Sveriges Riksdags Beslut
ProtokollRiksdagens protokoll 1895:beslut
Sveriges Riksdags Beslut
å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 Januari och slutade den 18 Maj 1895.
V i efterskrifna, Svenska Folkets valda ombud, göre veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sistlidne
Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s tjugondetredje regeringsår,
Oss här i Stockholm infunnit.
Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 17 i nämnda månad samraanträdt och fått emottaga
berättelse om hvad sedan sistförflutna riksdag i rikets styrelse sig tilldragit,
äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de
ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss aflåtit propositioner eller skrivelser,
dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:
§ 1-
Vi hafve såsom åvilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit ett förslag
om tillägg till § 33 riksdagsordningen af följande lydelse:
Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmannen i någon af Riksdagens
kamrar utses under enahanda ordförandeskap, som nyss är nämndt, en af kammarens
öfriga ledamöter att tjenstgöra såsom talman, till dess förfallet upphört.
§ 2.
Vi hafve antagit följande förslag till ändrad lydelse af § 10, § 20, § 32 mom. 1
och § 33 riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:
Bih. till Riksd. Prot. 1895, 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 1
(Riksdagsbeslutet.)
2
Riksdagsbeslutet 1895.
§ 10.
För den, som blifvit till ledamot i Första Kammaren utsedd, utfärdas vid valförrättningens
slut fullmagt i två exemplar, af hvilka det ena öfverlemnas åt den valde
och det andra insändes till Justitiedepartementet. Fulhnagterne, som när valet verkstälts
af landsting, underskrifvas af dess ordförande, med kontrasignation af landstingets
sekreterare, och, då valet skett af stad, undertecknas af stadsfullmägtiges ordförande
jemte två åt desse fullmägtige, böra hafva följande lydelse:
»I kraft af det riksdagsmannaval, som af N. N. landsting (stadsfullmägtige i N. N.
stad) blifvit den — — förrättadt, varder N. N. härigenom befullmägtigad att för en
tid af nio år från nämnde dag vara ledamot af Riksdagens Första Kammare». Ort
och tid.
§ 20.
För den, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren, utfärdas ofördröjligen
fullmagt i två exemplar, underskrifna för valkrets å landet af domhafvanden, för stad
som ensam sänder riksdagsman, af stadens magistrat, och för valkrets, som består af
flera städer, af den magistrat, som valet slutligen handlagt; och skall det ena exemplaret
öfverlemnas åt den valde och det andra insändas till Justitiedepartementet.
Fullmagterne böra hafva följande lydelse:
»Vid riksdagsmannaval, som den — ,-r- hållits i N. N. domsaga» (»N. N. valdistrikt
af N. N. domsaga») eller »i N. N. stad» (»städer»), »har N. N. blifvit utsedd till ledamot
af Riksdagens Andra Kammare för en tid af tre år, räknade från och med den 1
Januari nästkommande år» (eller om valet hållits till följd af Konungens förordnande
om nya val eller om riksdagsman eljest afgått innan den tid, för hvilken han blifvit
vald, tilländalupit: »för tiden till den 1 Januari år — —»), »hvarom detta länder till
bevis och fullmagt». Ort och tid.
§ 32.
1. Innan Riksdagen sammanträder, företages inför chefen för Justitiedepartementet,
eller den Konungen i hans ställe förordnar, i närvaro af tre bland fullmägtige
i Rikets bank och tre bland fullmägtige i Riksgälskontoret granskning af de till Justitiedepartementet
inkomna, för Riksdagens ledamöter utfärdade fullmagter. Denna granskning,
som har till föremål att undersöka, huruvida fullmagterna blifvit i föreskrifven
form utfärdade, skall vara fulländad sist å dagen före Riksdagens början. Inkommer
fullmagt efter Riksdagens början, skall granskning deraf genast verkställas.
§ 33.
Så snart Riksdagen sammanträdt och berättelse om förloppet af den i mom. 1 af
nästföregående § föreskrifna granskning blifvit af chefen för Justitiedepartementet, eller
3
Riksdag sb eslutet 1895.
den i hans ställe förordnad är, meddelad kamrarne, hvar i hvad dess ledamöter angår,
läte Konungen för hvardera kammaren tillkännagifva, hvilka bland dess ledamöter
förordnats till talman och vice talman.
Då i något af de fall, som i 91, 92, 93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas,
Riksdagen på de i samma grundlags 95 § nämnde vederbörandes kallelse sammanträder,
eger hvardera kammaren att, inom sig, välja talman och vice talman.
Innan talmän äro förordnade eller valde, efter thy ofvan sägs, föres i hvardera
kammaren ordet af den derstädes närvarande ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,
och, der två eller flere ledamöter i lika många riksdagar deltagit, den af dem, som
är till lefnadsåren äldst.
§ 3.
Vi hafve såsom hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit följande
förslag till ändrad lydelse af § 34 riksdagsordningen:
§ 3d.
Konungen låter offentligen kungöra den af honom för riksdags öppnande bestämda
tid, som ej må utsättas senare än å andra söckendagen efter riksdags början. På den
tid skola riksdagsmännen, sedan gudstjenst med dem hållen är, sammankomma på
rikssalen, der Konungen eller, då Han så för godt finner, Statsministern eller annan
Statsrådsledamot förer ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen meddela lagtima
Riksdag berättelse om hvad i rikets styrelse sedan nästföregående lagtima Riksdags
sammanträde sig tilldragit, äfvensom till Riksdagen i två exemplar, deraf ett tillställes
hvardera kammaren, öfverlemna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof,
innefattande äfven förslag rörande sättet att genom bevillningar fylla, hvad staten utöfver
de ordinarie inkomsterna erfordrar; men om Riksdagen urtima är, kungöres för
densamma anledningen till dess sammankallande och aflemnas de förslag och framställningar,
hvilka skola blifva föremål för Kamrarnas öfverläggningar; Konungen dock
obetaget att sedermera äfven andra förslag framställa.
Då Konungen, på sätt nu är sagdt, riksdag öppnat, framföre, vid samma tillfälle,
Kamrarnas talmän till Konungen, i Kamrarnas namn, deras undersåtliga vördnad.
§ 4.
Vi hafve vidare såsom hvilande till grundlagsenlig behandling antagit följande
förslag till ändrad lydelse af § 37 mom. 1 och § 45 riksdagsordningen:
§ 37.
1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande, tillsättas:
ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott, ett bankoutskott
4
Riksdagsbeslutet 1895.
samt ett lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet
af tjugo, statsutskottet af tjugofyra, bevillningsutskottet af tjugo, bankoutskottet
af sexton och lagutskottet af sexton ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva
antalet inom sig väljer antingen omedelbart eller, om kammaren så beslutar, genom
elektorer; ankommande på kamrarnes sammanstämmande beslut att, när sådant finnes
vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande af fråga, som tillhör ständigt
utskotts behandling, så ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning i ledamöternas
antal, sådant bevilja.
§■ ^
Alla utskott skola inom två dagar från den, då de blifvit utsedda, sammanträda.
De böra, så fort sig göra låter, afgifva de yttranden, som på dem ankomma.
Har ledamot af utskott tre gånger å rad, utan laga förfall, från utskottets sammanträden
sig afhållit, bör ordföranden hos vederbörande kammare sådant anmäla, på det
annan ledamot i utskottet må, i föreskrifven ordning, inväljas.
§ 5.
På grund af §§ 62 och 64 regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år, och intill dess ny statsreglering vidtager, bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:
t :AI4 ■ .. . UOJ-.V '' ,i‘
Första hufvudtiteln
(Kongl. hof- och slottsstaterna).................................... 1,320,000: —
Andra hufvudtiteln
(Justitiedepartementet) ........ 3,812,550: —
Tredje hufvudtiteln
(Utrikesdepartementet) .................. 606,750: —
Fjerde hufvudtiteln
(Landtförsvarsdepartementet) ...................................... 25,552,870: —
Femte hufvudtiteln
(Sjöförsvarsdepartementet) ...................•................;...... 6,996,300: —
Sjette hufvudtiteln
(Civildepartementet) .................................................... 5,596,406: —
Sjunde hufvudtiteln
(Finansdepartementet) ................................... 17,435,100: —
Riksdagsbeslutet 1895. 6
Åttonde hufyudtiteln
(Ecklesiastikdepartementet) .......................................... 13,026,508: —
Nionde liufvudtiteln
(Pensions- och allmänna indragningsstaten).................. 3,116,040: — 77 462,524:
Och hafve Vi derjemte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1896 från Statskontoret utgå, nemligen:
under | andra hufvudtiteln | 28,250 | — |
| tredje hufvudtiteln | 4,500 | — |
| fjerde hufvudtiteln | 2,675,030 | — |
| femte hufvudtiteln | 1,739,760 | — |
| sjette hufvudtiteln | 2,498,594 | — |
» | sjunde hufvudtiteln | 453,050 | — |
| åttonde hufvudtiteln | 1,674,892 | — |
» | nionde hufvudtiteln | 1,540,000 | — |
10,614,076: —
hvarförutom komma att utgå:
dels till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar.................................................................................... 850,000:
dels från Riksgäldskontoret:
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar
m. in., förslagsvis........................................................ 720,200: —
räntor å statsskulden och afbetalningar
å de fonderade statslånen ................... 12,555,600: —
efter afdrag af de till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar, för
8li*kr8vi8.
