Sveriges Riksdags Beslut
ProtokollRiksdagens protokoll 1890:beslut
Sveriges Riksdags Beslut
å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 Januari och slutade den 22 Maj 1890.
Vi elterskriina, Svenska Folkets valda ombud, göre veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sistlidne
Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s adertonde regeringsår,
Oss här i Stockholm infunnit.
Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 17 i nämnda månad sammanträdt och fått emottaga
berättelse om hvad sedan sistförflutna riksdag i rikets styrelse sig tilldragit.
äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de
ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss afiåtit propositioner eller skrivelser,
dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:
§ 1.
Vi hafve till åvilande i grundlagsenlig ordning antagit hos Oss väckta förslag
att §§ 6 och 13 i riksdagsordningen skola erhålla följande förändrade lydelse:
§ 6.
1. Första Kammaren skall bestå af etthundrafemtio ledamöter, hvilka för en tid
af nio år utses af landstingen och stadsfullmägtige i de städer, som ej i landsting
deltaga.
Bih. till Riksd. Prot. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1
(Riksdagsbeslutet.)
2
Riksdagsbeslutet 1890.
2. Hvarje landstingsområde och sådan stad, som nu är nämnd, utgör en valkrets,
för hvilken, efter folkmängden inom dess område, väljes en riksdagsman för hvarje
fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondedel af rikets folkmängd.
3. För valkrets, som har mindre folkmängd än i mom. 2 sägs, väljes dock en
riksdagsmau.
4. Derest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stadgandena i mom. 2
och 3 bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio, skola, för ernående af detta antal,
de valkretsar, hvilkas folkmängd mest öfverskjuter de tal, som enligt mom. 2 äro bestämmande
för riksdagsmännens antal inom valkretsarne, vara berättigade att hvardera
välja ytterligare en riksdagsman.
5. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets, enligt ofvan angifna grunder, eger
utse, bestämmes hvart tionde år af Konungen; och skall vid tillämpning af den sålunda
faststälda ordningen iakttagas, att inskränkning icke sker i vald riksdagsmans
rätt att under föreskrifven tid utöfva riksdagsmannakallet.
6. Upphör stad att i landsting deltaga, må, så länge då gällande ordning för
valen länder till efterrättelse, stadens rätt att utse riksdagsman inträda allenast i det
fall, att ledighet uppstår i den valkrets, staden förut tillhört.
§ 13.
1. Andra Kammaren skall bestå af tvåhundratjugufem ledamöter, deraf etthundrafemtio
för landet och sjuttiofem för städerna. Dessa ledamöter väljas för en
tid af tre år, räknade från och med Januari månads början året näst efter det, under
hvilket valet skett.
2. A landet, hvartill i fråga om riksdagsmannaval äfven räknas köpingar, utses
för hvarje domsaga en riksdagsman. Understiger domsagornas antal etthundrafemtio,
skola, för ernående af det bestämda antalet riksdagsmän, de folkrikaste domsagorna,
så vidt ske kan häradsvis, indelas i två valkretsar, som hvardera välja en riksdagsman.
Ofverstiger domsagornas antal etthundrafemtio, skola, i den mån sådant erfordras,
angränsande domsagor, som hafva minsta sammanlagda folkmängden, förenas,
två och två, till en valkrets.
3. I stad, hvars folkmängd uppgår till eller ofverstiger eu sjuttiofemtedel af folkmängden
i rikets alla städer, väljes efter stadens folkmängd en riksdagsman för hvarje
fullt tal, motsvarande en sjuttiofemtedel af städernas folkmängd. Städer, med mindre
folkmängd än nu är sagdt, ordnas, så vidt lämpligen ske kan länsvis, i så många
valkretsar, som, med iakttagande af att hvardera utser en riksdagsman, erfordras för
uppnående af det i mom. 1 föreskrifna antal riksdagsmän för städerna.
4. Indelningen af omförmälda valkretsar så ock riksdagsmännens antal för hvar
och en af de städer, hvilkas folkmängd i och för sig berättigar dem att utan förening
med annan stad välja riksdagsman, bestämmes, efter ofvan angifna grunder, hvart
tionde år af Konungen. Den ordning, som sålunda fastställes, vinner tillämpning vid
Riksdagsbeslutet 1890. 3
de val, hvilka näst derefter, enligt § 15 mom. 1, skola ega rum. Köping, som erhåller
stadsprivilegier, räknas i fråga om riksdagsmannaval fortfarande till landet, till
dess ny valkretsordning varder faststäld.
§ 2.
Vi hafre uti skrifvelse den 9 Maj anmält, att vid behandling af Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till ändringar i 50, 70, 72, 98 och 109 §§ regeringsformen
samt 32, 65, 68, 71 och 73 §§ riksdagsordningen Kamrarne stannat uti olika beslut,
hvilka icke kunnat sammanjemkas, hvarför frågan förfallit.
§ 3.
Vi hafve vid behandling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad
lydelse af 74 § regeringsformen funnit Oss icke böra bifalla densamma, hvilket Vi
genom skrifvelse den 1 April hos Kongl. Maj:t anmält.
§ 4.
På grund af §§ 62 och 64 regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager be
-
stämt hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda: Första hufvudtiteln (Kong!, hof- och slottsstaterna) | 1,320,000: — | |
(Justitiedepartementet) | Andra hufvudtiteln | 3,849,366: — |
(Utrikesdepartementet) | Tredje hufvudtiteln | 613,800: — |
(Landtförsvarsdepartementet) | Fjerde hufvudtiteln | 20,449,200: — |
(Sjöförsvarsdepartementet) | Femte hufvudtiteln | 6,204,240: — |
(Civildepartementet) | Sjette hufvudtiteln | 4,732,077: — |
(Finansdepartementet) | Sjunde hufvudtiteln | 16,153,466: — |
(Ecklesiastikdepartementet) | Åttonde hufvudtiteln | 11,946,698: — |
Nionde hufvudtiteln (Pensions- och allmänna indragningsstaten) | 2,914,300: _ |
4
Riksdagsbeslutet 1890.
Transport
Och hafve Vi derjemte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1891 från Statskontoret utgå, nemligen:
Under andra hufvudtiteln.............................................
» tredje hufvudtiteln.....................................
» fjerde hufvudtiteln.......................
» femte hufvudtiteln..............................................
d sjette hufvudtiteln
» sjunde hufvudtiteln..................................
» åttonde hufvudtiteln..........................................
» nionde hufvudtiteln...........................................
samt utom hufvudtitlarne:
till fortsättning af arbetena å stambanan till Vännäs och
anskaffande af rörlig materiel till bansträckan Anundsjö—Vännäs
samt till påbörjande af banan norr om
Vännäs,..................................................................
till ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar
68,183,147: —
151,434: —
4,500: —
1,686,000: —
1,665,860: —
2,194,923: —
832,234: —
1,598,902: —
1,425,000: —
4,665,000: —
1,300,000: —
15,523,853: —
hvarförutom komma att utgå:
dels från Riksgäldskontoret: riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret in
-
gående rånte- och kapitalbetalningar, förslagsvis...................... 10,031,800: —
dels afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.. 250,000: —
dels afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m...................... 170,000: —
dels afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring
och sjukkassors bildande................................................ 100,000: —
dels ock till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond................ 691,200: —
Summa kronor 94,950,000: —
Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:
odisponeradt öfverskott å statsregleringarna för år 1888 och föregående
år............................................................................................ 5,750,000: —
statsverkets ordinarie inkomster samt bevillningar, beräknade till
följande belopp, nemligen:
ordinarie inkomster................. ..................................... 20,520,000: —
tullmedel ................... 38,000,000: —
postmedel............................ 7,380,000: —
bevillningsafgifter för särskilda förmåner
och rättigheter............ 350,000: —
Transport 45,730,000: — 20,520,000: — 5,750,000: —
Riksdagsbeslutet 1890.
