Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1910:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 januari och slutade den 11 juni 1910.

V i efterskrifna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 15 sistlidne
januari, under Hans Maj:t Konung Gustaf V:s tredje regeringsår, oss
här i Stockholm infunnit.

Efter att öfver vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafva vi
den 17 i nämnda månad å rikssalen sammanträdt och fått emottaga berättelse
om hvad sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig tilldragit,
äfvensom Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behof;
och hafva vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de ämnen, i hvilka
Kungl. Maj:t till oss aflåtit propositioner eller skrifvelser, dels ock rörande
frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti följande beslut.

§ !■

Vi hafva i skrifvelse den 1 mars anmält för Kungl. Maj:t, att vi med anledning
af en inom Riksdagen väckt motion för vår del antagit i vår skrifvelse införd
förändrad lydelse af 7 och 9 §§ i lagen om val till Riksdagen den 26 maj 1909.

§ 2.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till lag om ändrad lydelse af 18 § 34 punkten i lagen
om val till Riksdagen.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen; hvilket vi i skrifvelse den 10
maj tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

Bill. till Rikad. Prof. 1910. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1910.

§ 3.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

l:o) lag angående ändrad lydelse af §§ 33 och 73 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862;

2:o) lag angående ändrad lydelse af § 74 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862; och

3:o) lag angående ändrad lydelse af § 30 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862.

I skrifvelse den 10 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning
af Kungl. Maj:ts proposition och en i ämnet väckt motion för vår del antagit lagar
i ofvanomförmälta ämnen, af lydelse vår nämnda skrifvelse utvisar.

§ 4.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 1 mars hafva vi med
anledning af inom Riksdagen väckta motioner för vår del beslutit, att §§ 25 och 28
i förordningen om kommunalstyrelse i stad, §§ 11 och 14 i förordningen om kommunalstyrelse''
i Stockholm samt §§ 6 och 8 i förordningen om landsting skola erhålla
i vår skrifvelse angifven förändrad lydelse.

§ 5.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 20 april utvisar, hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af §
17 i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

§ 6.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 10 maj hafva vi, som
icke kunnat oförändradt antaga Kungl. Maj:ts proposition med förslag till dels lag
om ändrad lydelse af § 40 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd den 21 mars 1862, dels ock lag om ändrad lydelse af § 42 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863,
för vår del antagit i vår skrifvelse införda lagar i ofvanupptagna ämnen.

§ 7.

Uti till Riksdagen aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att antaga propositionen bilagdt förslag till förordning angående särskild grund för
beräkning af rösträtt och utgörande af utskyld eller annan afgift i förhållande till
allmänna bevillningen.

Enligt hvad inhämtats af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 9 juni, hafva vi,
som icke kunnat oförändradt bifalla det i propositionen innefattade förslaget, antagit
en förordning i ämnet, af lydelse vår skrifvelse utvisar.

Riksdagsbeslutet 1910.

§ 8.

På grund af §§ 62 och 64 i regeringsformen hafva vi pröfvat statsverkets behof
och därvid för nästkommande år, och intill dess ny statsreglering vidtager, bestämt
hufvudtitlarnas ordinarie anslagsbehof sålunda:

Första hufvudtiteln

(Kungl. hof- och slottsstaterna).......... 1,493,000: —

Andra hufvudtiteln

(Justitiedepartementet).............. 4,998,867: —

Tredje hufvudtiteln

(Utrikesdepartementet).............. 1,458,564: —

Fjärde hufvudtiteln

(Landtförsvarsdepartementet)........... 49,978,845: —

Femte hufvudtiteln

(Sjöförsvarsdepartementet)............ 19,382,436: —

Sjätte hufvudtiteln

(Civildepartementet)............... 44,093,812: —

Sjunde hufvudtiteln

(Finansdepartementet) .............. 12,596,543: —

Åttonde hufvudtiteln

(Ecklesiastikdepartementet)............ 23,839,896: —

Nionde hufvudtiteln

(Jordbruksdepartementet)............. 8,834,438: —

Tionde hufvudtiteln

(Pensions- och allmänna indragningsstaterna) . . . 5,212,128: —

Och hafva vi därjämte för tillfälliga behof anvisat extra
ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för år 1911 utgå från
statskontoret, nämligen:

171,888,529: —

Riksdagsbeslutet 1910.

under första hufvudtiteln............. 100,000: —

» andra hufvudtiteln............. 690,033: —

» tredje hufvudtiteln............. 270,336: —

» fjärde hufvudtiteln............. 4,577,755: —

» femte hufvudtiteln............. 4,248,264: —

» sjätte hufvudtiteln............. 8,155,188: —

» sjunde hufvudtiteln............. 2,663,957: —

» åttonde hufvudtiteln............ 2,024,604: —

» nionde hufvudtiteln............. 3,421,162: —

» tionde hufvudtiteln............. 2,478,172: —

28,629,471: -

hvarförutom komma att utgå:

dels till mötande af brist i 1909 års statsreglering . . kronor 4,500,000: —

dels afsättning till arbetarförsäkringsfonden..... » 1,400,000: —

dels afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande . . » 1,000,000: —

dels ock anslag till riksgäldskontoret:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m., för -

slagsvis ....................kr. 1,393,000: —

räntor och afbetalningar å

statsskulden..........kr. 26,558,460: 81

efter afdrag af till riksgäldskontoret
ingående ränteoch
kapitalbetalningar.....» 7,458,460: 81

förslagsvis..................» 19,100,000: — 20,493,000: —

Summa kronor 227,911,000: —

Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafva vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:

Statsverkets ordinarie inkomster...............kr.

Statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar:

Tullmedel...............kr. 60,000,000: —

Postmedel............... » 22,600,000: —

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner
och rättigheter............ > 300,000: —

Stämpelmedel............. » 17,000,000: —

Brännvinstillverkningsskatt...... » 21,800,000: —

Sockerskatt.............. » 19,000,000: —

Punschskatt.............. » 1,500,000: —

Maltskatt............... » 5,800,000: —

39,855,000: —

Riksdagsbeslutet 1910.

Bevillning af fast egendom samt af inkomst kr. 1,250,000: —

Inkomst- och förmögenhetsskatt .... » 31,000,000: — 180,250,000: _

Af besparingar å reservationsanslaget till de allmänna läroverken
...........................kr. 250,000: —

Utdelning å statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
för år 1910......................» 1,300,000: —

Af riksbankens vinst för år 1909.............» 6,256,000: —

Summa kronor 227,911,000

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade
föreskrifter att fortfarande lända till efterrättelse.

§ 9.

Yi hafva beslutit, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets
Ständers skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af
besparingar å hufvudtitlarna fortfarande skola blifva gällande, dock att behållningar,
som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan dessa första
gången tillsättas, skola till ett följande års statsreglering reserveras.

§ io.

Vi hafva bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för
fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp för år 1910 af 3,500,000
kronor att utgå enligt de bestämmelser, som angifvas i det för riksgäldskontoret
utfärdade nya reglemente.

§ 11.

Yi hafva bemyndigat riksgäldskontoret att under år 1911 i mån af behof tillhandahålla
statskontoret medel att tillföras den under benämningen Norrländska nyodlingsfonden
inrättade fond för befrämjande af uppodling af jord i Dalarne och
Norrland till så stort belopp, som finnes erforderligt för att, tillsammans med till
fonden inflytande annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel,
tillgodose ett lånebehof af 300,000 kronor.

§ 12.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar hafva vi beviljat och ställt till Kungl.
Maj:ts förfogande ett extra anslag af 7,500,000 kronor att utgå under fem år från
och med år 1912 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit
till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för att efterföljande år af samma
femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande
af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t

Riksdagsbeslutet 1910.

beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med bestämmelserna i det för riksgäldskontoret
utfärdade nya reglemente.

§ 13.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar
hafva vi för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag å 3,325,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ U.

Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping förbi
Lunda till Norrköping hafva vi beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 15.

Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare till
Kallholmsfjärden hafva vi för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 16.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors)
jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund hafva vi för år 1911 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att enligt
Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 17.

Till fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee hafva vi för år 1911
beviljat ett anslag af 2,038,000 kronor, att emellertid utgå redan under år 1910;
och hafva vi anvisat detta anslag till utbetalning från riksgäldskontoret.

§ 18.

Till afslutande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan
Tomteboda och Järfva järnvägsstationer samt de i sammanhang därmed stående
arbeten och markförvärf hafva vi för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 700,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 19.

Under förbehåll af kostnadsfri upplåtelse af mark och kontant bidrag af staden
Södertälje, Södertälje kanal- och slussverks aktiebolag och C. F. Liljewalchs stärbhus
enligt afgifna förbindelser, hafva vi beslutit dels utläggning af ytterligare ett

Riksdagsbeslutet 1910. 7

järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationera västra stambanan, dels banans
framdragande i ändrad sträckning från Rönninge på fast bro å segelfri höjd öfver
Södertälje kanal norr om slussen därstädes och vidare genom staden Södertälje,
dels och af ifrågavarande arbeten föranledda stationsanordningars utförande, allt
lör en beräknad kostnad af 6,200,000 kronor, och hafva vi för påbörjande af berörda
anläggningar för år 1911 till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af
500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 20.

Under förbehåll att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 15 april
1910 förutsatta villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m. iakttagas, hafva vi
besluta anläggning af en statsbana från Lappträsk till Yeittijärvi och i sammanhang
därmed byggande af utfartsväg från Kräsjoki, med rätt för Kungl. Maj:t att
närmare förordna om de orter, järnvägen bör genomgå, samt för ändamålet till utgående
från riksgäldskontoret anvisat 150,000 kronor för år 1910 och 893,000 kronor
för år 1911, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 21.

För o full bördande af anläggningen af en reparationsverkstad vid Notviken hafva
vi for år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp
af 250,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 22.

Af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och
Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor hafva vi anvisat ett belopp af
2,000,000 kronor, att under år 1911 utgå från riksgäldskontoret och enligt Kungl
Maj:ts disposition utbetalas.

§23.

Vi hafva för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 1,000,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar,
användas för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi
från statens kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 24.

För uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf
och i sammanhang därmed anläggning af järnväg mellan Gellivare och Porjus samt
för ö fråga erforderliga åtgärder i och för införande af elektrisk drift å bandelen
Kiruna—Riksgränsen hafva vi beviljat ett anslag af 21,500,000 kronor och däraf
till utgående från riksgäldskontoret anvisat för år 1910 4,915,000 kronor samt för
år 1911 2,650,000 kronor, att enligt Kungl. Mapts disposition utbetalas.

Riksdagsbeslutet 1910.

§ 25.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i man af behof, under åren 1910
och 1911 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar,
äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den likvid, som
skall för det sistförfluten året i riksgäldskontoret med statsverket upprättas, statskontoret
påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de til 1_ riksgäldskontoret inbetalda
förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed
berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från
riksgäldskontoret utgått.

§ 26.

Med anledning af stadgandet i 63 § regeringsformen hafva vi för oförutsedda
händelser anslagit och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisat tvenne särskilda
summor, den ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra
högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit
inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, den andra att vid infällande krig
af Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat,
och bestämt den förra af dessa summor till sju millioner fem hundra tusen kronor,
samt den senare, eller det så kallade stora kreditivet, likaledes till sju millioner
fem hundra tusen kronor.

§ 27.

I afseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap ägande
ämnen åberopa vi för öfrigt våra därom under riksdagens lopp till Kungl. Maj:t
aflåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna,, nämligen:

l:o) af den 2 mars i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utförande
af vissa reparationsarbeten i Södra skånska infanteriregementets sjukhus å

Refvinge hed; „ , „r

2:o) af den 6 april i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
till direktionen för Mariefreds sjukstuga af visst Gripsholms slott tillhörande

område; . „ ... ....

3:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Mariefreds och Kärnbo församlingar af förra Djurgårdsinspektorsbostället
Vik nr l 4:o)

af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
till staden Mariestad af ett inom nämnda stad beläget kronomagasin m. m.; .

5ro) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af kronans andel i den till roten nr 1 Gäst af Gottlands andra båtsmanskompani
hörande torplägenhet;

Riksdagsbeslutet 1910.

