Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1912:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 januari och slutade den 31 maj 1912.

Vi efterskrifna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterlig!: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 15 sistlidne
januari, under Hans Magt Konung Gustaf V:s femte regeringsår, oss
här i Stockholm infunnit.

Efter att öfver vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafva vi
den IB i nämnda månad å rikssalen sammanträdt och fått emottaga berättelse
om hvad sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig tilldragit
äfvensom Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafva vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de ämnen,
i hvilka Kungl. Maj:t till oss aflåtit propositioner eller skrifvelser, dels ock
rörande frågor, som bl hvit hos Riksdagen väckta, stannat uti följande beslut.

§ 1-

Vid företagen pröfning af de till slutligt afgörande vid innevarande riksdag
hvilande förslag till ändringar af rikets grundlagar hafva vi, såsom inhämtas af
vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 31 januari, för vår del godkänt och antagit
följande förslag angående ändrad lydelse af

1) § 45 riksdagsordningen

2) § 3 mom. 13 tryckfrihetsförordningen nämligen:

Riksdagsordningen.

§ 45.

1. Alla utskott skola inom två dagar från den, då de blifvit utsedda, sammanträda.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 sand. 1 käft. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1912.

2. Utskotten välja, hvart inom sig, ordförande och vice ordförande. Intill dess
sådant val försiggått, föres ordet af den ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,
och, där två eller flere i lika många riksdagar deltagit, den af dem, som är till
lefnadsåren äldst. Utskotten äga, hvart för sig, utse sekreterare; de ständiga utskotten
därjämte, efter samråd med sekreteraren, den öfriga betjäning, som nödig
finnes.

3. Utskotten böra, så fört sig göra låter, afgifva de yttranden, som på dem
ankomma.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 3.

13:o. Framställning, som sårar tukt och sedlighet, utbjudande till salu af föremål,
som är afsedt för otuktigt bruk eller till att förebygga följder af könsumgänge;
samt, under sådana förhållanden att allmän fara för andras förförelse däraf kommer,
försök att förleda till användande af föremål, som nu sagts, och meddelande
af anvisning om sättet'' för deras användande; brottet skall straffas enligt allmän
lag, och skriften konfiskeras.

§ 2.

Vi hafva med anledning af inom Riksdagen väckt motion såsom hvilande till
vidare grundlagsenlig behandling antagit följande:

Förslag till ändrad lydelse af § 12 riksdagsordningen:

§ 12.

Hvarje ledamot af Första kammaren åtnjuter af statsmedel ersättning för resekostnad
till och från riksdagen samt arfvode af ett tusen två hundra riksdaler
för hvarje lagtima riksdag; dock att, när antingen Konungen upplöser Riksdag,
innan den varit fyra månader tillsammans, eller ledamot af kammaren eljest af går
från sin befattning under riksdagen, innan så lång tid af dess sammanträde förflutit,
eller Riksdagen sammanträder i följd däraf att Konungen, med upplösande
af Riksdag, förordnat om nya val, så ock under urtima riksdag, kammarens ledamot
undfår, jämte resekostnadsersättning, i dagtraktamente tio riksdaler, kvilket
dock ej må öfverstiga sammanlagdt ett tusen två hundra riksdaler.

Ledamot af kammaren, som under lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker
hemorten, äge att af statsmedel undfå ersättning för däraf föranledd resekostnad,
dock högst för två resor fram och åter.

Den ledamot af kammaren, som icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio riksdaler af arfvodet.

Vill ledamot af kammaren befattningen sig afsåga, äger han det göra vid valtillfället
eller sedermera, mellan riksdagar, hos Konungens befallningshafvande.

Riksdagsbeslutet 1912.

§ 3.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t till Riksdagens pröfning framlagt
förslag till ändrad lydelse af §§ 9, 16, 19 och 21 riksdagsordningen.

I afseende å denna proposition hafva kamrarna stannat i olika beslut, i följd
hvaraf frågan jämlikt 63 § riksdagsordningen för denna riksdag förfallit, hvilket
vi i skrifvelse den 21 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 4-

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
ett i propositionen infördt förslag till lag om ändrad lydelse af 18 § 1 punkten i
lagen om val till Riksdagen. Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket
vi i skrifvelse den 26 april tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

§ 5.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse den 17
maj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida och i hvad mån sådan
ändring i gällande lagstiftning om förvärfvande och förlust af medboiganätt ma
vidtagas, att såsom regel svensk statsborgare ej må utan sin egen vilja och vetskap
förlora sitt svenska statsborgarskap, samt för Riksdagen framlägga det förslag,
hvartill denna utredning må föranleda.

§ B.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 27 mars anmält, att vi för vår del antagit i vår skrifvelse angifven.
ändrad lydelse af § 41 i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

§ 7.

Vi hafva med anledning af en inom Riksdagen väckt motion i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 8 maj anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, i hvad mån
särskilda åtgärder böra vidtagas för att i kommuner på landet af större utsträckning
den kommunalt röstberättigade befolkningen må beredas utväg att i större
omfattning, än för närvarande kan äga rum, deltaga i kommunala afgöranden, samt
för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.

§ 8.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 11 maj hafva vi med
anledning af en inom Riksdagen väckt motion anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t
låta verkställa utredning och framlägga förslag till sådana ändringar i förordningen
om kommunalstyrelse på landet, att valen till kommunalfullmäktige anordnas efter
proportionell valmetod.

Riksdagsbeslutet 1912.

§ 9-

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kung! Maj:t den 8 mars, hafva kamrarna
vid behandling af Kung! Maj:ts proposition angående ändrad lydelse af §§
4 och 5 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 samt § 17 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 stannat i olika beslut, hvilka
icke kunnat sammanjämkas, hvarför frågan förfallit.

§ io.

Vi hafva med anledning af en inom Riksdagen väckt motion för vår del besluta,
att § 24 i förordningen om landsting den 21 mars 1862 skall erhålla den
förändrade lydelse, som vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 21 maj utvisar.

§ 11.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse den
8 maj anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning, låta utarbeta
och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af gällande bestämmelser
i fråga om besvär öfver landstingsmannaval, att dessa besvär må kunna föras fram
till pröfning och afgörande af regeringsrätten.

§ 12-

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till dels lag om ändrad lydelse af § 39 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, dels ock lag om
ändrad lydelse af § 41 mom. 1 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 8 maj
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 13.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 14 maj utvisar, hafva vi med
anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till ett centralt ämbetsverk
för sociala ärenden, socialstyrelsen,

l:o) godkänt en i vår skrifvelse införd stat att tillämpas från och med år 1913
för ett nytt centralt ämbetsverk för sociala ärenden, benämndt socialstyrelsen, med
den ställning och befogenhet, som i samma skrifvelse angifves;

2:o) förklarat, att vissa i vår skrifvelse intagna allmänna villkor och bestämmelser
skola gälla för afiöningsförmånernas åtnjutande;

3:o) beslutit att i riksstaten under sjätte hufvudtiteln uppföra ett ordinarie
anslag till socialstyrelsen å 123,900 kronor;

4:o) för upprätthållande af socialstyrelsens verksamhet, utöfver anslaget å ordinarie
stat, å extra stat för år 1913 anvisat ett belopp af 47,000 kronor; samt

Riksdagsbeslutet 1912.

5:o) besluta att från och med år 1913 från ko romersk o llegii nuvarande stat
utesluta dels aflöning till en byråchef och föreståndare för det arbetsstatistiska
arbetet m. m. till belopp af 6,400 kronor, dels ock i anslaget till vikariatsersättningar
m. in. ingående semesterersättning åt samme byråchef, uppgående till 250
kronor.

§ 14.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28 maj hafva vi,
som icke kunnat i oförändradt skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om arbetarskydd, för vår del antagit en i vår skrifvelse införd lag i ämnet.

§ 15-

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 17 maj utvisar, hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till lagar om ändrad lydelse af dels 13 § i
lagen angående medling i arbetstvister den 31 december 1906 dels ock 2 § i lagen
angående förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella
företag den 20 november 1909.

§ 16.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28 maj hafva vi anmält, att vi, med anledning
af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till anordnande af yrkesinspektion,

dels godkänt vid skrifvelsen fogade aflönings- och omko stnadsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas från och med år 1913;

dels godkänt vissa i skrifvelsen införda villkor och bestämmelser för åtnjutande
af de i aflöningsstaten upptagna aflöningsförmåner;

dels beslutit att i riksstaten under sjätte hufvudtiteln uppföra ett ordinarie
anslag till anordnande af yrkesinspektionen'' å 77,200 kronor;

dels ock för anordnande af yrkesinspektionen å extra stat för år 1913 anvisat
ett belopp af 85,600 kronor.

§ 17. ?

Med anledning af eu utaf Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition
hafva vi

a) för anordnande af inspektion öfver elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöfverföring på extra stat för år 1913 anvisat dels 24,800 kronor till
arfvode under samma år åt fyra inspektörer med 6,200 kronor till enhvar af dem,
för år räknadt, dels ock 1,400 kronor till ersättning till ett skruf- och ritbiträde åt
bemälda inspektörer;

b) förklarat, att för åtnjutande af denna provisoriska lönereglering skall i

Riksdagsbeslutet 1912.

tillämpliga delar gälla hvad för befattningshafvare i kommerskollegium i sådant
afseende är stadgadt; hvilket vi i skrifvelse den 28 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 18.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28 maj utvisar, hafva vi bifallit
Kungl. Majrts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för
understödjande af sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på extra stat för
år 1913 anvisa ett förslagsanslag af 25,000 kronor att fördelas i enlighet med de
grunder och på de villkor, som af Kungl. Maj:t bestämmas.

§ 19-

I skrifvelse den 28 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Majtts proposition med förslag till lag, innefattande ändring i vissa delar
af lagen den 5 juni 1909 om förbud mot handels idkande å söckendag utöfver
viss tid.

§ 20.

På grund af §§ 62 och 64 regeringsformen hafva vi pröfvat statsverkets behof
och därvid för nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager bestämt
statsverkets utgifter sålunda:

Verkliga utgifter.

	Ordinarie anslag.	Extra anslag.	Summa.
Till 1 kufvudtiteln.........	1,493,000		124,000	_	1,617.000	_
» 2 » .........	5,135,959	—	862,241	—	5,998,200	—		1
» 3 » .........	1,550,080	—	406,620	—	1,956,700	—
>4 » .........	48,850,280	—	6,274,820	—	55,125,100	—
>5 5 .........	20.223,435	—	5,822,965	—	26,046,400	__
> 6 » .........	12,074,046	—	7,083,254	—	.19,157,300
» 7 » .........	14,682,949	—	3,129,151	—	17,812,100	_
» 8 » .........	26,250,550	—	4,514,050	—	30,764,600	—
.9 > .........	5,212,961	—	4,549,339	—	9,762,300	--
>10 » .........	5,576.103	—	3,050,497	—	8,626,600	—
Säger	141,049,363	-	35,816,937	—	176,866,800	—
Riksdags- och revisionskostnader m. m.	—	—	—	—	1,450,000	—
Räntor å statsskulden m. m......	—	—	—	—	23,981,000	—	202,297,800	—

Riksdagsbeslutet 1912.

Utgifter för kapitalökning.

	Att täcka	S	a f	—
	Lånemedel.	Andra stats inkomster.		Summa.
Statens affärsverk samhet......	33,142,300	_	6,969,600	_	40,111,900	_
Statens utlåningsfonder.......	11,663,000	—	—	—	11,663,000	—
Arbetareförsäkringsfonden......	—	—	2,600,000	—	2,600,000	—
För afbetalning af statsskulden . . .	—	—	6,355,000	—	6,355,000	—
Säger	44,805,300	—	15,924,600	—	60,729,900	—	00.729,900
					Summa kronor	263.027,200

Till bestridande af nämnda utgifter hafva vi beräknat följande

Inkomster.

A. Egentliga statsinkomster: Skatter: Mantalspenningar............... 825,000: — Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse . . . 51,700,000: — Tullar och acciser.............. 110,000,000: — 162.525.000: — Uppbörd i statens verksamhet................ 5,366,700: —	167,891,700
B. Inkomster af statens produktiva fonder: Statens affärsverksamhet................... 36,029,700: — Statens aktier........................ 1,600,000: — Statens utlåningsfonder.................... 3,791,500: — Arbetareförsäkringsfonden...... 1,380,000- —	42,801,200
C. Andel i riksbankens vinst för år 1911....................	6,311,000	—
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar......................	1,218,000	—
E. Lånemedel..................................	44,805,300	—
Summa kronor	263,027,200	—

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, bomma de för sådant fall meddelade
föreskrifter att fortfarande lända till efterrättelse.

Riksdagsbeslutet 1912.

§ 21.

Yi hafva besluta, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets
Ständers skrifvelse den 12 maj 1841 angifha grunder i afseende å dispositionen af
besparingar å hufvudtitlarna fortfarande skola blifva gällande, dock att besparingar,
som å anslag till nyinrättade befattningar uppstå, innan dessa första gången tillsättas,
skola till ett följande års statsreglering reserveras.

§ 22.

Yi hafva för fortsatt utveckling af statens telegraf- och telefonväsende för år
1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag å 4,000,000
kronor.

§ 23.

Vi hafva för inköp af mark, som erfordras för utvidgning af vissa järnvägsstationer,
för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag af 300,000 kronor.

§ 24.

Yi hafva för fortsättande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Göteborg och Alingsås och därmed sammanhängande arbeten för
år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af

1,100,000 kronor.

§ 25.

Yi hafva för år 1913 till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan
trafikerade järnvägar beviljat ett anslag af 3,000,000 kronor och däraf till utgående
från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 2,500,000 kronor.

§ 26.

Till fortsättning af statsbanan Järna—Norrköping hafva vi för år 1913 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 3,200,000 kronor.

§ 27.

Till fortsättning af statsbanan Ulriksfors—Volgsjön hafva vi för år 1913 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor.

§ 28.

För fortsättande af statsbanan Älfsby—Piteå hafva vi för år 1913 beviljat och
till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,200,000 kronor.

Riksdagsbeslutet 1912.

§ 29.

Yi hafva till fortsättning af statsbanan Veittijärvi—Karungi—Matarengi för
år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af

900.000 kronor.

§ 30.

Vi hafva, på sätt närmare angifves i det för Riksgäldskontoret utfärdade nya
reglemente, beslutit anläggning af normalspårig statsbana mellan Svegs station å
Orsa—Härjedalens järnväg och Brunflo station ä tvärbanan genom .Jämtland för
en beräknad kostnad af 11,250,000 kronor, med rätt för Kung!. Maj:t att närmare
förordna om de orter järnvägen bör genomgå, samt för påbörjande af statsbanan
Sveg—Brunflo beviljat ett anslag för år 1913 af 500,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 31.

Yi hafva under förbehåll af upplåtelse af mark m. m. enligt viss, i statsrådsprotokollet
för den 19 april 1912 närmare omförmäld utfästelse beslutit dels att
fortsätta arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge
och Järna och därvid framdraga banan öfver Södertälje kanal på bro af 26 meters
fri höjd med rörlig öppning (klaff) söder om nuvarande järnvägsöfvergången samt
anordna station å Näset, dels att utlägga bispår till Södertälje stad och ombygga
stationen därstädes allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Södertäljekommissionens
förslag och för en beräknad kostnad af 5,074,200 kronor, däri inberäknadt
viss kostnad för Norra Södermanlands järnvägs anslutning till stationen å Näset,
samt för ändamålet beviljat ett anslag för år 1913 af 2,900,000 kronor att utgå
från riksgäldskontoret.

