Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1915:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 januari och slutade den 29 maj 1915.

Vi efterst rivna, svenska Folkets valda ombud, göra veterlig!: att, på
grund av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 15 sistlidne
januari, under Hans Maj:t Konung Gustaf V:s åttonde regeringsår,
oss här i Stockholm infunnit.

Efter att över vart arbete hava nedkallat Guds välsignelse, hava vi
den 16 i nämnda månad å rikssalen sammanträtt och fått emottaga berättelse
om vad sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig
tilldragit ävensom Kung! Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behov; och hava vi, efter föregångna överläggningar dels om
de ämnen, i vilka Kung! Maj:t till oss avlåtit propositioner eller skrivelser,
dels ock rörande frågor, som blivit hos riksdagen väckta, stannat
uti följande beslut.

§ 1.

Vid företagen prövning av det utav Kungl. Maj:t framställda, till slutligt
avgörande vid innevarande riksdag vilande förslag till ändrad lydelse av § 20
regeringsformen hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Magt den 5
mars, antagit samma förslag; i följd varav nämnda § erhållit följande''lydelse,
nämligen

Regeringsformen.

§ 20.

De mål, som från krigsdomstolarna dragas under Konungens prövning,
skola uti högsta domstolen företagas och avgöras. Tvenne militärpersoner av
högre grad, dem Konungen härtill utser och förordnar, böra med domare jäv och
ansvar, och utan särskilt arvode, sadana mal i högsta domstolen övervara och
däröver rösta, dock må domarenas antal icke överstiga åtta.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 saml. 1 avd. 1 käft. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1915.

§ 2.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kung!. Maj:t den 5 mars hava vi
vid företagen slutlig prövning av de i anledning av avlåtna propositioner såsom
vilande antagna förslag till ändrad lydelse av

1) § 2 4:o och § 3 10:o tryckfrihetsförordningen, och

2) § 72 regeringsformen,

godkänt och antagit samma förslag.

I följd härav hava nämnda grundlagsstadganden erhållit följande ändrade
lydelse nämligen

1) § 2 4:o och § 3 10:o tryckfrihetsförordningen.

Tryckfrihetsförordningen.

§3.

4:o) I grund---som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll---uppenbara.

Att ej några--— femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner för krigsmakten, planer för dess sammandragning
eller verksamhet under krigstid eller vid krigsfara ävensom sådana handlingar angående
omfattningen, beskaffenheten och belägenheten av dess mobiliseringsförråd
och mobiliseringsutrustning samt sådana kartor, ritningar, avbildningar och beskrivningar
angående rikets fästningsverk, örlogsstationer och varv, militära positioner,
minförsvar, annan för krigsbruk avsedd materiells tekniska byggnad och
beskaffenhet, kommunikations- och förbindelseleder, experiment och uppfinningar,
vilkas offentliggörande kan medföra våda för rikets säkerhet eller uppenbart kan
skada dess försvar, ej må utan Konungens särskilda tillstånd utlämnas, sedan
Konungen i statsrådet fattat beslut, att dessa handlingar skola hållas hemliga;
dock att härigenom konstitutionsutskottets, statsutskottets och statsrevisorernas
rätt ej inskränkes. Den, som i tryck offentliggör sådan handling, straffes, där
honom veterligt är, att den bör hemlighållas, efter allmän lag, om gärningen är
i den med straff belagd, men eljest med fängelse från och med en månad till
och med två år eller i ringare fall med böter från och med trettiotre riksdaler
sexton skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar, och
skriften konfiskeras.

Att, där underrätt vid handläggning av mål låtit åhörarna avträda på
den grund att i händelse av rättegångens offentlighet något kunnat uppenbaras,
som med hänsyn till rikets säkerhet bör hållas hemligt för främmande makt, pro -

Riksdagsbeslutet 1915.

tokoll över sådan handläggning samt därvid till underrätten ingivna handlingar
i målet så ock högre rätts protokoll i samma mål och däri efter meddelande av
underrättens utslag inkomna handlingar ej må, utan särskilt tillstånd av vederbörande
rätt, utlämnas innan målet blivit skilt från rättens handläggning; och
må, i den mån rätten finner protokoll eller handling i målet ej heller efter avslutad
handläggning kunna utlämnas utan våda för rikets säkerhet och förty däremot
vid handläggningens avslutande meddelar förbud, utlämnande ej utan Konungens
särskilda tillstånd äga rum före femtio år efter det slutligt beslut i målet
givits. Dock göres härigenom ej inskränkning i parts rätt att utbekomma protokoll
och erhålla del av handlingarna i målet. Över rättens beslut, huruvida protokoll
eller handling må utlämnas, vare klagan ej tillåten. Utgiver part eller
annan, med vetskap om att protokoll eller handling enligt vad nu är sagt bör
hemlighållas, utan Konungens särskilda tillstånd protokollet eller handlingen i
tryck, straffes efter allmän lag, om gärningen är i den med straff belagd, men
eljest med fängelse från och med eu månad till och med två år eller i ringare
fall med böter från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med
trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

Att, i vad---femtio riksdaler.

Det skall ock--- — sexton skillingar.

Att protokoll---sexton skillingar.

Att ingen--— sexton skillingar.

Att utdrag---femtio riksdaler.

Att uppgifter, som skattskyldiga till ledning för egen taxering avlämna
till beskattningsmyndigheter, samt deklarationer, som till ledning för beräknande
av arvsskatt eller skatt för gåva avgivas till vederbörande myndigheter, ej må
utlämnas till andra än dem, som enligt skatteförfattningarna äga taga del av
samma uppgifter eller deklarationer. Den häremot bryter, så ock den, som i tryck
offentliggör dylik uppgift eller deklaration, vilken obehörigen utlämnats, böte
femtio riksdaler.

Att för officiell---trehundra riksdaler.

Att de från---femtio riksdaler.

Att ansökning — — —• femtio riksdaler.

Att sådant —---huvudsaken.

I övrigt---stadgat är.

§ 3-

10:o. Allt kungörande---skriften konfiskeras.

Kungörande i tryck, under krigstid eller vid krigsfara, av sådana underrättelser
om krigsmaktens styrka, ställning eller rörelser eller om andra åtgärder

Riksdagsbeslutet 1915.

eller anstalter för försvaret, vilkas offentliggörande Konungen i statsrådet förbjudit.
Den häremot bryter, straffes efter allmän lag, om gärningen är i den
med straff belagd, men eljest med fängelse från och med en månad till och med
två år eller i ringare fall med böter från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar
till och med trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar, och skriften
konfiskeras.

Utgivande i tryck, i annat fall än ovan i denna lag sägs, av sådana avbildningar
och beskrivningar av rikets fästningsverk och övriga fasta försvarsanstalter,
vilkas offentliggörande kan skada rikets försvar och om vilka det är
utgivaren veterligt, att de böra hemlighållas. Förbrytelsen straffes enligt allmän
lag, och skriften konfiskeras.

2) § 72 regeringsformen.

Regeringsformen,

§ 73.

Riksbanken — —--lag.

Fullmäktige —---skäligt.

Riksbanken allena äger rätt att utgiva sedlar, som för mynt i riket må
erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas av banken med guld efter
deras lydelse; dock att undantag härifrån, där sådant med hänsyn till krig, krigsfara
eller svår penningkris prövas oundgängligen nödigt, må för viss tid medgivas
av Konungen och riksdagen samfällt eller, om riksdagen ej är samlad, av
Konungen på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl
med fullmäktige i riksgäldskontor et. Dylikt av Konungen mellan riksdagarna
lämnat medgivande skall, därest detsamma icke varder av nästföljande riksdag
inom tjugu dagar från riksdagens början gillat, efter utgången av nämnda tid
upphöra att lända till efterrättelse.

§ 3.

Sedan vi i anledning av utav Kung! Maj:t avlåten proposition antagit såsom
vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 96—102 och 110 regeringsformen, § 42, 2
och § 68 riksdagsordningen samt § 4 5:o tryckfrihetsförordningen, hava vi vid
företagen slutlig prövning av samma förslag, enligt vad vår skrivelse till Kung].
Maj:t den 8 april utvisar, för vår del godkänt och antagit desamma med följande
lydelse nämligen:

Riksdagsbeslutet 1915.

Regeringsformen.

§ 96.

Varje lagtima riksdag skall förordna två för lagkunskap och utmärkt redlighet
kända män, den ene såsom justitieombudsman och den andre såsom militieombudsman,
att i egenskap av riksdagens ombud, efter den instruktion riksdagen
för vardera utfärdat, hava tillsyn över lagars och författningars efterlevnad, militieombudsmannen
i vad de skola tillämpas vid krigsdomstolarna samt av ämbetsoch
tjänstemän med avlöning från de till försvarsväsendet anslagna medel och
justitieombudsmannen i vad de eljest skola vid domstolarna samt av ämhets- och
tjänstemän tillämpas, ävensom att enligt den fördelning nu är sagd vid vederbörliga
domstolar i laga ordning tilltala dem, som uti sina ämbetens utövning av
våld, mannamån eller annan orsak någon olaglighet begått eller underlåtit att
sina ämbetsplikter behörigen fullgöra. Ombudsmännen vare i all måtto underkastade
samma ansvar och plikt, som allmän lag och rättegångsordning för aktörer
utstaka.

§ 97.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen, som, så länge de sina ämbeten
innehava, skola i alla avseenden anses lika med Konungens justitiekansler,
väljas på sätt riksdagsordningen stadgar; och bör därvid jämväl för en var av
dessa riksdagens ombudsmän utses en man av de egenskaper, som hos ombudsmannen
erfordras, att honom efterträda, ifall han, innan nästföljande lagtima riksdag
anställt nytt val av ombudsman, skulle med döden avgå, samt att utöva ämbetet
under den tid, ombudsmannen kan vara av svår sjukdom eller annat laga
förfall därifrån hindrad.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen eller militieombudsmannen, under det riksdag
är församlad, avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, skall
riksdagen i ämbetet genast insätta den man, som blivit till efterträdare utsedd.
Skulle ombudsmans utsedde efterträdare, under riksdag, avsäga sig det erhållna
förtroendet eller i ombudsmansämbetet insättas eller med döden avgå, utväljes, på
ovan stadgade sätt, en annan behörig man i hans ställe. Inträffar något av dessa
fall emellan riksdagarna, skall riksdagens rätt härutinnan genom de av riksdagen
valde fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret utövas.

§ 99.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen må, en var när han för
sitt ämbetes utövning det nödigt anser, kunna övervara högsta domstolens, rege -

Riksdagsbeslutet 1915.

ringsrättens, nedre justitierevisionens, hovrätternas, kollegiernas eller i dessas ställe
inrättade verks, och alla lägre domstolars överläggningar och beslut, dock utan
rättighet att sin mening därvid yttra, samt äga tillgång till alla domstolars, kollegiers
och ämbetsverks protokoll och handlingar. Körningens ämbetsmän i allmänhet
vare skyldige att lämna justitieombudsmannen och militieombudsmannen
laglig handräckning, samt alla fiskaler, att medelst aktioners utförande en var av
dem biträda, då han det äskar.

§ 100.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen åligge att, var för sig, till
varje lagtima riksdag avlämna redogörelse för förvaltningen av de dem förtrodda
ämbeten samt däruti, en var med avseende på det område, som genom 96 § är
bestämt för hans ämbetsutövning, utreda lagskipningens tillstånd i riket, anmärka
lagarnas och författningarnas brister och uppgiva förslag till deras förbättring.

§ ioi•

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens högsta
domstol eller av dess ledamöter en eller flere funnes hava av egennytta, vrång
visa eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom någon, emot tydlig lag och
sakens utredda och behörigen styrkta förhållande, mistat eller kunnat mista liv,
personlig frihet, ära och egendom, eller regeringsrätten eller en eller flere av dess
ledamöter funnes hava vid prövning av besvärsmål lätit sådant förhållande komma
sig till last, vare justitieombudsmannen eller, om målet från krigsdomstol kommit
under högsta domstolens prövning, militieombudsmannen pliktig, ävensom Konungens
justitiekansler berättigad, att vid den rikets domstol, som här nedanföre
bestämmes, den felaktige under tilltal ställa, samt till ansvar efter rikets lag
befordra.

§ 102.

Denna domstol, som riksrätt kallas, skall i sådant fall bestå av presidenten
uti Konungens och rikets Svea hovrätt, vilken däruti före ordet, presidenterna
uti alla rikets kollegier, vid tilltal emot högsta domstolen fyra de äldsta regeringsråd,
men, när regeringsrätten är tilltalad, fyra de äldsta justitieråd, ävensom,
i båda fallen, högste befälhavaren över de i huvudstaden tjänstgörande trupper,
högste närvarande befälhavaren för den vid huvudstaden förlagda delen av flottan,
tvenne de äldsta råd i Svea hovrätt och det äldsta råd i varje av rikets kollegier.
Då justitiekansleren, justitieombudsmannen eller militieombudsmannen finner sig
befogad att högsta domstolen samfällt eller särskilda dess ledamöter inför riksrätten
tilltala, eller justitiekansleren eller justitieombudsmannen att regeringsrätten
samfällt eller särskilda dess ledamöter under sådant tilltal ställa, äske han
hos presidenten i Konungens och rikets Svea hovrätt, såsom riksrättens ordförande,

Riksdagsbeslutet 1915.

laglig kallelse å den eller dem, som skola tilltalas. Presidenten-----

—---i rikets tjänst.

