Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1914:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm liållna lagtima riksmöte, som började den 18
maj och slutade den 17 december 1914.

'' i efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterligt: att, sedan
Kung!. Maj:t genom beslut den 5 mars 1914 funnit gott att jämlikt § 109
regeringsformen och § 5 riksdagsordningen upplösa riksdagen och förordna
om nya val till andra kammaren, samt riksdagen därefter kallats att sammanträda
måndagen den 18 maj 1914, hava vi sistnämnda dag, under Hans
Maj:t Konung Gustaf V:s sjunde regeringsår, oss här i Stockholm infunnit.

Efter att över vårt arbete hava nedkallat Guds välsignelse, hava vi den
19 berörda maj å rikssalen sammanträtt och fått emottaga berättelse
om vad sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig tilldragit
ävensom Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behov;
och hava vi, efter föregångna överläggningar dels om de ämnen, i
vilka Kungl. Maj:t till oss avlåtit propositioner eller skrivelser, dels ock
rörande frågor, som blivit hos riksdagen väckta, stannat uti följande beslut:

§ 1.

Med bifall till en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition hava vi
såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 18 och 22 regeringsformen.

§ i*-

l:o) Kegeringsrätten tillkommer det även att, i mål av beskaffenhet att kunna
tillhöra dess slutliga prövning, upptaga och avgöra alla ansökningar, att Konungen
må bryta dom äter, som vunnit laga kraft, eller återställa laga tid, som försuten
är. Alla övriga sådana ansökningar skola av högsta domstolen avgöras. »

Bihang till senare riksdagens protokoll 11)14. 15 samt. 1 käft. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1914.

2:o) Högsta domstolen äger ock pröva och avgöra ansökan om tillstånd av Konungen
att fullfölja talan i mål, som enligt lag icke utan sådant tillstånd må dragas
under Konungens prövning.

§ 22.

l:o) Uti högsta domstolen kunna ringai’e mål prövas och avgöras av fem ledamöter,
så ock av fyra, där alla fyra äro om slutet ense. Över viktigare saker skola
minst sju döma. Ej må flera än åtta ledamöter på en gång i prövningen av något
mål deltaga, där ej för vissa fall annorledes förordnas i den ordning 87 § 1 mom.
stadgar. 1 samma ordning bestämmes, huru många av domstolens ledamöter skola
deltaga i prövning av ansökan, varom i 18 § 2 mom. förmäles.

2:o) I regeringsrätten kunna mål prövas och avgöras av fem ledamöter, så ock
av fyra, där tre av dem äro om slutet ense.

§ 2.

Yi hava med bifall till Kungl. Maj:ts därom avlåtna proposition såsom vilande
till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 20 regeringsformen.

§ 20.

De mål, som från krigsdomstolarna dragas under Konungens prövning, skola
uti högsta domstolen företagas och avgöras. Tvenne militärpersoner av högre
grad, dem Konungen härtill utser och förordnar, böra med domare jäv och ansvar,
och utan särskilt arvode, sådana mål i högsta domstolen övervara och däröver rösta,
dock må domarenas antal icke överstiga åtta.

§ 3-

Då vi icke kunnat i oförändrat skick antaga Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen hava vi såsom vilande till vidare
grundlagsenlig behandling antagit följande:

Förslag

till

ändrad lydelse av § 72 regeringsformen.

§ 72.

Riksbanken-----lag.

Fullmäktige---skäligt.

Riksdagsbeslutet 1914.

Riksbanken allena äger rätt att utgiva sedlar, som för mynt i riket må erkännas.
Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas av banken med guld efter deras
lydelse; dock att undantag härifrån, där sådant med hänsyn till krig, krigsfara
eller svår penningkris prövas oundgängligen nödigt, må för viss tid medgivas av
Konungen och riksdagen samfällt eller, om riksdagen ej är samlad, av Konungen
på framställning av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige
i riksgäldskontoret. Dylikt av Konungen mellan riksdagarna lämnat medgivande
skall, därest detsamma icke varder av nästföljande riksdag inom tjugu
dagar från riksdagens början gillat, efter utgången av nämnda tid upphöra att
lända till efterrättelse.

§ 4.

I avlåten proposition har Kungl. Maj:t till riksdagens prövning i grundlagsenlig
ordning framlagt ett förslag till ändrad lydelse av §§ 9(5 —102 och 110 regeringsformen,
§ 42, 2 och § 68 riksdagsordningen samt § 4 5:o) tryckfrihetsförordningen.

Vi hava icke kunnat i oförändrat skick bifalla förevarande proposition utan
såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 96 —102 och 110 regeringsformen, § 42, 2 och § 68 riksdagsordningen
samt § 4 5:o) tryckfrihetsförordningen.

Regeringsformen.

Varje lagtima riksdag skall förordna två för lagkunskap och utmärkt redlighet
kända män, den ene såsom justitieombudsman och den andre såsom militieombudsman,
att i egenskap av riksdagens ombud, efter den instruktion riksdagen
för vardera utfärdat, hava tillsyn över lagars och författningars efterlevnad, militieombudsmannen
i vad de skola tillämpas vid krigsdomstolarna samt av ämbets- och
tjänstemän med avlöning från de till försvarsväsendet anslagna medel och justitieombudsmannen
i vad de eljest skola vid domstolarna samt av ämbets- och tjänstemän
tillämpas, ävensom att enligt den fördelning nu är sagd vid vederbörliga domstolar
i laga ordning tilltala dem, som uti sina ämbetens utövning av vald, mannamån
eller annan orsak någon olaglighet begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter
behörigen fullgöra. Ombudsmännen vare i all måtto underkastade samma
ansvar och plikt, som allmän lag och rättegångsordning för aktörer utstaka.

§ 07.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen, som, så länge de sina ämbeten
innehava, skola i alla avseenden anses lika med Konungens justitiekansler,

Riksdagsbeslutet 1914.

väljas på sätt riksdagsordningen stadgar; och bör därvid jämväl för en var av
dessa riksdagens ombudsmän utses en man av de egenskaper, som bos ombudsmannen
erfordras, att honom efterträda, ifall ban, innan nästföljande lagtima riksdag
anställt nytt val av ombudsman, skulle med döden avgå, samt att utöva ämbetet
under den tid ombudsmannen kan vara av svår sjukdom eller annat laga förfall
därifrån hindrad.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen eller militieombudsmannen, under det riksdag
är församlad, avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, skall
riksdagen i ämbetet genast insätta den man, som blivit till efterträdare utsedd.
Skulle ombudsmans utsedde efterträdare, under riksdag, avsäga sig det erhållna förtroendet
eller i ombudsmansämbetet insättas eller med döden avgå, utväljes, på
ovan stadgade sätt, eu annan behörig man i hans ställe. Inträffar något av dessa
fall emellan riksdagarna, skall riksdagens rätt härutinnan genom de av riksdagen
valde fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret utövas.

§ 99.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen må, en var när han för sitt
ämbetes utövning det nödigt anser, kunna övervara högsta domstolens, regeringsrättens,
nedre justitierevisionens, hovrätternas, kollegiernas eller i dessas ställe inrättade
verks, och alla lägre domstolars överläggningar och beslut, dock utan rättighet
att sin mening därvid yttra, samt äga tillgång till alla domstolars, kollegiers
och ämbetsverks protokoll och handlingar. Konungens ämbetsmän i allmänhet
vare skyldige att lämna justitieombudsmannen och militieombudsmannen laglig
handräckning, samt alla fiskaler, att medelst aktioners utförande en var av dem
biträda, då han det äskar.

§ 100.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen åligge, att, var för sig, till
varje lagtima riksdag avlämna redogörelse för förvaltningen av de dem förtrodda
ämbeten samt däruti, en var med avseende på det område, som genom 96 § är bestämt
för hans ämbetsutövning, utreda lagskipningens tillstånd i riket, anmärka
lagarnas och författningarnas brister och uppgiva förslag till deras förbättring.

§ 101.

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens högsta
domstol eller av dess ledamöter en eller flere funnes hava av egennytta, vrångvisa
eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom någon, emot tydlig lag och sakens
utredda och behörigen styrkta förhållande, mistat eller kunnat mista liv, personlig
frihet, ära och egendom, eller regeringsrätten eller en eller flere av dess ledamöter
funnes hava vid prövning av besvärsmål låtit sådant förhållande komma sig till

Riksdagsbeslutet 191å.

last, vare justitieombudsmannen eller, om målet från krigsdomstol kommit under
högsta domstolens prövning, militieombudsmannen pliktig, ävensom Konungens
justitiekansler berättigad, att vid den rikets domstol, som här nedanföre bestämmes,
den felaktige under tilltal ställa, samt till ansvar efter rikets lag befordra.

§ 102.

Denna domstol, som riksrätt kallas, skall i sådant fall bestå av presidenten uti
Konungens och rikets Svea hovrätt, vilken däruti före ordet, presidenterna uti alla
rikets kollegier, vid tilltal emot högsta domstolen fyra de äldsta regeringsråd, men,
när regeringsrätten är tilltalad, fyra de äldsta justitieråd, ävensom, i båda fallen,
högste befälhavaren över de i huvudstaden tjänstgörande trupper, högste närvarande
befälhavaren för den vid huvudstaden förlagda delen av flottan, tvenne de äldsta
råd i Svea hovrätt och det äldsta råd i varje av rikets kollegier. Då justitiekansleren,
justitieombudsmannen eller militieombudsmannen finner sig befogad att
högsta domstolen samfällt eller särskilda dess ledamöter inför riksrätten tilltala,
eller justitiekansleren eller justitieombudsmannen att regeringsrätten samfällt eller
särskilda dess ledamöter under sådant tilltal ställa, äske han hos presidenten i
Konungens och rikets Svea hovrätt, såsom riksrättens ordförande, laglig kallelse å
den eller dem, som skola tilltalas. Presidenten------i rikets tjänst.

§ no.

Ej må någon riksdagsman under tilltal ställas eller sin frihet berövas för sina
gärningar eller yttranden i denna egenskap, utan att den kammare, till vilken han
hörer, sådant tillåtit genom uttryckligt beslut, däruti minst fem sjättedelar av de
röstande instämt. Ej heller-------------beivra låta.

Bliver riksdagsman, medan riksdag samlad är, eller under resa till eller ifrån
riksdagen, när man vet honom i sådant ärende stadd vara, med ord eller gärning
ofredad, galle därom vad angående våld eller förolämpning emot Konungens ämbetsmän,
i eller för ämbete, i allmän lag stadgat är. Samma lag vare, om riksdagens
fullmäktige, revisorer eller justitieombudsman eller militieombudsman, eller
sekreterare eller kanslibetjänte i någon av riksdagens kamrar eller i något dess
utskott, i eller för utövning av sådan befattning, våldföres eller förolämpas.

Riksdagsordningen.

§ 42.

2:o) Utskottet skall ock granska justitieombudsmannens och militieombudsmannens
avgivna redogörelser, ävensom deras ämbetsdiarier och registratur, samt med
utlåtande däröver till riksdagen inkomma.

Riksdagsbeslutet 1914.

§ 68.

Till följd av regeringsformens 96 § skall varje lagtima riksdag förordna två för
lagkunskap ock utmärkt redlighet kända män, den ene såsom justitieombudsman
och den andre såsom militieombudsman, att i egenskap av riksdagens ombud hava
tillsyn över lagars och författningars efterlevnad av domare, ämbets- och tjänstemän
samt att inför den riksrätt, som i bemälda grundlags 102 § till dess inrättning
och göromål beskrives, eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga ordning
tilltala dem, som i sina ämbetens utövning anses av vald, mannamån eller annan
orsak hava någon olaglighet begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter behörigen
fullgöra.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen, vilkas rättigheter och åligganden
ytterligare så väl i regeringsformen som genom särskild för en var av dem
utfärdad instruktion utstakas, väljas var för sig av fyrtioåtta för tillfället nämnda
valmän, av vilka vardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Dessa valmän, vilka
böra till valförrättningen sammanträda samma dag, då de blivit utsedda, och ej
må åtskiljas förr än valen äro fulländade, skola först samfällt, medelst slutna sedlar,
var för sig föreslå den man, som de anse böra komma under omröstning. Falla
därvid rösterna till mer än hälften på en man, är han behörigen vald. Äro åter
rösterna så delade mellan flera, att sådan pluralitet för någon icke äger rum, anställes
ny omröstning med slutna sedlar till antagande av den, som de flesta rösterna
erhållit, eller, om han icke antages, av den, som näst honom blivit av de
flesta ballad o. s. v. Skulle, sedan alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl
ingen hava erhållit den här föreskrivna pluralitet, anställes ny omröstning över
alla dem, som vid den första omröstningen blivit satta i fråga; skolande den, som
erhållit de flesta rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsmannen och militieombudsmannen
utses, och på enahanda sätt för en var av dessa riksdagens ombudsmän
välja en man av de egenskaper, som hos ombudsmannen erfordras, för att
honom efterträda, i fall han, innan nästa lagtima riksdag anställt nytt val av
ombudsman, skulle med döden avgå, samt att utöva ämbetet under den tid ombudsmannen
kan vara av svår sjukdom eller annat laga förfall därifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen eller militieombudsmannen, under det riksdag
är församlad, avsäger sig förtroendet, eller med döden avgår, insätter riksdagen
genast i ämbetet den man, som blivit till efterträdare utsedd. Skulle ombudsmans
utsedde efterträdare, under riksdag, avsäga sig det erhållna förtroendet
eller i ombudsmansämbetet insättas eller med döden avgå, utväljes på ovan stadgade
sätt en annan behörig man i hans ställe.

Inträffar något av dessa fall mellan riksdagarna, skall riksdagens rätt härutinnan
genom de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontoret utövas.

Riksdagsbeslutet 1914.
Tryckfrihetsförordningen.
§ *■

5:o) Så snart någon förbrytelse mot denna lag blivit av chefen för justitiedepartementet
hos justitiekansleren anmäld, åligge den sistnämnde att ofördröjligen
låta förbrytelsen, genom tillförordnad aktor, vid behörig domstol åklaga; och bör
han dessutom, för egen del, genom vederbörande ombud, över tryckfrihetens lagliga
bruk tillbörlig uppsikt hava. Vare likaledes justitieombudsmannen och militieombudsmannen
pliktiga, att, i avseende på förbrytelser emot denna lag, lämna sin
ämbetsåtgärd, enligt de i instruktionerna rörande deras befattning med andra mål
föreskrivna grunder. Enskilt förolämpande äger målsägaren att själv eller genom
ombud åtala.

§ 5.

Vi hava i skrivelse den 19 september anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke
funnit oss böra bifalla Kungl. Haj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av
§§ 4, 5, 6 och 15 regeringsformen, §§ 6, 10, 20, 32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen
samt § 1 4:o) tryckfrihetsförordningen.

§ 6.

Vid företagen prövning av det till slutligt avgörande vid innevarande riksdag
vilande förslag till ändrad lydelse av § 12 riksdagsordningen, hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 juni, för vår del godkänt och antagit
berörda förslag.

Sedan Kungl. Maj:t godkänt samma förslag, kommer ifrågavarande stadgande
att erhålla följande förändrade lydelse, nämligen:

Riksdagsordningen
§ 12-

Varje ledamot av första kammaren åtnjuter av statsmedel ersättning för resekostnad
till och från riksdagen samt arvode av ett tusen två hundra riksdaler för
varje lagtima riksdag; dock att, när antingen Konungen upplöser riksdag, innan
den varit fyra månader tillsammans, eller ledamot av kammaren eljest avgår från
sin befattning under riksdagen, innan så lång tid av dess sammanträde förflutit,
eller riksdagen sammanträder i följd därav att Konungen, med upplösande av
riksdag, förordnat om nya val, så ock under urtima riksdag, kammarens ledamot
undfår, jämte resekostnadsersättning, i dagtraktamente tio riksdaler, vilket dock ej
må överstiga sammanlagt ett tusen två hundra riksdaler.

Riksdagsbeslutet 1914.

Ledamot av kammaren, som under lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker
hemorten, äge att av statsmedel undfå ersättning för därav föranledd resekostnad,
dock högst för två resor fram och åter.

Den ledamot av kammaren, som icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer, skall
för varje dag han utebliver vara förlustig tio riksdaler av arvodet.

Vill ledamot av kammaren befattningen sig avsäga, äger han det göra vid valtillfället
eller sedermera, mellan riksdagar, hos Konungens befallningshavande.

§ 7.

Vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse
av § 2 4:o) och § 3 10:o) tryckfrihetsförordningen hava vi funnit oss icke kunna i
oförändrat skick bifalla samma proposition, utan såsom vilande till vidare grundlagsenlig
behandling antagit följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 2 4:o och § 3 10:o tryckfrihetsförordningen.

§*•

4:o. I grund---som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll---uppenbara.

