Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1896:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 Januari och slutade den 16 Maj 1896.

\^i efterskrifua, Svenska Folkets valda ombud, göre veterlig t: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sistlidne
Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s tjugondefjerde regeringsår,
Oss här i Stockholm infunnit.

Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 18 i nämnda månad sammanträdt och fått emottaga
berättelse om hvad sedan sistförfiutna riksdag i rikets styrelse sig tilldragit,
äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de
ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss aflåtit propositioner eller skrifvelser,
dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:

§ 1.

Vid behandling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förändrad lydelse af
2 § 4:o och 3 § 10:o tryckfrihetsförordningen, hafve Vi, enligt hvad Vår den 13 Maj
till Kongl. Maja aflåtna skrifvelse innehåller, funnit Oss icke böra bifalla förslaget
oförändradt, men såsom hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit följande
förslag till ändrad lydelse af nämnda grundlagsstadgande:

Bill. till liiksd. l\ot. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1896.

§ 2.

4:o — —- — — — — — —- — —- — — — — — — — —

Att ej några ministeriella handlingar — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner för hären och flottan samt planer för deras sammandragning
eller samverkan äfvensom sådana kartor, ritningar och beskrifningar angående
rikets fästningsverk, minförsvar, militära positioner, kommunikationsleder och uppfinningar,
hvilkas offentliggörande kan medföra våda för rikets säkerhet, ej må, utan
Konungens särskilda tillstånd, utlemnas, sedan Konungen i statsrådet fattat beslut, att
dessa handlingar skola hållas hemliga; dock att härigenom konstitutionsutskottets,
statsutskottets och statsrevisorernas rätt ej inskränkes. Den, som i tryck offentliggör
sådan handling, straffes, der honom veterligt är, att den bör hemlig hållas, med fängelse
från och med en månad till och med två år eller i ringare fall med böter från och

med trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler

sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

II.

4:o — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Att protokoll — — — — — — — — — — — — — — — —■ —

— — — — — —• — — — — — sexton skillingar.

Att ingen må tillåtas att, i andra fall än allmänna lagen och nu gällande författningar
utstaka, meddela eller till tryck utlemna utdrag af kyrkoböcker eller af andra
själavården och kyrkodisciplinen rörande handlingar, i afseende på enskilda personers
lefverne och seder, såvidt de lända dem till skada eller förklenande; och att ej heller
utdrag af det i riket inrättade straffregister må meddelas i andra fall, än gällande
författning utstakar. Den häremot bryter, bete trettiotre riksdaler sexton skillingar.

III.

§ 3-

10:o Allt kungörande i tryck af hvad som hörer till statens å färde varande
underhandlingar med främmande niagter, eller eljest af Konungens, i sammanhang

Riksdagsbeslutet 1896.

med dem, tillärnade beslut och afsigter, samt dess ministrars, råds och sändebuds
värf, om det ej sker med regeringens tillstånd, eller med officiel tillåtelse; förbrytelsen
straffes enligt allmän lag, och skriften konfiskeras; och

kungörande i tryck, under krigstid eller vid krigsfara, af sådana underrättelser om
krigsmagtens ställning eller rörelser eller om andra åtgärder eller anstalter för försvaret,
hvilkas offentliggörande Konungen i statsrådet förbjudit. Den häremot bryter,
straffes efter allmän lag, om gerningen är i den med straff belagd, men eljest med
fängelse från och med en månad till och med två år eller i ringare fall med böter
från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre
riksdaler sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

§ 2.

Vid behandling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändringar i 50, 70,
72, 98, 109 och 111 §§ regeringsformen samt 32, 65, 68, 71 och 73 §§ riksdagsordningen,
hafve Vi, enligt hvad Vår den 13 maj till Kongl. M.aj:t aflatna skrifvelse
innehåller, funnit Oss icke böra bifalla förslaget oförändradt, men såsom hvilande för
vidare grundlagsenlig behandling antagit följande förslag till ändrad lydelse af nämnde
grundlagsparagrafer:

Regeringsformen.

§ 50.

., . ; . : i ■ , ■ i- (, ,( !;,■« ''

Riksdagen skall sammanträda i rikets hufvudstad, utom i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra det omöjligt eller för Riksdagens
frihet och säkerhet vådligt. I dessa fall tillkommer Konungen att, efter samråd
med de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret,
annan riksdagsort utsätta och kungöra.

§ 10.

När, i fråga om reglementariska föreskrifter för riksbanken eller om riksbankens
inkomster och utgifter eller om ansvarsfrihet för fullmägtige i riksbanken, kamrarne
stanna i stridiga beslut, skola kamrarne derom hvar lör sig rösta, såsom i nästföregående
§ sägs.

§ 72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill förordnade
fullmägtige, efter af Konungen och Riksdagen gemensamt stiftad lag.

Fullmägtige för riksbanken skola vara sju, af hvilka Konungen för tre år i sänder
förordnar eu jemte en suppleant och de öfrige sex jemte tre suppleanter väljas af Riks -

Riksdagsbeslutet 1896.

dagen för tid och på sätt i riksdagsordningen sägs. Den af Konungen förordnade
ordinarie ledamoten vare fullmägtiges ordförande, men må ej utöfva annan befattning
inom riksbankens styrelse. Fullmägtig, som af Riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall
afgå från sin befattning. De af Konungen för fullmägtig eller suppleant meddelade
förordnaden må återkallas, när Konungen så pröfvar skäligt.

Riksbanken allena eger rätt att utgifva sedlar, som för mynt i riket må erkännas.
Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas af banken med guld efter deras lydelse.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen, under det Riksdag är församlad, afsäger sig det
erhållna förtroendet eller med döden afgår, skall Riksdagen i embetet genast insätta
den man, som blifvit till hans efterträdare utsedd. Skulle justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, under riksdag, afsåga sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmans-embetet
insättas eller med döden afgå, utväljes, på ofvan stadgade sätt,
en annan behörig man i hans ställe. Inträffar något af dessa fall emellan riksdagarne,
skall Riksdagens rätt härutinnan genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken
och fullmägtige j riksgäldskontoret utöfvas.

§ 109.

Lagtima Riksdag kan ej utan egen begäran upplösas förr än den varit fyra månader
tillsammans, derest icke Konungen, såsom i riksdagsordningen sägs, förordnar
om nya val till båda kamrarne eller den ena af dem, i hvilka fall Riksdagen skall,
med bibehållande af sin egenskap utaf lagtima, sammanträda å den tid inom tre månader
från det Riksdagen blef upplöst, som Konungen bestämmer, samt må ej vidare
af Konungen upplösas förr än efter fyra månader från det senare sammanträdets
början. *

Urtima Riksdag eger Konungen, när Han för godt finner, åtskilja, och vare urtima
Riksdag alltid upplöst, innan tid för lagtima Riksdags sammanträde infaller.

Der så oförmodadt skulle hända, att Riksdag, när den afslutas, icke hade staten
reglerat eller någon ny bevillning till bestämdt belopp sig åtagit, fortfare den förra
statsregleringen och bevillningen intill nästa riksdag. År åter bevillningens hela be-r
lopp bestämdt, men kamrarne icke om fördelningen deraf ense, då skola, efter den
faststälda bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit
fördelad, de i den sista bevillningsförordningen stadgade artiklar jemnlikt ökas eller
minskas; och uppdrage Riksdagen åt de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken
och fullmägtige i riksgäldskontoret att en ny bevillningsförordning på sådan grund
uppgöra och utfärda.

Riksdagsbeslutet 1896.

§ in Beskylles

riksdagsman för grof missgerning, må han ej i häkte kunna inmanas,
förr än, efter anstäld ransakning, domaren sådant skäligt pröfvat, så vida han ej å bar
gerning funnen varder; dock galle, om lian, efter domstols kallelse, sig ej inställer,
hvad allmänna lagen i thy fall stadgar. Ej må riksdagsman i andra fall, än som i
denna och nästföregående § sagda äro, sin frihet beröfvas.

Fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret samt Riksdagens revisorer kunna
ej, i och för sin befattning, emottaga befallningar utan af Riksdagen allena, och enligt
dess instruktioner, ej eller till redo och ansvar ställas, utan efter Riksdagens beslut.

Riksdagsordning-en.

§ 32.

1. Den, som blifvit till riksdagsman vald, skall, första gången han efter valet
till Riksdag sig inställer, inför chefen för justitiedepartementet, eller den Konungen i
hans ställe förordnar, sin fullmagt till granskning uppvisa å den dag Riksdagen sammanträder
eller, om riksdagsman senare sig inställer, så snart derefter ske kan. Denna
granskning, som skall ske i närvaro af tre bland de af Riksdagen valde iullmägtige i
riksbanken och tre bland fullmägtige i riksgäldskontoret, har till föremål att undersöka,
huruvida fullmagterne blifvit i föreskrifven form utfärdade, och skall vid den
riksdag, för hvilken nya val af begge kamrarnes eller enderas samtliga ledamöter egt
rum, vara inom tre dagar fulländad, men vid andra riksdagar samma dag, då fullmagterne
uppvisas.

2. Hvardera kammaren tillkommer dock sedan att pröfva behörigheten till riksdagsmannakallets
utöfvande, ej mindre för sådana dess medlemmar, hvilkas fullmagter
ej blifvit godkända, än äfven för dem, emot hvilka eljest, till följd af denna grundlag,
anmärkning förekommer. Den, om hvars riksdagsmannarätt fråga är hos kammare
väckt, bibehåller emellertid sin befattning såsom ledamot i kammaren, intill dess han
blifvit dertill obehörig förklarad.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller bevillning, eller om reglementariska föreskrifter
för riksbanken, dess inkomster och utgifter, eller om ansvarsfrihet för fullmägtige i
riksbanken, eller om riksgäldskontorets styrelse och förvaltning, inkomster och utgifter,
kamrarne fatta stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts förslag varda sammanjemkade,
skola begge kamrarne hvar för sig rösta om de olika beslut, hvari hvardera
förut stannat; kommande den mening, som dervid erhåller de flesta ledamöters af
båda kamrarne sammanräknade röster, att gälla såsom Riksdagens beslut, b Orätt vid
sådan omröstning förekomma lika antal röster, skull i Andra Kammaren afläggas och

Riksdagsbeslutet 1896.

förseglas en sedel, hvilken, i händelse de öfrige sammanräknade rösterna utfalla lika,
öppnas och afgör frågan. År pluralitet redan vunnen, bör den aflagda sedeln ouppbruten
genast förstöras.

§ 68.

Till följd af regeringsformens 96 § skall hvarje lagtima Riksdag förordna en för
lagkunskap och utmärkt redlighet känd man att hafva tillsyn öfver lagarnes efterlefnad
af domare och embetsman samt att inför den riksrätt, som i bemälde grundlags 102 §
till dess inrättning och göromål beskrifves, eller vid andra vederbörliga domstolar, i
laga ordning tilltala dem, som i sina embetens utöfning anses af veld, mannamån eller
annan orsak hafva någon olaglighet begått eller underlåtit att sina embetspligter behörigen
fullgöra.