5
Transport 45,730,000: — 20,520,000: — 5,750,000: —
stämpelmedel........................................... 3,000,000: —
bränvinstillverkningsskatt.................. 13,700,000: —
hvitbetssockertillverkningsafgift................ 650,000: —
bevillning af fast egendom samt af inkomst 3,700,000: — rv qsn nnn
°
° ----—----- Q7,a«U,OUO. — 87,900,000: —
af Riksbankens vinst för år 1889......................................................... 1,300,000: —
Summa kronor 94,950,000: —
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade föreskrifter
att fortfarande lända till efterrättelse.
§ 5.
Vi hafve beslut», att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets
Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifva grunder i afseende å dispositionen af
besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.
§ 6.
Riksgäldskontorets utgifter till 1891 års slut hafve Vi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 30 nästlidne April till innevarande
års slut till........................................................................ kronor 47,991,299:0 3
samt under år 1891 till............................................................. » 14,627,220: —
Summa kronor 62,618,519: 03.
Riksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:
under år 1890, nu befintlig behållning inberäknad .................... kronor 50,662,526: 8 9
och under år 1891 .................................................................... » 14,627,220: —
Summa kronor 65,289,746: 8 9.
Inkomsterna och tillgångarna, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfverstiga
således utgifterna med 2,671,227 kronor 86 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade
behållning vid 1891 års slut.
§ 7.
Vi hafve dels, på det Kongl. Maj» må blifva i tillfälle att för statens räkning
för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj»
bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill
hörande byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den vid
jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en i September månad år 1889 verk
-
6 Riksdagsbeslutet 1890.
stäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish and Norwegian railway
company limited», till Kongl. Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp,
6,750,000 kronor, än äfven för bestridande af ifrågakoinmande kostnader för inköpets
verkställande 250,000 kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda
ändamålen användas, dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst
7,000,000 kronor, att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att
lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.
§ 8.
i rån Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1890
och 1891 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader
samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående ränteoch
kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna året i
Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godtgöras det
belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva
understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande
af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.
§ 9.
Då det, jemlikt § 63 regeringsformen, ålegat Oss att för oförutsedda händelser
anslå och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den ena
att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna
ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
vara oundgängligen nödig, den andra att, vid infallande krig, af Konungen lyftas,
sedan Han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så kåfve Vi bestämt
den förra af dessa summor till eu million femhundra tusen kronor samt den senare,
eller det så kallade stora kreditivet, till tre millioner kronor.
§ 10.
I afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Vi för öfrigt Våra derom under riksdagens lopp till Kongl. Maj:t aflåtna
skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nemligen:
l:o af den 24 Mars, angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;
2:o
af den 16 April, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tillstånd
för Borås jernvägsaktiebolag att af bolagets skuld till Riksgäldskontoret afbetala
300,000 kronor m. m.;
7
Riksdagsbeslutet 1890.
3:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående statsbidrag
för utrotande af ollonborrarne inom Hallands och Kristianstads län;
4:o af den 30 April, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändring i
vilkoren för öfverlåtelse till Göteborgs stad af eganderätten till kronans andel i förra
ostindiska kompaniets fastighet i nämnda stad;
5:o af den 3 Maj, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afstående
till Umeå stad af ett område utaf länsresidenstomten och den s. k. Döbelns park i
nämnda stad;
6:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upphörande
af den inom Kalmar stift utgående så kallade allhelgonahjelpen;
7:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående befrielse för
sterbhusdelegarne efter aflidne Justitieombudsmannen S. L. Theorells enka, Sofia Wilhelmina
Theorell, född von Schwerin, från erläggande af stämpelafgift vid lagfart å
fideikommissegendomen Borkhult med Gobo och underlydande hemman;
8:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående befrielse
från utgifvande till kronan af vissa så kallade skilnadsarrenden;
9:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående nedsättning
i de på viss jord hvilande grundskatter m. m.;
10:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ändrad
lydelse af 1, 6 och 9 §§ i lagen angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 5 Juni 1885;
ll:o af samma dag, i anledning af Riksdagens år 1889 församlade revisorers berättelse
angående verkstäld granskning'' af statsverkets samt andra af allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1888;
12:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en del utaf den så kallade lasarettstomten i Falun;
13:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från indragna militiebostället Vissefjerda Storegård N:o 1 i Kalmar län;
14:o af samma dug, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af den så kallade Kommendantsängen vid skansen Kronan i Göteborg in. in.;
15:o af samma dag, i anledning af Kongl. Majits proposition angående försäljning
till Hvetlanda bysamhälle af viss del af förra häradshöfdingebostället ett mantal Hvetlanda
Thomas- och Kullagården N:is 4 och 6;
16:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående statens
öfvertagande af ett rörande säteriet Mossebo med underlydande hemman i Mölltorps
socken af Vadsbo härad afslutadt köp;
l7:o af den 14 Maj, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel;
18io af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel;
8 Riksdagsbeslutet 1890.
19:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel;
20:o af samma dag, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af vattensjuka
marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande;
21 :o af samma dag, angående fortsättning af statens jernvägsbyggnader;
22:o af den 16 Maj, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;
23:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående byte af
mark mellan kronan och Örebro stad;
24:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från indragna militiebostället Bjuf N:o 3 i Malmöhus län;
25:o af den 11 Maj, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående uppförande
af ett kasernetablissement i Jernband för en artilleridivision;
26:o af den 19 Maj, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel;
27:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;
28:o af den 20 Maj, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel;
29:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;
30:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;
31 :o af samma dag, angående beräkningen af statsverkets inkomster;
32:o af samma dag, angående statsregleringen för år 1891 och sättet för anvisande
af vissa anslagsbeloppj
33:o af den 21 Maj, angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontoret;
34:o af samma dag, med ny riksstat.
§ 11.
Vi hafve i skrifvelse den 29 Mars hos Kongl. Maj:t anmält Vårt bifall till Kongl.
Maj:ts proposition med förslag till förnyad förordning angående Sveriges och Norges
ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden.
§ 12.
Med anledning af hos Oss gjorda framställningar hafve Vi i skrifvelse den 11
Mars anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder, att handelstraktaterna
med Frankrike af den 30 December 1881 och med Spanien af den 15 Mars 1883
Riksdagsbeslutet 1890. 9
måtte upphöra att gälla vid utgången af den för deras tillämpning faststälda tid, eller
den 1 Februari 1892.
§ 13.
Sedan Vi öfversett och granskat bestämmelserna i gällande tulltaxa med dertill
O O
hörande underrättelser, hafve Vi i skrifvelse den 13 Maj anmält de beslut, som dervid
blifvit fattade, samt anhållit att Kongl. Maj:t täcktes, så fort ske kunde, förordna
om desammas trädande i verkställighet.
§ 14.
