Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1894:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmötet, som började den
15 Januari och slutade den 12 Maj 1894.

'' " ■ >•’ t’.....•• i - i:.'' ::■! . ■ V* ■■■<-■!

\ i cfterskrifna, Svenska Folkets valda ombud, göre veterlig!: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sist*
lidne Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s tjugondeandra regeringsår,
Oss här i Stockholm infunnit.

Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 18 i nämnda månad sammanträdt och fått emottaga
berättelse om hvad sedan sistförflutna riksdag i rikets styrelse sig tilldragit,
äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de
ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss aflåtit propositioner eller skrifvelser,
dels ock rörande frågor, som blifvit, hos Riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:

§ I Efter

företagen pröfning af de till slutligt afgörande vid innevarande riksdag lagligen
beredda förslag till ändringar i rikets grundlagar, kåfve Vi för Vår del godkänt
och antagit följande förslag, nemligen:

om ändring af §§ 51, 63, 91, 93 och 95 regeringsformen;
om ändring af § 74 regeringsformen;

om ändring af §§ 6, 13, 15, 16, 22 och 28 riksdagsordningen;
om ändring af § 25 riksdagsordningen; samt
om ändring af § 71 riksdagsordningen.

Bih. till Rik8d. Prot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 2 Hand. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1894.

Enligt de af Oss sålunda fattade beslut, hvilka hos Kongl. Maj:t uti skrifvelse den
7 Mars 1894 blifvit anmälda, skulle förenämnda grundlagsparagrafer erhålla följande
lydelse:

Regeringsformen.

§ 51.

I de fall, då Konungen eller Regenten eller Statsrådet sammankallar Riksdagen,
fastställes tiden för dess sammanträde efter sjunde och inom tjugonde dagen från den,
då kallelsen blifvit uti allmänna tidningarna kungjord.

§ 63.

,) 1l >!''!;> Äril* til i-t MS 4 i till tl ti <>'' M

Dessutom böra, för oförsedda händelser, tvenne särskilda tillräckliga summor anslås
och till utbetalning å Riksgäldskontoret anvisas; den ena att vara tillgänglig, då
Konungen, till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan
hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig;
den andra att, vid infallande krig, af Konungen lyftas, sedan Han Statsrådet in pleno
hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens förseglade anordning å sistnämnda
summa må ej förr brytas, eller summan af fullmägtige i Riksgäldskontoret utbetalas,
än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 91.

I den händelse, 39 § omtalar, att Konungen, efter företagen resa, utöfver tolf månader
ur riket blifver, sammankalle Regenten eller Statsrådet, då det riksstyrelsen förvaltar,
genom öppet påbud Riksdagen, och läte kallelsen inom femton dagar efter berörde
tids förlopp uti allmänna tidningarna kungöra. Sedan Konungen derom underrättad
blifvit, men Han ändock icke till riket återkommit, tage Riksdagen den författning
om rikets styrelse, hvilken Riksdagen nyttigast finner.

§ 93.

Då Konung dör och Tronföljaren ännu omyndig är, utfärde Statsrådet kallelse å
Riksdagen, hvilken kallelse inom femton dagar efter Konungens död skall i allmänna
tidningarna kungöras. Riksdagen ege, utan afseende på något den aflidne Konungens
testamente angående riksstyrelsen, att förordna en, tre eller fem förmyndare, som, intill
dess Konungen myndig blifver, regeringen i Dess namn, efter denna grundlag, må utöfva.

§ 95.

Om, emot förmodan, Regenten eller Statsrådet underläte att i de fall, nästföregående
fyra §§ omförmäla, Riksdagen genast sammankalla, då åligge det ovilkorligen

>ii;t i

Riksdagsbeslutet 1894.

rikets hofrättcr att, genom offentliga kungörelser, underrättelse härom meddela, på det
Riksdagen må kunna sammankomma, att sin oeh rikets rätt iakttaga och skydda.
Sådan Riksdag sammanträder å tjugonde dagen efter den, då Regcnten eller Statsrådet
sist bort kallelse dertill kungöra.

* *

§ 74.

Från den dag, då, enligt beslut af Konungen i Statsrådet och efter utfärdande af
riksdagskallelse, rikets krigsmagt eller någon del deraf ställes på krigsfot, vare sig för
upprätthållande af rikets neutralitet, derest den, vid krig mellan främmande magter, af
någon bland de krigförande skulle hotas eller kränkas, eller för afvärjande af ett befaradt
eller börjadt angrepp, och intill den dag, då krigsmagten skall återgå till fredsfot,
ege Konungen att i den ordning, på det sätt och på de vilkor samt med den
skyldighet för staten till ersättning, som bestämmas i särskild af Konungen och Riksdagen
samfäld! stiftad lag, låta af kommuner eller enskilda utfordra förnödenheter oeh
tjenstbarheter, som må vara att i orten tillgå och som erfordras för fyllande af sådana
krigsmagtens oundgängliga behof, hvilka icke på annat sätt kunna med tillräcklig skyndsamhet
tillgodoses.

* *

Riksdagsordningen.

§ 6.

1. Första Kammarens ledamöter skola, till ett antal af etthundrafemtio och för
eu tid af nio år, utses af landstingen och stadsfullmägtige i de städer, som ej i landsting
deltaga.

2. Hvarje landstingsområde och sådan stad, som nu är nämnd, utgör en valkrets,
för hvilken, efter folkmängden inom dess område, väljes en riksdagsman för hvarje fullt
tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel af rikets folkmängd.

3. För valkrets, som har mindre folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes dock en
riksdagsman.

4. Derest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena i mom. 2
och 3 bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio, skola, för ernående af detta antal,
de valkretsar, hvilkas folkmängd mest öfverskjuter de tal, som enligt mom. 2 äro bestämmande
för riksdagsmännens antal inom valkretsarne, vara berättigade att hvardera
välja ytterligare cn riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets enligt ofvan angifna grunder eger utse,
bestämmes hvart tionde år af Konungen; dock må hvad sålunda bestämmes icke lända

Riksdagsbeslutet 1894.

till inskränkning i vald riksdagsmans rätt att under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landsting deltaga, må, så länge då gällande bestämmelse om
riksdagsmännens antal för de särskilda valkretsarne länder till efterrättelse, stadens rätt
att utse riksdagsman inträda allenast i det fall, att ledighet uppstår i den valkrets,
staden förut tillhört.

7. Äro icke, då tillämpning skall ske af den i mom. 5 nämnda bestämmelse, så
många ledigheter inom Kammaren, att nya valkretsar, som i följd af stadgandet i näst
förestående mom. ännu ej utsett riksdagsmän, samt gamla valkretsar, för hvilka ökning
af antalet riksdagsmän bör ega rum, kunna samtidigt komma i åtnjutande af rättigheten
att välja fullt antal riksdagsmän, skall, i afseende å ordningen för sagda rättighets
utöfning dessa valkretsar emellan, gälla till efterrättelse: att nya valkretsar ega
företräde framför äldre; att bland två eller flera nya valkretsar företrädet tillkommer
den, som tidigast utträdt ur landsting; att valkretsar, för hvilka tillökningen i riksdagsmännens
antal är grundad på stadgandena i mom. 2, ega företräde framför valkretsar,
för hvilka sådan tillökning härleder sig från föreskrifterna i mom. 4; att bland sådana
valkretsar, hvilka på grund af stadgandena i mom. 2 ega välja ökadt antal riksdagsmän,
den har företrädet, för hvilken detta antal är störst, eller, om antalet är lika för
två eller flera valkretsar, den bland dem, hvars folkmängd mest öfverskjuter de tal,
som enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarne;
att bland sådana valkretsar, hvilka jemlikt mom. 4 ega utse ökadt antal riksdagsmän,
företrädet tillkommer den, för hvilken det i samma mom. omnämnda folkmängdsöfverskott
är störst ; samt att i de fall, der folkmängdsöfverskottet, såsom lika stort för
två eller flera valkretsar, ej kan tjena till grund för bestämmande af företrädet dem
emellan, detta skall afgöras genom lottning inför chefen för Justitiedepartementet i
närvaro af tre bland fullmägtige i Rikets Bank och tre bland fullmägtige i Riksgäldskontoret.

§ 13.

1. Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio, deraf
etthundrafemtio för landet och åttio för städerna, väljas för en tid af tre år, räknade
från och med Januari månads början året näst efter det, under hvilket valet skett.

2. Å landet, hvartill i fråga om riksdagsmannaval äfven räknas köpingar, utses
för hvarje domsaga en riksdagsman. Understiger domsagornas antal etthundrafemtio,
skola, för ernående af det bestämda antalet riksdagsmän, de folkrikaste domsagorna,
så vidt ske kan häradsvis, indelas i två valkretsar, som hvardera välja en riksdagsman.
Öfverstiger domsagornas antal etthundrafemtio, skola, i den mån sådant erfordras, domsagor,
som gränsa intill hvarandra och hafva minsta sammanlagda folkmängden, förenas,
två och två, till en valkrets.

3. I stad, hvars folkmängd uppgår till eller öfverstiger en åttiondedel af folkmängden
i rikets alla städer, väljes efter stadens folkmängd en riksdagsman för hvarje

Riksdagsbeslutet 1894.

fullt tal, motsvarande en åttiondedel af städernas folkmängd. Städer med mindre folkmängd,
än nu är sagdt, ordnas, så vidt lämpligen ske kan länsvis, i så många valkretsar,
som, med iakttagande af att hvardera utser en riksdagsman, erfordras för uppnående
af det i mom. 1 föreskrifna antal riksdagsmän för städerna.

4. Indelningen af omförmälda valkretsar, så ock riksdagsmännens antal för hvar
och en af de städer, hvilkas folkmängd i och för sig berättigar dem att utan förening
med annan stad välja riksdagsman, bestämmes, efter ofvan angifna grunder, hvart tionde
år af Konungen. Den ordning, som sålunda fastställes, vinner ej tillämpning förr
än vid de val, hvilka näst derefter, enligt § 15 mom. 1, skola ega rum. Köping eller
annat samhälle, som erhåller stadsprivilegier, räknas i fråga om riksdagsmannaval fortfarande
till landet, till dess ny valkretsordning varder faststäld.

5. Uppgår städernas folkmängd till mer än åttio tvåhundratrettiondedelar af folkmängden
i hela riket, skall det här ofvan föreskrifna antalet riksdagsmän tvåhundratrettio
utses för landet och för städerna efter förhållandet mellan folkmängden å landet
och i städerna. Det antal riksdagsmän, som sålunda bör utses för landet och för städerna,
bestämmes af Konungen vid fastställande af den i mom. 4 omförmälda ordning,
dervid i öfrigt stadgandena i mom. 2 och 3 skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

§ 15.

Val till riksdagsmän i Andra Kammaren verkställas inom September månads utgång
näst före början af de tre år, för hvilka valen gälla.

Förordnar Konungen nya val eller afgår eljest riksdagsman för Andra Kammaren
innan den tid, för hvilken han blifvit vald, tilländalupit, verkställes ofördröjligen inom
den valkrets, som utsett den afgångne, nytt val för den återstående tiden.