§ no.

Ej må någon riksdagsman under tilltal ställas eller sin frihet berövas för
sina gärningar eller yttranden i denna egenskap, utan att den kammare, till vilken
han hörer, sådant tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti minst fem sjättedelar
av de röstande instämt. Ej heller--------•---beivra låta.

Bliver riksdagsman, medan riksdag samlad är, eller under resa till eller
ifrån riksdagen, när man vet honom i sådant ärende stadd vara, med ord eller
gärning ofredad, galle därom vad angående våld eller förolämpning emot Konungens
ämbetsmän, i eller för ämbete, i allmän lag stadgat är. Samma lag vare,
om riksdagens fullmäktige, revisorer eller justitieombudsman eller militieombudsman,
eller sekreterare eller kanslibetjänte i någon av riksdagens kamrar eller i något
dess utskott, i eller för utövning av sådan befattning, våldföres eller förolämpas.

Riksdagsordningen.

§ 42.

2. Utskottet skall ock granska justitieombudsmannens och militieombudsmannens
avgivna redogörelser, ävensom deras ämbetsdiarier och registratur, samt
med utlåtande däröver till riksdagen inkomma.

§ 08.

Till följd av regeringsformens 9(5 § skall varje lagtima riksdag förordna
två för lagkunskap och utmärkt redlighet kända män, den ene såsom justitieombudsman
och den andre såsom militieombudsman, att i egenskap av riksdagens
ombud hava tillsyn över lagars och författningars efterlevnad av domare, ämbetsoch
tjänstemän samt att inför den riksrätt, som i bemälde grundlags 102 § till
dess inrättning och göromål beskrives, eller vid andra vederbörliga domstolar, i
laga ordning tilltala dem, som i sina ämbetens utövning anses av vald, mannamån
eller annan orsak hava någon olaglighet begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter
behörigen fullgöra.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen, vilkas rättigheter och
åligganden ytterligare så väl i regeringsformen som genom särskild för en var
av dem utfärdad instruktion utstakas, väljas var för sig av fyratioåtta för tillfället
nämnda valmän, av vilka vardera kammaren inom sig utser tjugufyra.
Dessa valmän, vilka böra till valförrättningen sammanträda samma dag, då de
blivit utsedda, och ej må åtskiljas förr än valen äro fulländade, skola först sam -

Riksdagsbeslutet 1915.

fällt, medelst slutna sedlar, var för sig föreslå den man, som de anse böra komma
under omröstning. Falla därvid rösterna till mer än hälften pa en man, är han
behörigen vald. Äro åter rösterna så delade mellan flera, att sådan pluralitet
för någon icke äger rum, anställes ny omröstning med slutna sedlar till antagande
av den, som de flesta rösterna erhållit, eller, om han icke antages, av den, som
näst honom blivit av de flesta ballad o. s. v. Skulle, sedan alla omröstningarna
sålunda försiggått, likväl ingen hava erhållit, den här föreskrivna pluralitet, anställes
ny omröstning över alla dem, som vid den första omröstningen blivit satta
ifråga; skolande den, som erhållit de flesta rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsmannen och militieombudsmannen
utses, och pa enahanda sätt för en var av dessa riksdagens ombudsmän
välja en man av de egenskaper, som hos ombudsmannen erfordras, för
att honom efterträda, ifall han, innan nästa lagtima riksdag anställt nytt val av
ombudsman, skulle med döden avga, samt att utöva ämbetet under den tid
ombudsmannen kan vara av svår sjukdom eller annat laga förfall därifrån
hindrad.

I händelse justitieombudsmannen eller militieombudsmannen, under det riksdag
är församlad, avsäger sig förtroendet, eller med döden avgår, insätter riksdagen
genast i ämbetet den man, som blivit till efterträdare utsedd. Skulle ombudsmans
utsedde efterträdare, under riksdag avsäga sig det erhållna förtroendet
eller i ombudsmansämbetet insättas eller med döden avgå, utväljes pa ovan stadgade
sätt en annan behörig man i hans ställe.

Inträffar något av dessa fall mellan riksdagarna, skall riksdagens rätt
härutinnan genom de av riksdagen valde fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret utövas.

Tryckfrihetsförordningen.

§ *■

5:o. Så snart någon förbrytelse mot denna lag blivit av chefen för justitiedepartementet
hos justitiekanslern anmäld, åligge den sistnämnde, att ofördröjligen
låta förbrytelsen, genom tillförordnad aktor, vid behörig domstol åklaga, och bör
han dessutom, för egen del, genom vederbörande ombud, över tryckfrihetens lagliga
bruk tillbörlig uppsikt hava. Vare likaledes justitieombudmannen och militieombudsmannen
pliktiga att, i avseende på förbrytelser emot denna lag, lämna sin
ämbetsåtgärd, enligt de i instruktionerna, rörande deras befattning med andra
mål, föreskrivna grunder. Enskilt förolämpande äger målsägaren att själv eller
genom ombud åtala.

Riksdagsbeslutet 1915.

§ 4.

På sätt vår skrivelse till Kungi. Maj:t den 17 april utvisar, hava vi vid
företagen slutlig prövning av det utav Kungl. Maj:t framställda, såsom vilande
antagna förslag till ändrad lydelse av §§ 18 och 22 regeringsformen antagit
samma förslag, i följd varav nämnda §§ erhållit följande ändrade lydelse nämligen:

Regeringsformen.

§ 18.

l:o) Regeringsrätten tillkommer det även att, i mål av beskaffenhet att
kunna tillhöra dess slutliga prövning, upptaga och avgöra alla ansökningar, att
Konungen må bryta dom åter, som vunnit laga kraft, eller återställa laga tid,
som försuten är. Alla övriga sådana ansökningar skola av högsta domstolen
avgöras.

2:o) Högsta domstolen äger ock pröva och avgöra ansökan om tillstånd av
Konungen att fullfölja talan i mål, som enligt lag icke utan sådant tillstånd
må dragas under Konungens prövning.

§ 22.

l:o) Uti högsta domstolen kunna ringare mål prövas och avgöras av fem
ledamöter, så ock av fyra, där alla fyra äro om slutet ense. Över viktigare
saker skola minst sju döma. Ej må flera än åtta ledamöter på en gång i prövningen
av något mål deltaga, där ej för vissa fall annorledes förordnas i den
ordning 87 § 1 mom. stadgar. I samma ordning bestämmes, huru många av dom -stolens ledamöter skola deltaga i prövning av ansökan, varom i 18 § 2 mom.
förmäles.

2:o) I regeringsrätten kunna mål prövas och avgöras av fem ledamöter, så
ock av fyra, där tre av dem äro om slutet ense.

§ 5.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 mars tillkännagivit, att vi i
anledning av väckt motion för vår del antagit en i vår skrivelse införd lag om
ändrad lydelse av § 9 i kungl. förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd.

§ 6.

På grund av §§ 62 och 64 regeringsformen hava vi prövat statsverkets behov
och därvid för nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager
bestämt statsverkets utgifter sålunda:

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 saml. 1 avd. 1 käft. 2

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1915.

Verkliga utgifter.

I. Törsta huvudtiteln

II. Ändra »

III. Tredje >

IY. Fjärde »

Y. Femte »

VI. Sjätte »

VII. Sjunde »

VIII. Åttonde

IX. Nionde >

X. Tionde »

Säger

XI.

XII.

XIII.

Räntor å statsskulden in. m. .
Engångskostnader för försvaret

Ordinarie anslag.	Extra anslag.	Summa.
1,345,000		_	_	1,345,000	—
5,423,792	—	843,908	—	6,267,700	—
1,838,781	—	198,819	—	2,037,600	—
58,789,189	—	45,334,511	—	104,123,700	—
24,266,350	—	16,204,250	—	40,470,600	—
13,628,638	—	13,914,562	—	27,543,200	—
24,193,774	—	3,793,426	—	27,987,200	—
33,652,384	—	5,208,716	—	38,861,100	—
8,316,341	—	4,603,959	—	12,925,300	—
6,791,996	—	3,637,740	—	10,429,736	—
178,246,245	—	DS,744,891	—	271,991,186	—
er m. in. . .				1,586,000	—
				33,075,200	—
				29,577,064	—

Utgifter för kapitalökning.

	Att t	ä ck a s av		Summa.
	Lånemedel.	Andra stats inkomster.
XIV. Statens affärsverksamhet . .	31,975,000		5,258,700	_	37,233,700	—
XV. Statens utlåningsfonder . . .	1,500,000	—	680,000	—	2,180,000	—
XVI. Avbetalning å statsskulden . .	—	—	4,839,300	—	4,839,300
XVII. Kostnader för tobaksmono-polet.............	20,200,000	_	—	—	20,200,000	—
Säger	58,675,000	—	10,778,000	—	64,458,000

Summa kronor

386,229,400 —

64,458,000 -400,682,400 —

Till bestridande av nämnda utgifter hava vi beräknat följande

Riksdagsbeslutet 1915.

Inkomster.

A.	Egentliga statsinkomster:
	I. Skatter....................	..... 216,700,000: —
	II. Uppbörd i statens verksamhet........	.... 7,568,600: —	224,268,600	—
B.	Inkomster av statens ‘produktiva fonder:
	I. Statens affärsverksamhet...........	.... 53.615,000: —
	II. Statens aktier................	.... 2,400,000: —
	III. Statens utlåningsfonder (överskott)......	.... 4.088,600: —	60.103,600	—
C.	Andel i riksbankens vinst för år 1914......		8,760,000	—
D.	I anspråk tagna kapitaltillgångar:
	I. Uppkomna av egentliga statsinkomster.....	..... 52,586,200: —
	II. Uppkomna av lånemedel............	..... 1,289,000: —	53,875,200	—
E.	Lånemedel ...................		53,675,000	_

Summa kronorj 400,682.400

§ 7.

Yi hava beslutit, att vid statsreglering^! för nästkommande år de i rikets
ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen
av besparingar å huvudtitlarna fortfarande skola bliva gällande, dock att behållningar,
som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan dessa första
gången tillsättas, skola tillföras statsverkets kassafond.

§ 8.

Med anledning av stadgandet i 63 § regeringsformen hava vi för oförutsedda
händelser anslagit och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisat tvenne särskilda
summor, den ena att vara tillgänglig då Konungen till rikets försvar eller andra
högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröver blivit
inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, den andra att vid infallande
krig av Konungen lyftas sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat,
och bestämt den förra av dessa summor till femton miljoner kronor,
samt den senare eller det så kallade stora kreditivet till likaledes femton miljoner
kronor.

Riksdagsbeslutet 1915.

§ 9.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från anslagen
till riksdags- och revisionskostnader m. ro.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt uttag
i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ io.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom sådana
av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t godkända och
å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd
granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar, statskontoret av riksgäldskontoret
gottgöras.

§ 11.

De anslag, som finnas å riksstaten för år 1916 uppförda under anslagsgrupperna
»räntor å statsskulden m. in.* och »utgifter för kapitalökning, avbetalning å statsskulden»,
och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret
att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken
samt tillgodoföra likvidations- och amortissementsfonden.

§ 12-

På sätt inhämtas av det utav oss fastställda nya reglementet för riksgäldskontoret
skola av riksgäldskontoret upplånas och enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas följande av riksdagen år 1915 beslutade och i riksstaten för år
1916 uppförda anslag:

a) »Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»:

Telegrafverket:

för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende...........kr. 5,800,000: —

Statens järnvägar:

för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar........kr. 1,500,000: —

> inköp av mark, för utvidgning av vissa järnvägsstationer............» 400,000: —

» vissa förändringar vid centralstationen i Stockholm m. m............» 2,000,000;—

» ombyggnad av Malmö statsbangård......................» 1,000,000; —

» ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö.........» 600,000: —

Riksdagsbeslutet 1915.

för anläggning av dubbelspår Norrköping—Mjölby.................kr. 2,150,000:

» anskaffande av ny rullande materiel vid statens järnvägar............> 6.300,000: —•

» fortsättning av statsbanan TJlriksfors—Volgsjön.................. 2.050,000:

» d:o d:o Sveg—Brunflo...................» 2,000,000: —

» anordnande vid Haparanda av järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järnvägsnäten
...................................> 1,000,000: —

Statens vatten fallsverk:

för anläggning av ny farled mellan Vänersborg och Göteborg............kr. 1,000,000: —

» ny fyrbelysning vid farleden mellan Vänersborg och Göteborg..........» 200,000: —

> utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön............» 250,000: —

» tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation..................> 2,500,000: —

> första utbyggnaden av Porjus kraftstation...................» 1,300,000: —

> anordningar för elektrisk uppvärmning av isgrindarna vid Älvkarleby kraftstation » 125,000: —

» anläggning av ångkraftstation för Älvkarleby kraftverk.............» 1,000,000: —

» distributionsanläggningar för statens kraftverk.................» 800,000: —

b) »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsf''onden:

Riksgäldskontoret:

för allmänna järn vägslånefonden.........................kr. 1,500,000: —

c) »Kostnader för införande av tobaksmonopol»:

Statskontoret:

för kostnader för införandet av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket ...... kr. 20,200,000: —

§ 13-

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,
i män av rekvisition, utbetalas "medelst insättning i riksbanken, vad statskontoret
beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp. verks
giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen, jämte bifogande
av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till vederböi''ande verk.

riksgiilcUkoatorets räkenskaper skola dessa medel uppdebiteras å kontot för
riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto för riksstatens vederbörande
utgiftstitel.

