Sveriges Riksdags Beslut (Riksdagens protokoll 1891:beslut)

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 Januari och slutade den 15 Maj 1891.

V^i riters krön a, Svenska Folkets valda ombud göre veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sistlidne
Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s nittonde regeringsår,
Oss här i Stockholm infunnit.

Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 19 i nämnda månad sammanträdt och fått emottaga
berättelse om hvad sedan sistförflutna riksdag i rikets styrelse sig tilldragit
äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de
ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss aflåtit propositioner eller skrivelser,
dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:

§ 1- .

Efter företagen pröfning af de till slutligt afgörande vid innevarande riksdag lagligen
beredda förslag till ändringar i rikets grundlagar, hafve Vi för vår del godkänt
och antagit följande förslag, nemligen:

om ändring af § 23 riksdagsordningen, samt
om ändring af §§ 6 och 13 riksdagsordningen.

Bill. till Riksd. Prot. 1891. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1891.

Enligt de af Oss sålunda fattade beslut, hvilka hos Kongl. Maj:t uti skrifvelse
den 12 Mars 1891 blifvit anmälda, skulle förenämnda grundlagsparagrafer erhålla
följande lydelse:

Riksdagsordningen
§ 23.

Hvarje ledamot af Andra Kammaren åtnjuter af statsmedel ersättning för resekostnad
till och från riksdagen samt arfvode af ett tusen två hundra riksdaler för
hvarje lagtima riksdag; dock att, när antingen Konungen upplöser riksdag, innan den
varit fyra månader tillsammans, eller ledamot af Kammaren eljest afgår från sin befattning
under riksdagen, innan så lång tid af dess sammanträde förflutit, eller riksdagen
sammanträder i följd deraf att Konungen, med upplösande af riksdag, förordnat
om nya val, så ock under urtima riksdag, Kammarens ledamot undfår, jemte resekostnadsersättning,
i dagtraktamente tio riksdaler, hvilket dock ej må öfverstiga
sammanlagdt ett tusen två hundra riksdaler.

Den ledamot af Kammaren, som icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer, skall
för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio riksdaler af arfvodet.

§ 6-

1. Första Kammaren skall bestå af etthundrafemtio ledamöter, hvilka för en tid
af nio år utses af landstingen och stadsfullmägtige i de städer, som ej i landsting
deltaga.

2. Hvarje landstingsområde och sådan stad, som nu är nämnd, utgör en valkrets,
för hvilken, efter folkmängden inom dess område, väljes en riksdagsman för hvarje
fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel af rikets folkmänd.

3. För valkrets, som har mindre folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes dock en
riksdagsman.

4. Derest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena i mom. 2
och 3 bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio, skola, för ernående af detta antal,
de valkretsar, hvilkas folkmängd mest öfverskjuter de tal, som enligt mom. 2 äro
bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarne, vara berättigade att hvardera
välja ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets, enligt ofvan angifna grunder, eger utse,
bestämmes hvart tionde år af Konungen; och skall vid tillämpning af den sålunda
faststälda ordningen iakttagas, att inskränkning icke sker i vald riksdagsmans rätt att
under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad att i landsting deltaga, må, så länge då gällande ordning för
valen länder till efterrättelse, stadens rätt att utse riksdagsman inträda allenast i det
fall, att ledighet uppstår i den valkrets’, staden förut tillhört.

Riksdagsbeslutet 1891.

§ 13.

1. Andra Kammaren skall bestå af tvåhundratjugofem ledamöter, deraf etthundrafemtio
för landet och sjuttiofem för städerna. Dessa ledamöter väljas för en tid af
tre år, räknade från och med Januari månads början året näst efter det, under hvilket
valet skett.

2. Ä landet, hvartill i fråga om riksdagsmannaval äfven räknas köpingar, utses
för hvarje domsaga en riksdagsman. Understiger domsagornas antal etthundrafemtio,
skola, för ernående af det bestämda antalet riksdagsmän, de folkrikaste domsagorna,
så vidt ske kan häradsvis, indelas i två valkretsar, som hvardera välja en riksdagsman.
Ofverstiger domsagornas antal etthundrafemtio, skola, i den mån sådant erfordras,
angränsande domsagor, som hafva minsta sammanlagda folkmängden, förenas, två och
två, till en valkrets.

3. I stad, hvars folkmängd uppgår till eller ofverstiger en sjuttiofemtedel af
folkmängden i rikets alla städer, väljes efter stadens folkmängd en riksdagsman för
hvarje fullt tal, motsvarande en sjuttiofemtedel af städernas folkmängd. Städer med
mindre folkmängd, än nu är sagdt, ordnas, så vidt lämpligen ske kan länsvis, i så många
valkretsar, som, med iakttagande af att hvardera utser en riksdagsman, erfordras för
uppnående af det i mom. 1 föreskrifna antal riksdagsmän för städerna.

4. Indelningen af omförmälda valkretsar så ock riksdagsmännens antal för hvar
och en af de städer, hvilkas folkmängd i och för sig berättigar dem att utan förening
med annan stad välja riksdagsman, bestämmes, efter ofvan angifna grunder, hvart
tionde år af Konungen. Den ordning, som sålunda fastställes, vinner tillämpning vid
de val, hvilka näst derefter, enligt § 15 mom. 1, skola ega rum. Köping, som erhåller
stadsprivilegier, räknas i fråga om riksdagsmannaval fortfarande till landet, till dess
ny valkretsordning varder faststäld.

§ 2.

Vi hafve uti skrifvelse den 11 Maj anmält, att vid behandling af dels Kongl. Maj:ts
proposition angående ändrad lydelse af § 11 i regeringsformen, dels Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse af § 5 i den mellan Sverige och Norge
upprättade riksakt Vi funnit Oss icke böra bifalla desamma.

§ 3.

Vi hafve till hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit ett hos Oss
väckt förslag, att § 25 i riksdagsordningen skall erhålla följande förändrade lydelse:

Riksdagsbeslutet 1891.

§ 26.

Befinnes vid riksdagsmannaval, hvilka böra med slutna sedlar förrättas, valsedel
lyda å person, som ej är valbar, eller på flera eller färre, än som vid valtillfället böra
väljas, eller innefattar valsedel någon tvetydighet i anseende till den eller de valdes
namn, skall samma sedel anses ogild.

Aro valsedlar till större antal än hälften ogilda och finnes det inverka på valets
utgång, varde nytt val anstäldt.

§ 4.

På grund af §§ 62 och 64 regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:

Första hufvudtiteln (Kongl. hof- och slottsstaterna)	1,320,000: —
(Justitiedepartementet)	Andra hufvudtiteln	3,854,107: —
(Utrikesdepartementet)	Tredje hufvudtiteln	606,750: —
(Landtförsvarsdepartementet)	Fjerde hufvudtiteln	20,670,000: —
(Sjö försvarsdepartementet)	Femte hufvudtiteln	6,258,690: —
(Civildepartementet)	Sjette hufvudtiteln	4,800,866: —
(Finansdepartementet)	Sjunde hufvudtiteln	16,340,066: —
(Ecklesiastikdepartementet)	Åttonde hufvudtiteln	12,335,282: —
	Nionde hufvudtiteln

(Pensions- och allmänna indragningsstaten).................. 2,915,550: — gg jqj

Transport 69,101,311: —

Riksdagsbeslutet 1891.

Transport

Och hafve Vi derjemte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1892 från Statskontoret utgå, nemligen:

under andra hufvudtiteln............................................. 81,093: —

» tredje hufvudtiteln................................... 4,500: —

» fjerde hufvudtiteln............................................. 2,172,800: —

» femte hufvudtiteln............................................. 2,143,110: —

» sjette hufvudtiteln ............................ 2,060,134: —

» sjunde hufvudtiteln............................................ 783,234: —

» åttonde hufvudtiteln.......................................... 1,663,518: —

» nionde hufvudtiteln........................................... 1,475,000: —

samt utom hufvudtitlarne:

till ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar 1,200,000: —
» fortsättning af arbetena å stambanan mellan Vännäs

(Nyby) och Öfver-Luleå (Boden)............................. 4,000,000: —

» anläggning af en bibana från norra stambanan vid
Mellansel till Örnsköldsvik och denna banas utrustning
med erforderlig trafik materiel ......................... 823,000: —

hvarförutom komma att utgå:
dels från Riksgäldskontor^:

riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar in. in. förslagsvis
räntor å statsskulden och afbetalning^- å de fonderade

statslånen ..................................................................... 12,691,870: —

efter afdrag af de till Riksgäldskontoret ingående ränteoch
kapitalbetalningar förslagsvis ................................ 2,813,120: •—

dels afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus..

dels afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande................................................

dels ock till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond................

