiftas av
Konung och riksdag samfällt.
2. Ett av lagutskotten skall ock granska justitieombudsmannens och militieombudsmannens
avgivna redogörelser, ävensom deras äinbetsdiarieroch registratur,
samt med utlåtande däröver till riksdagen inkomma.
3. Lagutskotten fördela å gemensamma sammanträden sig emellan de till
dem hörande ärenden, och skall i fråga om sådana sammanträden tillämpas vad i
45, 48 och 49 §§ är rörande ständigt utskott stadgat.
§ 43 mom. 2.
2. Utskottet åligger jämväl att meddela utlåtanden och avgiva förslag i
anledning av alla från kamrarna dit hänvisade frågor, som angå stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av lagar och författningar rörande hushållningen
med allmänna och enskilda skogar, om jakt och fiske samt angående vägar och
skjuts väsende.
§ 54.
Konungens skrivelser----yttrande.
Propositionerna böra vid lagtima riksdag avlämnas inom sjuttio dagar från
dess öppnande, och må proposition ej senare avlåtas, utan så är, att Konungen
finner någon under riksdagen inträffad händelse därtill föranleda eller prövar uppskov
med framställningen lända riket till men.
§ 55.
Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må av riksdagsman
i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från riksdags öppnande,
dock att motion i grundlagsfråga må väckas inom fyratio dagar från öppnandet
och motion, som föranledes av kungl. proposition, vilken efter öppnandet till riksdagen
avlåtits, sist vid det sammanträde, som infaller näst efter tio dagar från
propositionens avlämnande i kammare. I sistnämnda fall äge likväl kammare,
därest den med hänsyn till infallande helg eller ärendets synnerliga omfattning
finner sådant nödigt, medgiva utsträckning av motionstiden, dock längst till det
sammanträde, som infaller näst efter tjugu dagar från propositionens avlämnande,
Riksdagsbeslutet 1917 9
och må fråga härom ej väckas senare än vid sammanträdet näst efter det, då
propositionen avläts.
Motion i ämne, som tillhör tillfälligt utskotta behandling, må väckas inom
tjugu dagar efter riksdags öppnande, kammare obetaget att för särskilt fåll medgiva,
att sådan motion även senare må väckas.
I frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor, som av redan
inom någondera kammaren fattat beslut eller annan under riksdagen inträffad
händelse omedelbarligen föranledas, må motion framställas, så länge riksdagen
är samlad.
Motion bör----— sammanföras.
§ 58.
När proposition---uppehållas.
Är inom kammare väckt fråga om sådan utsträckning av motionstid, som
i 55 § första stycket sägs, eller uppstår fråga till vilket utskott ett mål bör
hänvisas, skall sådan fråga blott för det sammanträde, då den väckt blivit, kunna
läggas på boidet, men vid det nästföljande ovillkorligen avgöras.
§ v.
Uti avlåten proposition nr 111 har Kungl. Maj:t bland annat föreslagit
riksdagen att antaga propositionen bilagt förslag till lag angående ändrad lydelse
av 5 § i stadgan den 26 maj 1909 om val till riksdagens utskott.
Såsom inhämtas av skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 maj, hava vi i denna
del bifallit berörda proposition.
§ 8.
Såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling hava vi med anledning
av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition antagit följande:
Förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 5, 6 och 15 regeringsformen, §§ 6,10,
20, 32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen samt § 1 4:o tryckfrihetsförordningen.
Regeringsformen.
§ 4.
Konungen äger att allena styra riket på det sätt. denna regeringsform föreskriver;
inhämte dock, i de fall, här nedanföre stadgas, underrättelse och råd av
ett statsråd, vartill Konungen kallar och utnämner kunnige, erfarne, redlige och
allmänt aktade, infödde svenske män av den rena evangeliska läran. Ej må fader
och son eller bröder på en gång vara ledamöter av statsrådet.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 15 sand. 1 avd. 1 käft. 2
(Riksdagsbeslutet.)
10
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 5.
För särskilda grenar av rikets styrelse skola finnas statsdepartement till
det antal, lägst åtta och högst tio, som bestämmes genom en av Konungen och
riksdagen gemensamt stiftad lag, vilken tillika angiver varje departements benämning
och huvudsakliga verksamhetsområde.
Den närmare fördelningen av ärendena, departementen emellan, bestämmes
av Konungen genom en särskilt utfärdad, offentligen kungjord stadga.
För varje departement utser Konungen bland statsrådets ledamöter en chef
och föredragande. Chefen för det departement, till vilket utrikes ärendena höra,
är minister för utrikes ärendena.
§ 6.
Statsrådet skall bestå av cheferna för departementen samt tre statsråd utan
departement. Bland de tre statsråden utan departement böra minst två hava
förvaltat civil beställning.
Av statsrådets ledamöter utnämne Konungen en att vara statsminister och
statsrådets främste ledamot.
Statsrådets ledamöter ■ äga att alla i statsrådet förekommande ärenden
övervara.
§ 15.
Kommandomål, varmed förstås sådana, som Konungen, i egenskap av högste
befälhavare över krigsmakten till lands och sjöss, omedelbarligen besörjer, må
Konungen, då han själv förer riksstyrelsen, avgöra i närvaro av chefen för det
departement, dit ärendet hörer. Honom åligge, vid ansvar, att, då dessa mål
beredas, sin mening yttra över de företag Konungen besluter, samt att, då hans
mening icke med Konungens beslut överensstämmer, föra sina yttrade betänkligheter
och råd till ett protokoll vars riktighet Konungen medelst sin höga påskrift
hesanne. Finner nämnde Embetsman dessa företag vara av en vådlig riktning
eller omfattning, eller grundade på ovissa eller otillräckliga medel att dem utföra,
tillstyrke han jämväl, att Konungen ville kalla, till ett krigsråd däröver, tvenne
eller flere av de närvarande högre militära ämbetsmän; Konungen dock obetaget
att å denna tillstyrkan och, där den hifalles, å krigsrådets till protokoll anförda
tankar göra det avseende, honom gott synes.
Riksdagsordningen.
§ 6.
1. Första kammarens----valet skett.
2. Varje landstingsområde-----rikets folkmängd.
3. För valkrets,----en riksdagsman.
4. Därest det---— en riksdagsman.
liikxdagxbedutet 1917.
5. l)et antal----utöva riksdagsmannakallet.
6. Upphör stad-----tillkomma staden.
7. Äro icke, —___samt att i de fall, där folkmängdsöverskottet,
såsom lika stort för två eller flera valkretsar, ej kan tjäna till grund för bestämmande
av företrädet dem emellan, detta skall avgöras genom lottning inför chefen
för det departement, till vilket justitieärendena höra, i närvaro av tre bland fullmäktige
i rikets bank och tre bland fullmäktige i riksgälds kontoret.
§ 10.
För en var, som blivit till ledamot i första kammaren utsedd, skall, på
sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två exemplar,
av vilka det ena överlämnas åt den valde och det andra insändes till det departement,
till vilket justitieärenden höra.
§ 20.
För en var, som blivit utsedd till ledamot i andra kammaren, skall, på
sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två exemplar,
av vilka det ena överlämnas åt den valde och det andra insändes till det departement,
till vilket justitieärendena höra.
§ 32.
1. Innan riksdagen sammanträder, företages inför chefen för det departement,
till vilket justitieärendena höra, eller den Konungen i hans ställe förordnar,
i närvaro av tre bland de av riksdagen valde fullmäktige i riksbanken och tre
bland fullmäktige i riksgäldskontoret granskning av de till departementet inkomna,
för riksdagens ledamöter utfärdade fullmakter. Denna granskning, som har till
föremål att undersöka, huruvida fullmakterna blivit i föreskriven form utfärdade,
skall vara fulländad sist å dagen före riksdagens början. Inkommer fullmakt efter
riksdagens början, skall sådan granskning, som nyss är sagd, genast verkställas.
2. Vardera kammaren----obehörig förklarad.
§ 33.
1. Så snart riksdagen sammanträtt och berättelse om förloppet av den i
nästföregående paragraf mom. 1 föreskrivna granskning blivit av chefen för det
departement, till vilket justitieärendena höra, eller den i hans ställe förordnad är,
meddelad kamrarna, var i vad dess ledamöter angår, läte Konungen för vardera
kammaren tillkännagiva, vilken bland dess ledamöter förordnats till talman och
vilken till vice talman.
2. Då i----vice talman.
3. Innan sådant----levnadsåren äldst.
4. Vid samtidigt----förfallet upphört.
12
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer — — — — omförmälda stadga.
2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor angående stiftande, ändring, förklaring eller upphävande
av lagar och författningar rörande statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,
om förvärvande och förlust av medborgarrätt, om rikets vapen och
flagga och om allmänt kyrkomöte så ock av kommunallagarna.
3. Utskottet åligger — — — — regeringsformen stadgat.
4. Utskottet tillkommer — — — — vägrar proposition.
§ 43.
1. Jordbruksutskottet, som skall erhålla del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen avgivna proposition i vad den angår
jordbruksärenden, åligger att granska samt, med iakttagande av nödiga indragningar
och besparingar, utreda och uppgiva statsverkets behov med hänsyn till
denna styrelsens gren ävensom att för övrigt avgiva betänkanden och förslag i
anledning av de från kamrarna till utskottet hänvisade jordbruksärenden.
2. Utskottet åligger----och skjutsväsende.
Tryckfrihetsförordningen.
§ 1.
4;o. Utgivare av dagblad eller periodiska skrifter anmäle sig, jämte titeln
och tryckningsorten, hos chefen för justitiedepartementet, med vilken i denna lag
förstås chefen för det departement, vartill justitieärendena höra. Denne äger att,
såvida sökanden ej lör nesligt brott blivit dömd, eller förklarad ovärdig föra andras
talan, meddela bevis, att intet hinder emot skriftens utgivande förekommer.
§ 9.
Vi hava med anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition såsom
vilande till vidare grundlagsenlig behandling autagit följande:
Förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
§ 2.
4. I grund av---— som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:
Riksdagsbeslutet 1917. 13
Att protokoll, hållna----uppenbara.
Att ej några----femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner----konfiskeras.
Att, där underrätt----konfiskeras.
Att, i vad---— femtio riksdaler.
Det skall----sexton skillingar.
Att protokoll----sexton skillingar.
Att ingen----sexton skillingar.
Att läkares och medicinalstyrelsens utlåtanden, skrivelser, koncept och
protokoll i mål eller ärende, som avses i lagen om äktenskaps ingående och upplösning,
eller på läkares eller medicinalstyrelsens föranstaltande verkställd utredning
i sådant mål eller ärende eller till Konungens befallningshavande eller Konungen
inkomna handlingar i ärende om intagande å allmän anstalt för vård av
alkoholister ävensom läkares utlåtanden och koncept i sådant ärende icke må, i
andra fall än allmän lag eller författning stadgar, utan medgivande av den eller
dem, målet eller ärendet angår, utlämnas till annan eller utgivas av trycket.
Den häremot bryter, böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.
Att handlingar och protokoll i äktenskapsmål, mål om faderskap och underhållsskyldighet
till flarn utom äktenskap samt mål om äktenskaplig börd, som
vid underrätten handlagts inom stängda dörrar, ej må utan parternas tillstånd
utlämnas till annan eller utgivas av trycket förrän femtio år efter deras död.
Den häremot bryter, böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.
Att utdrag----femtio riksdaler.
Att uppgifter,----femtio riksdaler.
Att för —---trehundra riksdaler.
Att de från---femtio riksdaler.
Att ansökning----femtio riksdaler.
Att sådant, som----huvudsaken.
I övrigt, och----stadgat är.
§ 10.
Med föranledande av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition hava vi
såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande:
Förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
§ 2.
4:o. I grund av
--som helst.
14 Riksdagsbeslutet 1917.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att protokoll, hållna----uppenbara.
Att ej några---— femtio riksdaler.
Att mobilliseringsplaner----konfiskeras.
Att, där underrätt--- — — konfiskeras.
Att, i vad----femtio riksdaler.
Det skall —---sexton skillingar.
Att protokoll----sexton skillingar.
Att ingen----sexton skillingar.
Att utdrag----femtio riksdaler.
Att till försäkringsrådet eller riksförsäkringsanstalten inkomna handlingar
från nämnda myndigheter utgångna skrivelser samt hos dem förda protokoll och
anteckningar, såvitt de röra enskildas personliga förhållanden eller avse arbetet
i arbetsgivares rörelse, företag eller verksamhet eller de förhållanden, under vilka
arbetet bedrives, eller arbetarnas antal, arbetstid och avlöningsförhållanden, ej
må utlämnas förrän fem år förflutit från handlingens datum, därest ej med hänsyn
till de förhållanden, under vilka ett tidigare utlämnande ifrågasattes, trygghet
kan anses vara för handen, att detsamma ej kommer att missbrukas till skada
för den, som i handlingen avses; ägande vederbörande myndighet, då undantag
sålunda medgives, att göra de förbehåll, som prövas erforderliga. Den, sotn obehörigen
utlämnar handling eller i tryck offentliggör handling, som han vet vara
obehörigen utlämnad, så ock den, som bryter emot förbehåll, varunder utlämnande
skett, bo te från och med femtio till och med trehundra riksdaler.
Att uppgifter----femtio riksdaler.
Att för----trehundra riksdaler.
Att de från —---femtio riksdaler.
Att ansökning----femtio riksdaler.
Att sådant, som----huvudsaken.
I övrigt, och---— stadgat är.
§ lipa
grund av till riksdagen avlåten proposition hava vi såsom vilande till
vidare grundlagsenlig behandling antagit följande:
Förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
§ 2.
4:o. I grund av----som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:
15
Riksdagsbeslutet 1917.
Att protokoll, hållna-----uppenbara.
Att ej några----femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner----konfiskeras.
Att, där underrätt----kofiskeras.
Att, i vad----femtio riksdaler.
Det skall----sexton skillingar.
Att protokoll----sexton skillingar.
Att ingen ----sexton skillingar.
Att utdrag----femtio riksdaler.
Att uppgifter,----femtio riksdaler.
Att för----trehundra riksdaler.
Att de från----femtio riksdaler.
Att ansökning----femtio riksdaler.
Att i ärende angående upphandling eller utförande av arbete för statens
räkning eller försäljning av staten tillbörig lös egendom skrivelse, vilken utgått
från myndighet, som handlägger ärendet, eller i stadgad ordning infordrade
skriftliga anbud, som inkommit till sådan myndighet, eller andra hos myndigheten
befintliga handlingar, som kunna tjäna till upplysning, i vad mån anbud
i ärendet infordrats eller avgivits, eller som eljest avse dylikt anbud, icke må,
innan anbuden slutligen prövats ävensom, där samtliga anbuden förkastats och i
samband därmed beslutats att infordra nya anbud, slutlig prövning jämväl av
dessa skett, utlämnas i vidare mån än för prövningen befinnes nödvändigt eller
begäran om anbuds utbekommande framställes av anbudsgivaren, vilket förbud
likväl icke gäller protokoll över i ärendet hållen auktion, samt att i dylikt
ärende genom myndighets försorg upprättade kostnadsberäkningar och prisbestämningar
ävensom tjänsteutlåtanden, vilka avse desamma, ej må utan myndighetens
samtycke utlämnas, förrän ärendet blivit slutligen prövat, ägande, där särskilda
omständigheter det föranleda, myndigheten besluta, att sådan handling i prövat
ärende skall hemlighållas under högst ett år från dess upprättande. Den, som
med vetskap om att handling enligt vad nu är sagt bör hemlighållas utlämnar
eller i tryck offentliggör handlingen, straffes efter allmän lag, om gärningen är
i den med straff belagd, men eljest med böter från och med trettiotre riksdaler
sexton skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar, och
skriften konfiskeras.
Att sådant, som — — —--— — — —--— — huvudsaken.
I övrigt, och-----------------stadgat är.
§ 12.
Vi hava i skrivelse den 9 juni anmält för Kungl. Haj:t, att riksdagens
kamrar stannat i olika beslut beträffande det genom pAposition nr 285 fram
-
16
Riksdagsbeslutet 1917.
Jagda förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen; i följd varav
frågan förfallit.
§ 13.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 mars hava vi
bifallit Kung!. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition, varigenom Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad
lydelse av 18 § 7 och 49 punkterna i lagen om val till riksdagen.
§ 14.
Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till lag angående beräknande av röstvärdet enligt
kommunal författningarna för skattskyldig, vars beskattningsbara inkomst blivit
vid bevilIningstaxeringen år 1917 av viss anledning nedsatt.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 maj utvisar, hava vi
icke kunnat i oförändrat skick bifalla detta förslag, utan i anledning av propositionen
för vår del antagit en i vår skrivelse införd lag i ämnet.
§ 15.
På grund av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 9 juni anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta för nästkommande
års riksdag framlägga förslag till sådana ändringar i gällande kommnnalförfattningar,
att val till landstingsmän och stadsfullmäktige samt eventuellt
även andra kommunala val i högre grad än nu är fallet sammanföras till en och
samma tidpunkt.
§ 16.
Med anledning av inom riksdagen väckta motioner hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 27 april anhållit, det täcktes Kungl. Magt efter verkställd utredning
låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar
i gällande kommunalförfattningar, att den tid, under vilken obetalda kommunalutskylder
medföra förlust av kommunal rösträtt, begränsas enligt i huvudsak
samma grunder, som äro bestämda i fråga om den politiska rösträtten.
§ 17-
Kungl. Maj:t har uti avlåtna propositioner nr 181 och 192 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionerna fogade förslag till
17
Riksdagsbeslutet 1917.
lag om ändrad lydelse av § 23 i förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862;
lag om ändrad lydelse av § 5 mom 2 e), § 20 ock § 62 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862 samt
lag om ändrad lydelse av § 6 mom. 1 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862;
lag om ändrad lydelse av §§ 17 och 32 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,
lag om ändrad lydelse av §§ 10 och 12, § 15 mom. 2, § 20 mom. 5, § 34
samt § 43 mom. 1 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i
Stockholm den 20 november 1863, samt
lag om ändrad lydelse av §§ 7 och 16 i förordningen angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Gröteborg den 5 maj 1882.
I skrivelse den 25 maj hava vi anmält för Kungl. Maj:t att vi antagit
det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till lag om ändrad lydelse av § 6 mom. 1
i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, men att ovanberörda
lagförslag i övrigt icke kunnat av oss i oförändrat skick godkännas,
utan att vi för vår del antagit lagar i här avsedda ämnen av den lydelse, vår
skrivelse utvisar.
§ 18.
I anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 7 mars anhållit, att Kungl. Maj:t ville verkställa utredning i
vad mån det kan anses behövligt och lämpligt att i förordningen om kommunalstyrelse
på landet av den 21 mars 1862 införa bestämmelser därom, att ärenden,
som skola företagas till avgörande å kommunalstämma, böra förut beredas av
kommunalnämnden eller annan nämnd eller särskilt därtill utsedda personer,
samt för riksdagen framlägga det förslag vartill utredningen kan föranleda.
§ 19.
Vi hava i skrivelse den 27 april anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning
av en inom riksdagen väckt motion för vår del antagit en i vår skrivelse
införd lag om ändrad lydelse av § 24 i Kungl. förordningen om landsting den
21 mars 1862.
§ 20.
Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition nr 91 föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till
Bihang till riksdagens -protokoll 1917. 15 saml. 1 avd. 1 Käft. 3
(Riksdagsbeslutet.)
18
Riksdag sbeslutet 1917.
l:o) lag angående ändrad lydelse av § 24 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,
2:o) lag angående ändrad lydelse av § 26 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863, samt
3:o) lag om ändrad lydelse av § 5 i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet
i vissa städer.
Vidare har Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten proposition nr 197
föreslagit riksdagen att antaga vid sistnämnda proposition fogade förslag till
l:o) lag angående ändrad lydelse av § 13 i förordningen om kommunalsty -relse på landet den 21 mars 1862,
2:o) lag angående ändrad lydelse av § 29 mom. 1 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862,
3:o) lag angående ändrad lydelse av § 15 mom. 1 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862, samt
4:o) lag angående ändrad lydelse av § 10 i förordningen om landsting den
21 mars 1862.
I skrivelse den 7 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att ifrågavarande
propositioner blivit av oss bifallna.
§ 21.
Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen
den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm.
I skrivelse den 7 juni hava vi anmält för Kungl. Haj:t, att vi, som icke
kunnat i oförändrat skick godkänna ifrågavarande lagförslag, för vår del antagit
i vår skrivelse införd lag i ovanberörda ämne.
§ 22.
I skrivelse den 13 mars hava vi anmält för Kungl. Haj:t, att vi med anledning
av en utav Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition d els till bestridande
av kostnader för tryggande av rikets neutralitet beviljat å extra stat för år 1918 ett
förslagsanslag, högst å 10,000,000 kronor, att uppföras å 4:de och 5:e huvudtitlarna
enligt fördelning, som framdeles under riksdagen komme att bestämmas, med
rätt för Kungl. Maj:t att av omhänderhavande medel disponera beloppet redan
under innevarande år;
dels ock funnit att vad Kungl. Maj:t i förevarande proposition i övrigt hemställt
icke för det dåvarande föranledde någon riksdagens åtgärd.
19
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 23.
Genom avlåtna propositioner nr 244 och 245 har Kung]. Maj:t föreslagit
riksdagen att till täckande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet år
1917 i riksstaten för år 1918 uppföra ä extra stat under fjärde huvudtiteln ett
förslagsanslag högst 48,500,000 kronor samt under femte huvudtiteln ett förslagsanslag
högst 14,500,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan innevarande
år från de begärda anslagen disponera erforderliga medel.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 mars, hava vi,
i anledning av Kung], Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition nr 29, till bestridande
av kostnader för tryggande av rikets neutralitet beviljat å extra stat för
år 1918 ett förslagsanslag, högst 10,000,000 kronor, att uppföras å 4:de och 5:e huvudtitlarna
enligt fördelning, som framdeles under riksdagen komme att bestämmas,
med rätt för Kungl. Maj:t att av ombänderhavande medel disponera beloppet
redan under innevarande år.
Uti det av Kungl. Maj:t genom nu förevarande propositioner äskade anslag
å sammanlagt 63,000,000 kronor ingår nyssberörda belopp, 10,000,000 kronor.
Av de medel, som av Kungl. Maj:t begärts genom nyssnämnda propositioner
hava skilts mellan sådana, som avse kostnader för tryggande av rikets neutralitet
år 1917 och sådana, som avsetts till täckande av kostnader för materielanskaffningar
och vilka under förskottstitel sedan av Kungl. Maj:t anvisats.
Det av Kungl. Maj:t begärda anslaget för egentliga neutralitetskostnader
upptager
beträffande lantförsvaret
egentliga neutralitetskostnader jämte mindre anskaff -
ningar i samband med neutralitetsskyddet_________kronor 24,975,000
samt i fråga om sjöförsvaret
egentliga neutralitetskostnader___________________________-.....kronor 11,600,000
vartill komma medel för förstärkning av visst förråd 900,000 kronor,
sammanlagt 37,475,000 kronor.
