Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1903:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 januari och slutade den 23 maj 1903.

Vi efter skrift a, Svenska Folkets vahla ombud, göre veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sistone
januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s trettiondeförsta regeringsår,
Oss här i Stockholm infunnit.

Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve Vi
å rikssalen den 17 i nämnda månad sammanträdt och fått emottaga berättelse
om hvad sedan sistförflutne riksdag i rikets styrelse sig tilldragit,
äfvensom Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behof;
och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de ämnen, i hvilka
Kungl. Maj:t till Oss aflåtit propositioner eller skrifvelser, dels ock rörande
frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti följande beslut:

§ I Vid

företagen pröfning af de till slutligt afgörande vid innevarande riksdag lagligen
beredda förslag till ändringar i rikets grundlagar hafve Vi för Vår del godkänt
och antagit följande förslag, nämligen:

l:o) om ändrad lydelse af § 79 regeringsformen; och

2:o) om ändrad lydelse af 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen.

Enligt de af Oss sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsstadganden
erhålla följande lydelse:

Bih. till Rikta. Trot. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1903.

Regeringsformen.

§ 79.

1:°) Ingen förändring af rikets vapen eller flagga må göras utan Riksdagens samtycke.

2:o) Ej heller må någon förändring i rikets mynt till skrot eller korn, det vare
sig till förhöjning eller afslag, äga rum utan Riksdagens bifall; Konungens rättighet
att låta slå mynt dock oförkränkt.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2-

4:o) I grund af — — — — — — — _____ 80m helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, — — — — — — — — — — — icke uppenbara.

Att ej några — — — — — — — — — — böte femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — — — — — — — — skriften konfiskeras.

Att, i hvad rättegångsmål — — — — — — — böte femtio riksdaler.

Det skall ock — — — — — — — — — — — sexton skillingar.

Att protokoll — — — — — — — — — ___ sexton skillingar.

Att ingen må tillåtas att, i andra fall än allmänna lagen och gällande författningar
utstaka, meddela eller till tryck utlämna utdrag af kyrkoböcker eller af andra själavården
och kyrkodisciplinen rörande handlingar, i afseende på enskilda personers lefverne
och seder, såvidt de lända dem till skada eller förklenande. Den häremot

bryter, böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.

Att utdrag af det i riket inrättade straffregister ej må meddelas i vidsträcktare
mån, än som föranledes af lag, stiftad i den ordning 87 § Regeringsformen stadgar.
Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör dylikt utdrag, hvilket obehörigen
meddelats, böte femtio riksdaler.

Att uppgifter, som skattskyldige till ledning för egen taxering aflämna till beskattningsmyndigheter,
ej må utlämnas till andra än dem, som enligt skatteförfattningarna
äga taga del af samma uppgifter. Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör
dylik uppgift, hvilken obehörigen utlämnats, böte femtio riksdaler.

Att ansökning — — — — — — — — — — böte femtio riksdaler.

Att sådant, — — — — — — — — — — — — — hufvudsaken.

I öfrigt,--___ __________ stadgadt är.

Riksdagsbeslutet 1903.

§ 2.

På därom af konstitutionsutskottet gjord framställning hafve Yi uti skrifvelse den
28 april anhållit, att Kungl. Maj:t ville, efter verkställd utredning och pröfning af
frågan om inrättande af en särskild högsta domstol eller regeringsrätt för afdömande
i sista instans af administrativa besvärsmål och för afgifvande af utlåtanden öfver förslag
till ekonomiska och administrativa lagar och författningar äfvensom af frågan om
de förändringar i afseende å statsrådets och statsdepartementens organisation, hvilka i
samband härmed finnas påkallade, till Riksdagen afgifva de förslag till grundlagsändringar,
hvartill denna utredning och pröfning kunna föranleda.

§ 3.

På grund af §§ 62 och 64 i regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och därvid för nästkommande år, och intill dess ny statsreglering vidtager, bestämt

hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbehof sålunda:

Första hufvudtiteln

(Kongl. hof- och slottsstaterna).................................. 1,321,000: —

Andra hufvudtiteln

(Justitie-departementet)............................................... 4,004,495: —

Tredje hufvudtiteln

(Utrikes-departementet)............................................... 870,650: —

Fjärde hufvudtiteln

(Landtförsvars-departementet) .................................... 42,005,022: —

Femte hufvudtiteln

(Sjöförsvars-departementet).......................................

12,635,432: —

Sjätte hufvudtiteln

(Civil-departementet).................................................. 26,404,901: —

Sjunde hufvudtiteln

(Finans-departementet)................................................ 7,698,693: —

Åttonde hufvudtiteln

(Ecklesiastik-departementet)................. 14,201,146: —

Transport 109,141,339: —

4 Riksdagsbeslutet 1903.

Transport 109,141,339: —

Nionde liufvudtiteln

(Jordbruks-departementet)......................................... 4,859,600: —

Tionde hufvudtiteln

(Pensions- och allmänna indragningsstaterna) 3,921,515: _

117,922,454: —

Och hafve Vi därjämte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1904 utgå från statskontoret, nämligen:

under andra hufvudtiteln .................................... 814,605: _

» tredje hufvudtiteln.......................................... 13,450: _

» fjärde hufvudtiteln............................................. 14,105,678: _

» femte hufvudtiteln.............................................. 8,629,468: _

» sjätte hufvudtiteln.............................................. 5,582,999: —

» sjunde hufvudtiteln............................................ 874,307: _

» åttonde hufvudtiteln........................................... 2,517,854: _

» nionde hufvudtiteln............................................ 1,941,000: _

» tionde hufvudtiteln.............................................. 1,575,585: _

36,054,946: —

hvarförutom komma att utgå:
dels utom hufvudtitlarne:

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikeradejärnvägar
dels från riksgäldskontoret:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

m. m., förslagsvis........................................................... 1,180,250: —

räntor och afbetalningar å statsskulden 16,404,050: —
efter afdrag af de till riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar, för .

................................................- 4,056,700: - 12w50! _

dels ock:

afsättning till arbetareförsäkringsfonden

afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande

afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus........

4,000,000: —

13,527,600: —

1,400,000: —

250,000: —
500,000: —

Summa kronor 173,655,000: —

Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:

Riksdagsbeslutet 1903.

öfverskott å statsregleringarna för år 1901 och föregående år

statsverkets ordinarie inkomster .............................................

statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar:

tullmedlen.................................................................... 52,000,000: —

postmedlen................................................................... 14,715,000: —

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 250,000: —

stämpelmedlen.............................................................. 6,500,000: —

brännvinstillverkningsskatten......................................... 25,700,000: —

hvitbetssockertillverkningsafgiften ................................ 12,000,000: —

inkomstskatten för år 1904 .......................................... 10,500,000: —

punschskatten............................................................... 1,300,000: —

maltskatten................................................... 3,000,000: —

bevillning af fast egendom samt af inkomst.................... 9,000,000: —

Af riksbankens vinst för år 1902

6,752,000: —
28,653,000: _

134,965,000: —
3,285,000: —

Summa kronor 173,655,000

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade föreskrifter
att fortfarande lända till efterrättelse.

§ 4.

Vi hafve beslutit, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets Ständers
skrifvelse den 12 maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarna
å hufvudtitlarna fortfarande skola lända till efterrättelse.

§ 5-

Riksgäldskontorets utgifter till 1904 års slut hafve Vi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 7 innevarande maj till detta års

slut till.................................................................................... kronor 37,807,368: 20

samt under år 1904 till ............................................................ » 28,261,900: —

Summa kronor 66,069,268: 20

Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits till:

under år 1903, nu befintlig behållning inberäknad,.................... kronor 40,923,897: 19

och under år 1904.................................................................... » 28,261,900: —

Summa kronor 69,185,797: 19

Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfverstiga
således utgifterna med 3,116,528 kronor 99 öre, utgörande riksgäldskontorets
beräknade behållning vid 1904 års slut.

Riksdag sbeslutet 1903.

§ 6.

Vi Lafve beslutit, att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1904—1908
ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af
riksgäldskontor^, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas
medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras
till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontor skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 7.

Vi hafve för anläggning af telefonledningar mellan vissa angifna orter beviljat
2,759,400 kronor samt bemyndigat riksgäldskontoret att af detta belopp såsom lån tillhandahålla
telegrafstyrelsen under år 1903 700,000 kronor och under år 1904 600,000
kronor, att utgå enligt de bestämmelser, som meddelats i det för riksgäldskontoret utfärdade
reglemente.

§ 8.

Vi hafve bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt
utveckling af statens telefonväsende i afseende å lokala telefonnät ett lånebelopp
af 1,500,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, som meddelats i det för riksgäldskontoret
utfärdade nya reglemente.

§ 9.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee öfver Ytterby, Stenungssund,
Bua och Svenshögen hafve Vi för år 1904 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat 3,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ io.

Vi hafve, till utförande af provisoriska anordningar vid centralstationen och norra
stationen i Stockholm, för år 1904 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat, utöfver det af Riksdagen för enahanda ändamål förut anvisade belopp, 1,368,000
kronor, ytterligare 340,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 11.

Vi hafve dels för bildande af en lånefond till rederinäringens understödjande, att
förvaltas och användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med vissa af Oss angifna

Riksdag sb eslutet 1903.

grunder samt i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan komma att
meddela, bemyndigat riksgäldskontoret att, i mån af behof, från 1904 års början tillhandahålla
statskontoret ett belopp af 5,000,000 kronor, med åliggande för statskontoret
att till riksgäldskontoret inleverera den å de från fonden utlämnade lån inflytande
räntan, dels ock medgifva, att de kapitalafbetalningar, som å de från fonden utgående
lån verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

§ 12.

Vi hafve, till bestridande af vissa kostnader för en expedition, afsedd att bringa
undsättning åt docenten O. Nordenskjöld och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics
expedition till Södra Ishafvet, anvisat högst 200,000 kronor, att af riksgäldskontoret
förskottsvis utbetalas för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande.

§ 13.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1903
och 1904 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader samt
aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag af till
riksgäldskontoret ingående ränte- och kapitalbetalningar; börande i den likvid, som
skall för det sistförfluten året i riksgäldskontoret med statsverket upprättas, statskontoret
påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda
förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret
utgått.

§ 14.

Då det, jämlikt § 63 regeringsformen, ålegat oss att för oförsedda händelser anslå
och till betalning från riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den ena att vara
tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna
ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den vara oundgängligen
nödig, den andra att, vid infallande krig, af Konungen lyftas, sedan han
statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så hafve Vi härom fattat beslut
och bestämt den förra af dessa summor till sju miljoner fem hundra tusen kronor och
den senare, eller det så kallade stora kreditivet, likaledes till sju miljoner fem hundra
tusen kronor.

§ 15.