§ 14-

Det i reglementet för riksgäldskontoret omförmälda, i riksstaten för år
1916 under »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget
till »allmänna järn vägslånefonden», 1,500,000 kronor äger riksgäldskontoret
att i sina räkenskaper omföra från kontot för riksstatens berörda utgiftstitel till
samma fonds konto. Samtidigt skall beloppet uppdebiteras å kontot för riksstatens
inkomsttitel »Lånemedel».

Riksdagsbeslutet 1915.

§ 15.

I avseende å statsreglering^ och rörande de med statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra under riksdagens lopp avlåtna skrivelser,
såsom vore de i dessa riksdagsbeslut intagna, nämligen:

l:o) av den 19 februari i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under punkt 11 av utgifter för kapitalökning gjorda framställning i
fråga om. anslag för anskaffande av ny rullande materiel vid statens järnvägar;

2:o) av den 26 februari i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 2
angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1916, i vad densamma
innefattar förslag om beviljande av årliga understöd åt vissa personer,
ävensom en i ämnet väckt motion;

3:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 3 angående
fastställande av telegrafverkets stat för driftkostnader för år 1916, i vad
densamma innefattar förslag om beviljande av årliga understöd åt vissa personer;

4:o) av den 10 mars i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under utgifter för kapitalökning punkt 4 gjorda framställning om anslag för
fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende;

5:o) av den 12 mars i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tilläggspension till förre stations karlen vid statens järnvägar O. Lundgren;

6:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angående

årligt understöd åt biträdande postexpeditören Elin Hedvig Carolina Axelsson;

7:o) av den 16 mars i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättande från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar av vissa förskottsvis
utgivna medel;

8:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

utvidgning av ångpanneanläggningen vid Svea trängkårs '' kasernetablissemang
i Örebro;

9:o) av den 19 mars angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
i vad angår jordbruksärendera;

10:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

upplåtelse av vissa kronan tillhöriga områden till Malmbergets municipalsamhälle;

ll:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
upplåtelse av fält till bearbetande av icke inmutnings bara mineralfyndigheter å
kronojord;

12:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor;

13:o) av den 23 mars i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
disponerande av medel för understödjande av arbetslösa tobaksarbetare jämte en i
ämnet väckt motion;

Riksdagsbeslutet 1915.

14:o) av den 12 april angående förhöjt årligt understöd åt arbetsledaren
vid telegrafverket Håkan Alfred Olsson;

15:o) av den 13 april i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 16 under andra
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående avlöningar
till civila ledamöter i krigsrätterna m. 11.;

16:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 24 under andra
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående kamreraren
i fångvårdsstyrelsen J. H. Nilssons rätt till ålderstillägg för visst fall;

17:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

tillfälligt lönetillägg åt viss personal av lägre grad vid statens järnvägar;

18:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

fastställande av telegrafverkets stat för driftkostnader för år 1916;

19:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

ersättande av vissa förskottsvis utgivna medel;

20:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anskaffande
av motorcyklar för armén;

21:o) av den 14 april i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fastställande av postverkets stat för driftkostnader år 1916;

22:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majds proposition angående försäljning
av ett område från förra militiebostället Älgarås nr 2 Mellangärden i
Skaraborgs län;

23:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående försäljning
av viss kronans andel i det till soldatroten nr 67 vid Uppvidinge kompani
av Kalmar regemente hörande soldattorp i Kronobergs län;

24:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majds proposition angående försäljning
till Strängnäs landsförsamling av mark från förra hospitalshemmanet
Stenby nr 1 i Södermanlands län;

25:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majds proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar;

26:o) av den 16 april i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen
gjorda framställning om åtgärder för att främja tillgodogörandet av den i
landets torvmossar befintliga bränsletillgång in. in.;

27:o) av den 23 april i anledning av riksdagens revisorers framställning
angående placeringen av riksgäldskontorets kontanta medel in. m.;

28:o) av den 30 april i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
beviljande av lån av statsmedel för understödjande av behövande konstidkare;

29:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majds proposition angående
uppförande av vissa byggnader vid arméns intendenturförråd i Boden;

30:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majds proposition angående

16 Riksdagsbeslutet 1915.

återuppförande av eu nedbrunnen verkstadsbyggnad vid Karlskrona grenadjärregemente; 31:ö)

av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslagen
till provårsinstitutionen;

32:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

rätt för lärarinna vid statsunderstödd enskild läroanstalt att för uppflyttning i
högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring vid svensk skola i utlandet;

33:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

villkor för det av riksdagen anvisade anslag till restaurering av s. k. klosterhuset
i Yreta klosters församling;

34:o) av den 3 maj i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av vissa Varbergs f. d. fästning tillhörande områden;

35:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av Livregementets gr.enadjärers och Livregementets husarers förut varande
övningsfält Sannahed;

36:o) av den 5 maj i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående årligt
understöd åt linjearbetaren vid telegrafverket Lars Nordins änka Katarina
Helena Nordin, född Zetterberg;

37:o) av den 10 maj i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avsättande
till nationalpark av ett område norr om Torne träsk i Norrbottens län;

38:o) av samma dag i anledning av väckta motioner om vidtagande av

åtgärder för åstadkommande av en förbättrad och ökad ullproduktion i Sverige;

39:o) av den 11 maj i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän Vid statens järnvägar;

40:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring i vilkoren för åtnjutande av det Ostkustbanans aktiebolag beviljade låneunderstöd; 41:o)

av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av visst område av Ljungby heds övningsplats m. m.;

42:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inrättande av en tandpoliklinik vid flottans station i Stockholm;

43:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition i fråga om
rätt för ordinarie tjänsteman, som befordrats till revisor i kammarrätten, att för
ålderstillägg tillgodoräkna sig viss föregående tid i annan statstjänst;

44:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar i avseende å utgifterna för kapitalökning, i vad dessa
angå under civildepartementet hörande utlåningsfonder;

45:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av ersättning för skada i vissa fäll åt å statens järnvägars ångfärjor
tjänstgörande järnvägs-, post- och tullpersonal;

Riksdagsbeslutet 1915.

46:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användning av viss besparing å anslaget till 1914 års kurser i alkohologi och
hälsolära;

47:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter förre skolläraren Johan Fredrik
August Pettersson i Hjelminge i Gåsinge socken m. fl.;

48:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

förvärvande för Östersunds hospitals räkning av visst ägoområde i Mjälle by i
Frösö socken av Jämtlands län;

49.o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

det vissa anstalter tillkommande understöd för där intagna sinnesslöa, blinda,
dövstumma och fallandesjuka, som tillerkänts pensionstillägg eller understöd enligt
lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring;

50:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

beredande av löneförhöjning åt vissa befattningshavare hos generaltullstyrelsen;

51:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angående

befrielse för kommunerna inom lappmarksfögderiet av Västerbottens län från
skyldighet att välja ombud i markegångsnämnd m. m.;

52:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

viss utfästelse till Stockholms stad rörande västra stambanans framdragande över
den föreslagna s. k. Hammarbyleden;

53:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

användande av allmänna besparingar å riksstatens femte huvudtitel till modernisering
av övningsbatteriet i exercishuset vid flottans station i Karlskrona m.m.;

54:o) av den U maj i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring av gällande grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl
med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst;

55:o) av den 18 maj angående regleringen av utgifterna under riksstatens
första huvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hov- och slottsstaterna;

56:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens
andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;

57:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens
tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;

58:o) av samma dag i anledning av riksdagens år 1914 församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1913;

59m) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd
åt avlidne förvaltaren vid Alnarps egendom Gottfrid Fredrikssons och
hans efterlevande hustrus minderåriga barn;

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 sand. 1 avd. 1 käft. 3

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1915.

60:o) av samma dag i anledning av Kung! Maj:ts proposition angående
den marinöverintendenten och chefen för marinintendenturkåren tillkommande
pensionsrätt m. m.;

61:o) av samma dag i anledning av väckt motion om visst medgivande i
fråga om rätt för arrendatorer av staten tillhöriga tomter i Trollhättan att inköpa
de arrenderade tomterna;

62:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar;

63:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överlåtande under viss förutsättning till Uppsala spårvägsaktiebolag av den till
Ultuna egendom hörande utgården Grraneberg i Uppsala län samt en i ämnet
väckt motion;

64:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar;

65:o) av den 20 maj i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa ändringar i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid statens vattenfalls
verk;

66:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användande av viss del utav de till nyanskaffning av krigsfartygsmateriel under
åren 1915—1919 avsedda medel;

67:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användande av överskott i Djurgårdskassan till vissa byggnads- med flera arbeten
vid Ulriksdals, Haga och Drottningholms slott m. m.;

68:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning till vissa diplomatiska och konsulära tjänstemän i utlandet för kursförlust
i anledning av kriget;

69:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anställande av en mariningenjörstipendiat över stat;

70:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag av lånemedel för gäldande av kostnader för införandet av statsmonopol å
tobakstillverkningen i riket;

71:o) av den 18 maj i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överlåtelse av mark till lantförsvaret att användas till förläggningsplats och övningsfält
för fälttelegrafkåren jämte två i ämnet väckta motioner;

72:o) av den 20 maj i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående utredning och förslag i fråga om bidrag av statsmedel till kostnadernna
för indelning, förbättring och underhåll av enskilda vägar å landet

m. m.;

Riksdagsbeslutet 1915.

<3:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående till Hudiksvalls stad av kronans rätt till gamla läroverkstomten i
Hudiksvall med därå uppförda byggnader m. m.;

74:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
driftkostnader under år 1916 för egnahemslånefonden;

75:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag för år 1915 till parallellundervisning vid lantmannaskolan å Fridhem
i Malmöhus län;

76:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av förra militiebostället Bökås nr 1 i Jönköpings län;

77:o) av samma° dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning till staden Åmål av tre kronolägenheter;

78:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillsättning av förste lantmätartjänsten i Stockholms län;

79:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse till lotsverket av visst område å Södra Djurgården för anordnande
därstädes av förrådslokaler m. m.;

80:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning till statens lantbrukskonsulent i England för kursförlust i anledning
av kriget;

81:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtande av odlingslägenheter m. m. i trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker;

82:o) av den 21 maj i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående eller upplåtande i vissa fall av mark från kronoegendomar;

83:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upphörande av ett staden Karlstad beviljat privilegium i fråga om skyldigheten
att bygga och underhålla bro över Klarälvens västra älvgren vid nämnda stad;

84:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning till Kopparbergs köping av vissa delar av gruvingenjörsbostället Stora
Gården nr 1 och Stortorp nr 1 i Ljusnarsbergs socken av Örebro län;

85:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående till Eskilstuna stad av kronan eventuellt tillkommande rätt till visst
område av den så kallade Västermarken;

86:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar;

87:o) av den 2b maj angående regleringen av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;

Riksdagsbeslutet 1915.

88:o) av den 27 maj angående regleringen av utgifterna under riksstatens
femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet;

89:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens
åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;

90:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anvisande av medel till vissa byggnadsföretag vid armén;

91:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

hästhållningen för officerare vid armén;

92:o) av samma dag angående anvisande av anslag till riksdags- och revisionskostnader,
m. m.;

93:o) av samma dag i anledning av Kung], Maj:ts i proposition nr 197

gjorda framställning angående överförande till statsverkets värnskattefond av viss
del av krigskonjunkturskatten;

94:o) av samma dag angående anvisande av anslag till räntor å statsskulden
;

95:o) av samma dag angående anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden; 96:o)

av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

reglemente för avlöning vid armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) m. m.;

97:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m. vid marinen
på krigsfot;

98:o) av den 25 maj i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänsteinnehavares rätt till pension m. m.;

99:o) av samma dag i anledning av väckt motion om pension åt professorn
vid Lunds universitet J. E. Lehmann;

100:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fyllnadspension åt bandirektören vid statens järnvägar E. B. H. Santesson;

101:o) av den 27 maj i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 6
angående driftkostnader under år 1916 för statens domäner och nr 71 angående
avlöningsstat för skogsstatens ordinarie personal m. m.;

102:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens
åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;

103:o) av den 28 maj angående regleringen av utgifterna under riksstatens
fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till lantförsvarsdepartementet;

104:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens
sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;

105:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;

Riksdagsbeslutet 1915.

106:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;

107:o) av samma dag i anledning av Kung! Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående utgifter för kapitalökning i avseende å de
till civildepartementet hörande affärsdrivande verken;

108:o) av samma dag i anledning av Kungi. Maj:ts i statsverkspropositionen
samt i särskilda propositioner gjorda framställningar angående engångskostnader
för försvaret;

109:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrad lydelse av § 15 i kungl. kungörelsen den 18 juni 1910 angående avlöningsreglemente
lör tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning: 110:o)

av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anordnande av elektrisk belysning och drivkraft vid statens vårdanstalt för alkoholister
å Venngarn m. m.;

lll:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring av bestämmelserna för statens meddelande av sjöförsäkring mot krigsfara
;

1.12:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
understöd åt Sveriges frivilliga landstormsorganisationer;

113:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bestridande av kostnader för framlidna Hennes Maj:t Änkedrottning Sofias och
framlidna Hennes Kungl. Höghet Änkehertiginnans av Dalarne begravningar;

114:o) av samma dag angående statsregleringen för år 1916;

115:o) av samma dag med överlämnande av ny riksstat.