Summa kronor

69,101,311: —

16,406,389: —

616,250: —

9,878,750: —
250,000: —

100,000: —
654,300: —
97,007,000: —

Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:

öfverskott å statsregleringarna för år 1889 och föregående år ...... 5,887,000: —

statsverkets ordinarie inkomster samt bevillningar, beräknade till
följande belopp, nemligen:

ordinarie inkomster............................................................................... 20,490,000: —

tullmedel....................................................................... 38,000,000: —

postmedel..................*..................................................... 7,700,000: —

Transport 45,700,000: — 26,377,000: —

Riksdagsbeslutet 1891.

Transport 46,700,000: — 26,377,000:
bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 380,000;

stämpelmedel................................................................. 3,600,000

bränvinstillverkningsskatt ............ 13,700,000

hvitbetssockertillverkningsafgift ................. 1,600,000

bevillning af fast egendom samt af inkomst................... 3,800,000: — gg ^gg qqq

af Biksbankens vinst för år 1890 ........................................................ 1,850,000

Summa kronor 97,007,000: —
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade föreskrifter
att fortfarande lända till efterrättelse.

§ 5.

Vi hafve besluta, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Bikets
Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af
besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.

§ 6.

Biksgäldskontorets utgifter till 1892 års slut hafve Vi beräknat komma att uppgå:
för tiden från ocli med den 5 innevarande Maj till detta års

slut till........................................................................... _ kronor 17,457,696: 74

samt under år 1892 till ...................................................... » 17,337,620: —

Summa kronor 34,795,316: 74.

Biksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:

under år 1891, nu befintlig behållning inberäknad .................... kronor 20,456,084: s 1

och under år 1892.................................................................... » 17,337,620: —

Summa kronor 37,793,704: 81.

Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfverstiga
således utgifterna med 2,998,388 kronor 7 öre, utgörande Biksgäldskontorets beräknade
behållning vid 1892 års slut.

§ 7.

Vi hafve beslutit, att under år 1892 skall till den under Biksgäldskontorets förvaltning
stående fonden för extra amortering af statsskulden förutom det belopp, som
på grund af 1889 års Biksdags beslut bör till densamma ingå, utbetalas ett belopp
af tvåhundrafemtiofem tusen kronor.

Riksdagsbeslutet 1891.

§ 8.

Till anläggning af en bibana från norra stambanan vid Mellansel till Örnsköldsvik
och denna banas utrustning med erforderlig trafikmateriel hafve Vi för år 1892 beviljat
ett anslag af en million åttahundratjugotre tusen kronor och deraf till utgående från
Riksgäldskontoret anvisat eu million kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 9.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar hafve Vi beviljat och stält till Kongl.
Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och
med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående
under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
disponeras; egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya,
ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå i enlighet med de vilkor och bestämmelser, som i det af Oss
utfärdade reglemente för Iiiksgäldskontoret blifvit stadgade.

§ 10.

Vi hafve beviljat och stält till Kong], Maj:ts förfogande ett belopp af två millioner
trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Hernösands—Sollefteå jernvägsaktiebolag
och under vissa vilkor utgå med ena hälften under år 1892 och med andra
hälften under år 1893 i öfverensstämmelse med de i reglementet för Riksgäldskontoret
gifna bestämmelser.

§ 11.

Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1891
och 1892 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötes- och
revisionskostnader samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående ränteoch
kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp,
hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit
eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda
afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.

Riksdagsbeslutet 1891.

§ 12.

Då det, jemlikt § 63 regeringsformen, ålegat Oss att för oförutsedda händelser
anslå och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den ena
att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och anffelänma
ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
vara oundgängligen nödig, den andra att, vid infallande krig, af Konungen lyftas,
sedan Han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så hafve Vi bestämt
den förra af dessa summor till en million femhundra tusen kronor samt den senare,
eller det så kallade stora kreditivet, till tre millioner kronor.

§ 13.

I afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Vi för öfrigt Våra derom under riksdagens lopp till Kongl. Maj:t aflåta
skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nemligen:

l:o af den 21 Februari i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående gränsreglering
mellan Carl Gustafs stads gevärsfaktori och Eskilstuna stad;

2:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
afjord från indragna militiebostället Kongs Norrby kungsgård i Östergötlands län;

3:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition
af en del byggnader och jord, tillhörande förra häradshöfdingebostället Hammenhög
n:o 31 i Kristianstads län:

4:o af den 14 Mars angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka
marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande;

5:o af samma dag angående fortsättande af statens jernvägsbyggnader;

6:o af samma dag angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar; 7:o

af den 29 April i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsättande
af räntebärande obligationer till nominel belopp af tre millioner kronor till garantifond
för aktiebolaget Sågverksegarnes garantiförening;

8:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dödande af
en till säkerhet för statens fordran hos Gotlands jernvägsaktiebolag uti bolagets jernväg
meddelad inteckning;

9:o af samma dag dels om beviljadt låneunderstöd för anläggning af jernväg
mellan Hernösand och Sollefteå och dels om anvisande af statsbidrag för enskilda
jernvägsanläggningars understödjande medelst lån;

10:o af den 6 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående eftergift af
viss del af kronans rätt till danaarf efter arbetaren Karsten Ekberg från Hessleberga;

Riksdagsbeslutet 1891.

ll:o af samma dag i fråga om helgonskyldens afskaffande;

12:o af samma dag i fråga om upphörande af den i Göteborgs och Bohus ]äu
utgående landskylden;

13:o af samma dag i fråga om utsträckning af tiden för anmälan om inlösen af
skattefrälseräntor och af kronotionde, som innehafves under enskild eganderätt;

14:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Eslöfs köping af en del af militiebostället s/8 mantal Eslöf n:o 13 samt 2/s mantal
Eslöf n:is 15 och 17 i Vestra Sallerups socken af Malmöhus län;

15:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord frän indragna militiebostället Torp Södre i Elfsborgs län;

16:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till staden Mariefred af viss Gripsholms kungsladugård tillhörig mark;

l7:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående jordafsöndring
från förra militiebostället n:o 2 Söndraby i Kristianstads län;

18:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från kronoegendomen Stora Kungsladugården n:o 1 i Södermanlands län;

19:o af samma dag i anledning af Kongl. Majrts proposition angående afsöndring
af jord från indragna militiebostället Neder Kjellsby med Kyrkotegen i Göteborgs och
Bohus län;

20:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande
af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende;

21 :o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående en väganläggning
mellan Vistträsk och Glommersträsk;

22:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i fråga om reglering
af Bergslagernas jern vägsaktiebolags obligationsskuld;

23:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens första

hufvudtitel;

24:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra

hufvudtitel;

25:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje

hufvudtitel;

26:o af den 13 Mag angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;

27:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte

hufvudtitel;

28:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette

hufvudtitel;

29:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;

30:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående disposition
af en del af indragna fanjunkarebostället Refvinge n:is 3 och 10 i Malmöhus län;

Bih. till Riksd. Prot. 1891. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1891.

31 :o af samma dag i anledning af Riksdagens år 1890 församlade revisorers berättelse
angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1889;

32:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Helsine-borns sockerfabriksak tiebolag af ett område af Engelholms vestra krono O

o o O

plantering i Kristianstads län;

33:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående anslag för
anläggning af en bibana från norra stambanan vid Mellansel till Örnsköldsvik;

34:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående godkännande
af en med staden Göteborg träffad öfverenskommelse i fråga om dess inqvarteringsskyldighet
äfvensom rörande anslag till ett nytt kasernetablissement derstädes
in. in.

35:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtande
af odlingslägenheter å kronoparker i Norrbottens län;

36:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående särskild
föryttring af lägenheter från kronoegendomar, som försäljas;

37:o af samma dag i anledning af Kongl. Majits proposition angående försäljning
af åtskilliga mindre kronoegendomar m. m.

38:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående godkännande
af uppgjordt förslag i fråga om uppförande vid Lunds hospital för Malmöhus
läns räkning af en vårdanstalt för sinnessjuke;

39:o af samma dag angående vissa förändringar i de med afseende å folkskolelärarepersonalens
löneförhållanden gällande föreskrifter m. m.