§ 16.

Å landet väljes riksdagsman medelst elektorer. För hvarje kommun utses inför
kommunalstämmans ordförande en elektor och derutöfver, efter folkmängden, en för
hvarje fullt tal af ett tusen. Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval inför
domhafvanden i den domsaga, till hvilken valkretsen hörer, eller, om två domsagor äro
förenade till en valkrets, inför domhafvanden i den af dessa domsagor, hvilken den
största folkmängden eger.

I de valkretsar, som bestå af två eller flera städer, utses inför magistraten en elektor
för hvarje stad och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal af femhundra.
Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval inför magistraten i den
stad inom valkretsen, som största folkmängden eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega dock begagna det
omedelbara valsättet, derest flertalet af de röstberättigade så beslutar. Då förslag härom
af de röstberättigade i en kommun väckes medelst beslut, fattadt inför kommunal -

Riksdagsbeslutet 1894.

stämmas ordförande eller magistrat, varder sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande,
som från öfriga till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse om utgången, efter thy som de flesta afgifna rösterna
varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan frågan icke förr, än en tid af fem
år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas åter förändringen, träder den i kraft vid
det val, som näst efter en månad från kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller för
en tid af minst fem år, hvarefter beslut om dess upphörande kan på lika sätt som om dess
införande fattas. Vid de omedelbara valen afgifvas rösterna, särskildt för hvarje kommun,
inför kommunalstämmas ordförande eller magistrat; och skola för rösternas sammanräknande
och fullmagts utfärdande åt den, som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas, för kommunerna å landet till domhafvanden och för städerna till
magistraten i den stad, som största folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända en eller flere riksdagsmän, förrättas valen omedelbart
inför magistraten; och må, der flere riksdagsmän skola utses, staden, på sätt om
val till stadsfullmägtige är stadgadt, kunna indelas i valkretsar. I stad, der magistrat
ej finnes, skall den för sådan stad särskildt tillsatta styrelse eller dess ordförande taga
den befattning med riksdagsmannaval, som enligt denna § samt §§ 18, 20 och 22 tillhör
magistrat eller dess ordförande.

§ 22.

1. År någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren, må han deröfver
anföra besvär hos Konungens Befallningshafvande i valorten eller, der fråga om
val för flera domsagor eller städer handlagts inom särskilda län, hos Befallningshafvanden
i det län, der slutliga handläggningen skett. För det ändamål eger klaganden
hos domhafvande eller magistrat, som slutligen handlagt valfrågan, äska behörigt protokollsutdrag,
hvilket genast eller inom högst två dagar derefter bör till klaganden
utlemnas; och skall han, vid förlust af talan, sist inom åtta dagar efter valförrättningens
slut ingifva sina besvär till Konungens Befallningshafvande, som, på sätt i 11 § stadgas,
lemnar vederbörande tillfälle att sig förklara samt sist innan nästa dags utgång, efter
det den för förklarings afgifvande bestämda tid tilländalupit, sitt utslag i målet utfärdar.

2. Den med Konungens Befallningshafvandes utslag missnöjde eger att, sist inom
åtta dagar efter deraf erhållen del, till Konungens Befallningshafvande inlemna sina
besvär, stälda till Konungen, hvarefter med målet vidare så förhålles, som ofvan i 11
§ »ägs.

3. Vill någon klaga öfver beslut, hvarigenom af honom gjord afsägelse af riksdagsmannauppdrag
ej blifvit godkänd, förfares i afseende derå, om afsägelsen egt rum
vid valtillfälle, enligt mom. 1 i denna § och, om afsägelsen efteråt skett hos Konungens
Befallningshafvande, enligt mom. 2.

Riksdag »be slutet 1894.

§ 28.

Hos Konungen göres af hvardera Kammaren anmälan om de ledigheter inom
Kammaren, hvilka skola under samma eller innan nästa riksdag genom val fyllas,
hvarefter Konungen anbefaller Dess Befallningshafvande föranstalta, att nya val
anställas.

Om emellan riksdagen ledighet i någondera Kammaren genom ledamots afgång
uppstår, åligger Konungens Befallningshafvande, när den afgångne tillhört Andra
Kammaren, att föranstalta om nytt val; och, då den afgångne varit ledamot af Första
Kammaren, att om ledigheten göra anmälan hos Konungen, som förordnar om nytt
vals anställande.

§ 25.

Befinnes vid riksdagsmannaval, hvilka böra med slutna sedlar förrättas, valsedel
lyda å person, som ej är valbar, eller på flera eller färre, än som vid valtillfället böra
väljas, eller innefattar valsedel någon tvetydighet i anseende till den eller de valdes
namn, skall samma sedel anses ogild.

Aro valsedlar till större antal än hälften ogilda och finnes det inverka på valets
utgång, varde nytt val anstäldt.

, , , * *

• n:\i ti.. •>,!!;•: O ,?( •- j,

§ 71.

Riksdagen skall genom fyratioåtta valmän, af hvilka hvardera Kammaren inom
sig utser tjugofyra, välja fullmägtige att, jemlikt särskilda reglementen, Riksbankens
och Riksgäldskon t orets medel och tillhörigheter förvalta. Fullmägtige skola i hvardera
verket vara sju och väljas å lagtima riksdag för tiden från valet, till dess sådant
val under tredje året derefter försiggått. Valen ske medelst slutna sedlar. Ordförande
bland Fullmägtige väljes särskildt. Af de öfrige sex skola två årligen afgå. Då på
en gång val af samtlige Fullmägtige eger rum, bestämmes genom lottning den ordning,
i hvilken Fullmägtige, ordföranden undantagen, skola afgå. Afgående Fullmägtig kan
återväljas. Har Fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgått,
eller har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för honom återstått.
Då val af ordförande i någotdera verket skall ega rum, utses denne före öfrige
Fullmägtige. Val för längre tjenstgöringstid verkställes före val för kortare.

Fullmägtige välje sjelfve bland sig vice ordförande; egande den, som bland Fullmägtige
förer ordet, afgörande röst, derest i frågor, som hos Fullmägtige komma
under omröstning, rösterna för två skiljaktiga meningar utfälla lika.

Riksdag sbeslutet 1894.

§ 2-

Vi hafre till hyllande för vidare grundlagsenlig behandling antagit ett hos Oss
väckt förslag, att § 2G i riksdagsordningen skall erhålla följande förändrade lydelse:

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan endast af svensk medborgare utöfvas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas:

d) den som står under förmynderskap;

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på sätt lag förmår,
gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag, hvilket ännu
icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant förtroende, eller den, som är stäld
under framtiden för brott, hvilket medför nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan eller att i rikets
tjenst vidare nyttjas;

e) den som blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med penningar eller
gåfvor sökt värfva röster, eller emot vedergällning afgifvit sin röst, eller genom våld
eller hot stört valfriheten.

§ 3.

På grund af §§ 62 och 64 regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid '' för nästkommande år, och intill dess ny statsreglering vidtager, bestämt

hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:

Första hufvudtiteln

(Kongl. hot- och slottsstaterna).................... 1,320,000: —

Andra hufvudtiteln

(Justitiedepartementet) ..................... 3,887,900: —

Tredje hufvudtiteln

(Utrikesdepartementet) .............................................. 606,750: —

Fjerde hufvudtiteln

(Landtförsvarsdepartementet) ....... 24,809,088: —

Femte hufvudtiteln

(Sjöförsvarsdepartementet) ......... 6,978,900: —

Sjette hufvudtiteln

(Civildepartementet) .................................................... 5,593,188: —

Riksdagsbeslutet 1894.

76,570,326: —

8,836,874:

Sjunde hufvudtiteln

(Finansdepartementet) ...................... 17,270,200'' _

Åttonde hufvudtiteln

(Ecklesiastikdepartementet) ................................. 13,003,010:

Nionde hufvudtiteln

(Pensions- och allmänna indragningsstaten).................. 3,101,290: _

Och hafve Vi derjemte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1895 från Statskontoret utgå, nemligen:

under andra hufvudtiteln...................... 25 000

» tredje hufvudtiteln..................................... 4,500

» fjerde hufvudtiteln....................................... 2,207,112

> femte hufvudtiteln......,......... 1,739,360

» sjette hufvudtiteln .................................... 1,779,812

> sjunde hufvudtiteln.................................. 442,100

» åttonde hufvudtiteln.................................. 1,098,990

» nionde hufvudtiteln.................................. 1,540,000

hvarförutom komma att utgå:
dels från Riksgäldskontor^:
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

m. in., förslagsvis............................. 712,550: —

räntor å statsskulden och afbetalningar

å de fonderade statslånen........................ 13,421,650: _

efter afdrag af de till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar, för 8laSsvi8-.

................................................. 2,850,400: - inV71 9Vh _

--- — 11,283,800: —

dels ock afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus 250,000: _

afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande................... 100 000: _

Summa kronor 97,041,000: —

Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:

öfverskott å statsregleringarne för föregående år 172 000: _

statsverkets ordinarie inkomster.................... 19 41g qqq. _

statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar:

tullmedel....................................................................... 30,000,000: —

postmedel...................................................................... 8,173,000: —

Bill. till Riksd. Prot. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. g

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1894.

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 800,000:

stämpelmedel................................................................. 5,300,000:

bränvinstillverkningsskatt............................................... 14,000,000:

hvitbetssockertillverkningsafgift ..................til....'';............ 6,800,000: —

bevillning af fast egendom samt af inkomst................... 9,900,000: — 74,973,000: —

Riksbankens vinst för år 1893 ............................................................ 2,480,000:

Summa kronor 97,041,000: —

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade föreskrifter
att fortfarande lända till efterrättelse.

Vi hafve beslutit, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets Ständers
skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarne
å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.

§ 5.

Riksgäldskontorets utgifter till 1895 års slut hafve Vi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 4 innevarande Maj till detta års

slut till............................................................................... kronor 15,027,819: 44

samt under år 1895 till ...........................................—,.......... * 16,493,500:

Summa kronor 31,521,319: 44.

Riksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:

under år 1894, nu befintlig behållning inberåknad.................... kronor 18,284,368: 49

och under år 1895.............................................................~— 1 16,493,500:

Summa kronor 34,777,868: 49.

Inkomsterna och tillgångarne, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfverstiga
således utgifterna med 3,256,549 kronor 5 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade
behållning vid 1895 års slut.

§ 6.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens jernvägar hafve Vi beviljat och
till utgående från Riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,250,000 kronor, att enligt
Kong! Maj:ts disposition utbetalas, med rätt för Ivongl. Maj:t att deraf lyfta 500,000
kronor, i mån af behof, under detta år och återstoden år 1895.

Riksdagsbeslutet 1894. 11

§ 7.

Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i man af behof, under åren 1894
och 1895 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader
samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående ränteoch
kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godtgöras det
belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit
eller öfverskjuta den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af
omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.

