Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1911:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
16 januari och slutade den 1 juni 1911.

Vi efterskrifna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 16 sistlidne
januari, under Hans Maj:t Konung Gustaf V:s fjärde regeringsår, oss
här i Stockholm infunnit.

Efter att öfver vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafva vi
den 17 i nämnda månad å rikssalen sammanträdt och fått emottaga berättelse
om hvad sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig tilldragit
äfvensom Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behof;
och hafva vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de ämnen, i hvilka
Kungl. Maj:t till oss aflåtit propositioner eller skrivelser, dels ock rörande
frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti följande beslut.

§ 1.

Yi hafva i anledning af inom Riksdagen väckta motioner såsom hvilande till
vidare grundlagsenlig behandling antagit följande förslag till ändrad lydelse af §
45 riksdagsordningen.

1. Alla utskott skola inom två dagar från den, då de blifvit utsedda, sammanträda.

2. Utskotten välja, hvart inom sig, ordförande och vice ordförande. Intill
dess sådant val försiggått, föres ordet af den ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,
och, där två eller flere i lika många riksdagar deltagit, den af dem som är
till lefnadsåren äldst. Utskotten äga, hvart för sig, utse sekreterare; de ständiga
utskotten därjämte, efter samråd med sekreteraren, den öfriga betjäning, som nödig
finnes.

Bihang till Rilcsd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1

(Riksdagsbeslutet.)

2 Riksdagsbeslutet 1911.

3. Utskotten kora, så fort sig göra låter, afgifva de yttranden, som på dem
ankomma.

§ 2.

Med bifall till en af Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition kafva vi
antagit att hvila till vidare grundlagsenlig behandling följande förslag till ändrad
lydelse af § 3 mom. 13 tryckfrihetsförordningen.

§ 3.

13:o. Framställning, som sårar tukt och sedlighet; utbjudande till salu af föremål,
som är afsedt för otuktigt bruk eller till att förebygga följder af könsumgänge;
samt, under sådana förhållanden att allmän fara för andras förförelse däraf kommer,
försök att förleda till användande af föremål, som nu sagts, och meddelande af anvisning
om sättet för deras användande; brottet skall straffas enligt allmän lag,
och skriften konfiskeras.

§ 3.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
ett propositionen bilagdt förslag till ändrad lydelse af § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen.

Då berörda förslag till viss ändrad lydelse af nämnda förordning sammanhänger
med de genom proposition detta år framlagda lagförslag, afseende att ordna aftalsförhållandet
mellan arbetsgifvare och arbetare och bland dem förslag till lag om
särskild domstol i vissa arbetstvister, men ifrågavarande lagförslag genom kamrarnas
skiljaktiga beslut förfallit, har Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande proposition
icke föranledt till någon Riksdagens åtgärd; hvilket vi i skrifvelse den 20 maj tillkänn
agifvit för Kungl. Maj:t.

§ 4-

Med anledning af särskilda inom Riksdagen väckta motioner hafva vi uti skrifvelse
den 20 maj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t på grundvalen af de erfarenheter,
som af hittills förrättade val vunnits eller möjligen kunna af innevarande
års val vinnas, låta utreda, på hvad sätt de brister, som visat sig vidlåda den nu
tillämpade proportionella valmetoden, må kunna afhjälpas, och till Riksdagen inkomma
med det förslag, hvartill denna utredning kan gifva anledning.

§ 5.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga en
lag om ändrad lydelse af 18 § 12, 22 och 37 punkterna i lagen om val till Riksdagen.

Riksdagsbeslutet 1911.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 4 april
tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

§ 6.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 10 mars hafva vi med anledning af en inom
Riksdagen väckt motion anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af § 77 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 och § 78 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862, att den däri stadgade tid för sökande af ändring
i Konungens befallningshafvandes utslag förkortas.

§ 7.

I skrifvelse den 20 maj hafva vi, med anledning af åtskilliga inom Riksdagen
väckta motioner, anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida icke i
fråga om landstingsmannavalen med hänsyn till utsättande af valdag och valtider
samt öfriga anordningar för valförrättningen de föreskrifter, som i dessa afseenden
nu äro stadgade för val af ledamöter i Andra kammaren, må kunna i tillämpliga
delar gälla, och för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill utredningen kan gifva
anledning.

§ 8.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi uti skrifvelse den
20 maj anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida och under hvilka
villkor det må medgifvas kommuner å landet att åt ordförande i kommunalnämnden
anslå särskild godtgörelse för med uppdraget förenadt besvär samt för kostnader
jämväl i andra fall än de i § 51 af förordningen om kommunalstyrelse på landet
omförmälda, samt till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill utredningen
kan föranleda.

§ 9.

På grund af inom Riksdagen väckta motioner hafva vi i skrifvelse den 20 maj
anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t efter verkställd utredning framlägga förslag till
införande af proportionellt valsätt vid val af sådana hos stadsfullmäktige och landsting
förekommande utskott och nämnder, hvilkas egentliga uppgift är att förbereda
de hos nämnda korporationer förekommande ärenden.

§ io.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
ett i propositionen omförmäldt förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 6 och
17 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 28
april anmält för Kungl. Maj:t.

Riksdagsbeslutet 1911.

§ 11-

Med anledning af åtskilliga inom Riksdagen väckta motioner hafva vi uti skrifvelse
den 20 maj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, på
hvad sätt de stadganden, som nu gälla i fråga om val af ledamöter till Riksdagens
Andra kammare till tryggande af valhemligheten och för kontroll öfver röstsedlarnas
afsändande, skulle kunna i tillämpliga delar äfven föreskrifvas för val af
landstingsmän och stadsfullmäktige samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill
denna utredning kan gifva anledning.

§ 12.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 28 april hafva vi med föranledande af en
inom Riksdagen väckt motion anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning
angående lämpligheten af att, utöfver hvad nu kan anses medgifvet, stadga
rätt för kommun att för vissa ändamål upplägga fonder samt, om utredningen därtill
gifver anledning, för Riksdagen framlägga de förslag till ändring af bestämmelserna
uti gällande kommunalförordningar, som må påkallas.

§ 13-

Vi hafva med anledning af en utaf Riksdagens justitieombudsman gjord framställning
för vår del beslutit den ändrade lydelse af dels § 42 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 dels ock § 44 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november
1863, som vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 10 mars utvisar.

§ 14.

I skrifvelse den 4 april hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit Kungl.
Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagdt förslag till lag angående ändrad lydelse af § 8 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

§ 15.

På grund af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi för vår del antagit den
ändrade lydelse af § 5 i lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer den 25 juni
1909, som vår skrifvelse till Kungl. Haj:t den 28 februari utvisar.

§ 16.

På grund af §§ 62 och 64 regeringsformen hafva vi pröfvat statsverkets behof
och därvid för nästkommande år och intilldess ny statsreglering vidtager bestämt
statsverkets utgifter sålunda:

Riksdagsbeslutet 1911

Verkliga utgifter.

		Ordinarie.	Extra.	Summa.
Första hufvudtiteln......		1,493,000	_	100,000	_	1,593,000	_
Andra > ......		5,156,904	—	640,396	—	5,797,300	—
Tredje > ......		1,483,604	—	271.896	—	1,755,500	—
Fjärde > ......		50,047,568	—	6,669,332	—	56,716,900	—
Femte > ......		19,990,382	—	6,863,518	—	26,853,900	—
Sjätte > ......		11,550,704	—	6,528,096	—	18,078,800	—
Sjunde > ......		14,048,409	—	2,587,791	—	16,636,200	—
Åttonde > ......		25,046,937	—	2,771,163	—	27,818,100	—
Nionde » ......		4,581,011	—	3,951,889	—	8,532,900	—
Tionde » ......		5,115,002	—	2,968,798	—	8,083,800	—
	Säger	138,513,521	—	33,352,879	—	171,866,400	—
Riksdags- och revisionskostnader m. m.	—	—	—	—	1,417,000	—
Räntor å statsskulden m. m.. .		—	—	—	—	22,106,900	—	195,390,300	—
	Utgifter för kapitalökning.
		Ått täcka	s	a f
		Lånemedel.	Andra stats inkomster.		Summa.
Statens affärsverksamhet . . .		33,634,900	_	7,150,500		40,785,400	_
Statens utläningsfonder ....		10,155,000	—	2,500,000	—	12,655,000	—
Arhetarförsäkringsfonden . . .		—	—	2,525,000	—	2,525,000	—
För afbetalning af statsskulden	. . .	—	—	5,841,000	—	5.841.000	—
	Säger	43,789,900	—	18,01G,500	-	61,806.400	—	61,806,400	_
					\| Summa kronor	257,196,700

Riksdagsbeslutet 1911.

Till bestridande af nämnda utgifter hafva vi beräknat följande

inkomster:

Egentliga statsinkomster:

Skatter:

Mantalspenningar............

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse

Tullar och acciser...........

Upphörd i statens verksamhet.....

Inkomster af statens produktiva fonder:

Statens affärsverksamhet ........

Statens aktier..............

Statens ntlåningsfonder.........

Arbetarförsäkringsfonden.........

Andel i riksbankens vinst för år 1910. . .
I anspråk tagna kapitaltillgångar ....
Lånemedel................

825,000: —

49,550,000: —

109,000,000: — 159,375,000: —
....... 5,245,000: —

33,021,200: —
1,500,000: -3,886,600: —
1,300,000: —

Summa kronor

164,620,000	—
39,707,800
6,399,000	—
2,680,000	—
43,789,900	—
257,196,700	—

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade
föreskrifter att fortfarande lända till efterrättelse.

§ 17.

Yi hafva beslutit, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets
Ständers skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen
af besparingar å hufvudtitlarna fortfarande skola blifva gällande, dock att behållningar,
som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan dessa första
gången tillsättas, skola till ett följande års statsreglering reserveras.

§ 18.

Till kapitalökning för odlingslånefonden hafva vi för år 1912 beviljat och till
utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 524,000 kronor.

'' § 19.

Vi hafva till ökning af egnahemslånefondens kapital för år 1912 beviljat och
till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 5,000,000 kronor.

Riksdagsbeslutet 1911.

§ 20.

Till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande kafva vi för år
1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af
116,000 kronor.

§ 21.

Till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital hafva vi för år 1912 beviljat
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 210,000
kronor.

§ 22.

Till kapitalökning för jordförmedlingsfonden hafva vi för år 1912 beviljat och
till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 800,000 kronor.

§ 23.

Till ökning af fondens för befrämjande af handtverk och därmed jämförlig
mindre industri kapital hafva vi för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag af 75,000 kronor.

§ 24.

Yi hafva beslutit, att en lånefond, benämnd lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby, skall bildas, samt för afsättning till denna fond för år 1912 beviljat
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 930,000
kronor.

§ 25.

-För afsättning till järnvägslånefonden hafva vi i riksstaten för år 1912 upptagit
ett belopp af 1,500,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret.

§ 26.

Vi hafva dels beslutit att, för att underlätta åstadkommande af bibanor inom
västra delarna af Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar af Bohuslän
och Dalsland, skall bildas en lånefond af 5,000,000 kronor att afmattas under
fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som
ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år
af samma femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om hvilka här är fråga;

dels för afsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag för år 1912 af 1,000,000 kronor;

dels ock föreskrifvit de villkor och bestämmelser för åtnjutande af lån från
ifrågavarande fond, som innehållas i det för riksgäldskontoret utfärdade reglemente.

Riksdagsbeslutet 1911.

§ 27.

För fortsatt utveckling af statens telefonväsende hafva vi för år 1912 beviljat
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag å 4,000,000 kronor §

28.

Yi hafva för år 1912 till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan
trafikerade järnvägar beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag af 3,250,000 kronor.

§ 29.

Till fortsättande å sträckan mellan Järna och en punkt omkring 1 kilometer
söder om Saltskog af arbetet med utläggande af ytterligare ett järnvägsspår mellan
Rönninge och Järna m. m. hafva vi för år 1912 beviljat och till utbetalning från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 250,000 kronor.

§ 30.

Till fullbordande af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare till
Kallholmsfjärden hafva vi för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag af 1,028,000 kronor.

§ 31.

Till fullbordande af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors)
jämte bispår hafva vi för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag af 1,400,000 kronor.

§ 32.

Till fortsättning af statsbanan Järna—Norrköping hafva vi för år 1912 beviljat
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 4,000,000
kronor.

§ 33.

Vi hafva dels beslutit anläggning af en statsbana från Ströms vattudal (Ulriksfors)
till Ångermanälfven (Volgsjön) för en beräknad kostnad af 9,050,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter, järnvägen bör
genomgå, dels ock för banans påbörjande beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret
anvisat ett anslag för år 1912 af 900,000 kronor.

§ 34.

Yi hafva beslutit anläggning af statsbana från Veittijärvi till Karungi samt
från Karungi till Matarengi för en beräknad kostnad af 2,837,000 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter, järnvägarna böra genomgå, och

Riksdagsbeslutet 1911.

för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat, dels till
påbörjande af samma anläggningar ett anslag af 900,000 kronor, dels ock för anordnande
af militärstation vid Keräsjoki håll- och mötesplats å järnvägen Lappträsk—Yeittijärvi
ett anslag af 32,500 kronor.

§ 35.

För utförande af nödiga kompletteringsarbeten å järnvägslinjen Kiruna—Svartön
hafva vi för år 1912 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag af 1,070,000 kronor.

§ 36.

För utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås
och utförande af därmed sammanhängande arbeten hafva vi beviljat ett anslag af
5,100,000 kronor samt däraf till utgående från riksgäldskontoret för år 1912 anvisat
ett belopp af 650,000 kronor.

§ 37.

Såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid Trälleborgs ångfärjestation
hafva vi för år 1912 anvisat ett belopp af 204,400 kronor att utgå från
riksgäldskontoret.

