Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1893:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
16 Januari och slutade den 10 Maj 1893.

Vi efterskrifna, Svenska Folkets valda ombud göre veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 16 sistlidne
Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s tjugondeförsta regeringsår,
Oss här i Stockholm infunnit.

Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 18 i nämnda månad sammanträdt och fått emottaga
berättelse om hvad sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig
tilldragit äfvensom Kongl. Majrts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de
ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss aflåtit propositioner eller skrifvelse^
dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:

§ 1.

Vid behandling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af §
74 regeringsformen hafve Vi, enligt hvad Vår den 18 sistlidne April till Kongl. Maj:t
aflåtna skrifvelse innehåller, funnit Oss icke böra bifalla förslaget oförändradt, men såsom
hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit följande förslag till ändrad
lydelse af nämnda § i regeringsformen:

Bih. till Rilc8(l. Prot. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1893.

§ 74.

Från den dag, då, enligt beslut af Konungen i Statsrådet och efter utfärdande af
riksdagskallelse, rikets krigsmagt eller någon del deraf ställes på krigsfot, vare sig för
upprätthållande af rikets neutralitet, derest den, vid krig mellan främmande magter, af
någon bland de krigförande skulle hotas eller kränkas, eller för afvärjande af ett befaradt
eller börjadt angrepp, och intill den dag, då krigsmagten skall återgå till fredsfot,
ege Konungen att i den ordning, på det sätt och på de vilkor samt med den skyldighet för
staten till ersättning, som bestämmas i särskild af Konungen och Riksdagen samfäldt
stiftad lag, låta af kommuner eller enskilda utfordra förnödenheter och tjenstbarheter, som
må vara att i orten tillgå och som erfordras för fyllande af sådana krigsmagtens oundgängliga
behof, hvilka icke på annat sätt kunna med tillräcklig skyndsamhet tillgodoses.

§ 2.

Vi hafve, i anledning af en hos Oss gjord framställning, antagit följande förslag
till ändrad lydelse af §§ 51, 63, 91, 93 och 95 regeringsformen att hvila till vidare grundlagsenlig
behandling:

§ 51.

I de fall, då Konungen eller Regenten eller Statsrådet sammankallar Riksdagen,
fastställes tiden för dess sammanträde efter sjunde och inom tjugonde dagen från den,
då kallelsen blifvit uti allmänna tidningarna kungjord.

§ 63.

Dessutom böra, för oförsedda händelser, tvenne särskilda tillräckliga summor anslås
och till utbetalning å Riksgäldskontoret anvisas; den ena att vara tillgänglig, då
Konungen, till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan
hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig;
den andra att, vid infallande krig, af Konungen lyftas, sedan Han Statsrådet in pleno
hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens förseglade anordning å sistnämnda
summa må ej förr brytas, eller summan af Fullmägtige i Riksgäldskontoret utbetalas,
än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 91.

I den händelse 39 § omtalar, att Konungen, efter företagen resa, utöfver tolf månader
ur riket blifver, sammankalle Regenten eller Statsrådet, då det riksstyrelsen förvaltar,
genom öppet påbud Riksdagen, och läte kallelsen inom femton dagar efter berörda
tids förlopp uti allmänna tidningarna kungöra. Sedan Konungen derom underrättad
blifvit, men Han ändock icke till riket återkommit, tage Riksdagen den författning
om rikets styrelse, hvilken Riksdagen nyttigast finner.

Riksdagsbeslutet 1893.

§ 93.

Då Konung dör och Tronföljaren ännu omyndig är, utfärde Statsrådet kallelse å
Riksdagen, hvilken kallelse inom femton dagar efter Konungens död skall i allmänna
tidningarna kungöras. Riksdagen ege, utan afseende på något den aflidne Konungens
testamente angående riksstyrelsen, att förordna eu, tre eller fem förmyndare, som, intill
dess Konungen myndig blifver, regeringen i Dess namn, efter denna grundlag, må utöfva.

§ 95.

Om, emot förmodan, Regenten eller Statsrådet underläte att i de fall, nästföregående
fyra §§ omförmäla, Riksdagen genast sammankalla, då åligge det ovilkorligen
rikets hofrätter att, genom offentliga kungörelser, underrättelse härom meddela, på det
Riksdagen må kunna sammankomma, att sin och rikets rätt iakttaga och skydda. Sådan
Riksdag sammanträder å tjugonde dagen efter den, då Regenten eller Statsrådet sist
bort kallelse dertill kungöra.

§ 3.

Vi hafve såsom hyllande för vidare grundlagsenlig behandling antagit följande förslag
till ändrad lydelse af § 49 regeringsformen samt §§ 2, 10, 20, 32 mom. 1, 33, 34,
37 mom. 1 samt 45 riksdagsordningen:

Regeringsformen.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden, som gällande
lag tillägger Rikets Ständer, tillkomma hädanefter Riksdagen. Den fördelas i
två Kamrar, hvilkas ledamöter väljas, på sätt riksdagsordningen stadgar. Kamrarne
ega i alla frågor lika behörighet och myndighet; skolande Riksdagen i kraft af denna
grundlag sammankomma till lagtima möte hvarje år den 8 Januari, eller, om helgdag
då inträffar, dagen derefter; Konungen dock obetaget att, emellan lagtima riksdagar,
urtima riksdag sammankalla.

Hos urtima Riksdag må endast förekomma ärende, som föranledt Riksdagens sammankallande
eller af Konungen eljest för densamma framlägges, så ock hvad med
dylikt ärende står i oskiljaktigt sammanhang.

Riksdagsordningen.

Lagtima Riksdag skall, i kraft af rikets regeringsform och utan särskild kallelse,
sammanträda hvarje år den 8 Januari eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter.

4 Riksdagsbeslutet 1893.

Urtima Riksdag sammankallas, då Konungen så nödigt finner, äfvensom i de fall,
hvarom i regeringsformens 91, 92, 93 och 94 §§ förmäles. Hos urtima Riksdag må
endast förekomma ärende, som föranledt Riksdagens sammankallande eller af Konungen
eljest för densamma framlägges, så ock hvad med dylikt ärende står i oskiljaktigt
sammanhang.

§ io.

lör den, som blifvit till ledamot i Första Kammaren utsedd, utfärdas vid valförrättningens
slut fullmagt i två exemplar, af hvilka det ena öfverlemnas åt den valde
och det andra insändes till Justitiedepartementet. Fullmagterna, som, när valet verkstälts
af landsting, underskrifvas af dess ordförande, med kontrasignation af landstingets
sekreterare, och, då valet skett af stad, undertecknas af stadsfullmägtiges ordförande
jemte två af desse fullmägtige, böra hafva följande lydelse:

»I kraft af det riksdagsmannaval, som af N. N. landsting (stadsfullmägtige i N. N.
stad) blifvit den — — förrättadt, varder N. N. härigenom befullmägtigad att för en
tid af nio år från nämnda dag vara ledamot af Riksdagens Första Kammare.» Ort och tid.

§ 20.

För den, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren, utfärdas ofördröjligen
fullmagt i två exemplar, underskrifna för valkrets å landet af domhafvanden, för stad,
som ensam sänder riksdagsman, af stadens magistrat, och för valkrets, som består af
flera städer, af den magistrat, som valet slutligen handlagt; och skall det ena exemplaret
öfverlemnas åt den valde och det andra insändas till Justitie-departementet.
Fullmagterna böra hafva följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den--hållits i N. N. domsaga» (»N. N. valdistrikt

af N. N. domsaga») eller »i N. N. stad» (»städer»), »har N. N. blifvit utsedd till ledamot
af Riksdagens Andra Kammare för en tid af tre år, räknade från och med den 1
Januari nästkommande år» (eller om valet hållits till följd af Konungens förordnande
om nya val eller om riksdagsman eljest afgått, innan den tid, för hvilken han blifvit
vald, tilländalupit: »för tiden till den 1 Januari år — —»), ^hvarom detta länder till
bevis och fullmagt». Ort och tid.

§ 22.

1. Innan Riksdagen sammanträder, företages inför chefen för Justitie-departementet,
eller den Konungen i hans ställe förordnar, i närvaro af tre bland Fullmägtige
i Rikets bank och tre bland Fullmägtige i Riksgäldskontor^, granskning af de till
Justitie-departementet inkomna, för Riksdagens ledamöter utfärdade fullmagter. Denna
granskning, som har till föremål att undersöka, huruvida fullmagterna blifvit i föreskrifven
form utfärdade, skall vara fulländad sist å dagen före Riksdagens början.

Riksdagsbeslutet 1893.

§ 33.

Sedan Riksdagen sammanträdt och berättelse om förloppet af den i mom. 1 af
nästföregående § föreskrifna granskning blifvit af chefen för Justitie-departementet,
eller den i hans ställe förordnad är, meddelad Kamrarna, hvar i hvad dess ledamöter
angår, läte Konungen för hvardera Kammaren tillkännagifva, hvilka bland dess ledamöter
förordnats till talman och vice talman.

Då i något af de fall, som i 91, 92, 93 och 94 §§ regeringsformen omförmälas,
Riksdagen på de i samma grundlags 95 § nämnde vederbörandes kallelse sammanträder,
eger hvardera Kammaren att, inom sig, välja talman och vice talman.