Vi hafve i skrifvelse den 11 Maj, med anmälan om de ändringar i förordningen
angående stämpelafgiften den 24 September 1886, hvilka Vi på förekomna anledningar
funnit Oss böra vidtaga, anhållit det Kongl. Maj:t täcktes låta dessa ändringar till
allmän efterrättelse kungöra, i sammanhang hvarmed Vi hemstält, det Kongl. Maj:t
täcktes låta utarbeta och till nästa Riksdag framlägga förslag till sådana bestämmelser,
som kunna finnas erforderliga för att bereda brukare af staten tillhörig jord rättighet
att i mål och ärenden, som angå förhållandet mellan honom såsom jordens brukare
och kronan såsom densammas egare, erhålla vederbörande förvaltningsmyndigheters
expeditioner utan stämpelafgift.
§ 15.
Med anmälan att Vi icke vidtagit några förändringar i föreskrifterna om utgörande
af bevillning af fast egendom samt af inkomst, samt att gällande förordning härom
alltså kommer att lända till efterrättelse för år 1891 och intill slutet af det år, under
hvars lopp ny förordning angående denna bevillning varder af Riksdagen faststäld,
hafve Vi, som för år 1891 åtagit Oss bevillning af fast egendom samt af inkomst till
belopp af tre millioner sjuhundratusen kronor, i skrifvelse den 20 Maj anhållit, att
Kongl. Maj:t täcktes om hvad Vi sålunda beslutit låta utfärda allmän kungörelse.
§ 16.
Med bifall till en hos Oss gjord framställning i hvad den rörer höjande af Riksbankens
grundfond från fyratio till fyratiofem millioner kronor, hafve Vi för Vår del
beslutat, att § 4 i lagen för Rikets Ständers Bank den 1 Mars 1830, sådan denna §
lyder enligt Kongl. kungörelsen den 3 Juli 1885, skall erhålla den förändrade lydelse,
som finnes intagen i Vår den 17 Maj aflåtna skrifvelse.
§ 17.
Med anmälan, att Vi beslutat en förändrad lydelse af §§ 1, 2 och 8 i den för
Riksdagens revisorer vid Riksbankens afdelningskontor i orterna utfärdade instruktion,
Bih. till Riksd. Prot. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2
(Riksdagsbeslutet.)
10
Riksdagsbeslutet 1890.
hafve Vi hos Kongl. Maj:t i skrifvelse den 17 Maj anhållit, att omförmälda ändringar
måtte genom Kongl. kungörelse varda till allmänhetens kännedom meddelade.
§ 18.
Med öfverlemnande af reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning, hafve
Vi i skrifvelse den 17 Maj anhållit, att Kongl. Magt ville låta kungöra de föreskrifter
deruti, som för allmänheten kunna vara af vigt att känna.
§ 19.
Riksbankens under år 1889 upplupna vinst två millioner sexhundra tjugoen tusen
sjuhundra tjugofem kronor 81 öre hafve Vi besluta skola så användas, att en million
trehundra tusen kronor öfverlemnas till statsverket med en fjerdedel under loppet af
hvarje af månaderna Januari, April, Juli och Oktober 1891 samt återstoden, en million
trehundra tjugoen tusen sjuhundra tjugofem kronor 81 öre, i Riksbanken bibehålies.
§ 20.
Hos Kongl. Maj:t hafve Vi i skrifvelse den 15 Maj anmält, att Vi bifallit Kongl.
Maj:ts proposition med förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen angående
en postsparbank för riket den 22 Juni 1883.
§ 21.
Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förnyade förordningar angående Sveriges
allmänna hypoteksbank och angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars
bildande och framtida verksamhet skola till efterrättelse lända, hafve Vi bifallit
med de förtydliganden och smärre jemkningar i uttryckssättet uti vissa paragrafer,
hvillca i Vår den 15 Maj aflåtna skrifvelse finnas omförmälda.
§ 22.
Vi hafve funnit Oss icke kunna i oförändradt skick bifalla Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till lag innefattande tillägg till förordningen angående sparbanker
den 1 Oktober 1875, men hafve Vi för Vår del i detta ämne antagit den lag, som i
Vår den 14 Maj aflåtna skrifvelse finnes intagen.
§ 23.
Uti skrifvelse den 28 Februari hafve Vi tillkännagifvit Vårt bifall till Kongl.
O O
Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af 67 § konkurslagen
den 18 September 1862 och till lag angående ändrad lydelse af 3 § i lagen angå
-
Riksdagsbeslutet 1890. 11
ende enskild sedelutgifvande banks, bankaktiebolags och sparbanks konkurs den 7
Juni 1889.
§ 24.
Yi hafve, efter verkstäld granskning af gällande bestämmelser angående vilkoren
för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker, i
skrifvelse den 11 Maj dels hemstält, det Kong!. Maj:t täcktes, efter verkstäld utredning,
för nästa Riksdag framlägga förslag i syfte att inskränka möjligheten för spritvaruhandlande
att å annat ställe än det, der han utöfvar sin försäljningsrätt, drifva
handel med bränvin, dels ock, med anmälan att Yi för Vår del beslutit, att 34 § 2
mom. af gällande bränvinsförsäljningsförordning skall erhålla den förändrade lydelse,
som i skrifvelsen angifves, anhållit att Kongl. Maj:t täcktes, med godkännande af sistnämnda
beslut, låta detsamma till allmän efterrättelse kungöra.
§ 25.
Vårt bifall till Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förändrad lydelse af dels
§§ 10 och 12 i förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin den 13 Juli
1887, sådana nämnda §§ lyda enligt kungörelsen den 28 Mars 1888, dels ock §§ 18
och 36 i förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända
eller destillerade spirituösa drycker den 29 Maj 1885 hafve Vi tillkännagifvit i skrifvelse
den 19 Maj; i sammanhang hvarmed Vi anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes, så
snart erfarenhet vunnits om den omfattning, i hvilken denaturering af bränvin förekommer,
för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser om den afgift, som skall
för dylik denaturering erläggas.
§ 26.
På sätt Vår skrifvelse den 18 Februari innehåller, hafve Vi, i anledning af gjord
framställning i ämnet, för Vår del antagit en lag angående upphäfvande af 5, 6 och
8 §§ samt ändrad lydelse af 7 § i 12 kap. ärfdabalken.
§ 27.
Vi hafve, i anledning af Vår justitieombudsmans hos Oss gjorda framställning,
för Vår del antagit den lag om tillsyn å god mans förvaltning af frånvarandes lott i
dödsbo, hvilken finnes intagen i Vår den 18 Februari aflåtna skrifvelse.
§ 28.
Med anledning af hos Oss gjord framställning hafve Vi i skrifvelse den 14 Maj
anhållit att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till
12
Riksdagsbeslutet 1890.
sådana stadganden angående ekonomisk besigtning å kronojord, att dylik besigtning
icke må anställas oftare än hvart femte år, der icke särskilda förhållanden påkalla
undantagsbestämmelser.
§ 29.
På sätt af Vår skrifvelse den 16 April inhemtas, hafve Vi, med anledning af i
ämnet gjord framställning, för Vår del antagit en lag angående ändrad lydelse af
första stycket af 135 § i stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866.
§ 30.
På sätt Vår skrifvelse den 14 Maj innehåller, hafve Vi med anledning af hos Oss
gjorda framställningar för Vår del antagit en förklaring af 17 kap. 6 § handelsbalken
angående företrädesrätt till betalning för tionde.
§ 31.