§ 16.

Med anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition hava vi antagit
en förordning om krigskonjunkturskatt; vilket vi i skrivelse den 26 maj anmält
för Kungl. Maj:t.

§ 17-

Yi hava i skrivelse den 10 maj anmält för Kungl. Maj:t att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition angående förändring av tullsatserna å socker samt om
ändrad lydelse av § 13 i förordningen med tulltaxa för inkommande varor.

§ 18.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 maj hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 13 mom. 5
i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor.

Riksdag sbelutet 1915.

§ 19-

Yi hava i skrivelse den 21 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kung! Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av bestämmelserna för
brännvin och sprit m. m. i rubrikerna 183—185 i gällande tulltaxa.

§ 20.

Vi bava bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckning av tiden
för tullfri disposition av tullpliktiga utställningsföremål, som införts till baltiska
utställningen i Malmö år 1914, vilket vi i skrivelse den 10 maj anmält för
Kungl. Maj:t.

§ 21.

Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga

l:o) förordning om ändrad lydelse av 35 § i förordningen den 9 juni 1905
angående försäljning av brännvin;

2:o) förordning om ändrad lydelse av 31 § i förordningen den 9 juni 1905
angående försäljning av vin och Öl; samt

3:o) förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 7 augusti
1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Yi bava i skrivelse den 23 mars anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning
av samma proposition antagit

dels vid skrivelsen såsom bilaga fogade förslag till förordning om ändrad
lydelse av 35 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin;
samt

förordning om ändrad lydelse av 31 § i förordningen den 9 juni 1905 angående
försäljning av vin och Öl;

dels ock det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till förordning om ändrad
lydelse av 7 § i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker.

§ 22.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 maj utvisar hava vi i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 187 med förslag till förordning om
ändring i vissa delar av förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av
brännvin antagit berörda förslag med de ändringar, vid vår skrivelse fogad bilaga
utvisar.

§ 23.

1 skrivelse den 21 maj bava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi, som
icke kunnat oförändrat bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 81 med förslag till

Riksdagsbeslutet 1915.

förordning om ändrad lydelse av 15 § 1, 3, 4, 5, 8 och 9 mom. samt 17 § 2 mom.
i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin, antagit samma
förslag med de ändringar som inhämtas av vid vår skrivelse fogad bilaga.

§ 24.

Med bifall till Kungl. Majrts därom avlåtna proposition hava vi antagit
det i propositionen framlagda förslag till förordning angående utförsel av socker
under viss tid utan erläggande av sockerskatt; vilket vi i skrivelse den 26 maj
anmält för Kungl. Haj:t.

§ 25.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 maj utvisar, hava vi vid
behandlingen av Kungl. Majrts till riksdagen avlåtna proposition angående statsverkets
tillstånd och behov i avseende å beräkningen av statsverkets inkomster
för den tid, nästa statsreglering omfattar, eller år 1916 och intill dess ny statsreglering
vidtager uppfört inkomsttiteln mantalspenningar med det i riksstaten föreslagna
belopp 850,000 kronor samt beräknat totalsumman av de under rubrik A.
Egentliga statsinkomster I Skatter, i riksstaten till 216,700,000 kronor och det
disponibla överskottet från postverket för år 1916 till 4,165,000 kronor.

§ 26.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 maj hava vi anmält för Kungl. Maj:t,
att vi med anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition beslutit, att
18 § i förordningen den 15 december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket skall från och med den 1 januari 1916 erhålla den ändrade lydelse,
som vår skrivelse utvisar.

§ 27.

Med bifall till en av Kungl. Maj:t därom avlåten proposition hava vi antagit
ett förslag till förordning om ändrad lydelse av 42 § 2 mom. i förordningen
den 15 december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket, vilket
vi i skrivelse den 21 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 28.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kung]. Maj:t den 21 maj hava vi
icke kunnat oförändrat bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 9 § i förordningen den 15 december 1914 om vad

Riksdagsbeslutet 1915.

iakttagas skall i avseende å införande av statsmonopöl å tobakstillverkningen i
riket, utan antagit samma förslag med den ändring vid vår skrivelse fogad bilaga
utvisar.

§ 29.

Uti avlåten proposition bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att
riksbanken må för tiden till den 1 oktober 1915 vara fritagen från skyldigbeten
att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse,
med rätt dock för riksbanken att, om förbållandena därtill giva anledning, före
nämnda dag återupptaga inlösningen av bankens sedlar.

Denna proposition bar blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 5
maj tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ SO.

Vi bava i skrivelse den 21 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi, med de
ändringar, som i vår skrivelse angivas, bifallit Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 12 maj 1897 med vissa bestämmelser
om riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående forum för riksbanken,
till lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 samt till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva
riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt.

§ 31.

Vi bava beslutit, att av riksbankens vinst för år 1914 skall till statsverket
överlämnas 8,760,000 kronor, samt att statsverkets andel i bankovinsten skall av
fullmäktige i riksbanken tillhandahållas statskontoret med 2,190,000 kronor under
varje av månaderna januari, april, juli och oktober 1916.

§ 32.

Med skrivelse den 29 maj hava vi överlämnat till Kungl. Maj:t det av oss
upprättade reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning.

§ 33.

Vi hava med skrivelse den 29 maj till Kungl. Maj:t överlämnat det för
riksgäldskontoret utfärdade nya reglemente.

Riksdagsbeslutet 1915.

§ 34.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 maj utvisar hava vi icke
kunnat bifalla Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek
till ett centralt förvaltningsbibliotek.

§ 35.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition, under förutsättning att Kungl.
Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till ett centralt
förvaltningsbibliotek vinner riksdagens bifall, föreslagit riksdagen att antaga ett
vid förstnämnda proposition fogat förslag till ändrad lydelse av § 3 i reglementariska
föreskrifter för riksdagen.

I skrivelse den 21 maj hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att då ovannämnda
proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till ett centralt
förvaltningsbibliotek enligt vad vi i skrivelse samma dag anmält för Kungl. Maj:t
ej vunnit riksdagens bifall, ej heller nu ifrågavarande proposition till någon
riksdagens åtgärd föranlett.

§ 36.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 mars beslutit, att till notarien
hos andra kammaren Carl Napoleon Sandströms änka, Anna Amalia Sandström,
född Pilblad, må från och med år 1916 under hennes återstående livstid, så länge
hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, från riksgäldskontor utgå en årlig
pension å femhundra kronor.

§ 37.

Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av 30 kap. rättegångsbalken;

2:o) lag om ändrad lydelse av 49 och 230 §§ utsökningslagen; samt

3:o) lag angående Kungl. Maj:ts högsta domstols tjänstgöring på avdelningar.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 april hava berörda
lagförslag icke kunnat av oss oförändrade godkännas, utan hava vi för vår
del antagit i vår skrivelse införda lagar i berörda ämnen.

I samband härmed hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes taga under
övervägande

A) huruvida och i vilken omfattning åtgärder må kunna redan under nu
gällande rättegångsordning vidtagas för beredande genom det allmännas försorg

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt 1 avd. 1 käft. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1915.

av rättshjälp åt parter, som på grund av svag ekonomisk ställning eller oförmåga
att tillvarataga sina intressen, därav kunna vara i behov, samt för riksdagen
framlägga det förslag, som av detta övervägande kan föranledas; samt

B) huruvida genom tillsättande av ordförande i högsta domstolen och dess
avdelningar, jämte andra möjliga omläggningar av arbetet i högsta domstolen,
arbetsledningen därstädes må kunna förbättras och arbetsresultatet ökas; ävensom
därefter för riksdagen framlägga de förslag, vartill övervägandet givit anledning.

§ 38.

Med anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition hava vi för
vår del antagit en lag om ändrad lydelse av 2 § 17:o) i lagen om Kungl. Maj:ts
regeringsrätt den 26 maj 1909; vilket vi anmält i skrivelse till Kungl. Maj:t den
27 maj.

§ 39.

Enligt Vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 april närmare utvisar,
hava vi i anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition antagit dels instruktion
för riksdagens justitieombudsman, dels och instruktion för riksdagens
militieombudsman; och hava vi tillika anhållit, att omförmälda instruktioner
måtte genom kungörelse varda till allmänhetens kännedom meddelade.

§ 40.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 maj utvisar hava vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse § 22
värnpliktslagen den 17 september 1914.

§ 41.

På grund av inom riksdagen väckta motioner hava vi anhållit, det täcktes
Kungl. Maj:t låta utreda, om och på vad sätt en jämkning i gällande stiftsindelning
lämpligen bör äga rum, och, i samband därmed, huruvida Stockholm i
kyrkligt avseende bör avskiljas från ärkestiftet, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan giva anledning; vilket vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 27 maj anmält.

§ 42.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

l:o) lag om äktenskaps ingående och upplösning;

Riksdagsbeslutet 1915.

2:o) lag om vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om äktenskaps
ingående och upplösning;

3:o) lag om ändrad lydelse av 8 kap. 1 § giftermålsbalken;

4:o) lag om ändrad lydelse av vissa bestämmelser i ärvdabalken;

5:o) lag om ändrad lydelse av 10 kap. 8 och 29 §§ samt 13 kap. 1 § rättegångsbalken; 6:o)

lag om ändrad lydelse av 31 § i stadgan om skiftesverket i riket den
9 november 1866;

7:o) lag om ändrad lydelse av 15 kap. 21 § samt 22 kap. 8 och 21 §{;
strafflagen;

8:o) lag om ansvar för vigselförrättare i vissa fall;

9:o) lag om fullföljd av talan mot beslut i vissa ärenden rörande äktenskaps
ingående;

10:o) lag om ändrad lydelse av 2 § 15:o i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt;

ll:o) lag om upphävande av § 29 i ridderskapets och adelns privilegier
den 16 oktober 1723;

12:o) lag om ändring i vissa delar av lagen den 8 juli 1904 om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap; och

13:o) lag om äktenskaps ingående i vissa fall inför svensk myndighet i
utlandet.

I skrivelse den 27 maj hava vi anmält för Kung!. Maj:t, att berörda lagförslag
icke kunnat av oss oförändrade godkännas, utan att vi i anledning av
nämnda proposition för vår del antagit lagar i ovan omförmälda ämnen av lydelse
vår skrivelse utvisar. Vidare hava vi i samma skrivelse anmält, att vi för vår
del antagit ett förslag till lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen om straff för
ämbetsbrott av präst och om laga domstol i sådana mål den 8 mars 1889.

Tillika hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t ville, i sammanhang med behandlingen
av frågan om reglering av de utom äktenskap födda barnens rättsliga
ställning, låta verkställa utredning, på vilket sätt genom lagstiftningens försorg
en förbättrad rättsställning må kunna i olika hänseenden beredas sådana barns
mödrar, särskilt i de fall, då hävdandet skett under trolovning eller under äktenskapslöfte,
samt därefter för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
må föranleda.

§ 43.

På grund av en inom riksdagen gjord framställning hava vi i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 23 april anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t efter verkställd
utredning för riksdagen framlägga förslag till sådant tillägg till gällande bestämmelser
angående utlännings rätt att här i riket förvärva och besitta fast

Riksdagsbeslutet 1915.

egen dom, att utlänning förhindras att utan erhållet Kung! Maj:ts tillstånd under
ägan der ättstitel besitta fastighet i riket.

§ 44.

Yi hava i skrivelse den 27 maj på grund av en inom riksdagen väckt
motion anhållit, det Kung!. Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida och i
vilken omfattning må genom lagstiftning kunna beredas stat, kommun och municipalsamhälle
tillfälle att försälja jord med så kallad återköpsrätt.

§ 45.

Uti skrivelse till Kung!. Maj:t den 27 maj hava vi med anledning av en
inom riksdagen väckt motion anhållit, att Kung!. Maj:t måtte låta utreda, i vilka
fall och under vilka villkor torpare och lägenhetsinnehavare å ecklesiastika boställen
må i vidare mån än nu är medgivet beredas möjlighet att förvärva av
dem brukade jordområden.

§ 46.

På grund av inom riksdagen väckta motioner hava vi i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 27 maj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa en allsidig
undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning till förekommande
av vanhävd av viss jord i Norrland och Dalarne samt därefter för riksdagen
framlägga de förslag, vartill utredningen må föranleda.

§ 47.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om inskränkning
i inmutningsrätten, vilket vi i skrivelse den 27 maj anmält för
Kungl. Maj:t.

§ 48.

Riksdagens kamrar hava i avseende å det av Kungl. Maj:t i avlåten proposition
framlagda förslag till lag om talan i viss ordning angående rätt till strömfall
stannat i olika beslut, i följd varav förslaget jämlikt § 63 riksdagsordningen
för denna riksdag förfallit; vilket vi i skrivelse den 27 maj anmält för Kungl.
Maj:t.

§ 49.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 mars hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 §

Riksdagsbeslutet 1915.

i förordningen den 16 juni 1875 angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar
och andra ärenden.

§ 50.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:k den 19 maj utvisar hava vi bifallit
Kungl. Majrts proposition med förslag till lag om ändring i gällande bestämmelser
angående förteckningar å lagfarter.

§ 51.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 23 april anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t efter verkställd utredning
för riksdagen framlägga förslag i syfte att bereda frånvarande dödsbodelägare,
för vilken god man förordnats, och, därest så finnes lämpligt, jämväl andra
av gode män företrädda personer enahanda förmånsrätt i god mans konkurs, som
enligt stadgandet i 17 kap. 10 § handelsbalken tillkommer omyndig för fordran
hos föräldrar eller förmyndare.