De medel under förskottstitel, som av Kungl. Maj:t avsetts att ersättas
av omförmälda anslag, 63,000,000 kronor, utgöras i fråga om till lantförsvaret
anvisade medel avj 23,525,000 kronor och i fråga om till sjöförsvaret anvisade
medel av 2,000,000 kronor.
Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 maj hava vi, vad angår de egentliga
neutralitetskostuaderna — under framhållande av angelägenheten därav, att det noga
tillses, att de kostnader och personliga bördor, som landets neutralitetetsvakt måste
kräva, begränsas till det oundgängligen nödvändiga, samt under uttalande av
den förväntan, att neutralitetsvakten icke gives större omfattning än som för närvarande
är fallet, därest icke på grund av särskilda omständigheter sådant skulle
20
Riksdagsbeslutet 1917.
krävas för rikets säkerhet — tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi, efter att
hava av berörda redan anvisade 10,000,000 kronor, uppfört 7,000,000 kronor å
fjärde huvudtiteln och 3,000,000 kronor å femte huvudtiteln,
1) i fråga om lantförsvaret
a) till täckande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet å extra
stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag, högst, 17,975,000 kronor med rätt
för Kungl. Maj:t att redan innevarande år från anslaget disponera erforderliga
medel;
b) beslutit att nämnda belopp, 17,975,000 kronor, tillika med den del av
det utav riksdagen förut för samma ändamål beviljade förslagsanslaget, högst,
10,000,000 kronor, som belöper å lantförsvaret, eller 7,000,000 kronor, må såsom
ett gemensamt förslagsanslag, högst, 24,975,000 kronor uppföras under fjärde huvudtiteln
å extra stat för år 1918;
2) i fråga om sjöförsvaret
a) till täckande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet å extra
stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag, högst, 8,600,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att redan innevarande år från anslaget disponera erforderliga medel;
b) beslutit, att sistnämnda belopp, 8,600,000 kronor, tillika med den del av det
utav riksdagen förut för samma ändamål beviljade förslagsanslaget, högst, 10,000,000
kronor, som jbelöper å sjöförsvaret, eller 3,000,000 kronor, må såsom ett gemensamt
förslagsanslag, högst, 11,600,000 kronor uppföras under femte huvudtiteln å
extra stat för år 1918;
c) till bestridande av kostnader för förstärkning av visst förråd under
femte huvudtiteln å extra stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag, högst, 900,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan innevarande år från anslaget disponera
erforderliga medel.
Vidkommande de av Kungl. Maj:t genom förevarande propositioner begärda
anslag till täckande av materielanskaffningskostnader hava vi — under uttalande av
att vi funnit Kungl. Maj:ts förfaringssätt med avseende å ifrågavarande m^terielanskaffningar
m. m. särdeles anmärkningsvärt, framför allt vad angår lantförsvaret,
och förväntande,! att ett dylikt förfarande icke i framtiden ifrågakomme, men
att vi, då emellertid beställningar å materielen redan skett, och medlen sålunda
vore tagna i anspråk, ansett oss böra bevilja anslag till täckande av ifråga vavarande
belopp —
l:o) till bestridande av kostnader för materielanskaffningar, för vilka medel
redan blivit av Kungl. Maj:t anvisade, under fjärde huvudtiteln å extra stat för
år 1918 beviljat ett förslagsanslag, högst, 23,525,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att redan innevarande år från anslaget disponera erforderliga medel;
Riksdagsbeslutet 1917. 21
2:o) till bestridande av kostnader för materielanskaffningar, för vilka
medel redan blivit av Kungl. Maj:t anvisade, under femte huvudtiteln å extra
stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag, högst, 2,000,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att redan innevarande år från anslaget disponera erforderliga
medel.
§ 24.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 juni utvisar, hava vi med
anledning av stadgandet i 63 § regeringsformen för oförutsedda händelser anslagit
och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisat tvänne särskilda kreditivsummor,
den ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst
viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade,
finner den vara oundgängligen nödig, den andra att vid infallande krig
av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat,
och bestämt den förra av dessa summor till femton miljoner kronor, samt
den senare eller det så kallade stora kreditivet till femton miljoner kronor.
§ 25.
Uti skrivelse den 16 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, med
anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition, bemyndigat Kungl. Maj:t
att för betridande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet använda och
av tillgängliga medel, mot framtida anmälan till ersättande, förskjuta, utöver
redan för enahanda ändamål år 1917 till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel,
ett belopp av 15,000,000 kronor att i fall av behov tagas i anspråk å tid, då till
följd av riksdagens fortvaro de i § 63 regeringsformen omförmälda kreditiv icke
finge lyftas.
§26.
På grund av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 juni, för vidtagande i huvudsaklig
överensstämmelse med i propositionen bilagt statsrådsprotokoll angivna grunder
av åtgärder för nedbringande av prisen å spannmål, kraftfoder, konstgödsel,
salt fisk, ved, bränntorv och potatis samt för bestridande av vissa kostnader för
brödsädesregleringen och till oförutsedda utgifter i prisreglerande syfte å extra
stat för år 1918 under nionde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 22,400,000
kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må därav under innevarande år låta
av tillgängliga medel utanordna erforderligt belopp.
22
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 27.
Enligt vacl vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 juni utvisar hava vi med
anledning av en utav Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition för beredande
av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor i huvudsaklig överensstämmelse
med de av chefen för jordbruksdepartementet i propositionen bilagt statsrådsprotokoll
tillstyrkta grunder å extra stat för år 1918 under nionde huvudtiteln
anvisat ett förslagsanslag å tolv miljoner kronor ävensom medgivit, att
Kungl. Maj:t må därav låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
erforderligt belopp.
§ 28.
Uti skrivelse den 13 mars hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi med
anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition på extra stat för år 1918
under sjätte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag, högst, 4,000,000 kronor,
att i huvudsaklig överensstämmelse med de i stadsrådsprotokollet över civilärenden
den 30 januari 1917 angivna grunder användas till understöd för uppförande
av bostadshus med smålägenheter, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan
under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.
§ 29.
I avseende å stat sregleringen och rörande de med statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till Kungl.
Maj:t avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nämligen:
l:o) av den 3 februari, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
prisreglering å vissa gödselmedel;
2:o) av den 6 februari, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition (nr 38)
angående vissa undantag från bestämmelserna för statens meddelande av sjöförsäkring
mot krigsfara;
3:o) av den 21 februari, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överlåtelse till lantförsvaret av visst område av förra kronofogdebostället5/8 mantal
Kvarnberga N:o 1 i Åkers socken av Södermanlands län;
4:o) av den 23 februari, angående sättet för de extra anslagens upptagande
i riksstaten;
5:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» gjorda framställning
i fråga om anslag för anskaffande av rullande materiel vid statens järnvägar;
6:o) av den 2 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts i punkterna 19—27 under
andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag
till fångvården;
23
Riksdagsbeslutet 1017.
7:o) av den 8 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 30 under andra
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till
utförande av vissa byggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt ä Bona;
8:o) ao den 13 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
understöd för uppförande av bostadshus med smålägenheter;
9:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
årligt understöd åt en befattningshavare vid postverket;
10:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
årliga understöd åt vissa befattningshavare i telegrafverket;
ll:o) av den 16 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anordnande vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang av gemensam tvättinrättning
för de till Skövde förlagda truppförbanden;
12:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ordnande av kavalleriets officersaspirantskolas förläggning å ''Ränneslätt;
13:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
iordningställande av en skjutbana å Ränneslätt för Smålands husarregemente;
14:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder för tillgodoseende av vattenbehovet för Norrlands träng kår;
15:o) av samma dag, angående tillstånd för vaktmästaren vid generalintendentens
expedition A. K. Broms att för rätt att åtnjuta ålderstillägg tillgodoräkna
sig viss tjänstgöring;
16:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anläggning av skjutbana för Östgöta trängkår.
17:o) av den 17 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tjänstårsberäkning för professor J. R. Kjellén med avseende å hans rätt till ålderstillägg
;
18:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för gymnastiklärarinnan Dagny Kristina Widebeck att för uppflyttning i
högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;
19:o) av den 23 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner rörande
vissa pensioner, avsedda att utgå av trafikmedel;
20:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anstånd med erläggande av ränta å statslån för järnvägsanläggning mellan Eksjö
och Österbymo;
21:o) av samma dag, om anslag till anordnande av vattenklosetter inom
Serafimerlasarettet;
22:o) av den 24 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag för lindring av fraktkostnaderna vid transport av majs till vissa delar
av Norrland samt till Gfottland;
23:o) av den 27 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
24 Riksdagsbeslutet 1917.
kostnaderna för anläggning av hospital vid Strängnäs samt om- och tillbyggnad
av Lunds hospital och asyl;
24:o) av den 29 mars, i anledning av väckta motioner om åtgärder för anskaffande
av en isbrytare till uppehållande av seglationen å Vänern;
25:o) av den 30 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
minimipris å brödsäd m. m.;
26:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
rån tefrihet å lån för anskaffande av utsädespotatis;
27:o) av den 5 april, i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln
av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående kustartilleriets krigsberedskap
och övningar samt reservstat för marinen;
28:o) av den 19 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
pension åt hjälpmontören vid Trollhätte kraftverk A. J. Karlsson jämte en i
ämnet väckt motion;
29:o) av den 20 april, i anledning av Kungl. Majrts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande;
30:o) av den 21 april, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
tjänstårsberäkning för vissa folkskoleinspektörer;
31ro) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
anstånd med återbetalning av räntefritt lån för svenska församlingens i London
kyrkobyggnad;
32ro) av den 23 april, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
minipris å brödsäd m. m. i vad den avser korn samt två i ämnet väckta motioner;
33ro) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
rörelsekapital vid statens verksamhet för anskaffande och tillhandahållande av
livsförnödenheter;
% 34ro) av den 25 april, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
ersättande från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar av vissa förskottsvis
utgivna medel;
35:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition likaledes
angående ersättande från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar av vissa förskottsvis
utgivna medel;
36:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
tillstånd för vissa beställningshavare å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter
att för rätt att åtnjuta ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;
37ro) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
omläggning av ett stickspår från Åkers styckebruks järnvägsstation till Åkers
krutbruk;
38:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående engångskostnader för försvaret;
Riksdag sbeslut et 1917.
25
39:o) av samma dag, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående
anordnande av elektrisk belysning i Svea och Göta livgardes kasernetablissemang;
40:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om skyldighet för befattningshavare
vid armén och marinen, vilka från arméns eller marinens matinrättningar
hämta tillagad portion, att härför utgiva viss ersättning;
41:o) av samma dag, i anledning av väckta motioner om anslag till befrämjande
av inhemsk biodling m. m.;
42:o) av samma dag, i anledning av väckt motion angående förhöjning av
statsbidrag till innehavare av vissa odlingslägenheter och skogstorp;
43:o) av den 27 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överlåtelse till lantförsvaret av de till Flyinge kungsgård hörande områdena Räfthagen
och Kungsmarkerna i Malmöhus län m. m. ävensom en i ämnet väckt motion;
44:o) av den 28 april, i anledning av Kungl. Majrts proposition till riksdagen
angående åtgärder för befordrande av potatisodlingen m. m.;
45:o) av den 4 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av statens järnvägar tillhöriga markområden vid Gnesta;
46:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bidrag av telegrafverkets medel till Sveriges rikstelefonisters vilohems förening;
47:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för revisorn hos telegrafstyrelsen J. C. Lundgren, att för ålderstillägg å lönen
tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;
48:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av rörelsekapital för tillämpningen av gällande förfoganderättslag i
fråga om industriella råvaror o. d.;
49 :o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anläggning av huvudrangerbangård vid Hallsberg; .
50:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tilläggspension åt förre stationskarlen vid statens järnvägar C. O. Grann, jämte
en i ämnet väckt motion;
51:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
pension åt maskinisten vid mynt- och justeringsverket T. O. Åkerblom;
52:o) av samma dag, i anledning av väckt motion angående årligt understöd
åt poststationsförestånderskan Hilma Henrika Löfroth;
53:o) av den 8 maj, angående disposition av återburet stipendium för utbildande
av präst, förtrogen med finska språket;
54:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
grunder för kvinnas utnämning och befordran till rektor vid kvinnligt folkskoleseminarium;
55:o)
av samma dag, i anledning av vissa framställningar rörande anslag
under åttonde huvudtiteln;
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 15 samt. 1 avd. 1 Käft. 4
(Riksdagsbeslutet.)
26
Riksdagsbeslutet 1917.
56:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om ersättning till verkmästaren
N. J. Eriksson för en av honom konstruerad elektrisk tändapparat;
57:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användande av allmänna besparingar å riksstatens femte huvudtitel till inköp av
två tomtdelar i Karlskrona m. in.;
58:o) av samma dag, angående användande av behållning å vissa extra anslag
till utförande av ändringsarbeten å minfartyget Clas Fleming;
59:o) av samma dag, angående rätt till tjänstårsberäkning för kemisten K.
A. Schröder;
60:o) av den 11 maj, angående anordnande av gemensam tvättinrättning
för norra skånska infanteriregementet och Yendes artilleriregemente;
61:o) av samma dag, angående anslag till svenska Röda korset för bestridande
av utgifter för dess hjälpkommittés byrå i Stockholm ;
62:o) av samma dag, angående utförande av reparationsarbeten å strandskoningen
utmed Angermanälvens strand vid Norrlands trängkårs kasernetablissemang
i Sollefteå;
63:o) av samma dag, angående ersättande från fjärde huvudtitelns allmänna
besparingar av vissa förskottsvis utgivna medel;
64:o) av samma dag, angående särskilda avlöningsförmåner för den vid
arméns flygväsende tjänstgörande personalen ;
65:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om viss ändring i villkoren
för statsbidrag till folkskollärares avlöning;
66:o) av samma dag, om viss ändring i gällande bestämmelser angående
statsbidrag till fortsättningsskola;
67:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete åt lärlingen vid Alnarps
lantbruksskola F. W. Hult;
68:o) av samma dag, angående pension åt förre kronojägaren A. J. Jo -hansson;
69:o) av den 15 maj, i anledning av väckt motion om ändring i kungl.
kungörelserna angående understöd av statsmedel åt sinnesslöanstalter och epileptikeranstalter
den 8 oktober 1915; «
70:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
gottgörelse till rådhusrätten i Luleå i anledning av dess befattning med vissa mål;
71:o) av samma dag, angående statsbidrag till utförande av en brobyggnad
över Säl tösund i Karlskrona;
72:o) av samma dag, angående ålderstillägg åt förste aktuarien i statistiska
centralbyrån Ernst Jonas Höijer och aktuarien därstädes Karl Jonas Henrik
Wittrock;
73:o) av samma dag, om rätt för föreståndaren vid kronobäktet i Ystad
Riksdagsbeslutet 11)17. 27
Gustaf Edvard Rockström att för åtnjutande av löneförhöjning tillgodoräkna sig
viss tjänstgöring;
74:o) av samma dag,■ i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tilläggspension åt fullmäktigen i riksbanken filosofie doktorn S. G. von Friesen;
75:o) av samma dag, angående register över kyrkomötets protokoll jämte
bihang för åren 18G8—1915;
76:o) av den 16 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare anslag till anordnande av förvaringsskjul för flygbåtar m. m.;
77:o) av samma dag, angående anslag till uppförande av en svensk kyrka
i Kristiania;
78:o) av samma dag, angående anvisning av medel för höjande av medelinköpspriset
för remonter under år 1917;
79:o) av den 22 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i proposition nr
148 gjorda framställning angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid
de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, dels ock i punkt 187 under åttonde
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående tillfällig
löneförbättring åt lärare vid folkskolor och småskolor jämte i dessa ämnen väckta
motioner;
80:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avskrivning av ett lån för restaurering av Vadstena klosterkyrka;
81:o) av samma dag, i anledning av vissa framställningar rörande anslag
under åttonde huvudtiteln;
82:o) av den 24 maj i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
till anläggning av statsstuteri å Ottenby beviljat anslag m. m.;
83:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående visst
undantag från bestämmelserna för statens meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara;
84:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om anslag till gäldande,
helt eller delvis, av vissa till militärtjänstgöring inkallade personers utskylder
och fattigvårdsavgifter;
85:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av ytterligare medel till restaurering av Ulriksdals slott;
86:o) av samma dag, angående användande av överskott i djurgårdskassan
till vissa byggnads- m. fl. arbeten vid Ulriksdals, Haga och Drottningholms
slott m. m.;
87:o) av samma dag, angående förvärvande för statens räkning av vissa
enskilda tillhöriga vattenfall i Motala ström m. m.;
88:o) av samma dag, angående sättet för likviderande av förfallen skuld å
statslån till Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag;
89:o) av den 30 maj, angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv
efter smeden Per Viktor Sjögren från Ledbergs socken m. fl.;
28
Riksdagsbeslutet 1917.
90:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionenf
under punkt 100 av åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående uppförande
å ordinarie stat av lärarbefattning i entomologi vid Lunds universitet
m. m.;
91:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter;
92:o) av den 31 maj, i anledning av vissa framställningar rörande anslag
under åttonde huvudtiteln;
93:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid vissa läroanstalter jämte i
dessa ämnen väckta motioner;
94:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring åt lärare vid folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner
;
95:o) av samma dag, i anledning av Kungl. jVXaj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken jämte i ämnet
väckta motioner;
96:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majt:s proposition angående
vissa ändringar i föreskrifterna om avlöning av lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter m. m.;
97:o) av samma dag, angående tillfällig löneförbättring åt statens folkskoleinspektörer;
98:o)
av samma dag, angående efterskänkande av visst kyrkoherden i Lena
församling ådömt skadestånd;
99:o) av samma dag, angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot
(krigsavlöningsreglemente);
100:o) av samma dag, angående förordning med särskilda föreskrifter angående
avlöningsförmåner m. m. vid marinen på krigsfot:
101:o) av den 1 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring i gällande grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl med
vederlikar;
102:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring i gällande grunder för pensionering av flottans befäl och underbefäl med
vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst;
103:o) av samma dag, angående tillfälligt lönetillägg åt viss personal vid
statens järnvägar ävensom en i ämnet väckt motion;
104:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
främjande av manskapsrekryteringen vid armén;
105:o) av samma dag, angående inlösen av besittningsrätten till kronoegendomen
Bergshamra nr 1 i Stockholms stad och län;
29
Riksdagsbeslutet 1917.
106:o) av den 2 juni, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition nr 73
under mom. 1) och 2) gjorda framställning rörande upprensning av viss farled;
107:o) av den 6 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av medel till bestridande av vissa kostnadsökningar för sjöförsvarets
ordnande m. m.;
108:o) av samma dag, angående inlösen för statsverkets räkning av generalstabens
officerskårs stalletablissemang i Stockholm;
109:o) av samma dag, angående tillfälligt lönetillägg åt skogvaktarna vid
universitetet i Uppsala m. m.;
110:o) av samma dag, med förslag till ny utgiftsstat för postsparbanken m. m.;
lll:o) av samma dag, angående förvärvande för statsverkets räkning av
fastigheterna nr 13 och 14 i kvarteret Norrtälje i Stockholm;
112:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, angående
förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens fondmedel;
113:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
uppskov med slutförande av undersökningsarbeten i Kiirunavaara och Gällivare
malmberg;
114:o) av samma dag, angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för
tjänstemän vid statens järnvägar m. m. jämte i ämnet väckt motion;
115:o) av samma dag, angående rätt för åtskilliga tjänstemän av lägre
grad vid statens järnvägar med särskild yrkesutbildning att i avlöningshänseende
tillgodoräkna sig viss föregående tjänstgöringstid;
116:o) av samma dag, angående regler för bestämmande av begynnelsearvodet
för vissa ordinarie befattningshavare vid statens järnvägar;
117:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om ersättning åt viss
från Uddevalla till Göteborg förflyttad järnvägspersonal för av flyttningen föranledda
kostnader;
118:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna i avseende å
statens under civildepartementet hörande utlåningsfonder;
119:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag för anställande av torvingenjörer
och torvassistenter;
120:o) av den 7 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
gift kvinnas anställning vid postverket, telegrafverket och statens järnvägar;
121:o) av den 8 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar;
122:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om understöd
till aktiebolaget Difosfat för försök med framställning av fosforsyregödselmedel
ävensom i ämnet väckta motioner;
30
Riksdagsbeslutet 1917.
123:o) av den 11 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 18 juni 1915
om förekommande av överdriven avverkning å ungskog inom de delar av Västerbottens
och Norrbottens län, som ej höra till lappmarken;
124:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utbetalande i förskott av viss del av statsbidrag till kostnader för laga skiften
inom Juckasjärvi och Karesuando socknar av Norrbottens län;
125:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av viss del av den inom Landskrona stad belägna ön Grråen;
126:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majtts proposition angående
viss eftergift i fråga om gällande villkor för beviljade statsbidrag från allmänna
och norrländska avdikningsanslagen;
127:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
personligt ålderstillägg till t. f. byråchefen i domänstyrelsen C. I. Stiemspetz;
128:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
eftergift å arrendeavgiften för kronolägenheten Skarnholms Kronoäng i Stockholms
län;
129:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor;
130:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
täckande av brist i extra anslag för år 1916 till expenser för Sveriges geologiska
undersökning;
131:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara fyndigheter å kronojord;
132:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående eller upplåtande i vissa fall av mark från kronoegendomar;
133:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
driftkostnader under år 1918 för egnahemslånefonden;
134:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändringar i villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande;
135:o) av samma dag, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående
disposition av Skytteanska skolbostället Tärnafors nr 1;
136:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss
ändring i villkoren för överlåtande till staden Falkenberg av Falkenbergs tullbro;
137:o) av samma dag, i anledning av väckta motioner om skrivelse till
Kungl. Maj:t i fråga om vidtagande av åtgärder för en allmän elektrifiering av
landsbygden m. m.;
138:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare rörelsekapital vid statens verksamhet för anskaffande och tillhandahållande
av livsförnödenheter m. m.;
31
.Riksdagsbeslutet 1917.
139:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av den till landshöfdingebostället i Älvsborgs län hörande delen av
tomten nr 414 i kvarteret Blomman i Vänersborg;
140:o) av samma dag, i anledning av väckta motioner i fråga om åtgärder
för främjande av trädgårdsodlingen;
141:o) av samma dag, angående utredning i fråga om utveckling och uppehållande
av en på inhemska råämnen och naturtillgångar grundad, för landets
behov tillräcklig tillverkning av konstgödselmedel m. m.;
142:o) av den 12 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tilläggspension i visst fall till första innehavaren av presidentbefattningen i försäkringsrådet;
143:o)
av samma dag, i anledning av väckta förslag om bemyndigande för
Konungariket Sveriges stads-, hypotekskassa att upplägga ett premieobligationslån;
144:o)
av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar m. m.,
i vad densamma avser ändring i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension
för tjänstemän vid statens järnvägar;
145:o) av samma dag, om beredande åt prästerskapets änke- och pupillkassa
av rätt till ytterligare ett års behållen inkomst av vissa befattningar
146:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av den inom staden Marstrands hamnområde belägna Hedvigs holmen
eller Kvarnholmen m. m.;
147:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
upplåtande till aktiebolaget Porjus’ smältverk av rätt att inom utmålet V alerius
å Luossavaara malmfält bryta viss mängd malm ävensom två i ämnet väckta
motioner;
148:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition ang ående
upplåtande av lägenheter m. m. från Kungsörs kungsladugård i Västmän lands
län ävensom i ämnet väckta motioner;
149:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa delar av kronoegendomen Hunnebo nr 1 i Göteborgs och
Bohus län;
150:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bemyndigande för vattenfallsstyrelsen att försälja tomter och områden från de
under styrelsens förvaltning ställda fastigheter m. m.;
151:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
garanti för inköp av bränntorv för statens räkning;
152:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
32 Riksdagsbeslutet 1917.
uppförande vid Alnarps egendom av en institutionsbyggnad för professor N. H.
Nilsson-Ehles ärftlighetsforskning m. m.
153:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrad användning av ett till anordnande av jägmästarbostäder av riksdagen anvisat
belopp;
154:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändringar i villkoren för lån från lånefonden för inköp av ädla avelsston
m. m.;
155:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
disponerande av 1916 års avkastning av statens hästavelsfond;
156:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
i vad angår jordbruksärendena ävensom en i ämnet väckt motion;
157:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av rörelsekapital för 1917 års bränslekommissions vedanskaffning under
innevarande år ävensom en i ämnet väckt motion;
158:o) av den 11 juni, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
i avseende å post- och telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk;
159:o) av den 12 juni, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
första huvudtitel, innefattande anslagen till hov- och slottsstaterna.
160:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;
161:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
villkoren för lån från täckdikningslånefonden;
162:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
villkoren för lån från norrländska nyodlingsfonden;
163:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 349,
angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från
sådana egendomar;
164:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 324,
angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från
sådana egendomar;
165:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ökat statsbidrag till lantbruksskolor ävensom två i ämnet väckta motioner;
166:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts två särskilda propositioner
angående driftkostnader under år 1918 för statens domäner ävensom två i
ämnet väckta motioner;
167:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i allmänhet;
168:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i punkt 11 under
nionde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående un
-
33
Riksdagsbeslutet 1917.
derstöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter, dels ock i punkt 19
framställda förslag i fråga om utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare
i Norrland och Dalarna;
169:o) av samma dag, i anledning av Kung! Maj:ts proposition angående
anslag till en extra tjänsteman hos lantbruksstyrelsen samt till jordbrukskonsulenter
och jordförmedlingsbyråer;
170:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för anordnande av spannmålslagerhus och fryshus;
17l:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden;
172:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till bestämmelser angående rätt till pension för vissa å extra stat upptagna
befattningshavare vid statens järnvägar, telegrafverket och statens vattenfalls
verk;
173:o) av den 13 juni, i anledning av Kungl. JVlaj:ts proposition angående
vissa åtgärder för lantförsvarets stärkande;
174:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa åtgärder för sjöförsvarets stärkande;
175:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;
176:o) av den 15 juni, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;
177:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
sjätte huvudtitel, innefatttnde anslagen till civildepartementet;
178:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;
179:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utvidgning av flottans station i Stockholm m. m. jämte i ämnet väckta motioner;
180:o) av samma dag, i anledning av väckt motion angående avlöningen
för till tjänstgöring inkallad reservpersonal, tillhörande marinen;
181:o) av samma dag i anledning av väckta motioner angående uppförande
å riksstat av vissa utgifter m. m.;
182:o) av samma dag, i anledning av Kung], Haj:ts proposition angående
förordning om avlöning åt värnpliktiga, som fullgöra krigstjänstgöring vid
vissa industriella eller andra anläggningar eller fartyg;
183:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, angående
förändrade bestämmelser för trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds export av
malm från Grängesbergs malmfält;
184:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, angående
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 5
(Riksdagsbeslutet.)
34
Riksdagsbeslutet 1917.
beredande av kredit för bedrivande av statens verksamhet i fråga om meddelande
av sjöförsäkring mot krigsfara jämte en i ämnet väckt motion;
185:o) av den 14 juni, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;
186:o) av den 18 juni, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsdepartementet;
187:o) av den 16 juni, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet;
188:o) av den 13 juni, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;
189:o) av den 16 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa ändringar i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid statens vattenfallsverk
m. m. jämte i ärendet väckta motioner;
190:o) av samma dag, angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader
under 1918;
191:o) av den 14 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av krön olägenheterna Klädesholmen nr 1 samt Koholmen nr 1 Stora
och Lilla m. m. i Göteborgs och Bohus län;
192:o) av den 16 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
provisoriska löneregleringar för viss till lantförsvaret och marinen hörande
personal;
193:o) av samma dag, angående anvisande av medel för bestridande av
uppkommande merkostnader för vissa byggnadsföretag vid armén;
194:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av medel till vissa byggnadsföretag vid armén;
195:o) av samma dag, angående fastställande av telegrafverkets stat för
driftkostnader år 1918;
196:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående anvisande av anslag till riksdags- och revisionskostnader
m. m.;
197:o) av samma dag, i anledning att Kungl. Majts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag till räntor å stadsskulden;
198:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning av statsskulden
;
199:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel;
200:o)
av samma dag, angående tilläggsstat till riksstaten för år 1917;
201:o) av samma dag, angående statsregleringen för år 1918;
35
Riksdagsbeslutet 1917.
202:o) av samma dag, med överlämnande av tilläggsstat till riksstaten för
år 1917 samt riksstat för år 1918;
203:oj av den 18 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa åtgärder för sjöförsvarets stärkande;
204:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa åtgärder för lantförsvarets stärkande;
205:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärvande
för statens räkning av vissa enskilda tillhöriga vattenfall i Motala ström m. m.
§ 30.
På grund av §§ 62 och 64 regeringsformen hava vi prövat statsverkets behov
och därvid, under förutsättning att några på statsregleringen inverkande beslut
icke varda av innevarande riksdag fattade, bestämt statsverkets utgifter för
nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager sålunda:
Verkliga utgifter.
|
| Ordinarie anslag. | Extra anslag. | Summa. |
|
I. | Första huvudtiteln...... | 1,345,000 |
| 1,345,000 |
|
II. | Andra > ...... | 5,764,942 | 1,665,358 | 7,430,300 |
|
III. | Tredje > ...... | 2,061,497 | 879,003 | 2,940,500 |
|
IV. | Fjärde » ...... | 63,355,404 | 120,668,296 | 184,023,700 |
|
V. | Femte » ...... | 26,121,486 | 52,945,314 | 79,066,800 |
|
VI. | Sjätte > ...... | 18,043,676 | 36,454,724 | 54,498,400 |
|
VII. | Sjunde » ...... | 24,974,361 | 6,829,539 | 31,803,900 |
|
VIII. | Åttonde » ...... | 36,475,651 | 16,777,949 | 53,253,600 |
|
IX. | Nionde > ...... | 8,975,252 | 46,967,748 | 55,943,000 |
|
X. | Tionde » ...... | 7,460,268 | 6,244,245 | 13,704,513 |
|
| Säger | 194,577,587 | 289,432,176 | 484,009,713 |
|
XI. | Riksdags- och revisionskostnader in. m..... |
| 1,743,000 |
| |
XII. | Räntor å statsskulden m. m. . |
|
| 57,118,000 |
|
XIII. | Engångskostnader för försvaret |
|
| 16,381,387 | 559,252,100 |
Transport | 559,252,100
36
Riksdagsbeslutet 1917.
| Utgifter för kapitalökning. | Transport | 559,252,100 | ||
|
| Att täckas av |
|
| |
|
| Lånemedel. | Andra stats-inkomster. | Summa. |
|
XIV. | Statens affärsverksamhet . . | 77,687,500 | 5,501,100 | 83,188,600 |
|
XV. | Statens utlåningsfonder . . . | 11,650,000 | 30,000 | 11,680,000 |
|
XVI. | Avbetalning å statsskulden . . |
| 5,351,600 | 5,351,600 |
|
XVII. | Statsverkets fond av rus-drycksmedel....... |
| 3,530,000 | 3,530,000 |
|
XVIII. | Spannmålslagerhus m. m. . . | 8,000,000 |
| 8,000,000 |
|
XIX. | Avsättning till tillfällig löne-förbättring åt viss personal |
| 4,000,000 | 4,000,000 |
|
| Säger | 97,837,500 | 18,412,700 | 115.750.200 | 115,750,200 |
|
|
|
| Summa | 675,002,300 |
Till bestridande av nämnda utgifter hava vi beräknat följande:
Inkomster. | Kronor. | 1 Kronor. |
A. Egentliga statsinkomster: |
|
|
I. Skatter........................ | 304,987,000 |
|
II. Uppbörd i statens verksamhet............. | 6,223,600 |
|
III. Diverse inkomster .................. | 2,036,000 | 313,246,600 |
B. Inkomster av statens produktiva fonder: |
|
|
I. Statens affärsverksamhet................ | 60,065,500 |
|
II. Statens aktier..................... | 5,937,000 |
|
III. Statens utlåningsfonder (överskott)........... | 4,416,000 |
|
IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel........... | 200,000 | 70,618,500 |
C. Andel i riksbankens vinst för år 1916.......... | — | — |
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar: |
|
|
I. Uppkomna av egentliga statsinkomster......... | 57,551,400 |
|
II. Uppkomna av lånemedel................ | 600,000 | 58,151,400 |
E. Lånemedel: |
|
|
I. Upplåning för kapitalökning.............. | 97,337,500 |
|
II. Tillfällig upplåning.................. | 135,648,300 | 232,985,800 |
Summa |
| 675,002,300 |
Riksdagsbeslutet 1917.
37
§ 31.
Vi hava besluta, att vid statsregleringen för nästkommande år de i rikets
ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen
av besparingar å huvudtitlarna fortfarande skola bliva gällande, dock att behållningar,
som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan dessa första
gången tillsättas, skola tillföras statsverkets kassafond.
§ 32.
Från riksgäldskontor skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från anslagen
till riksdags- och revisionskostnader m. m.
Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt uttag i mån av
behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.
§ 33.
Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom sådana
av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret
förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning
av därför avlämnade verifikationshandlingar, statskontoret av riksgäldskontoret
gottgöras.
§ 34.
De förslagsanslag, som finnas i riksstaten för år 1918 uppförda under anslagsgrupperna
-»räntor å statsskulden m. in.» och »utgifter för kapitalökning, avbetalning
å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger
riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i
riksbanken samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.
§ 35.
På sätt inhämtas av det utav oss fastställda nya reglementet för riksgäldskontoret,
skola av riksgäldskontoret upplånas och enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas följande av oss år 1917 beslutade och i riksstaten för år 1918 uppförda
anslag:
38
Riksdagsbeslutet 1917.
a) > Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»;
Postverket:
för tillbyggnad av centralposthuset i Stockholm.................kr.
> nybyggnad » posthus i Linköping................... . . >
» inköp av tomt i Göteborg samt uppförande av ny posthusbyggnad därå,.....• »
> nybyggnad av posthus i Gällivare......................,
Telegrafverket:
för inköp och bebyggande av fastigheter.....................kr.
» fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende...........>
Statens järnvägar:
för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar.......kr.
» täckande av brist å vissa till utförande av nya byggnader och anläggningar beviljade
anslag............................... ,
> inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer .... >
» ombyggnad av Malmö statsbangård..................... >
» utförande av vissa förändringar vid centralstationen i Stockholm........ >
» anläggning av hnvudrangerbangård vid Hallsberg............... »
» utvidgning av Yästanfors station....................... >
* » » Ockelbo station........................ >
> > » spårsystemet vid bangården i Mjölby............. »
» » » » » Värtan................... >
> ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö........ »
» uppförande av lokomotivstation i Örebro................... »
» » » » vid Krylbo.................. >
» » » plåtslagarverkstad vid Notviken................ »
» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby .... >
5 > » » » » > Aneby och Sandsjö..... >
» > » > > » från Örebro över Hallsberg till Laxå . >
> > > > > » mellan Rönninge och Järna m. m. . . »
> omläggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg.............. >
> förvärv av järnvägen Mora Noret—Orsa . .•................. >
» anläggande av bro från Mora station till järnvägen Mora Noret—Orsa..... »
> ombyggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån............... >
» utflyttning av svagströmsledningar vid bandelen Kiruna—Riksgränsen..... >
» påbörjande av elektrifieringen av linien Kiruna—Svartön........... >
» fortsättning av statsbanan Sveg—Brnnflo................... >
» järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska järnvägsnäten......... s
» fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare.......... »
> påbörjande av tvärbanan Forsmo—Hoting................... »
» anskaffande av rullande materiel....................... »
Statens vattenfallsverk:
för utbyggnad av Stallbackakanalen m. m.....................kr.
» fortsättande av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad.......... >
300,000: —
210,000: —
700,000: -100,000: —
2,475,000: -12,500,000: —
8,903,600: —
1,252,900: —
800,000: —
500,000: —
1,550,900: —
1,000,000: —
100,000: —
150,000: —
106,000: —
400,000: —
600,000: —
175,000: —
290,000: -300,000: —
1,800,000: —
2,700,000: -500,000: —
75,000: —
200,000: —
1,290,000: -500,000: —
800,000: —
150,000: —
3,500,000: —
2,500,000:
1.2:50,000: —
4.000. 000: —
1.000. 000: —
13,000,000: —
115,000: —
600,000: —
Riksdagsbeslutet 1017.
39 •
för utbyggnad av Trollhätte kraftstation.....................kr. 3,620,000: —
> > > Porjua kraftstation...................... > 1,075,000: —
> utvidgning av Västerås ångkraftstation.................... > 500,000: —
> regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde................. > 20,000: —
> förberedande åtgärder för kraftvorksanläggning vid Motala........... » 100,000: —
» inköp av vattenfall och fastigheter m. m.1.................. > 2,000,000: —
» distributionsanläggningar.......................... » 4,000,000: —
b) »Utgifter för kapitalökning. Statens utlånings fonder-.
för kapitalökning å allmänna järn vägslånefonden.................kr. 1,500,000: —
» > å fonden för bibanor inom vissa delar av riket......... > 2,000,000: —
> kapitalökning å lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby....... > 200,000: —
> > å odlingslånefonden...................... > 400,000: —
> > å torvindustrilånefonden.................... > 650,000: —
> i å egnahemslånefonden..................... > 6,500,000: —
> > å norrländska nyodlingsfonden................. » 80,000: —
> i å täckdikningslånefonden................... > 140,000: —
> > å allmänna nyodlingsfonden.................. > 30,000: —
j > å norrländska andelsmejerifonden................ » 150,000: —
c) Spannmålslagerhus m. m.
för anordnande av spannmålslagerhus och kylhns................kr. 8,000,000: —
§ 36.
De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad statskontoret
beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen sker
för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp. verks giroräkning
i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen, jämte bifogande
av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till vederbörande verk. I riksgäldskontorets
räkenskaper skola dessa medel uppdebiteras å kontot för riksstatens
inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto för riksstatens vederbörande
utgiftstitel.
§ 37.
Det i reglementet för riksgäldskontoret omförmälda, i riksstaten för år
1918 under »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget
till »allmänna järn vägslånefonden» och »fonden för bibanor i västra delarna av
riket», 1,500,000 kronor och 2,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att i sina
räkenskaper omföra från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar till dessa
fonders konton. Samtidigt skola beloppen uppdebiteras å kontot för riksstatens
inkomsttitel »Lånemedel».
• 40
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 38.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidstillägg och
krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj,
a) för beredande under år 1917 av krigstidstillägg och krigstidshjälp åt befattningshavare
i statens tjänst i enlighet med i vår skrivelse angivna grunder
dels å extra stat för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag
under andra huvudtitelm.........kronor 680,000
» tredje » » 70,000
» fjärde » s> 5,000,000
femte » » 2,300,000
» sjätte » » 1,600,000
» sjunde » > 1,620,000
» åttonde » » 1,860,000
» nionde » » 410,000
dels i postverkets och telegrafverkets stat för driftkostnader år 1918 förslagsvis
upptagit vissa poster för krigstidstillägg och krigstidshjälp och i anledning
härav bestämt nämnda ämbetsverks anslag till driftkostnader för år 1918
till förslagsvis förhöjda belopp av resp. 2,450,000 kronor och 1,500,000 kronor;
dels beräknat driftkostnaderna under år 1918 för statens järnvägar till ett med
11.500.000 kronor förhöjt belopp; dels beräknat driftkostnaderna under år 1918 för
Trollhätte kanalverk, Södertälje kanalverk, Trollhätte kraftverk, Porjus kraftverk
och Älvkarleby kraftverk med vissa förhöjda belopp och i följd härav beräknat
statens vattenfallsverks sammanlagda driftkostnader under år 1918 till ett med
200.000 kronor förhöjt belopp;
dels bland driftkostnader under år 1918 för statens domäner upptagit anslag
för krigstidstillägg och krigstidshjälp och i anledning härav bestämt statens
domäners driftkostnader under år 1918, förslagsvis, till ett med 630,000 kronor
förhöjt belopp;
dels ock medgivit, att i fråga om befattningshavare vid institution, för vilken
anslag, enligt vad här ovan angivits icke beräknats, krigstidstillägg och
krigstidshjälp må utgå av de medel, av vilka institutionens omkostnader i övrigt
bestridas;
b) medgivit, att erforderligt belopp må för ändamålet av Kungl. Haj:t
under år 1917 förskjutas av tillgängliga medel; samt
c) godkänt vissa i skrivelsen upptagna allmänna grunder för krigstidstillläggs
och krigstidsbjälps utgående.
Riksdagsbeslutet 1917.
41
§ 39.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 8
juni hava vi
A) medgivit att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år 1917 utgå
till befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens
hus,
till befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition,
ill befattningshavare vid militieombudsmannens expedition;
B) medgivit att krigstidshjälp må under år 1917 utgå till pensionerade f. d.
befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus;
C) medgivit att krigstidshjälp må under år 1917 utgå till den å riksgäldskontorets
pensionsstat uppförda änkan Anna Amalia Sandström,
och hava vi tillika föreskrivit, av vilka anslag de av oss sålunda beslutade
utgifterna skola utgå ävensom i vilken ordning utbetalningarna skola ske.
§ 40.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kung! Maj:t den 8 juni hava vi med
anledning av inom riksdagen väckta motioner
l:o) bemyndigat fullmäktige i riksbanken att för beredande under år 1917
av krigstidstillägg och krigstidshjälp åt befattningshavare vid riksbanken samt
vid Tumba bruk enligt de grunder, som finnas angivna i riksdagens första särskilda
utskotts utlåtande nr 3 av riksbankens medel använda erforderliga belopp;
2:o) bemyndigat fullmäktige i riksbanken att för beredande under år 1917
av krigstidshjälp åt pensionerade f. d. befattningshavare vid riksbanken samt vid
Tumba bruk samt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i bankostatens
änke- och pupillkassa eller änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor
och pappersbruk enligt de grunder, som finnas angivna dels i första
särskilda utskottets till innevarande års riksdag avgivna utlåtande nr 8 under avdelningen
A I, dels ock i samma utskotts utlåtandejnr 9, av riksbankens medel använda
erforderligt belopp; ävensom medgivit att krigstidshjälpen må å en gång
utbetalas i den ordning, som av fullmäktige bestämmes.
§ 41.
Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels för
beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt pensionsberättigade änkor och barn
efter befattningshavare i statens tjänst å extra stat för år 1918 under tionde huvudtiteln
anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av 700,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel år 1917 låta utbetala vad som för ändamålet
erfordras;
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 15 saml. 1 avd. 1 käft. 6
(Riksdagsbeslutet.)
42
Riksdagsbeslutet 1917.
dels ock godkänna vissa i propositionen angivna allmänna grunder för
krigstidshjälpens utgående.
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 23
maj tillkännagivit för Kungl. Maj:t.
§ 42.
I anledning av Kung]. Maj:ts proposition angående krigs tids bjälp under år
1917 åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst ävensom inom riksdagen väckta
motioner, hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj
beslutit:
I) att
a) för beredande under år 1917 av krigstidsbjälp åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst — avskedade båtsmän och marinsoldater samt Yadstena krigsmanshuskassas
understödstagare därunder icke inbegripna — vilka vid ingången
av år 1917 voro berättigade till pension eller därmed jämförligt årligt understöd,
som av Konung och riksdag till siffran bestämts eller eljest utgår efter av riksdagen
prövade''grunder, å extra stat för år 1918 under tionde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag å 800,000 kronor, med rätt för Kungl, Maj:t att av tillgängliga
medel under år 1917 låta utbetala vad som för -ändamålet erfordras;
b) förklara, att krigstidshjälpen skall till varje dylik f. d. befattningshavare
utgå med ett belopp av 150 kronor, under iakttagande av vissa i skrivelsen angivna
villkor;
c) medgiva, att krigstidshjälpen må, till vederbörande f. d. befattningshavare
eller, om han under året avlidit, till hans stärbhus på en gång utbetalas
i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes; och
II) att
a) för beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt pensionerade båtsmän
och marinsoldater samt åt Yadstena krigsmanshuskassas underhållstagare, vilka
vid ingången av år 1917 uppnått en levnadsålder av 60 år eller däröver, å extra
stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag å 470,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att av tillgängliga medel under år 1917 låta utbetala vad som för ändamålet
erfordras;
b) förklara, att krigstidshjälpen skall till hvarje dylik vid årets ingång
till pension eller därmed jämförligt understöd från statsverket, statsunderstödd
pensionsinrättning eller Yadstena krigsmanshuskassa berättigad f. d. befattningshavare
utgå med ett belopp av 50 kronor, under iakttagande av i skrivelsen angivna
villkor;
c) medgiva, att krigstidshjälpen må till vederbörande f. d. befattningshavare
eller, om han under året avlidit, till hans stärbhus på en gång utbetalas i
den ordning som av Kungl. Maj:t bestämmes.
Rikslag sbeslutet 1917.
43
§ 43.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj hava vi, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidshjälp under år 1917 åt
pensionerade lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor m. fl.
a) för beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt sådana f. d. lärare och
lärarinnor vid folkskolor, vid småskolor eller mindre folkskolor, f. d. biträdande
eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor, f. d. lärare och lärarinnor
vid med folkskoleseminarier förenade övningsskolor, vid av landsting eller
städer upprättade småskoleseminarier, vid Lappmarks ecklesiastikverks skolor, vid
enskilda skolor och barnhem ävensom vid av landsting eller städer inrättade
skyddshem, vilka den 1 januari 1917 äga åtnjuta pension från folkskollärarnas
pensionsinrättning eller understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,
å extra stat för år 1918 under tionde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 315,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel under
år 1917 låta utbetala vad som för ändamålet erfordras,
b) förklarat, att krigstidshjälpen skall till varje dylik f. d. befattningshavare
utgå med ett belopp av 150 kronor, dock under iakttagande av vissa i vår
skrivelse angivna villkor,
c) medgivit att krigstidshjälpen må till vederbörande f. d. befattningshavare
eller, om han under året avlidit, till hans stärbhus på en gång utbetalas
i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
§ 44.
Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att
dels för beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt pensionsberättigade
änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa å extra stat
för år 1918 under tionde huvudtiteln anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av
50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel under år 1917
låta utbetala vad som för ändamålet erfordras;
dels ock godkänna vissa i propositionen angivna allmänna grunder för krigstidshjälpens
utgående.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj hava vi bifallit
berörda proposition.
§ 45.
Uti avlåten proposition har Kungl. Haj:t föreslagit riksdagen att
dels för beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt pensionsberättigade
änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa å extra
44
Riksdagsbeslutet 1917.
stat under tionde huvudtiteln för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp
av 72,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel under år
1917 låta utbetala vad som för ändamålet erfordras;
dels ock godkänna vissa i propositionen angivna allmänna grunder för krigstidshjälpens
utgående.
Denna proposition har blivit av oss bifallen vilket vi i skrivelse den 23
maj anmält för Kungl. Maj:t.
§ 46.
På grund av inom riksdagen gjord framställning hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 juni, medgivit
dels att såsom tillägg till de belopp av en krona, resp. 25 öre, som utgå
jämlikt kungl. förordningen den 13 augusti 1914 om understöd i vissa fall åt sådan
värnpliktigs familj, som fullgör tjänstgöring till rikets försvar, må, för tjänstgöring
— in- och utryckningsdagar inberäknade — som infallit eller infaller under
åren 1917 eller 1918, utgå 75 öre, resp. 20 öre om dagen, allt under samma
villkor, som gälla för understöds utgående enligt ovanberörda förordning;
och dels att härav föranledda kostnader må bestridas av medel, som av
riksdagen beviljats eller komma att beviljas för tryggande av rikets neutralitet.
§ 47.
Yi hava i anledning av en inom riksdagen väckt motion medgivit
a) att såsom tillägg till de understödsbelopp, som utgå jämlikt § 2 i kungl.
förordningen den 1 juni 1912 om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och
barn, sådan nämnda § lyder enligt kungl. kungörelsen den 17 september 1914,
må, för tjänstgöring, som infallit eller infaller under åren 1917 och 1918, utgå,
för dag räknat vissa i vår skrivelse angivna belopp;
b) att den höjning av understödet, som jämlikt föreskrift i berörda § äger
rum under den tid värnpliktig deltager i reservtruppövning eller landstormsövning,
må beräknas jämväl å förut angivna tillägg;
c) att fjärde huvudtitelns förslagsanslag till de värnpliktigas avlöning, inskrivning
och redovisning m. m., om vars ökning med 399,475 kronor Kungl.
Maj:t gjort framställning i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag,
må för nu ifrågavarande ändamål ökas med ytterligare 660,000 k*ronor; samt
d) att Kungl. Maj:t må under år 1917 av tillgängliga medel förskjuta vad
som för ändamålet erfordras.
§ 48.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 juni utvisar, hava vi
på grund av en inom riksdagen väckt motion medgivit
45
Riksdagsbeslutet 1917.
l:o) att värnpliktig, som under år 1917 eller 1918 tjänstgjort eller kommer
att tjänstgöra för rikets försvar, skall under denna tjänstgöring, in- och utryckningsdagarna
medräknade, erhålla, utöver honom enligt gällande bestämmelser tillkommande
kontanta förmåner, ett särskilt tillägg av 5 kronor för termin;
2:o) att detta tillägg må utgå under enahanda villkor, som gälla för krigslön;
samt
3:o) att härav föranledda kostnader må gäldas av medel, som anvisats eller
komma att anvisas för tryggande av rikets neutralitet.
§ 49.
Yi hava i skrivelse den 11 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning
av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition
dels godkänt en i vår skrivelse införd ny stat för överintendentsämbetet
under förändrat namn av byggnadsstyrelsen, att tillämpas från och med år 1918;
dels förklarat, att för åtnjutande av avlöningsförmånerna enligt nämnda
stat skola gälla vissa i vår skrivelse angivna villkor och bestämmelser;*
dels meddelat föreskrift i fråga om skyldigheten för befattningshavare uti
ifrågavarande ämbetsverk att underkasta sig berörda villkor och bestämmelser;
dels å riksstaten för år 1918 uppfört det ordinarie anslaget till överintendentsämbetet
med ett till 157,200 kronor förhöjt belopp och under ändrad benämning
av »till byggnadsstyrelsen»;
dels för utförandet av mätningar och andra undersökningar av i kulturhistoriskt
avseende märkliga byggnader i allmänhet beviljat å ordinarie stat för
år 1918 såsom reservationsanslag ett belopp av 3,000 kronor;
dels å extra stat för år 1918 anvisat för bestridande av de med uppläggandet
av en byggnadsstatistik förenade särskilda kostnaderna, såsom reservationsanslag
ett belopp av 15,000 kronor;
dels å extra stat för år 1918 beviljat för anställande av länsarkitekter i
i enlighet med de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas, ett förslagsanslag,
högst 25,000 kronor;
dels och å riksstaten för år 1918 uppfört det ordinarie reservationsanslaget
till byggnader och reparationer med oförändrat belopp, 370,000 kronor.
§ 50.
Vi hava i skrivelse den 11 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi å extra
stat för år 1918 för beredande av lokal för byggnadsstyrelsen samt för anställande
av en extra vaktmästare hos ämbetsverket anvisat ett förslagsanslag, ''högst
9,200 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1917 disponera erforderlig
del av beloppet.
46
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 51.
Enligt vad inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 juni hava
vi icke kunnat bifalla Kungl. Haj:ts proposition angående reglering av löneförhållanden
m. m. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
§ 52.
"Uti skrivelse den 31 maj hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi med
anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av fögderiförvaltningen
och lönereglering för tjänstemännen därstädes m. m.
A) vidkommande sjätte huvudtiteln:
1) godkänt en i vår skrivelse införd avlöningsstat och övergångsstat för
landsstaten, utom beträffande landshövdingarna, att tillämpas från och med år 1918;
2) för ordinarie befattningshavare med undantag av lanträntmästarna godkänt
visla i skrivelsen angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande av i dessa
stater upptagna avlöningsförmåner;
3) förklarat dels att envar, som med eller efter 1918 års ingång tillträder
i avlöningsstaten upptagen befattning vid landsstaten, skall vara pliktig att
underkasta sig ifrågavarande villkor och bestämmelser, och dels att förutvarande
ordinarie innehavare av befattningar med omreglerad avlöning, vilka icke före
den 1 november 1917 anmäla, att de vilja underkasta sig ny avlöningsstat samt
nyssnämnda villkor och bestämmelser och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem dittills å ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner,
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i
lagen angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit dem;
4) i fråga om sättet och villkoren för indragningen av kronofogdetjänsterna
samt uppförandet å övergångsstat av visst antal häradsskrivar- och landfiskals(länsmans)tjänster
godkänt av departementschefen härutinnan framställt, i statsrådsprotokollet
intaget förslag;
5) medgivit, att statsverket, då till landsfiskal (länsman) anslaget boställe
eller löningsjord indrages till kronan, skall efter värdering vid syn från indelningshavaren
eller hans stärbhus jämväl övertaga sådana å fastigheten befintliga,
indelningshavaren tillhöriga åbyggnader, som vid synen anses vara för fastigheten
nyttiga;
6) höjt det å ordinarie stat uppförda anslaget till tjänstemän och betjänte
vid länsstyrelserna med 371,750 kronor till 1,296,650 kronor;
7) höjt det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till arvoden åt
47
Riksdagsbeslutet 1917.
extra länsnotarier, extra länsbokhållare och övriga extra biträden vid länsstyrelserna
m. m. med 43,000 kronor till 311,000 kronor;
8) höjt det å ordinarie stat uppförda anslaget till fögderiförvaltningarna
med 618,233 kronor till 2,253,531 kronor;
9) höjt det under landsstaten å ordinarie stat uppförda anslaget »övergångsstat»
med 25,900 kronor till 82,700 kronor;
10) höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till postavgifter för
tjänstebrev och dylika försändelser med 180,000 kronor till 1,430,000 kronor;
11) på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag å 50,000 kronor
för beredande av ersättning till häradsskrivarna för upprättande av de i 14 § av
lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar;
12) på extra stat för år 1918 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag
av 500,000 kr. att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet över
civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor för åtnjutande av bidrag från
anslaget, användas till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet,
där sådan kan av förhållandena påkallas, under medgivande tillika att av detta
anslag finge bestridas vissa i vår skrivelse angivna utgifter;
13) medgivit, att, där fjärdingsman eller på landsbygden annorstädes än i
köping anställd polisman under tjänsteutövning får sina kläder sönderrivna eller
eljest skadade samt vederbörande domstol funnit honom berättigad till viss skadeersättning,
ersättningsbeloppet må utgå av statsmedel i den ordning, som gäller
för utbetalning av ersättning till vittnen i brottmål;
B) vidkommande andra huvudtiteln:
för beredande åt häradsskrivarna av ersättning, enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna grunder, för anteckning i röstlängderna år
1918 av oguldna utskyldsposter å extra stat för samma år beviljat ett förslagsanslag
å 3,000 kronor; samt
C) vidkommande tionde huvudtiteln:
höjt det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget
till allmänna indragningsstaten med 301,646 kronor till 2,315,581 kronor, kommande
emellertid riksdagen att i sistnämnda belopp vid uppgörande av riksstat
för år 1918 vidtaga den jämkning, som för jämnande av riksstatens slutsumma
kan finnas erforderlig.
Slutligen hava vi i vår nämnda skrivelse anhållit, att Kungl. Maj:t ville
verkställa utredning, huruvida och i vad mån en minskning av antalet landsfiskalsdistrikt
utan olägenhet kan efter hand genomföras samt att, därest utredningen
därtill föranleder, inkomma till riksdagen med förslag i ämnet.
48
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 53.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 juni utvisar, hava vi antagit
de av Kungl. Maj:t genom avlåten proposition framlagda förslag till lag om
överflyttande å landsfiskal av kronofogde åliggande bestyr; lag om ändrad lydelse
av 4 kap. 5 § i lagen den 12 november 1915 om äktenskaps ingående och
upplösning, samt lag om ändrad lydelse av 15 kap. 2 § rättegångsbalken.
Däremot hava vi, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna de av
Kungl. Maj:t genom samma proposition framlagda förslag till lag om ändring i
vissa delar av utsökningslagen; lag om ändrad lydelse av 10 kap. 12 § strafflagen;
lag om ändrad lydelse av 19 § 9 punkten i förordningen om nya strafflagens
införande och vad i avseende därå iakttagas skall; samt lag om ändrad
lydelse av 3 § i lagen den 26 mars 1909 angående verkställighet i vissa fall av
straff, ådömt genom icke laga kraft ägande utslag, för vår del antagit i vår skrivelse
införda lagar i berörda ämnen.
§ 54.
Med bifall till en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse den 9 juni antagit
l:o) en förordning angående ändrad lydelse av § 7 i förordningen den 2
juni 1911 angående grunderna och sättet för markegångsprisens bestämmande;
2:o) en förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 23
oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
§ 55.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 juni hava vi i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad
lydelse av 4, 34, 35, 44, 45, 50, 52, 55, 63, 64, 70 och 80 §§ i lagen den 23 oktober
1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet, för vår del antagit
en lag i ämnet av lydelse vår berörda skrivelse utvisar.
§ 56.
Uti skrivelse den 15 juni hava vi anmält för Kungl. Haj:t, att vi med anledning
av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition
1) godkänt i vår skrivelse intagna nya ordinarie avlöningsstater för de
särskilda statsdepartementen samt övergångsstater i avseende å vissa befattningshavare
i utrikes- och ecklesiastikdepartementen, att tillämpas från och med
år 1918;
2) godkänt vissa i skrivelsen upptagna villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i de nya ordinarie staterna upptagna avlöningsförmåner;
49
Riksdagsbeslutet 1917.
3) meddelat föreskrifter, för vilka befattningshavare ifrågavarande villkor
och bestämmelser skola vara tillämpliga samt beträffande de avlöningsförmåner
som skola tillkomma, dels ordinarie befattningshavare i statsdepartementen, över
huvud taget, som kvarstå å gammal stat, dels särskilt registrator1 och kanslisekreterare,
som kvarstå på gammal stat, dels ock under viss angiven förutsättning
ledamot å justitiedepartementets lagavdelning eller byråchef för lagärenden
i civildepartementet;
4) höjt de i riksstaten under vederbörande huvudtitlar uppförda ordinarie
anslagen
för justitiedepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli till kronor
88,100;
för utrikesdepartementet till kronor 164,700;
för lantförsvarsdepartementet till kronor 130,200;
för sjöförsvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen
till kronor 69,900;
för civildepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli till kronor
205,400;
för finansdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli till kronor
129,300;
för ecklesiastikdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli till kronor
190,200;
för jordbruksdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli till kronor
115,500;
5) på extra stat för år 1918 anvisat
under tredje huvudtiteln, till provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets
arbetskrafter m. m. ett förslagsanslag, högst kronor 50,550;
under sjätte huvudtiteln, till avlönande av en extra föredragande inom
civildepartementet för mål hos regeringsrätten ett förslagsanslag, högst kronor
7,000;
till arvode åt en extra föredragande inom civildepartementet för stadsplane-
med flera ärenden ett förslagsanslag, högst kronor 3,000;
till en handsekreterare åt statsministern ett förslagsanslag, högst kronor
3,000;
under sjunde huvudtiteln, till avlönande av en extra byråchef för lagärenden
i finansdepartementet ett förslagsanslag, högst kronor 8,100;
samt såsom tillägg till det i staten för finansdepartementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslaget till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar
ett förslagsanslag, högst kronor 3,000;
under åttonde huvudtiteln, till arvoden åt extra föredragande inom
ecklesiastikdepartementet m. m. ett förslagsanslag, högst kronor 15,600,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 15 sand. 1 avd. 1 käft. 7
(Riksdagsbeslutet.)
50
Riksdagsbeslutet 1917.
till avlönande av en ledare av undervisningsstatistikens omorganisation ett
förslagsanslag, högst kronor 7,800.
§ 57.
Enligt vad vår skrivelse till Kung! Maj:t den 5 juni utvisar, hava vi med
anledning av Kungl. Maj:ts under punkterna 61 och 62 av sjätte huvudtiteln i
statsverkspropositionen, gjorda framställning,
1) godkänt i vår skrivelse intaget förslag till ordinarie avlöningsstat för
försäkringsrådet;
2) föreskrivit vissa allmänna villkor och bestämmelser för åtnjutande av
avlöningsförmåner å sagda stat;
3) från och med år 1918 i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppfört ett
ordinarie anslag till försäkringsrådet å 64,300 kronor; samt
4) å extra stat för år 1918 anvisat
dels för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet under år 1918,
utöver anslaget å ordinarie stat ett förslagsanslag av 55,000 kronor;
dels till anskaffande av möbler och andra inventarier m. m. för försäkringsrådet
ett förslagsanslag, högst 25,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet;
dels ock till avlöningar åt vissa befattningshavare hos försäkringsrådet för
tiden 1 oktober—31 december 1917 ävensom till andra kostnader under nämnda
tid ett förslagsanslag av 20,000 kronor, likaledes med rätt för Kung], Maj:t att
under år 1917 av tillgängliga medel utanordna nämnda belopp.
§ 58.
I skrivelse den 14 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t att vi icke kunnat
i oförändrat skick antaga av Kungl. Haj:t i avlåten proposition framlagt förslag
till lag om försäkringsrådet, utan att vi i anledning av samma proposition
och inom riksdagen väckta motioner för vår del antagit en lag i ämnet av den
lydelse vår berörda skrivelse utvisar.
§ 59.
Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt
lagen om försäkring för olycksfall i arbete, vilket vi i skrivelse den 5 juni tillkännagivit
för Kungl. Maj:t.
§ 60.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 juni utvisar, hava vi
med anledning av en utav Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition på
51
Riksdag abeslutet 1917.
extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 53,500 kronor att användas
till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med uppbörd och utbetalningar
m. m. för riksförsäkringsanstalten.
§ 61.
Yi hava i skrivelse den 6 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi, i anledning
av en inom riksdagen väckt motion, för vår del antagit en i vår skrivelse
införd lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring.
§ 62.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 juni hava vi, i anledning av en inom
riksdagen väckt motion anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning
huruvida, sådan ändring av 6 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring
må kunna vidtagas, att inkomst till ett belopp av omkring 100 kronor
icke måtte medföra minskning — åtminstone icke i samma utsträckning som med
nu gällande bestämmelser — i beloppet av understöd eller pensionstillägg enligt
nämnda lag, ävensom angående den ändring av tredje stycket andra punkten i
sagda §, som därav må betingas, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må föranleda.
§ 63.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 juni utvisar, hava vi ''bifallit
Kungl. Maj:t till riksdagen avlåtna proposition med förslag till lag om
ändrad lydelse av 7 och 34 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring.
§ 64.
Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 juni, för vår del antagit en i vår
skrivelse införd lag om ändrad lydelse av 16 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän
pensionsförsäkring.
§ 65.
Med anledning av en inom riksdagen väckt motion, hava vi i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 6 juni anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa
utredning, huruvida och i vad mån staten, med anlitande av den frivilliga pensionsförsäkringen,
må kunna bidraga till pensionering av den vid statens verk
52
Riksdagsbeslutet 1917. ,
sysselsatta arbetspersonal, för vilken icke i särskild ordning sörjts för pension
genom statens försorg samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen må föranleda.
§ 66.
Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till lag om ändrad lydelse av § 19 mom. 4 och
§ 34 mom. 2 värnpliktslagen den 17 september 1914, hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 13 juni anmält, att denna proposition blivit av oss bifallen.
§ 67.
Yi hava, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 juni,
icke bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 87 angående anvisande av medel för
bestridande av kostnader för utbildning av landstormsbefäl m. m.
§ 68.
Yi hava i skrivelse den 13 juni anmält för Kungl. Haj:t, att vi icke bifallit
Kungl. Maj:ts proposition, varigenom Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga propositionen bilagda förslag dels till lag om landstormsprövning åren
1919—1927 samt utbildning av officerare, underbefäl och fackmän vid landstormen
under åren 1920—1928, dels ock till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga
att under år 1917 undergå landstormsprövning och befäls- eller annan särskild
utbildning vid landstormen.
§ 69.
Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till
1) lag om fastighetsbildning i stad;
2) lag om ändrad lydelse av 2 § 7:o) och ll:o) i lagen den 26 maj 1909
om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;
3) lag om ändrad lydelse av 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9 november
1866 om skiftesverket i riket;
4) lag med bestämmelse att lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring ej skall äga tillämpning i stad och vissa andra
samhällen;
5) lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen den
27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring,
53
Riksdagsbeslutet 1917.
6) lag om tillägg till lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning
och jordavsöndring;
7) lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande avgäld
från avsöndrad lägenhet;
8) lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907 angående
avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet;
9) lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni 1875
angående lagfart å fång till fast egendom;
10) lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen om
inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt;
11) lag'' om ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
inteckning i fast egendom; samt äj
12) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 14 juni 1907 om servitut.
I skrivelse den 28 april hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att berörda lagförslag
icke kunnat av oss oförändrade godkännas, utan att vi i anledning av
nämnda proposition för vår del antagit lagar i ovan angivna ämnen av lydelse
vår skrivelse utvisar.
§ 70. ,
Med anledning av Kungl. Haj:ts i punkten nr 37 under andra huvudtiteln
gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnader för första uppläggandet
av fastighetsregister för städer och vissa därmed jämförliga samhällen
hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse den 28 april, beslutit att för bestridande
av de på staten belöpande kostnaderna för första uppläggande av fastighetsregister
i städer och vissa andra samhällen bevilja ett anslag av 750,000
kronor samt därav på extra stat för år 1918 anvisa såsom reservationsanslag ett
belopp av 100,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1917 av tillgängliga
medel utanordna vad av detta belopp må finnas erforderligt.
§ 71.
Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till dels lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen
den 17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av
varor m. in., dels ock lag om fortsatt tillämpning av nyssnämnda lag.
Yi hava i skrivelse den 28 mars anmält ör Kungl. Maj:t, att berörda
lagförslag icke kunnat av oss i oförändrat skick godkännas, utan att vi för vår
de! antagit en i vår skrivelse införd lag om fortsatt tillämpning av lagen den
17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande införser och utförsel av varor m. m.
54
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 72.
Vi hava i skrivelse den 6 juni anmält för Kungi. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen
den 17 april 1916 angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av
varor m. m.
§ 73.
Efter det Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om särskilda avdrag vid
1917 års taxering till bevillning för inkomst samt till inkomst- och förmögenhetsskatt,
hava vi i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 mars anmält, att denna
proposition blivit av oss bifallen.
Tillika hava vi i samband härmed anhållit att vad vi i berörda skrivelse
uttalat rörande taxeringsmyndigheternas tillämpning av omförmälda förordning
måtte genom Kungl. Maj:ts försorg i den mån och på det sätt, som finnes lämpligt
skyndsammast bringas till vederbörandes kännedom.
''§ 74.
Uti skrivelse den 15 maj hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
med anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition antagit ett genom
propositionen framlagt förslag till förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt
med de ändringar vid vår skrivelse ogad bilaga utvisar ävensom att
Kungl. Maj:ts förslag i samma proposition, att avkastningen av den extra inkomstoch
förmögenhetsskatten skulle användas till täckande av anslag för särskilda
åtgärder för lånt- och sjöförsvarets stärkande, icke till någon vår åtgärd
föranlett.
Vidare hava vi i berörda skrivelse anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning
av vad Kungl. Maj:t i förevarande proposition förslagit i råga om beräkningen
av den extra inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1918 och dess
upptagande under särskild rubrik i nämnda års riksstat komme att i annat sammanhang
meddela beslut.
§ 75.
Genom avlåten proposition nr 95 A har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att antaga propositionen bilagt förslag till förordning som vissa ändringar i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.
Därjämte har Kungl. Maj:t genom avlåten proposition nr 331 föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad
55
Riksdagsbeslutet 1917.
lydelse av 1, 3, 7, 8 och 10 §§, 34 § 2 mom., 36 § 2 mom. och 47 § i förordningen
den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.
I samband härmed hava vi till behandling förehaft dels en av riksdagens
justitieombudsman till riksdagen gjord hemställan att riksdagen för sin del måtte
antaga en lag om ändrad lydelse av 7 § i kungl. förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften, dels ock i berörda ämnen väckta motioner.
Uti skrivelse den 5 juni hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi,
som icke kunnat oförändrad bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 95 A med bifall
till de ändringar i gällande stämpelförordning, som innehållas i det med propositionen
nr 331 framlagda förslaget, samt i anledning av justitieombudsmannens ovan
omförmälda framställning, antagit det förslag till förordning om vissa ändringar
i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften, som finnes såsom
bilaga 1 fogat vid vår nämnda skrivelse.