Uti skrifvelse den 14 Maj hafve Vi, i anledning af hos Oss gjordt förslag, anhållit
att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser,
hvarigenom förmånsrätt i gäldbunden arbetsgifvares egendom beredes
icke allenast åt fordran å ogulden arbetslön, som tillkommer fast anstälde arbetare,
utan äfven åt dylik fordran, som arbetare utan fäst anställning för viss kortare tid har
hos arbetsgifvaren innestående.
§ 32.
Vi hafve i skrifvelse den 18 Februari hos Kongl. Maj:t anmält, att Vi eftergjord
framställning i ämnet för Vår del antagit en lag angående upphäfvande af 8 kap. 2 §
5 mom. rättegångsbalken.
§ 33.
För Vår del hafve Vi, i anledning af gjord framställning i ämnet, besluta den lag
angående ändrad lydelse af 15 kap. 1 § rättegångsbalken, som i Vår den 7 Maj aflåtna
skrifvelse finnes intagen.
§ 34.
Uti skrifvelse den 18 Februari hafve Vi hos Kong], Maj:t tillkännagifvit, det Vi
bifallit Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af 15
kap. 3 § rättegångsbalken.
Riksdagsbeslutet 1890.
§ 35.
13
Vi hafre, på sätt Vår skrifvelse den 14 Maj innehåller, funnit Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till lag angående ändring i vissa delar af strafflagen och till lag
angående ändring i vissa delar af strafflagen för krigsmagten den 7 Oktober 1881 icke
kunna i oförändradt skick bifallas, men hafve Vi för Vår del uti ifrågavarande ämnen
beslutit de lagar, som i särskilda, vid nämnda skrifvelse fogade bilagor finnas intagna;
i sammanhang hvarmed Vi anhållit ej mindre att Kong], Maj:t ville taga i öfvervägande,
dels huruvida icke stadgandet i förordningen angående utvidgad näringsfrihet
den 18 Juni 1864 om god frejd såsom vilkor för idkande af handel, handtverk
eller annat yrke må kunna upphäfvas, dels ock om och i hvad mån enahanda vilkor,
der det förekommer i andra författningar rörande näringslifvet, må kunna borttagas,
samt till Riksdagen härom göra den framställning, hvartill utredningen i frågan må
gifva anledning, än äfven att Kongl. Maj:t täcktes låta till domkapitlen utfärda cirkulär,
innefattande anvisningar om hvad presterskapet har att iakttaga i anledning af de
ändringar i strafflagens bestämmelser rörande förlust af medborgerligt förtroende, hvilka
följa af ifrågavarande lagförslags upphöjande till lag.
§ 36.
I anledning af väckt förslag hafve Vi i skrifvelse den 14 Maj, anhållit, att Kongl.
Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke någon inskränkning kunde finnas
lämplig i nu gällande stadganden om rätt för den, som undergår fängelsestraff, att
sjelf förskaffa sig tjenligt arbete.
§ 37.
Till Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af 11
och 13 §§ i lagen angående lösdrifvares behandling den 12 Juni 1885 hafve Vi, på sätt
Vår den 25 Februari aflåtna skrifvelse innehåller, lemnat Vårt bifall,
§ 38.
Kongl. Maj:ts proposition angående anslag till en riksförsäkringsanstalt hafve Vi
funnit Oss icke böra bifalla; varande skrifvelse härom den 15 Maj aflåten.
§ 39.
Vid behandling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
försäkring för olycksfall i arbetet hafve Vi funnit Oss icke kunna godkänna samma
förslag, hvilket Vi i skrifvelse den 15 Maj tillkännagifvit.
14
Riksdagsbeslutet 1890.
§ 40.
Hos Kongl. Maj:t hafve Vi uti skrifvelse den 7 Mars anmält, att Kongl. Maj:ts
proposition angående förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen den 5 Juni 1885
icke blifvit af Oss bifallen.
§ 41.
Kongl. Maj:ts proposition angående jemkning af den på hemman å landet hyllande
inqvarteringsbörda hafve Vi bifallit, hvilket beslut Vi genom skrifvelse den 12
Februari tillkännagifvit.
§ 42.
Enligt hvad Vår skrifvelse till Kongl. Maj:t den 27 Mars innehåller, hafve Vi för
Vår del, med anledning af hos Oss gjord framställning, antagit en förordning angående
ändrad lydelse af § 16 samt tillägg till § 63 i förordningen om landsting den
21 Mars 1862.
§ 43.
För Vår del hafve Vi, på sätt Vår skrifvelse den 19 Mars innehåller, i anledning
af gjord framställning, antagit en förordning angående tillägg till § 23 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862.
§ 44.
Genom skrifvelse den 19 Maj hafve Vi hos Kongl. Maj:t anmält, att Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken
och pedagogierna endast i vissa, uti skrifvelsen omförmälda delar blifvit af Oss
bifallen.
§ 45.
Hos Kongl. Maj:t hafve Vi uti skrifvelse den 27 Mfors, med föranledande af gjord
framställning i ämnet, anhållit om vidtagande af sådana åtgärder, som finnas nödiga,
på det att föreskrifterna i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 Mars 1862 och i stadgan angående folkundervisningen i riket den 20 Januari
1882 ej må lägga hinder i vägen för särskilda till en kyrkoförsamling hörande kommuner
att hvar för sig utgöra ett skoldistrikt med eget skolråd och rätt att å särskild
kyrkostämma med de till kommunen hörande röstberättigade handlägga de ärenden,
som röra kommunens skolväsende.
Riksdagsbeslutet 1890.
15
§ 46.
Vi hafre i skrifvelse den 20 Maj anmält, dels att Yi afslagit Kongl. Maj:ts proposition
om antagande af lag angående skyldighet att anskaffa och underhålla bostad
eller lemna hyresersättning åt provinsialläkare, dels att Vi beslutat, att provinsialläkare,
som ingår på ny stat eller hädanefter utnämnes, skall jemte de löneförmåner, som i
öfrigt honom tillkomma, erhålla hyresersättning af statsmedel efter 750 kronor om året,
dock att på Kongl. Maj:ts pröfning må bero, om och i hvad mån sådan ersättning skall
tillkomma provinsialläkare i distrikt, der bostad, tillkommen på grund af donation, finnes,
äfvensom, för bestridande af den härför erforderliga utgiften, å ordinarie stat å
åttonde hufvudtiteln för år 1891 uppfört ett förslagsanslag högst 103,500 kronor; samt
dels att Vi i sammanhang härmed beslutat, att provinsialläkaredistrikt, som redan inrättat
bostad åt provinsialläkaren, skall vara berättigadt att från den dag, då provinsialläkaren
blifver berättigad till hyresersättning, förfoga öfver bostaden med hvad dertill
hörer, dock med den inskränkning i särskilda fall, som kan föranledas af hvad enskilda
eller kommuner må hafva förordnat om bidrag till bostaden.
§ 47.
Med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående ordnande af den allmänna
och enskilda helso- och sjukvården, kåfve Vi för provinsialläkarestaten faststält ny aflöningsstat,
hvarjemte Vi i dithörande ämnen meddelat de bestämmelser och gjort den
framställning, som i Vår den 20 Maj aflåtna skrifvelse finnas intagna,
§ 48.