Med bifall till en af Kungl. Maj:t aflåten proposition hafve Vi, på sätt Vi uti
skrifvelse den 2 maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit, dels medgifvit,

Riksdagsbeslutet 1903.

att från och med den 1 januari 1904 Västerbottens och Norrbottens län må frånskiljas
Hernösands stift för att bilda ett särskildt stift med benämningen Luleå stift och
med biskopssäte i Luleå, under villkor, att, då någon af de nuvarande innehafvarne af
biskopsämbetena i Växjö och Kalmar stift från sin befattning afgår, det stiftsområde,
den afgångne innehaft, tillägges det andra stiftet, som därefter skall bära benämningen
Växjö stift och hafva biskopssäte i Växjö,

att biskopslönen i det nya Hernösands stift må utgå med enahanda belopp, som i
det nuvarande Hernösands stift,

att af biskopslöneregleringsfonden må användas för aflönande af biskop i Luleå
stift 14,000 kronor årligen, däraf 12,000 kronor såsom lön och 2,000 kronor såsom
hyresersättning, samt för biskopen i det nya Växjö stift, utöfver biskopslönen i nuvarande
Växjö stift, såsom lönetillägg 2,000 kronor årligen,

att notarien och amanuensen vid domkapitlet i det nya Hernösands stift må åtnjuta
enahanda löneförmåner, som bestämts för samma tjänstemän vid domkapitlet i det nuvarande
Hernösands stift,

att för domkapitlet i Luleå stift må utgå aflöning till notarie med 4,500 kronor,
däraf 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, samt arfvode till
amanuensen med 1,800 kronor, under de förbehåll och bestämmelser, som i den för
tjänstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna fastställda aflöningsstat äro intagna,
samt med där stadgad rätt för notarien till ålderstillägg och pension,

att för domkapitlet i det nya Växjö stift förhöjning må äga rum af notariens aflöning
till 4,500 kronor, däraf 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,
samt af amanuensens arfvode till 1,800 kronor, samt att domkapitlet i Luleå må från
det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: skrifmaterialier och
expenser, ved m. m. emot redovisning undfå erforderliga medel till inköp af skrifmaterialier,
inköp af nödiga inventarier, renhållning, gas och lyse, ved och vedhuggning,
bokinköp, inbindning af böcker och tidningsprenumeration, tryckningskostnader,
annons- och fraktkostnader samt utgifter för telegramporto,

dels ock till bestridande af kostnaderna härför samt för vaktbetjäning och öfriga
årliga utgifter jämte erforderlig utrustning af expeditionslokal vid domkapitlet i Luleå
äfvensom hyra för expeditionslokal vid domkapitlet i Visby höjt ordinarie anslaget till
domkapitlens expeditioner med 6,350 kronor eller från dess nuvarande belopp, 79,580
kronor, till 85,930 kronor samt vidtagit sådan ändring i det på ordinarie stat under
riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m., att däraf må till domkapitlens expeditioner utgå högst 9,000 kronor, äfvensom
på extra stat för år 1904 beviljat ett belopp af 6,470 kronor, däraf till förstärkande
af ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner 2,970 kronor samt till anskaffande
af möbler m. m. för domkapitlet i Luleå 3,500 kronor.

I annan till Riksdagen aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag dels till lag om ändrad lydelse af §§ 2
och 5 i förordningen den 16 november 1863 angående allmänt kyrkomöte, dels ock

Riksdagsbeslutet 1903. 9

till lag om ändrad lydelse af § 3 i lagen den 26 oktober 1883 angående tillsättning
af prästerliga tjänster.

På sätt Vi i vår förutnämnda skrifvelse den 2 maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit
hafve Vi antagit omförmälda af Kungl. Maj:t framlagda förslag.

§ 16.

Kungl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagdt förslag till lag angående medling i arbetstvister.

I afseende å denna proposition hafva kamrarne stannat i olika beslut, i följd
hvaraf frågan, jämlikt 63 § riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit, hvilket Vi
uti skrifvelse den 2 maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit.

Vidare har Kungl. Maj:t i punkten 36 under statsverkspropositionens sjätte hufvudtitel
föreslagit, att Riksdagen måtte, under förutsättning af bifall till förslaget till
lag angående medling i arbetstvister, medgifva, att för beredande af ersättning åt förlikningsman
för medling i arbetstvister på extra stat för år 1904 finge uppföras ett
förslagsanslag å 40,000 kronor.

Äfven beträffande hvad sålunda föreslagits hafva kamrarne stannat i olika beslut;
och har på grund häraf och då det lagförslag, hvars antagande utgjorde förutsättning
för Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag, icke blifvit af Riksdagen bifallet, jämväl
berörda anslagsfråga förfallit; hvilket ock af Oss i nyssomförmälda skrifvelse den 2 maj
för Kungl. Maj:t anmälts.

§ 17-

I en till Riksdagen aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
antaga ett med propositionen framlagdt förslag till lag om fortsatt tillämpning af hvad
i lagen den 6 juni 1902, innefattande inskränkning i inmutningsrätten, är stadgadt.

På sätt Vi uti skrifvelse den 8 maj för Kungl. Maj:t anmält har berörda proposition
blifvit af Oss bifallen.

§ 18-

Kungl. Maj:t har uti aflåten proposition föreslagit Riksdagen att för tiden intill
den 15 maj 1904 medgifva, att Kungl. Maj:t skulle äga åt svenske män, i den ordning
Kungl. Maj:t bestämde, mot årlig afgift och under de villkor i öfrigt, Kungl. Maj:t
fastställde, under en tid för hvarje gång af högst tjugu år upplåta begagnandet af den
kronan tillkommande jordägareandel i grufva, med rätt därjämte för den, som erhållit
upplåtelsen, att vid upplåtelsetidens utgång äga företräde till jordägareandelens öfvertagande
äfven för en förnyad upplåtelsetid, därest sådan ifrågakomme.

Denna Kungl. Maj;ts proposition har blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse
den 8 maj för Kungl. Maj:t anmält.

Bih. till Rikad. Prot. 1003. 10 Samt. 1 A/d. 2 Band. 2

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdag sbeslutet 1903.

§ 19.

Kungl. Maj:t har dels i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
under sjätte hufvudtiteln gjort framställningar angående anvisande af medel till handhafvande
af kontroll å försäkringsanstalterna äfvensom till utarbetande och offentliggörande
genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet
i riket, dels ock i särskild proposition framlagt förslag angående försäkringsinspektionens
organisation och verksamhet m. m.

Sedan Vi till pröfning förehaft Kungl. Maj:ts berörda framställningar och förslag
äfvensom en inom Riksdagen i ämnet väckt motion, hafve Vi uti skrifvelse den 20 maj
för Kungl. Maj:t tillkännagifvit, att Vi, som funnit Kungl. Maj:ts omförmälda särskilda
proposition ej kunna oförändradt bifallas,

dels medgifvit, att de bidrag, som enligt de af oss beslutade lagar om försäkringsrörelse
och om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket
skola af försäkringsanstalterna till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens
organisation och verksamhet årligen erläggas, må från och med år 1904 tills vidare af
Kungl. Maj:t användas till bestridande af aflöningar till försäkringsinspektionens tjänstemän
och betjänte samt expenser vid densamma,

äfvensom, till biträde inom civildepartementet vid beredning af ärenden rörande
försäkringsväsendet, för år 1904 på extra stat anvisat till Kungl. Maj:ts förfogande ett
belopp af 3,000 kronor,

dels medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga för år 1904 använda de till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp
i mån af behof, förutom till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, i enlighet med hvad Vi
i skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel hos
Kungl. Maj:t anmält, jämväl till utarbetande och offentliggörande af en statistisk årsredogörelse
för sjukkasseväsendet i riket,

hvarjämte Vi tillika anhållit, att Kungl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida
icke sistberörda arbete lämpligast bör anförtros åt kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik.

§ 20.

I afseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap ägande
ämnen åberopa vi för öfrigt våra därom under riksdagens lopp till Kungl. Maj:t aflåtna
skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nämligen:

l:o) af den 18 februari i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af lägenheter och tomtplatser å förra majorsbostället l5/s mantal Hässleby n:o 1
med Olofstorp i Hässleby socken af Jönköpings län;

2:o) af den 24 februari angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring samt till bro- och hamnbyggnader m. m.;

Riksdagsbeslutet 1903.

3:o) af den 4 mars i anledning af Kungl. Maj:ts i proposition angående statsverkets
tillstånd och behof under andra hufvudtiteln gjorda framställning i fråga om
utvidgning af länsfängelset i Hernösand och uppförande af nytt cellfängelse invid
Göteborg;

4:o) af den 11 mars angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
om anslag till nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
järnvägar;

5:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställning om anslag till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar;

6:o) af den 3 april angående beviljande af vissa förmåner för enskilda järnvägsanläggningar; 7:o)

af den 18 april i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar angående personalen vid statens järnvågar;

8:o) af samma dag i anledning af dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för anläggning af vissa telefonledningar, dels ock Kungl.
Maj:ts i särskild proposition framställda förslag om beredande af lånemedel till fortsatt
utveckling af statens telefonväsende;

9:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställning om anslag för utvidgning och fördjupning af Albrektsunds kanal;

10:o) af samma dag i anledning af ej mindre Kungl. Maj:ts proposition om anvisande
af anslag för år 1904 till fortsättning af statsbanebyggnaden från Göteborg
öfver Uddevalla till Skee än äfven inom Riksdagen väckta motioner i ämnet;

ll:o) af den 25 april i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående jordafsöndring
från indragna militiebostället ls/4 mantal Ålsta n:is 3 och 5 i Örebro län;

12:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en till förra kompaniskrifvarebostället Råda n:o 1 Nedergården i Östergötlands
län hörande lägenhet;

13:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för
Kungl. Maj:t att för inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark disponera
köpeskillingarna för vissa kronoegendomar m. m.;

14:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en till förra häradsskrifvarebostället Hofby n:o 2 i Kristianstads län hörande lägenhet;

15:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Umeå stad af en del utaf den statens järnvägar tillhöriga mark vid Umeå järnvägsstation; 16:o)

af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts särskilda propositioner angående
efterskänkande af kronans rätt till två danaarf;

17:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ägoutbyte
emellan Kronan och Landskrona stad;

Riksdagsbeslutet 1903.

18:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till landtförsvaret af en del utaf förra bergshauptmansboBtållet Väsby i Västmanlands län;

19:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående jordafsöndring
från kronoparken Bjurfors underlydande hemmanen Stora och Lilla Åvesta
i Kopparbergs län; -

20:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af till förra militiebostället Wirshult n:o 1 och Kålshult n:o 1 i Kronobergs län hörande
jordområden jämte hemmanet Wirshult n:o 1 tillhörig andel i vattenkraft;

21:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af vissa delar af ett lån, som från odlingslånefonden beviljats för utdikning
och odling af mark till, bland annat, Häradsö i Åkers socken af Jönköpings län;

22:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af mark från Muonio kronopark till allmänning åt Enontekis socknemän;

23:o) af samma dag angående förlängd tid för anmälan om skattefrälseräntors inlösande
af statsverket;

24:o) af samma dag angående inlösningspriset å till statsverket hembjudna frälseräntor
m. m.;

25:o) af den 15 maj i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående disposition
af hufvudgården till förra skvadronschefsbostället Wången n:o 1 i Jämtlands lån för
anordnande af en uppfödninganstalt för afvelshingstar;

26:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Södermanlands läns landsting af ett jordområde om 41,3 ar från kronohemmanen
Gredby n:is 1 och 2 i nämnda län;

27:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ägoutbyte
med Karlskrona stad;

28:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande
af en ny skogsskola i Norrland;

29:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter arbetaren Per Nilsson från Ströms socken
i Jämtlands län;

30:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse
till landtförsvaret af f. d. kronofogdebostället Lilla Köpinge n:o 12, ett mantal,
i Malmöhus län m. m.;

31:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtande
till landtförsvaret af vissa delar af indragna militiebostället Broby n:o 1 i Södermanlands
län;

32:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition i fråga om användande
under år 1904 af behållning å ett på extra stat för år 1902 anvisadt anslag till
åtgärder för att befrämja tillgodogörandet af den i landets torfmossar befintliga bränsletillgång
m. m.;

Riksdagsbeslutet 1903.

33:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Växjö hospital af mark från indragna hospitalshemmanet 3A mantal Växjö
hospitalsgård i Kronobergs län m. m.;

34:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en till förra pukslagarebostället Skepperöd n:o 1 i Malmöhus län hörande
lågenhet;

35:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Eskilstuna stad af mark från Eskilstuna kungsladugård och från kronohemmanen
Gredby n:is 1 och 2 i Södermanlands län;

36:o) af den 16 maj i anledning af Riksdagens år 1902 församlade revisorers berättelse
angående verkställd granskning af statsverkets jämte därtill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1901;

37:o) af den 18 maj i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna gjorda
framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1903 åt en del tjänstemän
och betjänte m. m.;

38:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande
för år 1904 af anslag till utförande af provisoriska anordningar vid centralstationen
och norra stationen i Stockholm m. m.;

39:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om anvisande af
medel till odlingslånefonden;

40:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående pension
åt aflidne stationskarlen Anders Nilsons änka och barn;

41:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående en väganläggning
inom Norrbottens län mellan Arvidsjaurs kyrkostad och Muskusselet i Arvidsjaurs
socken;

42:o) af samma dag angående de i 63 § regeringsformen föreskrifna kreditivsummor; 43:o)

af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bildande
af en lånefond för rederinäringens understödjande;

44:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af tre till indragna hospitalshemmanet Sund n:o 4 Södergård i Östergötlands län hörande
lågenheter;

45:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af viss del af förra häradshöfdingebostället Hammenhög n:o 31 om s/s mantal i Kristianstads
län;

46:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af viss del af förra kronofogdebostället 1 mantal Fastarp n:o 3 Olof Larsgård i Hallands
län;

47:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af till kungsladugården Vall n:is 1—4 i Gäfleborgs lån hörande andel i vattenkraft m. m.;

Riksdagsbeslutet 1903.

48:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af äganderätten till de Torsebro krutbruk tillhörande fastigheter;

49:o) af den 19 maj med anledning af Kungl. Maj:ts proposition om afstående af
Sveriges rätt att återlösa Wismar med område;

50:o) af den 20 maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hof- och slottsstaterna;

51:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;

52:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;

53:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;

54:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af kronojord för framdragande af vissa elektriska ledningar;

55:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af rätt till bearbetande af marmorfyndigheter å kronojord;

56:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtande
till staden Helsingborg af skånska husarregementets nuvarande kasernområde
m. m.;

57:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af kronohäktet i Kisa;

58:o) af samma dag i anledning af Kungl. Majits proposition angående ändring
af vissa i kungl. kungörelsen den 10 november 1882 meddelade bestämmelser beträffande
förvaltningen af kronans jordbruksdomäner;

59:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående eftergift
å arrendeafgifterna för arrendeåret 1902—1903 för utarrenderade kronoegendomar inom
Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län;

60:o) af samma dag i anledning af väckt motion angående lösen för byggnader,
som afhysts från det för statens järnvägar aftagna området i Malmberget;

61:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af viss del af kronodomänen 1js mantal Mjölby n:o 15 Södergården i Östergötlands län;

62:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition om anslag för en
undsättningsexpedition till Södra Ishafvet;

63:o) af samma dag i anledning af väckt motion i fråga om ändrade bestämmelser
angående deltagande i vattenafledningsföretag för boställen eller annan staten tillhörig
jord;

64:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande
af medel till åtgärder för lindrande af den uti de norra delarna af riket genom 1902
års felslagna skörd uppkomna nöd;

65:o) af den 22 maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjärde
hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret;

Riksdagsbeslutet 1903.

66:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet;

67:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte
hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;

68:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;

69:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;

70:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;

71:o) af samma dag i anledning af väckt motion om skrifvelse till Konungen angående
förvärfvande åt statsverket af Trollhätte nya kanalbolags fasta egendom m. m.;

72:o) af samma dag angående beräkning af statsverkets inkomster;

73:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående tillgodogörandet
af vissa magnesitfyndigheter å kronojord inom Kvickjocks kapellförsamling
af Norrbottens län;

74:o) af samma dag med öfverlämnande af ny riksstat;

75:o) af samma dag angående upprättadt nytt reglemente för riksgäldskontoret; 7.

6:o) af samma dag angående statsregleringen för år 1904 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;

77:o) af samma dag i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade
bestämmelser rörande trafikerandet af järnvägen Gellivare—Riksgränsen äfvensom angående
beviljande åt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag och aktiebolaget Gellivare
malmfält af ett lån å 20,000,000 kronor m. m.

§ 21.

I anledning af en utaf Kungl. Maj:t aflåten proposition hafve Vi dels beslutit, att
9 och 10 §§, 11 § 1 mom., 14, 15, 24, 27 och 32 §§ i bevillningsförordningen samt
16 § i instruktionen för taxeringsmyndigheterna skola erhålla den förändrade lydelse,
bilaga till Vår skrifvelse den 10 mars utvisar, dels ock bifallit de af Kungl. Maj:t enligt
vid propositionen fogadt förslag ifrågasatta ändringar i de vid bevillningsförordningen
fogade formulären n:is 5, 6, 7 och 8 till längder öfver inkomstbevillning och
sammandrag af taxeringslängderna; med anmälan hvarom Vi i Vår nämnda skrifvelse
anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes Våra omförmälda beslut till allmän efterrättelse
kungöra.

§ 22.

I förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst hafva vid
innevarande riksmöte icke andra förändringar vidtagits än de, som i Vår till Kungl.

Riksdagsbeslutet 1903.

Maj:t aflåtna skrifvelse den 10 mars blifvit anmälda, nämligen ej mindre af 9 och 10
§§, 11 § 1 mom., 14. 15, 24, 27 och 32 §§ i förordningen, än äfven af 16 § i den vid
förordningen fogade instruktion för taxeringsmyndigheterna samt de till förordningen
hörande formulären n:is 5, 6, 7 och 8 till längder öfver inkomstbevillningen och sammandrag
af taxeringslängderna; och hafve Vi, som åtagit Oss bevillning af fast egendom
samt af inkomst till belopp af 9,000,000 kronor för innevarande år till uppförande i
riksstaten för år 1904, stadfäst berörda förordning med ofvan omförmälda ändringar
att lända till efterrättelse, till dess annorlunda af Riksdagen förordnas.

Med anmälan härom hafve Vi uti skrifvelse den 22 maj anhållit, att Kungl. Maj:t
täcktes om hvad Vi sålunda besluta låta utfärda allmän kungörelse.

§ 23.

I aflåten proposition har Kungl. Maj:t, jämte det Riksdagen föreslagits att för år
1904 till upptagande i riksstaten för samma år åtaga sig en särskild bevillning af
11,000,000 kronor under namn af inkomstskatt, föreslagit Riksdagen att besluta, att
nämnda inkomstskatt skulle utgå i enlighet med den, jämlikt 1902 års Riksdags beslut,
den 21 juni samma år utfärdade, för innevarande år gällande förordning om inkomstskatt,
dock att 10 § i förordningen samt de särskilda anvisningarna för ledning vid
inkomstskattetaxeringen jämte det vid förordningen fogade formulär till taxeringslängd
skulle erhålla den förändrade lydelse, som propositionen vidfogade förslag utvisade.

Vid behandlingen af Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition hafve Vi, som jämväl
för år 1904 åtagit oss en särskild direkt skatt under namn af inkomstskatt, beslutit,
att den vid 1902 års riksdag för innevarande år antagna, den 21 juni 1902 utfärdade
förordning om inkomstskatt skall fortfarande under år 1904 gälla med den förändrade
lydelse af det vid förordningen fogade uppgiftsformulär, som utvisas af en bilaga vid
Vår skrifvelse den 15 maj, i hvilken skrifvelse Vi, med anmälan härom, anhållit, att
Kungl. Maj:t täcktes Riksdagens omförmälda beslut till allmän efterrättelse kungöra.

§ 24.

Kungl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen
fogadt förslag till förordning angående en särskild stämpelafgift för punsch.

I enlighet med hvad Vi uti skrifvelse den 15 maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit,
hafve Vi funnit Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke kunna oförändradt bifallas,
hvaremot Vi, på grund af detta förslag och med iakttagande af Våra i skrifvelsen omförmälda
beslut, antagit en förordning angående en särskild stämpelafgift för försäljning
af punsch, af den lydelse bilaga till Vår skrifvelse utvisar.

I samma skrifvelse hafve Vi tillika anmält, att Vi, på förslag af enskild motionär,
frö Vår del beslutit, att §§ 1 och 17 i förordningen angående villkoren för försäljning

Riksdagsbeslutet 1903.

af brännvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker den 24 maj 1895
skola erhålla den förändrade lydelse, som af skrifvelsen framgår.

§ 25.

I en till Riksdagen aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
antaga ett vid propositionen fogadt förslag till förordning angående tillverkning och
beskattning af maltdrycker.

Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 20 maj för Kung]. Maj:t anmält, hafve Vi icke
bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag oförändradt, hvaremot Vi, med iakttagande
af Våra i skrifvelsen omförmälda beslut jämte ytterligare några, mindre väsentliga,
ändringar, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag antagit en förordning
om tillverkning och beskattning af maltdrycker af den lydelse, bilaga till Vår
skrifvelse utvisar; och hafve Vi uti skrifvelsen anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes Vårt
ifrågavarande beslut till allmän efterrättelse kungöra.

§ 26

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta, att
8 och 54 §§ i förordningen angående stämpelafgiften den 2 juni 1899, förstnämnda §
sådan densamma lyder enligt kungörelsen den 14 juni 1901, skulle erhålla viss i propositionen
närmare angifven lydelse.

Denna proposition har icke blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den 14
mars för Kungl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 27.

Med anledning af en utaf Riksdagens justitieombudsman i afgifven ämbetsberättelse
gjord framställning hafve Vi uti skrifvelse den 20 februari anhållit, att Kungl. Maj:t
täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser, hvarigenom
en ej mindre för statsverket än äfven för den enskilde betryggande kontroll öfver redovisningen
och inlevereringen till statsverket af stämpelmedel må kunna åvägabringas.

§ 28.

Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 29 januari för Kungl. Maj:t anmält, hafve Vi,
med bifall till Kung], Maj:ts i ämnet aflåtna proposition, vidtagit de förhöjningar i
tullen å brännvin och sprit, eter och s. k. Hoffmans droppar, eterarter samt likör och
vin, som nämnda skrifvelse utvisar, hvarjämte vi beslutit, att i följd däraf vissa rubriker
i tulltaxan skulle erhålla den förändrade lydelse, som i skrifvelsen angifves, samt att

Bih. till Riksd. JProt. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. B

(Rik sdagsbeslutet.)

18 Riksdagsbeslutet 1903.

sagda tullförhöjningar skulle såsom tilläggsbevillningar utgå från och med den dag,
som af Kungl. Maj:t kungjordes.

§ 29.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta sådan
ändring i § 9 mom. 3 i de vid tulltaxan den 24 oktober 1898 fogade underrättelser
om hvad vid taxans tillämpning bör iakttagas, att sagda moment erhölle i propositionen
angifven förändrad lydelse, afseende tullrestitution vid utförsel af risgryn.

På sätt Vi uti skrifvelse den 9 maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit, hafve Vi bifallit
denna proposition, dock med den ändring, att förhållandet mellan den införda
råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att 100 kilogram oskaladt ris
anses lämna 75 kilogram gryn; hvarjämte Vi beslutit, att de förändrade bestämmelserna
angående tullrestitution vid utförsel af risgryn skola träda i kraft den 1 juli 1903,
dock att samma bestämmelser skola äga tillämpning endast vid utförsel af risgryn, tillverkade
af råris, som till riket införts efter den tid, bestämmelserna trädt i kraft.

§ BO.

Sedan Vi öfversett och granskat bestämmelserna i gällande tulltaxa, hafve Vi uti
skrifvelse den 11 maj för Kungl. Maj:t anmält de beslut, som, förutom de i Vår skrifvelse
den 29 januari anmälda, därvid blifvit af Oss fattade; och hafve Vi uti förstnämnda
skrifvelse tillkännagifvit, att i de vid tulltaxan fogade underrättelser om hvad vid
taxans tillämpning iakttagas bör icke annan förändring vidtagits än den, som i Vår
skrifvelse den 9 maj blifvit för Kungl. Maj:t anmäld.