...................r............................~ 3,068,400: - 9,487,200: - 10j207,400:
dels ock afsättning för försäkring för beredande af pension vid varaktig
oförmåga till arbete............ ....................................................... 1,400,000:
Summa kronor 100,534,000:
Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:
öfverskott å statsregleringarne för föregående år ....................... 674,000: —
statsverkets ordinarie inkomster..................................................... 19,070,000: —
statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar:
tullmedel....................................................................... 36,000,000: —
postmedel....................................... ............................. 8,500,000: —
bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 800,000: —
6
Riksdagsbeslutet 1895.
stämpelmedel...........r.......................................5,300,000
bränvinstillverkningsskatt .................. ............................ 14,500,000
hvitbetssockertillverkningsafgift ...................................... 7,000,000
bevillning af fast egendom samt af inkomst.................... 6,350,000: — qqq
Riksbankens vinst för år 1894 ............................................................ 2,340,000
Summa kronor 100,534,000
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade föreskrifter
att fortfarande lända till efterrättelse.
§ 6.
Vi kåfve besluta, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets Ständers
skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarne
å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.
§ 7.
Riksgäldskontorets utgifter till 1896 års slut hafve Vi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 3 innevarande Maj till detta års
slut till.......................................................................... kronor 22,565,307: 06
samt under år 1896 till ............................................................ » 22,819,079: 03
Summa kronor 45,384,386: 09.
Riksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:
under år 1895, nu befintlig behållning Oberäknad,................... kronor 26,299,691: 11
och under år 1896 ^................................................................. > 22,819,079: 03
Summa kronor 49,118,770: 14.
Inkomsterna och tillgångarne, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfverstiga
således utgifterna med 3,734,384 kronor 5 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade
behållning vid 1896 års slut.
§ 8-
För anläggning af en bibana frän norra stambanan vid Vännäs till Umeå och
vidare till Storsandskär och denna bibanas utrustning med trafikmateriel hafve Vi beviljat
ett belopp af 2,600,000 kronor att, i mån af behof, utgå från Riksgäldskontoret
under detta och nästkommande år.
7
Riksdagsbeslutet 1895.
§9-
I en till Riksdagen aflåten proposition har Kongl. Maj:t, med bifogande af utdrag
utaf protokollet öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen bemyndiga
fullmägtige i Riksgäldskontoret att, på det Kongl Maj:t må blifva i tillfälle att i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angifna grunder åt staten
förvärfva Skåne—Hallands, Mellersta Hallands, Göteborg—Hallands, Landskrona—
Engelholms och Malmö—Billesholm jernvägar, till Kongl. Maj:t, efter ingången af år
1896, på reqvisition utanordna de medel, som erfordras för gäldande af hvad för
jernvägarne skall kontant till jernvägarnes egare utbetalas, äfvensom fullgöra ränteliqvider
och kapitalafbetalningar å de i Skåne—Hallands och Malmö—Billesholms
jernvägar intecknade obligationslån samt de kommunallån, hvilka af staten i följd af
ifrågavarande banors förvärfvande öfvertagas; och hafve Vi uti skrifvelse den 16 Maj
för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, att berörda framställning blifvit af Oss bifallen.
§ 10.
Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1895
och 1896 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar äfvensom
till räntor å statsskulden och afbetalningar å de fonderade statslånen, efter afdrag
af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den
liqvid, som skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.
§ 11-
Med anledning af stadgandet i 63 § regeringsformen, att för oförsedda händelser
tvenne särskilda summor böra vid hvarje Riksdag anslås och till betalning från
Riksgäldskontoret anvisas, den ena att vara tillgänglig, då Konungen, till rikets försvar
eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar
deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, den andra att, vid
infallande krig, af Konungen lyftas, sedan Han statsrådet in pleno hört och Riksdagen
sammankallat; hafve Vi härom fattat beslut och bestämt den förra af dessa summor
till sju millioner femhundratusen kronor samt den senare, eller det så kallade stora
kreditivet,, till sju millioner femhundratusen kronor.
§ 12.
I afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Vi för öfrigt Våra derom under Riksdagens lopp till Kongl. Maj:t
aflåtna skrivelser, såsom vore de i dettu riksdagsbeslut intagna, nemligen;
8
Riksdagsbeslutet 1895.
l:o af den 27 Februari i fråga om inlösen till statsverket af skattefrälseräntor, som
inom viss tid till staten hembjudas;
2:o af den 23 Mars angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af
vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande;
3:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende;
4:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande
af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;
5:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen å sjette
hufvudtiteln, under rubriken extra anslag, gjorda framställningar rörande statens
jernvägstrafik och statens jernvägsbyggnader;
6:o af den 27 Mars i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till allmänna barnhusinrättningen af oinskränkt egande- och dispositionsrätt till tomten
n:r 17 qvarteret Barnhuset samt uppförande af nytt cellfängelse för Stockholms
län m. m.
7:o af den 20 April i anledning af Kongl. Maj:ts under åttonde hufvudtitelns
anslagsrubrik »domkapitlens expeditioner* gjorda framställning.
8:o af den 4 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel;
9:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel;
10:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;
ll:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel;
12:o af den 6 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Borgholms stad af ett jordområde om 2 hektar 52 ar från Borgholms kungsladugård;
13:o
af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordafsöndring
från indragna mönsterskrifvarebostället 3/4 mantal Silleberg n:o 3 Börje
Olofsgård med V4 mantal Åker n:o 2 i Skaraborgs län;
14:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från den under Sundbvholms kungsgård lydande kronolägenheten Sundbyås
n:o 1 i Södermanlands län;
15:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
åt enskilde af ett invid Långträsks jernvägsstation beläget område af Piteå kronopark
i Norrbottens län;
16:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter Ulrika Charlotta Thorsberg;
9
Riksdagsbeslutet 1895.
17:o af samma dag i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 65 § i
förordningen den 26 Januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarne
i riket;
18:o af den 10 Maj i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t
i fråga om utarrendering af jagträtten å kronoparker m. m.;
19:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition
af förra länsmansbostället V2 mantal Fintorp n:o 1 i Göteborgs och Bohus län;
20:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om disposition af
indragna militiebostället V8 mantal Sjöleden n:o 1 och mantal Lökshus n:o 1 i
Kristianstads län;
21:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tillstånd
för apotekaren T. Lilja att tillbyta sig ett område af länsmansbostället Vara Stommen
n:o 9 i Vara socken, Skaraborgs län;
22:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående lindring i
vilkoren för ett åt Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag af staten beviljadt
lån å 2,000,000 kronor;
23:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag
för anläggning af en bibana från norra stambanan vid Vännäs till Umeå och vidare
till Storsandskär;
24:o af samma dag i anledning af Riksdagens år 1894 församlade revisorers berättelse
angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1893;
25:o af samma dag angående vissa ändringar i och tillägg till de för erhållande
af lån från odlingslånefonden stadgade vilkor och bestämmelser;
26:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående utvidgning
af Marma skjutfält;
27:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående rätt för
Eslöfs köpings skoldistrikt att öfvertaga ett från förra militiebostället n:is 15 och 17
Eslöf i Vestra Sallerups socken af Malmöhus län afsöndradt område;
28:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordafsöndring
från indragna militiebostället Gettnabo n:o 1 i Kalmar län;
29:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
åt enskilda af ett invid Jörns jernvägsstation beläget område af kronoparken Vestra
Jörnsmarken i Jörns socken af Vesterbottens län;
30:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Upsala stad af kronolägenheten Slottstegelhagen och en del af kronolägenheten
Slottshumlegården;
3Lo af den 13 Maj angående godtgörelse till länsmannen C. G. Svenonius för
mistad åklagareandel i förbrutet gods;
32:o af den 14 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstateus sjette
hufvudtitel;
Bill. till Itiksd. Prof. 1895. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 2
(Riksdagsbeslutet.)