§ 32.

Vi hafva såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid Trälleborgs
ångfärjestation för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 37,300 kronor.

§ 33.

Yi hafva utaf det af Riksdagen för uppförande af en elektrisk kraftstation vid
Porjusfallen i Stora Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg
mellan Gällivare och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i och för införande
af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen beviljade anslaget å

21.500.000 kronor för år 1913 anvisat ett belopp af 800,000 kronor att utgå från
riksgäldskontoret.

§ 34.

Yi hafva af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Väners Bihang

till Riksdagens protokoll 1912. 15 sand. 1 käft. 2

(Riksdagsbeslut st.)

Riksdagsbeslutet 1912.

borg och Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor för år 1913 anvisat ett
belopp af 4,500,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 35.

Yi hafva för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kung! Maj:t meddelar,
användas för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi
från statens kraftverk vid Trollhättan, samt för därmed sammanhängande arbeten.

§ 36.

Vi hafva för anordningar vid Trollhätte kraftstation till förekommande af
driftstöringar på grund af isbildning i Göta älf beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 110,000 kronor.

§ 37.

Yi hafva för inköp af inventarier för Trollhätte kraftverk för år 1913 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 125,000 kronor.

§ 38.

21,500,000 kronor för år 1913 anvisat ett belopp af 3,040,000 kronor att utgå från
riksgäldskontoret.

§ 39.

Vi hafva af det af Riksdagen för anläggande af ett statens kraftverk vid Alfkarleby
beviljade anslaget å 9,210,000 kronor för år 1913 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 2,150,000 kronor.

§ 40.

Yi hafva för år 1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar,
användas för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi
från statens kraftverk vid Alfkarleby, samt för därmed sammanhängande arbeten.

§ 41.

Yi hafva medgifvit, dels att Kungl. Maj:t må genom aftal i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med ett oss underställdt köpekontrakt förvärfva Södertälje
kanal- och slussverksaktiebolags däri omförmälta egendom för en köpeskilling af

Riksdagsbeslutet 1912.

1,035,000 kronor, dels ock att de obligationer och depositioner, som sålunda från
bolaget förvärfvas, må användas till köpeskillingens likvidering, samt för gäldande
af återstående köpeskillingen för år 1913 anvisat högst 780,000 kronor att utgå
från riksgäldskontor!

§ 42.

Vi hafva till kapitalökning för odlingslånefonden för år 1913 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 485,000 kronor.

§ 43.

Vi hafva till ökning af egnahemslånefondens kapital för år 1913 beviljat och
till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 7,365,000 kronor.

§ 44.

Vi hafva till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande för år
1913 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 116,000
kronor.

§ 45.

Vi hafva till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital för år 1913 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 172,000 kronor.

§ 46.

Vi hafva till kapitalökning för jordförmedlingsfonden för år 1913 beviljat och
till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 800,000 kronor.

§ 47.

Till ökning af fondens för befrämjande af handtverk och därmed jämförlig
mindre industri kapital för år 1913 hafva vi beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag af 25,000 kronor.

§ 48.

För afsättning till fonder för att underlätta åstadkommande af bibanor inom
vissa delar af riket hafva vi i riksstaten för år 1913 upptagit ett belopp af 1,000,000
kronor att utgå från riksgäldskontoret.

§ 49.

Vi hafva för afsättning till järnvägslånefonden i riksstaten för år 1913 upptagit
ett belopp af 1,500,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

Riksdagsbeslutet 1012.

§ 50.

För afsättning till lånefonden för tjänstemannasamliället vid Mörby för år
11*13 hafva vi beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag
af 200,000 kronor.

§ 51.

Hos statskontoret äger riksgäldskontoret att, i man af behof, under åren 1912
och 1913 lyfta medel å de i hvardera årets riksstat uppförda förslagsanslagen till
riksdags- och revisionskostnader m. m., till räntor å statsskulden m. m. samt till
afbetalning å statsskulden.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån tillhörande järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden äfvensom räntor å tillsvidare förräntade medel
skola af riksgäldskontoret godtgöras statskontoret i afräkning å anslaget till räntor
å statsskulden. De kapitalafbetalningar, som å nämnda lån till riksgäldskontoret
erläggas, skola däremot godtgöras statskontoret i afräkning å anslaget till afbetalning
å statsskulden.

§ 52.

Med anledning af stadgandet i 63 § regeringsformen hafva vi för oförutsedda
händelser anslagit och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisat tvenne särskilda
summor, den ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra
högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit
inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, den andra att vid infallande krig
af Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat,
och bestämt den förra af dessa summor till sju millioner fem hundra tusen
kronor, samt den senare eller det så kallade stora kreditivet, likaledes till sju
millioner fem hundra tusen kronor.

§ 53.

I afseende å statsreglering^ och rörande de med statsverket gemenskap ägande
ämnen åberopa vi för öfrigt våra därom under riksdagens lopp till Kungl. Maj:t
aflåtna skrifvelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nämligen:

l:o) af den 16 februari i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte hufvudtiteln gjorda framställning i fråga om anslag till bekostande
af provisoriska sjukvårdsanstalter vid Säters och Västerviks hospital för personer,
som till följd af barnförlamning lida af vanförhet;

2:o) af den 24 februari i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under fjärde hufvudtiteln gjorda framställning rörande anskaffning af en flygmaskin
m. m.

3:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts i punkterna 11 och 27 under
sjunde hufvudtiteln gjorda framställningar angående tullverket;

Riksdagsbeslutet 1912.

4:o) af den 5 mars i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
punkten 27 af andra hufvudtiteln gjorda framställning om fullbordande af det beslutade
nya centralfängelset i Malmö;

5:o) af den 15 mars i anledning af Kungl. Maj:ts i punkten 59 under åttonde
hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till arfvoden
åt särskilda föredragande i ecklesiastikdepartementet;

6:o) af den 24 april i anledning af Kungl. Maj:ts i punkten 174 under åttonde
hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till ombyggnad
m. m. af musikonservatoriets orgel;

7:o) af den 26 april i anledning af Riksdagens år 1911 församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1910;

8:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående inköp af
beskickningshus i Berlin;

9:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:fs proposition angående inköp af
vissa delar af ön Björkö i Mälaren;

10:o) af den 27 april i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af ett område från förra kaptensbostället Kulla nr 1 i Östergötlands län;

11 :o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af lägenheten Norseskären nr 1 i Älfsborgs län;

12:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra korporalsbostället (Ifra Ljungby nr 1 med Kiddön
nr 1 i Göteborgs och Bohus län;

13:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majrts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra häradshöfdingebostället Sunnegata nr 2 Uppegården
i Skaraborgs län;

14:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra hospitalshemman et Näset nr 1 i Älfsborgs län;

15:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden från förra häradshöfdingebostället Löfsta nr 1 i Södermanlands
län;

16:o) af samma dag> i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra kronofogdebostället Slättåkra nr 6 Aspegården
och nr 8 Månsagården i Jönköpings län;

17:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående eftergift
å arrendeafgiften för arrendeåret 1910—1911 för en utarrenderad kronoegendom
i Stockholms län;

18:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af lägenheten Petsarfverum på Gottland;

19:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplå -

Riksdagsbeslutet 1912.

tande af vissa områden från förra löjtnantsbostället Åtra nr 1 och 2 jämte Hvalsta
nr 4, en utjord, i Södermanlands län;

20:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra regementsskrifvarbostället Styfvinge nr 1 och 2
med underlydande i Östergötlands län;

21:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra fänriksbostället Yärlebo nr 2 i Kalmar län;

22:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af de under Gripsholms kungsladugård i Södermanlands län dagsverksskyldiga
torpen Nygärdet nr 1 och Sörtorp nr 1;

23:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra fältväbelsbostället Bälinge nr 5 Toresgård med
Bälinge nr 8 Bengtsgård i Alfsborgs län;

24:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra korpralsbostället Knif berga nr 2 i Östergötlands län j

25:o) a,f samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden från förra hospitalshemmanet Vallkärra nr 7 i Malmöhus
län;

26:oJ af .samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upphörande
af från viss jord till Visby domkyrka utgående jordskyld;

27:o) af samma dag angående rätt för ortsbefolkningen att å statens skogar
inom Västerbottens och Norrbottens län mot en mindre afgift taga stubbar för
tjärbränning;

28:o) af den 4 maj i anledning af Kung]. Majrts i statsverkspropositionen gjorda
framställning om medgifvande att för vissa för inrättandet af Hammarsebo
skogsskola erforderliga byggnadsarbeten disponera vissa medel;

29:o) af den 7 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående Härnösands pastorats frigörande från att vara prebende för biskopen i
Härnösands stift;

30:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden från förra öfverstebostället Kastellegården nr 1 med underlydande
i Göteborgs och Bohus län;

31:o) af den 11 maj i anledning af Kung!. Maj:ts proposition angående utvändig
reparation af stora sjukhusbyggnaden vid garnisonssjukhuset i Stockholm.

32:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättande
från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar af vissa förskottsvis utgifna
medel;

33:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående tillbyggnad
och omändring af mässbyggnaden för underofficerare och manskap vid Lifgardet
till häst;

Riksdagsbeslutet 1912.

•

34:o) af samma dag i anledning af Kung].. Maj:ts proposition angående återuppförande
för Svea trängkår af en nedbrunnen verkstadsbyggnad in. m;

35:o) af samma dag i anledning åt Kung!. Maj:ts proposition angående uppförande
af en gevär sförrådsbyggnad med reparationsverkstad å Visborgs slätt;

36:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande
af allmänna besparingar å riksstatens femte hufvudtitel till aflönande af en
extra mariningenjör m. m.;

37:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående täckande
af öfverbetalning å den för Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning afsedda
delen af extra ordinarie anslagen till nybyggnader för kustartilleriets förläggning
m. m.;

38:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande
af besparingar å vissa extra ordinarie anslag till anskaffning af krigsfar.
tygsmateriel för täckande af brister i andra dylika anslag;

39:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anvisande af medel till landtbruks- och landtmannaskolor
samt landthushållsskolor;

40:o) af samma dag angående kostnaderna för svensk författningssamling;

41:o) af den 17 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till .Riksdagen angående
fördelning af medel till främjande af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens
följder;

42:o) af den 21 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående uppförande af en asylbyggnad å allmänna barnbördshusets tomt å kungl.
Djurgården;

43:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående Riksdagens
samtycke till antagande af ett utaf Svenska pansarbåtsföreningen gjordt erbjudande
af medel för anskaffning af en pansarbåt;

44:o) af den 23 maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hot- och slottsstaterna;

45:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;

46:o) af samma dag i anledning åt Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgad
befogenhet för vattenfallsstyrelsen att ändra af styrelsen afslutade kontrakt,
m. m.;

47:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående disponerande
af anslag till uppförande af vissa tillbyggnader vid sanatoriet vid Apeiviken
för skrofulösa barn;

48:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter tvätterskan Emilia Andrietta Lindberg
från Sala;

49:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efter -

16 Riksdagsbeslutet 1912.

skänkande af kronans rätt till danaarf efter arbetaren Carl Johan Holmstedt från
Solberget;

50:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående medgifvande
för provinsialläkaren Herman Anton Melén att komma i åtnjutande af de

från och med år 1912 fastställda aflöningsförmåner för provinsialläkare;

51:o af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående
efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter åbon Rasmus Jönsson från
Hököpinge i Hököpinge socken;

52:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter Christiana Hammarlund
från Södertälje;

53:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen

angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter Jonas Jonasson Häll

från Slagsta;

54:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande
af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till vissa reparationsarbeten vid
Ulriksdals slott samt för anordnande af fullständig värmeledning inom Drottningholms
slott;

55:o) af den 22 maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;

56:o) af den 24 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af två markområden, tillhöriga Västernorr lands regementes förra öfningsplats
Sånga mo;

57:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlämnande
till landtförsvaret af viss del af den inom staden Västerås belägna kronolägenheten
Kungsängen;

58:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverflyttande
till landtförsvaret af vissa delar af kronodomänerna nr 2 Hene Prästegården
och nr 4 Hene Bredegården i Norra Kyrketorps socken af Skaraborgs län
m. m.;

59:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
'' af lägenheter från förra majorsbostället Tostarp nr 2 med Råröd nr 1 och
Lierna nr 1 i Kristianstads län;

60:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra militieboställena Norra Östbro nr 1 och Södra Östbro
nr 1 i Värmlands län;

61:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden från förra sergeantsbostället 1 mantal Kroken nr 1 i Göteborgs
och Bohus län;

62:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efter -

Riksdagsbeslutet 1912.

skänkande af viss del af kronan tillkommande ersättning för husröta å förra kronojägarbostället
V4 mantal Sjötorp i Skaraborgs län;

63:o) af samma dag i anledning af Kung! Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden från förra fanjunkarbostället Far hult nr 3, 6 i Malmöhus
län;

64:o) af samma dag i anledning af Kung!. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra sergeantsbostället Skafve nr 1 och förra kvartermästarbostället
Kattarp nr 9 i Malmöhus län;

65:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra sergeantsbostället Yistorp nr 7 i Kristianstads
län;

66:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af ett område från kronoparken G-råshult i Kristianstads län;

67:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra fanjunkarbostället Mörby nr 4 Kronogården i
Östergötlands län;

68:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående upplåtande
af tre lägenheter från lotten nr 2 Fäladen af förra skvadronchefsbostället
Kabbel berga nr 10 Kungsgården i Kristianstads län;

69:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majds proposition angående upplåtande
af tre lägenheter från förra kvartermästarbostället Förstad nr 1 och 2 i
Kalmar län;

70:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majds proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra kompanichefsbostället Målen nr 1 Jönköpings
län;

71:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majds proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra bataljonspredikantsbostället Båtegården nr 1 i
Älfsborgs län;

72:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majds proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra mönsterskrifvarbostället Björsäter nr 4 Skattegården
i Skaraborgs län;

73:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majds proposition angående upplåtande
åt staden Jönköping af vattenrätt i Rocksjön;

74:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående ändrad
lydelse af mom. 2 i gällande allmänna villkor och bestämmelser för den af staten
utöfvade egnahemslånerörelsen;

75:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående upplåtelse
af vissa områden till Kiruna municipalsamhälle;

76:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majds proposition angående upplåtelse
af mark till universitet i Uppsala för uppförande af en byggnad för växtbiologiska
institutionen därstädes;

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 sand. 1 Käft. 3

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1912.