Innan talmän äro förordnade eller valde, efter thy ofvan sägs, föres i hvardera
Kammaren ordet af den derstädes närvarande ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,
och, der två eller flere ledamöter i lika många riksdagar deltagit, den af dem, som är
till lefnadsåren äldst.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra den af Honom för riksdags öppnande bestämda
tid, som ej må utsättas senare än å andra söckendagen efter riksdags början. På den
tid skola riksdagsmännen, sedan gudstjenst med dem hållen är, sammankomma på
rikssalen, der Konungen eller, då Han så för godt finner, Statsministern eller annan
Statsrådsledamot förer ordet. Vid detta tillfälle låter Konungen meddela lagtima
Riksdag berättelse om hvad i rikets styrelse sedan nästföregående lagtima Riksdags
sammanträde sig tilldragit, äfvensom till Riksdagen i två exemplar, deraf ett tillställes
hvardera Kammaren, öfverlemna propositionen angående statsverkets tillstånd och behof,
innefattande äfven förslag rörande sättet att genom bevillningar fylla hvad staten utöfver
de ordinarie inkomsterna erfordrar; men om Riksdagen urtima är, kungöres för
densamma anledningen till dess sammankallande och aflemnas de förslag och framställningar,
hvilka skola blifva föremål för Kamrarnas öfverläggningar; Konungen dock
obetaget att sedermera äfven andra förslag framställa.

Då Konungen, på sätt nu är sagdt, riksdag öppnat, framföre, vid samma tillfälle,
Kamrarnas talmän till Konungen, i Kamrarnas namn, deras undersåtliga vördnad.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima Riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande, tillsättas:
ett Konstitutionsutskott, ett Statsutskott, ett Bevillningsutskott, ett Bankoutskott
samt ett Lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga utskott skola bestå: Konstitutionsutskottet
af tjugu, Statsutskottet af tjugufyra, Bevillningsutskottet af tjugu, Bankoutskottet
af sexton och Lagutskottet af sexton ledamöter, hvilka hvardera Kammaren till
hafva antalet inom sig väljer antingen omedelbart eller, om Kammaren så beslutar,
genom elektorer; ankommande på Kamrarnes sammanstämmande beslut att, när sådant

Riksdagsbeslutet 1893.

finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande af fråga, som tillhör
ständigt utskotts behandling, så ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning
i ledamöternas antal, sådant bevilja.

§ 45.

Alla utskott skola inom två dagar från den, då de blifvit utsedda, sammanträda.
De böra, så fort sig göra låter, afgifva de yttranden, som på dem ankomma.

Har ledamot af utskott tre gånger å rad, utan laga förfall, från utskottets sammanträden
sig afhållit, bör ordföranden hos vederbörande Kammare sådant anmäla, på
det annan ledamot i utskottet må, i föreskrifven ordning, inväljas.

§ 4.

Vi hafve vidare såsom hvilande till grundlagsenlig behandling antagit följande
förslag till ändrad lydelse af § 71 riksdagsordningen:

§ 71.

Riksdagen skall genom fyratioåtta valmän, af hvilka hvardera Kammaren inom sig
utser tjugufyra, välja fullmägtige att, jemlikt särskilda reglementen, Riksbankens och
Riksgäldskontorets medel och tillhörigheter förvalta. Fullmägtige skola i hvartdera
verket vara sju och väljas å lagtima Riksdag för tiden från valet, till dess sådant val
under tredje året derefter försiggått. Valen ske medelst slutna sedlar. Ordförande
bland Fullmägtige väljes särskildt. Af de öfrige sex skola två årligen afgå. Då på
en gång val af samtlige Fullmägtige eger rum, bestämmes genom lottning den ordning,
i hvilken Fullmägtige, ordföranden undantagen, skola afgå. Afgående Fullmägtig kan
återväljas. Har Fullmägtig före utgången af den bestämda tjenstgöringstiden afgått,
eller har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för honom återstått.
Då val af ordförande i någotdera verket skall ega rum, utses denne före öfrige Fullmägtige.
Val för längre tjenstgöringstid verkställes före val för kortare.

Fullmägtige välje sjelfve bland sig vice ordförande; egande den, som bland Fullmägtige
förer ordet, afgörande röst, derest i frågor, som hos Fullmägtige komma under
omröstning, rösterna för två skiljaktiga meningar utfalla lika.

§ 5.

Med föranledande af en uti afgifven motion inom Riksdagen gjord framställning
om inrättande af ett nytt statsdepartement under namn af samfärdselsdepartementet,
hafve Vi i skrifvelse den 11 sistlidne April anhållit, att Kongl. Maj:t, som till flere
föregående Riksdagar afgifvit förslag om inrättande af ett nytt departement, hvilka
förslag dock ej vunnit Riksdagens bifall, täcktes efter förnyad pröfning af nämnda

Riksdagsbeslutet 1893. 7

fråga, till Riksdagen afgifva den proposition om ändring af regeringsformen, hvartill
denna pröfning kan föranleda.

§ 6.

På grund af §§ 62 och 64 regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år, och intill dess ny statsreglering vidtager, bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:

Första hufva dtiteln (Kongl. hof- och slottsstaterna) ......	1,320,000: —
(Justitiedepartementet)	Andra hufvudtiteln	3,887,900: —
(Utrikesdepartementet) ...	Tredje hufvudtiteln	606,750: —
Fjerde hufvudtiteln (Landtförsvarsdepartementet)	24,213,000: —
(Sjöförsvarsdepartementet)	Femte hufvudtiteln	6,908,156: 48
(Civildepartementet)	Sjette hufvudtiteln	4,804,711: —
(Finansdepartementet)	Sjunde hufvudtiteln	16,809,066: —
(Ecklesiastikdepartementet)	Åttonde hufvudtiteln	12,880,675: —
(Pensions- och allmänna in	Nionde hufvudtiteln dragningsstateii)	3,099,755: —
Och hafve Vi derjemte	för tillfälliga behof anvisat

extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1894 från Statskontoret utgå, nemligen:

under andra hufvudtiteln............................................. 66,309

» tredje hufvudtiteln............................................. 4,500

» fjerde hufvudtiteln............................................. 2,314,086

» femte hufvudtiteln.............................................. 1,419,443

Transport 3,804,338: 52 74,530,013: 48

Riksdagsbeslutet 1892.

52 74,530,013: 48

9,436,886: 52

1,200,000: —

Transport 3,804,338

under sjette hufvudtiteln............................................. 2,017,289

» sjunde hufvudtiteln..................................__........ 713,334

» åttonde hufvudtiteln.......................................... 1,361,925

» nionde hufvudtiteln........................................... 1,540,000

samt utom hufvudtitlarne:

till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafikerade
jernvägar..................................................... 500,000: —

» fortsättning af arbetena å stambanan mellan Vännäs

(Nyby) och Öfver-Luleå (Boden)............................. 700,000: —

hvarförutom komma att utgå:
dels från Riksgäldskontor^:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar

m. in. förslagsvis......................................................... 706,950: —

räntor å statsskulden och afbetalningar

å de fonderade statslånen........................ 13,209,550: —

efter afdrag af de till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar för 8laS8vis.

................................................r. 2,771,500: - 10i438)050: -

dels ock afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus
afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande...................................................... 100,000: —

Summa kronor 96,661,900: —

Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:

af öfverskottet å statsregleringarne för föregående år................... 53,453: 43

statsverkets ordinarie inkomster..................................................... 18,907,000: —

statsverkets extra ordinarie inkomster eller bevillningar:

tullmedel....................................................................... 37,000,000

postmedel...................................................................... 8,100,000

bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 700,000

stämpelmedel................................................................. 3,500,000

bränvinstillverkningsskatt.............................................. 13,700,000

hvitbetssockertillverkningsafgift ...................................... 2,600,000

bevillning af fast egendom samt af inkomst.................... 9,300,000

Riksbankens vinst för år 1892 ............................................................ 2,801,446: 57

11,145,000: —
250,000: —

74,900,000

Summa kronor 96,661,900

Riksdagsbeslutet 1893.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade föreskrifter
att fortfarande lända till efterrättelse.

§ 7.

Vi kåfve besluta, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets Ständers
skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingarne
å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.

§ 8.

Riksgäldskontorets utgifter till 1894 års slut hafve Vi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 27 sistlidne April till detta års

slut till............................................................................... kronor 13,720,513: 53

samt under år 1894 till ........................................................... » 18,866,500: —

Summa kronor 32,587,013: 53.

Riksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:

under år 1893, nu befintlig behållning inberäknad .................... kronor 16,803,129: 30

och under år 1894................................................................... » 18,866,500: —

Summa kronor 35,669,629: 30.

Inkomsterna och tillgångarne, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfverstiga
således utgifterna med 3,082,615 kronor 77 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade
behållning vid 1894 års slut.

§ 9.

Till afsilande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Ofver-Luleå
(Boden) hafve vi för år 1894 beviljat ett anslag af 3,700,000 kronor och deraf till utgående
från Riksgäldskontoret anvisat 3,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 10.

