Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1902:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 Januari och slutade den 22 Maj 1902.

Vi eftcrskrifna, Svenska Folkets valda ombud, göre veterlig!: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sistlidne
Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s trettionde regeringsår,
Oss här i Stockholm infunnit.

Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve Vi
å rikssalen den 17 i nämnde månad sammanträdt och fått emottaga berättelse
om hvad sedan sistförflutne riksdag i rikets styrelse sig tilldragit,
äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behof;
och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de ämnen, i hvilka
Kongl. Maj:t till Oss aflåtit propositioner eller skrifvelser, dels ock rörande
frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti följande beslut:

§ 1-

I skrifvelse deri 20 Maj kåfve Vi, som vid behandling af Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till ändrad lydelse af § 57 regeringsformen samt af §§ 13, 14, 16, 17,
19 och 25 riksdagsordningen icke funnit oss böra bifalla den Kongl. propositionen,
anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta verkställa en från alla synpunkter fullständig utredning
af frågan om utsträckt valrätt till Riksdagens Andra Kammare samt för Riksdagen,
om möjligt, vid början af 1904 års riksmöte framlägga resultatet af denna utredning
jemte de förslag, Kongl. Maj:t finner deraf föranledas.

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1902.

§ 2.

Vid behandling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af
1 § ll:o tryckfrihetsförordningen hafve Vi funnit oss icke böra bifalla den Kongl. propositionen;
hvilket Vi uti skrifvelse den 8 April hos Kongl. Magt anmält.

§ ».

Vid behandling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af
2 § 4:o tryckfrihetsförordningen hafve Vi funnit Oss icke böra bifalla förslaget oförändradt,
men såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande
förslag till ändrad lydelse af nämnda grundlagsstadgande, nemligen:

Tillägg till 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen att deri införas näst efter stadgandena
om utdrag af det i riket inrättade straffregister:

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Att uppgifter, som skattskyldige till ledning för egen taxering aflemna till beskattningsmyndigheter,
ej må utlemnas till andra än dem, som enligt skatteförfattningarna
ega taga del af samma uppgifter. Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör
dylik uppgift, hvilken obehörigen utlemnats, böte femtio riksdaler.

II.

Tillägg till 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen att deri införas näst före stadgandena
om skydd för patenthandlingar:

Tryckfrihetsförordningen.

Riksdagsbeslutet 1902.

Att memorial och embetsbref, som bankinspektionen afgifver angående banks förhållanden,
äfvensom svarsskrifvelser å sådana embetsbref, ej må före fem år från
handlingens datum till annan än banken utlemnas, der ej Konungen för särekildt fall
annorlunda förordnar. Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör dylik
handling, hvilken obehörigen utlemnats, böte femtio riksdaler.

Härjemte hafve Vi, med bifall till ett inom Riksdagen väckt förslag, såsom hvilande
till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande förslag till förändrad lydelse
af 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen att såsom särskildt stycke intagas i nämnda moment
näst efter stadgandena om utdrag af kyrkoböcker m. m.:

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o.

Att utdrag af det i riket inrättade straffregister ej må meddelas i vidsträcktare
mån, än som föranledes af lag, stiftad i den ordning 87 § regeringsformen stadgar.
Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör dylikt utdrag, hvilket obehörigen
meddelats, böte femtio riksdaler.

Tillika hafve Vi funnit Oss böra förklara, att, derest berörda såsom hvilande till
vidare grundlagsenlig behandling antagna förslag till förändrad lydelse af 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen
rörande utdrag af straffregister skulle vinna slutligt godkännande,
lydelsen af näst föregående stycke i nämnda moment blifver följande:

Att ingen må tillåtas att, i andra fall än allmänna lagen och gällande författningar
utstaka, meddela eller till tryck utlemna utdrag af kyrkoböcker eller af andra själavården
och kyrkodisciplinen rörande handlingar, i afseende på enskilda personers lefverne
och seder, så vidt de lända dem till skada eller förklenande. Den häremot
bryter, böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.

Våra i nu omförmälda afseenden fattade beslut hafve Vi uti skrifvelse den 6 Maj
för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, dervid Vi tillika anmält, att de uti förutnämnda proposition
framlagda förslag, åsyftande förbud mot offentliggörande af dels vissa handlingar
rörande å sjukvårdsinrättningar intagna personer, dels ock vissa för officiel statistik
afsedda uppgifter, icke vunnit Vårt bifall.

§ 4.

Med anledning af enskild motionärs inom Riksdagen gjorda framställning hafve
Vi uti skrifvelse den 20 Maj hemstält, det täcktes Kongl. Maj:t låta öfverse och

Riksdagsbeslutet 1902.

granska tryckfrihetsförordningens föreskrifter om boktryckerier och om tillsynen öfver
tryckta skrifters offentliggörande i syfte att genom dessa föreskrifter jemväl kontrollen
öfver s. k. accidenstryckeriers verksamhet kunde blifva nöjaktigt ordnad, samt sådana
å landsbygden befintliga tryckeriers rättsliga ställning blefve bestämd.

§ 5.

På grund af §§ 62 och 64 i regeringsformen hafve vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbehof sålunda:

Första hufvudtiteln (Kongl. hof- och slottsstaterna)	1,321,000: —
(Justitie-departementet)	Andra hufvudtiteln	3,911,815: —
(Utrikes-departementet)	Tredje hufvudtiteln	659,150: —
(Landtförsvars-departementet)	Fjerde hufvudtiteln	37,204,600: —
(Sjöförsvars-departementet)	Femte hufvudtiteln	11,865,917: —
(Civil-departementet)	Sjette hufvudtiteln	25,015,315: —
(Finans-departementet)	Sjunde hufvudtiteln	7,338,705: —
(Ecklesiastik-departementet)	Åttonde hufvudtiteln	14,115,333: —
(Jordbruks-departementet)	Nionde hufvudtiteln	4,859,600: —
Tionde hufvudtiteln (Pensions- och allmänna indragningsstaterna)	3,786,632: —

Riksdagsbeslutet 1902.

Transport 110,078,067: —

Och hafre Vi derjemte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1903 utgå från Statskontoret, nemligen:

under	andra hufvudtiteln	327,985	—
*	tredje hufvudtiteln	11,950	—
	fjerde hufvudtiteln	14,219,900	—
•»	femte hufvudtiteln	7,819,083	—
	sjette hufvudtiteln	6,356,585	—
	sjunde hufvudtiteln	962,795	—
T>	åttonde hufvudtiteln	2,271,967	—
	nionde hufvudtiteln	1,934,200	—
	tionde hufvudtiteln	1,561,568	—

35,466,033: —

hvarförutom komma att utgå:
dels utom hufvudtitlarne:

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jern vägar 5,000,000: —
dels från Riksgäldskontoret:

riksdags-, revisions- och kyrkomöteskostnader samt

aflöningar m. m., förslagsvis........................................... 1,005,000: —

räntor och afbetalningar å statsskulden 16,379,000: —
efter afdrag af de till Kiksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar, förslagsvis.
................................................- 4,409,900: — n^g^OO: —

lån för ny reglering af en del af staden Åmål...... 300,000: — 274 pQO- —

dels ock:

afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus........ 500,000: —

afsättning till arbetareförsäkringsfonden ......................................... 1,400,000: —

afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande..................................................... 250,000: —

öfverföring till statsverkets kassaförlagsfond................................... 6,500,000: —

Summa kronor 172,468,200: —

Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:

öfverskott å statsregleringarna för år 1900 och föregående år........ 15,916,000: —

statsverkets ordinarie inkomster..................................................... 26,546,000: —

statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar:

tullmedlen...... ............................................................. 48,500,000:

postmedlen..................................................................... 13,340,000: —

Transport 61,840,000:

42,462,000: —

Riksdagsbeslutet 1902.

Transport 61,840,000: — 42,462,000: —

bevillningsafgifter för särskilda förmåner ock rättigheter 300,000: —

stämpelmedlen............................................ 6,500,000: —

bränvinstillverkningsskatten ............ 20,500,000: —

hvitbetssockertillverkningsafgiften ................................ 11,500,000: —

inkomstskatten för år 1903 ........................ 10,500,000: —

bevillning af fast egendom samt af inkomst 8,500,000: —

särskild tilläggsbevillning 7,650,000: — iciKoonn.

........................ Ib,150,OOP. — 127)290,000: —

Af Riksbankens vinst för år 1901.......................................................... 2,716,200: —

Summa kronor 172,468,200: —

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade föreskrifter
att fortfarande lända till efterrättelse.

§ 6.

Vi kåfve beslutit, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets Ständers
skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarne
å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.

§ 7.

Riksgäldskontorets utgifter till 1903 års slut hafve Yi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 9 innevarande Maj till detta års

slut till.................................................................................... kronor 52,272,022: 09

samt under år 1903 till ............................................................ » 23,632,900: —

Summa kronor 75,904,922: 09

Riksgäldskontorets inkomster åter hafva upptagits till:

under år 1902, nu befintlig behållning inberäknad,.................... kronor 55,543,349: 66

och under år 1903.................................................................... » 23,632,900: —

Summa kronor 79,176,249: 66

Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfverstiga
således utgifterna med 3,271,327 kronor 57 öre, utgörande Riksgäldskontorets
beräknade behållning vid 1903 års slut.

§ 8.

Vi hafve bemyndigat fullmäktige i Riksgäldskontoret att tillhandahålla Telegrafstyrelsen
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp af en million

Riksdagsbeslutet 1902.

fem hundra tusen kronor, att utgå enligt de bestämmelser, som meddelats i det för
Eiksgäldskontoret utfärdade nya reglemente.

§ 9.

Vi kåfve till bildande af en lånefond för torfindustriens understödjande, särskilt
tillverkningen af bränntorf och torfkol samt framställande af torfströ, att förvaltas och
användas i öfverensstämmelse med vissa angifna grunder, bemyndigat Eiksgäldskontoret
att för ändamålet i mån af behof tillhandahålla Statskontoret ett belopp af
högst en million fem hundra tusen kronor.

§ io.

För ny reglering af viss del af Amål i följd af den staden år 1901 öfvergångna
brand kåfve vi åt nämnda stad beviljat såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras
till utläggning, enligt af Kongl. Maj:t den 20 December 1901 faststäld regleringsplan,
af gator, torg och andra allmänna platser samt till bestridande af de med regleringens
genomförande i öfrigt förenade kostnader dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet
till belopp af 75,000 kronor, dels ock ett lån å 300,000 kronor, att lyftas
under år 1903, anslaget i Statskontoret och lånet i Eiksgäldskontoret mot vissa af oss
bestämda vilkor i afseende å lånet.

Till följd häraf åligger det fullmäktige att till vederbörande behörigen utbetala
nämnda lånebelopp 300,000 kronor; hvaremot, och enär detsamma blifvit i riksstaten
för år 1903 uppfördt, Eiksgäldskontoret eger att af Statskontoret utbekomma ersättning
för beloppet, sedan det från Eiksgäldskontoret utbetalts.

§ Il Till

fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee hafve vi för år 1903 beviljat
och till utgående från Eiksgäldskontoret anvisat två millioner kronor, att enligt
Kong], Maj:ts disposition utbetalas.

§ 12.

Vi hafve för år 1903 beviljat:

till utförande af provisoriska anordningar vid centralstationen och norra stationen i

Stockholm............................................................................ kronor 1,368,000: —

till påbörjande af permanent godsbangård vid Norrtulls station.... » 414,000: —

och till påbörjande af en rangeringsbangård vid Tomteboda ........ » 390,000: —

eller tillsammans kronor 2,172,000: —
att utgå från Eiksgäldskontoret; och åligger det till följd häraf fullmäktige att enligt
Kongl. Maj:ts disposition utbetala de sålunda beviljade beloppen.