§ 31.

I anledning af inom Riksdagen väckta motioner hafve Vi uti skrifvelse den 28
februari anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes, efter verkställd utredning, taga under ompröfning,
hvilka åtgärder som kunna vidtagas för att i möjligaste mån mildra de olägenheter,
hvilka kunna komma att förorsakas Sveriges näringar i synnerhet genom de
nyligen beslutade förhöjda tyska tullsatserna, och så snart ske kan, helst redan innevarande
år, till Riksdagen göra den framställning i ämnet, hvartill omständigheterna
kunna föranleda.

§ 32.

Vi hafve, i anledning af inom Riksdagen väckta motioner, uti skrifvelse den 22
april anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t taga i förnyadt öfvervägande frågan om beskattningen
af de utlänningar, hvilka här i landet gifva eller biträda vid konserter samt

Riksdagsbeslutet 1903. 19

dramatiska eller andra föreställningar, samt för Riksdagen framlägga förslag rörande
ifrågavarande beskattning.

§ 33.

I en till Riksdagen aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att,
i anledning af en å internationell konferens i Bryssel den 5 mars 1902 antagen konvention
rörande beskattningen af socker, dels besluta, att under den tid, konventionen
är för Sverige gällande, socker, kommande från länder, hvilka bevilja premier för tillverkning
eller utförsel, skall, då sockret införes på svenskt område, i enlighet med bestämmelserna
i artikel 4 beläggas med en särskild afgift till det lägsta belopp, sistnämnda
artikel i sådant afseende bestämmer, dels medgifva, att under den tid, konventionen
är för Sverige gällande, införsel af socker, tillverkadt vare sig i de fördragsslutande
staterna eller i de af dessa staters kolonier eller besittningar, som i artikel
5 omförmälas, må ske till lägsta tullsats, dels ock förklara, att rörsocker och betsocker
icke skall vid införsel till Sverige under nyss nämnda tid beläggas med olika
afgifter.

På sätt Vi uti skrifvelse den 11 april för Kungl. Maj:t till känn agifvit, hafve Vi
funnit skäl bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

§ 34.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att besluta sådan
ändring i gällande tulltaxa, att rubriken omalen majs förklarades tullfri, samt att berörda
ändring skulle lända till efterrättelse från och med den dag, som, efter det Riksdagen
fattat beslut i ämnet, af Kungl. Maj:t kungjordes.

Denna proposition har icke blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den 11
maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 35.

Kungl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen medgifva, att för stämpelbeläggning
af vissa vid häradshöfdingen R. E. Eckerströms död å Södra Roslags
domsagas kansli kvarliggande, i propositionen angifna handlingar statskontoret ma äga
att, under iakttagande af de närmare föreskrifter Kungl. Maj:t kan finna erforderligt
meddela, till vederbörande domhafvande utan betalning utlämna den myckenhet med
n:o 1 märkta delar af dubbla beläggningsstämplar, som, utöfver vid inspektion å kansliet
företedda stämpoldelar n:o 1 å tillhopa 1,024 kronor 10 öre, för ändamålet erfordras,
dock till sammanlagdt värde af högst 10,850 kronor 10 öre, allt under villkor,
att därigenom icke sker någon inskränkning i det ansvar för stämpelafgifternas behöriga
erläggande, som författningsenligt ålegat Eckerström.

20 Riksdagsbeslutet 1903.

Denna proposition har blifvit af Oss bifallen, hvilket Vi uti skrifvelse den 15 maj
för Kung!. Maj:t tillkännagifvit.

§ 36.

Med anledning af en utaf Kungl. Maj:t aflåten proposition samt en inom Riksdagen
väckt motion kåfve Vi antagit en i Vår skrifvelse den 28 april införd förordning
angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken mellan Sverige och
Norge.

§ 37.

Med bifall till en af Kungl. Maj:t aflåten proposition, såvidt densamma rörde
ändring af § 10 i gällande förordning angående villkoren för tillverkning af brännvin
jämte häraf beroende öfvergångsstadganden, hafve Vi beslutit, att samma paragraf
skulle erhålla förändrad lydelse, angifven i Vår skrifvelse den 29 januari; att hvad°sålunda
i afseende å förhöjningen af brännvinstillverkningsskatten stadgats skulle lända
till efterrättelse från och med den dag, som af Kungl. Maj:t kungjordes; att skatt vid
denatuiering af brännvin skall intill den 1 oktober 1903 restitueras med 50 öre för
litern, samt att de bestämmelser angående förhöjd restitution vid utförsel, som innehållas
i Vårt beslut om den ändrade lydelsen af ofvannämnda lagrum, skola tillämpas
från och med den 1 januari 1904;

_ ocb hafre Vi, med anmälan härom, i Vår omförmälda skrifvelse anhållit, det Kungl.
Maj:t ville, så fort ske kunde, förordna om ofvannämnda besluts trädande i kraft.

§ 38.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t dels föreslagit Riksdagen att antaga
ett propositionen bilagdt förslag till förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11 och
25 i förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887,
dels ock i sammanhang härmed föreslagit,

att hvad sålunda i afseende å förhöjningen af brännvinsskatten stadgas skall lända
till efterrättelse från och med dag, som, efter af Riksdagen därom fattadt beslut, af
Kung], Maj:t kungöres;

att bestämmelserna angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri
under tid, då majs där användes, samt angående användningen af malen spannmål
skola träda i kraft från och med dag, som, efter det Riksdagen fattat beslut
om upphäfvande af majstullen, af Kungl. Maj:t kungöres;

att skatt vid denaturering af brännvin skall intill den 1 oktober 1903 restitueras
med 50 öre för litern;

att bestämmelserna angående deu förhöjda restitutionen vid utförsel skola tillämpas
från och med den 1 januari 1904; samt

Riksdagsbeslutet 1903.

att öfriga bestämmelser skola träda i kraft den 1 oktober 1903.

I skrifvelse den 11 maj hafve Vi — med erinran därom, att Vi uti skrifvelse den
29 januari anmält Vårt beslut rörande ifrågavarande proposition, såvidt densamma afser
höjning af brännvinstillverkningsskatten eller § 10 i det af Kungl. Maj:t framlagda
förslaget, tiden för tillämpningen af den förhöjda tillverkningsskatten, skatten vid denaturering
af brännvin äfvensom den förhöjda restitutionen vid utförsel — för Kungl.
Maj t tillkännagifvit, att propositionen äfven i öfrigt blifvit af Oss bifallen.

§ 39.

Vi hafve beslutit, att af riksbankens vinst för år 1902, utgörande 3,656,679 kronor
32 öre, ett belopp af 3,285,000 kronor skall öfverlämnas till statsverket, att statsverkets
andel af bankovinsten för år 1902 skall af fullmäktige i riksbanken tillhandahållas
statskontoret och utgå med en ljärdedel under loppet af hvarje af månaderna januari,
april, juli och oktober 1904, att af förenämnda årsvinst ett belopp 370,000 kronor afsättes
till riksbankens reservfond, samt att af samma vinst återstående 1,679 kronor 32 öre för
riksbankens räkning bibehållas och tilläggas medel, reserverade till framtida förfogande.

§ 40.

Med öfverlämnande af reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning hafve
Vi uti skrifvelse den 15 maj anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta kungöra de föreskrifter
i reglementet, som för allmänheten kunna vara af vikt att känna.

§ 41.

I aflåtna propositioner har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till

1) lag angående solidariska bankbolag,

2) lag angående bankaktiebolag,

3) lag angående industriförlagsbanker,

4) lag angående tillsyn å vissa penninginrättningar, som drifva sin rörelse utan
af Konungen stadfäst reglemente,

5) lag angående ändrad lydelse af 1 § i lagen den 27 maj 1898, innefattande särskilda
bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse,

6) lag angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs,

7) lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister,
firma och prokura, samt

8) lag angående ändrad lydelse af 55 § i lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag
och enkla bola<r.

I sammanhang med nämnda propositioner hafve Vi till behandling förehaft åtskilliga
inom Riksdagen i ämnet väckta motioner.

Riksdagsbeslutet 1903.

Uti skrifvelse den 19 maj hafve Yi dels för Kungl. Maj:t anmält,
att Vi, som icke kunnat oförändradt antaga Kungl. Maj:ts förslag till lag angående
solidariska bankbolag, för Vår del beslutit en lag angående solidariska bankbolag af
den lydelse, bilaga vid Vår skrifvelse utvisar,

att Vi, som icke kunnat oförändradt antaga Kungl. Maj:ts förslag till lag angående
bankaktiebolag, för Vår del beslutit en lag angående bankaktiebolag af den lydelse,
bilaga vid Vår skrifvelse utvisar,

att det af Kungl. Maj:t framlagda förslag till lag angående industriförlagsbanker
icke vunnit Vårt bifall,

att Kungl. Maj:ts förslag till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli
1887 angående handelsregister, firma och prokura förfallit,

att Vi antagit med KuDgl. Maj:ts förslag i ämnet öfverensstämmande
lag angående tillsyn å vissa penninginrättningar, som drifva sin rörelse utan af
Konungen stadfäst reglemente,

lag angående ändrad lydelse af 1 § i lagen den 27 maj 1898, innefattande särskilda
bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse,

lag angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs,
lag angående ändrad lydelse af 55 § i lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag
och enkla bolag,

samtliga af den lydelse, bilaga vid Vår skrifvelse utvisar;

dels ock anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t i sammanhang med den utaf Oss begärda
revision af aktiebolagslagen och den däraf påkallade omarbetning af förevarande
lagstiftning rörande solidariska bankbolag och bankaktiebolag, efter verkställd utredning
taga i öfvervägande angelägenheten af en förbättrad lagstiftning för vissa andra
solidariska bankbolag än dem, å hvilka den nya lagen angående solidariska bankbolag
vinner tillämpning, äfvensom i hvad mån i samband därmed en granskning jämväl i
andra afseenden af lagstiftningen rörande bankbolag må af den förebragta utredningen
påkallas.

§ 42.

Genom proposition n:o 33 a har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bifogade förslag till

1) lag om försäkringsbolag, samt

2) lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket.
Därjämte har Kungl. Maj:t genom proposition n:o 33 b föreslagit Riksdagen att

antaga propositionen bilagda förslag till

1) lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 § Rättegångsbalken,

2) lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23 kap. 4 § Strafflagen,

3) lag om ändrad lydelse af 2 § i förordningen den 4 maj 1855 angående handels böcker

och handelsräkningar, samt

Riksdagsbeslutet 1903.

4) lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister,
firma och prokura.

Yi hafve uti skrifvelse den 20 maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit,
att Vi, som funnit Oss icke kunna oförändradt antaga Kungl. Maj:ts vid propositionen
n:o 33 a fogade lagförslag, för vår del beslutit lag om försäkringsrörelse och
lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket af den
lydelse, bilagor vid Vår skrifvelse utvisa; samt

att Vi antagit Kungl. Maj:ts i propositionen n:o 33 b föreslagna lag om ändrad
lydelse af 11 kap. 15 § rättegångsbalken, lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och
23 kap. 4 § strafflagen, lag om ändrad lydelse af 2 § i förordningen den 4 maj 1855
angående handelsböcker och handelsräkningar och lag om ändrad lydelse af 8 § i
lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura; hvarjämte Vi
anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, om och i hvad mån den verksamhet,
som utöfvas af åtskilliga sjuk- och begrafningskassor, pensions anstalter och andra understödsföreningar
äfvensom af ränte- och kapitalförsäkringsanstalter, innefattar försäkringsrörelse
af beskaffenhet, att bestämmelserna i lagen om försäkringsrörelse helt eller
delvis på dem böra äga tillämpning, samt därefter, om möjligt för nästkommande års
Riksdag, framlägga förslag till de lagbestämmelser i ämnet, hvartill utredningen kan
föranleda.