Då det, jemlikt § 63 regeringsformen, ålegat Oss att för oförsedda händelser
anslå och till betalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den ena
att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna
ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
vara oundgängligen nödig, den andra att, vid infallande krig, af Konungen lyftas, sedan
Han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så hafve Vi bestämt
den förra af dessa summor till två millioner femhundra tusen kronor samt den senare,
eller det så kallade stora kreditivet, till fem millioner kronor.

§ 9.

I afseende på statsreglering^! och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Vi för öfrigt Våra derom under riksdagens lopp till Kongl. Maja aflåtna
skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nemligen:

l:o af den 16 Mars angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka
marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande;

2:o af den 7 April i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från Visborgs kungsladugård och hospitalslägenheten Kohagen till mötesfält
för Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillericorps;

3:o af samma dag i anledning af Kongl, Maj:ts proposition med förslag till utgiftsstat
för postsparbanken;

4:o af samma dag i anledning af Kongl. Majrts proposition angående beredande
af lånemedel till utveckling af statens telefon väsende;

5:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande
af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;

6:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af den kronan tillhöriga, från ett hälft mantal frälse Bengtstorp n:r 1 i Mörbylånga
socken af Kalmar län afsöndrade lägenheten Bengtstorp n:r 2;

Riksdag sbeslutet 1894.

7:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Gefle stad af den kyrkoherden derstädes på lön anslagna åker eller vretjord;

8:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från indragna militiebostället Ekeby i Ekeby socken af Östergötlands län;

9:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från förra kompanichefsbostället ett mantal Suntack Porsagården, Klockaregården
och Klostergården i Skaraborgs län;

10:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
å Grängesbergs grufskog af mark till begrafningsplats m. m.;

ll:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från indragna militiebostället Yasabygget n:r 1, ‘/g mantal, i Kristianstads län;

12:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående gränsreglering
emellan den citadellet i Landskrona tillhöriga mark och Landskrona stad;

13:o af den 11 April angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel;

14:o af den 18 April i anledning af Kongl. Maj:ts under anslagstiteln telegrafverket
gjorda framställning;

15:o af den 25 April i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående rätt för
Kongl. Maj:t att för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark disponera
köpeskillingarne för vissa kronoegendomar;

16:o af den 2 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel;

17:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel;

18:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående
anslag till fullbordande af artillerietablissementet i Östersund;

19:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående
ordnandet af pensionsförhållandena vid intendenturcorpsen;

20:o af den 4 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel;

21:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel;

22:o af den 5 Maj i anledning af Kong], Maj:ts proposition angående förskjutande
af den väguppskattningsnämnderna tillkommande ersättning m. m.;

23:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af ökadt utrymme för tekniska skolan i Stockholm m. m.;

24:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Jemtlands fältjägareregementes mötesplats af mark, tillhörig f. d. militiebostället
Kungsgården n:r 1 i Jemtlands län;

25:o af samma dag i anledning af Kongl. Majits proposition angående upplåtelse
af rätt till bearbetande af apatit-förekomster;

Riksdagsbeslutet 1894.

26:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af jord från Alnarps kungsgård underlydande gatehusen n:is 12, 13 och 14 Lomma i
Lomma församling af Malmöhus län;

27:o af den 7 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;

28:o af samma dag i anledning af Riksdagens år 1893 församlade revisorers berättelse
angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1892;

29:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från indragna militiebostället Ostra Jordal n:r 1, 1L mantal, i Göteborgs och
Bohus län;

30:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till staden Köping af vissa delar utaf kronolägenheten Köpingsön n:r 1;

31:o af samma dag i anledning af Kongl. Majrts proposition angående anskaffande
af undervisningsmateriel till skolorna för sinnesslöa barn;

32:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förändring
af vilkoren för erhållande af understöd utaf allmänna medel till undervisning i slöjd
för gossar;

33:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dels ändrade
bestämmelser rörande lönetursberäkning för vissa lärare, dels inrättandet af en
kommission för bedömande af undervisningsprof för lärarebefattningar;

34:o af den 9 Maj om anslag dels till nya byggnader vid statens jernvägstrafik,
dels ock till rörlig materiel vid statens jernvägar;

35:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om anslag till förvärfvande
för statens samlingar af vissa föremål ur konstsamlingen å Finspong;

36:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af förra militiebostället 1 l/C4 mantal Ojeby n:r 1 eller Gran i Norrbottens län;

37:o af samma dag i anledning af Kongl. Majtts proposition angående jordafsöndring
från indragna militiebostället Harby n:r 1 i Stockholms län;

38:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förvärfvande
för statens räkning af vissa enskilda jernvägar;

39:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående öfverflyttning
till allmänna indragningsstaten af åtskilliga lärares aflöning samt rörande understöd
åt extra ordinarie lärare vid allmänna läroverken under förfall på grund af sjukdom;

40:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till krigsskolan å Karlberg af dervarande värdshus- och marketenteribyggnad;

41:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;

42:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;

Riksdagsbeslutet 1894.

43:o af samma dag angående pensioner och gratifikationer till tjenstemän, underbefäl
och arbetare vid statens jernvägsbyggnader;

44:o af samma dag i fråga om uppförande af nya kasernetablissement ni. m.;

45:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder i
syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att bilda egna jordbruk;

46:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;

47:o af den 10 Maj angående statsregleringen för år 1895 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;

48:o af samma dag med ny riksstat;

49:o af samma dag angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontoret;

50:o af den 11 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tillgodogörande
af den kronan tillkommande jordegareandel i grufva;

51:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till vissa
ändringar i förordningen angående mantalspenningar utgörande den 24 April 1863;

52:o af samma dag angående beräkningen af statsverkets inkomster.

§ in.

Med anmälan att Vi beslutit förändrad lydelse af §§ 28, 46 och 55 i gällande bevillningsförordning,
hafve Vi, som till fyllande af statsverkets behof för år 1895 åtagit
Oss en bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af nio millioner niohundra
tusen kronor och tillika beslutit, att af detta belopp fem millioner kronor skola
utgå enligt nu gällande bevillningsförordning, uti skrifvelse den 11 innevarande Maj
tillkännagifvit, att Vi stadfäst gällande förordning om sådan bevillnings utgörande att,
med iakttagande af de i densamma beslutade, ofvan omförmälda ändringar, tjena till
efterrättelse för år 1895 och intill slutet af det år, under hvars lopp ny förordning angående
denna bevillning varder af Riksdagen faststäld; hvarjemte Vi anhållit, att Kongl.
Maj: t täcktes låta utfärda allmän kungörelse derom; och hafve Vi dessutom uti berörda
skrifvelse, med förmälan att Vi väl ansett Oss icke böra oförändradt bifalla
Kongl. Maj:ts i afgifven proposition framstälda förslag angående särskild tilläggsbevillning
för år 1895, men att Vi beviljat en dylik bevillning för samma år af fyra
millioner niohundratusen kronor att utgå på sätt en vid skrifvelsen fogad förordning
utvisar, anhållit det Kongl. Maj:t täcktes låta sistnämnda förordning till allmän efterrättelse
kungöra.

§ 11.

Sedan Vi öfversett och granskat bestämmelserna i gällande tulltaxa med dertill
hörande underrättelser, hafve Vi uti skrifvelse den 11 innevarande Maj anmält de af
Oss beslutade förändringar i nämnda författning samt anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes
låta till allmän efterrättelse kungöra hvad Vi sålunda beslutit.

Riksdagsbeslutet 1894.

§ 12-

Med föranledande af en hos Oss gjord framställning om vidtagande af åtgärd i
syfte af dels frilagersinstitutionens införande här i landet, dels oek utredning af frågan
om inrättande af en svensk frihamn, hafve Vi anhållit, att Kongl. Maj:t måtte låta ej
mindre utreda, om och under Indika vilkor frilagersinstitutionen lämpligen skulle kunna,
utan uppoffringar för statsverket, här i landet införas, samt derefter till Riksdagen
inkomma med de förslag till lagstiftningsåtgärder, hvartill utredningen må kunna gifva
anledning, än äfven verkställa utredning rörande möjligheten och lämpligheten af frihamnsanläggningar
i Sverige.

§ 13.

Uti skrifvelse den 17 sistlidne April hafve Vi, med anledning af hos Oss gjord
framställning, anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta verkställa utredning angående
beskaffenheten och omfattningen af åtskilliga öfverklagade olägenheter i afseende å
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden samt derefter för
Riksdagen framlägga resultaten af den verkstälda utredningen och göra den framställning
i ämnet, som af omständigheterna påkallas.

§ 14.

I afgifven proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen
närlagdt förslag till förordning angående stämpelafgiften; och hafve Vi uti
skrifvelse den 11 innevarande Maj anmält, det Vi funnit ifrågavarande förslag icke
kunna oförändradt bifallas, men att Vi beslutit en förordning angående stämpelafgiften
af den lydelse, en vid berörda skrifvelse fogad bilaga utvisar, att tillämpas från och
med den 1 Januari 1895.

§ 15.

Uti skrifvelse den 11 innevarande Maj hafve Vi, med anledning af gjord framställning,
anhållit, att Kongl. Maj:t ville taga i öfvervägande, huruvida och i hvad
mån ändring i gällande bestämmelser angående beskattningen af hvitbetssockertillverkningen
samt ändring i dermed sammanhängande förhållanden erfordras i och för vederbörligt
tillvaratagande af statsverkets finansiella intressen.

§ Ib.

Efter verkstäld granskning af gällande bestämmelser angående vilkoren för försäljning
af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker och i anledning
af hos Oss väckta motioner, hafve Vi uti skrifvelse den 9 innevarande Maj anhållit,
att Kongl. Maj:t täcktes

Riksdagsbeslutet 1894.

dels, med godkännande af de utaf Oss beslutade ändringar i §§ 31 och 34 af
gällande bränvinsförsäljningsförordning, låta dessa till allmän efterrättelse kungöra,

dels med Frankrike inleda underhandlingar i syfte, att den enligt art. 17 i gällande
handelstraktat mellan de förenade rikena och Frankrike franska handelsresande
mcdgifna rättighet att upptaga beställningar måtte, hvad Sverige angår, beträffande
bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker, inskränkas derhän, att
sådana beställningar icke få upptagas hos andra än innehafvare af bränvinsförsäljningsrättigheter,
såvida icke qvantiteten uppgår till minst 250 liter,

dels ock låta utreda, huruvida icke sådana ändringar i gällande lagstiftning angående
öfverlåtelse af bränvinsförsäljningsrättigheter, hvarom stadgas i § 9 mom. 2 af
bränvinsförsäljningsförordningen, lämpligen må kunna vidtagas, att det med dylik öfverlåtelse
afsedda sedliga ändamål må kunna i högre grad än hittills ernås, samt derefter
för Riksdagen framlägga förslag till de ändringar i lagstiftningen, hvartill utredningen
kan föranleda.