Att ej några---femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner för krigsmakten, planer för dess sammandragning eller
verksamhet under krigstid eller vid krigsfara ävensom sådana handlingar angående
omfattningen, beskaffenheten och belägenheten av dess mobiliseringsförråd och mobiliseringsutrustning
samt sådana kartor, ritningar, avbildningar och beskrivningar
angående rikets fästningsverk, örlogsstationer och varv, militära positioner, minförsvar,
annan för krigsbruk avsedd materiells tekniska byggnad och beskaffenhet,
kommunikations- och förbindelseleder, experiment och uppfinningar, vilkas offentliggörande
kan medföra våda för rikets säkerhet eller uppenbart kan skada dess försvar,
ej må utan Konungens särskilda tillstånd utlämnas, sedan Konungen i statsrådet
fattat beslut, att dessa handlingar skola hållas hemliga; dock att härigenom
konstitutionsutskottets, statsutskottets och statsrevisorernas rätt ej inskränkes. Den,
som i tryck offentliggör sådan handling, straffes, där honom veterlig^ är, att den
bör hemlighållas, efter allmän lag, om gärningen är i den med straff belagd, men
eljest med fängelse från och med en månad till och med två år eller i ringare fall
med böter från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre
riksdaler sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

Riksdagsbeslutet 1914.

Att, där underrätt vid handläggning av mål låtit åhörarna avträda på den
grund att i händelse av rättegångens offentlighet något kunnat uppenbaras, som
med hänsyn till rikets säkerhet bör hållas hemligt för främmande makt, protokoll
över sådan handläggning samt därvid till underrätten ingivna handlingar i målet
så ock högre rätts protokoll i samma mål och däri efter meddelande av underrättens
utslag inkomna handlingar ej må, utan särskilt tillstånd av vederbörande rätt, utlämnas,
innan målet blivit skilt från rättens handläggning; och må, i den mån
rätten finner protokoll eller handling i målet ej heller efter avslutad handläggning
kunna utlämnas utan våda för rikets säkerhet och förty däremot vid handläggningens
avslutande meddelar förbud, utlämnande ej utan Konungens särskilda tillstånd
äga rum före femtio år efter det slutligt beslut i målet givits. Dock göres
härigenom ej inskränkning i parts rätt att utbekomma protokoll och erhålla del
av handlingarna i målet. Över rättens beslut, huruvida protokoll eller handling
må utlämnas, vare klagan ej tillåten. Utgiver part eller annan, med vetskap om
att protokoll eller handling enligt vad nu är sagt bör hemlighållas, utan Konungens
särskilda tillstånd protokollet eller handlingen i tryck, straffes efter allmän lag,
om gärningen är i den med straff belagd, men eljest med fängelse från och med en
månad till och med två år eller i ringare fall med böter från och med trettiotre
riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar,
och skriften konfiskeras.

Att, i vad —----femtio riksdaler.

Det skall ock — — — — — sexton skillingar.

Att protokoll-----sexton skillingar.

Att ingen-----sexton skillingar.

Att utdrag-----femtio riksdaler.

Att uppgifter, som skattskyldiga till ledning för egen taxering avlämna till
beskattningsmyndigheter, samt deklarationer, som till ledning för beräknande av
arvsskatt eller skatt för gåva avgivas till vederbörande myndigheter, ej må utlämnas
till andra än dem, som enligt skatteförfattningarna äga taga del av samma
uppgifter eller deklarationer. Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör
dylik uppgift eller deklaration, vilken obehörigen utlämnats, böte femtio

riksdaler.

Att för officiell — -— — — — tre hundra riksdaler.

Att de från — —---femtio riksdaler.

Att ansökning----— femtio riksdaler.

Att sådant — — — — — huvudsaken.

1 övrigt-----stadgat är.

§ 3-

10:o. Allt kungörande — — — — — skriften konfiskeras.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 saml. 1 käft.

Riksdagsbeslutet 1914.

Kungörande i tryck, under krigstid eller vid krigsfara, av sådana underrättelser
om krigsmaktens styrka, ställning eller rörelser eller om andra åtgärder eller anstalter
för försvaret, vilkas oifentliggörande Konungen i statsrådet förbjudit. Den
häremot bryter, straffes efter allmän lag, om gärningen är i den med straff belagd,
men eljest med fängelse från och med en månad till och med två år eller i ringare
fall med böter från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre
riksdaler sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

Utgivande i tryck, i annat fall än ovan i denna lag sägs, av sådana avbildningar
och beskrivningar av rikets fästningsverk och övriga fasta försvarsanstalter,
vilkas offentliggörande kan skada rikets försvar och om vilka det är utgivaren
veterligt, att de böra hemlighållas. Förbrytelsen straffes enligt allmän lag, och
skriften konfiskeras.

§ 8.

Vi hava i skrivelse den 18 juli anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § i lagen om val
till riksdagen den 26 maj 1909.

§ 9.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 juli hava vi med
anledning av konstitutionsutskottets därom gjorda hemställan för vår del beslutit
en i vår nämnda skrivelse införd lag om ändrad lydelse av 27 § i lagen om val
till riksdagen den 26 maj 1909.

§ 10.

På hemställan av konstitutionsutskottet hava vi, enligt vad vår skrivelse till
Kungl. Maj:t den 18 juli utvisar, anhållit, att Kungl. Haj:t täcktes låta utreda,
huruvida icke sådana ändringar kunna vidtagas i gällande bestämmelser, att rösträttens
utövning möjliggöres i fall, då röstlängd för val till Andra kammaren förkommit,
samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ Il Genom

avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av §§ 3, 10, 57 och 58 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862;

2) lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 40 och 41 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862; och

Riksdagsbeslutet 1914.

3) lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 6, §§ 16 och 52 samt § 58 mom. 2 i
förordningen om landsting den 21 mars 1862 ävensom införande i § 2 i sistnämnda
förordning av tillagda mom. 7, 8 och 9.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kung! Maj:t den 21 augusti hava vi icke
kunnat oförändrade godkänna berörda förslag, utan hava vi, som till särskild behandling
förehaft propositionen, i vad den avser ändringsförslaget rörande § 52 i
förordningen om landsting, för vår del antagit följande i skrivelsen införda lagar,
nämligen:

1) lag om ändrad lydelse av §§ 3, 10, 11, 13, 57, 58 och 74 i förordningen om
kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862;

2) lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 9, 30, 40 och 41
i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862;

3) lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 6, § 16 samt § 58 mom. 2 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862 ävensom om införande i § 2 i nämnda förordning
av tillagda mom. 7, 8 och 9; samt

4) lag om ändrad lydelse av § 52 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

§ 12.

Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga propositionen
bilagda förslag till lag angående ändrad lydelse av §§ 20, 21, 37 mom.
3, 41, 42 mom. 1, 43 mom. 1, och 44 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 18 juli
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 13.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 september hava vi i

ett sammanhang till behandling förehaft Kungl. Maj:ts propositioner

Nr 58 angående ny härordning;

» 59 med förslag till värnpliktslag;

» 60 angående sjöförsvarets ordnande;

> 61 med förslag till lag angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för värn pliktiga,

tillhörande flottan;

» 80 med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 2 i förordningen den 1

juni 1912 om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd); »

81 med förslag till lag om förbud i vissa fall mot värnpliktigs skiljande från

tjänst eller arbete;

» 85 med förslag till förordning om värnskatt m. m.;

» 138 angående vissa engångskostnader för lantförsvarets ordnande;

Riksdagsbeslutet 1914.

Nr 149 angående särskild ersättning till personal tillhörande infanteriregementes
reserv och till viss övertalig personal vid infanteriregemente samt angående
tillägg för vicekorpralsbeställning eller särskilda befälsarvoden till vissa
volontärer vid infanteriet i anledning av övning vid armén av årsklassen
1914 yngre;

» 153 angående riksdagens samtycke till antagande av ett utav svenska pansarbåts -föreningen gjort erbjudande av medel såsom bidrag till anskaffning av pan~
sarbåtar;

» 156 angående vissa engångskostnader för sjöförsvarets ordnande;

» 159 angående upprättande av reservstater vid armén;

» 163 angående ändring i gällande grunder för pensionering av arméns befäl och
underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst;

» 230 angående anvisande av medel till vissa byggnadsföretag vid armén;

» 246 angående upprättande av reservstater vid marinen;

» 247 angående ändring i och tillägg till gällande grunder för pensionering av
flottans befäl och underbefäl med vederlikar; samt

» 275 med förslag till ändrad lydelse av 9 och 24 §§ i det av Kungl. Maj:t för
riksdagen framlagda förslaget till förordning om värnskatt.

I sammanhang med förenämnda propositioner hava vi till behandling förehaft
åtskilliga inom riksdagens kamrar väckta motioner, som stå uti ett närmare eller
fjärmare samband med den av Kungl. Maj:t föreslagna ombildningen av försvaret
och hava vi därvid stannat uti de beslut, som nedan angivas.

I berörda skrivelse hava vi till en början anmält:

1) att vi under förutsättning att riksdagens beslut om antagande av ny härordning
av Kungl. Maj:t godkännes, för vår del antagit ett i vår nämnda skrivelse
intaget förslag till värnpliktslag;

2) att vi beslutit anhålla, det Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning,
huruvida sådana för förseelser mot den militära strafflagen upprepade gånger straffade
värnpliktiga, vilka kunna antagas öva ett demoraliserande inflytande å övriga värnpliktiga,
lämpligen må kunna, avskilda från övriga värnpliktiga, vapenövas för sig
själva eller användas till lämpliga för statens räkning erforderliga arbeten, ävensom
för riksdagen framlägga det förslag, vartill nämnda utredning kan giva anledning;

3) att vi, under förutsättning att vårt under punkt 1) härovan angivna beslut
av Kungl. Maj-.t godkännes, beslutit,

dels att det värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 och § 39 mom. 1 värnpliktslagen
tillkommande penningbidrag skall, i och med att den nya värnpliktslagens bestämmelser
rörande tjänstgöringstiden träda i tillämpning, utgå under tjänstgöring i

Riksdagsbeslutet 1914. 13

linjen med 50 öre om dagen och under reservtruppövning och landstormsövning med
1 krona om dagen,

dels ock att det värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen tillkommande
penningtillskott skall utgå med 25 öre om dagen utom under tredje repetitions-(regements-)övningen
vid fotfolket, då detsamma skall utgå med 50 öre om dagen till
dem, som tjänstgöra såsom underbefäl och uttagits enligt § 26 mom. 2 värnpliktslagen.

II.

Vidare hava vi anmält för Kungl. Maj:t:

A) att vi, som icke kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. llaj:ts proposition
nr 58 angående ny härordning — under förutsättning att vårt beslut om antagande
av ny värnpliktslag varder av Kungl. Maj:t godkänt — antagit ett i skrivelsen
omförmält förslag till ny härordning, avsedd att genomföras under tio år, räknade
från och med år 1915;

B) att vi, i anledning av vissa i ämnet väckta motioner beslutit hos Kungl.
Maj:t anhålla om verkställande av utredning angående de omständigheter, under
vilka personal i underbefäls ställning vid armén och marinen vid yngre år må
kunna vinna befordran till officer och reservofficer, ävensom för riksdagen framlägga
det förslag, vartill nämnda utredning kan giva anledning:

C) att vi, i anledning av en i ämnet väckt motion beslutit hos Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t taga under övervägande, huruvida väg- och vattenbyggnadskåren
lämpligen bör omorganiseras i syfte att höja dess militära användbarhet
och göra den till en vid krigstillfälle duglig officersreserv till fortifikationen;

D) att vi i anledning av vissa i ämnet väckta motioner beslutit hos Kungl.
Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och, om möjligt, för 1915
års riksdag framlägga förslag till sådan omorganisation av arméns musik, att kostnaderna
för densamma komma att uppgå till högst två tredjedelar av statsverkets
nuvarande utgifter för densamma;

E) att vi, i anledning av vissa i ämnet väckta motioner beslutit hos Kungl.
Maj:t anhålla,

dels att från kavalleriet och artilleriet utrangerade stamhöstar måtte, i den
mån de för ändamålet kunna befinnas lämpliga, för fortsatt användning överföras
till infanteriet och trängen;

dels ock att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda ej mindre i vad mån och enligt
vilka grunder officerare, som tillhöra generalstaben, övriga staber och kavalleriet
och som åtnjuta lönetillägg och furageersättning för tjänstehästar, må kunna göras
beridna på kronan tillhöriga stamhästar, än även, huruvida och enligt vilka grunder
det för statsverket må befinnas fördelaktigt att för artilleriets behov anskaffa kronan
tillhöriga draghästar, ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill nämnda
utredning kan giva anledning.

Riksdagsbeslutet 1914.

III.

Enligt vad vår skrivelse vidare utvisar, havå vi, som beslutit antaga förordningar
om värnskatt och angående statsverkets värnskattefond, i anledning av Kungl.
Maj:ts propositioner nr 60 angående sjöförsvarets ordnande, nr 153 angående riksdagens
samtycke till antagande av ett ntav Svenska pansarbåtsföreningen gjort erbjudande
av medel såsom bidrag till anskaffning av pansarbåtar samt nr 156 angående
vissa engångskostnader för sjöförsvarets ordnande, ävensom i ämnet väckta
motioner, beslutit

Beträffande flottan

1) att för nyanskaffning under åren 1915—1919 av krigsfartygsmateriel:

a) bevilja ett anslag av 32,000,000 kronor och därav på extra stat för år 1915
anvisa ett belopp av 6,400,000 kronor;

b) medgiva att Kungl. Maj:t må disponera de av 1911 års riksdag för nyanskaffning
av krigsfartygsmateriel beviljade, ännu icke använda medel, 3,880,000
kronor, ävensom av 1912 och 1913 års riksdagar till krigsfartygsmateriel avsatta
medel, tillhopa 3,550,000 kronor, eller således sammanlagt 7,430,000 kronor;

c) likaledes medgiva, att Kungl. Maj:t må mottaga den av Svenska pansarbåtsföreningen
erbjudna gåvan, såvitt angår två pansarbåtar, alltså till ett belopp av

2.500.000 kronor; samt

d) under förutsättning att Kungl. Maj:t godkänner riksdagens beslut angående
ny värnpliktslag och sjöförsvarets ordnande bevilja ett ytterligare anslag av

3.302.000 kronor, att utgå av värnskattemedel, samt därav för år 1915 anvisa ett
belopp av 100,000 kronor;

2) att de under punkterna 1. a), b), c) och d) här ovan upptagna belopp
skola användas dels till byggande av två pansarbåtar och fyra jagare, dels till
byggande av undervattensbåtar för en sammanlagd beräknad kostnad av 9,750,000
kronor och dels för påbörjande eller byggande av ytterligare krigsfartygsmateriel
av slag, varom framdeles må av Konung och riksdag bestämmas;

3) att — under förutsättning att Kungl. Maj:t godkänner vårt beslut angående
ny värnpliktslag och angående sjöförsvarets ordnande — till anskaffning
av bärgningsmateriel för undervattensbåtar, för ändringsarbeten å i skrivelsen angivna
pansarbåtar, till ombyggnad av två torpedkryssare till depåfartyg för undervattensbåtar,
för anskaffning av torpedmateriel för flottan, för anskaffning av minmateriel
för flottan, för anläggande av ny docka vid flottans station i Stockholm,
för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand, samt till bestridande av kostnaderna
för övning vid flottan av värnpliktiga, tillhörande årsklasserna 1914 yngre och 1915
äldre, bevilja i skrivelsen angivna anslag tillhopa 5,275,500 kronor att utgå av
värnskattemedel och disponeras enligt i skrivelsen omförmälda grunder;

Riksdagsbeslutet 1914.

4) att år 1919 i staten för flottans officerskår halva antalet underlöjtnantsbeställningar
skall hava ersatts med ett motsvarande antal fänriksbeställningar;

Beträffande kustartilleriet.

5) att efter genomförd organisation år 1919 den med fasta avlöningsförmåner
anställda stampersonalen skall uppgå till det antal, som i skrivelsen angives;

6) att under förutsättning att Kungl. Maj:t godkänner vårt beslut angående
ny värnpliktslag och sjöförsvarets ordnande,

a) till bestridande av kostnaderna för övning vid kustartilleriet av värnpliktiga,
tillhörande årsklassen 1914 yngre, bevilja ett anslag av 819,700 kronor, att utgå av
värnskattemedel, och därav för år 1915 anvisa ett belopp av 386,200 kronor;

b) till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta kustförsvaret
med undantag av Fårösunds kustposition bevilja ett anslag av 13,748,690
kronor, att utgå av värnskattemedel, och därav för år 1915 anvisa ett belopp av

2,750,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av sistnämnda summa under år
1914 av tillgängliga medel utanordna för arbetenas påbörjande erforderliga belopp;
samt

c) av värnskattemedel för år 1915 avsätta ett belopp av 225,000 kronor, att
användas till försvarsanstalter på Gottland, på sätt framdeles må av Konung och
riksdag närmare bestämmas; samt

7) att bos Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag, att framläggas
för 1915 års riksdag, huruvida Fårösunds kustposition lämpligen må kunna ersättas
av andra försvarsanstalter.