40:o af den 14 Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;

41:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;

42:o af samma dag med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående användandet
af militieboställsfondens uppkomna återstående behållning;

43:o af samma dag med anledning af Kongl. Maj:ts propositioner angående höjning
i anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar m. no., angående anslag under riksstatens
femte hufvudtitel med anledning af föreslagna ändringar i värnpligtslagen den
5 Juni 1885 samt angående ändring i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären
af samma dag och höjning i de under fjerde och femte hufvudtitlarne uppförda
anslag till lindring i nämnda besvär;

44:o af samma dag med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afskrifning
af de å viss jord hvilande grundskatter m. m.;

45:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående godtgörelse
till fanjunkaren vid Kongl. Vestgöta-Dals regemente Oscar Theodor Bäfverfeldt och hans
maka Maria Fernanda Benedicta Bäfverfeldt, född Nielsen, för den förlust de, genom förre
svenske och norske generalkonsuln i Geneve Å. M. von Schacks tillskyndande, lidit;

Riksdagsbeslutet 1891.

46:o af samma dag angående beräkningen af statsverkets inkomster;

47:o af samma dag angående statsregleringen för år 1892 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbelopp;

48:o af samma dag angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontor^;
49:o af samma dag med ny riksstat.

§ 14.

Sedan Vi öfversett och granskat bestämmelserna i gällande tulltaxa med dertill
hörande underrättelser, hafve Vi i skrifvelse den 13 Maj anmält de beslut, som dervid
blifvit af Oss fattade.

§ 15.

Med anledning af gjord framställning hafve Vi uti skrifvelse den 14 Maj anhållit,
det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga i skrifvelsen omförmäld ändring af § 47 i gällande
tullstadga.

§ 16.

Vi hafve uti skrifvelse den 14 Maj, med anmälan dels att Vi bifallit Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till ändring i § 7 af förordningen angående stämpelafgiften
den 5 September 1890, dels ock att Vi på förekomna anledningar funnit Oss böra
vidtaga ändringar jemväl i § 3 af nämnda förordning, tillkännagifvit, att i öfrigt ej några
ändringar i förordningen angående stämpelafgiften blifvit vid innevarande riksdag
beslutade.

§ 17.

Med anmälan, dels att Vi beslutit en förändrad lydelse af § 2 i gällande bevillningsförordning,
dels ock att — sedan Kong], Maj:t i afgifven proposition föreslagit
Riksdagen att, under förutsättning att Kong], Maj:ts propositioner angående afskrifning
af de å viss jord hvilande grundskatter m. in. samt höjning i de under fjerde och femte
hufvudtitlarne uppförda anslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären m. in.
vunne Riksdagens bifall, besluta viss ändring i § 1 af bevillningsförordningen samt

§ 17 i den vid samma förordning fogade instruktionen för taxeringsmyndigheterna _

Vi, enär sistberörda propositioner ej af Oss bifallits, icke heller antagit ifrågavarande
förslag, hafve Vi, som för år 1892 åtagit Oss en bevillning af fast egendom samt af
inkomst till belopp af tre millioner åttahundra tusen kronor, i skrifvelse don 14 Maj
tillkännagifvit, att Vi beslutit, det gällande förordning om sådan bevillnings utgörande
skall, med iakttagande af ofvan omförmälda förändring, tjena till efterrättelse för år

Riksdagsbeslutet 1891.

1892 och intill slutet af det år, under hvars lopp ny förordning angående denna bevillning
varder af Riksdagen faststäld; och kåfve Yi anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes
låta sådant till allmän efterrättelse kungöra.

§ 18.

Sedan Kongl. Maj:t i afgifven proposition föreslagit Riksdagen att, under förutsättning
att Kongl. Maj:ts propositioner angående afskrifning af de å viss jord hvilande
orundskatter in. in. samt höjning i de under fjerde och femte hufvudtitlarne uppförda
an sia o- till lindring i rustnings- och roteringsbesvären in. in. vunne Riksdagens bifall,
besluta, att de enligt förordningen den 16 Maj 1884 angående bevillningsafgifter för
särskilda förmåner och rättigheter nu utgående bevillningsafgifter af frälseegendomar
och lotshemman från och med år 1892 ej vidare måtte utgöras, kåfve Vi i skrifvelse
den 14 Maj tillkännagifvit att, då sistberörda propositioner ej af Oss bifallits, ej heller
ifrågavarande proposition vunnit Vårt bifall.

§ 19.

Med anmälan om de ändringar Vi för Vår del, med anledning af gjorda framställningar,
beslutit i § 13 mom. 1 och 2, § 26 mom. 1 och 2 samt § 42 i förordningen
angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eder distillerade spinta
ösa drycker den 29 Maj 1885, hafve Vi uti skrifvelse den 11 Maj anhållit, att Kongl.
Maj:t, med godkännande af dessa ändringar, täcktes låta dem till allmän efterrättelse
kungöra.

§ 20.

Då Vi ansett, att hvitbetssockertillverkningen i riket utan olägenhet bör kunna bära
en beskattning, motsvarande hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare
färg än N:o 18 af den i verldshandeln antagna holländska standard, hafve Vi i enlighet
härmed beslutit, att tillverkningsafgiften för hvitbetssocker från och med den 1 nästkommande
September skall höjas till hälften af gällande tullsats för berörda råsockerslag,
hvadan § 1 i förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen i riket
den 16 Juni 1882 från och med förstnämnda dag bör erhålla den förändrade lydelse,
som i Vår den 14 Maj aflåtna skrifvelse finnes intagen; och hafve Vi i berörda skrifvelse
tillika anhållit, att Kongl. Maj:t vid framläggande af proposition angående den
tullsats å socker, hvartill den "af Kongl. Maj:t senast tillsatta tullkomiténs betänkande
torde gifva anledning, täcktes taga under ompröfning jemväl huruvida någon ändring i
den nu utgående hvitbetssockeraccisen såväl i fråga om dess belopp som i afseende å
sjelfva beskattningssystemet lämpligen må kunna ega rum och derom i sådant fall hos
Riksdagen göra framställning.

Riksdagsbeslutet 1891.

§ 21.

Med öfverlemnande af reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning, hafre
Vi i skrifvelse den 13 Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta kungöra de föreskrifter,
som för allmänheten kunna vara af vigt att känna.

§ 22.

Riksbankens under år 1890 upplupna vinst, tre millioner sjuhundrasju tusen fyrahundra
åttiofem kronor 69 öre, hafve Vi beslutit skola så användas, att en million åttahundrafemtio
tusen kronor öfverlemnas till statsverket med en fjerdedel under loppet
af hvarje af månaderna Januari, April, Juli och Oktober 1892 samt återstoden, en million
åttahundrafemtiosju tusen fyrahundra åttiofem kronor 69 öre, i riksbanken bibehålies.

§ 23.

Hos Kong]. Maj:t hafve Vi i skrifvelse den 10 Maj anmält, att Vi bifallit Kong].
Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af §§ 2, 5, 7 och 8 i förordningen
angående en postsparbank för riket af den 22 Juni 1883, förstnämnda § sådan densamma
lyder enligt kungörelsen den 13 Juli 1887.

§ 24.

Uti skrifvelse den 16 Mars hafve Vi, i anledning af derom hos Oss gjord framställning,
anhållit, att Kong], Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande de omständigheter,
som inverka på bedömandet af frågan om framflyttande af den i kap. 1
§ 6 giftermålsbalken för qvinna stadgade åldersgräns, samt derefter för Riksdagen framlägga
det förslag i sådant hänseende, hvartill utredningen kan föranleda.

§ 25.

För Yår del hafve Vi, i anledning af gjord framställning i ämnet, beslutit den lag
om ändring i § 10 af förordningen den 16 Juni 1875 angående lagfart å fång till fast
egendom, som i Vår den 7 Mars aflåtna skrifvelse finnes intagen.

§ 26.

Uti skrifvelse den 8 Maj hafve Vi hos Kongl. Maj:t tillkännagifvit, att Vi funnit
Oss icke kunna bifalla Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om hvad i vissa
fall bör iakttagas, då byggnad uppförts utöfver tomtgräns.

Riksdagsbeslutet 1891.

§ 27.

Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af kap. 17
§ 4 handelsbalken hafve Vi, på sätt Vår skrifvelse den 13 Maj innehåller, icke kunnat
bifalla oförändrad, men hafve Vi för Vår del antagit den lag angående ändrad lydelse
af nämnda lagrum, hvilken i berörda skrifvelse finnes intagen.

§ 28.

Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 6 Maj anmält, hafve Vi bifallit Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till lag, innefattande tillägg till kap. 17 § 6 handelsbalken.

§ 29.

Enligt Vår den 13 maj aflåtna skrifvelse hafve Vi, i anledning af hos Oss gjord
framställning, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådan lagbestämmelse, hvarigenom den i kap. 17 § 10 handelsbalken
stadgade förmånsrätt för omyndigs fordran begränsas till viss tid efter det förmynderskapet
upphört.

§ 30.

Sedan Kongl. Maj:t i afgifven proposition äskat Riksdagens yttrande öfver ett i
propositionen framlagdt förslag till förordning angående förbud för barn att nattetid
idka viss försäljning in. in., hafve Vi i skrifvelse den 14 maj, uppå anförda skäl, anmält,
dels att § 4 i förslaget synes böra affattas så, att deri stadgade straff för den,
för hvars räkning utbjudandet eller utdelningen skett, icke är tillämpligt, derest det
ådagalägges, att han uttryckligen förbjudit utbjudandet eller utdelningen på otillåten
tid, dels ock att i författningen ansetts böra införas föreskrift angående kungörande af
meddeladt förbud.

§ 31.

Sedan Kongl. Maj:t i afgifven proposition föreslagit Riksdagen att antaga ett förslag
till lag angående straff för oloflig införsel af skjutvapen eller ammunition i vissa
delar af Afrika, har Andra Kammaren funnit nämnda proposition icke för närvarande
böra bifallas, i följd hvaraf frågan, jemlikt § 63 riksdagsordningen, för denna riksdag
förfallit; hvilket Vi i skrifvelse den 6 maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

Riksdagsbeslutet 1891.

§ 32.

Hos Kongl. Maj:t Kåfve Vi uti skrifvelse den 7 Mars tillkännagifvit Vårt bifall till
Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af kap. 10 § J
rättegångsbalken.

§ 33.

Kong], Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad tid för saköreslängds
aflemnande i vissa fall Kåfve Vi bifallit; och är skrifvelse den 6 Maj i ämnet
aflåten.

§ 34.

På sätt Vår skrifvelse den 11 maj innehåller, Kåfve Vi, med anledning af väckt
förslag, anhållit, att Ivongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådan ändring af § 13 konkurslagen, att deraf kommer att framgå, huruvida,
der fast egendom blifvit före början af egarens konkurs för ointeckuad gäld utmätt
men ej försåld, öfverexekutors eller utmätningsmans befattning dermed skall upphöra.

§ 35.

Till Kongl. Majt:s proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af
§§ 104, 106 och 113 konkurslagen den 18 September 1862 kåfve Vi, på sätt Vår den
21 April aflåtna skrifvelse innehåller, lemnat Vårt bifall.

§ 36.

Uti skrifvelse den 11 Maj hafre Vi tillkännagifvit, att Vi, som funnit Kongl. Majts
proposition med förslag till sjölag icke kunna i oförändradt skick bifallas, för Vår del
beslutit en dylik lag af den lydelse en vid skrifvelsen fogad bilaga utvisar, men att Vi
utan ändring antagit Kong], Majtis i sammanhang med förstnämnda lag framlagda
förslag till dels lag, innefattande vissa bestämmelser angående sjöfynd, dels lag angående
ändring af kap. 17 §§ 2, 5 och 7 handelsbalken, dels lag angående ändring af §§ 71,
73, 89, 90, 117, 118 och 119 utsökningslagen och dels lag angående ändring af §§ 13,
51, 54 och 90 konkurslagen; hvarjemte Vi anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t tillse, att
föreskrift utfärdas ej mindre derom, att, när sjöfynd hos vederbörande tjensteman an -

Riksdagsbeslutet 1891.

gifves, anteckning skall af denne göras om märken och andra kännetecken, hvarigenom
godset må kunna af egaren igenkännas, än äfven derom, att uppgift å dylika märken
eller kännetecken skall intagas i den kungörelse, som utfärdas om bergningen.

§ 37.

Uti skrifvelse den 6 Maj hafve Vi tillkännagifvit Vårt bifall till Kong]. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 3, 14, 101, 105, 110,
129 och 136 i stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866.

§ 38.

Uti skrifvelse den 11 Maj hafve Vi, med anledning af gjord framställning, anhållit,
att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådant
tillägg vid § 53 af skiftesstadgan den 9 November 1866, att, då till följd af egornas
storlek konceptkarta måste upprättas i flera delar eller kartblad, frågorna, om egoutbyten
med angränsande byar och hemman, urskiljandet af den mark, hvilken såsom
inrösnings- eller afrösningsjord skall beräknas, samt om egornas gradering må, der
delegarne sig derom förena eller efter vederbörligt tillstånd, behandlas särskildt för de
egor, i afseende hvarå konceptkartedel är i fullständigt skick.

§ 39.

Med anledning af hos Oss väckt förslag hafve Vi för Vår del antagit den förordning
angående ändrad lydelse af § 7 i jagtstadgan den 21 Oktober 1864, som i Vår den
11 Maj aflåtna skrifvelse finnes intagen.

§ 40.

Vid handläggning af Kongl. Maj:s proposition med förslag till förordning angående
ändrad lydelse af §§ 3 och 22 af förordningen angående patent den 16 Maj 1884
hafve Vi, som icke funnit något att anmärka mot det framlagda författningsförslaget,
men ansett det vara af beskaffenhet, att Riksdagen eger att derom besluta, för Vår
del antagit berörda förslag, hvarom Vi den 6 Maj till Kongl. Maj:t aflåtit skrifvelse.

§ 41.

Vi hafve i skrifvelse den 11 Maj hos Kong]. Maj:t anmält, att Kong], Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse af § 1, § 3 mom. 1, §§ 6, 14, 25, 27 och 28,

_ Riksdagsbeslutet 1891.

§ 33 mom. 2 och 3 samt §§ 34 och B2 af värnpligtslagen den 5 Juni 1885 äfvensom
§ 53 af berörda lag, sådant detta lagrum lyder i lagen den 5 Mars 1886, har, i hvad
densamma afser ändrad lydelse af §§ 14 och 25 samt § 27 mom. 2, blifvit af Oss bifallen,
hvaremot, till följd af att Kamrarne stannat i skiljaktiga beslut, propositionen i
öfrigt icke bifallits; och hafre Yi i sammanhang härmed, i anledning af hos Oss gjorda
framställningar, anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och i hvad
mån invånarne i Gotlands län må kunna i fråga om sättet för värnpligtens fullgörande
likställas med rikets öfrige värnpliguge, samt för Riksdagen framlägga förslag i ämnet.

§ 42.

Yi hafve vid behandling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om försäkring
för olycksfall i arbete funnit Oss icke kunna godkänna samma förslag, hvilket
Vi uti skrifvelse den 13 Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.

§ 43.

Med förklarande, att det af Kongl. Maj:t genom proposition framlagda förslag till
lag om sjukkassor icke kunnat af Oss i oförändradt skick bifallas, hafve Yi för Vår
del antagit den lag i berörda ämne, som Vår den 13 Maj aflåtna skrifvelse innehåller.

§ 44.

Enligt hvad Vår skrifvelse den 13 Maj innehåller, hafve Vi vid behandling af
Kongl. Maj:ts proposition angående anvisande af medel till en riksförsäkringsanstalt
och till sj ''kkasseväsendets befrämjande funnit Oss icke kunna bifalla första punkten af
samma proposition i fråga om medels anvisning till en riksförsäkringsanstalt samt ansett,
att uti de föreslagna grunderna för sjukkassas rätt till statsunderstöd böra vidtagas
de ändringar, som i berörda skrifvelse finnas angifna, hvarjemte Vi medgifvit, att
Kongl. Maj:t må för år 1892 använda det till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp i mån af behof dels till
förvaltningsbidrag åt sjukkassor under vissa vilkor, dels till utarbetande och offentliggörande
genom försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet
i riket.

§ 45.

Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 11 maj tillkännagifvit, hafve Vi funnit Oss icke
kunna bifalla Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad
lydelse af § 58 i förordningen om kommunalstyrelse på landet.