10
Riksdagsbeslutet 1895.
33:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;
34:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;
35:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;
36:o af den 15 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel;
37:o af samma dag i fråga om framläggande af förslag till ändring af allmänna
garnisonssjukhusets organisationsförhållanden;
38:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om uppgörelse med
Stockholms stad angående öfverlåtande på staten af den rätt, staden må ega till vissa
delar af Helgeandsholmen;
39:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af ålderdomsunderstöd åt barnmorskor;
40:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af kronan tillhöriga halfva gården n:o 71 med halfva tomten n:o 127 a inom qvarteret
Stor- och Vretroten m. m. i Arboga;
41:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förbättring
i de nuvande pensionsvilkoren i folkskolelärarnes enke- och pupillkassa;
42:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i
stadgadt vilkor för åtnjutande af de pensioner, som vid 1894 års Riksdag beviljats åtskilliga
vid statens jernvägsbyggnader anstälde tjensteman;
43:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning till
aktiebolaget Visby cementfabrik af ett område af Visborgs kungsladugård i Gotlands län;
44:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordafsöndring
från förra kronolänsmansbostället V2 mantal Fintorp n:o 1 i Göteborgs och
Bohus län;
45:o af den 16 Maj i fråga om utredning angående statstjensters förening med
andra tjenstebefattningar;
46:o af samma dag angående dispositionen af nettobehållningen å vissa jernvägars
trafikinkomster år 1896;
47:o af den 17 Maj, angående statsregleringen för år 1896 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;
48:o af samma dag angående beräkningen af statsverkets inkomster;
49:o af samma dag med ny riksstat; och
50:o af samma dag angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontoret.
§ 13-
Med anmälan att Vi beslutit förändrad lydelse af §§ 51, 54 och 65 mom. 1 i
trallande bevillninssförordninir, hafve Vi, som till fyllande af statsverkets behof för år
O O O'' 1 *
11
Riksdagsbeslutet 1&1)5*
1896 åtagit Oss en bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af sex millioner
trehundrafemtio tusen kronor och tillika beslutit, att af detta belopp fem millioner
kronor skola utgå enligt nu gällande bevillningsförordning, uti skrifvelse den 17 Maj
tillkännagifvit, att Vi stadfäst gällande förordning om sådan bevillnings utgörande att,
med iakttagande af de i densamma beslutade, ofvan omförmäla ändringar, tjena till
efterrättelse för år 1896 och intill slutet af det år, under hvars lopp ny förordning
angående denna bevillning varder af Riksdagen faststäld, hvarjemte Vi anhållit, att
Kongl. Maj:t ville låta utfärda allmän kungörelse derom; och hafve Vi dessutom uti
berörda skrifvelse — med förmälan det Vi på det sätt bifallit Kongl. Maj:ts förslag om
cn särskild tilläggsbevillning för år 1896, att Vi beslutit, såsom bidrag till fyllande af
statsverkets behof för Dämnda år, bevilja en dylik bevillning af en million trehundrafemtio
tusen kronor, att utgå på sätt en vid skrifvelsen fogad förordning utvisar —
anhållit, det Kongl. Maj:t ville låta densamma till allmän efterrättelse kungöra.
§ 14.
På sätt inhemtas af Vår skrifvelse den 27 sistlidne Mars, hafve Vi, vid pröfning
af Kongl. Maj:ts proposition angående förhöjning af tullen å spanmål m. m. jemte
vissa andra i sammanhang dermed förehafda förslag om ändringar i bestämmelserna
rörande tullbevillningen, beslutit,
att nedanstående förhöjda tullsatser skola gälla för efterföljande artiklar, nemligen:
för spanmål, omalen, råg, hvete, korn, majs samt ärter och bönor, äfvensom »andra
slag, ej specificerade» 3 kronor 70 öre per 100 kilogram; för malt, äfven krossadt, 5
kronor per 100 kilogram; för spanmål, malen, mjöl och gryn, alla slag, 6 kronor 50 öre
per 100 kilogram; för ris, oskaladt, eller paddy 3 kronor 70 öre per 100 kilogram;
för risgryn och rismjöl samt mjöl af arrowrot och andra vegetabilier, som ej kunna
inbegripas under spanmål eller hänföras till medicinalier, 6 kronor 50 öre per 100
kilogram, och för bröd, andra slag, 6,5 öre per kilogram;
att den tullrestitution, hvilken, jemlikt § 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna med<rifves
vid utförsel af bröd, som af utländskt råämne tillverkats inrikes, skall utgå med
ett till 6 öre per kilogram förhöjdt belopp; samt
att den i nyssnämnda § och mom. under punkten d) intagna bestämmelse skall
upphöra att gälla;
och hafve Vi tillika medgifvit, att samtliga nu omförmälda förhöjda tullsatser finge
tillämpas från och med den dag under innevarande år, som af Kongl. Maj:t bestämmes.
§ 15.
Sedan vi öfversett och granskat bestämmelserna i gällande tulltaxa, hafve Vi uti
skrifvelse den 9 innevarande Maj för Kongl. Maj:t anmält de beslut, som, förutom de
af Oss i här ofvan omnämnda skrifvelse den 27 sistlidne Mars angående förhöjning af
tullen å spanmål m. m. anmälda, dervid blifvit af Oss fattade; hvarjemte Vi i först
-
12
Riksdagsbeslutet 1895.
berörda skrifvelse tillika tillkännagifvit, det Vi beslutat den ändrade lydelse af §§ 4
och 9 mom. 1 i tulltaxeunderrättelserna, som i skrifvelsen finnes intagen.
§ 16.
Med anledning af en hos Oss gjord framställning, hafve Vi tagit i öfvervägande,
huruvida icke den särskilda nederlagsafgift, som enligt § 80 mom. 1 af tullstadgan den
2 November 1877 skall, då nederlagsgods till utrikes ort åter utföres, erläggas med
en procent af tullbeloppet, lämpligen borde borttagas; och hafve Vi, som ansett den
inkommande nederlageafgiften innefatta tillräcklig godtgörelse för nederlagsrättens begagnande
och förty icke kunnat finna någon fullt giltig grund för uttagandet af ny
nederlagsafgift, då varan i stället för att förtullas till utrikes ort åter utföres, funnit
Oss böra medgifva, att den utgående nederlageafgiften må upphöra; hvilket Vi uti
skrifvelse den 23 April för Kongl. Majrt anmält.
§ 17-
Vi hafve, i anledning af hos Oss gjorda framställningar, för Vår del beslutit, att
förordningen angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden
den 30 Maj 1890 skall upphäfvas och upphöra att gälla, när två år förflutit från
den dag, lagen varder genom Kongl. Maj:ts försorg uppsagd; hvarjemte Vi hos Kongl.
Maj.t anhållit ej mindre, att sådan uppsägning varder före den 1 nästkommande Augusti
verkstäld, än äfven att — för åvägabringande af en ny öfverenskommelse i ämnet de
förenade rikena emellan, genom hvilken deras ekonomiska intressen varda på ett rättvisare
sätt än genom den nu gällande förordningen tillgodosedda och hvilken förty
är egnad att afhjelpa såväl de olägenheter för det svenska näringslifvet, som på grund
af de båda ländernas nu från hvarandra så betydligt afvikande tullsatser förefinnas,
som ock öfriga öfverklagade missförhållanden — Kongl. Maj:t ville inleda underhandlingar
med norska regeringen och så skyndsamt bedrifva dessa underhandlingar,
att, så vidt ske kan, fullständigt förslag till ny mellanrikslag redan år 1896 förelägges
Sveriges Riksdag och Norges Storting, eller, om detta icke låter sig göra, meddela
nästkommande Riksdag kännedom om underhandlingarnes fortgång och det resultat,
till hvilket de kunna hafva ledt; varande skrifvelse i ämnet den 13 Maj till Kongl.
Majrt aflåten.
§ 18.
Sedan Kongl. Majrt i en till Riksdagen afgifven proposition, under förutsättning
att den af Kongl. Majrt uti propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
föreslagna lönereglering för konsistorienotarierna blefve af Riksdagen antagen, föreslagit
Riksdagen att vidtaga vissa ändringar i gällande föreskrifter angående stämpelafgiften,
men Vi afslagit Kongl. Majrts framställning om berörda lönereglering, hafve Vi uti
skrifvelse den 6 Maj tillkännagifvit, det Vi funnit Kongl. Majrts förstnämnda proposi
-
13
Riksdagsbeslutet 1895.
tion hafva förfallit; hvarjemte Vi, som, i anledning af en hos Oss gjord framställning,
ansett ett förtydligande tillägg till 7 § af förordningen angående stämpelafgiften den 9
Augusti 1894 erforderligt och fördenskull besluta, att nämnda paragraf skall i vissa
delar erhålla en förändrad lydelse, med anmälan härom uti ofvanberörda skrifvelse tilllika
anhållit, det Kongl Maj:t ville låta till allmän efterlefnad kungöra den sålunda
beslutade förändringen uti ifrågavarande förordning.