Riksdagsbeslutet 1902.

§ 13.

Vi hafve

a) för vår del förklarat, att hinder icke möter för försäljning af fastigheten n:o 1
efter 1810 års nummerordning i qvarteret Lejonet i Stockholm under vilkor, dels att
fastigheten inköpes för statsverkets räkning för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor,
hvilken köpeskilling efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen
i fråga om densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan Konung Gustaf III och prinsessan Sophia Albertina
den 17 Mars 1783 bildade stiftelsens räkning innestå i Riksgäldskontoret, som å
innestående beloppet årligen, räknadt från den dag fastigheten till statsverkets disposition
öfverlemnas, utbetalar fyra procent ränta till den, som enligt bestämmelserna i
nämnda öfverenskommelse må vara dertill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin
helhet eller till större eller mindre de], efter det Riksdagens medgifvande för hvarje
särskild! fall inhemtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses räkning;
dels ock att statsmedel icke må användas till reparation eller underhåll af sålunda inköpt
fastighet eller till andra utgifter för densamma; samt

b) bemyndigat Riksgäldskontoret att, derest den ifrågavarande försäljningen kommer
till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda årliga ränteutbetalning,
utan äfven tillhandahålla erforderliga medel till de fastighetsinköp, som enligt samma
moment framdeles kunna för stiftelsens räkning förekomma.

§ 14.

Vi hafve dels beslutit, att från riksbankens reserverade medel skola till byggnadsfonden
för riksdags- och ribsbankshus öfverlemnas under år 1903 500,000 kronor och
under år 1904 likaledes 500,000 kronor; dels för åren 1903 och 1904 beviljat tillsammans
1,000,000 kronor och deraf på extra stat för år 1903 anvisat 500,000 kronor att
till nämnda byggnadsfond ingå; dels ock uppdragit åt fullmäktige i Riksgäldskontoret
att med anlitande af förslagsanslaget till riksdagskostnader låta ombesörja erforderlig
möblering af lägenheterna i det nya riksdagshuset, samt åt fullmäktige i riksbanken
att låta verkställa och med bankens medel bestrida kostnaden för möblering af den
nya riksbanksbyggnaden.

§ 15.

Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1902 och
1903 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis
uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader samt aflöningar,
äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående ränte- och kapitalbetalningar; börar.de i den liqvid, som skall för
det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Statskontoret på -

Riksdagsbeslutet 1902,

föras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter,
efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.

§ 16.

Då det jemlikt § 63 regeringsformen ålegat Oss att för oförsedda händelser anslå
och till betalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den ena att
vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna
ändamål, sedan hela statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
vara oundgängligen nödig, den andra att, vid infallande krig, af Konungen lyftas,
sedan Han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så kåfve Vi härom
fattat beslut och bestämt den förra af dessa summor till sju millioner fem hundra
tusen kronor och den senare, eller det så kallade stora lcreditivet, likaledes till sju
millioner fem hundra tusen kronor.

§ 17-

Med anledning af två inom Riksdagen väckta motioner hafve Vi för vår del antagit
lag, innefattande inskränkning i inmutningsrätten; och är denna lag införd i vår
skrifvelse den 21 Maj.

I samma skrifvelse hafve vi gifvit Kongl. Maj:t till känna, att Vi, som icke haft
något att erinra mot Kongl. Maj:ts i ämnet aflåtna proposition, alltså för tiden intill
den 15 Maj 1903 medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega åt svenske män, i den ordning
Kongl. Maj:t bestämmer, mot årlig afgift och under de vilkor i öfrig! Kongl. Magt
fastställer, under en tid för hvarje gång af högst tjugu år upplåta begagnandet af den
kronan tillkommande jordegareandel i grufva med rätt derjemte för den, som erhållit
upplåtelsen, att vid upplåtelsetidens utgång ega företräde till jordegareandelens öfvertagande
äfven för en förnyad upplåtelsetid, derest sådan ifrågakommer.

§ 18.

I aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta, att §§ 8,
18 och 21 i förordningen angående en postsparbank för riket den 22 Juni 1883 skola
erhålla i propositionen angifven förändrad lydelse.

Hvad Kongl. Maj:t i denna proposition föreslagit har af Oss bifallits; hvilket Vi
uti skrifvelse den 15 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 19.

Sedan Kongl. Maj:t i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof i
punkten 21 under åttonde hufvudtiteln gjort framställning angående statsbidrag till
Bih. till Rihsd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1902.

aflönande af vikarie för lärare eller lärarinna vid högre folkskola, hafve Vi, på sätt
vår skrifvelse den 16 Maj utvisar, dels godkänt de af Kongl. Maj:t föreslagna grunder
för aflönande i vissa fall af vikarie för lärare eller lärarinna vid högre folkskola, med
rätt för Kongl. Maj:t att, när i särskilda fall omständigheterna dertill föranleda, meddela
understöd af statsmedel för ifrågavarande ändamål utan hinder deraf, att någon
afvikelse från nämnda grunder egt rum, dels ock för ändamålet på ordinarie stat uppfört
ett förslagsanslag med titel »bidrag till aflönande af vikarie för lärare vid högre
folkskola» å 2,000 kronor.

§ 20.

I aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att hvad
som är stadgadt om viss tids tjenstgöring såsom vilkor för erhållande af de ålderstillägg
å lönen, hvilka tillkomma ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola, skall
anses vara fullgjordt, derest läraren eller lärarinnan under den tjenstetid af fem år,
som erfordras för vinnande af hvarje särskildt ålderstillägg, meddelat undervisning
under mera än fyra femtedelar af den å nämnda tjenstetid belöpande fastställa undervisningstiden
af åtta månader om året eller den kortare tid, under hvilken undervisningen
i den skola, hvarest läraren eller lärarinnan är anstäld, på grund af Kongl.
Maj:ts särskilda medgifvande årligen meddelas; dock att härvid icke skulle föras löntagare
till last tjenstledighet, som åtnjutits för att, prå grund af särskildt förordnande
eller val, bestrida allmänt uppdrag eller offentlig befattning utom skoldistriktet, och
ej heller den tid, hvarunder till följd af rådande smittosam sjukdom undervisningen i
skolan varit instäld.

Ifrågavarande proposition har blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den
16 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 21.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att

dels antaga propositionen bifogade förslag till

l:o) lag angående uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade
barn, samt

2:o) lag angående ändrad lydelse af 1, 2, 9, 10, 13, 19, 22, 30, 36 och 39 §§ i
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862;

dels lemna medgifvande till vissa af Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser angående
statsunderstöd till uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade
barn;

dels ock, för att till sådant ändamål användas, på ordinarie stat under riksstatens
åttonde hufvudtitel bevilja ett förslagsanslag, med titel »uppfostringsanstalter för vanartade
och i sedligt afseende försummade barn», å 70,000 kronor.

I sammanhang härmed hafve Vi till behandling förehaft af enskilde motionärer i
ämnet väckta förslag.

Riksdagsbeslutet 1902.

I skrifvelse den 7 Maj hafve Yi tillkännagifvit

att Yi, som funnit Oss icke kunna oförändradt antaga Kongl. Maj:ts förslag till
lag angående uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn, för vår
del antagit lag i detta ämne af den lydelse, bilaga vid vår skrifvelse utvisar;

att den af Kongl. Maj:t föreslagna lag angående ändrad lydelse af §§ 1, 2, 9, 10,
13, 19, 22, 30, 36 och 39 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 Mars 1862 blifvit af oss antagen, hvarvid dock Vi för vår del besluta ändrad
tid för lagens trädande i kraft;

att Vi för vår del antagit lag angående ändrad lydelse af §§ 1, 2, 9, 11 och 18
i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November
1863 af den lydelse, bilaga vid vår skrifvelse utvisar; samt

att vi dels medgifvit

att till styrelse för skyddshem må till bestridande af kostnaderna för hvarje på
grund af lag angående uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade
barn i skyddshemmet intaget barns vård utgå ett årligt statsbidrag af 100 kronor
för den tid, skyddslingen vårdas i skyddshemmet;

att till betäckande af de för barns uppfostran i enskildt hem eller barnhem eller
under anställning i arbete, tjenst eller yrke uppkomna kostnader, som på grund af
nyssnämnda lags bestämmelser skola bestridas af barnavårdsnämnd, må för den tid
barnet på nämndens föranstaltande njuter sådan uppfostran till nämnden utgå ett årligt
statsbidrag af 40 kronor, om barnet vårdas i barnhem, och hälften af dessa kostnaders
belopp, dock ej öfver 25 kronor, om barnet är anförtrodt åt enskildt hem eller
anstäldt i arbete, tjenst eller yrke; samt

att det må ankomma på Kongl. Maj:t att vid nämnda statsbidrags utbetalande
anordna den kontroll och meddela de bestämmelser i öfrigt, som kunna finnas erforderliga;

dels ock, för att till nu angifna ändamål användas, på ordinarie stat under riksstatens
åttonde hufvudtitel beviljat ett förslagsanslag, med titel »uppfostringsanstalter
för vanartade och i sedligt afseende försummade barn», å 70,000 kronor.

§ 22.

I. I aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga vid
propositionen fogade förslag till:

1) lag om domsagas kansli;

2) lag om ändrad lydelse af vissa §§ i konkurslagen;

3) lag angående ändrad lydelse af 27 § i lagen om boskilnad den 1 juli 1898;

4) lag om ändrad lydelse af 9 § i förordningen den 18 September 1862 huru gäld
vid dödsfall betalas skall och om urarfvagörelse, så ock angående undanskiftande af
egendom i död makes bo; samt

5) lag angående ändrad lydelse af 11 och 12 §§ i förordningen den 4 Mars 1862
om tioårig preskription och om årsstämning.

12 Riksdagsbeslutet 1902.

De uti Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition gjorda framställningar hafva icke
vunnit Vårt bifall.

II. Uti propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t
under andra hufvudtiteln uti punkten 5 föreslagit Riksdagen att medgifva, att i staten
för Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat finge, under förutsättning att propositionen
med förslag till lag om domsagas kansli m. m. blefve af Riksdagen bifallen,
för hvarje domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag för närvarande utginge, detsamma höjas
med 300 kronor, och för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag ej egde rum, sådant
bidrag upptagas med likaledes 300 kronor, och således för samtliga 57 domsagor under
hofrätten förvaltningskostnadsbidragen höjas med sammanlagdt 17,100 kronor.

Då Vi, på sätt ofvan förmälts, icke bifallit Kongl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om domsagas kansli, hafve Yi saknat skäl godkänna nu ifrågavarande, under
förutsättning af sådant bifall gjorda framställning, hvilken alltså icke af Oss bifallits.

III. Under andra hufvudtiteln har Kongl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen, uti
punkten 7, att, under förutsättning att propositionen med förslag till lag om domsagas
kansli in. m. blefve af Riksdagen bifallen, öka anslaget till Göta hofrätt med derunder
lydande justitiestat sålunda, att för hvarje domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag för
närvarande utginge, detsamma höjdes med 300 kronor, och att för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag
ej egde rum, sådant bidrag upptoges med likaledes 300 kronor,
och att alltså öka anslaget med sammanlagdt 13,500 kronor.