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1891.

§ 46.

Med anledning af särskilda hos Oss gjorda framställningar hafve Vi, på sätt Vår
skrifvelse den 7 Mars innehåller, för Vår del antagit en förordning angående ändring i
och tillägg till förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm
den 20 November 1863.

§ 47.

I anledning af hos Oss gjorda framställningar hafve Vi för Vår del antagit den
lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet, hvilken finnes intagen i Vår
den 13 Maj aflåtna skrifvelse.

§ 48.

Sedan Kongl. Maj:t i afgifven proposition äskat Riksdagens yttrande öfver de i ett
propositionen bifogadt utdrag af protokollet öfver civilärenden den 31 sistlidne Januari
föreslagna ändringar i förordningen angående försäljning af vin, maltdrycker, kokadt
kaffe och andra tillagade icke spirituösa drycker, hafve Vi i skrifvelse den 6 Maj tillkännagifvit,
dels att, vid granskning af ifrågavarande, i fem särskilda punkter framstälda
förslag till ändringar, Riksdagens Kamrar, rörande tillämpligheten af de under
första, tredje, fjerde och femte punkterna ifrågasatta bestämmelserna, stannat i skiljaktiga
beslut, i det att Första Kammaren förklarat sig icke hafva något att erinra emot
förslagen i nu berörda hänseende, men Andra Kammaren ansett bestämmelserna i fråga
böra gälla i stad utan inskränkning till dess icke planlagda område, vid hvilket förhållande
Vi i denna del icke kunnat afgifva något yttrande, samt dels att Vi beträffande
förevarande framställning i öfrigt icke funnit skäl till någon erinran.

§ 49.

Vi hafve bemyndigat fullmäktige i Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp af en million
kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t
pröfvadt, af Riksgäldskontoret på vissa i dess reglemente stadgade vilkor till telegrafstyrelsen
utbetalas.

§ 50.

Med tillkännagifvande af Vårt bifall till Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
ändringar i Kongl. kungörelsen den 11 Maj 1883 angående vilkoren för tidningars och

Riksdagsbeslutet 1891.

tidskrifters postbefordran, hafve Vi uti skrifvelse den 14 Maj hos Kongl. Maj:t anhållit,
att det beslutade medgifvandet till lokalprenumeration måtte, när sådant utan särskild
eller synnerlig tunga för postverket kan ske, utsträckas äfven till tidning, som utkommer
högst eu gång i veckan.

§ 51.

I öfverensstämmelse med § 89 regeringsformen hafve Vi anmält Våra hemställanden,
önskningar och förslag genom följande skrivelser, nemligen:

l:o af den 4 Maj angående införande af obligatorisk undervisning vid rikets allmänna
läroverk, seminarier och folkskolor rörande de rusgifvande ämnenas natur och
verkningar;

2:o af den 13 Maj angående ytterligare utsträckning af fridlysningstiden för elg;

3:o af samma dag om ändring i sättet för utbetalning af den ersättning af statsmedel,
som utgår till egare af vissa skattefrälsehemman;

4:o af den 14 Maj angående utredning rörande möjlighet för mindre bemedlade att
bilda egna jordbruk.

§ 52.

Den i öfverensstämmelse med § 103 regeringsformen och § 69 riksdagsordningen
valda nämnd har ansett Högsta domstolens samtlige ledamöter böra vid deras embeten
bibehålllas.

§ 53.

På grund af § 108 regeringsformen och § 70 riksdagsordningen hafve Vi förordnat
sex för kunskaper och lärdom kände män att jemte Vår justitieombudsman utöfva
vård öfver tryckfriheten.

§ 54.

Jemlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,
hafve Vi kallat Assessoren i Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt, riddaren
af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Nils Ludvig Alfred Claeson att vara justitieombudsman
samt Häradshöfdingen i Vätle, Ale och Kullings härad Daniel Gottlieb Restadius
att i justitieombudsmannens embete inträda eller detsamma utöfva i de fall, sist åberopade
två grundlagsrum omförmäla.

Riksdagsbeslutet 1891.

§ 55.

Då vid granskning af Riksbankens hufvud- och afdelningskontors räkenskaper
samt vid undersökning af bankens tillstånd, styrelse och förvaltning befunnits, att bankofullmäktige
med omsorg och nit fullgjort det dem lemnade uppdrag, liafve Yi beviljat
bemälde fullmäktige ansvarsfrihet för förvaltningen af denna banks hufvudkontor samt
dess afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Jönköping, Kalmar, Luleå, Vexiö, Visby och
Östersund under år 1889, äfvensom för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade
i fullmäktiges protokoll för tiden från och med den 15 Januari 1890 till samma dag
innevarande år.

§ 56. •

Då Vi funnit, att fullmäktige i Riksgäldskontoret med nit och omsorg uppfylt sitt
vigtiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt bemälde fullmäktige full ansvarsfrihet
för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll för tiden från den
20 Januari 1890 till och med den 22 Januari 1891.

§ 57.

Enär fullmäktige i Riksbanken och fullmäktige i Riksgäldskontoret med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lemnade uppdrag i fråga om uppförande å
Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus, hafve Vi tillerkänt nämnde fullmäktige
full ansvarsfrihet för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras vid
gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande å Helgeandsholmen af riksdags-
och riksbankshus förda protokoll för tiden från den 31 December 1889 till och
med den 22 Januari 1891.

« 58.

I öfverensstämmelse med § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
hafve Vi valt Våre fullmäktige i Riksbanken och Riksgäldskontoret äfvensom
suppleanter för dem samt meddelat bemälde fullmäktige nödiga föreskrifter, hvilka i
de för dessa verk upprättade reglementen äro intagna.

Riksdagsbeslutet 1891.

Till yttermera visso att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda,
besluta, vidtagit och beviljat, hafve Vi, Svenska Folkets valda ombud,
velat med Våra namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket,
skedde i Stockholm den femtonde dagen i Maj månad året efter Christi
börd det ett tusen åttahundra och på det nittiondeförsta.

Första Kammaren:

Pehr E h r e n h e i m.

Talman.

Gustaf Sparre

v. Talman; Vesternorrlands län.

0. M. Björnstjerna

Stockholms stad.

Gust. af Ugglas

Stockholms stad.

Rob. Almström

Stockholms stad.

E. Fränekel

Stockholms stad.

R. Törnebladh

Stockholms stad.

L. Annerstedt

Stockholms stad.

Oscar Almgren

Stockholms stad.

VV. 0delberg

Stockholms län.

W. Stråle

Stockholms län.

Gust. Ekdahl

Stockholms län.

Joh. Lundin

Stockholms län.

Hugo Tam in

Upsala län.

Oscar Alin

Upsala län.

C. E. Casparsson

Upsala län.

Edw. Sederholm

Södermanlands län.

Sten Leijonhufvud

Södermanlands län.

Adolf Helander

Södermanlands län.

Östergötlands län.

Philip Klingspor

Östergötlands län.

G. Andersson

Östergötlands län.

Sixten Flach

Östergötlands län.

Victor von Post

Östergötlands län.

Ludvig Douglas

Östergötlands län.

John Philipson

Norrköpings stad,

Riksdagsbeslutet 1891.

P. M. Söderberg

Jönköpings län.

J. W. Spånberg

Jönköpings län.

Wilhelm Tham

Jönköpings län.

Fr. von Strokirch

Jönköpings lön.

Axel Sjögreen

Jönköpings län.

Gustaf Berg

Jönköpings län.

F. Richter

Kronobergs län.

G. Wennerberg

Kronobergs län.

J. S. F. Stephens

Kronobergs län.

G. H. Spens

Kronobergs län.

Fiss Öl. Larsson

Kronobergs län.

A. de Maré

Kalmar län, norra delen.

G:son Bennich

Kalmar län, norra delen.

R. Kajerdt

Kalmar län, norra delen.

J. A. Sandberg

Kalmar län, södra delen.

Per Samzelius

Kalmar lön, södra delen.

Carl B. Hasselrot

Kalmar län, södra delen.

Joh. Jeansson

Kalmar län, södra delen.

Aug. Östergren

Gotlands län.

Cl. Adelsköld

Blekinge län.

L. 0. Smith

Blekinge län.

C. P. af Buren

Blekinge län.

W. Lindahl

Blekinge län.

Carl Trolle-Bonde

Kristianstads län.

0. Nilsson

Kristianstads län.