§ 43.

Genom en till Riksdagen aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till ecklesiastik boställsordning.

I afseende å denna proposition hafva kamrarne stannat i olika beslut, i följd hvaraf
frågan, jämlikt 63 § riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit; hvilket Vi uti
skrifvelse den 12 maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 44.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition velat inhämta Riksdagens yttrande
öfver ett vid propositionen fogadt förslag till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor.

Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 12 maj för Kungl. Maj:t tillkännagifvit, hafva
vid granskning af det framlagda förslaget Riksdagens kamrar stannat i skiljaktiga beslut,
vid hvilket förhållande Vi icke kunnat i frågan afgifva något yttrande.

§ 45.

Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 4 mars för Kungl. Maj:t tillkännagifvit, hafve
Vi bifallit den af Kung], Maj:t aflåtna proposition, hvarigenom Kungl. Mnj:t föreslagit

24 Riksdagsbeslutet 1903.

Riksdagen att antaga propositionen bifogadt förslag till lag, innefattande ändring af
2 kap. 3 § kyrkolagen.

§ 46.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagdt förslag till lag om ändrad lydelse af 6 § i lagen angående jordfästning
den 25 maj 1894.

Denna proposition har blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den 4 mars
för Kungl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 47.

På grund af särskilda inom Riksdagen gjorda framställningar hafve Vi uti skrifvelse
den 18 mars anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, i hvad mån
gällande lagstiftning om hustrus rättsliga ställning kan för jämkning eller förtydligande
böra omarbetas, i syfte att, utan väsentlig rubbning af de grunder, hvarpå denna
lagstiftning hvilar, hustrus rättsställning måtte blifva mera klart och följdriktigt bestämd
än för närvarande, samt hennes myndighet, i den mån den ej anses böra af mannens
målsmanskap begränsas, klart och tydligt i lagen varda uttryckt, och därefter för
Riksdagen framlägga förslag till de lagbestämmelser i ämnet, hvartill förhållandena
kunna föranleda.

§ 48.

I anledning af en inpm Riksdagen gjord framställning hafve Vi för vår del antagit
lag om ändrad lydelse af 15 kap. 2 § giftermålsbalken; varande den sålunda af
Oss antagna lag af det innehåll, som Vår den 4 mars till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse
i ämnet utvisar.

§ 49.

Uti skrifvelse den 18 mars hafve Vi, på grund af i ämnet väckt motion, anhållit,
att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan
ändring af gällande bestämmelser rörande oäkta barns arfsrätt, att oäkta barn, som
icke är afladt under moderns äktenskap eller i förbudna led, berättigas att lika med
äkta barn taga arf efter moder och mödernefränder.

§ 50.

Vi hafve, med anledning af inom Riksdagen väckta förslag, i skrifvelse den 15 maj
anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till lag, innefattande ändrade bestämmelser rörande förekommande och släckning af
skogseld.

Riksdagsbeslutet 1903.

§ 51.

Med anledning af en utaf enskild motionär gjord framställning hafve Vi uti skrifvelse
den 28 mars anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta undersöka och utreda, dels om
och i hvad mån hvad i 9 § 1 och 2 mom. af förordningen angående lagfart å fång
till fast egendom den 16 juni 1875 samt i lagen angående förändring af tomts område
den 26 maj 1899 är stadgadt beträffande stad bör erhålla ovillkorlig giltighet med afseende
å köping eller annan därmed jämförlig ort, för hvilken stadsplan och tomtindelning
såsom i stad blifvit fastställda, äfvensom i sammanhang härmed huru fastighetsböckerna
med afseende å dessa samhällen lämpligast skola inrättas och föras i
närmare öfverensstämmelse med hvad för dylika böcker i stad är stadgadt, dels ock
huruvida och i hvad mån omförmälda samhällens till stadsplan utlagda områden må
undantagas från tillämpning af de i lagen den 27 juni 1896 meddelade föreskrifter
angående jordafsöndring, samt för Riksdagen framlägga förslag till de lagändringar,
som häraf kunna föranledas.

§ 52.

I anledning af inom Riksdagen väckta motioner hafve Vi uti skrifvelse den 18 mars
anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om revision af lagen om aktiebolag den
28 juni 1895 samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill revisionen kan anses
föranleda.

§ 53.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi uti skrifvelse den
4 mars anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, i hvad mån gällande
bestämmelser angående skyldighet att föra handelsböcker kunna erfordra utvidgning
eller förtydligande, samt för Riksdagen framlägga förslag till de lagbestämmelser,
hvartill förhållandena kunna anses föranleda.

§ 54.

På grund af enskilde motionärers inom Riksdagen väckta förslag hafve Vi uti
skrifvelse den 22 april anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och
i hvad mån ändring af förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 juni
1875 och lagen om inteckning i fartyg den 10 maj 1901 äfvensom därmed sammanhängande
författningar må kunna ske, i syfte att anteckningar i inteckningsprotokollet
rörande exekutiva åtgärder skola lämna för hvarje fall tillräckliga och tillförlitliga
upplysningar angående nämnda åtgärders betydelse för giltigheten af de inteckningar,
som däraf kunna beröras.

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1903.

§ 55.

I skrifvelse den 14 mars hafve Vi för Kungl. Maj:t tillkännagifvit, att Vi, i anledning
af en inom Riksdagen väckt motion, för vår del antagit lag angående ändrad
lydelse af 15 § i konkurslagen den 18 september 1862; varande den af Oss antagna
lagen införd i nämnda skrifvelse.

§56.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi uti skrifvelse den
22 april anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och i hvad mån
lagstiftningen angående exekutiv försäljning af fast egendom lämpligen kan byggas på
den grund, att fastighet icke får exekutivt säljas, med mindre köpeskillingen förslår
till gäldande af de fordringar, som skola utgå ur fastigheten med förmånsrätt framför
den, för hvilken försäljningen begäres, samt därefter för Riksdagen framlägga förslag
till de lagbestämmelser i ämnet, hvartill förhållandena kunna föranleda.

§ 57.

Sedan Kungl. Maj:t genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga
propositionen bifogadt förslag till lag om ändrad lydelse af 4 kap. 8 och 9 §§ strafflagen,
hafve Vi, som funnit Kungl. Majrts ifrågavarande proposition icke kunna i oförändradt
skick bifallas, i anledning af propositionen för Vår del antagit en i Vår skrifvelse
den 28 mars intagen lag om ändrad lydelse af 4 kap. 8 och 9 §§ strafflagen.

§ 58.

I skrifvelse den 22 april hafve Vi, med anledning af en inom Riksdagen väckt
motion, anhållit, att Kungl. Maj:t, efter verkställld undersökning, på hvad sätt allmänna
strafflagens stadganden om sammanträffande af brott och hvad därmed äger
omedelbart samband lämpligen böra ändras i syfte att vinna större enkelhet och ökadt
tillfälle att afpassa straffet efter brottsligheten i det särskilda fallet, täcktes låta utarbeta
och förelägga Riksdagen förslag till de lagbestämmelser, hvartill förhållandena
kunna föranleda.

§ 59.

I anledning af särskilda inom Riksdagen väckta motioner hafve Vi uti skrifvelse
den 14 mars hemställt, att Kungl. Maj:t, efter verkställd granskning af lagen angående
skydd mot yrkesfara den 10 maj 1889 och lagen angående minderåriges och kvinnors
användande till arbete i industriellt yrke den 17 oktober 1900 jämte andra med dem
samband ägande lagar och författningar, täcktes taga i öfvervägande, huruvida vissa
ändringar i eller tillägg till dessa lagar och författningar må vara påkallade af för -

Riksdagsbeslutet 1903.

hållanden, som framträdt vid deras tillämpning, särskilt i fråga om utstakande af
mera än nu bestämda gränser mellan fabriksmässig drift och handtverksmässig näring,
samt, därest den verkställda granskningen anses därtill föranleda, för Riksdagen framlägga
förslag till de nya eller ändrade bestämmelser, hvartill den verkställda granskningen
finnes gifva anledning.

§ 60.

Kungl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bifogadt förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 11, 23 och 50 §§ i lagen
den 28 juni 1895 om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet; och hafve Vi
bifallit denna proposition; hvilket Vi uti skrifvelse den 4 mars för Kungl. Maj:t tillkännagifvit.
,i- "

§ 61.

I särskilda till Riksdagen aflåtna propositioner har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att antaga i propositionerna angifna förslag till

1) lag angående vård af enskildes skogar,

2) lag angående skyddsskogar,

3) ändring af vissa i kap. II och kap. V i kungl. förordningen angående hushållningen
med de allmänna skogarne i riket den 26 januari 1894 meddelade bestämmelser,

4) förordning angående förvaltning af städernas skogar,

5) förordning angående förvaltningen af sockenallmänningar och besparingsskogar
i Kopparbergs, Gäfleborgs, Västerbottens och Norrbottens län,

6) förordning angående skogsvårdsstyrelser,

7) förordning angående skogsvårdsafgifter,

8) förordning angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afvikning å
ungskog inom Västerbottens och Norrbottens län, till efterrättelse inom de delar af
dessa län, som ej höra till lappmarken, räknadt från den dag Kungl. Maj:t bestämmer,

9) lag, innefattande tillägg till § 5 i förordningen den 21 december 1857 om
ägors fredande emot skada af annans hemdjur samt om stängselskyldighet, äfvensom

10) lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 25 april 1889 angående tiden för
nyttjanderåttsaftals bestånd.

I sammanhang med nämnda laglörslag hafve Vi förehaft till behandling åtskilliga
inom Riksdagen väckta motioner i anledning af berörda förslag och i ämnen, som
därmed stå i samband;

och hafve Vi uti skrifvelse den 22 maj för Kungl. Maj:t anmält,

dels att Vi, som funnit Kungl. Maj:ts under 1), 6), 7), 2), 4) och 8) omförmälda
förslag ej kunna i oförändradt skick af Oss antagas, för Vår del antagit följande i

28 Riksdagsbeslutet 1903.

Vår skrifvelse intagna lagar och förordningar i de ämnen, dessa förslag afsett, nämligen
:

lag angående vård af enskildes skogar,
förordning angående skogsvårdsstyrelser,
förordning angående skogsvårdsafgifter,
lag angående skyddsskogar,

förordning angående förvaltningen af städernas skogar, samt
förordning angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning å ungskog
inom Västerbottens och Norrbottens län;

sistnämnda författning till efterrättelse inom de delar af Västerbottens och Norrbottens
län, som ej höra till lappmarken, räknadt från den dag Kungl. Maj:t bestämmer;

dels att Vi i anledning af Kungl. Maj:ts under 10) upptagna förslag samt inom
Riksdagen väckta motioner för Vår del antagit lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen
den 25 april 1889 angående tiden för nyttjanderåttsaftals bestånd, hvilken lag är i
Vår skrifvelse införd;

dels att Kungl. Maj:ts under 3) omförmälda förslag, i hvad det afser ändring af
vissa i kap. II i förordningen angående hushållningen med de med allmänna ekogarne
i riket den 26 januari 1894 meddelade bestämmelser, icke vunnit Vårt bifall
samt att Vi, med förklarande att samma förslag, i hvad det angår ändring af vissa
bestämmelser i kap. V af nämnda förordning, icke kunnat i oförändradt skick godkännas,
för Var del beslutit, att sistberörda kapitel skall erhålla den ändrade lydelse,
som Vår skrifvelse utvisar;

att Kungl. Maj:ts under 9) upptagna förslag icke vunnit Vårt bifall; samt
att Kungl. Maj:ts under 5) upptagna förslag icke vunnit Vårt bifall;
i sammanhang hvarmed Vi anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till författning, hvarigenom stadgande meddelas om upprättande
af hushållningsplaner för sockenallmänningarna och besparingsskogarna i
Kopparbeigs och Gäfleborgs lån, med befogenhet för domänstyrelsen att granska och
fastställa dessa planer äfvensom att öfvervaka tillämpningen af desamma;

och hafve Vi, med anledning af inom Riksdagen väckta motioner, uti Vår förutnämnda
skrifvelse tillika anhållit,

dels det täcktes Kungl. Maj:t ånyo taga i öfvervägande, huruvida en lag angående
vård af enskilda skogar i Västernorrlands och Jämtlands län i nära eller, om det ej
kan ske, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af länens landsting år 1901 godkända
förslag må kunna utfärdas, samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill
utredningen i ämnet kan leda;

dels ock, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till lagbestämmelse \ syfte att förekomma, att de till fideikommiesegendomar
hörande skogar utsättas för sådan behandling, att därigenom skogskapitalets fortfarande *
afkastningsförmåga äfventyras. *

Riksdagsbeslutet 1903.