Af enahanda skäl, som under II här ofvan anförts, har Kongl. Maj:ts ifrågavarande
förslag icke vunnit Vårt bifall.

IV. Uti punkten 8 under andra hufvudtiteln har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
att, under förutsättning att propositionen med förslag till lag om domsagas kansli
m. m. blefve af Riksdagen bifallen, öka anslaget till hofrätten öfver Skåne och Blekinge
med derunder lydande justitiestat sålunda, att för hvarje domsaga uppfördes ett
förvaltningskostnadsbidrag af 300 kronor, eller med sammanlagdt 5,100 kronor.

På grund af hvad under II här ofvan anförts hafve Vi icke bifallit Kongl. Maj:ts
ifrågavarande framställning.

Våra beslut i nu omförmälda frågor hafve Vi uti skrifvelse den 17 Maj för Kongl.
Maj:t anmält.

§ 23.

Kongl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga vid
propositionen fogadt förslag till lag om tolks anlitande vid domstol; och hafve Vi,
med bifall till Kong!. Maj:ts förslag, antagit lag i ämnet af den lydelse, Vår skrifvelse
den 17 Maj utvisar.

Kongl. Magt har tillika i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
under andra hufvudtiteln i punkten 10 föreslagit Riksdagen att, under förutsättning
att propositionen med förslag till lag om tolks anlitande vid domstol blefve af Riks -

Riksdagsbeslutet 1902.

dagen bifallen, medgifva, att af anslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter
finge utgå den kostnad, som kunde enligt sagda lag drabba statsverket.

På sätt Vi i Vår nyssnämnda skrifvelse den 17 Maj anmält, har Kongl. Maj:ts
ifrågavarande proposition af Oss bifallits.

§ 24.

I afseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Vi för öfrigt Våra derom under riksdagens lopp till Kongl. Maj:t
aflåtna skrifvelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nemligen:

l:o) af den 26 Februari i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande
af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;

2:o) af samma dag angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring samt till bro- och hamnbyggnader m. m.;

3:o) af den 12 Mars angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställning om anslag till nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar;

4:o) af samma dag i anledning af Kongl. Majts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om inrättande af nya tjenster vid statens jernvägar m. m.;

5:o) af den 18 Mars i anledning af Kong], Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om utläggning af dubbelspår och förstärkning af öfverbyggnaden å vissa
delar af statens redan trafikerade jernvägar, om anskaffande af ny rörlig materiel vid
samma jernvägar samt om fortsättning af statens jernvägsbyggnader;

6:o) af den 18 April i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Stockholms stad af ett jordområde från länsmansbostället Brunna n:r 1 i Stockholms
län;

7:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till staden Kalmar af visst, kungsladugården Skälby n:r 1 tillhörande område;

8:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en under indragna hospitalshemmanen Bolsbyn n:r 1, 2 och 3 i Upsala län hörande
lågenhet;

9:o) af samma dag i anledning af Kongl. Mnj:ts proposition angående upplåtelse
under eganderätt till Sorsele kommun af viss del utaf ett vid afvittringen inom Sorsele
socken till kyrkostad afsatt område;

10:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts särskilda propositioner angående
efterskänkande af kronans rätt till tre danaarf;

ll:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af vissa till kronoparken Tönnersjöheden i Hallands län hörande inegoområden;

12:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af lånemedel till fortsatt utveckling af statens telefonväsende;

Riksdagsbeslutet 1902.

13:o) af samma dag i anledning af Kong]. Maj:ts proposition angående beviljande
af statsbidrag för ny reglering af viss del af Åmål i följd af den staden år 1901
öfvergångna brand;

14:o) af samma dag angående de i 63 § regeringsformen föreskrifna kreditivsummor; 15:o)

af den 19 April i anledning af Kong! Maj:ts proposition angående fortsättning
och afslutande af gradmätningen å Spetsbergen m. in.;

16:o) af den 29 April i anledning af Kong! Majrts i statsverkspropositionen under
nionde hufvudtiteln gjorda framställning rörande skogsväsendet;

17:o) af den 10 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en Skånska husarregementets musikkassa tillhörig fastighet i Helsingborg;

18:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af ett till indragna hospitalshemmanet 3/s mantal Lilla Råby n:r 16 i Malmöhus län
hörande område m. m.;

19:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af vissa delar af kungsladugården Borgholm i Kalmar län;

20:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af fyra till förra militiebostflllet 9/i6 mantal Gånarp n:r 4 i Kristianstads län hörande
lägenheter;

21:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af förra profossbostället Vä mantal Gånsta n:r 8 i Upsala län;

22:o) af samma dag i anledning af Kong], Maj:ts proposition angående bildande
af en fond för landtförsvarets byggnader och andra försvarsändamål;

23:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af vissa kronan tillhöriga tomter inom Marstrands stad;

24:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af den kronan tillhöriga fasta egendomen n:r 10 i qvarteret Kulberget mindre i Stockholm; 25:o)

af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse
till landtförsvaret af mark vid staden Visby för Gotlands artillerikår;

26:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af rätt till bearbetande af marmorfyndigheter å kronojord;

27:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af kronan tillhörig mark vid Koskullskulle grufva i Norrbottens län;

28:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af åtskilliga kronoegendomar m. m.;

29:o) af samma dag i anledning af väckta motioner om anslag till bildande af
en fond för torfiudustriens understödjande;

30:o) af samma dag i anledning af Kong], Maj:ts proposition angående understöd
åt enkor och barn efter fyra genom olyckshändelse under tjensteutöfning omkomne
tullbetjente;

Riksdagsbeslutet 1902.

31:o) af samma dag i anledning af Kong]. Maj:ts proposition angående rätt till
ålderstillägg för aktuarien å Kommerskollegii statistiska afdelning I. Flodström;

32:o) af samma dag i anledning af Kong! Maj:ts proposition angående försäljning
af viss del af kronolägenheten Lindholmen n:r 1 i Göteborgs och Bohus län;

33:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af ett område från kungsladugården Skälby i Kalmar län;

34:o) af samma dag i anledning af Riksdagens år 1901 församlade revisorers berättelse
angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1900;

35:o) af den 13 Maj i anledning af Kong], Maj:ts proposition angående provisoriska
anordningar vid Stockholms centralstation;

36:o) af samma dag angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra,
tredje, fjerde, femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarne gjorda framställningar
om anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1902 åt en del tjensteman
och betjente m. m.;

37:o) af samma dag i anledning af Kong], Maj:ts proposition om inrättande af en
riksförsäkringsanstalt;

38:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående inköp af
de enskilda telefonanläggningarna i Stockholm med omnejd;

39:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående visst
förklarande i fråga om försäljning af fastigheten n:r 1 i qvarteret Lejonet i Stockholm;

40:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående uppförande
af ny byggnad för Kongl. Maj:ts kansli m. m.;

41 :o) af den 15 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel, innefattande anslagen till Kongl. hof- och slottsstaterna;

42:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel, innefattande anslagen till Justitiedepartementet;

43:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel, innefattande anslagen till Utrikesdepartementet;

44:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret;

45:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel omfattande anslagen till sjöförsvaret;

46:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel, innefattande anslagen till Civildepartementet;

47:o) af samma dag angående reglering af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel, innefattande anslagen till Finansdepartementet;

48:oj af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel, innefattande anslagen till Ecklesiastikdepartementet;

49:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till Jordbruksdepartementet;

Riksdagsbeslutet 1902.

50:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tionde
hufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;

51:o) af den 16 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af förbättrade pensionsförmåner för vissa tjensteman och betjente, hvilka i anledning
af statens inköp af Vestkustbanan öfvergått i statens jernvägars tjenst;

52:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af lifräntor för vissa tjensteman och betjente, hvilka i anledning af statens inköp af
bandelen Örebro—Frövi öfvergått i statens jernvägars tjenst;

53:o) af den 20 Maj angående beräkningen af statsverkets inkomster;

54:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i fråga om användande
under år 1903 af behållning å ett för år 1902 auvisadt anslag till åtgärder för
att befrämja tillgodogörandet af den i landets torfmossar befintliga bränsletillgång;

55:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en till förra hospitalshemmanet Staflösa n:r 3 i Östergötlands län hörande lägenhet;

56:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af vissa delar af kronodomänen Bona till anordnande af en af staten inrättad
tvångsuppfostringsanstalt;

57:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af viss del af Vadstena kronoäng i Östergötlands län;

58:o) af samma dag i anledning af Kongl. Majrts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter smeden Gustaf Pettersson från Björktorp;

59:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till begrafningsplats för grufsamhället vid Kiruna jern vägsstation af viss del utaf den
vid afvittringen inom Juckasjärvi socken till kronopark afsätta mark;

60:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående godkännande
af uppgjordt förslag i fråga om uppförande vid Upsala hospital för Upsala
läns räkning af en vårdanstalt för sinnessjuke;

61 :o) af samma dag angående statsregleringen för år 1903 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;

62:o) af den 21 Maj angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontoret;

63:o) af samma dag med öfverlemnande af ny riksstat; samt

64:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tillgodogörande
af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan.

§ 25.

I nu gällande förordning angående bevillning af fäst egendom samt af inkomst
hafva vid innevarande riksdag några förändringar icke vidtagits; och hafve Vi,
som åtagit Oss bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af 8,500,000
kronor för innevarande år till uppförande i riksstaten för år 1903, stadfäst berörda
förordning att lända till efterrättelse, till dess annorlunda af Riksdagen förordnas;

Riksdagsbeslutet 1902.

hvilket Vi uti skrifvelse den 20 Maj för Kongl. Maj:t anmält, med anhållan att Kongl.
Maj:t täcktes låta utfärda allmän kungörelse derom.

Med samma skrifvelse hafve Vi — som, med bifall till en af Kongl. Maj:t aflåten
proposition, beslutit att till upptagande i riksetaten för år 1903 bevilja en särskild
tilläggsbevillning af 7,650,000 kronor, att utgå på sätt en af Oss beslutad förordning
utvisar — till Kongl. Maj:t öfverlemrsat berörda förordning under anhållan, det
täcktes Kongl. Maj:t låta densamma till allmän efterlefnad kungöra.

§ 26.

Kongl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att för år 1903 till
upptagande i riksstaten för samma år åtaga sig en särskild bevillning af 10,500,000
kronor under namn af inkomstskatt, att utgå enligt ett vid propositionen fogadt förslag
i ämnet.

På sätt Yi uti skrifvelse den 14 Maj för Kongl. Maj:t anmält, hafve Vi funnit
Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke kunna oförändradt bifallas, men deremot, på
grund af detta förslag och med iakttagande af Våra i skrifvelsen omförmälda beslut
jemte några ytterligare ändringar och tillägg, antagit en förordning angående inkomstskatt
af den lydelse, bilaga vid Vår skrifvelse utvisar; och hafve Vi uti skrifvelsen
anhållit, att Kongl. Muj:t täcktes Våra beslut till allmän efterrättelse kungöra.

§ 27.

Genom aflåten proposition har Kong]. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att
den Stockholms stads brandförsäkringskontor enligt det för kontoret gällande reglemente
tillkommande frihet från hvarje afgift och kontribution må med utgången af
innevarande år upphöra.

Denna proposition har blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den 12
April för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 28.

I anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi beslutit, att tullen å de
i rubriken n:r 696 i gällande tulltaxa omförmälda väfnader, andra slag än oblekta
och ofärgade, skall höjas till 40 öre för kilogram, samt att i anledning häraf tulltaxerubriken
skall erhålla förändrad lydelse, angifven i Vår skrifvelse den 5 april; och
hafve Vi tillika beslutit, att tullförhöjningen skall såsom tilläggsafgift till nu gällande
tulltaxa jemväl innevarande år utgöras från tid, som af Kongl. Maj:t bestämmes.