IV.

I fråga om det av Kungl. Maj:t uti proposition nr 61 framlagda förslag till
lag angående förlängd tjänstgöring i vissa fall för värnpliktiga, tillhörande flottan,
hava vi anmält för Kung]. Maj:t, att, ifrågavarande proposition icke blivit av oss
bifallen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 80 med förslag till förordning om ändrad lydelse
av § 2 i förordningen den 1 juni 1912 om understöd i vissa fall åt värnpliktigs
hustru och barn (familjeunderstöd) hava vi icke kunnat i oförändrat skick antaga,
utan hava vi i anledning av samma proposition ävensom i ämnet väckta motioner
för vår del godkänt ett i vår skrivelse infört förslag till förordning i ämnet.

VI.

Vidkommande Kungl. Maj:ts proposition nr 81 med förslag till lag om förbud
i vissa fall mot värnpliktigs skiljande från tjänst eller arbete hava vi i anledning

Riksdagsbeslutet 19M.

av samma proposition för vår del antagit ett förslag till lag i berörda ämne av
lydelse, vår nämnda skrivelse utvisar.

VII.

I anledning av Kung! Maj:ts proposition nr 159 hava vi godkänt upprättandet
av reservstater vid armén i huvudsaklig överensstämmelse med av oss i vår skrivelse
i ämnet till Kungl. Maj:t angivna allmänna grunder.

VIII.

Beträffande Kungl. Maj:ts proposition nr 163 med förslag till kungörelse om
ändrad lydelse av punkterna 6, 7 och 8 i de av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna
grunder för pensionering av arméns befäl och underbefäl med vederlikar
samt angående tiden för avgång ur tjänst hava vi, som icke kunnat oförändrat bifalla
samma förslag, i anledning av berörda proposition för vår del godkänt ett i
skrivelsen infört förslag i ämnet.

IX.

Vi hava i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 246 godkänt upprättandet
av reservstat vid marinen i huvudsaklig överensstämmelse med av oss i vår
skrivelse angivna allmänna grunder.

I fråga om Kungl. Maj:ts proposition nr 247 med förslag till kungörelse om
vissa ändringar i och tillägg till de av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna grunder
för pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar m. m. hava
vi anmält, att vi, som icke kunnat oförändrat bifalla denna proposition, i anledning
av samma proposition för vår del godkänt ett i vår skrivelse intaget förslag i
ämnet.

XI.

Vad beträffar Kungl. Maj:ts propositioner nr 85 och 275 hava vi, som icke
kunnat oförändrat bifalla det genom berörda propositioner framlagda förslag till
förordning om värnskatt, anmält för Kungl. Maj:t

1) att vi antagit ett i vår skrivelse infört förslag till förordning om värnskatt; 2)

att vi bifallit Kungl. Maj:ts i förstnämnda proposition omförmälda förslag
till förordning angående statsverkets värnskattefond.

Riksdagsbeslutet 1914.

XII.

I anledning av Kung! Maj:ts proposition nr 188 angående vissa engångskostnader
för lantförsvarets ordnande hava vi, som antagit förordningar om värnskatt
och angående statsverkets värnskattefond,

dels till bestridande av kostnaderna för övning vid armén av årsklassen 1914
yngre beviljat ett anslag av 11,098,186 kronor att utgå av värnskattemedel samt
härav för år 1915 anvisat ett belopp av 6,643,682 kronor med rätt för Kungl. Maj:t
att av sistnämnda belopp under år 1914 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

55.000 kronor;

dels, utöver det å fjärde huvudtiteln i statsverkspropositionen för år 1915 upptagna
belopp av 225,000 kronor för ordnande av landstormsförråd, till anskaffande
av intendenturmateriel beviljat ett anslag av 12,775,887 kronor att utgå av värnskattemedel
samt härav för år 1915 anvisat ett belopp av 3,775,000 kronor ävensom
medgivit, att avtal å kronans vägnar må i föreskriven ordning träffas med leverantörer
om leveranser av intendenturmateriel för 13,000,887 kronor, på villkor beträffande
betalningstiden att betalning erlägges år 1915 med högst 4,000,000 kronor
eller det belopp, som sammanlagt i statsverkspropositionen föreslagits till anvisning
för ifrågavarande ändamål under år 1915, år 1916 med högst 4,000,000 kronor, år
1917 med högst 4,000,000 kronor och år 1918 med högst 1,000,887 kronor;

dels, utöver de å fjärde huvudtiteln i statsverkspropositionen för år 1915 upptagna
belopp av 600,000 kronor för fortsatt anskaffning av mobiliseringsammunition
för eldhandvapen samt uppförande av behövliga förrådslokaler därför, av 165,000
kronor för fortsatt anskaffning av nya eldhandvapen (gevär och karbiner) och av

30.000 kronor för fortsatt anskaffning av pistoler m. m., till anskaffande av artillerimateriel,
beviljat ett anslag av 10,632,600 kronor att utgå av värnskattemedel samt
härav för år 1915 anvisat ett belopp av 2,705,000 kronor ävensom medgivit, att
avtal å kronans vägnar må i föreskriven ordning träffas med leverantörer om leveranser
av artillerimateriel för 11,427,600 kronor, på villkor beträffande betalningstiden
att betalning erlägges år 1915 med högst 3,500,000 kronor eller det belopp,
som sammanlagt i statsverkspropositionen föreslagits till anvisning för ifrågavarande
ändamål under år 1915, år 1916 med högst 3,500,000 kronor, år 1917 med högst

3.500.000 kronor och år 1918 med högst 927,600 kronor;

dels till anskaffande av ingenjörmateriel beviljat ett anslag av 3,050,242 kronor
att utgå av värnskattemedel samt härav för år 1915 anvisat ett belopp av 1,016,748
kronor ävensom medgivit att avtal å kronans vägnar må i föreskriven ordning
träffas med leverantörer om leveranser av ingenjörmateriel för 3,050,242 kronor, på
villkor beträffande betalningstiden att betalning erlägges år 1915 med högst 1,016,748
kronor eller det belopp, som nu anvisats för ifrågavarande ändamål under år
1915, år 1916 med högst 1,016,747 kronor och under år 1917 med högst 1,016,747
kronor;

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 sand. 1 käft.

Riksdagsbeslutet 1914.

dels till anskaffande av sjukvårds- och veterinärmateriel beviljat ett anslag av

650,000 kronor att utgå av värnskattemedel samt härav för år 1915 anvisat ett
belop av 325,000 kronor ävensom medgivit, att avtal å kronans vägnar må i föreskriven
ordning träffas med leverantörer om leveranser av sjukvårds- och veterinärmateriel
för 650,000 kronor, på villkor beträffande betalningstiden att betalning erlägges
år 1915 med högst 325,000 kronor eller det belopp, som nu anvisats för
ifrågavarande ändamål under år 1915, och ar 1916 med högst 325,000 kronor;

dels, utöver det å fjärde huvudtiteln i statsverkspropositionen för år 1915 upptagna
belopp av 170,000 kronor, till befästningsarbeten m. m. vid Boden för år 1915
anvisat ett belopp av 1,498,000 kronor att utgå av värnskattemedel;

dels ock till befästningsarbeten m. m, vid Tingstäde för år 1915 anvisat ett
belopp av 774,000 kronor att utgå av värnskattemedel.

XIII.

Yi hava med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 230 angående anvisande
av medel till vissa byggnadsföretag vid armén dels enligt i vår skrivelse angivna
grunder anvisat eller avsatt tillhopa 4,736,900 kronor, dels förklarat, att samtliga
de belopp, som anvisats eller avsatts för år 1915, skola förskottsvis utgå av värnskattemedel
och sedermera ersättas av lantförsvarets fond för byggnader och andra
försvarsändamål eller annan fond, dit köpeskillingarna för nu till lantförsvaret
anslagna fastigheter, vilka med riksdagens samtycke försäljas, kunna komma att
inflyta;

dels slutligen bemyndigat Kungl. Maj:t att i mån av behov redan under år
1914 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna högst en femtedel av det belopp,
som för vart och ett av i skrivelsen omförmälda ändamål anvisats.

XIY.

Slutligen hava vi anmält, att Kungl. Maj:ts proposition nr 149 angående särskild
ersättning till personal, tillhörande infanteriregementes reserv och till viss
övertalig personal vid infanteriregemente samt angående tillägg för vicekorpralsbeställning
eller särskilda befälsarvoden till vissa volontärer vid infanteriet i
anledning av övning vid armén av årsklassen 1914 yngre, blivit av oss bifallen.

§ 14-

På grund av §§ 62 och 64 regeringsformen hava vi prövat statsverkets behov
och därvid för nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager bestämt
statsverkets utgifter sålunda:

Riksdagsbeslutet 191é.

Verkliga utgifter.

		Ordinarie anslag.	Extra anslag.	Summa.
I. II.		1.373.000 5.291.001				1,373,000
Andra > ......	—	1,127,799	—	6,418,800	—
III.	Tredje > ......	1,834,070	—	754,330	—	2,588,400	—
IV.	Fjärde > ......	52,497,793	—	6,658,607	—	59,156,400	—
V.	Femte > ......	22,923,158	—	8,860,542	—	31,783,700	—
Yl.	Sjätte > ......	13,478,047	—	14,070,753	-	27,548,800	—
VII.	Sjunde > ......	24,604,903	—	4,311,997	—	28,916,900	—
Till.	Åttonde > ......	32,953,998	—	5,685,502	—	38,639,500	—
IX.	Nionde > ......	8,017,504	—	6,167,196	—	14,184,700	—
X.	Tionde > ......	6,694,964	—	3,555,536	—	10,250,500	—
	Säger	169,668,438	—	51,192,262	—	220,860,700
XI.	Riksdags- och revisionskostnader m. m. . .				1,518,000	—
XII.	Räntor å statsskulden m. m. .					28,612,300	—
XIII.	Engångskostnader för försvaret					22,190,630	—	273,181,630	—
	Utgifter för kapitalökning.
		Att täckas av	Summa.

		Lånemedel.		Andra stats inkomster.	-
XIV.	Statens affärsverksamhet . .	32,663,600		7,590,300	_	40,253,900
XV.	Statens utlåuingsfonder . . .	9,775,000	—	100,000	—	9,875,000	—
XVI.	Avbetalning å statsskulden . .	—	—	5,106,200	—	5,106,200	—
XVII.	Statsverkets fond av rusdrycks-
medel.............	—	—	3,200,000	—	3,200,000	—
XVIII.	Värnskattefonden......	—	—	53,109,370	—	53,109,370	—
XIX.	Kostnader för införande av to-
baksmonopol..........	100,000	—	—	—	100,000	—
	Säger	42,538,600	—	69,105,870	—	111,644,470		111.644.470	—
						Summa kronor	384,826,100	—

Till bestridande av nämnda utgifter hava vi beräknat följande

Riksdagsbeslutet 1914.

Inkomster.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter.......................... 275,175,000:

II. Uppbörd i statens verksamhet.............. 6,892,600:

B. Inkomster av statens produktiva fonder:

I. Statens affärsverksamhet................. 42,183,000

II. Statens aktier...................... 3,762,500

III. Statens ntlåningsfonder (överskott)............ 4,248,300

O. Andel i riksbankens vinst för år 1913

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Av allmänna järnvägslånefonden.............. 619,000:—-

II. Av allmänna byggnadslånefonden.............. 37,100: —

III. Av reservationer å anslaget till allmänna läroverken..... 293,827: 27

IY. Reservationer å avsättning till underlättande av åtgärder för

arbetares olyaksfallsförsäkring och sjukkassors bildande . , . 276,172: 73

E. Lånemedel

Summa kronor

282,067,600 —

50,193,800 •
8,800,000 •

1,226,100 -42,538,600 ■

384,826,100 -

§ 15.

Vi hava besluta, att vid statsreglering!! för nästkommande år de i rikets
ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen av
besparingar å huvudtitlarna fortfarande skola bliva gällande, dock att behållningar,
som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan dessa första gången
tillsättas, skola tillföras statsverkets kassafond.

§ 16.

Med anledning av en utav Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition hava vi,
enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 augusti utvisar — under uttalande av
vårt gillande i allo av Kungl. Maj:ts bemödanden att till det ytteista upprätthålla rikets
neutralitet — bemyndigat Kungl. Maj:t, att för bestridande av kostnader, som avses
i § 63 regeringsformen, använda och av tillgängliga medel, mot framtida anmälan
till ersättande, förskjuta ett belopp, uppgående, jämte redan för ändamålet förskjutna
medel, till högst 50,000,000 kronor.

§ 17.

Med anledning av stadgandet i 63 § regeringsformen hava vi för oförutsedda
händelser anslagit och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisat tvenne särskilda

Riksdagsbeslutet 1914.

summor, den ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra
högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröver blivit
inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, den andra att vid infallande krig
av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat,
och bestämt den förra av dessa summor till femton miljoner kronor, samt
den senare eller det så kallade stora krediti vet till femton miljoner kronor.

§ 18.

.Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som enligt
riksstaten och i det av oss fastställda reglementet för riksgäldskontoret givna föreskrifter
skola utgå från anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt uttag i mån av
behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 19.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola omedelbart
från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom sådana av
riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret
förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning
av därför avlämnade verifikationshandlingar, statskontoret av riksgäldskontoret
gottgöras.

§ 20.

De anslag, som finnas å riksstaten för år 1915 uppförda under anslagsgrupperna
•^räntor å statsskulden m. m.» och »utgifter för kapitalökning, avbetalning å statsskulden»,
och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att
i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra
likvidations- och amortissementsfonden.

§ 21.

På sätt inhämtas av det utav oss fastställda nya reglementet för riksgäldskontoret
skola av riksgäldskontoret upplånas och enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas
följande av oss beslutade och i riksstaten för år 1915 uppförda anslag:

a) »Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhets:

Telegrafverket:

för fortsatt utveckling av statens telegraf- ock telefonväsende............kr. 4,050,000: —

> anordnande av direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland........> 325,000: —

Riksdagsbeslutet 1914.

Statens järnvägar:

för ombyggande av Malmö statsbangård.......................kr. 1,000,000:

, inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer......» 300,000: —

> anskaffande av ny rullande materiel vid statens järnvägar.............» 3,900,000: —

> fortsättande av arbetet med utläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge
ock Järna m. ..............................’ 574,200:

> fortsättande av arbetet med utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg
och Alingsås m. ..............................’ 1,750,000:

> fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping..................* 1,612,000:

» anläggningar i Nyköping för trafikutbyte mellan statsbanan Järna—Norrköping samt

Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg.....................’ 50,000: —

> anläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby......» 1,000,000: —

> fortsättande av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön.................. 1 1,300,000: —

» d:o d:o Älvsby—Piteå....................* 935,000: —

> d:o d:o Sveg—Brunflo....................» 1,800,000: —

> d:o d:o Karungi—Haparanda.................’ 1,042,400: —

> anläggning av statsbana Dagarn—Hultebo....................* 435,000:

> vissa omändringar av centralstationen i Stockholm m. m..............> 2,480,000: —

> anläggningar å linjen Kiruna—Riksgränsen för ökad malmtransport........> 400,000: —

> anläggningar å linjen Gällivare—Svartön för ökad malmtransport.........> 300,000:

Statens vatten/allsverk:

för anläggning av ny farled mellan Vänersborg och Göteborg.............kr. 3,000,000: —

> påbörjande av en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftverk............> 300,000:

» reglerande av Stora Lule älvs vattensystem ovanför Porjus............» 500,000: —

y anläggande av ett statens kraftverk vid Älvkarleby................’ 1,110,000:

> anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk energi från statens kraftverk . » 2,500,000: —

> utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön.............* 300,000:

b) »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsfonden:

Statskontoret:

för fonden för bibanor inom vissa delar av riket...................kr. 2,000,000: —

> allmänna järnvägslånefonden...........................* 1,500,000:

y hantverkslånefonden...............................1 25,000:

> odlingslånefonden................................* 450,000:

> egnahemslånefonden...............................* 5,200,000:

> fiskerilånefonden................................y 100 000:

» jordförmedlingsfonden..............................* 200,000:

> täckdikningsfonden...............................* 200,000: —

> allmänna nyodlingsfonden............................» 100,000:

c) »Kostnader för införande av tobaksmonopoh.

Statskontoret:

till bestridande av kostnader för vissa av införande av statsmonopol av tobakstillverkningen

i riket föranledda förberedande åtgärder, förslagsanslag..............kr. 100,000:

Riksdagsbeslutet 1914.

§ 22.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret, i
mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad statskontoret
beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande av att insättningen sker för
statskontorets räkning och vad angår övriga ämbetsverk å resp. verks giroräkning i
riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen, jämte bifogande av riksbankens
attest å insättningen, inreverseras till vederbörande verb. I riksgäldskontorets
räkenskaper skola dessa medel uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel:
»Lånemedel» och avföras å konto för rikstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 23.