77:o) af samma dag i anledning af Kung!. Maj:ts proposition angående utbyte
mellan kronan och Stockholms stad af mark vid Husarviken å Djurgården;

78:o) af samma dag i anledning af Kung!. Majrts proposition angående försäljning
af lägenheten Turedams kvarn i Jönköpings län jämte den af kronan såsom
ägare af nämnda lägenhet tillkommande vattenrätt i Emån;

79:o) af den 28 maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;

80:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande
af kvinnliga biträden i postverkets stat samt fastställande af postverkets stat
för driftkostnader år 1913;

81:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande
af kvinnliga skrifbiträden i postsparbankens stat;

82:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående tilläggspension
åt skrift iträdet hos generaltullstyrelsen Blenda Amanda Lindström;

83:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af sex lägenheter från till kronopark afsätta förra fältväbelsbostället Hälla
nr 1 i Jämtlands län;

84:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden från förra fanjunkarbostället Refvinge nr 3, 10 i Malmöhus
län;

85:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af förra kompanichefsbostället Makrismåla nr 1 i Kronobergs län;

86:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra länsmansbostället Ileberg nr 1 i Göteborgs och
Bohus län;

87:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från det till kronopark afsätta kronohemmanet Näset nr 1 i
Jämtlands län;

88:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från det till kronopark afsätta förra militiebostället Anderson
nr 1 i Jämtlands län;

89:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra skvadronschefsbostället Ny valla nr 1 i Uppsala län;

90:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af visst område vid Gellivare Malmberg i Norrbottens län;

91:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från Starby kungsladugård i Östergötlands län;

92:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af lotter från förra hospitalslägenheten Bergbetningen under Skogholms kronopark
i Gottian ds län;

93:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändring

Riksdagsbeslutet 1912.

i aflöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket samt fastställande af telegrafverkets
stat för driftkostnader år 1913 m. m.;

94:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvärfvande
åt Kronan af vissa jordområden för anläggande af en skjutbana för Alfsborgs
regemente m. m.;

95:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående tilldelande
af ett andra ålderstillägg å 500 kronor åt fortifikationskassören och förrådsförvaltaren
å Älfsborgs fästning C. G. K. Granlind;

96:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anskaffande
af afståndsmätningsinstrument;

97:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majts proposition angående anvisande
af särskildt rekryteringsbidrag för fyllande af 1913 års stater;

98:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ålderstillägg
åt vaktmästaren vid krigshögskolan J. E. Söderlund;

99:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande
af kostnader för ökade arbetskrafter inom landtförsvarsdepartementet;

100:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse
till landtförsvaret af Kungsgården Koret i Kopparbergs län m. m.;

101:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående omföring
i 1912 års räkenskaper af visst belopp från reservationsanslaget till flottans
öfningar till reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll;

102:o) af samma dag i anledning af Kiksdagens under § 105 antecknade beslut
i fråga om Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om understöd i
vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familj eunderstöd);

103:o) af samma dag angående utredning om åtgärder för bekämpande af
spetälskesjukdomen i Sverige;

104:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande
af en fredsexpeditions- och bostadsbyggnad i Boden;

■ 105:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändring
i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar;

106:o) af samma dag angående utredning i fråga om beredande af statsbidrag
för å epileptikerhem vårdad, icke sinnesslö fallandesjuk;

107:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående bidrag af statsmedel till aflösning af visssa frälseräntor;

108:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående utsträckning af tiden för anmälan om inlösen af skattefrälseräntor samt
en i ämnet väckt motion;

109:o) af den 24 maj i anledning af Kungl. Majts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra mönsterskrifvarbostället Bjufstorp nr 4, 8 i Malmöhus
län, äfvensom en i ämnet väckt motion;

110:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upp -

20 Riksdagsbeslutet 1912.

låtande af lägenheter från förra kompaniehefsbostället Hultarp nr 1 jämte Hultarp
nr 2, en ntjord, i Kalmar län;

lll:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra kompaniehefsbostället Edeby nr 1 och 2 i Södermanlands
län;

112:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af vissa områden från det till kronopark afsätta förra fanjunkarebostället
Asen nr 5 i Jämtlands län;

113:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af lägenheter från förra kornettbostället Torp nr 2 Södre i Älfsborgs län;

114:o) af den 29 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ordnande
af den högre skogsundervisningen m. m.;

115:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af områden från förra korpralsbostället Asby nr 1 i Östergötlands län;

116:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden af från förra fänriksbostället Hålfredstorp nr 1 i Kalmar
län;

117:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majds proposition angående vissa
kompletteringsarbeten vid statens veterinärbakteriologiska anstalt;

118:o) af samma dag i fråga om åtgärder för vinnande af större öfverskådlighet
angående de verkliga inkomsterna från statens jordbruksdomäner m. m.;

119:o) af samma dag angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder,
i hvad angår jordbruksärendena;

120:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna för kapitalökning, i hvad
angår jordbruksärendena;

121:o) af den 30 maj i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående vissa utgifter för kapitalökning, i hvad angår civildepartementets
ärenden;

122:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bestämmelser
för användningen af Kronans område å viss del af Yaxön jämte en i
ämnet väckt motion;

123:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde
hufvud titel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet;

124:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet;

125:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte
hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;

126:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;

127:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttande
hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;

Riksdagsbeslutet 1912.

128:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;

129:o) af den 31 maj angående statsregleringen för år 1913 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;

130:o) af samma dag med öfverlämnande af en ny riksstat.

§ 54.

Enligt hvad vi i skrifvelse den 28 maj anmält för Kungl. Maj:t hafva vi, som
icke kunnat i oförändradt skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning om ändrad lydelse af § 3 mom. 6 i förordningen den 6 augusti 1894
angående mantalsskrifning, för vår del antagit en i vår skrifvelse införd förordning
i ämnet.

§ 55.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 9 mars anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i gällande förordning angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst, att däri införes stadgande om efterbeskattning
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med motsvarande bestämmelse i förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt.

§ 56.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
ett vid propositionen fogadt förslag till förordning om ändrad lydelse af 54 § 1
mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 18
maj tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

§ 57.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28 maj utvisar, hafva vi med
anledning af inom Riksdagen väckta motioner beslutit, att 8 och 52 §§ i förordningen
den 18 september 1908 angående stämpelafgiften skola erhålla i vår skrifvelse
införd ändrad lydelse äfvensom att dessa förändrade bestämmelser skola träda
i kraft å den tid, Kungl. Maj:t bestämmer.

§ 58.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
ett vid propositionen fogadt förslag till förordning om vissa ändringar i 8, 39 och
52 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften, äfvensom
besluta att de ändrade bestämmelserna skulle träda i kraft å den tid, Kungl. Maj :t
bestämde.

Riksdagsbeslutet 1912.

Då vi på sätt, nästföregående paragraf utvisar, upphäft den stämpelbeskattning
af afhandling angående skogsafverkning, hvars behöriga kontrollerande afsetts med
det i nu förevarande proposition framlagda författningsförslaget, har alltså frågan
om bifall till samma proposition förfallit; hvilket vi i skrifvelse den 28 maj anmält
för Kungl. Maj:t.

§ 59.

Yi hafva i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28 maj tillkännagifvit att vi med
anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
af 1, 3 och 7 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften,

dels antagit ett vid vår skrifvelse fogadt förslag till förordning om ändrad
lydelse af 1, 3 och 7 §§ i förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften,

dels ock beslutit att de ändrade bestämmelserna skola träda i kraft å de tider,
Konungen bestämmer.

§ 60.

Med anledning af inom Riksdagen väckta motioner hafva vi i skrifvelse den
18 maj anhållit, att Kungl. Maj:t måtte taga under öfvervägande, huruvida nu
gällande stämpelskatt å inrikes växlar må kunna upphäfvas och ersättning för de
genom densamma inflytande medel beredas statsverket på sådant sätt, att växelstämpeln
äfven för den närmaste framtiden kan beräknas icke blifva behöflig för
statsregleringen.

§ 61.

Med anledning af en inom Riksdagen gjord framställning hafva vi i skrifvelse
den 9 mars anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådana ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften,
eventuellt äfven i andra författningar, att säkerhet vinnes för att den i nämnda förordning
afsedda stämpelskatt för aktier blir i hvarje fall behörigen utgjord.

§ 62.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen besluta, att
10 § i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelafgift vid
köp och byte af fondpapper skulle från och med dag, som Kungl. Maj:t bestämde,
erhålla viss i propositionen införd ändrad lydelse.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 7 maj
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 63.

Uti skrifvelse den 28 maj hafva vi för Kungl. Maj:t tillkännagifvit, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af vissa delar af

Riksdagsbeslutet 1912.

gällande förordning med tulltaxa för inkommande varor, dock att § 5 af tulltaxeförordningen
skall erhålla den ändrade lydelse, vår nämnda skrifvelse utvisar.

§ 64.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 19 mars utvisar, hafva vi bifallit
Kungl. Maj:t proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
antaga ett vid propositionen fogadt förslag till förordning om ändrad lydelse af
§ 13 mom. 1 i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor
att gälla från den dag, som af Kungl. Maj:t bestämdes.

§ 65.

På grund af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi besluta, att anmärkningen
till rubrikerna N:o 445—466 i gällande tulltaxa skall erhålla viss förändrad
lydelse, hvilket vi i skrifvelse den 2 april anmält för Kungl. Maj:t.

§ 66.

Yi hafva i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28 maj anmält, att vi antagit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till.förordning angående tullrestitution i vissa
fall vid återutförsel af utländsk vara, dock att §§ 2 och 3 skola erhålla den förändrade
lydelse, som vår nämnda skrifvelse utvisar.

Därjämte hafva vi i samma skrifvelse anhållit,

1) att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning af frågan, huruvida vid
uppläggande af gods å nederlag sådan kontroll må kunna anordnas, att erlagd tullafgift
kan vid godsets utförande restitueras, äfvensom, därest utredningen därtill
gifver anledning, för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser i sådant syfte;

2) att Kungl. Maj:t måtte, så snart nödig erfarenhet vunnits i fråga om tilllämpningen
af de i olika författningar inrymda bestämmelserna om undantag från
de allmänna reglerna beträffande tullafgifts erläggande, låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag till författning, däri sålunda gällande undantagsstadganden
finnas sammanförda; samt

3) att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning, huruvida tillstånd till
kreditupplag må kunna medgifvas i sådan form, att detsamma kommer den industri
tillgodo, som förädlar tullpliktig vara äfven för export, äfvensom för Riksdagen
framlägga det förslag, hvartill en sådan utredning må föranleda.

§ 67.

Sedan Kung!. Maj:t genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till förordning om frilager och förordning om ändrad
lydelse af §§ 1, 13, 15, 16, 18, 20 och 22 i förordningen den 15 november 1907
om frihamn, hafva vi, enligt hvad vi tillkännagifvit i skrifvelse till Kungl. Maj:t
den 28 maj, dels antagit Kungl. Maj:ts förslag till förordning om frilager, dock att

Riksdagsbeslutet 1912.

§ 2 moxa. 2 samt § 17 mom. 1 a, i förordningen skola erhålla den förändrade lydelse,
som vår nämnda skrifvelse utvisar, dels ock i oförändradt skick antagit berörda
förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer i gällande förordning
om frihamn.

Därjämte hafva vi i vår skrifvelse anhållit, att Kungl. Maj:t måtte för nästkommande
års riksdag framlägga förslag rörande den minsta kvantitet dels af
spannmål dels ock af andra varor, som får på en gång införas från frihamn eller
frilager, eller ock till bestämmelser, som eljest möjliggöra att förbudet mot detaljhandel
inom frihamn och frilager kan på ett betryggande sätt genomföras.

§ 68.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen besluta, att
till vissa i propositionen anförda rubriker i gällande tulltaxa skulle fogas, att gälla
från och med den 1 januari 1913, bestämmelser rörande förtullning från frihamn
eller frilager af angifven lydelse.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 28 maj
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 69.

Vi hafva, på sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28 maj närmare utvisar,
dels antagit ett af Kungl. Maj:t i till Riksdagen aflåten proposition framlagdt förslag
till förordning om provianteringsfrilager, dels ock beslutit, att de nya bestämmelserna
skola träda i kraft å den tid, Kungl. Maj:t bestämmmer.

§ 70.

Med anledning af bevillningsutskottets därom gjorda hemställan hafva vi beslutit,

1) att rubriken 144 i gällande tulltaxa med därtill hörande anmärkning skall
erhålla viss ändrad lydelse,

2) att under afdelning XVI i tulltaxan mellan rubrikerna 1317 och 1318 skall
införas en ny rubrik,

3) att anmärkningen 4 till rubrikerna 552—604 i tulltaxan skall erhålla förändrad
lydelse,

4) att under rubriken 150 i tulltaxan skall införas en med 1 betecknad anmärkning
samt att den nu under rubriken befintliga anmärkningen skall betecknas
med 2,

5) att första momentet af § 8 i förordningen med tulltaxa för inkommande
varor den 9 juni 1911 skall erhålla ändrad affattning.

Våra beslut i dessa ämnen hafva vi anmält för Kungl. Maj:t i skrifvelse den
28 maj, däri de af oss beslutade förändringarna införts; och hafva vi tillika anhållit,
att Kungl. Maj:t ville snarast möjligt förordna om beslutens trädande i kraft.

Riksdagsbeslutet 1912.

§ 71.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungi. Maj:t den 18 maj hafva vi med
anledning af en inom Riksdagen väckt motion beslutit bestämma tullen å rökt fläsk
till 18 öre per kilogram samt tullen å fläsk, andra slag till 12 öre per kilogram
samt att, i följd häraf, tulltaxans rubriker nr 55 och 56 skola erhålla i vår
nämnda skrifvelse angifven förändrad lydelse.

§ 72.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 14 maj utvisar, hafva vi med
anledning af en inom Riksdagen väckt motion beslutit, att rubriken nr 79 i gällande
tulltaxa skall erhålla viss i vår skrifvelse närmare angifven förändrad
lydelse.

§ 73.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi, såsom inhämtats
af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 7 maj, beslutit, att klorkalk skall åtnjuta
tullfrihet samt att i följd däraf rubriken nr 1146 i gällande tulltaxa skall erhålla
den förändrade lydelse, som vår nämnda skrifvelse utvisar.

§ 74.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 20 februari utvisar hafva vi
med anledning af en inom Riksdagen väckt motion dels beslutit, att med rent eller
tennhaltigt bly öfverdragna plåtar af järn af mindre tjocklek än 0,25 millimeter
skola åtnjuta tullfrihet samt att i följd häraf rubriken nr 742 i gällande tulltaxa
skall erhålla i vår skrifvelse angifven förändrad lydelse, dels ock anhållit att tullen
å samma artikel må äfven för tiden till innevarande års slut upphäfvas.

§ 75.

I skrifvelse den 2 april hafva vi tillkännagifvit för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse af
12 § 4 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning af brännvin,
att gälla från den dag, som af Kungl. Maj:t bestämdes.

§ 76.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition förslagit Riksdagen, dels att antaga
ett vid propositionen fogadt förslag till förordning om ändrad lydelse af 5 §
i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning af socker, att gälla från
den dag, som af Kungl. Maj:t bestämdes,

dels ock att medgifva, att restitution af skatt å socker, hvilket, enligt § 5 i
förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor, under tiden från
och med den 1 december 1911 intill den dag, då nämnda förordning om ändrad

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 saml. 1 käft. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1912.

lydelse af 5 § i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning af socker
komme att träda i kraft, införts tullfritt, finge af generaltullstyrelsen efter ansökan
beviljas.

I skrifvelse den 19 mars hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att denna proposition
blifvit af oss bifallen.

§ 77.

I skrifvelse den 18 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit Kungl.
Maj:ts proposition i anledning af ifrågasatt förlängning af den å internationell konferens
i Bryssel den 5 mars 1902 antagna konventionen angående beskattningen af
socker m. m.

§ 78.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 18 maj utvisar, hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen antaga,
att gälla från dagen för utfärdandet, ett vid propositionen fogadt förslag till
förordning med särskilda bestämmelser angående beskattning af socker, som under
december månad år 1912 efter anmälan af svenska sockerfabriksaktiebolaget utlämnas
till fritt bruk.