Med anmälan härom hafve Vi uti nyssberörda skrifvelse anhållit, det Kongl. Maj:t
ville, så fort ske kunde, förordna om ofvannämnda besluts trädande i kraft.

Bill. till Rihsd. Prat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1902.

§ 29.

Sedan Vi öfvorsett och granskat bestämmelserna i gällande tulltaxa, kåfve Vi uti
skrifvelse den 12 Maj för Kong!. Maj:t anmält de beslut, som, förutom de i Vår
skrifvelse den 5 April anmälda, blifvit af Oss fattade; och kåfve Vi i förstnämnda
skrifvelse tillkännagifvit, att i de vid tulltaxan fogade underrättelser om hvad vid
taxans tillämpning iakttagas bör icke någon förändring af Oss vidtagits.

§ 30.

Genom en till Riksdagen aflåten proposition bar Kong], Maj:t föreslagit Riksdagen
att antaga ett vid propositionen fogadt förslag till ny tariff å taran för inkommande
utländska varor, att såsom bihang vidfogas gällande tulltaxa.

Detta af Kong!. Maj:t framlagda förslag har blifvit af Oss antaget; hvilket Vi
uti skrifvelse den 12 April för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 31.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett
propositionen bilagdt förslag till förordning angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten
och gränstrafiken mellan Sverige och Norge.

Denna af Kongl. Maj:t föreslagna förordning har blifvit af Oss antagen; hvilket
Vi uti skrifvelse den 2 Maj för Kong], Maj:t tillkännagifvit.

Sedan Riksdagens justitieombudsman i afgifven embetsberättelse fäst uppmärksamhet
på särskilda förhållanden, hvilka inverkade förryckande på den i gällande förordning
angående stämpelafgiften stadgade begränsning af den försäljningsman tillerkända
provision vid försäljning af stämplar, hafve Vi uti skrifvelse den 2 Maj anhållit, att
Kongl. Maj:t måtte låta utreda, hvilka åtgärder lämpligen kunna vidtagas till förekommande
af de utaf Riksdagens justitieombudsman omförmälda missförhållanden med
afseende å beräkningen af stämpelprovisionen, samt till nästkommande Riksdag inkomma
med det förslag, hvartill utredningen må gifva anledning.

§ 33.

I skrifvelse den 15 Maj hafve Vi för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, att Vi bifallit
den af Kongl. Maj:t aflåtna proposition, deruti Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att
vidtaga vissa i propositionen angifna ändringar i nu gällande föreskrifter angående
stämpelafgiften.

Riksdagsbeslutet 1902.

19,

§ 34.

I anledning af särskilda inom Riksdagen väckta motioner Lafve Vi uti skrifvelse
den 12 Maj anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t dels låta utreda, i hvad mån och på
livad sätt eu ändring i gällande bestämmelser om beskattning af tillverkning och försäljning
af bränvin må kunna vidtagas i syfte att bränvinsbeskattningen, hvad angår
den del af berörda skatt, hvilken nu utgår såsom försäljningsafgift, måtte varda mera
effektiv än hittills, samt derefter låta utarbeta och för Riksdagen framlägga de förslag,
som för vinnande af nämnda syftemål kunna anses lämpliga, dels ock låta uppgöra
och för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser, hvarigenom, derest bränvinsbeskattningen
fortfarande såsom hittills anses böra uppdelas i tillverkhingsskatt och
försäljningsafgift, en med billighet och rättvisa öfverensstämmande fördelning af försäljningsafgifterna
må kunna åvägabringas.

§ 35.

1 anledning af derom inom Riksdagen väckt förslag hafve Vi uti skrifvelse den
2 Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och i hvad mån en
särskild afgift för punsch och, om så anses lämpligt, äfven för andra dermed jeinförliga
alkoholhaltiga drycker må kunna stadgas, samt till Riksdagen inkomma med det
förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.

§ 30.

I anledning af en inom Riksdagen väckt motion angående förändring af bestämmelserna
om beräkning af hvitbetssockerstillverkningsskatten hafve Vi, med upphäfvande
af Kongl. kungörelsen den 24 Juli 1901 angående ändrad lydelse af § 2 i
Kongl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket den 19 Maj
1893, beslutit, att nämnda paragraf skall erhålla förändrad lydelse, intagen i vår skrifvelse
den 12 Maj, samt att berörda paragraf i dess sålunda förändrade lydelse skall
lända till efterrättelse från och med den 1 september 1902.

I nyssnämnda skrifvelse, deruti vi anmält vårt omförmälda beslut med anhållan,
det täcktes Kongl. Maj:t låta till allmän efterlefnad kungöra hvad Vi sålunda beslutit,
hufve Vi tillika, på grund af fattadt beslut vid behandling af ytterligare väckt motion
med afseende å beskattningen af hvitbetssockertillverkningen, anhållit, det täcktes Kongl.
Maj:t låta utreda, hvilka fördelar och olägenheter, i jemförelse med nu gällande skattcform,
införandet af produktbeskattning å socker — vare sig fabrikat- eller konsumtionsskatt
— skulle kunna medföra, samt för Riksdagen framlägga resultaten af denna
undersökning till vidare behandling och vidtagande af de åtgärder, som kunna vara nödiga
och nyttiga.

Riksdagsbeslutet 1902.

§ 37.

Jeinlikt ett af Oss vid behandling af väckt motion fattigt beslut kåfve Vi uti
skiifvelse den 12 Maj anhallit, att lvongl, Maj:t måtte taga under öfvervägande, på
hvad sätt och i hvad mån ökad beskattning å tobak och tobaksfabrik»! må kunna
bereda statsverket större inkomster, samt derefter, när sådant finnes vara af statsverkets
behof påkalladt, till Riksdagen inkomma med förslag till dylik beskattning i den form,
som må finnas ändamålsenlig.

§ 38.

Med öfveilemnande af reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning hafve
Vi uti skrifvelse den 20 Maj anhållit, att lvongl. Maj:t ville låta kungöra (V föreskrifter
i reglementet, som för allmänheten kunna vara af vigt att känna.

§ 39.

Vi hafve besluta, att af Riksbankens vinst för år 1901 ett belopp af 2,716,200
kronor skall öfverlemnas till Statsverket, att Statsverkets andel af bankovinsten för år
1901 skall af fullmäktige i Riksbanken tillhandahållas statskontoret och utgå med en
fjerdedel undei loppet af hvarje af manaderna Januari, April, Juli och Oktober år
1903, att af årsvinsten 10 procent eller ett till 302,106 kronor jemnadt belopp afsättes
till Riksbankens reservfond, samt att af samma vinst återstående 453 kronor 77 öre
för Riksbankens räkning bibehållas ocli tilläggas medel, reserverade till framtida behof.

§ 40.

I anledning af två inom Riksdagen väckta motioner hafve Vi för Vår del bealutit,
att i lagen för Sveriges Riksbank den 12 Maj 1897 §§ 2, 13 och 25 må få ändrad
lydelse, att tillämpas från den 1 Januari 1903; varande denna lydelse angifven i Vår
skrifvelse den 16 April, i hvilken Vi tillika anmält, att Vi, under förutsättning att
berörda ändringar i lagen blifva i behörig ordning faststälda, beslutit, att från Riksbankens
till framtida förfogande stälda medel må öfyerföras tolf och en half millioner
kronor till en afbetalningslånefond.

§ 41.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett
vid propositionen fogadt förslag till lag med vissa bestämmelser angående enskilda
banker; och bär denna proposition blifvit af oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den
14 Maj för lvongl. Maj:t tillkäuuagifvit.

Riksdagsbeslutet 1902.

§ 42.

På grund af eu inom Riksdagen i ämnet gjord framställning kåfve Vi uti skrifvelse
den 8 April anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag till sådan ändring i lagen den 25 Maj 1894 om jordfästning, att
gällande bestämmelse om jordfästning i stillhet ej må ega tillämpning i fråga om jordfästning
af den, som förgjort sig sjelf.

§ 43.

På grund af derom i väckta motioner inom Riksdagen gjorda framställningar
kåfve Vi uti skrifvelse den 15 April anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande,
huruvida icke mera betryggande föreskrifter rörande kontrollen öfver förmyndares
förvaltning af omyndiges tillgångar i kontanta medel och värdehandlingar
kunde ernås, samt i sådant fall låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag i ämnet.

§ 44.

I skrifvelse den 29 April kåfve Vi, i anledning af en inom Riksdagen gjord framställning,
anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t taga under öfvervägande, huruvida och
under Indika vilkor en minoritet inom aktiebolag eller registrerad förening för ekonomisk
verksamhet må ega besluta, att en utom bolaget eller föreningen stående, för
revisionsuppdrag särskild! qvalificerad person skall deltaga i den lagstadgade granskningen
af styrelsens förvaltning och bolagets eller föreningens räkenskaper, samt för
Riksdagen framlägga de förslag till lagstiftningsåtgärder härutinnan, hvartill förhållandena
kunna föranleda.

§ 45.

I anledning af eu af enskild motionär gjord framställning kåfve Vi uti skrifvelse
den 20 Maj anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t snarast möjligt låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser, hvarigenom ej mindre nu gällande
förbud för utländsk undersåte att i riket inmuta mineralfyndighet äfvensom att utan
Konungens tillstånd i riket förvärfva fast egendom eller förvärfva eller bearbeta inmutad
mineralfyndighet eller idka grufdrift må i den omfattning och på det sätt, som
kan befinnas ändamålsenligt, utsträckas att gälla äfven för bolag, hvari utländsk undersåte
är delegare, än äfven gällande bestämmelser i lagen om aktiebolag den 28 Juni
1895 förändras i den mån sådant för vinnande af ofvanberörda syfte kan vara erforderligt.

§ 46.

Kongl. Muj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen antaga proposi tionen

bifogadt förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen

Riksdagsbeslutet 1902.

angående patent den 16 Maj 1884; och har denna proposition blifvit af Oss bifallen;
h vilket Vi uti skrifvelse den 8 April för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 47.

Kongl. Maj:t har genom aflåten proposition förklarat sig vilja inhemta Riksdagens
yttrande öfver ett propositionen bilagdt förslag till förordning angående handel med
konstgjorda gödselmedel.

Vi hafve ansett vissa genom förevarande proposition ifrågasatta stadganden vara
af den beskaffenhet, att de icke lagligen kunna åvägabringas i annan ordning än den
för stiftande af allmän civillag föreskrifna; och hafve Vi vid sådant förhållande funnit
Oss förhindrade att afgifva det i propositionen begärda yttrande.

I den skrifvelse den 20 Maj, hvari Vi anmält vårt beslut härutinnan, hafve Vi,
då emellertid behofvet af eu lagstiftningsåtgärd i det syfte Riksdagens skrifvelse den
7 Maj 1896 afser fortfarande lärer vara för handen, tillika anhållit, det täcktes Kongl.
Maj:t för Riksdagen framlägga förslag till lag angående handel med konstgjorda
gödselmedel.

§ 48.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bifogade förslag till

1) lag, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar; och

2) lag om ändrad lydelse af 19 kap. 20 § och 20 kap. 3 § strafflagen;

hvarjemte Kongl. Maj:t genom ytterligare aflåten proposition föreslagit Riksdagen

att antaga dervid bilagdt förslag till

3) lag om ändrad lydelse af § 2 i förordningen den 14 April 1866 angående jords
eller lägenhets afstående för allmänt behof.

Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 11 Maj tillkännagifvit, hafve Vi, som funnit Oss
icke kunna utan förändring godkänna Kongl. Maj:ts ifrågavarande propositioner, för
Vår del antagit lag, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, lagom
ändrad lydelse af 19 kap. 20 § och 20 kap. 3 § strafflagen samt lag om ändrad
lydelse af § 2 i förordningen den 14 April 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof; utvisande bilagor vid Vår nämnda skrifvelse dessa lagars
lydelse.

§ 49.

Jemte det Vi, på sätt Vi uti särskild skrifvelse tillkännagifvit, i anledning af ett
af Kongl. Maj:t framlagdt förslag för Vår del antagit lag, innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar, i 8 § af hvilken lag införts stadgande, att vid skada
å person skadeståndet skall bestämmas enligt de i strafflagen stadgade grunder, hafve
Vi — som sålunda biträdt Kongl. Maj:ts förslag angående skadeståndets bestämmande,

Riksdagsbeslutet 1902.

men icke kunnat undgå att erkänna, det nämnda lagrums föreskrifter ej alltid kunna
anses tillräckliga eller tillfredsställande, utan ansett, att en lagändring snarast möjligt
bör komma till stånd i syfte att vid skadeståndets bestämmande vissa särskilda omständigheter
kunde mera beaktas, än för närvarande är afsedt — med anledning häraf
uti skrifvelse den 11 Maj anhållit, det täcktes Kong!. Maj:t, efter erforderlig utredning,
låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till den lagändring, som må
erfordras för att, såvidt angår skadestånd för skada å person i fall, som i omförmälda
lag afses, större hänsyn må kunna tagas till den dödades eller skadades förvärfsförmåga,
hans familjs ekonomiska förhållanden samt de omständigheter i öfrigt, hvilka
äro af beskaffenhet att hafva inflytande på uppskattningen af äskadt skadestånd, och
att det skadestånd må, efter omständigheterna, utgå på en gång eller såsom årligt
underhåll, äfvensom att, då kroppsskada uppkommit, under skadeståndet skall räknas
icke allenast läkarelön och annan dylik kostnad, utan äfven ersättning för hinder i
den skadades näring, för sveda och värk, så ock för lyte eller annat stadigvarande men.

§ 50.

Uti skrifvelse den 8 April hafve Vi, med anledning af inom Riksdagen framstäldt
förslag, anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t taga under öfvervägande, huruvida och under
hvilka vilkor den rätt att genom expropriation förvärfva nödig mark för utläggande
af torg eller gata, som enligt gällande lag tillkommer stad, kunde tillerkännas
äfven samfällighet, som icke förvärfvat stadsrättigheter, samt för Riksdagen framlägga
det förslag till sådan lagändring, hvartill förhållandena kunna gifva anledning.

§ 51.

På grund af en uti väckt motion inom Riksdagen gjord framställning hafve Vi
uti skrifvelse den 7 Maj hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,
huruvida och i hvad mån undantagsbestämmelser från gällande lagstiftning rörande
jordafsöndring lämpligen kunna meddelas i syfte att bereda möjlighet att erhålla fastställelse
på afsöndringar dels från hemman, som icke varit föremål för laga skifte och
hafva egor gemensamma med annat hemman, och dels från sådan mark eller lägenhet,
i synnerhet vattenfall jemte tillhörande utmål, som vid skifte blifvit afsatt för skiftesdelegames
gemensamma behof, samt derefter förelägga Riksdagen förslag till de lagbestämmelser,
hvartill förhållandena kunna föranleda.

§ 52.

Kongl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga pro positionen

bifogade förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse af 5 kap. 1, 2, 3 och 6 §§ strafflagen;

2:o) lag angående verkställighet af domstols förordnande om tvångsuppfostran; samt

24 Riksdagsbeslutet 1902.

3:o) lag, innefattande vissa bestämmelser om förfarandet i brottmål rörande
minderårige.

I skrifvelse den 15 Maj kåfve Vi tillitännagifvit:

att Vi antagit Kongl. Maj:ts förslag till lag om ändrad lydelse af 5 kap. 1, 2, 3
och 6 §§ strafflagen; samt

att Vi, som funnit Kong], Maj:ts förslag till lag angående verkställighet af domstols
förordnande om tvångsuppfostran och till lag, innefattande vissa bestämmelser
om förfarandet i brottmål rörande minderårige, icke kunna oförändrade antagas, för
Våi del antagit lagar i dessa ämnen af den lydelse, bilagor vid Vår nämnda skrifvelse
utvisa.

§ 53.

Med anledning af eu inom Riksdagen väckt motion hafre Vi uti skrifvelse den
11 Mars anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, i hvad mån det i
7 kap. 3 § strafflagen stadgade förbud mot handel å sabbatstid lämpligen må utsträckas,
samt för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser i sådant syfte, hvilka
mera tydligt och bestämdt än de nu gällande angifva gränsen mellan å dylik tid förbjuden
och tillåten handel.

§ 54.

Med anledning af inom Riksdagen väckt förslag kåfve Vi uti skrifvelse den 11
Mars anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag dels till ändring af 11 kap. 15 § och 18 kap. 15 § strafflagen, i syfte att erhålla
sins emellan öfverensstämmande, förtydligade och, i den mån sådant kan befinnas
behöfligt och lämpligt, vidgade bestämmelser om de platser, hvarå, och de förhållanden,
hvarunder sådant förfarande eller beteende, som i dessa lagrum omförmäles, må anses
straffbart, dels till sådan ändrad lydelse af sistnämnda paragraf, att högre bötesstraff
än det nu stadgade må kunna för fylleriförseelse ådömas.

§ 55.

I aflåten proposition har Kong], Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bifogadt förslag till lag angående verkställighet i vissa fall af straff, ådömdt
genom icke laga kraft egande utslag.

I afseende å denna proposition hafva kamrarne stannat i olika beslut, i följd hvaraf
frågan, jemlikt 63 § riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit; hvilket Vi uti
skrifvelse den 29 April för Kong!. Maj:t tillkännagifvit.

§ 56.

Genom aflåten proposition bär Kongl. Maj it föreslagit Riksdagen att antaga vid
propositionen fogade förslag till

Riksdagsbeslutet 1902.

l:o) lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken;

2:o) lag om ändrad lydelse af 5 kap. 1 § ärfdabalken;

3:o) lag om ändring i 14 kap. jordabalken;

4:o) lag om ändring i förordningen den 4 Maj 1855 angående handelsböoker ocb
handelsräkningar;

5:o) lag om ändrad lydelse af 49 § utsökningslagen; samt

6:o) lag om ändrad lydelse af 4 ocb 6 §§ i lagen den 6 Mars 1899 om handräckning
åt utländsk domstol.

I afseende å denna proposition hafva kamrarne stannat i olika beslut, i följd hvaraf
frågan, jemlikt 63 § riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit.

I den skrifvelse af den 13 Maj, hvaruti Vi för Kongl. Maj:t tillkännagifvit frågans
nyssomnämnda utgång, hafve Vi tillika, med anledning af ett vid behandlingen af
omförmälda proposition väckt förslag, anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t taga under
öfvervägande, huruvida icke, vid användande af parts ed i rättegång, det företräde,
som enligt gällande lag tillkommer värjemålseden, må kunna, så vidt angår vissa slag
af mål, upphöra, så att antingen fyllnadsed, under vissa i lagen angifna förutsättningar,
skall framför värjemålsed användas, eller ock åt domaren lemnas öppet att efter omständigheterna
i hvarje särskildt fall använda den af nämnda begge edsformer, hvilken
pröfvas lämpligast, äfvensom för Riksdagen framlägga det förslag till lagbestämmelser
i ämnet, hvartill förhållandena må anses föranleda.

§ 57.

Genom afiåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, under förutsättning
att Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om domsagas kansli m. m
blefve af Riksdagen bifallen, antaga vid förstnämnda proposition fogadt förslag till lag
om ändrad lydelse af 26 kap. 1 § rättegångsbalken.

Då förslaget till lag om domsagas kansli jemte dermed sammanhängande lagförslag
icke vunnit Vårt bifall och förutsättningen för nu förevarande proposition alltså
förfallit, hafve Vi funnit denna proposition icke böra föranleda till något Vårt vidare
yttrande; hvilket Vi uti skrifvelse den 20 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 58.

Med anledning af eu inom Riksdagen väckt motion hafve Vi uti skrifvelse den
7 Maj anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, huruvida och i hvad mån
ändrade bestämmelser angående behörigheten att inför domstolar och andra myndigheter
föra talan för aktiebolag och registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet
äro af beliofvet påkallade, samt för Riksdagen framlägga de förslag till lagändringar i
sådant syfte, hvartill förhållandena finnas gifva anledning.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1902.

§ 59.

I skrifvelse den 8 April kåfve Vi, på grund af enskilde motionärers gjorda framställning,
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till lagbestämmelser, som tydligt angifva, i hvilken ordning talan mot borgenärers
beslut i konkursärenden må i olika fall fullföljas.

§ 60.

I skrifvelse den 11 Mars hafve Vi, på grund af enskilde motionärers gjorda framställningar,
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida och i
hvad mån den i första punkten af 14 § i lagen angående eganderätt till skrift bestämda
tid för författares eller öfversättares i andra kapitlet af berörda lag omfönnälda rätt
lämpligen må kunna utsträckas, samt för Eiksdagen framlägga det förslag till lagändring
i sådant syfte, hvartill den verkstälda utredningen kan föranleda.

§ 61.

Kongl. Mnj:t har i aflåten proposition föreslagit Eiksdagen att antaga ett propositionen
bilagdt förslag till ändring af vissa §§ i lagen den 24 Maj 1895 angående anskaffande
af hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot.

På sätt Vi uti skrifvelse den 13 Maj för Kong]. Maj:t tillkännagifvit, hafve Vi,
som funnit Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke kunna i oföräudradt skick
godkännas, för Vår del antagit den ändrade lydelse af §§ 2, 3, 4, 5 och 6 i nyssnämnda
lag den 24 Maj 1895, som Vår omförmälda skrifvelse utvisar.

§ 62.

I aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bifogadt förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 16 och 75 i förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862.

På sätt Vi uti skrifvelse den 18 Mars för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, hafve Vi,
som funnit ifrågavarande proposition icke kunna i oförändradt skick bifallas, i anledning
af propositionen samt ett utaf enskild motionär i ämnet väckt förslag för Vår del antagit
den lag angående ändrad lydelse af §§ 16 och 75 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 Mars 1862, hvilken innehålles i Vår nyssberörda skrifvelse.

§ 63.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Eiksdagen att antaga pro positionen

bifogadt förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 12 och 41 i förord -

Riksdagsbeslutet 1902.

ningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862; i sammanhang
med hvilken proposition till behandling inom Riksdagen förevarit ett af enskild motionär
i ämnet väckt förslag.

I anledning af propositionen och nyssberörda motion hafve Yi, som funnit propositionen
icke kunna i oförändradt skick bifallas, för Vår del antagit lag angående
ändrad lydelse af §§ 12 och 41 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd den 21 Mars 1862; varande denna lag intagen i Yår skrifvelse den 18 Mars 1902.

§ 64.

Med anledning af en utaf enskilde motionärer inom Riksdagen gjord framställning
hafve Vi uti skrifvelse den 12 April anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta
och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af gällande lagstiftning
om qvinnas valbarhet till ledamot i fångvårdsstyrelse, att dylik befogenhet otvetydigt
må tillkomma äfven gift qvinna.