I berörda skrivelse hava vi tillika med erinran om de ofta förekommande
fall då lagfart å fast egendom icke sökes inom de i 2 § av förordningen angående
lagfart å fång till fast egendom föreskrivna tider, anhållit att Kungl. Maj:t
ville, med beaktande av de omständigheter som må utgöra skälig anledning till
uppskov med sökande av lagfart, låta verkställa utredning av frågan, huruvida
genom] äventyr av höjd stämpelavgift eller annan verksam påföljd förberörda
missförhållande må kunna avhjälpas, ävensom till riksdagen inkomma med ,det
förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Vidare hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning,
huruvida aktier och andra andelsbevis i utländska företag lämpligen böra bliva
föremål för stämpelplikt, innan de härstädes belånas, försäljas eller eljes överlåtas,
ävensom, därest utredningen därtill föranleder, till riksdagen inkomma med
förslag till bestämmelser, i ämnet.
Slutligen hava vi i samma skrivelse — med uttalande att enligt riksdagens
mening den i den av riksdagen nu antagna förordningen föreskrivna räntestämpeln
icke bör beträffande insättningar å sparkasseräkning i sådan centralkassa
för jordbrukskredit, varom stadgas i lagen den 18 juni 1915, innefattande
vissa bestämmelser om centralkassor för jordbrukskredit, eller å liknande räkning
i andra kooperativa kassor erhålla tillämpning i större omfattning än riksdagen
ifråga om insättningar i sparbank beslutit — hemställt, att Kungl. Maj:t ville
låta verkställa utredning i- detta ämne och, om förhållandena därtill föranleda,
förelägga riksdagen förslag till särskilda bestämmelser till ernående av det angivna
syftet.
§ 76.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 mars, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition, varigenom Kungl. Maj:t
56
Riksdagsbeslutet 1917.
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om
ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
I berörda skrivelse hava vi tillika, med anledning av inom riksdagen
väckta motioner, fäst Kungi. Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten att kontrollen
å berörda författnings efterlevnad blir så effektiv som möjligt, under uttalande
av vår förvissning om att Kungl. Maj:t kommer att i den mån förordningens
nuvarande bestämmelser därtill bereda möjlighet vidtaga erforderliga åtgärder
i sådant syfte.
§ 77.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 3 § 3 mom. i förordningen den 6 november 1908 angående en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, hava vi antagit en förordning
i ämnet av den lydelse vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 juni utvisar.
§ 78.
Yi hava i skrivelse den 5 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi med anledning
av en inom riksdagen väckt motion beslutit, att 8 och 12 §§ i gällande
förordning om krigskonjunkturskatt skola erhålla den förändrade lydelse ^ vår
skrivelse utvisar.
Härjämte hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t ville förordna om beslutens
ikraftträdande i så god tid, att nämnda §§ i sin ändrade lydelse må bliva tilllämpade
redan med avseende å innevarande års beskattning.
§ 79.
Yi hava i skrivelse den 6 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi med anledning
av en inom riksdagen väckt motion antagit en förordning om tonnageavgift
av lydelse vår nämnda skrivelse utvisar.
§ 80.
På grund av hemställan av riksdagens bevillningsutskott hava vi såsom
inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni anhållit, att Kungl.
Maj:t ville snarast möjligt utfärda en i vår skrivelse införd förordning om rätt
att vid taxering för inkomst åtnjuta avdrag för erlagd tonnageavgift.
57
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 81.
Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att
1) besluta, att rubrikerna nr 65, 144, 164, 187, 188, 190, 609, 610, 624,
625, 626, 627, 628 och 629 i gällande tulltaxa skulle erhålla den ändrade lydelse,
ett propositionen hilagt förslag utvisar,
2) förklara, att de ändrade bestämmelserna i tulltaxan skulle träda i kraft
å dag, som av Kungl. Maj:t bestämdes,
3) med ändring av vad i den till innevarande års riksdag avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov under år 1918 föreslagits i
fråga om inkomsten av tullmedel, beräkna desamma till 77,200,000 kronor.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 april hava vi — under anmälan att
den tredje av ovanupptagna punkter skulle bliva föremål för vårt yttrande i
samband med frågan om beräkningen av bevillningarna för år 1918 — tillkännagivit,
att vi i anledning av första och andra punkterna i berörda proposition
dels beslutit, att rubrikerna nr 65, 144, 164, 187, 188, 190, 609, 610, 624,
625, 626, 627, 628 och 629 i gällande tulltaxa skola erhålla den ändrade lydelse,
som bilaga till vår nämnda skrivelse utvisar,
dels förklarat, att de ändrade bestämmelserna i tulltaxan skola träda i
kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
§ 82.
Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 april, beslutit, att § 12 i gällande
förordning med tulltaxa för inkommande varor skall från och med ingången av
år 1918 erhålla den ändrade lydelse, vår skrivelse utvisar.
Tillika hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning
av frågan, huru den svenska skeppsbyggnadsindustrien vid tullbehandlirgen av
de i § 12 tulltaxeförordningen omförmälda materialier och skeppsförnödenheter
må kunna, vare sig på det sätt som generaltullstyrelsen enligt vad vår berörda
skrivelse utvisar, angivit eller i annan ändamålsenlig ordning, komma i åtnjutande
av sådana ytterligare lättnader, att de för nämnda industri med ifrågavarande
tullbehandling förenade olägenheter varda, så långt ske kan med behörigt
tillvaratagande av statens intresse, slutligen avhjälpta.
*§ 83.
Enligt vad vår skrivelse till Kung]. Maj:t den 13 juni utvisar, hava vi,
med bifall till därom avlåten proposition, beslutit förändring från och med den
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 15 saml. 1 avd. 1 käft. 8
(Riksdagsbeslutet.)
58
Riksdagsbeslutet 1917.
1 januari 1918 av tullsatserna å socker samt ändrad lydelse av § 13 mom. 1 i
förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 9 juni 1911.
§ 84.
Såsom av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 juni närmare framgår,
hava vi funnit Kungl. Maj:ts uti avlåten proposition nr 97 framlagda förslag till
ändrad lydelse av rubrikerna nr 192 och 193 för maltdrycker och mjöd i gällande
tulltaxa, icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
§ 85.
I skrivelse den 6 juni hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi, med
anledning av inom riksdagen väckta motioner,
dels besluta, att tidningspapper skall vara tullfritt samt att rubriken nr
308 i gällande tulltaxa skall erhålla därav påkallad ändrad lydelse,
dels ock hemställt, att Kungl. Maj:t ville förordna om beslutets trädande
i kraft snarast möjligt under år 1917.
§ 86.
I anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Haj:t den 6 juni anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning
av frågan, huruvida de i tulltaxans avdelning IX upptagna tullsatserna för
kautschuk och kautschuksvaror samt packningar av spånadsämnen kunna anses
numera vara väl avvägda, ävensom till riksdagen inkomma med det förslag till
ändrade tullsatser, vartill utredningen må föranleda.
§ 87.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 juni, hava vi,
med anledning av en inom riksdagen väckt motion, dels beslutat, att tullen å
bananer skall upphävas samt att tulltaxan till följd härav skall erhålla viss, i
vår skrivelse angiven ändrad avfattning,
dels ock hemställt, att Kungl. Maj:t ville förordna om beslutets trädande
i kraft snarast möjligt under år 1917.
§ 88.»
Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen medgiva, att
för varor, vilka på grund av generaltulistyrelsens medgivande den 23 juli 1913
införts till baltiska utställningen i Malmö år 1914 utan tullavgifts erläggande,
59
Riksdagsbeslutet 1917.
finge, utan hinder av vad i § 8 mom. 1 tulltaxeförordningen stadgas, att tullfrihet
icke får äga rum för längre tid än ett år, åtnjutas tullfrihet till och med
den 31 mars 1918, med skyldighet för utställningsstyrelsen att ansvara för gäldandet
av tullavgifterna för dylika varor, vilkas återutförsel icke behörigen äger
rum senast sistnämnda dag.
Yi hava i skrivelse den (5 juni anmält för Kungl. Maj:t, att förevarande
proposition blivit av oss bifallen.
§ 89.
Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att —
under förutsättning att Svenska sockerfabriksaktiebolaget och mellersta Sveriges
sockerfabriksaktiebolag förbunde sig att till odlare av sockerbetor för deras räkning
under år 1917 utbetala ersättning i huvudsaklig överensstämmelse med de uti
propositionen åberopade statsrådsprotokoll över jordbruksärenden av chefen för
jordbruksdepartementet förordade grunder — antaga vid propositionen fogade
förslag till kungörelse angående viss nedsättning av sockerskatten.
I skrivelse den 3 mars hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi — under
förutsättning att Svenska sockerfabriksaktiebolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag
förbinda sig att, utöver gällande kontraktspris jämte odlingsbidrag
av 40 kronor per odlad hektar, till odlare av sockerbetor för deras
räkning under år 1917 utbetala ersättning med 60 öre per deciton betor, samt
att av sålunda utfäst högre ersättning åt betodlarna ingen ökning av nu gällande
maximipris å socker må föranledas — antagit ett i vår skrivelse infört
förslag till kungörelse angående viss nedsättning av sockerskatten.
§ 90.
Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts i avlåten proposition framlagda förslag till
förordning om ändrad lydelse av 6, 9, 11, 18, 19, 20, 25 och 30 §§ i förordningen
den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker, vilket vi i skrivelse den 13
juni anmält för Kungl. Maj:t.
§ 91.
Med anledning av en inom riksdagen väckt motion, hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t, den 13 juni, för vår del beslutat, att
12 § 1 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 ang. tillverkning av brännvin
skall hava den lydelse, vår berörda skrivelse utvisar.
§ 92.
Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till förordning om visst undantag från tillämpningen
60 Riksdagsbeslutet 1917.
av stadgandet i 13 § 4 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning
av brännvin m. m.
Vi hava i skrivelse den 13 juni anmält för Kungl. Maj:t att berörda förslag
blivit av oss antaget.
§ 93.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 maj närmare utvisar,
bava vi antagit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tillägg
till 9 och 10 §§ samt om ändrad lydelse av 14 § 2 mom., 15 § 2 mom. och 16 §
6 mom. i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin.
§ 94
Uti skrivelse den 5 juni hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
med bifall till en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition antagit genom propositionen
framlagda förslag till förordning om undantag från tillämpningen av
förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis
samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen,
använda vid tillverkning av stärkelse.
§ 95.
Kungl. Maj:t bar genom avlåten proposition nr 96 föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till. förordning om ändrad
lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
samt till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel,
dels besluta, att, där restitution av skatt skall äga rum för malt, som
omedelbart använts för tillverkning av lagrat dricka, restitutionen må utgå direkt
av maltskattemedlen,
dels ock, med ändring av vad i den till innevarande års riksdag avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov under år 1918 föreslagits
beräkna inkomsten av maltskatten till 9,250,000 kronor.
Uti skrivelse den 5 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att det med
berörda proposition framlagda förslag till förordning om ändrad lydelse av vissa
paragrafer i gällande förordning om tillverkning och beskattning av maltdrycker
icke av oss bifallits;
att vad Kungl. Maj:t föreslagit därom, att, där restitution av skatt skall
äga rum för malt, som omedelbart använts för tillverkning av lagrat dricka, re
-
Riksdagsbeslutet 1917. 61
atitutionen måtte utgå direkt av maltskattemedlen, icke föranlett någon riksdagens
åtgärd;
samt att vi beslutit att 8 § 1 mom. i förordningen den 7 augusti 1907
angående tillverkning och beskattning av maltdrycker skall erhålla viss, i vår
skrivelse angiven ändrad lydelse.
Tillika hava vi förklarat, att vi framdeles skulle meddela beslut beträffande
vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om beräkningen av inkomsten av maltskatter
för år 1918.
§ 96.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 juni utvisar hava vi antagit
av Kungl. Maj:t framlagt förslag till förordning om fortsatt tillämpning
under år 1918 av förordningen om spirituosaaccis.
§ 97.
Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels, i fråga om de till den inrikes posttjänsten hörande avgifter — medförklarande
att riksdagen fortfarande vill utöva sin rätt att ensam besluta rörande
befordringsavgifter i egentlig mening,
assurans-, rekommendations-, postanvisnings-, postförskotts- och inkasseringsavgifter,
avgifter för lösenförsändelser ävensom
avgifter för postabonnemang å tidningar och för tidnings avlämnande till
postanstalt å tid, då postanstalten ej hålles öppen för allmänheten —
bemyndiga Kungl. Maj:t att intill utgången av år 1920 i övrigt besluta
i fråga om hithörande avgifter;
dock att, därest under berörda tidrymd skulle uppkomma en eller annan
ny avgift, som ej är att hänföra till någon nu befintlig kategori och beträffande
vilken rimligtvis kan uppstå tvekan, huruvida densamma är av beskaffenhet att
böra av Kungl. Haj:t ensam bestämmas, vederbörlig framställning skall till
riksdagen avlåtas;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att fortfarande intill utgången av år
1920 besluta beträffande de till den utrikes posttrafiken hörande avgifter.
Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 10
februari anmält för Kungl. Maj:t.
§ 98.
Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 juni hava vi anmält för Kungl.
Maj:t, att
62
Riksdagsbeslutet 1917.
1) Kungl. Maj:ts proposition nr 127 i den del, vari föreslagits, att en särskild
tilläggsavgift skulle utgå för lokalbrev, annat inrikes brev, enkelt brevkort, dubbelt
brevkort, korsband, postanvisning och postförskott, icke vunnit riksdagens
bifall,
2) att vi med bifall till vad Kungl. Haj:t i nämnda proposition föreslagit
i fråga om postavgifterna för paket, beslutit
att, utan ändring av vad för närvarande gäller i fråga om ökning av viktportot
för skrymmande paket, det inrikes portot för paket skall utgå enligt vissa
i skrivelsen angivna grunder,
samt att dessa bestämmelser skola träda i kraft den 1 juli 1917.
Tillika bava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning av vad Kungl.
Maj:t föreslagit i fråga om beräkningen av postverkets inkomster för år 1918
komme att framdeles meddela beslut.
§ 99.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 juni, hava vi
antagit de genom avlåten proposition nr 180 framlagda förslag angående vissa
ändrade bestämmelser rörande den inrikes postutväxlingen.
§ 100.
Sedan Kungl. Maj:t genom den framlagda propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov avgivit förslag i fråga om beräkning av bevillningarna
för år 1918 samt genom avlåten proposition nr 373 med återkallande av
tidigare gjorda förslag, i den mån de strede mot de i statsrådsprotokollet till
sistnämnda proposition framställda, föreslagit riksdagen att beräkna statsverkets
inkomster för år 1918 enligt en i samma statsrådsprotokoll intagen specifikation,
hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Knngl. Maj:t den 13 juni beräknat
de särskilda bevillningarna sålunda, nämligen:
inkomst och förmögenhetsskatten till............ 70,000,000 kronor
extra inkomst- och förmögenhetsskatt till.......... 32,000,000 »
bevillning av fast egendom samt av inkomst till....... 2,200,000 »
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter till . 250,000 »
stämpelmedel....................... 26,500,000 »
lastpenningarna...................... 900,000 »
krigskonjunkturskatt ................... 40,000,000 »
tonnageavgfft....................... 5,000,000 »
tullmedlen......................... 70,000,000 »
sockerskatten....................... 21,000,000 »
Riksdagsbedutet 1917.
6 3
tobaksskatten.......................15,.r>00,000 »
brännvinstillverkningsskatten................ 8,225,000 »
brännvinsförsäljningsmedel................. 4,000,000 »
maltskatten........................ 3,000,000 »
punscbskatten....................... 1,200,000 »
spirituosaaccis....................... 3,330,000 »
Med hänsyn härtill och sedan inkomsttitlarna, mantalspenningar och prästerskapets
till statsverket indragna tionde i riksstaten uppförts med de av Kungl.
Maj:t föreslagna beloppen, resp. 850,000 och 1,032,000 kronor, uppgår totalsumman
under rubrik »A. Egentliga statsinkomster. J. Skatter» i den av ril^dagen beslutade
riksstaten till 304,987,000 kronor.
Vidare hava vi, i överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t föreslagit under
rubrik »B. Inkomster av statens produktiva fonder. I. Statens affärsverksamhet»
beräknat det för statsverket disponibla överskottet från postverket för
år 1918 till 6,000,000 kronor.
§ 101.
Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts förslag till förordning om ändrad lydelse
av 19 §, 49 § 2 mom. och 57 § i förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt
och skatt för gåva, vilket vi i skrivelse den 13 juni anmält för Kungl. Maj:t.
§ 102.
Vi hava i skrivelse den 13 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av
§ 13, § 16 mom. 1, § 17 och § 19 mom. 3 i förordningen om frihamn den 15
november 1907.
§ 103.
Uti skrivelse den 1 juni hava vi med anledning av inom riksdagen väckta
motioner angående brännvins- samt vin- och ölhandelns ordnande ävensom i samband
därmed stående frågor anmält för Kungl. Maj:t, att vi för vår del antagit
vid vår skrivelse såsom bilagor fogade förslag till
a) förordning angående försäljning av rusdrycker;
b) förordning om ändrad lydelse av 1—3, 6, 10, 11, 13 och 14 §§ i förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av tillagade alkoholfria drycker
samt svagdricka;
64
Riksdagsbeslutet 1917.
c) förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 18 juni 1864
angående utvidgad näringsfrihet;
d) förordning om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen den
7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;
e) förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober
1907 angående tillverkning av brännvin; samt
f) förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående
statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Därvid hava vi tillika, under framhållande att genomförandet av den lagstiftning,
besluten innefatta, uppenbarligen kommer att föranleda ersättningsanspråk
fråij olika yrkesgrenar, ävensom under erinran därom, att Kungl. Maj:t och
riksdagen förutsett sådana framtida anspråk och i främsta rummet för att möta
dem bildat statsverkets fond av rusdycksmedel, uttalat vår förvissning, att Kungl.
Maj:t komme att låta verkställa utredning av frågan, i vad mån ersättning bör
utgå, ävensom förelägga riksdagen det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Enligt vad vår åberopade skrivelse utvisar hava vi tillika dels medgivit,
att till sådan ägare av gästgiveri, vilken på grund av bestämmelserna i 10 § av
förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin vid tiden för ikraftträdandet
av förordningen angående försäljning av rusdrycker är berättigad att
utskänka brännvin, ävensom i vissa fall till änka efter manlig ersättningstagare
i nu förevarande avseende må för rättighetens upphörande från och med år 1919
av staten utgivas ersättning enligt i vår skrivelse angivna grunder ävensom bestämt
i vilken ordning gästgiveriägare, som vill komma i åtnjutande av ifrågavarande
ersättning, skall göra anspråk därpå, dels ock medgivit, att erforderliga
medel för gäldande av ersättningsbelopp, som enligt i vår skrivelse angivna grunder
skola utbetalas, må utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel, och att gästgivare
beviljad ersättning av Konungens befallningshavande må utbetalas kvartalsvis
vid början av varje kvartal från och med ingången av år 1919.
Slutligen hava vi anhållit det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för
riksdagen framlägga förslag till förordning angående försäljning av pilsnerdricka,
i huvudsak grundat på bestämmelserna angående försäljning av Öl i gällande vinocb
ölförsäljningsförordning.
§ 104.
I anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 5 juni tillkännagivit, att vi beslutit, att 3 § i förordningen den 9 juni
1905 angående försäljning av vin och öl skall erhålla viss, i vår skrivelse införd
ändrad lydelse.
Vidare hava vi i samma skrivelse anhållit, att Kungl. Maj:t ville, efter verkställd
utredning i ämnet, låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag
65
Rikadag iibeslutet 1917.
till sådan lagstiftning i fråga om tillverkning och beredning av viner, vartill
utredningen kan giva anledning.
§ 105.
Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 13 juni anhållit,
att genom Kungl. Maj:ts försorg utredning måtte verkställas och, där utredningen
därtill föranleder, förslag för riksdagen framläggas:
1) angående inskränkning av antalet förste kontrollörer vid sockertillverkningen;
samt
2) angående beredande av mera stadigvarande anställning åt sådana kontrollörer
vid sockertillverkningen, som äro äldre i tjänst eller äro för sin utkomst
helt beroende av sitt arbete vid sockerkontrollen.
§ 106.
Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
ett vid propositionen fogat förslag till lag angående rätt för Konungen att i
vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt den SO maj 1873.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 januari närmare utvisar
har denna proposition blivit av oss bifallen.
§ 107.
Yi hava i skrivelse den 23 mars anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen
om rikets mynt den 30 maj 1873.
’ § 108.
På grund av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse den 15
juni anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, i vad mån ändringar i eller
tillägg till gällande lagar och författningar eller åtgärder annorledes böra vidtagas
till förhindrande av bankväsendets utveckling i en för staten och näringslivet
skadlig riktning samt därefter till riksdagen inkomma med de framställningar,
vartill en sådan utredning kan föranleda.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 15 saml. 1 käft. 1 avd. 9
(Riksdagsbeslutet.)
66
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 109.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 maj utvisar, hava vi bifallit
Kung].. Maj:ts proposition med förslag till lag om visst undantag från
tillämpningen 49 § 1 mom. och 165 § 1 mom. lagen den 22 juni 1911 om
bankrörelse.
§ no.
Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 4 och 5 §§ i lagen den 18 september 1903 angående solidariskt bankbolags,
bankaktiebolags och sparbank konkurs, vilket vi i skrivelse den 4 maj anmält
för Kungl. Maj:t.
§ in.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni närmare utvisar,
hava vi bifallit Kungl. Haj:ts genom avlåten proposition framlagda förslag till
lag innefattande tillfälligt undantag från gällande inskränkningar i rätten att
använda sparbanks vinst.
§ 112.
Då vid granskning av riksbankens avdelningskontors till bankoutskottet
avgivna berättelser för år 1916 och i samband därmed beträffande huvudkontoret
verkställda undersökningar vi funnit, att i fråga om såväl huvudkontoret som
avdelningskontoren ett stort antal verk, myndigheter och inrättningar icke ställt
sig föreskriften i kungl. kungörelsen den 23 oktober 1915 angående skyldighet
för penningförvaltande allmänna verk och inrättningar samt av Kungl. Maj:t tillsatta
konlmittéer eller kommissioner att i vissa fall anlita riksbanken till efterrättelse,
hava vi i skrivelse den 21 februari anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att föreskrifterna i berörda kungl. kungörelse
noggrant iakttagas.
§ 113-
Med anledning av en utav riksdagens år 1916 församlade revisorer gjord
framställning hava vi uti skrivelse den 21 februari anhållit, att Kungl. Maj:t
täcktes, i överensstämmelse med vad bemälde revisorer samt fullmäktige i riksgäldskontoret
uti över revisorernas framställning avgivet yttrande föreslagit, vidtaga
viss ändring i gällande instruktion för de ombud, som å statens vägnar deltaga
67
Riksdagsbeslutet 1917.
f
i den årliga granskningen av enskilda med statsbidrag understödda järnvägsaktiebolags
förvaltning och räkenskaper.