§ 17-

Sedan Kongl. Maj:t genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att besluta,
att § 10 mom. 4 i förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin den 13
Juli 1887, sådant nämnda moment lyder enligt kungörelsen den 10 Oktober 1890, måtte
erhålla den förändrade lydelse, som i berörda proposition finnes intagen, hafve Vi uti
skrifvelse den 9 innevarande Maj tillkännagifvit, att denna proposition blifvit af Oss
bifallen; i sammanhang hvarmed Vi ansett Oss böra framhålla, att de kontrollantsarfvoden,
hvilka — på sätt af det propositionen bilagda statsrådsprotokoll och från
Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå inhemtade upplysningar framgår —
blifvit för denaturering af bränvin under de sista tre åren utbetalda, synts Riksdagen
väl höga, samt att önskvärd! vore, om en minskning i och jemnare fördelning af nämnda
arfvoden kunde ega rum.

§ 18.

Riksbankens under år 1893 upplupna vinst, två millioner fyrahundraåttiotre tusen
tvåhundraåttioåtta kronor 32 öre, hafve Vi besluta skola så användas, att två millioner
fyrahundraåttio tusen kronor öfverlemnas till statsverket med en fjerdedel under
hvar och en af månaderna Januari, April, Juli och Oktober år 1895 sumt återstoden
för Riksbanken bibehålies.

§ 19.

Vi hafve, efter det framställning i ämnet hos Oss skett, uti skrifvelse den 9 innevarande
Maj anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes, hufvudsakligen på de grunder, som
angifvits dels af fullmägtige i Riksbanken och dels af 1889 års bankkomité i tillämpliga
delar af dess den 30 Januari 1890 afgifna förslag till lag för Sveriges Riksbank
och till lag angående indragning af enskilda bankers sedelutgifningsrätt, för Riksdagen

Riksdagsbeslutet 1894.

framlägga förelag till omorganisation af bankväsendet med afseende på Riksbanken och
de enskilda sedelutgifvande bankerna.

§ 20.

Vi hafve, med föranledande af gjord framställning, uti skrifvelse den 10 innevarande
Maj anhållit, att Kong], Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder, att, då kronan
tillhöriga uppbördsmedel skola insättas i bank, dylik insättning sker hos Riksbanken,
när tillfälle dertill gifves, samt att utbetalningar för statens räkning, så vidt möjligt
är och lämpligen kan ske, verkställas med Riksbankens sedlar.

§ 21.

Med öfverlemnande af reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning, hafve
Vi uti skrifvelse den 10 innevarande Maj anhållit., att Kongl. Maj:t ville låta kungöra
de föreskrifter, som för allmänheten kunna vara af vigt att känna.

§ 22.

Vi hafva bemyndigat fullmägtige i 4Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp af 750,000
kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t
pröfvadt, af Telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och, jemte ränta, motsvarande
den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till Telegrafstyrelsen Riksgäldskontoret
förorsakas, inom tolf år från första lyftniugsdagen återgäldas medelst
afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock så, att
dylika afbetalningar böra en månad förut af Telegrafstyrelsen för Riksgäldskontoret
tillkännagifvas.

§ 23.

Vi hafve i skrifvelse den 2 innevarande Maj, i anledning af hos Oss gjord framställning,
hemstält, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till lag om vilkoren för anteckning i kyrkobok härstädes af äktenskap, som å
utrikes ort blifvit ingånget af eu i Sverige född man, hvilken någon tid vistats utrikes.

§ 24.

På sätt uti Vår skrifvelse den 2 innevarande Maj omförmäles, hafve Vi, i anledning
af ett hos Oss väckt förslag, anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och
för Riksdagen framlägga förslag till en sådan ändring i 11 kap. 2 § jordabalken samt
uti gällande lagfarts- och inteckningslagar, att i de domsagor, der allmänna samman Bih.

till Riksd. Prot. 1894. 10 Sami. 1 A/d. 2 Band. 3

(Riksdagsbeslutet.)

18 Riksdagsbeslutet 1894.

träden hållas, sådana sammanträden i fråga om tidsbestämmelser må hafva samma
betydelse som ting i öfriga domsagor.

§ 25.

Hos Kongl. Maj:t hafve Vi, med anledning af särskilda hos Oss gjorda framställningar,
uti skrifvelse den 2 innevarande Maj hemstält, att Kongl. Maj:t ville låta
utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lag om byggande och underhåll af
utfarts- och byvägar.

§ 26.

Vi hafve, i anledning af Vår Justitieombudsmans hos Oss gjorda framställning,
för Vår del beslutit, att 20 § i förordningen angående inteckning i fast egendom den
16 Juni 1875 skall erhålla den ändrade lydelse, hvilken finnes intagen i Vår den 8
innevarande Maj till Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelse.

§ 27.

Sedan Kongl. Maj:t uti afgifven proposition, jemlikt 87 § regeringsformen, före-
slagit Riksdagen att antaga propositionen bifogade förslag till lag angående ändrad
lydelse af 9 kap. 4 § ärfdabalken, lag angående värdering af död mans bo och lag
angående .ändrad lydelse af 1 § i förordningen angående särskilda protokoll öfver lagfarter,
inteckningar och andra ärenden den 16 Juni 1875, så hafve Vi uti skrifvelse
den 11 innevarande Maj tillkännagifvit, dels att förslaget till lag angående värdering
af död mans bo icke blifvit af Oss antaget, dels ock att Vi, som icke kunnat oförändrade
godkänna öfriga ifrågavarande förslag, för Vår del antagit den lag angående
ändrad lydelse af 9 kap. 4 § ärfdabalken och lag angående ändrad lydelse af 1 § i
förenämnda förordning af den 16 Juni 1875, som i Vår berörda skrifvelse finnas

intagna.

§ 28.

Uti skrifvelse den 2 innevarande Maj hafve Vi, i anledning af gjord framställning
i ämnet, anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till det tillägg till utsökningslagens föreskrifter rörande försäljning af utmätt
fast egendom, att kungörelse om sådan försäljning skall, derest ske kan, genom auktionsförrättarens
försorg införas en gång i någon tidning i orten, dock att auktionen ej
må inställas, för thy att kungörelsen ej varit i sådan tidning införd.

§ 29.

Sedan Kongl. Maj:t i aflåten proposition, jemlikt 87 § regeringsformen, för Riksdagen
framstält ett förslag till lag om ändrad lydelse af 10 kap. 5 § strafflagen,

Riksdagsbeslutet 1894.

har denna proposition blifvit af Osa bifallen, hvilket Vi uti skrifvelse den 2 innevarande
Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 30.

Sedan Kongl. Maj:t genom proposition velat inhemta Riksdagens yttrande öfver
ett bilagdt förslag till förordning angående åtgärder till förekommande af skogslörödelse
inom Gotlands län, klafve Vi väl icke haft något mot ifrågavarande förslag att
erinra, men då Riksdagen för sin del antagit förordningen af den 10 September 1869
angående åtgärder till förekommande af skogsförödelse på Gotland, i hvilken förordning
ändring nu blifvit ifrågasatt, hafve Vi, som vid sådant förhållande ansett förslaget
vara af beskaffenhet, att Riksdagen eger att derom besluta, för Vår del antagit
ett förslag till lag angående åtgärder till förekommande af skogsförödelse inom Gotlands
län af enahanda innehåll, som det af Kongl. Maj:t genom förevarande proposition
framlagda, dock med den förändring, att i föreskriften angående lagens trädande
i kraft ordet förordning blifvit utbytt mot ordet lag; varande skrifvelse i ämnet aflåten
den 21 sistlidne Mars.

§ 31.

Genom skrifvelse den 10 innevarande Maj hafve Vi, i anledning af väckt framställning,
anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utreda, huruvida i vår lagstiftning kunde
införas föreskrift om s. k. vilkorlig frigifning vid verkställande af frihetsstraff, samt,
derest Kongl. Maj:t skulle finna sådant lämpligt, låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag i nämnda syfte.

§ 32.

Genom aflåten proposition har Kong]. Maj:t, jemlikt 87 § regeringsformen, föreslagit
Riksdagen att antaga ett propositionen bilagdt förslag till lag om förvärfvande
och förlust af medborgarerätt; och hafve Vi, som icke kunnat bifalla Kong], Maj:ts
proposition oförändrad, för Vår del antagit den lag i berörda ämne, hvilken innefattas
i Vår skrifvelse af den 2 innevarande Maj.

§ 33.

Med bifall till Vår Justitieombudsmans hos Oss gjorda framställning, hafve Vi
uti skrifvelse den 2 innevarande Maj heinstält, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta
och för Riksdagen framlägga dels förslag till lag om sådan ändring i 4 kap. 10 §
strafflagen samt 11 § 9 mom. af förordningen om nya strafflagens införande och
hvad i afseende derå iakttagas skall den 16 Februari 1864, att Konungens Befallningshafvande,
der på en gång förekomma till verkställighet flera domar, hvarigenom
samme person blifvit till straff dömd, må ega förordna, huru straffen skola samman -

Riksdagsbeslutet 1894.

läggas, dels ock förslag till lag om sådan ändring af 35 § i strafflagen för krigsinagten
den 7 Oktober 1881, att, då till verkställighet på en gång förekomma flera beslut,
hvarigenom samme person blifvit fäld till straff, och straffet icke skall verkställas å
militärhäkte, Konungens Befallningshafvande eger förordna, huru straffen skola sammanläggas.

§ 34.

• Såsom af Vår skrifvelse den 2 innevarande Maj inhemta^, hafve Vi, med anledning
af gjord framställning i ämnet, anhållit, att Kong! Maj:t måtte låta utreda,
huruvida föreskriften i 27 § disciplinstadgan för krigsmagten den 7 Oktober 1881 om
afsändande af bestraffädt manskap, som tillhör värfvad trupp, till värfvade arméns
disciplinkompani må kunna upphäfvas, eller, om berörda bestraffningssätt skulle finnas
behöfva i en eller annan form bibehållas, detsamma icke borde ådömas endast af
krigsrätt, och i sådant fall derom framlägga förslag till Riksdagen.

§ 35.

Vid behandling af Kong! Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring
i vissa delar af förordningen om krigsdomstolar och rättegången derstädes den 11 Juni
1868, hafva Riksdagens Kamrar stannat i olika beslut, i följd hvaraf frågan, jemlikt
63 § riksdagsordningen, förfallit; hvilket Vi uti skrifvelse den 17 sistlidne Mars för
Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 36.

Uti skrifvelse den 21 sistlidne Mars hafve Vi anmält, att Vi bifallit Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 16 § i lagen angående lösdrifvares
behandling den 12 Juni 1885.

§ 37.