§ 65.

Med anledning af en uti väckt motion inom Riksdagen gjord framställning hafve
Vi uti skrifvelse den 8 April anhållit, att Kong], Maj:t täcktes låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af 15 § i lagen om sparbanker den
29 Juli 1892, att genom ytterligare begränsning af rätten att för välgörande eller
allmännyttigt ändamål använda å sparbanksrörelse uppkommen vinst insättarnes intressen
blefve bättre tillgodosedda.

§ 66.

Sedan Kongl. Maj:t i aflåten proposition förklarat sig vilja inhemta Riksdagens
yttrande öfver ett propositionen bilagdt förslag till förordning om fosterbarns vård
samt, efter emottagandet af Riksdagens svar, företaga den slutliga pröfningen af samma
förslag och om författnings utfärdande i ämnet förordna, hafve Vi, som ansett författning
i förevarande ämne böra blifva lag, efter pröfning af propositionen och i ämnet
väckta motionen, för Vår del antagit lag i ämnet af den lydelse, bilaga till Vår skrifvelse
den 15 Maj, deruti Vi för Kongl. Maj:t tillkännagifvit Vårt beslut, utvisar.

§ 67.

I öfverensstämmelse med § 89 regeringsformen hafve Vi anmält Våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser, nemligen:

l:o) af den 26 April, angående allmänna bestämmelser, afseende skydd för djur
vid deras transporterande;

Riksdagsbeslutet 1902.

2:o) af samma dag, angående ändring i folkskolestadgan;

3:o) af samma dag, angående tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa å de
åt presterskapet anslagna annex-, mensal- och stomhemman befintliga lägenheter;

4:o) af den 30 April, angående inskränkning af rätt till utskänkning å lägerplatser
af vin och maltdrycker;

5:o) af den 8 Maj, angående koncession å vissa gränsbanor;

6:o) af samma dag, angående undervisnings-, examens- och studieväsendet vid
rikets universitet och Karolinska mediko-kirurgiska institutet;

7:o) af samma dag, angående offentliga revisorer;

8:o) af samma dag, angående statsbidrag åt sockenbibliotek och med dem jemförliga
boksamlingar;

9:o) af den 10 Maj, angående vissa förhållanden vid Malmberget och Kiruna;

10:o) af den 13 Maj, angående välboren för försäljning af vin och maltdrycker
genom kringföring;

ll:o) af den 20 Maj, angående patientafgifterna vid upptagningsanstalter för
sinnessjuke;

12:o) af samma dag, angående qvinnors anställande vid yrkesinspektionen;

13:o) af samma dag, angående åtgärder för åstadkommande af en bättre fiskerivård
för Östersjö- och söt vattensfisket; samt

14:o) af samma dag, angående åtgärder i fråga om importen af och rörelsen med
artificiella sötämnen.

§ 68.

Jemlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 Regeringsformen samt § 68 Riksdagsordningen
kåfve Vi kallat häradshöfdingen i Norra Åsbo härads domsaga, f. d. assessorn, riddaren
af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, juris och filosofie doktorn Ossian Berger att vara
justitieombudsman samt revisionssekreteraren, riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden,
juris utriusque och filosofie kandidaten Carl Evald Leijonmarek att i justitieombudsmannens
embete inträda eller detsamma utöfva i de fall, nämnde grundlagar
omförmäla.

§ 69.

Enär vid verkstäld undersökning af Riksbanken befunnits, att bankofullmäktige
med nit och omsorg fullgjort det dem lemnade uppdrag, kåfve Vi beviljat bemälde
fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under år 1900 af bankens såväl hufvudkontor
som afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Falun, Gefle, Hernösand, Jönköping,
Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Umeå, Vexiö, Visby,
Örebro och Östersund, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade till
fullmäktiges protokoll från och med den 15 Januari 1901 till samma dag innevarande
år.

Riksdagsbeslutet 1902.

§ 70.

Då Vi funnit fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, kåfve Vi tillerkänt fullmäktige full ansvarsfrihet knalla
beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll från den 18 Januari
1901 till och med den 18 Januari 1902.

§ 71.

Enär fullmäktige i Riksbanken och fullmäktige i Riksgäldskontoret med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lemnade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus, hafve Vi tillerkänt nämnde fullmäktige
full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras vid
gemensamma sammanträden rörande frågan om nämnda byggnadsföretag förda protokoll
från den 14 Januari 1901 till och med den 18 Januari 1902.

§ 72.

På grund af § 72 Regeringsformen samt §§ 71 och 73 Riksdagsordningen hafve Vi
valt två fullmäktige i Riksbanken samt två fullmäktige i Riksgäldskontoret äfvensom
suppleanter för Riksdagens samtlige fullmäktige i dessa verk, hvarjemte Vi meddelat
fullmäktige nådiga föreskrifter, hvilka i de för sagda verk upprättade reglementen äro
intagna.

Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda
besluta, vidtagit och beviljat, hafve Vi, Svenska Folkets valda ombud,
velat med Våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket
skedde i Stockholm den tjugondeandra dagen i Maj månad året efter Kristi
börd det nittonhundrade och på det andra.

Första Kammaren:

Gustaf Sparre

Talman.

Chr. Lundeberg Wilh. Walldén Carl von Friesen

v. Talman. Gclleborgs län. Stockliolm9 stad. Stockholms stad.

E. Fränekel Ivar Afzelius R. Törnebladh

Stockholms stad. Stockholms stad. Stockholms stad.

Riksdagsbeslutet 1902.

Oscar Almgren

Stockholms stad.

L. Annerstedt

Stockholms stad.

Gust. Tamm

Stockholms stad.

Er. dust. Boström

Stockholms län.

Wilhelm Odelberg

Stockholms län.

G. F. Östberg

Stockholms län.

Gust. Ekdahl

Stockholms län.

C. J. Beck-Friis

Stockholms län.

Upsala län.

P. G. Tamm

Upsala län.

J. F. Nyström

Upsala län.

F. Ckson Wachtmeistcr

Södermanlands län.

F. A. Boström

Södermanlands län.

Albert Sjöholm

Södermanlands län.

C. Aug. Tamm

Södermanlands län.

N. Fosser

Östergötlands län.

Hugo Hedenstierna

Östergötlands lön.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

Ax. D:dt Lillieströin

Östergötlands län.

G. H. Spens

Östergötlands län.

G. Andersson

Östergötlands län.

Carl Rydberg

Östergötlands län.

Carl Swartz

Norrköpings stad.

Fr. von Strokirch

Jönköpings län.

Gustaf Ax. Berg

Jönköpings län.

P. M. Söderberg

Jönköpings län.

Hj. Palmstierna

Jönköpings län.

Arvid Lilliesköld

Jönköpings län.

K. A. Posse

Kronobergs län.

J. S. F. Stephens

Kronobergs län.

A. G. G. Törner

Kronobergs län.

Ax. F. Hummel

Kronobergs län.

Carl Lybeck

Kalmar län, norra delen.

Knut Tillberg

Kalmar län, norra delen.

Theodor Odelberg

Kalmar län, norra delen.

J. M. Ekströmer

Kalmar län, södra delen.

Gustaf Walin

Kalmar län, södra delen.

Carl B. Hasselrot

Kalmar län, södra delen.

Chr. Rappe

Kalmar län, södra delen.

Gustaf Björlin

Gotlands län.

Th. af Ekenstam

Gotlands län.

Riksdagsbeslutet 1902.

Th. Nyström

Blekinge län.

C. P. af Buren

Blekinge län.

Henrik Berggren

Blekinge län.

Hans Wachtincister

Blekinge län.

M. G. De la Gardie

Kristianstads län.

0. Nilsson

Kristianstads län.

James Kennedy

Kristianstads län.

R. G. Hamilton

Kristianstads län.

Joll. Amilon

Kristianstads län.

Louis De Geer

Kristianstads län.

John Jeppsson

Kristiaustads län.

Nils Trolle

Malmöhus län.

P. Sörensson

Malmöhus län.

Hj. Lindgren

Malmöhus län.

Carl Trolle-Bonde

Malmöhus län.

N. Persson

Malmöhus län.

H. Ca,valli

Malmöbos län.

Malmöhus län.

P. Paulson

Malmöhus län.

P. Bondesson

Malmöhus lön.

Robert Dickson

Malmö stad.

J. H. Dieden

Malmö stad.

Hallands lön.

Hallands län.

A. v. Möller

Hallands lön.

A. L. Apelstam

Hallands län.

E. H. Rodhe

Göteborgs och Bohus län.

J. N. Sanne

Göteborgs och Bohus län.

L. Akerhielm

Göteborgs och Bohus län.

Ginst. Lagerbring

Göteborgs och Bohus län.

Fredr. Pettersson

Göteborgs och Bohus län.

Carl Nyström

Göteborgs och Bohus liin.

Philip Leman

Göteborgs stad.

Sigfrid Wieselgren

Göteborgs stad.

Olof Melin

Göteborgs stad.

L. Grundberg

Elfsborgs län.

C. E. Ljungberg

Elfsborgs län.

Fredrik Almgren

Elfsborgs län.

Joll. Ry lan der

Elfsborgs län.

P. Em. Lithander

Elfsborgs län.

Gustaf B. Berg.

Skaraborgs län.

Riksdagsbeslutet 1902.

Carl Klingspor

Skaraborgs län.

Knut Åkerberg

Skaraborgs län.

Aug. Weinberg

Skaraborgs län.

Ivar Wijk

Skaraborgs liin.

C. A. Sjöcrona

Skaraborgs län.

N. J. Boström

Skaraborgs liin.

J. Er. Wester

Vermlands län.

Carl Moberg

Vermlands län.

Vermlands

G. Rudebeck

Vermlands län.

H. Falkenberg

Vermlands län.

Teofron Säte

Vermlands län.

Alb. Bergström

Vermlands liin.

Hiob. Åkerman

Vermlands län.

Örebro län.

Ax. G. Svedelius

Örebro liin.

Herman Behm

Örebro län.

K. Bohnstedt

Örebro län.

Vollrath Tham

Örebro län.

Gottfrid Billing

Vestraanlands lä».

0. V. Lundberg

Vestraanlands län.

G. Benedicks

Veslmanlands län.

Gust. Er. Lewenhaiipt.

Vestraanlands lön.

Hugo Blomberg

Kopparbergs län.

Knut Falk

Kopparbergs län.

Martin Nisser

Kopparbergs län.

Gustaf Ros

Kopparbergs län.

Gefleborgs liin.

Gefleborgs län.

W. v. Hallwyl

Gefleborgs län.

Sw. Joh. Bandqvist

Gefleborgs län.

Wilh. Brehnier

Gefleborgs län.

John Rettig

Gcfle stad.

A. Asker

Vesternorrlands liin.

Olof Björklund

Vesternorrlands län.

Joll. P. Dahlberg

Vesternorrlands län.

Alb. Anderson

Vesternorrlands län.

C. A. Fröberg

Vesternorrlands län.

A. G. Andersson

Vesternorrlands län.

Hugo Tamm

Jeratlands län.

K. U. Sparre

Jemtlands län.

Riksdagsbeslutet 1902.

R. von Krepiner

Jemtlands län.

A. F. 0. Cederberg

Vesterbottens län.

Aug. Almén

Vesterbottens. län.

F. 0. Bremberg

Vesterbottens län.

J. Berlin

Vesterbottens län.