Denne Riksdagens justitieombudsman, hvilkens rättigheter och åligganden ytterligare
så väl i regeringsformen som genom särskild instruktion utstakas, väljes af
fyratioåtta för tillfället nämnde valmän, af hvilka hvardera kammaren inom sig utser
tjugufyra. Desse valmän, hvilka böra till valförrättningen sammanträda samma dag,
då de blifvit utsedde, och ej må åtskiljas förr än valet är fulländadt, skola först samfäld^
medelst slutna sedlar, hvar för sig föreslå den man, som de anse böra komma
under omröstning. Falla dervid rösterna till mer än hälften på en man, är han behörigen
vald. Äro åter rösterna så delade mellan flera, att sådan pluralitet för någon
icke eger rum, anställes ny omröstning med slutna sedlar till antagande af den, som
de flesta rösterna erhållit, eller, om han icke antages, af den, som näst honom blifvit
af de flesta kallad o. s. v. Skulle, sedan alla omröstningarna sålunda försiggått, likväl
ingen hafva erhållit den här föreskrifna pluralitet, anställes ny omröstning öfver alla
dem, som vid den första omröstningen blifvit satte i fråga; skolande den, som erhållit
de flesta rösterna, anses behörigen vald.

Valmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsman utses, och på enahanda
sätt, välja en man af de egenskaper, som hos denne embetsman erfordras, för att honom
efterträda, i fall han, innan nästa lagtima Riksdag anstalt nytt val af justitieombudsman,
skulle med döden afgå, samt att utöfva embetet under den tid justitieombudsmannen
kan vara af svår sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen, under den tid Riksdag är församlad, afsäger sig
förtroendet, eller med döden afgår, insätter Riksdagen genast i embetet den man, som
blifvit till hans efterträdare utsedd. Skulle justitieombudsmannens utsedde efterträdare,
under riksdag, afsäga sig det erhållna förtroendet eller i justitieombudsmansembetet
insättas eller med döden afgå, utväljes på ofvan stadgade sätt en annan behörig man
i hans ställe.

Inträffar något af dessa fall mellan riksdagarne, skall Riksdagens rätt härutinnan
genom de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i riksgälds O

O O O O O O

kontoret utöfvas.

Riksdagsbeslutet 1896.

§ 71.

1. De sex fullmägtige i riksbanken, hvilka enligt 72 § regeringsformen skola
utses af Riksdagen, väljas å lagtima riksdag för tiden från valet, till dess sådant val
under tredje året derefter försiggått. Två af de utaf Riksdagen utsedde fullmägtige
skola årligen afgå. Har af Riksdagen utsedd fullmägtig före utgången af den bestämda
tjenstgöringstiden afgått, eller har ansvarsfrihet honom“vägrats, anställes val
för den tid, som för honom återstått.

2. Riksdagen skall jemväl välja fullmägtige att, jemlikt särskildt reglemente, förvalta
riksgäldskontorets medel och tillhörigheter. Desse fullmägtige skola vara sju
och väljas å lagtima riksdag för tiden från valet, till dess sådant val under tredje året
derefter försiggått. Ordförande bland fullmägtige väljes särskildt. Af de öfrige sex
skola två årligen afgå. Har fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden
afgått, eller har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som
för honom återstått. Då val af ordförande eger rum, utses denne före öfrige fullmägtige.

3. Val af fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret verkställas genom fyratioåtta
valmän, af hvilka hvardera kammaren inom sig utser tjugufyra. Valen ske med
slutna sedlar. Val för längre tjenstgöringstid verkställes före val för kortare. Afgående
fullmägtig kan återväljas.

4. Fullmägtige välje sjelfve bland sig vice ordförande; egande den, som bland
fullmägtige förer ordet, afgörande röst, derest i frågor, som hos fullmägtige komma
under omröstning, rösterna för två skiljaktiga meningar utfalla lika.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt, som fullmägtige och revisorer enligt föregående
två §§ af Riksdagen utses, tillsättas jemväl suppleanter, att, vid inträffande förfall för
dem, träda i deras ställe, nemligen för de af Riksdagen valde fullmägtige i riksbanken
tre, för fullmägtige i riksgäldskontoret likaledes tre och för hvarje års revisorer
sex.

§ 3.

Vi hafve antagit följande förslag till ändrad lydelse af § 17 regeringsformen att
hvila till vidare grundlagsenlig behandling.

§ 17.

Konungens domsrätt skall uppdragas minst tolf, högst tjuguen, af Honom utnämnda,
lagkunniga män, hvilka fullgjort hvad förfnttningarne föreskrifva dem, som

Riksdagsbeslutet 1896.

uti domareembeten må nyttjas, samt i sådana värf ådagalagt insigt, erfarenhet och
redlighet. De kallas Justitieråd och utgöra Konungens Högsta domstol. Deras antal
må ej ökas utöfver tolf, så vida ej Konungen och Riksdagen, i den ordning 87 §
1 mom. stadgar, besluta, att Högsta domstolen skall på afdelningar arbeta; och varde,
i sådant fall, såväl justitierådens antal inom ofvan föreskrifna gränser, som ärendenas
fördelning emellan afdelningarna i samma ordning bestämda.

§ 4.

Yi hafve såsom hvilande för vidare o-rundlaosenlio- behandling antagit ett förslag

o ö o O o o

till ändrad lydelse af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen af följande lydelse:

§ 1-

5:o) Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde hvar och en fritt att,
utan hinder af någon särskild författning, äldre privilegier eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara underkastad någon skråordning, anlägga sådana tryckerier,
af hvad beskaffenhet eller vidd honom tjenlig! synes, uti stad eller köping;
Konungen obetaget att tillåta inrättande af boktryckeri äfven å annan ort.

Då boktryckeri anlägges å ort, som lyder under landsrätt, skola i alla mål, som
boktryckningen röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet samt der tryckta skrifters författare
och utgifvare lyda under rådstufvurätten i närmaste inom länet belägna stad,
der sådan rätt finnes.

Den nytt boktryckeri inrättar — — —: — — — — innehåll och skrifart.

§ 5-

6:o) Förbrytelser emot denna lag upptagas vid rådstufvurätten i den stad, der
skrift, som föranledt åtal, blifvit tryckt, eller, om den blifvit tryckt å ort, som lyder
under landsrätt, vid rådstufvurätten i närmaste inom länet belägna stad. Stämningstiden
vare åtta dagar, om botryckeriet är beläget i stad, der rådstufvurätt finnes, men i annat
fall fjorton dagar. Uppstår fråga om boktryckares eller författares af en tryckt skrift
tilltalande eller hörande, böra han eller de vid rätten personligen till svars stånda, men
åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt allmän lag och särskilda författningar,
uti allt hvad genom detta förordnande icke uttryckligen annorlunda stadgadt är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet eller hans ombud sig befogad att, på
de grunder för qvarstad å tryckt skrift, härofvan stadgade äro, förordna eller äska,

Riksdagsbeslutet 1896.

det någon skrift med qvarstad beläggas må, vare han eller det berättigad att sådan
qvarstad erhålla medelst skyndsam handräckning, som ej får vägras af vederbörande
Konungens befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent; börande öfver förloppet
af qvarstadsförrättningen och orsakerna dertill, samt i afseende på den åklagade skriften,
om och huru många exemplar då ännu finnas uti boktryckarens värjo, anteckning trefaldt
författas, hvaraf den ena tillställes chefen för justitiedepartementet eller hans
ombud, den andra magistraten i den stad, under hvilkens rådstufvurätt boktryckeriet,
enligt § 1, lyder, och den tredje boktryckaren. Magistraten vare pligtig att, vid ansvar
såsom för embetsförsummelse, med näst afgående post, en afskrift af denna anteckning
till justitiekansleren insända. I Stockholm varde samma anteckning, genast eller sist
inom nästföljande dags utgång, till justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren må
sedermera, i Stockholm, inom åtta dagar, och i landsorterna, allra sist inom trenne
veckor, efter det qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvisat målet till vederbörlig domstol
och aktor förordnat, då domstolen, sist inom åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden
skall ega bestånd. Sker det ej, och är icke qvarstad inom en månad häfven, ege boktryckare
rätt i enahanda ordning, som handräckning till qvarstadens beläggande meddelad
blifvit, att fordra dess brytande, hvilket icke vägras må, vid ansvar af embetets
förlust.

Chefen för justitiedepartementet — — — — — — — — — erhållas.

12:o I fråga om qvarstad böra, i sådant fall, vederbörande Konungens befallningshafvande,
magistrat eller kronobetjent ovägerligen och vid ansvar biträda; dock må
— — — — — — — — — — _ — — — — — — inlemnad.

§ 5.

Vi hafve uti skrifvelse den 13 Maj anmält, att vid behandling af Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 14, 17 och 25 riksdagsordningen Vi
funnit oss icke böra bifalla den Kongl. propositionen.

§ 6.

På grund af §§ 62 och 64 i regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år, och intill dess ny statsreglering vidtager, bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:

Första hufvudtiteln

(Kongl. hof- och slottsstaterna).................................... 1,320,000: —

Andra hufvudtiteln

(Justitiedepartementet) ................................................. 3,815,250: —

Bill. till Riksd. Prut. 1896. JO Sami. t Afd. 2 Band. 2

(Rikadaggbeslutet.)

10	Riksdagsbeslutet 1896.
(Utrikesdepartementet)	Tredje hufvudtitein	606,750: —
(Landtförsvarsdepartementet)	Fjerde hufvudtitein	25,987,920: —
(Sjöförsvarsdepartementet)	Femte hufvudtitein	7,046,300: —
(Civildepartementet)	Sjette hufvudtitein	5,700,560: —
(Finansdepartementet)	Sjunde hufvudtitein	17,951,400: —
(Ecklesiastikdepartementet)	Åttonde hufvudtitein	13,500,440: —

79,214,710:

16,171,190:

2,700,000:

Nionde hufvudtitein

(Pensions- och allmänna indragningsstaterna)............... 3,286,090: —

Och hafve Vi derjemte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1897 från Statskontoret utgå, nemligen:

under andra hufvudtitein............................ 28,250: —

» tredje hufvudtitein............................................. 4,500: —

» fjerde hufvudtitein............................................. 4,324,980: —

» femte hufvudtitein.............................................. 5,880,860: —

» sjette hufvudtitein.............................................. 2,173,240: —

» sjunde hufvudtitein............................................ 507,100: —

» åttonde hufvudtitein.......................................... 1,712,260: —

» nionde hufvudtitein........................................... 1,540,000: —

hvarförutom komma att utgå:

dels till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens

redan trafikerade jernvägar............................................ 2,000,000: —

till bestridande af kostnader för kompletteringsarbeten
å vestkustbanan............................................................. 700,000: —

dels från Riksgäldskontor:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar
in. in., förslagsvis.................