§ Hd.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni utvisar, hava vi i
anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition antagit ett i vår skrivelse
infört förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen den 11 oktober
1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.
§ H5.
Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att dels godkänna
vissa, under fyra särskilda punkter upptagna grunder för kvinnas utnämning
och befordran till rektor vid kvinnligt folkskoleseminarium;
dels ock föreskriva, att kvinna, som tillträder rektorsbefattning vid kvinnligt
folkskoleseminarium, skall vara underkastad de ändringar i dessa grunder,
som kunna i vederbörlig ordning varda stadgade.
I skrivelse den 4 maj hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts förevarande proposition, i vad den avser de under punkt 4 upptagna
bestämmelser rörande pensionsrätt och skyldighet att erlägga pensionsavgift
eller för pensionsändamål vidkännas löneavdrag, samt att vi skulle framdeles
meddela beslut beträffande framställningen i övrigt.
§ H6.
Yi hava beslutat, att riksbankens samtliga för år 1916 tillgängliga vinstmedel,
6,490,510 kronor 89 öre, skola bibehållas åt riksbanken till framtida disposition,
vilket vi i skrivelse den 4 maj tillkännagivit för fullmäktige i riksbanken.
§ H7.
Med skrivelse den 1 juni hava vi till fullmäktige i riksbanken överlämnat
det av oss upprättade reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning, tillika
med de av oss fastställda avlöningsstater för riksbanken och Tumba bruk.
§ H8.
Yi hava med skrivelser den 18 juni överlämnat till Kungl. Maj:t och fullmäktige
i riksgäldskontoret det av oss fastställda reglementet för riksgäldskontoret.
68
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 119.
I skrivelse den 15 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke bifallit
Kungl. Maj:ts uti avlåten proposition framlagda förslag till lag om allmän
tjänsteplikt
angående tillämpning av allmän tjänsteplikt med avseende å visst ändamål;
angående arbetsnämnder samt inskränkande eller nedläggande av skogsarbete
eller industriell drift under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.
§ 120.
Uti skrivelse den 15 juni hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
icke kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om ändring i vissa delar av lagen den 1 juni 1898 om de svenska lapparnes
rätt till renbete i Sverige, utan att vi för vår del antagit eu i vår skrivelse införd
lag i ämnet.
Tillika hava vi anhållit dels att lapparnas under vissa §§ i ovannämnda proposition
berörda bosättningsfråga och vad därmed äger sammanhang måtte återupptagas
till förnyat övervägande i samband med den tillämnade revisionen av
hela lapplagstiftningen samt efter det lapparna beretts tillfälle att själva vid
samfält möte överlägga om de synpunkter och önskningar, som enligt deras uppfattning
böra tjäna till vägledning för en sådan revision,
dels ock att genom statsverkets försorg beredes lappar, vilka icke äga renar
eller endast ett för uppehället otillräckligt antal djur, tillfälle att förvärva renar,
som genom inskränkningen av bofastas renägarskap måste avhändas nuvarande
renägare.
§ 121.
Uti avlåten proposition, nr 88, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag om förfogande över viss egendom
under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.
Därjämte har Kungl. Maj:t genom proposition, nr 236, föreslagit riksdagen
att under förutsättning att ovan omförmälda lagförslag bleve av oss antaget lämna
samtycke till att förordnande meddelades därom, att 2—15 §§ av nämnda lag
skulle äga tillämpning från och med den 1 maj 1917 till och med den 30
april 1918.
Såsom inhämtas av vår skrivelse den 23 april, har förstnämnda proposition
icke kunnat av oss i oförändrat skick bifallas, utan hava vi för vår del antagit
en lag i ämnet av lydelse vår skrivelse utvisar.
Då det i propositionen nr 88 innefattade förslaget av oss icke antagits för
Riksdagsbeslutet 1917. 69
längre tid än ett år och den förutsättning, varunder propositionen nr 236 avgivits,
sålunda bortfallit, har sistnämnda proposition icke heller av oss bifallits.
§ 122.;
Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
ett vid propositionen fogat förslag till lag med vissa bestämmelser mot oskäliga
pris under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, hava vi i skrivelse
den 13 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi, som icke kunnat i oförändrat
skick bifalla berörda förslag, antagit i vår skrivelse införd lag i ämnet.
§ 123.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 april utvisar, hava vi
bifallit Kungl. Haj:ts till riksdagen avlåtna proposition med förslag till lag angående
fortsatt tillämpning av lagen den 30 maj 1916 om fastställande av högsta
pris å vissa varor vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden m. m.
§ 124.
På sätt inhämtas av vår skrivelse till Kung! Maj:t den 11 juni hava vi,
som icke kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag med viss föreskrift angående handel med varor, för vilka bestämts
högsta pris, för vår del antagit en i vår skrivelse införd lag i ämnet.
§ 125.
»
Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse
av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av
aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, hava vi i skrivelse den 24
mars anmält för Kungl. Maj:t, att berörda lagförslag icke kunnat i oförändrat
skick av oss antagas, utan att vi för vår del antagit en i vår skrivelse införd
lag i ämnet.
§ 126.
Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande
av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter.
70 Riksdagsbeslutet 1917.
Berörda lagförslag har icke kunnat av oss i oförändrat skick bifallas, utan
hava"] vi för vår del antagit en lag i ämnet av lydelse vår skrivelse till Kungl.
Maj:t den 24 mars utvisar.
§ 127.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 maj utvisar, hava vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition, innefattande förslag till lag med särskild bestämmelse
att tillsvidare gälla i fråga om skydd för vissa främmande patent.
§ 128.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni hava vi
med anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition för vår del antagit
1) lag om barn utom äktenskap;
2) lag om äktenskaplig börd;
3) lag om adoption;
4) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 3 § samt om tillägg till 2 kap. i lagen
om äktenskaps ingående och upplösning;
5) lag om införsel i avlöning, pension eller livränta;
6) lag om förbud för vissa underhållsskyldiga att avflytta från riket;
7) lag om ändring av vissa bestämmelser i strafflagen;
8) lag om ändrad lydelse av 65 och 67 §§ utsökningslagen;
9) lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 10 juli 1899 om ersättning
av allmänna medel i vissa fall för skada, som förorsakats av ämbets- eller tjänsteman;
10)
lag, innefattande tillägg till gällande stadganden om jäv, så ock till
1 kap. 6 § rättegångsbalken;
11) lag om ändrad lydelse av 30, 31 och 35 §§ konkurslagen;
12) lag om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 31 oktober 1873 angående
främmande trosbekännare och deras religionsövning;
13) lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän
pensionsförsäkring;
14) lag om ändrad lydelse av 2, 7 och 35 §§ i lagen den 17 juni 1916 om
försäkring för olycksfall i arbete; och
15) lag om ändrad lydelse av 2 § 17:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt; vilka lagar äro i vår nämnda skrivelse införda.
Vidare hava vi i berörda skrivelse anhållit
A) det täcktes Kungl. Maj:t, i samband med den omarbetning av ärvdabalken,
som torde böra äga rum efter det den nu pågående revisionen av giftermålsbalken
blivit avslutad, låta upptaga till förnyad förutsättningslös utredning,
71
Riksdagsbeslutet 1917.
huruvida och under vilka villkor barn utom äktenskap må jämväl i andra fall
än som angives i nu förevarande lag om sådana barn taga arv efter fader, vid
vilken utredning torde böra övervägas ett betryggande anordnande av frågan om
bevisningen om faderskapet samt hänsyn tagas till de ändringar, som då torde
hava företagits i lagstiftningen om äkta makars rättsförhållanden, samt därefter
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda, samt
B) att Kungl. Maj:t ville,, i sammanhang med den utredning om den offentliga
barnavården, som för närvarande försiggår inom fattigvårdslagstiftningskommittén,
taga under övervägande möjligheten att bereda förskott av allmänna medel
åt barn utom äktenskap ävensom i vissa fall åt barn inom äktenskap samt
därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill detta övervägande kan giva
anledning.
§ 129.
Genom avlåten proposition nr 254 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag med vissa bestämmelser
mot oskälig hyresstegring m. m.
I skrivelse den 24 maj hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att berörda förslag
icke kunnat av oss i oförändrat skick antagas, utan att vi i anledning av
propositionen och inom riksdagen väckta motioner för vår del antagit en i vår
skrivelse införd lag i ämnet.
§ 130.
Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till
1) lag om expropriation,
2) lag om ändrad lydelse av vissa §§ i förordningen den IG juni 1875 angående
inteckning i fast egendom,
3) lag om ändrad lydelse av 71 § i lagen den 20 juni 1879 om dikning och
annan avledning av vatten,
4) lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 27 juni 1902, innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, samt
5) lag om ändring i vissa delar av lagen den 31 augusti 1907 angående
stadsplan och tomtindelning.
I skrivelse den 25 april hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi skulle senare
meddela beslut beträffande det i propositionen innefattade förslaget till lag
om ändring i vissa delar : av lagen den 31 augusti 1907 angående stadsplan och
tomtindelning samt att vi icke kunnat i oförändrat skick godkänna övriga i propositionen
omförmälda lagförslag, utan för vår del antagit i vår skrivelse införda
lagar uti ifrågavarande ämnen.
72
Riksdagsbeslutet 1917.
Tillika hava vi beträffande den av oss antagna lagen om ändrad lydelse
av 1 § i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar, framhållit angelägenheten därav, att då expropriation av vattenfall
äger rum för åstadkommande av belysning eller drivkraft att tagas i anspråk
för en på långt avstånd från vattenfallet belägen ort, det måtte tillses, att vattenkraften
icke tages i anspråk i vidare mån än att den ort, där fallet finnes, icke
går miste om möjligheten att för sina egna skäliga behov utnyttja detsamma.
§ 131.
Sedan vi i skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 april meddelat våra beslut
rörande de vid propositionen nr 22 fogade lagförslagen, med undantag av det av
Kungl. Maj:t i samma proposition framlagda förslaget till lag om ändring i vissa
delar av lagen den 31 augusti 1907 angående stadsplan och tomtindelning,^ hava
vi, såsom närmare framgår av vår skrivelse den 11 juni, beslutit, att ifrågavarande
proposition, så vitt angar ovanberörda lagförslag, icke föranleder vidare
riksdagens åtgärd.
§ 132.
Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom,
2) lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 25 juni 1909 om inskränkning
i rätten att erhålla ägostyckning; samt
3) lag om ändrad lydelse av 20 § 1 mom. och 22 § i lagen den 27 juni
1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 april hava vi — som i samband härmed
tillika haft till behandling två inom riksdagen väckta motioner — med förmälan
att vi senare skulle meddela beslut beträffande sistnämnda två lagförslag,
anmält för Kungl. Maj:t, att vi med anledning av förevarande proposition och de
i ämnet väckta motionerna för vår del antagit dels en i vår skrivelse införd lag
om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa
fall för bolag och förening att förvärva fast egendom, dels ock en lag om utsträckt
tillämpning av lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne
den 25 juni 1909 m. m., av lydelse vår skrivelse utvisar.
§ 133.
Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till
73
Riksdagsbeslutet 1917.
1) lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom;
2) lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 25 juni 1909 om inskränkning
i rätten att erhålla ägostyckning; samt
3) lag om ändrad lydelse av 20 § 1 mom. och 22 § i lagen den 27 juni
1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring.
Enligt vad inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 april hava
vi däri meddelat yttrande beträffande det först omförmälda lagförslaget.
I fråga om sist berörda båda lagförslag hava vi i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 12 juni anmält,'' att vi antagit desamma.
§ 134.
Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl’ Maj:t den 15 juni anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
riksdagen snarast möjligt framlägga lagförslag rörande inteckning för rätt till
elektrisk kraft.
§ 135.
Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om inskränkning i inmutningsrätten.
Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 24
mars anmält för Kungl. Maj:t.
§ 136.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 maj utvisar, hava vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändringar i och tillägg
till lagen den 28 maj 1886 angående eftersökande och bearbetande av stenkolsfyndigheter.
§ 137.
Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition begärt riksdagens yttrande
över propositionen bilagt förslag till förordning angående förbud i vissa fall mot
användande av vilseledande varubeteckningar vid handel med födoämnen, hava
vi i skrivelse den 13 juni anmält för Kungl. Maj:t de erinringar vi haft att framställa
mot ifrågavarande förslag till förordning.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 15 sand. 1 käft. 1 avd. 10
(Riksdagsbeslutet.)
74
Riksdag sbeslutet 1917.
§ 138.
Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungi. Haj:t den 4 maj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t taga under övervägande,
huruvida icke utan avbidande av en förestående allmän svensk strafflagsreform
åtgärder borde vidtagas för införande i svensk lagstiftning av sådana rättsregler,
varigenom ett förstärkt skydd beredes samhället gent emot för detsamma
farliga återfallsförbrytare.
§ 139.
Yi hava i skrivelse den 4 maj tillkännagivit'' för Kungl. Maj:t, att vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 kap.
3 § strafflagen samt lag om ändrad lydelse av 4, 5, 6, 8 och 10 §§ i lagen den
27 juni 1902 angående verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran.
§ 140.
På sätt inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 mars hava vi
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse
av 20 kap. 2 § samt 24 kap. 3 § strafflagen för vår del antagit en i vår skrivelse
införd lag i ämnet.
§ 141.
I anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 4 maj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta förslag
till sådan ändring i strafflagen, varigenom begreppet straffbart djurplågeri utvidgas
att omfatta även andra fall av djurplågeri än sådana, som ådagalägga »uppenbar
grymhet».
§ 142.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fullständigande av straffregistret.
§ 143.
Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni, anhållit, att Kungl. Maj:t
ville taga under övervägande, huruvida och i vad mån gällande lagstiftning må
kunna skäligen ändras i syfte, att avlöning för allmän eller enskild tjänst eller
pension varder till viss del skyddad för utmätning, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill denna utredning kan föranleda.
75
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 144.
Med anledning av inom riksdagen väckta motioner kava vi i skrivelse den
27 mars anhållit,
att Kungl. Maj:t ville taga under övervägande, huruvida och på vad sätt
stämningsmans behörighet och verksamhetsområde må lämpligen kunna närmare
klarläggas och regelbindas;
att Kungl. Maj:t ville överväga, huruvida och på vilket sätt åtgärd må
kunna vidtagas i ändamål, att kostnad för vittne vid utmätningsmans förrättning
ej må bliva oskälig; samt
att Kungl. Maj:t ville taga i övervägande, huruvida och på vad sätt 11
kap. 38 § rättegångsbalken må kunna ändras i syfte att förenkla där föreskriven
delgivning genom stämningsman, ävensom för riksdagen framlägga lagförslag i
ämnet.
§ 145.
Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition, nr 37, föreslagit riksdagen att
antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap.
1 och 2 §§ rättegångsbalken.
Därefter har Kungl. Maj:t genom proposition, nr 63, föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till
lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 § rättegångsbalken,
lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 18 april 1884 angående tillsyn
å förmyndares förvaltning av omyndigs egendom samt
lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 20 juni 1905 om särskild sammansättning
av vissa rådstuvurätter vid behandling av kandelsmål.
Uti skrivelse den 25 april hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att
förstnämnda proposition icke kunnat av oss i oförändrat skick bifallas, utan att
vi för vår del antagit en lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 § rättegångsbalken
av lydelse, vår skrivelse utvisar, samt att propositionen nr 63 av oss bifallits.
§ 146.
Vi hava i skrivelse den 27 mars anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning
av en inom riksdagen väckt motion för vår del antagit en i vår skrivelse
införd lag om ändrad lydelse av 30 kap. 11 § rättegångsbalken.
§ 147.
Vid behandling av en utav riksdagens justitieombudsman gjord framställning
hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 27
76
Riksdagsbeslutet 1917.
februari, lika med justitieombudsmannen funnit önskvärt, att gällande bestämmelser
om rättegångsbiträde åt häktad undergå sådan ändring, att den häktade
må kunna erhålla nödigt biträde i rättegången vid överrätt lika väl som vid underdomstol,
att vid förordnande av rättegångsbiträde tillbörlig och skälig hänsyn
tages till den häktades förslag i avseende på personvalet samt att till rättegångsbiträde
förordnas rättsbildad advokat, där hinder därför icke möter och statsverket
icke därigenom oskäligen betungas; och hava vi med anledning härav hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta förslag till ändring i gällande lagstiftning
angående rättegångsbiträde åt häktad i syfte att ovan av riksdagen angivna
önskemål varda så långt ske kan tillgodosedda.
§ 148.
Yi hava i skrivelse den 19 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition nr 39 med förslag till lag om försäkringsrörelse.
Tillika hava vi, med anledning av en inom riksdagen väckt motion, anhållit,
att Kungl. Maj:t ville verkställa utredning, huruvida, i vad omfattning
och på vad sätt de försäkrades ställning i ömsesidiga försäkringsbolag må kunna
stärkas och försäkringsinspektionens rätt till åtgärder mot dylika bolag ökas,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna utredning kan föranleda.
§ 149.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 maj hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 110 med förslag till lag om ändring i vissa
delar av sjölagen.
:§ 150.
Pål grund av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 19 måj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och
för riksdagen framlägga förslag till lagändring i syfte att viss tid bestämmes,
inom vilken den befälhavare enligt 103 § sjölagen tillkommande bestraffningsrätt
skall utövas.
§ 151.
Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 2 § 14:o) i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt, vilket vi i skrivelse
den 11 juni anmält för Kungl. Maj:t.
Riksdagsbeslutet 1917.
77
§ 152.
Vi hava antagit Kungl. Maj:ts i avlåten proposition framlagda förslag
till lag ''om ändrad lydelse av 6 § i lagen om kyrkofond den 9 december 1910,
vilket vi i skrivelse den 4 maj anmält för Kungl. Maj:t.
§ 153.
Uti skrivelse den 27 mars hava vi anmält, att vi med anledning av en
inom riksdagen väckt motion för vår del beslutit, att förordningen angående vissa
föreskrifter till kyrkotuktens upprätthållande den 4 maj 1855 skall upphävas.
§ 154.
Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t begärt riksdagens yttrande
över vid propositionen fogat förslag till stadga angående hotell- och pensionatrörelse.
I skrivelse den 19 maj hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi efter
granskning av förevarande förslag icke funnit skäl till annan erinran än att
bland förutsättningarna för stadgandet i 4 § första punkten synts böra upptagas
jämväl, att det antal personer, för vilket hotellet eller pensionatet är avsett, icke
överstiger åtta;
samt att i fråga om avdelning II och slutbestämmelserna önskvärt är, att
dessa stadganden omarbetas i överensstämmelse med vad vi beträffande berörda
avdelning i vår skrivelse anfört.
§ 155.
På sätt inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 maj, hava vi,
i anledning av en inom riksdagen väckt motion, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte
låta verkställa utredning angående lämpliga åtgärder till skydd mot olovligt tillägnande
av kottar från växande träd å annans mark samt därefter för riksdagen
framlägga de lagförslag, vartill utredningen kan föranleda.
[§ 156.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 maj utvisar, hava vi med
anledning av en inom riksdagen väckt motion för vår del antagit i vår skrivelse
införd lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 13 juni 1908 angående kommuns
skyldighet i fråga om anställande av barnmorska.
78 Riksdagsbeslutet 1917.
Tillika kava vi anhållit, att Kungi. Maj:t måtte för nästkommande års
riksdag framlägga det förslag till lönereglering för barnmorskor, vartill den i frågan
igångsatta och pågående utredningen kan föranleda.
9
§ 157.
Genom avlåten proposition har Kungi. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen
den 8 juni 1915 om eftergift vid krig eller krigsfara från vissa bestämmelser om
arbetstid för minderåriga och kvinnor.
Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 24
februari anmält för Kungl. Maj:t.
§ 158.
Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till kronoombud
vid vissa ecklesiastika boställssyner, vilket vi i skrivelse den 4 maj tillkännagivit
för Kungl. Maj:t.
§ 159.
Yi hava i skrivelse den 25 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke haft
något att erinra mot Kungl. Maj:ts uti avlåten proposition framlagda förslag till
kungörelse angående ströängars utbytande mot annan mark ävensom att vi, med
anledning av samma proposition, medgivit, att den ersättning för odling m. m.,
som jämlikt 7 § i den föreslagna kungörelsen skall gäldas vid ströängs utbytande
mot annan mark, ävensom ersättning till synemän enligt 19 § andra stycket i
samma kungörelse må utgå från förslagsanslaget till skiften och avvittringar.
§ 160.
Vi hava i skrivelse den 12 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi antagit
Kungl. Maj:ts uti avlåten proposition framlagda förslag till förordning om ändrad
lydelse av 18, 33 och 59 §§ i stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1911.
§ 161.
I överensstämmelse med § 89 regeringsformen hava vi anmält våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser:
l:o) av den 23 mars, angående åstadkommande av ändrade bestämmelser
rörande vissa kyrkorådets åligganden i pastorat, bestående av mer än en församling;
-
Riksdagsbeslutet 1917.
79
2:o) av samma dag, angående meddelandet av viss föreskrift i fråga om
krigsmans befordran eller transport till bestallning å stat;
3:o) av den 24 mars, angående beredande av möjlighet för parter och deras
biträden att sittande övervara rättegångsförhandlingar;
4:o) av samma dag, i fråga om ändring i gällande bestämmelser angående
fribiljetter för pensionerade befattningshavare vid statens järnvägar;
5:o) av den 27 mars, angående åvägabringande av utredning i fråga om
ordnande av kurser för utbildning av fångvårdstjänstemän av högre grad;
6:o) av samma dag, angående beredande av tillgång till utsädesspannmål
till skäligt pris;
7:o) av den 25 april, rörande bibehållande i tillämpning för hela innevarande
år av gällande kungörelse angående tidberäkning inom riket;
8:o) av samma dag, angående utredning i visst syfte i fråga om kostnaderna
för brödsädesproduktionen i landet;
9:o) av den 28 april, angående beredande av rätt för kyrkostämma att besluta
om införande av skolplikt beträffande fortsättningsskolor och skolor i huslig
ekonomi;
10:o) av den 4 maj, i fråga om införande av förbud mot plockning av
lingon före viss tid;
ll:o) av den 5 maj, angående anordnande av barnbespisning vid rikets
folkskolor;
12:o) av den 9 maj, angående utredning om skollovskoloniverksamhetens
stödjande och utvecklande genom statens försorg;
13:o) av den 16 maj, angående utredning beträffande användningen av s. k.
förtyngningsmedel vid läderberedningen i riket;
14:o) av samma dag, angående utredning beträffande användande av papp
eller »konstläder» vid tillverkning av skodon;
15:o) av den 23 maj, angående åtgärder för nedbringande av statens tryckningskostnader;
16:o)
av samma dag, angående utredning för genomförande av en allmän
arbetarsemester i vårt land;
17:o) av samma dag, angående åstadkommande av utredning rörande handelsomsättningen
mellan de nordiska länderna m. m.;
18:o) av den 30 maj, angående åvägabringande av utredning i fråga om
statsunderstöd till upprättande och underhåll av kommunala rättshjälpskontor;
19:o) av den 2 juni, angående åtgärder i och för dyrtidens lindrande genom
kompensationer eller dylikt av andra näringar än av jordbruket;
20:o) av den 4 juni, angående utredning i fråga om folkskoleväsendet i de
finsktalande delarna av Norrbottens län;
80
Riksdagsbeslutet 1917.