Vidare skall riksgäldskontoret upplåna de medel, som erfordras för täckande
av de utav oss beslutade och i riksstaten för år 1915 under »Utgifter för kapitalökning.
Statens utlåningsfonder» uppförda anslag till

a) den under riksgäldskontorets förvaltning stående »fonden för bibanor i västra
delarna av riket» 2,000,000 kronor samt

b) den under riksgäldskontorets förvaltning stående »järnvägslånefonden»

1,500,000 kronor.

§ 24.

I avseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap ägande
ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till Kungl. Maj:t
avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nämligen:

l:o) av den 19 juni i anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 44 av åttonde
huvudtiteln i statsverkspropositionen gjorda framställning om inköp av visst område
av ön Björkö i Mälaren;

2:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp
av nytt övningsfält för Karlskrona grenadjärregemente;

3:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under punkt 11 av sjunde huvudtiteln gjorda framställning i fråga om bidrag till
en internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik;

4:o) av den 1 juli i anledning av riksdagens år 1913 församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1912;

5:o) av den 7 juli i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillstånd
för underläkaren vid Kristinehamns hospital, medicine kandidaten Axel Boo Erik
Wahlström att söka och erhålla befattning såsom biträdande läkare vid statens
hospital och asyler med förordnande tillsvidare;

6:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disponerande
av anslag till uppförande av vissa ny- och tillbyggnader vid kustsanatoriet
vid Apelviken för skrofulösa barn samt två i ämnet väckta motioner;

Riksdagsbeslutet 1914.

1:6) av den 10 juli i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
utgifter för kapitalökning, punkt 6, gjorda framställning om anslag till ny rullande
materiel för statens järnvägar;

8:o) av den 14 juli i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av förra militiebostället Narveryd nr 3 i Östergötlands län;

9:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Saxtorp nr 13 i Malmöhus län;

10:o) av samma dag i anledning av Kunul. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Fjärrestad nr 1 och 2 i Malmöhus
län;

ll:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av visst område från förra länsmansbostället Stora Hammar nr 14 i Malmöhus
län;

12:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av kronolägenheten Nykvarn nr 1, en vattenmjölkvarn, i Uppsala län;

13:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av en lägenhet från förra militiebostället Sörby nr 1 i Östergötlands län;

14:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av vissa områden från förra militiebostället Mårtenstorp nr 1 i Jönköpings
län;

15:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av förra militiebostället Yare nr 3 Västergård i Kronobergs län;

16:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Agnäs nr 1 i Kronobergs län;

17:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angå ene upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Ljungby nr 5 i Kalmar län;

18:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av ett område från förra häradshövdingbostället Österarp nr 1 och 2 i
Kalmar län;

19:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra landshövdingbostället Hossmo nr 1 med Dunö nr
1 i Kalmar län;

20:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Skromstad nr 1 m. m. i Kal.
mar län;

21:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Gladsax nr 15 och Järrestad nr 17
i Kristianstads län;

22:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Gräsma nr 1 i Kristianstads län;

Riksdagsbeslutet 1914.

23:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Eskilstorp nr 1 i Malmöhus län;

24:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av en lägenhet från förra militiebostället Fjälie nr 22 i Malmöhus län;

25:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Rågåkra nr 1 i Malmöhus län;

26:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
i särskilda lägenheter av förra militiebostället Eggelstad nr 10 i Malmöhus
län;

27:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av områden från förra häradshövdingbostället Henninge nr 3 och 7 i Malmöhus
län;

28:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Va mantal Sälelund m. m. i Göteborgs
och Bohus län;

29:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militieboställena Säm Öster nr 1 och Säm Söder
nr 3 i Göteborgs och Bohus län;

30:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Välan nr 1 i Göteborgs och Bohus
län;

31:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Ormo nr 1 m. m. i Göteborgs och
Bohus län;

32:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av en lägenhet från förra militiebostället Stommen nr 1 i Älvsborgs län;

33:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Silboholm med underlydande i
Skaraborgs län;

34:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av en lägenhet från förra militiebostället Anderstorp nr 1 i Skaraborgs
län;

35:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av det till kronoparken Västra Hillet i Skaraborgs län hörande skiftet
Gal j mossen;

36:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av vissa delar av de till kronoparken Kungsskogen i Värmlands län hörande
hemmanen Kungsskogen, Gräs och Sorkedalen;

37:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av kronans andel i ett soldattorp å ägorna till Tjugesta nr 1 och 2 i Södermanlands
län;

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 sand. 1 höft.

Riksdagsbeslutet 1914.

38:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av förra länsmansbostället Hummelsta nr 3 i Uppsala län;

39:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra kronofogdebostället Eckerud eller Eckre nr 1 med
Eckre nr 2 i Älvsborgs län;

40:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtanden
av lägenheter från förra militiebostället Blinneberg nr 1 i Skaraborgs
län;

41:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av en lägenhet från förra militiebostället Yrånghult nr 1 Kampegården i
Skaraborgs län;

42:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Hallebo nr 2 i Skaraborgs län;

43:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Äversta nr 2 i Örebro län;

44:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra häradshövdingbostället Bredgården nr 1 i Västmanlands
län;

45:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra häradshövdingbostället Skärpinge nr 20 i Kristianstads
län;

46:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättande
från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar av åtskilliga kostnader för
vissa nya byggnader vid armén;

47:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättande
från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar av vissa förskottsvis utgivna
medel;

48:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande
av ett vinterstall vid Norrlands artilleriregementes kasernetablissemang i
Östersund m. m. *

49:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ångpanneanläggning
m. m. för Göta livgarde;

50:o) av den 18 juli i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bildande
för renskötselns upphjälpande i Västerbottens och Norrbottens län, av två fonder,
benämnda Västerbottens och Norrbottens lappfond;

51:o) av den 27 juli i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av vissa områden från förra militiebostället Åbyn nr 16 i Gävleborgs
län;

52:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av förra militiebostället Ängsholmen nr 1 med Borghaga nr 1 i Stockholms
län med visst undantag;

Riksdagsbeslutet 1914.

53:o) av samma dag^ i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående upplåtande
av en lägenhet från förra skogvaktarbostället Stora Söderby nr 3 i Stockholms
län;

54:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Bredevik nr 1 och 2 samt Skjunnaryd
nr 1 i Jönköpings län;

55:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Götes torp nr 1 jämte Götestorp nr 2,
en utgjord, i Kalmar län;

56:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Ljung nr 1 i Göteborgs och Bohus
län;

57:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Kattarp nr 9 i Malmöhus län;

58:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra häradsskrivarbostället Torpa nr 4 Måns Jonsgården
och nr 5 Arvid Snickargården i Skaraborgs län;

59:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från Hunnelundstorp under Visborgs kungsladugård i Gottlands
län;

60:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av en lägenhet från förra militiebostället Tofta nr 1 och 2 Söder och Västergård
i Kronobergs län;

61:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Sälshög nr 7, 11 och 14 med Sälshög
nr 12 i Kristianstads län;

62:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av en lägenhet från förra militiebostället Väster Bittema nr 2 Kartegården
i Skaraborgs län;

63:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av vissa områden från förra militiebostället Long nr 3 Storegård i Skaraborgs
län;

64:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majts proposition angående försäljning
av viss till statens domäners fond hörande kronoegendom;

65:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående
av lägenheten Ljungebo till staden Västervik;

66:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse
till lantförsvaret av viss del av det till förra majorsbostället Gudhem nr
1—9 med Holmäng nr 1 Hulegård i Skaraborgs län hörande utskiftet Helle;

67:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ålderstillägg
åt vissa krono]ägare;

Riksdagsbeslutet 1914.

68:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående
eller upplåtande i vissa fall av mark från kronoegendomar;

69:o) av den 28 juli i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anskaffning
av tre 75 mm. kanoner med lavettage;

70:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
åtgärder till höjande av jagarnas stridsvärde m. m.

71 ro) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättande
från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar av vissa förskottsvis utgivna
medel;

72:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angående återuppförande
av vinterstallar vid Smålands artilleriregementes kasernetablissemang i
Jönköping;

73:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för
tygkantverkaren O. F. Eriksson att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig viss tjänstgöring;

74:o) av den 31 juli i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av Karlbergs kungsgård m. m.;

75:o) av den 6 augusti i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande
för vattenfallsstyrelsen att försälja till statens kraftverk hörande elektriska
ledningsnät m. m.;

76:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
angående överförande av visst belopp till den i 19 § av lagen angående rätt till
pension för tjänstemän vid statens järnvägar den 4 juli 1910 omförmälda fond;

77:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användandet
av överskott å medel, som anvisats till stambanan genom övre Norrland;

78:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag
av statens järnvägars trafikmedel till svenska järnvägsmännens vilohemsförening
samt till rekreationshemmet för Sveriges lokomotivmän;

79:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående årligt
understöd åt förre stationsinspektoren vid statens järnvägar Carl Edvard Jungbergs
änka Ida Erika Jungberg, född Engströmer;

80:o) av samma dag i anledning av väckt motion om förhöjd pension åt förre
stationsmästaren P. Tollstedt;

81:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående årligt
understöd åt poststation sföreståndaren Emma Grahnberg;

82:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd
åt ångbåtsbefälhavaren O. A. Svenssons änka och minderåriga barn samt åt
smedsförmannen O. F. Vikströms änka;

83:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av förutvarande Västgöta—Dals regementes mötesplats Grunnebohed;

84:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplå -

Riksdagsbeslutet 1914. 29

telse av två områden å Kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag; 85:o)

av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidtagande
av vissa ändringsarbeten i arméförvaltningens ämbetshus;

86:o) av den 5 augusti i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande
av elektrisk belysning m. m. i vissa truppförbands kasernetablissemang;

87:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition till riksdagen
angående anordnande av värmeledning och vattenklosetter inom generalstabens byggnad
m. m.;

88:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande
av en tvätt- och badinrättning för arméns intendenturförråd i Boden;

89:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angående anställande
av dels en extra föredragande inom sjöförsvarsdepartementet och dels en
mariningeniörsstipendiat över stat;

90:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angående anordnande
av viss telefonförbindelse;

91:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angående användande
av ett till anställande av försök med minmateriel beviljat belopp;

92:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angående användande
av medel från fonden för krigsfartygs byggande till reparation av ångpannorna
från sjunkna kanonbåten Urd och deras insättande i Rota m. m.;

93:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angående användande
av allmänna besparingar å riksstatens femte huvudtitel till anskaffning av
undervisningsmateriel för sjökrigsskolan m. m.;

94ro) av den 8 augusti i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Majrt angående utredning och förslag i fråga om minskning eller avskrivning av
den avgäld, som utgår från de hemman, vilka varit delägare i Ätrans åsänkningsföretag; 95:o)

av samma dag i anledning av dels Kungl. Majrts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om ökning av fonden för befrämjande av hantverk och
därmed jämförlig mindre industri, dels ock Kungl. Majrts proposition angående anvisande
av anslag för täckande av förvaltningskostnaderna för nämnda lånefond
år 1915;

96:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angående efterskänkande
av kronans rätt till danaarv efter lantbrukaren Jöns Johnssons i Kyllingaröd
hustru Anne Kerstine, född Nilsson;

97:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angående efterskänkande
av kronans rätt till danaarv efter smeden Viktor Engman från Sturehof;

98:o) av samma dag i anledning av Kungl. Majrts proposition angående efterskänkande
av kronans rätt till danaarv efter förre folkskolläraren Carl Johan
Carlstens i Bonäs hustru Anna Kristina Carlsten, född Malmgren;

Riksdagsbeslutet 1914.

99:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
av kronans rätt till danaarv efter Johan Wilhelm Johanssons i Mycklinge
kustrn Johanna Lovisa Johansson, född Larsdotter;

100:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
av kronans rätt till danaarv efter änkan Hedda Jansson från Lindhy;

101:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring
av § 7 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket;

102:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fastställande
av telegrafverkets stat för driftkostnader år 1915;

103:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
ändringar i avlöningsreglem entet för tjänstemän vid statens vattenfallsverk;

104:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring
i grunderna för upplåtelse av tomträtt samt utlämnande av byggnadslån inom
tjänstemannasamhället vid Mörby m. m.;

105:o) av den 11 augusti i anledning av Kungl. Maj:ts dels i vissa punkter

under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen dels ock i särskild proposi tion

nr 145 gjorda framställningar;

106:o) av den 12 augusti i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

uppförande av en byggnad för vaktmästarbostäder vid naturhistoriska riksmuseets
nybyggnad på I)j urgårds-Frescati;

107:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning om understöd i vissa fall åt sådan värnpliktigs familj, som fullgör tjänstgöring
till rikets försvar;

108:o) av den 27 juli i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnader
vid det åt veterinärinrättningen i Skara anslagna stadshemmanet Brogården
m. m.;

109:o) av den 12 augusti i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

upplåtelse till lantförsvaret av mark från förra häradsskrivarbostället Stora Vänsberg
nr 1 i Värmlands län;

110:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av en lägenhet från den till kronopark avsatta delen av förra häradsskrivarbostället
Viksjö nr 2 i Uppsala län;

lll:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av viss del av förra militiebostället Ryssvi nr 1 i Uppsala län;

112:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av förra länsmansbostället Balingstaby nr 5 Uppsala län;

113:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Araslöv nr 15 i Kristianstads län;

114:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Abullaberga nr 1 i Kristianstads
län;

Riksdagsbeslutet 1914.

115:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Karup nr 2, 3 i Kristianstads län;

116:o) av samma dag i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Kjällsby nedra nr 1 med Kyrkotegen
nr 1 i Göteborgs och Bo bus län;

117:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Örby nr 2 Bossgård med Kungsfors
nr 1 i Älvsborgs län;

118:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Flo nr 4 Björn Amundsgård i
Skaraborgs län;

119:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Karstorp nr 1 i Skaraborgs län;

120:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från kungsladugården Horn nr 1 i Kalmar län;

121:o) av samma dag i anledning av kung Maj:ts proposition angående efterskänkande
av viss del av kronans fordran av inspektören A. Carlsson i Hedtorp
för å auktion inköpt björkved;

122:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition omgående bemyndigande
för vattenfallsstyrelsen att försälja tomter oeh områden från de under styrelsens
förvaltning ställda fastigheter i Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus
län m. m.;

123:o) av samma dag i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående upplåtande
av en lägenhet från förra militiebostället .Tönninge nr 1 i Uppsala län;

124:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
av lägenheter från förra militiebostället Grytaby nr 1 m. m. i Upp sala

län;

125:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av förra militiebostället Torsberga nr 1 med underlydande i Södermanlands
län;

126:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter m. m. från förra häradshövdingbostället Stora Yxhult nr 1
i Östergötlands län;

127:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Olseröd nr 11, 12 med Olseröd
nr 14 i Kristianstads län;

128:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Haglösa nr 18 i Malmöhus län;

129:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Humlekärr Väster nr 1 och Hammar
Väster nr 1 i Göteborgs och Bohus län;

Riksdagsbeslutet 1914.

130:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Tånga nr 1 i Göteborgs och Bobus län;

131:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Götala nr 1, 2 i Skaraborgs län;

132:o) av samma dag i anledning av Kung], Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Havstena nr 9 Storegården i Skaraborgs
län;

133:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Timmersdala nr 4 Munkagård med
Timmersdala nr 7 i Skaraborgs län;

134:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från till Yassgårda kronopark i Värmlands och Örebro län
hörande fastigheter;

135:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Alsta nr 3 och 5 i Örebro län;

136:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra häradshövdingbostället Mälby nr 3 och 4 i Västmanlands
län;

137:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Grängesbergs bostadsförening u. p. a. av visst område av Björnhyttans
kronopark i Kopparbergs län;

138:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av den tullverket tillhöriga fastigheten 1/s mantal Hamngården nr 1 i
Västergarns socken av Gottian ds län;

139:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av den till Lunde förra tullstation hörande fastigheten med därå befintliga
byggnader m. m.;

140:o) av den 19 augusti i anledning av Kungl. Majts proposition angående
reglemente för arméns avlöning under krigstjänstgöringstid m. m.;

141:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Södertälje
samskolas ombildning till realskola för gossar;

142:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens
övertagande i vissa fall av ansvar för krigsrisk för fartyg och last;

143:o) av den 21 augusti i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av löneförhöjning åt vissa befattningshavare hos generaltullstyrelsen;

144:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning
av statsmedel för utbetalda skattefrälseräntor från hemmanen Västra
Älvsala nr 1 och Västra Älvsala nr 2 i Värmdö socken;

145:o) av den 22 augusti i anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 7 av sjätte
huvudtiteln i statsverkspropositionen gjorda framställning om inrättande av ett
farmaceutiskt laboratorium vid statsmedicinska anstalten;

Riksdagsbeslutet 1914.