För anskaffande af rörlig materiel till bansträckan Vännäs—Ofver-Luleå hafve Vi
till Kongl Maj:ts förfogande stält ett belopp af 800,000 kronor, att i mån af behof
under år 1894 lyftas i Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att, derest Kongl.
Maj:t så pröfvar nödigt, deraf använda högst 500,000 kronor till inköp af malmvagnar
för Luleå—Gellivara-banan samt att redan under iunevarande år i Riksgäldskontoret
lyfta hvad som för dylikt inköp kan inom sistnämnda belopp erfordras.

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1893.

§ 11.

Vi hafve beslutat, att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1894—1898
ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel
till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till
fyllande af högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till
fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 12.

Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1893
och 1894 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader
samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående ränteoch
kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp,
hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit
eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omför -mälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.

§ 13.

Då det, jemlikt § 63 regeringsformen, ålegat Oss att för oförsedda händelser anslå
och till betalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den ena att vara
tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna
ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara
oundgängligen nödig, den andra att, vid infallande krig, af Konungen lyftas, sedan
Han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så hafve vi bestämt den
förra af dessa summor till två millioner femhundra tusen kronor samt den senare, eller
det så kallade stora kreditivet, till fem millioner kronor.

§ 14.

Vi hafve bemyndigat Fullmägtige i Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp af en million
kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t
pröf\ adt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och, jemte ränta, motsvarande
den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen Riksgäldskontoret
förorsakas, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas medelst af -

Riksdagsbeslutet 1893.

betalningar i deu mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock så, att dylika
afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för Riksgäldskontor tillkännagifvas.

§ 15-

I afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen, åberopa Yi för öfrigt Våra derom under Riksdagens lopp till Kongl. Maj:t
aflåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nemligen:

l:o af den 3 Mars i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af ett jordområde till botaniska trädgården i Upsala;

2:o af den 7 Mars angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring,
bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka
marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande;

3:o af samma dag angående föreslagna jernvägsbyggnader för statens räkning;

4:o af samma dag angående anslag dels till nya byggnader vid statens jernvägstrafik,
dels ock till rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar;

5:o af den 8 April i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande af
lånemedel till utveckling af statens telefon väsende;

6:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående statsbidrag
för utrotande af ollonborrar;

7:o af den 14 April angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel;

8:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel;

9:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel;

10:o af den 21 April i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Skara stad af en under indragna militiebostället Götala n:is 1 och 2 lydande
lägenhet, benämnd S:t Annas äng;

ll:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af mark från en vid Östersunds stad belägen kronolägenhet;

12:o af samma dag i anledning af Kong]. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till aktiebolaget Vestkusten af mark från indragna regementsqvartermästarebostället
14/2 mantal Hultås n:is 1 och 2 i Göteborgs och Bohus län;

13:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Östersunds stad af kronans andel i ett inom stadens område beläget skogsskifte;

14:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af två till Södra skånska infanteriregementet upplåtna, kronan tillhöriga jordområden;

15:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från indragna kronofogdebostället Stommen n:o 1 om 1 mantal i Elfsborgs län;

Riksdagsbeslutet 1893.

16:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
åt kronans rätt till danaarf efter enkan Maria Kristina Olsson från Raseberg i Skaraborgs
län;

17:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
för bildande af Kungsörs köping af mark från Kungsörs kungsladugård;

18:° af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;

19:o eif den 28 April angående eftergift af lösesumman för vissa hemmansräntor,
som i anledning af rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag skolat uppdebiteras;

20:o af samma dag angående anvisande af medel till odlingslånefonden;

21:o af samma dag i anledning af väckt motion i fråga om förvaltning och användning
af den Längmanska donationsfonden;

22:o af samma dag i anledning af Riksdagens år 1892 församlade revisorers berättelse
angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1891;

23:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;

24:o af den 29 April angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar; 25:o

af samma dag angående dödande af inteckningar i Norbergs jernväg;

26:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upphörande
af Lundby pastorats i Göteborgs stift prebendeegenskap m. m.;

27:o af den 2 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;

28:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel;

29:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts framställningar dels under riksstatens
fjerde hufvudtitel om anslag till Generalstabens topografiska arbeten och dels
under sjette hufvudtiteln om anslag till rikets ekonomiska kartverk;

30:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
af rätt till bearbetande af apatitförekomster;

31:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af mark från förra landskamrerarebostället V2 mantal Grytan n:o 2 i Brunflo socken
af Jemtlands län till skjutfält för Norrlands artilleriregemente;

32:o af samma dag i anledning af Kongl. Majtts proposition angående afsöndring
af jord från indragna militiebostället 1 mantal Vesterlösa n:o 1 i Östergötlands län;

33:o af samma dag i fråga om utredning och förslag angående afskrifning af den
från viss jord inom Skåne m. fl. provinser utgående kyrkotionden;

34:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition
af inflytande köpeskilling för kronan tillhörig mark i qvarteron Edelman mindre och
Krabaten i Stockholm;

Riksdagsbeslutet 1893.

35:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ölverlåtelse
till staden Visby af vissa kronan tillhöriga tomter i nämnda stad;

36:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag till
utvidgande af kasernetablissementet i Östersund och Svea ingeniörbataljons härvarande
kasernetablissement äfvensom till uppförande af ett nytt kasernetablissement för Norrlands
trängbataljon;

37:o af samma dag i afledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Ljusdals stationssamhälle af mark från indragna löjtnantsbostället 23%m mantal
Gärde n:o 2;

38:o af den 5 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts särskilda proposition angående
ordnande af pensionsförhållandena vid intendenturcorpsen;

39:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar
i organisationen af Karlskrona artillericorps m. in.;

40:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förändrad stat
för flottans sjömanscorps;

41:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Norrköpings stad af mark från indragna hospitalslägenheten Hospitalsholmen;

42:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i
i meddelade bestämmelser om uppförande vid Lunds hospital för Malmöhus läns räkning
af en vårdanstalt för sinnessjuka;

43:o af den 6 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;

44:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående delning af
Hernösands stift;

45:o af samma dag angående beräkningen af statsverkets inkomster;

46:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition
till svenska kyrkan i Paris af öfverskott å de från svenska kronans fastighet i Konstantinopel
inflytande hyresinkomster;

47:o af samma dag angående statsregleringen för år 1894 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;

48:o af samma dag med ny riksstat;

49:o af den 8 Maj angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontor;

50:o af den 9 Maj angående regleringen af utgifterna under Riksstatens femte
hufvudtitel.

§ 16.

Med anledning af dels ett utaf Riksdagens år 1892 församlade revisorer i deras
berättelse om granskningen af statsverket väckt förslag, dels ock af en inom Riksdagen
gjord framställning, kåfve Vi, — med upphäfvande af de nu gällande instruktionerna
för Riksdagens revisorer af statsverket enligt kungörelse den 17 Maj 1867 med deri

Riksdagsbeslutet 1893.

sedermera verkstäld ändring enligt kungörelse den 25 Maj 1869, af Riksbanken enligt
kungörelse den 29 Maj 1874 med deri sedermera verkstäld ändring enligt kungörelse
den 19 Maj 1876 samt af Riksgäldskontoret enligt kungörelse den 22 Maj 1868 med
deri sedermera verkstäld ändring enligt kungörelse den 19 Maj 1876, äfvensom det
enligt kungörelse den 13 Juli 1887 till nämnda instruktioner fogade tilläggsstadgande,
—- antagit en instruktion för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken
af den lydelse, som i Vår den 9 innevarande Maj aflåtna skrifvelse finnes
intagen; och hafre Vi i nämnda skrifvelse, med anmälan om Vårt berörda beslut, anhållit,
att Kongl. Maj:t täcktes låta i vanlig ordning offentliggöra den sålunda af Oss
beslutade nya instruktionen för Riksdagens revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken.

§ 17-

Sedan, med anledning af gjord framställning, hos Oss förekommit fråga om frihet
från stämpel i sådana på förvaltningsmyndighets pröfning beroende ärenden, som angå
syner å ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, hafve Vi beslutit. att 7 § i förordningen
angående stämpelafgiften den 5 September 1890, sådant detta lagrum lyder enligt kungörelsen
den 30 September 1892, skall erhålla den förändrade lydelse, som i Vår den
11 sistlidne April aflåtna skrifvelse finnes angifven; hvarjemte Vi i nämnda skrifvelse
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta kungöra berörda beslut till allmän efterrättelse.

§ 18.

Sedan Vi öfversett och granskat bestämmelserna i gällande tulltaxa med dertill
hörande underrättelser, hafve Vi uti skrifvelse den 2 innevarande Maj, med anmälan
om de beslut, som dervid blifvit fattade, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes dels låta
kungöra desamma till allmän efterrättelse, dels ock taga under ompröfning, huruvida
icke, till vinnande af en bättre och fullständigare kännedom om den inhemska maskinmarknadens
storlek och beskaffenhet än den, som genom nu tillgängligt statistiskt
material står att erhålla, den i gällande tulltaxa under rubriken »Maskiner, Redskap
och Verktyg eller delar deraf, ej specificerade» omförmälda varugruppen lämpligen
skulle kunna uppdelas i flere grupper, samt i öfverensstämmelse dermed inom tullverket
anteckningar föras beträffande införseln till riket af ej mindre de till hvarje
sådan grupp hänförliga artiklar, än äfven särskildt af de vigtigaste artiklarne inom en
hvar af dessa grupper.