§ 79.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen dels att besluta,
att § 2 i förordningen den 15 maj 1908 angående restitution af erlagd sockerskatt
eller befrielse från sådan skatt för socker, som användts vid tillverkning af exportvaror,
skulle från den dag, som af Kungl. Maj:t bestämdes, erhålla den ändrade
lydelse, ett vid propositionen fogadt författningsförslag utvisade,

dels ock att medgifva, att generaltullstyrelsen finge i fall, som i mom. 3 i den
sålunda föreslagna paragrafen afsåges, i den ordning där stadgades, bevilja restitution
af skatt för utländskt socker, som användts till framställning af exportvara,
äfven där utförseln af denna vara ägt rum under tiden från och med den 1 december
1911 till dagen för ikraftträdandet af den föreslagna bestämmelsen.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 19
mars anmält för Kungl. Maj:t.

§ BO.

Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, med upphäfvande
af förordningarna den 6 mars 1908 angående särskild skatt å majs, använd
vid tillverkning af stärkelse, och den 28 juni 1911 angående särskild afgift
för brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då maniokarot och vissa andra
utländska råämnen där användas, äfvensom särskild skatt å dylika, ämnen, använda
vid tillverkning af stärkelse, i hvad sistnämnda förordning afser sådan
skatt, antaga vid propositionen fogade förslag till förordning angående särskild
skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stär -

Riksdagsbeslutet 1912.

kelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning af stärkelse, att träda
i kraft å tid, som af Konungen bestämdes.

I skrifvelse den 18 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att ifrågavarande
proposition blifvit af oss bifallen med den ändring dock att 2 och 3 §§ i den föreslagna
förordningen skola erhålla den lydelse, vår nämnda skrifvelse utvisar, samt
att den af oss sålunda antagna förordningen skall träda i kraft från och med dag,
som Kungl. Maj:t bestämmer.

§ 81.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 11 maj anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida
och i sådant fall på hvilket sätt lättnader med afseende å upptagandet af lån skulle
kunna beredas de kommuner, som önskade att däraf begagna sig, vare sig genom
anordnande af en kommunal låneförmedlingsanstalt eller genom vidtagande af sådan
förändring i fråga om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, att denna kassa
med stöd af särskild garanti från statens sida erhölle rätt att utlämna lån jämväl
åt Sveriges kommuner, eller ock på annat lämpligt sätt, börande denna utredning
omfatta jämväl frågorna om sättet att af en kommun på laglig väg uttaga fordran
samt om en viss förmånsrättsordning emellan en kommuns å olika tider upptagna
lån.

Tillika hafva vi anmält, att vi för utredningens verkställande för år 1913 på
extra stat under sjunde hufvudtiteln anvisat ett förslagsanslag af femtusen kronor.

§ 82.

I statsverkspropositionen till innnevarande års Riksdag har Kungl. Maj:t i
punkt 32 under rubriken »Utgifter för kapitalökning» föreslagit Riksdagen att till
ökning af fondens för befrämjande af handtverk och därmed jämförlig mindre industri
kapital för år 1913 anvisa ett anslag af 25,000 kronor, att utgå af lånemedel.

Vidare har Kungl. Maj:t i en till Riksdagen aflåten proposition föreslagit Riksdagen
att, såsom bidrag till täckande af de för Sveriges handtverksorganisation i
egenskap af förmedlare af utlåningen från lånefonden för befrämjande af handtverk
och därmed jämförlig mindre industri uppkommande förvaltningskostnader äfvensom
af andra utaf låneförmedlingsverksamheten härflytande direkta utgifter för
handtverksorganisationen, för år 1913 bevilja ett anslag å 2,000 kronor, att utgå
direkt af fondens afkastning.

Förevarande framställningar hafva blifvit af oss bifallna; hvilket vi i skrifvelse
den 21 maj tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

§ 83.

Vi hafva i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 21 maj anmält, att vi bifallit Kungl.
Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att till

Riksdagsbeslutet 1912.

den i 19 § af lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar
den 4 juli 1910 omförmälda fond må, utöfver hvad som enligt 20 § i samma lag
med tillhörande öfvergångsbestämmelser kan komma att till bestridande af pensioneringskostnaden
utgå af trafikmedel, för år 1913 af sådana medel öfverföras ett
belopp af 500,000 kronor.

§ 84.

Yi hafva i skrifvelse till Kung! Maj:t den 26 april anmält, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition angående afskrifning af viss del utaf domkapitlets i Skara
skuld till riksgäldskontoret.

§ 85.

Med skrifvelse till Kungl. Maj:t den 30 maj hafva vi öfverlämnat det af oss
för riksgäldskontoret utfärdade reglemente.

§ 86.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse den
7 maj anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och i hvad mån
Riksdagens bibliotek bör och kan utvidgas till ett centralt förvaltningsbibliotek,
äfvensom huruvida och i hvad mån en sådan utvidgning bör medföra ökad länsrätt
vid biblioteket, samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill denna utredning
kan föranleda.

§ 87.

Yi hafva besluta, att af riksbankens vinst för år 1911 skall till statsverket
öfverlämnas 6,311,000 kronor, samt att statsverkets andel i bankovinsten skall af
fullmäktige i riksbanken tillhandahållas statskontoret med 1,811,000 kronor under
januari 1913 och med 1,500,000 kronor under hvarje af månaderna april, juli och
oktober 1913.

§ 88.

Yi hafva med skrifvelse den 22 maj till Kungl. Maj:t öfverlämnat det för riksbankens
styrelse och förvaltning upprättade reglemente, under anhållan att Kungl.
Maj:t täcktes låta kungöra de föreskrifter däri, som för allmänheten kunna vara
af vikt att känna.

§ 89.

Enligt hvad vår skrifvelse den 17 maj till Kungl. Maj:t utvisar hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till dels ändrad lydelse af 2 § i lagen
om bankrörelse den 22 juni 1911, dels ock ändrad lydelse af 52 och 168 §§ i
samma lag.

Riksdagsbeslutet 1912.

§ 90.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen besluta, att
§§ 2, 4, 5, 6, 9, 10 och 12 i förordningen den 22 juni 1883 angående en postsparbank
för riket måtte från dag, som af Kungl. Maj:t bestämdes, erhålla i propositionen
angifven förändrad lydelse.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 7 maj utvisar har ifrågavarande
proposition blifvit af oss bifallen, dock att § 9 mom. 6 erhållit den lydelse, som i
nämnda skrifvelse angifves.

§ 91.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 29 maj utvisar hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 5 och 6
§§ i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension.

§ 92.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att godkänna

dels vissa ändringar i den år 1911 fastställda staten för folkskollärarnas pensionsinrättning
beträffande ej mindre afiöningsförmånerna för det i staten uppförda
kvinnliga skrifbiträdet än äfven anslaget till vikariatsersättningar, arfvoden åt
amanuenser och extra biträden samt flitpenningar åt extra ordinarie tjänstemän och
extra ordinarie vaktmästare samt förslagsanslaget till expenser,

dels ock visst sistnämnda kvinnliga skrifbiträde afseende tillägg till de enligt
kungl. kungörelsen den 22 juni 1911 stadgade villkoren och bestämmelserna för åtnjutande
af de i sagda stat upptagna afiöningsförmånerna.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 29 maj hafva vi bifallit
ifrågavarande proposition med vissa i vår skrifvelse angifna jämkningar beträffande
anslaget till vikariatsersättningar m. m. samt förslagsanslaget till expenser.

§ 93.

I skrifvelse den 29 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsreglering för rektorerna vid de allmänna
läroverken.

§ 94.

Kungl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att dels för en anstalt,
afsedd att bereda pension åt distriktsveterinärer och tilläggspension åt vissa
länsveterinärer, godkänna vissa angifna hufvudgrunder; dels ock för gäldande af
statens andel enligt förenämnda grunder i kostnaden för pensionering af distriktsveterinärer
anvisa ett förslagsanslag å 10,000 kronor att årligen utgå från och med
år 1913.

30 Riksdagsbeslutet 1912.

I skrifvelse den 22 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att denna proposition
blifvit af oss afslagen.

I samband med behandlingen af denna proposition hafva vi emellertid anhållit
det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa en allsidig utredning, huruvida och på
hvilka grunder en centralisering af pensionsanstalter, understödda af staten, lämpligen
må kunna genomföras, samt därefter för Riksdagen framlägga de förslag,
hvartill utredningen må gifva anledning.

§ 95.

Vi hafva bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående pension åt bankinspektören
R. H. Benckert; hvilket vi i skrifvelse den 22 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 96.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 22 maj hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition angående beredande af årligt understöd åt förre
arbetsledaren vid telegrafverket H. A. Olsson.

§ 97.

I skrifvelse den 21 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, med anledning
af Kungl. Maj:ts särskilda propositioner angående dels utförande under senare
hälften af år 1912 eller förra hälften af år 1913 af en försöksmobilisering och därmed
sammanhängande öfningar, dels förslag till lag om vapenöfningar under senare
hälften af år 1912 eller förra hälften af år 1913 för utrönande af härens krigsberedskap
(mobiliseringsöfningar), dels ock förslag till förordning om understöd i
vissa fall åt värnpliktigs familj (familjeunderstöd) under nämnda mobiliseringsöfningar,

l:o) för vår del antagit en i vår skrifvelse införd lag om vapenöfningar under
senare hälften af år 1912 eller förra hälften af år 1913 för utrönande af härens
krigsberedskap (mobiliseringsöfningar);

2:o) för vår del antagit en likaledes i skrifvelsen införd förordning om understöd
i vissa fall åt värnpliktigs familj (familjeunderstöd) under mobiliseringsöfningar
senare hälften af år 1912 eller förra hälften af år 1913;

8:o) vid antagande för vår del af den under l:o) här ofvan omförmälta lag
tillika beslutit om de särskilda ersättningar, som skola utgå till värnpliktige, hvilka
inkallats till mobiliseringsölhing;

4:o) likaledes vid antagande af den under l:o) omförmälta lag, i afseende å
tillhandahållande af hästar och fordon under dessa öfningar samt rekvisitioner för
landstormen förklarat oss icke hafva annat att erinra emot de i ett vid propositionen
fogadt förslag till förordning med närmare bestämmelser för verkställighet af
mobiliseringslagen angifna priser, än hvad vår skrifvelse utvisar;

Riksdagsbeslutet 1912.

5:o) med föranledande af vårt beslut under 3:o) bär ofvan, beslutit att för utförande
af den i l:o) bär ofvan omförmälta försöksmobilisering och därmed sammanhängande
öfningar å extra stat för år 1913 bevilja ett belopp af 588,000 kronor
med rätt för Kung! Maj:t att under innevarande år förskjuta beloppet af omhänderhafvande
medel för att sedermera ersättas af förevarande anslag; och

6:o) i öfverensstämmelse med hvad Kungl. Maj:t föreslagit medgifvit att kostnaderna
för familjeunderstöd enligt under 2:o) här ofvan omförmälta förordning må
af tillgängliga medel utbetalas för att ersättas från fjärde hufvudtitelns allmänna
besparingar.

§ 98.

Såsom inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 21 maj hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag, innefattande förbud i visst fall
mot värnpliktigs skiljande från tjänst eller arbete.

§ 99.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
ett förslag till lag, innefattande ändring i 2 kap. 3 § kyrkolagen.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 20
februari tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

§ 100.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 februari utvisar, hafva vi
med anledning af inom Riksdagen väckta motioner anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
taga under öfvervägande, huruvida icke de hinder, som för närvarande möta
mot att under löpande arrendetid från prästerskapets löneboställen afsöndra lägenheter,
skulle kunna undanröjas, samt att de förslag, som af utredningen framgå,
måtte föreläggas Riksdagen.

§ 101.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen förklara
hinder icke möta för att, därest beslut fattas om delning af Katarina församling i
Stockholm i två eller flera församlingar med eget prästerskap, löneregleringar för
prästerskapet i de nya församlingarna må i enlighet med de grunder, som stadgas
i kungl. förordningen angående ordnande af prästerskapets i de territoriella församlingarna
i Stockholm aflöning den 1 november 1872, fastställas för tiden till
den 1 maj 1926.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 11 maj utvisar, hafva vi, med
bifall till ifrågavarande proposition, beslutit den förklaring, som af Kungl. Maj:t
föreslagits.

Riksdagsbeslutet 1912.

§ 102.

På grund af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse den 28 maj
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida och i hvilken
omfattning behof må förefinnas af en utvandringslag, samt för Riksdagen framlägga
det förslag till eu dylik lagstiftning, hvartill nämnda öfvervägande kan
gifva anledning.

§ 103.

Kungl. Maj:t har genom afbiten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
ett vid propositionen fogadt förslag till lag om ändrad lydelse af § 34 af värnpliktslagen.

I skrifvelse den 21 maj hafva vi tillkännagifvit, att vi bifallit Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition.

§ 104.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 15 mars hafva vi tillkännagifvit, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition nr 21 med förslag till lag om ändring i vissa delar
af värnpliktslagen den 14 juni 1901.

§ 105.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i
värnpliktslagen samt till förordning om understöd i vissa fall åt värnpliktigs
hustru och barn (familjeunderstöd).

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 21 maj hafva vi anmält, dels att förstnämnda
lagförslag blifvit af oss utan förändring antaget, dels ock att vi i anledning af
sistnämnda lagförslag för vår del antagit en i vår skrifvelse införd förordning om
understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd).

§ 106.

På grund af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse till Kungl.
Maj:t den 24 februari anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och
på hvad sätt den i § 32 värnpliktslagen stadgade mönstring må kunna borttagas
och ersättas med i annan ordning lämnade uppgifter, samt för Riksdagen framlägga
det förslag, som af utredningen må föranledas.

§ 107.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 5 mars, hafva vi med
föranledande af inom Riksdagen väckta motioner anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t
låta utreda, huruvida och på hvad sätt till vinnande af minskning i statsverkets
kostnader för värnpliktiges inskrifning ändring må kunna göras i grunderna för

Riksdagsbeslutet 1912.

inskrifningsnämndernas organisation, samt för Riksdagen framlägga det förslag,
hvartill utredningen kan föranleda.

§ 108.

Med anledning af en utaf Riksdagens justitieombudsman gjord framställning
hafva vi i skrifvelse till Kung! Maj:t den 20 februari anhållit, det Kung! Maj:t
täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lag, innefattande
jämkning till förmån för efterlefvande make af gällande bestämmelser om danaarf.

§ 109.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till dels lag, innefattande ändring i förordningen den
22 april 1881 om tjuguårig häfd, dels ock lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen
den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom.

I afseende å förstnämnda förslag hafva kamrarna stannat i olika beslut, i följd
hvaraf detta förslag jämlikt § 63 riksdagsordningen förfallit.

I öfrigt har förevarande proposition blifvit af oss bifallen.

Våra beslut i ämnet hafva vi i skrifvelse den 24 april anmält för Kungl. Maj:t.

§ no.

I aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga vid
propositionen fogade förslag till:

1) lag om aflösning af vissa frälseräntor,

2) lag om sammanläggning af frälseränta med den fastighet, hvaraf räntan
utgår,

3) lag om ändrad lydelse af 11 kap. 2 § jordabalken,

4) lag om ändrad lydelse af 18 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
lagfart å fång till fast egendom,

5) lag om ändrad lydelse af 61 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
inteckning i fäst egendom och

6) lag om ändrad lydelse af förordningen den 20 juli 1855 angående kronans
rätt vid återbetalning af lån, som blifvit i jordebok antecknade.

Det under mom. 3) omförmälda lagförslaget har i oförändradt skick af oss
godkänts.

Hvad vidare angår de under mom. 1, 2 och 6 omförmälda lagförslag hafva vi,
som icke kunnat i oförändradt skick bifalla dessa förslag, i anledning af desamma
för vår del antagit lagar uti däri afsedda ämnen.

De under punkterna 4 och 5 upptagna lagförslag hafva blifvit af oss afslagna.