146:o) av den 26 augusti i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användande av överskott i Djurgårdskassan till vissa byggnads- ock reparationsarbeten
vid Ulriksdals, Haga ock Drottningskolms slott;

147:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse
å statens järnvägar av viss del av det för fjärde arméfördelningen avsedda
övningsfältet vid Järva m. m.;

148:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökning
av fonden för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av
riket;

149:o) av samma dag i anledning av väckta motioner om ökning av allmänna
j ärn vägslånefonden;

150:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar m. m.;

151:o) av samma dag i anledning av väckta motioner om dyrtidstillägg ock
''tillfälligt lönetillägg åt viss personal av lägre grad vid statens järnvägar;

152:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående arvodesförköjning
för stationsskrivaren vid statens järnvägar Hjalmar Samuel Holm;

153:o) av samma dag i anledning av väckt motion om utredning angående
avlöningsförhållandena i vissa fall vid extra befattningshavares vid telegrafverket
befordran till ordinarie tjänst vid verket;

154:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;

155:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens
åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;

156:o) av den 29 augusti angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
i vad angår jordbruksärendena;

157:o) av samma dag i anledning av väckt motion angående lånefond till understöd
åt kommuner för inköp av skogsmark för varaktigt skogsbruk;

158:o) av samma dag angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder
i vad angår jordbruksärenden;

159:o) av samma dag i anledning av väckt motion om statsbidrag för invigning
av ett fredsmonument på svensk-norska gränsen;

160:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse
till lantförsvaret av visst område för att tilläggas Gottlands infanteriregementes
övningsfält;

161:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande
för vattenfallsstyrelsen att bereda nuvarande tomträttshavare i Trollhättan
viss förmån vid övergång till av Kungl. Maj:t medgivet nytt tomträttssystem;

l(52:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse
till lantförsvaret av vissa kronoegendomar för att tilläggas övningsfältet för
i Linköping förlagda truppförband jämte en i ämnet väckt motion;

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 saml. 7 käft.

Riksdagsbeslutet 1914.

163:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse
för föreståndaren för hydrografiska byrån att utgiva viss del av till återbetalning
utdömda extra lönetillägg till byråns personal;

164:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade
villkor för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från norrländska
avdiknin gsanslaget;

165:0.) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade
villkor för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget; 166:o)

av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av områden från kungsladugården Skälby med Yärsnäs i Kalmar län jämte
tvenne i ämnet väckta motioner;

167:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring
i gällande bestämmelser i fråga om fördelning av odlingslån;

168:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Pålsboda nr 1 och Folkasboda nr 1
i Örebro län;

169:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från kronoegendomen Stora och Lilla Avesta i Kopparbergs län;

170:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Lådberga nr 2 med Eknö nr 2 i
Västmanlands län;

171:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från Kungsörs kungsladugård i Västmanlands län;

172:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från förra militiebostället Jursla nr 1 i Östergötlands län
jämte en i ämnet väckt motion;

173:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av lägenheter från Älvkarleby kungsgård i Uppsala län jämte en i ämnet
väckt motion;

174:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade
villkor för lån från odlingslånefonden;

175:o) av den 9 september angående fastställande av postverkets stat för driftkostnader
år 1915;

176:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån
till statens livsmedelskommissions förfogande;

177:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
nytt avlöningsreglemente för tjänstemän vid postsparbanken;

178:o) av samma dag i anledning av väckt motion om bestridande i vissa fall
genom statsmedel av kostnaden för resa, som till krigstjänstgöring inkallad värnpliktig
måste företaga för deltagande i riksdagsmannaval;

Riksdagsbeslutet 1914.

179:o) av den 14 september angående familj eunderstöd åt sådant stamanställt
manskap, som fullgör tjänstgöring till rikets försvar;

180:o) av samma dag angående rätt för arméns manskap med fast anställning
att åtnjuta dagavlöning vid sjukdom;

181:o) av den 15 september i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avlöning åt lärare vid folkskolor och vissa andra skolor under tjänstgöring till
rikets försvar m. m.;

182:o) av den 9 september angående regleringen av utgifterna under riksstatens
femte huvudtitel, avdelningen: handeln;

183:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjätte
huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;

184:o) av den 18 september angående regleringen av utgifterna under riksstatens
andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;

185:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde
huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;

l86:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar i avseende å utgifterna för kapitalökning, i vad dessa angå
under civildepartementet hörande utlåningsfonder;

187:o) av samma dag i anledning av väckta motioner om skrivelser till Kungl.
Maj:t angående utredning och förslag i fråga om ändrade villkor för upplåtelser
av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen
m. m.;

188:o) av den 22 september i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar
angående utgifter för kapitalökning;

189:o) av den 23 september angående regleringen av utgifterna under riksstatens
fjärde huvudtitel, omfattande anslagen till lantförsvarsdepartementet;

190:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens femte
huvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet, med undantag av
anslagen till »Handeln»;

191 :o) av den 18 september i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtande av mark tillhörande kronolägenheten Duvedals kvarn i Motala socken;

192:o) av den 23 september i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag att utan iakttagande av förut stadgat
villkor försända viss kvantitet malm från Gällivare till Riksgränsen;

193:o) av samma dag angående anvisande av extra rekryteringsbidrag för fyllande
av 1915 års stater;

194:o) av samma dag angående reglemente för marinens avlöning under krigstjänstgöringstid; 195:o)

av den 25 september i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för understödjande av arbetslösa;

Riksdagsbeslutet 1914.

196:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till resekostnader för medellösa arbetssökande;

197:o) av den 27 september angående statsregleringen för år 1915;

198:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående visst
medgivande i fråga om framtida låneunderstöd av staten till järnväg mellan Gånghester
och Ulricehamn;

199:o) av samma dag angående regleringen av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;

200:o) av den 28 september med överlämnande av ny riksstat;

201:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändrade
bestämmelser med avseende å statens meddelande av sjöförsäkring mot
krigsfara;

202:o) av den 29 september med reglemente för riksgäldskontoret.

§ 25.

På sätt vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 september närmare utvisar, hava
vi, som icke kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket samt till förordning
om vad iakttagas skall i avseende å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket m. m., med anledning av samma proposition

dels antagit vår nämnda skrivelse bilagda förslag till förordningar i berörda
ämnen;

dels ock bemyndigat Kungl. Maj :t att å statens vägnar med ett aktiebolag,
avsett att i enlighet med de i Kungl. Maj:ts proposition bilagt förslag till stiftelseurkund
angivna grunder bildas under benämning Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet
och med bolagsordning i huvudsaklig överensstämmelse med vid propositionen
fogat förslag till dylik ordning, träffa överenskommelse angående utövandet
av svenska statens tobaksmonopol i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen
jämväl närlagt förslag till sådan överenskommelse.

Därjämte hava vi i anledning av vissa inom riksdagen väckta motioner anhållit a)

att Kungl. Maj:t vid utfärdandet av instruktion för de av Kungl. Maj:t
utsedda ledamöterna i monopolbolagets styrelse måtte ålägga dessa ledamöter att i
vad på dem ankommer tillse,

dels att under lämplig övergångstid vid försäljning av tobaksvanor kredit av
monopolbolaget beviljas återförsäljare i den omfattning, som av omständigheterna
kan anses påkallad,

dels ock att sådana rabattförmåner lämnas återförsäljare, att i vad på monopolbolaget
beror samt med behörig hänsyn till rådande förhållanden inom tobaks -

Riksdagsbeslutet 1914. 37

handeln återförsäljare må äga möjlighet att förvärva skälig inkomst av sin
rörelse,

b) att de ledamöter i monopolbolagets styrelse, som av Kungl. Maj:t utses,
måtte förbjudas att innehava aktier i bolaget, samt

c) att i de upprättade förslagen till stiftelseurkund och bolagsordning för
monopolbolaget uttryckligen måtte stadgas, att bolagets verkställande direktör
skall utses av styrelsen bland de av preferensaktieägarna valda ledamöterna i
styrelsen.

§ 26.

Med anledning av en utav Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition hava
vi till bestridande av kostnader för vissa av införandet av statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket föranledda förberedande åtgärder å riksstaten för år 1915
under rubriken utgifter för kapitalökning beviljat ett förslagsanslag av 100,000
kronor, vilket vi i skrivelse den 12 september anmält för Kungl. Maj:t.

§ 27.

I skrivelse den 12 september hava vi anmält för Kungl. Maj:t att vi i anledning
av en utav Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition

ej mindre beslutit dels att rubrikerna nr 195—197 i nu gällande tulltaxa skola
erhålla i skrivelsen införd ändrad lydelse, dels ock att tulltaxeförordningen skall i
fråga om i skrivelsen angivna delar erhålla ändrad lydelse,

än även förklarat, att berörda nya eller ändrade bestämmelser skola träda i
kraft å dag före utgången av år 1915, som av Kungl. Maj:t i samband med utfärdandet
av den utav riksdagen antagna förordningen angående statsmonopol å
tobakstillverkningen i riket bestämmes.

§ 28.

I fråga om Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna propositioner dels med förslag
till förordning angående försäljning av alkoholhaltiga drycker m. m., dels ock om
ersättning till vissa försäljare av brännvin samt vin och öl i anledning av införandet
av förordningen angående försäljning av alkoholhaltiga drycker hava vi i
skrivelse den 25 september anmält för Kungl. Maj:t, att de i propositionerna innefattade
förslagen förfallit.

§ 29.

Vi hava i skrivelse den 26 augusti anmält för Kungl. Maj:t, att vi med anledning
av en inom riksdagen väckt motion beslutit, att 12 § 1 mom. 3 stycket i gällande
bevillningsförordning skall erhålla i vår skrivelse intagen ändrad lydelse.

Riksdagsbeslutet 1914.

§ 30.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

l:o) förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående
bevillning av fast egendom samt av inkomst; samt

2:o) förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen den 28 oktober 1910
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, hava vi i skrivelse den 26
augusti anmält för Kungl. Maj:t, att berörda proposition blivit av oss bifallen.

§ 31.

Yi hava i skrivelse den 9 september anmält för Kungl. Maj:t, att vi, som icke
kunnat oförändrat bifalla Kungl. Majrts proposition med förslag till förordning om
arvsskatt och skatt för gåva, antagit samma förslag med de ändringar, eu vid
skrivelsen fogad bilaga utvisar.

§ 32.

Enligt vad inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 september hava
vi antagit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående stämpelavgiften,
dock att

dels i författningen såsom beteckning för huvudavdelningarna använda ordet
artikel skall utbytas mot kapitel,

dels ock att 1, 3 och 40 §§ skola erhålla den lydelse, den vid skrivelsen fogade
bilagan utvisar.

§ 33.

Sedan Kungl. Maj:t i avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen närlagt förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 kap. 1 och 3
§§ samt 6 kap. i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper, hava vi i skrivelse den 9 september anmält
för Kungl. Maj:t, att denna proposition blivit av oss bifallen.

§ 34.

På bevillningsutskottets därom gjorda hemställan hava vi, såsom inhämtas av
vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 september, beslutit, att rubrikerna för tobak
i gällande tulltaxa skola för tiden från början av år 1915 intill dess de av innevarande
riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag beslutade
ändrade tullsatserna för tobak komma att träda i kraft, erhålla i skrivelsen intagen
ändrad lydelse, samt att ökningarna i tullsatserna skola såsom tilläggsavgifter till

Riksdagsbeslutet 1914.

den förut beslutade tullbevillningen utgöras jämväl under innevarande år från den
tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Tillika hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t måtte, så fort ske kan, förordna, att
de ändrade tullbestämmelserna skola träda i kraft, samt att Kungl Maj:t täcktes
taga i övervägande, huruvida för den korta tid, varunder de sålunda antagna tullsatserna
torde komma att äga tillämpning, åsättande av accis å inom landet odlad
tobak må vara påkallat.

§ 35.

På sätt inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 september hava vi
beslutit, att § 13 mom. 1 i gällande tulltaxa skall, i vad den angår tullrestitution
vid utförsel av tobak, erhålla i vår skrivelse angiven ändrad lydelse.

Därjämte hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att de ändrade
bestämmelserna skola träda i kraft den 1 november 1914.

§ 36.

Med anledning av en inom riksdagen gjord framställning hava vi beslutit, att
kalciumnitrat (norgessalpeter) skall vara tullfri och att till följd därav rubriken nr
1227 i gällande tulltaxa skall erhålla den ändrade lidelse, som vår skrivelse till
Kungl. Haj:t den 27 juni utvisar.

§ 37.

På grund av en inom riksdagen väckt motion hava vi, såsom inhämtas av vår
skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 juli, beslutit, att § 13 mom. 1 c) i gällande
förordning med tulltaxa för inkommande varor skall erhålla i vår nämnda skrivelse
införd ändrad lydelse.

§ 38.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi beslutit, att rubriken
nr 555 i gällande tulltaxa skall erhålla den ändrade lydelse, som angives i vår
skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 augusti.

§ 39.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 augusti utvisar, hava vi bifallit
Kungl. Maj:s proposition med förslag till ändrad lydelse av mom. 1, 3 och 4
i § 13 av gällande förordning med tulltaxa för inkommande varor.

§ 40.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 augusti hava vi bifallit
Kung!. Maj:ts proposition, varigenom Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

Riksdagsbeslutet 1914.

§ 13 i gällande förordning med tulltaxa för inkommande varor skulle fogas ett nytt
moment av den lydelse, vår skrivelse utvisar, samt att ifrågavarande bestämmelse
skulle träda i kraft å tid, som av Kungl. Maj:t bestämdes.

§ 41.

Med anledning av en utav Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition hava
vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 augusti,

dels beslutit, att § 4 u) i gällande förordning med tulltaxa för inkommande
varor skall erhålla i skrivelsen införd ändrad lydelse,

dels ock förklarat, att bestämmelsen skall tillämpas från den dag, Kungl. Maj:t
bestämmer.

§ 42.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 augusti hava vi, med
bifall till en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition,

dels beslutit ej mindre att tulltaxerubrikerna nr 194, 232, 1161 och 1258 skola
erhålla den förändrade lydelse, Kungl. Maj:t föreslagit, än även att i tulltaxan skall
införas en ny rubrik med nr 12581/* av den lydelse Kungl. Maj:ts förslag angiver,
dels ock förklarat, att de nya och ändrade bestämmelserna i tulltaxan skola
träda i kraft å tid, som Kungl. Maj:t bestämmer.

§ 43.

I skrivelse den 26 augusti hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts till riksdagen avlåtna proposition, varigenom Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad lydelse
av § 4 i förordningen om provianteringsfrilager den 15 november 1912,

dels ock förklara, att denna förordning skulle träda i kraft den dag, som av
Kungl. Maj:t bestämdes.

§ 44.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående en deklaration med Frankrike
rörande upphävandet av den svenska konsularjurisdiktionen i franska intresseområdet
av Marocko; vilket vi i skrivelse den 26 augusti anmält för Kungl. Maj:t §

45.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 september närmare utvisa^
hava vi med anledning av en utav Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition
antagit i skrivelsen införda förslag till:

Riksdagsbeslutet 1914.

förordning om ändrad lydelse av 1, 23 och 29 §§ i förordningen den 11 oktober
1907 angående beskattning av socker, samt

ändrad lydelse av anm. 1 under rubriken 160, socker, ävensom av anm. under
rubriken 161, sirap och melass, i gällande tulltaxa;
att gälla från den dag, Kungl. Maj:t bestämmer.

§ 46.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga ett
vid propositionen fogat förslag till förordning angående utförsel av socker till Norge
under viss tid, utan erläggande av sockerskatt.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 26 september
tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 47.

Vi hava, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 september,
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i
6—10 §§ i förordningen den 20 april 1906 angående en särskild stämpelavgift för
försäljning av punsch, arrak och rom.

§ 48.

I skrivelse den 9 september hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi antagit
Kungl. Maj:ts uti avlåten proposition framlagda förslag till förordning om ändrad
lydelse av 1, 3, 5, 6, 15 och 40 §§ i förordningen angående försäljning av brännvin
den 9 juni 1905, dock att 3 § och 15 § 2 mom. skola erhålla i vår skrivelse intagen
ändrad lydelse.

§ 49.

Uti avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels, i fråga om de till den inrikes posttjänsten hörande avgifter — med förklarande
att riksdagen fortfarande vill utöva sin rätt att ensam besluta rörande
befordringsavgifter i egentlig mening,

assurans-, rekommendations-, postanvisnings-, postförskotts- och inkasseringsavgifter,

avgifter för lösenförsändelser ävensom

avgifter för postabonnemang å tidningar och för tidnings avlämnande till postanstalt
å tid, då postanstalten ej hålles öppen för allmänheten —

bemyndiga Kungl. Maj:t att intill utgången av år 1917 i övrigt besluta i fråga
om hithörande avgifter;

Bihang till senare riksdagens -protokoll 1914. 15 samt. 1 käft.