§ 19.

Uti skrifvelse den 8 innevarande Maj hafve Vi, som till fyllande af statsverkets
behof för år 1894 åtagit Oss en bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp
af nio millioner trehundra tusen kronor, af hvilket belopp fyra millioner niohundra tusen
kronor skola utgå enligt nu gällande bevillningsförordning, anmält, att Vi stadfästat

Riksdagsbeslutet 1893.

nu gällande förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst att tjena
till efterrättelse för år 1894 och intill slutet af det år, under hvars lopp ny förordning
angående denna bevillning varder af Riksdagen faststäld, samt anhållit, att Kongl. Maj:t
täcktes låta utfärda allmän kungörelse derom; hvarjemte Vi, som ansett Oss icke böra
oförändradt bifalla Kongl. Maj:ts i afgifven proposition framstälda förslag angående en
särskild tilläggsbevillning för år 1894, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad sistlidet
års urtima Riksdag angående en särskild tilläggsbevillning för innevarande år
bestämt, beviljat en särskild tilläggsbevillning för år 1894 af fyra millioner fyrahundra
tusen kronor att utgå på sätt en vid nämnda skrifvelse bilagd af Oss beslutad förordning
utvisar; och hafve Vi anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta densamma till allmän
efterrättelse kungöra.

§ 20.

Vi hafve besluta en förändrad lydelse af § 10 mom. 1 i förordningen angående
vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker
den 31 December 1891, hvilket beslut Vi uti skrifvelse den 11 sistlidne April hos
Kongl. Maja anmält med anhållan att Kongl. Maja täcktes, med godkännande af samma
beslut, låta det till allmän efterrättelse kungöra.

§ 21.

Med anledning af hos Oss väckt förslag, hafve Vi beslutit, att från och med år
1894 afgiften för de enskilda bankernas sedelutgifningsrätt skall höjas från fem kronor
till tio kronor för hvarje tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlar, som på
en gång under näst föregående året varit utlemnadt i rörelsen; skolande i följd häraf
§ 3 i förordningen angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
den 2 December 1892 erhålla den förändrade lydelse, som angifves i Vår den 18 sistlidne
April aflåtna skrifvelse; och hafve Vi med anmälan härom i nämnda skrifvelse
anhållit, att Kongl. Maja täcktes låta kungöra berörda af Oss beslutade förändring till
allmän efterrättelse.

§ 22.

Med öfverlemnande af reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning, hafve
Vi uti skrifvelse den 8 innevarande Maj anhållit, att Kongl. Maja ville låta kungöra
de föreskrifter i reglementet, som för allmänheten kunna vara af vigt att känna.

§ 23.

Riksbankens under år 1892 upplupna vinst, två millioner åttahundra ett tusenfyrahundrafyratiosex
kronor 57 öre hafve Vi beslutit skola öfverlemnas till statsverket med
en fjerdedel under loppet af hvarje af månaderna Januari, April, Juli och Oktober år 1894.

Riksdagsbeslutet 1893.

§ 24.

Med bifall till en hos Oss gjord framställning, hafve vi för vår del beslutit, att
§ 4 i lagen för Rikets Ständers bank den 1 Mars 1830, sådan denna § lyder enligt
kungörelsen den 5 September 1890, skall erhålla den förändrade lydelse, som finnes
intagen i Vår den 25 sistlidne April aflåtna skrifvelse.

§ 25.

I aflåten proposition har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för sin del besluta,
att §§ 13 och 17 i lagen om Rikets mynt den 30 Maj 1873, sistnämnda § sådan den
lyder enligt kungörelsen den 17 Mars 1876, skall erhålla en i propositionen angifven
förändrad lydelse; och hafve Vi i skrifvelse den 2 innevarande Maj anmält, att Vi bifallit
hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit.

§ 26.

Enligt hvad af Vår den 25 sistlidne April aflåtna skrifvelse inhemtas, hafve Vi
funnit Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ny förordning om beskattning af
hvitbetssockertillverkningen i riket icke kunna i oförändradt skick bifallas, utan hafve
Vi antagit en förordning i detta ämne af den lydelse, en vid Vår berörda skrifvelse fogad
bilaga utvisar.

§ 27.

Med föranledande af ett hos oss väckt förslag, hafve Vi uti skrifvelse af den 7
innevarande Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till lagbestämmelser, som mera verksamt än de nu gällande tillgodose
oäkta barns rätt till försörjning.

§ 28.

Vi hafve i skrifvelse den 5 innevarande Maj, i anledning af hos Oss gjord framställning,
anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till lagbestämmelse, hvarigenom den af rätten för en å okänd ort vistande
arfvinge förordnade gode mannens rättsliga ställning varder i sin helhet bestämd.

§ 29.

Kongl. Maj:t har, jemlikt 87 § regeringsformen, i afgifven proposition föreslagit
Riksdagen att antaga en lag angående ändring i vissa delar af 22 kap. 6 och 7 §§
byggningabalk^!, men hafve Vi i skrifvelse den 5 sistlidne April tillkännagifvit, att
Vi, som ansett Kongl. Maj:ts ifrågavarande lagförslag icke kunna oförändradt antagas,
för Vår del antagit den lag angående ändring i vissa delar af omförmälda lagrum, som
uti Vår ofvannämnda skrifvelse finnes intagen.

Riksdag abeslutet 1893.

§ 30.

I anledning af hos Oss gjord framställning, hafve Vi uti skrifvelse den 25 sistlidne
April anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till lagstadgande, hvarigenom hvad i 3 kap. 1 § handelsbalken finnes stadgadt
om borgareed icke vidare skall vara gällande.

§ 31.

Vi hafve, vid behandling af Kongl. Maj:ts, jemlikt 87 § regeringsformen, aflåtna
proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af 17 kap. 10 § handelsbalken,
funnit Oss icke kunna bifalla denna propostion, hvilket Vi uti skrifvelse den 5 sist—
lidne April för Kongl. Maj:t anmält.

§ 32.

Vi hafve, enligt hvad Vår skrifvelse den 14 sistlidne Mars innehåller, i anledning
af hos Oss väckt förslag, för Vår del antagit den förklaring af 7 kap. 3 § strafflagen,
att med det i nämnda lagrum stadgade förbud mot öppnande till salu å sabbatstid af
kramlåda eller annan dylik bod afses jemväl bod, der tobak eller hvad deraf är förfärdigadt
hålles till salu.

§ 33.

Sedan Kongl. Maj:t, jemlikt 87 § regeringsformen, uti afgifven proposition framstält
förslag till lag angående ändrad lydelse af 15 kap. 24 § strafflagen, hafve Vi,
som funnit ifrågavarande proposition icke kunna i oförändradt skick bifallas, för Var
del antagit den lag angående ändrad lydelse af nämnda lagrum, som i Vår skrifvelse
den 25 sistlidne April finnes intagen.

§ 34.

Sedan hos Oss framställning gjorts om en sådan ändring i 22 kap. 21 § strafflagen,
att de i nämnda kapitels 11 och 14 §§ omförmälda slag af bedrägeribrott finge åtalas
af allmän åklagare, derest de af målseganden angåfves till åtal, hafve Vi, som ansett
giltig anledning ej förefinnas att förmena en förorättad målsegande allmän åklagares
bistånd vid beifrande af ifrågavarande förbrytelser, för Vår del antagit den lag angående
ändrad lydelse af 22 kap. 21 § strafflagen, hvilken i Vår den 25 sistlidne April aflåtna
skrifvelse finnes intagen.

§ 35.

På sätt Vår skrifvelse den 29 sistlidne April innehåller, hafve Vi, i anledning
af väckt förslag, anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till lagbestämmelse derom, att hvad i 10 kap. 5 § strafflagen finnes

Bih, till Riksd. Prof. 189.1. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1893.

stadgadt om ansvar för brott, begånget mot statens tjensteman, jemväl skall gälla i
fråga om brott, som föröfvas mot i tjensteutöfning stadd person, anstäld vid sådan kanal
eller jernväg, anlagd af enskilda personer, menigheter eller bolag, beträffande hvilken
Kongl. Maj:t förordnat, att den skall åtnjuta samma skydd som statens.

§ 36.

Genom skrifvelse den 5 sistlidne April hafve Vi för Kongl. Maj:t tillkännagifva
Vårt bifall till Kongl. Maj:ts, jemlikt 87 § regeringsformen, i afgifven proposition
framstälda förslag till lag angående ändrad lydelse af 12 § utsökningslagen.

§ 37.

Sedan Kongl. Maj:t i afgifven proposition, jemlikt 87 § regeringsformen, föreslagit
Riksdagen att antaga särskilda, propositionen bilagda förslag till lag angående bevisning
inför rätta, lag angående ändrad lydelse af 5 kap. 1 § ärfdabalken, lag angående
ändringar i 14 kap. jordabalken samt lag angående ändring i förordningen angående
handelsböcker och handelsräkningar den 4 Maj 1855, hafva Riksdagens kamrar i afseende
på denna proposition stannat i olika beslut, i följd hvaraf frågan, jemlikt 63 §
riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit, hvilket Vi uti skrifvelse den 14 sistlidne
April för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 38.