Våra beslut i ärendet äro införda i vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28

maj.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 sand. 1 käft. 5

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet W12.

§ in.

Kungl. Maj:t tiar genom afl åt en proposition föreslagit Riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till:

1) lag om ändrad lydelse af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i vissa fall
för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906;

2) lag om utsträckt tillämpning af lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i
Norrland och Dalarne den 25 juni 1909; samt

3) lag om utsträckt tillämpning af lagen om arrende af viss jord å landet inom
Norrland och Dalarne den 25 juni 1909.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 april hafva de
under mom. 2) och 3) här ofvan upptagna lagförslagen blifvit af oss bifallna;
hvaremot vi, som icke kunnat i oförändradt skick bifalla det under mom. 1 omförmälda
lagförslaget, för vår del antagit en i vår skrifvelse införd lag om ändrad
lydelse af 1 § i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva
fast egendom den 4 maj 1906.

§ 112.

Yi hafva bifallit Kungl. Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att antaga propositionen bilagdt förslag till lag om inskränkning i
inmutningsrätten, hvilket vi i skrifvelse den 11 maj tillkännagifvit för Kungl.
Makt.

§ H3.

Yi hafva med anledning af en inom Riksdagen väckt motion i skrifvelse den
17 april anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, i hvad mån behof må förefinnas
af bestämmelser, afseende att beträffande vid skifte af jord undantagna eller
därmed jämförliga, samfällda ägor eller rättigheter bereda delägarna i samfälligheten
tillfälle att fatta bindande beslut i frågor rörande densamma, samt för Riksdagen
framlägga det förslag, som af denna utredning må föranledas.

§ H4.

Yi hafva med anledning af en utaf Riksdagens justitieombudsman gjord framställning
i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 februari anhållit, det täcktes Kungl.
Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af 1 §
i förordningen den 4 mars 1862 om tioårig preskription och om årsstämning, som
kan finnas lämplig och erforderlig för undvikande af de utaf justitieombudsmannen
i nämnda framställning påpekade olägenheter.

§ H5.

Kungl. Maj:t har uti till Riksdagen aflåten proposition föreslagit Riksdagen
att antaga propositionen bilagda förslag till:

Riksdagsbeslutet 1912.

l:o) Lag om ändring i vissa delar af utsökningslagen;

2:o) Lag om ändring i vissa delar af förordningen den 16 juni 1875 angående
inteckning i fast egendom;

3:o) Lag om hvad iakttagas skall i afseende å införande af lagen om ändring
i vissa delar af förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom; 4-:o)

Lag om ändrad lydelse af 7—14, L6, 18 och 22 §§ i lagen den 14 juni
1907 om inteckning i tomträtt;

5:o) Lag om ändring af vissa bestämmelser i konkurslagen;

6:o) Lag om ändrad lydelse af 2 § i förordningen den 18 september 1862 huru
gäld vid dödsfall betalas skall och om urarfvagörelse, så ock angående undansättande
af egendom i död makes bo;

7:o) Lag om ändrad lydelse af 4 kap. 9 § i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom;

8:o) Lag om ändrad lydelse af 17 kap. 6, 9 och 16 §§ handelsbalken;

9:o) Lag om ändrad lydelse af 17—22 §§ i förordningen den 15 oktober 1880,
innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning af
järnväg, så ock i fråga om förvaltning af järnväg under konkurs;

10:o) Lag om ändrad lydelse af 24 och 26 §§ i förordningen den 14 april 1866
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof;

ll:o) Lag om ändrad lydelse af 71 § i lagen den 20 juni 1879 om dikning och
annan afledning af vatten;

12:o) Lag om ändrad lydelse af 31 § i grufvestadgan den 16 maj 1884;

13:o) Lag om ändrad lydelse af 6 § i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i
vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom; samt

14:o) Lag om ändrad lydelse af 1 § andra stycket och 2 § andra stycket i
lagen den 18 oktober 1907 angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i
vissa fall från ansvar för inteckningar i stamhemmanet.

"Vidare har Kungl. Maj:t i en annan till Riksdagen aflåten proposition föreslagit
Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till lag om ändrad
lydelse af 154 och 156 §§ utsökningslagen.

I sammanhang med dessa propositioner hafva vi till behandling förehaft en af
Riksdagens justitieombudsman gjord framställning om ändrade bestämmelser i fråga
om sättet för kungörande af utmätt lös egendoms försäljning.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 21 maj hafva vi anmält, att vi i oförändradt
skick antagit de under momenten 3 samt 6—14 i förstberörda proposition omförmälda
lagförslag, hvaremot vi i anledning af de under punkterna 1, 2, 4 och 5 i
samma proposition angifna lagförslag för vår del antagit lagar i de ämnen, som i
dessa punkter afses af lydelse, vår skrifvelse utvisar. Härjämte hafva vi jämväl
för vår del antagit lag om tillägg till 23 § i förordningen den 10 augusti 1877 om
nya utsökningslagens införande och hvad i afseende därå iakttagas skall.

Riksdagsbeslutet 1912.

Vidare hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning af dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 154 och 156 §§ utsökningslagen,
dels ock justitieombudsmannens omförmälda framställning för vår del
antagit i vår skrifvelse införda lagar om ändrad lydelse af dels 154 och 156 §§ utsökningslagen,
dels ock 88 § utsökningslagen.

§ 116.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande
äktenskaps rättsverkningar samt till lag om ändrad lydelse af 70 § utsökningslagen.

Denna proposition har hlifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 11 maj
tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

§ H7.

Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett
vid propositionen fogadt förslag till lag om ändrad lydelse af 14 kap. 33, 34 och
46 §§ strafflagen.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 30 april utvisar har ifrågavarande
proposition blifvit af oss bifallen.

§ H8.

Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen antaga ett propositionen
vidfogadt förslag till lag angående ändrad lydelse af 15 kap. 22 och 24
§§ strafflagen.

I afseende å »denna proposition hafva kamrarna stannat i olika beslut, i följd
hvaraf förslaget, jämlikt § 63 riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit; hvithet
vi i skrifvelse den 28 maj tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

§ H9

Vi hafva, såsom inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 februari,
dels med anledning af en utaf Riksdagens justitieombudsman gjord framställning
för vår del antagit en i vår skrifvelse införd lag om ändrad lydelse af 6 § i lagen
angående villkorlig straffdom den 22 juni 1906, dels ock på grund af en inom Riksdagen
väckt motion anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t, i samband med den utredning
angående övervakning af villkorligt dömda, hvarom Riksdagen förut gjort
framställning, taga i öfvervägande, huruvida och i hvad mån institutet villkorlig
straffdom må vinna tillämpning jämväl på personer, som dömas till längre tids
frihetsstraff än straffarbete i tre månader eller fängelse i sex månader, samt för
Riksdagen framlägga det förslag, hvartill detta öfvervägande kan gifva anledning.

Riksdagsbeslutet 1912.

§ 120.

Genom aflåten proposition har Kung].. Maj:t föreslagit Riksdagen antaga ett
vid propositionen fogadt förslag till lag om ändrad lydelse af 11 kap. 9, 24 och
38 §§ rättegångsbalken.

Såsom framgår af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 21 maj, hafva vi, som
icke kunnat i oförändradt skick godkänna det genom ifrågavarande proposition
framlagda lagförslaget, för vår del antagit en i vår nämnda skrifvelse införd lag i
ämnet.

§ 121.

Yi hafva med anledning af en inom Riksdagen väckt motion uti skrifvelse den
28 maj anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till ändring af 12 kap. 3 § rättegångsbalken i syfte att tredskodom
må kunna meddelas i mål angående penningefordran, som icke afser skadestånd
ändå att bevisning icke blifvit förebragt, under förutsättning, att grunden för anspråket
tydligt och fullständigt angifvits i stämningen eller i räkning, som jämte
stämningen delgifvits svaranden.

§ 122.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 februari utvisar hafva vi
med anledning af en utaf Riksdagens justitieombudsman gjord framställning för
vår del antagit en i vår skrifvelse införd lag angående ändrad lydelse af 16 kap.
10 § rättegångsbalken.

§ 123.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 17 april hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag, innefattande ändring i 24 kap.
7 § rättegångsbalken.

§ 124.

Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagda förslag till

1) lag om understödsföreningar,

2) lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse
samt

3) lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910.

Det under moment 2 här ofvan omförmälda lagförslaget har utan någon ändring
af oss bifallits.

Hvad åter angår de under moment 1 och 3 upptagna förslagen hafva vi, som
icke kunnat i oförändradt skick bifalla dessa förslag, för vår del antagit lagar uti

Riksdagsbeslutet 1912.

de i dessa moment afsedda ämnen, hvilta lagar äro intagna i vår skrifvelse till
Kung!. Maj:t den 13 maj, hvari vi anmält våra beslut i ofvanberörda afseenden.

§ 125.

Yi hafva i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 21 maj anmält, att vi bifallit Kungl.
Maj:t proposition, hvarigenom Kung!. Maj:t föreslagit Riksdagen antaga propositionen
bilagda förslag till

1) lag om ändrad lydelse af 80 § i lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar,
och

2) lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister,
firma och prokura.

§ 126.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 6 mars, hafva vi
med anledning af inom Riksdagen väckta motioner anhållit,

dels att Kungl. Maj:t efter verkställd utredning måtte låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag om sådan ändring af lagen om stadsplan och tomtindelning
den 31 augusti 1907, att rättsförhållandet mellan staden och tomtägare i
afseende å ersättning för värdet af gatumark varder på ett mera ändamålsenligt
sätt ordnadt, än nu är fallet, och

dels att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta och förelägga Riksdagen förslag till
ändring i nyssnämnda lag i syfte

l:o) att vid stadsplans uppgörande och fastställande krafvet på offentliga planteringars
anordnande varder i erforderlig mån tillgodosedt, och

2:o) att möjlighet beredes för fastställande i den ordning, som gäller för fastställande
af stadsplan, af bestämmelser rörande ordnande och underhållande af för
bebyggande icke afsedd del af tomt.

§ 127.

Yi hafva med anledning af en inom Riksdagen väckt motion i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 15 mars anhållit, det täcktes Kung]. Maj:t låta verkställa utredning
dels angående ägande- och dispositionsrätten till allmänna vägar och til
mark, som utgöres af nedlagd sådan väg, och dels huru trygghet må vinnas för
det allmänna i dispositionsrätten till allmän väg, samt för Riksdagen framlägga
de förslag, som af denna utredning föranledas.

§ 128.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 27 mars anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låtå verkställa utredning,
i hvad mån och under hvilka villkor ägare af fastighet må kunna tillförsäkras
möjlighet att äfven i andra fall, än enligt gällande lagstiftning är medgifvet,
taga väg öfver annans mark, då sådant är nödigt för utforsling af skogsprodukter

Riksdagsbeslutet 1912.

eller andra produkter från fastigheten, samt för Riksdagen framlägga det förslag,
som af denna utredning må föranledas.

§ 129.

Vi hafva i anledning af eu inom Riksdagen väckt motion uti skrifvelse den 29
maj hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning rörande antalet
och beskaffenheten af de å rekognitionsskogshemman befintliga lägenheter jämte de
villkor, å hvilka dessa innehafvas, äfvensom i hvad mån och på hvad sätt innehafvarne
af dylika lägenheter må kunna tryggas i besittningsrätten till desamma,
samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill denna utredning må kunna föranleda.

§ 130.

Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagda förslag till lag om ändring i vissa delar af sjölagen samt till
lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 12 juni 1891, innefattande vissa bestämmelser
om sjöfynd.

Sistnämnda lagförslag har utan förändring blifvit af oss bifallet.

Hvad åter angår det i propositionen innefattade förslaget till lag om ändring
i vissa delar åt sjölagen hafva vi, som icke kunnat i oförändradt skick bifalla
detta förslag i anledning af propositionen för vår del antagit en lag om ändring i
vissa delar af sjölagen.

Våra beslut i ämnet äro införda i vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 21 maj.

§ 131.

Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen antaga vissa
nya bestämmelser i afseende å mått och vikt.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 21
maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 132.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28 maj utvisar, hafva vi, som icke
kunnat i oförändradt skick antaga Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
om skogsaccis och om virkestaxering, för vår del antagit en i vår skrifvelse införd
lag i ämnet.

§ 133.

Vi hafva i skrifvelse den 29 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi med anledning
af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt till jakt för vår
del antagit en i vår skrifvelse införd lag i ämnet.

Tillika hafva vi anhållit, att Kungl. Maj:t måtte dels i blifvande jaktstadga
intaga förbud mot användade af sax vid fångst af andra djur än roffåglar dels ock låta
utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser angående jaktmärke.

Riksdagsbeslutet 1912.

§ 134.

I skrifvelse den 29 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, med anledning
af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för tillgodogörande af
kronans jakträtt, antagit i vår skrifvelse införda grunder i berörda afseende.

§ 135.

Genom allåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Kiksdagen att för tiden
intill den 1 juli 1913

dels medgifva,

att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende enligt gällande författning
enskild man, menighet eller inrättning kan förpliktas afstå eller upplåta
jord eller lägenhet, erfordras, att staten tillhörig mark afstås eller upplåtes, Kungl.
Maj:t må äga, utan Riksdagens hörande i hvarje särskildt fall, förordna om markens
afstående eller upplåtande;

dels ock besluta:

l:o) att för mark, som sålunda afstås eller upplåtes, lösen eller ersättning skall
med nedan angifna undantag utgå efter ty i kungl. förordningen den 14 april 1866
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof är föreskrifvet och till
beloppet bestämmas på sätt i vår skrifvelse angifves;

2:o) att i fråga om mark, som är afsedd att användas för framdragande af
elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning stadgas, jämväl föreskrifterna
i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,
skola lända till efterrättelse;

3:o) att medgifva Kungl. Maj:t rätt ej mindre att, utan särskild ersättning till
kronan, upplåta i skrifvelsen omförmäld kronomark åt kommun, enskild person eller
bolag, som Kungl. Maj:t lämnat tillstånd att inom riket anlägga järnväg, än äfven
att tillåta vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast är om upplåtelse af mark till begagnande
för ändamål, som förut nämnts, utan att marken afstås, det må ankomma
på Kungl. Maj:t att, där omständigheterna därtill föranleda, medgifva undantag
från den under l:o) angifna regel; samt

5:o) att hvad sålunda stadgats icke har afseende å de i 8 och 12 §§ af lagen
den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelning berörda fall.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 24 maj
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 136.

I anledning af särskilda inom Riksdagen väckta motioner hafva vi uti skrifvelse
den 24 maj anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning, huruvida ej

Riksdag sb eslutet 1912.

på framställning eller efter medgifvande af arrendator eller dennes rättsinnehafvare
försäljning af kronans jordbrutsdomäner eller delar af sådana må kunna ske jämväl
under löpande arrendetid samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill en dylik
utredning kan föranleda.

§ 137.