21:o) av den 9 juni, angående förhöjd livränta för vissa i statens tjänst
skadade arbetare eller deras efterlevande;
22:o) av samma dag, angående vissa åtgärder för tillgodoseende av befolkningens
behov av livsförnödenheter;
23:o) av den 11 juni, angående utredning om indragning till statsverket
av allmänna åklagare in. fl. tillkommande andelar i böter av beslagtagen egendom
m. m.;
24:o) av samma dag, angående innehavares av pastoratsadjunktur bibehållande
vid befattningen, då den ändras till komministertjänst;
25:o) av den 15 juni, angående vidtagande av vissa åtgärder till folkundervisningens
befrämjande.
§ 162.
Med anledning av Kung! Majtts därom gjorda framställning hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse den 22 januari, jämlikt § 54 regeringsformen och
§ 50 riksdagsordningen utsett särskilda deputerade att med konungen överlägga
om ärenden, dem han prövar böra hemliga hållas.
§ 163.
Sedan tre av de ledamöter av riksdagen, som den 17 januari 1917 utsetts
att jämlikt § 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen med konungen överlägga
om ärenden dem han prövar böra hemliga hållas, avsagt sig detta uppdrag,
hava vi enligt vad inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 april,
utsett särskilda deputerade i avsedde personers ställe.
§ 164.
Enär fallmäktige i riksbanken med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag,
hava vi tillerkänt bemälde fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under
år 1915 av bankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna,
dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll
från och med den 15 januari 1916 till och med den 14 januari innevarande år.
§ 165.
Då vi funnit fullmäktige i riksgäldskontoret hava med nit och omsorg
handhaft sitt uppdrag, hava vi tillerkänt fullmäktige ansvarsfrihet dels för den
av riksdagens år 1916 församlade revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret
under år 1915 dels ock för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade
i fullmäktiges protokoll från och med den 15 januari 1916 till och med den
14 januari 1917.
81
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 166.
I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi kallat hovrättsrådet m. in., juris utriusque och filosofie kandidaten Viktor
Esaias Oktavus Petrén att vara riksdagens justitieombudsman samt hovrättsrådet
m. m. juris utriusque kandidaten Berndt Nils Robert Lilienberg, att i justitieombudsmannens
ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall, nämnda grundlagar
omförmäla.
§ 167.
I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi kallat häradshövdingen m. m. Axel Reinhold Östergren att vara riksdagens
militieombudsman samt häradshövdingen m. m. friherre Bror Carl Cederström
att i militieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall,
nämnda grundlagar omförmäla.
§ 168.
På grund av § 72 regeringsformen samt §§71 och 73 riksdagsordningen
hava vi valt två fullmäktige i riksbanken samt två fullmäktige i riksgäldskontoret,
ävensom suppleanter för riksdagens samtliga fullmäktige i dessa verk, varjämte
vi meddelat fullmäktige nödiga föreskrifter.
§ 169.
Efter det dels fyra av de ledamöter av riksdagen, som den 22 januari 1917
utsetts att, jämlikt § 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen, i egenskap
av särskilda deputerade med Konungen överlägga om ärenden, dem han prövar
böra hemliga hållas, dels ock en av de den 14 april 1917 till sådana deputerade
valde personer avsagt sig nämnda uppdrag, hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse
till Kungl. Maj:t den 2 november, utsett fem särskilda deputerade i avsedde
personers ställe.
Till yttermera visso, att vi allt detta, som här förut skrivet står,
sålunda beslutit., vidtagit och beviljat, hava vi, svenska folkets valda ombud,
velat med våra namns underskrivande sådant styrka och bekräfta,
vilket skedde i Stockholm den adertonde dagen i december månad året efter
Kristi börd det nittonhundrade och på det sjuttonde.
Första kammaren:
Hugo Ha milton
Talman.
Theodor Odelberg K. A. Wallenberg
v. Talman. Gävleborgs län. Stockholms stad.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 15 saml. 1 avd.
(Riksdagsbeslntet.)
Ernst Trygger
Stockholms stad.
1 hå/t. 11
82 | Riksdagsbeslutet 1917. |
|
Ernst Klefbeck Stockholms stad. | Johan Östberg Stockholms stad. | Herm. Lamm Stockholms stad. |
K. Langenskiöld Stockholms stad. | Charles Lindley Stockholms stad. | J. F. Nyström Stockholms stad. |
Hjälmar von Sydow Stockholms stad. | Fredrik Ström Stockholms stad. | Stockholms län. |
Fr. Fant Stockholms län. | Stockholms län. | Stockholms län. |
Jacob Larsson Stockholms län. | Th. Borell Stockholms län. | 0. M. Strömberg Uppsala län. |
Nils Alexanderson Uppsala län. | Johan v. Bahr Uppsala län. | Uppsala län. |
Ernst Lindblad Södermanlands län. | A. C. Lindblad Södermanlands län. | öskar Eklund Södermanlands län. |
Gust. österberg Södermanlands län. | Aug. Stålberg Södermanlands län. | Philip Klingspor Östergötlands län. |
Johan Beck-Friis Östergötlands län. | Gunnar Ekelund Östergötlands län. | Herman Fleming Östergötlands län. |
Fr. Berglund Östergötlands län. | Bror Kjellgren Östergötlands län. | J. A. Hedenström Östergötlands län. |
Norrköpings stad. | C. H. v. Mentzer Jönköpings län. | Jönköpings län. |
J. W. Spens Jönköpings län. | K. J. Gustafsson Jönköpings län. | Jönköpings län. |
K. J. Ekman Jönköpings län. | Aaby Ericsson Kronobergs län. | Kronobergs län. |
August Ljunggren Kronobergs län. | Axel Rooth Kronobergs län. | Adolf Roos Kronobergs län. |
Hugo Hammarskjöld Kalmar län, norra delen. | C. Cedercrantz Kalmar län, norra delen. | Ch. Meurling Kalmar län, norra delen. |
Klas Malmborg Kalmar län, södra delen. | Kalmar län, södra delen. | Carl Boberg Kalmar län, södra delen. |
P. Valerius Olsson Kalmar län, södra delen. | P. A. Forssman Gottlands län. | A. Wachtmeister Blekinge län. |
| Riksdagsbeslutet 1917. |
Blekinge län. | Hans Ericson Blekinge län. |
Joh. Nilsson Kristianstads län. | Kristianstads lön. |
o J. A. Åkesson Kristianstads län. | O N. Åkesson Kristianstads län. |
H. Cavalli Malmöhus län. | P. Paulson Malmöhus län. |
K. v. Geijer Malmöhus län. | Carl Fr. Beckman Malmöhus län. |
N. 0. Bruce Malmöhus län. | Olof Olsson Malmöhus län. |
F. E. Neess Malmöhus län. | A. Antonsson Malmö stad. |
Ludvig Danström Hallands län. | Birg. Jönsson Hallands län. |
Richard Hermelin Hallands län. | M. Lyckholm Göteborgs och Bohus län. |
Sixten Neiglick Göteborgs och Bohus län. | H. Wrangel Göteborgs och Bohus län. |
Edv. Alkman Göteborgs och Bohus län. | K. G. Karlsson Göteborgs stad. |
Fredr. Hegardt Göteborgs stad. | 0. H. Waldén Göteborgs stad. |
Alvsborgs län. | Johan Ekman Älvsborgs län. |
Olaus Pettersson Älvsborgs län. | Älvsborgs län. |
Hj. Kulting Alvsborgs län. | Gust. Barthelson Skaraborgs län. |
Wilhelm Gullberg Skaraborgs län. , | Nils Posse Skaraborgs län. |
Edw. Larson Skaraborgs län. | Mauritz Hellberg Värmlands län. |
83
Blekinge lika.
Adolf Dahl
Kristianstads län.
Kristianstads län.
Sam. Stadener
Malmöhus län.
Helge Bäckström
Malmöhus län.
Bonde Bondeson
Malmöhas län.
Nils Persson
Malmö stad.
J. S. Almer
Hallands län.
Eric Hallin
Göteborgs och Bohns län.
Ludvig Widell
Göteborgs och Bohns län.
Otto Mannheimer
Göteborgs stad.
Ax. Hedenlund
Älvsborgs län.
Oskär Nyländer
Alvsborgs län.
Alvsborgs län.
August Bellinder
Skaraborgs län.
Ernst Hedenstierna
Skaraborgs län.
Knut Larsson
Värmlands län.
84 | Riksdagsbeslutet 1917. |
|
K. A. Nilson Värmlands län. | Joh. Carlsson Värmlands län. | O Ake Ingeström Värmlands län. |
G. Gerh. Magnusson Värmlands län. | E. V. Gelin Värmlands län. | Örebro län. |
Oscar Olsson Örebro läo. | Elof Ljunggren Örebro län. | Ivan Svensson Örebro län. |
Gustaf Tisell Örebro län. | G. H. von Koch Örebro län. | Sam. Clason Västmanlands län. |
Edvard Wavrinsky Västmanland* län. | Adam Hult Västmanlands län. | Alexander Hamilton Västmanlands län. |
L. E. Gezelius Kopparbergs län. | Alfred Petrén Kopparbergs län. | F. Holmquist Kopparbergs län. |
Ollas A. Ericsson Kopparbergs län. | Erik Dalberg Kopparbergs län. | And. Pers Kopparbergs län. |
C. G. T. Wickman Gävleborgs län. | Lars Olsson Gävleborgs län. | A. Göransson Gävleborgs län. |
Gävleborgs län. | Gävleborgs län. | Hugo Fahlén Västernorrlands län. |
S. H. Kvarnzelius Västernorrlands län. | Gustaf Knaust Västernorrlands län. | Alfred Stärner Västernorrlands län. |
J. Sandler Västernorrlands län. | Harald Hjärne Västernorrlands län. | Joh. Permansson Västernorrlands län. |
Gottfrid Roman Jämtlands län. | John östling Jämtlands län. | Ulr. Holm Jämtlands län. |
Herman Rogberg Västerbottens län. | Gustav Rosén Västerbottens län. | Uno Norman Västerbottens län. |
Emil Lagerkvist Västerbottens län. | 0. Bergqvist Norrbottens län. | C. I. Asplund Norrbottens län. |
Paul Hellström Axel E. Fagerlin
Norrbottens län. Norrbotten* län.
Riksdagsbeslutet 1917.
D. Persson i Tallberg
v. Talman. Kopparbergs län.
Norra valkretsen.
J. Byström
Stockholms stad.
Knut A. Tengdahl
Stockholms stad.
Carl Winberg
Stockholms stad.
Allan Cederborg
Stockholms stad.
Stockholms stad.
Adolf Molin
Stockholms län. Södra valkretsen.
Eric Nillson
Stockholms län. Södra valkretsen.
E. Eurén
Stockholms län. Norra valkretsen.
Nils Edén
Uppsala län.
Södermanlands län. Norra valkretsen.
Gösta Tamm
Södermanlands län. Södra valkretsen.
85
Andra kammaren:
Johan Wid é n
Talman.
Hjälmar Branting Stockholms stad. | Carl Lindhagen Stockholms stad. |
Stockholms stad. | Herm. Lindqvist Stockholms stad. |
Karl Hildebrand Stockholms stad. | Erik Palmstierna Stockholms stad. |
o J. Åkerman Stockholms stad. | Carl Hallendorff Stockholms stad. |
Stockholms stad. | Sven Ltibeck Stockholms stad. |
Jakob Pettersson Stockholms län. Södra valkretsen. | Albert Pétersson Stockholms län. Södra valkretsen. |
G. W. Källman Stockholms län. Södra valkretsen. | A. W. Lundström Stockholms län. Södra valkretsen. |
E. Åkerlund Stockholms län. Norra valkretsen. | Per Henning Sjöblom Stockholms län. Norra valkretsen. |
0. Alfr. Berg Uppsala län. | Uppsala län. |
Walter Kant Uppsala län. | J. Henry Erikson Uppsala län. |
C. E. Svensson Axel Modig
Södermanlands län. Norra valkretsen. Södermanlands län. Norra valkretsen.
C. J. Johansson A. J. Bärg
Södermanlands län. Södra valkretsen. Södermanlands län. Södra valkreteen.
86
Riksdagsbeslutet 1917.
Gustaf Olsson
Södermanlands län. Södra valkretsen.
Carl Sjögren
Östergötlands län. Norra valkretsen.
Sven Persson
Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.
David Pettersson
Östergötlands län. Södra valkretsen.
Josef N. Ericsson
Östergötlands län. Södra valkretsen.
Per Gabrielsson
Jönköpings län. Östra valkretsen.
Bernhard Nilsson
Jönköpings län. Västra valkretsen.
C. O. Johanson
Jönköpings län. Västra valkretsen.
M. Svensson
Kronobergs län. Östra valkretsen.
P. M. Olsson
Kronobergs län. Västra valkretsen.
A. V. Isaksson
Kalmar län. Norra valkretsen.
Joh. Jeansson
Kalmar läs. Södra valkretsen.
Enok Runefors
Kalmar län. Södra valkretsen.
K. J. Larsson
Gottlands län.
Aug. Larsson
Blekinge län.
Axel Ekman
Östergötlands län. Norra valkretsea.
Edv. Andersson
Östergötlands län. Norra valkretsen.
Gustaf Johansson
Östergötlands län. Norra valkretsen.
T. Zetterstrand
Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.
K. Beckman
Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.
Conrad Vahlquist
Östergötlands län. Södra valkretsea.
Östergötlands län. Södra valkretsen.
Axel Sterne
Östergötlands län. Södra valkretsea.
J. A. Jonsson
Jönköpings län. Östra valkretsen.
Ernst Liljedahl
Jönköpings län. Östra valkretsen.
K. Lundberg
Jönköpings län. Östra valkretsea.
E. Räf
Jönköpings län. Västra valkretsen.
Thure Widlund
Jönköpings län. Västra valkretsen.
Joh. Andersson
Jönköpings län. Västra valkretsen.
Joh. G. Svensson
Kronobergs län. Östra valkretsen.
Axel Lindqvist
Kronobergs län. Östra valkretsea.
C. Wilh. Jönsson
Kronobergs län. Östra valkretsea.
E. 0. Magnusson
Kronobergs län. Västra valkretsen.
C. 0. Svensson
Kronobergs län. Västra valkretsen.
Axel Rune
Kalmar län. Norra valkretsen.
Sig. A. Carlsson
Kalmar län. Norra valkretsen.
J. Persson
Kalmar län. Norra valkretsen.
Karl Magnusson
Kalmar län. Södra valkretsen.
Pehr Aug. Andersson
Kalmar län. Södra valkretsen.
David Norman
Kalmar län. Södra valkretsen.
Petrus Nilsson
Kalmar län. Södra valkretsen.
Karl Kah Iström
Gottlands län.
Aug. Lingström
Gottlands län.
Axel E. Lindvall
Blekinge län.
John Jönsson
Blekinge län.
Riksdagsbeslutet W17.
87
Otto Holradahl
Blekinge län.
P. Nilsson
Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.
John Erlansson
Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.
Gust. Nilsson
Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.
J. P. Jesperson
Malmöhus län. Norra valkretsen.
Aug. Nilsson
Malmöhus län. Mellersta valkretsen.
Sven Linders
Malmöhus län. Mellersta valkretsen.
F. V. Thorsson
Malmöhus län. Södra valkretsen.
A. J. Christiernson
Hälsingborg, Landskrona och Lund.
Värner Rydén
Malmö stad.
Carl Lovén
Malmö stad.
Carl O. Strid
Hallands län.
Anders Elisson
Hallands län.
Wilh. Hellberg
Göteborgs och Bohns län. Södra
valkretsen.
J. A. Ingvarson
Blekinge län.
N. J. Sigfrid
Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.
Lars Borggren
Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.
Swen Jönsson
Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.
Olof Nilsson
Malmöhus län. Norra valkretsen.
Jons Jönsson
Malmöhus län. Mellersta valkretsen.
Nils Ohlsson
Malmöhus län. Mellersta valkretsen.
Jöns Pålsson
Malmöhus län. Södra valkretsen.
Malte Sommelius
Hälsingborg, Landskrona och Lund.
Gunnar Löwegren
Malmö stad.
A. Henrikson
Hallands län.
P. J. Persson
Hallands län.
Herman Andersson
Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.
Oskär Lundgren
Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.
A. H. Hansson
Blekinge län.
Sv. Bengtsson
Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.
Raoul Hamilton
Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.
Swen Persson
Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.
Martin Holmström
Malmöhus län. Norra valkretsen.
Johan Jönsson
Malmöhus län. Mellersta valkretsen.
Hans Andersson
Malmöhus län. Södra valkretsen.
Nils P. Sköld
Malmöhns län. Södra valkretsen.
Wilhelm Björck
Hälsingborg, Landskrona och Lund,
Nils Winkler
Malmö stad.
Hallands län.
Nils Johansson
Hallands län.
Cornelius Olsson
Göteborgs och Bohns län. Södra
valkretsen.
G. W. Hansson
Göteborgs och Bohns län. Södra
valkretsen.
88
Oscar Osberg
Göteborgs och Bohus län. Norra
valkretsen.
C. W. O. Högland
Göteborgs och Bohus län. Norra
valkretsen.
Magnus Bengtsson
Göteborgs stad.
P. Rydholm
Göteborgs stad.
Harald Hallén
Alvsborgs län. Norra valkretsen.
S. Welin
Alvsborgs län. Mellersta valkretsen.
Gust. Odqvist
Alvsborgs län. Södra valkretsen.
Carl Lorentzon
Älvsborgs län. Södra valkretsen.
G. W. Sjöberg
Skaraborgs län. Norra valkretsen.
Karl Magnusson
Skaraborgs län. Norra valkretsen.
K. M. Andersson
Skaraborgs län. Södra valkretsen.
H. E. Nordström
Värmlands län. Norra valkretsen.
Axel Schotte
Värmlands län. Ostra valkretsen.
Nils Helger
Värmlands lan. Ostra valkretsen.
R. Andersson
Värmlands län. Västra valkretsen.
Riksdagsbeslutet 1917.
Gust. Rydén
Göteborgs och Bohus läu. Norra
valkretsen.
Erik Röing
Göteborgs stad.
Edvard Lithander
Göteborgs stad.
Alex. Thore
Göteborgs stad.
Arthur Gustafson
Älvsborgs län. Norra valkretsen.
Alfred Pettersson
Älvsborgs län. Mellersta valkretsen.
Axel Vennersten
Alvsborgs län. Södra valkretsen.
S. A. Larsson
Älvsborgs län. Södra valkretsen.
E. von Hofsten
Skaraborgs län. Norra valkretsen.
Carl Persson
Skaraborgs län. Södra valkretsen.
Emil Bengtsson
Skaraborgs län. Södra valkretsen.
Alfred Persson
Värmlands län. Norra valkretsen.
N. A:son Berg
Värmlands län. Ostra valkretsen.
J. P. Igel
Värmlands län. Västra valkretsen.
G. Flognfält
Värmlands län. Västra valkretsen.
Axel Sundberg
Göteborgs och Bohns län. Norra
valkretsen.
Emil Kristensson
Göteborgs stad.
Algot Törnkvist
Göteborgs stad.
Axel von Sneidern
Alvsborgs län. Norra valkretsen.
Alvsborgs län. Mellersta valkretsen.
A. L. Johansson
Älvsborgs län. Mellersta valkretsen.
C. Edor Anderson
Älvsborgs län. Södra valkretsen.
C. Johanson
Skaraborgs län. Norra valkretsen.
K. W. Skareen
Skaraborgs län. Norra valkretsen.
Oscar Bogren
Skaraborgs län. Södra valkretsen.
Helge Bäcklund
Skaraborgs län. Södra valkretse
Johrs Hedström
Värmlands län. Norra valkretsen.
N. Gust. Åkerlindh
Värmlands län. Östra valkretse».
Albert Mossberg
Värn ands län. Västra valkretsen.
A. P. Gustafsson
Örebro län. Norra valkretsen.
Riksdagsbeslutet 1917.
89
E. A. Nilson
Örebro liin. Norra valkretsen.
Gustaf Julin
Örebro län. Norra valkretsen.
L. E. Gustafsson
Örebro län. Södra valkretsen.
Anders Anderson
Örebro lull. Norra valkretsen.
Gustaf Olofsson
Örebro län. Södra valkretsen.
Gust. Ad. Eklund
Örebro län. Södra valkretsen.
Olof Nilsson
Örebro län. Norra valkretsen.
Edv. Uddenberg
Örebro län. Södra valkretsen.
Viktor Larsson
Västmanlands län. Östra valkretsen.
Axel Lundblad Alfred Bolander Adolf Janson
Västmanlands län. Östra valkretsen. Västmanlands län. Östra valkretsen. Västmanlands län. Västra valkretsen.
Västmanlands län. Västra valkretsen.
Sam. Söderberg
Kopparbergs län. Östra valkretsen.
Joh. Ström
Kopparbergs län. Västra valkretsen.
Rikard Eronn
Kopparbergs län. Norra valkretsen.
Albert Zander
Västmanlands län. Västra valkretsen.
C. R. Jansson
Kopparbergs län. Östra valkretsen.
Bernh. Eriksson
Kopparbergs län. Västra valkretsen.
Öl. Olsson
Gävleborgs län. Gästriklands valkrets.
Axel Gylfe
Kopparbergs län. Östra valkretsen.
L. J. Hagman
Kopparbergs län. Västra valkretsen.
Per Tysk
Kopparbergs län. Norra valkretsen.
Fabian Månsson
Gävleborgs län. Gästriklands valkrets.
E. A. Leksell A. J. Andersson
Gävleborgs län. Gästriklands valkrets. Gävleborgs län. Gästriklands valkrets.
Jonas Jonsson
Gävleborgs län. Hälsinglands södra
valkrets.
Ernst Lindley Aug. Sävström
Gävleborgs läa. Hälsinglands södra Gävleborgs län. Hälsinglands södra
valkrets. valkrets.
Johan Ericsson
Gävleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.
Per Norm
O. W. Edbom
Gävleborgs län. Hälsinglands norra Gävleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets. valkrets.
Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.
C. A. Svensson
Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.
Joh. Zelahn
Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.
Verner Hedlund
Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.
C. O. Johansson
Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.
Fritz Kaijser
Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.
J. R. Sundström
Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.
Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.
C. J. Öberg Emil Mobil i Dombäcksmark
Västernorrlands län. Ångerman- Västernorrlands län. Ångermanlands
norra valkrets. lands norra valkrets.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 15 samt. 1 avd. 1 höft. 12
(Riksdagsbeslutet.)
90
Riksdagsbeslutet 1917.
G. F. Lundgren
Västernorrlands län. Ångermanlands
norra valkrets.
Johan Olofsson
Jämtlands län. Norra valkretsen.
Ad. Wiklund
Västerbottens län. Södra valkretsen.