§ 52.

Glenom avlåten proposition har Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga

1) lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område;

2) lag om avbetalningsköp;

3) lag om ändrad lydelse av 25 § utsökningslagen; och

4) lag om ändrad lydelse av 10 § 2 mom. i förordningen den 10 augusti
1877 om nya utsökningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall.

I skrivelse den 10 maj hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, som icke
kunnat i oförändrat skick bifalla det under moment 1 upptagna lagförslaget, för
vår del antagit i vår skrivelse införda lagar i ovanberörda ämnen.

§ 53.

I avseende å de av Kungl. Maj:t i avlåten proposition framlagda förslag
till lag om förbud för vissa personer att vistas å ort, där avdelning av krigsmakten
är förlagd, samt till lag om ändrad lydelse av 10 kap. 14 § strafflagen
hava riksdagens kamrar stannat i olika beslut, i följd varav förslagen jämlikt
63 § riksdagsordningen för denna riksdag förfallit; vilket vi i skrivelse den 27
maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 54.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t. den 27 maj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t taga i övervägande

Riksdagsbeslutet 1915.

huruvida, i vilken omfattning och på vad sätt, i fall av svårartat fortvarande
djurplågeri genom vanvård eller annan uppenbar grymhet, offentlig myndighet
må tilläggas befogenhet att, där ej rättelse annorledes kan vinnas, ombesörja djurets
vårdande eller befrielse från dess lidande, samt därefter för riksdagen framlägga
de förslag, vartill sådant övervägande kan föranleda.

§ 55.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition, varigenom Kung! Maj:t föreslagit
riksdagen att antaga ett propositionen bilagt förslag till lag om ändrad
lydelse av 19 kap. 17 § strafflagen; vilket vi i skrivelse den 19 februari anmält
för Kungl. Maj:t.

§ 56.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 27 maj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t att — i ändamål att
för tiden intill dess ny allmän rättegångsordning kan komma till stånd i görligaste
mån avhjälpa bristen på tidsenliga stadganden rörande bevisning inför rätta
— taga under övervägande, huruvida och i vad omfattning arbetet på en reform
av bevisningslagstiftningen lämpligen bör återupptagas samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill övervägandet kan föranleda.

§ 57.

I skrivelse den 19 maj hava vi med anledning av eu inom riksdagen väckt
motion anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t taga under övervägande,

1) huruvida icke lagbestämmelser rörande ersättning åt vittnen i rättegångsmål,
i de fall då ersättning icke skall utgå av allmänna medel, lämpligen
borde i de i vår skrivelse angivna avseenden utfärdas; samt

2) huruvida icke lagen den 4 juni 1886 angående ersättning till vittnen i
brottmål borde ändras i syfte att till vittne må dels, efter domstolens prövning
för särskilda fall, kunna utgå dagtraktamente med högre belopp än tre kronor,
dels och utgivas reseersättning jämväl då avståndet mellan vittnets vistelseort
och den plats, där domstolen sammanträder, understiger fem kilometer;

ävensom därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill övervägandet
må giva anledning.

§ 58.

Med anledning av eu inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 19 maj anhållit, att Kung]. Maj:t täcktes taga under övervägande,
dels huruvida genom ändrade bestämmelser i fråga om tingssammanträdens hål -

Riksdagsbeslutet W15.

lande ocli därmed sammanhängande åtgärder rättskipningen å landet må kunna göras
snabbare och lättare tillgänglig för de rättsökande med särskild hänsyn till orter
med mera sammanträngd befolkning, dels vilka åtgärder som böra vidtagas för
att åt mindre städer, som vilja avstå från egen jurisdiktion, bereda ett lämpligt
ordnande av deras rättskipning i sammanhang med angränsande landsbygds, dels
ock på vad sätt i städer under landsrätt de kommunala och administrativa uppgifter,
som eljest åligga magistrat, lämpligen böra tillgodoses, samt till riksdagen
inkomma med de förslag, vartill berörda övervägande må finnas föranleda.

§ 59.

Yi hava bifallit Kung! Maj:ts proposition med förslag till lag, innefattande
vissa bestämmelser om insändande till hovrätt av underrätts dombok
vilket vi i skrivelse den 17 mars anmält för Kung], Maj:t.

§ 60.

Sedan Kung!. Maj:t uti avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om förfogande öyer vissa varor vid krig
eller krigsfara, hava vi vid behandling av berörda lagförslag icke kunnat i oförändrat
skick antaga detsamma, utan för vår del antagit en lag om förfogande
över vissa varor vid krig eller krigsfara eller andra utomordentliga, av krig
föranledda förhållanden.

Yårt beslut i ämnet hava vi i skrivelse den 27 maj anmält för Kung!. Maj:t.

§ 61.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 85 § i sjölagen
den 12 juni 1891.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 mars hava vi — med påpekande av
att den rätt för sjöman att påfordra avmönstring, varom i sjölagen stadgas,
givetvis endast har avseende å det privaträttsliga förhållandet mellan redare
och sjöman och således icke berör de tjänstbarheter i förhållande till staten, som
med stöd av lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och enskilde
att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov må kunna av sjöman
utkrävas — anmält, att berörda proposition icke kunnat av oss i oförändrat skick
antagas, utan att vi i anledning av densamma för vår del antagit en i vår skrivelse
införd lag i ämnet.

§ 62.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 mars utvisar, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition, varigenom Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

32 Riksdagsbeslutet 1915.

att antaga en propositionen bilagd förordning om ändrad lydelse av 32 § i förordningen
den 9 juni 1871 angående fattigvården.

§ 63.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 februari, hava
vi bifallit Knngl. Maj:ts proposition med förslag till lag om anstånd med erläggande
av vissa patentavgifter.

§ 64.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t begärt riksdagens yttrande
över propositionen bilagt förslag till förordning angående siktning av rågmjöl
och till förordning om viss sammansättning av rågbröd.

I skrivelse den 26 februari hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, efter
granskning av förstberörda förslag, icke funnit skäl till annan erinran än att,
därest vid tiden för ärendets förnyade prövning hos Kungl. Maj:t, situationen
tillspetsat sig så, att ett stadgande om rågsäds utmålning ända till 95 procent
kan finnas nödigt, vi ej heller ställa oss avböjande mot en sådan åtgärd samt att
vi, efter granskning av förslaget till förordning om viss sammansättning av rågbröd
ansett mest önskvärt, att eu författning i det syfte, som den förevarande
icke kommer till stånd; men att, därest Kungl. Maj:t, vid en förnyad allsidig
prövning av frågan och med densamma sammanhängande omständigheter, skulle
finna stadganden i nu förevarande ämne icke kunna undvaras, vi icke hava annat
att erinra mot det framlagda förslaget än att vi anse, att Kungl. Maj:t, i sammanhang
med sådan författnings utfärdande, bör genom fastställande av maximipris
eller på annat lika effektivt sätt söka förekomma, att rågmjölet och de produkter,
varmed det kan befinnas nödigt att utdryga rågtillgången, uppskruvas
till för konsumenterna oskäliga pris.

§ 65.

I skrivelse den 17 mars hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Haj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § i förordningen
den 4 mars 1862 om tioårig preskription och om årsstämning.

§ 66.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 april utvisar hava vi
med anledning av en inom riksdagen väckt motion för vår del antagit i vår
skrivelse införda förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 92 § växellagen,

2) lag angående undantag i vissa fall från bestämmelserna om preskription
av växlar och checker.

Riksdagsbeslutet 1915.

§ 67.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t begärt riksdagens yttrande
över ett vid propositionen fogat förslag till kungörelse angående ändrad lydelse
av §§ 10 och 21 i lasarettsstadgan den 18 oktober 1901.

Enligt vad vi i skrivelse den 27 maj anmält för Kungl. Maj:t hava kamrarna
uti ifrågavarande ärende stannat uti olika beslut, vilka icke ansetts kunna
bliva föremål för sammanjämkning, i anledning varav riksdagen varit förhindrad
att på sätt Kungl. Maj:t begärt avgiva yttrande i ärendet.

§ 68.

På grund av en inom riksdagen väckt motion hava vi anhållit, det Kungl.
Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida lagstiftningsåtgärder kunna
vidtagas för införande av helgdagar utan kyrklig karaktär i syfte att bereda
, särskilt den i handel, industri och angränsande arbetsområden sysselsatta delen
av befolkningen tillfälle till vila och rekreation under den ljusa och varma
årstiden, samt för riksdagen framlägga det lagförslag, vartill utredningen kan
föranleda.

§ 69.

I anledning av inom riksdagen väckta motioner hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 19 maj anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning,
huruvida och i vad mån en reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier
och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som män kan anses vara av förhållandena
påkallad, samt för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill
undersökningen kan föranleda.

§ 70.

Uti skrivelse den 27 maj hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om eftergift vid krig eller
krigsfara från vissa bestämmelser om arbetstid för minderåriga och kvinnor.

§ 71.

Yi hava i skrivelse den 19 maj med anledning av en inom riksdagen
väckt motion anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och, såvitt på
riksdagens medverkan ankommer, för riksdagen framlägga förslag till stadganden
angående ordnandet av brandväsendet å landsbygden.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 5

(Riksdagsbeslutet).

Riksdagsbeslutet 1915.

§ 72.

På grund av eu inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 19 maj anhållit, det täcktes Kung! Maj:t efter verkställd
utredning för riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i lagen den 12 juni
1891, innefattande vissa bestämmelser angående sjöfynd, att dels det i lagen föreskrivna
förfaringssättet måtte, beträffande sjöfynd av ringa värde, förenklas, dels
ock strandvrak av ringa värde måtte under vissa förutsättningar tillfalla bärgaren.

§ 73.

Yi hava i skrivelse den 27 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt för Konungen att
stadga förbud i vissa fall mot slaktande av svin och saluhållande av slaktat svin.

§ 74.

Vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
ändrad lydelse av § 8 i lagen den 10 oktober 1913 angående köttbesiktning och
slakthus hava riksdagens kamrar stannat uti olika beslut, i följd varav förslaget
jämlikt 63 § riksdagsordningen för denna riksdag förfallit; vilket vi i skrivelseden
27 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 75.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående grunder för
upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall har icke kunnat av
oss i oförändrat skick bifallas, utan hava vi för vår del antagit en förordning £
ämnet. Däremot har det i samma proposition framlagda förslag till ändrad lydelse
av 17 § i kungörelsen den 4 juli 1910 angående grunder för förvaltningen
av vissa kronan tillhöriga vattenfall av oss utan någon ändring bifallits, vilket
allt i skrivelse den 27 maj anmälts för Kungl. Maj:t.

§ 76.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 maj hava vi
med anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition för vår del antagit
en i vår skrivelse införd lag med särskilda bestämmelser beträffande viss samfälld
skogsmark inom Kopparbergs län.

Riksdagsbeslutet 1015.

§ 77.

Yi hava i skrivelse den 27 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi, som icke
kunnat i oförändrat skick antaga Kungl. Maj:ts uti avlåten proposition framlagda
förslag till] förordning angående utsyning å viss skog inom Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker med flera områden, för vår del antagit en i vår
.skrivelse införd förordning i ämnet.

§ 78.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 maj hava vi
icke kunnat i oförändrat skick antaga det av Kungl. Maj:t i avlåten proposition
framlagda förslag till förordning om förekommande av överdriven avverkning å
ungskog: inom de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som ej höra till
lappmarken, utan för vår del antagit en i vår skrivelse införd förordning i ämnet.

§ 79.

Vi åava i anledning av en utav Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition
för vår del antagit en lag om behörighet att utöva läkarkonsten, och
Kava vi anmält detta vårt beslut i skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 maj, däri
den av oss antagna lagen införts.

§ 80.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 maj utvisar hava vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av anslaget till statsmedicinska
anstalten.

§ 81.

Vi hava i skrivelse den 21 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke kunnat
bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyddskoppympning.

§ 821

Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att under förutsättning att riksdagen antager av Kungl. Maj:t framlagt
förslag till lag om skyddskoppympning, med uteslutande ur riksstaten av anslaget
till vaccinationens befrämjande, 7,700 kronor, i stället å ordinarie stat från och
med år 1916 anvisa ett förslagsanslag till skyddskoppympningen av 46,000
»kronor.

Riksdagsbeslutet 1915.

På sätt vi i skrivelse den 21 maj anmält för Kungl. Maj:t, har berörda
förslag till lag om skyddskoppympning icke blivit av oss antaget.

Vid sådant förhållande hava vi beslutit, att det hittillsvarande reservationsanslaget
till vaccinationens befrämjande 7,700 kronor skall å ordinarie stat
uppföras i riksstaten för år 1916, vilket vi i skrivelse den 26 maj anmält för
Kungl. Maj:t.

§ 83.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till lag angående anskaffande av hästar och fordon
för krigsmaktens ställande på krigsfot (hästutskrivningslag), hava vi i skrivelse
den 25 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning av samma proposition
för vår del antagit en i vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 84.