I öfverensstämmelse med § 89 regeringsformen kåfve Vi anmält Våra hemställanden,
önskningar och förslag genom följande skrivelser, nemligen:
l:o af den 2 April, angående inrättande af industrilotterier;
2:o af den 11 April, angående utredning huruvida och under hvilka vilkor statsmagten
må kunna ikläda sig ansvar för förluster, som af embetsman genom felaktig
embetsförvaltning vållas;
3:o af samma dag, angående föreskrift för kronofogdar och länsmän att i vissa
fall skriftligen underrätta kommunalstämmas ordförande om allmänna sammanträden;
4:o af den 19 Maj, angående inskränkning i den rätt till försäljning af maltdrycker,
som tillkommer tillverkare af sådana drycker;
5:o af samma dag, angående utsträckning till samtliga lappområden i riket af gällande
förbud mot införsel af spirituösa i lappmarkerna;
6:o af samma dag, angående inskränkning af skyldigheten att förrätta syner å indelta
arméns torp;
16
Riksdagsbeslutet 1890.
7:o af deri 20 Maj, angående ändring i grufvestadgan i fråga om dispositionsrätten
öfver mineralfyndigheter å viss kronojord.
§ 49.
Jemlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,
kåfve Vi kallat Assessoren i Kong!. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt, riddaren af
Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Nils Ludvig Alfred Claéson att vara justitieombudsman
samt Häradshöfdingen i Vätle, Ale och Kullings härad Daniel Gottlieb Restadius
att i justitieombudsmannens embete inträda eller detsamma utöfva i de fall, sist
åberopade två grundlagsrum omförmäla.
§ 50.
Då vid granskning af Riksbankens hufvud- och afdelningskontors räkenskaper samt
vid undersökning af bankens tillstånd, styrelse och förvaltning befunnits, att bankofullmägtige
med omsorg och nit fullgjort det dem lemnade uppdrag, kåfve Vi beviljat
bemälde fullmägtige ansvarsfrihet dels för förvaltningen af denna banks såväl hufvudsom
afdelningskontor under år 1888 och, hvad beträffar kontoret i Kalmar, äfven för
den del af år 1887, detsamma varit i verksamhet, dels ock för de beslut och åtgärder,
hvilka finnas antecknade i fullmägtiges protokoll för tiden från och med den 15 Januari
1889 till samma dag innevarande år.
§ 51. ''
Då Vi funnit att fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och omsorg uppfylt sitt
vigtiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt bemälde fullmägtige full ansvarsfrihet
för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll för tiden
från den 22 Januari 1889 till och med den 20 Januari 1890.
§ 52.
Enär fullmägtige i Riksbanken och fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och
omtanke fullgjort det dem gemensamt lemnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen
af riksdags- och riksbankshus, hafve Vi tillerkänt nämnde fullmägtige ansvarsfrihet
för förvaltningen af byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus under
år 1889 äfvensom för alla de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras vid
gemensamma sammanträden rörande frågan om uppförande å Helgeandsholmen af riksdags-
och riksbankshus förda protokoll från den tid, ansvarsfrihet i detta hänseende
senast beviljades dem, till och med den 31 December 1889.
Riksdagsbeslutet 1890.
§ 53.
17
I öfverensstämmelse med § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
hafve Yi valt Våre fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontoret äfvensom
suppleanter för dem samt meddelat bemälde fullmägtige nödiga föreskrifter, hvilka i
de för dessa verk upprättade reglementen äro intagna.
Till yttermera visso att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda besluta,
vidtagit och beviljat, hafve Vi, Svenska Folkets valda ombud, velat med Våra namns
underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket skedde i Stockholm den tjugondeandra
dagen i Maj månad året efter Christi börd det ett tusen åttahundra och på det
nittionde.
Första Kammaren:
G. Lagerbjelke
Talman.
Pehr Ehrenheim v. Talman; Upsala län. | 0. M. Björnstjerna Stockholms stad. | Gust. af Ugglas Stockholms stad. |
Gillis Bildt Stockholms stad. | Rob. Almström Stockholms stad. | E. Fränekel Stockholms stad. |
R. Törnebladh Stockholms stad. | L. Annerstedt Stockholms stad. | W. Odelberg Stockholms län. |
G. S. Åkerhielm Stockholms län. | W. Stråle Stockholms län. | Gust. Ekdahl Stockholms län. |
Stockholms län. | C. E. Casparsson Upsala län. | Hugo Tamm Upsala län. |
Oscar Alin Upsala län. | Edw. Sederholm Södermanlands län. | F. A. Boström Södermanlands län. |
Sten Leijonhufvud Södermanlands län. | Adolf Helander Södermanlands län. | Carl Ekman Östergötlands län. |
Philip Klingspor Östergötlands län. Bih. till Riksd. Prof. 1890. | Östergötlands län. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. | Östergötlands län. |
(Riksdagsbeslutet.)
18 | Riksdagsbeslutet 1890. |
|
Östergötlands län. | Victor von Post Östergötlands län. | Sixten Flach Östergötlands län. |
Fr. Strömfelt Norrköpings stad. | Thor Ekenman Jönköpings län. | P. M. Söderberg Jönköpings län. |
J. W. Spån berg Jönköpings lön. | Wilhelm T håna Jönköpings län. | Fr. von Strokirch Jönköpings län. |
Axel Sjögreen Jönköpings län. | F. Richter Kronobergs län. | J. Mankell Kronobergs län. |
Carl von Baumgarten Kronobergs län. | Kronobergs län. | J. S. F. Stephens Kronobergs län. |
A. de Maré Kalmar län, norra delen. | A. G:son Bennich Kalmar län, norra delen | R. Kajerdt Kalmar lön, norra delen. |
Kalmar län, södra delen. | J. A. Sandberg Kalmar län, södra delen. | Kalmar län, södra delen. |
Carl B. Hasselrot Kalmar län, södra delen. | Gotlands län. | W. Lindahl Blekinge län. |
Cl. Adelsköld Blekinge län. | Blekinge län. | C. P. af Burén Blekinge län. |
Carl Trolle-Bonde Kristianstads län. | A. Barnekow Kristianstads län. | Kristianstads län. |
J. Pehrsson Kristianstads län. | N. Andersson Kristianstads län. | 0. Nilsson Kristianstads län. |
Kristianstads län. | Alfred Piper Malmöhus län. | J. Bengtsson Malmöhus län. |
Magnus Hallenborg Malmöhus län. | F. T. Borg Malmöhus län. | 0. Bergius Malmöhus län. |
Ludv. Kockum Malmöhus län. | Malmöhus län. | Malmöhus län. |
Malmöhus län. | P. A. H. Cavalli Malmöhus län. | Carl G. Beijer Malmö stad. |
A. R. Holm Hallands län. | L. W. S. Lothigius Hallands län. | I. Kerfstedt Hallands län. |
Riksdagsbeslutet 1890. 19
Hallands län. | Göteborgs och Bohus län. | Göteborgs och Bohus län. |