§ 38.

För inköp af mark, som erfordras i och för ordnande af Stockholms bangårdsförhållanden
samt för utvidgning af andra järnvägsstationer, hafva vi för år 1912
beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 2,000,000
kronor.

§ 39.

Af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och
Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor hafva vi för år 1912 till utbetalning
från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 5,000,000 kronor.

§ 40.

Vi hafva för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t
meddelar, användas för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk
energi från statens kraftverk vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 41.

Af det af Riksdagen för uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen
i Stora Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg mellan
Gellivare och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i och för införande af
elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen beviljade anslaget å 21,500,000 kroBihang
till Riksd. prat. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1911.

nor hafva vi för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 4,000,000 kronor.

§ 42.

För anläggande af ett statens kraftverk vid Älfkarleby hafva vi beviljat ett
anslag af 9,210,000 kronor samt däraf för år 1912 till utbetalning från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 3,450,000 kronor.

§ 43.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1911
och 1912 utbekomma de i bvartdera årets riksstat till utgående från riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar,
äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag af till
riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar, börande i den likvid, som
skall för det sistförfluten året i riksgäldskontoret med statsverket upprättas, statskontoret
påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda
förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa,
hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från riksgäldskontoret utgått.

§ 44.

Med anledning af stadgandet i 63 § regeringsformen hafva vi för oförutsedda
händelser anslagit och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisat tvenne särskilda
summor, den ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra
högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit
inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, den andra att vid infallande krig
af Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat,
och bestämt den förra af dessa summor till sju millioner fem hundra tusen
kronor, samt den senare eller det så kallade stora kreditivet, likaledes till sju
millioner fem hundra tusen kronor.

§ 45.

I afseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap ägande
ämnen åberopa vi för öfrigt våra därom under riksdagens lopp till Kungl. Maj:t
aflåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagbeslut intagna, nämligen:

l:o) af den 28 februari i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder
för förhindrande af bebyggande af två intill Sfi Lars ruin i Visby belägna
tomter;

2:o) af den 7 mars i anledning af Kungl. Majfis proposition angående upp
låtande af vissa områden från förra länsmansbostället Ågård nr 1 i Hallands län;

3:o) af den 28 mars i anledning af Kungl. Majfis proposition angående försäljning
af lägenheten Blåsenborg i Orsa socken af Kopparbergs län;

Riksdagsbeslutet 1911.

4:o) af samma dag i anledning af Kungl Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra mönsterskrifvarhostället Skedevid nr 2 Mellangård
i Östergötlands län;

5:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra skvadronchefsbostället Köpinge nr 22 och 25 med
underlydande i Kristianstads län;

6:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra sergeantsbostället Vä nr 10 och 38 i Kristianstads
län;

7:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af två lägenheter från förra öfverstehostället Månstorps Kungsgård i Malmöhus
län:

8:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra mönsterskrifvarhostället Skottsilla nr 2 i Stockholms
län;

9:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra fänriks bostället Gölstorp nr 1 i Östergötlands län;

10:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af ett till förra förarbostället Gillstad nr 4 Borregård i Skaraborgs län
hörande område;

ll:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af två lägenheter från förra jägmästarbostället Kumla nr 2, jämte Kumla
nr 3, en jagbacke i Södermanlands län;

12:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af vissa till förra ryttmästarbostället Tegalund i Skaraborgs län hörande
områden;

13:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af det till förra hofsmedsbostället Kottorp nr 1 hörande torpet Lilla Glashyttan
nr 2 i Södermanlands län;

14:o) af den 26 april i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande
af ett fordonsförråd vid Norrbottens regementes kasernetablissemang i
Boden;

15:o) af samma dag i anledning af väckt motion angående utredning i fråga
om försäljning af vissa delar af det s. k. Järfvafältet invid Stockholm m. m.;

16:o) af samma dag i anledning af Kungl Maj:ts proposition i fråga om försäljning
af Skånska dragonregementets gamla kasernetablissemang med tillhörande
tomt i Ystad;

17:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsunderlag
för innehafvaren af de med hvarandra förenade befattningarna såsom
öfverläkare vid Stockholms hospital och professor i psykiatri vid Karolinska
medikokirurgiska institutet;

Riksdagsbeslutet 1911.

18:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ålderstillägg
åt vaktmästaren vid arkivdepån i Visby C. J. Hallgren.

19:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag
till bestridande af kostnader för anordnande af föreläsningskurser för allmänheten
vid Göteborgs högskola;

20:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för utgifvande af en svensk bokkatalog för åren 1906—1910;

21:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter förre kyrkvaktaren Nils Petter Ahlgren
i Linköping;

22:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående aflöningsfyllnad
åt vikarien för tjänstledige kassören och bokhållaren i fångvårdsstyrelsen
Walter Engblom;

23:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse
för lokomotivföraren G. B. Carlsson Franke att gälda visst honom till utgifvande
ådömdt skadeståndsbelopp;

24:o) af den 29 april i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af förra korpralsbostället Kylla nr 1 med Klockargården i Västmanlands
län;

25:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra kvartermästarbostället Bonnorp nr 1 och kronolägenheten
Galgbacken i Östergötlands län;

26:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra kvartermästarbostället Mjerdevid nr 12 Berggården
i Östergötlands län;

27:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden från förra häradshöfdingbostället Hammenhög nr 31 i
Kristianstads län;

28:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra kungsladugården Biskopstorp nr 1 i Hallands län;

29:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en postverkets lägenhet vid Horns udde;

30:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra kaptensbostället jDräggesta nr 3 och 4 i Uppsala
län;

31:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra länsmansbostället Hönjarum nr 2 med Dufvemölla
kvarn i Kristianstads län;

32:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra fänrik sbostället Diseröd nr 1 i Göteborgs och
Bohus län;

Riksdagsbeslutet 1911.

33:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af ett till förra fältväbelbostället Björsbult nr 1 i Kalmar län börande
område;

34:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden från förra hospitalshemmanet Dufvedal nr 1 i Östergötlands
län:

35:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af två lägenheter från förra korpralsbostället Skärstad nr 3 i Östergötlands
län;

36:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra kornettsbostället Edemo nr 1 i Kristianstads län;

37:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af ett område från förra fanjunkarebostället Araskoga nr 2 i Malmöhus
län;

38:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående disposition
af förra kompanichefsbostället Torp nr 2 och 3 i Kalmar län;

39:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra kompanichefsbostället Kungsgården nr 1 i Kopparbergs
län;

40:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra majorsbostället Orreda nr 1 i Jönköpings län;

41:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra korpralsbostället Högby nr 4 i Östergötlands län;

42:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra majorsbostället Hult nr 1 i Jönköpings län;

43:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af ett område från förra fanjunkarbostället Gislöf nr 6 och 32 i Malmöhus
län;

44:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra fänriksbostället Berg nr 1 i Göteborgs och Bohus
län;

45:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af lägenheter från kronohemmanet Höinge nr 2 i Hallands län;

46:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra kompanichefsbostället Vånge nr 1 och 2 i Björnlunda
socken af Södermanlands län;

47:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående sättet
för försäljande af ett till förra kompanichefsbostället Backa nr 1 i Södermanlands
län hörande ägoområde;

48:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upp -

14 Riksdagsbeslutet 1911.

låtande af tre till förra löjtnantsbostället Legene nr 1 Vedergärd i Göteborgs och
Bohus län hörande lägenheter;

49:o) af samma dag i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående upplåtande
af visst område från kronoparken Grytan i Brunflo socken af Jämtlands
län till Norrlands artilleriregemente;

50:o) af den 10 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af rätt till bearbetande af icke inmutningsbara mineralfyndigheter å kronojord; 51:o)

af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af kronan tillhörande jordägareandelar i grufvor;

52:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afstående
eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar;

53:o) af den 20 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af egendomen nr 2 i kvarteret Päronträdet i Ulrika Eleonora församling i
Stockholm m. m.;

54:o) af samma dag angående anslag till inköp af mark för ordnande af Stockholms
bangårdsförhållanden samt för utvidgning af andra järnvägsstationer;

55:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för ordnande och bearbetande af vissa utaf friherre Erland Nordenskiöld hopbragta
etnografiska samlingar;

56:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande
af allmänna besparingar å riksstatens femte hufvudtitel till anläggande å
flottans varf i Karlskrona af ett förrådshus med cisterner för råolja m. m.;

57:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts i punkten 7 under sjätte hufvudtiteln
af statsverkspropositionen gjorda framställning angående omorganisation
och lönereglering för medicinalstyrelsen;

58:o) af den 24 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående inlösen i vissa fäll för statsverkets räkning af ränta å skattefrälsehemman
m. in.;

59:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående medgifvande af restitution af stämpelafgift för viss öfverlåtelse af egendom
till sällskapet till understödjande af Malmqvistska barnuppfostringsanstalten
i Stockholm;

60:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående beredande af löneförhöjning åt revisorerna i generaltullstyrelsens revisionsbyrå
Alban Keyser och Oscar Emil Torrén;

61:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till byggnads- och
reparationsarbeten vid Ulriksdals slott samt för anordnande af värmeledning i vissa
rum å Drottningholms slott;

62:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen

Riksdagsbeslutet 1911. 15

angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter skräddaren Hjalmar
Ernst (Olsson) Nordin från Tunamalm i Bälinge socken;

63:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter kaptenen i Jämtlands
fältjägareregementes reserv Olof Lundin;

64:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående visst förklarande i fråga om försäljning af fastigheten nr 19 i kvarteret
Blasieholmen i Stockholm;

65:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter Ulrika Dorotea Tillman
och Hedvig Sofia Talman;

66:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter lägenhetsägaren Karl
Andersson från Katrinelund å Sala stads område;

67:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande
af behållning å extra ordinarie anslagen till nybyggnader för kustartilleriets
förläggning m. m.;

68:o) af samma dag i anledning af Kungl. Haj:ts proposition angående anvisande
af särskildt rekryteringsbidrag för fyllande af 1912 års stater;

69:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående inlösen
af en underoffieerskåren vid Gottlands infanteriregemente tillhörig byggnad å Visborgs
slätt;

70:o) af samma dag i anledning af Kungl. Hajrts proposition angående understöd
åt officers- och underoffierskårer, hvilka åsamkas förlust i afseende å en del
dem tillhöriga byggnader å mötesplatser;

71:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angånde ändring
i staten för ordinarie tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa;

72:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel, innefattande anslagen till Kungl. hof- och slottsstaterna;

73:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel innefattande anslagen till utrikesdepartementet;

74:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
med förslag till förordning angående grunderna och sättet för markegångsprisens
bestämmande;

75:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående fältläkarkårens
omorganisation m. m.;

76:o) af samma dag i anledning af väckt motion om ändrade grunder i vissa
fall för sjöaflöning m. fl. förmåner, tillkommande personalen vid flottan under sjökommendering; 77:o)

af den 27 maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde
hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet;

16 Riksdagsbeslutet 1911.

78:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ny aflöningsstat
för marinläkarkåren;

79:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående fastställande
af postverkets stat för driftkostnader år 1912;

80:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bestämmande
af telegrafverkets anslag för driftkostnader år 1912;

81:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag
till Trollhättans kommun såsom ersättning för mistning af beskattningsföremåf
på grund af statens öfvertagande af Trollhätte kanalbolags egendom och verksamhet;
_

82:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen

angående viss ändring i öfvergångsbestämmelserna i kungl. kungörelsen den 18
juni 1910 angående aflöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning
samt kust- och gränsbevakning;

88:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående fördelning
af medel till främjande af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens

följder; _ .

84:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande
af ett egnahemssamhälle för statstjänstemän å kronoegendomen P/s mantal
Mörby nr 1 i Danderyds socken af Stockholms län;

85:o) af samma dag i anledning af Kungl. Haj:ts proposition angående de medel,
af hvilka pensioner, som jämlikt lagen den 11 oktober 1907 angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension komma att beviljas befattningshafvare i patent-
och registreringsverket samt vid tullverket äfvensom i försäkringsinspektionen,
skola utgå;

86:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående om och

tillbyggnad af Stockholms hospital m. in.;

87:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning
åt länsmannen A. Egerström för ett husrötebelopp, som han ej kunnat af
företrädaren utfå;

88:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande
af förlikningsaftal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Stockholms stad
angående strand- och vattenrätt i Dalälfven m. in.,

89:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majrts proposition angående förlängning
af västra vågbrytaren vid Hanö hamn i Mjällby socken af Blekinge län,

90:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad
lydelse af § 7 i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar den 15
november 1907;

91:o) af den 29 maj i anledning af Kungl. Majits proposition angående pension
åt stationsinspektoren Lars Fredrik Reinhold Schmidts änka,

Riksdagsbeslutet 1911.

92:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af vissa delar af förra löjtnantsbostället Brink nr 1 i Södermanlands län;

93:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa delar af förra sergeantsbostället Erska nr 3 Östergården och nr 4
Bergsgården i Älfsborgs län;

94:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra kvartermästarebostället Häggestad nr 2 Norrgård
i Östergötlands län;

95:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af två lägenheter från förra sergeantsbostället Malmberga nr 1 jämte Lilla
Eskedalen nr 2, ett torp, i Södermanlands län;

96:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angåenden upplåtande
af två områden från förra häradshöfdingbostället Välluf nr 1 i Malmöhus
län;

97:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af ett område från förra regementskvartermästarbostället Köpinge nr 23,
36 och 40 i Kristianstads län;

98:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
till landtbruksakademien af visst område å kungl. Djurgården;

99:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra predikantsbostället Tolånga nr 1 och 6 i Malmöhus
län;

100:o) af samma dag angående utfärdande af vissa bestämmelser i fråga om
försäljning af torp och lägenheter från kronodomäner;

101:o) af samma dag i anledning af Kungl Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden från förra öfverstebostället Tomarp nr 1 i Kristianstads län;

102:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående antagande
af ett utaf lokomotivföraren A. A. Wahlberg i Luleå erbjudet ackord;

103:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtande
å staden Ealkenberg af Falkenbergs tullbro;

104:o) af samma dag angående rätt för öfverassistenten vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet Pehr Bolin att räkna tjänsteår i och för
ålderstillägg från och med den 1 januari 1907;

105:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra majorsbostället Itoxtorp nr 1 i Östergötlands län;

106:o) af samma dag i anledning af Kung]. Maj:ts proposition angående upplåtande
af tre till förra fanjunkarebostället öfra Byr nr 1 i Göteborgs och Bohus
län hörande lägenheter;

107:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden från förra kompanichefsbostället Klefva nr 1 med Klefmyr
eller Hertzeröd nr 1 i Göteborgs och Bohus län:

Bihang till Rilcsd. prot. 1911. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1911.

108:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af tre lägenheter från förra fanjunkarebostället Fostorp nr 1 i Kristianstads
län;

109:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af den under Starby kungsladugård i Östergötlands län börande utjorden
Djurängen nr 1 eller Herrängen;

110:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ägoutbyte
mellan Kungl. Maj:t och Kronan samt Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag; lll:o)

af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden från förra öfverstelöjtnantsbostället Kungs Norrby i Östergötlands
län;

112:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående disposition
af förra majorsbostället Hammar nr 1 i Värmlands län, jämte en i ämnet
väckt motion;

113:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd
åt arbetarne vid mynttillverkningen P. A. Andersson, O. H:son Olofsson, R.
V. Sohlén och C. A. Staflund;

114:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
bufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;

115:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjunde bufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;

116:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde
bufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;

117:o) af den 30 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa områden från förra öfverstebostället Kastellegården nr 1 med underlydande
i Göteborgs och Bohus län;

118:o) af samma dag i anledning af väckt motion om rätt för ägare af kronolotshemman
att verkställa afsöndring från hemmanet;

119:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utbyte
af kronohemmanen Mjölnarbo och Snickarbo med tillydande lägenheter i Kopparbergs
län mot viss Klosters aktiebolag tillhörig mark m. m.

120:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af förra sergeantsbostället Stålsbyn nr 1 i Värmlands län;

121:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af förra kornettsbostället Oppeby nr 1 med Ellmoratorp i Södermanlands
län;

122:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af den kronan såsom ägare af förra öfverstebostället öresten i Älfsborgs
län tillkommande vattenrätt i Slottsån m. m.;

123:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående för -

Riksdagsbeslutet 1911.

säljning af ett område från förra mönsterskrifvarebostället Djurstorp nr 1 och 3
jämte Djurstorp nr 4, en utjord i Kalmar län;

124:o) af samma dag i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående öfverlämnande
till domänfonden af köpeskillingarna för vissa försålda kronoegendomar;

125:o) af samma dag i anledning af vissa framställningar angående anslag å
riksstatens nionde hufvudtitel;

126:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anläggning
af statsbana från Ströms vattudal till Angermanälfven;

127:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anläggning
af statsbana från Älfsby till Piteå samt en i ämnet väckt motion;

128:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anläggande
af ett statens kraftverk vid Alfkarleby;

129:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande
af farled mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk;

130:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anläggning
af statsbana från Yeittijärvi till Karungi samt från Karungi till Matarengi; 131:o)

af samma dag angående driftkostnaderna för statens produktiva fonder
i hvad angår jordbruksärendena;

132:0) af samma dag angående regleringen af utgifterna för kapitalökning i
hvad angår jordbruksärendena;

133:o) af den 30 maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte
hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;

134:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;

135:o) af den 29 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående pension
åt stationskarlen Carl August Malmqvist;

136:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående årligt
understöd åt förra poststationsföreståndaren Aurora Mathilda Magdalena Wallberg;

137:o) af samma dag angående åtgärder för anskaffande af ny tomt för riksbanksbyggnad
i Kristianstad m. m.;

13ö:o) af den 31 maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet;

139:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;

140:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen
och dels i särskild proposition gjorda framställningar om tillförande af medel
till fonden för rederinäringens understödjande;

141:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förslag
till aflöningsreglemente för tjänstemän vid statens vattenfallsverk;

142:o) af samma dag i anledning af Riksdagens år 1910 församlade reviso -

Riksdagsbeslutet 1911.

Ters berättelse angående verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1909;

143:o) af samma dag i anledning afdela Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till låneunderstöd för enskilda järnvägar, dels Kungl.
Maj:ts proposition angående bildande af en fond för att underlätta åstadkommande
åt bibanor inom vissa delar af riket samt en i ämnet väckt motion;

144:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående sådana utgifter för kapitalökning, som afse statens
affärsverksamhet;

145:o) af samma dag angående statsregleringen för år 1912 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;

146:o) af samma dag i anledning af Kungl Maj:t proposition angående täckande
af öfverbetalning å reservationsanslaget till flottans öfningar;

147:o) af samma dag med öfverlämnande af ny riksstat;

148:o) af samma dag angående upprättadt nytt reglemente för riksgäldskontoret.

§ 46.

I skrifvelse den 24 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, på sätt vår
nämnda skrifvelse utvisar, bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation
af tekniska högskolan m. m. äfvensom lönereglering för lektorer med flera befattningshafvare
vid Chalmers tekniska läroanstalt m. m.

§ 47.

Vi hafva i skrifvelse den 24 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit Kungl.
Maj:ts proposition angående ordnande af undervisningen i arkitektur vid konsthögskolan
m. m.

§ 48.

Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att till
den i 19 § åt lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar
den 4 juli 1910 omförmälda fond må, utöfver hvad som enligt 20 § i samma lag
med tillhörande öfvergångsbestämmelser kan komma att till bestridande af pensioneringskostnaden
utgå af trafikmedel, för år 1912 af sådana medel öfverföras ett
belopp af 500,000 kronor.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 24 maj
tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

§ 49.

Vi hafva med anledning af dels en utaf Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjord framställning, dels och en utaf Kungl. Maj:t aflåten proposition i skrifvelse
till Kungl. Maj:t den 24 maj anmält att vi, med bifall till förevarande framställ -

Riksdagsbeslutet 1911.

ningar, dels till ökning af fondens för befrämjande af handtverk och därmed jämförlig
mindre industri kapital för år 1912 anvisat ett anslag af 75,000 kronor, att utgå
af lånemedel, dels beslutit, att af inflytande räntor å de från fonden utlämnade
lån skall från och med samma år det belopp, som må återstå, sedan kostnaderna
för fondens förvaltning blifvit från räntorna bestridda, tillföras statsverket, dels
ock, såsom bidrag till täckande af de för Sveriges handtverksorganisation i egenskap
af förmedlare af utlåningen från lånefonden för befrämjande af handtverk och
därmed jämförlig mindre industri uppkommande förvaltningskostnader äfvensom af
andra utaf låneförmedlingsverksamketen härflytande direkta utgifter för handtverksorganisationen,
för år 1912 beviljat ett anslag af 2,000 kronor, att utgå direkt af
fondens afkastning.

§ 50.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 29 maj utvisar hafva vi, som
icke kunnat i oförändradt skick godkänna Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till utgiftsstat för postsparbanken m. m., i anledning af samma proposition

dels godkänt en vid vår skrifvelse fogad utgiftsstat för postsparbanken, att
tillämpas tillsvidare från och med den 1 januari 1912, och aflöningsreglenlente
för tjänstemän vid postsparbanken jämte till detta reglemente hörande öfvergångsbestämmelser
samt på grund häraf bestämt postsparbankens anslag, förslagsvis, till
320,995 kronor, att utgå af postsparbankens inkomster;

dels för vår del beslutit, att § 21 mom. 1 af kungl. förordningen den 22 juni
''1883 angående en postsparbank för riket, sådant detta moment lyder enligt kungl.
kungörelsen den 4 juli 1902, skall erhålla i skrifvelsen införd förändrad lydelse, att
tillämpas från och med den 1 januari 1912;

dels ock medgifvit, att postsparbanken må äga att vid behof af medel för bedrifvande
af sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta kredit till ett belopp
af högst 5,000,000 kronor mot godtgörelse, motsvarande den effektiva ränta jämte
lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina beräkningar har att själft utgifva
å sålunda försträckta medel, äfvensom på de villkor i öfrigt, som genom öfverenskommelse
mellan fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken
varda fastställda.

§ 51.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse den 25 april till fullmäktige i riksgäldskontoret
hafva vi, med anledning af framställning af enskild motionär, dels uppdragit
åt fullmäktige att, efter på deras föranstaltande verkställd utredning, om möjligt
för nästkommande års riksdag framlägga plan och kostnadsberäkningar för utgifvande
på svenska språket af en samling gällande grundlagar, vallagar och parlamentariska
arbetsordningar i främmande länder i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med motionärens härutinnan gjorda framställning, dels oclc bemyndigat fullmäktige
att af förslagsanslaget till riksdagskostnader bestrida de utgifter, som må med denna
förberedande utredning varda förenade.

Riksdagsbeslutet 1911.

§ 52.

Kungl. Maj:t har i aflåten proposition äskat Riksdagens godkännande af de
bestämmelser i en den 2 maj 1911 mellan Sverige och Tyska riket afslutad handelsoch
sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt slutprotokoll, hvilka sådant godkännande
kräfde.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 22 maj hafva vi anmält, att vi meddelat
det äskade godkännandet.

§ 53.

På grund af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi för vår del beslutit att
i 3 § af förordningen angående mantalskrifning den 6 augusti 1894 i stället för
nuvarande 6 och 7 moment införa 6, 7 och 8 moment af lydelse, vår skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 5 april utvisar.

§ 54.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, under
förutsättning ej mindre att Kungl. Maj:ts proposition angående en handels- och
sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket m. m. blefve af Riksdagen bifallen
än äfven att sagda traktat sedermera blefve ratificerad, antaga ett förstnämnda
proposition bilagdt förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, äfvensom
besluta, att nämnda förordning skulle tillämpas från och med den dag, då
omförmälda traktat trädde i kraft.

Med erinran därom, att vi redan ej mindre fattat beslut om storleken från
och med den 1 januari 1912 af tullsatserna för socker samt om beloppet från och
med samma dag af den under vissa villkor medgifna tullrestitution vid utförsel af
vissa slags rafiineradt socker, i följd hvaraf de i förevarande förordning inrymda
bestämmelser i ämnet skola tillämpas endast intill nämnda dag, än äfven bifallit
Kungl. Maj:ts proposition angående eu handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige
och Tyska riket, hafva vi i skrifvelse den 25 maj tillkännagifvit för Kungl. Maj:t,
att vi i anledning af förevarande proposition, under förutsättning att berörda
handels- och sjöfartstraktat blifver ratificerad, antagit — att tillämpas från och med
den dag, då omförmälda traktat träder i kraft — Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
med de förändringar dock,

att § 13 mom. 3 A) i förslaget till tulltaxeförordning skall erhålla viss i skrifvelsen
angifven lydelse,

att anmärkning 2 under rubriken nr 161 i förslaget till tulltaxa skall utgå
samt i följd häraf nummerbeteckningen å anmärkning 1 under samma rubrik bortfalla,

att rubrikerna nr 1212 och 1213 samt 1218 och 1219 i förslaget till tulltaxa
skola i taxan erhålla viss angifven lydelse,

Riksdagsbeslutet 1911.

samt att anmärkningen under rubriken nr 1258 (apoteksvaror) i förslaget till
tulltaxa skall i taxan erhålla den lydelse, som vår skrifvelse utvisar.

Beträffande den nya tulltaxa, som i anledning af traktatens antagande kan
komma att utfärdas, hafva vi uttalat önskvärdheten däraf, att de bestämmelser,
hvilka äro traktatsenligt bestämda, må komma att till allmänhetens vägledning på
ett eller annat sätt särskilt utmärkas.

I sammanhang härmed hafva vi af i skrifvelsen angifna skal anhållit, det
täcktes Kungl. Maj:t snarast möjligt låta verkställa utredning rörande margarintillverkningens
behof af tullskydd samt, såvidt hinder därför icke möter, förelägga
nästkommande års riksdag de förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

§ 55.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t förslagit Riksdagen besluta,
dels att tullsatserna å nedannämnda slag af socker skola från och med den 1
januari 1912 utgöra följande belopp för kilogram, nämligen:

å socker, raffineradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och kak- samt krossadt eller
pulveriseradt socker, 14,5 öre;

å socker, oraffineradt, till färgen icke mörkare än nr 18 af den i världshandeln
gällande holländska standard, likaledes 14,5 öre;

å socker oraffineradt, till färgen mörkare än samma standardnummer, äfven om
varan inkommer i upplöst eller flytande tillstånd, 9,5 öre;

dels att den i § 13 i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4
juli 1910 under vissa villkor medgifna restitution af tullmedlen vid utförsel sjöledes
från stapelstad af raffineradt socker, topp-, kandi- och kak-, hvilket tillverkats
inom riket af utländskt råämne, skall utgå från och med den 1 januari 1912 med
10,5 öre för kilogram sådant socker.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 22 april närmare utvisar, har förevarande
proposition blifvit af oss bifallen.

§ 56.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen besluta, att
dels § 9 mom. 3 A) i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser om hvad
vid taxans tillämpning iakttagas bör samt § 13 mom. 3 A) i förordningen med
tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910 skola, det förra stadgandet från den
dag, Kungl. Maj:t bestämmer, och det senare från och med den 1 december 1911,
erhålla viss ändrad lydelse,

dels ock, under förutsättning af bifall härtill, i § 9 mom. 4 b) respektive § 13
mom. 4 b) i samma författningar skall, i förra fallet från den dag, Kungl. Maj:t
bestämmer, och i det senare från och med den 1 december 1911, upptagas i stället
för där förekommande hänvisning till »3 A) b)» en hänvisning till »3 A) d)».

Riksdagsbeslutet 1911.

I skrifvelse den 23 maj hafva vi tillkännagifvit för Kungl. Maj:t att vi, som
icke kunnat oförändradt bifalla Kungl Maj:ts ifrågavarande förslag, beslutit, att
dels § 9 mom. 3 A) i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser om hvad
vid taxans tillämpning iakttagas bör samt § 13 mom. 3 A) i förordningen med tulltaxa
för inkommande varor den 4 juli 1910 skola, det förra stadgandet från den
dag, Kungl. Maj:t bestämmer, och det senare från och med den dag, då förordningen
den 4 juli 1910 kan komma att träda i tillämpning, erhålla i skrifvelsen angifven
ändrad lydelse,

dels ock i § 9 mom. 4 b) respektive § 13 mom. 4 b) i samma författningar
skall, i förra fallet från den dag, Kungl. Maj:t bestämmer, och i det senare från
och med den dag, då förordningen den 4 juli 1910 kan komma att träda i tillämpning,
upptagas i stället för där förekommande hänvisning till »3 A) b)» en hänvisning till
»3 A) d)».

§ 57.

Med föranledande af en utaf Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition
hafva vi, enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 21 februari utvisar, dels
i fråga om de till den inrikes posttjänsten hörande afgifter — med förklarande att
Riksdagen fortfarande vill utöfva sin rätt att ensam besluta rörande befordringsafgifter
i egentlig mening, assurans-, rekommendations-, postanvisnings-, postförskottsoch
inkasseringsafgifter; afgifter för lösenförsändelser äfvensom afgifter för postabonnemang
å tidningar och för tidnings aflämnande till postanstalt å tid, då postanstalten
ej hålles öppen för allmänheten — bemyndigat Kungl. Maj:t att intill
utgången af år 1914 i öfrigt besluta i fråga om tillhörande afgifter; dock att,
därest under berörda tidrymd skulle uppkomma en eller annan ny afgift, som ej är
att hänföra till någon nu befintlig kategori och beträffande hvilken rimligtvis kan
uppstå tvekan, huruvida densamma är af beskaffenhet att böra af Kungl. Maj:t
ensam bestämmas, vederbörlig framställning skall till Riksdagen aflåtas, dels och
bemyndigat Kungl. Maj:t att fortfarande intill utgången af år 1914 besluta beträffande
de till den utrikes posttrafiken hörande afgifter.

§ 58.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen besluta
dels att, därest förordning angående biografföreställningar i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det i Kungl. Maj:ts därom till Riksdagen aflåtna proposition
intagna förslag utfärdades, i förordningen angående stämpelafgiften den 18 september
1908 sådan ändring måtte vidtagas, att granskningsmän af biografbilder upptoges
under den första af de afdelningar, till hvilka statsmyndigheterna enligt 1
§ i sistnämnda förordning i fråga om stämpel till expeditionerna äro att hänföra,
dels ock att i 7 § af förordningen angående stämpelafgiften bland de däri
omförmälda myndigheter och andra, som enligt 1 art. i samma förordning äro från
stämpelafgift befriade, måtte upptagas »sjukkassor, registrerade».

Riksdagsbeslutet 1911.

I skrifvelse den 26 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att denna proposition
blifvit af oss bifallen på sätt, Kungl. Maj:t föreslagit.

§ 59.

Genom aflåten proposition bar Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
ett propositionen bilagdt förslag till förordning om vissa ändringar i 8 och 50 §§
af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften äfvensom besluta,
att de ändrade bestämmelserna skulle träda i kraft å den tid eller de skilda tider,
Konungen bestämde.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen; hvilket vi i skrifvelse den 20
maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 60.

Kungl. Haj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
ett vid propositionen fogadt förslag till förordning angående anstånd i vissa fall
med erläggande af stämpelafgift för arffallen egendom äfvensom besluta, att förordningen
skulle träda i kraft å dag, som Konungen bestämde.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 22 maj utvisar, har ifrågavarande
proposition blifvit af oss bifallen.

§ 61.

Vi hafva med anledning af inom Riksdagen väckta motioner i skrifvelse den
10 mars anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta och för nästkommande års
riksdag framlägga förslag till sådan ändring i gällande förordning angående stämpelafgiften,
att nödig kontroll må vinnas däröfver, att afhandling angående skogsafverkning
förses med stämpel.

§ 62.

Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett
vid propositionen fogadt förslag till förordning angående rätt att hos statskontoret
erhålla upplysning i fråga om skyldighet att utgöra stämpelafgift.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl Maj:t den 22 maj utvisar har ifrågavarande
proposition blifvit af oss bifallen.

§ 63.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till förordning angående ändrad lydelse af 20, 21 och
24 §§ i förordningen angående tillverkning af brännvin den 11 oktober 1907 äfvensom
förklara, att dessa §§ i sin ändrade lydelse skulle träda i kraft, 20 och 21 §§
den 1 oktober 1911 samt 24 § från och med den dag, som Kungl. Maj:t bestämde.

I skrifvelse den 28 april hafva vi tillkännagifvit för Kungl. Maj:t:

Bikung till Riksd. prof. 1911. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1911.

1) att vi, som icke kunnat i oförändradt skick bifalla Kungl. Haj:ts proposition,
i hvad den rör 20 § i berörda förordning, beslutit, att samma § skall från
och med den 1 oktober 1911 erhålla i skrifvelsen angifven ändrad lydelse;

2) att Kungl. Maj:ts omförmälda proposition, såvidt den afser ändrad lydelse
af 21 § i nämnda förordning, icke kunnat af oss bifallas;

3) samt att vi dels bifallit Kungl. Maj:ts proposition i hvad den angår 24 § i
samma förordning, dels ock förklarat att, paragrafen i sin ändrade lydelse skall
träda i kraft från och med den dag, Kungl. Maj:t bestämmer.

§ 64.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 25 maj hafva vi i
anledning af en till Riksdagen aflåten proposition beslutit, att från och med den
dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes, dels de i 3, 8, 13 och 33 §§ i förordningen
angående tillverkning af brännvin den 11 oktober 1907 meddelade föreskrifter angående
användning af majs för brännvinstillverkning samt särskild afgift för brännvin,
som tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes, skola gälla jämväl
maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, utländska ämnen samt
brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då maniokarot eller andra ämnen
af omförmälda slag där användas, dels och förordningen angående särskild skatt å
majs, använd vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars 1908 skall äga tillämpning
å maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen,
använda vid sådan tillverkning.

Vidare hafva vi beslutit, att från och med dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes,
ej mindre 13 § i förordningen angående tillverkning af brännvin den 11 oktober
1907 än äfven 2 § i förordningen angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning
af stärkelse, den 6 mars 1908 skola erhålla i vår skrifvelse angifna förändrade
lydelser.

§ 65.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 22 april utvisar hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af 25 § 4 mom. i
förordningen angående beskattning af socker den 11 oktober 1907.

§ 66.

I anledning af Riksdagens bevillningsutskotts därom gjorda hemställan hafva
vi för vår del beslutit, att anm. 1 under rubriken socker i nu gällande tulltaxa
skall från och med den dag, Kungl. Maj:t bestämmer, erhålla den ändrade lydelse,
som vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 6 april utvisar. Vid anmälan härom hafva
vi tillika anhållit, att Kungl. Maj:t ville snarast möjligt förordna om beslutets trädande
i kraft.

I samband härmed hafva vi anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa er -

Riksdagsbeslutet 1911.

forderlig ytterligare utredning af frågan, hvilka förändringar i tulltaxan och sockerbeskattningsförordningen
tilläfventyrs må vara påkallade för att på ett för importen
såväl som för statskassan och den inhemska sockerindustrien tillfredsställande sätt
ordna de afgifter, som åligga sirap och sirapsblandningar vid införsel från utlandet,
äfvensom för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

§ 67.

Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett
vid propositionen fogadt förslag till förordning angående införsel, tillverkning och
försäljning af sackarin m. m.

I afseende å berörda förslag till förordning hafva Riksdagens kamrar stannat i
olika beslut, i följd hvaraf förslaget, jämlikt § 63 riksdagsordningen, för denna
riksdag förfallit; hvilket vi i skrifvelse den 25 maj tillkännagifvit för Kungl.
Maj:t.

§ 68.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 22 maj utvisar, hafva vi med
bifall till en af Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition

1) besluta, att 20 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt
skall från och med år 1912 erhålla i propositionen föreslagen ändrad
lydelse; samt

2) förklarat, att, då fråga uppstår om eftertaxering för år 1911, beträffande
eftertaxeringen skola tillämpas de i sådant hänseende gifna bestämmelser, som
gällde det år, eftertaxeringen afser.

§ 69.

Med anledning af inom Riksdagen väckta motioner, däri framhållits den oegentlighet
i gällande skattelagstiftning, som förefinnes därutinnan, att en man och en
kvinna, hvilka hvar för sig äga inkomst, genom att med hvarandra ingå äktenskap
kunna i afseende å inkomstskatt och bevillning försättas i ofördelaktigare ställning,
hafva vi i skrifvelse den 6 maj anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t lata verkställa
utredning angående de åtgärder, hvilka i beskattningshänseende må kunna vidtagas
för främjande af det i motionerna angifna syftet, samt därefter för Riksdagen
framlägga det förslag, som af utredningen kan föranledas.

§ 70.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen besluta, att
6 § i förordningen angående försäljning af brännvin den 9 juni 1905 skulle från
och med dag, som Kungl. Maj:t bestämde, erhålla viss förändrad lydelse.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen; hvilket vi i skrifvelse den 29
mars tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

Riksdagsbeslutet 1911.

§ 71.

Vi hafva med anledning af inom Riksdagen väckta motioner i skrifvelse till
Kungl. Maj.t den 21 mars anhallit, det täcktes Kungl. Maj:t låta snarast möjligt
utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning af brännvin, att dels, i den mån hänsynen
till andra berättigade intressen medgifver, den Konungens befallningshafvande enligt
förordningens 16 § nu tillkommande befogenhet att meddela tillstånd till brännvinsutskänkning
göres mindre omfattande, och dels, hvad angår de i sagda paragrafs
1, 2 och 4 mom. afsedda utskänkningsrättigheter, i den mån de anses fortfarande
böra ifrågakomma, vederbörande kommunala myndigheter alltid må höras
och mot dessas afstyrkande tillstånd till dylika rättigheter icke meddelas.

§ 72.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 5 april utvisar, hafva vi med
anledning af en inom Riksdagen väckt motion för vår del besluta, att 29 § i för
ordningen den 9 juni 1905 angående försäljning af brännvin skall från den dag’
som Kungl. Maj:t bestämmer, erhålla viss förändrad lydelse samt att i följd däraf
40 § i samma förordning samtidigt skall erhålla i skrifvelsen angifven affattning.

§ 73.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 27 maj utvisar, hafva vi med anledning
af inom Riksdagen väckta motioner anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta
föranstalta, att vid den utredning rörande behöfligheten af ändrade föreskrifter för
brännvinsförsäljningsbolagens verksamhet, om hvars anordnande Riksdagen i skrifvelse
nästlid et år anhållit, jämväl måtte tagas under öfvervägande, i hvad män
ytterligare revision af gällande brännvinsförsäljningsförordning kan finnas af behofvet
påkallad i dePänseenden, som i vår berörda skrifvelse blifvit förordade, samt
att därefter måtte för Riksdagen framläggas det förslag, som af utredningen kan
föranledas. .

§ 74.

I aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen besluta, att, under
förutsättning att det i en af Kungl. Maj:t likaledes till Riksdagen aflåten proposition
intagna förslag till förordning angående införsel, tillverkning och försäljning
af sackarin m. m. i hufvudsak vunne Riksdagens bifall, 3 § i förordningen angående
försäljning af vin och öl den 9 juni 1905, 7 § i förordningen angående försäljning
af tillagade alkoholfria drycker samt svagdricka den 9 juni 1905, samt
28 § i förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker den 7
augusti 1907 skulle från den dag i anledning häraf utfärdad förordning trädde i
kraft erhålla viss förändrad lydelse.

Riksdagsbeslutet Wll.

Sedan på sätt här ofvan inhämtats ofvanberörda proposition med förslag till
förordning angående införsel, tillverkning och försäljning af sackarin m. m. för denna
riksdag förfallit, hafva vi vid sadant förhållande funnit nu ifrågavarande proposition
icke till någon vår vidare åtgärd föranleda; hvilket vi i skrifvelse den 26
maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 75.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till lag om bankrörelse och till lag om ändrad lydelse
åt 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker.

Enligt hvad vi i skrifvelse den 29 maj anmält för Kungl. Maj:t hafva vi icke kunnat
antaga det i propositionen innefattade förslaget till lag om bankrörelse, utan för
var del antagit en vid var skrifvelse fogad lag om bankrörelse, och hafva vi tillika i
samband med den af oss verkställda omredigeringen af 1 § i nämnda lag anhållit,
det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, under hvilka förutsättningar ekonomiska
föreningar må bär i landet idka inlåningsrörelse, samt därefter till Riksdagen
inkomma med det förslag, hvartill omförmälda utredning föranleder.

Däremot har propositionen, i hvad den afser förslaget till lag om ändrad lydelse
af 10 § i lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker, blifvit af oss bifallen.

§ 76.

Vi hafva med föranledande af inom Riksdagen väckta motioner för vår del
antagit en lag om ändrad lydelse af 27 § i lagen den 12 maj 1897 för Sveriges
riksbank; hvilket vi i skrifvelse den 21 februari anmält för Kungl. Maj:t.

§ 77.

Genom aflåten proposition bar Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen besluta,
att 16 § i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 måtte erhålla viss förändrad
lydelse.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen; hvilket vi i skrifvelse den 16 maj
tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

§ 78.

Vi hafva i skrifvelse den 14 mars anmält för Kungl. Maj:t, att vi beslutit, att
§ 8 i instruktionen för Riksdagens revisorer vid riksbankens afdelningskontor i orterna
den 25 juni 1909 skall erhålla den förändrade lydelse, som vår nämnda skrifvelse
utvisar; och hafva vi tillika anhållit, att ifrågavarande instruktion, som i
öfrigt lämnats utan ändring, i dess helhet måtte genom kungörelse varda till allmänhetens
kännedom meddelad.

Riksdagsbeslutet 1911.

§ 79.

Vi hafva beslutit, att af riksbankens vinst för år 1910 ett belopp af 500,000
kronor skall afsättas till riksbankens pensionsfond; att till statsverket skall öfverlämnas
5,899,000 kronor, bvilket belopp skall af fullmäktige i riksbanken tillhandahållas
statskontoret med 1,399,000 kronor under januari 1912 och med 1,500,000
kronor under hvarje af månaderna april, juli och oktober 1912.

§ 80.

Med öfverlämnande af nytt reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning
hafva vi i skrifvelse den 31 maj anhållit, att Kung]. Maj:t täcktes låta kungöra de
föreskrifter, som för allmänheten kunna vara af vikt att känna.

§ 81.

Yi hafva med anledning af inom Riksdagen väckta motioner beviljat filosofie
doktorn Henrik Ragnar Törnebladh en årlig pension att under hans återstående
lifstid af riksbankens medel med 2,400 kronor utgå från och med den dag, han afgår
från sin befattning såsom suppleant för bankofullmäktige.

§ 82.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 31 maj hafva vi, som
icke kunnat i oförändradt skick bifalla Kungl. Haj:ts proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse af 5 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, för vår del antagit en vid vår skrifvelse fogad lag
i ämnet.

§ 83.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 25 april hafva vi i
anledning af en till Riksdagen afiåten proposition medgifvit, att af statens fordran
för det Siljans järnvägsaktiebolag för järnvägsanläggning mellan Borlänge och Insjön
den 6 oktober 1882 beviljade statslån å 950,000 kronor må efterskänkas såväl
anståndsräntan som ock alla andra till och med den 1 september 1911 å lånet upplupna
räntor, under förutsättning att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag ej mindre
öfvertager betalningsskyldigheten för återstoden af ifrågavarande lån, att förräntas
och amorteras i öfverensstämmelse med de för lånet nu gällande villkor, än äfven
medgifver, att inteckning för lånet med förmånsrätt framför hvarje annan fordran
än statens må fastställas i, förutom järnvägen Borlänge—Insjön, jämväl järnvägarna
Krylbo—Borlänge och Knippboheden—Rättvik.

§ 84.

Genom afiåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till

Riksdagsbeslutet 1911.

1) lag om kollektivaftal mellan arbetsgivare ock arbetare,

2) lag om särskild domstol i vissa arbetstvister,

3) lag om vissa arbetstvister,

4) lag om vissa arbetsaftal,

5) lag angående ändrad lydelse af 158 § utsökningslagen, samt

6) lag angående ändrad lydelse af 10 § lagen om hvad iakttagas skall i afse ende

å införande af lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907.

I afseende å denna proposition hafva kamrarna stannat i olika beslut, i följd
hvaraf frågan för denna riksdag förfallit; hvilket vi i skrifvelse den 16 maj anmält
för Kungl. Maj:t.

§ 85.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen, att, under
förutsättning att lag om särskild domstol i vissa arbetstvister enligt Kungl. Maj:ts
därom afgifna proposition af Riksdagen antages, till bestridande af kostnaderna för
arbetsdomstolen under år 1912 å extra stat för samma år bevilja 73,000 kronor.

Vi hafva i skrifvelse den 16 maj anmält för Kungl. Maj:t, att, enär förslaget
till nämnda lag i följd af kamrarnas skiljaktiga beslut förfallit, nu ifrågavarande
proposition icke föranledt till någon vår åtgärd.

§ 86.

Genom aflåten proposition har Kungl. Ma:j föreslagit Riksdagen att för år 1912
på extra stat anvisa ett förslagsanslag af 40,000 kronor att ställas till Kungl
Maj:ts förfogande och användas till bestridande af kostnaden för den genom statens
försorg anordnande medlingen i arbetstvister, af hvilket belopp 15,000 kronor beräknats
till bestridande af kostnaden för en förlikningskommission för medling i
arbetstvister, hvars inrättande åsyftats med ett af Kungl. Maj:t för Riksdagen
framlagdt förslag till lag om vissa arbetstvister, innefattande bland annat en omarbetning
af lagen den 31 december 1906 angående medling i arbetstvister, under
det att återstående 25,000 kronor motsvarade det hittillsvarande årliga anslaget
till ersättning åt de enligt nämnda lag tillsatta förlikningsmannen för medling
i dylika tvister.

Enär i följd af kamrarnas skiljaktiga beslut förslaget till lag om vissa arbetstvister
förfallit, och sålunda anslag erfordras allenast för uppehållande af förlikningsmannens
verksamhet, hvilket anslag liksom hittills torde böra beräknas till 25,000
kronor och utgå såsom förslagsanslag, hafva vi i skrifvelse den 16 maj anmält för
Kungl. Maj:t, att vi på det sätt bifallit förevarande proposition, att vi för år 1912
på extra stat anvisat ett förslagsanslag af 25,000 kronor att ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän för medling i
arbetstvister.

Riksdagsbeslutet 1911.

§ 87.

I aflåten proposition nr 2 liar Kung]. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i värnpliktslagen
den 14 juni 1901.

I skrifvelseÄden 28 april hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att, då kamrarna i
afseende å de af Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i §§ 1, 3 och 36 samt § 27
mom. 1 och 2 värnpliktslagen äfvensom den föreslagna nya § 53 stannat i olika beslut,
dessa förslag jämlikt 63 § riksdagsordningen förfallit, men att ifrågavarande
proposition i öfrigt blifvit af oss bifallen på sätt vår nämnda skrifvelse utvisar.

§ 88.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition nr 98 föreslagit Riksdagen att
antaga propositionen bilagdt förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer
i värnpliktslagen den 14 juni 1901.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 12
maj tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

§ 89.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 12 maj utvisar hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om inskränkning i inmutningsr
ätten.

§ 90.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska
föreningar samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående
förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom.

I skrifvelse den 29 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att kamrarna i
afseende å det framlagda förslaget till lag om ideeHa föreningar stannat i olika
beslut, i följd hvaraf detta förslag, jämlikt 63 § riksdagsordningen, för denna riksdag
förfallit.

Hvad vidare angår det i propositionen innefattade förslaget till lag om ekonomiska
föreningar hafva vi icke kunnat i oförändradt skick bifalla detta förslag,
utan för vår del antagit en i vår nämnda skrifvelse införd lag i ämnet.

Beträffande slutligen förslaget till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4
maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast
egendom har propositionen i denna del blifvit af oss bifallen.

§ 91.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till

Riksdagsbeslutet 1911.

1) lag om ändrad lydelse af 1 kap. 2 § i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt
till fast egendom samt om ändringar i och tillägg till 4 kap. samma lag;

2) lag om tillägg till lagen den 14 juni 1907 om inskrifning af tomträtt samt
af fång till sådan rätt;

3) lag om tillägg till lagen den 14 juni 1907 om inteckning i tomträtt;

4) lag om ändrad lydelse af 39 § i förordning den 16 juni 1875 angående inteckning
i fast egendom;

5) lag om ändrad lydelse af 17 kap. 6 § handelsbalken;

6) lag om ändrad lydelse af 4 § i lagen den 24 maj 1895 angående hvad till
fast egendom är att hänföra;

7) lag om ändrad lydelse af 90 § konkurslagen;

8) lag om ändrad lydelse af 14 § i förordningen den 4 mars 1862 om tioårig
preskription och om årsstämning; samt

9) lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden;

hvarjämte Kungl. Maj:t uti en samtidigt till Riksdagen aflåten proposition afgifvit
förslag till ändring i och tillägg till grunderna för förvaltningen af vissa
kronan tillhöriga vattenfall.

Förstnämnda proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den
29 maj tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

Beträffande det i sistberörda proposition afgifna förslag hafva vi, som icke
kunnat i oförändradt skick bifalla denna proposition, för vår del beslutit

dels att de i 2 § af kungl. kungörelsen den 4 juli 1910, angående grunder för
förvaltningen af vissa kronan tillhöriga vattenfall, meddelade bestämmelser skola
utbytas mot vissa i vår skrifvelse angifna stadganden,

dels ock att till omförmälda grunder skola fogas nya, likaledes i vår skrifvelse
införda bestämmelser.

§ 92.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 17 mars utvisar, hafva vi med
anledning af en inom Riksdagen väckt motion för vår del antagit en i vår nämnda
skrifvelse införd lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 18 oktober 1907 angående
ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande i vissa fall från ansvar för inteckningar
i stamhemmanet.

§ 93.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 17 mars hafva vi med anledning af en inom
Riksdagen väckt motion anhållit, att Kung]. Maj:t täcktes föranstalta om sådan
lagändring, att inteckning må kunna erhållas äfven i fartyg af viss mindre dräktighet
än tjugu registerton, samt för Riksdagen framlägga det förslag, som däraf
kan föranledas.

Bihang till Riksd. prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1011.

§ 94.

Vi hafva med anledning af inom Eiksdagen väckta motioner i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 1 mars anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, på hvad
sätt och under hvilka villkor kommuners, tingslags, härads och landstings samt
andra med dem jämförliga menigheters intresse att utbekomma utskylder och därmed
likställda afgifter, hvilka skola till dem utgöras, må bättre tillgodoses, än som
enligt gällande stadganden om förmånsrätt är förhållandet, samt för Eiksdagen
framlägga det förslag, som däraf kan föranledas.

§ 95.

Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Eiksdagen att antaga propositionen
bilagda förslag till lag om järnvägsaktiebolag och till lag om vissa aktiebolag,
som drifva lånerörelse.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 29 maj utvisar hafva vi bifallit
förslaget till lag om järnvägsaktiebolag, hvaremot vi, som icke kunnat i oförändradt
skick antaga förslaget till lag om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse,
för vår del antagit en i skrifvelsen införd lag i ämnet.

§ 96.

Med anledning af en inom Eiksdagen gjord framställning hafva vi, såsom inhämtas
af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 21 mars, anhållit, att Kungl. Maj:t
täcktes låta utreda, i hvad mån och på hvad sätt lindrigare straff må kunna stadgas
för kvinna, som, utan att de i 14 kap. 22—25 §§ strafflagen stadgade förutsättningar
äro för handen, dödat sitt barn eller gjort försök därtill, samt för Eiksdagen framlägga
det förslag, som däraf kan föranledas.

§ 97.

Uti en inom Eiksdagen väckt motion har framställts förslag om ändrad lydelse
af 18 kap. 13 § strafflagen.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 30 maj hafva vi för
vår del antagit en i vår skrifvelse införd lag i ämnet.

§ 98.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 16 februari hafva vi
i anledning af en utaf Eiksdagens justitieombudsman gjord framställning för vår
del antagit en i vår skrifvelse införd lag om ändrad lydelse af 139 § utsökningslagen.

§ 99.

Med anledning af en utaf Eiksdagens justitieombudsman gjord framställning
hafva vi i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 16 februari anhållit, det Kungl. Maj:t,

Riksdagsbeslutet 1911.

efter utredning af sådana förhållanden, som kunna anses äga samband med en eventuell
fråga om upphörande af den för adeln ännu bestående rättigheten att i vissa
mål och ärenden hafva hofrätt till första domstol, täcktes låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till erforderliga lagbestämmelser i syfte att adelns
omförmälta rättighet måtte upphäfvas.

§ 100.

På grund af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse till Kungl.
Maj:t den 21 mars anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida icke
hvad i 2 § andra stycket i lagen angående stadsplan och tomtindelning finnes stadgadt
om jämkning af stadsplan samt i 3 § andra stycket om fastställande af sättet
för byggnadstomternas användning och af tomtindelning, må gifvas motsvarande
tillämpning i fråga om sådana områden, som afses i 37 § nämnda lag, äfvensom för
Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.

§ ioi.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 7 april utvisar hafva vi med anledning
af inom Riksdagen väckta motioner anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta
utreda, i hvilken omfattning meddelande af tillstånd till utskänkning af vin och öl
samt till försäljning till afhämtning af sådana drycker må i vidare mån än för
närvarande är händelsen göras beroende af vederbörande kommunalmyndigheters
bestämmande, äfvensom för Riksdagen framlägga det förslag, som däraf kan föranledas.

§ 102.

På grund af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse till Kungl.
Maj:t den 7 april anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, i hvad
mån begränsning må böra ske i den i 11 § af lagen angående äganderätt till skrift
medgifna rätt att i sådan ur flera arbeten hämtad samling, som där omförmäles,
intaga delar af tryckt skrift, samt för Riksdagen framlägga det förslag, som däral
kan föranledas.

§ 103.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 12 maj hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 6, 23 och
24 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura.

§ 104.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 1 februari utvisar, hafva vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående viss lättnad för utländsk
konsul i fråga om vittnesmåls afläggande.

Riksdagsbeslutet 1911.

§ 105.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t begärt Riksdagens yttrande öfver
i propositionen innefattadt förslag till förordning angående biografföreställningar.

Uti skrifvelse den 31 maj hafva vi för Kungl. Maj:t anmält, att Riksdagen
efter granskning af ifrågavarande förslag icke funnit skäl till annan erinran, än
att i de föreslagna 5 och 13 §§ torde företagas de ändringar, som för tillgodoseende
af vissa i skrifvelsen närmare angifna önskemål finnas erforderliga.

§ 106.

I skrifvelse den 12 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit Kungl.
Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagdt förslag till lag om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar.

§ 107.

Yi hafva med anledning af inom Riksdagen väckta motioner i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 25 april anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida
och på hvad sätt ändring må kunna ske i kungl. förordningen den 17 maj 1872 angående
ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting, i syfte att
samtidiga tingssammanträden inom domsagor i samma län eller eljest närbelägna
domsagor i möjligaste mån undvikes, äfvensom för Riksdagen framlägga det förslag
hvartill utredningen kan gifva anledning.

§ 108.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 30 maj utvisar, hafva vi, som
icke kunnat i oförändradt skick godkänna Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till stadga om skjutsväsendet, i anledning af nämnda proposition antagit ett i vår
skrifvelse infördt förslag till sådan stadga.

§ 109.

Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att, i
den mån åtgärder skulle under innevarande år vidtagas för skjutsningens uppehållande
för ny entreprenadperiod, den nya perioden måtte, utan hinder af bestämmelserna
i 10 § af stadgan angående skjuts väsendet den 31 maj 1878, sättas till kortare
tid än tre år.

Under erinran att vi i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till skjutsstadga antagit nämnda förslag med vissa jämkningar, hafva vi i skrifvelse
den 25 maj anmält för Kungl. Maj:t, att förstnämnda proposition blifvit af oss
bifallen.

Riksdagsbeslutet 1911.

§ no.

Yi hafva i skrifvelse den 29 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse af 46 § i förordningen
angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 26 januari
1894.

§ in.

I öfverensstämmelse med § 89 regeringsformen hafva vi anmält våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrifvelser:

l:o) af den 17 mars angående skyldighet för kronofogde att till vederbörande
öfversända indrifna afgifter till prästerskapet;

2:o) af den 25 april angående publicerande af en fortlöpande öfversikt af den
ekonomiska situationen;

3:o) af den 16 maj angående offentliggörande af årlig berättelse öfver inträffade
sjöolyckor;

4:o) af samma dag angående ändring i gällande bestämmelser rörande fyllnadspröfning
efter aflagd studentexamen;

5:o) af den 20 maj angående åvägabringande af utredning huru vården af rikets
fornsaker bäst bör ordnas;

6:o) af den 29 maj angående åvägabringande af utredning rörande åtgärder
mot faran af kronisk arsenikförgiftning;

7:o) af samma dag i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors arbetsförhållanden
;

8:o) af den 30 maj angående anordnande af storm varningssignal er vid Sveriges
ostkust;

9:o) af samma dag angående åvägabringande af utredning rörande de mindre
bemedlade klassernas bostadsförhållanden;

10:o) af samma dag angående särskild stämpling af importerade ägg.

§ H2.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen hafva
vi kallat revisionssekreteraren, kommendören af Kungl. Maj:ts nordstjärneorden,
första klassen, Berndt Fridolf Engelbrekt Hasselrot att vara Riksdagens justitieombudsman
samt ledamoten af Riksdagens Första kammare, häradshöfdingen i
Norra Asbo härads domsaga, förutvarande statsrådet, kommendören af Kungl. Maj:ts
nordstjärneorden, första klassen, juris och filosofie doktorn Ossian Berger att i
justitieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma utöfva i de fall, nämnda
grundlagar omförmäla.

§ H3.

Enär fullmäktige i riksbanken med nit och omsorg handhaft det dem lämnade
uppdrag, hafva vi beviljat bemälde fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen

Riksdagsbeslutet 1911.

under år 1909 af bankens såväl hufvudkontor som samtliga afdelningskontor i
orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges
protokoll från och med den 15 januari 1910 till och med den 14 jannuari innevarande
år.

§ 114-

Då vi funnit fullmäktige i riksgäldskontoret hafva med nit och omsorg uppfyllt
sitt viktiga och ansvarsfulla kall, hafva vi tillerkänt fullmäktige full ansvarsfrihet
dels för den af Riksdagens år 1910 församlade revisorer granskade förvaltningen
af riksgäldskontoret under år 1909, dels ock för alla beslut och åtgärder,
som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den 21 januari 1910
till och med den 21 januari 1911.

§ H5.

På grund af § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen hafva
vi valt tre fullmäktige i riksbanken samt två fullmäktige i riksgäldskontoret äfvensom
suppleanter för Riksdagens samtliga fullmäktige i dessa verk, hvarjämte vi
meddelat fullmäktige nödiga föreskrifter, hvilka i de för sagda verk upprättade
reglementen äro intagna.

§ H6.

Yi hafva tillerkänt fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret
full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i
deras vid gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande på Helgeandsholmen
af riksdags- och riksbankshus förda protokoll från och med den 15 januari
1910 till och med den 14 januari 1911.

Till yttermera visso, att vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda
besluta, vidtagit och beviljat, hafva vi, svenska folkets valda ombud, velat
med våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket skedde
i Stockholm den första dagen i juni månad året efter Kristi börd det
nittonhundrade och på det elfte.

Första Kammaren:

Chr. Lundeberg

Talman.

Gottfrid Billing Ivar Afzelius Sixten von Friesen

y. Talman. Älfsborgs län. Stockholms stad. Stockholms stad.

K. A. Wallenberg

Stockholms stad.

E. Fränekel

Stockholms stad.

Oskär Eklund

Stockholms stad.

Riksdagsbeslutet 1911.

Gustaf von Rosen

Stockholms stad.

Eliel Löfgren

Stockholms stad.

Herm. Lamm

Stockholms stad.

Hugo Hernlund

Stockholms stad.

C. J. Beck-Friis

Stockholms län.

Ernst Beckman

Stockholms län.

G. Lagerbjelke

Stockholms län.

G. F. Östberg

Stockholms län.

Gustaf F. Steffen

Stockholms län.

0. M. Strömberg

Uppsala län.

Fr. Ridderbjelke

Uppsala län.

H. Wachtmeister

Uppsala län.

J. F. Nyström

Uppsala län.

Fredrik von Rosen

Södermanlands län.

F. Cl:son Wachtmeister

Södermanlands län.

Edv. Bohnstedt

Södermanlands län.

Albert Sjöholm

Södermanlands län.

Ernst Lindblad

Södermanlands län.

Johan Beck-Friis

Östergötlands län.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

Julius Juhlin

Östergötlands län.

L. Douglas

Östergötlands län.

Herman Fleming

Östergötlands län.

Gunnar Ekelund

Östergötlands län.

G. Andersson

Östergötlands län.

Carl Swartz

Norrköpings stad.

C. H. v. Mentzer

Jönköpings län.

Henrik Wrede

Jönköpings län.

K. J. Gustafsson

Jönköpings län.

J. W. Spens

Jönköpings län.

C. E. B. Spånberg

Jönköpings län.

K. J. Ekman

Jönköpings län.

Aaby Ericsson

Kronobergs län.

Carl von Baumgarten

Kronobergs län.

K. H. Bergendahl

Kronobergs län.

G. H. af Petersens

Kronobergs län.

Adolf Roos

Kronobergs län.

C. Cedercrantz

Kalmar län, norra delen.

Hugo Hammarskjöld

Kalmar län, norra delen.

Theodor Odelberg

Kalmar län, norra delen.

J. M. Ekströmer

Kalmar län, södra delen.

Ossian Berger

Kalmar län, södra delen.

C. G. Hult

Kalmar län, södra delen.

Rudolf Kjellén

Kalmar län, södra delen.

Th. af Ekenstam

Gottlands län.

A. Sundblad

Gottlands län.

P. Pehrson

Blekinge län.

Frithiof Söderbergh

Blekinge län.

Riksdagsbeslutet 1911.

A. Wachtmeister

Blekinge län.

J. Ingmansson

Blekinge län.

Louis Ljungberg

Kristianstads län.

J. Gyllenstierna

Kristianstads län.

T. Troedsson

Kristianstads län.

Joh. Nilsson

Kristianstads län.

Ernst Håkanson

Kristianstads län.

Louis De Geer

Kristianstads län.

Werner G. von Schwerin

Malmöhus län.

Nils Trolle

Malmöhus län.

P. Sörensson

Malmöhus län.

Hj. Lindgren

Malmöhns län.

H. Cavalli

Malmöhus län.

Olof Tonning

Malmöhus län.

Oscar Trapp

Malmöhns län.

P. Paulson

Malmöhus län.

K. v. Geijer

Malmöhns län.

Fr. Beckman

Malmöhus län.

A. Antonsson

Malmö stad.

Fritz Hallberg

Malmö stad.

Carl Henrik Björck

Hallands län.

Ludvig Danström

Hallands län.

A. Asker

Hallands län.

L. Stendahl

Hallands län.

Alexis Hammarström

Göteborgs och Bohns län.

P. Fahlbeck

Göteborgs och Bohns län.

Gust. Lagerbring

Göteborgs och Bohns län.

Eric Hallin

Göteborgs och Bohns län.

L. Akerhielm

Göteborgs och Bohns län.

M. Lyckholm

Göteborgs och Bohns län.

Gustaf Boman

Göteborgs stad.

Aug. Wijkander

Göteborgs stad.

Erik Trana

Göteborgs stad.

Carl Aug. Kjellberg

Göteborgs stad.

Alfred Sandwall

Alfsborgs län.

Volrath Berg

Alfsborgs län.

Ax. Hedenlund

Alfsborgs län.

Aug. Bellinder

Alfsborgs län.

0. Silfverschiöld

Alfsborgs län.

Arvid Lindman

Alfsborgs län.

Nils Posse

Skaraborgs län.

Lave Beck-Friis

Skaraborgs län.

Ernst Hedenstierna

Skaraborgs län.

Gust. Barthelson

Skaraborgs län.

J. A. Forss

Skaraborgs län.

Fabian De Geer

Skaraborgs län.

J. G. Samuelson

Skaraborgs län.

Riksdagsbeslutet 1911.

Gottfr. Olsén

Värmlands län.

Alb. Bergström

Värmlands län.

Knut Larsson

Värmlands län.

H. Falkenberg

Värmlands län.

Elof Biesért

Värmlands län.

Mauritz Hellberg

Värmlands län.

J. Fr. Wester

Värmlands län.

Herman Behm

Örebro län.

P. M. Carlberg

Örebro län.

Fr. Baeckström

Örebro län.

J. Gripenstedt

Örebro län.

J. C:son Kjellberg

Örebro län.

Alexander Hamilton

Västmanlands län.

Gust. Er. Lewenhaupt

Västmanlands län.

Sam. Clason

Västmanlands län.

John Karlsson

Västmanlands län.

E. L. Petersson

Kopparbergs län.

Ernst Trygger

Kopparbergs län.

L. E. Gezelius

Kopparbergs län.

Gustaf Windahl

Kopparbergs län.

0. A. Eriksson

Kopparbergs län.

And. Pers

Kopparbergs län.

Olof Jonsson

Gäfleborgs län.

Carl Ekman

Gäfleborgs län.

Alfred Petersson

Gäfleborgs län.

A. Göransson

Gäfleborgs län.

Hugo Hamilton

Gäfle stad.

C. D. T. Uppström

Västernorrlands län.

E. Hägglund

Västernorrlands län.

Alb. Anderson

Västernorrlands län.

G. Rudebeck

Västernorrlands län.

Hugo Fablén

Västernorrlands län.

Gustaf Knaust

Västernorrlands län.

Joh. Hellner

Västernorrlands län.

Olof Björklund

Jämtlands län.

I. von Stapelmohr

Jämtlands län.

Carl G. Skytte

Jämtlands län.

Herman Rogberg

Västerbottens län.

A. Aström

Västerbottens län.

H. Biörklund

Västerbottens län.

Richard Markgren

Västerbottens län.

Emil Berggren

Norrbottens län.

Carl Taube

Norrbottens län.

Nils W:d Bosams Jacob T. Larsson

Norrbottens län. Norrbottens län.

Bihang till Riksd. prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6

(Riksdagsbeslutet).

Riksdagsbeslutet 1911.

Andra Kammaren:

Axel Sw ar t ring

Talman.

Th. af Callerholm

v. Talman. Falun, Hedemora och Säter.

Curt Wallis

Stockholms stad.

J. Byström

Stockholms stad.

Hjälmar Branting

Stockholms stad.

Sven Palme

Stockholms stad.

Knut Kjellberg

Stockholms stad.

C. G. Lindley

Stockholms stad.

Th. Först

Stockholms stad.

Knut A. Tengdahl

Stockholms stad.

J. Hasselquist

Stockholms stad.

Gustaf Kobb

Stockholms stad.

Ernst Söderberg

Stockholms stad.

Sven Persson

Stockholms stad.

Hjälmar Rissén

Stockholms stad.

Erik Palmstierna

Stockholms stad.

C. Winberg

Stockholms stad.

Carl Sandquist

Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.

E. Åkerlund

Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.

Joh. Åberg

Stockholms län. Färentuna och
Sollentuna härad.

Karl Martin

Stockholms län. Danderyds, Åkers
och Värmdö skeppslag.

W. Lundin

Stockholms läns västra domsaga.

J. A. Wallin

Stockholms län. Svartlösa härad.

Hans von Horn

Stockholms län. Sotholms och
Öknebo härad.

Jakob Pettersson

Södertälje.

Rikard Hagberg

Vaxholm, Norrtälje, Östhammar,
Öregrund och Sigtuna.

J. E. Cervin

Uppsala län. Norunda och Olands
härad.

K. A. 0:son Borg

Uppsala län. Orbyhus härad.

0. Alfr. Berg

Uppsala län. Mellersta domsagan.

L. P. Mallmin

Uppsala län. Södra domsagan.

Nils Edén

Uppsala.

Riksdagsbeslutet 1911.

Köping, Nora, Lindesberg och Enköping.

Knut Almqvist

Södermanlands län. Åkers och
Selebo härad.

J. M. Juhlin

Södermanlands län. Jonåkers härad.

C. E. Svensson

Nyköping, Torshälla, Strängnäs,
Mariefred och Trosa.

Carl Gripenstedt

Södermanlands län. Rönö, Hölebo
och Daga härad.

Gustaf Gustafsson

Södermanlands län. Väster- och
Öster-Rekames härad.

E. C. Kropp.

Eskilstuna.

Carl Carlson Bonde Oscar Forsling

Södermanlands län. Oppunda härad. Södermanlands län. Villåttinge

härad.

C. E. Johansson

Östergötlands län. Kinda och
Ydre domsaga.

Israel Lagerfelt

Östergötlands lan. Åkerbo, Bankekinds
och Hanekinds domsaga.

J. A. Peterson

Östergötlands län. Aska, Dals
och Bobergs domsaga.

T. Zetterstrand

Norrköping.

Jönköpings län. Östra härads

E. Räf

Jönköpings län. Tveta härad.

Robert Johansson

Jönköping.

Alfr. Fornander

Växjö och Eksjö.

Wilh. Andersson

Östergötlands län. Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och
Memmings domsaga.

Carl Gustafsson

Östergötlands län- Vifolka, Valkebo
och Gullbergs domsaga.

Edv. Andersson

Östergötlands län. Hammarkinds,
Stegeborgs och Skärkinds domsaga.

Conrad Yahlquist

Gränna, Söderköping, Vadstena, Skeninge,
Motala och Askersnnd.

Edvard Johansson

Jönköpings län. Östbo härad.

M. Johansson

Jönköpings län. Vista och Mo
härad.

Joh. G. Svensson

Kronobergs län. Uppvidinge härad.

Sig. A. Carlsson

Kalmar län. Norra Tjusts härad.

David Pettersson

Östergötlands län. Lysings och
Göstrings domsaga.

Axel Ekman

Östergötlands län. Finsp&nga läns
härads domsaga.

Olof Hellström

Linköping.

Carl F. Sjöberg

Jönköpings län. Västra härads
domsaga.

Bernhard Nilsson

Jönköpings län. Västbo härad.

J. A. Jonsson

Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.

J. August Sjö

Kronobergs län. Konga härad.

E. O. Magnusson

Kronobergs län. Snnnerbo domsaga.

Edv. Fleetwood

Kalmar län. Södra Tjnsts härad.

C. F. Petersson

Kronobergs län. Mellersta Värends

P. M. Olsson

Kronobergs län. Västra Värends
domsaga.

Riksdagsbeslutet 1911.

Erik Andersson

Kalmar län. Aspelands och Handbörds
domsaga.

Ch. Meurling

Kalmar län. Sevede och Tunaläns
domsaga.

P. O. Lundell

Kalmar län. Norra Möre och
Stranda domsaga.

Wilh. Andersson

Kalmar län. Södra Möre domsagas
västra valkrets.

Klas Malmborg

Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.

Adolf Johansson

Kalmar län. Ölands domsaga.

Joh. Jeansson

Kalmar.

Axel Rune

Västervik.

B. Lindgren

Oskarshamn, Vimmerby och
Borgholm.

M. E. Svallingson

Gottlands län. Södra domsagan.

K. J. Larsson

Gottlands län. Norra domsagan.

K. H. Gez. von Schéele

Visby.

John Jönsson B. Santesson

Blekinge län. Listers härads domsaga. Blekinge län. Bräkne härads

Aug. Larsson

>. Blekinge län. Östra härads domsaga.

Axel E. Lindvall

Blekinge län. Medelstads härads
domsaga.

Esbjörn Persson

Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.

R. G. Hamilton

Kristianstads län. Gärds och Albo
domsaga.

N. Åkesson

Kristianstads län. Södra Åsbo
och Bjäre domsaga.

Jöns Pålsson

Malmöhus län. Skytts härad.

Jöns Jönsson

Malmöhus län. Harjagers och
Rönnebergs härad.

L. Gust. Broomé

Malmöhns län. Lnggude domsagas
södra valkrets.

Ulrik Leander

Karlskrona.

Nils Larsson

Kristianstads län. Villands härad.

Per N:son Bosson

Kristianstads län. Västra Göinge
domsaga.

Bror Petrén

Kristianstad.

Nils Nilsson

Malmöhus län. Färs härads
domsaga.

J. P. Jesperson

Malmöhus län. Onsjö härad.

Sven Linders

Malmöhus län. Bara härad.

Oskär Lagerblad

Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg.

John Erlansson

Kristianstads län. Östra Göinge
härad.

P. Nilsson

Kristianstads län. Norra Åsbo
domsaga.

N. Edv. Lindberg

Malmöhus län. Ozie härad.

Nils Jönsson

Malmöhus län. Frosta härads
domsaga.

Olof Olsson

Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.

Johan Jönsson

Malmöhus län. Torna härad.

Riksdagsbeslutet 1911.

Hans Andersson

Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads domsaga.

Nils Persson

Malmö.

A. Thylander

Malmö.

Värner Rydén

Malmö.

Aug. Nilsson

Malmö.

Johan C. W. Thyrén

Lnnd.

A. J. Christiernson

Hälsingborg.

0. H. Waldén

Landskrona.

F. W. Thorsson

Ystad.

Janne Tynell

Trelleborg, Skanör med Falsterbo,
Simrishamn och Ängelholm.

J. Bengtsson

Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.

Aug. Ifvarsson

Hallands län. Höks härad.

A. Henrikson

Hallands län. Årstads och Faurås
härad.

Anders Olsson

Hallands län. Himle härad.

A. C. Gunnarsson

Hallands läns norra domsaga.

Fr. E. Ahlfvengren

Halmstad.

J. Alfr. Lundgren

Laholm, Falkenberg,->Varberg och
Kungsbacka.

J. James Gibson

Göteborgs och Bohns län. Säfvedals
härad.

Herman Andersson

Göteborgs och.Bohus län. Askims,
Västra och Östra Hisings härad.

Cornelius Olsson

Göteborgs och Bohus län. Inlands
domsaga.

Carl L. Olausson

Göteborgs och Bohns län. Ornsts
och Tjörns domsaga.

Georg Engström

Göteborgs och Bohns län. Norr-vikens domsaga.

Oscar N. Olsson

Göteborgs och Bohns län. Bane
och Stångenäs härad.

C. Wallentin

Göteborgs och Bohns län. Tnnge,
Sörbygdens och Sotenäs härad.

Johan E. Ekman

Göteborg.

K. G. Karlsson

Göteborg.

Dan. Broström

Göteborg.

Hjälmar Wijk

Göteborg.

Oskär Berg

Göteborg.

Erik Röing

Göteborg.

Emil Kristensson

Göteborg.

A. C. Lindblad

Göteborg.

W. R. Lundgren

Göteborg.

Sixten Neiglick

Uddevalla.

Hjälmar Hallin

Älfsborgs län. Marks härad.

Gust. Odqvist

Älfsborgs län. Vedens och Bolle-bygds härad.

Gustaf Strömberg

Älfsborgs län. F’lundre, Väne och
Bjarkc domsaga.

Oskär Nyländer

Älfsborgs län. Kinds och Redvägs
domsaga.

Herm. Carlson

Älfsborgs län. Vätte, Ale och
Knllings domsaga.

Riksdagsbeslutet 1911.

0. H. Syensson
Alfsborgs län. As och Gäsene
domsaga.

B. Dahlgren

Alfsborgs län. Nordals, Snndals
och Valbo domsaga.

Alfsborgs län. Tössbo och Vedbo
domsaga.

Vänersborg, Alingsås och Ulrice-hamn.

Axel Vennersten

Borås.

A. Åkerman.

Strömstad, Lysekil, Marstrand, Knng-älf och Amål.

A. Magnusson

Skaraborgs län. A se, Viste, Barne
och Laske domsaga.

Gust. Månsson

Skaraborgs län. Kinnefjärdings,
Kinne och Kållands domsaga.

S. J. Larsson

Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.

L. J. Jansson

Skaraborgs län. Gndhems och
Kåkinds domsaga.

Carl Persson

Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds domsaga.

Sten Nordström

Skaraborgs län. Norra Vadsbo
domsaga.

A. Johanson

Skaraborgs län. Södra Vadsbo
domsaga.

Oscar Bogren

Mariestad, Sköfde och Falköping.

G. Kronlund

Lidköping, Skara och Hjo.

Carl Jansson

Värmlands län. Östersysslets
domsaga.

N. Arson Berg

Värmlands län. Mellansysslets
domsaga.

J. P. Igel.

Värmlands län. Södersysslets
domsaga.

Fr. Canell

Värmlands län. Nordmarks domsaga

C. J. Berggren

Värmlands län. Fryksdals
domsaga.

Per Anderson

Värmlands län. Jösse domsaga.

G. Jansson

Värmlands län. Alfdals och
Nyeds domsaga.

Axel Schotte

Karlstad.

Kristinehamn och Filipstad.

0. G. Erikson

Örebro län. Grimstens, Hardemo
och Edsbergs härad.

Ivan Svensson

Örebro län. Rumla och Snndbo
härad.

A. P. Gustafsson

Örebro län. Glanshammars och
Örebro härad.

Folke Andersson

Örebro län. Askers och Sköllersta
härad.

Lars Eriksson

Örebro län. Lindes domsaga.

J. G. Forsberg

Örebro län. Nora domsaga.

E. A. Nilson

Örebro.

Johan Forssell

Västmanlands södra domsaga.

Adolf Janson

Västmanlands västra domsaga.

G. A. Rundgren

Västmanlands norra domsaga.

Joh. Andersson

Västmanlands östra domsaga.

Viktor Larsson

Västerås.

E. L. Camitz

Sala och Arboga.

D. Persson i Tallberg

Kopparbergs län. Leksands tingslag.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län. Gagnefs och
Rättviks tingslag.

Riksdagsbeslutet 1911.

Smeds Lars Olsson B. P. Ersson

Kopparbergs län. Ofvansiljans domsaga Kopparbergs län. Hedemora

domsaga.

A. Hansson i Solberga

Kopparberg» län. Fåla domsagas
södra tingslag.

Sam. Söderberg

Kopparbergs lä o. Faln domsagas
norra tingslag.

Bernh. Eriksson

Kopparbergs län. Väster bergslags
domsaga.

Joh. Ström

Kopparbergs län. Nås och Malungs
domsaga.

E. A. Leksell

Gäfleborgs län. Gästriklands östra
tingslag.

Öl. Olsson i See

Gäfleborgs län. Gästriklands västra
tingslag.

P. Olsson

Gäfleborgs län. Norra Hälsinglands
domsaga.

Johan Ericsson

Gäfleborgs län. Västra Hälsing-lands domsaga.

Jonas Jonsson

Gäfleborgs län. Bollnäs domsaga.

P. Bengtson

Gäfleborgs län. Sydöstra Hälsing-lands domsaga.

Gäfle.

Karl Starbäck

Gäfle.

Bernt Wilson

Söderhamn.

C. G. Thor

Västernorrlands län. Medelpads
västra domsaga.

S. H. Kvarnzelius

Västernorrlands län. Sköns
tingslag.

Robert Karlsson

Västernorrlands län. Njnrunda,
Indals och Ljnstorps tingslag.

J. Lindgren

Västernorrlands län. Ångerman-lands södra domsaga.

Sixten Mogren

Västernorrlands län. Ångerman-lands mellersta domsaga.

P. E. Hedström

Västernorrlands län. Ångerman-lands västra domsaga.

Z. Åslund

Västernorrlands län. Nätra och
Nordingrå domsaga.

C. J. Öberg

Västernorrlands län. Själevads
och Arnäs domsaga.

A. J. Hagström

Härnösand och Örnsköldsvik.

Joh. Norlén

Sundsvall.

K. Karlsson

Jämtlands norra domsaga.

Johan Olofsson

Jämtlands västra domsaga.

J. Bromée

Jämtlands östra domsaga.

Ing. Bergman

Jämtlands län. Härjedalens
domsaga.

Johan Widén

Hudiksvall och Östersnnd.

Ad. Wiklund

Västerbottens län. Nordmalings och
Bjurholms samt Degerfors tingslag.

J. Rehn

Västerbottens län. Umeå tingslag.

E. F. Hellberg

Västerbottens västra domsaga.

P. Zimdahl

Västerbottens län. Skellefteå tings-

F. 0. Mörtsell

Västerbottens län. Norsjö och Malå

Olof Jonsson.

Västerbottens mellersta domsaga.

lag. tingslag.

Umeå, Skellefteå och Piteå.

Norrbottens län. Kalix domsaga.

Riksdagsbeslutet 1911.

F. A. Bäckström

Norrbottens län. Piteå domsaga.

M. Ström

Norrbottens län. Torneå domsaga.

Linus Lundström

Norrbottens län. Lnleå domsaga.

L. J. Carlsson

Norrbottens län. Gellivare domsaga.

Fr. Berglund

Lnleå och Haparanda.

Riksdagsbeslutet 1911.

INNEHÅLL.

Sid.

Ingressen..................1.

§ 1. Ang. ändrad lydelse af § 45 riksdagsordningen
............... 1.

§ 2. Ang. ändrad lydelse af § 3 mom. 13 tryckfrihetsförordningen
..........2.

§ 3. Ang. förslag till ändrad lydelse af § 2

mom. 4 tryckfrihetsförordningen .... 2.

§ 4. Ang. ändringar i den proportionella valmetoden
...............2.

§ 5. Ang. ändrad lydelse af 18 §, 12, 22 och
37 punkterna i lagen om val till Riksdagen
................2.

§ 6. Ang. ändring af 77 § i förordningen om
kommunalstyrelse på landet samt 78 § i
förordningen om kommunalstyrelse i stad 3.
§ 7. I fråga om utlysande af landstingsmanna -

valen och ordningen vid dessa val ... 3.

§ 8. Ang. särskild godtgörelse åt ordförande

i kommunalnämnd...........3.

§ 9. Ang. proportionellt valsätt vid val af vissa
hos stadsfullmäktige och landsting förekommande
utskott och nämnder .... 3.

§ 10. Ang. ändrad lydelse af §§ 6 och 17 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm
den 23 maj 1862......... 3.

§ 11. Ang. tryggandet af valhemligheten vid de

kommunala valen........... 4.

§ 12. Ang. rätt för kommuner att upplägga

fonder för vissa ändamål.......4.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afd.

(Riksdagsbeslutet.)

Sid.

§ 13. Ang. ändring af § 42 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 mars 1862 äfvensom §44 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm den 20 november 1863 4.

§ 14. Ang. ändrad lydelse af § 8 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skol -

råd den 21 mars 1862 ......... 4.

§ 15. Rörande ändrad lydelse af 5 § i lagen angående
folkskoleväsendet i vissa städer
den 25 juni 1909 ............ 4.

§ 16. Ang. statsregleringen......... 4.

§ 17. Ang. dispositionen af besparingarna å huf vudtitlarna.

.............6.

§ 18. Ang. anslag till kapitalökning för odlings lånefonden.

.............6.

§ 19. Ang. anslag till ökning af egnahemslåne fonden.

............... 6.

§ 20. Ang. anslag till kapitalökning af fonden

för fiskerinäringens befrämjande .... 7.

§ 21. Ang. anslag till ökning af norrländska

nyodlingsfonden............7.

§ 22. Ang. anslag till kapitalökning af jordför medlingsfonden.

...........7.

§ 23. Ang. anslag till ökning af fonden för befrämjande
af handtverk och därmed jämförlig
mindre industri.........7.

§ 24. Ang. anslag till bildande af cn lånefond

för tjänstcmannasamhället vid Mörby . . 7.

Band. 7

Riksdagsbeslutet 1911.

Sid.

§ 25. Ang. anvisande af medel till järnvägslåne fonden.

...............7.

§ 26. Ang. bildande af en lånefond för att underlätta
åstadkommande af bibanor inom
vissa län............... 7.

§ 27. Ang. anslag för fortsatt utveckling af statens
telefonväsende..........8.

§ 28. Ang. anvisande af medel till anskaffande
af ny rörlig materiel vid statens redan
trafikerade järnvägar.........8.

§ 29. Ang. anvisande af medel till fortsättande
af arbetet med utläggande af ytterligare ett
järnvägsspår mellan Rönningo och Järna
m. m.............. . . 8.

§ 30. Ang. anslag till fullbordande af statsbanan
från Bastuträsk till Kallholmsfjärden 8.

§ 31. Ang. anslag till fullbordande af statsbanan
från Östersund till Ströms vattudal 8.

§ 32. Ang. anslag till fortsättning af statsbanan

Järna—Norrköping..........8.

§ 33. Ang. anslag till anläggning af en statsbana
från Ströms vattudal till Ångermanälfven.
...............8.

§ 34. Ang. anslag till anläggning af en statsbana
från Veittijärvi till Matarengi . . 8.

§ 35. Ang. anslag till kompletteringsarbeten å

järnvägslinjen Kiruna—Svartön.....9.

§ 36. Ang. anvisande af medel för utläggning
af ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg
och Alingsås...........9.

§ 37. Ang. tilläggsanslag för redan utförda anläggningar
vid Trälleborgs ångfärjestation 9.

§ 38. Ang. anslag för inköp af mark i och för
ordnande af Stockholms bangårdsförhållanden.
...............9.

§ 39. Ang. anvisande för år 1912 af medel för
anläggning af en ny farled mellan Vänersborg
och Göteborg...........9.

§ 40. Ang. anvisande af medel för anläggning
af ledningar, afsedda att distribuera elek -

trisk energi från statens kraftverk vid
Trollhättan.............. 9.

§ 41. Ang. anvisande för år 1912 af medel för

uppförande af en elektrisk kraftstation
vid Porjusfallen............9.

§ 42. Ang. anslag för anläggande af ett statens

kraftverk vid Älfkarleby.......10.

§ 43. Ang. utbetalning af anslag till riksdags och

revisionskostnader.........10.

§ 44. Ang. kreditivsummorna........10.

§ 45. I afseende å statsregleringen och rörande

de med statsverket gemenskap ägande ämnen
.................10.

§ 46. Ang. omorganisation af tekniska högsko -

lan m. m. äfvensom lönereglering för lektorer
m. fl. befattningshafvare vid Chalmers
tekniska läroanstalt m. m.....20.

§ 47. Ang. ordnande af undervisningen i arkitektur
vid konsthögskolan m. m.....20.

§ 48. Ang. öfverförande af visst belopp till den
i 19 § af lagen angående rätt till pension
för tjänstemän vid statens järnvägar den
4 juli 1910 omförmälda fond......20.

§ 49. Ang. ökning af fonden för befrämjande af
handtverk och därmed jämförlig mindre
industri samt angående anvisande af anslag
för täckande af förvaltningskostnader
för nämnda lånefond för 1912 ... 20.

§ 50. Ang. utgiftsstat för postsparbanken m. m. 21.

§ 51. Ang. anslag till utgifvande på svenska
språket af en samling gällande grundlagar,
vallagar och parlamentariska ar -

betsordningar i främmande länder . . . 21.

§ 52. Ang. en handels- och sjöfartstraktat mellan
Sverige och Tyska riket......22.

§ 53. Rörande ändring af 3 § af förordningen
angående mantalsskrifning den 6 augusti
1894 ................. 22.

§ 54. Ang. förordning med tulltaxa för inkommande
varor.............22.

Riksdagsbeslutet 1911.

Sid.

§ 55. Ang. förändring af tullsatscrna å socker
samt ändrad lydelse af § 13 i förordningen
med tulltaxa för inkommande varor
den 4 juli 1910...........23.

§ 56. Ang. ändrad lydelse af § 9 mom. 3 A) i
tulltaxeunderrättelserna samt § 13 mom.

3 A) i förordningen med tulltaxa för in -

kommande varor...........23.

§ 57. Ang. bemyndigande för Knngl. Maj:t att

besluta i fråga om vissa postafgifter . . 24.

§ 58. Rörande ändring i förordningen angående

stämpelafgiften den 18 september 1908 . 24.

§ 59. Ang. vissa ändringar i 8 och 50 §§ af förordningen
den 18 september 1908 angående
stämpelafgiften..........25.

§ 60. Ang. anstånd i vissa fall med erläggande

af stämpelafgift för arffallen egendom . . 25.

§ 61. Ang. lämpliga kontrollbestämmelser rörande
skogsafverkningsafhandlingars beläggande
med stämpel.........25.

§ 62. Ang. rätt att hos Statskontoret erhålla
upplysning i fråga om skyldighet att utgöra
stämpelafgift...........25.

§ 63. Ang. ändrad lydelse af 20, 21 och 24 §§
i förordningen angående tillverkning af
brännvin den 11 oktober 1907 ..... 25.

•§ 64. Ang. dels särskild afgift för brännvin,
som tillverkas vid bränneri under tid,
då vissa utländska råämnen där användas,
dels ock särskild skatt å dylika
ämnen, använda vid tillverkning af stär -

kelse .................26.

§ 65. Rörande ändrad lydelse af 25 § 4 mom.
i förordningen angående beskattning af
socker den 11 oktober 1907 ...... 26.

§ 66. Rörande viss ändring i gällande bestämmelser
angående tullbehandling af sirap 26.

§ 67. Rörande förslag till förordning angående

införsel, tillverkning och försäljning af
sackarin m. m.............27.

Sid.

§ 68. Ang. ändrad lydelse af 20 § i förordningen
den 28 oktober 1910 om inkomstoch
förmögenhetsskatt m. m.......27.

§ 69. Ang. åtgärder för undanröjande af en på
äktenskapsfrekvensen menligt inverkande
oegentlighet i skattelagstiftningen ... 27.

§ 70. Rörande ändrad lydelse af 6 § i förordningen
angående försäljning af brännvin

den 9 juni 1905............ 27.

§ 71. Ang. ändrade bestämmelser för beviljandet
af de i 16 § af gällande brännvinsförsäljningsförordning
omförmälda brännvinsutskänkningsrättigheter.
.....28.

§ 72. Ang. ändrad lydelse af 29 och 40 §§ i
förordningen den 9 juni 1905 ang. försäljning
af brännvin...........28.

§ 73. Rörande ändringar i gällande förordning

angående försäljning af brännvin .... 28.

§ 74. Ang. ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning
af vin och Öl samt angående försäljning
af tillagade, alkoholfria drycker samt
svagdricka äfvensom förordningen den 7
augusti 1907 angående tillverkning och
beskattning af maltdrycker.......28.

§ 75. Ang. förslag till lag om bankrörelse och
till lag om ändrad lydelse af 10 § i lagen
den 5 juni 1909 angående emissionsbanker 29.

§ 76. Ang. ändrad lydelse af 27 § i lagen för

Sveriges riksbank...........29.

§ 77. Ang. förändrad lydelse af 16 § i lagen för

Sveriges riksbank den 12 maj 1897 ... 29.

§ 78. Ang. ändring i instruktionen för Riksdagens
revisorer vid riksbankens afdelningskontor
i orterna.........29.

§ 79. Ang. bankovinsten..........30.

§ 80. Ang. reglemente för riksbankens styrelse

och förvaltning............30.

§ 81. Ang. pension åt filosofie doktorn H. R.

Törnebladh..............30.

Riksdagsbeslutet 1911.

Sid.

§ 82. Ang. förslag till lag om ändrad lydelse
af 5 § i lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänsteinnehafvares rätt till
pension................30.

§ 83. Ang. efterskänkande af viss del af statslån
för järnvägen Borlänge—Insjön ... 30.

§ 84. Ang. förslag till lag om kollektivaftal

mellan arbetsgifvare och arbetare .... 30.

§ 85. Ang. förslag till arbetsdomstol ..... 31.

§ 86. Ang. anslag till bestridande af kostnaden
för den genom statens försorg anordnade
medlingen i arbetstvister .... 31.

§ 87. Ang. ändrad lydelse af vissa paragrafer i

värnpliktslagen den 14 juni 1901 .... 32.

§ 88. Ang. ändrad lydelse af vissa paragrafer

i värnpliktslagen den 14 juni 1901 ... 32.

§ 89. Ang. lag om inskränkning i inmutnings rätten.

...............32.

§ 90. Ang. förslag till lag om ideella föreningar

m. m. ................32.

§ 91. I anledning af dels Kung! Maj:ts proposition
nr 70 med förslag till lag om änd -

rad lydelse af 1 kap. 2 § i lagen den 14
juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom
äfvensom om ändringar i och tillägg
till 4 kap. samma lag m. m. samt nr 68
med förslag om ändring i och tillägg till
grunderna för förvaltningen af vissa kronan
tillhöriga vattenfall, dels ock en i
anledning af sistnämnda proposition väckt
motion................32.

§ 92. Rörande ändrad lydelse af 1 § i lagen
den 18 oktober 1907 angående ryttare-,
soldat- och båtmanstorps befriande i vissa
fall från ansvar för inteckningar i stamhemmanet
..............33.

§ 93. Ang. ändrad lydelse af 1 § i lagen om

inteckning i fartyg..........33.

§ 94. Ang. bättre förmånsrätt för kommunal utskylder

m. m.............34.

§ 95. Ang. förslag till lag om järnvägsaktiebolag
och till lag om vissa aktiebolag,
som drifva lånerörelse........34.

§ 96. Ang. ändrad lydelse af 14 kapitlet 22 §

strafflagen..............34.

§ 97. Ang. ändrad lydelse af 18 kapitlet 13 §

strafflagen..............34.

§ 98. Ang. ändring i 139 § utsökningslagen . 34.

§ 99. Ang. upphörande af adelsmäns rätt till

särskildt forum i vissa mål......34.

§ 100. Rörande tillägg till 37 § i lagen angående
stadsplan och tomtindelning . . 35.

§ 101. Ang. beredande af större inflytande åt
vederbörande kommunalmyndigheter vid
meddelande af tillstånd till försäljning

af vin och Öl............35.

§ 102. Rörande ändrad lydelse af 11 § i lagen

angående äganderätt till skrift .... 35.

§ 103. Ang. ändrad lydelse af 6, 23 och 24 §§
i lagen den 13 juli 1887 ang. handelsregister,
firma och prokura......,35.

§ 104. Ang. viss lättnad för utländsk konsul i

fråga om vittnesmåls afläggande .... 35.

§ 105. Ang. förslag till förordning rörande bio graflöreställningar.

.........36.

§ 106. Ang. skydd för vissa internationella sjuk vårdsbeteckningar.

.........36.

§ 107. Ang. lagändring i syfte att samtidiga
tingssammanträden i närbelägna domsagor
må undvikas..........36.

§ 108. Ang. förslag till stadga om skjutsväsendet
.................36.

§ 109. Ang. undantag från gällande bestämmelser
om tiden för skjutsentreprenader . . 36.

§ 110. Ang. förordning om ändrad lydelse af

46 § i förordningen rörande hushållningen
med de allmänna skogarna i riket
den 26 januari 1894 ......... 37.

§ 111. Ang. åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor.......37.

Riksdag »beslutet 1911.

Sid.

§ 112. Ang. val af Riksdagens justitieombudsman
och hans efterträdare......37.

§ 113. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken
...............37.

§ 114. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riks gäldskontoret.

...........38.

§ 115. Ang. val af fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret äfvensom suppleanter
för desse.............38.

Sid.

§ 116. Ang. ansvarsfrihet för fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret
i fråga om deras åtgärder för uppförande
å Helgeandsholmen af riksdags -

och riksbank8hus...........38.

Slutmeningen................38.

Bihang till Riksd. prof. 1911. JO Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksdagsbeslutet.)