Riksdagsbeslutet 1914.

dock att, därest under berörda tidrymd skulle uppkomma en eller annan ny
avgift, som ej är att hänföra till någon nu befintlig kategori och beträffande vilken
rimligtvis kan uppstå tvekan, huruvida densamma är av beskaffenhet att böra av
Kungl. Maj:t ensam bestämmas, vederbörlig framställning skall till riksdagen avlåtas;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att fortfarande intill utgången av år 1917
besluta beträffande de till den utrikes posttrafiken hörande avgifter.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 27 juni
tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 50.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 september utvisar, hava vi
vid behandlingen av Kungl. Haj:ts till riksdagen avlåtna proposition angående
statsverkets tillstånd och behov i avseende å beräkningen av statsverkets inkomster
för den tid, nästa statsreglering omfattar, eller år 1915 och intill dess ny statsreglering
vidtager funnit de under rubrikerna A. Egentliga statsinkomster, I. Skatter,
upptagna bevillningarna böra beräknas till 199,025,000 kronor samt beräknat överskottet
å de under B. inkomster av statens produktiva fonder, I. Statens affärsverksamhet,
upptagna postmedlen till 4,000,000 kronor.

§ 51.

Yi hava beslutit, att av riksbankens vinst för år 1913 skall till statsverket
överlämnas 8,800,000 kronor samt att statsverkets andel i bankovinsten skall av
fullmäktige i riksbanken tillhandahållas statskontoret med 2,200,000 kronor under
varje av månaderna januari, april, juli och oktober 1915.

§ 52.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 augusti hava vi, i
anledning av en utav Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, för vår del
antagit en i vår skrivelse införd lag angående ändrad lydelse av 5—7 §§ i lagen
för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.

§ 53.

Yi hava med skrivelse den 11 september till Kungl. Maj:t överlämnat det för
riksbankens styrelse och förvaltning upprättade reglemente, under anhållan att
Kungl. Maj:t täcktes låta kungöra de föreskrifter däri, som för allmänheten kunna
vara av vikt att känna.

§ 54.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i lagen

Riksdagsbeslutet 1914. 43

den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, hava vi i
skrivelse den 11 september anmält för Kungl. Maj:t, att vi antagit berörda lagförslag.

§ 55.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till lag om ändring i vissa delar av sjölagen.

Det i propositionen innefattade förslaget har icke knnnat i oförändrat skick av
oss bifallas, utan hava vi i anledning av propositionen för vår del antagit en lag
i ämnet, vilket vi anmält för Kungl. Maj:t i skrivelse den 4 september, däri den
av oss beslutade ändrade lydelsen av lagförslaget införts.

§ 56.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 september hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i 3 kap. sjölagen
samt om ändrad lydelse av 294 § samma lag.

§ 57.

Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till lag om tillsyn å fartyg.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 september utvisar hava vi
icke kunnat i oförändrat skick bifalla detta förslag, utan i anledning av propositionen
för vår del antagit en i vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 58.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av utvidgad
statskontroll å fartygs sjövärdighet m. m. hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse
till Kungl. Maj:t den 4 september, beslutit,

l:o.) att i huvudsaklig överensstämmelse med de av Kungl. Maj:t angivna
grunder å extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1915 bevilja ett anslag å
kronor 171,400, med rätt för Kungl. Maj:t att därav redan under år 1914 förskottsvis
av tillgängliga medel anvisa kronor 3,275;

2:o.) att från och med år 1915 det i riksstaten under sjunde huvudtiteln upptagna
ordinarie anslaget å 11,500 kronor till befrämjande av handel och sjöfart
skall ur riksstaten utgå.

§ 59.

På grund av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 22 september anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning
rörande de i riket bestående fideikommisstiftelser i såväl fast som lös egendom,
taga under övervägande, dels på vilka villkor nu bestående fideikommisstif -

Riksdagsbeslutet 1914.

telser må, där ej särskild anledning till undantag föreligger, kunna upphävas, dels
och huruvida och på vad sätt bestämmelser, innefattande förbud mot instiftande av
nya fideikommiss i lös egendom må kunna meddelas, samt därefter för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ 60.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 juni hava vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om inskränkning i inmutningsrätten.

§ 61.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 september har Kungl.
Maj:ts genom avlåten proposition framlagda förslag till lag, innefattande tillägg
till 17 kap. 4 § handelsbalken, till följd av kamrarnas skiljaktiga beslut jämlikt
§ 63 riksdagsordningen för denna riksdag förfallit.

§ 62.

Yi hava i skrivelse den 22 september anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke
kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till strafflag
för krigsmakten m. m., utan att vi för vår del antagit

l:o) strafflag för krigsmakten;

2:o) lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes;

3:o) lag om införande av den nya strafflagen för krigsmakten och den nya
lagen om krigsdomstolar och rättegången därstädes samt vad i avseende därå iakttagas
skall;

4:o) lag om ändrad lydelse av 26 § i 8 kap. strafflagen;

5:o) lag om ändrad lydelse av 9 och 13 §§ i 10 kap. strafflagen;

6:o) lag om ändrad lydelse av 4 och 6 §§ i lagen angående villkorlig straffdom
den 22 juni 1906; samt

7:o) lag om ändring i lagen angående förordnande av rättegångsbiträde åt
häktad den 14 september 1906;

vilka lagar äro i vår nämnda skrivelse införda.

§ 63.

På grund av eu inom riksdagen väckt motion hava vi, såsom inhämtas av vår
skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 augusti, för vår del antagit en i vår skrivelse
införd lag angående ändrad lydelse av 15 kap. 22 § strafflagen.

§ 64.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 augusti närmare utvisar
hava vi, i anledning av gjord framställning av riksdagens justitieombudsman, med

Riksdagsbeslutet 1914.

åberopande av riksdagens i skrivelser den 13 april 1904 och den 4 mars 1910 i
särskilda hänseenden uttalade önskemål, anhållit, att Kungl .Maj:t täcktes, i ändamål
att för tiden intill dess ny allmän rättegångsordning i brottmål kan komma
till stånd i görligaste måtto avhjälpa bristen på tidsenliga och fullständiga bestämmelser
rörande förundersökning och häktning i brottmål, låta utarbeta och för riksdagen
framlägga förslag till lagstiftning i dessa ämnen.

§ 65.

Bled anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse den 17
juli anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och på vad sätt jämväl gift
kvinna må kunna tillåtas att inför rätta föra annans talan, samt därefter för riksdagen
framlägga det förslag, vartill denna utredning må föranleda.

§ 66.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 juni utvisar hava vi bifallit
Kungl. Haj:ts proposition, varigenom Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
dels lag om ändrad lydelse av 12 kap. 3 och 4 §§ rättegångsbalken dels ock lag
om ändrad lydelse av 11 § i lagen om handräckning för fordrans utfående den 26
april 1907.

§ 67.

Yi hava i skrivelse den 30 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit Kungl.
Haj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1—5 samt 7—9 §§ i
lagen om straffregister den 17 oktober 1900.

§ 68.

I skrivelse den 29 augusti hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, som icke
kunnat i oförändrat skick antaga Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
angående förbud för vissa utlänningar att här i riket vistas, för vår del antagit
en i vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 69.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 augusti hava vi,
vid granskning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i förordningen
angående utvidgad näringsfrihet, icke funnit anledning till anmärkning
eller erinran.

§ 70.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juli utvisar hava vi bifallit
Kung]. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2, 5, 25, 48,

Riksdagsbeslutet 1914.

77, 99, 101, 120—124, 126—128, 134, 139, 144 och 164 §§ i lagen om försäkringsrörelse
den 24 juli 1903 och till lag, innefattande tillägg till lagen om försäkringsrörelse
den 24 juli 1903.

§ 71.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till:

l:o) lag angående förhud i vissa fall mot varors förseende med oriktig ursprungsbeteckning
och saluhållande av oriktigt märkta varor, samt

2:o) lag om ändrad lydelse av 18 § i lagen den 4 juni 1913 angående förbud
mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 22 september
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 72.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juli hava vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 25 § i förordningen
angående patent den 16 maj 1884, lag om ändrad lydelse av 4 och 16 §§ i
lagen om skydd för varumärken den 5 juli 1884 samt lag om ändrad lydelse av
20 § i lagen om skydd för vissa mönster och modeller den 10 juli 1899.

§ 73.

I skrivelse den 17 juli hava vi med anledning av inom riksdagen väckta motioner
anhållit, att Kung!. Maj:t ville låta undersöka lämpligheten av sådan ändring
i lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910, att i stad,
som består av flera församlingar, utgifterna till de särskilda församlingarnas prästerskap
må kunna, efter därom av Kungl. Maj:t meddelat förordnande, utgöras av
staden i dess helhet, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill en
dylik undersökning må föranleda.

§ 74.

Yi hava, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 augusti,
i anledning av en utav Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition för vår del
antagit en i vår nämnda skrivelse införd lag angående vissa åtgärder mot utbredning
av lungsot.

§ 75.

Kungl. Maj:t har uti avlåten proposition föreslagit riksdagen medgiva, att, i
enlighet med vad Kungl. Maj:t närmare förordnar, vid virkeshandel och trävara -

Riksdagsbeslutet 1914. 47

rörelse tills vidare må användas mätningsredskap, som äro justerade efter annat
måttsystem än det metriska.

Yi hava i skrivelse den 21 augusti anmält för Kungl. Maj:t, att vi funnit oss
böra lämna det i berörda proposition begärda medgivande.

§ 76.

Vi bava i skrivelse den 5 augusti anmält för Kungl. Maj:t, att vi med anledning
av inom riksdagen väckta motioner för vår del antagit en i vår skrivelse införd
lag om anstånd med betalning av gäld (moratorium).

§ 77.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 september utvisar, bava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 274, varigenom Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att antaga propositionen bilagt förslag till lag om utsträckt anstånd med
betalning av gäld.

§ 78.

Genom avlåten proposition nr 263 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag angående förordnande om anstånd
med betalning av gäld (moratorium).

I skrivelse den 16 september hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att berörda förslag
icke kunnat av oss i oförändrat skick antagas, utan att vi i anledning av
propositionen för vår del antagit en i vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 79.

Yi bava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående förbud
mot lufttrafik över svenskt område; vilket vi i skrivelse den 31 augusti anmält för
Kungl. Maj:t.

§ 80.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 september utvisar bava vi,
med förklarande att det av Kungl. Maj:t i avlåten proposition framlagda förslag
till lag om förhindrande av oskälig prisstegring av vissa varor vid krig eller krigsfara
icke kunnat av oss i oförändrat skick godkännas, i anledning av samma proposition
för vår del antagit en i vår skrivelse införd lag om förfogande över vissa
varor vid krig eller krigsfara.

§ 81.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 augusti utvisar, bava vi antagit
det uti till riksdagen avlaten proposition framlagda förslag till förordning
angående ersättning till landsting och vissa städer samt hushållningssällskap för
till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.

Riksdagsbeslutet 1914.

§ 82.

Med anledning av en inom riksdagen väckt motion kava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 29 augusti anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning
i syfte att vinna ändring av ej mindre gällande stängselförordning än även
kungl. förordningen den Öl januari 1815 samt de övriga bestämmelser, vilka därmed
kunna stå i sammanhang, ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kan föranleda.

§ 83.

På grund av en inom riksdagen gjord framställning hava vi i skrivelse den 29
augusti anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda och till riksdagen inkomma med
förslag till lag, huru och på vad sätt väghållningsskyldige beträffande sådana enskilda
vägar, som avses i lagen den 5 juli 1907 ang. enskilda vägar å landet, må äga
rättighet att å annans mark mot ersättning taga väglagningsämnen till dylika
vägars underhåll ävensom rätt att utan avgift taga väglagningsämnen å statens
jordbruksdomäner och skogsallmänningar.

§ 84.

Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga vid
propositionen fogat förslag till lag om hingstbesiktningstvång.

I skrivelse den 29 augusti hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att denna proposition
blivit av oss bifallen.

§ 85.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 september utvisar hava vi
dels beslutit, att Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under 3, 4, 5 och^ 6 punkterna
av andra huvudtiteln gjorda framställningar icke skola föranleda något vårt
vidare yttrande,

dels i riksstaten för år 1915 uppfört de ordinarie anslagen till Svea hovrätt:
hovrätten med därunder lydande justitiestat samt till krigshovrätten: avlöningar
till oförändrade belopp,

dels i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till arvoden åt krigshovrättens
ordförande och militära ledamöter a extra stat för år 1915 anvisat 3,250
kronor,

dels ock i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till beredande av tillfällig
löneförbättring åt krigshovrättens vaktmästare å extra stat för år 1915 anvisat
ett belopp av 300 kronor, vilket skall anses såsom tjänstgöringspenningar.

§ Sfi.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 augusti anmält, att vi med anledning
av en utav Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition för vår del antagit

Riksdagsbeslutet 1914.

«n i vår skrivelse införd lag om ändrad lydelse av 6, 7, 9, 14, 15, 23, 26, 31 och
37 §§ i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring.

§ 87.

Under punkt 19 av sjätte huvudtiteln i Kung]. Maj:ts proposition angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för år
1915 på extra'' stat bevilja dels ett förslagsanslag av 3,600,000 kronor för bestridande
av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd jämlikt
lagen om allmän pensionsförsäkring, dels ock ett förslagsanslag av 125,000 kronor
till gäldande av statens bidrag för samma år till den jämlikt nämnda lag anordnade,
på frivilliga avgifter grundade försäkring.

I sammanhang med omförmälda ärende hava vi till behandling förehaft en av
Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition nr 257, däri Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen

dels besluta, att förvaltningen av den i 11 § av lagen den 30 juni 1913 om
allmän pensionsförsäkring omförmälda fond må tills vidare uppdragas åt statskontoret,
att utövas enligt de grunder, som i uti propositionen bifogade statsrådsprotokoll
angivas;

dels ock medgiva, att för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet må jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen
disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor, att utgå med högst

50,000 kronor av det för år 1914 av riksdagen på extra stat anvisade förslagsanslag
för bestridande av på staten belöpande kostnad för genomförande av en allmän
pensionsförsäkring samt med återstående belopp av det för år 1915 på extra stat
äskade förslagsanslag för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg
och understöd jämlikt ovannämnda lag.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 augusti utvisar, hava Kungl.
Maj:ts förberörda framställningar blivit av oss bifallna.

§ 88.

Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till lag angående befogenhet för pensionsstyrelsen att
provisoriskt bevilja sådant understöd, som omförmäles i 33 § i lagen om allmän
pensionsförsäkring den 30 juni 1913.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 augusti, hava vi
bifallit berörda proposition, dock under erinrande om vikten därav, att största möjliga
varsamhet iakttages vid tillämpningen av ifrågavarande bestämmelser.

§ 89.

Kungl. Maj:t har i avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogat förslag till lag om förekommande och släckning av skogseld.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 samt. 1 käft. 7

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1914.

I skrivelse den 29 augusti hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, som icke
kunnat oförändrat godkänna ifrågavarande förslag, för vår del antagit ett i vår
skrivelse infört förslag i ämnet.

Tillika hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och på
vad sätt särskilda lagbestämmelser må kunna meddelas till förebyggande av faran
för skogseld genom antändning i följd av järnvägs drift, samt därefter för riksdagen
framlägga det förslag, vartill denna utredning må föranleda.

§ 90.

Med anledning av inom riksdagen väckta motioner hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 11 september anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och
i erforderliga delar snarast möjligt för riksdagen framlägga dels förslag till ordnande
av det mindre jordbrukets kreditförhållanden i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som innefattas i det i motionerna omförmälda, inom jordbruksde- •
partementet år 1913 utarbetade förslaget med däri av 1913 års sakkunniga föreslagna
ändringar samt med beaktande jämväl av i skrivelsen berörda eller andra
synpunkter i fråga om lämpligaste sättet för anskaffande av nödiga penningmedelr
dels ock förslag till de ändringar i gällande lag om bankrörelse och övriga bestämmelser,
som må finnas erforderliga för förslagets genomförande.

§ 91.

I överensstämmelse med § 89 regeringsformen hava vi anmält våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser:

l:o) av den 8 augusti i fråga om åtgärder till främjande av vetenskaplig forskning
och undervisning i publik och privat internationell rätt;

2:o) av den 26 augusti angående åtgärder för beredande av bättre vård vissa
fall åt barnsängskvinnor jämte nyfödda barn;

3:o) av samma dag angående anordnande av arbete i det fria för tvångsarbetsfångar
och straffångar;

4:o) av samma dag angående semester åt arbetare och med dem likställda personer
med stadigvarande sysselsättning vid statsförvaltningen;

5:o) av den 28 augusti rörande utredning angående förvärvande för statens
räkning av ön »Jungfrun» i Kalmarsund såsom fridlyst nationalpark;

6:o) av den 29 augusti angående stadgande av skatteplikt till stat och kommun
för vissa därifrån nu fritagna utlänningar.