Genom aflåten proposition bär Kungi. Maj:t föreslagit Riksdagen att för de
fall, beträffande hvilka icke i annnan ordning särskilda bestämmelser med Riksdagens
medverkan träffats, medgifva, att för tiden intill den 1 juli 1913 Kungl.
Maj:t må äga

ej mindre åt svenska män bevilja tillstånd att mot den årliga afgäld och
under de villkor i öfrigt, Kungl. Maj:t bestämmer, å kronojord inom visst å marken
utstakadt område under en tid för hvarje gång af högst tio år med andras uteslutande
med arbete belägga och sig tillgodogöra mineralfyndigheter af andra
slag, än som enligt 1 § grufvestadgan kunna utgöra föremål för inmutning, med
rätt för koncessionsinnehafvaren att, därest vid upplåtelsetidens utgång dylik upplåtelse
fortfarande blifver af Riksdagen medgifven, äga företräde till öfverenskommelse
om fortsatt arbete med fyndighetens tillgodogörande på de villkor, Kungl.
Maj:t då på grund af sig företeende omständigheter kan finna godt bestämma,

än äfven åt sådan koncessionsinnehafvare för den tid, hvarunder koncessionen
beviljats, upplåta erforderlig mark för vägar samt för anläggning af verkstäder
och arbetarbostäder, med skyldighet för koncessionsinnehafvaren att för sålunda åt
honom upplåtna förmåner gälda visst årligt arrende, som bestämmes genom särskild
uppskattning före upplåtelsens medgifvande.

I skrifvelse den 24 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att denna proposition
blifvit af oss bifallen.

§ 138.

Såsom af vår skrifvelse den 24 maj inhämtas, hafva vi bifallit Kungl. Maj:ts
proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för tiden intill den
1 juli 1913 medgifva, att Kungl. Maj:t må äga åt svenska män, i den ordning,
Kungl. Maj:t bestämmer, mot årlig afgift och under de villkor i öfrigt, Kungl.
Maj:t fastställer, under en tid för hvarje gång af högst tjugu år upplåta begagnandet
af kronan tillhörande jordägarandelar i grufvor, med rätt därjämte för
den, som erhållit upplåtelse, att vid upplåtelsetidens utgång äga företräde till förnyad
upplåtelse, därest sådan ifrågakommer.

§ 139.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 29 maj hafva vi anmält, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om skogsvårdsafgift.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 saml. 1 Käft. 6

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1912.

§ 140.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen antaga propositionen
bilagda förslag till

1) lag angående flottning af skogsalster i gränsfloderna Torneå och Muonio,
samt

2V lag angående ändrad lydelse af 14 8 i förordningen om allmän flottled den
30 december 1880.

Ifrågavarande lagförslag hafva blifvit af oss godkända, hvilket vi i skrifvelse
den 24 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 141.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 maj hafva vi, med anledning af en inom
Riksdagen väckt motion, anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, hvilka åtgärder
kunna finnas lämpliga till förekommande af viss skadegörelse å ungskog,
samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill en sådan utredning kan gifva
anledning.

§ 142.

Yi hafva, med föranledande af en inom Riksdagen väckt motion, uti skrifvelse
den 24 maj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning rörande den
norrländska fiskarbefolkningens bostadsförhållanden samt därefter för Riksdagen
framlägga det förslag, hvartill en dylik utredning kan föranleda.

§ 143.

I öfverenstämmelse med § 89 regeringsformen hafva vi anmält våra önskningar,
hemställ anden och förslag genom följande skrifvelser:

l:o) af den 13 april angående förkortande af stadgade tider för inlämnande af
ansökning och öfver klagande • af förslag till vissa tjänster;

2:o) af samma dag angående rätt för pensionerad ordinarie järnvägspersonal
till fribiljetter för visst antal resor å statens järnvägar;

3:o) af samma dag rörande statsunderstöd till bestridande af kostnaderna för
patienters resor till och från de s. k. kustsanatorierna;

4:o) af den 30 april angående åtgärder för motarbetande af missbruk af tobak
och kaffe;

5:o) af den 1 maj angående utredning om fängelseläkarnes kompetens i rättspsykiatrisk!
afseende;

6:o) af den 7 maj angående beredande af möjlighet för municipalsamhällen att
erhålla lån från vissa pensionsanstalter och kassor;

7:o) af samma dag angående åtgärder för underlättande af jordupplåtelser för
odlingslägenheter å kronomark i Norrland;

Riksdagsbeslutet 1912.

8:o) af den 24 maj angående utredning rörande skogsarbetarnas i Norrland
och därmed jämförliga landsdelar ställning och lefnadsförhållanden;

9:o) af samma dag angående åtgärder i syfte att sjömanshusen må sättas i
tillfälle att i större omfattning än för närvarande lämna tillfälliga understöd åt
behöfvande, arbetslösa sjömän;

10:o) af samma dag angående utredning beträffande en planmässigt bedrifven
nykterhetsundervisning såväl inom som utom skolan;

ll:o) af samma dag angående ändring i sättet för redovisning af genom exekutiv
myndighet indrifna allmänna kommunala utskylder;

12:o) af samma dag angående visst tillägg till byggnadsstadgan för rikets
städer;

13:o) af samma dag angående utredning rörande möjligheterna för en inhemsk
tillverkning af mineraloljor och svafvel m. ra.;

14:o) af den 28 maj angående undanröjande af i gällande författningar förefintliga
hinder för producenter af lifsförnödenheter, jordbruks- och ladugårdsprodukter
att i huru små partier som helst direkt till konsumenterna försälja sina
alster;

15:o) af den 29 maj angående vidtagande af åtgärder till värnpliktiges skyddande
mot förlust af innehafda anställningar i statens tjänst eller vid dess arbetsföretag
på grund af inkallande till tjänstgöring;

16:o) af samma dag angående vidtagande af åtgärder i syfte att dagtraktamente
må i vissa fall utgå till officerare och underofficerare vid tjänsteresor med
trupp af värnpliktige;

17:o) af samma dag angående utfärdande af vissa bestämmelser, afseende lättnader
vid inbetalning af kronoutskylder;

18:o) af samma dag angående sådan planläggning af statens och kommunernas
arbeten, att största möjliga antal arbetare beredes arbete under tider och perioder,
då större arbetslöshet inträder;

19:o) af samma dag angående åtgärder mot jordkulturens ödeläggelse genom
försumpning.

§ 144.

Den i öfverensstämmelse med § 103 regeringsformen och § 69 riksdagsordningen
valda nämnd har ansett högsta domstolens och regeringsrättens samtliga ledamöter
böra vid deras ämbeten bibehållas, hvilket vi i skrifvelse den 16 februari anmält
för Kungl. Maj:t.

§ 145.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen
hafva vi kallat revisionssekreteraren, kommendören af Kungl. Maj:ts nordstjärneorden,
första klassen, Berndt Fridolf Engelbrekt Hasselrot att vara Biksdagens

Riksdagsbeslutet 1912.

justitieombudsman samt ledamoten af Riksdagens Första kammare, bäradshöfdingen
i Norra Åsbo härads domsaga, förutvarande statsrådet, kommendören af Kungl.
Maj:ts nordstjärneorden, första klassen, juris och filosofie doktorn Ossian Berger
att i justitieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma utöfva i de fall, nämnda
grundlagar omförmäla.

§ 146.

Enligt hvad vår skrifvelse till fullmäktige i riksbanken den 24 februari utvisar,
hafva vi tillerkänt fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under år
1910 af bankens såväl hufvudkontor som samtliga afdelningskontor i orterna, dels
ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från
och med den 15 januari 1911 till och med den 14 januari innevarande år.

§ 147.

Då vi funnit fullmäktige i riksgäldskontoret hafva med nit och omsorg uppfyllt
sitt viktiga och ansvarsfulla kall, hafva vi tillerkänt fullmäktige ansvarsfrihet
dels för den af Riksdagens år 1911 församlade revisorer granskade förvaltningen
af riksgäldskontoret under år 1910, dels ock för alla beslut och åtgärder,
som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den 22 januari 1911
till och med den 18 januari 1912, kvilket vi i skrifvelse den 24 februari meddelat
fullmäktige.

§ 148.

Yi hafva enligt hvad våra skrifvelser till fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret den 24 februari utvisa, tillerkänt bemälde fullmäktige
ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras vid
gemensamma sammanträden i fråga om riksdags- och riksbankshusen å Helgeandsholmen
förda protokoll från och med den 15 januari 1911 till och med den 14
januari 1912.

§ 149.

På grund af § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen hafva
vi valt två fullmäktige i riksbanken samt tre fullmäktige i riksgäldskontoret äfvensom
suppleanter för Riksdagens samtliga fullmäktige i dessa verk, hvarjämte vi
meddelat fullmäktige nödiga föreskrifter, hvilka i de för sagda verk upprättade
reglementen äro intagna.

§ 150.

På grund af § 108 regeringsformen och § 70 riksdagsordningen hafva vi förordnat
sex för kunskaper och lärdom kända män att jämte Riksdagens justitieombudsman
utöfva vård öfver tryckfriheten.

Riksdag sbeslutet 1912.

Till yttermera visso, att vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda
beslutit, vidtagit och beviljat, hafva vi, svenska folkets valda ombud,
velat med våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket
skedde i Stockholm den trettiondeförsta dagen i maj månad året efter Kristi
böi''d det nittonhundrade och på det tolfte.

Första Kammaren:

Ivar A f z e l eu s

Talman.

Gottfrid Billing

v. Talman. Alfsborgs län.

Ernst Klefbeck

Stockholms stad.

Sixten von Friesen

Stockholms stad.

K. A. Wallenberg

Stockholms stad.

J. E. Berglund

Stockholms stad.

Ernst Trygger

Stockholms stad.

Johan Östberg

Stockholms stad.

C. G. Bindley

Stockholms stad.

C. J. Beck-Friis

Stockholms län.

Ernst Beckman

Stockholms län.

G. F. Östberg

Stockholms län.

Gustaf F. Steffen

Stockholms län.

0. M. Strömberg

Uppsala län.

Nils Alexanderson

Uppsala län.

Johan v. Bahr

Uppsala län.

Johan C. W. Thyrén

Uppsala län.

F. Chson Wachtmeister

Södermanlands län.

Gösta Tamm

Södermanlands län.

Ernst Lindblad

Södermanlands län.

A. C. Lindblad

Södermanlands län.

öskar Eklund

Södermanlands län.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

Johan Beck-Friis

Östergötlands län.

David Bergström

Östergötlands län.

Gunnar Ekelund

Östergötlands län.

Herman Fleming

Östergötlands län.

Fr. Berglund

Östergötlands län.

G. Andersson

Östergötlands län.

Carl Svart;;

Norrköpings stad.

C. H. v. Mentzer

Jönköpings län.

K. J. Gustafsson

Jönköpings län.

Riksdagsbeslutet 1912.

Jönköpings län.

K. J. Ekman

Jönköpings län.

J. W. Spens

Jönköpings län.

B. É. Gelotte

Jönköpings län.

. K. II. Bergendahl

Kronobergs län.

Aaby Ericsson

Kronobergs län.

August Ljunggren

Kronobergs län.

Adolf Roos

Kronobergs län.

Carl von Baumgarten

Kronobergs län.

Hugo Hammarskjöld

Kalmar län, norra delen.

C. Cedercrantz

Kalmar län, norra delen.

P. Ödström

Kalmar län, norra delen.

Klas Malmborg

Kalmar län, södra delen.

Rudolf Kjellén

Kalmar län, södra delen.

Carl Boberg

Kalmar län, södra delen.

P. Valerius Olsson

Kalmar län, södra delen.

Th. af Ekenstam

Gottlands län.

P. A. Forssman

Gottlands län.

Å. Wachtmeister

Blekinge län.

Hans Ericson

Blekinge län.

Frithiof Söderbergh

Blekinge län.

Joll. Nilsson

Kristianstads län.

Bror Petrén

Kristianstads län.

Louis De Geer

Kristianstads län.

J. Gyllenstierna

Kristianstads län.

Adolf Dahl

Kristianstads län.

H. Cavalli

Malmöhus län.

P. Paulson

Malmöhus län.

Nils Trolle

Malmöhus län.

K. v. Geijer

Malmöhus län.

Carl Fr. Beckman

Malmöhus län.

Helge Bäckström

Malmöhus län.

N. 0. Bruce

Malmöhus län.

Oscar Trapp

Malmöhus län.

Olof Olsson

Malmöhus län.

A. Antonsson

Malmö stad.

Fritz Hallberg

Malmö stad.

Ludvig Danström

Hallands län.

J. S. Almer

Hallands län.

L. Stendahl

Hallands län.

A. Asket*

Hallands län.

Gust. Lagerbring

Göteborgs och Bohus län.

Joh. Larsson

GöteboTgs och Bohns län.

M. Lyckholm

Göteborgs och Bohus län.

Sixten Neiglick

Göteborgs och Bohus län.

Riksdagsbeslutet 1912.

Eric Hallin

Göteborgs och Bohus lön.

L. Akerhielm

Göteborgs och Bohus län.

Erik Trana

Göteborgs stad.

K. G. Karlsson

Göteborgs stad.

Carl Hamilton

Göteborgs stad.

Otto Mannheimer

Göteborgs stad.

Johan E. Ekman

Alfsborgs län.

Ax. Hedenlund

Alfsborgs län.

0. Silfverschiöld

Alfsborgs län.

Olaus Pettersson

Alfsborgs län.

J. Johanson

Alfsborgs län.

Th. Ivöhlin

Alfsborgs län.

Gustaf Kobb

Alfsborgs län.

Nils Posse

Skaraborgs län.

Ernst Hedenstierna

Skaraborgs län.

J. A. Forss

Skaraborgs län.

Gust. Barthelson

Skaraborgs län.

Aug. Bellinder

Skaraborgs län.

Fabian De Geer

Skaraborgs län.

Wilh. Gullberg

Skaraborgs län.

Mauritz Hellberg

Värmlands län.

Knut Larsson

Värmlands län.

Ake Ingeström

Värmlands län.

Iv. A. Nilson

Värmlands län.

H. Falkenberg

Värmlands län.

Aug. Lindh

Värmlands län.

J. Gripenstedt

Örebro län.

Axel Mörner

Örebro län.

P. M. Carlberg

Örebro län.

Elof Ljunggren

Örebro län.

Ossian Berger

Örebro län.

Anton Halm

Örebro län.

Sam. Clason

Västmanlands län.

Adam Hult

Västmanlands län.

Alexander Hamilton

Västmanlands län.

Edvard Wavrinsky

Västmanlands lön.

And. Pers

Kopparbergs län.

L. E. Gezelius

Kopparbergs län.

Alfred Petrén

Kopparbergs län.

F. Holmquist

Kopparbergs län.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län.

W. Skarstedt

Kopparbergs län.

Karl Ekman

Gäfleborgs län.

Olof Jonsson

Gäfleborgs län.

C. G. T. Wickman

Gäfleborgs län.

Lars Olsson

Gäfleborgs län.

Theodor Odelberg

Gäfleborgs län.

Erik Jonsson

Gäfleborgs län.

S. H. Ivvarnzelius

Västernorrlands län.

J. E. Schödén

Västernorrlands län.

Carl Sehlin

Jämtlands län.

Karl Grubbström

Västerbottens län.

Herman Högberg

Västerbottens län.

Riksdagsbeslutet 1912.

Hugo Hamilton

Gäfle stad.

Hugo Fahlén

Västernorrlands län.

Gustaf Knaust

Västernorrlands län.

A. J. Hagström

Västernorrlands län.

Alfred Stämd-

Västernorrlands län.

Ernst Håkanson

Västernorrlands län.

I. von Stapelmolir

Jämtlands län.

G. Roman

Jämtlands län.

A. Aström

Västerbottens län.

Gustav Rosén

Västerbottens län.

Jacob T. Larsson

Norrbottens län.

0. Bergqvist

Norrbottens län.

C. I. Asplund

Norrbottens län.

Emil Berggren

Norrbottens län.

Andra Kammaren:

Axel Sw artlin g

Talman.

Carl Carlson Bonde

v. Talman. Södermanlands län.
Södra valkretsen.

Stockholms stad.

J. F. Nyström

Stockholms stad.