För Vår del hafve Vi i anledning af hos Oss gjorda framställningar, enligt hvad
Vår skrifvelse den 10 innevarande Maj innehåller, antagit särskilda lagar

angående förändrad lydelse af 1 kap. 2 § rättegångsbalken, sådant detta lagrum
lyder i förordningen den 19 Juli 1872;

angående förändrad lydelse af 14 $ i förordningen om kommunalstyrelse på landet
den 21 Mars 1862;

angående förändrad lydelse af 28 § i förordningen om kommunalstyrelse i stad
den 21 Mars 1862;

angående förändrad lydelse af 24 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 Mars 1862;

angående förändrad lydelse af 7 § i förordningen om landsting den 21 Mars 1862;

Riksdagsbeslutet 1894. 21

angående förändrad lydelse af 11 § i förordningen om kommunalstyrclse i Stockholm
den 23 Maj 1862; och

angående förändrad lydelse af 26 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd i Stockholm den 20 November 1863.

§ 38.

Vi hafve, efter det särskilda framställningar i ämnet hos Oss skett, uti skrifvelse
den 11 innevarande Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville å nyo för Riksdagen framlägga
förslag till lag om bevisning inför rätta.

i ! i: .‘b « . '' '' - " i ris 1 - f • 1 It*s ''tf- töi :■ f i 1) - nir I

It t . • i ‘ J i 1: • ■*, ''... } -n • r

§ 39.

Kongl. Maj:t har genom aflåten proposition, jemlikt 87 § regeringsformen, till
Riksdagens antagande framlagt förslag dels till lag om ändrad lydelse af 17 § i förordningen
angående lagfart å fång till fast egendom den 16 Juni 1875 och dels till
lag angående upphäfvande af gällande stadganden om förnyadt uppläsande i kyrka af
vissa äldre författningar; och har denna proposition blifvit af Oss antagen, på sätt Vi
i skrifvelse den 2 innevarande Maj tillkännagifvit.

§ 40.

Vårt bifall till Kongl. Maj:ts, jemlikt 87 § regeringsformen, i afgifven proposition
framlagda förslag till lag angående tiden för allmänna författningars trädande i kraft
hafve Vi uti skrifvelse den 2 innevarande Maj för Kongl. Majrt tillkännagifvit.

§ 41.

Enligt hvad af Vår den 2 innevarande Maj aflåtna skrifvelse inhemtas, hafve Vi
bifallit Kongl. Maj:ts, jemlikt 87 § regeringsformen, framstälda förslag till lag om
skyldighet för svensk domstol att upptaga sjöförklaring och verkställa undersökning
angående sjöolycka, som drabbat fartyg från annat land än Sverige eller Norge.

§ 42.

Den af Kongl. Maj:t, jemlikt 87 § regeringsformen, till Riksdagen framstälda proposition
att antaga ett förslag till lag om ändrad lydelse af 227 § sjölagen kåfve Vi
bifallit, på sätt Vår den 2 innevarande Maj till Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelse innehåller.

Riksdagsbeslutet 1894.
§ 43.

Med föranledande af hos Oss väckt framställning hafve Yi för Vår del antagit
den lag angående ändring af 12 kap. 3 § kyrkolagen, som finnes intagen i Vår den
2 innevarande Maj till Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelse.

§ 44.''

Kongl. Maj:t har i afgifven proposition velat inhemta Riksdagens yttrande öfver
ett i propositionen infördt förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa §§ i grufvestadgan
den 16 Maj 1884; och hafve Vi, som ansett ifrågavarande proposition innefatta
ett ämne, derom Riksdagen eger att för sin del besluta, uti skrifvelse den 11
innevarande Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit, att då Vi icke kunnat godkänna de
af Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelserna angående kronan förbehållen jordegareandel
vid inmutningar på icke disponerad kronojord och dermed sammanhängande stadganden,
Vi i anledning af berörda proposition för Vår del antagit den lag om ändrad
lydelse af vissa §§ uti ifrågavarande stadga, som i ofvannämnda skrifvelse finnes intagen.

§ 45.

•

Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående husbondes eller
arbetsgifvares ansvarighet för tjenares eller arbetares personliga utskylder hafve Vi
funnit Oss icke böra bifalla; hvilket Vi uti skrifvelse den 27 sistlidne April för Kongl.
Maj:t tillkännagifvit.

§ 46.

Kongl. Maj:t har genom aflåten proposition förklarat Sig vilja inhemta Riksdagens
yttrande öfver ett propositionen bifogadt förslag till förordning angående mantalsskrifning
äfvensom Riksdagens godkännande af förslaget i de delar, som läge till
grund för utgörandet af allmänna utskylder; och hafve Vi, som funnit Kongl. Maj:ts
ifrågavarande proposition icke kunna oförändrad bifallas, för Vår del antagit en förordning
angående mantalsskrifning af den lydelse en vid Vår den 9 innevarande Maj
aflåtna skrifvelse fogad bilaga utvisar.

O o

§ 47.

Med anledning af hos Oss gjord framställning hafve Vi för Vår del beslutit, dels
att sjette stycket af 23 § i förordningen om kyrkostämma in. m. den 21 Mars 1862,
sådant detta lagrum lyder i förordningen den 13 April 1886, skall på det sätt ändras,
som i Vår den 2 innevarande Maj aflåtna skrifvelse omförmäles, dels ock att mom. 3
af § 25 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den
20 November 1863, sådant detta lagrum lyder i förordningen den 22 Mars 1889, skall
erhålla den förändrade lydelse, som i Vår ofvan berörda skrifvelse finnes intagen.

Riksdagsbeslutet 1894.

§ 48.

Genom skrifvelse den 2 innevarande Maj hafve Vi för Kongl. Maj:t tillkännagifvit
Vårt bifall till Kongl. Maj:ts, jemlikt 87 § regeringsformen, i afgifven proposition
framstälda förslag att antaga ett af kyrkomötet för dess del godkändt förslag till
lag angående kungörelsers uppläsande i kyrka.

§ 49.

Kongl. Maj:t har, jemlikt 87 § regeringsformen, i afgifven proposition föreslagit
Riksdagen att antaga ett af kyrkomötet för dess del godkändt förslag till lag angående
främmande trosbekännares öfvergång till svenska kyrkan, men har denna proposition
icke blifvit af Oss antagen, på sätt Vi i skrifvelse den 2 innevarande Maj tillkännagifvit.

§ 50.

Vi hafve, vid behandling af Kongl. Maj:ts, jemlikt 87 § regeringsformen, aflåtna
proposition om antagande af ett utaf kyrkomötet för dess del godkändt förslag till lag
om tillägg till § 26 mom. 1 i lagen angående tillsättning af presterliga tjenster den
26 Oktober 1883, funnit Oss icke kunna bifalla denna proposition, hvilket Vi uti
skrifvelse den 2 innevarande Maj för Kongl. Maj:t anmält.

§ 51.

Sedan Kongl. Maj:t i aflåten proposition, jemlikt 87 § regeringsformen, föreslagit
Riksdagen att antaga ett propositionen bilagdt, af kyrkomötet för dess del godkändt
förslag till lag om enskild själavård, konfirmation och Herrens heliga nattvard samt
till lag angående jordfästning, hafve Vi, på sätt af Vår skrifvelse af den 2 innevarande
Maj inhemtas, antagit förslaget till lag angående jordfästning, men icke bifallit förslaget
till lag om enskild själavård, konfirmation och Herrens heliga nattvard.

§ 52.

I aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen
bilagdt förslag till ecklesiastik boställsordning, men har denna proposition icke
blifvit af Oss antagen, enligt hvad Vi uti skrifvelse den 10 innevarande Maj för
Kongl. Maj:t tillUännagifvit.

§ 53.

Vi hafve, på grund af framställning i ämnet, uti skrifvelse den 2 innevarande
Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

Riksdagsbeslutet 1894.

till lagbestämmelse derom, att kyrkovärdar skola utses, i likhet med hvad om valde
ledamöter i kyrkoråd finnes stadgadt, för eu tid af fyra år.

§ 54.

Genom aflåten proposition har Kongl. Maj:t framlagt till Riksdagens antagande
ett af kyrkomötet för dess del godkändt förslag till lag angående ändring i gällande
stadganden om tillsättning af organist- och klockarebefattningar; och hafve Vi uti
skrifvelse den 21 Mars tillkännagifvit, att denna proposition blifvit af Oss bifallen.

§ 55.

Efter det Kongl. Maj:t i aflåten proposition velat inhemta Riksdagens yttrande
öfver ett förslag till förordning om ändrad lydelse af 49 § i förordningen angående
fattigvården den 9 Juni 1871, hafve Vi, i anledning af berörda förslag, som blifvit af
Oss biträdt, men hvilket Vi funnit innefatta ett ämne, derom Riksdagen eger besluta,
för Vår del antagit den lag angående ändrad lydelse af nämnda författningsrum, som
i Vår skrifvelse af den 2 innevarande Maj finnes intagen.

§ 56.

Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion hafve Vi för Vår del beslutit,
att § 25 i förordningen angående fattigvården den 9 Juni 1871 skall erhålla den förändrade
lydelse, som i Vår skrifvelse af den 30 sistlidne April finnes angifven.

§ 57.

Vi hafve, på sätt Vår skrifvelse den 8 Maj innehåller, med anledning af en hos
Oss gjord framställning, anhållit, att Kongl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida den i
32 § värnpligtslagen stadgade mönstring må kunna upphöra, och, der detta finnes
kunna ske, om möjligt redan för nästkommande Riksdag, framlägga förslag till de
ändringar i värnpligtslagen, som i sådant afseende finnas nödiga.

§ 58.

Vi hafve, i anledning af väckt motion, uti skrifvelse den 10 innevarande Maj
hemstält, att Kongl. Maj:t ville framlägga förslag om tillägg till lagen angående skydd
mot yrkesfara den 10 Maj 1889, i syfte att bestämmelserna i samma lag må förklaras
i tillämpliga delar gälla jemväl för industriel rörelse, som för statens eller kommunens
räkning idkas, ändå att idkandet icke sker såsom näring.

Riksdagsbeslutet 1894.

§ 59.

Vi hafve, efter det framställning i ämnet hos Oss skett, för Vår del antagit den
lag angående förändrad lydelse af § 1 i förordningen om landsting den 21 Mars 1862,
som i Vår den 10 innevarande Maj aflåtna skrifvelse blifvit intagen.

§ 60.

I anledning af hos Oss väckt motion hafve Vi för Vår del beslutit, att första
punkten i 25 § af förordningen om landsting den 21 Mars 1862 skall erhålla den
förändrade lydelse, som i Vår den 2 innevarande Maj till Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelse
finnes angifven..

§ 61.

Sedan Kongl. Maj:t genom aflåten proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett
i propositionen intaget förslag till förordning angående uppskof i vissa fall med till—
lämpning af lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 Oktober
1891, hafve Vi uti skrifvelse den 10 innevarande Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit,
att denna proposition blifvit af Oss antagen.

§ 62.

Efter det framställning i ämnet hos Oss skett, hafve Vi genom skrifvelse den 8
innevarande Maj hemstält, att Kongl. Maj:t ville låta utreda på hvad sätt försäljning
af tekniska fabrikat, som innehålla sprit, må, der sådan försäljning visar sig medföra
oordningar, kunna inskränkas eller förbjudas samt, derest förhållandena skulle dertill
föranleda, låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till för sådant ändamål
erforderlig ändring i gällande lagstiftning.