§ 92.

Med anledning av Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 augusti, jämlikt § 54 regeringsformen
och § 50 riksdagsordningen utsett deputerade för att med konungen
överlägga.

Riksdagsbeslutet 1914.

§ 93.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen hava
vi kallat häradshövdingen m. m. juris och filosofie doktorn Ossian Berger att vara
riksdagens justitieombudsman samt häradshövdingen m. m. Axel .Reinhold Östergren
att i justitieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall,
nämnda grundlagar omförmäla.

§ 94.

På grund av § 72 regeringsformen samt §§71 och 73 riksdagsordningen hava
vi valt två fullmäktige i riksbanken samt två fullmäktige i riksgäldskontoret ävensom
suppleanter för riksdagens samtlige fullmäktige i dessa verk, varjämte vi meddelat
fullmäktige nödiga föreskrifter, vilka i de för sagda verk upprättade reglementen
äro intagna.

Till yttermera visso, att vi allt detta, som här förut skrivet står, sålunda
beslutit, vidtagit och beviljat, hava vi, svenska folkets valda ombud,
velat med våra namns underskrivande sådant styrka och bekräfta, vilket
skedde i Stockholm den sjuttonde dagen i december månad året efter Kristi
börd det nittonhundrade och på det fjortonde.

Sixten von Friesen

v. Talman. Stockholms stad.

J. E. Berglund

Stockholms stad.

G. Lagerbjelke

Stockholms län.

William Montgomery

Stockholms län.

Första Kammaren:

Ivar Afzelius

Talman.

Ernst Klefbeck

Stockholms stad.

Ernst Trygger

Stockholms stad.

Charles Bindley

Stockholms Blad.

G. F. Östberg

Stockholms län.

O. M. Strömberg

Uppsala lan.

Stockholms stad.

Herm. Lamm

Stockholms stad.

C. J. Beck-Friis

Stockholms län.

Gustaf F. Steffen

Stockholms län.

Nils Alexanderson

Uppsala län.

Riksdagsbeslutet 1914.

Johan v. Bahr

Uppsala län.

F. Cl:son Wachtmeister

Södermanlands län.

Ernst Lindblad

Södermanlands län.

A. C. Lindblad

Södermanlands län.

Oskär Eklund

Södermanlands län.

Gust. österberg

Södermanlands län.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

David Bergström

Östergötlands län.

Herman Fleming

Östergötlands län.

Fr. Berglund

Östergötlands län.

Bror Kjellgren.

Östergötlands län.

Norrköpings stad.

C. H. v. Mentzer

Jönköpings län.

K. J. Gustafsson

Jönköpings län.

Alfred Petersson

Jönköpings län.

K. J. Ekman

Jönköpings län.

J. W. Spens

Jönköpings län.

B. E. Gelotte

Jönköpings län.

Aaby Ericsson

Kronobergs län.

Alexis Hammarström

Kronobergs län.

August Ljunggren

Kronobergs län.

Axel Rooth

Kronobergs län.

Adolf Roos

Kronobergs län.

Hugo Hammarskjöld

Kalmar län, norra delen.

C. Cedercrantz

Kalmar län, norra delen.

Ch. Meurling

Kalmar län, norra delen.

Klas Malmborg

Kalmar län, södra delen.

Rudolf Kjellén

Kalmar län, södra delen.

Carl Boberg

Kalmar län, södra delen.

P. Yalerius Olsson

Kalmar län, södra delen.

Th. af Ekenstam

Gottlands län.

P. A. Forssman

Gottlands län.

A. Wachtmeister

Blekinge län.

Hans Ericson

Blekinge län.

Frithiof Söderbergh

Blekinge län.

Joh. Nilsson

Kristianstads län.

Adolf Dahl

Kristianstads län.

Louis De Geer

Kristianstads län.

J. Gyllenstierna

Kristianstads län.

Gust. A. Eliasson

Kristianstads län.

Gust. Svensson

Kristianstads län.

H. Cavalli

Malmöhus län.

Sam. Stadener

Malmöhus län.

Riksdagsbeslutet 1914.

K. v. Geijer

Malmöhus län.

Carl Fr. Beckman

Malmöhus län.

N. 0. Bruce

Malmöhus län.

Oscar Trapp

Malmöhus län.

Olof Olsson

Malmöbns län.

Bonde Bondeson

Malmöhus län.

A. Antonsson

Malmö stad.

Fritz Hallberg

Malmö stad.

Ludvig Danström

Hallands län.

B. Jönsson

Hallands län.

J. S. Almer

Hallands län.

Richard Hermelin

Hallands län.

M. Lyckholm

Göteborgs och Bobus län.

Joh. Larsson

Göteborgs och Bohus län.

Eric Hallin

Göteborgs och Bohus län.

Sixten Neiglick

Göteborgs och Bohus län.

H. Wrangel

Göteborgs och Bohus län.

Ludvig Widell

Göteborgs och Bohus län.

Erik Trana

Göteborgs stad.

K. G. Karlsson

Göteborgs stad.

Carl Hamilton

Göteborgs stad.

Otto Mannheimer

Göteborgs stad.

Alvsborgs län.

Ax. Hedenlund

Alvsborgs län.

0. Silfverschiöld

Alvsborgs län.

Olaus Pettersson

Alvsborgs län.

J. Johanson

Alvsborgs län.

Th. Köhlin

Alvsborgs län.

Gustaf Ivobb

Alvsborgs län.

C. Magnusson

Alvsborgs län.

Nils Posse

Skaraborgs län.

Ernst Hedenstierna

Skaraborgs län.

Wilh. Gullberg

Skaraborgs lön.

Fabian De Geer

Skaraborgs län.

Gust. Barthelson

Skaraborgs län.

August Bellinder

Skaraborgs län.

Edw. Larson

Skaraborgs län.

Mauritz Hellberg

Värmlands län.

Knut Larsson

Värmlands län.

Aug. Lindh

Värmlands län.

Iv. A. Nilson

Värmlands län.

Joh. Carlsson

Värmlauds län.

Ake Ingeström

Värmlands län.

G. Gerh. Magnusson

Värmlands län.

J. Gripenstedt

Örebro län.

Elof Ljunggren

Örebro läu.

Anton Halm

Örebro län.

Riksdagsbeslutet 1914.

Örebro län.

Ivan Svensson

Örebro län.

Gustaf Tisell

Örebro län.

Sam. Clason

Västmanlands län.

Adam Hult

Västmanlands län.

Alexander Hamilton

Västmanlands län.

Edvard Wavrinsky

Västmanlands län.

Kopparbergs län.

L. E. Gezelius

Kopparbergs län.

Alfred Petrén

Kopparbergs län.

F. Holmquist

Kopparbergs län.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län.

W. Skarstedt

Kopparbergs län.

Carl Ekman

Gävleborgs län.

Olof Jonsson

Gävleborgs län.

C. G. T. Wickman

Gävleborgs län.

Lars Olsson

Gävleborgs län.

Theodor Odelberg

Gävleborgs län.

Erik Jonsson

Gävleborgs län.

Hugo Hamilton

Gävle stad.

J. Sandler

Västernorrlands län.

Hugo Fahlén

Västernorrlands län.

S. H. Kvarnzelius

Västernorrlands län.

Gustaf Knaust

Västernorrlands län.

Alfred Stärner

Västernorrlands län.

Harald Hjärne

Västernorrlands län.

Joh. Permansson

Västernorrlands län.

I. von Stapelmohr

Jämtlands län.

Gottfrid Roman

Jämtlands län.

John östling

Jämtlands län.

Karl Grubbström

Västerbottens län.

A. Aström

Västerbottens län.

Gustav Rosen

Västerbottens län.

H. Björklund

Västerbottens län.

Jacob T. Larsson

Norrbottens län.

0. Bergqvist

■ Norrbottens län.

C. I. Asplund Axel E. Fagerlin

Norrbottens län. Norrbottens län.

Riksdagsbeslutet 1914.

Andra Kammaren:

Johan Widén

Talman.

D. Persson i Tällberg

v. Talman. Kopparbergs län.
Norra valkretsen.

Stockholms stad.

Hjälmar Branting

Stockholms stad.

Carl Lindhagen

Stockholms stad.

Herm. Lindqvist

Stockholms stad.

Knut A. Tengdahl

Stockholms stad.

Ernst Söderberg

Stockholms stad.

Erik Palmstierna

Stockholms stad.

Karl Herlitz

Stockholms stad.

J. Åkerman

Stockholms stad.

Jakob Pettersson

Stockholms län. Södra valkretsen.

R. A. Wawrinsky

Stockholms län. Södra valkretsen.

Adolf Molin

Stockholms län. Södra valkretsen.

G. W. Källman

Stockholms län. Södra valkretsen.

Stockholms län. Norra valkretsen.

Rikard Hagberg.

Stockholms län. Norra valkretsen.

0. Alfr. Berg

Uppsala län.

Joh. Andersson

Uppsala län.

Gust. Gustafsson C. E. Svensson.

Södermanlands län. Norra valkretsen. ödermanlands län. Norra valkretsen.

Gösta Tatnm C. J. Johansson

Södermanlands län. Södra valkretsen. Södermanlands län. Södra valkretsen.

Stockholms stad.

Joh. Hellner

Stockholms stad.

Carl Hallendorff

Stockholms stad.

Albert Petersson

Stockholms län. Södra valkretsen.

E. Eurén

Stockholms län. Norra valkretsen.

Uppsala län.

E. C. Kropp

Södermanlands län. Norra valkretsen.

J. M. Juhlin

Södermanlands län. Södra valkretsen.

A. J. Bärg

Södermanlands län. Södra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1914.

Axel Ekman

Östergötlands län. Norra valkretsen.

Karl Eriksson

Östergötlands län. Norra valkretsen.

K. Beckman

Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.

Östergötlands län. Södra valkretsen.

J. A. Jonsson

Jönköpings län. Östra valkretsen.

A. R. Rosenqwist

Jönköpings län. Östra valkretsen.

Thure Widlund

Jönköpings län. Västra valkretsen.

Joll. G. Svensson

Kronobergs län. Östra valkretsen.

M. Svensson.

Kronobergs län. Östra valkretsen.

Reinh. Eliasson

Kronobergs län. Västra valkretsen.

A. V. Isaksson

Kalmar län. Norra valkretsen.

Joh. Jeansson

Kalmar län. Södra valkretsen.

Wilh. Andersson

Kalmnr län. Södra valkretsen.

Gottlands län.

Axel E. Lindvall

Blekinge län.

Edv. Andersson .. Carl Sjögren

Östergötlands län. Norra valkretsen. Östergötlands län. Norra valkretsen.

T. Zetterstrand

Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.

Sven Persson

Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.

Conrad Vahlquist

Östergötlands län. Södra valkretsen.

David Pettersson

Östergötlands län. Södra valkretsen.

Joseph Hermelin.

Östergötlands län. Södra valkretsen.

Fredr. Johanson

Jönköpings län. Östra valkretsen.

E. Räf

Jönköpings län. Västra valkretsen.

Felix Hamrin

Jönköpings län. Västra valkretsen.

J. Engqvist.

Kronobergs län. Östra valkretsen.

Kronobergs län. Västra valkretsen.

Axel Rune

Kalmar län. Norra valkretsen.

J. Persson

Kalmar län. Norra valkretsen.

C. A. Olsson

Kalmar län. Södra valkretsen.

Karl Magnusson

Kalmar län. Södra valkretsen.

Aug. Lingström

Gottlands län.

Ulrik Leander

Blekinge län.

Axel Sterne

Östergötlands län. Södra valkretsen.

Ernst Liljedahl

Jönköpings län. Östra valkretsen.

Bernhard Nilsson

Jönköpings län. Västra valkretsen.

C. O. Johanson

Jönköpings län. Västra valkretsen.

Axel Lindqvist

Kronobergs län. Östra valkretsen.

P. M. Olsson

Kronobergs län. Västra valkretsen.

Erik Andersson

Kalmar län. Norra valkretsen.

P. O. Lundell

Kalmar län. Södra valkretsen.

Pehr Aug. Andersson

Kalmar län. Södra valkretsen.

K. J. Larsson

Gottlands lön.

Aug. Larsson

Blekinge län.

John Jönsson

Blekinge län.

Riksdagsbeslutet 1914.

Otto Holmdahl

Blekinge län.

J. A. Ingvarson P. Nilsson

Blekinge län. Kristianstads län. Nordvästra

valkretsen.

Per N:son Bosson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

John Erlansson Sv. Bengtsson

Kristianstads län. Nordvästra Kristianstads län. Nordvästra

valkretsen. valkretsen.

Lars Borggren

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Bror Petrén

Kristianstads län. Sydöstra val- Kristianstads län. Sydöstra val-kretsen. kretsen.

V. Ekerot

Kristianstads län. Sydöstra val-kretsen.

Gust. Nilsson Olof Nilsson

Kristianstads län. Sydöstra val- Malmöhns län. Norra valkretsen,

kretsen.

J. P. Jesperson

Malmöhus län. Norra valkretsen.

Martin Holmström

Malmöhus län. Norra valkretsen. Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Sven Linders

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Malmöhus län. Mellersta valkretsen. Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Hans Andersson F. W. Thorsson

Malmöhus län. Södra valkretsen. Malmöhns län. Södra valkretsen.

N. Edv. Lindberg.

Malmöhns län. Södra valkretsen.

Jöns Pålsson A. J. Christiernson

Malmöhns län. Södra valkretsen. Hälsingborg, Landskrona och Lund.

Malte Som radius

Hälsingborg, Landskrona och Land.

0. H. Waldén Nils Persson

Hälsingborg, Landskrona och Lund. Malmö stad.

Värn er Rydén

Malmö stad.

Harald Lemke Anders Olsson

Malmö stad. Hallands län.

A. Henrikson

Hallands län.

Carl 0. Strid

Hallands län. Hallands län.

Axel Westman

Hallands län.

Nils Johansson

Hallands län. Göteborgs och Bohus län. Södra

valkretsen.

Cornelius Olsson

Göteborgs och Bohns län. Södra
valkretsen.

Carl L. Olausson

Göteborgs och Bohus län. Södra Göteborgs och Bohus län. Södra

valkretsen. valkretsen.

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

A. Åkerman Oscar N. Olsson

Göteborgs och Bohus lön. Norra Göteborgs och Bohos läD. Norra

valkretsen. valkretsen.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 saml. 1 käft. 8

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1914.

C. Wallentin

Göteborgs och Bohus län. Norra
valkretsen.

Oscar Osberg

Göteborgs och Bohus län. Narra
valkretsen.

Erik Röing

Göteborgs stad.

Hjälmar Wijk

Göteborgs stad.

E. Indebetou

Göteborgs stad.

Magnus Bengtsson

Göteborgs stad.

J. M. Johansson

Alvsborgs län. Norra valkretsen.

Axel von Sneidern

Alvsborgs län. Norra valkretsen.

Harald Hallén

Alvsborg län. Norra valkretsen.

0. H. Svensson

Alvsborgs län. Mellersta valkretsen

Herm. Carlson

Alvsborgs län. Mellersta valkretsen.

Axel Andersson

Alvsborgs län. Mellersta valkretsen.

S. Welin

Alvsborgs län. Mellersta valkretsen

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

C. Edor Anderson

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

Carl Lorentzon

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

M. Enderstedt

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

L. J. Jansson

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

G. W. Sjöberg

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

Carl Persson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Oscar Bogren

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

K. M. Andersson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Värmlands län. Norra valkretsen.

H. E. Nordström

Värmlands län. Norra valkretsen.

Joh:s Hedström

Värmlands län. Norra valkretsen.

N. Gust. Akerlindh

Värmlands län. Östra valkretsen.

N. A:son Berg

Värmlands län. Östra valkretsen.

Axel Schotte

Värmlands län. Ostra valkretsen.

Nils Helger

Värmlands län. Ostra valkretsen.

Albert Mossberg

Värmlands län. Västra valkretsen.

Gustaf Flognfält

Värmlands län. Västra valkretsen.

Rosarus Andersson

Värmlands län. Västra valkretsen.

A. P. Gustafsson

Örebro län. Norra valkretsen.

E. A. Nilson

Örebro län. Norra valkretsen.

K. A. Sandberg

Örebro län. Norra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1914.

Anders Anderson

Örebro län. Norra valkretsen.

Edv. Uddenberg

Örebro län. Södra valkretsen.

Viktor Larsson

Västmanlands län. Östra valkretsen.

Adolf Janson

Västmanlands län. Västra valkretsen.

Sam. Söderberg

Kopparberg» län. Östra valkretsen.

Joh. Ström

Kopparbergs län. Västra valkretsen.

L. J. Hagman

Kopparbergs län. Västra valkretsen.

E. A. Leksell

Gävleborgs län. Gästriklands valkrets.