Göteborgs och Bohus län. | Göteborgs och Bohus län. | J. N. Sanne Göteborgs och Bohus län. |
Oscar Evers Göteborgs och Bohus län. | Göteborgs stad. | Charles Dickson Göteborgs stad. |
Sigfrid Wieselgren Göteborgs stad. | Victor Ekenman Elfsborgs lan. | R. von Krtemer Elfsborgs län. |
Elfsborgs län. | P. Em. Lithander Elfsborgs län. | R. Klinckowström Elfsborgs län. |
Adolf Unger Elfsborgs län. | I. Wallberg Elfsborgs län. | Ernst Stridsberg Elfsborgs län. |
Elfsborgä län. | Nils Fock Skaraborgs län. | P. Jönsson Skaraborgs län. |
C. A. Sjöcrona Skaraborgs län. | A. Larsson Skaraborgs län. | L. Joh. Andersson Skaraborgs län. |
Knut Wijkmark Skaraborgs län. | Carl Klingspor Skaraborgs län. | Skaraborgs län. |
A. Ros Vermlands län. | K. A. Liljesköld Vermlands län. | Vermlands län. |
Carl H. Nordenfelt Vermlands län. | E. von Ivrusenstjerna Vermlands län. | A. G. Svedelius Vermlands län. |
C. H. Lundström Vermlands län. | Gottfr. Olsén Vermlands län. | Örebro län. |
Harald Ericsson Örebro län. | Magnus Unger Örebro län. | Flernian Behrn Örebro län. |
K. Bohnstedt Örebro län. | C. W. von Schulzenheim Örebro län. | Patric Reuterswärd Vestmanlands län. |
Joh. Malmin Vestmanlands län. | Gottfrid Billing Vestmanlands län. | K. Björkenstam Vestmanlands län. |
H. P. W. Gahn Kopparbergs län. | W. Falk Kopparbergs län. | H. Claöson Kopparbergs län. |
20 | Riksdagsbeslutet 1890. |
|
B. Abr. Leijonhufvud Kopparbergs län. | Emil Königsfeldt, Kopparbergs län. | Kopparbergs län. |
Chr. Lundeberg Gefleborgs län. | G. F. Gilljam Gefleborgs län. | C. 0. Widrnark Gefleborgs län. |
Wilh. Aug. Söderhjelm Gefleborgs län. | Gefleborgs län. • | Wilh. Brehmer Gefleborgs län. |
Alb. Anderson Vester-Norrlands län. | J. Sjölund Vester-Norrlands län. | Vester-Norrlands län. |
Gustaf Sparre Vester-Norrlands län. | C. A. Fröberg Vester-Norrlands län. | John Lindqvist Vester-Norrlands län. |
Jemtlands län. | C. Lewenhaupt Jemtlands län. | Jemtlands län. |
A. F. 0. Cederberg Vesterbottens län. | R. von Hedenberg Vesterbottens län. | Vesterbottens län. |
Norrbottens län. | Fredrik Almgren Norrbottens län. | Lars Berg Norrbottens län. |
| Andra Kammaren: |
|
| Olof Wijk Talman. |
|
Låss Öl. Larsson v. Talman; Kopparbergs län. Lek-sands, Als och Bjursås tingslag. | Gustaf de Laval Stockholms stad. | C. IT. Widström Stockholms stad. |
Walfrid Billing Stockholms stad. | Hj. Palmstierna Stockholms stad. | Feodor Werner Stockholms stad. |
Knut Styffe Stockbolms stad. | Wilhelm Carlson Stockholms stad. | C. G. Lindmark Stockholms stad. |
Carl Nyström Stockholms stad. | A. Bexelius Stockholms stad. | C. G. Bergman Stockholms stad. |
Staffan Cederschiöld Stockholms stad. | G. F. Berndes Stockholms stad. | G. E. Beskow Stockholms stad. |
Riksdagsbeslutet 1890:
21
Fr. Magnus Lund Stockholms stad. | Fabian Höglund Stockholms stad. | Fra. Gust. Björck Stockholms stad. |
A. V. Carlson Stockholms stad. | Stockholms stad. | Veit Wittrock Stockholms stad. |
G. W. Lyth Stockholms stad. | A. Hedin. Stockholms stad. | Pehr Pehrsson Stockholms län. Norra Roslags |
o E. Åkerlund Stockholms län. Mellersta Roslags | Er. Gust. Boström Stockholms län. Södra Roslags | G. F. Östberg Stockholms läns vestra |
L. P. Larsson Stockholms län. Södertörns | A. F. Martin Södertelje, Norrtelje, Östhammar, | Alfred Kihlberg Upsala län. Norunda och Örbyhus |
K. E. Holmgren Upsala län. Olands härad. | Jan Eliasson Upsala läns mellersta domsaga. | L. P. Mallmin Upsala läns södra domsaga. |
H. L. Rydin Upsala. | Z. Larsson Upsala. | Fr. Pettersson Södermanlands län. Jönåkers härad, |
C. G. Anderson Södermanlands län. Rond, Hölebo | Carl Carlson Bonde Södermanlands län. Oppunda härad. | Eric Forsselius Södermanlands län. Villåttinge |
C. Andersson Södermanlands län. Vester- och | G. von Heijne-Lillienberg Södermanlands län. Åkers och | E. A. Edelstam Nyköping, Torshälla, Mariefred, |
Knut Söderblom Eskilstuna och Strengnäs. | Axel Edv. Petersson Östergötlands län. Kinda och | Chr. Aug. Ekeborgh Östergötlands län. Björkekinds, |
J. Ericsson Östergötlands län. Lysings och | Oscar Larsson Östergötlands län. Åkerbo, Banke-kinds och Hanekinds domsaga. | Gustaf Anderson Östergötlands län. Vi folka, Val-kebo och Gullbergs domsaga. |
P. G. Petersson Östergötlands län. Finsponga läns | C. J. Jakobson Östergötlands län. Aska, Dals | N. Fosser Östergötlands lön. Hammarkinds |
Robert De la Gardie Linköping. | G. W. Lönegren Norrköping. | Axel Swartling Norrköping. |
22
Riksdagsbeslutet 1890.
F. W. Metzén
Vadstena, Skeninge, Söderköping,
Motala och Grenna.
G. W. Svensson
Jönköpings län. Östbo härad.
Oskär Erickson
Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.
S. Wieslander
Kronobergs län. Konga härad.
A. G. Jönsson
Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
östra valkrets.
J. P. Nilsson
Kalmar län. Norra Tjusts härad.
Johan Er. Carlsson
Kalmar län. Sevede och Tunaläns
domsaga.
Nils Petersson
Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.
Gustaf Berg
Vestervik, Eksjö och Vimmerby.
Alfred Waldenström
Visby och Borgholm.
Carl Crafoord
Blekinge län. Östra domsaga.
A. Lilienberg
Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby.
P. Truedsson
Kristianstads län. Östra Göinge
härad.
Joh. Sjöberg
Jönköpings län. Vestra härads
domsaga.
A. Andersson
Jönköpings län. Vestbo härad.
F. G. Sandwall
Jönköping.
C. F. Petersson
Kronobergs län. Norrvidinge och
Kinnevalds härad.
And. Gust. Björkman
Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
vestra valkrets.
Otto Wilh. Redelius
Kalmar län. Södra Tjusts härad.
J. Eklund
Kalmar län. Norra Möre och
Stranda domsaga.
A. P. Danielson
Kalmar län. Ölands domsaga.
Ludvig Norrby
Gotlands län. Södra domsagan.
Nils Jönsson
Blekinge län. Listers domsaga.
Aug. Peterson
Blekinge län. Medelstads domsaga.
Basse Jönsson
Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.
Sven Nilsson
Kristianstads län. Albo och Gerds
domsaga.
J. A. Johansson
Jönköpings län. Östra härads
domsaga.
J. Anderson
Jönköpings län. Tveta, Vista och
Mo domsaga.
Johan Petersson
Kronobergs län. Uppvidinge härad.
Magnus Andersson
Kronobergs län. Allbo härad.
Gust. Sundberg
Vexiö och Oskarshamn.
C. J. Petersson
Kalmar län. Aspelands och Handbörds
domsaga.
C. J. Bladh
Kalmar län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.
A. Westrin
Kalmar.
Per Larsson
Gotlands län. Norra domsagan.