J. Pehrsson

Kristianstads län.

Casper Ehrenborg

Kristianstads län.

N. Andersson

Kristianstads län.

F. Barnekow

Kristianstads län.

J. Eneroth

Kristianstads län.

Alfred Piper

Malmöhns län.

J. Bengtsson

Malmöhus län.

Magnus Hallenborg

Malmöhus län.

F. T. Borg

Malmöhus län.

0. Bergius

Malmöhus län.

Ludv. Kockum

Malmöhus län.

G. Tornérhjelm

Malmöhus län.

W. Wrangel v. Bref)mer

Malmöhus län.

H. Cavalli

Malmöhus län.

Carl G. Beijer

Malmö stad.

L. W. S. Lothigius

Hallands län.

Riksdagsbeslutet 1891.

I. Kerfstedt

Hallands län.

C. F. v. Sydow

Hallands län.

C. W. Wallberg

Hallands län.

A. N. Sundberg

Göteborgs och Bohus län.

J. N. Sanne

Göteborgs och Bobus län.

Oscar Evers

Göteborgs och Bohus län.

Carl Nyström

Göteborgs och Bohus län.

L. Akerhielm

Göteborgs och Bohus län.

0. Fr. Waern

Göteborgs stad.

Charles Dickson

Göteborgs stad.

Sigfrid Wieselgren

Göteborgs stad.

Victor Ekenman

Elfsborgs län.

R. von Kraemer

Elfsborgs län.

P. Em. Lithander

Elfsborgs län.

R. M. Klinckowström

Elfsborgs län.

I. Wallberg

Elfsborgs län.

Ernst Stridsberg

Elfsborgs län.

Albert Ewers

Elfsborgs län.

Nils Fock

Skaraborgs län.

C. A. Sjöcrona

Skaraborgs län.

A. Larsson

Skaraborgs län.

P. Jönsson

Skaraborgs län.

Carl Klingspor

Skaraborgs län.

R. J. von Essen

Skaraborgs län.

Aug. Weinberg

Skaraborgs län.

A. Ros

Vermlands län.

K. A. Liljesköld

. Vermlands län.

Helmer Falk

Vermlands län.

Carl H. Nordenfelt

Vermlands län.

. von Krusenstjerna

Vermlands län.

A. G. Svedelius

Vermlands län.

C. H. Lundström

Vermlands län.

Gottfr. Olsén

Vermlands län.

Harald Ericsson

Örebro län.

Magnus Unger

Örebro län.

Herman Behm

Örebro län.

K. Bohnstedt

Örebro län.

C. W. von Schulzenheim

Örebro län.

Axel Bergström

Örebro län.

Vestmanlands län.

Joh. Mallmin

Vestmanlands län.

Gottfrid Bildlig

Vestmanlands län.

K. Björkenstam

Vestmanlands län.

H. P. W. Gahn

Kopparbergs län.

Riksdagsbeslutet 1891.

W. Falk

Kopparbergs län.

H. Claöson

Kopparbergs län.

B. Abr. Leijonhufvud

Kopparbergs län.

Emil Königsfeldt

Kopparbergs län.

Chr. Lundeberg

Gefleborgs län.

G. F. Gilljarn

Gefleborgs län.

C. 0. Widmark

Gefleborgs län.

Wilh. Aug. Söderhjelm

Gefleborgs län.

Wilh. Brehmer

Gefleborgs län.

Alb. Anderson

Vesternorrlands län.

J. M. Sjölund

Vesternorrlands län.

A. H. Öländer

Vesternorrlands län.

C. A. Fröberg

Vesternorrlands län.

John Lindqvist

Vesternorrlands län.

J. N. Biesért.

Jemtlands län.

C. Lewenhaupt-

Jemtlands län.

Julius Roman

Jemtlands län.

A. F. 0. Cederberg

Vesterbottens län.

R. von Hedenberg

VesterbottenB län.

Vesterbottens län.

K. S. Husberg

Norrbottens län.

Fredrik Almgren

Norrbottens län.

Lars Berg

Norrbottens län.

Andra Kammaren:

Gustaf Ryding

Talman.

A. P. Danielson

Talman; Kalmar län, Ölands
domsaga.

A. H. Fock

Stockholms stad.

Arvid Gumadius

Stockholms stad.

A. Hedin

Stockholms stad.

A. E. Nordenskiöld

Stockholms stad.

Wilh. Walldén

Stockholms stad.

Gustaf Ericsson

Stockholms stad.

J. Mankell

Stockholms stad.

1. H. G. Fredholm

Stockholms stad.

Richard Gustafsson

Stockholms stad.

Sixten von Friesen

Stockholms stad.

Riksdagsbeslutet 1891.

Emil Hammarlund

Stockholms stad.

Ernst Beckman

Stockholms stad.

Magnus Höjer

Stockholms stad.

Edvard Wävrinsky

Stockholms stad.

-J. A. Fjällbäck

Stockholms stad.

Er. Gusp Boström

Stockholms län. Södra Roslags
domsaga.

Cad Palm

Södertelje, Norrtelje, Östhammar,
Öregrund, Sigtuna och Vaxholm.

Jan Eliasson

Upsala läns mellersta domsaga.

S. J. Boethius

Upsala.

Nils Olsson

Södermanlands län. Oppunda härad.

C. A. Kumlin

Södermanlands län. Åkers och
Selebo härad.

Axel Eduard Petersson

Östergötlands län. Kinda och
Ydre domsaga.

Oscar Larsson

Östergötlands län. Åkerbo, Bankekinds
och Ilanekinds domsaga.
Bih. till RiJcsd. Prof. 1891. 10

(Riksdagsbeslutet.)

E. J. Ekman

Stockholms stad.

N. Linder

Stockholms stad.

Olof Olsson

Stockholms stad.

Hugo E. G. Hamilton

Stockholms stad.

Pehr Pehrsson

Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.

G. F. Östberg

Stockholms läns vestra
domsaga.

Alfred Kihlberg

Upsala län. Norunda och Örbyhus
härad.

L. P. Mallmin

Upsala läns södra domsaga.

Fr. Pettersson

Södermanlands län. Jönåkers härad.

J. A. Wahlgren

Södermanlands län. Villåttinge
härad.

E. A. Edelstam

Nyköping, Torshälla, Mariefred,
Trosa och Enköping.

John örwall

Östergötlands län. Björkekiuds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och
Memmings domsaga.

Gustaf Anderson

Östergötlands län. Vifolka, Valkebo
och Gullbergs domsaga.
Sand. 1 Afd. 2 Band.

P. J. M. Erikson

Stockholms stad.

Christian Loven

Stockholms stad.

Fridtjuv Berg

Stockholms stad.

E. Åkerlund

Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.

Aug. Pettersson

Stockholms län. Södertörns
domsaga.

K. E. Holmgren

Upsala län. Olands härad.

Z. Larsson

Upsala.

Carl Gustaf Andersson

Södermanlands län. Rönö, Hölebo
och Daga härad.

C. Andersson

Södermanlands län. Vester- och
Öster-Rekarne härad.

Adolf Aulin

Eskilstuna och Strengnäs.

J. Ericsson

Östergötlands läu. Lysings och
Göstrings domsaga.

P. G. Petersson

Östergötlands län. Finsponga läns
härads domsaga.

Riksdagsbeslutet 1891.

C. J. Jakobson

Östergötlands län. Aska, Dals
och Bobergs domsaga.

Axel Swartling

Norrköping.

E. A. Zotterman

Vadstena, Skeninge, Söderköping,
Motala och Grenna.

G. W. Svensson

Jönköpings län. Östbo härad.

Oskär Erickson

Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.

J. August Sjö

Kronobergs län. Konga härad.

A. G. Jönsson

Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
östra valkrets.

Kalmar län. Norra Tjusts härad.

Rob. Petersson

Kalmar län. Sevede och ''runaläns
domsaga.

Nils Petersson

Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.

Ludvig Norrby

Gotlands län. Södra domsagan.

Nils Jönsson

Blekinge län. Listers domsaga.

Aug. Peterson

Blekinge län. Medelstads domsaga.

Aug. Henricson

Östergötlands län. Hammarkinds
med Stegeborgs skärgård och Skärkinds
domsaga.

N. Rosengren

Norrköping.

Joll. Sjöberg

Jönköpings län. Vestra härads
domsaga.

A. Andersson

Jönköpings län. Vestbo härad.