§ 62.

På grund af framställningar i särskilda inom Riksdagen väckta motioner hafve
Vi uti skrifvelse den 14 mars anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
i hvad mån förordningen om landsting den 21 mars 1862 kan böra undergå jämkning,
i syfte att tydliga och fullständiga stadganden måtte erhållas dels om förfarandet,
då ledamot eller suppleant i landsting afgår, innan tiden för uppdraget är ute, dels
angående inkallande af suppleant vid förfall för ordinarie ledamot, dels ock beträffande
sättet för handläggning och afgörande af frågor, som endast beröra viss del af landstingsområdet,
antingen landsbygden eller städerna, vare sig samfäldt eller en eller
flera bland dem, samt därefter för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill förhållandena
kunna föranleda.

§ 63.

Genom aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bifogadt förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862. *

§ 64.

Uti en till Riksdagen aflåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att antaga propositionen bifogade förslag till lag angående folkskoleväsendet i Stockholm
och till lag angående ändrad lydelse af § 1 mom. 1, § 2, § 4 första stycket,
§ 24 mom. 2, rubriken till kap. III och § 41 mom. 1 af förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Denna proposition har blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den 22
april för Kungl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 65.

Vi hafve, i anledning af väckt motion, uti skrifvelse den 14 mars anhållit, att
Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelse
därom, att organistlön skall utgå efter samma grunder, som för kommunalutskylders
utgörande i allmänhet äro stadgade.

§ 66.

I öfverensstämmelse med § 89 regeringsformen hafve Vi anmält Våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser, nämligen:

Riksdagsbeslutet 1903.

l:o) af den 11 april angående upphörande af den vissa städer åliggande skyldigheten
att bekosta lokal åt telegrafstation;

2:o) af samma dag angående åtgärder mot de olägenheter, som förorsakas genom
vissa slag af fabriksdrift;

3:o) af samma dag angående användning af torf till eldning vid statens järnvägar
och öfriga verk;

4:o) af samma dag i fråga om ändring i sättet för utdelning af vinet i nattvarden:

5:o) af den 6 maj angående samlingslokaler jämte bokförråd och skrifmaterialier
för de värnpliktige;

6:o) af samma dag angående åtgärder för tillvaratagande af de inhemska häststammarne; 7:o)

af samma dag angående kompetensvillkoren för lokomotivpersonalen vid järnvägarne
m. m.;

8:o) af den 11 maj angående åtgärder mot smittosamma könssjukdomars spridning;

9:o) af den 16 maj angående förändrad organisation i fråga om rikets officiella
statistik;

10:o) af samma dag angående tillhandahållande af Svensk författningssamling till
lägsta möjliga pris;

ll:o) af den 18 maj angående omreglering af rikets indelning i provinsialläkaredistrikt; 12:o)

af den 22 maj angående en ny katekesutveckling för folkskolans behof;

13:o) af samma dag angående antecknande i prästbetyg af vitsord om kristendomskunskap.

§ 67.

Den i öfverensstämmelse med § 103 regeringsformen och § 69 riksdagsordningen
valda nämnd har ansett högsta domstolens samtliga ledamöter böra vid deras ämbeten
bibehållas.

På grund af § 108 regeringsformen och § 70 riksdagsordningen kåfve Vi förordnat
sex för kunskaper och lärdom kände män att jämte Riksdagens justitieombudsman
utöfva vård öfver tryckfriheten.

§ 69.

Jämlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen
hafve Vi kallat revisionssekreteraren, riddaren af Kung!. Maj:ts nordstjärneorden,
juris utriusque och filosofie kandidaten Carl Evald Leijonmarck att vara Riksdagens
justitieombudsman samt assessorn i Kungl. Maj:ts och rikets Svea hofrätt,
juris utriusque kandidaten Jarl Ludvig Peterson Ernberg att i justitieombudsmannens
ämbete inträda eller detsamma utöfva i de fall nämnda grundlagar omförmäla.

Riksdagsbeslutet 1903.

§ 70.

Enär vid verkställd undersökning af riksbanken befunnits, att bankofullmäktige
med nit och omsorg fullgjort det dem lämnade uppdrag, hafve Vi beviljat bemälde
fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under år 1901 af bankens såväl hufvudkontor
som afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Falun, Gäfle, Halmstad, Hernösand,
Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad,
Nyköping, Umeå, Växjö, Visby, Örebro och Östersund, dels ock för de beslut
och åtgärder, som finnas antecknade till fullmäktiges protokoll från och med den 15
januari 1902 till samma dag innevarande år.

§ 71.

i $ * $ ; u x i s \ • i • • 1 * ♦ • *

Då Vi funnit fullmäktige i riksgäldskontoret hafva med nit och omsorg uppfyllt
sitt viktiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt fullmäktige full ansvarsfrihet för
alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll från den 18 januari
1902 till och med den 19 januari 1903.

. i idt t > . j

§ 72.

Enär fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lämnade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus, hafve Vi tillerkänt nämnde fullmäktige
full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras
vid gemensamma sammanträden rörande frågan om nämnda byggnadsföretag förda
protokoll från den 18 januari 1902 till och med den 19 januari 1903.

./'' ''i ''{ !;■! , i ■.! i 0“ :f » . I

§ 73.

På grund af § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen hafve
Vi valt två fullmäktige i riksbanken samt två fullmäktige i riksgäldskontoret äfvensom
suppleanter för Riksdagens samtlige fullmäktige i dessa verk, hvarjämte Vi meddelat
fullmäktige nödiga föreskrifter, hvilka i de för sagda verk upprättade reglementen
äro intagna.

; . ... , | ii...; ''., • * f. . .-1 f .i/ ’

Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda
besluta, vidtagit och beviljat, hafve Vi, Svenska Folkets valda ombud,
velat med Våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket
skedde i Stockholm den tjugotredje dagen i maj månad året efter Kristi
börd det nittonhundrade och på det tredje.

■••it i

rjjwu. *:.<>. ;

Riksdagsbeslutet 1903.

Första Kammaren:

Gustaf Sparre

Talman.

v. ö. . *;• if^'' :UcA.

'' • '' •

Chr. Lundeberg

v. Talman. Gäfleborgs län.

Carl von Friesen

Stockholms stad.

E. Fränekel

Stockholm» stad.

Ivar Afzelius

Stockholm» stad.

R. Törnebladh

Stockholms stad.

Oscar Almgren

Stockholms stad.

L. Annerstedt

Stockholm» stad.

Gust. Tamm

Stockholms stad.

G. F. Ostberg

Stockholms län.

Wilhelm Odelberg.

Stockholms län.

Uppsala län.

P. G. Tamm

Uppsala län.

J. F. Nyström

Uppsala län.

G. F. Gilljam

Uppsala län.

F. Chson Wachtmeister

Södermanlands län.

F. A. Boström

Södermanlands län.

Albert Sjöholm

Södermanlands län.

C. Aug. Tamm

Södermanlands län.

Fredrik von Rosen

Södermanland» län.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

Hugo Hedenstierna

Östergötlands län.

Ax. Danckwardt-Lillieström

Östergötlands län.

G. H. Spens

Östergötlands län.

G. Andersson

Östergötland» län.

Carl Rydberg

Östergötlands län.

N. Fosser

Östergötlands län.

Carl Swartz

Norrköpings stad.

Gustaf Axel Berg

Jönköpings län.

P. M. Söderberg

Jönköpings län.

Hj. Palmstierna

Jönköpings län.

C. H. v. Mentzer

Jönköpings län.

Arvid Lilliesköld

Jönköpings län.

Riksdagsbeslutet 11103.

Axel Petri

Jönköpings län.

J. S. F. Stephens

Kronobergs lan.

A. G. G. Törner

Kronobergs län.

t „ f .)• '' '' l t

Axel F. Hummel

Kronobergs län.

K. A. Posse

Kronobergs läu.

Carl Lybeck

Kalmar län, norra delen.

Knut Tillberg

Kalmar län, norra delen.

J. M. Ekströmer

Kalmar lä a, södra delen.

Gustaf Walin

Kalmar län, södra delen.

......v r i

Carl B. Hasselrot,

Kalmar län, södra delen.

Gustaf Björlin

Gottlands län.

> <

C. P. af Burén

Blekinge län.

Henrik Berggren

Blekinge län.

Hans Wachtmeister

Blekinge län.

F. W. von Offer

Blekinge län.

M. G. De la Gardie

Kristianstads län.

... t. .

0. Nilsson

Kristianstads län.

James Kennedy

Kristianstads län.

R. G. Hamilton

Kristianstads län.

Joh. Amilon

Kristianstads län.

Louis De Geer

Kristianstads län.

John Jeppsson

Kristianstads län.

Nils Trolle

Malmöhus län.

P. Sörensson

Malmöhus län.

Hj. Lindgren

Malmöhus län.

H. Cavalli

Malmöhus län.

krångel v. Brehmer

Malmöhus lön.

P. Paulson

Malmöhus län.

P. Bondesson

Malmöhus län.

■'' 1, • t-Vi.

rner G. von Schwerin

Malmöhus lan.

P. 0. Liedberg

Malmöhus län.

P. Lundsten

Malmöhus län.

Robert Dickson

Malmö stad.

J. H. Dieden

Malmö stad.

C. Nordenfalk

Hallands läu.

Seb. Tham

Hallands län.

A. v. Möller

Hallands län.

A. L. Apelstam

Hallunds län.

O 1 '' ''

L. Akerhielrn

Göteborgs och Bohus läu.

Bill. till Rilcstl. Prot. 190,''f. 10

Gust. Lagerbring

Göteborgs och Bohus läu.

Sami. 1 Afd. 2 Band.

Fredr. Pettersson

Göteborgs och Bohus län.

(Riksdagsbeslut el.)

Riksdagsbeslutet 1903.

Carl Nyström

Göteborgs och Bohus län.

Alexis Hammarström

Göteborgs och Bohus län.

P. E. Fahlbeck

Göteborgs och Bohus län.

Philip Leman

Göteborgs stad.

Sigfrid Wieselgren

Göteborgs stad.

Olof Melin

Göteborgs stad.

Alfsborgs län.

P. Em. Lithander

Alfsborgs län.

Jonas Alströmer

Alfsborgs län.

L. Grundberg

Alfsborgs län.

Gustaf B. Berg

Skaraborgs län.

Carl Klingspor

Skaraborgs län.

Knut Åkerberg

Skaraborgs län.

Aug. Weinberg

Skaraborgs län.

C. G. Bergendahl

Skaraborgs län.

Ivar Wijk

Skaraborgs län.

C. A. Sjöcrona

Skaraborgs län.

N. J. Boström

Skaraborgs län.