Carl Taube

Norrbottens län.

K. G. Bildt

Norrbottens län. Norrbottens län.

Andra Kammaren:

R o

B ERT De la G a

R D I E

Talman.

Axel Swartling

v. Talman. Norrköping.

A. Hedin

Stockholms stad.

E. von Krusenstjerna

Stockholms stad.

J. H. G. Fredholra

Stockholms stad.

Sixten von Friesen

Stockholms stad.

Emil Hammarlund

Stockholms stad.

Magnus Höjer

Stockholms stad.

Curt Wallis

Stockholms stad.

Edvard Wavrinsky

Stockholms stad.

Fridtjuv Berg

Stockholms stad.

John Olsson

Stockholms stad.

David Bergström

Stockholms stad.

Oskär Eklund

Stockholms stad.

J. Byström

Stockholms stad.

Karl Staaff

Stockholms stad.

Hjälmar Branting

Stockholms stad.

Carl Lindhagen

Stockholms stad.

M. F. Nyström

Stockholms stad.

Th. Nordström

Stockholms stad.

Gerard De Geer

Stockholms stad.

G. 0. Wallenberg

Stockholms stad.

Victor Moll

Stockholms stad.

Carl Sandquist

Stockholms län. Norra Roslags

domsaga.

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(tti k silagsbcsl u tet.)

Riksdagsbeslutet 1902.

E. Åkerlund

Stockholms liin. Mellersta Roslags
domsaga.

G. F. Berndes

Stockholms lätt. Södra Roslags
domsaga.

Aug. Pettersson Jakob Pettersson

Stockholms läu. Södertörns Södcrtelje, Norrtelje, Östhammar,

domsaga. Öregrund, Sigtuna och Vaxholm.

Karl Björkman Oscar Lindewall

Upsala län. Olands härad. Upsala län. Mellersta domsagan.

S. J. Boethius

Upsala.

Fr. Pettersson

Södermanlands lull. Jönåkers härad.

Nils Olsson

Södermnnlands län. Oppunda härad.

Knut Almqvist

Södermanlands län. Åkers och
Selebo härad.

C. E. Johansson

Östergötlands län. Kinda och
Ydre domsaga.

Oscar Larsson

Östergötlands län. Åkerbo, Baukekinds
och Hanekinds domsaga.

C. J. Jakobson

Östergötlands län. Aska, Dals
och Bobergs domsaga.

Vadstena, Skeninge, Söderköping,
Motala och Grenna.

W. Bengtsson

Jönköpings län. Östbo härad.

Carl Johansson

Jönköpings läu. Vista och Mo
härad.

I. v. Knorring

Södermanlands län. Villättinge
härad.

Johan Widén

Nyköping, ''Hushålla, Strengnäs,
Mariefred och Trosa.

Wilh. Andersson

Östergötlands läu. Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och
Memmings domsaga.

Gustaf Anderson

Östergötlands Län. Vifolka, Valkebo
och G ullbergs domsaga.

Aug. Henricson

Östergötlands län. Hammarkinds
och Skärkinds domsaga.

Joh. Sjöberg

Jönköpings län. Vestra härads
domsaga.

J. G. Hazén

Jönköpings län. Vestbo härad.

J. A. Jonsson

Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.

W. Lundin

Stockholms läns vestra domsaga.

J. E. Ericsson

Upsala liin. Norunda och Örby hus
härad.

L. P. Mallmin

Upsala län. Södra domsagan.

Ernst Lindblad

Södermanlands län. Rönö, Hölebo
och Daga härad.

W. Johansson.

Södermanlands län. Vester- och
Öster-Rekarne härad.

Eskilstuna.

Johan Hjelmérus

Östergötlands län. Lysings och
Göstrings domsaga.

O. Larsson

Östergötlands län. iHnspånga läns
härads domsaga.

T. Zetterstrand

Norrköping.

C. A. Danielsson

Jönköpings län. Östra härads
domsaga.

J. W. Spånberg

Jönköpings lön. Tveta härad.

C. M. Ericsson

Jönköping.

Riksdagsbeslutet 1902.

J. Eriksson

Kronobergs lan. Uppvidinge härad.

Magnus Andersson

Kronobergs län. Vestra Värends
domsaga.

Gust, Sundberg

Vexlö.

A. J. Högstedt

Kalmar lan. Aspelands och Handbörds
domsaga.

C. I. Carlsson

Kalmar län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.

C. Ad. Fagerlund

Kalmar.

Gotlands län. Södra domsagan.

Nils Jönsson

Blekinge län. Listers domsaga.

Axel E. Lindvall

Blekinge län. Medelstads domsaga.

Esbjörn Persson

Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.

Nils Svensson

Kristianstads län. Gärds och Albo
domsaga.

Olof Persson

Kristianstads län. Södra Asbo
och Bjäre domsaga.

Nils Andersson

Malmöhus län. Skytts härad.

J. August Sjö

Kronobergs län. Konga härad.

A. G. Jönsson

Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
östra valkrets.

S. M. Petersson

Kalmar län. Norra Tjusts härad.

B. A. R. Petersson

Kalmar län. Scvedc och Tunaliins
domsaga.

Alfred Petersson

Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.

Axel Petri

Vestervik och Eksjö.

K. J. Larsson

Gotlands län. Norra domsagan.

P. Pehrson

Blekinge län. Bräkne domsaga.

Karlskrona.

And. Jönsson

Kristianstads län. Villands härad.

Kristianstads län. Vestra Göinge
domsaga.

J. A. Lundahl

Kristianstad.

Nils Nilsson

Malmöhus län. Färs domsaga.

C. F. Petersson

Kronobergs län. Mellersta Värends
domsaga.

C. W. Hultstein

Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
vestra valkrets.

O. W. Redelius

Kalmar län. Södra Tjusts härad.

P. O. Lundell

Kalmar län. Norra Mörc och
Stranda domsaga.

Adolf Johansson

Kalmar län. Ölands domsaga.

B. Lindgren

Oskarshamn, Vimmerby och
Borgholm.

Iv. H. Gez. von Schéele

Visby.

Aug. Larsson

Blekinge län. Östra domsagan.

Ernst Meyer

Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby.

Kristianstads län. Östra Göinge
härad.

Carl Hj. Wittsell

Kristianstads län. Norra Asbo

M. Dahn

Malmöhus län. Oxie härad.

Carl A. T rölle

Malmöhus län. Frosta domsaga.

Riksdagsbeslutet 1902.

Malmöhus län. Harjagers och
Rönnebergs härad.

Ivar Månsson

Malmöhus län. Onsjö härad.

Chr. Olsson

Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.

L. Gust. Broomé

Malmöhus län. Luggude domsagas
södra valkrets.

Pehr Pehrsson

Malmöhus län. Bara härad.

Nils Åkesson

Malmöhus län. Torna härad.

Hans Andersson

Malmöhus län. Yemmenhögs, Ljunits
och Herrestads domsaga.

Rob. Härin

Malmö.

A. Thylander

Malmö.

C. Faxe

Malmö.

A. Antonsson

Malmö.

Robert Eklundh

Lund.

Helsingborg.

H. Pantzarhielm

Landskrona.

T. Gussing

Ystad.

Hj. Sjöva.11

Trelleborg, Skanör med Falsterbo,
Siinrishamu och Engelholm.

J. Bengtsson

Hallands län. Halmstads ocli
Tönnersjö härad.

Hallands län. Höks härad

A. P. Johansson

Hallands län. Faurås och Afstäda
härad.

Anders Olsson

Hallands län. Himble härad.

P. Törnqvist

Hallands län. Fjäre och Viske
domsaga.

Halmstad.

Carl H. Björck

Laholm, Falkenberg, Varberg och
Kungsbacka.

Melcher Lyckholm

Göteborgs och Bohus län. Askims
och Säfvedals härad.

Herman Andersson

Göteborgs. och Bohus län. Vestra
och Ostra Hisings härad.

Joll. Larsson

Göteborgs och Bohus län. Inlands
domsaga.

Carl J. ödman

Göteborgs och Bohus län. Oroligt*
och Tjörns domsaga.

C. T. Lind

Göteborgs och Bohus län. Norr-vikens domsaga.

P. F. Landelius

Göteborgs och Bohus län. Bane
och S tån ge näs härad.

0. E. Gädda

Göteborgs och Bohus län. Tunge,
Sotenäs och Sörbygdens härad.

Erik Wijk

Göteborg.

Ernst Carlson

Göteborg.

Berndt Hedgren

Göteborg.

A. F. Liljeholm

Göteborg.

K. G. Karlsson

Göteborg.

Oskär Berg

Göteborg.

Hugo Segerdahl

Göteborg.

Henrik Hedlund

Göteborg.

J. Ang. Kinnman

Göteborg. •

Riksdagsbeslutet 1902.

W. T. Lundgren

Uddevalla ocli Strömstad.

Karl Ludv. Johansson

Elfsborgs län. Elundre, Vane och
I3jerke domsaga.

Klöf Nilsson

Elfsborgs län. Vätle, Alc och
Kullings domsaga.

Wilh. Heimer

Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo
domsaga.

Mauritz Bäärnliielui

Marstrand och Kungelf, Alingsås
och Ulricehamn.

David Holmgren

Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.

Sten Nordström

Skaraborgs län. Vadsbo norra
domsaga.

Hugo Sandén

Lidköping, Skara och Iljo.

A. H. Göthberg

Vennlnnds län. Mellansysslets
domsaga.

Vermlands län. Eryksdals
domsaga.

Gullbr. Elowson

Karlstad.

Gustaf Olofsson

Örebro län. Rumla och Sundho
härad.

Lars Eriksson

Örebro län. Lindes domsaga.

Elfsborgs län. Marks härad.

Oskär Nyländer

Elfsborgs län. Kinds härad.

O. H. Svensson

Elfsborgs län. As och Gäscne
domsaga.

L. W. Lothigius

Venersborg och Amål.

A. Magnusson

Skaraborgs län. Ase, Viste, Barnc
och Laske domsaga.

L. J. Jansson

Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkinds domsaga.

A. Johanson

Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga.

O. Anderson

Vermlands län. Visnums, Vase
och Öl me härad.

Karl Hultkrantz

Vermlands län. Södersysslets
domsaga.

Olof Guldbrandsson

Vermlauds län. Jösse domsaga.

A. F. Broström

Kristinehamn, Eilipstad och
Askersund.

A. P. Gustafsson

Örebro län. Örebro och Glanshammars
härad.

J. Johansson

Örebro län. Nora domsaga.

Gustaf Odqvist

Elfsborgs län. Vedens och Bollcbygds
härad.

J. Johanson

Elfsborgs län. lledvägs härad.

B. Dahlgren

Elfsborgs län. Nordals, Sundals
och Valbo domsaga.

Alfred Sandwall

Borås.

And. Andersson

Skaraborgs län. Kinnefierdings,
Kinne och Kållands domsaga.

Carl Persson

Skaraborgs län. Vartofta och
Erökinds domsaga.

Carl Ericson

Mariestad, Sköfde och Falköping.

Carl Jansson

Vermlands län. Eernebo härad.

Elof Biesért

Vermlands län. Nordmarks domsaga

G. Jansson

Vermlands län. Elfdals och
Nyeds domsaga.

E. L. M. Hedin

Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Hardemo härad.

Folke Andersson

Örebro län. Sköllersta och Askers
härad.

J. G. Spangenberg

Örebro.

Riksdagsbeslutet 1902.

Alexander Hamilton

Vestmanlands södra domsaga.

Adolf Ericson

Vestmanlands östra domsaga.