W. Bäckström
Västerbottens län. Södra valkretsen.
Carl Lindmark
Västerbottens län. Norra valkretsen.
Norrbottens län. Södra valkretsen.
Ing. Bergman
Jämtlands län. Södra valkretsen.
Karl Karlsson
Jämtlands län. Norra valkretsen.
E. F. Hellberg
Västerbottens län. Södra valkretsen.
Ant. Wikström
Västerbottens län. Norra valkretsen.
Linus Lundström
Norrbottens län. Södra valkretsen.
Norrbottens län. Norra valkretsen.
Christian Ericson
Jämtlands län. Södra valkretsen.
Nils Olsson
Jämtlands län. Norra valkretsen.
J. Rehn
Västerbottens län. Södra valkretsen.
Olof Jonsson
Västerbottens län. Norra valkretseu.
Ernst Hage
Norrbottens län. Södra valkretsen.
O. E. Holm
Norrbottens län. Norra valkretsen.
O. W. Stenudd
Norrbottens län. Norra valkretsen.
Riksdagsbeslut 1917.
91
INNEHÅLL.
Sid.
Ingressen.................. 1
§ 1. Ang. utsträckning av andra kammarens
funktionstid............. 1
§ 2. Ang. reglering av riksdagsmännens arvoden
................. 3
§ 3. Ang. förslag med anledning av Kung!.
Maj:ts proposition nr 170 till ändrad lydelse
av §§ 16 och 26 riksdagsordningen
samt § 1 4:o och § 2 4:o tryckfrihetsförordningen
............. 4
§ 4. Ang. förslag till ändrad lydelse av § 26
mom. b) riksdagsordningen...... 6
§ 5. Ang. förslag till ändrad lydelse av § 26
mom. c) riksdagsordningen...... 6
§ 6. Ang. förslag till ändrad lydelse av §§ 42
och 53 regeringsformen samt § 2, § 37
mom. 1, § 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55
och § 58 riksdagsordningen...... 6
5 7. Ang. lag om ändrad lydelse av 5 § i
stadgan den 26 maj 1909 om val till riksdagens
utskott............ 9
§ 8. Ang. förslag till ändrad lydelse av §§ 4,
5, 6 och 15 regeringsformen, §§ 6, 10, 20,
32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen samt
§ 1 4:o tryckfrihetsförordningen .... 9
§ 9. Ang. förslag med anledning av Kungl.
Majrts proposition nr 368 till ändrad lydelse
av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen 12
§ 10. Ang. förslag med anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 262 till ändrad lydelse
av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen 13
§ 11. Ang. förslag med anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 286 till ändrad lydelse
av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen 14
§ 12. Ang. förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o
tryckfrihetsförordningen........ 15
§ 13. Ang. ändrad lydelse av 18 § 7 och 49
punkterna i lagen om val till riksdagen
§ 14. Rörande förslag till lag ang. beräknande
av röstvärdet enligt kommunalförfattningarna
för skattskyldig, vars beskattningsbara
inkomst blivit vid bevillningstaxeringen
år 1917 av viss anledning nedsatt
§ 15. Ang. ifrågasatt sammanförande av kommunala
val till färre valkampanjer . .
§ 16. Ang. det kommunala utskyldsstreckets
begränsning ..............
§ 17. Ang. förslag till lagar om ändrad lydelse
av § 23 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 m. m.
§ 18. I fråga om meddelande av föreskrift ang.
beredning av vissa till avgörande å kommunalstämma
förekommande ärenden . .
§ 19. Ang. ändring av § 24 i kungl. förordningen
om landsting den 21 mars 1862 .
§ 20. Rörande dels lag ang. ändrad lydelse av
§ 24 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars
1862 m. m., dels lag ang. ändrad lydelse
av § 13 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 m. m.
§ 21. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av 3 § i lagen den 15 maj 1903 ang.
folkskoleväsendet i Stockholm.....
§ 22. Ang. beredande av medel till bestridande
av kostnader för tryggande av rikets
neutralitet..............
§ 23. Ang. anvisande av medel till täckande av
kostnader för tryggande av rikets neutralitet
år 1917 ............
§ 24. Ang. kreditivsummorna........
Sid.
16
16
16
16
16
17
17
17
18
18
19
21
92
§ 25.
§ 26.
§ 27.
§ 28.
§ 29.
§ 30.
§ 31.
§ 32.
§ 33.
§ 34.
§ 35.
§ 36.
§ 37.
§ 38.
§ 39.
§ 40.
§ 41.
Riksdagsbeslutet 1917.
Sid.
Ang. förfogande av medel att i fall av
behov tagas i anspråk å tid, då till följd
av riksdagens fortvaro de i § 63 regeringsformen
omförmälda kreditiv icke få
lyftas................ 21
Ang. anvisande av medel till åtgärder i
prisreglerande syfte.......... 21
Ang. anvisande av medel för beredande
av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor
.............. 22
Ang. understöd för uppförande av bostadshus
med smålägenheter...... 22
I avseende å statsregleringen och rörande
med statsverket gemenskap ägande ämnen 22
Ang. statsregleringen......... 35
Ang. dispositionen av besparingarna å
huvudtitlarna............. 37
Ang. utbetalning av de riksdags- och revisionskostnader,
som utgå enligt riksstatens
och riksgäldskontorets reglemente 37
Ang. bestridande av på riksdagens beslut
grundade riksdagskostnader samt sådana
av riksdag föranledda utgifter, som av
Kungl. Maj:t förskottsvis anvisats till utbetalning
å statskontoret........ 37
Ang. sättet för betalning av räntor å
statsskulden m. m., utgifter för kapitalökning
och avbetalning av statsskulden 37 i
Ang. av riksdagen beslutade, å riksgälds -
kontoret anvisade utgifter för år 1918 . 37 [
Ang. sättet för gäldandet av å riksgälds
kontoret
anvisade utgifter....... 39
Ang. anslaget till allmänna järn vägslånefonden
och fonden för bibanor i västra
delarna av riket........... 39
Ang. krigstidstillägg och krigstidshjälp
under år 1917 åt befattningshavare i statens
tjänst.............. 40
Ang. krigstidstillägg och krigstidshjälp
åt befattningshavare hos riksdagen och i
dess verk m. fl............. 41
Ang. krigstidstillägg och krigstidshjälp
åt befattningshavare vid riksbanken m. fl. 41
Ang. krigstidshjälp åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst............ 41
Sid.
§ 42. Ang. krigstidshjälp under år 1917 åt
vissa f. d. befattningshavare i statens
tj änst................ 42
§ 43, Ang. krigstidshjälp under år 1917 åt pensionerade
lärare och lärarinnor vid folkskolor
och småskolor m. fl....... 43
§ 44. Ang. krigstidshjälp åt pensionsberättigade
änkor och barn efter delägare i prästerskapets
änke- och pupillkassa ... 43
§ 45. Ang. krigstidshjälp åt pensionsberättigade
änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa ... 43
§ 46. Om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs
familj, som fullgör tjänstgöring
till rikets försvar m. m......... 44
§ 47. Ang. understöd i vissa fall åt värnpliktigs
hustru och barn...... 44
§ 48. Ang. höjning av penningebidraget till
värnpliktiga, som utkallas till tryggande
av rikets neutralitet........ 44
§ 49. Ang. omorganisation av och lönereglering
för överintendentsämbetet samt ang. länsarkitekter
m. m........... . 45
§ 50. Ang. beredande av lokal för byggnadsstyrelsen
m. m............. 45
§ 51. Ang. förslag till reglering av löneförhållanden
m. m. för vaktmästare och med
dem jämförliga befattningshavare .... 46
§ 52. Ang. omorganisation av fögderiförvaltningen
och lönereglering för tjänstemännen
därstädes............ 46
§ 53. Ang. förslag till lag om överflyttande å
landsfiskal av kronofogde åliggande bestyr
m. m............... 48
§ 54. Ang. ändrad lydelse av § 7 i förordningen
den 2 juni 1911 ang. grunderna och
sättet för markegångsprisens bestämmande
m. m................ 48
§ 55. Ang. ändrad lydelse av 4, 34, 35, 44, 45,
50, 52, 55, 63, 64, 70 och 80 §§ i lagen
den 23 okt. 1891 ang. väghållningsbesvä
-
rets utgörande på landet....... 48
§ 56. Ang. reglering av löneförhållanden m. m.
vid statsdepartementen........ 48
§ 57. Ang. anslag till försäkringsrådet m. m. . 50
§ 58. Ang. förslag till lag om försäkringsrådet
................. 50
Riksdagsbeslutet 1017.
§ 59. Rörande förordning ang. uppbörd av avgifter
för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämte lagen om försäkring för
olycksfall i arbete..........
§ 60. Ang. ersättning åt postsparbanken för
dess bestyr med uppbörd och utbetalningar
m. m. för riksförsäkringsanstalten .
§ 61. Ang. ändring av 4 § i lagen den 8 juni
1915 om övergångsbestämmelser i anledning
av lagen den 30 juni 1913 om allmän
pensionsförsäkring........
§ 62. Ang. ifrågasatt ändring av 6 § i lagen
den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring
..............
§ 63. Ang. lag om ändrad lydelse av 7 och 34
§§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän
pensionsförsäkring..........
§ 64. Ang. ändring av 16 § i lagen den 30 juni
1913 om allmän pensionsförsäkring . . .
§ 65. I fråga om viss pensionering av hos staten
anställd extra personal......
§ 66. Om ändrad lydelse av § 19 mom. 4 och
§ 34 mom. 2 värnpliktslagen den 17 september
1914.............
§ 67. Ang. anvisande av medel för bestridande
av kostnader för utbildning av landstorms
befäl
m. m..............
§ 68. Ang. förslag dels till lag om landstormsprövning
åren 1919—1927 samt utbildning
af officerare, nnderbefäl och fackmän
vid landstormen under åren 1920—
1928, dels ock till lag om skyldighet för
vissa värnpliktiga att under år 1917 undergå
landstormsprövning och befäls- eller
annan särskild utbildning vid landstormen
§ 69. Ang. förslag till lag om fastighetsbildning
i stad m. m..............
§ 70. Ang. anslag till bestridande av kostnader
för första uppläggandet av fastighetsregister
för städer och vissa därmed jämförliga
samhällen............
§ 71. Ang. förslag till lag om fortsatt tillämpning
av lagen den 17 april 1916 ang.
vissa utfästelser rörande införsel och utförsel
av varor m. m..........
93
.Sid.
j § 72. Rörande lag om fortsatt tillämpning av
lagen den 17 april 1916 ang. vissa utfästelser
rörande införsel och utförsel av
varor m. m.............. 54
§ 73. Ang. särskilda avdrag vid 1917 årB taxering
till bevillning för inkomst samt till
inkomst- och förmögenhetsskatt .... 54
§ 74. Ang. förslag till förordning om extra inkomst-
och förmögenhetsskatt för år 1918
m. m................. 54
§ 75. Ang. vissa ändringar i förordningen den
19 november 1914 ang. stämpelavgiften 54
§ 76. Ang. ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen
den 6 november 1908 ang. en
särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper............ 55
§ 77. Ang. förordning om ändrad lydelse av 3 §
3 mom. i förordningen den 6 november 1908
ang. en särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper......... 56
§ 78. Ang. förslag till ändrad lydelse av 8 och
12 §§ i gällande förordning om krigskon
junkturskatt.
............ 56
§ 79. Ang. förordning om tonnageavgift ... 56
§ 80. Ang. förordning om rätt att vid taxering
för inkomst åtnjuta avdrag för erlagd tonnageavgift
.............. 56
§ 81. Ang. ändrad lydelse av rubrikerna nr 65,
144, 164, 187, 188, 190, 609, 610, 624,
625, 626, 627, 628 och 629 i gällande
tulltaxa m. m............. 57
§ 82. Ang. ändring i § 12 i förordningen med
tulltaxa för inkommande varor..... 57
§ 83. Ang. förändring av tullsatserna å socker
samt om ändrad lydelse av § 13 mom. 1
i förordningen med tulltaxa för inkom
-
mande varor den 9 juni 1911..... 57
§ 84. Ang. förslag till ändrad lydelse av rubrikerna
nr 192 och 193 för maltdrycker och
mjöd i gällande tulltaxa........ 58
§ 85. Ang. upphävande av tullsatsema å papper 58
§ 86. Ang. upphävande av tullen å galoscher . 58
§ 87. Ang. upphävande av tullen å bananer . 58
§ 88. Ang. utsträckning av tiden för tullfri di
sposition
av tullpliktiga ntställningsföremål,
stim införts till Baltiska ntställningen
i Malmö år 1914......... 58
Sid.
50
50
51
51
51
Öl
51
52
52
52
52
53
53
94
Riksdagsbeslutet 1917.
§ 89. Ang. viss nedsättning i sockerskatten . .
§ 90. Börande förordning om ändrad lydelse av
6, 9, 11, 18, 19, 20, 25 och 30 §§ i förordningen
den 11 oktober 1907 ang. beskattning
av socker ..........
§ 91. Rörande ändring i 12 § av förordningen
ang. tillverkning av brännvin.....
§ 92. Ang. förordning om visst undantag från
tillämpningen av stadgandet i 13 § 4 mom.
i förordningen den 11 oktober 1907 ang.
tillverkning av brännvin in. m. ....
§ 93. Ang. förordning om tillägg till 9 och 10
§§ samt om ändrad lydelse av 14 § 2 mom.,
15 § 2 mom. och 16 § 6 mom. i förordningen
den 9 juni 1905 ang. försäljning
av brännvin.............
§ 94. Börande förordning m undantag från tilllämpningen
av förordningen den 25 juli
1912 ang. särskild skatt å majs, utländsk
potatis samt maniokarot och andra väsentligen
lika stärkelserika, tnllfria utländska
ämnen, använda vid tillverkning av
stärkelse ..............
§ 95. Ang. förslag till förordning om ändrad
lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5,8
och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen
den 7 augusti 1907 ang. tillverkning
och beskattning av maltdrycker
m. m.................
§ 96. Ang. förordning om fortsatt tillämpning
under år 1918 av förordningen om spiri
tnosaaccis.
.............
§ 97. Ang. bemyndigande för Kung! Maj:t att
besluta i fråga om vissa postavgifter . .
§ 98. Ang. tillfällig höjning av postavgifterna .
§ 99. Ang. vissa ändrade bestämmelser rörande
den inrikes postutväxlingen......
§ 100. Ang. beräkning av bevillningarna för år
1918.................
§ 101. Ang. förordning om ändrad lydelse av
19 §, 49 § 2 mom. och 57 § i förordningen
den 19 november 1914 om arvsskatt
och skatt för gåva..........
§ 102. Ang. förordning om ändrad lydelse av §
13, § 16 mom. 1, § 17 och § 19 mom. 3
i förordningen om frihamn den 15 november
1907 ...............
Sid.
59
59
59
59
60
60 i
60
61
61
61
62
62
63
63 j
§ 103.
§ 104.
§ 105.
§ 106.
§ 107.
§ 108.
§ 109.
§ no.
§ in.
§ 112.
§ 113.
§ 114.
§ 115.
§ H6.
§ 117.
Ang. brännvins- samt vin- och ölhanhandelns
ordnande ävensom i samband
därmed stående frågor........ 63
Ang. rätten att till avsalu förskära vin
med brännvin............ 64
Ang. indragning av förste kontrollörsbefattningarna
vid råsockerfabrikerna
mm................. 65
Ang. rätt för Konungen att i vissa fall
inställa tillämpningen av 10 § andra
stycket i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om
rikets mynt den 30 maj 1873 ..... 65
Ang. ändrad lydelse av vissa paragrafer
i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 65
Ang. en kraftigare reglerande verksamsamhet
från statens sida på den inhemska
penningemarknaden, ev. genom eu
särskild statsbank.......... 65
Ang. lag om visst undantag från tilllämpning
av 49 § 1 mom. och 165 §
1 mom. lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse
............... 66
Ang. lag om ändrad lydelse av 4 och 5
§§ i lagen den 18 september 1903 ang.
solidariskt bankbolags, bankaktiebolags
och sparbanks konkurs........ 66
Ang. förslag till lag, innefattande tillfälligt
undantag från gällande inskränkningar
i rätten att använda sparbanks
vinst................ 66
Ang. skyldighet för penningförvaltande
verk och inrättningar m. fl. att i vissa
fall anlita riksbanken........ 66
Ang. viss ändring i gällande instruktion
för statens ombud i enskilda järnvägsbolags
revision........... 66
Börande förslag till lag om ändrad lydelse
av 5 och 7 §§ i lagen den 11 okt.
1907 ang. civila tjänstinnehavares rätt
till pension............. 67
Ang. grunder för kvinnas utnämning och
befordran till rektor vid kvinnligt folk
skoleseminarium.
.......... 67
Ang. bankovinsten.......... 67
Med överlämnande av bankoreglementet
................. 67
Riksdagsbeslutet 1017.
95
§ 118. Ang. överlämnande av reglemente för
riksgäldskontoret..........
§ 119. Ang. förslag till lag om allmän tjänsteplikt
................
§ 120. Ang. förslag till lag om ändring i vissa
delar av lagen den 1 juni 1898 om de
svenska lapparnas rätt till renbete i
Sverige...............
§ 121. Ang. förslag till lag om förfogande över
viss egendom under utomordentliga, av
krig föranledda förhållanden samt ang.
tillämpning under viss tid av samma
lagstiftning.............
§ 122. Ang. förslag till lag med vissa bestämmelser
mot oskäliga pris under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden
.................
§ 123. Rörande lag ang. fortsatt tillämpning
av lagen den 30 maj 1916 om fastställande
av högsta pris å vissa varor vid
krig, krigsfara och andra utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden m. m.
§ 124. Ang. förslag till lag med viss föreskrift
ang. handel med varor, för vilka bestämts
högsta pris.............
§ 125. Ang. förslag till lag om förbud i vissa
fall mot överlåtelse av fartyg eller andel
däri eller upplåtelse av fartyg, så
ock mot förvärv av aktier i aktiebolag,
som äger fartyg eller andel däri . . .
§ 126. Ang. förslag till lag om förbud i vissa
fall mot fortskaffande av gods med
svenskt fartyg mellan utrikes orter . .
§ 127. Ang. lag med särskild bestämmelse att
tills vidare gälla i fråga om skydd för
vissa främmande patent.......
§ 128. Ang. förslag till lag om barn utom äktenskap
m. m.............
§ 129. Ang. förslag till lag med vissa bestämmelser
mot oskälig hyresstegring m. m.
§ 130. Ang. förslag till lag om expropriation
m. m................
§ 131. Ang. förslag till lag om expropriation
m. m.................
§ 132. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906
ang. förhud i vissa fäll för bolag och
Sid.
67
68
68
68
69
69
69
§ 133.
§ 134.
§ 135.
§ 136.
§ 137.
§ 138.
§ 139.
§ 140.
§ 141.
§ 142.
I
69! § 143.
I § 144.
69
70
70
71
71
72
§ 145.
§ 146.
§ 147.
§ 148.
§ 149.
§ 150.
förening att förvärva läst egendom
m. m.................
Ang. ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen
den 4 maj 1906 ang. förbud i vissa
fall för bolag och förening att förvärva
fast egendom m. m...........
Ang. ändrad lydelse av 1 § i lagen om
servitut den 14 juni 1907 .......
Ang. lag om inskränkning i inmutnings
rätten.
...............
Ang. lag om ändringar i och tillägg till
lagen den 28 maj 1886 om eftersökande
och bearbetande av stenkolsfyndigheter
Rörande förordning ang. förbud i vissa
fall mot användande av vilseledande
varubeteckningar vid handel med födoämnen
...............
Ang. vidtagande av lagstiftningsåtgärder
till förstärkt skydd gent emot för samhället
farliga återfallsförbrytare ....
Ang. ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen
m. m..............
Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av 20 kap. 2 § samt 24 kap. 3 § strafflagen
................
Ang. utredning om utvidgning av begreppet
straffbart djurplågeri.....
Ang. lag om fullständigande av straffregistret
..............
Ang, ifrågasatt ändring i 65 § utsök
ningslagen.
............
Ang. stämningsmäns behörighet, sättet
för delgivning genom stämningsmän
samt ersättning till vittne vid utmät
ningsförrättning.
..........
Ang. särskilda förslag till lag om ändrad
lydelse av 1 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken
m. m...........
Ang. förslag till ändrad lydelse av 30
kap. 11 § rättegångsbalken......
Ang. utredning rörande ändring uti vissa
bestämmelser ang. rättegångsbiträde åt
häktad ...............
Ang. lag om försäkringsrörelse m. m. .
Ang. lag om ändring i vissa delar av
sjölagen...............
Ang. förslag till ändring i 103 § sjölagen
Sid
72
72
7;''.
73
74
74
74
74
74
74
<0
75
75
76
76
76
96
Riksdagsbeslutet 1917.
Sid.
§ 151. Ang. lag om ändrad lydelse av 2 § 14:o)
i lagen om Kung!. Majas regeringsrätt 76
§ 152. Ang. ändrad lydelse av 6 § lagen om
kyrkofond den 9 december 1910 .... 77
§ 153. Rörande förslag om upphävande av förordningen
den 4 maj 1855 ang. vissa
föreskrifter till kyrkotuktens upprätthål
hållande.
............. 77
§ 154. Rörande förslag till stadga ang. hotell
och
pensionatrörelse......... 77
§ 155. Ang. skydd mot olovligt tillägnande av
kottar från växande träd å annans mark 77
§ 156. Rörande förslag till lag om ändrad lydelse
av 3 § lagen den 13 juni 1908 ang.
barnmorska............. 77
§ 157. Ang. lag om fort att tillämpning av
lagen den 3 juni 1915 om eftergift vid
krig eller krigsfara från vissa bestämmelser
om arbetstid för minderåriga och
kvinnor............... 78
§ 158. Ang. ersättning till kronoombud vid
vissa ecklesiastika boställssyner .... 78
§ 159. Ang. ströängars utbytande mot annan
mark................ 78
§ 160. Ang. förordning om ändrad lydelse av
Sid.
18, 33 och 59 §§ i stadgan om skjutsväsendet
den 22 juni 1911...... 78
§ 161. Ang. åtskilliga på grund av § 89 regeringsformen
väckta frågor...... 78
§ 162. Ang. val av särskilda deputerade jämlikt
54 § regeringsformen och 50 §
riksdagsordningen . . ........ 80
§ 163. Ang. val av tre deputerade att, jämlikt
§ 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen,
med Konungen överlägga . . 80
§ 164. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken
............... 80
§ 165. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riks
gäldskontoret.
........... 80
§ 166. Ang. val av riksdagens justitieombudsman
och hans efterträdare...... 81
§ 167. Ang. val av riksdagens militieombuds
man
och hans efterträdare...... 81
§ 168. Ang. val av fullmäktige i riksbanken och
riksgäldskontoret ävensom suppleanter
för desse.............. 81
§ 169. Ang. val av fem deputerade att, jämlikt
§ 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen,
med Konungen överlägga . . 81
Slutmeningen................ 81
Stockholm 1917.
Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.
172954