Carl Falk

Jönköping.

C. F. Petersson

Kronobergs län. Norrvidinge och
Kinnevalds härad.

And. Gust. Björkman

Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
vestra valkrets.

O. W. Redelius

Kalmar län. Södra Tjusts härad.

J. Eklund

Kalmar län. Norra Möre och
Stranda domsaga.

Carl Gethe

Kalmar.

Per Larsson

Gotlands län. Norra domsagan.

P. Pehrson

Blekinge län. Bräkne domsaga.

Fredrik Stånggren

Linköping.

Ludvig Eklund

Norrköping.

J. A. Johansson

Jönköpings län. Östra härads
domsaga.

J. Anderson

Jönköpings län. Tveta, Vista och
Mo domsaga.

Johan Petersson

Kronobergs län. Uppvidinge härad.

Magnus Andersson

Kronobergs län. Allbo härad.

B. Lindgren

Vexiö och Oskarshamn.

J. M. Ekströmer

Kalmar län. Aspelands och Handbörds
domsaga.

C. J. Bladh

Kalmar län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.

Richard Berg

Vestervik, Eksjö och Vimmerby.

Aug. Bokström

Visby och Borgholm.

Sw. Arnoldsson

Blekinge län. Ostra domsaga.

Edw. Svensson

Karlskrona.

P. A. Romberg

Karlskrona.

Riksdagsbeslutet 1891.

A. Lilienberg Lasse Jönsson

Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby. Kristianstads län.. Ingelstads och

Järrestads domsaga.

P. Truedsson

Kristianstads län. Ostra Göinge
härad.

Carl Hj. Wittsell

Kristianstads län. Norra Åsbo
domsaga.

M. Dahn

Malmöhus län. Skytts och Oxie
domsaga.

Nils Persson

Malmöhus län. Rönnebergs och
Harjagers härad.

Anders Persson

Malmöhus län. Luggude domsagas
södra valkrets.

Hans Andersson

Malmöhus län. Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads härad.

G. V. Skytte

Malmö.

G. Peyron

Helsingborg.

I. Lyttkens

Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.

Alfr. Bexell

Hallands län. Himble härad.

A. M. Lundberg

Laholm, Varberg, Falkenberg och
Kungsbacka.

Sven Nilsson

Kristianstads län. Albo och Gerds
domsaga.

Olof Andersson

Kristianstads län. Södra Åsbo
och Bjäre domsaga.

Nils Nilsson

Malmöhus län. Färs domsaga.

Ivar Månsson

Malmöhus län. Onsjö härad.

Jons Bengtsson

Malmöhus län. Bara härad.

Malmö.

J. H. Died eu

Malmö.

G. Thestrup

Landskrona.

A. G. Gyllensvärd

Hallands län. Höks härad.

A. Williamson

Hallands län. Viske och Fjäre
domsaga.

Göteborgs och Bohus län. Askims
och Säfvedals härad.

Anders Nilsson

Kristianstads län. Villands härad.

O. B. Olsson

Kristianstads län. Vestra Göinge
domsaga.

G. Bruzelius

Kristianstad och Simrishamn.

Werner G. von Schwerin

Malmöhus län. Frosta domsaga.

Anders Olsson

Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.

Nils Åkesson

Malmöhus län. Torna härad.

Carl Aug. Andersson

Malmö.

Christian Btilow

Lund.

Elis Nilson

Ystad, Trelleborg, Skanör och
Falsterbo.

Bengt Bengtsson

Hallands län. Årstads och Faurås
härad.

Wilh. Wester

Halmstad och Eugelholm.

Johan Sjöholm

Göteborgs och Bohus län. Vestra
och Östra Hisings tingslag.

A. Andersson Axel Vilh. Ljungman

Göteborgs och Bohus län. Inlands Göteborgs och Bohus län. Orousts
domsaga. och Tjörns domsaga.

Göteborgs och Bohus län. Norrvikens
domsaga.

Riksdagsbeslutet 1891.

J. A. Johansson.

Göteborgs och Bohus län. Lane
och Stångenäs härad.

Göteborg.

Henrik Hedlund

Göteborg.

Axel Lilljequist,

Göteborg.

C. W. Collander

Uddevalla, Strömstad och Marstrand

C. Johansson

Elfsborgs län. Flundre, Vane och
Bjerke domsaga,

Jonas Andersson

Elfsborgs län. Vätle, Ale och
Kullings domsaga.

Magnus Andersson

Elfsborgs län. Nordals och Valbc
härad.

A. Wendt

Borås, Alingsås och Ulricehamn.

E. Fredhohn

Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.

A. Johansson

Skaraborgs län. Vadsbo norra
domsaga.

A. W. Nilson

Lidköping, Falköping och Hjo.

Olof Olson

Vermlands län. Mellansysslets
domsaga.

C. Maur. Ekström

Göteborgs och Bohus län. * Sotenäs.
Tunge och Sörbygdens härad.

C. F. Winkrans

Göteborg.

Aug. Wijkander

Göteborg.

Gustaf Svanberg

Göteborg.

F. G. Janson

Elfsborgs län. Marks härad.

Oskär Nyländer

Elfsborgs län. Kinds härad.

P. Svensson

Elfsborgs län. As och Gäseneds
domsaga.

P. Andersson

Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo
domsaga.

A. Svenson

Skaraborgs län. Ase och Viste,
Barne och Laske domsaga.

Joh. Jonson

Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkinds domsaga.

C. G. Bergen däld

Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga.

O. Anderson

Vermlands län. Väst*, Visnums
och Ölrne härad.

Fars Persson

Vermlands län. Söders v sslets
domsaga.

Olof Mehn

Göteborg.

A. F. Liljeholm

Göteborg.

Josef Andrén

Göteborg.

J. A. Westerberg

Göteborg.

Aug. Larson

Elfsborgs län. Vedens och Boliebygds
härad.

N. A. Molander

Elfsborgs län. Redvägs härad.

Anders Larsson

Elfsborgs län. Sundals härad.

T. W. Forsell

Venersborg, Amål och Kungelf.

And. Svenson

Skaraborgs län. Kinneijerdings,
Kinne och Kållands domsaga.

Carl Persson

Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds domsaga.

Axel Röding

Mariestad, Skara och Sköfde.

C. G. Bruse

Vermlands län. Fernebo härad.

N. Nilsson

Vermlands län. Nordmarks domsaga.

Riksdagsbeslutet 1891.

J. Andersson

Vermlands län. Fryksdals
domsaga.

Gullbr. Elowson

Karlstad och Filipstad.

Edvard Thermamius

Örebro län. Kumla och Sundbo
härad.

P. A. H. Stjernspetz

Örebro län. Lindes domsaga.

A. G. Olsson

Vestmanlands södra domsaga.

Eric Ersson

Vestmanlands östra domsaga.

D. Persson

Kopparbergs län. Leksands, Als och
Bjursås tingslag.

B. P. Ersson

Kopparbergs län. Iiedemora
domsaga.

Emil Olsson

Vermlands län. Jösse domsaga.

A. F. Broström

Kristinehamn, Nora, Lindesberg och
Askersund.

Per Nilsson

Örebro län. Glanshammars
och Örebro härad.

J. Johansson

Örebro län. Nora domsaga.

Per Ersson

Vestmanlands vestra domsaga.

Fredrik Hederstierna

Vesterås och Köping.

Ollas A. Ericsson

Kopparbergs län. Gagnefs tingslag
jemte Rättviks och O re tingslag.

A. Hansson i Solberga

Kopparbergs län. Fall! domsaga.

G. Jansson

Vermlands län. Elfdals och
Nyeds domsaga.

L. F. Odell

Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Iiardemo härad.

Folke Andersson

Örebro län. Askers och Sköllersta
härad.

Anton Hahn

Örebro.

Per Holm

Vestmanlands norra domsaga.

J. Persson

Arboga och Sala.

E. Norman

Kopparbergs län. Ofvansiljans
domsaga.

J. P. Jansson

Kopparbergs län. Söderbärkes, Norrbärkes
och Grangärdes tingslag.

S. M. Olsson V. Vahlin A. Olsson

Kopparbergs län. Nås, Jerna och Flöda Falun, Hedemora och Säter. Gefleborgs län. Gestriklands

samt Malungs, Lima och Äppelbo östra tingslag,

tingslag.

A. Göransson

Gefleborgs län. Gestriklands
vestra tingslag.