P. Pehrson
Blekinge län. Bräkne domsaga.
Edv. Svensson
Karlskrona.
Anders Nilsson
Kristianstads län. Villands härad.
Nils Sv. Håkansson
Kristianstads län. Vestra Göinge
domsaga.
| Riksdagsbeslutet 1890. | 23 |
Joh:s Nilsson o Kristianstads län. Norra Åsbo | Olof Andersson Kristianstads län. Södra Asbo | o Ake Nordenfelt Kristianstad och Simrishamn. |
M. Dahn Malmöhus län. Skytts och Oxie | Nils Nilsson Malmöhus län. Färs domsaga. | Werner G. von Schwerin Malmöhus läu. Frosta domsaga. |
Jons Andersson Malmöhus län. Rönnebergs och | Ivar Månsson Malmöhus län. Onsjö härad. | Anders Olsson Malmöhus län. Luggude domsagas |
Anders Persson Malmöhus län. Luggude domsagas | J. Bengtsson Malmöhus län. Bara härad. | o Nils Åkesson Malmöhus län. Torna härad. |
Hans Andersson Malmöhus län. Herrestads och | Bars Pålsson Malmöhus län. _ Vemmenhögs härad. | Carl Aug. Andersson Malmö. |
J. H. Dieden Malmö. | Carl Herslow Malmö. | Olof Ahlström Malmö. |
J. M. Sjögren Lund. | G. Peyron Helsingborg. | G. Thestrup Landskrona. |
Elis Nilson Ystad, Trelleborg, Skanör och | I. Lyttkens Hallands län. Halmstads och | A. G. Gyllensvärd Hallands län. Höks härad. |
Bengt Bengtsson Hallands län. Ärstads och Faurås | Hallands län. Himble härad. | Joh:s Ericson Hallands län. Viske och Fjäre |
Wilh. Wester Halmstad och Engelholm. | A. M. Lundberg Laholm, Varberg, Falkenberg och | Will. Gibson Göteborgs och Bohus län. Åskhus |
J. Rundbäck Göteborgs och Bohus län. Vestra | Max Kilman Göteborgs och Bohus län. Inlands | Axel Vilh. Ljungman Göteborgs och Bohus län. Orousts |
C. T. Lind Göteborgs och Bohus län. Norr-vikens domsaga. | J. A. Johansson. Göteborgs och Bohus län. Lane | Wilfrid Ullman Göteborgs och Bohus län. Sotenäs, |
Göteborg. | Olof Melin Göteborg. | C. F. Winkrans Göteborg. |
24
Göteborg.
Riksdagsbeslutet 1890.
John Bratt
Göteborg.
E. W. Wretlind
Göteborg.
A. F. Liljeholm
Göteborg.
P. Lunden
Göteborg.
Josef Andrén
Göteborg.
C. W. Collander
Uddevalla, Strömstad och Marstrand.
C. Johansson
Elfsborgs län. Flundre, Vane och
Bjerke domsaga.
J. A. Andreason
Elfsborgs län. Vätle, Ale och
Kullings domsaga.
Magnus Andersson
Elfsborgs län. Nordals och Valbo
härad.
A. Wendt
Borås, Alingsås och Ulricehamn.
E. Fredholm
Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.
A. Johansson
Skaraborg9 län. Vadsbo norra
domsaga.
A. W. Nilson
Lidköping, Falköping och Hjo.
Olof Olson
Vermlands län. Mellansysslets
domsaga.
Vermlands län. Fryksdals
Gullbr. Elowson
Karlstad och Filipstad.
F. G. Janson
Elfsborgs län. Marks härad.
S. Fr. Norén
Elfsborgs län. Kinds härad.
P. Svensson
Elfsborgs län. Ås och Gäseneds
domsaga.
P. Andersson
Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo
domsaga.
A. Svenson
Skaraborgs län. Åse och Viste,
Barne och Laske domsaga.
Joh. Jonson
Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkinds domsaga.
C. G. Bergendahl
Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga.
O. Anderson
Vermlands län. Väse, Visnums
och Ölme härad.
Emil Olsson
Vermlands län. Jösse domsaga.
A. F. Broström
Kristinehamn, Nora, Lindesberg och
Askersnnd.
Aug. Larson
Elfsborgs län. Vedens och Bollebygds
härad.
J. Smedberg
Elfsborgs län. Itedvägs härad.
A. M. Lunderqvist
Elfsborgs län. Sundals härad.
Mats Zachrisson
Venersborg, Åmål och Kungelf.
And. Svenson
Skaraborgs län. Kinnefjerdings,
Kinne och Kållands domsaga.
Carl Persson
Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds domsaga.
H. Amnéus
Mariestad, Skara och Sköfde.
C. G. Bruse
Vermlands län. Fernebo härad.
G. Jansson
Vermlands län. Elfdals och
Nyeds domsaga.
L. F. Odell
Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Hardemo härad.
Lars Persson
Vermlands län. Södersysslets
domsaga.
Erik Andersson
Vermlands län. Nordmarks domsaga.
25
Gustaf Bäckgren
Örebro län. Rumla och Sundbo
härad.
P. A. H. Stjernspetz
Örebro län. Lindes domsaga.
A. G. Olsson
Vestmanlands södra domsaga.
Eric Ersson
Vestmanlands östra domsaga.
Ollas A. Ericsson
Kopparbergs län. Gagnefs tingslag
jemte Rättviks och Ore tingslag.
A. Hansson i Solberga
Kopparbergs län. Falu domsaga.
Riksdagsbeslutet 1890.
Per Nilsson
Örebro län. Glanshammars
och Örebro härad.
J. Johansson
Örebro län. Nora domsaga.
Per Ersson
Vestmanlands vestra domsaga.
Fredrik Hederstierna
Vesterås och Köping.
M. Tysk
Kopparbergs län. Ofvansiljans
domsaga.
J. P. Jansson
)pparbergs län. Söderbärkes, Norrbärkes
och Grangärdes tingslag.
Folke Andersson
Örebro län. Askers och Sköllersta
härad.
Arvid Gummlius
Örebro.
Per Holm
Vestmanlands norra domsaga.
C. Wahlin
Arboga och Sala.
B. P. Ersson
Kopparbergs län. Hedemora
domsaga.
S. M. Olsson
Kopparbergs län. Nås, Jerna och Flöda
samt Malungs, Lima och Äppelbo
tingslag.
V. Vahlin
Falun, Hedemora och Säter.
Erik Westin
Gefleborgs län. Gestriklands
östra tingslag.
A. Göransson
Gefleborgs län. Gestriklands
vestra tingslag.
Halvar Eriksson
Gefleborgs län. Norra Iielsinglands
Nils Hanson
Gefleborgs län. Södra Helsinglands
östra tingslag.
J. F. Schöning
Söderhamn.
Joll. Nydahl
Vester-Norrlands län. Ångermanlands
södra domsaga.
\
A. Sundström
Vester-Norrlands län. Nordingrå och
Nätra tingslag.
Olof Jonsson i Hof
Gefleborgs län. Vestra Helsinglands
domsaga.
P. Waldenström
Getie.
Gust. Ad. Wändahl
Vester-Norrlands län. Medelpads
vestra domsaga.
Joll. P. Dahlberg
Vester-Norrlands län. Ångermanlands
mellersta domsaga.
P. O. Hörnfeldt
Vester-Norrlauds län. Själevads och
Arnäs tingslag.
J. Johnsson
Gefleborgs län. Södra Helsinglands
vestra tingslag.