722,200: —

Riksdagsbeslutet 1896.

räntor å statsskulden och afbetalningar

å de fonderade statslånen........................ 13,397,200: —

efter afdrag af de till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar, förslagsvis
.................................................„ 2,839,400: — 10,557,800: —

lån för tomtreglering i Mariestad............................ 150,000: —

d:o till läroverksbyggnad i Östersund..................... 15,000: — 11,445,000:

dels ock afsättning till arbetareförsäkringsfonden............................ 1,400,000: —

till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond............................ 800,100: -

Summa kronor 111,731,000: —

Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:

öfverskott af statsregleringarne för föregående år .......

statsverkets ordinarie inkomster...................................

statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar:

tullmedel....................................................................... 37,000,000:

postmedel...................................................................... 8,580,000:

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 800,000: —

stämpelmedel................................................................. 5,000,000:

bränvinstillverkningsskatt............................................... 15,000,000: —

hvitbetssockertillverkningsafgift ...................................... 8,500,000: —

bevillning af fast egendom samt af inkomst................... 5,200,000: —

Riksbankens vinst för år 1895

8,296,000: —
20,655,000: —

80,080,000: —
2,700,000: —

Summa kronor 111,731,000

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade föreskrifter
att fortfarande lända till efterrättelse.

§ 7.

Vi hafve besluta, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets Ständers
skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarne
å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.

Riksdagsbeslutet 1896.

§ 8.

Riksgäldskontorets utgifter till 1897 års slut hafve Vi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 30 sistlidne April till detta års

slut till..................................................................................... kronor30,332,572: 15

samt under år 1897 till ............................................................ » 16,258,900: —

Summa kronor 46,591,472: 15.

Riksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:

under år 1896, nu befintlig behållning inberäknad,.................... kronor 34,145,287: 44

och under år 1897.................................................................... » 16,258,900: —

Summa kronor 50,404,187: 44.

Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfverstiga
således utgifterna med 3,812,715 kronor 29 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade
behållning vid 1897 års slut.

§ 9.

Vi hafve bemyndigat fullmägtige i Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen,
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, ett lånebelopp af sjuhundrafemtio
tusen kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af
Kongl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och jemte ränta,
motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen
Riksgäldskontoret förorsakas, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas
medelst återbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång,
dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för Riksgäldskontoret
tillkännagifvas.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar hafve Vi beviljat och stält till Kongl.
Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och
med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående
under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
disponeras; egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå i enlighet med vilkor och bestämmelser, som finnas angifna i reglementet
för Riksgäldskontoret; och åligger det fullmägtige i nämnda verk att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

Riksdagsbeslutet 1896.

§ 11.

För ny reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden år 1895 öfvergångna
brand hafve Vi åt nämnda stad beviljat såsom bidrag till inlösen af mark,
som erfordras till utläggning af gator, torg och andra allmänna platser, samt till bestridande
af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader, ett låneunderstöd
af 150,000 kronor, att lyftas i Riksgäldskontoret under år 1897, mot vilkor,
som äro intagna i reglementet för detsamma.

§ 12.

Vi hafve, för uppförande af ny byggnad för allmänna läroverket i Östersund,
beviljat ett räntefritt lån af 15,000 kronor, under vilkor, som omförmälas i reglementet
för Riksgäldskontoret.

§ 13.

Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1890
och 1897 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar äfvensom
till räntor å statsskulden och afbetalningar å de fonderade statslånen, efter afdrag
af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid,
som skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed
berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från
Riksgäldskontoret utgått.

§ 14.

Då det jemlikt § 63 regeringsformen ålegat Oss att för oförsedda händelser anslå
och till betalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den ena att
vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna
ändamål, sedan hela statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
vara oundgängligen nödig, den andra att, vid infallande krig, af Konungen lyftas,
sedan Han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så hafve Vi härom
fattat beslut och bestämt den förra af dessa summor till sju millioner fem hundra
tusen kronor och den senare, eller det så kallade stora kreditivet, likaledes till sju
millioner fem hundra tusen kronor.

§ 15.

Sedan Kongl. Maj:t i en till Riksdagen aflåten proposition föreslagit Riksdagen
medgifva, att, när enligt gifna bestämmelser direktionen för Hjelmare kanal- och

Riksdagsbeslutet 1896.

slussverks bolag hade att för nämnda kanal- och slussverks reparationsfonds tillväxt
och fruktbargörande till Riksgäldskontoret öfverlemna låne- eller andra värdehandlingar
af föreskrifven beskaffenhet, direktionen finge aflemna sådana handlingar, som
med afseende å rådande förhållanden kunde af fullmägtige i Riksgäldskontoret anses
i kapitalvärde motsvara det belopp, som skulle till fonden redovisas; hafve Vi bifallit
denna Kong], Maj:ts framställning; hvilket Vi i skrifvelse den 14 Mars för Kongl.
Maj:t tillkännagifvit.

§ 16.

I afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Vi för öfrigt Våra derom under riksdagens lopp till Kongl. Maj:t
aflåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nemligen:

l:o) af den 14 Mars angående statsbidrag till vägars anläggning och förbättring,
bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka
marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande;

2:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af lånemedel till utveckling af statens telefon väsende;

3:o) af samma dag angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar; 4:o)

af den 24 Mars i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande statens jernvägstrafik;

5.°) af den 24 April i anledning af Kong], Maj:ts proposition angående disposition
af ett jordområde i Djeknehytteroten i Avesta socken af Kopparbergs län;

6.o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition
af länsmansbostället 1A mantal Galtabäck N:o 1 Fösingsgården i Kronobergs län;

7:o) af samma dag angående ersättning till länsmannen N. M. H. Sunding för
mistad åklagareandel;

8:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition
af förra hospitalslägenheten »en tomt vid Säbygatan i Landskrona»;

9:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af jord till tvångsarbetsanstalten å Svartsjö;

10:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till. Hallsbergs stationssamhälle af ett jordområde från förra militiebostället Berg N:o 1
i Örebro län;

ll:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af förra komministersbostället i Åls församling af Kopparbergs län;

12:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till tomt för skolhus af ett område å Tierps södra häradsallmänning i Upsala län;

13:o) af samma dag i anledning af Kong], Maj:ts proposition angående efterskänkande
af viss del af kronans rätt till danaarf efter snickaren Per Gustaf Rilén;

Riksdagsbeslutet 181)6.

14:o) af den 7 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel;

15:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel;

16:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel;

17:o) af den 9 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel;

18:o) af den 11 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel;

19:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel:

20:o) af samma dag i anledning af Kongl. Majrts proposition angående upplåtelse
till skjutfält af en del af kronoparken Götaström i Tofteryds socken, Östbo härad och
Jönköpings län;

21:o) af samma dag i fråga om ett andra ålderstillägg åt ordinarie lärare vid
folkskola;

’22:o) af samma dag i fråga om reglering af aflöningen för biträdande lärare vid
folkskolor m. m.j

23:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts dels i proposition framlagda
förslag till förordning angående blindundervisningen, dels ock i statsverkspropositionen
gjorda framställningar beträffande undervisningsanstalter för blinda;

24:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag af
allmänna medel till döfstumskoldistrikt, som till enskild undervisningsanstalt öfverlemnat
sinnesslött döfstumt barn;

25:o) af den 13 Maj i anledning af Riksdagens år 1895 församlade revisorers berättelse
angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1894;

26:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Jemtlands fältjägareregementes mötesplats af mark, tillhörig f. d. militiebostället
Kungsgården N:o 1 i Jemtlands län;

27:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af ett område från Eskilstuna kungsladugård i Södermanlands län till plats för skolhus;

28:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordafsöndring
från indragna militiebostället Underslös i Göteborgs och Bohus län;

29:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående understöd
till kolonien Hall;

30:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring af
vissa i Kongl. kungörelsen den 10 November 1882 meddelade bestämmelser beträffande
förvaltningen af Kronans jordbruksdoinäncr;

Riksdagsbeslutet 1896.

31:o) af samma dag i anledning af Kongl. Majits proposition angående dispositionen
af förra militiebostället ”/12 mantal Ede N:o 1 jemte Skarpåslägden N:o 1, en
äng i Jemtlands län;

32:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dispositionen
af förra militiebostället 1 mantal Hunnebo N:o 1 i Göteborgs och Bohus län;

33:o) af samma dag i anledning af Kong], Maj:ts proposition angående öfverlemnande
till Stockholms stad af den s. k. Ryssgården i samma stad;

34:o) af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af nuvarande kyrkoherdebostället i Amåls stads- och landsförsamlingars pastorat samt
byggande af ny prestgård i Åmåls stad;

35:o) af samma dag i anledning af Kongl. Majits proposition angående godkännande
af uppgjordt förslag i fråga om uppförande vid Kristinehamns hospital för Vermlands
läns räkning af en vårdanstalt för sinnessjuke;

36:o) af samma dag i anledning af Kongl. Majits proposition angående beviljande
af statsbidrag för ny reglering af viss del af Mariestad i följd af den staden år 1895
öfvergångna brand;

37:o) af samma dag angående dels Kongl. Majits proposition om anvisande af
medel för kompletteringsarbeten å Vestkustbanan, dels en i anledning deraf inom Riksdagen
gjord framställning;

38:o) af samma dag i anledning af Kongl. Majits proposition pm beviljande af
ett räntefritt lån för uppförande af ny läroverksbyggnad i Östersund;

39:o) af samma dag i anledning af Kongl. Majits proposition angående anskaffande
af tomt till nytt posthus i Stockholm m. m.;

40:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;

41 :o) af den 15 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;

42:o) af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;

43:o) af samma dag angående beräkningen af statsverkets inkomster;

44:o) af samma dag angående anvisande af medel för understödjande medelst lån
af enskilda jernvägsanläggningar;

45:o) af samma dag angående statsregleringen för 1897 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;

46:o) af den 16 Maj angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontoret;

47:o) af samma dag med ny riksstat.

§ 17.

Med bifall till en hos Oss gjord framställning hafve Vi beslutit, att 65 § 3 mom.
i förordningen angående bevillning af fast egendom samt af Inkomst den 3 Juni 1892

Riksdagsbeslutet 1896.

skall erhålla den förändrade lydelse, soin i Vår skrifvelse den 1 Maj angifves; med
anmälan hvarom Vi i nämnda skrifvelse anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes låta till
allmän efterrättelse kungöra hvad Vi sålunda beslutit.

§ 18.