A. J. Andersson

Gävleborgs län. Gästriklands valkrets.

Aug. Sävström

Gävleborgs län. Hälsinglands södra
valkrets.

O. W. Edbom

Gävleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.

C. A. Svensson

Västernorrland» län. Medelpads
valkrets.

Johan Nydal

Västernorrland» län. Ångerman landa

södra valkrets.

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

Olof Nilsson Gustaf Olofsson

Örebro län. Norra valkretsen. Örebro län. Södra valkretsen.

L. E. Gustafsson

Örebro län. Södra valkretsen. Örebro län. Södra valkretsen.

Axel Lundblad

Västmanlands län. Östra valkretsen. Västmanlands län. Östra valkretsen.

G. A. Rundgren

Västmanlands län. Västra valkretsen. Västmanlands län. Västra valkretsen.

C. R. Jansson

Kopparbergs län. Östra valkretsen. Kopparbergs län. Östra valkretsen.

Bernh. Eriksson Rickard Sandler

Kopparbergs län. Västra valkretsen. Kopparbergs län. Västra valkretsen.

Eskils Hans Hansson Per Tysk

Kopparberg» län. Norra valkretsen. Kopparbergs län. Norra valkretseD.

Fabian Månsson

Gävleborgs län. Gästriklands valkrets. Gävleborgs län. Gästriklands valkrets.

Jonas Jonsson Ernst Lindley

Gävleborgs län. Hälsinglands södra Gävleborgs län. Hälsinglands södra
valkrets. valkrets.

Johan Ericsson

Gävleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.

Per Norin

Gävleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.

Olof Olsson

Gävleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.

Rob. Karlsson

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

Joh. Zelahn

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

Verner Hedlund

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

J. R. Sundström

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

Emil Molin i Dombäcksmark

Västernorrlands län. Ångermanlands
norra valkrets.

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

Västernorrlands län. Ångermanlands
norra valkrets.

Riksdagsbeslutet 1914.

C. J. Öberg

Västernorrland» läö. Ångermanlands
norra valkrets.

G. Nic. Torgén

Jämtlands län. Norra valkretsen.

Ad. Wiklund

Västerbottens län. Södra valkretsen.

W. Bäckström

Västerbottens län. Södra valkretsen.

Västerbottens län. Norra valkretsen.

Norrbottens län. Södra valkretsen.

A. J. Wedin

Jämtlands län. Södra valkretsen.

Johan Olofsson

Jämtlands län. Norra valkretsen.

J. Rehn

Västerbottens län. Södra valkretsen.

Västerbottens län. Norra valkretsen.

Norrbottens län. Södra valkretsen.

Norrbottens län. Norra valkretsen.

O. W. Stenudd

Norrbottens län. Norra valkretsen.

Jämtlands län. Södra valkretsen.

Karl Karlsson

Jämtlands län. Norra valkretsen.

E. F. Hellberg

Västerbottens län. Södra valkretsen.

Västerbottens län. Norra valkretsen.

Ernst Hage

Norrbottens län. Södra valkretsen.

Norrbottens län. Norra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1914.

INNEHÅLL.

Sid.

Ingressen.................. 1.

§ 1. Ang. ändrad lydelse av §§ 18 och 22

regeringsformen............1.

§ 2. Ang. ändrad lydelse av § 20 regeringsformen
................2.

3. Ang. ändrad lydelse av § 72 regeringsformen
................2.

§ 4. Ang. förslag till ändrad lydelse av §§ 96
—102 och 110 regeringsformen, § 42 mom.

2 och § 68 riksdagsordningen samt § 4

5:o tryckfrihetsförordningen......3.

§ 5. Ang. förslag till ändrad lydelse av §§ 4,

5, 6 och 15 regeringsformen, §§ 6, 10, 20,

32, 33 och 43 riksdagsordningen samt § 1

4:o tryckfrihetsförordningen......7.

§ 6. Ang. ändring av § 12 riksdagsordningen . 7.

§ 7. Ang. ändrad lydelse av § 2 4:o och § 3

10:o tryckfrihetsförordningen......8.

§ 8. Ang. ändrad lydelse av 9 § i lagen om

val till riksdagen den 26 maj 1909 ... 10.

§ 9. Ang. ändrad lydelse av 27 § i lagen om

val till riksdagen den 26 maj 1909 ... 10.

§ 10. Ang. vidtagande av åtgärder till skydd
för rösträtten i sådana fall, där röstlängd
förkommit..............10.

§ 11. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
av §§ 3, 10, 11, 13, 57, 58 och 74 i förordningen
om kommnnalstyrelse i stad
den 21 mars 1862, lag om ändrad lydelse
av § 2 mom. 1, § 8 mom. 1 samt §§ 9,

30, 40 och 41 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862,
lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 6, §

16 samt § 58 mom. 2 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862, ävensom om
införande i § 2 i nämnda förordning av
tillagda mom. § 8 och 9 samt lag om
ändrad lydelse av § 52 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862 ...... 10.

§ 12.

§ 13.

§ 14.
§ 15.

§ 16.

§ 17.
§ 18.
§ 19.

§ 20.

§ 21.
§ 22.
§ 23.

§ 24.

§ 25.

Sid.

Rörande lag ang. ändring i vissa delar
av förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20

november 1863 . ........... 11.

I anledning av Knugl. Maj:ts till riksdagen
avlåtna proposition i fråga om
ordnandet av rikets försvarsväsende ... 11.

Ang. statsregleringen.........18.

Ang. dispositionen av besparingarna å

huvudtitlarna.............20.

Ang. beredande av medel till bestridande
av kostnader, som i § 63 regeringsformen

avses................20.

Ang. de i 63 § regeringsformen föreskrivna

kreditivsummor............20.

Ang. utbetalning av riksdags- och revisionskostnader
m. m..........21.

Ang. bestridande av sådana av riksdag

föranledda utgifter, som av Kungl. Maj:t
förskottsvis anvisats till utbetaliing å

statskontoret.............21.

Ang. sättet för betalning av räntor å
statsskulden m. m., utgifter för kapitalökning
och avbetalning å statsskulden . 21.
Ang. av riksdagen beslutade, å riksgäldskontoret
anvisade utgifter för år 1915. . 21.
Ang. sättet för gäldandet av å riksgälds kontoret

anvisade utgifter.......23.

Ang. upplåning av medel för fonden för
bibana i västra delarna av riket samt

järnvägslåncfonden..........23.

I avseende å statsregleringen och rörande
de med statsverket gemenskap ägande

ämnen................23.

Rörande förordning ang. statsmonopol å
tobakstillverkningen i riket samt förordning
om vad iakttagas skall i avseende
å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket m. m........36.

62
§ 26.
§ 27.
§ 28.

§ 29.
§ 30.

§ 31.

§ 32.
§ 33.

§ 34.
§ 35.
§ 36.
§ 37.

§ 38.
§ 39.

§ 40.

§ 41.

Riksdagsbeslutet 1914.

Sid.

Ang. anslag av lånemedel för gäldande av
kostnaden för införande av statsmonopol
å tobakstillverkningen i riket m. m. . . 37.
Ang. ändrad lydelse av rubrikerna nr
195—197 för tobak i gällande tulltaxa

m. ..................37.

I anledning av Kung! Maj:ts proposition
dels med förslag till förordning ang. försäljning
av alkoholhaltiga drycker m. m.,
dels ock om ersättning till vissa försäljare
av brännvin samt vin och Öl i anledning
av införandet av förordning ang. försäljning
av alkoholhaltiga drycker.....37.

Ang. ändring i 12 § 1 mom. 3 stycket i

gällande bevillningsförordning.....37.

Ang. förordning om vissa ändringar i förordningen
den 28 oktober 1910 ang. bevillning
av fast egendom samt av inkomst
och förordning om ändrad lydelse av 50
§ i förordningen den 28 oktober 1910 om
taxeringsmyndigheter och om förfarandet

vid taxering.............38.

Ang. förordning om arvsskatt och skatt

för gåva...............38.

Rörande förordning ang. stämpelavgiften 38.
Ang. förordning om ändrad lydelse av 1
kap. 1 och 3 §§ samt 6 kap. i förordningen
den 6 november 1908 ang. en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
................38.

Ang. höjning av gällande tullsatser å

tobak................38.

Om ändrade bestämmelser ang. tullrestitution
vid utförsel av tobaksfabrikat ... 39.
Ang. upphävande av tullen å kalciumnitrat

(Norgessalpeter)............39.

Ang. ändrad lydelse av § 13 mom. 1 i förordningen
med tulltaxa för inkommande

varor.................39.

Ang. ändring av rubriken nr 555 i tulltaxan
................39.

Ang. ändrad lydelse av mom. 1, 3 och 4
i § 13 av gällande förordning med tulltaxa
för inkommande varor......39.

Ang. fogande av ett nytt moment till §

13 i gällande förordning med tulltaxa för

inkommande varor..........39.

Ang. ändrad lydelse av § 4 i gällande

§ 42.

§ 43.
§ 44.

§ 45.

§ 46.
§ 47.

§ 48.

§ 49.

§ 50.
§ 51.
§ 52.

§ 53.

§ 54.

§ 55.

§ 56.

§ 57.
§ 58.

Sid.

förordning med tulltaxa för inkommande

varor................40.

Ang. vissa ändringar i gällande tulltaxa
beträffande tulltaxerubrikerna 194, 232,

1161 och 1258 samt införande av en ny

rubrik nr 1258 Va ...........40.

Ang. ändrad lydelse av § 4 i förordningen
om provianteringsfrilager den 15 november
1912...............40.

Ang. en deklaration med Frankrike rörande
upphävandet av den svenska konsularjuridiktionen
i franska intresseområdet

av Marocko..............40.

Ang. förordning om ändrad lydelse av 1,

23 och 29 §§ i förordningen den 11 oktober
1907 ang. beskattning av socker ävensom
ändrad lydelse av anm. 1 under rubriken
160 och anm. under rubriken 161 i gäl -

lande tulltaxa.............40.

Rörande förordning ang. utförsel av socker
till Norge under viss tid, utan erläggande

av sockerskatt............41.

Ang. ändringar i 6—10 §§ i förordningen

den 20 april 1906 ang. en särskild stämpelavgift
för försäljning av punsch, arrack

och rom...............41.

Ang. ändrad lydelse av 1, 3, 5, 6, 15 och
40 §§ i förordningen ang. försäljning av

brännvin den 9 juni 1906 ....... 41.

Ang. bemyndigande för Kungl. Maj:t att
besluta i fråga om vissa postavgifter . . 41.
Ang. beräkning av beviljningarna för 1915 42.

Ang. bankovinsten..........42.

Ang. ändrad lydelse av 5—7 §§ i lagen
för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 . 42.
Ang. nytt reglemente för riksbankens

styrelse och förvaltning........42.

Rörande förslag till lag om ändrad lydelse
av 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober
1907 ang. civila tjänstinnehavares rätt

till pension..............42.

Rörande lag om ändring i vissa delar av

sjölagen...............43.

Ang. lag om ändring i 3 kap. sjölagen samt
om ändrad lydelse av 294 § samma lag . 43.

Rörande lag om tillsyn å fartyg .... 43.

Ang. anordnande av utvidgad statskontroll
å fartygs sjövärdighet m. m.......43.

Riksdagsbeslutet 1914.

Sid.

§ 59. Ang. utredning och förslag i fråga om
upphävande av befintliga familjefideikommisstiftelser
m. m.........43.

§ 60. Ang. lag om inskränkning i inmutnings rätten.

...............44.

§ 61. Ang. förslag till lag innefattande tillägg

till 17 kap. 4 § handelsbalken.....44.

§ 62. Rörande förslag till strafflag för krigsmakten
m. m.............44.

§ 63. Ang. förslag till lag ang. ändrad lydelse

av 15 kap. 22 § strafflagen......44.

§ 64. Ang. vidtagande av åtgärder för avhjälpande
av bristen på tidsenliga och fullständiga
bestämmelser rörande förundersökning
och häktning i brottmål .... 44.

§ 65. Ang. beredande av rätt för gift kvinna
att föra annans talan vid domstol eller
hos annan myndighet.........45.

§ 66. Ang. ändrad lydelse av 12 kap. 3 och
4 §§ rättegångsbalken samt av 11 § i
lagen om handräckning för fordrans utfående
den 20 april 1907 ........ 45.

§ 67. Ang. ändrad lydelse av 1—5 samt 7—9
§§ i lagen om straffregister den 17 oktober
1900 .............. 45.

§ 68. Rörande lag ang. förbud för vissa utlänningar
att här i riket vistas .... 45.

§ 69. I anledning av Kung!. Maj:ts proposition
ang. vissa ändringar i förordningen ang.
utvidgad näringsfrihet......... 45.

§ 70. Ang. lag om ändrad lydelse av 2, 5, 25,

48, 77, 99, 101, 120-124, 126-128, 134,

139, 144 och 164 §§ i lagen om försäkringsrörelse
den 24 juli 1903 och lag innefattande
tillägg till lagen om försäkringsrörelse
den 24 juli 1903 ........ 45.

§ 71. Rörande lag angående förbud i vissa fall
mot varors förseende med oriktig ursprungsbeteckning
och saluhållande av
oriktigt märkta varor samt lag om ändrad
lydelse av 18 § i lagen den 4 juni 1913
angående förhud mot införsel till riket av
varor med oriktig ursprungsbeteckning . 46.

§ 72. Rörande lag om ändrad lydelse av 25 §
i förordningen angående patent den 16
maj 1884, lag om ändrad lydelse av 4
och 16 §§ i lagen om skydd för varu -

§ 73.
§ 74.
§ 75.
§ 76.
§ 77.
§ 78.

§ 79.
i

§ 80.
§ 81.

§ 82.
§ 83.

§ 84.
§ 85.

§ 86.
§ 87.

märken den 5 juli 1884 samt lag om
ändrad lydelse av 20 § i lagen om skydd
för vissa mönster och modeller den 10

juli 1899 ............... 46.

Ang. viss ändring i lagen om reglering

av prästerskapets avlöning.......46.

Ang. förslag till lag ang. vissa åtgärder

mot utbredning av lungsot.......46.

Ang. användande av andra än metriska
mått vid virkeshandel och trävarurörelse 46.
Ang. lag om anstånd med betalning av

gäld.................47.

Ang. lag om utsträckt anstånd med betalning
av gäld............47.

Rörande lag angående förordnande om
anstånd med betalning av gäld (moratorium)
................47.

Rörande lag ang. förhud mot lufttrafik

över svenskt område..........47.

Ang. förslag till lag om förfogande över
vissa varor vid krig eller krigsfara ... 47.
Rörande förordning ang. ersättning till

landsting och vissa städer samt hushållningssällskap
för till statsverket indragna

brännvinsförsäljningsmedel.......47.

Ang. åatadkommande av lättnader i stängselskyldighetens
fullgörande......48.

Ang. utredning och förslag i fråga om
rätt att till fullgörande av skyldighet att
underhålla enskild väg taga väglagnings -

ämnen å annans mark.........48.

Ang. lag om hingstbesiktningstvång . . 48.
Rörande Kung!. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra huvudtiteln gjorda
framställningar ang. förändrad avlönings stat

för Svea hovrätt m. m.......48.

Ang. ändrad lydelse av 6, 7, 9, 14, 15,

23, 26, 31 och 37 §§ i lagen den 30 juni
1913 om allmän pensionsförsäkring ... 48.

I anledning av dels Kung! Maj:ts under
ppnkt 19 av sjätte huvudtiteln i statsverkspropositionen
gjorda framställning
angående anslag till pensionsförsäkringens
genomförande, dels ock Kung! Maj:ts proposition
angående förvaltningen av den i

II § av lagen den 30 juni 1913 om allmän
pensionsförsäkring omförmälda fond

Riksdagsbeslutet 1914.

Sid.

samt angående disponerande av anslag
för vidtagande av åtgärder till förebyggande
och bävande av invaliditet. ... 49.

§ 88. Rörande lag ang. befogenhet för pensionsstyrelsen
att provisoriskt bevilja sådant
understöd, som omfönnäles i 33 § i lagen
om allmän pensionsförsäkring den SO juni
1913.................49.

§ 89. Ang. lag om förekommande och släckning

av skogseld.......... 49.

§ 90. Ang. ordnande av det mindre jordbrukets

kreditförhållanden . . . -........50.

Sid.

§ 91. Ang. åtskilliga på grund av § 89 regeringsformen
väckta frågor.........50.

§ 92. Ang. val av deputerade att jämlikt § 54
regeringsformen och § 50 riksdagsordningen
med Konungen överlägga .... 50.

§ 93. Ang. val av riksdagens justitieombudsman

och hans efterträdare.........51.

§ 94. Ang. val av två fullmäktige i riksbanken
och två fullmäktige i riksgäldskontoret
samt suppleanter för riksdagens fullmäk -

tige i nämnda verk..........51.

Slutmeningen................51.

Stockholm 1914. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

143797