6:o) af samma dag i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra fänriksbostället ett mantal Rödje nr 1 i Östergötlands
län;

7:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra hofslagarbostället Svartsmörja nr 1 i Kalmar län;

8:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra mönsterskrifvarbostället Krakstad nr 3 Östergård
med Krakstad n:o 4, en utjord, i Östergötlands län;

9:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet under förra fältväbelbostället Hasslösa nr 7 Olof Andersgård
i Skaraborgs län;

10:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra korpralsbostället Nedre Götala nr 4 Korpralsgård
i Östergötlands län;

ll:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af två lägenheter från förra mönsterskrifvarbostället Jussherg nr 2 Norrgård
i Östergötlands län;

12:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra korpralsbostället Tägneby nr 1 Norrgård i Östergötlands
län;

13:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af två lägenheter från förra häradskrifvarbostället Loringe nr 6 Grefvagården
i Skaraborgs län;

14:e) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af ett till förra trumpetarbostället Ränna nr 10 Borregård i Skaraborgs län
hörande område;

15:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af fem lägenheter från förra mönsterskrifvarbostället V* mantal Naum nr
5 ödegård och V* mantal Naum nr 6 Anders Larsgård i Skaraborgs län:

16:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af två lägenheter från förra sergeantbostället Risabo nr 1 jämte Risabo
nr 2, en utjord, i Jönköpings län;

17:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra ryttmästarbostället Stora Lur d nr 1 och 2 i Östergötlands
län;

18:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Rådmansö församling af ett område från Rådmansö kungsgård nr 1 i Stockholms
län;

19:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af de å förra militieboställena 1 mantal Yä nr 6 och 7 samt 1 mantal Yä

Bih. till Rikad. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1910.

nr 10 och 38 äfvensom komministerbostället 1 mantal Yä nr 44, allt i Kristianstads
län, belöpande andelar i en Yä byamän tillhörig samfällighet;

20:o) af samma dag i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra barberarbostället Åsby nr 5 östra Norrgård jämte
Åsby nr 6, en åker i Östergötlands län;

21:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af visst område från förra pukslagarbostället Säfvared nr 9 Sven Torstensgård
i Skaraborgs län;

22:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af fem till förra mönsterskrifvarbostället Hörby nr 7, 9, 14, 20 och 22
Malmöhus län hörande lägenheter;

23:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af ett område från förra fältväbelbostället Holmestad Stommen nr 1 i Skaraborgs
län;

24:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af två lägenheter från förra hospitalshemmanet Alboga nr 1 i Östergötlands
län;

25:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från 7* mantal Flundrevalla nr 2 Berget eller Nolgård i Älfsborgs län;

26:o) af den 8 april i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande
af nytt ridhus vid krigsskolan å Karlberg;

27:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående lön och
dagaflöning åt en gevärshandtverkare öfver stat vid Kronobergs regemente;

28:o) af den 9 april i anledning af Riksdagens år 1909 församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1908;

29:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna
gjorda framställningar om anslag för beredande af extra lönetillägg för år 1910 åt
en del tjänstemän och betjänte m. m.;

30:o) af den SO april i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af den till Hanekinds häradsbor anslagna kronolägenheten Måshult nr 1 i
Skeda socken;

31:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af ett till förra mönsterskrifvarbostället Jädra nr 3 och 4 i Uppsala län hörande
område;

32:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra kvartermästarbostället Öster Ullälfva nr 3 Norrgården
i Östergötlands län;

33:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från förra löjtnantsbostället Klef nr 1 i Göteborgs och Bohus län;

Riksdagsbeslutet 1910.

34:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af områden från förra kompanichefsbostället Virke nr 1, 4, 8 och 10 i Malmöhus län;

35:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra trumpetarbostället Ljuna nr 1 Stora Mellangärden
i Östergötlands län;

36:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af områden från förra trumpetarboställena Rällinge nr 1 och 2, jämte Rällinge
nr 3, en utjord, i Södermanlands län;

37:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af två till förra länsmansbostället Bossgård nr 3 i Östergötlands län hörande
lägenheter;

38:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af vissa områden från kungsgården Räfsnäs nr 1 i Södermanlands län;

39:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Mjölby kommun af ett till förra sergeantsbostället Hulje nr 5 Södergården
i Östergötlands län hörande område;

40:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af én tomt, hörande till ett invid Jörns järnvägsstation beläget område af
krono parken Västra Jörnsmarken i Västerbottens län;

41:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Sophiahemmet af visst område å Kungl. Djurgården;

42:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse
till Norrtälje stad af viss kyrkoherden i Norrtälje församlings pastorat på
lön anslagen jord;

43:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af mark från komministersbostället Tumba nr 2 i Botkyrka socken;

44:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse
till Piteå stad af viss kyrkoherden i Piteå stadsförsamlings pastorat på lön
anslagen jord;

45:o) af den 6 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående
reglering af löneförhållandena m. m. vid försäkringsinspektionen;

46:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts i punkt 6 under sjätte hufvudtiteln
af statsverkspropositionen gjorda framställning angående biträde inom civildepartementet
vid beredning af ärenden rörande försäkringsväsendet;

47:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående anordnande af elektrisk belysning och värmeledning inom vissa delar af
Vadstena hospital;

48:o) af den 13 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afstående
eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar;

49:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af rätt till bearbetande af icke inmutningsbara mineralfyndigheter å kronojord;

Riksdagsbeslutet 1910.

50:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af kronan tillhörande jordägareandelar i grufvor;

51:o) af den 18 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående upphörande af En dre pastorats prebendeegenskap;

52:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående fördelning af medel till främjande af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens
följder;

53:o) af samma dag angående anvisande af anslag till förstärkning af arbetskrafterna
inom statskontoret;

54:o) af den 24 maj angående ersättning till vissa lägenhetsinnehafvare för
förlust vid bortförande af byggnader från det till statens järnvägar upplåtna området
af kronans öfverloppsmark omkring Grellivare malmberg;

55:o) af samma dag i anledning af väckta motioner om beviljande af anslag
till låneunderstöd åt enskilda järnvägar;

56:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande
af ett hospital å Frösön invid Östersund;

57 :o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående beredande
af lånemedel för år 1910 för fortsatt utveckling af statens telefonväsende;

58:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till uppförande af bostad för direktören och öfverläkaren vid allmänna barnbördsbuset
i Stockholm;

59:o) af den 25 maj i anledning af väckt motion om vidtagande af åtgärder i
syfte att för obemedlade underlätta förvärf afjord från statens domäner till småbruk;

60:o) af samma dag i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående omläggning af förvaltningen utaf de allmänna skogarna i södra och mellersta
Sverige;

61:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra löjtnantsbostället Styrestad nr 1 i Östergötlands län;

62:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra jägmästarbostället Lättorp nr 1 i Kalmar län;

63:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af ett område från förra sergeantsbostället Slöta nr 12 Mossagården i Skaraborgs
län;

64:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande
af ytterligare medel till norrländska nyodlingsfonden;

65:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af till förra länsmansbostället Eker nr 8 i Örebro län hörande andel i ett
soldattorp;

66:o) af den 27 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse
till Västerås stad af ett domprosten i Västerås på lön anslaget område i
S:t Ilians socken;

Riksdagsbeslutet 1910.

67:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utbyte
af kronan tillhörig mark mot ett nytt öfningsfält för Kronprinsens husarregemente;

68:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af en lägenhet från förra ryttmästarbostället Larum nr 1 i Kalmar län;

69:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa ägor från kronoparken österåker i Stockholms län;

70:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af ett område från det till kronopark inköpta hemmanet nr 15 a i Hede kyrkby
i Jämtlands län;

71:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af lägenheter från kungsladugården Väderbrunn nr 1 i Södermanlands län;

72:o) af samma dag i anledning af Kung!. Maj:ts proposition angående disposition
af förra löjtnantsbostället Stora Kisby nr 1 i Göteborgs och Bohus län;

73:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående disposition
af förra mönsterskrifvarbostället Aspång och Skulestad nr 1 i Göteborgs och
Bohus län;

74:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående disposition
af en till förra häradshöfdingbostället Hammenhög nr 31 i Kristianstads län
hörande lägenhet;

75:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående disposition
af förra kompanichefsbostället Backa nr 1 och förra fanjunkarbostället Näs
nr 1 i Södermanlands län;

76:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående tillstånd
för delägarna i Gullbergs härads allmänning att sälja viss del däraf;

77:o) af den 30 maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;

78:o) af den 1 juni i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående
användande af allmänna besparingar å riksstatens femte hufvudtitel till anskaffning
och anordnande af hissar i flottans sjukhus i Karlskrona;

79:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande
af behållning å extra ordinarie anslaget till fortsättande af arbetena å rikets
kustfästningar m. m.;

80:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande
af särskildt rekryteringsbidrag för fyllande af 1911 års stater;

81:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande
af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till byggnads- och reparationsarbeten
vid Ulriksdals slott;

82:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse
för vissa förutvarande och nuvarande betattningshafvare vid statens järnvägar
att gälda ersättningsbelopp, som i anmärkningsväg ådömts dem till återbetalning

m. m.;

Riksdagsbeslutet 1910.

83:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel, innefattande anslagen till Kungl. hot- och slottsstaterna;

84:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;

85:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde
hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet;

96:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet;

87:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande
af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf;

88:o) af den 3 juni i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utläggning
af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönn inge och Järna järnvägsstationer
m. m.;

89:o) af den 4 juni i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter gårdfarihandlanden August Eriksson
från Gransjö i Helgerums socken;

90:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse
för underofficeren af andra graden vid maskinstaten Carl Theodor Samuel Spartan
från ådömd ersättningsskyldighet;

91:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter arbetaren Emanuel Ekbergs från Nysätra
socken hustru Emma Theresia Ekberg, född Haglund;

92:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter slaktaren Johan Fredrik Sjöberg i
Lund;

93:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majrts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter Emma Kristina Moberg från Ljungby
socken;

94:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter handlanden Edvard Alarik Hernqvist
från Källby socken;

95:o) af den 6 juni i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af viss del af köpeskillingen för ett af E. O. Sandström från kronopark
inom Norrbottens län inköpt virkesparti samt en i ämnet väckt motion;

96:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående inbetalandet
af köpeskilling för af E. A. Lundkvist i Berg inköpt virke från kronopark
inom Västerbottens län;

97:o) af samma dag i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 2 mom.
i gällande villkor och bestämmelser för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen; 98:o)

af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfver -

Riksdagsbeslutet 1910.

låtelse till Kalmar stad af vissa delar af den för högre allmänna läroverket därstädes
använda fastighet m. m.;

99:o) af den 2 juni i anledning af Kung], Maj:ts i statsverkspropositionen under
andi-a, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna
gjorda framställningar om provisorisk lönereglering för befattningshafvande i statsdepartement
samt vissa centrala ämbetsverk;

100:o) af den 8 juni i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ålderstillägg
åt notarien hos riksförsäkringsanstalten A. R. Ljunggren;

101:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående årligt
understöd åt biträdande postexpeditören Anna Maria Hammarstrand, född Flycht;

102:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående årliga
understöd åt förra poststationsföreståndaren Hedvig Soda Clementeoff och poststationsföreståndaren
Helena Aurora Clementeoff;

103:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anläggning
af statsbana från Lappträsk till Yeittijärvi in. m. samt en i ämnet väckt motion; 104:o)

af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag
af statsmedel till åstadkommande af en järnväg från Trollhättan till Nossebro;

105:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande
af farled mellan Storvindeln och nedre Gautsträsk;

106:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde
bufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;

107ro) af den 7 juni i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande
af sanatorievård åt vissa statstjänare;

108:o) af den 9 juni angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
bufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;

109:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte
bufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;

110:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
bufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;

11 Lo) af den 10 juni angående reglering af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvuatitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;

112:o) af samma dag angående beräkningen af statsverkets inkomster;

113:o) af samma dag angående statsregleringen och sättet för anvisande af vissa
anslagsbelopp;

114:o) af samma dag med öfverlämnande af ny riksstat;

115:o) af samma dag angående upprättadt nytt reglemente för riksgäldskontoret.