Med anledning af hos Oss gjord framställning hafve Vi för Vår del antagit den
lag angående upphäfvande af frälsemäns och deras vederlikars rätt till särskildt forum
i vissa mål, hvilken finnes intagen i Vår den 21 sistlidne Februari aflåtna skrifvelse.

§ 39.

Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af §§ 2, 4 och 5
i förordningen angående allmänt kyrkomöte den 16 November 1863 hafve Vi funnit
Oss icke kunna oförändrad bifalla, men hafve Vi i anledning af samma proposition
äfvensom af enskild motionärs framställning i ämnet för Vår del antagit den lao- angående
ändrad lydelse af §§ 2, 4 och 5 i nämnda förordning, som finnes intagen i Vår
den 9 innevarande Maj aflåtna skrifvelse.

§ 40.

Sedan Kongl. Maj:t i aflåten proposition, jemlikt 87 § regeringsformen, för Riksdagen
framstält ett förslag till lag angående ändrad lydelse af 1 kap. 1 § kyrkolagen,
har denna proposition blifvit af Oss bifallen, hvilket Vi uti skrifvelse den 23 sistlidne
Mars för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

Riksdagsbeslutet 1893.

§ 41.

Uti skrifvelse den 25 sistlidne April hafve Vi tillkännagifvit, att Vi, med anledning
af hos O88 gjord framställning, för Vår del antagit den lag angående ändring af
12 kap. 3 § kyrkolagen, att hvad i detta lagrum är stadgadt om klämtning morgon
och afton hvarje söcknedag, hädanefter icke skall gälla, der vederbörande församling
beslutar upphörande af klämtning.

§ 42.

I afseende å Kongl. Maj:ts, jemlikt 87 § regeringsformen, aflåtna proposition med
förslag till lag om stiftsstyrelse, hafva Riksdagens kamrar stannat i skiljaktiga beslut,
i följd hvaraf frågan, jemlikt 63 § riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit; hvilket
Vi uti skrifvelse den 5 innevarande Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 43.

Den af Kongl. Maj:t, jemlikt 87 § regeringsformen, till Riksdagen framstälda
proposition att antaga ett förslag till lag angående prestedens utbytande mot ett löfte
hafve Vi bifallit, på sätt Vår den 23 sistlidne Mars till Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelse
innehåller.

§ 44.

Såsom af Vår skrifvelse den 3 sistlidne Mars inhemtas, hafve Vi, med anledning
af gjord framställning i ämnet, anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till lagstadgande derom, att karta öfver laga skifte skall
hållas delegarne i skiftet till hända under viss tid efter skiftets afsilande.

§ 45.

Uti skrifvelse den 14 sistlidne Februari hafve Vi för Kongl. Maj:t tillkännagifvit
Vårt bifall till Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse
af 102 och 140 §§ konkurslagen.

§ 46.

I anledning af särskilda hos Oss gjorda framställningar, hafve Vi uti skrifvelse
den 29 sistlidne April anhållit, att Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, i hvad mån
bestämmelserna i 227 § sjölagen böra undergå förändring i syfte, att ett vid olyckstillfället
ingånget aftal derom, att bergarelönens belopp skall bestämmas af skiljemän,
tillerkännes bindande kraft, under förutsättning, att i lagen intagas bestämmelser, som
bereda verksamt skydd mot missbruk af sådana aftal, samt derefter för Riksdagen
framlägga förslag i ämnet.

Riksdagsbeslutet 1893.

§ 47.

Uti skrifvelse den 5 innevarande Maj hafve Vi, med anledning af hos Oss väckt
förslag, anhallit, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag
till lag i syfte att, sedan frälseränta en gång med frälseskattehemmanet blifvit
förenad, jorden och räntan icke må åter skiljas.

§ 48.

Sedan Kongl. Maj:t genom proposition velat inhemta Riksdagens yttrande öfver
ett förslag till förändrad lydelse af vissa delar af förordningen angående utvidgad näringsfrihet
den 18 Juni 1864, hafve Vi, efter granskning af detta förslag, uti skrifvelse
den 2 innevarande Maj tillkännagifvit, att Riksdagens kamrar beträffande den
föreslagna ändrade lydelsen af § 10 i förordningen stannat i skiljaktiga beslut, hvadan
Vi icke i denna del kunnat afgifva något yttrande, men att Vi mot förslaget i öfrigt
icke funnit skäl till annan erinran, ån hvad beträffar förordningens § 26 mom. 2, å
hvilket lagrum Vi föreslagit den lydelse, som i Vår berörda skrifvelse finnes angifven.

§ 49.

Kongl. Maj:ts i afgifven proposition, jemlikt 87 § regeringsformen, framstälda förslag
till lag angående flottning af skogsalster i gränsfloderna mellan konungariket
Sverige och storfurstendömet Finland hafve Vi bifallit, hvilket Vi i skrifvelse den 29
sistlidne April för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 50.

Sedan Kongl. Maj.t uti afgifven proposition velat inhemta Riksdagens yttrande
öfver ett propositionen bilagdt förslag till förordning angående ändrad lydelse af 4 och
11 §§ af förordningen angående patent den 16 Maj 1884, hafve Vi, som icke funnit
något att anmärka mot förslaget, men ansett detsamma vara af beskaffenhet, att Riksdagen
eger att derom besluta, för Vår del antagit ifrågavarande förslag, hvilket Vi uti
skrifvelse den 5 sistlidne April för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 51.

Kongl. Maj:t har i afgifven proposition velat inhemta Riksdagens yttrande öfver
ett i det propositionen bilagda statsrådsprotokoll omförmäldt förslag, att belöning för
dödande af björn ej vidare må af statsmedel utbetalas och att den i § 20 af gällande
jagtstadga utfästa belöning för dödande af varg må höjas från tjugufem till femtio
kronor; och hafve Vi uti skrifvelse den 29 sistlidne April tillkännagifvit, att denna
framställning icke från Vår sida föranledt till någon erinran.

Riksdagsbeslutet 1893.

§ 52.

Efter det Kong!. Maj:t i afgifven proposition förklarat sig vilja inhemta Riksdagens
yttrande öfver ett propositionen bilagdt förslag till ändrad lydelse af 1, 11 och 12 §§ i
förordningen den 24 Oktober 1885 angående försäljning af vin- och maltdrycker m. m.,
hafve Vi uti skrifvelse den 25 sistlidne April anmält, att Vi mot ifrågavarande förslag
icke haft något att erinra.

§ 53.

I öfverensstämmelse med § 89 regeringsformen, hafve Vi anmält Våra hemställanden,
önskningar och förslag genom följande skrivelser, nemligen:

l:o af den 19 April med anhållan, att koncession ej måtte utan Riksdagens hörande
lemnas å jern vägsanläggning inom Norrbottens län;

2:o af den 2 Maj om utredning rörande lämpligaste sättet för åstadkommande genom
statens försorg af en svensk arbetsstatistik m. m.;

3:o af samma dag om undersökning och förslag, åsyftande ett bättre ordnande af
förhållandet mellan lappar och jordegare i vissa trakter nedanför lappmarksgränsen;

4:o af den 5 Maj om åtgärder till motverkande af osedlighet;

5:o af den 6 Maj om förbättring i de nuvarande pensionsvilkoren för folkskolelärarnes
enke- och pupillkassa;

6:o af den 9 Maj om ändring i förordningen angående expeditionslösen, åsyftande
rättighet för part att i visst fall tidigare utfå expedition;

7:o af samma dag i fråga om nedsättning i afgifterna för persontrafiken å statens
jernvägar;

8:o af samma dag om afskaffandet af öfversättningsprofvet från svenska till latin i
mogenhetsexamen.

§ 54.

Jemlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,
hafve Vi kallat Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
Axel Ferdinand Thollander att vara Justitieombudsman samt Revisionssekreteraren,
Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Hugo Erik Mauritz Bohman att i Justitieombudsmannens
embete inträda eller detsamma utöfva i de fall, sist åberopade två
grundlagsrum omförmäla.

§ 55.

Då vid granskning af Riksbankens hufvud- och afdelningskontors räkenskaper
samt vid undersökning af bankens tillstånd, styrelse och förvaltning befunnits, att
Bankofullmägtige med omsorg och nit fullgjort det dem lemnade vigtiga uppdrag,
hafve Vi beviljat bemälde Fullmägtige ansvarsfrihet dels för förvaltningen af bankens
såväl hufvud- som afdelningskontor under år 1891 och, hvad angår kontoret i Hernö -

Riksdagsbeslutet 1893.

sand, äfven för den del af år 1890, detsamma varit i verksamhet, dels ock för de beslut
och åtgärder, hvilka finnas antecknade i Fullmägtiges protokoll för tiden från och
med den 15 Januari 1892 till samma dag innevarande år.

§ 56.

Då Vi funnit, att Fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och omsorg uppfyllt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt bemälde Fullmägtige full ansvarsfrihet
för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras protokoll från den
21 Januari 1892 till och med den 19 Januari 1893.

§ 57.

Enär Fullmägtige i Riksbanken och Fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lemnade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus, hafve Vi tillerkänt nämnde Fullmägtige
full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i
deras vid gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande å Helgeandsholmen
för riksdags- och riksbankshus förda protokoll för tiden från den 31 December
1891 till och med den 12 Januari 1893.