A. Brodin
Gefle.
Joll. Carlsson
Vester-Norrlands län. Medelpads
östra domsaga.
Er. Petter Jonsson
Vester-Norrlands län. Ångermanlands
vestra domsaga.
Gustaf Ryding
Hernösand, Umeå och Skellefteå.
M. Arhusiander Hans Andersson
Sundsvall. Jemtlands norra domsaga.
Bill. till RiJcsd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksdagsbeslutet.)
Gustaf Erikson
Jemtlands vestra domsaga.
4
26
J. Bromée
Jemtlands östra domsaga.
J. Andersson
Vesterbottens södra domsaga.
N. Boström
Vesterbottens mellersta domsaga.
O. H. Ström
Norrbottens län. Kalix domsaga.
Riksdagsbeslutet 1890.
WilL Farup
Jemtlands län. Herjeådalens
domsaga.
Aug. Hygrell
Vesterbottens vestra domsaga.
J. Johansson
Norrbottens län. Piteå domsaga.
G. Sundberg
Norrbottens län. Torneå domsaga.
_ S. J. Kardell
Östersund och Hudiksvall.
J. A. Lundström
Vesterbottens norra domsaga.
Nils Wallmark
Norrbottens län. Luleå domsaga.
K. S. Husberg
Luleå, Piteå och Haparanda.
Riksdagsbeslutet 1890.
27
INNE
Sid.
Ingressen...................................................... 1
§ 1. Angående hyllande grundlagsändringsförslag 1, 2
§ 2. Angående ifrågasatta ändringar i 50, 70,
72, 98 och 109 §§ regeringsformen samt 32,
65, 68, 71 och 73 §§ riksdagsordningen ... 3
§ 3. Angående ifrågasatt ändrad lydelse af 74 §
regeringsformen .................................... 3
§ 4. Angående statsregleringen....................... 3, 4
§ 5. Angående disposition af besparingarna å huf
vudtitlarne.
.......................................... 5
§ 6. Angående beräkningen af Riksgäldskontorets
utgifter och inkomster............................ 5
§ . 7. Angående inköp af jernvägen mellan Luleå
och gränsen mot Norge.......................... 5
§ 8. Angående statsregleringen....................... 6
§ 9. Angående kreditivsummorna..................... 6
§ 10. Angående statsregleringen ..................... 6—8
§ 11. Angående Sveriges och Norges ömsesidiga
handels- och sjöfartsförhållanden.............. 8
§ 12. Angående uppsägande af gällande handels
traktater
mellan Frankrike och Spanien...... 8
§ 13. Angående tullbevillningen.............._•........ 9
§ 14. Angående stämpelafgiften........................ 9
§ 15. Angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst........................................ 9
§ 16. Angående ändring af § 4 i lagen för Rikets
Ständers bank................................ 9
§ 17. Angående ändringar uti instruktionen för
Riksdagens revisorer vid Riksbankens afdelningskontor
i orterna............................. 9
ÅL L.
Sid.
§ 18. Angående reglemente för Riksbankens sty -
relse och förvaltning.............................. 10
§ 19. Angående bankovinsten.......................... 10
§ 20. I fråga om tillägg till förordningen angående
en postsparbank för riket den 22 Juni 1883 10
§ 21. I fråga om förnyade förordningar angående
Sveriges allmänna hypoteksbank och angående
de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars
bildande och framtida verk
-
samhet skola till efterrättelse lända.......... 10
§ 22. I fråga om tillägg till förordningen angående
sparbanker den 1 Oktober 1875............... 10
§ 23. Angående ändrad lydelse af 67 § konkurslagen
den 18 September 1862 och af 3 § i
lagen angående enskild sedelutgifvande banks,
bankaktiebolags oeh sparbanks konkurs den
7 Juni 1889........................................ 10
§ 24. Angående vilkoren för försäljning af bränvin 11
§ 25. Angående förändrade bestämmelser i fråga
om denaturering af bränvin.................... 11
§ 26. Angående upphäfvande af 5, 6 och 8 §§
samt ändrad lydelse af 7 § i 12 kap. ärfda
balken.
................................................ 11
§ 27. Angående tillsyn å god mans förvaltning af
frånvarandes lott i dödsbo....................... 11
§ 28. Angående ändrade bestämmelser rörande ekonomisk
besigtning å kronojord................. 11
§ 29. Angående ändrad lydelse af första stycket af
135 § i stadgan om skiftesverket i riket
den 9 November 1866............................ 12
28
Riksdagsbeslutet 1890.
§ 30. I fråga om förklaring af 17 kap. 6 § handelsbalken
angående företrädesrätt till betalning
för tionde.................................
§ 31. Angående förmånsrätt för arbetares fordran
å ogulden arbetslön......''.........................
§ 32. Angående upphäfvande af 8 kap. 2 § 5
mom. rättegångsbalken...........................
§ 33. Angående ändrad lydelse af 15 kap. 1 §
rättegångsbalken....................................
§ 34. Angående ändrad lydelse af 15 kap. 3 §
rättegångsbalken....................................
§ 35. Angående ändring i vissa delar af strafflagen
och af strafflagen för krigsmagten den 7
Oktober 1881.......................................
§ 36. Angående ändring i gällande stadganden om
fängelsestraffs verkställande .....................
§ 37. Om ändrad lydelse af 11 och 13 §§ i lagen
angående lösdrifvares behandling den 12
Juni 1885............................................
§ 38. Angående begärdt anslag till en riksförsäk
ringsanstalt.
.........................................
§ 39. I fråga om väckt förslag till förordning
angående försäkring för olycksfall i arbetet
..................................................
§ 40. Angående ifrågasatt förandrad lydelse i vissa
delar af värnpligtslagen den 5 Juni 1885...
§ 41. Angående jemkning af den på hemman å
landet hvilande inqvarteringsbörda............
§ 42. Angående ändrad lydelse af § 16 samt
tillägg till § 63 i förordningen om landsting
den 21 Mars 1862..........................
Sid.
§ 43. Angående tillägg till § 23 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skol
-
råd den 21 Mars 1862........................... 14
§ 44. Angående föreslagna ändringar i gällande
bestämmelser i fråga om allmänna läroverken
och pedagogierna............................. 14
§ 45. Angående sådan ändring i gällande kommunal-
och folkskolelagstiftning, att, der kyrkoförsamling
består af flera kommuner, hvarje
kommun må ega rätt att förvalta sitt skolväsende
och inom sig utse skolråd............ 14
§ 46. I fråga om väckt förslag till lag angående
skyldighet att anskaffa och underhålla bostad
eller lemna hyresersättning åt provinsial
-
läkare................... 15
§ 47. Angående ny aflöningsstat för provinsialläkare
................................................... 15
§ 48. Angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor........................ 15
§ 49. Angående val af justitieombudsman och hans
suppleant................... 16
§ 50. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i
Riksbanken................................-......... 16
§ Öl. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i
Riksgäldskontoret.................................. 16
§ 52. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i
Riksbanken och Riksgäldskontoret i fråga om
de under år 1889 af dem vidtagna åtgärder
i afseende å uppförandet af riksdags- och
rikshankshus å Helgeandsholmen... __......... 16
g 58. Angående val af fullmägtige i Riksbanken
och Riksgäldskontoret............................. 17
Slutmeningen.................................. 17
Sid.
12
12
12
12
12
13
13
13
13
13
14
14
14
Stockholm 1890. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.