Uti skrivelse den 25 maj liava vi, med tillkännagivande att det i avlåten
proposition framlagda förslaget till lag om ändrad lydelse av 2 § mom. 1 och 2,
§ 3, § 5 mom. 3, § 7 mom. 3 samt § 8 mom. 2 och 3 i lagen den 24 maj 1895
angående skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner för
krigsmaktens behov icke kunnat i oförändrat skick av oss antagas, anmält för
Kungl. Maj:t, att vi i anledning av berörda proposition för vår del antagit en i
vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 85.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 maj utvisar hava vi i
huvudsak bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring
i vissa delar av förordningen den 21 september 1906 om automobiltrafik.

§ 86.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 maj utvisar hava vi
med anledning av en inom riksdagen väckt motion medgivit dels att, därest till
följd av den under nästlidet år anbefallda mobiliseringen av rikets stridskrafter
inkvartering jämlikt gällande rekvisitionslag pågått under så lång tid, att särskilda
kostnader eller avsevärda olägenheter därigenom åsamkats vederbörande
kvartervärd, ersättning härför må utgå med belopp, som Kungl. Maj:t för varje
särskilt fall bestämmer, dels ock att härav föranledda kostnader må av Kungl.
Maj:t av tillgängliga medel förskjutas för att framdeles för riksdagen anmälas
till ersättande.

Riksdag sb eslutet 1915.

§ 87.

Uti skrivelse den 27 maj hade vi anmält för Kung!. Maj:t, att vi med anledning
av en utav Kung! Maj:t avlåten proposition för vår del antagit

A) lag om ändrad lydelse av 7, 16, 20, 23 och 37 §§ i lagen den 30 juni
1913 om allmän pensionsförsäkring;

B) lag om övergångsbestämmelser i anledning av lagen den 30 juni 1913
om allmän pensionsförsäkring;

vilka lagar äro i vår skrivelse införda.

§ 88.

Kung!. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga
att under år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning.

I skrivelse den 22 maj hava vi anmält för Kung!. Maj:t dels att vi bifallit
berörda proposition dels ock att vi för bestridande av kostnaderna för landstormsbefälsutbildning
under år 1915 anvisat på extra stat för år 1916 ett förslagsanslag
av 425,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att för ändamålet under innevarande
år förskjuta erforderligt belopp.

§ 89.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse den
29 maj anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning samt för riksdagen
framlägga därpå grundat förslag till ordnandet av landstormsbefälfrågan
och de övningar med landstormsbefäl, som kunna anses oundgängligen erforderliga.

§ 90.

Enligt vad vår skrivelse till Kung]. Maj:t den 19 maj närmare utvisar,
hava vi bifallit Kungl. Maj:ts propositioner

dels angående åtgärder från det allmännas sida för beredande av driftkredit
åt idkare av mindre jordbruk;

dels ock med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § i lagen den
22 juni 1911 om bankrörelse, till lag innefattande vissa bestämmelser om centralkassor
för jordbrukskredit och till lag om ändrad lydelse av 11 § i lagen den
29 juli 1892 angående sparbanker.

Riksdagsbeslutet 1915.

§ 91-

Yi hava bifallit Kung!. Maj:ts proposition med förslag till förordning om
ändrad lydelse av § 18 mom. 2 i förordningen den 22 juni 1883 angående en
postsparbank för riket; vilket vi i skrivelse den 19 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 92.

I överensstämmelse med § 89 regeringsformen bava vi anmält våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser:

l:o) av den 17 april, i fråga om förbud mot införsel av fjädrar av vilda fåglar;

2:o) av den 21 april, angående skyldighet för tillverkare av frukt- och bärsafter
m. m. att å varans etikett och omslag angiva tillverkarens namn och varans
ingredienser;

3:o) av den 30 april, angående vidtagande av förberedande åtgärder för begagnande
av de utvecklingsmöjligheter, som efter världskrigets upphörande kunna
erbjuda sig för Sveriges handel, industri och sjöfart;

4:o) av samma dag, angående utarbetande av förslag i syfte att stävja
spelet på utländska lotterier;

5:o) av samma dag, angående utredning i fråga om bidrag av statsmedel
till kommun, som i sin tjänst anställer examinerad sjuksköterska;

6:o) av den 7 maj, angående åvägabringande av ändamålsenligare bestämmelser
rörande överföring av flyttningsbetyg;

7:o) av samma dag, angående rätt i vissa fall till fria resor till och från
hemorten för till tjänstgöring inkallade värnpliktige;

8:o) av den 26 maj, angående minskning av utgifterna för Sveriges officiella
statistik i samband med omläggning av grunderna för densamma;

9:o) av samma dag, angående åtgärder till förekommande av nattarbete av
män inom industriella och angränsande arbetsområden;

10:o) av den 29 maj, angående utredning rörande omorganisation av rikets
sjömanshus;

ll:o) av samma dag, angående vidtagande av vissa åtgärder från statens
sida till främjande av landsbygdens förseende med elektrisk kraft;

12:o) av samma dag, rörande revision av förordningen angående antagande
av släktnamn m. m.

§ 93.

I skrivelse av den 29 maj hava vi meddelat fullmäktige i riksgäldskontoret
vårt beslut angående anordnande av rum för förtroenderåden inom riksdagens
partier.

Riksdagsbeslutet 1815.

§ 94.

Den i överensstämmelse med § 103 regeringsformen och § 69 riksdagsordningen
valda nämnd har ansett högsta domstolens och regeringsrättens samtliga
ledamöter böra vid deras ämbeten bibehållas, vilket vi i skrivelse den 10 februari
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 95.

Enär fullmäktige i riksbanken med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag,
hava vi tillerkänt bemälde fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under
år 1913 av bankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna,
dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll
från och med den 15 januari 1914 till och med den 14 januari innevarande år.

§ 96.

Då vi funnit fullmäktige i riksgäldskontoret hava med nit och omsorg
handhaft sitt uppdrag, hava vi tillerkänt fullmäktige ansvarsfrihet dels för den
av riksdagens år 1914 församlade revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret
under år 1913 dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade
i fullmäktiges protokoll från och med den 16 januari 1914 till och med den 14
januari 1915.

§ 97.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi kallat t. f. expeditionschefen i civildepartementet, hovrättsrådet m. in.,
juris utriusque och filosofie kandidaten Viktor Esaias Oktavus Petrén att vara
riksdagens justitieombudsman samt hovrättsrådet m. m. juris utriusque kandidaten
Gustaf Appelberg att i justitieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma
utöva i de fall, nämnda grundlagar omförmäla.

§ 98.

1 enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi kallat häradshövdingen m. m. Axel Eeinhold Östergren att vara riksdagens
militieombudsman samt häradshövdingen m. m. friherre Bror Carl Cederström
att i militieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall,
nämnda grundlagar omförmäla.

§ 99.

På grund av § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
hava vi valt två fullmäktige i riksbanken samt två fullmäktige i riksgäldskontoret

Riksdagsbeslutet 1915.

ävensom suppleanter för riksdagens samtliga fullmäktige i dessa verk, varjämte
vi meddelat fullmäktige nödiga föreskrifter, vilka i de för sagda verk upprättade
reglementen äro intagna.

§ 100.

På grund av § 108 regeringsformen och § 70 riksdagsordningen hava vi
förordnat sex för kunskaper och lärdom kände män att jämte riksdagens justitieombudsman
utöva vård över tryckfriheten.

Till yttermera visso, att vi allt detta, som här förut skrivet står,
sålunda beslutit, vidtagit och beviljat, hava vi, svenska folkets valda ombud,
velat med våra namns underskrivande sådant styrka och bekräfta,
vilket skedde i Stockholm den tjugonionde dagen i maj månad året efter
Kristi börd det nittonhundrade och på det femtonde.

Första Kammaren:

Ivar Afzelius

Talman.

Sixten von Friesen

v. Talman. Stockholms stad.

Ernst Klefbeck

Stockholms stad.

K. A. Wallenberg

Stockholms stad.

J. E. Berglund

Stockholms stad.

Ernst Trygger

Stockholm» stad.

Herm. Lamm

Stockholms stad.

Johan Östberg

Stockholms stad.

Charles Bindley

Stockholms stad.

Stockholms län.

G. Lagerbjelke

Stockholms län.

G. F. Östberg

Stockholms län.

Gustaf F. Steffen

Stockholms län.

William Montgomery

Stockholms lan.

O. M. Strömberg

Uppsala län.

Nils Alexanderson

Uppsala län.

Johan v. Bahr

Uppsala län.

Johan C. W. Thyrén

Uppsala län.

Södermanlands län.

Ernst Lindblad

Södermanlands län.

A. C. Lindblad

Södermanlands län.

öskar Eklund

Södermanlands län.

Riksdagsbeslutet 1915.

Gust. Österberg

Södermanlands län.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

Johan Beck-Friis

Östergötlands län.

Dayid Bergström

Östergötlands län.

Gunnar Ekelund

Östergötlands län.

Herman Fleming

Östergötlands län.

Fr. Berglund

Östergötlands län.

Bror Kjellgren

Östergötlands län.

Carl Swartz

Norrköpings stad.

C. H. v. Mentzer

Jönköpings län.

K. J. A. Gustafsson

Jönköpings län.

Alfred Petersson

Jönköpings län.

K. J. Ekman

Jönköpings län.

J. W. Spens

Jönköpings län.

B. E. Gelotte

Jönköpings län.

Aaby Ericsson

Kronobergs län.

Alexis Hammarström

Kronobergs län.

August Ljunggren

Kronobergs län.

Axel Rooth

Kronobergs län.

Adolf Roos

Kronobergs län.

Hugo Hammarskjöld

Kalmar län, norra delen.

C. Cedercrantz

Kalmar län, norra delen.

Ch. Meurling

Kalmar län, norra delen.

Klas Malmborg

Kalmar län, södra delen.

Carl Boberg

Kalmar län, södra delen.

P. Valerius Olsson

Kalmar län, södra delen.

Th. af Ekenstam

Gottlands län.

P. A. Forssman

Gottlands län.

A. Wachtmeister

Blekinge län.

Hans Ericson

Blekinge län.

Frithiof Söderbergh

Blekinge län.

Joh. Nilsson

Kristianstads lan.

Gust. A. Eliasson

Kristianstads län.

Adolf Dahl

Kristianstads län.

J. A. Åkesson

Kristianstads län.

N. Åkesson

Kristianstads läu.

Kristianstads län.

H. Cavalli

Malmöhus län.

P. Paulson

Malmöhus län.

Sam. Stadener

Malmöbns län.

Iv. v. Geijer

Malmöhus län.

Carl Fr. Beckman

Malmöbns län.

Helge Bäckström

Malmöhus län.

N. 0. Bruce

Malmöhus län.

Oscar Trapp

Malmöbns län.

Olof Olsson

Malmöhus län.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1915. 15 saml. 1 avd. 1 käft. 6

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1915.

Bonde Bondeson

Malmöhus län.

A. Antonsson

Malmö stad.

Fritz Hallberg

Malmö stad.

Ludvig Danström

Hallands län.

Birg. Jönsson

Hallands län.

J. S. Almer

Hallands län.

Richard Hermelin

Hallands län.

M. Lyckholm

Göteborgs och Bohus län.

Joh. Larsson

Göteborgs och Bobus län.

Eric Hallin

Göteborgs och Bobus län.

Sixten Neiglick

Göteborgs och Bohus län.

H. Wrangel

Göteborgs och Bohus län.

Ludvig Widell

Göteborgs och Bohus län.

Erik Trana

Göteborgs stad.

K. G. Karlsson

Göteborgs stad.

Otto Mannheimer

Göteborgs stad.

Rich. Jonson.

Göteborgs stad.

Alvsborgs län.

0. Silfverschiöld

Alvsborgs län.

Johan E. Ekman

Alvsborgs län.

Oskär Nyländer

Alvsborgs län.

Olaus Pettersson

Alvsborgs län.

C. Magnusson

Alvsborgs län.

Carl Eklundh

Alvsborgs län.

Th. Köhlin

Alvsborgs län.

Nils Posse

Skaraborgs län.

Ernst Hedenstierna

Skaraborgs län.

August Bellinder

Skaraborgs län.

Fabian De Geer

Skaraborgs län.

Wilhelm Gullberg

Skaraborgs län.

Edw. Larson

Skaraborgs län.

Mauritz Hellberg

Värmlands län.

Knut Larsson

Värmlands län.

K. A. Nilson

Värmlands län,

Joh. Carlsson

Värmlands län.

Ake Ingeström

Värmlands län.

G. Gerh. Magnusson

Värmlands län.

E. V. Gelin

Värmlands län.

J. Gripenstedt

Örebro län.

Oscar Olsson

Örebro län.

Elof Ljunggren

Örebro län.

Ivan Svensson

Örebro län.

Gustaf Tisell

Örebro län.

G. H. von Koch

Örebro län.

Sam. Clason

Västmanlands län.

Adam Hult

Västmanlands län.

Alexander Hamilton

Västmanlands län.

Riksdagsbeslutet 1915.

Edvard Wavrinsky

Västmanlands län.

L. E. Gezelius

Kopparbergs län.

Alfred Petrén

Kopparbergs län.

F. Holmquist

Kopparbergs län.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län.

Erik Dalberg

Kopparbergs län.

Carl Ekman

Gävleborgs län.

Olof Jonsson

Gävleborgs län.

C. G. T. Wickman

Gävleborgs län.

Fars Olsson

Gävleborgs län.

Erik Jonsson

Gävleborgs län.

Hugo Hamilton

Gävle stad.

S. H. Kvarnzelius

Västernorrlands län.