Carl Moberg

Värmlands län.

H. Falkenberg

Värmlands län.

Teofron Säve

Värmlands län.

Alb. Bergström

Värmlands län.

Rich. Åkerman

Värmlands län.

<J. Fr. Wester

Värmlands län.

Gottfr. Olsén

Värmlands län.

Örebro län.

Herman Behm

Örebro län.

K. Bohnstedt

Örebro län.

Vollrath Tham

Örebro län.

J. Gripenstedt

Örebro län.

Gottfrid Billing

Västmanlands län.

G. Benedicks

Västmanlands län.

Ernst Trygger

Kopparbergs län.

Knut Falk

Kopparbergs län.

Gustaf Ros

Kopparbergs län.

Hugo Blomberg

Kopparbergs län.

Riksdagsbeslutet 1003.

E. L. Petersson

Kopparbergs län.

Gäfleborgs län.

W. v. Halhvyl

Gäfleborgs län.

Siv. Joh. Bandqvist

Gäfleborgs län.

Rob. Almström

Gäfleborgs län.

Wilh. Brehmer

Gäfleborgs län.

John Rettig

Galle stad.

Joll. P. Dahlberg

Västernorrlands län.

Alb. Anderson

Västernorrlands län.

C. A. Fröberg

Västernorrlands län.

C. D. Uppström

Västernorrlands län.

E. Hägglund

Västernorrlands län.

Hugo Tamm

Jämtlands län.

Olof Björklund

Jämtlands län.

I. von Stapelmohr

Jämtlands län.

F. 0. Breinberg

Västerbottens län.

J, Berlin

Västerbottens län.

A. F. 0. Cederberg

Västerbottens län.

Carl Taube

Norrbottens län.

K. G. Bildt Lars Berg

Norrbottens län. Norrbottens län.

Andra Kammaren:

Axel Swaiitling

Talman.

P. Pehrson

v. Talman. Blekinge län. Briiknc
domsaga.

A. Hedin

Stockholms stad.

E. von Krusenstjerna

Stockholms stad.

J. H. G. Fredholm

Stockholms stad.

Magnus Höjer

Stockholms stad.

Curt. Wallis

Stockholms stad.

Emil Hammarlund

Stockholms stad.

Edvard Wavrinsky

Stockholms stad.

Riksdagsbeslutet 1903.

Stockholms stad.

John Olsson

Stockholms stad.

David Bergström

Stockholms stad. >!

Oskär Eklund

Stockholms stad.

J. Byström

Stockholms stad.

Karl Staaff

Stockholms stad.

Carl Lindhagen

Stockholms stad.

M. F. Nyström

Stockholms stad.

Th. Nordström

Stockholms stad.

Gerard De Geer

Stockholms stad.

G. 0. Wallenberg

Stockholms stad.

Victor Moll

Stockholms stad.

S. Natt och Dag

Stockholms stad.

Carl Sandquist

Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.

Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.

Ernst Beckman

Stockholms län. Södra Roslags
domsaga.

W. Lundin

Stockholms läns västra domsaga.

Richard Wawrinsky

Stockholms län. Södertörns
domsaga.

Jakob Pettersson

Södertälje, Norrtälje, Östhammar,
Öregrnnd, Sigtuna och Vaxholm.

J. E. Ericsson

Uppsala län. Norunda och Örbyhus
härad.

A. Rcuterskiöld

Uppsala län. Olands härad.

Carl Robert Höök

Uppsala län. Mellersta domsagan.

L. P. Mallmin

Uppsala län. Södra domsagan.

Harald Hjärne

Uppsala.

Fr. Pettersson

Södermanlands län. Jönåkers härad.

Ernst Lindblad

Södermanlands län. Rönö, Hölebo
och Daga härad.

Carl Carlson Bonde

Södermanlands län. Oppunda härad.

Gösta Tamm

Södermanlands län. Villättinge
härad.

W. Johansson

Södermanlands län. Väster- och
Öster-Rekarne härad.

Knut Almqvist

Södermanlands län. Åkers och
Seleho härad.

Johan Widén

Nyköping, Torshälla, Strängnäs,
Mariefred och Trosa.

Gust. österberg

Eskilstnna.

C. E. Johansson

Östergötlands län. Kinda och

Ydre domsaga.

Wilh. Andersson

Östergötlands län. Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och
Memmings domsaga.

Carl Buren

Östergötlands län. tysings och
Göstrings domsaga.

t ‘ . f 1 t T H M i * ;

Riksdagsbeslutet 1903,

Östergötlands län. Åkerbo, Banke-kinds och Hanckinds domsaga.

Carl Gustafsson

Östergötlands län. Vifolka, Val-kebo och Gollbcrgs domsaga.

Axel Ekman

Östergötlands län. Finspångs läns
härads domsaga.

C. J. Jakobson

Östergötlands län. Aska, Dals
och Bobergs domsaga.

Ang. Henricson

Östergötlands län. Hammarkinds
och Skärkinds domsaga.

Anders Sterner

Linköping.

T. Zetterstrand

Norrköping.

Conrad Vahlquist

Vadstena, Skeninge, Söderköping,
Motala och Grenna.

Joh. Sjöberg

Jönköpings län. Västra härads
domsaga.

C. A. Danielsson

Jönköpings län. Östra härads
domsaga.

W. Bengtsson

Jönköpings län. Östbo härad.

J. G. Hazén

Jönköpings län. Västbo härad.

E. Räf

Jönköpings län. Tveta härad.

Carl Johansson

Jönköpings län. Vista och Mo
härad.

J. A. Jonsson

Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.

Robert Johansson

Jönköping.

J. Eriksson

Kronobergs län. Uppvidinge härad.

J. August Sjö

Kronobergs län. Konga härad.

C. F. Petersson

Kronobergs län. Mellersta Värcnds
domsaga.

Magnus Andersson

Kronobergs län. Västra Värcnds
domsaga.

E. 0. Magnusson

Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
östra valkrets.

J. P. Persson

Kronobergs län. Snnnerbo domsagas
västra valkrets.

Växjö.

S. M. Petersson i

Kalmar län. Norra Tjnsts härad.

0. W. Redelius

Kalmar län. Södra Tjnsts härad.

A. P. Risberg

Kalmar län. Aspelands och Hand-börds domsaga.

Hugo Hammarskjöld

Kalmar län. Sevede och Tnna-läns domsaga.

P. 0. Lundell

Kalmar län. Norra Möre och
Stranda domsaga.

C. I. Carlsson

Kalmar län. Södra Möre domsagas
västra valkrets.

Alfred Petersson

Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.

Adolf Johansson

Kalmar län. Ölands domsaga.

Kalmar.

A. Axel W. Lund

Västervik och Eksjö.

B. Lindgren

Oskarshamn, Vimmerby och
Borgholm.

Nils Broander

Gottlands län. Södra domsagan.

K. J. Larsson

Gottlands län. Norra domsagan.

K. H. Gez. von Schéele

Nils Jönsson

Sw. Arnoldsson

Visby. Blekinge län, Listers domsaga. Blekinge län. Östra domsagan.

Riksdagsbeslutet 1903.

Axel E. Lindvall

Blekinge län. Medelstads domsaga.

Gustaf W. Roos

Karlskrona.

Ernst Meyer

Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby

Esbjörn Persson

Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.

And. Jönsson

Kristianstads län. Villands härad.

Per Jönsson

Kristianstads län. Ostra Göinge
härad.

Nils Svensson

Kristianstads län. Gärds och Albo
domsaga.

F. Barnekow

Kristianstads län. Västra Göinge
domsaga.

P. Nilsson

Kristianstads län. Norra Åsbo
domsaga.

Olof Persson

Kristianstads län. Södra Asbo
och Bjäre domsaga.

C. J. F. Ljunggren

Kristianstad.

M. Dahn

Malmöhus län. Oxie härad.

Nils Andersson

Malmöhus län. Skytts härad.

Nils Nilsson

Malmöhus län. Färs domsaga.

Carl A. Trolle

Malmöhus län. Frosta domsaga.

Jöns Andersson

Malmöhus län. Rönnebergs och
Harjagers härad.

Ivar Månsson

Malmöhus län. Onsjö härad.

Chr. Olsson

Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.

L. Gust. Broomé

Malmöhus län. Luggude domsagas
södra valkrets.

Pehr Pehrsson

Malmöhus län. Bara härad.

Malmöhus län. Torna härad.

Hans Andersson

Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads domsaga.

Rob. Darin

Malmö.

A. Thylander

Malmö.

Nils Persson

Malmö.

C. Faxe

Malmö.

Jacob Larsson

Lund.

Oscar Trapp

Helsingborg.

H. Pantzarhielm

Landskrona.

F. W. Thorsson

Ystad.

K. v. Geijer

Trelleborg, Skanör med Falsterbo,
Simrishamn och Ängelholm.

J. Bengtsson

Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.

Hallands län. Höks härad.

Gustaf B. Hellman

Hallands län. Årstads och Faurås
härad.

Anders Olsson

Hallands län. Himle härad.

A. C. Gunnarsson

Hallands län. Viske och Fjäre
domsaga.

Alfred Ohlsson

Halmstad.

Alfr. Lundgren

Laholm, Falkenberg, Varberg och
Kungsbacka.

Melcher Lyckholrn

Göteborgs och Bohus län. Aski ms
och Säfvedals härad.

Riksdagsbeslutet 1903.

Göteborgs .och Bohus län. Västra
och Östra Hisings härad.

Joh. Larsson

Göteborgs och Bohus län. Inlands
domsaga.

Carl J. ödman

Göteborgs och Bohus läu. Orusts
och Tjörns domsaga.

C. T. Lind

Göteborgs och Bohus län. Norr-vikens domsaga.

Oscar N. Olsson

Göteborgs och Bohus län. Inne
och Stångenäs härad.

C. Wallentin

Göteborgs och Bohus län. Tunge,
Sotenus och Sörbygdens härad.

Erik Wijk

Göteborg.

Ernst Carlson

Göteborg.

Erik Trana

Göteborg.

C. Hj. Setterberg

Göteborg.

K. G. Karlsson

Göteborg.

Hugo Segerdahl

Göteborg.

Oskär Berg

Göteborg.

K. Killander

Göteborg.

Henrik Hedlund

Göteborg.

Sixten Neiglick

Uddevalla och Strömstad.

Hjälmar Hallin

Alfsborgs län. Marks härad.

Gust. Odqvist

Alfsborgs län. Vedens och Bolle-bygds härad.

Karl Ludv. Johansson

Alfsborgs län. Flundra, Vune oeh
Bjärte domsaga.

Oskär Nyländer

Alfsborgs län. Kinds härad.

J. Johanson

Alfsborgs län. Redvägs härad.

E. Nilsson

Alfsborgs län. Vätle, A le och
Kullings domsaga.

0. H. Svensson

Alfsborgs län. As och Gäsene
domsaga.

B. Dahlgren

Altsborgs län. Nordals, Sund als
och Valbo domsaga.

J. M. Johansson

Alfsborgs län. Tössbo och Vedbo
domsaga.

L. W. Lothigius

Vänersborg och Amål.

P. A. Bengtsson

Borås.

M. Täcklind

Marstrand, Kungälf, Alingsås och
Ulricehamn.

A. Magnusson

Skaraborgs län. Ase, Viste, Barne
och Laske domsaga.

And. Andersson

Skaraborgs län. Kinnefjärdings,
Kinne och Kållands domsaga.

David Holmgren

Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.

L. J. Jansson

Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkinds domsaga.

Carl Persson

Skaraborgs län. Vartoft.a och
Frökinds domsaga.

Sten Nordström

Skaraborgs län. Vadsbo norra
domsaga.

A. Johanson

Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga.

L. Broek

Mariestad, Sköfde och Falköping.