Halvar Eriksson Jonas Andersson i ölsund

Gefleborgs län. Bergsjö och Delsbo Gefleborgs län. Enångers och Forsa
tingslag. tingslag.

Olof Jonsson

Gefleborgs län. Vestra Helsinglands
domsaga.

J. Johnsson

Gefleborgs län. Södra Helsinglands
vestra tingslag.

Nils Hanson

Gefleborgs län. Södra Helsinglands
östra tingslag.

P. Waldenström

Gefle.

A. Brodin

Gefle.

J. F. Schöning

Söderhamn.

N. P. Wallmark

Vesternorrlands län. Medelpads
vestra domsaga.

C. T. Jacobsén

Vesternorrlands län. Sköns
tingslag.

E. Ahlgren

Vesternorrlands län. Njurunda,
ludals och Ljustorps tingslag.

Riksdagsbeslutet 1891.

Joll. Nydahl

Vcsternorrlands läu. Ängermanlands
södra domsaga.

P. G. Näslund

Vcsternorrlands län. Nordingrå och
Nätra tingslag.

J. Nordin

Jemtlands norra domsaga.

P. Norberg

Jemtlands län. Herjeådalens
domsaga.

P. A. Hellgrén

Vesterbottens vestra domsaga.

J. E. Wikstén

Norrbottens län. Piteå domsaga.

Joh. P. Dahlberg

Vcsternorrlands län. Ångermanlands
mellersta domsaga.

J. O. Domeij

Vesternorrlands län. Själevads och
Arnäs tingslag.

Gunnar Eriksson

Jemtlands vestra domsaga.

S. J. Kardell

Östersund och Hudiksvall.

J. A. Lundström

Vesterbottens norra domsaga.

Nils Wallmark

Norrbottens län. Luleå domsaga.

Vesternorrlands län. Ångermanlands
vestra domsaga.

M. Arhusiander

Sundsvall.

J. Bromée

Jemtlands östra domsaga.

A. Aström

Vesterbottens södra domsaga.

N. Boström

Vesterbottens mellersta domsaga.

L. O. Carlsson

Norrbottens län. Kalix domsaga.

j. w.

Norrbottens län.

Lind h

Torneå domsaga,

M. Alsterlund

Luleå, Piteå och Haparanda.

Riksdagsbeslutet 1891.

INNEHÅLL.

Sid.

Ingressen...................................................... 1

§ 1. Angående hyflande grundlagsändringsförslag.. 1

§ 2. Angående ifrågasatt ändrad lydelse af § 11
regeringsformen och § 5 i den mellan Sverige

och Norge upprättade riksakt................... 3

§ 3. Angående ändring af § 25 riksdagsordningen 3

§ 4. Angående statsregleringen........................ 4

§ 5. Angående disposition af besparingarna å huf vudtitlarne

.......................................... 6

§ 6. Angående beräkningen af Riksgäldskontorets

utgifter och inkomster............................ 6

§ 7. Angående fonden för extra amortering af statsskulden
............................................... 6

§ 8. Angående en bibana från Norra stambanan

vid Mellansel till Örnsköldsvik................. 7

§ 9. Angående låneunderstöd för enskilda jernvägar 7
§ 10. Angående lån åt Hernösands—Sollefteå jern viigsaktiebolag.

................................ 7

§ 11. Angående statsregleringen........................ 7

§ 12. Angående kreditivsummorna..................... 8

§ 13. Angående statsregleringen........................ 8

§ 14. Angående tullbevillningen.............. 11

§ 15. Angående ändring af § 47 i gällande tullstadga.
................................................ 11

§ 16. Angående stämpelafgiften ........................ 11

§ 17. Angående bevillning af fast egendom samt af

inkomst.............................................. 11

§ 18. Angående upphörande af de enligt förordningen
den 16 Maj 1884 angående bevillningsafgifter
för särskilda förmåner och rättigheter

Sid.

utgående bevillningsafgifter af frälseegendomar

och lotshemman.................................... 12

§ 19. Angående vilkoren för försäljning af bränvin 12
§ 20. Angående hvitbetssockertillverkningsafgiften.. 12

§ 21. Angående reglemente för riksbankens styrelse

och förvaltning...................................... 13

§ 22. Angående bankovinsten.......................... 13

§ 23. Om ändringar i förordningen angående en

postsparbank för riket den 22 Juni 1883.... 13

§ 24. Angående qvinnans ukleiiskapsiilder............ 13

§ 25. Angående andrad lydelse af § 10 i förordningen
om lagfart å fång till fast egendom

den 16 Juni 1875........... 13

§ 26. Angående lag om hvad i vissa fall bör iakttagas,
då byggnad uppförts öfver tomtgräns... 13
§ 27. Om lag angående ändrad lydelse af kap. 17

§ 4 handelsbalken..................... 14

§ 28. Angående tillägg till kap. 17 § 6 handelsbalken
............ 14

§ 29. Angående tillägg till kap. 17 § 10 handelsbalken.
....................... 14

§ 30. Angående förbud för barn att nattetid idka

viss försäljning m. m.............................. 14

8 31. Angående straff för oloflig införsel af skjut -

vapen eller ammunition i vissa delar af Afrika 14
8 32. Angående ändrad lydelse af kap. 10 8 1

rättegångsbalken.................................... 15

8 33. Angående ändrad tid för saköreslängds aflemnande
i vissa fall.............................. 15

8 34. Angående ändring i 8 13 konkurslagen______ 15

Riksdag sbeslutet 1891.

Sid.

§ 35. Angående ändrad lydelse af gg 104, 106 och

113 konkurslagen den 18 September 1862... 15
§ 36. Angående sjölag, innefattande vissa bestämmelser
angående sjöfynd, lag angående ändring
af kap. 17 gg 2, 5 och 7 handelsbalken, lag
angående ändring af gg 71, 73, 89, 90, 117,

118 och 119 utsökningslagen samt lag angående
ändring af gg 13, 51, 54 och 90

konkurslagen ........................................ 15

§ 37. Om ändrad lydelse af gg 3, 14, 101, 105,

110, 129 och 136 i stadgan om skiftesverket

i riket den 9 November 1866.................. 16

§ 38. Angående tillägg till § 53 af stadgan om

skiftesverket i riket den 9 November 1866... 16

§ 39. Angående ändrad lydelse af § 7 i jagtstadgan

den 21 Oktober 1864............................. 16

§ 40. Om ändrad lydelse af gg 3 och 22 af förordningen
angående patent................,...... 16

§ 41. Angående ändrad lydelse i vissa delar af

värnpligtslagen...................................... 16

§ 42. Angående- lag om försäkring för olycksfall i

arbete...,....,......................................... 17

§ 43. Angående lag om sjukkassor..................... 17

§ 44. Angående anvisande af medel till en riksförsäkringsanstalt
och till sjukkasseväsendets

befrämjande......................................i— 17

g 45. Angående ändrad lydelse af g 58 i förordningen
om kommunalstyrelse på landet....... 17

§ 46. Angående ändring i och tillägg till förord -

ningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm den 20 November 1863 18

§ 47. Om lag angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet.................................. 18

g 48. Angående vissa förändringar i lagstiftningen
rörande handeln med vin och maltdrycker

m. m.................................................. 18

g 49. Angående utveckling af statens telefonväsende 18
g 50. Om ändring i kongl. kungörelsen den 11 Maj
1883 angående vilkoren för tidningars och

tidskrifters postbefordran......................... 18

g 51. Angående åtskilliga på grund af g 89 regeringsformen
väckta frågor........................ 19

g 52. Angående verkstäld omröstning öfver Högsta

domstolens ledamöter ............................. 19

g 53. Angående val af komiterade för tryckfrihetens

vård.....................................-----v........ 19

g 54. Angående val af justitieombudsman och hans

suppleant.............................................

g 55. Angående ansvarsfrihet för fullmäktige i Riks -

banken ............................................... 20

g 56. Angående ansvarsfrihet för fullmäktige i Riksgäldskontor
........................................ 20

g 57. Angående ansvarsfrihet för fullmäktige i Riksbanken
och Riksgäldskontor i fråga om de
af dem vidtagna åtgärder i afseende å upp -

förande af riksdags- och riksbankshus å Helge -

andsholmen .......................................... 20

g 58. Angående val af fullmäktige i Riksbanken

och Riksgäldskontor............................. 20

Slutmeningen................ 21

Stockholm 1891. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.