Hugo Fahlén

Västernorrlands län.

Gustaf Knaust

Västernorrlands län.

J. Sandler

Vasternorrlands län.

Harald Hjärne

Västernorrlands län.

Joh. Permansson

Västernorrlands län.

I. von Stapelmohr

Jämtlands län.

Gottfrid Roman

Jämtlands län.

John Östling

Jämtlands län.

Karl Grubbström

Västerbottens län.

A. Aström

Västerbottens län.

Gustav Rosen

Västerbottens län.

H. björklund

Västerbottens län.

0. Bergqvist

Norrbottens län.

C. I. Asplund

Norrbottens län.

Paul Hellström Axel E. Fagerlin

Norrbottens län. Norrbottens län.

Riksdagsbeslutet 1915.

Andra Kammaren:

Johan Widén

Talman.

D. Persson i Tallberg

v. Talman. Kopparbergs län.
Norra valkretsen.

Stockholms stad.

Hjälmar Branting

Stockholms stad.

Carl Lindhagen

Stockholms stad.

Arvid Lindman

Stockholms stad.

Herm. Lindqvist

Stockholms stad.

Knut A. Tengdahl

Stockholms stad.

Karl Hildebrand

Stockholms stad.

Ernst Söderberg

Stockholms stad.

Erik Palmstierna

Stockholms stad.

Carl Hallendorff

Stockholms stad.

Sven Ltibeck

Stockholms stad.

Z. Höglund

Stockholms stad.

Jakob Pettersson

Stockholms län. Södra valkretsen.

Albert Petersson

Stockholms län. Södra valkretsen.

Adolf Molin

Stockholms län. Södra valkretsen.

G. W. Källman

Stockholms län. Södra valkretsen.

K. Westerström

Stockholms län. Södra valkretsen.

E. Åkerlund

Stockholms län. Norra valkretsen.

Per Henning Sjöblom

Stockholms län. Norra valkretsen.

E. Eurén

Stockholms län. Norra valkretsen.

0. Alfr. Berg

Uppsala län.

K. A. Borg

Uppsala län.

Nils Eden

Uppsala län.

Walter Kant

Uppsala län.

J. Henry Erikson

Uppsala län.

E. C. Kropp Axel Modig

Södermanlands län. Norra valkretsen. Södermanlands län. Norra valkretsen. Södermanlands län. Norra valkretsen.

Gösta Tamm Gustaf Olsson C. J. Johansson

Södermanlands län. Södra valkretsen. Södermanlands län. Södra valkretsen. Södermanlands län. Södra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1915.

A. J. Bärg Axel Ekman Edv. Andersson

Södermanlands län. Södra valkretsen. Östergötlands län. Norra valkretsen. Östergötlands län. Norra valkretsen.

Gustaf Johansson T. Zetterstrand

Östergötlands län. Norra valkretsen. Östergötlands län. Norra valkretsen. Östergötlands län. Norrköpings—

Linköpings valkrets.

Sven Persson

Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.

K. Beckman Conrad Yahlquist

Östergötlands län. Norrköpings— Östergötlands län. Södra valkretsen.
Linköpings valkrets.

David Pettersson

Theodor Adelswärd Axel Sterne

Östergötlands län. Södra valkretsen. Östergötlands län. Södra valkretsen. Östergötlands län. Södra valkretsen.

Josef N. Ericsson

Östergötlands län. Södra valkretsen.

J. A. Jonsson Ernst Liljedahl

Jönköpings län. Östra valkretsen. Jönköpings län. Östra valkretsen.

Per Gabrielsson

Jönköpings län. Östra valkretsen.

Iv. Lundberg E. Räf

Jönköpings län. Östra valkretsen. Jönköpings län. Västra valkretsen.

Bernhard Nilsson

Jönköpings län. Västra valkretsen.

Thure Widlund Joh. Andersson

Jönköpings län. Västra valkretsen. Jönköpings län. Västra valkretsen.

C. 0. Johanson

Jönköpings län. Västra valkretsen.

Joll. G. Svensson Axel Lindqvist

Kronobergs län. Östra valkretsen. Kronobergs län. Östra valkretsen.

M. Svensson.

Kronobergs län. Östra valkretsen.

C. Wilh. Jönsson E. 0. Magnusson

Kronobergs län. Östra valkretsen. Kronobergs län. Västra valkretsen.

P. M. Olsson

Kronobergs län. Västra valkretsen.

C. 0. Svensson Axel Rune

Kronobergs län. Västra valkretsen. Kalmar län. Norra valkretsen.

Erik Andersson

Kalmar län. Norra valkretsen.

A. V. Isaksson J. Persson

Kalmar län. Norra valkretsen. Kalmar län. Norra valkretsen.

Joh. Jeansson

Kalmar län. Södra valkretsen.

Pehr Aug. Andei*sson Wilh. Andersson

Kalmar län. Södra valkretsen. Kalmar län. Södra valkretsen.

Karl Magnusson

Kalmar län. Södra valkretsen.

Enok Runefors David Norman

Kalmar län. Södra valkretsen. Kalmar län. Södra valkretsen.

Iv. J. Larsson

Gottlands län.

Karl Kahlström Aug. Lingström

Gottlands län. Gottlands län.

Aug. Larsson

Blekinge län.

Axel E. Lindvall John Jönsson

Blekinge län. Blekinge län.

Riksdagsbeslutet 1915.

Otto Holmdahl

Blekinge län.

J. A. Ingvarson

Blekinge län.

P. Nilsson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

John Erlansson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Lars Borggren

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

N. J. Sigfrid

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Y. Ekerot

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Gust. Nilsson

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Olof'' Nilsson

Malmöhus län. Norra valkretsen. Malmölius län. Norra valkretsen.

Aug. Nilsson Jöns Jönsson

Malmöhus län. Mellersta valkretsen. Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Johan Jönsson Nils Ohlsson

Malmölms län. Mellersta valkretsen. Malmölius län. Mellersta valkretsen.

F. W. Thorsson Jöns Pålsson

Malmöhus län. Södra valkretsen. Malmöhus län. Södra valkretsen.

A. J. Christiernson O. H. Waldén

Hälsingborg, Landskrona och Lund. Hälsingborg, Landskrona och Lund.

Nils Persson

Malmö stad.

Gunnar Lötvegren

Malmö stad.

Carl O. Strid

Hallands län.

P. J. Persson

Hallands län.

Cornelius Olsson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

Värner Rydén

Malmö stad.

A. Henrikson

Hallands län.

Anders Elisson

Hallands län.

Herman Andersson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

Wilh. Hellberg

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

Oskär Kloo

Blekinge län.

Sv. Bengtsson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

R. G. Hamilton

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Swen Jönsson

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Martin Holmström

Malmöhus län. Norra valkretsen.

Sven Linders

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Hans Andersson

Malmöhus län. Södra valkretsen.

Nils P. Sköld

Malmöhus län. Södra valkretsen.

Malte Sommelius

Hälsingborg, Landskrona och Lund.

Harald Lemke

Malmö stad.

Hallands län.

Nils Johansson

Hallands län.

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

G. W. Hansson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1915.

Oscar Osberg Gast. Rydén

Göteborgs och Bohus lön. Norra
valkretsen.

Göteborgs och Bohus län. Norra
valkretsen.

Göteborgs och Bohns län. Norra
valkretsen.

Göteborgs och Bohus län. Norra
valkretsen.

Erik Röing

Göteborgs stad.

Emil Kristensson

Göteborgs stad.

Magnus Bengtsson

Göteborgs stad.

Edvard Lithander

Göteborgs stad.

Algot Törnkvist

Göteborgs stad.

P. Rydholm

Göteborgs stad.

Alex. Thore

Göteborgs stad.

Axel von Sneidern

Aivsborgs län. Norra valkretsen.

Harald Hallén

Aivsborgs län. Norra valkretsen.

Arthur Gustafson

Aivsborgs län. Norra valkretsen.

Herm. Carlson

Aivsborgs län. Mellersta valkretsen.

S. Welin

Aivsborgs län. Mellersta valkretsen.

Alfr. Petterson

Aivsborgs län. Mellersta valkretsen.

A. L. Johansson

Aivsborgs lön. Mellersta valkretsen.

Gust. Odqvist

Aivsborgs län. Södra valkretsen.

Carl Lorentzon

Aivsborgs län. Södra valkretsen.

C. Edor Anderson

Aivsborgs län. Södra valkretsen.

S. A. Larsson

Aivsborgs län. Södra valkretsen.

Axel Vennersten

Aivsborgs län. Södra valkretsen.

G. W. Sjöberg

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

C. Johanson

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

E. von Hofsten

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

K. W. Skareen

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

Karl Magnusson

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

Carl Persson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Oscar Borren

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

K. M. Andersson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Emil Bengtsson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Helge Bäcklund

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Alfred Persson

Värmlands län. Norra valkretsen.

Joh:s Hedström

Värmlands län. Norra valkretsen.

Axel Schotte

Värmlands län. Ostra valkretsen.

N. A:son Berg

Värmlands län. Östra valkretsen.

N. Gust. Åkerlindh

Värmlands län. Östra valkretsen.

Värmlands län. Ostra valkretsen.

Albert Mossberg

Värmlands län. Västra valkretsen.

J. P. Igel

Värmlands län. Västra valkretsen.

R. Andersson

Värmlands län. Västra valkretsen.

Gustaf Flognfält

Värmlands län. Västra valkretsen.

A. P. Gustafsson

Örebro län. Norra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1915.

E. A. Nilson

Örebro län. Norra valkretsen.

Gustaf Julin

Örebro län. Norra valkretsen.

L. E. Gustafsson

Örebro län. Södra valkretsen.

Joh. Andersson

Västmanlands län. Östra valkretsen.

Anders Anderson

Örebro län. Norra valkretsen.

Gustaf Olofsson

Örebro län. Södra valkretsen.

Gust. Eklund

Örebro län. Södra valkretsen.

Axel Lundblad

Västmanlands län. Östra valkretsen.

Olof Nilsson

Örebro län. Norra valkretsen.

Edv. Uddenberg

Örebro län. Södra valkretsen.

Viktor Larsson

Västmanlands län. Östra valkretsen.

Adolf Janson

Västmanlands län. Västra valkretsen.

Sam Söderberg

Kopparbergs län. Östra valkretsen.

C. J. Ericsson Albert Zander

Västmanlands län. Västra valkretsen. Västmanlands län. Västra valkretsen.

C. R. Jansson Axel Gylfe Joh. Ström

Kopparbergs län. Östra valkretsen. Kopparbergs län. Östra valkretsen. Kopparbergs län. Västra valkretsen.

Bernh. Eriksson Rickard Sandler Per Tysk

Kopparbergs län. Västra valkretsen. Kopparbergs län. Västra valkretsen. Kopparbergs län. Norra valkretsen.

Rikard Eronn E. A. Leksell Öl. Olsson

Kopparbergs län. Norra valkretsen. Gävleborgs län. Gästriklands valkrets. Gävleborgs län. Gästriklands valkrets.

Fabian Månsson A. J. Andersson Jonas Jonsson

Gävleborgs län. Gästriklands valkrets. Gävleborgs län. Gästriklands valkrets. Gävleborgs län. Hälsinglands södra

valkrets.

Ernst Lindley Aug. Sävström

Gävleborgs län. Hälsinglands södra Gävleborgs län. Hälsinglands södra
valkrets. valkrets.

Johan Ericsson

Gävleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.

Per Norm

Gävleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.

O. W. Edbom

Gävleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.

C. A. Svensson

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

K. R. Karlsson

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

Joll. Zelahn

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

Verner Hedlund

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

Ivar Venn er ström

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

J. R. Sundström

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

Fritz Kaijser

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

C. J. Öberg G. F. Lundgren

Västernorrlands län. Ångerman- Västernorrlands län. Ångermanlands
norra valkrets. lands norra valkrets.

Emil Molin i Dombäcksmark

Västernorrlands län. Ångermanlands
norra valkrets.

Johan Olofsson

Jämtlands län. Norra valkretsen.

Ad. Wiklund

Västerbottens län. Södra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1915.
Ilig. Bergman

Jämtlands län. Södra valkretsen.

Nils Olsson

Jämtlands län. Norra valkretsen.

E. F. Hellberg

Västerbottens län. Södra valkretsen.

W. Bäckström Olof Jonsson

Västerbottens län. Södra valkretsen. Västerbottens län. Norra valkretsen.

Ant. Wikström Linus Lundström

Västerbottens län. Norra valkretsen. Norrbottens län. Södra valkretsen.

N. E. Nilsson

Norrbottens län. Södra valkretsen. Norrbottens län. Norra valkretsen.

O. W. Stenudd

Norrbottens län. Norra valkretsen.

Christian Ericson

Jämtlands län. Södra valkretsen.

Karl Karlsson

Jämtlands län. Norra valkretsen.

J. Retur

Västerbottens län. Södra valkretsen.

Västerbottens län. Norra valkretsen.

Ernst Hage

Norrbottens län. Södra valkretsen.

O. E. Holm

Norrbottens län. Norra valkretsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1915.

(Kiksdagsbeslutet.)

15 samt. 1 avd. 1 käft.

Riksdagsbeslutet 1915.

INNEHÅLL.

Sid.

Ingressen..................1-

§ 1. Ang. ändrad lydelse av 20 § regeringsformen
................1.

§ 2. Ang. ändrad lydelse av dels § 2 4:o och
§ 3 10:o tryckfrihetsförordningen dels ock
§ 72 regeringsformen..........2.

§ 3. Ang. förslag till ändrad lydelse av §§ 96—

102 och 110 regeringsformen, § 42, 2 och
§ 48 riksdagsordningen samt § 4 5:o tryckfrihetsförordningen
..........4.

§ 4. Ang. ändrad lydelse av §§ 18 och 22 regeringsformen
.............9.

§ 5. Ang. förslag till ändrad lydelse av 9 § i
kung!, förordningen den 21 mars 1862 om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd 9.

§ 6. Ang. statsregleringen..........9.

§ 7. Ang. dispositionen av besparingarna å

huvudtitlarna.............11.

§ 8. Ang. kreditivsummorna........11.

§ 9. Ang. utbetalning av riksdags- och revi sionskostnader

m. m..........12.

§ 10. Ang. bestridande av sådana av riksdag föranledda
utgifter, som av Kung! Maj:t
förskottsvis anvisats till utbetalning å

statskontoret.............12.

§ 11. Ang. sättet för betalning av räntor å statsskulden
m. m. utgifter för kapitalökning
och avbetalning å statsskulden.....12.

§ 12. Ang. av riksdagen beslutade, å riksgälds kontoret

anvisade utgifter för år 1916 . . 12.

§ 13. Ang. sättet för gäldandet av å riksgälds kontoret

anvisade utgifter.......13.

§ 14. Ang. anslaget till allmänna järnvägslåne fonden

. ... 1...........13.

§ 15. I avseende å statsregleringen och rörande
de med statsverket gemenskap ägande
ämnen..... 14.

§ 16. Ang. förordning om krigskonj unkturskätt 21.

§ 17.

§ 18.
§ 19.
§ 20.

§ 21.
§ 22.
§ 23.

§ 24.

§ 25.
§ 26.

§ 27.

§ 28.

Ang. förändring av tullsatserna å socker
samt av ändrad lydelse av § 13 i förordningen
med tulltaxa för inkommande varor 21.
Ang. ändrad lydelse av § 13 mom. 5 i
förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa

för inkommande varor.........21.

Ang. ändrad lydelse av bestämmelserna
för brännvin och sprit in. m. i rubrikerna

183—185 i gällande tulltaxa......22.

Ang. utsträckning av tiden för tullfri disposition
av tullpliktiga utställningsföremål,
som införts till baltiska utställningen

i Malmö år 1914...........22.

Ang. ändrad lydelse av 35 § i förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning
av brännvin m. m.........22.

Rörande ändring i vissa delar av förord -

ningen den 9 juni 1905 angående försäljning
av brännvin...........

Ang. förordning om ändrad lydelse av 15 §
1, 3, 4, 5, 8 och 9 mom. samt 17 § 2 mom.
i förordningen den 9 juni 1905 angående

försäljning av brännvin........22.

Rörande förordning angående utförsel av
socker under viss tid utan erläggande av

sockerskatt..............23.

Ang. beräkning av bevillningarna för år

1916.................23.

Rörande ändrad lydelse av 18 § i förordningen
den 15 december 1914 angående
statsmonopol å tobakstillverkningen i

riket.................23.

Ang. ändrad lydelse av 42 § 2 mom. i
förordningen den 15 december 1914 angående
statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket.......•......23.

Ang. ändrad lydelse av 9 § i förordningen

den 15 december 1914 om vad iakttagas

Riksdag sb eslutet 1915.

§ »9.

§ 30.

§ 81.
§ 32.

§ 33.
§ 34.

§ 35.

§ 36.
§ 37.

§ 38.
§ 39.
§ 40.

§ 41.
§ 42.

§ 43.

Sid.

skall i avseende å införande av statsmonopol
8, tobakstillverkningen i riket . . 23.
Ang. befrielse för riksbanken under viss
tid från skyldigheten att inlösa av banken

utgivna sedlar med guld........24.

Rörande lag om ändrad lydelse av 2 § i
lagen den 12 maj 1897 med vissa bestämmelser
om riksbankens sedelutgivningsrätt,
så ock angående forum för riksbanken, lag
om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen
för Sveriges riksbank den 12 maj 1897
samt lag angående rätt för Konungen att
i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad

sedelutgivningsrätt..........24.

Ang. bankovinsten...........24.

Ang. nytt reglemente för riksbankens styrelse
och förvaltning.........24.

Ang. nytt reglemente för riksgäldskontoret 24.
Ang. Kung], Maj:ts proposition angående
utvidgning av riksdagens bibliotek till

centralt förvaltningsbibliotek......25.

Ang. proposition med förslag till ändrad
lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter
för riksdagen...........25.

Ang. pension åt änkefru Anna Amalia

Sandström, född Pilblad........25.

Ang. förslag till lagar om ändrad lydelse

av 30 kap. rättegångsbalken, av 49 och
230 §§ utsökningslagen samt angående
Kungl. Maj:ts högsta domstols tjänstgöring

på avdelningar............25.

Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av 2 § 17:o) i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
den 26 maj 1909 ...... 26.

Ang. instruktion för riksdagens justitieombudsman
och instruktion för riksdagens

militieombudsman...........26.

Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av § 22 värnpliktslagen den 17 september

1914 .................26.

Ang. ixtredning om avskiljande av Stockholms
stad i kyrkligt hänseende från ärkestiftet
...............26.

Ang. förslag till lag om äktenskaps ingående
och upplösning m. m......26.

Ang. ändrade lagbestämmelser i fråga om
utlännings rätt att besitta fastighet i
Sverige...... 27.

§ 44.

§ 45.
§ 46.

§47.
§ 48.
§ 49.

§ 50.

§ 51.
§ 52.

§ 53.

§ 54.
§ 55.
§ 56.
§ 57.

§ 58.

§ 59-§ 60.

Sid.

Ang. utredning och förslag till lag om rätt
för stat, kommun och municipalsamhällc
att försälja vissa fastigheter med servitut,
innefattande företrädesrätt till återköp . 28.
Ang. beredande av tillfälle för innehavare
av lägenheter å ecklesiastika boställen att
friköpa de innehavda lägenheterna ... 28.
Ang. undersökning rörande verkningarna
av gällande lagstiftning till förekommande
av vanhävd av viss jord i Norrland och

Dalarna...............28.

Ang. lag om inskränkning i inmutnings rätten.

...............28.

Ang. förslag till lag om talan i viss ordning
angående rätt till strömfall .... 28.
Rörande ändrad lydelse av 2 § i förordningen
den 16 juni 1875 angående särskilda
protokoll över lagfarter, inteckningar
och andra ärenden.......28.

Rörande förslag till lag om ändring i
gällande bestämmelser angående förteckningar
å lagfarter...........29.

Ang. ändring av 17 kap. 10 § handelsbalken 29.
Ang. förslag till lag om avtal och andra
rättshandlingar på förmögenhetsrättens

område m. ...............29.

Ang. förslag till lag om förhud för vissa
personer att vistas å ort, där avdelning
av krigsmakten är förlagd, samt till lag om
ändrad lydelse av 10 kap. 14 § strafflagen 29.
Ang. utredning om ändring av 18 kap.

16 § strafflagen............29.

Ang. ändrad lydelse av 19 kap. 17 § strafflagen
.................30.

Ang. ändrad lagstiftning rörande bevisning
inför rätta............30.

Ang. förändrade bestämmelser rörande ersättning
till vittnen och sakkunniga i

rättegångsmål.............30.

Ang. ändrad lydelse av 10 § i förordningen
den 17 maj 1872 angående ändring i
vissa fall av gällande bestämmelser om

häradsting va. m............30.

Ang. lag, innefattande vissa bestämmelser
om insändande till hovrätt av underrätts

dombok...............31.

Ang. förslag till lag om förfogande över
vissa varor vid krig eller krigsfara eller

§ 61.
§ 62.

§ 63.
§ 64.

§ 65.

§ 66.

§ 67.
§ 68.
§ 69.

§ 70.

§ 71.
§ 72.
§ 73.

§ 74.

§ 75.
§ 76.

Riksdagsbeslutet 1915.

andra utomordentliga av krig föranledda

förhållanden.............31.

Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av 85 § i sjölagen den 12 juni 1891 . . 31.
Hörande ändrad lydelse av 32 § i förordningen
den 9 juni 1871 angående fattigvården
................31.

Ang. lag om anstånd med erläggande av

vissa patentavgifter...... 32.

Rörande förslag till förordning angående
siktning av rågmjöl och förordning om
viss sammansättning av rågbröd .... 32.
Ang. ändrad lydelse av 1 § i förordningen
den 4 mars 1862 om tioårig preskription

och om årsstämning..........32.

Ang. förslag dels till lag om ändrad ly -

delse av 92 § växellagen, dels till lag
angående undantag i vissa fall från bestämmelserna
om preskription av växlar

och checker..............32.

Ang. ändrad lydelse av §§ 10 och 21 i
lasarettsstadgan den 18 oktober 1901 . . 33.
Ang. utredning om införande av helgdagar

utan kyrklig karaktär.........33.

Ang. utredning och förslag rörande reglering
av nattarbete inom bagerier, konditorier
och s. k. hembagerier......33.

Ang. förslag till lag om eftergift vid
krig eller krigsfara från vissa bestämmelser
om arbetstid för minderåriga och

kvinnor................33.

Ang. ordnande av brandväsendet å landsbygden
................33.

Ang. utredning om ändrade bestämmelser

beträffande sjöfynd..........34.

Ang. lag om rätt för Konungen att stadga
förbud i vissa fall mot slaktande av svin
och saluhållande av slaktat svin .... 34.
I anledning av Kung! Haj:ts proposition
med förslag till lag om ändrad lydelse av
§ 8 i lagen den 10 oktober 1913 angående
köttbesiktning och slakthus......34.

Ang. förslag till förordning angående
grunder för upplåtelse av vissa kronan
tillhöriga vattenfall och strömfall in. m. 34.
Ang. förslag till lag med särskilda bestämmelser
beträffande viss samfälld skogsmark
inom Kopparbergs län......34.

Sid.

§ 77. Rörande förslag till förordning angående
utsyning å viss skog inom Västerbottens
och Norrbottens läns lappmarker med

flera områden.............35,

§ 78. Ang. förslag till förordning om förekommande
av överdriven avverkning å ungskog
inom de delar av Västerbottens och

Norrbottens län, som ej höra till lappmarken
................35.

§ 79. Ang. förslag till förordning om behörighet

att utöva läkarkonsten.........35.

§ 80. Ang. Kungl. Maj:ts proposition om höjning
av anslaget till statsmedicinska anstalten
................35.

§ 81. Ang. förslag till lag om skyddskoppympning
.................35.

§ 82. Ang. Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till skyddskoppympningens ordnande
................35.

§ 83. Rörande förslag till lag angående anskaffande
av hästar och fordon för krigsmaktens
ställande på krigsfot (hästutskrivningslag).
..............86.

§ 84. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse av

| 2 mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom. 3, § 7
mom. 3 samt § 8 mom. 2 och 3 i lagen
den 24 maj 1895 angående skyldighet för
kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner
för krigsmaktens behov.....36.

§ 85. Ang. förslag till förordning om ändring i
vissa delar av förordningen den 21 september
1906 om automobiltraiik.....86.

§ 86. Ang. ersättning i vissa fall för inkvartering,
som föranletts av den under år 1914
anbefallda mobiliseringen av vissa av rikets
stridskrafter...........36.

§87. I anledning av Kungl. JIaj:ts proposition
med förslag till lag om ändrad lydelse av
7, 16, 20 och 23 §§ i lagen den 30
juni 1913 om allmän pensionsförsäkring

m. m.................37.

§ 88. Ang. lag om skyldighet för vissa värnpliktiga
att under år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning
m. m.......37.

§ 89. Ang. utredning rörande ordnande av land stormsbefälsfrågan

in. m.........37.

§ 90. I anledning av Kungl. Maj:ts propositioner
nr 119 angående åtgärder från det all -

Riksdagsbeslutet 1915.

Sid.

mannas sida för beredande av driftkredit
åt idkare av mindre jordbruk och nr 129
med förslag till lag angående ändrad lydelse
av 1 § i lagen den 22 juni 1911
om bankrörelse, till lag, innefattande vissa
bestämmelser om centralkassor för jordbrukskredit,
och till lag om ändrad lydelse
av 11 § i lagen den 29 juli 1892

angående sparbanker..........37.

§ 91. Rörande förslag till ändrad lydelse av § 18
mom. 2 i förordningen den 22 juni 1883
angående en postsparbank för riket ... 38.

§ 92. Ang. åtskilliga på grund av § 89 regeringsformen
väckta frågor..........38.

§ 93. Ang. anordnande av rum för förtroenderåden
inom riksdagens partier.....38.

Sid.

§ 94. Ang. verkställd omröstning över högsta

domstolens och regeringsrättens ledamöter 39.

§ 95. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken
................39.

§ 96. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riks gäldskontoret.

............39.

§ 97. Ang. val av riksdagens justitieombudsman

och hans efterträdare.........39.

§ 98. Ang. val av riksdagens militieombudsman

och hans efterträdare.........89.

§ 99. Ang. val av två fullmäktige i riksbanken
och två fullmäktige i riksgäldskontoret
samt suppleanter för riksdagens samtliga

fullmäktige i nämnda verk.......39.

§ 100. Ang. val av tryckfrihetskommitterade . . 40.
Slutmeningen................40.