§ 63.

I öfverensstämmelse med § 89 i regeringsformen hafve Vi anmält Våra hemställanden,
önskningar och förslag genom följande skrivelser, nemligen:

l:o af den 9 Maj angående utredning rörande den kommunala rösträtten;

2:o af samma dag om ändring i § 16 af gällande jagtstadga;

3:o af den 11 Maj angående upphäfvande af cirkuläret den 14 Juni 1820 om
förbud mot skådespels uppförande å vissa dagar;

4:o af samma dag angående ändring af inträdesfordringarna till allmänna läroverkets
lägsta klass;

5:o af samma dag om upphäfvande af bestämmelser, hvarigenom tillträde till tekniska
högskolan eller tillstånd att undergå prof för erhållande af rättighet att antaga

Bih. till Riksd. Prof. 1894. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksdagsbeslutet.)

26 Riksdagsbeslutet 1894.

medhjelparetjenst hos tandläkare göras beroende af konfirmation eller nattvardens
begående;

6:o af samma dag om utredning rörande bolags förvärf af jordegendom i vissa
delar af landet m. m.

§ 64.

Den i öfverensstämmelse med § 103 regeringsformen och § 69 riksdagsordningen
valda nämnd har ansett Högsta domstolens samtlige ledamöter böra vid deras embeten
bibehållas.

§ 65.

På grund af § 108 regeringsformen och § 70 riksdagsordningen kåfve Vi förordnat
sex för kunskaper och lärdom kände män att jemte Vår Justitieombudsman utöfva
vård öfver tryckfriheten.

§ 66.

Jemlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,
hafve Vi kallat Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
Axel Ferdinand Thollander att vara Justitieombudsman samt Revisionssekreteraren,
Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Hugo Erik Mauritz Bohman att i Justitieombudsmannens
embete inträda eller detsamma utöfva i de fall, sist åberopade två
grundlagsrum omförmäla.

§ 67.

Då vid granskning af Riksbankens hufvud- och afdelningskontors räkenskaper
samt vid undersökning af bankens tillstånd, styrelse och förvaltning befunnits, att
bankofullmägtige med omsorg och nit fullgjort det dem lemnade vigtiga uppdrag,
hafve Vi beviljat bemälde fullmägtige ansvarsfrihet dels för förvaltningen af bankens
såväl hufvudkontor som afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Hernösand, Jönköping,
Kalmar, Karlstad, Luleå, Vexiö, Visby och Östersund under år 1892; dels ock för de
beslut och åtgärder, hvilka finnas antecknade i fullmägtiges protokoll för tiden från
den 15 Januari 1893 till samma dag innevarande år.

§ 68. ■

Då Vi funnit, att fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt bemälde fullmägtige full ansvarsfrihet
för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll från den
19 Januari 1893 till och med den 18 Januari 1894.

Riksdagsbeslutet 1894.

§ 69.

Enär fullmägtige i Riksbanken och fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lemnade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus, .hafve Vi tillerkänt nämnde fullmägtige
full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras
vid gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande å Helgeandsholmen af
riksdags- och riksbankshus förda protokoll för tiden från den 12 Januari 1893 till och
med den 20 Januari 1894.

§ 70.

I öfverensstämmelse med § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
hafve Yi valt Våra fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontoret äfvensom
suppleanter för dem samt meddelat bemälde fullmägtige nödiga föreskrifter, hvilka i
de för dessa verk upprättade reglementen äro intagna.

Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda
beslutit, vidtagit och beviljat, hafve Vi, Svenska Folkets valda ombud,
velat med Våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket
skedde i Stockholm den tolfte dagen i Maj månad året efter Kristi börd
det ett tusen åttahundra och på det nittiondefjerde.

Första Kammaren:

Pehr Ehrenheim

Talman.

Gustaf Sparre

v. Talman; Vesternorrlnnds län.

A u7.

E. Fränekel

Stockholms stad.

R. Törnebladh

Stockholms stad.

Oscar Almgren

Stockholms stad.

W. Stråle

Stockholms län.

Er. Gnst. Boström

Stockholms län.

O. M. Björnstjerna

Stockholms stad.

Gust. Ekdahl

Stockholms län.

W. Odelberg

Stockholms län.

Stockholms stad.

L. Annerstedt

Stockholms stad.

Wilh. Walldén

Stockholms stad.

Joh. Lundin

Stockholms lun.

Oscar Alin

Upsala län.

Riksdagsbeslutet 1894.

C. E. Casparsson

llpsala län.

Upsala län.

F. A. Boström

Södermanlands län.

Sten Leijonhufvud

Södermanlands län.

Adolf Helander

Södermanlands län.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

G. Andersson

Östergötlands län.

Sixten Flach

Östergötlands län.

Victor von Post

Östergötlands län.

Ludvig Douglas

Östergötlands län.

N. Fosser

Östergötlands län.

Norrköpings stad.

Fr. von Strokirch

Jönköpings län.

Gustaf Berg

Jönköpings län.

Robert Dickson

Jönköpings län.

P. M. Söderberg

Jönköpings län.

Gust. Almquist

Jönköpings län.

Axel Fagerholm

Jönköpings län.

Kronobergs län.

G. H. Spens

Kronobergs län.

Lisa Öl. Larsson

Kronobergs län.

K. A. Posse

Kronobergs län.

V. L. Groll

Kalmar län, norra delen.

Theodor Odelberg

Kalmar län, norra delen.

Per Samzelius

Kalmar län, södra delen.

Carl B. Hasselrot

Kalmar län, södra delen.

Aug. östergren

Gotlands län.

C. P. af Burén

Blekinge län.

F. W. von Otter

Blekinge län.

Hans Wachtmeister

Blekinge län.

Kristianstads län.

John Pehrsson

Kristianstads län.

0. Nilsson

Kristianstads län.

R. G. Hamilton

Kristianstads län.

A. Sture Bruzelius

Kristianstads län.

Riksdagsbeslutet 1894.

Nils Sv. Håkansson

Kristianstads län.

Johan De la Gardie

Kristianstads län.

0. Bergius

Malmöhus län.

Ludv. Kockum

Malmöhus län.

G. Tornerhjelm

Malmöhus län.

H. Cavalli

Malmöhus län.

: (T

Alfred Piper

Malmöhus län.

P. Paulson

Malmöhus län.

L . • »'' ;• /f

J. A. Sjölin

Malmöhus län.

i-5 i; i£.i (t *.1 in''! "J1

Malmöhus län.

f i j/1 A v»i‘.t j ^ii t {H1 •> ! I

Malmö stad.

L. W. Lothigius

Hallands län.

I. Kerfstedt

Hallands län.

A. v. Möller

Hallands län.

C. Fehrman

Hallands län.

J. N. Sanne

Göteborgs och Bohus län.

Oscar Evers

Göteborgs och Bohus län.

Carl Nyström

Göteborgs och Bohus län.

L. Akerhielm

Göteborgs och Bohus län.

Fred. Pettersson

Göteborgs och Bohus län.

G. Snoilsky

Göteborgs och Bohus län.

Charles Dickson

Göteborgs stad.

Sigfrid Wieselgren

Göteborgs stad.

C. Fr. Waern

Göteborgs stad.

R. von Kraemer

Elfsborgs län.

R. Klinckowström

Elfsborgs län.

P. Em. Lithander

Elfsborgs län.

Ernst Stridsberg

Elfsborgs län.

Gustaf Torelius

Elfsborgs län.

L. J. Wingqvist

Elfsborgs län.

Jonas Alströmer

Elfsborgs läu.

Leonard Grundberg

Elfsborgs län.

Skaraborgs län.

A. Larsson

Skaraborgs län.

Carl Klingspor

Skaraborgs län.

Aug. Weinberg

Skaraborgs län.

Wilh. Wallin

Skaraborgs län.

N. J. Boström

Skaraborgs län.

Riksdagsbeslutet 1894.

Skaraborgs län.

Ax. G. Svedelius

Vermlands län.

C. H. Lundström

Vermlands län.

G. Rudebeck

Vermlands län.

Carl Moberg

Vermlands län.

Rich. Åkerman

Vermlands län.

T. Säve

Vermlands län.

C. Helmer Falk

Vermlands län.

J. Fr. Wester

Vermlands län.

Herman Behm

Örebro län.

K. Bohnstedt

Örebro län.

J. Gripenstedt

Örebro län.

Henning Trägårdh

Örebro län.

C. H. Schröder

Örebro län.

Magnus Unger

Örebro län.

Gottfrid Billing

Vestmanlands län.

Patric Reuterswärd

Vestmanlands län.

Gust. Er. Lewenhaupt

Vestmanlands län.

G. Benedicks

Vestmanlands län.

Kopparbergs län.

Martin Nisser

Kopparbergs län.

C. Fr. Pettersson

Kopparbergs län.

Ernst Nrsser

Kopparbergs län.

Hugo Blomberg

Kopparbergs län.

Gustaf de Laval

Kopparbergs län.

Gefleborgs län.

G. F. Gilljatn

Gefleborgs län.

C. 0. Widrnark

Gefleborgs län.

Wilh. Aug. Söderhjelm

Gefleborgs län.

Wilh. Brehiner

Gefleborgs län.

John Rettig

Gefle.

Alb. Anderson

Vesternorrlands län.

J. Sjölund

Vesternorrlands län.

C. A. Fröberg

Vesternorrlands län.

M. Arhusiander

Vesternorrlands län.

A. Ask er

Vesternorrlands län.

Julius Roman

Jemtlands län.

I. von Stapelrnohr

Jemtlands län.

Hugo Tamm

Jemtlands län.

R. v. Hedenberg

Vesterbottens län.

Aug. Almén

Västerbottens län.

Jesper Crusebjörn

Vesterbottens län.

A. F. 0. Cederberg

Vesterbottens län.

Norrbottens län.

Fredrik Almgren

Norrbottens län.

Norrbottens län

Riksdagsbeslutet 1894.

Andra Kammaren:

Robert De la Gardie

Talman.

A. P. Danielson

v Talman; Kalmar län, Ölands
domsaga.

A. Hedin

Stockholms stad.

J. Mankell

Stockholms stad.

Joh. Johansson

Stockholms stad.

Gustaf Ericsson

Stockholms stad.

E. von Krusenstjerna

Stockholms stad.

0. R. Themptander

Stockholms stad.

J. H. G. Fredholm

Stockholms stad.

Sixten von Friesen

Stockholms stad.

Emil Hammarlund

Stockholms stad

E. J. Ekman

Stockholms stad.

P. J. M. Erikson

Stockholms stad.

Magnus Höjer

Stockholms stad.

Edvard YVavrinsky

Stockholms stad.

Fridtjuv Berg

Stockholms stad.

J. A. Fjällbäck

Stockholms stad.

John Olsson

Stockholms stad.

C. T. Odhner

Stockholms stad.

Gust. Lagerbring

Stockholms stad.

Viktor Ramstedt

Stockholms stad.

Sven* Palme

Stockholms stad.