§ 58.

I öfverensstämmelse med § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
have Vi valt Våre Fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontoret äfvensom suppleanter
för dem samt meddelat bemälde Fullmägtige nödiga föreskrifter, hvilka i de för
dessa verk upprättade reglementen äro intagna.

Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda
beslutit, vidtagit och beviljat, hafve Vi, Svenska Folkets valda ombud,
velat med Våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket
skedde i Stockholm den tionde dagen i Maj månad året efter Kristi börd
det ett tusen åttahundra och på det nittiondetredje.

Första Kammaren:

Pehr E h renheim

Talman.

Gustaf Sparre

v. Talman; Vesternorrlands län. Stockholms stad. Stockholms stad.

Rob. Almström

Stockholms stad.

E. Fränekel

Stockholms stad.

R. Törnebladh

Stockholms stad.

Riksdagsbeslutet 1893.

L. Annerstedt

Stockholms stad.

Oscar Almgren

Stockholms stad.

0. M. Björnstjerna

Stockholms stad.

VV. Odelberg

Stockholms lan.

G. S. Akerhielm

Stockholms län.

Gust. Ekdahl

Stockholms län.

Joh. Lundin

Stockholms län.

Hugo Tamm

Upsala län.

Oscar Alin

Upsala län.

C. E. Casparsson

Upsala län.

G. Lagerbjelke

Södermanlands län.

F. A. Boström

Södermanlands län.

Sten Leijonhufvud

Södermanlands län.

Adolf Helander

Södermanlands län.

t''! , j’ .t)

Östergötlands län.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

G. Andersson

Östergötlands län.

Sixten Flach

Östergötlands län.

Victor von Post

Östergötlands län.

j!t< i . •'' .. 1

Östergötlands län.

Ludvig Douglas

Östergötlands län.

John Philipson

Norrköpings stad.

Fr. von Strokirch.

Jönköpings län.

Gustaf Berg

Jönköpings län.

Robert Dickson

Jönköpings län.

P. M. Söderberg

Jönköpings lan.

Gust. Almquist

Jönköpings län.

Axel Fagerholm

Jönköpings län.

Kronobergs län.

G. H. Spens

Kronobergs län.

Låss Öl. Larsson

Kronobergs län.

A. W. Rappe

Kronobergs län.

A. G:son Bennich

Kalmar län, norra delen.

V. L. Groll

Kalmar län, norra delen.

Per Samzelius

Kalmar län, södra delen.

Carl B. Hasselrot

Kalmar län, södra delen.

J. A. Sandberg

Kalmar län, södra delen.

Riksdagsbeslutet 1893.

Aug. östergren

Gotlands län.

Cl. Adelsköld

Blekinge län.

C. P. af Buren

Blekinge län.

F. W. von Otter

Blekinge län.

Hans Wachtmeister

Blekinge län.

Kristianstads län.

J. Pehrsson

Kristianstads län.

0. Nilsson

Kristianstads län.

R. G. Hamilton

Kristianstads län.

A. Sture Bruzelius

Kristianstads län.

Nils Sv. Håkansson

Kristianstads län.

J. De la Gardie

Kristianstads län.

J. Bengtsson

Malmöhus län.

0. Bergius

Malmöhns län.

Ludv. Kockum

Malmöhus län.

Malmöhns län.

G. Tornerhjelm

Malmöhus län.

H. Cavalli

Malmöhns län.

Alfred Piper

Malmöhus län.

Malmö stad.

L. W. Lothigius

Hallands län.

I. Kerfstedt

Hallands län.

A. v. Möller

Hallands län.

C. Fehrman

Hallands län.

J. N. Sanne

Göteborgs och Bohns län.

Oscar Evers

Göteborgs och Bohus län.

Carl Nyström

Göteborgs och Bohus län.

L. Akerhielm

Göteborgs och Bohns län.

Fred. Pettersson

Göteborgs och Bohus län.

G. Snoilsky

Göteborgs och Bohns län.

C. Fr. Waern

Göteborgs stad.

Charles Dickson

Göteborgs stad.

Sigfrid Wieselgren

Göteborgs stad.

Victor Ekenman

Elfsborgs län.

R. von Krtemer

Elfsborgs län.

F. v. Essen

Elfsborgs län.

P. Em. Lithander

Elfsborgs län.

R. Klinckowström

Elfsborgs län.

Ernst Stridsberg

Elfsborgs län.

Riksdagsbeslutet 1893.

G. Torelius

Elfsborgs län.

L. J. Wingqvist

Elfsborgs län.

Jonas Alströmer

Elfsborgs län.

Skaraborgs län.

C. A. Sjöcrona

Skaraborgs län.

A. Larsson

Skaraborgs län.

Carl Klingspor

Skaraborgs län.

Aug. Weinberg

Skaraborgs län.

Ivar Wijk

Skaraborgs län.

Wilh. Wallin

Skaraborgs län.

N. J. Boström

Skaraborgs län.

C. Helmer Falk

Vermlands län.

. von Krusenstjerna

Vermlands län.

Ax. G. Svedelius

Vermlands län.

C. H. Lundström

Vermlands län.

Carl Moberg

Vermlands län.

Rich. Åkerman

Vermlands län.

T. Säve

Vermlands län.

Harald Ericsson

Örebro län.

Herman Behin

Örebro län.

K. Bohnstedt

Örebro län.

Axel Bergström

Örebro län.

J. Gripenstedt

Örebro län.

Henning Trägårdh

Örebro län.

Patric Reuterswärd

Vestmanlands län.

Gottfrid Billing

Vestmanlands län.

G. Benedicks

Vestmanlands län.

W. Falk

Kopparbergs län.

H. Claöson

Kopparbergs län.

Martin Nisser

Kopparbergs län.

C. Fr. Pettersson

Kopparbergs län.

Gefleborgs län.

G. F. Gilljain

Gefleborgs län.

C. 0. Widmark

Gefleborgs län.

Wilh. Aug. Söderhjelm

Gefleborgs län.

Wilh. Brehmer

Gefleborgs län.

Alb. Anderson

Vesternorrlands län.

J. M. Sjölund

Vesternorrlands län.

A. H. Öländer

Vesternorrlands län.

C. A. Fröberg

Vesternorrlands län.

M. Arhusiander

Vesternorrlands län.

C. Lewenhaupt

Jemtlands län.

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1893.

Julius Roman

Jemtlands län.

I. von Stapelmohr

Jemtlands län.

Vesterbottens län.

R. v. Hedenberg

Vesterbottens län.

Fredrik Almgren

Norrbottens län.

Andra Kammaren:

Carl Herslow

Talman.

A. P. Danielson

v. Talman; Kalmar län, Ölands
domsaga.

A. H. Fock

Stockholms stad.

Arvid Gumaelius

Stockholms stad.

A. Hedin

Stockholms stad.

A. E. Nordenskiöld

Stockholms stad.

J. Mankell

Stockholms stad.

Joh. Johansson

Stockholms stad.

Gustaf Ericsson

Stockholms stad.

Wilh. Walldén

Stockholms stad.

J. H. G. Fredholm

Stockholms stad.

Sixten von Friesen

Stockholms stad.

Emil Hammarlund

Stockholms stad.

E. J. Ekman

Stockholms stad.

P. J. M. Erikson

Stockholms stad.

Ernst Beckman

Stockholms stad.

N. Linder

Stockholms stad.

Christian Loven

Stockholms stad.

Magnus Höjer

Stockholms stad.

Olof Olsson

Stockholms stad.

Curt Wallis

Stockholms stad.

Hugo E. G. Hamilton

Stockholms stad.

Fridtjuv Berg

Stockholms stad.

J. A. Fjällbäck

Stockholms stad.

John Olsson

Stockholms stad.

Pehr Pehrsson

Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.

E. Åkerlund

Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.

Riksdagsbeslutet 1893.

G. F. Östberg

Stockholms län. Södra Roslags
domsaga.

Stockholms läns vestra
domsaga.

Carl Palm

Söder telje, Norrtelje, Östhammar,
Öregrnnd, Sigtuna och Vaxholm.

Alfred Kihlberg

Upsala län. Nornnda och Orbyhns
härad.

Jan Eliasson

Upsala läns mellersta domsaga.

L. P. Mallmin

Upsala läns södra domsaga.

S. J. Boöthius

Upsala.

Södermanlands län. Jönlkers härad.

Nils Olsson

Södermanlands län. Oppunda härad.

Carl Alexanderson

Södermanlands län. Villåttinge
härad.

C. A. Kuralin

Södermanlands län. Åkers och
Selebo härad.

E. A. Edelstam

Nyköping, Torshälla, Mariefred,
Trosa och Enköping.

Axel Eduard Petersson

Östergötlands län. Kinda och
Ydre domsaga.

Carl Rydberg

Östergötlands län. Björkekinds,
Östkinds, Lösings, B råbo och
Memmings domsaga.

Oscar Larsson

Östergötlands län. Åkerbo, Banke-kinds och Hanekinds domsaga.

Gustaf Anderson

Östergötlands län. Vifolka, Val-kebo och Gnllbergs domsaga.

C. J. Jakobson

Östergötlands län. Aska, Dals
och Bobergs domsaga.

Östergötlands län. Hammarkinds
med Stegeborgs skärgård och Skär-kinds domsaga.

Axel Swartling

Norrköping.

E. A. Zotterman

Vadstena, Skeninge, Söderköping,
Motala och Grenna.

Joh. Sjöberg

Jönköpings län. Vestra härads
domsaga.

G. W. Svensson

A. Andersson

Jönköpings län. Östbo härad. Jönköpings län. Vestbo härad.

Aug. Pettersson

Stockholms län. Södertörns
domsaga.

K. E. Holmgren

Upsala län. Olands härad.

Z. Larsson

Upsala.

Carl Andersson

Södermanlands län. Rönö, Hölebo
och Daga härad.

C. Andersson

Södermanlands län. Vester- och
Öster-Rekarne härad.

Adolf Aulin

Eskilstuna och Strengnäs.

J. Ericsson

Östergötlands län. Lysings och
Göstrings domsaga.

P. G. Petersson

Östergötlands län. Finsponga läns
härads domsaga.

Fredrik Stånggren

Linköping.

Norrköping.

J. A. Johansson

Jönköpings län. Östra härads
domsaga.

J. Anderson

Jönköpings län. Tveta, Vista och
Mo domsaga.

Riksdagsbeslutet 1893.

Oskär Erickson

Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.

Carl Falk

Jönköping.

Johan Petersson

Kronobergs län. Uppvidinge härad.

J. August Sjö

Kronobergs län. Konga härad.

C. F. Petersson

Kronobergs län. Norrvidinge och
Kinnevalds härad.

Magnus Andersson

Kronobergs län. Allbo härad.

A. G. Jönsson

Kronobergs län. Sunnerbo dom-sagas östra valkrets.

C. W. Hultstein

Kronobergs län. Snnnerbo dom-sagas vestra valkrets.

B. Lindgren

Vexiö och Oskarshamn.

J. P. Nilsson

Kalmar län. Norra Tjusts härad.

0. W. Redelius

Kalmar län. Södra Tjusts härad.

J. M. Ekströmer

Kalmar län. Aspelands och Hand-börds domsaga.

Rob. Petersson

Kalmar län. Sevede och Tnna-läns domsaga.

J. Eklund

Kalmar län. Norra Möre och
Stranda domsaga.

C. J. Bladh

Kalmar län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.

Nils Petersson

Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.

Carl Gethe

Kalmar.

Richard Berg

Vestervik, Eksjö och Vimmerby.

Ludvig Norrby

Gotlands län. Södra domsagan.

Per Larsson

Gotlands län. Norra domsagan.

Aug. Bokström

Visby och Borgholm.

Nils Jönsson

Blekinge län. Listers domsaga.

P. Pehrson

Blekinge län. Bräkne domsaga.

Sw. Arnoldsson

Blekinge län. Ostra domsaga.

Aug. Peterson

Blekinge län. Medelstads domsaga.

Edw. Svensson

Karlskrona.

P. A. Romberg

Karlskrona.

A. Lilienberg

Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby.

Lasse Jönsson

Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.

Anders Nilsson

Kristianstads län. Villands härad.

P. Truedsson

Kristianstads län. Ostra Göinge
härad.

Nils Svensson

Kristianstads län. Albo och Gärds
domsaga.

0. B. Olsson

Kristianstads län. Vestra Göinge
domsaga.

Carl Hj. Wittsell

Kristianstads län. Norra Åsbo
domsaga.

Olof Andersson

Kristianstads län. Södra Åsbo
och Bjäre domsaga.

G. Bruzelius

Kristianstad och Simrishamn.

M. Dahn

Malmöhus län. Skytts och Oxie
domsaga.

Nils Nilsson

Malmöhus län. Färs domsaga.

Werner G. von Schwerin

Malmöhus län. Frosta domsaga.

Riksdagsbeslutet 1893.

Nils Persson

Malmöhus län. Rönnebergs och
Harjagers härad.

Ivar Månsson

Malmöhus län. Onsjö härad.

Anders Olsson

Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.

Anders Persson

Malmöhus län. Luggnde domsagas
södra valkrets.

J. Bengtsson

Malmöhus län. Bara härad.

Nils Åkesson

Malmöhus län. Torna härad.

Hans Andersson

Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljunits
och Herre8tacU härad.

Carl Aug. Andersson

Malmö.

W. Skytte

Malmö.

J. H. Dieden

Malmö.

Christian Billow

Lund.

Gustaf Peyron

Helsingborg.

G. Thestrup

Landskrona.

Elis Nilson

Ystad, Trelleborg, Skanör och
Falsterbo.

I. Lyttkens

Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.

A. G. Gyllensvärd

Hallands län. Höks härad.

Joh. E% Eliasson

Hallands län. Arstads och Faurås
härad.

Alfr. Bexell

Hallands län. Himble härad.

A. Williamson

Hallands län. Viske och Fjäre
domsaga.

Wilh. Wester

Halmstad och Engelholm.

A. M. Lundberg

Laholm, Varberg, Falkenberg och
Kungsbacka.

A. Emil Baaz

Göteborgs och Bohus län. Askims
och Säfredals härad.

Johan Sjöholm

Göteborgs och Bohus län. Vestra
och Ostra Hisings tingslag.

A. Andersson

Göteborgs och Bohus län. Inlands
domsaga.

Axel Vilh. Ljungman

Göteborgs och Bohus län. Orousts
och Tjörns domsaga.

C. T. Lind

Göteborgs och Bohus län. Norr-vikens domsaga.

J. A. Johansson

Göteborgs och Bohus län. Lane
och Stångenäs härad.

C. Maur. Ekström

Göteborgs och Bohus län. Sotenäs,
Tunge och Sörbygdens härad.

Olof Mehn

Göteborg.

John Bratt

Göteborg.

C. F. Winkrans

Göteborg.

A. F. Liljeholm

Göteborg.

Henrik Hedlund

Göteborg.

Aug. Wijkander

Göteborg.

Axel Lilljequist

Göteborg.

Gustaf Svanberg

Göteborg.

J. A. Westerberg

Göteborg.

E. H. Rodhe

Göteborg.

C. W. Collander

Uddevalla, Strömstad och Marstrand.

Riksdagsbeslutet 1893.

Joh. Erikson

Elfsborgs län. Marks härad.

Aug. Larson

Elfsborgs län. Vedens och Bolle-bygds härad.

C. Johansson

Elfsborgs län. Flnndre, Väne och
Bjerke domsaga.

Oskär Nyländer

Elfsborgs län. Kinds härad.

N. A. Molander

Elfsborgs län. Redvägs härad.

Elfsborgs län. Vätle, Ale och
Knllings domsaga.

P. Svensson

Elfsborgs län. As och Gäseneds
domsaga.

A. Larsson

Elfsborgs län. Sundals härad.

M. Andersson

Elfsborgs län. Nordals och Valbo
härad.

P. Andersson

Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo
domsaga.

T. W. Forsell

Venersborg, Imål och Knngelf.

D. G. Restadins

Borås, Alingsås och Ulricehamn.

A. Svenson

Skaraborgs län. Ase och Viste,
Barne och Laske domsaga.

And. Svenson

Skaraborgs län. Kinnefjerdings,
Kinne och Kållands domsaga.

E. Fredholm

Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.

Joh. Jonson

Skaraborgs län. Gndhems och
Klkinds domsaga.

Carl Persson

Skaraborgs län. Vartofta och
Erökinds domsaga.

A. Johansson

Skaraborgs län. Vadsbo norra
domsaga.

C. G. Bergendahl

Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga.

Carl Ericson

Mariestad, Skara och Sköfde.

Wilh. Nilson

Lidköping, Falköping och Hjo.

0. Anderson

Vermlands län. Väse, Visnums
och Ölme härad.

C. G. Bruse

Vermlands län. Fernebo härad.

Olof Olson

Vermlands län. Mellansysslets
domsaga.

Lars Persson

Vermlands län. Södersysslets
domsaga.

N. Nilsson

Vermlands län. Nordmarks domsaga.

J. Andersson

Vermlands län. Fryksdals
domsaga.

Erail Olsson

Vermlands län. Jösse domsaga.

A. F. Broström

Kristinehamn, Nora, Lindesberg och
Askersnnd.

Per Nilsson

Örebro län. Glanshammars
och Örebro härad.

J. Johansson

Örebro län. Nora domsaga.

G. Jansson

Vermlands län. Elfdals och
Nyeds domsaga.

L. F. Odell

Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Hardemo härad.

Folke Andersson

Örebro län. Askers och Sköllersta
härad.

Anton Hahn

Örebro.

Gullbr. Elotvson

Karlstad och Filipstad.

Edvard Thermaenius

Örebro län. Knmla och Snndbo
härad.

P. A. H. Stjernspetz

Örebro län. Lindes domsaga.

A. G. Olsson

Vestmanlands södra domsaga.

Riksdagsbeslutet 1893.

C. F. Wallbom

Vestmanlands vestra domsaga.

Per Holm

Vestmanlands norra domsaga.

Eric Ersson

Vestmanlands östra domsaga.

C. J. Hammarström

Vesterås och Köping.

J. Persson

Arboga och Sala.

D. Persson

Kopparbergs län. Leksands, Als och
Bjnrsås tingslag.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län. Gagnefs tingslag
jemte Rättviks och Ore tingslag.

E. Norman

Kopparbergs län. Ofvansiljans
domsaga.

B. P. Ersson

Kopparbergs län. Hedemora
domsaga.

A. Hansson i Solberga

Kopparbergs län. Faln domsaga.

J. P. Jansson

Kopparbergs län. Söderbärkes, Norr-bärkes och Grangärdes tingslag.

S. M. Olsson

Kopparbergs län. Nås, Jerna och Flöda
samt Malungs, Lima och Äppelbo
tingslag.

V. Vahlin

Falnn, Hedemora och Säter.

Gefleborgs län. Gestriklands
östra tingslag.

A. Göransson

Gefleborgs län. Gestriklands
vestra tingslag.

Halvar Eriksson

öefleborgs län. Bergsjö och
Delsbo tingslag.

Jonas Andersson i Ölsund

Gefleborgs län. Enångers och Forsa
tingslag.

Olof Jonsson i Hof

Gefleborgs län. Vestra Helsing-lands domsaga.

J. Johnsson

Gefleborgs län. Södra Helsinglands
vestra tingslag.

Nils Hanson

Gefleborgs län. Södra Helsinglands
östra tingslag.

P. Waldenström

Gefle.

0. A. Brodin

Gefle.

J. F. Schöning

Söderhamn.

N. P. Wallmark

Vesternorrlands län. Medelpads
vestra domsaga.

Carsten T. Jacobsén

Vesternorrlands län. Sköns
tingslag.

Vesternorrlands län. Njnrunda,
Indals och Ljustorps tingslag.

Joh. Nydahl

Vesternorrlands län. Ångerman-lands södra domsaga.

Joh. P. Dahlberg

Vesternorrlands län. Ångerman-lands mellersta domsaga.

J. E. Schödén

Vesternorrlands län. Ångerman-lands vestra domsaga.

P. G. Näslund

Vesternorrlands län. Nordingrå och
Nätra tingslag.

J. 0. Domeij

Vesternorrlands län. Själevads och
Arnäs tingslag.

Hernösand, Umeå och Skellefteå.

R. Björck

Sundsvall.

Jemtlands norra domsaga.

Gunnar Eriksson

Jemtlands vestra domsaga.

J. Bromée

Jemtlands östra domsaga.

Jemtlands län. Herje&dalens

S. J. Kardell

Östersund och Hudiksvall.

A. Aström

Vesterbottens södra domsaga.

domsaga.

Riksdagsbeslutet 1893.

L. Dahlstedt

Vesterbottens vestra domsaga.

J. E. Wikstén

Norrbottens län. Piteå domsaga.

J. A. Lundström

Vesterbottens norra domsaga.

Nils Wallmark

Norrbottens län. Lnleå domsaga.

N. Boström

Vesterbottens mellersta domsaga.

L. O. Carlsson

Norrbottens län. Kalix domsaga.

J. W. Lindh

Norrbottens län. Torneå domsaga.

M. Alsterlund

Lnleå, Piteå och Haparanda.

Riksdagsbeslutet 1893.

INNE

Ingressen .... .......... ..... 1

8 1. Angående undrad lydelse af § 74 regeringsformen
... t ........... . 1

§ 2. Angående ändrad lydelse af §§ 51, 63, 91,

93 och 95 regeringsformen..... 2

§ 3. Angående ändrad lydelse af § 49 regeringsformen
samt §§ 2, 10, 20, 32 mom. 1, 33, 34,

37 mom. 1 och 45 riksdagsordningen ... 3

§ 4. Angående ändrad lydelse af 8 71 riksdagsordningen
.............. 6

§ 5. Angående ändrad lydelse af 8 6 regeringsformen
..........6

8 6. Angående statsregleringcn........ . 7

8 7. Angående disposition nf besparingarna å hnf vudtitlarne.

........... 9

§ 8. Angående beräkningen af Riksgäldskontorets

utgifter och inkomster......... . 9

§ 9. Angående afsilande nf arbetena å stambanan

mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå (Boden) 9

§ 10. Angående anskaffande af rörlig materiel till

bansträckan Vännäs—Ofver-Lnleå..... 9

8 11. Angående odlingslånefonden.......10

8 12. Angående statsreglcringen.........10

8 13. Angående kreditivsmnmorna.......10

8 14. Angående lån till telegrafstyrelsen för fortsatt

utveckling af statens telefonväsende .... 10

8 15. Angående statsrcgleringen........11

§ 16. Angående ny instruktion för Riksdagens revisorer
af stats-, banko- och riksgäldsverken . 13

8 17. Om ändring af 8 7 i förordningen angående

stämpelafgiften den 5 September 1890 . . . 14

Bill. till Rikhet. Prot. IBSS. 10 Sami. 1 Afil. 2 Ba.

(Riksdagsbeslutet.)

HÅLL.

q. e •; Tu ,. I,,: t.riiim: ■.Rj-iinaa ».4

Sid.

8 18. Angående tullbevillningen.........14

8 19. Angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst..... 14

8 20. Om ändring af 8 10 mom. 1 i förordningen
angående vilkoren för försäljning af bränvin
och andra brända eller distillerade spirituösa

drycker den 31 December 1891......15

8 21. Om förhöjning i bevillningsafgiften af bankbolag
med sedelutgifningsrätt.....■ .... 15

8 22. Angående reglemente för Riksbankens styrelse

och förvaltning.............15

8 23. Angående bankovinsten, f ....... 15

8 24. Angående ändring i 8 4 i lagen för Rikets

Ständers bank . . . . ........ . 16

8 25. Angående ändring i §§ 13 och 17 nf lagen

om Rikets mynt den 30 Maj 1873 .... 16

§ 26. Om beskattning af hvitbetssockertillverk ningen

................ 16

8 27. Om ändring i gällande bestämmelser rörande

oäkta barns försörjning ..... . . . . 16

§ 28. Angående den för en å okänd ort vistande arfvinge
förordnade gode mans rättsliga ställning 16
8 29. Angående ändring i vissa delar af 22 kap.

6 och 7 8§ byggningabalken.......16

8 30. Om ändrad lydelse nf 3 kap. 1 8 handels lmlken.

................17

8 31. Angående ändrad lydelse af 17 köp. 10 8

handelsbalken.............17

8 32. Angående ändring i 7 kap. 3 § strafflagen . 17
8 33. Angående iindrad lydelse af 15 kap. 24 8

strafflagen..... 17

d. 5

Riksdagsbeslutet 1893.

Sid.

g 34. Om ändring af 22 kap. 21 § strafflagen . . 17
§ 35. Om lagbestämmelse i syfte att bereda vissa
enskilda tjensteman samma skydd som statens
mot förnärmelse i deras tjenstentöfning . . 17

§ 36. Angående ändrad lydelse af 12 § utsöknings lagen.

................ 18

§ 37. Om förslag till lag angående bevisning inför
råtta, lag angående ändrad lydelse af 5 kap.
1 8 ärfdabalken, lag angående ändringar i
14 kap. jordabalken samt lag angående ändring
i förordningen angående bandelsböcker och

handelsräkningar den 4 Maj 1855 ..... 18
8 38. Angående upphäfvande af frälsemans rätt till

särskild! fornm ...............18

8 39. Om ändrad lydelse af §8 2, 4 och 5 i förordningen
angående allmänt kyrkomöte den

den 16 November 1863 ...... 18

8 40. Angående ändrad lydelse af 1 kap. 1 § kyrkolagen
.................18

§ 41. Om ändring af 12 kap. 3 § kyrkolagen . . 19

§ 42. Angående lag om stiftsstyrelse..... 19

§ 43. Angående prestedens utbytande mot ett löfte 19
8 44. Angående ändrad lydelse af 105 § skiftesstadgan
................- 19

8 45. Angående ändrad lydelse af 102 och 140 §§

konkurslagen . .............19

§ 46. Om ändring i 227 8 sjölagen.......19

§ 47. Angående förbud mot frälseräntans skiljande

från hemman, hvarmed den förenats.... 20

Sid.

8 48. Rörande vissa ändringar i förordningen angående
utvidgad näringsfrihet den 18 Juni

1864 ................. 20

8 49. Angående flottning af skogsalster i gränsfloderna
mellan konungariket Sverige och storfurstendöme!
Finland..........20

8 50. Angående ändrad lydelse af 4 och 11 8§ i

förordningen angående patent den 16 Maj 1884 20
8 51. Angående ändring af gällande bestämmelser
om utbetalande af belöning för dödande af

björn och varg.............20

8 62. Om ändring i förordningen angående försäljning
af vin och maltdrycker.......21

8 53. Angående åtskilliga på grund af 8 89 regeringsformen
väckta frågor.........21

8 54. Angående val af Justitieombudsman och hans

suppleant................21

8 55. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riksbanken
.................21

8 56. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riks gäldskontoret

..............22

§ 57. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i Riks -

banken och Riksgäldskontoret i fråga om de
af dem vidtagna åtgärder i afseende å uppförande
af riksdags- och riksbankshus å Hel -

geandsholmen ......... 22

8 58. Angående val af fullmägtige i Riksbanken

och Riksgäldskontoret..........22

Slutmeningen .......... 22

Stockholm 1893. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.