§ 28.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 31 maj hafva vi i anledning
af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till iag angående rätt till pension

Riksdagsbeslutet 1910.

för tjänstemän vid statens järnvägar m. m. dels för vår del antagit en i vår skrifvelse
införd lag angående rätt till pension för tjänstemän vid statens järnvägar, dels
medgifvit att beträffande pensionering af sådan personal vid statens järnvägar, hvilken
jämlikt 1 § a) och b) i lagen är undantagen från densammas tillämpning, Kung!
Maj:t må utfärda i skrifvelsen angifna öfvergångsbestämmelser angående rätt till
pension för vissa tjänstemän vid statens järnvägar, dels ock beslutit.

l:o) att hvad som vid 1910 års slut återstår af de jämlikt beslut vid 1906—1909
års riksdagar för hvart och ett af åren 1907, 1908, 1909 och 1910, såsom bidrag till
bestridande af pensionering af statens järnvägars personal, af trafikmedel afsätta
belopp af tillhopa 1,400,000 kronor jämte den afkastning, som därå kan hafva uppstått,
må tillgodoföras den i 19 § af lagen omförmälda fond;

2:o) att därjämte till samma fond må, utöfver hvad som enligt 20 § i pensionslagen
kan komma att till bestridande af pensioneringskostnaden utgå af trafikmedel,
för år 1911 af sådana medel öfverföras ett belopp af 500,000 kronor; samt

3:o) att § 1 mom. 2 i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar
den 15 november 1907 må, räknadt från och med den 1 januari 1911, erhålla i
skrifvelsen införd förändrad lydelse.

Därjämte hafva vi anhållit, att Kungl. Maj:t matte lata verkställa utredning, i
hvad mån åtgärder lämpligen böra vidtagas för åvägabringande af jämnare fördelning af
utgifterna dels för betäckande af den del af pensioneringskostnaden, för hvilken den
i 19 § af lagen omförmälda fond enligt af Riksdagen angifna grunder bör anses
svara, dels eventuellt för bestridande af ifrågavarande pensionering i öfrigt, samt till
Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill ifrågavarande utredning kan föranleda.

§ 29.

I skrifvelse den 3 juni hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi med bifall till
Kungl. Maj:ts i till Riksdagen aflåten proposition gjorda framställning
dels beslutit,

att eu särskild fond å 200,000 kronor skall inrättas för befrämjande af handtverk
och därmed jämförlig mindre industri, från hvilken fond, efter pröfning af
Kungl. Maj:t, i män af tillgång lån må tilldelas Sveriges handtverksorganisation,
som förklarat sig villig att i egenskap af låneförmedlare utlämna låneunderstöd till
handtverkare och mindre industriidkare för anskaffande af arbetsmaskiner, motorer
och andra dyrbarare arbetsredskap,

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till fonden för
att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det med fonden afsedda

ändamål, . „

att riksgäldskontoret bemyndigas att för ändamålet under år 1911 i man åt

behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 50,000 kronor, samt

att för lån, som af Kungl. Maj:t sålunda beviljas, skola gälla vissa i skrifvelsen
angifna allmänna villkor och bestämmelser,

Riksdagsbeslutet 1910.

dels medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga meddela de ytterligare föreskrifter, som
i afseende å ifrågavarande lånerörelse må finnas erforderliga,

dels ocli för år 1911 å riksstatens sjunde hufvudtitel beviljat ett extra anslag
å 2,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att tilldelas låneförmedlaren
såsom bidrag till betäckande af de för honom genom lånerörelsen uppkommande
förvaltningskostnader och andra direkta utgifter.

§ 30.

Med anledning af Kungl. Maj:ts därom uti punkt 20 under riksstatens tionde
hufvudtitel gjorda framställning hafva vi, på sätt af vår skrifvelse till Kungl.
Maj:t den 3 juni närmare inhämtas, dels medgifvit, att för docenten C. J. J. E.
Wiman må vid universitetet i Uppsala inrättas en personlig professur i paleontologi,
dels ock för berörda ändamål på allmänna indragningsstaten till årlig aflöning åt
Wiman anvisa i skrifvelsen angifna belopp till lön och tjänstgöringspenningar jämte
rätt till visst ålder stillägg.

§ 31.

I skrifvelse den 22 februari hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi meddelat
det af Kungl. Maj:t i till Riksdagen aflåten proposition äskade godkännande af
förlängning till den 1 december 1911 utaf den i Stockholm den 8 maj 1906 mellan
Sverige och Tyska riket afslutade handels- och sjöfartstraktaten.

§ 32.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
ett propositionen bilagdt förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor
att tillämpas från och med den 1 december 1911.

I skrifvelse den 8 juni hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi med vissa i
vår skrifvelse angifna ändringar godkänt det i propositionen innefattade förslag till
förordning med tulltaxa för inkommande varor, äfvensom i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag bestämt, att ifrågavarande förordning skall tillämpas från och med
den 1 december 1911.

Då de af oss sålunda beslutade ändringar i tulltaxeförslaget tilläfventyrs kunna
påkalla jämkningar i taratariffen och då det icke är af nöden, att en dylik tariff
redan nu fastställes för en taxa, som är afsedd att träda i kraft först den 1 december
1911, hafva vi icke antagit det i propositionen innefattade förslag till taratariff,
utan i stället hos Kungl. Maj:t gjort framställning därom, att nytt förslag till
taratariff måtte föreläggas nästkommande års Riksdag efter utredning rörande de
förändringar i taratariffen, som på grund af våra beslut med afseende å tulltaxan
eller eljest påkallas.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1910.

I samband härmed hafva vi anhållit, det täcktes Kung! Maj:t låta den förordning
med tulltaxa, som på grund af våra nu fattade beslut kommer att af Kungl.
Maj:t utfärdas, åtföljas af ett alfabetiskt register till tulltaxan.

Vidare hafva vi godkänt det vid ifrågavarande proposition fogade förslag till
tulltaxeunderrättelser, med den ändring att vi beslutit, att 3 § i samma förslag
skall erhålla i vår skrifvelse införd lydelse.

Slutligen hafva vi, i sammanhang med det sålunda antagna tulltaxeförslaget,
anhållit det Kungl. Maj:t täcktes,

dels, för så vidt hinder däremot ej möter, till nästkommande års Riksdag afgifva
förslag i syfte, att den, som verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation
af fartyg af högst 40 tons afgiftspliktig dräktighet, hvilket omedelbart skall
erhålla eller äger utländsk nationalitet, må kunna restitutionsvis återbekomma erlagd
tullafgift för vid sådant arbete använda införtullade materialier och skeppsförnödenheter
eller njuta befrielse från gäldande af därför belöpande tullafgift;

dels snarast möjligt låta verkställa närmare utredning angående lämpligaste
sättet för beredande af erforderligt skydd åt den inhemska potatisodlingen mot konkurrensen
från användningen af maniokaroten och andra likartade tullfria utländska
vegetabilier, samt, såvidt hinder därför icke möter, förelägga nästkommande års
Riksdag de förslag, hvartill utredningen kan föranleda;

dels låta verkställa utredning, huruvida med hänsyn till möjligheten af att
vid tullbehandlingen skilja mellan tidningspapper och annat tryckpapper särskild,
lägre tullsats må kunna åsättas förstnämnda slag af papper, samt därefter för Riksdagen
framlägga det förslag, hvartill denna utredning kan gifva anledning;

dels ock låta inom tullverket igångsätta erforderlig undersökning rörande verkningarna
af de bestämmelser om vikttullar å maskiner, som af oss antagits, samt,
för den händelse denna undersökning gifver vid handen, att jämkningar i nämnda
bestämmelser äro af nöden, om möjligt förelägga nästkommande års Riksdag däraf
påkalladt förslag.

§ 33.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta
dels att tullen a manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot, äfven pulveriserad eller
på annat sätt sönderdelad, skall utgöra 10 öre för kilogram samt att tulltaxans
rubrik nr 463 skulle erhålla häraf påkallad förändrad lydelse, dels att i tulltaxan

införes en så lydande rubrik »fosforseskvisulfid och fosforshydrid---fria»,

dels ock att dessa bestämmelser skulle tråda i kraft från och med den dag, som
Kungl. Maj:t bestämmer och gälla till och med den 30 november 1911.

I skrifvelse den 8 juni hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke godkänt
ifrågavarande proposition, i hvad den afser tullsatserna å manioka-, tapioka-, kassava-
eller arrowrot samt i följd häraf icke heller förslaget om ändrad lydelse af
rubrik nr 463 i gällande tulltaxa.

Riksdagsbeslutet 1910.

Däremot hafva vi godkänt Kungl. Maj:ts i propositionen innefattade förslag att
i tulltaxan införa rubriken »fosforseskvisulfid och fosforhydrid fria» äfvensom bifallit
hvad i propositionen föreslagits i fråga om samma bestämmelses ikraftträdande
samt tiden för dess giltighet.

Vidare hafva vi, på sätt af vår nämnda skrifvelse inhämtas, med anledning af
inom Riksdagen väckta motioner

dels besluta, att sojabönor samt andra ärter och bönor, ej till människoföda
tjänliga, skola åtnjuta tullfrihet jämväl under tiden före den 1 december 1911 och
att i följd häraf rubrikerna nr 596 och 597 i gällande tulltaxa erhålla i vår skrifvelse
införd förändrad lydelse, i samband hvarmed vi anhållit, att tullen för sojabönor
samt andra ärter och bönor, ej till människoföda tjänliga, må äfven för tiden
till innevarande års slut upphäfvas;

dels beslutit, att tullen å torkade äpplen i skifvor eller bitar, från hvilka.skal
och kärnhus icke borttagits (s. k. chopped äpples till beredning af läskedrycker)
samt kärnhus och skal af äpplen skall jämväl under tiden före den 1 december
1911 utgå med 15 öre per kilogram och att i gällande tulltaxa införes en med hänsyn
härtill påkallad i skrifvelsen angifven rubrik, äfvensom anhållit, att tullen för
nyssnämnda artiklar må äfven för tiden till innevarande års slut nedsättas till 15
öre per kilogram;

dels ock beslutit, att fartyg och båtar — med eller utan tillbehör — af järn
med nettodräktighet af 40 registerton eller därunder skola jämväl under tiden till
den 1 december 1911 draga tull med 10 procent af värdet, samt att i följd häraf i
stället för gällande tulltaxas rubrik nr 108 skola i samma taxa intagas i vår skrifvelse
angifna bestämmelser samt att den beslutade tullen skall såsom tilläggsafgift
till nu gällande tulltaxa jämväl under innevarande år utgöras från den tid, som af
Kungl. Maj:t bestämmes; och hafva vi i samband härmed anhållit, det Kungl. Maj:t
ville, så fort ske kan, förordna om beslutets trädande i kraft.

§ 34.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 8 juni utvisar, hafva vi icke kunnat
bifalla Kungl. Maj:ts proposition angående tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat.

§ 35.

I aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta, att
rubriken nr 683 i gällande tulltaxa skulle från dag, som Kungl. Maj:t bestämde,
erhålla viss förändrad lydelse.

Uti skrifvelse till Kungl. Maj:t den 22 februari hafva vi — med förklarande
att det af oss förutsättes, att vid utfärdande af de kontrollföreskrifter i ämnet,
hvilka ankomma på Kungl. Maj:t, jämväl kommer att tagas hänsyn därtill, att utlänning,
hvilken begagnar sig af den i propositionen afsedda förmånen, icke äger

Riksdagsbeslutet 1910.

att med dess fortvarande tillgodonjutande öfverlåta automobilen till annan person,
samt, med erinran att ny tulltaxa förutsattes komma att träda i kraft den 1 december
1911 — tillkännagifvit för Kung! Maj:t, att vi beslutit, att ifrågavarande
rubrik i gällande tulltaxa skall från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, till och
med den 30 november 1911 erhålla den i propositionen föreslagna lydelse.

§ 36.

I aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen besluta, att 4 § 10
mom. i förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter skulle från dag, som Kungl. Maj:t bestämde, erhålla i propositionen
angifven lydelse.

Yi hafva i skrifvelse den 7 juni anmält för Kungl. Maj:t, att denna proposition
blifvit af oss bifallen.

§ 37.

Yi hafva i skrifvelse den 22 april anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke kunnat
oförändradt bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad
lydelse af 3, 8, 41 och 58 §§ af förordningen den 18 september 1908 angående stämpelafgiften,
utan att vi antagit det i propositionen innefattade förslaget med de
ändringar, som vid skrifvelsen fogad bilaga utvisar, äfvensom, i öfverensstämmelse
med hvad Kungl. Maj:t föreslagit, beslutit, att de nya bestämmelserna skola tilllämpas
från och med dag under innevarande år, som af Kungl. Maj:t bestämmes.

I sammanhang härmed hafva vi med föranledande af inom Riksdagen gjorda
framställningar anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes, för så vidt hinder däremot ej
möter, till nästkommande års Riksdag afgifva förslag dels i syfte att åt arfs- eller
testamentstagare måtte kunna i vissa fall medgifvas anstånd med stämpelskattens
erläggande, då boets tillgångar utgöras hufvudsakligen af fastighet med tillbehör
eller annan egendom, som ur anståndssynpunkt skäligen bör därmed likställas, dels
oek i syfte att förhindra att genom gåfva förmögenhet undandrages arfsbesbattning.

§ 38.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att från och
med dag, som Kungl. Maj:t bestämde, 7, 23 och 38 §§ i förordningen angående
stämpelafgifter den 18 september 1908 måtte erhålla i propositionen angifna förändrade
lydelser.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 7 juni utvisar, hafva vi icke kunnat
oförändradt bifalla förslaget till ändrad lydelse af 7 § i berörda förordning utan i
stället antagit en i vår skrifvelse införd lydelse af nämnda paragraf.

Kungl. Maj:ts förslag till ändrad lydelse af 23 och 38 §§ i samma förordning
har däremot af oss bifallits; och hafva vi vidare i sammanhang med de af Kungl.
Maj:t i propositionen gjorda framställningarna om ändringar i stämpelförordningen

Riksdagsbeslutet 1910. 21

beslutit, att 27 § i samma förordning skall erhålla viss i vår skrifvelse angifven
lydelse.

I skrifvelsen hafva vi tillika anmält, att den ändrade lydelsen af förenämnda
paragrafer skall tillämpas från och med dag, som Kungl. Haj:t bestämmer.

§ 39.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 18 maj utvisar hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
proposition bilagdt förslag till förordning angående ändrad lydelse af 2, 12,
13 och 21 §§ i förordningen angående tillverkning af brännvin den 11 oktober 1907.

§ 40.

I skrifvelse den 18 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att Kungl. Haj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse af 15 § i förordningen den 9 juni 1905
angående försäljning af brännvin, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen
den 14 januari 1910, icke kunnat af oss i oförändradt skick bifallas, utan att vi
för vår del beslutit, att från och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, berörda §
skall erhålla i vår skrifvelse införd förändrad lydelse.

§ 41.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta
att 35 § 1 mom. i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning af brännvin
skulle från dag, som Kungl. Maj:t bestämde, erhålla i propositionen angifven förändrad
lydelse.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen, hvilket vi i skrifvelse den 12 februari
tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

§ 42.

Med anledning af inom Riksdagen gjorda framställningar hafva vi i skrifvelse
den 9 april anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida
med hänsyn till nödig kontroll å brännvinsförsäljningsholagens verksamhet skärpta
föreskrifter kunna anses erforderliga, samt därefter till Riksdagen inkomma med
de förslag, hvartill utredningen kan föranleda.

§ 43.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen besluta, att
1 § 3 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker skulle från den 1 oktober 1910 erhålla i propositionen angifven
förändrad lydelse.

I skrifvelse den 12 februari hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, efter
vidtagande af en mindre ändring i det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget, beslu -

Riksdagsbeslutet 1910.

tit, att omförmälda lagrum skall från den 1 oktober 1910 erhålla den förändrade
lydelse, som vår skrifvelse utvisar.

§ 44.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett
propositionen bilagdt förslag till förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt.

I skrifvelse den 9 juni hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, som icke
kunnat oförändradt bifalla Kungl. Maj:ts förslag till förordning i ämnet, antagit
samma förslag med de ändringar och tillägg, som vid vår skrifvelse fogad bilaga
utvisar.

Härjämte hafva vi uti nämnda skrifvelse anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes
låta utreda, på hvad sätt sådan ändring i fråga om beräkningen af bolags kapital,
som i en af herr Danström väckt, i skrifvelsen omförmäld motion blifvit ifrågasatt,
lämpligen må, med beaktande af de synpunkter, Riksdagen i detta afseende i
skrifvelsen framhållit, kunna genomföras, samt därefter för Riksdagen framlägga
det förslag i ämnet, hvartill utredningen må kunna föranleda.

§ 45.

Kungl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen
bilagdt förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst.

Vi hafva i skrifvelse den 9 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke kunnat
oförändradt bifalla Kungl. Maj:ts förslag till förordning angående bevillning af
fast egendom samt af inkomst utan antagit samma förslag med de ändringar och
tillägg, vid skrifvelsen fogad bilaga utvisar; och hafva vi i samband härmed anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte i sammanhang med öfriga för den kommunala skattskyldighetens
ordnande erforderliga förarbeten låta utreda, huruvida noggrannare
bestämmelser i fråga om ej mindre de orter, där rörelse skall taxeras till bevillning,
än äfven grunderna för den totala inkomstens fördelning till beskattning
mellan dessa, må kunna meddelas med afseende å andra rörelsegrenar än bankrörelse,
järnvägs- och kanaldrift, vattenverk och elektricitetsverk, rörande hvilka
dylika föreskrifter redan äro gällande.

§ 46.

Uti aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett
propositionen bilagdt förslag till förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering.

Vidare har Kungl. Maj:t till Riksdagen öfverlämnat, bland annat, förslag till
formulär till deklarationer och andra uppgifter, som omförmälas i 3, 4 och 7 §§ i
förslaget till förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Riksdagsbeslutet 1910.

Enligt hvad vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 9 juni utvisar, hafva vi, som
icke kunnat oförändradt bifalla Kungl. Maj:ts förslag till förordning uti ifrågavarande
ämne, antagit samma förslag med de ändringar och tillägg, som bilaga till
vår skrifvelse utvisar.

Tillika hafva vi bemyndigat Kungl. Maj:t att med afseende å de vidfogade
formulären vidtaga de jämkningar, som må kunna föranledas af dels de beslutade
öfvergångsbestämmelserna till ej mindre den af oss antagna förordningen om inkomst-
och förmögenhetsskatt än äfven nu ifrågavarande författning, dels ock våra
beslut, i den män dessa icke öfverensstämma med förslagen till förordning om inkomst-
och förmögenhetsskatt samt till förordning angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst.

§ 47.

Vi hafva i skrifvelse den 3 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi antagit Kungl.
Majrts förslag till förordning angående vissa bestämmelser rörande gränstrafiken
mellan Sverige och Norge med vissa i vår skrifvelse angifna ändringar.

§ 48.

Vi hafva i skrifvelse den 13 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning angående uppgifter om befolkningens
yrken för folkräkningen den 31 december 1910.

§ 49.

Vi hafva besluta, att af riksbankens vinst för år 1909 samt odisponerade vinstmedel
från föregående år skall till statsverket öfverlämnas 6,256,000 kronor; samt
att statsverkets andel i bankovinsten skall af fullmäktige i riksbanken tillhandahållas
statskontoret med 1,756,000 kronor under januari 1911 och med 1,500,000
kronor under loppet af hvarje af månaderna april, juli och oktober 1911.

§ 50.

Med öfverlämnande af nytt reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning
hafva vi i skrifvelse den 3 maj anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta kungöra de
föreskrifter, som för allmänheten kunna vara af vikt att känna.

§ 51.

Med föranledande af att fullmäktige i riksgäldskontoret i sin till Riksdagen
afgifna berättelse angående riksgäldskontorets ställning och förvaltning bland annat
framhållit, hurusom vid 1909 års utgång ett stort antal af de med statslån understödda
enskilda järnvägsbolagen icke fullgjort foreskrifna inbetalningar å sina
skulder till riksgäldskontoret, hafva vi i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 22 februari
anhållit om vidtagande af erforderliga åtgärder, för att, utöfver den kontroll,

Riksdagsbeslutet 1910.

som för närvarande äger rum genom statens med särskild instruktion försedda
ombud i med statslån understödda enskilda järnvägsbolags styrelser, måtte åstadkommas
en för statens intressen betryggande teknisk-ekonomisk kontroll öfver sådana
järnvägar såväl beträffande själfva anläggningarnas genomförande som ock med afseende
å därmed sammanhängande förvaltningsåtgärder.

§ 52.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 2 april utvisar, hafva vi i anledning
af en till Riksdagen aflåten proposition dels medgift, att af de den 1 juli
1910 förfallna annuitets- och räntebelopp å det Östra Blekinge järnvägsaktiebolag
den 23 april 1897 beviljade statslån å 537,500 kronor ett belopp af 108,000 kronor
må vid förstnämnda tidpunkt kapitaliseras såsom särskild! lån till bolaget, till säkerhet
för hvilket lån skall lämnas inteckning med första förmånsrätt i bolagets
järnväg mellan Torsås och Bergkvara, dels ock föreskrifvit, att för lånets erhållande
skola gälla vissa i vår skrifvelse angifna bestämmelser.

§ 53.

I skrifvelse den 9 juni hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke kunnat
bifalla Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till riksbanken af den så
kallade landshöfdingens trädgård i Kristianstad.

§ 54.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga

propositionen bilagda förslag till

1) lag om kollektivaftal mellan arbetsgivare ocn arbetare,

2) lag om särskild domstol i vissa arbetstvister,

3) lag om vissa arbetsaftal,

4) lag angående ändring af 17 kapitlet 4 § handelsbalken,

5) lag om ändring af 2 § lagen angående medling i arbetstvister den 31 december
1906,

6) lag angående ändring af 158 § utsökningslagen, _ o

7) lag angående ändring af 10 § lagen om hvad iakttagas skall i afseende a
införande0af lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907 samt

8) lag om ändrad lydelse af 19 kap. 22 § samt 25 kap. 15 och 22 §§ strafflagen.

I skrifvelse den 5 juni hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att det i propositionen
innefattade förslaget till lag angående ändring af 17 kap. 4 § handelsbalken
blifvit af oss godkändt, men att i afseende å öfriga propositionen bilagda lagfors ag
kamrarna stannat i olika beslut, i följd hvaraf samma förslag, jämlikt § 63 riksdagsordningen,
för denna riksdag förfallit.

Riksdagsbeslutet 1910.

§ 55.

Kungl. Maj:t har i en till Riksdagen aflåten proposition föreslagit Riksdagen
att, under förutsättning att lag om särskild domstol i vissa arbetstvister enligt
därom af Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåten särskild proposition af Riksdagen
antages, till bestridande af kostnaderna för arbetsdomstolen under år 1911 å extra
stat för samma år bevilja 65,000 kronor.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse den 5 juni, hafva vi, då förslaget till nämnda
lag på grund af kamrarnas skiljaktiga beslut för denna riksdag förfallit, anmält
förj Kungl. Maj:t, att nn ifrågavarande proposition icke kunnat föranleda någon
Riksdagens åtgärd.

§ 56.

I skrifvelse den 5 juni hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, som icke
kunnat i oförändradt skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
om ändring i 19 och 20 kap. strafflagen, för vår del antagit en i vår skrifvelse införd
lag i ämnet.

§ 57.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga i
propositionen intaget förslag till lag om sjukkassor.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 2 juni hafva vi anmält, att det i propositionen
innefattade förslaget icke kunnat af oss oförändradt bifallas, utan att vi för
vår del antagit en lag om sjukkassor af lydelse, vår skrifvelse utvisar.

§ 58.

Genom aflåten proposition nr 202 har Kungl. Maj:t, i anslutning till den till
Riksdagen aflåtna propositionen nr 204 med förslag till lag om sjukkassor, föreslagit
Riksdagen att, under förutsättning att det framlagda förslaget till lag om
sjukkassor af Riksdagen antages, medgifva, att Kungl. Maj:t må äga att för år
1911 af de till underlättande af arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande
afsätta belopp använda hvad som erfordras för att bereda registrerade sjukkassor
statsbidrag i enlighet med vissa i propositionen angifna grunder och villkor.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen; hvilket vi i skrifvelse den 2 juni
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 59.

Genom aflåten proposition nr 203 har Kungl. Maj:t, i anslutning till de till
Riksdagen aflåtna propositioner nr 202 och 204 föreslagit Riksdagen att, under
förutsättning af Riksdagens bifall till de framlagda förslagen till såväl ny lag om
sjukkassor som ändrade grunder för statens bidrag till sjukkassor, dels besluta, att
kommerskollegium tills vidare skall vara tillsyningsmyndighet öfver sjukkasse Bih.

till RiJc8d. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1910.

väsendet i riket samt att för ändamålet skall, i anslutning till kollegii afdelning
för arbetsstatistik, upprättas en särskild byrå, benämnd sjukkassebyrån, dit
jämväl utarbetandet af sjukkasse- och olycksfallsstatistiken skall förläggas, dels
ock medgifva, att af de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande afsätta belopp må under innevarande och nästinstundande
år användas erforderliga medel, på sätt och i den utsträckning bilagdt protokoll
utvisar, för bestridande af kostnaderna för den föreslagna sjukkassebyråns
inom kommerskollegium organisation och verksamhet.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 2 juni närmare utvisar, har ifrågavarande
proposition blifvit af oss bifallen.

§ 60.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till

1) lag om indragning till statsverket och afskrifning af prästerskapets tionde
samt om ersättning därför;

2) lag om reglering af prästerskapets aflöning;

3) lag om emeritilöner för präster;

4) lag om kyrkofond; samt

5) grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar.

I skrifvelse den 1 juni hafva vi anmält för Kungl. Maj:t att vi med hänsyn

till det inbördes sammanhang, frågorna om reglering af prästerskapets aflöning och

om tillsättning af prästerliga tjänster äga, ansett dessa båda frågors lösning böra
göras beroende af hvarandra samt fördenskull för vårt antagande af förslagen till
lag om indragning till statsverket och afskrifning af prästerskapets tionde samt

om ersättning därför, till lag om reglering af prästerskapets aflöning och till lag
om kyrkofond såsom förutsättning uppställt, att vi för vår del jämväl antoge det
förslag till lag angående tillsättning af prästerliga tjänster, hvarom förmäles i särskild
jämväl berörda den 1 juni af oss till Kungl. Maj:t aflåten skrifvelse, samt att
vi, som icke kunnat i oförändradt skick bifalla de uti propositionen afsedda lagar,
för vår del under nämnda förutsättning antagit i vår skrifvelse införda förslag till
lag om indragning till statsverket och afskrifning af prästerskapets tionde samt

om ersättning därför, till lag om reglering af prästerskapets aflöning, till lag om
emeritilöner för präster, till lag om kyrkofond samt till grunder för ändringar i lagstiftningen
om ecklesiastika boställsskogar.

§ 61.

Sedan Kungl. Maj:t genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till lag om indragning till statsverket och afskrifning
af prästerskapets tionde samt om ersättning därför, till lag om reglering af
prästerskapets aflöning, till lag om emeritilöner för präster, till lag om kyrkofond

Riksdagsbeslutet IDIG.

samt till grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar, har
i en inom Riksdagen väckt motion hemställts, det Riksdagen ville besluta, att
nämnda författningsförslag med de ändringar, som till äfventyrs kunde befinnas
nödiga, skulle af Riksdagen antagas allenast under förutsättning, att samtidigt
blefve antaget ett i motionen innefattadt förslag till lag angående tillsättning af
prästerliga tjänster.

I skrifvelse den 1 juni hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, som på grund
af det inbördes sammanhang, frågorna om tillsättning af prästerliga tjänster och
om reglering af prästerskapets aflöning äga, ansett, att dessa båda frågors lösning
böra göras beroende af hvarandra, samt fördenskull för vårt antagande af förslaget
till lag om tillsättning af prästerliga tjänster såsom förutsättning uppställt, att vi
för vår del jämväl antoge de förslag till lag om indragning till statsverket och afskrifning
af prästerskapets tionde samt om ersättning därför, till lag om reglering
af prästerskapets aflöning, till lag om emeritilöner för präster, till lag om kyrkofond
samt till grunder för ändringar i lagstiftningen om ecklesiastika boställsskogar,
hvarom förmäles i särskild jämväl innevarande dag af oss till Kungl. Maj:t aflåten
skrifvelse, under denna förutsättning antagit en i vår skrifvelse införd lag angående
tillsättning af prästerliga tjänster.

§ 62.

Kungl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagdt förslag till ecklestiastik boställsordning.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 1 juni, hafva vi,
som med hänsyn till det inbördes sammanhang frågorna om reglering af prästerskapets
aflöning och om ecklesiastik boställsordning äga, ansett dessa båda frågors
lösning böra göras beroende af hvarandra, med förklaring att Kungl. Maj:ts
förslag till ecklesiastik boställsordning icke kunnat oförändradt bifallas, anmält för
Kungl. Maj:t, att vi för vår del under nämnda förutsättning antagit ett i skrifvelsen
infördt förslag till ecklesiastik boställsordning.

§ 63.

Enligt hvad inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 24 maj hafva vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser
om styrkande af hinderslöshet till äktenskap.

§ 64.

Genom aflåten proposition, nr 54, har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
antaga propositionen bilagda förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa
ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895.

Enligt hvad inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 8 juni har ifrågavarande
proposition, i hvad den afser förslaget till lag om vissa ändringar i lagen
om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895, blifvit af oss bifallen, medan

Riksdagsbeslutet 1910.

däremot vi, som icke kunnat i oförändradt skick bifalla det i propositionen innefattade
förslaget till lag om aktiebolag, för vår del antagit en i vår skrifvelse införd
lag i ämnet.

§ 65.

■Genom afiåten proposition har Kung], Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till lag om föreningar, lag om ändrad lydelse af 22
kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen, lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken,
lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen om tioårig preskription
och om årsstämning den 4 mars 1862 samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen
angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den
4 maj 1906.

I skrifvelse den 8 juni hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att i afseende å de
af Kungl. Maj:t framlagda förslag till lag om föreningar samt till lag om ändrad
lydelse af 8 § i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva
fast egendom den 4 maj 1906 kamrarna stannat i olika beslut, i följd hvaraf
dessa frågor, jämlikt (33 § riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit, men att
vi däremot antagit de i propositionen innefattade förslag till lag om ändrad lydelse
åt 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § strafflagen, lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 §
rättegångsbalken samt lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen om tioårig
preskription och om årsstämning den 4 mars 1862 med den ändring, att tiden för
ikraftträdandet bestämts till den 1 januari 1911.

§ 66.

På grund af eu inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse den 11 mars
anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga sådant
förslag till ändring af eller tillägg till 354 § utsökningslagen, att kvarstad, skingringsförbud
eller reseförbud må kunna vidmakthållas äfven genom annan åtgärd än
lagsökning eller stämning i de fall, då lagsöknings- eller rättegångsförfarande är
uteslutet, och särskildt att påkallande i behörig ordning af skiljedom, när sådan är
föreskrifven, må vara för ändamålet tillräckligt.

§ 67.

Med anledning åt en utaf Riksdagens justitieombudsman gjord framställning
hafva vi i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 4 mars anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lag om husrannsakan.

§ 68.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 4 juni utvisar, hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 18 kap. 13 §
strafflagen.

Riksdagsbeslutet 11! 10.

§ 69.

Genom aflåtna propositioner har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionerna bifogade förslag till lagar, innefattande ändring dels i gällande stadganden
om nattvardsgång, dels i 2 kap. 3, 4 och 8 §§ kyrkolagen, dels ock i 2 kap.
13 § samma lag.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 25 februari utvisar, hafva ifrågavarande
propositioner blifvit af oss bifallna.

§ 70.

På grund af en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse den 11 mars
anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelse,
att kvinna äger rätt att lika med man söka och innehafva klockarbefattning.

§ 71.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bifogadt förslag till lag angående upphäfvande af lagen den 1 juli 1898
om anteckning i kyrkobok af utrikes slutna äktenskap.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen; hvilket vi i skrifvelse den 24 maj
tillkännagifvit för Kungl. Maj:t.

§ 72.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till lag om ändrad lydelse af § 27 mom. 1 värnpliktslagen
den 14 juni 1901.

Denna proposition har blifvit af oss bifallen; hvilket vi i skrifvelse den 12
februari anmält för Kungl. Maj:t.

§ 73.

Med anledning af en inom Riksdagen gjord framställning hafva vi i skrifvelse till
Kungl. Maj:t den 29 mars anhållit, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa undersökning,
i hvad mån inom vårt land behöflig söndagshvila utan berättigad anledning
åsidosättes, särskildt inom industri, handel och andra närliggande arbetsområden,
äfvensom, därest utredningen skulle därtill gifva anledning, för Riksdagen framlägga
erforderligt lagförslag i ämnet.

§ 74.

I skrifvelse den 20 maj hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit Kungl.
Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bifogadt förslag till ändrad lydelse af 14 och 29 §§ i förordningen den
9 juni 1905 angående försäljning af vin och öl.

Riksdagsbeslutet W10.

§ 75.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion kafva vi i skrifvelse den
11 mars anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, i hvilken utsträckning
sådana samhällen, där lagen om stadsplan och tomtindelning den 31
augusti 1907 är tillämplig, må utan ersättning till vederbörande ägare eller på
mindre betungande villkor än enligt nu gällande bestämmelser förvärfva gatumark,
som upplåtits till allmänt begagnande, och, om möjligt, för nästkommande års Riksdag
framlägga det förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.

§ 76.

På sätt inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 29 mars hafva vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
antaga viss i propositionen intagen ny bestämmelse med afseende å vikt.

§ 77.

Vid behandling af Kungl. Maj:ts propositioner, nr 50 med förslag till lag om
ändrad lydelse af 1, 3, 8, 10, 17, 22, 44 och 65 §§ grufvestadgan till lag, innefattande
bestämmelser angående grufdrift å viss kronojord samt till lag angående ändrad
lydelse af 2 kapitlet 3 § i lagen om nyttjanderätt till fast egendom, nr 51
med förslag till bestämmelser angående undersökning och tillgodogörande af mineralfyndigheter
å viss kronojord, nr 52 innefattande förslag till visst tillägg till de
af 1908 års Riksdag antagna förändrade grunder för förvaltningen af kronans jordbruksdomäner,
och nr 53 angående utläggande af vissa statsgrufvefält hafva vi
ansett oss icke kunna bifalla Kungl. Maj:ts propositioner nr 50, 51 och 52.

Vidare hafva vi i anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 53 dels för vår
del antagit en lag om ändrad lydelse af 3 och 10 §§ grufvestadgan, dels ock för vår
del besluta, att de områden, som omförmälas i ett vid statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden den 11 februari 1910 fogadt yttrande, med de gränser, som angifvas
i sagda yttrande och utmärkts å detsamma bilagda kartor, må, i den mån
marken därinom utgöres af annan kronojord än sådan, som innehafves under ständig
besittningsrätt eller är till boställe anslagen, förklaras vara statsgrufvefält\
och hafva vi därjämte i samband härmed för vår del antagit en lag om inskränkning
i inmutningsrätten.

Våra beslut i ämnet hafva vi i skrifvelse den 30 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 78.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagda förslag till grunder för förvaltningen af vissa kronan tillhöriga
vattenfall.

Riksdagsbeslutet 1910.

I skrifvelse den 9 juni hafva vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi i hufvudsak
icke haft något att erinra mot ifrågavarande förslag, ehuru vi ansett en del mindre
ändringar däri påkallade samt med hänsyn härtill antagit i vår skrifvelse införda
grunder för förvaltningen af vissa kronan tillhöriga vattenfall.

§ 79.

Enligt hvad inhämtas af vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 25 maj hafva vi
i anledning af en till Riksdagen aflåten proposition för vår del antagit en i vår
skrifvelse införd förordning angående skogsvårdsafgiften.