Johannes Svensson

Stockholms stad.

David Bergström

N Stockholms stad.

Oskär Eklund

Stockholms stad.

Pehr Pehrsson

Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.

E. Åkerlund

Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.

G. S. Akerhielm

Stockholms län. Södra Roslags
domsaga.

G. F. Östberg

Stockholms läns vestra
domsaga.

L. P. Larsson

Stockholms län. Södertörns
domsaga.

Södertelje, Norrtelje, Östhammar,
Öregrund, Sigtuna och Vaxholm.

Alfred Kihlberg

Upsala län. Norunda och Örbyhus
härad.

K. E. Holmgren

Jan Eliasson

L. P. Mallmin

Upsulu liin. Ölands härad. Upsala läns mellersta domsaga. Upsala läns södra domsaga.

Riksdagsbeslutet 1894.

Z. Larsson

Upsala.

S. J. Boéthius N. J. Nilsson

Upsala. Södermanlands län. Jön&kers härad.

C. G. Andersson

Södermanlands län. Rond, Hölebo
och Daga härad.

Carl Carlson Bonde I. v. Knorring

Södermanlands län. Oppunda härad. Södermanlands län. Viilättinge

härad.

A. G. Ericsson

Södermanlands län. Vester- och
Öster-Rekarne härad.

C. A. Kumlin Carl Wellander

Södermanlands län. Åkers och Nyköping, Torshälla, Mariefred,

Selebo härad. Trosa och Enköping.

Adolf Aulin

Eskilstuna och Strenguäs.

C. E. Johansson Carl Rydberg

Östergötlands län. Kinda och Östergötlands län. Björkekinds,

Ydre domsaga. Östkinds, Lösings, BrSbo och

Memmings härads domsaga.

J. Ericsson

Östergötlands län. Lysings och
Göstrings härads domsaga.

Oscar Larsson Gustaf Anderson

Östergötlands län. Åkerbo, Banke- Östergötlands län. Vifolka, Val-

kinds och Hauekinds härads domsaga, kebo och Gullbergs härads domsaga.

P. G. Petersson

Östergötlands län. Finsponga läns
härads domsaga.

C. J. Jakobson Aug. Henricson

Östergötlands län. Aska, Dals Östergötlands län. Hammarkinds

och Bobergs härads domsaga. härads med Stegeborgs skärgård och

Skärkinds härads domsaga.

Axel Swartling

Norrköping.

Ludvig Eklund T. Zetterstrand

Norrköping. Norrköping.

'' i i

E. A. Zotterman

Motala, Vadstena, Söderköping,
Skeninge och Grenna.

Joh. Sjöberg J. A. Johansson

Jönköpings län. * Vestra härads Jönköpings län. Östra härads

domsaga. domsaga.

G. VV. Svensson

Jönköpings län. Östbo härad.

J. G. Hazén J. Anderson

Jönköpings län. Vestbo härad. Jöuköpings län. Tveta, Vista och

Mo härads domsaga.

Oskär Erickson

Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo härads domsaga.

Carl Falk Johan Petersson

Jönköping. Kronobergs län. Uppvidinge härad.

J. August Sjö

Kronobergs län. Konga härad.

C. F. Petersson Magnus Andersson

Kronobergs län. Mellersta Värends Kronobergs län. Vestra Väreuds

domsaga. domsaga.

Kronobergs län. Sunnerbo härad.

Frithiof Ohlsson J. P. Nilsson

Vexiö och Oskarshamn. Kalmar län. Norra Tjnsts härad.

0. W. Redelius

Kalmar läu. Södra Tjusts härad.

P. 0. Lundell

Kalmar län. Norra Möre och
Stranda härads domsaga.

Carl Gethe

Kalmar.

Per Larsson

Gotlands norra härads domsaga.

Riksdagsbeslutet 1894.

J. M. Ekströmer

Kalmar län. Aspelands och Handbörds
härads domsaga.

C. J. Bladh

Kalmar län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.

Axel Petri

Vestervik, Vimmerby och Eksjö.

Aug. Bokström

Visby och Borgholm.

Hugo Hammarskjöld

Kalmar län. Sevede och Tullaläns
domsaga.

Nils Petersson

Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.

Ludvig Norrby

Gotlands södra härads domsaga

Nils Jönsson

Blekinge län. Listers härads domsaga.

P. Pehrson Sw. Arnoldsson Aug. Peterson

Blekinge län. Bräkne härads domsaga. Blekinge län. Östra härads domsaga. Blekinge län. Medelstads härads

domsaga.

Edw. Svensson

Karlskrona.

Lasse Jönsson

Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads härads domsaga.

Nils Svensson

Kristianstads län. Gärds och Albo
härads domsaga.

Olof Persson

Kristianstads län. Södra Åsbo
och Bjäre härads domsaga.

IL Lilliehöök

Karlskrona. ''

Ola Persson

Kristianstads län. Villands härad.

0. B. Olsson

Kristianstads län. Vestra Göinge
härads domsaga.

G. Bruzelius

Kristianstad och Simrishamn.

Victor Ekenman

Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby.

P. Truedsson

Kristianstads län. Ostra Göinge
härad.

Carl Hj. Wittsell

Kristianstads län. Norra Åsbo
härads domsaga.

M. Halm

Malmöhus län. Skytts och Oiie
domsaga

Nils Nilsson Werner G. von Schwerin

Malmöhus läu. .Färs härads domsaga. Malmöhus län. Frosta härads domsaga.

Ivar Månsson

Malmöhus län. Onsjö härad.

Anders Olsson

Jöns Andersson

Malmöhus läu. Röunebergs och
Harjagers härad.

Anders Persson

Malmöhus läu. Luggude domsagas Malmöhus län. Luggude domsagas''

norra valkrets.

södra valkrets.

J. Bengtsson

Malmöhus län. Bara härad.

Nils Åkesson

Malmöhus lun. Torna härad.

Hans Andersson

Malmöhus län. Vemmeuhögs, Ljunits
och Hcrrestads härads domsaga.

Carl Aug. Andersson

Malmö.

Rob. Härin

Malmö.

Bill. till Riksd. Prot. 1894. 10 Rami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksdagsbesliitel.)

J. II. Diet! eu

Malmö.

Riksdagsbeslutet 1894.

W. Skatte Robert Eklundh Gustaf Högstedt

Malmö.

Land.

Helsingborg.

Kr. Schönbeek

Helsingborg.

G. Thestrup

Landskrona.

Elis Nilson

Ystad, Trelleborg samt Skauör
med Falsterbo.

Per Nilsson

Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.

A. G. GyllensvSird

Hallands län. Höks härad.

A. M. Gudmundson

Hallands län. Arstads och Faurås
härad.

Alfr. Bexell

Hallands län. Himble härad.

S. B. Bruhn

Hallands län. Viske och Fjäre
domsaga.

Wilh. Wester

Halmstad och Engelholm.

Frans Berglöf

Knngsbacka, Varberg, Falkenberg
och Laholm.

A. Emil Baaz

Göteborgs och Bohus län. Askirns
och Säfvedals härad.

Carl G. Grundell

Göteborgs och Bohus län. Vestra
och Ostra Hisings härad.

Pehr Andreasson

Göteborgs och Bohus län. Inlands
domsaga.

Axel Villi. Ljungman

Göteborgs och Bohus län. Orousts
och Tjörus domsaga.

C. T. Lind

Göteborgs och Bohus län. Norr-vikens domsaga.

J. A. Johansson

Göteborgs och Bohus län. Bane
och Stångenäs härad.

0. A. Johansson

Göteborgs och Bohus län. Tunge,
Sotenäs och Sörbygdens härad.

Olof Mehn

Göteborg.

A. F. Liljeholm

Göteborg.

Axel Lilljequist

Göteborg.

Erik Wijk

Göteborg.

Henrik E. Ahrenberg

Göteborg.

Aug. Wijkander

Göteborg.

Gustaf Svanberg

Göteborg.

Berndt Hedgren

Göteborg.

G. Liljenroth

Göteborg.

Fr. Åkerblom

Göteborg.

C. W. Collander

Uddevalla, Strömstad och Marstrand.

C. G. Engström

Elfsborgs län. Marks härad.

Gust. Odqvist

Elfsborgs län. Vedens och Bolle-bygds härad.

Axel Carlsson

Elfsborgs län. Vane, Flundre och
Bjerke domsaga.

Oskär Nyländer

Elfsborgs län. Kinds och Redvägs
härads domsaga.

Jonas Andersson

Elfsborgs län. Kullings, Ale och
Vätle domsaga.

P. Svensson

Elfsborgs län. Ås och Giisene
härads domsaga.

B. Dahlgren

Elfsborgs län. Nordals, Valbo och
Suudals härads domsaga.

Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo
hurads domsaga.

T. W. Forsell

Venersborg, Åmål och Kungelf.

And. Andersson

Skaraborgs län. Kållands, Kinnefjerdings
och Kinne domsaga.

Carl Persson

Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds härads domsaga.

H. Amnéus

Mariestad, Skara och Sköfde.

J. E. Jansson

Vermlands län. Fernebo härad.

E. Andersson

Vermlands län. Nordmarks härads
domsaga.

G. Jansson

Vermlands län. Elfdals och
Nyeds domsaga.

O. G. Erikson

Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Hardemo härad.

Folke Andersson

Örebro län. Askers och Sköllersta
härad.

Anton Halm

Örebro.

Per Holm

Vestmanlands norra domsaga.

J. Persson

Arboga och Sala.

E. Norman

Kopparbergs län. Ofvansiljans
domsaga.

Riksdagsbeslutet 1894. 35

D. G. Restadius A. Magnusson

Borås, Alingsås och Ulricehamn. Skaraborgs län. Åse och Viste,

Barne samt Laske härads domsaga.

E. Fredholm L. J. Janson

Skaraborgs län. Skånings, Vilske Skaraborgs län. Gndhems och

och Valle domsaga.

Kåkinds domsaga.

Sten Nordström

Skaraborgs län. Vadsbo norra
domsaga.

C. G. Bergendahl

Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga.

Wilh. Nilson

Lidköping, Falköping och Hjo.

0. Anderson

Vermlands län. Väse, Visnums
och Ölme härad.

A. H. Göthberg

Vermlands län. Mellansysslets
domsaga.

0. W. Lindh

Vermlands län. Södersysslets
domsaga.

J. Andersson

Vermlands län. Fryksdals
domsaga.

Emil Olsson

Vermlands län. Jösse härads
domsaga.

Gullbr. Elowson

Karlstad och Filipstad.

A. F. Broström

Kristinehamn, Nora, Lindesberg och
Askersund.

Gustaf Bäekgren

Örebro län. Kumla och Sundbo
härad.

A. P. Gustafsson

Örebro län. Örebro och Glans-hammars härad.

Bars Eriksson

Örebro län. Lindes domsaga.

J. Johansson

Örebro län. Nora domsaga.

G. Såning

Vestmanlands södra domsaga.

C. F. Wallbom

Vestmanlands vestra domsaga.