Knut A. Tengdahl

Stockholms stad.

Erik Palmstierna

Stockholms stad.

Jakob Pettersson

Stockholms län. Södra valkretsen.

Stockholms stad.

Hjälmar Branting

Stockholms stad.

J. A. Wallin

Stockholms län. Södra valkretsen.

J. Byström

Stockholms stad.

Carl Lindhagen

Stockholms stad.

Herm. Lindqvist

Stockholms stad.

Ernst Söderberg

Stockholms stad.

Altan Cederborg

Stockholms stad.

Karl Martin

Stockholms län. Södra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1912.

Albert Petersson

Stockholms län. Södra valkretsen.

Adolf Molin G. W. Källman

Stockholms län. Södra valkretsen. Stockholms län. Södra valkretsen.

E. Åkerlund

Stockholms län. Norra valkretsen.

Rikard Hagberg Per Henning Sjöblom

Stockholms län. Norra valkretsen. Stockholms län. Norra valkretsen.

0. Alfr. Berg

Uppsala län

K. A. 0. Borg Nils Edén

Uppsala län. Uppsala län.

Uppsala län.

Eric Björnberg E. C. Kropp

Uppsala län. Södermanlands län. Norra valkretsen

Gustaf Gustafsson

Södermanlands län. Norra valkretsen.

Axel Modig J. M. Juhlin

Södermanlands län. Norra valkretsen. Södermanlands län. Södra valkretsen.

C. J. Johansson

Södermanlands län. Södra valkretsen.

A. J. Bärg

Södermanlands län. Södra valkretsen. Östergötlands län. Norra valkretsen.

G. E. Törnblom

Östergötlands län. Norra valkretsen.

Edv. Andersson Axel Ekman

Östergötlands län. Norra valkretsen. Östergötlands län. Norra valkretsen.

T. Zetterstrand

Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.

Sven Persson David Pettersson

Östergötlands län. Norrköpings— Östergötlands län. Södra valkretsen.
Linköpings valkrets.

Conrad Vahlquist

Östergötlands län. Södra valkretsen.

Axel Sterne A. Alfr. Andersson

Östergötlands län. Södra valkretsen. Östergötlands lön. Södra valkretsen.

Östergötlands län. Södra valkretsen.

J. A. Jonsson Carl F. Sjöberg

Jönköpings län. Östra valkretsen. Jönköpings län. Östra valkretsen.

Fredr. Johanson

Jönköpings län. Ostra valkretsen.

Ernst Liljedahl E. Räf

Jönköpings län. Östra valkretsen. Jönköpings län. Västra valkretsen.

Bernhard Nilsson

Jönköpings län. Västra valkretsen.

Joll. Andersson Thure Widlund

Jönköpings län. Västra valkretsen. Jönköpings län. Västra valkretsen.

Felix Hamrin

Jönköpings län. Västra valkretsen.

J. August Sjö Alfr. Fornander

Kronobergs län. Östra valkretsen. Kronobergs län. Östra valkretsen.

J. Engqvist

Kronobergs län. Östra valkretsen.

Axel Lindqvist E. 0. Magnusson

Kronobergs län. Östra valkretsen. Kronobergs län. Västra valkretsen.

P. M. Olsson

Kronobergs län. Västra valkretsen.

Reinh. Eliasson Axel Rune

Kronobergs län. Västra valkretsen. Kalmar län. Norra valkretsen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 15 sarnl. 1 käft. 7

(Riksdagsbeslutet.)

Otto Dandenell

Kalmar län. Norra valkretsen.

P. O. Lundell

Kalmar län. Södra valkretsen

Enok Runefors

Kalmar län. Södra valkretsen.

K. J. Larsson

Gottlands län.

Aug. Larsson

Blekinge län.

Otto Holmdahl

Blekinge län.

P. Nilsson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

John Erlansson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Gust. Nilsson

Kristianstad» län. Sydöstra valkretsen.

J. P. Jesperson

Malmöhus län. Norra valkretsen.

Avig. Nilsson

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Johan Jönsson

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

F. W. Thorsson

Malmöhus län. Södra valkretsen.

A. J. Christiernson

Hälsingborg, Landskrona och Lund.

Nils Persson

Malmö stad.

Riksdagsbeslutet 1912.

A. V. Isaksson

Kalmar län. Norra valkretsen.

John Jeansson

Kalmar län. Södra valkretsen.

Karl Magnusson

Kalmar liiu. Södra valkretseu.

Gottlands län.

Ulrik Leander

Blekinge län.

Oskär Kloo

Blekinge län.

Per Ntson Bosson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

L. Borggren

Kristianstads liiu. Nordvästra
valkretsen.

Nils Larsson

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Olof Nilsson

Malmöhus län. Norra valkretsen.

Jons Jönsson

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

Ivar Säfstrand

Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

N. Edv. Lindberg.

Malmöhus län. Södra valkretsen.

O. H. Waldén

Hälsingborg, Landskrona och Lund.

Värner Rydén

Malmö stad.

Erik Andersson

Kalmar län. Norra valkretsen.

Pehr Avig. Andersson

Kalmar län. Södra valkretsen.

C. A. Olsson

Kalmar län. Södra valkretsen.

Th. Hansén.

Gottlands län.

John Jönsson

Blekinge län.

J. A. Ingvarsson

Blekinge läu.

Sv. Bengtsson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

R. G. Hamilton

Kristianstad» läu. Sydöstra valkretsen.

V. Ekerot

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Martin Holmström

Mai mull n 8 län. Norra valkretsen.

Sven Linders

Malmöhus läu. Mellersta valkretsen.

Hans Andersson

Malmöhus läu. Södra valkretsen,

Jöns Pålsson

Malmöhus län. Södra valkretsen.

Malte Sommelius

Hälsingborg, Landskrona och Lund

Harald Lemke

Malmö stad.

Riksdagsbeslutet 1912.

Anders Olsson

Hallands län.

Axel Westman

Hallands län.

Carl J. Ödinan

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

Carl L. Olausson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

Oscar N. Olsson

Göteborgs och Bohus lätt. Norra
valkretsen.

Erik Röing

Göteborgs stad.

Edvard Lithander

Göteborgs stad.

Alfsborgs län. Norra valkretsen.

Gustaf Strömberg

Alfsborgs län. Mellersta valkretsen.

Axel Vennersten

Alfsborgs län. Södra valkretsen.

M. Enderstedt.

Alfsborgs län. Södra valkretsen.

G. W. Sjöberg

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

Carl Persson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Aug. Ifvarsson

Hallands län.

P. J. Persson

Hallands län.

Herman Andersson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

Oskär Lundgren

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

A. Åkerman

Göteborgs och Bohus län. Norra
valkretsen.

Hjälmar Wijk

Göteborgs stad.

Erik Indebetou

Göteborgs stad.

J. M. Johansson

Alfsborgs län. Norra valkretsen.

O. H. Svensson

Alfsborgs län. Mellersta valkretsen.

A. Danielsson

Alfsborgs län. Mellersta valkrclsen.

C. Edor Anderson

Alfsborgs län. Södra valkretsen.

L. J. Jansson

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

J. A. Karlson

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

G. Kronlund

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

K. M. Andersson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

A. Henrikson

Hallands län.

Carl O. Strid

Hallands län.

Cornelius Olsson

Göteborgs och Bohus län. Södra
valkretsen.

C. Wallentin

Göteborgs och Bohus län. Norra
valkretsen.

Emil Kristensson

Göteborgs stad.

Alfsborgs län. Norra valkretsen.

Herm. Carlson

Alfsborgs län. Mellersta valkretsen.

Gusp Odqvist:

Alfsborgs län. Södra valkretsen.

Carl Lorentzon

Alfsborgs län. Södra valkretsen.

Skaraborgs län. Norra valkretsen.

S. J. Larsson

Skaraborgs län. Södra valkretsen.

Gust. Olson

Värmlands lån. Norra valkretsen.

Alfred Persson

Värmlands län. Norra valkretsen.

Carl Jansson

Värmlands län. Ostra valkretsen.

G. M. Sandin

Värmlands län. Västra valkretsen.

Albert Mossberg

Värmlands län. Västra valkretsen.

K. A. Sandberg

Örebro län. Norra valkretsen.

Gustaf Olofsson

Örebro län. Södra valkretsen.

Edv. Uddenberg

Örebro län. Södra valkretsen.

Axel Lundblad

Västmanlands län. Östra valkretsen.

G. A. Rundgren

Västmanlands län. Västra valkretsen.

Sven Carlson

Kopparbergs län. Östra valkretsen.

Bernh. Eriksson

Kopparbergs län. Västra valkretsen.

Eskils Hans Hansson

Kopparbergs län. Norra valkretsen.

Öl. Olsson

Gäfleborgs län. Gästriklands valkrets.

Aug. V. Sävström

Gäfleborgs län. Hälsinglands södra
valkrets.

Johan Ericsson

Gäfleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.

Riksdag sbeslutet 1912.

H. E. Nordström

Värmlands län. Norra valkretsen.

N. A:son Berg

Värmlands län. Ostra valkretsen.

J. P. Igel.

Värmlands län. Västra valkretsen.

A. P. Gustafsson

Örebro län. Norra valkretsen.

Anders Anderson

Örebro län. Norra valkretsen.

J. G. Forsberg

Örebro län. Södra valkretsen.

Viktor Larsson

Västmanlands län. Östra valkretsen.

Västmanlands län. Västra valkretsen.

Sam. Söderberg

Kopparbergs län. Östra valkretsen.

A. Hansson i Solberga

Kopparbergs län. Västra valkretsen.

Rickard Sandler

Kopparbergs län. Västra valkretsen.

Per Tysk

Kopparbergs län. Norra valkretsen.

E. A. Leksell

Gäfleborgs län. Gästriklands valkrets.

Jonas Jonsson

Gäfleborgs län. Hälsinglands södra
valkrets.

P. Olsson

Gäfleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.

Värmlands län. Östra valkretsen.

Nils Helger

Värmlands län. Östra valkretsen.

P. Anderson

Värmlands län. Västra valkretsen.

E. A. Nilson

Örebro län. Norra valkretsen.

Ivan Svensson

Örebro flin. Södra valkretsen.

Joll. Andersson

Västmanlands län. Östra valkretsen.

Johan Forssell

Västmanlands län. Västra valkretsen.

C. R. Jansson

Kopparbergs län. Östra valkretsen.

Joll. Ström

Kopparbergs län. Västra valkretsen.

I). Persson i Tallberg

Kopparbergs län. Norra valkretsen.

Karl Starbäck

Gäfleborgs län. Gästriklands valkrets.

Fabian Månsson

Gäfleborgs län. Gästriklands valkrets.

Ernst Lindley

Gäfleborgs län. Hälsinglands södra
valkrets.

Per Norm

Gäfleborgs län. Hälsinglands norra
valkrets.

0. W. Edbom

Gälleborgs läu. Hälsinglands norra
valkrets.

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

J. E. Berglund

O o

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

C. J. Öberg

Västernorrlands läu. Ångermanlands
norra valkrets.

Johan Widén

Jämtlands län. Södra valkretsen.

Johan Olofsson

Jämtlands län. Norra valkretsen.

Ad. Wiklund

Västerbottens län. Södra valkretsen.

E. F. Hellberg

Västerbottens län. Södra valkretsen.

F. 0. Mörtsell

Västerbottens län. Norra valkretsen.

Ernst Hage

Norrbottens län. Södra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1912.

Rob. Karlsson

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

Is. Öl. Westlund

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

P. E. Hedström

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

G. F. Lundgren

Västernorrlands län. Ångermanlands
norra valkrets.

Ing. Bergman

Jämtlands län. Södra valkretsen.

G. Nic. Torgén

Jämtlands län. Norra valkretsen.

J. Rehn

Västerbottens län. Södra valkretsen.

Olof Jonsson

Västerbottens län. Norra valkretsen.

Linus Lundström

Norrbottens län. Södra valkretsen.

L. J. Carlsson

Norrbottens län. Norra valkretsen.

Västernorrlands län. Medelpads
valkrets.

Joh. Nydal

Västernorrlands län. Ångermanlands
södra valkrets.

Emil Molin

Västernorrlands läu. Ångermanlands
norra valkrets.

A. J. Wcdin.

Jämtlands län. Södra valkretsen.

I). Viklund

Jämtlands län. Norra valkretsen.

W. Bäckström

Västerbottens län. Södra valkretsen.

Västerbottens län. Norra valkretsen.

Paul Hellström

Norrbottens län. Södra valkretsen.

K. L. Sandstedt

Norrbottens län. Norra valkretsen.

P. Alb. Bäckman

Norrbottens läu. Norra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1912.

INNER A L L.

Sid.

Ingressen..................1.

§ i. Ang. beslutade ändringar i rikets grundlagar
.................I,

§ 2. Ang. rätt för Riksdagens ledamöter att åtnjuta
ersättning för resa under pågående

riksdag till hemorten och åter.....2.

§ 3. Ang. förslag till ändrad lydelse af §§ 9,

16, 19 och 21 riksdagsordningen .... 3.

§ 4. Ang. ändrad lydelse af 18 § 1 punkten i

lagen om val till Riksdagen......3.

§ 5. Rörande viss ändring i gällande lagstiftning
angående förvärfvande och förlust af
medborgarrätt.............3.

§ 6. Ang. ändrad lydelse af 41 § i förordningen
om kommunalstyrelse på landet... 3.

§ 7. Ang. utredning rörande behofvet af åtgärder,
åsyftande att i vissa landtkommuner
bereda de röstberättigade större möjlighet
att deltaga i kommunala afgöranden m. m. 3.

§ 8. Ang. införande af proportionellt valsätt

vid val af kommunalfullmäktige .... 3.

§ 9. Ang. ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862
samt § 17 om kommunalstyrelse på landet
den 21 mars 1862 ........... 4.

§ 10. Ang. ändrad lydelse af § 24 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862 . . 4.

§ 11. Rörande ändring i gällande bestämmelser
angående klagan öfver val af landstingsman
.................4.

§ 12. Ang. ändrad lydelse af § 39 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd den 21 mars 1862 samt af § 41
mom. 1 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm
den 20 november 1863 ......... 4.

§ 13.

§ 14.
§ 15.

§ 16.
§ 17.

§ 18.
§ 19.

§ 20.
§ 21

§ 22.

§ 23.

§ 24.

§ 25.

Ang. anslag till ett centralt ämbetsverk
för sociala ärenden, socialstyrelsen ... 4.

Ang. förslag till lag om arbetarskydd . . 5.

Rörande ändrad lydelse af dels 13 § i lagen
angående medling i arbetstvister den
31 december 1906 dels ock 2 § i lagen
angående förbud mot kvinnors användande
till arbete nattetid i vissa industriella

företag den 20 november 1909 ..... 5.

Ang. anslag till anordnande af yrkesinspektionen
.............5.

Ang. anslag till anordnande af inspektion
öfver elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöfverföring.......5.

Ang. anvisande af anslag till understödjande
af sjukkassor..........6.

Ang. lag, innefattande ändring i vissa
delar af lagen den 5 juni 1909, om förbud
mot handels idkande å söckendag utöfver

viss tid................6.

Ang. statsregleringen.........6.

Ang. dispositionen af besparingarna å huf vudtitlarna.

.............8.

Ang. anslag till fortsatt utveckling af
statens telegraf- och telefonväsende ... 8.

Ang. anvisande af medel till inköp af
mark för utvidgning af vissa järnvägsstationer
...............8.

Ang. anvisande af medel för fortsättande
af arbetet med utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Göteborg och

Alingsås...............8.

Ang. anslag till anskaffande af ny rörlig
materiel vid statens redan trafikerade järnvägar
.................8.

Riksdagsbeslutet 1912.

Sid.

§ 26. Ang. anslag till fortsättning af statsbanan

Järna—Norrköping..........8.

§ 27. Ang. anslag till fortsättning af statsbanan

Ulriksfors—Yolgsjön..........8.

§ 28. Ang. anvisande af medel till fortsättande

af statsbanan Älfsby—Piteå......8.

§ 29. Ang. anslag till fortsättning af statsbanan

Veittijärvi—Karungi—Matarengi .... 9.

§ 30. Ang. anläggning af en statsbana mellan

Sveg och Brandö...........9.

§ 31. Ang. fortsatt arbete med utläggning af ytterligare
ett järnvägsspär mellan Rönninge
och Järna...............9.

§ 32. Ang. tilläggsanslag för redan utförda anläggningar
vid Trälleborgs ångfärjestation 9.

§ 33. Ang. anvisande af medel för införande af
elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen
................9.

§ 34. Ang. anvisande af medel för anläggning
af en ny farled mellan Yänersborg och

Göteborg...............9.

§ 35. Ang. anvisande af medel för anläggning
af ledningar för distribuering af elektrisk
energi från statens kraftverk vid Trollhättan
................10.

§ 36. Ang. anslag till förekommande af driftstörningar
på grund af isbildning i Göta
älf..................10.

§ 37. Ang. anvisande af medel för inköp af inventarier
för Trollhätte kraftverk ... 10.

§ 38. Ang. anvisande af medel till uppförande
af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen.
................10.

§ 39. Ang. anvisande af medel för anläggning

af ett statens kraftverk vid Älfkarleby . 10.

§ 40. Ang. anvisande af medel till anläggning
af ledningar för distribuering af elektrisk
energi från statens kraftverk vid Älf -

karleby ................10.

§ 41. Ang. inköp för statens räkning af Södertälje
kanal- och slussverksaktiebolags egendom
.................10.

§ 42. Ang. kapitalökning för odlingslånefonden

för år 1913..............11.

§ 43. Ang. ökning af egnahemslånefondens kapital
.................11.

§ 44. Ang, kapitalökning för fonden för fiskerinäringens
befrämjande.........11.

Sid.

§ 45. Ang. ökning af norrländska nyodlings fondens

kapital............11.

§ 46. Ang. kapitalökning för jordförmedlings fonden.

...............11.

§ 47. Ang. ökning af fonden för befrämjande af
handtverk och därmed jämförlig mindre
industri...............11.

§ 48. Ang. afsättning till fonden för att underlätta
åstadkommande af bibanor inom vissa
delar af riket.............11.

§ 49. Ang. afsättning för järn vägslånefonden . 11.

§ 50. Ang. afsättning för lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby.......12.

§ 51. Ang. utbetalning af anslag till riksdagsort!
revisionskostnader.........12.

§ 52. Ang. kreditivsummorna........12.

§ 53. I afseende å statsregleringen och rörande

med statsverket gemenskap ägande ämnen 12.

§ 54. Ang. förordning om ändrad lydelse af § 3
mom. 6 i förordningen den 6 augusti 1894
angående mantalsskrifning.......21.

§ 55. Rörande införande af stadgande om efterbeskattning
i förordningen angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst . 21.

§ 56. Ang. ändrad lydelse af 54 § 1 mom. i för -

ordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering
.................21.

§ 57. Ang. ändrad lydelse af 8 och 52 §§ i
förordningen den 18 september 1908 angående
stämpelafgiften.........21.

§ 58. Ang. förslag till förordning om vissa ändringar
i 8, 39 och 52 §§ af förordningen
den 18 september 1908 angående stämpelafgiften
...............21.

§ 59. Ang. förordning om ändrad lydelse af 1,

3 och 7 §§ af förordningen den 18 september
1908 angående stämpelafgiften . 22.
§ 60. Ang. ifrågasatt upphäfvande af stämpel -

skatten å inrikes växlar........22.

§ 61. Ang. åtgärder i syfte att bestämmelserna
om stämpelbeläggning af aktiebref icke
må kunna undgås...........22.

§ 62. Rörande ändrad lydelse af 10 § i förordningen
den 6 november 1908 angående en
särskild stämpelskatt vid köp och byte
af växlar...............22.

Riksdagsbeslutet 1912.

Sid.

§ 63. Ang. ändrad lydelse afl vissa delar af gäl -

lande förordning med tulltaxa för inkommande
varor.............22.

§ 64. Ang. ändrad lydelse af § 13 mom. 1 i förordningen
den 9 juni 1911 med tulltaxa
för inkommande varor.........23.

§ 65. Ang. tillägg till 2 § i tulltaxeunderrättel serna.

................23.

§ 66. Rörande förslag till förordning angående
tullrestitution i vissa fall vid återutförsel
af utländsk vara.........23.

§ 67. Ang. förordning om frilager och om ändrad
lydelse af vissa paragrafer i förordningen
om frihamn..........23.

§ 68. Ang. införande i gällande tulltaxa af vissa
bestämmelser rörande förtullning från

frihamn eller frilager.........24.

§ 69. Ang. förordning om provianteringsfri lager.

............ 24.

§ 70. Ang. ändringar i tullbehandlingen af

vissa varor..............24.

§ 71. Ang. förändring af tullsatserna å fläsk . 25.

§ 72. Ang. sänkning af tullsatsen å hafregryn 25.

§ 73. Ang. upphäfvande af införseltullen å klor kalk.

................25.

§ 74. Ang. upphäfvande af tullen å med rent

eller tennhaltigt bly öfverdragna plå tar

af järn af mindre tjocklek än 0,25
millimeter..............25.

§ 75. Rörande ändrad lydelse af 12 § 4 mom.
i förordningen den 11 oktober 1907, angående
tillverkning af brännvin .... 25.

§ 76. Ang. ändrad lydelse af 5 § i förordningen
den 11 oktober 1907, angående beskattning
af socker m. m........25.

§ 77. Ang. ifrågasatt förlängning af den å internationell
konferens i Bryssel den 5 mars
1902 antagna konvention, angående beskattning
af socker..........26.

§ 78. Ang. förordning med särskilda bestämmelser
rörande beskattning af socker, som
under december månad år 1912 efter anmälan
af svenska sockerfabriksaktiebolaget
utlämnas till fritt bruk......26.

§ 79. Ang. ändrad lydelse i § 2 i förordningen
den 15 maj 1908 angående restitution af
erlagd sockerskatt eller befrielse från

Sid.

sådan skatt för socker, som användts till
tillverkning af exportvaror m. m. ... 26.

§ 80. Rörande förordning angående särskild skatt
å majs, utländsk potatis samt maniokarot
och andra väsentligen lika stärkelserika,
tullfria ämnen, använda vid tillverkning
af stärkelse..............26.

§ 81. Rörande utredning och förslag angående
utlämnande af lån åt kommuner från
konungariket Sveriges stadsbypotekskassa
m. m. samt anslag till utredningens verkställande
...............27.

§ 82. Ang. dels ökning af fondens för befrämjande
af handtverk och därmed jämförlig
mindre industri dels ock anvisande af anslag
för täckande af förvaltningskostnader

för nämnda lånefond år 1913......27.

§ 83. Ang. öfverförande af visst belopp till den
i 19 § af lagen angående rätt till pension
för tjänstemän vid statens järnvägar den
4 juli 1910 omförmälda fond......27.

§ 84. Ang. afskrifning af viss del af domkapitlets
i Skara skuld till riksgäldskontoret 28.
§ 85. Angående reglemente för riksgäldskontoret 28.
§ 86. I anledning af väckt motion om utred -

ning i fråga om utvidgning af Riksdagens
bibliotek till ett centralt förvaltningsbibliotek
m. m...............28.

§ 87. Ang. bankovinsten...........28.

§ 88. Ang. nytt reglemente för riksbankens styrelse
och förvaltning..........28.

§ 89. Ang. vissa ändringar i lagen om bankrörelse
................28.

§ 90. Ang. ändrad lydelse af §§ 2, 4, 5, 6, 9,

10 och 12 i förordningen den 22 juni 1883
angående en postsparbank för riket ... 29.

§ 91. Ang. ändrad lydelse af 5 och 6 §§ i lagen
den 11 oktober 1907 angående civila
tjänstinnebafvares rätt till pension ... 29.

§ 92. Ang. vissa ändringar i staten för folk skollärarnes

pensionsinrättning . : . . . 29.

§ 93. Ang. pensionsreglering för rektorerna vid

de allmänna läroverken........29.

§ 94. Ang. förslag till pensionering af distriktsveterinärer
..............29.

§ 95. Ang. pension åt bankinspektören R. H.

Benckert...............30.

Riksdagsbeslutet 1912.

Sid.

§ 96. Ang. beredande af vigst årligt understöd
åt förre arbetsledare vid telegrafverket

H. A. Olsson.............SO.

§ 97. Ang. försöksmobilisering m. in.....30.

§ 98. Ang. lag, innefattande förbud i visst fall

mot värnpliktigs skiljande från tjänst
eller arbete..............31,

§ 99. Ang. ändring i 2 kap. 3 § i kyrkolagen 31.

§ 100. Ang. afsöndring af lägenheter från prästerskapets
löneställen under löpande arrendetid
...............31.

§ 101. Ang. löneregleringar för prästerskapet i

föreslagna nya församlingar i Stockholm 31.

§ 102. Ang. utarbetande och framläggande af

förslag till en svensk utvandringslag . . 32.

§ 103. Ang. lag om ändrad lydelse af § 34 värnpliktslagen
..............32.

§ 104. Ang. ändring i vissa delar af värnpliktslagen
den 14 juni 1901 ........ 32.

§ 105. Ang. lag om ändrad lydelse af vissa
paragrafer i värnpliktslagen samt förordningen
om understöd i vissa fall åt värnpliktigs
hustru och barn (familjeunder stöd).

...............

§ 106. Ang. upphörande af den i värnpliktslagen
föreskrifna mönstring med de värnplik -

tige] .................32.

§ 107. Ang. ändring i grunderna för inskrif ningsnämndernas

organisation.....32.

§ 108. Ang. ändring af bestämmelserna om danaarf
.................33.

§ 109. Ang. förslag till lag innefattande ändring
i förordningen den 22 april 1881
om tjuguårig häfd och lag om ändrad

lydelse af 10 § i förordningen den 16
juni 1875 angående lagfart å fång till

fast egendom.............33,

§ 110. Ang. förslag till lag om aflösning af vissa

frälseräntor in. m...........33.

§ 111. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
af 1 och 3 §§ i lagen angående förbud i
vissa fall för bolag och förening att förvärfva
fast egendom den 4 maj 1906,
lag om utsträckt tillämpning af lagen
angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland
och Dalarna den 25 juni 1909 samt
lag af utsträckt tillämpning af lagen

Bihang till Riksdagens protokoll 1912.

(Riksdagsbeslutet.)

Sid.

om arrende af viss jord å landet inom
Norrland och Dalarna den 25 juni 1909 34.

§ 112. Ang. lag om inskränkning i inmutnings rätten.

...............34.

§ 113. Ang. lagstiftning i visst syfte rörande

bysamfälligheter...........34.

§ 114. Ang. ändring i 1 § af kungl. förordningen
den 4 mars 1862 om tioårig preskription
samt om årsstämning .... 34.

§ 115. Angående lag om ändring i vissa delar

af utsökningslagen in. m........34.

§ 116. Ang. lag om vissa internationella rättsförhållanden
rörande äktenskaps rättsverkningar
samt lag om ändrad lydelse
af 70 § utsökningslagen.......36.

§ 117. Ang. lag om ändrad lydelse af 14 kap.

33, 34 och 46 §§ strafflagen......36.

§ 118. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse

af 15 kap. 22 och 24 §§ strafflagen . . 36.

§ 119. Rörande ändringar i lagen angående villkorlig
straffdom...........36.

§ 120. Ang. lag om ändrad lydelse af 11 kap.

9, 24 och 38 §§ rättegångsbalken ... 37.

§ 121. Ang. ändring af 12 kap. 3 § rättegångsbalken
...............37

§ 122. Ang. ändrad lydelse af 16 kap. 10 §

rättegångsbalken...........37.

§ 123. Ang. ändring i 24 kap. 7 § rättegångsbalken
................37.

§ 124. Ang. förslag till lag om understödsföreningar,
lag om ändrad lydelse af 162
och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse
samt lag om ändring i vissa delar af
lagen om sjukkassor den 4 juli 1910. . 37.

§ 125. Ang. lag om ändrad lydelse af 80 § i
lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska
föreningar samt lag om ändrad lydelse
af 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående
handelsregister, firma och prokura ... 38.

§ 126. Ang. ändring i lagen den 31 augusti
1907 angående stadsplan och tomtindelning
................38.

§ 127. Ang. ägande- och dispositionsrätten till
såväl allmän väg som förutvarande sådan
väg....................

§ 128. Ang. rätt för skogsägare till väg öfver
annans mark för skogsprodukters framforslande.
..............38,

15 sand. 1 käft. 8

58 Riksdagsbeslutet 1912. •

Sid.

§ 129. Ang. expropriation i vissa fall af torp
och andra lägenheter å rekognitionsskogshemman
m. in..........39.

§ 130. Ang. lag om ändring i vissa delar af
sjölagen samt lag om ändrad lydelse
af 1 § i lagen den 12 juni 1891, innefattande
vissa bestämmelser om sjöfynd 39.

§ 131. Ang. nya bestämmelser i afseende å mått

och vikt...............39

§ 132. Ang. förslag till lag om skogsaccis och

om virkestaxering..........39.

§ 133. Ang. lag om rätt till jakt......39.

§ 134. Ang. grunder för tillgodogörande af kronans
jakträtt............40.

§ 135. Ang. afstående eller upplåtelse i vissa

fall af mark från kronoegendomar ... 40.

§ 136. Ang. utredning af förslag i fråga om
upplåtande till försäljning af vissa kronoegendomar
....... 40.

§ 137. Ang. upplåtelse af rätt till bearbetande
af icke inmutningsbara mineralfyndigheter
å kronojord..........41.

§ 138. Ang. upplåtelse af kronan tillhöriga jordägarandelar
i grufvor.........41.

§ 139. Ang. förordning om skogsvårdsafgift . . 41.

§ 140. Rörande lag angående flottning af skogsalster
i gränsfloderna Torneå och Muonio
samt lag angående ändrad lydelse af 14 §

Sid.

i förordningen om allmän flottled den 30
december 1880 ............ 42.

§ 141. Ang. åtgärder till förekommande af viss

skadegörelse å ungskog........42.

§ 142. Ang. utredning rörande den norrländska

fiskarbefolkningens bostadsförhållanden . 42.

§ 143. Ang. åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor.......42.

§ 144. Ang. verkställd omröstning öfver högsta
domstolens och regeringsrättens ledamöter
.................43.

§ 145. Ang. val af Riksdagens justitieombuds -

man och hans efterträdare......43.

§ 146. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken
...............44.

§ 147. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riks gäldskontoret.

...........44.

§ 148. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret
i fråga om deras åtgärder för uppförande
å Helgeandsholmen af riksdags -

oeh riksbankshus...........44.

§ 149. Ang. val af två fullmäktige i riksbanken
och tre fullmäktige i riksgäldskontoret
samt suppleanter för Riksdagens samtliga
fullmäktige i nämnda verk .... 44.

§ 150. Ang. val af tryckfrihetskommitterade . 44.

Slutmeningen.................45

Stockholm 1912.

Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
121816