§ 80.

Med anledning al en inom Riksdagen väckt motion hafva vi i skrifvelse den
25 maj anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning om och på hvad
sätt ändring och tillägg i 1903 års lagstiftning angående vård af enskildes skogar
må kunna avägabringas i ändamål att förekomma uppenbar sköfling af ungskog
samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredning kan föranleda.

§ 81.

I skrifvelse den 6 april hafva vi tillkännagifvit för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition, hvarigenom Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
antaga propositionen bilagdt förslag till lag om ändrad lydelse af 59 § i lagen angående
väghållningsbesvärets utgörande på landet.

§ 82.

Genom aflåten proposition har Kungl Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bilagdt förslag till lag angående ändrad lydelse af 8 § i lagen om
enskilda vägar på landet den 5 juli 1907.

På sätt vår skrifvelse till Kungl. Maj:t den 6 juni utvisar, hafva vi, under förutsättning
att stadgandet i 15 § 2 mom. af den af oss för vår del antagna ecklesiastika
boställsordning blifver gällande, bifallit nu ifrågavarande proposition.

§ 83.

I öfverensstämmelse med § 89 regeringsformen hafva vi anmält våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser:

1:°) af (len 15 aPrtt angående utsättande å krön odebetsedlarna af tid och ställe
för uppbördsstämma;

2:o) af den 23 april angående tjänstårsberäkning för länsjägmästare vid anställning
inom skogsstaten;

3:o) åt den 3 maj angående utredning i fråga om mindre kostbara järnvägars
med 0,G meters spårvidd betydelse för den ekonomiska utvecklingen;

Riksdagsbeslutet 1910.

4:o) af den 13 maj angående utredning i fråga om förläggande af ett fyrskepp
vid Ölands södra udde;

5:o) af den 31 maj angående åtgärder för skolungdomens fostran till sparsamhet;

6:o) af den 2 juni rörande utredning i fråga om kostnadsfri utdelning af Postoch
Inrikes tidningar till rikets samtliga kommuner;

7:o) af samma dag angående åtgärder mot användande af denatureradt brännvin
såsom berusningsmedel;

8:o) af den 8 juni rörande publikation af regeringsrättens utslag.

§ 84.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen hafva
vi kallat revisionssekreteraren, riddaren af Kungl. Maj:ts nordstjärneorden Berndt
Fridolf Engelbrekt Hasselrot att vara Riksdagens justitieombudsman samt ledamoten
af Riksdagens Första kammare, häradshöfdingen i Norra Åsbo härads domsaga,
förutvarande statsrådet, kommendören af Kungl. Maj:ts nordstjärneorden, första
klassen, juris och filosofie doktorn Ossian Berger att i justitieombudsmannens ämbete
inträda eller detsamma utöfva i de fall, nämnda grundlagar omförmäla.

§ 85.

Enär fullmäktige i riksbanken med nit och omsorg handhaft det dem lämnade
uppdrag, hafva vi beviljat bemälde fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen
under år 1908 af bankens såväl hufvudkontor som samtliga afdelningskontor i orterna,
dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade till fullmäktiges
protokoll från och med den 15 januari 1909 till och med den 14 januari innevarande
år.

§ 86.

Då vi funnit fullmäktige i riksgäldskontoret hafva med nit och omsorg uppfyllt
sitt viktiga och ansvarsfulla kall, hafva vi tillerkänt fullmäktige full ansvarsfrihet
dels för den af Riksdagens år 1909 församlade revisorer granskade förvaltningen
af riksgäldskontoret under år 1908, dels och för alla beslut och åtgärder,
som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den 20 januari 1909
till och med den 20 januari 1910.

§ 87.

På grund af § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen hafva
vi valt två fullmäktige i riksbanken samt ordförande och tre fullmäktige i riksgäldskontoret
äfvensom suppleanter för Riksdagens samtliga fullmäktige i dessa
verk, hvarjämte vi meddelat fullmäktige nödiga föreskrifter, hvilka i de för sagda
verk upprättade reglementen äro intagna.

Riksdagsbeslutet 1910.

§ 88.

Yi hafva tillerkänt fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret
full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras
vid gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande på Helgeandsholmen
af riksdags- och riksbankshus förda protokoll från den 15 januari 1908 till
och med den 14 januari 1910.

Till yttermera visso, att vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda
besluta, vidtagit och beviljat, hafva vi, svenska folkets valda ombud, velat
med våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket skedde
i Stockholm den elfte dagen i juni månad året efter Kristi börd det
nittonhundrade och på det tionde.

Första Kammaren:

Chr. Lundeberg

Talman.

v. Talman. Älfsborgs län.

Ivar Afzelius

Stockholms stad.

Sixten von Friesen

Stockholms stad.

K. A. Wallenberg

Stockholms stad.

E. Fränekel

Stockholms stad.

Oskär Eklund

Stockholms stad.

Gustaf von Rosen

Stockholms stad.

Eliel Löfgren

Stockholms stad.

Herm. Lamm

Stockholms stad.

Hugo Hernlund

Stockholms stad.

Wilhelm Odel berg

Stockholms län.

G. F. Östberg

Stockholms län.

G. Lagerbjelke

Stockholms län.

C. J. Beck-Friis

Stockholms län.

0. M. Strömberg

Uppsala län.

Fr. Ridderbjelke

Uppsala län.

H. Wachtmeister

Uppsala län.

J. F. Nyström

Uppsala län.

Fredrik von Rosen

Södermanlands liin.

F. Cl:son Wachtmeister

Södermanlands län.

Edv. Bohnstedt

Södermanlands län.

Albert Sjöholm

Södermanlands län.

Ernst Lindblad

Södermaulauds län.

Bih. till Rikad. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet W10.

G. Andersson

Östergötlands län.

Johan Beck-Friis

Östergötlands län.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

L. Douglas

Östergötlands län.

Julius Juhlin

Östergötlands län.

Herman Fleming

Östergötlands län.

Gunnar Ekelund

Östergötlands län.

Carl Swartz

Norrköpings stad.

C. H. v. Mentzer

Jönköpings län.

Henrik Wrede

Jönköpings län.

K. J. Gustafsson

Jönköpings län.

J. W. Spens

Jönköpings län.

K. J. Ekman

Jönköpings län.

Ch. E. von Oelreich

Kronobergs län.

Carl von Baumgarten

Kronobergs län.

K. H. Bergendahl

Kronobergs län.

G. H. af Petersens

Kronobergs län.

Theodor Odelberg

Kalmar län, norra delen.

C. Cedercrantz

Kalmar län, norra delen.

Hugo Hammarskjöld

Kalmar län, norra delen.

J. M. Ekströmer

Kalmar län, södra delen.

Carl B. Hasselrot

Kalmar län, södra delen.

Ossian Berger

Kalmar län, södra delen.

C. G. Hult

Kalmar län, södra delen.

Th. af Ekenstam

Gottlands län.

Gottlauds län.

Hans Wachtineister

Blekinge län.

A. Wachtmeister

Blekinge län.

H. Wrangel

Blekinge län.

Louis Ljungberg

Kristianstads län.

J. Gyllenstierna

Kristianstads län.

T. Troedsson

Kristianstads län.

Joll. Nilsson

Kristianstads län.

Ernst Håkanson

Kristianstads län.

Louis De Geer

Kristianstads län.

Werner G. von Schwerin

Malmöhus län.

P. 0. Liedberg

Malmöhns län.

P. Sörensson

Malmöhns län.

Hj. Lindgren

Malmöhns läu.

H. Cavalli

Malmöhns län.

Olof Tomling

Malmöhns län.

Oscar Trapp

Malmöhus län.

Wald. Ewerlöf

Malmö stad.

Ludvig Danström

Hallands län.

Alexis Hammarström

Göteborgs och Bohus län.

Eric Hallin

Göteborgs och Bohus län.

Sigfrid Wieselgren

Göteborgs stad.

Erik Trana

Göteborgs stad.

Volrath Berg

Alfsborgs län.

O. Silfverschiöld

Alfsborgs län.

Knut Åkerberg

Skaraborgs län.

Ernst Hedenstierna

Skaraborgs län.

Teofron Sä ve

Värmlands län.

Gottfr. Olsén

Värmlands län.

H. Falkenberg

Värmlands län.

P. M. Carlberg

Örebro län.

Riksdagsbeslutet 1910.

P. Paulson

Malmöhus län.

K. v. Geijer

Malmöhus län.

J. H. Dieden

Malmö stad.

Carl H. Björck

Hallands län.

A. Asker

Hallands län.

L. Stendahl

Hallands län.

P. Fahlbeck

Göteborgs och Bohus län.

Gust. Lagerbring

Göteborgs och Bohus län.

L. Akerhielm

Göteborgs och Bohus län.

M. Lyckholm

Göteborgs och Bohns län.

Gustaf Boman

Göteborgs stad.

Aug. Wijkander

Göteborgs stad.

Alfred Sandwall

Alfsborgs län.

Ax. Hedenlund

Alfsborgs län.

J. Johanson

Alfsborgs län.

Skaraborgs län.

Gust. Barthelson

Skaraborgs län.

J. G. Samuelson

Skaraborgs län.

Ivar Wijk

Skaraborgs län.

Nils Posse

Skaraborgs län.

Rich. Åkerman

Värmlands län.

Alb. Bergström

Värmlands län.

Knut Larsson

Värmlands län.

Herman Behm

Örebro län.

K. Bohnstedt

Örebro län.

Fr. Bteckström

Örebro läu.

J. Gripenstedt

Örebro län.

Riksdagsbeslutet 1910.

J. C:son Kjellberg

Örebro län.

Alexander Hamilton

Västmanlands län.

Gust. Er. Lewenhaupt

Västmanlands län.

Sam. Clason

Västmanlands län.

John Karlsson

Västmanlands län.

Gustaf Ros

Kopparbergs län.

E. L. Petersson

Kopparbergs län.

Ernst Trygger

Kopparbergs län.

L. E. Gezelius

Kopparbergs län.

Gustaf Windahl

Kopparbergs län.

0. A. Eriksson

Kopparbergs län

Olof Jonsson

Gäfleborgs län.

Tord Magnuson

Gäfleborgs län.

Gälleborgs län.

Hugo Hamilton

Gäfle stad.

C. D. Uppström

Västernorrlands län.

E. Hägglund

Västernorrlands län.

Alb. Anderson

Västernorrlands län.

G. Rudebeck

Västernorrlands län.

Hugo Fahlén

Västernorrlands län.

Gustaf Knaust

Västernorrlands län.

Olof Björklund

Jämtlands län.

I. von Stapelmohr

Jämtlands län.

Carl G. Skytte

Jämtlands län.

Herman Rogberg

Västerbottens län.

A. Aström

Västerbottens län.

H. Biörklund

Västerbottens län.

Richard Markgren

Västerbottens län.

Lars Berg

Norrbottens län.

Emil Berggren

Norrbottens län.

Nils W:d Bosaous

Norrbottens län. Norrbotten» län.

Riksdagsbeslutet 1910.

Andra Kammaren:

Axel Swartling

Talman.

Th. af Callerholm

r. Talman. Falun, Hedemora och Säter.

Stockholms stad.

Edvard Wavrinsky

Stockholms stad.

J. Byström

Stockholms stad.

Hjälmar Branting

Stockholms stad.

Carl Lindhagen

Stockholms stad.

Sven Palme

Stockholms stad.

Ernst Blomberg

Stockholms stad.

Herm. Lindqvist

Stockholms stad.

Knut Kjellberg

Stockholms stad.

Charles Lindley

Stockholms stad.

Th. Furst

Stockholms stad.

Knut A. Tengdahl

Stockholms stad.

Gustaf Kobb

Stockholms stad.

Ernst Söderberg

Stockholms stad.

J. Th. Johansson

Stockholms stad.

Sven Persson

Stockholms stad.

Hjälmar Rissén

Stockholms stad.

E. Palmstierna

Stockholms stad.

Carl Sandquist

Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.

E. Åkerlund

Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.

Joh. Aberg.

Stockholms län. Färentuna och
Sollentuna härad.

Ernst Beckman

Stockholms län. Danderyds, Åkers
och Värm do skeppslag.

W. Lundin

Stockholms läns västra domsaga.

J. A. Wallin

Stockholms län. Svartlösa härad.

Hans von Horn

Stockholms län. Sotholms och
Öknebo härad.

Jakob Pettersson

Södertälje.

Rikard Hagberg

Vaxholm, Norrtälje, Östhammar,
Öregrund och Sigtuna.

J. E. Cervin

Uppsala län. Norunda och Olands
härad.

K. A. Borg

Uppsala län. Örbyhus härad.

0. Al fr. Berg

Uppsala län. Mellersta domsagan.

L. P. Mallmin

Uppsala län. Södra domsagan.

Nils Eden

Uppsala.

Riksdagsbeslutet 1910.

J. M. Juhlin Carl Gripenstedt

Södermanlands län. Jönåkers härad. Södermanlands län. Rönö, Hölebo

och Daga härad.

Alfred Stärner

Köping, Nora, Lindesberg och Enköping.

Carl Carlson Bonde

Södermanlands län. Oppnnda härad.

Knut Almqvist

Södermanlands län. Åkers och
Selebo härad.

C. E. Johansson

Östergötlands län. Kinda och
Ydre domsaga.

Israel Lagerfelt

Östergötlands län. Åkerbo, Bankekinds
och Hanekinds domsaga.

J. A. Peterson

Östergötlands län. Aska, Dals
och Bobergs domsaga.

T. Zetterstrand

Norrköping.

C. A. Danielsson

Jönköpings län. Östra härads
domsaga.

E. Räf

Jönköpings län. Tveta härad.

Robert Johansson

Jönköping.

Oscar Forssling

Södermanlands län. Villåttinge
härad.

Nyköping, Torshälla, Strängnäs,
Mariefred och Trosa.

Wilh. Andersson

Östergötlands län. Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och
Memmings domsaga.

Carl Gustafsson

Östergötlands län- Vifolka, Valkebo
och Gnllbergs domsaga.

Edv. Andersson

Östergötlands län. Hammarkinds,
Stegeborgs och Skärkinds domsaga.

Conrad Vahlquist

Grenna, Söderköping, Vadstena, Skeninge,
Motala och Askersnnd.

Jönköpings län. Östbo härad.

Jönköpings län. Vista och Mo
härad.

Joh. G. Svensson

Kronobergs län. Uppvidinge härad.

Gustaf Gustafsson

Södermanlands län. Väster- och
Öster-Rekarnes härad.

E. C. Kropp.

Eskilstnna.

Östergötlands län. Lysings och
Göstrings domsaga.

Axel Ekman

Östergötlands län. Finspånga läns
härads domsaga.

Olof Hellström

Linköping.

Carl F. Sjöberg

Jönköpings län. Västra härads
domsaga.

Bernh. Nilsson

Jönköpings län. Västbo härad.

J. A. Jonsson

Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.

J. August. Sjö

Kronobergs län. Konga härad.

C. F. Petersson P. M. Olsson E. O. Magnusson

Kronobergs län. Mellersta Viirends Kronobergs län. Västra Värends Kronobergs län. Sunnerbo domsaga,
domsaga. domsaga.

Alfr. Fornander

Växjö och Eksjö.

Sig. A. Carlsson

Kalmar län. Norra Tjusts härad.

Edv. Fleetwood

Kalmar län. Södra Tjnsts härad.

Erik Andersson

Kalmar län. Aspelands och Handbörds
domsaga.

Riksdagsbeslutet 1910.

Ch. Meurling

Kalmar län. Sevede och Tunaläns
domsaga.

P. O. Lundell

Kalmar län. Norra Möre och
Stranda domsaga.

Wilh. Andersson

Kalmar län. Södra Möre domsagas
västra valkrets.

Klas Malmborg

Kalmar län. Södra Möre domsagaa
östra valkrets.

Adolf Johansson

Kalmar län. Ölands domsaga

John Jeansson

Kalmar.

Axel Rune

Västervik.

B. Lindgren

Oskarshamn, Vimmerby och
Borgholm.

M. E. Svallingson K. J. Larsson

Gottlands län. Södra domsagan. Gottlands län. Norra domsagan.

Visby.

John Jönsson

Blekinge län. Listers härads

B. Santesson

Blekinge län. Bräkne härads domsaga.

Aug. Larsson

Blekinge län. Ostra härads domsaga.

Axel E. Lindvall

Blekinge län. Medelstads härads
domsaga.

Esbjörn Persson

Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.

R. G. Hamilton.

Kristianstads län. Gärds och Albo
domsaga.

N. Åkesson

Kristianstads län. Södra Åsbo
och Bjäre domsaga.

Jöns Pålsson

Malmöhus län. Skytts härad.

Jons Jönsson

Malmöhus län. Könnebergs och
Harjagera härad.

L. Gust.. Brooiné

Malmöhus län. Luggudc domsagas
södra valkrets.

Ulrik Leander

Karlskrona.

Nils Larsson

Kristianstads län. Villands härad.

Per N:son Bosson

Kristianstads län. Västra Göinge
domsaga.

Bror Petrén

Kristianstad.

Nils Nilsson

Malmöhus län. Färs härads
domsaga.

Malmöhus län. Onsjö härad.

Sven Linders

Malmöhus län. Rara härad.

Frithiof Söderbergh

Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg.

John Erlansson

Kristianstads län. Ostra Göinge
härad.

P. Nilsson

Kristianstads län. Norra Åsbo
domsaga.

N. Edv. Lindberg

Malmöhus län. Oxie härad.

Nils Jönsson

Malmöhus län. Frosta härads
domsaga.

Olof Olsson

Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.

Johan Jönsson

Malmöhus län. Torna härad.

Riksdagsbeslutet 1910.

Hans Andersson

Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads domsaga.

Nils Persson

Malmö.

A. Thylander

Malmö.

Värner Rydén

Malmö.

Aug. Nilsson

Malmö.

Johan C. W. Thyrén

Lund.

A. J. Christiernson

Hälsingborg.

0. H. Waldén.

Landskrona.

F. W. Thorsson

Ystad.

Janne Tynell

Trelleborg, Skanör med Falsterbo,
Simrishamn och Ängelholm.

J. Bengtsson

Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.

Aug. Ifvarsson

Hallands län. Höks härad.

A. Henrikson

Hallands län. Arstads och Faurås
härad.

Anders Olsson

Hallands län. Himle härad.

A. C. Gunnarsson

Hallands läns norra domsaga.

Fr. E. Ahlfvengren

Halmstad.

Alfr. Lundgren

Laholm, Falkenberg, Varberg och
Kungsbacka.

J. James Gibson

Göteborgs och Bohus län. Säfvedals
härad.

Herman Andersson i Grimbo

Göteborgs och.Bohus län. Askims,
Västra och Ostra Hisings härad.

C. Olsson

Göteborgs och Bohus län. Inlands
domsaga.

Carl L. Olausson

Göteborgs och Bohus län. Orosts
och Tjörns domsaga.

Göteborgs och Bohns län. Norr-vikens domsaga.

Oscar N. Olsson

Göteborgs och Bohns län. Bane
och Stångenäs härad.

C. Wallentin

Göteborgs och Bohus län. Tunge,
Sörbygdens och Sotenäs härad.

Johan E. Ekman

Göteborg.

K. G. Karlsson

Göteborg.

Dan. Broström

Göteborg.

Hjälmar Wijk

Göteborg.

Oskär Berg

Göteborg.

Erik Röing

Göteborg.

Emil Kristensson

Göteborg.

A. C. Lindblad

Göteborg.

W. R. Lundgren

Göteborg.

Sixten Neiglick

Uddevalla.

Hjälmar Hallin

Äifsborgs län. Marks härad.

Gust. Odqvist

Äifsborgs län. Vedens och Bolle-bygds härad.

Gustaf Strömberg

Äifsborgs län. Flundre, Vane och
Bjärke domsaga.

Oskär Nyländer

Alfsborgs län. Kinds och Redviiga
domsaga.

Herm. Carlson

Äifsborgs län. Vätle, Ale och
Kullings domsaga.

Riksdagsbeslutet 1910.

0. H. Svensson

Älfsborgs län. As och Gäsene
domsaga.

B. Dahlgren

Älfsborgs län. Nordals, Sundals
och Valbo domsaga.

J. M. Johansson

Älfsborgs län. Tössbo och Vedbo
domsaga.

Gottfr. Thavenius

Vänersborg, Alingsås och Ulrice-hamn.

Axel Vennersten

Borås.

A. Åkerman.

Strömstad, Lysekil, Marstrand, Kung-älf och Åmål.

A. Magnusson

Skaraborgs län. Ase, Viste, Barne
och Laske domsaga.

Gust. Månsson

Skaraborgs län. Kinnefjärdings,
Kinne och Kållands domsaga.

S. J. Larsson

Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.

L. J. Jansson

Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkinds domsaga.

Carl Persson

Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds domsaga.

Sten Nordström

Skaraborgs län. Norra Vadsbo
domsaga.

A. Johanson

Skaraborgs län. Södra Vadsbo
domsaga.

Oscar Bogren

Mariestad, Sköfde och Falköping.

Lidköping, Skara och Hjo.

Carl Jansson

Värmlands län. Östersysslets
domsaga.

N. A:son Berg

Värmlands län. Mellansysslets
domsaga.

J. P. Igel.

Värmlands län. Södersysslets
domsaga.

Fr. Canell

Värmlands län. Nordmarks domsaga

C. J. Berggren

Värmlands län. Fryksdals
domsaga.

P. Anderson

Värmlands län. Jösse domsaga.

G. Jansson

Värmlands län. Alfdals och
Nyeds domsaga.

Axel Schotte

Karlstad.

Karl Otto

Kristinehamn och Filipstad.

0. G. Erikson

Örebro län. Grimstens, Hardemo
och Edsbergs härad.

Ivan Svensson

Örebro län. Rumla och Sundbo
härad.

A. P. Gustafsson

Örebro län. Glanshammars och
Örebro härad.

Folke Andersson

Örehro län. Askers och Sköllersta
härad.

Lars Eriksson

Örebro län. Lindes domsaga.

J. G. Forsberg

Örebro län. Nora domsaga.

E. A. Nilson

Örebro.

Johan Forssell

Västmanlands södra domsaga.

Adolf Janson

Västmanlands västra domsaga.

G. A. Rundgren

Västmanlands norra domsaga.

Joh. Andersson

Västmanlands östra domsaga.

Västerås.

E. L. Camitz

Sala och Arboga.

D. Persson i Tallberg

Kopparbergs län. Leksands tingslag.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län. Gagnefs och
Rättviks tingslag.

Bih. till RiJcsd. Prot. 1910. 10

Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksdagsbeslutet).

Riksdagsbeslutet 1910.

Smeds Lars Olsson

Kopparbergs län. Ofvansiljans domsaga

B. P. Ersson

Kopparbergs län. Hedemora
domsaga.

A. Hansson i Solberga

Kopparbergs län. Faln domsagas
södra tingslag.

Sam. Söderberg

Kopparbergs län. Faln domsagas
norra tingslag.

Bernh. Eriksson

Kopparbergs län. Västerbergslags
domsaga.

Joh. Ström

Kopparbergs län. Nås och Malungs
domsaga.

E. A. Leksell

Gäfleborgs län. Gästriklands östra
tingslag.

Öl. Olsson

Gäfleborgs län. Gästriklands västra
tingslag.

P. Olsson

Gäfleborgs län. Norra Hälsinglands
domsaga.

Johan Ericsson

Gäfleborgs län. Västra Hälsing-lands domsaga.

Jonas Jonsson

Gäfleborgs län. Bollnäs domsaga.

P. Bengtson

Gäfleborgs län. Sydöstra Hälsing-lands domsaga.

Gäfle.

Karl Starbäck

Gäfle.

Bernt Wilson

Söderhamn.

C. G. Thor

Västernorrlaads län. Medelpads
västra domsaga.

S. H. Kvarnzelius

Västernorrlands län. Sköns
tingslag.

Robert Karlsson

Västernorrlands län. Njumnda,
Indals och Ljustorps tingslag.

J. Lindgren

Västernorrlands län. Ångerman-lands södra domsaga.

Sixten Mogren

Västernorrlands län. Ångerman-lands mellersta domsaga.

P. E. Hedström

Västernorrlands län. Ångerman-lands västra domsaga.

Z. Åslund

Västernorrlands län. Nätra och
Nordingrå domsaga.

C. J. Öberg

Västernorrlands län. Själevads
och Arnäs domsaga.

A. J. Hagström

Härnösand och Örnsköldsvik.

Joh. Norlén

Sundsvall.

Karl Karlsson

Jämtlands norra domsaga.

Johan Olofsson

Jämtlands västra domsaga.

J. Bromée

Jämtlands östra domsaga.

Ing. Bergman

Jämtlands län. Härjedalens
domsaga.

Johan Widén

Hudiksvall och Östersund.

Ad. Wiklund

Västerbottens län. Nordmalings och
Bjurholms samt Degerfors tingslag.

Västerbottens län. Umeå tingslag.

E. F. Hellberg

Västerbottens västra domsaga.

P. Zimdahl

F. 0. Mörtsell

Olof Jonsson.

Västerbottens län. Skellefteå tings- Västerbottens län. Norsjö och Malå Västerbottens mellersta domsaga.
lag- tingslag.

Umeå, Skellefteå och Piteå.

C. Riström.

Norrbottens län. Kalix domsaga.

Riksdagsbeslutet 1910.

F. A. Bäckström

Norrbottens lan. Piteå domsaga.

M. Ström

Norrbottens län. Torneå domsaga.

Fr. Berglund

Luleå och Haparanda.

Linus Lundström

Norrbottens län. Luleå domsaga.

L. J. Carlsson

Norrbottens län. Gelliyare domsaga.

Riksdagsbeslutet 1910.

INNEHÅLL.

Sid.

Ingressen..................

§ 1. Angående förslag till ändrad lydelse af 7
och 9 §§ i lagen om val till Riksdagen
§ 2. Angående lag om ändrad lydelse af 18 § 3
punkten i lagen om val till Riksdagen
§ 3. Angående förslag till lag om ändrad lydelse
af §§ 33 och 73 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet m. m. .
§ 4. Angående förslag till ändrad lydelse af
§§ 25 och 28 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad, §§ 11 och 14 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm
samt §§ 6 och 8 i förordningen om

landsting...............

§ 5. Angående ändrad lydelse af § 17 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862
§ 6. Angående förslag till lag om ändrad ly delse

af § 40 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den
21 mars 1862 samt § 42 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
i Stockholm den 20 november 1863
§ 7. Angående förordning om särskild grund
för beräkning af rösträtt och utgörande af
utskyld eller annan afgift i förhållande

till den allmänna bevillningen.....

§ 8. Angående statsregleringen.......

§ 9. Angående dispositionen af besparingarna
å hufvndtitlarna...........

§ 10.
§ 11-§ 12.
§ 13.

§ 14.

§ 15.

§ 16.
§ 17.
§ 18.

§ 19-

§ 20.

Angående beredande af lånemedel för fortsatt
utveckling af statens telefonväsende
Angående öfverlämnande af medel till den
s. k. norrländska nyodlingsfonden . . .
Angående anslag till låneunderstöd åt enskilda
järnvägar ...........

Angående anslag till anskaffande af ny
rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar ............

Angående anslag till fortsättning af platsbanan
från Järna öfver Vagnhärad och

Nyköping till Norrköping.......

Angående anslag till fortsättning af statsbanan
från Bastuträsk till Kallholms fjärden.

...............

Angående anslag till fortsättning af statsbanan
från Östersund till Ströms vattndal
Angående anslag till fullbordande af statsbanan
från Göteborg till Skee.....

Angående anslag till afslntande af arbetet
med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Tomteboda och Järfva

järnvägsstationer...........

Angående anvisande af medel till utläggning
af ytterligare ett järnvägsspår mellan
Rönninge och Järna stationer m. m. . . .
Angående anvisande af medel till anläggning
af en statsbana från Lappträsk till
Veittijärvi m. m............

Riksdagsbeslutet 1910.

§ 21.

§ 22.

§ 23.

§ 24.

§ 25.

§ 26.
§ 27.

§ 28.

§ 29.

§ 30.

§ 31.

§ 32.
§ 33.
§ 34.
§ 35.

Sid.

Angående anvisande af medel till fullbordande
af anläggningen af en reparationsverkstad
vid Notviken......... 7.

Angående anvisande af medel för anläggning
af en ny farled mellan Vänersborg

och Göteborg............. 7.

Angående anvisande af medel för anläggning
af ledningar, afsedda att distribuera
elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan.......... 7.

Angående anslag till uppförande af en elektrisk
kraftstation vid Porjusfallen i Stora

Lule älf m. m............. 7.

Angående utbetalning af anslag till riksdags-
och revisionskostnader...... 8.

Angående kreditivsummoina...... 8.

I afseende å statsregleringen och rörande
de med statsverket gemenskap ägande

ämnen................ 8.

Rörande förslag till lag angående rätt
till pension för tjänstemän vid statens

järnvägar..............15.

Angående en lånefond för befrämjande af
handtverk och därmed jämförlig mindre

industri...............16.

Angående personlig professur för docenten
vid universitetet i Uppsala C. J. J. E.

Wiman................!<•

Angående förlängning af den mellan Sverige
och Tyska riket den 8 maj 1906 afslutade
handels- och sjöfartstraktat .... 17.

Angående förordning med tulltaxa för inkommande
varor...........17.

Angående vissa delar af tullbevillnin -

gen

Angående tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat
...............I"-

Angående rätt för utländsk turist att under
viss tid tullfritt disponera hit till
riket medförd automobil........19.

20.

21.

18.

Sid.

§ 36. Angående ändrad lydelse af 4 § 10 mom.
i förordningen den 23 oktober 1908 angående
bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter........20.

§ 37. Angående förordning om ändrad lydelse
af 3, 8, 41 och 58 §§ i förordningen den
18 september 1908 angående stämpelafgiften.
...............

§ 38. Angående ändrad lydelse af 7, 23 och 38
§§ i förordningen angående stämpelafgiften
den 18 september 1908 ...... 20.

§ 39. Rörande ändrad lydelse af 2, 12, 13 och
21 §§ i förordningen angående tillverkning
af brännvin den 11 oktober 1907 . 21.

§ 40. Angående förslag till ändrad lydelse af
15 § i förordningen den 9 juni 1905 angående
försäljning af brännvin.....21.

§ 41. Angående ändrad lydelse af 35 § 1 mom.

brännvinsförsäljningsförordningen ....

§ 42. Angående utredning beträffande erforderligheten
af skärpta föreskrifter i fråga
om kontroll å brännvinsförsäljningsbolagens
verksamhet...........21.

§ 43. Angående ändrad lydelse af 1 § 3 mom.
i förordningen den 7 augusti 1907 angående
tillverkning och beskattning af
maltdrycker.............21.

§ 44. Angående förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt
............21.

§ 45. Rörande förordning angående bevillning
af fast egendom samt af inkomst . . .

§ 46. Angående förordning om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering . . .

§ 47. I fråga om förordning angående vissa bestämmelser
rörande gränstrafiken mellan
Sverige och Norge..........21.

§ 48. Rörande förordning angående uppgifter

om befolkningens yrken för folkräkningen
den 31 december 1910.........21.

§ 49. Angående bankovinsten........21.

21.

Riksdagsbeslutet 1910.

§ 50.
§ 51.
§ 52.

§ 53.

§ 54.

§ 55.

§ 56.

§ 57.
§ 58.

§ 59.

§ 60.

§ 61.

§ 62.

§ 63.

§ 64.

§ 65.

§ 66.

Angående reglemente för riksbankens styrelse
och förvaltning.........21.

Angående kontrollen öfver de med stats -

lån understödda enskilda järnvägarna . 21.
Angående sättet för likviderande af förfallen
skuld å statslån till Östra Blekinge
järnvägsaktiebolag.......24.

Angående förslag om upplåtelse till riksbanken
af den s. k. landshöfdingens trädgård
i Kristianstad..........24.

Angående förslag till lag om kollektivaftal
mellan arbetsgivare och arbetare

m. m.................24.

Angående anslag till bestridande af kostnaderna
för arbetsdomstolen under år
1911.................25.

Angående förslag till lag om ändring af

19 och 20 kap. strafflagen.......25.

Angående förslag till lag om sjukkassor 25.
Angående anvisande af medel till sjuk kasseväsendets

befrämjande......25.

Angående anordnande af en tillsynsmyndighet
öfver sjukkasseväsendet i riket
.................25.

Angående förslag till lag om reglering af

prästerskapets aflöning........26.

Rörande förslag till lag angående tillsättning
af prästerliga tjänster......26.

Angående förslag till ecklesiastik boställsordning
...............27.

Angående lag, innefattande vissa bestämmelser
om styrkande af hinderslöshet till
äktenskap..............27.

Angående lag om aktiebolag och lag om
vissa ändringar i lagen om handelsbolag

och enkla bolag den 28 juni 1895 ... 27.
Angående förslag till lag om föreningar

m. m.................28,

Angående ändring af eller tillägg till 154
§ utsökningslagen...........28.

§ 67.
§ 68.
§ 69.

§ 70.
§ 71.

§ 72.
§ 73.
§ 74.

§ 75.

§ 76.
§ 77.

§ 78.

§ 79.

§ 80.

§ 81.

Sid.

Angående utarbetande af lag om husrannsakan
................28.

Angående lag om ändrad lydelse af 18
kap. 13 § strafflagen.........28.

Angående lagar, innefattande ändring dels
i gällande stadganaen om nattvardsgång,
dels i 2 kap. 3, 4 och 8 §§ kyrkolagen,
dels ock i 2 kap. 13 § samma lag ... 29.
Angående rätt för kvinnor att innehafva

klockarbefattning...........29.

Rörande lag angående upphäfvande af lagen
den 1 jnli 1898 om anteckning i
kyrkobok af utrikes slutna äktenskap . 29.

Rörande ändrad lydelse af § 27 mom. 1
värnpliktslagen den 14 juni 1901 ... 29.

Rörande utredning angående söndagshvila

inom vissa arbetsområden.......29.

Rörande ändrad lydelse af 14 och 29 §§
i förordningen den 9 juni 1905 angående
försäljning af vin och Öl.......29.

Angående beredande af möjlighet för vissa
samhällen att på mindre betungande vill -

kor med full äganderätt komma i besittning
af gatumark, som upplåtits till allmänt
begagnande...........30.

Angående viss ny bestämmelse med afseende
å vikt.............30.

Angående förslag till lag om ändrad lydelse
af 1, 3, 8, 10, 17, 22, 44 och 65 §§

grufvestadgan m. m..........30.

Angående grunder för förvaltningen af
vissa kronan tillhöriga vattenfall .... 30.
Rörande förslag till förändring angående

skogsvårdsafgifter...........31.

Angående åvägabringande af lagändring
i syfte att förekomma uppenbar sköfling

af ungskog..............31.

Rörande ändrad lydelse af 59 § i lagen
angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet..............31.

Riksdagsbeslutet 1910.

§ 82.
§ 83.
§ 84.
§ 85.
§ 86.
§ 87.

Sid.

Rörande lag ang.jändrad lydelse af 8 § i lagen
om enskilda vägar på landet den 5 juli 1907 31.
Angående åtskilliga på grund af § 89 re -

geringsformen väckta frågor......13.

Angående val af Riksdagens justitieombudsman
och hans efterträdare.....82.

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige i

riksbanken..............32.

Angående ansvarsfrihet för fullmäktige i

riksgäldskontoret...........32.

Angående val af två fullmäktige i riksbanken
samt ordförande och tre fullmäktige

i riksgäldskontoret äfvensom suppleanter
för Riksdagens samtlige fullmäktige i
nämnda verk.............

§ 88. Angående verkställd granskning af fullmäktiges
i riksbanken och fullmäktiges
i riksgäldskontoret åtgärder för utförande
af det dem gemensamt lämnade uppdrag
1 fråga om uppförande å Helgeandsholmen
af riksdags- och riksbankshus . . .

Slutmeningen................

32.

33.

Stockholm 1910. Kung!. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

101478