§ 19,
Riksbankens under år 1894 upplupna vinst, två millioner sexhundratre tusen etthundraåttiosju
kronor 21 öre, hafve Vi beslutit skola så användas, att två millioner
trehundrafyratio tusen kronor öfverlemnas till statsverket och återstoden, tvåhundrasextiotre
tusen etthundraåttiosju kronor 21 öre, för Riksbanken bibehållas.
§ 20.
Med öfverlemnande af reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning hafve
Vi uti skrifvelse den 14 Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta kungöra de föreskrifter,
som för allmänheten kunna vara af vigt att känna.
§ 21.
Med föranledande af särskilda hos oss gjorda framställningar hafve Vi uti skrifvelse
den 26 April anhållit om utarbetande och framläggande till Riksdagens antagande
af sådant tillägg till nu gällande lag den 30 Maj 1873 om rikets mynt, att derigenom
uttryckligen stadgas statens skyldighet gent emot riksbanken att vid anfordran invexla
silfverskiljemynt med guld eller riksbankens sedlar.
§ 22.
Vi hafve bemyndigat fullmäktige i Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp af 750,000
kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t
pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och, jemte ränta, motsvarande
den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen Riksgäldskontoret
förorsakas, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas>%medelst afbetalningar
i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock så, att dyiy?a
afbetalningar böra eu månad förut af telegrafstyrelsen för Riksgäldskontoret tillkännagifvas.
§ 23.
Kongl. Maj:t har genom aflåten proposition, jemlikt 87 § regeringsformen, föreslagit
Riksdagen att antaga propositionen bifogade förslag till dels lag angående hvad
14
Riksdagsbeslutet 1895.
till fast egendom är att hänföra och dels lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen
angående lagfart å fång till fast egendom; och hafve Vi genom skrifvelse den 3 Maj
för Kongl. Maj:t tillkännagifvit Vårt bifall till nämnda proposition.
§ 24.
Sedan justitieombudsmannen i sin till Riksdagen afgifna embetsberättelse fäst
uppmärksamheten derå, att gällande stadganden angående verkställighet af straff och
beräkning af strafftid icke tillämpades med önskvärd enhet af myndigheterna, hvartill
orsaken företrädesvis vore att söka uti ifrågavarande stadgande^ ofullständighet och
otydlighet, hafve Vi uti skrifvelse den 3 Maj hemstält, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta
och för Riksdagen framlägga förslag till fullständigande och förtydligande af
nu gällande stadganden angående den tid, då ådömdt frihetsstraff bör taga sin början,
äfvensom till sådant tillägg till lagen den 29 Juli 1892 angående straffarbetes och
fängelsestraffs verkställande i enrum, att derigenom varder bestämdt, huru förfaras
skall vid beräkning af i samma lag stadgadt afdrag å ådömd strafftid.
§ 25.
Sedan Kongl. Maj:t genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att dels besluta,
att Vermlands och Gotlands län skola vid 1896 års början skiljas från Svea hofrätts
och förläggas under Göta hofrätts domvärjo, dels antaga ett förslag till lag angående
ändrad lydelse af 25 kap. 9 § rättegångsbalken, dels ock medgifva meddelandet af
vissa, under förutsättning af bifall till propositionen, erforderliga verkställighetsföreekrifter,
hafve Vi uti skrifvelse den 3 Maj tillkännagifvit, att Vi ansett Oss ej kunna
godkänna ifrågavarande proposition.
§ 26.
Vi hafve, i anledning af hos Oss gjord framställning, i skrifvelse den 3 Maj anhållit,
att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen derefter framlägga förslag
till lag i syfte att förekomma obehörigt bruk af sådana inteckningar, som enligt 23 §
i förordningen angående inteckning i fast egendom må dödas, utan att inteckningshandlingen
i hufvudskrift uppvisas, men med hvilka dylik åtgärd icke vidtagits. •
• § 27.
Sedan justitieombudsmannen i sin till denna Riksdag afgifna embetsberättelse
gjort framställning rörande upphäfvande af forum privilegiatuin för utländska adelsmän,
som i riket inkommit, hafve Vi, som funnit den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden verka
i rigtning att åstadkomma önskvärd enhet i lagskipningen, i anledning af berörda
framställning för Vår del antagit den lag angående upphäfvande af rätt för utländske
15
Riksdagsbeslutet 1895.
adelsmän, hvilka hit i riket inkommit, till särskilt forum i vissa mål, hvilken i Vår
den 3 Maj aflåtna skrifvelse finnes omförmäld. -i*
s; '' :• •: ? • w ’ > f; ■ ?*»«>''< *1.;-''>j *\r;J /''•■>/ .-v »ftfliw; *i.
§ 28.
Kong! Maj:t har genom aflåten proposition föx-eslagit Riksdagen att antaga propositionen
bifogade förslag till:
l:o Lag om handelsbolag och enkla bolag;
2:o Lag om aktiebolag;
3:o Lag om vissa föreningar för ekonomisk verksamhet;
4:o Lag om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse;
5:o Lag angående ändring i vissa delar af strafflagen;
6:o Lag om ändring i vissa delar af förordningen angående handelsböcker och
handelsräkningar den 4 Maj 1855;
7:o Lag angående ändring i 10 § af förordningen om tioårig preskription och om
årsstämning den 4 Mars 1862;
8:o Lag om registrering af bankaktiebolag;
9:o Lag om ändring i vissa delar af lagen angående handelsregister, firma och
prokura den 13 Juli 1887.
Och hafve Vi, som funnit Kongl. Majrts ifrågavarande proposition, såvidt angår
förslagen till Lag om handelsbolag och enkla bolag, till Lag om aktiebolag, till Lag
om vissa föreningar för ekonomisk verksamhet, till Lag om registrering af bankaktiebolag
samt till Lag om ändring i vissa delar af lagen angående handelsregister, firma
och prokura den 13 Juli 1887, icke kunna i oförändradt skick bifallas, uti skrifvelse
den 15 Maj tillkännagifvit, att Vi för Vår del antagit
Lag om handelsbolag och enkla bolag, Lag om aktiebolag, Lag om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet, Lag om registrering af bankaktiebolag samt Lag
om ändring i vissa delar af lagen angående handelsregister, firma och prokura den 13
Juli 1887, af den lydelse de vid berörda skrifvelse fogade bilagor utvisa,
samt att Vi utan ändring bifallit propositionen i öfrigt och sålunda antagit Kongl.
Maj:ts förslag till
Lag om aktiebolag, som drifva försäkringsrörelse, Lag angående ändring i vissa
delar af strafflagen, Lag om ändring i vissa delar af förordningen angående handelsböcker
och handelsräkningar den 4 Maj 1855 samt Lag angående ändring i 10 § af
förordningen om tioårig preskription och om årsstämning den 4 Mars 1862.
§ 29.
1 sin till innevarande Riksdag afgifna embetsberättelse har justitieombudsmannen
hemstält om antagande af sådant tillägg till 8 § i lagen angående lösdrifvares behandling
den 12 Juni 1885, att ådömdt tvångsarbete måtte kunna taga sin början
innan utslaget vunnit laga kraft, derest den dömde förklarade sig nöjd med utslaget
16
Riksdagsbeslutet 1895.
och villig att undergå tvångsarbetet; och hafve Vi, som ansett, att samma skäl, som
föranledt förordningen den 30 Maj 1873 angående verkställighet i vissa fall af straff,
ådömdt genom icke laga kraft egande utslag, tala derför, att jemväl den till tvångsarbete
dömde beredes tillfälle att, der han så önskar, före besvärstidens utgång påbörja
det honom ådömda tvångsarbetet, för Vår del antagit den lag angående ändrad
lydelse af 8 § i lagen angående lösdrifvares behandling, som finnes intagen i Vår
den 3 Maj aflåtna skrifvelse.
§ 30.
Sedan vid innevarande riksdag frågan om förändrade bestämmelser rörande de
personer, bland hvilka rättens ombudsman skall utses, gjorts till föremål för enskild
motionärs framställning, deri föreslagits upphäfvande af föreskriften att rättens ombudman
må kunna utses jemväl inom rätten, hafve Vi, som ansett en förändring af
konkurslagen i angifven rigtning numera både böra och kunna vidtagas, för Vår del
antagit en lag angående ändrad lydelse af 41 § konkurslagen den 18 September 1862,
sådant detta lagrum lyder enligt förordningen den 6 Augusti 1881; varande skrifvelse
den 3 innevarande Maj i ämnet aflåten.
§ 31.
Efter det Kongl. Maj:t genom aflåten proposition förklarat sig vilja inhemta Riksdagens
yttrande öfver ett propositionen bilagdt förslag till förordning angående tillägg
till lagen angående skydd mot yrkesfara den 10 Maj 1889, hafve Vi mot ifrågavarande
förslag väl icke haft något att erinra, men då Riksdagen för sin del antagit omförmälda
lag af den 10 Maj 1889, hvari ändring genom propositionen ifrågasatts, hafve
Vi ansett Oss icke böra inskränka Oss till att afgifva ett yttrande i anledning af det
i propositionen innefattade förslaget, utan böra för Vår del derom fatta beslut, hvadan
Vi för Vår del antagit den lag angående tillägg till lagen angående skydd mot yrkesfara
den 10 Maj 1889, som i Vår den 3 Maj aflåtna skrifvelse finnes intagen.
§ 32.
På sätt Vår skrifvelse den 3 Maj innehåller, hafve Vi, i anledning af väckta
förslag, anhållit, dels att Kong], Maj:t ville låta utreda, om och i hvilka fall inskränkning
i den genom lag och författningar stadgade legala annonseringen må ega
rum, samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill den verkstälda utredningen
kan föranleda, dels ock att Kongl. Maj:t ville, i sammanhang med berörda utredning,
taga i öfvervägande, i hvad mån en inskränkning i fråga om den i 10 § lagfartsförordningen
stadgade bestämmelse om kungörelses uppläsande i kyrka lämpligen'' kan
ega rum samt, derest detta finnes vara förhållandet, till Riksdagen framlägga förslag
till ändrade lagbestämmelser i sådant syfte.
Riksdagsbeslutet 1895.
17
§ 33.
Kongl. Maj:t har i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagda förslag till lag angående skyldighet för kommuner och enskilde att fullgöra
reqvisitioner för krigsmagtens behof och till lag angående skyldighet för enskilde att
till krigsbruk afstå hästar och fordon, men hafve Vi uti skrifvelse den 10 Maj tillkännagifvit,
att Vi, som funnit Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke kunna i
oförändradt skick bifallas, för Vår del antagit de lagar i berörda ämnen, som uti
Vår ofvannämnda skrifvelse finnas intagna.
§ 34.
Efter det Kongl. Maj:t i aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett i
propositionen infördt förslag till förändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående
vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker
den 31 December 1891, hafve Vi, som funnit ifrågavarande proposition icke kunna
oförändrad bifallas, för Vår del antagit den förändrade lydelse af §§ 7, 8, 9, 10, 11,
15, 17, 18, 20, 21, 22, 38 och 41 i berörda förordning, som i Vår skrifvelse den 14
Maj angifves.
§ 35.
Med föranledande af en uti afgifven motion inom Riksdagen gjord framställning,
hafve Vi uti skrifvelse den 3 Maj hemstält, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och
för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser i syfte att fjerdingsmansbestyrets
utgörande omgångsvis mellan en sockens hemman måtte varda afskaffadt.
§ 36.
Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga propositionen
bilagda förslag till dels förordning angående ändrad lydelse af § 23 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862 och dels
förordning angående ändrad lydelse af § 25 i förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 November 1863; och hafve Vi, som mot
ifrågavarande förslag icke haft något att erinra, för Vår del antagit lagar angående
ändrad lydelse af ofvannämnda paragrafer utaf enahanda innehåll, som de af Kongl.
Maj:t genom berörda proposition framlagda förslag; hvilket Vi uti skrifvelse den 3
Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 37.
Genom proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen
bifogadt förslag till lag angående försäkring för beredande af pension vid
Bill. till Riksd. Prat. 1895. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
(Riksdagsbeslutet.)
18
Riksdagsbeslutet 1895.
varaktig oförmåga till arbete; och hafve Vi uti skrifvelse den 10 Maj, jemte det Vi
tillkännagifvit, att berörda proposition icke kunnat bifallas, anhållit, att Kongl. Maj:t
behagade taga frågan under förnyad pröfning samt, efter vidtagande af erforderlig
utredning, för Riksdagen framlägga det förslag, Kongl. Maj:t kan finna påkalladt.
§ 38.
Uti skrifvelse af den 3 Maj hafve Vi, med tillgännagifvande att Vi icke bifallit
Kongl. Maj:ts framställning om godkännande af grunder för blindundervisningens
ordnande, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för nästkommande års
Riksdag framlägga förslag till lag angående blindundervisningen i riket; och hafve
Vi uti berörda skrifvelse tillika anmält, dels att Vi, i anledning af Kongl. Maj:ts
framställning om uppförande å ordinarie stat af årligt anslag till förskolan för blinda
i Vexiö m. in., kåfve på extra stat för 1896 till blindskolan i Vexiö anvisat anslag
till enahanda belopp, som för innevarande år blifvit beviljadt, eller fjorton tusen etthundra
kronor, dels ock att hvad Kongl. Maj:t föreslagit beträffande anslag till byggnad för
förskola för blinda vid Tomteboda icke för närvarande blifvit bifallet.
§ 39.
I öfverensstämmelse med § 89 i regeringsformen hafve Vi anmält Våra hemställanden,
önskningar och förslag genom följande skrivelser, nemligen:
l:o af den 5 April angående inskränkning af jagttiden beträffande tjäder och
orrhönor;
2:o af den 16 Maj i fråga om omarbetning af kungörelsen den 21 Oktober 1864
angående förändrade instruktioner för direktioner, läkare och syssloman vid länens
lasarett och kurhus;
3:o af samma dag om vidtagande af åtgärder till förekommande af förvexling
mellan den nya blänkfyren vid Sandhammaren och andra i granskapet befintliga fyrar;
4:o af samma dag angående omarbetning utaf gällande resereglemente af den 11
Februari 1881 i syfte att åstadkomma större sparsamhet med statens medel;
5:o af samma dag om utarbetande och framläggande af förslag till lag angående
in- och utländska försäkringsanstalters verksamhet i Sverige;
6:o af samma dag om åtgärders vidtagande för åstadkommande af en fortskyndad
och ändamålsenlig folkskolestatestik;
7:o af samma dag angående kontroll å tillverkningen af och handel med margarinost;
8:o
af samma dag om utarbetande och framläggande af förslag till lärlingslag.
* § 40.
Jemlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,
hafve Vi kallat Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
19
Riksdagsbeslutet 189ö.
Axel Ferdinand Thollander att vara justitieombudsman samt Revisionssekreteraren,
Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Hugo Erik Mauritz Bohman att i justitieombudsmannens
embete inträda eller detsamma utöfva i de fall, sist åberopade två
grundlagsrum omförmäla.
§ 41.
Enär vid verkstäld undersökning af Riksbanken befunnits, att bankofullmägtige
med omsorg och nit fullgjort det dem lemnade magtpåliggande uppdrag, hafve Vi
beviljat bemälde fullmägtige ansvarsfrihet dels för förvaltningen af bankens såväl
hufvudkontor som afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Falun, Hernösand, Jönköping,
Kalmar, Karlstad, Luleå, Vexiö, Visby och Östersund under år 1893 samt hvad angår
kontoret i Falun jemväl under den del af år 1892, hvarunder detta kontor varit i
verksamhet, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmägtiges
protokoll för tiden från och med den 15 Januari 1894 till samma dag innevarande år.
§ 42.
Då Vi funnit fullmägtige i Riksgäldskontoret hafva med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt fullmägtige full ansvarsfrihet för
alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll från den 18 Januari
1894 till och med den 17 Januari 1895.
§ 43.
Enär fullmägtige i Riksbanken och fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lemnade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus, hafve Vi tillerkänt nämnda fullmägtige
full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras vid
gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande å Helgeandsholmen af riksdags-
och riksbankshus förda protokoll från och med den 21 Januari 1894 till och
med den 19 Januari 1895.
§ 44.
I öfverensstämmelse med § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
hafve Vi valt Våra fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontoret äfvensom suppleanter
för dem samt meddelat bemälde fullmägtige nödiga föreskrifter, hvilka i de
för dessa verk upprättade reglementen äro intagna.
Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda
besluta, vidtagit och beviljat, hafve Vi, Svenska Folkets valda ombud,
20
Riksdagsbeslutet 1895.
velat med Våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket
skedde i Stockholm den adertonde dagen i Maj månad året efter Kristi börd
det ett tusen åttahundra och på det nittiondefemte.
Första Kammaren:
Pehr Ehrenheim
Talman.
G. Sparre . Talman; Vestemorrlands län. | Rob. Almström Stockholms stad. | E. Fränekel Stockholms stad. |
Stockholms stad. | L. Annerstedt Stockholms stad. | Oscar Almgren Stockholms stad. |
0. M. Björnstjerna Stockholms stad. | Wilh. Walldén Stockholms stad. | C. G. Hammarskjöld Stockholms stad. |
W. Stråle Stockholms län. | Gust. Ekdahl Stockholms län. | Stockholms län. |
W. Odelberg Stockholms län. | o G. S. Akerhielm Stockholms län. | Oscar Alin Upsala län. |
C. E. Casparsson Upsala lön. | P. G. Tamm Upsala län. | F. A. Boström Södermanlands län. |
Adolf Helander Södermanlands län. | Edw. Sederholm Södermanlands län. | F. C:son Wachtmeister Södermanlands län. |
C. E. Hallgren Södermanlands län. | Philip Klingspor Östergötlands län. | G. Andersson Östergötlands län. |
Sixten Flach Östergötlands län. | Victor von Post Östergötlands län. | R. Abelin Östergötlands län. |
Ludvig Douglas Östergötlands län. | N. Fosser Östergötlands län. | John Philipson Norrköpings stad. |
Fr. von Strokirch Jönköpings län. | Gustaf Berg Jönköpings län. | P. M. Söderberg Jönköpings län. |
Gust. Almquist Jönköpings län. | Axel Fagerholin Jönköpings län. | Jönköpings län. |
| Riksdagsbeslutet 1995. | 21 |
Kronobergs län. | G. H. Spens Kronobergs län. | Låss Öl. Larsson Kronobergs län. |
G. Wennerberg Kronobergs län. | K. A. Posse Kronobergs län. | Kalmar län, norra delen. |
Theodor Odelberg Kalmar lan, norra delen. | Carl Lybeck Kalmar län, norra delen. | Per Samzelius Kalmar län, södra delen. |
Carl B. Hasselrot Kalmar län, södra delen. | Kalmar län, södra delen. | J. A. Sandberg Kalmar län, södra delen. |
Aug. Östergren Gotlands län. | E. Pöignant Gotlands län. | C. P. af Burén Blekinge län. |
F. W. von Otter Blekinge län. | Hans Wachtmeister Blekinge län. | Th. Nyström Blekinge län. |
Kristianstads län. | John Pehrsson Kristianstads län. | 0. Nilsson Kristianstads län. |
R. G. Hamilton Kristianstads län. | A. Sture Bruzelius Kristianstads län. | Nils Sv. Håkansson Kristianstads län. |
Kristianstads län. | Ludv. Kockum Malmöhus län. | : i en: i; >i Malmöhns län. |
G. Torn er hjelm Malmöbns län. | Malmöhns län. | H. Cavalli Malmöhns län. |
Alfred Piper Malmöhns län. | Malmöhns län. | Malmöhns län. |
P. Paulson Malmöhns län. | Nils Trolle Malmöhns län. | Robert Dickson Malmö stad. |
P. Krok Malmö stad. | I. Kerfstedt Hallands län. | A. v. Möller Hallands län. |
C. Fehrman Hallands län. | Seb. Tham Hallands län. | J. N. Sanne Göteborgs och Bohus län. |
Carl Nyström Göteborgs och Bohus län. | O E. Akerhielm Göteborgs och Bohus län. | Fredr. Pettersson Göteborgs och Bohus län. |
22 | Riksdagsbeslutet 1895. |
|
Göteborgs och Bohus län. | 0. Bergius Göteborgs och Bohns län. | Charles Dickson Göteborgs stad. |
Sigfrid Wieselgren Göteborgs stad. | Göteborgs stad. | R. Klinckowström Elfsborgs län. |
Ernst Stridsberg Elfsborgs län. | Elfsborgs län. | Jonas Alströmer Elfsborgs län. |
Leonard Grundberg Elfsborgs län. | G. Torelius Elfsborgs län. | Elfsborgs län. |
C. E. Ljungberg Elfsborgs län. | Nils Fock Skaraborgs län. | A. Larsson Skaraborgs län. |
Carl Klingspor Skaraborgs län. | Aug. Weinberg Skaraborgs län. | Ivar Wijk Skaraborgs län. |
Wilh. Wallin Skaraborgs län. | N. J. Boström Skaraborgs län. | Harald Röhss Skaraborgs län. |
Ax. G. Svedelius Vermlands län. | C. H. Lundström Vermlands län. | G. Rudebeck Vermlands län. |
Rich. Åkerman Vermlands län. | T. Säve Vermlands län. | Helmer Falk Vermlands län. |
J. Er. Wester Vermlands län. | L. W. Bergström Vermlands län. | Herman Behm Örebro län. |
K. Bohnstedt Örebro län. | J. Gripenstedt Örebro län. | Henning Trägårdh Örebro län. |
Magnus Unger Örebro län. | C. H. Schröder Örebro län. | Gottfrid Billing Vestmanlands län. |
G. Benedicks Vestmanlands län. | Gust. Er. Lewenhaupt Vestmanlands län. | Patric Reuterswärd Vestmanlands län. |
Curry Treffenberg Kopparbergs län. | Martin Nisser Kopparbergs län. | C. Fr. Pettersson Kopparbergs län. |
Ernst Nisser Kopparbergs län. | Hugo Blomberg Kopparbergs län. | Gustaf de Laval Kopparbergs län. |
| Riksdagsbeslutet 1895. | 23 |
G. F. Gilljam Gefleborgs län. | C. 0. Widmark Gefleborgs län. | Wilh. Aug. Söderhjelm Gefleborgs län. |
Gefleborgs län. | Wilh. Brehmer Gefleborgs län. | Chr. Lundeberg Gefleborgs län. |
John Rettig Gefle. | Alb. Anderson Vesternorrlands län. | Vesternorrlands län. |
C. A. Fröberg Vesternorrlanda län. | A. Asker Vesternorrlands län. | Olof Björklund Vesternorrlands län. |
Joh. P. Dahlberg Ve9ternorrlands län. | Julius Roman Jemtlands län. | I. von Stapelmohr Jemtlands län. |
Hugo Tamm Jemtlands län. | Jesper Crusebjörn Vesterbottens län. | A. F. 0. Cederberg Vesterbottens län. |
Vesterbottens län. | Vesterbottens län. | Norrbottens län. |
Fredrik Almgren Lars Berg Norrbottens län. Norrbottens län. | ||
| Andra Kammaren: |
|
R o | BERT De la Gardie Talman. | |
G. F. Östberg A. Hedin Talman; Stockholms läns vestra Stockholms stad. domsaga. | J. Mankell Stockholms stad. | |
Joh. Johansson Stockholms stad. | Gustaf Ericsson Stockholms stad. | E. von Krusenstjerna Stockholms stad. |
0. R. Themptander Stockholms stad. | J. H. G. Fredholm Stockholms stad. | Sixten von Friesen Stockholms stad. |
Emil Hammarlund Stockholms stad. | E. J. Ekman Stockholms stad. | P. J. M. Erikson Stockholms stad. |
Magnus Höjer Stockholms stad. | Curt Wallis Stockholms stad. | Edvard Wavrinsky Stockholms stad. |
24
Riksdagsbeslutet 1895.
Fridtjuv Berg Stockholms stad. | J. A. Fjällbäck Stockholms stad. | John Olsson Stockholms stad. |
Otto M. Höglund Stockholms stad. | Stockholms stad. | Gust. Lagerbring Stockholms stad. |
Viktor Ramstedt Stockholms stad. | Sven Palme Stockholms stad. | Johannes Svensson Stockholms stad. |
David Bergström Stockholms stad. | Oskär Eklund Stockholms stad. | Pehr Pehrsson Stockholms län. Norra Roslags |
E. Åkerlund Stockholms län. Mellersta Roslags | Stockholms län. Södra Roslags | Lars Petter Larsson Stockholms län. Södertörns |
Edv. Behmer Södertelje, Norrtelje, Östhammar, | Alfred Kihlberjj Upsala län. Norunda och Orbyhna | K. E. Holmgren Upsala län. Olands härad. |
Jan Eliasson Upsala läns mellersta domsaga. | L. P. Mallmin Upsala läns södra domsaga. | Z. Larsson Upsala. |
S. J. Boöthius Upsala. | N. J. Nilsson Södermanlands län. Jönåkers häruti. | C. G. Andersson Södermanlands län. Rönö, Hölebo |
Carl Carlson Bonde Södermanlands län. Oppunda härad. | I. v. Knorring Södermanlands län. Villättinge | A. G. Ericsson Södermanlands län. Vester- och |
Södermanlands län. Åkers och | Cad Wellander Nyköping, Torshälla, Mariefred, | Adolf Aulin Eskilstuna och Strengnäs. |
C. E. Johansson Östergötlands län. Kinda och | Carl Rydberg Östergötlands län. Björkekinds, | Östergötlands län. Lysings och |
Oscar Larsson Östergötlands län. Åkerbo, Banke-kinds och Hanekinds härads domsaga. | Östergötlands län. Vifolka, Val-kebo och Gnllbergs härads domsaga. | P. G. Petersson Östergötlands län. Finsponga läns |
C. J. Jakobson Östergötlands län. Åska, Dals | Aug. Henricson Östergötlands län. Hammarkinds | Axel Swartling Norrköping. |
Skärkinds härads domsaga.
. Riksdagsbeslutet 1895.
25
Norrköping. | T. Zetterstrand Norrköping. | E. A. Zotterman Motala, Vadstena, Söderköping, |
Joh. Sjöberg Jönköpings län. Vestra härads | J. A. Johansson Jönköpings län. Ostra härads | W. Bengtsson Jönköpings län. Östbo härad. |
J. G. Hazén Jöuköpiugs län. Vestbo härad. | J. Anderson Jöuköpings län. Tveta, Vista och | Oskär Erickson Jönköpings län. Norra och Södra |
Carl Falk Jönköping. | Johan Petersson Kronobergs län. Uppvidinge härad. | J. August Sjö Kronobergs län. Konga härad. |
C. F. Petersson Kronobergs län. Mellersta Värends | Magnus Andersson Kronobergs län. Vestra Värends | A. G. Jönsson Kronobergs län. Sunnerbo härad. |
Frithiof Ohlsson Vexiö och Oskarshamn. | J. P. Nilsson Kalmar län. Norra Tjusts härad. | 0. W. Redelius Kalmar län. Södra Tjusts härad. |
J. M. Ekströmer Kalmar län. Aspelands och Hand-börds härads domsaga. | Hugo Hammarskjöld Kalmar län. Sevede och Tuua-läns domsaga. | P. 0. Lundell Kalmar län. Norra Möre och |
C. J. Bladh Kalmar län. Södra Möre domsagas | Nils Petersson Kalmar län. Södra Möre domsagas | A. P. Danielson Kalmar län, Ölands |
Carl Gethe Kalmar. | Axel Petri Vestervik, Vimmerby och Eksjö. | Ludvig Norrby Gotlands södra härads domsaga. |
Per Larsson Gotlands norra härads domsaga. | Aug. Bokström Visby och Borgholm. | Nils Jönsson Blekinge län. Listers härads domsaga |
P. Pehrson Blekiuge län. Bräkue härads domsaga. | Sw. Arnoldsson Blekinge län. Ostra härads domsaga. | Aug. Peterson Blekinge län. Medelstads härads |
Edw. Svensson
Karlskrona.
H. Lilliehöök
Karlskrona.
Victor Ekenman
Karlshamn, Sölvesborg och Kouueby
Lasse Jönsson Ola Persson
Kristianstads län. Ingelstads och Kristianstads län. Villands härad
Järrestads härads domsaga.
Bih. till Riksd. Prat. 1895. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(RikariagsbeHliitet.)
P. Truedsson
Kristianstads län. Ostra Göinge
härad.
4
26 | Riksdagsbeslutet 1895. |
|
Nils Svensson Kristianstads län. Gärds och Albo | 0. B. Olsson Kristianstads län. Vestra Göinge | Carl Hj. Wittsell Kristianstads län. Norra Asbo |
Olof Persson Kristianstads län. Södra Asbo | G. Bruzelius Kristianstad och Simrishamn. | M. Dahn Malmöhus län. Skytts och Oiie |
Nils Nilsson Malmöhus län. Färs härads domsaga. | Werner G. von Schwerin Malmöhus län. Frosta härads domsaga. | Jons Andersson Malmöhus län. Rönnebergs och |
Ivar Månsson Malmöhus lan. Onsjö härad. | Anders Olsson Malmöhus län. Luggude domsagas | Anders Persson Malmöhus län. Luggude domsagas |
J. Bengtsson Malmöhus län. Bara härad. | o Nils Åkesson Malmöhus län. Torna härad. | Hans Andersson Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljunits |
Rob. Darin Malmö. | Carl Aug. Andersson Malmö. | J. H. Dieden Malmö. |
W. Skytte Malmö. | Robert Eklundh Lund. | Gustaf Högste dt Helsingborg. |
Kr. Schönbeck Helsingborg. | G. Thestrup Landskrona. | Elis Nilson Ystad, Trelleborg samt Skanör |
Per Nilsson Hallands län. Halmstads och | A. G. Gyllensvärd Hallands län. Höks härad. | A. M. Gudmundson Hallands län. Årstads och Fanrå» |
Anders Olsson Hallands län. Himble härad. | S. B. Bruhn Hallands län. Viske och Fjäre | Wilh. Wester Halmstad och Engelholni. |
Frans Berglöf Kungsbacka, Varberg, Falkenberg | A. Emil Baaz Göteborgs och Bohus län. Askims | Carl G. Grundell Göteborgs och Bohus län. Vestra |
Pehr Andreasson | Axel Vilh. Ljungman | C. T. Lind |
Göteborgs och Bohus län. Inlands Göteborgs och Bohus län. Orousts Göteborgs och Bohus län. Norrdomsaga.
och Tjörns domsaga. vikens domsaga.
J. A. Johansson
Göteborgs och Bohus län. Lane
och Stångenäs härad.
O. A. Johansson
Göteborgs och Bohus län. Tunge,
Soteuäs och Sörbygdeus härad.
Olof Mehn
Göteborg.
| Riksdagsbeslutet 18lk5. | 27 |
A. F. Liljeholm Göteborg. | Axel Lilljequist Göteborg. | Erik Wijk Göteborg. |
Henrik E. Ahrenberg Göteborg. | Aug. Wijkander Göteborg. | Berndt Hedgren Göteborg. |
Gustaf Svanberg Göteborg. | G. Liljenroth Göteborg. | O Fr. Åkerblom Göteborg. |
C. W. Collander Uddevalla, Strömstad och Marstrand. | Ax. Natt och Dag Elfsborgs län. Marks härad. | Gust. Odqvist Elfsborgs län. Vedens och Bolle-bygds härad. |
C. Axel Carlsson Elfsborgs län. Vane, Flnndre och | Oskär Nyländer Elfsborgs län. Kinds och Redvägs | Elof Nilsson Elfsborgs län. Knllings, Ale och |
P. Svensson 0 Elfsborgs län. As och Gäsene | B. Dahlgren Elfsborgs län. Nordals, Valbo och | J. M. Johansson Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo |
T. W. Forsell Venersborg, Amål och Kungelf. | D. G. Restadius Borås, Alingsås och Ulricehamn. | A. Magnusson Skaraborgs län. Ase och Viste, |
And. Andersson Skaraborgs län. Kållands, Kinne-fjerdings och Kinne domsaga. | E. Fredholm Skaraborgs län. Skånings, Vilske | L. J. Jansson Skaraborgs län. Gudhems och |
Carl Persson Skaraborgs län. Vartofta och | Sten Nordström Skaraborgs län. Vadsbo norra | C. G. Bergendahl Skaraborgs län. Vadsbo södra |
H. Amnéus Mariestad, Skara och Sköfde. | Wilh. Nilson Lidköping, Falköping och Hjo. | 0. Anderson Vermlands län. Väse, Visnums |
J. E. Jansson Vermlands län. Fernebo härad. | A. H. Göthberg Vermlands län. Mellansysslets | 0. W. Lindh Vermlands län. Södersysslets |
E. Andersson Vermlands län. Nordmarks härads | J. Andersson Vermlands län. Fryksdals | Emil Olsson Vermlands län. Jösse härads |
G. Jansson Vermlands län. Elfdals och | Gullbr. Elowson Karlstad och Filipstad. | A. F. Broström Kristinehamn, Nora, Lindesberg och |
28
Riksdag sb eslutet 1895.
0. G. Erikson Örebro län. Edsbergs, Grimstens | Gustaf Bäckgren A. P. Gustafsson Örebro län. Knmla och Sundbo Örebro län. Örebro och Glans-härad. hammars härad. |
Folke Andersson Örebro län. Askers och Sköllersta | Lars Eriksson J. Johansson Örebro län. Ijindes domsaga. Örebro län. Nora domsaga. |
Anton Hahn Örebro. | G. Sälling C. F. Wallbom Vestmanlands södra domsaga. Vestmanlands vestra domsaga. |
Per Holm Vestmanlands norra domsaga. | Adolf Ericson C. J. Hammarström Vestmanlands östra domsaga. Vesterås och Köping. |
J. Persson | D. Persson i Tallberg Ollas A. Ericsson |
Arboga och Sala. Kopparbergs län. Leksands tingslag. Kopparbergs län. Rättviks och Ore
samt Gagnefs tingslag.
E. Norman Kopparbergs län. Ofvansiljans | B. P. Ersson A. Hansson i Solberga Kopparbergs län. Hedemora Kopparbergs län. Falu domsaga, domsaga. |
J. P. Jansson Kopparbergs län. Söderbärkes, Norr-bärkes och Grangärdes tingslag. | S. M. Olsson V. Vahlin Kopparbergs län. Malungs och Nås Falun, Hedemora och Säter, tingslag. |
And. Olsson Gefleborgs län. Gestriklands | A. Göransson J. Johnsson Gefleborgs län. Gestriklands Gefleborgs län. Södra Helsinglands vestra tingslag. vestra tingslag. |
Nils Hanson Gefleborgs län. Södra Helsinglands | Jonas Andersson Halvar Eriksson Gefleborgs län. Enångers och Forsa Gefleborgs län. Bergsjö och tingslag. Delsbo tingslag. |
Olof Jonsson Gefleborgs län. Vestra Helsing-lands domsaga. | P. Waldenström Gust. Nyström Gefle. Gefle. |
Osv. Wikström Söderhamn. | Joh. Er. Nordin C. G. Thor Vesternorrlands län. Medelpads Vesternorrlands län. Sköns vestra domsaga. tingslag. |
E. Eriksson Vesternorrlands län. Njurnnda, | J. Lindgren W. Styrlander Vesternorrlands län. Ångerman- Vesternorrlands län. Ångerman lands södra domsaga. lands mellersta domsaga. |
J. E. Schödén Vesternorrlands län. Ångerman-lands vestra domsaga. | P. G. Näslund C. J. Öberg Vesternorrlands län. Nätra och Vesternorrlands län. Arnäs och Nordingrå tingslag. Själevads tingslag. |
29
M. Arhusiander
Sundsvall.
J. Nordin
Jemtlands norra domsaga.
Gustaf Ryding
Hernösand, Umeå och Skellefteå.
O. Walter
Jemtlands vestra domsaga.
S. J. Kardull
Östersund och Hudiksvall.
L. Dahlstedt
Vesterbottens vestra domsaga.
Norrbottens lan. Piteå domsaga.
Riksdagsbeslutet 1895.
J. Bromée
Jemtlands östra domsaga.
Joh. Nilsson
Vesterbottens län. Umeå tingslag.
J. A. Lundström
Vesterbottens norra domsaga.
Nils Wallmark
Norrbottens län. Luleå domsaga.
Jemtlands län. Herjeådalens
domsaga.
Ad. Wiklund
Vesterbottens län. Nordmalings och
Bjurholms samt Degerfors tingslag.
N. Boström
Vesterbottens mellersta domsaga.
O. H. Ström
Norrbottens län. Kalil domsaga.
C. J. Mustaparta M. Alsterlund
Norrbottens län. Torneå domsaga. Luleå, Piteå och Haparanda.
30
Riksdagsbeslutet 1895.
INNEHÅLL.
Sid.
Ingressen................... 1
§ 1. Om tillägg till § 33 riksdagsordningen. . . 1
§ 2. Angående ändring af § 10, § 20, § 32 mom.
1 och § 33 riksdagsordningen...... 1
§ 3. Angående ändring af § 34 riksdagsordningen 3
§ 4. Angående ändring af § 37 mom. 1 och § 45
riksdagsordningen............ 3
§ 5. Angående statsregleringen........ 4
§ 6. Angående disposition af besparingarna å
hufvudtitlarne............. 6
§ 7. Angående beräkningeu af Riksgäldskontorets
utgifter och inkomster.......... 6
§ 8. Angående en bibana från norra stambanan
vid Vännäs till Umeå och vidare till Storsandskär.
............... 6
§ 9. Angående förvärfvande för statens räkning af
vissa enskilda jernvägar......... 7
§ 10. Angående statsregleringen........ 7
§ 11. Angående krediti vsummorna....... 7
§ 12. Angående statsregleringen........ 7
§ 13. Angående bevillning af fast egendom samt af
inkomst................10
§ 14. Angående förhöjning af tullen ä spanmål . . 11
§ 15. Angående tullbevillningen........11
§ 16. Angående upphörande af utgående nederlags
afgiften.
...............12
§ 17. Om uppsägning af förordningen angående
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och
sjöfartsförhållanden den 30 Maj 1890 m. m. 12
§ 18. Angående stämpelafgiften........12
§ 19. Angående bankovinsten..........13
§ 20. Angående reglemente för Riksbankens styrelse
och förvaltning.............13
§ 21. Angående utarbetande och framläggande till
Riksdagens antagande af visst tillägg till gällande
myntlag.....,.......13
Sid.
§ 22. Angående fortsatt utveckling af statens telefonväsende
...............13
§ 23. Om lag angående hvad till fast egendom är
att hänföra samt lag om ändrad lydelse af
1 § i förordningen angående lagfart å fång
till fast egendom............13
§ 24. Om fullständigande och förtydligande af gällaude
bestämmelser rörande verkställighet af
frihetsstraff...............14
§ 25. I fråga om Vermlands och Gotlands läns
skiljande från Svea hofrätts och förläggande
under Göta hofrätts dom värjo.......14
§ 26. Om vidtagande af åtgärder till förekommande
af obehörigt bruk af sådana inteckningar,
som, enligt 23 § i förordningen angående inteckning
i fast egendom, må utan uppvisande
af inteckningshandlingen dödas......14
§ 27. Rörande upphäfvande af forum privilegium
för utländske adelsmän, som i riket inkommit
................14
§ 28. Angående lag om handelsbolag och enkla
bolag, lag om aktiebolag in. m.......15
§ 29. Om tillägg till lagen angående lösdrifvares
behandling den 12 Juni 1885....... 15
§ 30. Om ändrade bestämmelser rörande utseende
af rättens ombudsman i konkurs.....16
§ 31. Om tillägg till lagen angående skydd mot
yrkesfara den 10 Maj 1889 ....... 16
§ 32. Angående utredning och förslag i fråga om
den legala annonseringen samt angående ändrad
lydelse af 10 § i förordningen om lagfart
å fåug till fast egendom.......16
§ 33. Angående skyldighet för kommuner och enskilde
att fullgöra reqvisitiouer för krigsinagten8
behof samt att till krigsbruk afstå
hästar och fordon............17
Riksdagsbeslutet 1895.
31
Sid.
§ 34. Om vissa ändringar i gällande förordning angående
vilkoren för försäljning af bränvin
och andra brända eller destillerade spirituösa
drycker............... 17
§ 35. Om fjerdingsmäns tillsättande......17
§ 36. Angående kyrkovärdars tillsättande för viss
tid..................17
§ 37. Om lag angående försäkring för beredande
af pension vid varaktig oförmåga till
arbete................ 17
§ 38. I anledning af Kong! Maj:ts framställningar
dels angående godkännande af grunderna för
blindundervisningens ordnande, dels ock om
anslag till förskola för blinda i Vexiö samt
till uppförande af en byggnad för förskola
för blinda å Tomteboda mm.......18
Sid.
§ 39. Angående åtskilliga på grund af 89 § regeringsformen
väckta frågor........18
§ 40. Angående val af justitieombudsman och hans
suppleant ...............18
§ 41. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riksbanken
................19
§ 42. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riksgäldskontor
..............19
§ 43. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riksbanken
och Riksgäldskontor i fråga om de
af dem vidtagna åtgärder i afseende å uppförande
af Riksdags- och Riksbankshus å
Helgeandsholmen............19
§ 44. Angående val af fullmägtige i Riksbanken
och Riksgäldskontor..........19
Slutmeningen.................19
Stockholm 1895. Kung!. Boktryokeriet ?. A. Norstedt & Söner.