H. E. Collvin

0. Anderson

Carl Jansson

Lidköping, Skam ocli Hjo. Värmlands län. Visnnms, Vase Värmlands lun. Färnebo härad.

och Öl me härad.

Riksdagsbeslutet 1903.

G. M. Sandin

Värmlands län. Mellansysslets
domsaga.

Karl Hultkrantz

Värmlands län. Södersysslets
domsaga.

Elof Biesért

Värmlands län. Nordmarks domsaga.

C. J. Berggren

Värmlands län. Fryksdals
domsaga.

M. Matsson

Värmlands län. Jösse domsaga.

G. Jansson

Värmlands län. Älfdals och
Nyeds domsaga.

Gullbrand Elowson

Karlstad.

A. F. Broström

Kristinehamn, Filipstad oeh
Askersnnd.

0. G. Erikson

Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Hardemo härad.

Ivan Svensson

Örebro län. Kumla och Sundbo
härad.

A. P. Gustafsson

Örebro län. Glanshammars och
Örebro härad.

Folke Andersson

Örebro län. Askers och Sköllersta
härad.

Lars Eriksson

Örebro län. Lindes domsaga.

J. G. Forsberg

Örebro län. Nora domsaga.

G. 0. Y- Lindgren

Örebro.

Johan Forssell

Västmanlands södra domsaga.

Adolf Janson

Västmanlands västra domsaga.

G. Lindgren

Västmanlands norra domsaga.

Leon. Lindewall

Västmanlands östra domsaga.

Viktor Larsson

Västerås.

C. J. Hammarström

Köping, Nora, Lindesberg och
Enköping.

J. Persson

Arboga och Sala.

D. Persson i Tallberg

Kopparbergs län. Leksands tingslag.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län. Gagnefs och
Rättviks tingslag.

Smeds Lars Olsson

Kopparbergs län. Ofvansiljans
domsaga.

B. P. Ersson

Kopparbergs län. Hedemora
domsaga.

Sam. Söderberg

Kopparbergs län. Fåla domsagas
norra tingslag.

A. Hansson i Solberga

Kopparbergs län. Fåla domsagas
södra tingslag.

J. P. Jansson

Kopparbergs län. Smedjebackens
domsaga.

Joh. Ström

Kopparbergs län. Nås och Malungs
domsaga.

Th. af Callerholm

Falnn, Hedemora och Säter.

And. Olsson

Gäfleborgs län. Gästriklands dom-sagas östra tingslag.

Öl. Olsson

Gäfleborgs län. Gästriklands dom-sagas västra tingslag.

Halvar Eriksson

Gäfleborgs län. Bergsjö och
Delsbo tingslag.

P. Olsson

Gäfleborgs län. Enångers och Forsa
tingslag.

Johan Ericsson

Gäfleborgs län. Västra Hälsing-lands domsaga.

J. Johiisson

Gäfleborgs län. Södra Hälsinglands
domsagas västra tingslag.

M. Sundström

Gäfleborgs län. Södra Hälsinglands
domsagas östra tingslag.

0.'' A. Brodin

Gäfle.

Riksdagsbeslutet 1903.

P. Waldenström

Gäfle.

Julius Centerwall

Söderhamn.

Joh. Er. Nordin

Västernorrlands län. Medelpads
västra domsaga.

S. H. Kvarnzelius

Västernorrlands län. Sköns
tingslag.

E. G. Åkerlind

Västernorrlands län. Njurunda,
Ljustorps och Indals tingslag.

Joh. Nydal

Västernorrlands län. Ångerman-lands södra domsaga.

W. Styrlander

Västernorrlands län. Ångerman-lands mellersta domsaga.

Oswald Emthén

Västernorrlands län. Ångerman-lands västra domsaga.

P. Hörnstén

Västernorrlands län. Nätra och
Nordingrå domsaga.

C. J. Öberg

Västernorrlands län. Själevads
och Arnäs domsaga.

Henric öhngren

Hernösand och Örnsköldsvik.

R. Ekholm

Sundsvall.

Karl Karlsson

Jämtlands norra domsaga.

Johan Olofsson

Jämtlands västra domsaga.

J. Bromée

Jämtlands östra domsaga.

S. J. Enander

Jämtlands län. Iiärjeådalens
domsaga.

Karl Starbäck

Östersand och Hudiksvall.

Ad. Wiklund

Västerbottens län. Nordmalings och
Bjurholms samt Degerfors tingslag.

J. Andersson

Västerbottens län. Umeå tingslag.

A. Fr. Burman

Västerbottens västra domsaga.

Västerbottens norra domsaga.

N. Boström

Västerbottens mellersta domsaga.

Albin Ahlstrand

Umeå, Skellefteå och Piteå.

Pehr Svensson

Norrbottens län. Piteå domsaga.

J. E. Granlund

Norrbottens län. Luleå domsaga.

0. H. Ström

Norrbottens län. Kalix domsaga.

G. Kronlund

Norrbottens län. Torneå domsaga.

Paul Hellström

Luleå och Haparanda.

Bill. till Riksd. Prot. 1903. 10 Sami. 1 A/d. 2 Band.

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1903.

INNEHÅL I.

Sid.

Ingressen................... 1

§ 1. Angående beslutade ändringar i rikets grundlagar
................. 1

§ 2. Angående inrättande af en administrativ högsta
domstol.............. 3

§ 3. Angående statsregleringen........ 3

§ 4. Angående dispositionen af besparingarna under

hufvudtitlarna......... 5

§ 5. Angående beräkningen af riksgäldskontorets

utgifter och inkomster.......... 5

§ 6. Angående odlingslånefonden........ 6

§ 7. Angående beredande af lånemedel för anläggning
af vissa telefonledningar....... 6

§ 8. Angående beredande af lånemedel till fortsatt

utveckling af statens telefonväsende i afseende

å lokala telefonnät........... 6

§ 9. Angående anslag till fortsättning af statsbanan
från Göteborg till Skee....... 6

§ 10. Angående anslag till provisoriska anordningar

vid centralstationen och norra stationen i

Stockholm............... 6

§ 11. Angående en lånefond för rederinäringens befrämjande
............... 6

§ 12. Angående anslag för eu nndsättningsexpedition

till Södra Ishafvet........... 7

§ 13. Angående utbetalning af anslag till riksdags-,

kyrkomötes- och revisionskostnader..... 7

§ 14. Angående kreditivsummorna....... 7

Sid.

§ 15. Angående inrättande af ett nytt stift .... 7

§ 16. Angående medling i arbetstvister m. m. . . 9''

§ 17. Angående fortsatt tillämpning af hvad i lagen
den 6 juni 1902, innefattande inskränkning i

inmutningsrätten, är stadgadt....... 9"

§ 18. Angående upplåtelse af den kronan tillkommande
jordägareandel i grufva...... 9''

§ 19. Angående försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet m. m...........10

§ 20. I afseende å statsregleringen och rörande de

med statsverket gemenskap ägande ämnen . 10
§ 21. Om vissa ändringar i förordningen angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst

den 3 december 1897 .......... 15-

§ 22. Angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst................15

§ 23. Angående en inkomstskatt för år 1904 ... 16-§ 24. Angående en särskild stämpelafgift för försäljning
af punsch...........16

§ 25. Angående tillverkning och beskattning af

maltdrycker..............17

§ 26. Rörande ändringar i gällande förordning angående
stämpelafgiften..........17

§ 27. Angående kontrollen öfver stämpelnppbörden 17
§ 28. Angående förhöjning i tullsatserna för brännvin
och sprit m. m...........17

§ 29. Angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 i

tulltaxeunderrättelserna.........18

Riksdagsbeslutet 1903.

Sid.

§ 30. Angående tullbevillningen........18

§ 31. Angående åtgärder, som kunna föranledas af
beslutade tullförhöjningar i främmande länder
..................18

§ 32. Angående beskattning af utlänningar för konserter
och dramatiska eller andra föreställningar
................18

§ 33. Rörande en konvention angående beskattningen
af socker..............19

§ 34. Angående tullfrihet för omalen majs .... 19
§ 35. Angående kostnadsfritt tillhandahållande af
stämplar för stämpelbeläggning af vissa handlingar
.................19

§ 36. Angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten
och gränstrafiken mellan Sverige och

Norge.................20

§ 37. Rörande ändrad lydelse af § 10 i förordningen
angående villkoren för tillverkning af

brännvin den 13 juli 1887 m. m......20

§ 38. Angående förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7,

8, 10, 11 och 25 i förordningen angående
villkoren för tillverkning af brännvin den 13

juli 1887 ............... 20

§ 39. Angående bankovinsten.........21

§ 40. Angående reglemente för riksbankens styrelse

och förvaltning.............21

§ 41. Om lag angående solidariska bankbolag

m. m.................21

§ 42. Angående lag om försäkringsbolag m. m. . . 22
§ 43. Angående ecklesiastik boställsordning.... 23
§ 44. Angående förordning om ecklesiastika bygg nadslånekassor.

............23

§ 45. Angående lag, innefattande ändring i 2 kap.

3 § kyrkolagen.............23

§ 46. Angående lag om förändrad lydelse af 6 §
i lagen angående jordfästning den 25 maj

1894 ................. 24

§ 47. Angående gift kvinnas rättsliga ställning . . 24
§ 48. Angående ändring af 15 kap. 2 § giftermåls balken.

...............24

Sid.

§ 49. Angående oäkta barns arfsrätt.......24

§ 50. Angående ändrade bestämmelser rörande förekommande
och släckning af skogseld.... 24
§ 51. Angående lagfart å fång till tomt i munici palsamhälle

eller köping m. m.......25

§ 52. Rörande lagstiftningen angående aktiebolag . 25

§ 53. Angående ändrade bestämmelser rörande bokföringsskyldighet
............25

§ 54. Angående ändringar i vissa delar af inteck ningslagstiftningen.

..........25

§ 55. Angående ändring af 15 § konknrslagen . . 26

§ 56. Angående ändrade bestämmelser om exekutiv

försäljning af fastighet..........26

§ 57. Angående ändrad lydelse af 4 kap. 8 och 9

§§ strafflagen..............26

§ 58. Angående ändrade bestämmelser om sammanträffande
af brott m. m..........26

§ 59. Angående skydd mot yrkesfara m. m. . . . 26

§ 60. Angående lag om ändrad lydelse af 1, 11, 23
och 50 §§ i lagen den 28 juni 1895 om
registrerade föreningar för ekonomisk verk -

samhet ................27

§ 61. Angående skogslagstiftning och därmed i

samband stående ämnen.........27

§ 62. Angående ändring i vissa delar af landstings förordningen.

.............29

§ 63. Rörande lag angående ändring i vissa delar
af förordningen om kommnnalstyrelse i Stockholm
den 23 maj 1862 ......... 29

§ 64. Angående folkskoleväsendet i Stockholm . . 29
§ 65. Angående skyldighet att bidraga till organists
aflöning.............29

§ 66. Angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor........29

§ 67. Angående verkställd omröstning öfver högsta

domstolens ledamöter..........30

§ 68. Angående val af kommitterade för tryckfrihetens
vård..............30

§ 69. Angående val af Riksdagens justitieombudsman
och hans efterträdare........30

44 Riksdagsbeslutet 1903.

Sid.

§ 70. Angående ansvarsfrihet för fullmäktige i Riks -

banken ................31

§ 71. Angående ansvarsfrihet för fullmäktige i Riks gäldskontoret.

............. 31

§ 72. Angående ansvarsfrihet beträffande fullmäktige
i Riksbanken och fullmäktige i Riksgälds -

Sid.

kontoret lämnadt uppdrag i fråga om uppförande
å Helgeandsholmen af riksdags- och

riksbankshus..............31

§ 73. Angående val af fullmäktige i Riksbanken

och i Riksgäldskontoret.........31

Slutmeningen.............. 31

Stockholm 1903. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.