I gällande förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst hafve
Vi vidtagit allenast den förändring, som i Vår skrifvelse den 1 Maj blifvit för Kongl.
Maj:t anmäld; och hafve Vi, som till fyllande af statsverkets behof för år 1897 åtagit
Oss en bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af 5,200,000 kronor,
i skrifvelse den 15 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, att Vi stadfäst berörda nu
gällande förordning om sådan bevillnings utgörande att, med iakttagande af omförmälda
i densamma beslutade förändring, lända till efterrättelse för år 1897 och intill
slutet af det år, under hvars lopp ny förordning angående denna bevillning varder af
Oss faststäld; hvarjemte Vi anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utfärda allmän kungörelse
derom; och hafve Vi tillika i Vår nämnda skrifvelse den 15 Maj anmält, att
Kongl. Maj:ts proposition, deri Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att såsom bidrag
till fyllande af statsverkets behof för år 1897 bevilja en särskild tilläggsbevillning,
icke blifvit af Oss bifallen.

§ 19.

På sätt Vi i skrifvelse den 15 nästlidne April anmält, hafve Vi beslutit, att 5 §
af underrättelserna om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör skall erhålla den
förändrade lydelse, som i nämnda skrifvelse angifves; och hafve Vi i skrifvelsen anhållit,
det Kongl. Maj:ts täcktes låta till allmän efterlefnad kungöra den sålunda
beslutade förändringen i berörda författning.

§ 20.

Sedan Vi öfversett och granskat bestämmelserna i gällande tulltaxa, hafve Vi uti
skrifvelse den 11 Maj för Kongl. Maj:t anmält de beslut, som dervid blifvit af Oss
fattade, med tillkännagifvande tillika, att i de vid tulltaxan fogade underrättelser, om
hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör, icke annan förändring vidtagits än den,
som i Vår skrifvelse den 15 April blifvit för Kongl. Maj:t anmäld.

§ 21.

Med anledning af hos Oss gjord framställning hafve Vi beslutit den i Vår den
14 Mars aflåtna skrifvelse omförmälda ändring i 3 § af förordningen angående stämpelafgiften
den 9 Augusti 1894; med anmälan hvarom Vi i nämnda skrifvelse anhållit,
det Kongl. Maj:t täcktes låta till allmän efterlefnad kungöra den sålunda beslutade
förändringen.

Juli. till Rikad. Prot. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1896.

§ 22.

Sedan Kongl. Maj:t i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att besluta, att
§§ 3 och 37 i förordningen angående stämpelafgiften den 9 Augusti 1894 skulle i vissa
delar erhålla i propositionen angifven förändrad lydelse, kåfve Vi bifallit Kongl. Maj:ts
proposition i hvad den angår de föreslagna förändringarna i § 3 af ifrågavarande förordning
samt beslutit, att § 37 i förordningen skall erhålla den förändrade lydelse,
som innehålles i Vår skrifvelse i ämnet den 9 Maj.

§ 23.

Med anledning af gjord framställning om nedsättning af den i Kongl. kungörelsen
den 7 Oktober 1892 bestämda stämpelafgift af en krona 50 öre för hvarje kortlek
hafve Vi med ändring af berörda stadgande beslutit, att alla till försäljning och förbrukning
inom riket ämnade figurerade eller ofigurerade kort, hvarmed spel kan öfvas,
antingen de äro i riket tillverkade eller från utrikes ort dit införda, skola beläggas
med eu afgift af femtio öre för hvarje kortlek, hvarjemte Vi för Vår del bestämt, att
berörda beslut skall lända till efterrättelse från och med den 1 Juli 1896; hvilket
allt Vi i skrifvelse den 4 sistlidne Mars anmält.

§ 24.

Sedan Kongl. Maj:t i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att besluta, att § 2
i förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket den 19 Maj 1893
skulle erhålla i propositionen införd förändrad lydelse att lända till efterrättelse från
och med den 1 September 1896, dock att, bland annat, det i samma § omförmälda
utbyte af det beskattningspligtiga råsockret skulle intill den 1 September 1898 beräknas
till allenast tio procent, hafve Vi i skrifvelse den 6 Maj anmält, att Vi funnit anledning
att icke biträda nämnda proposition i hvad den medgifver en lägre beräkning
af utbytesprocenten intill den 1 September 1898, men mot propositionen i öfrigt icke
haft något att erinra samt i anledning deraf beslutit, att omförmälda § skall erhålla
den förändrade lydelse, som i Vår skrifvelse innehålles.

§ 25.

Sedan Kongl. Maj:t, med anledning af en utaf generalpoststyrelsen gjord hemställan
angående ändring i portosatserna för paket, aflåtit proposition angående portoförhöjning
för skrymmande småpaket och tilläggsporto för ofrankerade dylika paket,
hafve Vi — jemte förklarande att Vi icke hafve något att erinra mot någon af de af
generalpoststyrelsen ifrågasatta, i det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll omförmälda
ändringarna i portosatserna för vanliga paket, och med uttalande af Vår
åsigt, att bestämmandet af porto för alla slags paket tillkommer Riksdagen — god -

Riksdagsbeslutet 1896. 19

kant Kong]. Maj:ts ifrågavarande proposition; hvilket Vi i skrifvelse den 18 April för
Kongl. Maj:t anmält.

§ 26.

I skrifvelse den 21 April kåfve Vi tillkännagifvit Vårt bifall till Kongl. Maj:ts
proposition om ändrad lydelse af § 25 i förordningen angående vilkoren för försäljning
af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker den 24 Maj 1895.

§ 27.

Med anledning af en inom Riksdagen gjord framställning kåfve Vi för Vår del
beslutit, att §§ 4 och 42 i förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin
och andra brända eller destillerade spirituösa drycker den 24 Maj 1895 skola erhålla
den förändrade lydelse, som finnes angifven i Vår den 13 Maj aflåtna skrifvelse, i
hvilken Vi för Kongl. Maj:t anmält Vårt beslut härutinnan.

§ 28.

Riksbankens under år 1895 upplupna vinst, tre millioner tjugusex tusen fyra
hundra tjugufem kronor 69 öre, kåfve Vi beslutit skola så användas, att två millioner
sju hundra tusen kronor öfverlemuas till statsverket och återstoden, tre hundra tjugusex
tusen fyra hundra tjugufem kronor 69 öre, för Riksbanken bibehålies.

§ 29.

Med öfverlemnande af reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning hafve
Vi uti skrifvelse den 13 Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta kungöra de föreskrifter

1 reglementet, som för allmänheten kunna vara af vigt att känna.

§ 30.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för sin del
besluta, att lagen om rikets mynt den 30 Maj 1873 skulle erhålla ett tillägg genom
en ny § med ordningsnummern 18 åt den i propositionen omförmälda lydelse; och har
denna proposition, på sätt Vi i skrifvelse den 25 April tillkännagifvit, blifvit af oss
antagen.

§ 31.

Med anmälan, att Vi beslutit förändrad lydelse af § 4 i instruktionen för Riksdagens
revisorer vid Riksbankens afdelningskoutor i orterna, hafve Vi i skrifvelse den

2 Maj, hvari den förändrade lydelsen finnes intagen, hos Kongl. Maj:t anhållit, att

20 Riksdagsbeslutet 1896.

omförmälda ändring i ifrågavarande instruktion måtte genom kungörelse varda till allmänhetens
kännedom meddelad.

§ 32.

Vi hafve besluta, att fullmägtige i Riksbanken skola ega att af Riksbankens medel
låta till Enkefru Julia Wiel-Hansen under hennes återstående lifstid årligen från och
med innevarande år utbetala ett tusen kronor.

§ 33.

En af Kongl. Maj:t aflåten proposition med förslag till lag, innefattande vissa
bestämmelser angående god man för frånvarande delegare i dödsbo, har blifvit af Oss
bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den 13 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 34.

Kongl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagda förslag till

l:o lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring;

2:o lag angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket i
riket den 9 November 1866;

3:o lag om ändrad lydelse af 6 § i förordningen angående lagfart å fång till fast
egendom den 16 Juni 1875; samt

4:o lag om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning i fast egendom
den 16 Juni 1875.

Enligt livad Vi uti skrifvelse den 14 Maj för Kongl. Maj:t anmält, hafve Vi, som
funnit Oss kunna antaga Kongl. Maj:ts proposition oförändrad endast i hvad densamma
angår förslaget till lag om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning
i fast egendom den 16 Juni 1875, för Vår del antagit de lagar i öfriga uti propositionen
afsedda ämnen, som bilagorna vid Vår skrifvelse utvisa; och hafve Vi uti skrifvelsen
tillika anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes tillse, att kostnaderna för jordafsöndrings
fastställelse hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande må varda i möjligaste måtto nedbringade,
samt för sådant ändamål meddela föreskrift att, derest för dylik fastställelse
erfordras intyg eller åtgärd från myndighet, sökanden, så vidt ske kan, derför ej må
med någon kostnad betungas.

§ 35.

I anledning af en inom Riksdagen gjord framställning hafve Vi uti skrifvelse den
13 Maj anhållit, det Kongl. Maj:t ville låta utreda, huruvida och i så fall under hvilka
vilkor och inskränkningar det må anses lämpligt och nyttigt, att den, som vill anlägga

Riksdagsbeslutet 1896.

elektrisk ledning för belysning eller kraftöfverföring, må berättigas att, äfven der godvillig
uppgörelse icke kan träffas, ej mindre draga sådan ledning öfver annans område
än äfven beredas säkerhet för ledningens ostörda framtida begagnande, samt, derest
utredningen skulle dertill föranleda, för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser,
som för sådant ändamål kunna anses erforderliga.

§ 36.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bifogade förslag till

l:o lag om rätt till fiske;

2:o lag angående förändrad lydelse af 24 kap. 14 § strafflagen; samt

3:o lag angående förändrad lydelse af 6 och 24 §§ i förordningen om jordegares
rätt öfver vattnet å hans grund den 30 December 1880.

Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 13 Maj anmält, kåfve Vi, som funnit Kongl.
Maj:ts proposition, så vidt angår förslag till lag om rätt till fiske, icke kunna i oförändradt
skick bifallas, för Vår del antagit en lag om rätt till fiske, af den lydelse bilagan
A vid Vår skrifvelse utvisar, samt utan ändring bifallit propositionen i öfrigt
och sålunda tagit Kongl. Maj:ts förslag till dels lag angående förändrad lydelse af 24
kap. 14 § strafflagen, och dels lag angående förändrad lydelse af 6 och 24 §§ i
förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 December 1880.

§ 37.

Vi hafve, i anledning af inom Riksdagen gjorda framställningar, uti skrifvelse den
13 Maj anhållit, dels att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådan ändring uti gällande förordning om jordegares rätt öfver vattnet å
hans grund, att uttrycklig bestämmelse meddelas, huru förfaras skall, då fråga om att
för vattenverk göra ny eller förändra äldre dam anses beröra rättsegande utom den
underrätts domvärjo, der den fastighet är belägen, å hvars grund byggnaden skall
göras, dels ock att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida strandegare bör
tillåtas att i vidsträcktare män än nu är medgifvet tillgodogöra sig vattenkraften i
landets forsar och vattenfall, der sådant ske kan utan skada för fiske, flott- eller farled
eller för någon, som ofvan eller nedan eger jord, vattenverk eller annan egendom, samt,
om så anses vara förhållandet, för Riksdagen framlägga förslag till ändrade lagbestämmelser
härutinnan.

§ 38.

Med anledning af inom Riksdagen gjorda framställningar hafve Vi här, på sätt
inhemtas af Vår skrifvelse den 13 Maj, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta
och för Riksdagen framlägga förslag till lagstadgande, huru för afsöndrad lägen -

Riksdagsbeslutet 1896.

het må vinnas nedsättning i faststäld, till stamhemmanet utgående afgäld för hvad
som, med undantag af väghållningsbesväret, må anses motsvara hvad å lägenheten
belöpt af grundskatter samt öfriga allmänna utskylder och besvär, som stamhemmanet
haft att utgöra, men hvilka dels numera upphört eller enligt fattade beslut komma
att upphöra, dels tillförene utgått efter mantal, men numera utgöras efter annan grund.

§ 39.

Uti skrifvelse den 13 Maj hafve Vi, med anledning af hos Oss väckt förslag,
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till sådan lagbestämmelse, hvarigenom den i 17 kap. 10 § handelsbalken stadgade förmånsrätt
för omyndigs fordran begränsas till viss tid, efter det förmynderskapet
upphört.

§ 40.

I skrifvelse af den 13 Maj hafve Vi med anledning af hos Riksdagen gjorda
framställningar om ändrade bestämmelser angående förlust af medborgerligt förtroende
anhållit, att Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, i hvad mån, särskildt hvad angår
tjufnadsbrotten, användandet af straffpåföljden förlust af medborgerligt förtroende må
kunna ytterligai-e begränsas, samt derefter till Riksdagen göra den framställning, hvartill
utredningen kan gifva anledning.

§ 41.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bifogade förslag till

l:o) Lag angående ändrad lydelse af 4 kap. 10 § strafflagen"

2:o) Lag angående ändrad lydelse af 35 § strafflagen för krigsmagten;

3:o) Lag angående ändring i 11 § 9 punkten af förordningen om nya strafflagens
införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den 16 Februari 1864.

Denna proposition har blifvit af Oss bifallen; hvilket Vi uti skrifvelse den 13 Maj
för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 42.

Efter det Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett förslag till lag angående
ändrad lydelse af 99, 101 och 108 §§ utsökningslagen den 10 Augusti 1877, hafve Vi,
på sätt Vi uti skrifvelse den 13 Maj tillkännagifvit, bifallit denna proposition.

§ 43.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagd a förslag till

Riksdagsbeslutet 1896.

l:o) Lag angående allmänt tingssammanträdes likställighet i vissa fall med häradsting; 2:o)

Lag angående ändring i vissa fall af tiden för insändande af förteckning å
lagfarter;

3:o) Lag angående ändrad lydelse af 9 kap. 4 § ärfdabalken; och

4:o) Lag angående ändrad lydelse af 8 kap. 1 § giftermålshalken.

Af dessa lagförslag hafva de under l:o), 3:o) och 4:o) omförmälda blifvit af Oss

i oförändradt skick antagna, hvaremot Vi, med vidtagande af vissa smärre föränd ringar

i förslaget till lag angående ändring i vissa fall af tiden för insändande af förteckning
å lagfarter, för Vår del antagit en lag derom; och hafve Vi i skrifvelse den
13 Maj för Kongl. Maj:t anmält Våra beslut i anledning af berörda proposition.

§ 44.

I skrifvelse den 13 Maj hafve Vi, med anledning af en inom Riksdagen väckt
motion, anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida och på hvad
sätt den med nuvarande lagstiftning förenade olägenhet, att särskilda delar af en tomt
kunna vara i afseende å inteckningar olika stälda, må kunna afhjelpas, samt för Riksdagen
framlägga förslag till lagändring i sådant syfte.

§ 45.

Med föranledande af en utaf justitieombudsmannen i afgifven embetsberättelse
gjord framställning hafve Vi uti skrifvelse den 13 Maj hemstält, att Kongl. Maj:t
täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till förändrade föreskrifter i
afseende på stämningstid och dermed sammanhängande frågor, i syfte att stämningstiderna,
då svaranden bor utom staden eller utom häradet, må varda förkortade.

§ 46.

Med anledning af en utaf justitieombudsmannen i hans till Riksdagen afgifna
embetsberättelse gjord hemställan, att i förordningen angående expeditionslösen jemväl
måtte införas bestämmelse om skälig lösen för gravationsbevis rörande jernväg, hafve
Vi, som instämt i hvad justitieombudsmannen till stöd för berörda hemställan anfört,
med anledning deraf i skrifvelse den 13 Maj anhållit, att i förordningen angående
expeditionslösen jemväl måtte införas dylik bestämmelse.

§ 47.

I anledning af en i afgifven motion hos Riksdagen gjord framställning hafve Vi i
skrifvelse den 13 Maj anhållit, att Kongl. Maj:t efter utredning, i hvilken omfattning
handlingar i konkursmål må kunna i de uti skrifvelsen angifna hänseenden i betaldt

Riksdagsbeslutet 1896.

bref med allmänna posten till rätten eller domaren insändas, måtte för Riksdagen
framlägga förslag till de lagändringar i detta syfte, som må anses böra vidtagas.

§ 48.

Kongl. Maj:t bar till Riksdagen aflåtit proposition angående förändrad lydelse af
§ 17 mom. 1 värnpligtslagen; och har denna proposition blifvit af Oss bifallen; hvilket
Vi uti skrifvelse den 13 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 49.

Med anledning af en uti afgifven motion inom Riksdagen gjord framställning hafre
Vi uti skrifvelse den 13 Maj hemstält, att Kongl. Maj:t ville taga under ompröfning,
huruvida ej i särskilda, uti skrifvelsen angifva afseenden för betryggande af den penningeinsättande
allmänhetens säkerhet tillägg eller ändringar borde göras i förordningen
den 29 juli 1892, angående tillsyn å vissa så kallade folkbanker och med folkbanker
jemförliga inrättningar, samt i sådant fall låta förelägga Riksdagen förslag i ämnet.

§ 50.

Kongl. Maj:t har genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett
propositionen bifogadt förslag till lag om upphäfvande af föreskrifterna angående
borgareed; och hafve Vi uti skrifvelse den 13 Maj för Kong], Maj:t tillkännagifvit
Vårt bifall till denna proposition.

§ 51.

Med anledning af en inom Riksdagen gjord framställning hafve Vi uti skrifvelse den
13 Maj anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida, der patenthafvare
efter utgången af den tid, inom hvilken det enligt 15 § i förordningen angående
patent den 16 Maj 1884 åligger honom att bringa sin uppfinning till utöfning
inom riket, icke vill eller kan föranstalta om sådan utöfning, det meddelade patentet
likväl äfven derefter må under derför stadgad tid fortfarande anses gällande under
vilkor att patenthafvaren förklaras skyldig att mot skälig ersättning upplåta sin uppfinning
till utöfning af den som önskar att inom landet sådan företaga, samt, derest en
dylik lättnad i det s. k. utöfningstvånget anses utan skada för den inhemska industrien
kunna medgifvas, förelägga Riksdagen förslag till i sådant syfte erforderliga förändringar
i ofvanberörda förordning.

§ 52.

Sedan Kongl. Maj:t i aflåten proposition förklarat sig vilja inhemta Riksdagens
yttrande öfver framlagdt förslag angående förordning om köttbesigtning och slagttvång

Riksdagsbeslutet 1896.

m. m., hafve Vi, på sätt Vi i skrifvelse af den 13 Maj tillkännagifvit, förklarat Oss
icke kunna bifalla berörda förslag till förordning.

§ 53.

Såsom af Vår skrifvelse den 13 Maj inhemtas, hafve Vi, med anledning af gjord
framställning i ämnet, anhållit, att Kongl. Maj:t måtte låta utarbeta och derefter för
Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser mot användning af den s. k. totalisatorn
för vadhållning bland allmänheten i sammanhang med offentliga kapplöpningar.

§ 54.

I anledning af en uti afgifven motion inom Riksdagen gjord framställning hafve
Vi uti skrifvelse den 13 Maj hemstält, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till de tillägg till och ändringar i kommunallagarne, som
kunna vara erforderliga för att ordna de kommunala beskattningsförhållandeua inom
platser å landsbygden, för hvilka ordningsstadgan för rikets städer och andra dylika
författningar förklaras ega tillämpning.

§ 55.

I väckta motioner hafva inom Riksdagen gjorts framställningar derom, att 56 § i
förordningen om kommunalstyrelse på landet skulle på det sätt ändras, att i densamma
intoges en bestämmelse om att kommunalnämnden skulle vara skyldig att för hvarje år
inom sig utse en kassaförvaltare; och hafve Vi i anledning deraf för Vår del antagit
en lag angående ändrad lydelse af § 56 i förordningen om kommunalstyrelse på landet
den 21 Mars 1862; hvarom Vi den 13 Maj till Konungen aflåtit skrifvelse.

§ 56.

Sedan inom Riksdagen väckts förslag om upphäfvande af vissa undantagsbestämmelser
rörande tiden för anförande af besvär öfver kommunal- och kyrkostämmobeslut
i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län, hafve Vi, på sätt Vi i skrifvelse den
13 Maj anmält, för Vår del antagit dels en lag angående ändrad lydelse af 75 § i
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862, dels ock en lag angående
ändrad lydelse af 41 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 Mars 1862; varande skrifvelse i ämnet den 13 Maj aflåten.

§ 57.

I skrifvelse den 13 Maj hafve Vi, med anledning af en inom Riksdagen gjord
framställning, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådana förändringar i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm,

Bill. till Rikad. Prut. 1800. 10 Smal. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1896.

att derigenom vinnes öfverensstämmelse emellan stadgandena om valrätt och valbarhet
i Stockholm och rikets öfriga städer.

§ 58.

Kong], Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar med afseende å
delning af Hernösands stift äfvensom Kongl. Maj:ts i särskild proposition framstälda
förslag till ändrad lydelse af §§ 2 och 5 i förordningen angående allmänt kyrkomöte
den 16 November 1863 hafva på grund af Kamrarnes skiljaktiga beslut för denna
Riksdag förfallit; hvilket Vi uti skrifvelse den 11 Maj för Kong], Maj:t tillkännagifvit.

§ 59.

I anledning af en hos Oss väckt framställning kåfve Vi i skrifvelse den 11 Maj
anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa och till Riksdagens kännedom meddela
utredning angående fiskeribefolkningens i Göteborgs och Bohus län nuvarande
bostadsförhållanden.

§ 60.

Vi hafve, med anledning af en inom Riksdagen gjord framställning, i skrifvelse
den 13 Maj anhållit, det Kongl. Maj:t ville tillsätta en komité af sakkunnige män
för att utreda, hvilka åtgärder lämpligen kunna vidtagas för vinnande af en tillfredsställande
vård af de enskilda skogarne, och derefter framlägga de förslag, hvartill
denna utredning, med hänsyn till de inom olika landsdelar rådande förhållanden, gifver
anledning.

§ 61.

1 öfverensstämmelse med § 89 regeringsformen hafve Vi anmält Våra framställningar,
önskningar och förslag genom följande skrivelser, nemligen:

l:o af den 24 April om tillägg till Kongl. förordningen angående förbud för
barn att nattetid idka viss försäljning m. m. den 10 Juli 1891;

2:o af samma dag angående meddelande af föreskrifter i syfte att vid slagt af
hemdjur minsta möjliga lidande måtte tillfogas djuren;

3:o af den 25 April om åtgärder för beredande af lämplig uppfostran åt minderåriga
förbrytare samt vanartade och i sedligt afseende försummade barn;

4:o af den 7 Maj angående tiden för regementsmötena;

5:o af samma dag angående vissa föreskrifter rörande försäljning af konstgjorda
gödningsämnen och beredda foderämnen;

6:o af den 11 Maj angående föreskrifter rörande barns och minderåriges användande
vid offentliga förevisningar och teaterföreställningar;

7:o af den 15 Maj angående vissa förändringar i lagstiftningen om försäljning
af vin och maltdrycker.

Riksdagsbeslutet 1896.

§ 62.

Jemlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen
hafve Vi kallat Revisionssekreteraren, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden,
första klassen, Axel Ferdinand Thollander att vara Justitieombudsman samt
Revisionssekreteraren,^.Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Hugo Erik Mauritz
Bohman att i Justitieombudsmannens embete inträda eller detsamma utöfva i de
fall, nämnda grundlagar omförmäla.

§ 63.

Enär vid ^verkstäld ^undersökning af Riksbanken befunnits, att bankofullmägtige
med omsorg och nit fullgjort det dem lemnade uppdrag, hafve Vi beviljat bemälde
fullmägtige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under år 1894 af bankens såväl hufvudkontor
som afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Falun, Hernösand, Jönköping, Kalmar,
Karlstad, Luleå, Vexiö, Visby, Örebro och Östersund, dels ock för de beslut
och åtgärder, som finnas antecknade i fullmägtiges protokoll för tiden från och med
den 15 Januari 1895 till samma dag innevarande år.

§ 64.

Då Vi funnit fullmägtige i Riksgäldskontor hafva med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt fullmägtige full ansvarsfrihet för
alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll från den 17 Januari
1895 till och med den 21 Januari 1896.

§ 65.

Enär fullmägtige i Riksbanken och fullmägtige i Riksgäldskontor med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lemnade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus, hafve Vi tillerkänt nämnde fullmägtige
full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras
vid gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande å Helgeandsholmen
af riksdags- och riksbankshus förda protokoll från den 19 Januari 1895 till och med
den 21 Januari 1896.

§ 66.

På grund af § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen hafve Vi
valt två fullmägtige i Riksbanken och två i Riksgäldskontor^ äfvensom suppleanter
för fullmägtige i dessa verk samt meddelat fullmägtige nödiga föreskrifter, hvilka i
de för sagda verk upprättade reglementen äro intagna.

Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda
besluta, vidtagit och beviljat, hafve Vi, Svenska Folkets valda ombud,

Riksdagsbeslutet 1896.

velat med Våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket
skedde i Stockholm den sextonde dagen i Maj månad året efter Kristi börd
det ett tusen åttahundra och på det nittiondesjette.

Första Kammaren:

Gustaf Sparre

Talman.

C. E. Casparsson

v. Talman; Upsala län.

Rob. Almström

Stockholms stad.

E. Fränekel

Stockholms stad.

R. Törnebladh

Stockholms stad.

L. Annerstedt

Stockholms stad.

Oscar Almgren

Stockholms stad.

0. M. Björnstjerna

Stockholms stad.

Wilh. Walldén

Stockholms stad.

C. G. Hammarskjöld

Stockholms stad.

W. Stråle

Stockholms län.

Gust. Ekdahl

Stockholms län.

W. Odelberg

Stockholms län.

Oscar Alin

Upsala län.

Pehr Ehrenheim

Upsala län.

P. G. Tamm

Upsala län.

Adolf Helander

Södermanlands län.

Edw. Sederholin

Södermanlands län.

F. C:son Wacht.meister

Södermanlands län.

C. E. Hallgren

Södermanlands län.

F. A. Boström

Södermanlands län.

G. Andersson

Östergötlands län.

Sixten Flach

Östergötlands län.

Victor von Post

Östergötlands län.

L. Douglas

Östergötlands län.

N. Fosser

Östergötlands län.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

John Philipson

Norrköpings stad.

Fr. von Strokirch

Jönköpings län.

Gustaf Berg

Jönköpings län.

P. M. Söderberg

Jönköpings län.

Gust. Almquist,

Jönköpings län.

Axel Fagerholm

Jönköpings län.

Riksdagsbeslutet 1896.

G. H. Spens

Kronobergs län.

Lisa Öl. Larsson

Kronobergs län.

G. Wennerberg

Kronobergs län.

K. A. Posse

Kronobergs län.

J. F. S. Stephens

Kronobergs län.

V. L. Groll

Kalmar län, norra delen.

Theodor Odelberg

Kalmar län, norra delen.

Carl Lybeck

Kalmar län, norra delen.

Kalmar län, södra delen.

J. A. Sandberg

Kalmar län, södra delen.

J. M. Ekströmer

Kalmar län, södra delen.

Gustaf Walin

Kalmar län, södra delen.

Aug. östergren

Gotlands län.

Gustaf Björlin

Gotlands län.

F. W. von Otter

Blekinge län.

Hans Wachtmeister

Blekinge län.

Th. Nyström

Blekinge län.

0. Nilsson

Kristianstads län.

R. G. Hamilton

Kristianstads län.

A. Sture Bruzelius

Kristianstads län.

J. Nilsson

Kristianstads län.

J. Pehrsson

Kristianstads län.

Casper Ehrenborg

Kristianstads län.

Ludv. Kockum

Malmöhus län.

G. Tornerhjelrn

Malmöhus län.

H. Cavalli

Malmöhns län.

Alfred Piper

Malmöhus län.

P. Bondesson

Malmöhus län.

Nils Trolle

Malmöhus län.

P. Sörensson

Malmöhns län.

Robert Dickson

Malmö stad.

P. Krok

Malmö stad.

I. Kerfstedt

Hallands län.

A. v. Möller

Hallands län.

C. Fehrinan

Hallands län.

Seb. Tham

Hallands län.

J. N. Sanne

Göteborgs och Bohus län.

Carl Nyström

Göteborgs och Bohus län.

Fredr. Pettersson

Göteborgs och Bohus län.

Riksdagsbeslutet 1896.

E. H. Rodhe

Göteborgs och Bohus län.

0. Bergius

Göteborgs och Bohus län.

Sigfrid Wieselgren

Göteborgs stad.

Philip Lernan

Göteborgs stad.

Ernst Stridsberg

Elfsborgs län.

Jonas Alströiner

Elfsborgs län.

L. Grundberg

Elfsborgs län.

C. E. Ljungberg

Elfsborgs län.

R. Klinckowström

Elfsborgs län.

Carl Klingspor

Skaraborgs län.

Aug. Weinberg

Skaraborgs län.

Ivar Wijk

Skaraborgs län.

Wilh. Wallin

Skaraborgs län.

N. J. Boström

Skaraborgs län.

Harald Röhss

Skaraborgs län.

Nils Fock

Skaraborgs län.

Gustaf B. Berg

Skaraborgs län.

C. H. Lundström

Vermlands län.

G. Rudebeck

Vermlands län.

Rich. Åkerman

Vermlands län.

T. Säve

Vermlands län.

Helmer Falk

Vermlands län.

J. Fr. Wester

Vermlauds län.

Vermlands län.

Carl Moberg

Vermlands län.

K. Bohnstedt

Örebro län.

J. Gripenstedt

Örebro län.

C. H. Schröder

Örebro län.

Ax. G. Svedelius

Örebro län.

Herman Behm

Örebro län.

Gottfrid Billing

Vestmanlands län.

G. Benedicks

Vestmanlands län.

Patric Reuterswärd

Vestmanlands län.

Kopparbergs län.

Martin Nisser

Kopparbergs län.

C. Fr. Pettersson

Kopparbergs län.

Ernst. Nisser

Kopparbergs län.

Hugo Blomberg

Kopparbergs län.

Riksdagsbeslutet 1896.

G. F. Gilljam

Gefleborga läu.

C. 0. Widmark

Gefleborgs län.

Chr. Lundeberg

Gefleborgs län.

Wilh. Aug. Söderhjelm

Gefleborgs län.

Wilh. Brehmer

Gefleborgs län.

John Rettig

Gefle.

A. H. Öländer

Vesternorrlands län.

C. A. Fröberg

Vesternorrlands län.

A. Asker

Vcsteruorrlauds län.

Olof Björklund

Vesternorrlands län.

Joh. P. Dahlberg

Vesternorrlands län.

Alb. Anderson

Vesternorrlands län.

Julius Roman

Jemtlands län.

I. von Stapelmohr

Jemtlands län.

Hugo Tamm

Jemtlauds län.

Jesper Crusebjörn

Vesterbottens län.

A. F. 0. Cederberg

Vesterbottens läu.

Aug. Almén

Vesterbottens län.

F. 0. Bremberg

Vesterbottens län.

Norrbottens län.

Fredrik Almgren Lars Berg

Norrbottens län. Norrbottens läu.

Andra Kammaren:

Robert De la Gardie

Talman.

G. F. Östberg

v. Talman; Stockholms läns vestra
domsaga.

A. Hedin

Stockholma stall.

J. Mankell

Stockholms stad.

Joll. Johansson

Stockholms stad.

Gustaf Ericsson

Stockholms stad.

E. von Krusenstjerna

Stockholms stad.

O. R. Themptander

Stockholms stad.

J. H. G. Fredholm

Stockholms stad.

Sixten von Friesen

Stockholms stad.

Emil Hammarlund

Stockholms stad.

Magnus Höjer

Stockholms stad.

E. J. Ekman

Stockholms stad.

Curt, Wallis

Stockholms stad.

P. J. M. Erikson

Stockholms stad.

Edvard Wavrinsky

Stockholms stad.

Riksdagsbeslutet 1896.

Fridtjuv Berg

Stockholms stad.

Otto M. Höglund

Stockholms stad.

Viktor Rarastedt

Stockholms stad.

David Bergström

Stockholms stad.

E. Åkerlund

Stockholms läii. Mellersta Roslags
domsaga.

Edv. Behmer

Södertelje, Norrtelje, Östhammar,
Öregrund, Sigtuna och Vaxholm.

Jan Eliasson

Upsala läns mellersta domsaga.

S. J. Boéthius

Upsala.

Carl Carlson Bonde

Södermanlands län. Oppunda härad.

Knut Almqvist

Södermanlands län. Åkers och
Selebo härad.

C. E. Johansson

Östergötlands län. Kinda och
Vdre domsaga.

Oscar Larsson

Östergötlands län. Åkerbo, Bunkekinds
och Hanekinds härads domsaga,

C. J. Jakobson

Östergötlands län. Aska, Dals
och Bobergs härads domsaga.

J. A. Fjällbäck

Stockholms stad.

C. T. Odhner

Stockholms stad.

Sven Palme

Stockholms stad.

Oskär Eklund

Stockholms stad.

G. F. Berndes

Stockholms län. Södra Roslags
domsaga.

Alfred Kihlberg

Upsala län. Norunda och Orbyhus
härad.

L. P. Mallmin

Upsala läns södra domsaga.

N. J. Nilsson

Södermanlands län. Jönåkers härad.

I. v. Knorring

Södermanlands län. Villåttiuge
härad.

Carl Wellander

Nyköping, Torshälla, Mariefred,
Trosa och Enköping.

Carl Rydberg

Östergötlands län. Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bribo och
Memmings härads domsaga.

Gustaf Anderson

Östergötlands län. Vifolka, Valkebo
och Gnllbergs härads domsaga.

Aug. Henricson

Östergötlands län. Hammarkinds
härads med Stegeborgs skärgård och
Skärkinds härads domsaga.

John Olsson

Stockholms stad.

Gust. Lagerbring

Stockholms stad.

Johannes Svensson

Stockholms stad.

Pehr Pehrsson

Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.

L. P. Larsson

Stockholms län. Södertörns
domsaga.

K. E. Holmgren

Upsala län. Olands härad.

Z. Larsson

Upsala.

C. G. Andersson

Södermanlands län. Rond, Hölebo
och Daga härad.

A. G. Ericsson

Södermanlands län. Vester- och
Öster-Rekarne härad.

Adolf Aulin

Eskilstuna och Streugnäs.

J. Ericsson

Östergötlands län. Lysings och
Göstrings härads domsaga.

P. G. Petersson

Östergötlands län. Finspånga läns
härads domsaga.

Axel Swartling

Norrköping.

Riksdagsbeslutet 1896.

Ludvig Eklund

Norrköping.

T. Zetterstrand

Norrköping.

E. A. Zotterman

Motala, Vadstena, Söderköping,
Skeninge och Grenna.

Joh. Sjöberg

Jönköpings län. Vestra härads
domsaga.

J. A. Johansson

Jönköpings län. Ostra härads
domsaga.

W. Bengtsson

Jönköpings län. Östbo härad.

J. G. Hazén

Jönköpings län. Vestbo härad.

Carl Falk

Jönköping.

Frithiof Ohlsson

Veiiö och Oskarshamn.

A. J. Högstedt

Kalmar län. Aspelands och Handbörds
härads domsaga.

Kalmar län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.

Carl Gethe

Kalmar.

Per Larsson

Gotlands norra härads domsaga.

J. Anderson

Jönköpings län. Tveta, Vista och
Mo härads domsaga.

Johan Petersson

Kronobergs län. Uppvidinge härad.

J. P. Nilsson

Kalmar län. Norra Tjusts härad.

Hugo Hammarskjöld

Kalmar län. Sevede och Tunaläns
domsaga.

Nils Petersson

Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.

Axel Petri

Vestervik, Vimmerby och Eksjö.

E. Poignant

Visby och Borgholm.

Oskär Erickson

Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo härads domsaga.

J. August Sjö

Kronobergs län. Konga härad.

A. G. Jönsson

Kronobergs län. Sunnerbo härad.

Otto Wilh. Redelius

Kalmar län. Södra Tjusts härad.

P. O. Lundell

Kalmar län. Norra Möre och
Stranda härads domsaga.

A. P. Danielson

Kalinar lön, Ölands
domsaga.

Ludvig Norrby

Gotlands södra härads domsaga.

Nils Jönsson

Blekinge län. Listers härads domsaga.

C. F. Petersson

Krouobergs län. Mellersta Värends
domsaga.

Magnus Andersson

Kronobergs län. Vestra Värends
domsaga.

P. Pehrson Sw. Arnoldsson Aug. Peterson

Blekinge läu. Bräkuc härads domsaga. Blekinge län. Ostra härads domsaga. Blekinge län. Medelstads härads

domsaga.

Edw. Svensson

Karlskrona.

Lasse Jönsson

Kristianstads län. tngelstads och
Järrestads härads domsaga.

Bih. till Riksd. Prof. 1896. 10

(RlkHilugHbeHlutet.)

H. Lilliehöök

Karlskrona.

Ola Persson

Kristianstads läu. Villands härad
Sami. 1 Afd. 2 Band.

Victor Ekenman

Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby.

P. Truedsson

Kristianstads län. Ostra Göinge
härad.

Riksdagsbeslutet 1896.

Nils Svensson

Kristianstads län. Gärds och Albo
härads domsaga.

F. Barnekow

Kristianstads län. Vestra Göinge
härads domsaga.

Carl Hj. Wittsell

Kristianstads län. Norra Åsbo
härads domsaga.

Olof Persson

Kristianstads län. Södra Asbo
och Bjäre härads domsaga.

G. Bruzelius

Kristianstad och Simrishamn.

M. Dahn

Malmöhus län. Skytts och Oxie
domsaga.

Nils Nilsson

Malmöhus län. Färs härads domsaga.

Werner G. von Schwerin

Malmöhus län. Frosta härads domsaga.

Jöns Andersson

Malmöhus län. Rännebergs och
Harjagers härad.

Ivar Månsson

Malmöhus län. Onsjö härad.

Anders Olsson

Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.

Anders Persson

Malmöhus län. Luggude domsagas
södra valkrets.

Jons Bengtsson

Malmöhus län. Bara härad.

Nils Åkesson

Malmöhus län. Torna härad.

Hans Andersson

Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljnnits
och Herrestads härads domsaga.

Rob. Darin

Malmö.

Carl Aug. Andersson

Malmö.

J. H. Dieden

Malmö.

W. Skytte

Malmö.

Robert Eklundh

Lund.

Gustaf Högstedt

Helsingborg.

Kr. Schönbeck

Helsingborg.

G. Thestrup

Landskrona.

Elis Nilson

Ystad, Trelleborg samt Skanör
med Falsterbo.

Per Nilsson

Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.

A. G. Gyllensvärd

Hallands län. Höks härad.

A. M. Gudmundson

Hallands län. Arstads och Faurås
härad.

Anders Olsson

Hallands län. Himble härad.

S. B. Bruhn

Hallands län. Viske och Fjäre
domsaga.

Wilh. Wester

Halmstad och Engelholm.

H. Henriksson

Kungsbacka, Varberg, Falkenberg
och Laholm.

A. Emil Baaz

Göteborgs och Bohus län. Askims
och Säfvedals härad.

Carl G. Grundell

Göteborgs och Bohus län. Vestra
och Ostra Hisings härad.

Pehr Andreasson

Göteborgs och Bohus län. Inlands
domsaga.

Axel Vilh. Ljunginan

Göteborgs och Bohus län. Orousts
och Tjörns domsaga.

Hans Holmlin

Göteborgs och Bohus län. Norr-vikens domsaga.

Göteborgs och Bohus län. Bane
och Stångenäs härad.

0. A. Johansson

Göteborgs och Bohus län. Tunge,
Sotenäs och Sörbygdens härad.

Olof Melin

Göteborg.

Riksdagsbeslutet 1896.

A. F. Liljeholm

Göteborg.

Axel Lilljequist

Göteborg.

Erik Wijk

Göteborg.

Henrik E. Ahrenberg

Göteborg.

Aug. Wijkander

Göteborg.

Berndt Hedgren

Göteborg.

Gustaf Svanberg

Göteborg.

G. Liljenroth

Göteborg.

Fr. Åkerblom

Göteborg.

Uddevalla, Strömstad och Marstrand.

Ax. Natt och Dag

Elfsborgs län. Marks härad.

Gustaf Odqvist

Elfsborgs län. Vedens och Bolle-bygds härad.

C. A. Carlsson

Elfsborgs län. Vane, Flundre och
Bjerke domsaga.

Oskär Nyländer

Elfsborgs län. Kinds och Redvägs
härads domsaga.

Elof Nilsson

Elfsborgs län. Knllings, Ale och
Vätle domsaga.

P. Svensson

Elfsborgs län. As och Gäsene
härads domsaga.

B. Dahlgren

Elfsborgs län. Nordals, Valbo och
Sundals härads domsaga.

J. M. Johansson

Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo
härads domsaga.

T. W. Forsell

Venersborg, Amål och Kungelf.

D. G. Restadius

Borås, Alingsås och Ulricehamn.

A. Magnusson

Skaraborgs län. Ase och Viste,
Barne samt Lask» härads domsaga.

And. Andersson

Skaraborgs län. Kållands, Kinne-fjerdings och Kinne domsaga.

E. Fredholm

Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.

L. J. Jansson

Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkinds domsaga.

Carl Persson

Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds härads domsaga.

Sten Nordström

Skaraborgs län. Vadsbo norra
domsaga.

C. G. Bergendahl

Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga.

H. Amnéus

Mariestad, Skara och Sköfde.

Wilh. Nilson

Lidköping, Falköping och Hjo.

0. Anderson

Vermlands län. Väse, Visnnms
och Ölme härad.

J. E. Jansson

Vermlands län. Fernebo härad.

A. H. Göthberg

Vermlands län. MellanBysslets
domsaga.

0. W. Lindh

Vermlands län. Södersysslets
domsaga.

Erik Andersson

Vermlands län. Nordmarks härads
domsaga.

J. Andersson

Vermlands län. Fryksdals
domsaga.

Emil Olsson

Vermlands län. Jösse härads
domsaga.

G. Jansson

Vermlands län. Elfdals och
Nyeds domsaga.

Gullhr. Elowson

Karlstad och Filipstad.

A. F. Broström

Kristinehamn, Nora, Lindesberg och
Askersund.

Riksdagsbeslutet 1896.

0. G. Erikson

Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Hardemo härad.

Gustaf Bäckgren

Örebro län. Rumla och Sundbo
härad.

A. P. Gustafsson

Örebro län. Örebro och Glans-hammars härad.

Folke Andersson

Örebro län. Askers och Sköllersta
härad.

Lars Eriksson

Örebro län. Lindes domsaga.

J. Johansson

Örebro län. Nora domsaga.

Anton Hahn

Örebro.

G. Sälling

Vestmanlands södra domsaga.

C. F. Wallbom

Vestmanlands vestra domsaga.

Per Holm

Vestmanlands norra domsaga.

Adolf Ericson

Vestmanlands östra domsaga.

C. J. Hammarström

Vesterås och Köping.

J. Persson

Arboga och Sala.

D. Persson i Tallberg

Kopparbergs län. Leksands tingslag.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län. Rättviks och Ore
samt Gagnefs tingslag.

E. Norman

Kopparbergs län. Ofvansiljans
domsaga.

B. P. Ersson

Kopparbergs län. Hedemora
domsaga.

A. Hansson i Solberga

Kopparbergs län. Faln domsaga.

J. P. Jansson

Kopparbergs län. Söderbärkes, Norr-bärkes och Grangärdes tingslag.

S. M. Olsson

Kopparbergs län. Malungs och Nås
tingslag.

V. Vahlin

Falun, Hedemora och Säter.

And. Olsson

Gefleborgs län. Gestriklands
östra tingslag.

A. Göransson

Gefleborgs län. Gestriklands
vestra tingslag.

J. Johnsson

Gefleborgs län. Södra Helsinglands
vestra tingslag.

Nils Hanson

Gefleborgs län. Södra Helsinglands
östra tingslag.

Jonas Andersson i Ölsund

Gefleborgs län. Enångers och Forsa
tingslag.

Halvar Eriksson i Elgered

Gefleborgs län. Bergsjö och
Delsbo tingslag.

Olof Jonsson

Gefleborgs län. Vestra Helsing-lands domsaga.

P. Waldenström

Gefle.

Gust. Nyström

Gefle.

Osw. Wikström

Söderhamn.

Joh. Er. Nordin

Vesternorrlands län. Medelpads
vestra domsaga.

C. G. Thor

Vesternorrlands län. Sköns
tingslag.

E. Eriksson

Vesternorrlands län. Njuranda,
Indals och Ljustorps tingslag.

J. Lindgren

Vesternorrlands län. Ångerman-lands södra domsaga.

W. Styrlander

Vesternorrlands län. Ångerman-lands mellersta domsaga.

J. E. Schödén

Vesternorrlands län. Ångerman-lands vestra domsaga.

P. G. Näslund

Vesternorrlands län. Nätra och
Nordingrå tingslag.

C. J. Öberg

Vesternorrlands län. Arnäs och
Själevads tingslag.

Riksdagsbeslutet 1896.

Gustaf Ryding

Hemö sand, Umeå och Skellefteå.

O. Walter

Jemtlands vestra domsaga.

S. J. Kardull

Östersnnd och Hudiksvall.

L. Dahlstedt

Vesterbottens vestra domsaga.

E. V. Bäckström

Norrbottens län. Piteå domsaga.

M. Arhusiander

Sundsvall.

J. Bromée

Jemtlands östra domsaga.

Joh. Nilsson

Vesterbottens län. Umeå tingslag.

J. A. Lundström

Vesterbottens norra domsaga.

Nils Wallmark

Norrbottens län. Luleå domsaga.

J. Nordin

Jemtlands norra domsaga.

P. Norberg

Jemtlands län. Herjeådalens
domsaga.

Ad. Wiklund

Vesterbottens län. Nordmalings och
Bjurholms samt Degerfors tingslag.

N. Boström

Vesterbottens mellersta domsaga.

O. H. Ström

Norrbottens län. Kalii domsaga.

C. J. Mustaparta

Norrbottens län. Torneå domsaga.

M. Alsterlund

Luleå, Piteå och Haparanda.

Riksdagsbeslutet 1896.

INNEHÅLL.

Sid.

.................. 1

§ 1. Angående förändrad lydelse af 2 § 4:o och

3 § 10:o tryckfrihetsförordningen.....1

§ 2. Angående ändringar i vissa §§ i regeringsformen
och riksdagsordningen.......3

§ 3. Angående ändrad lydelse af § 17 regeringsformen
.......... 7

§ 4. Angående ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen
............8

§ 5. Angående föreslagen ändring af §§ 14, 17 och

25 i riksdagsordningen.......... 9

§ 6. Angående statsregleringen........9

§ 7. Angående disposition af besparingarne å hnf vudtitlarne.

..............11

§ 8. Angående beräkningen af Riksgnldskontorets

utgifter och inkomster..........12

§ 9. Angående beredande af lånemedel till utveckling
af statens telefonväsende.......12

§ 10. Angående låneunderstöd för enskilda jern vägar.

................12

§ 11. Angående låneunderstöd för ny reglering af

viss del af Mariestad..........13

§ 12. Angående lån för uppförande af ny byggnad

för allmänna läroverket i Östersund .... 13
§ 13. Angående utbetalning af anslag till riksdags och

revisionskostnader m. m........13

§ 14. Angående kreditivsummorna........13

§ 15. Angående ändring af gällande bestämmelser
rörande förräntande af Hjelmare kanal- och

slussverks reparationsfond........13

§ 16. I afseende på statsregleringen och rörande de

med statsverket gemenskap egande ämnen . . 14

Sid.

§ 17. Angående ändring i 65 § 3 mom. i förordningen
angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst den 3 Juni 1892 ..... 16

§ 18. Angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst................17

§ 19. Angående ändring i 5 § af underrättelserna om

hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör 17

§ 20. Angående tullbevillningen.........17

§ 21. Angående ändring i Kong! förordningen angående
stämpelafgiften den 9 Augusti 1894 . 17
§ 22. Angående vissa ändringar i gällande förordning
angående stämpelafgiften.......18

§ 23. Angående nedsättning af stämpelafgiften för

spelkort................18

§ 24. Angående ändring i gällande bestämmelser i
fråga om beskattning af hvitbetssockertillverk ningen

i riket..............18

§ 25. Angående ändring i portosatserna för paket . 18
§ 26. Om ändrad lydelse af § 25 i förordningen angående
vilkoren för försäljning af bränvin och
andra brända eller destillerade spirituösa drycker

den 24 Maj 1895 ............ 19

§ 27. Om förbud mot utlemning af spirituösa mot

efterkraf................19

§ 28. Angående bankovinsten.........19

§ 29. Angående reglemente för Riksbankens styrelse

och förvaltning.............19

§ 30. Angående ett tillägg till lagen om rikets mynt

den 30 Maj 1873 ............ 19

§ 31. Angående ändring i instruktionen för Riksdagens
revisorer vid Riksbankens afdelningskontor
i orterna.............19

Riksdagsbeslutet 18U6.

§ 32. Angående årligt understöd åt enkefru Julia

Wiel-Hansen..............

§ 33. Rörande vissa bestämmelser angående god man

för frånvarande delegare i dödsbo.....

§ 34. I anledning af Kongl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om hemmansklyfning, egostyckniug
och jordafsöndring, lag angående
ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan
om skiftesverket i riket den 9 November 1866,
lag om ändrad lydelse af 6 § i förordningen
angående lagfart å fång till fast egendom den
16 Juni 1875 och lag om ändrad lydelse af
58 § i förordningen angående inteckning i fast

egendom den 16 Juni 1875 .......

§ 35. I anledning af väckt motion om ändring i
förordningen den 14 April 1866 angående jords
eller lägenhets afstående för allmänt behof .
§ 36. Angående lag om rätt till fiske m. m. . . .
§ 37. Angående ändring i förordningen om jordegares
rätt öfver vattnet å hans grund den 30 December
1880 ..............

§ 38. Angående ändrade bestämmelser rörande afgäld

från jordafsöndringar..........

§ 39. Angående ändrad lydelse af 17 Kap. 10 §

handelsbalken..............

§ 40. Om ändrade bestämmelser angående förlust af

medborgerligt förtroende.........

§ 41. Angående ändrade bestämmelser rörande sammanläggning
af straff ..........

§ 42. Angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i

utsökningslagen.............

§ 43. Om lag angående allmänt tingssammanträdes
likställighet i vissa fall med häradsting m. m.
§ 44. Om ändring af förordningen angående inteckning
i fast egendom den 16 Juni 1875 . . .
§ 45. Angående stämningstidernas förkortande in. in.
§ 46. Angående lösen för gravationsbevis rörande

jernväg ................

§ 47. Om ändrad lydelse af 69 och 71 §§ konkurslagen
.................

Sid.

§ 48. Angående förändrad lydelse af § 17 mom. 1

värnpligtslagen.............24

§ 49. Om tillägg till lagen angående tillsyn å vissa

s. k. folkbanker m. in. den 29 Juli 1892 . . 24

§ 50. Rörande upphäfvande af föreskrifterna angående
borgareed.............24

§ 51. Om ändring i gällande bestämmelser angående
utöfvande af uppfinning, hvarå patent erhållits
.................24

§ 52. Angående förordning om köttbesigtning och

slagttvång m. m.............24

§ 53. Angående förbud mot vadhållning genom s. k.

totalisator...............25

§ 54. I anledning af väckt motion angående tillägg
till 5 § i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 Mars 1862 ....... 25

§ 55. Angående ändrad lydelse af 56 § i förordningen
om kommunalstyrelse på landet den

21 Mars 1862 ............. 25

§ 56. Om upphäfvande af vissa undantagsbestämmelser
rörande tiden för anförande af besvär öf -

ver kommunal- och kyrkostämmobeslut i Jemt -

lands, Vesterbottens och Norrbottens län . . 25
§ 57. Angående vissa ändringar i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj

1862 ................. 25

§ 58. Angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar med afseende å

delning af Hernösands stift m. m......26

§ 59. Angående utredning rörande fiskeribefolkningens
i Göteborgs och Bohus län nuvarande

bostadsförhållanden...........26

§ 60. Angående åtgärder till befrämjande af hushållningen
med enskildes skogar......26

§ 61. Angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor........26

§ 62. Angående val af justitieombudsman och suppleant
för honom............27

§ 63. Angående ansvarsfrihet för fullmiigtige i Riksbanken.
................27

Sid.

Riksdagsbeslutet 1896.

Sid.

64. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riksgäl
dskontoret..............27

65. Angående ansvarsfrihet beträffande fullmägtige
i Riksbanken och Riksgäldskontor
lemnadt uppdrag i fråga om uppförande å

Helgeandsholmen af riksdags- och riksbanks hus.

.................27

§ 66. Angående val af fullmägtige i Riksbanken

och Riksgäldskontoret ..........27

Slutmeningen.................27

Stockholm 1896. Kung!. Boktryokeriet. P. A. Norstedt & Söner.