J. Persson

Arboga och Sala.

Kopparbergs län. Ofvansiljans
domsaga.

A. Hansson i Solberga

Kopparborgs läu. Fåla domsagas
södra tingslag.

Tf), af Callerholrn

Falun, Hedemora och Säl er.

Halvar Eriksson

Gofleborgs län. Bergsjö och
Delsbo tingslag.

J. Johnsson

Gefleborgs län. Södra Helsinglands
domsagas vestra tingslag.

P. Waldenström

Geflc.

S. H. Kvarnzelius

Vesternorrlands län. Sköns
tingslag.

W. Styrlander

Vesternorrlands län. Ångermanlands
mellersta domsaga.

C. J. Öberg

Vesternorrlands län. Själevads
och Arnäs tingslag.

J. Nordin

Jemtlands norra domsaga.

L. L. Lorichs

Vestmanlands vestra domsaga.

Max Schenström

Vestcrås.

D. Persson i Tallberg

Kopparbergs län. Leksands tingslag.

Johan Wahlgren

Kopparbergs län. Iledemora
domsaga.

J. P. Jansson

Kopparbergs län. Grangärde, Norrbärke
och Söderbärke tingslag.

And. Olsson

Gefleborgs län. Gestriklands domsagas
östra tingslag.

Gefleborgs län. Enångers och Forsa
tingslag.

Nils Hanson

Gefleborgs län. Södra Helsinglands
domsagas östra tingslag.

Julius Centerwall

Söderhamn.

E. G. Åkerlind

Vesternorrlands län. Njurunda,
Ljustorps och Indals tingslag.

Oswald Einthén

Vesternorrlauds län. Ångermanlands
vestra domsaga.

Henne Öhngren

Hernösand och Örnsköldsvik.

Johan Olofsson

Jemtlands vestra domsaga.

G. Lindgren

Vestmanlands norra domsaga.

C. J. Hammarström

Köping, Nora, Lindesberg oeh
Enköping.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län. Gagnefs och
Rättviks tingslag.

Sam. Söderberg

Kopparbergs län. Falu domsagas
norra tingslag.

S. M. Olsson i Sörnäs

Kopparbergs län. Malungs och Nås
tingslag.

A. Göransson

Gefleborgs län. Gestriklands domsagas
vestra tingslag.

Gefleborgs län. Vestra Helsinglands
domsaga.

O. A. Brodin

Gefle.

Joh. Er. Nordin

Vesternorrlands län. Medelpads
vestra domsaga.

Joll. Nydal

Vesternorrlauds län. Ångermanlands
södra domsaga.

C. Bergström

Vesternorrlands län. Nätra och
Nordingrå tingslag.

Aug. Bystedt

Sundsvall.

J. Bromée

Jemtlands östra domsaga.

Riksdagsbeslutet 1902.

P. Norberg

Jemtlands län. Herjeådalens
domsaga.

Joh. Nilsson

Vesterbottens län. Umeå tingslag.

N. Boström

Vesterbottens mellersta domsaga.

Nils Wallmark

Norrbottens lull. Luleå domsaga.

Karl Starbäck

Östersund och Hudiksvall.

A. Fr. Burman

Vesterbottens vestra domsaga.

Umeå, Skellefteå och Piteå.

O. H. Ström

Norrbottens län. Kalix domsaga.

Ad. Wiklund

Vesterbottens län. Nordmalings och
Bjurholms samt Degerfors tingslag.

J. A. Lundström

Vesterbottens norra domsaga.

Pehr Svensson

Norrbottens län. Piteå domsaga.

Norrbottens län. Torncå domsaga.

Luleå och Haparanda.

Riksdagsbeslutet 1902.

INNEHÅLL.

Sid.

Ingressen.................. 1

§ 1. Angående förslag till ändrad lydelse af § 57

regeringsformen samt af §§ 13, 14, 16, 17,

19 och 25 riksdagsordningen....... 1

§ 2. Angående förslag till ändrad lydelse af 1 §

ll:o tryckfrihetsförordningen....... 2

§ 3. Angående ändrad lydelse af 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen
........... 2

§ 4. Angående tryckfrihetsförordningens föreskrif ter

om boktryckerier och om tillsynen öfver

tryckta skrifters offentliggörande..... 3

§ 5. Angående stntsregleringen........ 4

§ 6. Angående dispositionen af besparingarna under

hufvudtitlarne............. 6

§ 7. Angående beräkningen af riksgäldskontorets

utgifter och inkomster......... 6

§ 8. Angående beredande af lånemedel till fortsatt

utveckling af statens telefonväsende .... 6

§ 9. Angående en lånefond förtorfindustriensunderstödjande
............... 7

§ 10. Angående anslag till lån åt staden Amål. . 7

§ 11. Angående anslag till fortsättning af statsbanan
från Göteborg till Skee...... 7

§ 12. Angående anslag till anordningar vid cen tralstationen

och norra stationen i Stockholm,

vid Nortull och vid Tomteboda...... 7

§ 13. Angående fastigheten N:o 1 i qvarteret Lejonet

i Stockholm.............. 8

§ 14. Angående anvisande af ytterligare medel för

fullbordande af riksdags- och riksbankshus

på Helgeandsholmeu m. m........ 8

Sid.

§ 15. Angående utbetalning af anslag till riksdags-,

kyrkomötes- och revisionskostnader .... 8

§ 16. Angående kreditivsummorna....... 9

§ 17. Angående inskränkning i inmutningsrätten
samt om upplåtelse af den kronan tillkommande
jordegareandel i grufva...... 9

§ 18. Rörande ändringar i förordningen angående

en postsparbank för riket den 22 juni 1883 9

§ 19. Angående statsbidrag till aflönande af vikarie
för lärare eller lärarinna vid högre folkskola
................. 9

§ 20. Angående folkskolelärares rätt till ålders tillägg.

...............10

§ 21. Angående uppfostran åt vanartade och i sedligt
afseende försummade barn......10

§ 22. Angående förslag till lag om domsagas kansli

m. m.................11

§ 23. Angående tolks anlitande vid domstol m. m. 12
§ 24. I afseende å statsregleringen och rörande de

med statsverket gemenskap egande ämnen . 13

§ 25. Angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst..............16

§ 26. Angående inkomstskatt för år 1903 .... 17
§ 27. Angående upphörande af den Stockholms stads
brandförsäkringskontor förunnade frihet från

afgift och kontribution.........17

§ 28. Angående ändring i tullsatserna för vissa slag

af väfnader..............17

§ 29. Angående tullbevillningen........18

§ 30. Angående ny tariff å taran för inkommande

utländska varor............18

Riksdagsbeslutet 1902.

		Sid.				Sid.
§ 31.	Angående vissa bestämmelser rörande sjö-		§	50.	Angående ändring af 1 § i förordningen om
	farten och gränstrafiken mellan Sverige och				jords eller lägenhets afstående för allmänt
	Norge................	18			behof den 14 April 1866 ........	23
§ 32.	Angående provision vid försäljning af stämplar	18	§	51.	Angående ändring i vissa delar af lagen om
§ 33.	Angående vissa ändringar i gällande förord-				hemmansklyfning, egostyckning och jord-
	ning angående stämpelafgiften......	18			afsöndring den 27 juni 1896 ......	23
§ 34.	Angående beskattningen af bränvin ....	19	§	52.	Angående förslag till lag om ändrad lydelse
§ 35.	Angående beskattning af vissa alkoholhaltiga				af 5 kap. 1, 2, 3 och 6 §§ strafflagen m. m.	23
	drycker ................	19	§	53.	Angående förklaring af 7 kap. 3 § straff-
§ 36.	Angående förändring af bestämmelserna om				lagen ...........	24
	beräkning af hvitbetssockertillverkningsskatten	19	§	54.	Angående ändrad lydelse af 11 kap. 15 §
§ 37.	Angående beskattning å tobak och tobaks-				och 18 kap. 15 § strafflagen......	24
	fabrikat................	20	§	55.	Angående verkställighet i vissa fall af straff,
§ 38.	Angående reglemente för riksbankens styrelse				adömdt genom icke laga kraft egande utslag	24
	och förvaltning........	20	§	56.	Angående ändring i vissa delar af rättegångs-
§ 39.	Angående bankovinsien.........	20			balken m. m.........	24
§ 40.	Angående ändring i §§ 2, 13 och 25 i lagen		§	57.	Angående ändrad lydelse af 26 kap. 1 §
	för Sveriges riksbank den 12 Maj 1897 . .	20			rättegångsbalken............	25
§ 41.	t fråga om vissa bestämmelser angående en-		§	58.	Angående lagbestämmelser beträffande rätt
	skilda banker.............	20			att inför domstolar och andra myndigheter
§ 42.	Angående upphäfvande af undantagsbestäm-				företräda bolag och vissa föreningar . . .	25
	melser rörande sjelfspillingars jordfästning .	21	§	59.	Angående ordning för fullföljd af talan mot
§ 43.	Angående åstadkommande af förbättrade be-				borgenärers beslut i konkursärenden ....	26
	stämmelser till skydd för omyndiges egen-		§	60.	Om ändring af 14 § i lagen angående egande-
	dom................	21			rätt till skrift den 10 Augusti 1877 . . .	26
§ 44.	Angående bestämmelser i fråga om revisionen		§	61.	Angående ändring af vissa §§ i lagen den
	af aktiebolags och registrerade föreningars				24 Maj 1895 angående anskaffande af hästar
	för ekonomisk verksamhet räkenskaper och				och fordon för krigsmaktens ställande på
	förvaltning.............	21			krigsfot ................	26
§ 45.	Angående särskilda bestämmelser i afseende		§	62.	Angående ändrad lydelse af §§ 16 och 75 i
	å vissa bolag m. m...........	21			förordningen om kommunalstyrelse på landet
§ 46.	Angående ändrad lydelse af vissa paragrafer				den 21 Mars 1862 ...........	26
	i förordningen angående patent den 16 Maj		§	63.	Angående ändrad lydelse af §§ 12 och 41 i
	1884 .................	21			förordningen om kyrkostämma samt kyrko-
§ 47.	Angående handel med konstgjorda gödnings-				råd och skolråd den 21 Mars 1862 ....	26
	ämnen................	22	§	64.	Om ändring af 15 § i förordningen angående
§ 48.	Angående lag, innefattande vissa bestämmelser				fattigvården den 9 juni 1871......	27
	om elektriska anläggningar m. m......	22	§	65.	Om ändring af 15 § i lagen angående spar-
§ 49.	Angående skadestånd för skada å person ge-				banker den 29 Juli 1892 ........	27
	nom elektriska anläggningar.......	22	§	66.	Angående fosterbarns vård........	27
Bih. till Rilad. Prat. 1902. 10 Samt. 1 Afd.	2 Band.	6

(Riksdagsbeslutet.)

42 Riksdagsbeslutet 1902.

Sid.

§ 67. Angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor........27

§ 68. Angående val af Riksdagens justitieombudsman
och hans efterträdare..... 28

§ 69. Angående ansvarsfrihet för fullmäktige i

riksbanken........... 28

§ 70. Angående ansvarsfrihet för fullmäktige i

riksgäldskontoret............29

Sid.

§ 71. Angående ansvarsfrihet beträffande fullmäktige
i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret
lemnadt uppdrag i fråga om
uppförande å Helgeandsholmen af riksdags och

riksbankshus............29

§ 72. Angående val af fullmäktige i riksbanken och

i riksgäldskontoret...........29

Slutmeningen.................29

Stockholm 1902. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.