Adolf Ericson

Vestmanlands östra domsaga.

C. J. Hammarström

Vesterås och Köping.

D. Persson

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län. Leksands tingslag. Kopparbergs län. ltättviks och Ore

samt Gagnefs tingslag.

B. P. Ersson A. Hansson i Solberga

Kopparbergs län. Hedemora Kopparbergs län. Falu domsaga.

domsaga.

Riksdagsbeslutet 1804.

J. P. Jansson

Kopparbergs län. Söderbärkes, Norrbärkes
och Grangärdes tingslag.

S. M. Olsson

Kopparbergs län. Malungs och Näs
tingslag.

V. Vahlin

Falun, Hedemora och Säter.

And. Olsson

Gefleborgs län. Gestriklands
östra tingslag.

Olof Jonsson

Gefleborgs län. Vestra Helsinglands
domsaga.

Osv. Wikström

Söderhamn.

E. Eriksson

Vesternorrlauds län. Njurunda,
Indals och Ljnstorps tingslag.

J. E. Schödcn

Vesternorrlands län. Ångermanlands
vestra domsaga.

Gustaf Ryding

Hernösand, Umeå och Skellefteå.

O. Walter

Jemtlands vestra domsaga.

_ S. J. Kardell

Östersund och Hudiksvall.

L. Dahlstedt

Vesterbottens vestra domsaga.

J. E. Wikstén

Norrbottens län. Piteå domsaga.

A. Göransson

Gefleborgs lan. Gestriklands
vestra tingslag.

P. Waldenström

Gefle.

Vesternorrlands län. Medelpads
vestra domsaga.

Joll. Nydahl

Vesternorrlands län. Ångerman
lands södra domsaga.

P. G. Näslund

Vesternorrlands län. Nätra och
Nordingrå tingslag.

R. Björck

Sundsvall.

J. Bromée

Jemtlands östra domsaga.

J. A. Lundström

Vesterbottens norra domsaga.

Nils Wallmark

Norrbottens län. Luleå domsaga.

J. Johnsson

Gefleborgs län. Södra Helsinglands
vestra tingslag.

Halvar Eriksson

Gefleborgs län. Bergsjö och
Delsbo tingslag.

Gust. Nyström

Gefle.

C. G. Thor

Vesternorrlands län. Sköns
tingslag.

Joll. P, Dahlberg

Vesternorrlands län. Ångermanlands
mellersta domsaga.

C. J. Öberg

Vesternorrlands län. Arnäs och
Själevads tingslag.

J. Nordin

Jemtlands norra domsaga.

P. Norberg

Jemtlands län. Herjeadalens
domsaga.

N. Boström

Vesterbottens mellersta domsaga.

O. H. Ström

Norrbottens län. Kali* domsaga.

Nils Hanson Jonas Andersson

Gefleborgs län. Södra Helsinglands Gefleborgs län. Enångers och Forsa

östra tingslag.

tingslag.

Joh. Nilsson

Ad. Wiklund

Vesterbottens län. Umeå tingslag. Vesterbottens län. Nordmalings och

Bjurholms samt Degerfors tingslag.

C. J. Mustaparta M. Alsterlund

Norrbottens län. Torneå domsaga. Lnleå, Piteå och Haparanda.

Riksdagsbeslutet I8U4.

INNEHÅLL.

Sid.

Ingressen...... 1

§ 1. Angående ändring af 51, 63, 74, 91, 93 och
95 8§ regeringsformen samt 6, 13, 15, 16,

22, 25, 28 och 71 §§ riksdagsordningen . . 1

§ 2. Angående förslag till ändrad lydelse af § 26

riksdagsordningen...... 8

§ 3. Angående statsregleringen . . . . ; . . i 8

§ 4. Angående disposition af besparingarna å huf vildtitlarne.

..............10

§ 5. Angående beräkningen af Riksgäldskontorets

utgifter och inkomster......... . 10

§ 6. Angående anskaffande af ny rörlig materiel

vid statens jernvägar..........10

§ 7. Angående statsregleringen........11

§ 8. Angående kreditivsummorna.......11

§ 9. Angående statsregleringen........11

§ 10. Angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst................14

§ 11. Angående tullbevillningen........14

§ 12. Angående utredning af frågorna om frilagersinstitutionens
införande samt om frihamns nnläggningar

i Sverige..........15

8 13. Om utredning angående beskaffenheten och
omfattningen af åtskilliga öfverklagade olägenheter
i afseende å Sveriges och Norges ömsesidiga
handels- och sjöfartsförhållanden in. in. 15
§ 14. I fråga om ny förordning angående stäinpel afgiften.

............ 15

§ 15. Om utredning angående ändamålsenligheten
af grunderna för nu gällande lagstiftning om
beskattning af hvitbctssockertillverkningen. . 15

Sid.

8 16. Angående vilkoren för försäljning af bränvin 15
8 17. Angående bestämmelser i fråga om beloppet
af den afgift, som bör för denaturering af

bränvin erläggas ..... . . ... 16

8 18. Angående bankovinsten.......... 16

8 19. Om framläggande af förslag till ändrad lagstiftning
angående Riksbanken och de enskilda
scdelutgifvande bankerna......16

8 20. Angående skyldighet för embets- och tjensteman
att i vissa fall anlita Riksbanken m. in. 17

8 21. Angående reglemente för Riksbankens styrelse

och förvaltning .....17

''8 22. Angående fortsatt utveckling af statens telefonväsende
...............17

8 23. Om tillägg till 1 kap. 6 8 giftermålsbalken 17

8 24. Om ändrad lydelse af 11 kap. 2 8 jordabalken
................17

8 25. Om lagstiftning rörande byggande och underhåll
af utfarts- och byvägar.......18

8 26. Om ändring af 20 8 i förordningen angående
inteckning i fast egendom den 16 Juni
1875 ................. 18

8 27. Angående ändrad lydelse af 9 kap. 4 8 ärfdabalken,
värdering af död mans bo och ändrad
lydelse af 1 8 1 förordningen angående särskilda
protokoll öfver lagfarter, inteckningar
och andra ärenden den 16 Juni 1875 ... 18
8 28. Om ändrad lydelse af 99 8 utsökningslagcn 18
8 29. Om ändrad lydelse af 10 kap. 5 8 strafflagen 18
8 30. Angående åtgärder till förekommande af skogs förödelsc

inom Gotlands län ....... 19

Riksdagsbeslutet 1894.

Sid.

g 31. Angående föreskrifter i syfte att vid verkställande
af frihetsstraff tillämpa s. k. vilkorlig
frigifning............19

§ 32. Om förvärfvande och förlust af medborgare rätt.

................ . 19

g 33. Om ändring af 4 kap. 10 § strafflagen och
35 § strafflagen för krigsmagten den 7 Oktober
1881..............19

§ 34. Angående upphäfvande af föreskriften i 27 g
disciplinstadgan för krigsmagten den 7 Oktober
1881..............20

§ 35. Angående ifrågasatt ändring i vissa delar af
förordningen om krigsdomstolar och rättegången
derstädes den 11 jnni 1868 .... 20

g 36. Om ändrad lydelse af 16 g i lagen angående

lösdrifvares behandling den 12 Juni 1885 . 20

8 37. Angående dels ändring af 1 kap. 2 § rättegångsbalken,
dels ock ändrad lydelse af vissa

8g i kommunallagarne .........20

g 38. Angående utarbetande af nytt förslag till lag

om bevisning inför rätta.........21

g 39. Om dels ändrad lydelse af 17 § i förordningen
angående lagfart å fång till fast egendom
den 16 Juni 1875, dels ock upphäfvande
af gällande stadganden om förnyadt uppläsande
i kyrka af vissa äldre författningar 21
g 40. Angående tiden för allmänna författningars

trädande i kraft............21

g 41. Om skyldighet för svensk domstol att upptaga
sjöförklaring och verkställa undersökning
angående sjöolycka, som drabbat fartyg
från annat land än Sverige eller Norge . . 21

8 42. Om ändrad lydelse af 227 § sjölagen ... 21

g 43. Om ändring af 12 kap. 3 g kyrkolagen . 22

§ 44. Om ändrad lydelse af vissa gg i grufve stadgan

den 16 Maj 1884 ........ 22

§ 45. Angående husbondes eller arbetsgifvares ansvarighet
för tjenares eller arbetares personliga
ntskylder.............22

g 46. Om ny förordning angående mantalsskrifning 22

Sid.

g 47. Rörande dels ändring af 23 8 i förordningen
om kyrkostämma m. m. den 21 Mars 1862,
dels ock tillägg till 25 g 3 mom. i förordningen
angående kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd i Stockholm den 20 November

1863 ................. 22

g 48. Angående kungörelsers uppläsande i kyrka 23
g 49. Angående främmande trosbekännares öfvergång
till svenska kyrkan......., 23

§ 50. Om tillägg till 26 § 1 mom. i lagen angående
tillsättning af presterliga tjenstår den

26 Oktober 1883 ............ 23

g 51. Angående lag om enskild själavård .... 23
g 52. Angående ecklesiastik boställsordning ... 23

§ 53. Angående kyrkovärdars tillsättande på viss tid 23
g 54. Angående ändring i gällande stadganden om
tillsättning af organist- och klockarebefatt -

ningar .............: , . 24

g 55. Om ändrad lydelse af 49 § i förordningen

angående fattigvården den 9 Jnni 1871 . . 24
§ 56. I fråga om ändrad lydelse af § 25 i förordningen
angående fattigvården den 9 Juni 1871 24
g 57. Angående ändring i 32 g värnpligtslagen . 24
g 58. Om tillägg till lagen angående skydd mot

yrkesfara den 10 Maj 1889 ....... 24

§ 59. Angående ändrad lydelse af 1 g i förordningen
om landsting den 21 Mars 1862 . . 25

§ 60. Angående ändrad lydelse af 25 8 1 mom. i

förordningen om landsting den 21 Mars 1862 25
g 61. Om uppskof i vissa fall med tillämpning af

lagen angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet den 23 Oktober 1891 ... 25
g 62. Angående ändring i förordningen om utvidgad

näringsfrihet den 18 Juni 1864...... 25

§ 63. Angående åtskilliga på gruud af 89 g regeringsformen
väckta frågor........25

g 64. Angående verkstäld omröstning öfver Högsta

domstolens ledamöter..........26

g 65. Angående val af komiterade för tryckfrihetens
vård......... 26

Riksdagsbeslutet 1894.

Sid.

§ 66. Angående val af Justitieombudsman och hans

suppleant...............26

§ 67. Angående ansvarsfrihet för fullmugtige i

Riksbanken..............26

§ 68. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i

Riksgiildskontoret............26

§ 69. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i

Riksbanken och Riksgäldskontoret i fråga om
de af dem vidtagna åtgärder i afseende å
uppförande af riksdags- och riksbankshus å

Helgeandsholmen . ■...........27

§ 70. Angående val af fullmägtige i Riksbanken

och Riksgäldskontoret..........27

Slutmeningen................27

Stockholm 1894. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner.