Sveriges Riksdags Beslut
ProtokollRiksdagens protokoll 1889:beslut
Sveriges Riksdags Beslut
å det i Stockholm kallna lagtima riksmöte, som började den
15 Januari och slutade den 18 Maj 1889.
Vi eftcrskrifne, Svenska Folkets valda ombud göre veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sistlidne
Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s sjuttonde regeringsår,
Oss här i Stockholm infunnit.
Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 17 i nämnda månad sammanträdt och fått emottaga
Ö
berättelse om hvad sedan sistförflutna riksdag i rikets styrelse sig tilldragit
äfvensom Kongl. Majrts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om de
ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss afiåtit propositioner eller skrivelser,
dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:
§ 1-
Vi hafve till hvilande i grundlagsenlig ordning antagit ett hos Oss väckt förslag
att § 23 i riksdagsordningen skall erhålla följande förändrade lydelse:
§ 23.
Hvarje ledamot af Andra Kammaren — —- — — — så lång tid af dess
sammanträde förflutit, eller Riksdagen sammanträder i följd deraf att Konungen, med
upplösande af Riksdag, förordnat om nya val, så ock under urtima Riksdag — — —
— — — ett tusen två hundra riksdaler.
jBill. till Riksd. Prot. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. * 1
(Riksdagsbeslutet.)
2
Riksdagsbeslutet 1889.
Den ledamot af Kammaren, som icke i rätt tid — — — — — tio riks
daler
af arfvodet.
§ 2.
På grund af §§ 62 och 64 i regeringsformen hafve Yi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:
(Kongl. hof- och slottsstaterns | Första hufvudtiteln 0.................................... | 1,320,000: — |
(Justitiedepartementet) . | Andra hufvudtiteln | 3,811,436: — |
(Utrikesdepartementet) | Tredje hufvudtiteln | 613,800: — |
(Landtförsvarsdepartementet) | Fjerde hufvudtiteln | 20,200,500: — |
(Sjöförsvarsdepartementet) ____ | Femte hufvudtiteln | 6,159,240: — |
(Civildepartementet) ....... | Sjette hufvudtiteln | 4,729,767: — |
(Finansdepartementet) .......... | Sjunde hufvudtiteln | 15,670,300: — |
(Ecklesiastikdepartementet) | Åttonde hufvudtiteln | 11,675,978: — |
| Nionde hufvudtiteln |
|
(Pensions- och allmänna indragningsstaten).................. 2,914,300: — 67 095 321''
Och hafve Yi derjemte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1890 från Statskontoret utgå, nemligen:
Under andra hufvudtiteln................. 75,564: —
» tredje hufvudtiteln.............................. 4,500: —
» fjerde hufvudtiteln...................................... 1,045,500: —
» femte hufvudtiteln.............................................. 1,385,860: —
>3 sjette hufvudtiteln.................................... 1,811,333: —
» sjunde hufvudtiteln......................................... 410,300: —
» åttonde hufvudtiteln.......................................... 1,596,622: —
» nionde hufvudtiteln................................... 1,375,000: —
Transport 7,704,679: — 67,095,321: —
3
Riksdagsbeslutet 1889.
Transport 7,704,679: — 67,095,321: —
samt utom hufvudtitlarne:
till fortsättning af stambanan norr om Sollefteå............ 1,400,000: —
till ny rörlig materiel vid statens trafikerade jernvägar.... 1,000,000: — 10 104 679- _
hvarförutom komma att utgå:
dels till betäckande af brist i 1887 års statsreglering,...................__ 4,754,000: —
dels från Riksgäldskontor^: riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående
rånte- och kapitalbetalningar, förslagsvis................................ 10,376,800: —
dels afsättning till byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.. 250,000: •—
dels afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m.......... ........... 100,000: —
dels ock till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond.............._. 86,200: —
Summa kronor 92,767,000: -—
Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:
odisponeradt öfverskott å 1886 års statsreglering och reservationer å
anslag till torrläggning af vattensjuka marker.,..................................... 1,638,000: —
af öfverskottet å 1888 års statsreglering......................................... 3,944,000: —
statsverkets ordinarie inkomster samt bevillningar, beräknade till
följande belopp, nemligen:
ordinarie inkomster................................................. 19,985,000: —
tullmedel ................................................ 37,000,000: —
postmedel ............................................... 6,900,000: —
bevillningsafgifter för särskilda förmåner
O O
och rättigheter.................... 350,000
stämpelmedel............. 3,700,000
bränvinstillverkningsskatt......................... 13,700,000
hvitbetssockertillverkningsafgift................ 550,000
bevillning af fast egendom samt af inkomst 3,700,000
af Riksbankens vinst för år 1888..............................
----- 65,900,000: — §5,885,000: —
........... 1,300,000: —
Summa kronor 92,767,000: —
I händelse imder löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådant fall meddelade föreskrifter
att fortfarande lända till efterrättelse.
§ 3.
Vi hafve beslutit, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets
Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af
besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.
4
Riksdagsbeslutet 1889.
§ 4.
Riksgäldskontorets utgifter till 1890 års slut kåfve Vi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 1 dennes till innevarande års slut till kronor 16,212,761:4 5
samt under år 1890 till............................................................. » 17,505,460: —
Summa kronor 33,718,221: 45.
Riksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:
under år 1889, nu befintlig behållning inberäknad .................... kronor 19,525,208: 38
och under år 1890 .................................................................... » 17,305,460:-
Sumrna kronor 36,830,668: 3 8.
Inkomsterna och tillgångarne, den nu befintliga behållningen inberäknad, öfverstiga
således utgifterna med 3,112,446 kronor 93 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade
behållning vid 1890 års slut.
§ 5.
Vi hafve till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå för år 1890
beviljat ett anslag af fyra millioner kronor och deraf till utgående från Riksgäldskontoret
anvisat två millioner sexhundra tusen kronor, att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetalas.
§ 6.
Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1889
och 1890 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående
rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det
sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Statskontoret påföras
eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter,
efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.
§ 7.
Då det, jemlikt § 63 regeringsformen, ålegat Oss att för oförutsedda händelser
anslå och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den
ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga
och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade,
finner den vara oundgängligen nödig, den andra att, vid infallande krig, af Konungen
5
Riksdagsbeslutet 1889.
lyftas, sedan Han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så hafre Vi
bestämt den förra af dessa summor till en million femhundra tusen kronor samt den
senare, eller det så kallade stora kreditivet, till tre millioner kronor.
§ 8.
I afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Vi för öfrigt Våra derom under riksdagens lopp till Kongl. Maj:t
afiåtna skrifvelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nemligen:
l:o af den 6 Mars, angående utsträckt användning af undsättningsfondens tillgångar;
2:o
af samma dag, med anledning af Kong]. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställning beträffande förändrad organisation af kavalleriet;
3:o af den 6 April, angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanlägrgning-ar;
*
O Co O J
4:o af samma dag, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående räntefrihet
för oguldna återstoden af ett Vesans kärr- och sjöuttömnings- samt odlingsbolag
beviljadt lån;
5:o af den 12 April, i anledning af inom Riksdagen väckt förslag om nedsättning
i räntan å ett Oskarshamns stad beviljadt statslån eller medgifvande af rätt för
staden att efter tre månaders uppsägning återbetala den oguldna delen af lånet;
6:o af den 13 April, angående fortsättning af statens jernvägsbyggnader;
7:o af den 7 Maj, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och förbättring,
bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af
vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande;
8:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående utbyte af
mark mellan kronan och Stockholms stad vid artilleriplanen m. m.;
9:o af den 11 Maj, angående indrifning och redovisning af de enskilda sedelutgifvande
bankernas bevillningsafgifter;
10:o af den 13 Maj, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
till Örnsköldsviks köping af kronohemmanet 4*/4 seland Norrlungånger N:o 1
i Vesternorrlands län;
ll:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner angående efterskänkande
af kronans rätt till vissa danaarf;
12:o af samma dag, i fråga om befrielse från utgifvande till kronan af vissa
s. k. skilnadsarrenden;
13:o af samma dag, i fråga om beredande af tryggad besittningsrätt åt vissa
lägenhetsinnehafvare å de kronoegendomar, som komma att försäljas;
14:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Vadstena hospital af en under namn af Susenborgs hage utarrenderad, numera
till statsverket indragen hospitalsjord;
6
Riksdagsbeslutet 1889.
15:o af samma dag, i anledning af Ivongl. Maj:ts proposition angående anvisande
af förra trumpetarebostället Edeby N:o 8 i Väddö socken af Stockholms län till
boställe åt länsmannen i Väddö och Häfverö skeppslag af samma län;
16:o af samma dag, i anledning af Riksdagens år 1888 församlade revisorers
berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1887;
l7:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående befrielse
för rusthållarne vid Andra lifgrenadierregementet från erläggande af betalning för
förbrukad exercisammunition;
18:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående utvidgning
af Södra skånska infanteriregementets mötesplats Refvinge;
19:o af samma dag, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition angående jordafsöndring
från kronolägenheten Alnängarne i Örebro län;
20:o af samma dag, i anledning af Kongl. Majtts proposition angående jordafsöndrfng
från kungsladugården Borgholm i Kalmar län;
21:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel;
22:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel;
23:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel;
24:o af den 14 Maj, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel;
25:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående uppförande
af en ny teaterbyggnad å operahusets tomt m. m.;
26:o af den 15 Maj, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel;
27:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;
28:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
ordnande af döfstummeundervisningen i riket;
29:o af den 16 Maj, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;
30:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;
31:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;
32:o af samma dag, med anledning af Ivongl. Maj:ts proposition angående ändring
i vilkoren för ett åt Kristianstad—Hessleholms jernvägsaktiebolag beviljadt lån;
33:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner angående försäljning
af åtskilliga kronans jordområden i Malmö m. m.;
7
Riksdagsbeslutet 1889.
34:o af samma dag, med anledning af Kong], Maj:ts proposition ''angående fortsättande
och afsilande under år 1890 af arbetena på nya kasernetablissement för
Svea lifgarde och Andra lifgardet in. in.;
35:o af samma dag, i anledning af Kong], Maj:ts proposition angående de i
fråga om förvärfvande af mark för utvidgning af renbetesfjellen i Jemtlands län
meddelade bestämmelser;
36:o af samma dag, angående lindring i vilkoren för ett åt Hjelmarens och
Qvismarens sjösänkningsbolag af staten beviljadt lån å 2,000,000 kronor;
37:o af samma dag, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förhöjd
pension vid afskedstagande för distriktschefen i sydöstra tulldistriktet F. Nisbeth;
38:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag, att
det aflöningsbelopp, som kan blifva tillgängligt genom två länsmansdistrikts i Vesternorrlands
län sammanslagning till ett distrikt, må användas till aflönande af länsman
i ett nybildadt distrikt inom samma län;
39:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående uppförande
af ett kasernetablissement i Jemtland för en artilleridivision;
40:o af den 17 Maj, angående de i 63 § regeringsformen föreskrifna kreditivsummor;
41
:o af samma dag, angående beräkningen af statsverkets inkomster;
42:o af samma dag, angående statsbidrag för ny reglering af Umeå stad i följd
af den staden år 1888 öfvergångna brand;
43:o af samma dag, angående statsregleringen för år 1890 och sättet för. anvisande
af vissa anslagsbelopp;
44:o af samma dag, angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontor;
45:o af samma dag, med ny riksstat.
§ 9.
Sedan Vi öfversett och granskat bestämmelserna i gällande tulltaxa, hafve Yi
uti skrifvelse den 14 innevarande Maj för Kongl. Maj:t anmält de beslut, hvilk a i
anledning af gjorda framställningar dervid blifvit fattade.
§ io.
Med anmälan, att Yi icke vidtagit några förändringar i föreskrifterna om utgörande
af bevillning af fast egendom samt af inkomst, hvadan gällande förordning
härom kommer att lända till efterrättelse för år 1890 och intill slutet af det år, under
hvars lopp ny förordning angående denna bevillning varder af Riksdagen faststäld,
hafve Vi, som för år 1890 åtagit Oss bevillning af fast egendom samt af inkomst
till belopp af tre millioner sjuhundra tusen kronor, i skrifvelse den 16 innevarande
Maj anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utfärda allmän kungörelse om hvad sålunda
blifvit beslutet.
8
Riksdagsbeslutet 1889.
§ 11.
Sedan Vi öfversett och granskat gällande stadganden angående bevillningsafgifter
för särskilda förmåner och rättigheter, hafre Vi i skrifvelse den 20 April anmält de
beslut, som i ämnet blifvit fattade, i sammanhang hvarmed Vi anhållit, att Kongl.
Maj:t täcktes låta utarbeta samt för nästa Riksdag framlägga förslag till sådana förändrade
bestämmelser rörande bevillningsafgifter af utländingar för konserter eller
dramatiska och andra föreställningar, att dessa afgifter komma att utgå med ett i
förhållande till den inkomst, föreställningarne gifva, skäligt belopp.
§ 12.
Med öfverlemnande af reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning, hafve
Vi i skrifvelse den 15 innevarande Maj anhållit, att Kong]. Maj:t ville låta kungöra
de föreskrifter deruti, som för allmänheten kunna vara af vigt att känna.
§ 13.
Riksbankens under år 1888 upplupna vinst två millioner sexhundra sextiofyra
tusen fyrahundra nittiotre kronor 8 öre hafve Vi beslutit skola så användas, att en
million trehundra tusen kronor öfverlemnas till statsverket med en fjerdedel under
loppet af hvarje af månaderna Januari, April, Juli och Oktober 1890 samt återstoden,
en million trehundra sextiofyra tusen fyrahundra nittiotre kronor 8 öre, i Riksbanken
bibehålies.
§ 14.
Uti skrifvelse den 26 April hafve Vi tillkännagifvit Vårt bifall till Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående enskild sedelutgifvande banks, bankaktiebolags
och sparbanks konkurs samt till lag med vissa bestämmelser angående enskilda
sedelutgifvande banker.
§ 15.
Vi hafve i skrifvelse den 12 Mars hos Kongl. Maj:t anmält, att Vi för Vår del
beslutit, att § 10 mom. 1 och § 11 mom. 1 i gällande förordning angående försäljning
af bränvin skola erhålla den förändrade lydelse, berörda skrifvelse innehåller.
§ 16.
På sätt Vår skrifvelse den 6 April innehåller, hafve Vi bifallit Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående tiden för nyttjanderättsaftals bestånd.
Riksdagsbeslutet 1889.
9
§ 17.
Till Kongl. Maj:t8 proposition med förslag till förändrad lydelse af 17 kap.
12 § handelsbalken hafre Vi, på sätt Yår den 6 April aflåtna skrifvelse innehåller,
lemnat Vårt bifall.
§ 18.
För Yår del Lafve Yi, på sätt Vår skrifvelse den 9 Mars innehåller, i anledning
af gjord framställning, antagit en lag angående ändrad lydelse af § 121 utsökningslagen
den 10 Augusti 1877.
§ 19-
Uti skrifvelse den 16 innevarande Maj hafve Vi för Kongl. Maj:t anmält, det
Vi funnit Oss icke kunna i oförändradt skick bifalla Kongl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående ändrad lydelse af 10 kap. 14 § strafflagen, men att Vi för
Vår del antagit den lag angående ändrad lydelse af nämnda lagrum, som i berörda
skrifvelse finnes intagen.
§ 20.
Med föranledande af justitieombudsmannens hos Oss gjorda framställning hafve
Vi för Vår del besluta den lag angående ändrad lydelse af 15 kap. 3 § rättegångsbalken,
som innefattas i Vår den 20 Mars aflåtna skrifvelse.
§ 21.
I anledning af gjord framställning hafve Vi anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes
låta utarbeta och för ^Riksdagen framlägga förslag till sådana lagbestämmelser, att
utländsk man, som vare sig inom eller utom riket iklädt sig förmögenhetsrättsliga
förbindelser till svensk man, må, när han här i riket kan anträffas, sökas å den ort,
samt att, äfven om utländsk man icke här i riket anträffas, han dock må på grund
af förbindelser af nyssberörda beskaffenhet, dem han här i riket åtagit sig mot
svensk man, stämmas till den svenska domstol, som kan finnas lämplig.
§ 22.
Hos Kongl. Maj:t hafve Vi uti skrifvelse den 8 innevarande Maj, med föranledande
af gjord framställning i ämnet, dels anmält att Vi för Vår del antagit en
lag angående böter för svarandeparts uteblifvande från underrätt i vissa brottmål,
af det innehåll, berörda skrifvelse utmärker, dels ock anhållit att bestämmelserna i
Kongl. kungörelsen, huru i vissa fall skall förfaras med böter, som ådömts svarandeBih.
till Riksd. Prof. 1889. JO Sami. 1 Afd. 2 Band. 2
(Riksdagsbeslutet.)
10
Riksdagsbeslutet 18S9.
part för uteblifvande från underrätt, den 8 December 1882 måtte förklaras ega tillämpning
äfven å böter, ådömda enligt ofvanberörda lag.
§ 23.
På sätt Vår skrifvelse den 26 Februari innehåller, Lafve Vi, i anledning af
gjord framställning i ämnet, för Vår del antagit en lag angående ändrad lydelse af
§ 117 mom. 2 i konkurslagen den 18 September 1862.
§ 24.
I anledning af gjord framställning i ämnet hafve Vi uti skrifvelse den 26 Februari
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådana ändringar i konkurslagen den 18 September 1862, att ackord i
konkurs ej må fastställas, der gäldenär blifvit dömd för oredlighet mot sina borgenärer
eller medan han står under tilltal derför, eller då tiden för ackordets fullgörande
finnes vara så bestämd, att ackordssummans verkliga belopp kan anses
understiga femtio för hundrade af fordringsbeloppet.
§ 25.
I skrifvelse den 29 Mars hafve Vi, i anledning af Vår justitieombudsmans hos
Oss gjorda framställning, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till sådant tillägg till gällande bestämmelser angående
saköreslängd, att häradshöfding i domsaga, der ting hållas enligt förordningen den
17 Maj 1872, ålägges att inom viss lämplig tid efter hvarje allmänt sammanträde
till vederbörande kronofogde utgifva saköreslängd.
o “ o
§ 26.
Vi hafve i skrifvelse den 12 Mars hos Kong!. Maj:t anmält, att Vi efter gjord
framställning i ämnet för Vår del antagit en lag angående ändrad lydelse af 1 kap.
1 § kyrkolagen.
§ 27.
Uti skrifvelse den 13 Februari hafve Vi hos Kong], Maj:t tillkännagifvit, det
Vi bifallit Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om straff för embetsbrott
af prest och om laga domstol i sådana mål.
§ 28.
På sätt af Vår skrifvelse den 9 Mars inhemtas, hafve Vi uppå gjord framställning
hos Kongl. Maj:t anhållit, att åtgärder måtte vidtagas för åvägabringande af
11
Riksdagsbeslutet 1889.
sådan förändring i 22 kap. 2 § kyrkolagen, att den deri föreskrifna prested vid
prestvigning måtte utbytas mot ett löfte, samt att Kongl. Maj:t täcktes för nästa
kyrkomöte framlägga förslag till formulär för sådant löfte.
§ 29.
Uti skrifvelse den 8 innevarande Maj hafve Vi hos Kongl. Maj:t tillkännagifvit,
att Andra Kammaren funnit Kong], Maj:ts proposition med förslag till ecklesiastik
boställsordning icke för närvarande böra bifallas; i följd hvaraf frågan jemlikt 63 §
riksdagsordningen för denna riksdag förfallit.
O O O
§ 30.
På sätt Vår skrifvelse den 15 innevarande Maj innehåller, hafve Vi, efter gjord
framställning i ämnet, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida
det kunde lända till fördel för kronan att å kronojord, som icke under ständig besittningsrätt
innehades eller vore till boställe anslagen eller blifvit för kronans räkning
till brukning på viss tid åt anhan upplåten, kronan tillerkändes rätt att till
hälften med inmutare deltaga i grufarbete och den deraf fallande vinst.
§ 31.
Vi hafve i skrifvelse den 4 innevarande Maj för Kongl. Maj:t anmält, att vid
behandling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet, Riksdagens Kamrar i afseende derå stannat i olika
beslut af den beskaffenhet, att jemlikt § 63 riksdagsordningen frågan i följd deraf
för denna riksdag förfallit.
§ 32.
Med anledning af hos Oss gjord framställning, hafve Vi uti skrifvelse den 26
April anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga sådan ändring i förordningen angående
utvidgad näringsfrihet den 18 Juni 1864, att fabriks- och handtverksidkare
må erhålla rätt att, utan särskild anmälan eller tillstånd, sjelfve eller genom hustru
eller hemmavarande barn till salu kringföra sina egna tillverkningar.
§ 33.
Vi hafve, med anledning af gjord framställning i ämnet, för Vår del antagit
den förordning angående ändrad lydelse af § 47 mom. 2 och § 48 i förordningen
om landsting den 21 Mars 1862, hvilken finnes intagen i Vår den 3 April aflåtna
skrifvelse.
12
Riksdagsbeslutet 1889.
§ 34.
Uti skrifvelse den 12 Mars hafve Vi tillkännagifvit Vårt bifall till Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse af § 38 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj 1862.
§ 35.
Hos Kongl. Maj:t hafve Vi i skrifvelse den 26 Februari tillkännagifvit, att Vi
antagit Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af § 4, § 58 mom.
2 samt § 59 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse på landet, § 3 och § 57
mom. 1 i förordningen om kommunalstyrelse i stad samt § 2, § 8 mom. 3 och § 40
mom. 1 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.
§ 36.
Kongl. Maj:ts proposition angående behörighet för qvinna att inväljas i skolråd
och fattigvårdsstyrelse hafve Vi bifallit, hvilket beslut Vi genom skrifvelse den 12
Mars tillkännagifvit.
§ 37.
I anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse af § 32
mom. 1 i förordningen angående fattigvården den 9 Juni 1871, hafve Vi, som icke
funnit något att anmärka mot det genom propositionen framlagda författningsförslaget,
men ansett det vara af beskaffenhet, att Riksdagen eger att derom med Kongl.
Maj:t besluta, för Vår del antagit det framlagda förslaget till förordning angående
ändrad lydelse af nämnda lagrum, sådant samma förslag enligt propositionen lyder;
hvilket Vi i skrifvelse den 26 April för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 38.
Uti skrifvelse den 12 Mars Lafve Vi, under åberopande af Vår skrifvelse i ämnet
den 24 Mars 1871, anhållit, att Kongl, Maj:t täcktes låta utarbeta samt, om möjligt,
till nästa Riksdag framlägga förslag till ny författning angående mantals- och skattskrifningarnes
förrättande.
§ 39.
Sedan Kongl. Maj:t i afgifven proposition föreslagit Riksdagen att antaga särskilda
i propositionen intagna förslag till lag angående skyldighet för enskilde att
fullgöra reqvisitioner för krigsbehof och till lag angående skyldighet för enskilde
13
Riksdagsbeslutet 1889.
att till krigsbruk afstå hästar och fordon, har Andra Kammaren funnit sig icke böra
bifalla denna proposition, i följd hvaraf frågan jemlikt 63 § riksdagsordningen förfallit,
hvilket Vi i skrifvelse den 8 innevarande Maj för Kongl. Maj:t tillkännagifvit.
§ 40.
Vi hafve funnit Oss icke kunna i oförändradt skick bifalla Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om åtgärder för skyddande af arbetares lif och
helsa i arbetet, men deremot för Vår del beslutit en lag angående skydd mot yrkesfara
af den lydelse, en vid Vår den 13 April aflåtna skrifvelse fogad bilaga utvisar.
§ 41.
I enlighet med Vår skrifvelse den 8 innevarande Maj hafve Vi, med anledning
af skedd framställning, anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida
icke, på det att den svenska rederinäringen må i täflan med den norska varda
i nedannämnda afseende likstäld, i den svenska sjölagstiftningen bör införas bestämmelse,
att, när svenskt fartyg å utrikes ort går förloradt eller får sådan skada, att
det förklaras icke värdt att iståndsättas, statsverket skall vidkännas de kostnader, som
äro förenade med befälhafvares och svenskt manskaps fortskaffande till fäderneslandet
och underhåll under resan dit.
§ 42.
Efter det Kongl. Maj:t i afgifven proposition äskat Kiksdagens förklarande, att
Kongl. Maj:t, utan hinder af bestämmelserna i § 9 mom. 5 af underrättelserna till
gällande tulltaxa, må ega, under de vilkor, Kongl. Maj:t funne godt bestämma, bevilja
Karlshamns spritförädlings aktiebolag anstånd med erläggande af belöpande tull
å det i bolagets fabrik i Karlshamn för närvarande inneliggande parti bränvin om
10,385,929,2 7 liter af normalstyrka till utgången af natt och år från den 1 sistlidne
Februari, hafve Vi, på sätt Vår skrifvelse den 14 innevarande Maj innehåller, godkänt
hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit.
§ 43.
I öfverensstämmelse med § 89 regeringsformen hafve Vi anmält Våra hemställanden,
önskningar och förslag genom följande skrifvelser, nemligen:
l:o af den 1 Maj, om ändring i Kongl. kungörelsen angående uppbörd af afgifter
till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter den 22 Oktober 1886;
2:o af samma dag, angående återställandet af till landtdomstol i hufvudskrift
ingifven handling;
14 Riksdagsbeslutet 1889.
3:o af samma dag, angående ersättning till nämndemän för inställelse vid urtima
ting för ransakning i brottmål;
4:o af den 13 Maj, rörande förbud mot införsel af margarin och oleomargarin
samt mot tillverkning af margarin m. m.;
5:o af den 14 Maj, angående uppgörande af förslag till grunder för beredande
af ålderdomsförsörjning åt de lärare och lärarinnor, hvilka tjenstgöra vid småskolan
eller biträda vid undervisningen i folkskolan;
6:o af samma dag, i fråga om sammanförande uti en författning af gällande bestämmelser
angående vissa, rust- och rotehållare åliggande skyldigheter;
7:o af samma dag, i fråga om ändring af § 22 i Kongl. förordningen angående
patent den 16 Maj 1884;
8:o af den 17 Maj, angående undersökning beträffande de å kronojord inom
Norrbotten befintliga apatitlager m. in.
§ 44.
Jemlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,
hafve Vi kallat Borgmästaren, riddaren af Kongl. Maj:ts nordstjerneorden,
filosofie doktorn Eskilander Thomasson att vara Justitieombudsman samt Revisionssekreteraren,
riddaren af Kongl. Maj:ts nordstjerneorden, filosofie doktorn och juris
kandidaten Magnus Wilhelm Huss att i justitieombudsmannens embete inträda eller
detsamma utöfva i de fall, sist åberopade två grundlagsrum omförmäla.
§ 45.
Då vid granskning af Riksbankens hufvud- och afdelningskontors räkenskaper
samt vid undersökning af bankens tillstånd, styrelse och förvaltning befunnits, att
bankofullmägtige med omsorg och nit fullgjort det dem lemnade uppdrag, hafve Vi
beviljat bemälde fullmägtige ansvarsfrihet för förvaltningen af denna banks hufvudkontor
samt dess afdelningskontor i Göteborg, Malmö, Jönköping, Luleå, Vexiö,
Visby och Östersund under år 1887, äfvensom för de beslut och åtgärder, som finnas
antecknade i fullmägtiges protokoll för tiden från och med den 15 Januari 1888 till
samma dag innevarande år.
§ 46.
Då Vi funnit att fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt bemälde fullmägtige full ansvarsfrihet
för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i deras protokoll för tiden
från den 19 Januari 1888 till och med den 22 Januari 1889.
Riksdagsbeslutet 1889.
15
§ 47.
I öfverensstämmelse med § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
hafve Vi valt Våre fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontoret äfvensom
suppleanter för dem samt meddelat bemälde fullmägtige nödiga föreskrifter,
hvilka i de för dessa verk upprättade reglementen äro intagna.
1
Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda beslutit,
vidtagit och beviljat, hafve Vi, svenska folkets valda ombud, velat med Våra namns
underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket skedde i Stockholm den adertonde
dagen i Maj månad året efter Chr-isti börd det ett tusen åttahundra och på det
åttiondenionde.
Första Kammaren:
G. Lagerbjelke
Talman.
Pehr Ehrenheim v. Talman; Upsala län. | 0. M. Björnstjerna Stockholms stad. | L. A. Forssman Stockholms stad. |
Gust. af Ugglas Stockholms stad. | Stockholms stad. | Stockholms stad. |
Stockholms stad. | E. Fränekel Stockholms stad. | Joh. Lundin Stockholms län. |
W. 0delberg Stockholms län. | G. S. Akerhielm Stockholms län. | W. Stråle Stockholms lan. |
Gust. Ekdahl Stockholms län. | C. E. Casparsson TJpsala län. | Hugo Tamm Upsala län. |
Oscar Alin Upsala län. | Södermanlands län. | Edw. Sederholm Södermanlands län. |
F. A. Boström Södermanlands län. | Sten Leijonhufvud Södermanlands län. | Victor von Post Östergötlands län. |
R. Abelin Östergötlands län. | • Carl Ekman Östergötlands län. | Philip Klingspor Östergötlands län. |
16 | Riksdagsbeslutet 1889. |
|
John Örwall Östergötlands län. | Östergötlands län. | Sixten Flach Östergötlands län. |
Fr. Strömfelt Norrköpings stad. | Thor Ekenman Jönköpings län. | 0. Ljungquist Jönköpings län. |
P. M. Söderberg Jönköpings län. | J. W. Spånberg Jönköpings län. | Jönköpings län. |
Fr. von Strokirch Jönköpings län. | F. Richter Kronobergs län. | J. Mankell Kronobergs län. |
Carl von Bauragarten Kronobergs län. | Kronobergs län. | J. S. F. Stephens Kronobergs län. |
Kalmar län, norra delen. | A. G:son Bennich Kalmar län, norra delen. | R. Kajerdt Kalmar län, norra delen. |
Kalmar län, södra delen. | J. A. Sandberg Kalmar län, södra delen. | Per Samzelius Kalmar län, södra delen. |
Kalmar län, södra delen. | Suno Engström Gotlands län. | W. Lindahl Blekinge län. |
Cl. Adelsköld Blekinge län. | L. 0. Smith Blekinge län. | C. P. af Burén Blekinge län. |
Carl Trolle-Bonde Kristianstads län. | Kristianstads län. | A. Barnekow Kristianstads län. |
S. A. Hedlund Kristianstads län. | J. Pehrsson Kristianstads län. | N. Andersson Kristianstads län. |
0. Nilsson Kristianstads län. | Alfred Piper Malmöhus län. | Otto Ramel Malmöhus län. |
J. Bengtsson Malmöhus län. | Magnus Hallenborg Malmöhus län. | F. T. Borg Malmöhus län. |
C. Christenson Malmöhus län. | H. Wrangel Malmöhus län. | 0. Bergius Malmöhus län. |
Ludv. Kockum Malmöhus län. | P. Olsson Malmöhus län. | Carl G. Beijer Malmö stad. |
Hallands län. | Hallands län. | I. Kerfstedt Hallands län. |
Riksdagsbeslutet 1889.
1
A. R. Holm Hallands län. | Göteborgs och Bohus län. | A. N. Sundberg Göteborgs och Bohus län. |
F. D. Carlborg Göteborgs och Bohus län. | A. Rundbäck Göteborgs och Bohus län. | J. N. Sanne Göteborgs och Bohus län. |
Oscar Evers Göteborgs och Bohus län. | C. Fr. Wmrn Göteborgs stad. | Charles Dickson Göteborgs stad. |
Sigfrid Wieselgren Göteborgs stad. | Victor Ekenman Elfsborgs län. | R. von Krtemer Elfsborgs län. |
F. v. Essen Elfsborgs län. | P. Em. Lithander Elfsborgs län. | R. Klinckowström Elfsborgs län. |
Adolf Unger Elfsborgs län. | Ernst Stridsberg Elfsborgs län. | I. Wallberg Elfsborgs län. |
Elfsborgs län. | N. J. Boström Skaraborgs län. | A. Th. Wallenius Skaraborgs län. |
Nils Fock Skaraborgs län. | P. Jönsson Skaraborgs län. | C. A. Sjöcrona Skaraborgs län. |
L. Joh. Andersson Skaraborgs län. | x\. Larsson Skaraborgs län. | Knut Wijkmark Skaraborgs län. |
J. Andersson Yermlands län. | A. Ros Vermlands län. | K. A. Liljesköld Vermlands län. |
Yermlands län. | Vermlands län. | Carl H. Nordenfelt Vermlands län. |
i. von Krusenstjerna Vermlands län. | A. G. Svedelius Vermlands län. | Axel Bergström Örebro län. |
Harald Ericsson Örebro län. | Magnus Unger Örebro län. | Herman Behm Örebro län. |
K. Bohnstedt Örebro län. | C. W. von Schulzenheim Örebro län. | C. A. Bäckström Vestmanlands län. |
Patric Reuterswärd Vestmanlands län. | Joll. Malmin Vestmanlands län. | Gottfrid Bihang Vestmanlands län. |
H. P. W. Gahn Kopparbergs län. Bill. till Riksd. Prot. 1889. 10 | W. Falk Kopparbergs län. Sami. 1 Afd. 2 Band. | H. Claeson Kopparbergs län. 3 |
(Riksdagsbeslutet.)
18 | Riksdagsbeslutet 1889. |
|
B. Abr. Leijonhufvud Kopparbergs län. | Emil Königsfeldt. Kopparbergs län. | Curry Treffenberg Kopparbergs län. |
Gust. Tamin Gefleborgs län. | Chr. Lundeberg Gefleborgs län. | G. F. Gilljam Gefleborgs län. |
C. 0. Widmark Gefleborgs län. | Wilh. Aug. Söderhjelm Gefleborgs län. | Gefleborgs län. |
C. A. Fröberg Vester-Norrlauds län. | Alb. Anderson Vester-Norrlands läu. | Vester-Norrlands län. |
Wilh. Huss Vester-Norrlauds län. | A. H. Öländer Vester-Norrlands län. | Gustaf Sparre Vester-Norrlands län. |
J. N. Biesért Jemtland8 län. | C. Lewenhaupt Jemtlands län. | Julius Roman Jemtlands län. |
A. F. 0. Cederberg Vesterbottens län. | R. von Hedenberg Vesterbottens läu. | Aug. Almén Vesterbottens län. |
Wilhelm Roos Norrbottens län. | C. 0. Bergman Norrbottens län. | Friedrich Almgren Norrbottens län. |
o | Andra Kammaren: |
|
| Olof Wijk Talman. |
|
Liss Öl. Larsson . Talman; Kopparbergs län. Lek-sands, Als och Bjursås tingslag. | Gustaf de Laval Stockholms stad. | C. U. Widström Stockholms stad. |
Walfrid Billin g Stockholms stad. | Hj. Palmstierna Stockholms stad. | Feodor Werner Stockholms stad. |
Knut Styffe Stockholms stad. | Wilhelm Carlson Stockholms stad. | C. G. Lindmark Stockholms stad. |
Carl Nyström Stockholms stad. | Stockholms stad. | C. G. Bergman Stockholms stad. |
Staffan Cederschiöld Stockholms stad. | G. F. Berndes Stockholms stad. | Stockholms stad. |
19
Fr. Magnus Lund
Stockholms stad.
A. W. Carlson
Stockholms stad.
G. W. Lyth
Stockholms stad.
E. Åkerlund
Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.
L. P. Larsson
Stockholms län. Södertörns
K. E. Holmgren
Upsala län. Olands härad.
H. L. Rydin
Upsala.
C. Andersson
Södermanlands län. Vester- och
Öster-Rekarne härad.
Knut Söderblom
Eskilstuna och Strengniis.
J. Ericsson
Östergötlands län. Lysings och
GÖ8trings domsaga.
P. G. Petersson
Östergötlands län. Finsponga läns
härads domsaga.
Linköping.
Riksdagsbeslutet 1889.
Fabian Höglund
Stockholms stad.
C. O. Berg
Stockholms stad.
Stockholms stad.
Er. Gust. Boström
Stockholms län. Södra Roslags
domsaga.
Jan Eliasson
Upsala läns mellersta domsaga.
Z. Larsson
Upsala.
G. von Heijne-Lillienberg
Södermanlands län. Åkers och
Selebo härad.
Axel Edvard Petersson
Östergötlands län. Kinda och
Ydre domsaga.
Oscar Larsson
Östergötlands län. Åkerbo, Bankekinds
och Hanekinds domsaga.
C. J. Jakobson
Östergötlands län. Aska, Dals
och Bobergs domsaga.
G. W. Lönegren
Norrköping.
F. G. Björck
Stockholms stad.
Veit Wittrock
Stockholms stad.
Pehr Pehrsson
Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.
G. F. Östberg
Stockholms läns vestra
domsaga.
L. P. Mallmin
Upsala läns södra domsaga.
Fr. Pettersson
Södermanlands län. Jönåkers härad.
Eric Forsselius
Södermanlands län. Villåttinge
härad.
E. A. Edelstam
Nyköping, Torshälla, Mariefred,
Trosa och EnköpiDg.
Chr. Aug. Ekeborgh
Östergötlands län. Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och
Memmings domsaga.
Gustaf Anderson
Östergötlands län. Vifolka, Valkebo
och Gnllbergs domsaga.
N. Fosser
Östergötlands län. Hammarkinds
med Stegeborgs skärgård och Skärkinds
domsaga.
Axel Swartling
Norrköping.
C. G. Anderson
Södermanlands län. Rond, Hölebo
och Daga härad.
Carl Carlson Bonde
Södermanlands län. Oppunda härad.
A. F. Martin Alfred Kihlberg
Södertelje, Norrtelje, Östhammar, Upsala län. Norunda och Örbyhus
Öregrund, Sigtuna och Vaxholm. härad.
20
Riksdagsbeslutet 1889.
F. W. Metzén
Vadstena, Skeninge, Söderköping,
Motala och Grenna.
G. W. Svensson
Jönköpings län. Östbo härad.
Oskär Erickson
Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.
S. Wieslander
Kronobergs län. Konga härad.
Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
östra valkrets.
J. P. Nilsson
Kalmar län. Norra Tjusts härad.
Kalmar län. Sevede och Tunaläns
domsaga.
Nils Petersson
Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.
Gustaf Berg
Vestervik, Eksjö och Vimmerby.
Alfred Waldenström
Visby och Borgholm.
Anders Svensson
Blekinge län. Östra domsaga.
A. Lilienberg
Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby.
P. Truedsson
Kristianstads län. Östra Göinge
härad.
Joh. Sjöberg
Jönköpings län. Vestra härads
domsaga.
A. Andersson
Jönköpings län. Vestbo härad.
F. G. Sandvall
Jönköping.
C. F. Petersson
Kronobergs län. Norrvidinge och
Kinnevalds härad.
And. Gust. Björkman
Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
vestra valkrets.
Otto Wilh. Redelius
Kalmar län. Södra Tjusts härad.
J. Eklund
Kalmar län. Norra Möre och
Stranda domsaga.
A. P. Danielson
Kalmar län. Ölands domsaga.
Ludvig Norrby
Gotlands län. Södra domsagan.
Nils Jönsson
Blekinge län. Listers domsaga.
Aug. Peterson
Blekinge län. Medelstads domsaga.
Lasse Jönsson
Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.
Sven Nilsson
Kristianstads län. Albo och Gerds
domsaga.
J. A. Johansson
Jönköpings län. Ostra härads
domsaga.
J. Anderson
Jöuköpings län. Tveta, Vista och
Mo domsaga.
Johan Petersson
Kronobergs län. Uppvidinge härad.
Magnus Andersson
Kronobergs län. Ållbo härad.
Gust. Sundberg
Vexiö och Oskarshamn.
C. J. Petersson
Kalmar län. Aspelands och Hand.
börds domsaga.
C. J. Bladh
Kalmar län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.
A. Westrin
Kalmar.
Per Larsson
Gotlands län. Norra domsagan.
P. Pehrson
Blekinge län. Bräkne domsaga.
Edv. Svensson
Karlskrona.
Anders Nilsson
Kristianstads län. Villands härad,
Kristianstads län. Vestra Göinge
domsaga.
Riksdagsbeslutet 1889.
21
Joll. Nilsson
Kristianstads län. Norra Åsbo
domsaga.
M. Dahn
Malmöhus län. Skytts och Oxie
domsaga.
Jons Andersson
Malmöhus län. Rönnebergs och
Harjagera härad.
Anders Persson
Malmöhus läu. Luggude domsagas
södra valkrets.
Hans Andersson
Malmöhus län. Herrestads och
Ljunits härad.
J. H. Dieden
Malmö.
E. Thomasson
Lund.
Elis Nilson
Ystad, Trelleborg, Skanör och
Falsterbo.
Bengt Bengtsson
Hallands län. Arstads och Faurås
härad.
Th. Stockenberg
Halmstad och Engelholm.
J. Rundbäck
Göteborgs och Bohus län. Vestra
och Ostra Hisings tingslag.
C. T. Lind
Göteborgs och Bohus län. Norrvikens
domsaga.
Göteborg.
o
Olof Andersson Ake Nordenfelt
Kristianstads län. Södra Åsbo Kristianstad och Simrishamn,
och Bjäre domsaga.
Nils Nilsson Werner G. von Schwerin
Malmöhus län. Färs domsaga. Malmöhus län. Frosta domsaga.
Ivar Månsson
Malmöhus län. Onsjö härad.
J. Bengtsson
Malmöhus län. Bara härad.
L. Pålsson
Malmöhus län. Vemmenhögs härad,
Carl Herslow
Malmö.
G. Peyron
Helsingborg.
I. Lyttkens
Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.
Alfr. Bexell
Hallands län. Himble härad.
Anders Olsson
Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.
O
Nils Åkesson
Malmöhus län. Torna härad.
Carl Aug. Andersson
Malmö.
Olof Ahlström
Malmö.
G. Thestrup
Landskrona.
Carl Ifvarsson
Hallands län. Höks härad.
Joh. Ericson
Hallands län. Viske och Fjäre
domsaga.
A. M. Lundberg Will. Gibson
Laholm, Varberg, Falkenberg och Göteborgs och Bohus län. Åskhus
Kungsbacka. och Säfvedals härad.
Max Kilman Axel Vilh. Ljungman
Göteborgs och Bohus län. Inlands Göteborgs och Bohus län. Orousts
domsaga. och Tjörns domsaga.
Göteborgs och Bohus län. Bane
och Stångenäs härad.
Wilfrid Ullman
Göteborgs och Bohus län. Sotenäs,
Tunge och Sörbygdens härad.
Olof Melin
Göteborg.
C. F. Winkrans
Göteborg.
22
Axel Lilljequist
Göteborg.
E. Wretlind
Göteborg.
Riksdagsbeslutet 1889.
John Bratt Ludv. Essén
Göteborg. Göteborg.
Josef Andrén A. F. Liljeholm
Göteborg. Göteborg.
C. W. Collander
Uddevalla, Strömstad och Marstrand.
C. Johansson
Elfsborgs län. Flundre, Vane och
Bjerke domsaga.
J. A. Andreason
Elfsborgs län. Vätle, Ale och
Kullings domsaga.
Magnus Andersson
Elfsborgs län. Nordals och Valbo
härad.
A. Wendt
Borås, Alingsås och Ulricehamn.
E. Fredholm
Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.
A. Johansson
Skaraborgs län. Vadsbo norra
domsaga.
Wilh. Nilson
Lidköping, Falköping och Hjo.
F. G. Janson
Elfsborgs län. Marks härad.
S. Fr. Norén
Elfsborgs län. Kinds härad.
P. Svensson
Elfsborgs län. As och Gäseneds
domsaga.
P. Andersson
Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo
A. Svenson
Skaraborgs län. Ase och Viste,
Barne och Laske domsaga.
Joh. Jonson
Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkinds domsaga.
C. G. Bergendahl
Skaraborgs län. Vadsbo södra
domsaga.
Olof Anderson
Vermlands län. Väse, Visnums
och Olme härad.
Ang. Larson
Elfsborgs län. Vedens och Boliebygds
härad.
J. Smedberg
Elfsborgs län. Redvägs härad.
Patrik Stockman
Elfsborgs län. Sundals härad.
Mats Zachrisson
Venersborg, Amål och Kungelf.
And. Svenson
Skaraborgs län. Kinneljerdings,
Kinne och Kållands domsaga.
Carl Persson
Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds domsaga.
H. Amnéus
Mariestad, Skara och Sköfde.
C. G. Bruse
Vermlands län. Fernebo härad.
Olof Olson
Vermlands län. Mellansysslets
domsaga.
Lars Persson
Vermlands län. Södersy sslets
E. Andersson
Vermlands län. Nordmarks domsaga.
Nils Pehrsson
Vermlands län. Fryksdals
domsaga.
Emil Olsson
Vermlands län. Jösse domsaga.
G. Jansson
Vermlands län. Elfdals och
Nyeds domsaga.
Gu Pbr. Elowson
Karlstad och Filipstad.
A. F. Broström
Kristinehamn, Nora, Lindesberg och
Askersund.
L. F. Oden
Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Hardemo härad.
Riksdagsbeslutet 1889.
Gustaf Bäckgren Örebro län. Rumla och Sundbo | Per Nilsson Örebro län. Glanshammars |
P. A. H. Stjernspetz Örebro län. Lindes domsaga. | J. Johansson Örebro län. Nora domsaga. |
A. G. Olsson Vestmanlands södra domsaga. | Per Ersson Vestmanlands vestra domsaga. |
Eric Ersson Vestmanlands östra domsaga. | Fredrik Hederstierna Vesterås och Köping. |
Ollas A. Ericsson Kopparbergs län. Gagnefs tingslag | M. Tysk Kopparbergs län. Ofvansiljans k |
A. Hansson i Solberga Kopparbergs län. Falu domsaga. | J. P. Jansson Kopparbergs län. Söderbärkes, Norr-bärkes och Graugärdes tingslag. |
V. Vahlin Falun, Hedemora och Säter. | Erik Westin Gefleborgs län. Gestriklands |
Halvar Eriksson i Elgered Gefleborgs län. Norra Helsinglands | Olof Jonsson i Hof Gefleborgs län. Vestra Helsing-lands domsaga. |
Nils Hansson Gefleborgs län. Södra Helsinglands | P. Waldenström Gefle. |
J. E. Schöning Söderhamn. | Gust. Ad. Wändahl Vester-Norrlands län. Medelpads |
Joh. Nydahl Vester-Norrlands län. Ångerman-lands södra domsaga. | Joh. P. Dahlberg Vester-Norrlands län. Ångerman-lands mellersta domsaga. |
A. Sundström Vester-Norrlands län. Nordingrå och | P. 0. Hörnfeldt Vester-Norrlands län. Själevads och |
M. Arhusiander Sundsvall. | Hans Andersson Jemtlauds norra domsaga. |
23
Folke Andersson
Örebro län. Askers och Sköllersta
härad.
Arvid Gumoelius
Örebro.
Per Holm
Vestmanlands norra domsaga.
C. Wålilin
Arboga och Sala.
Per Ersson
Kopparbergs län. Hedemora
domsaga.
S. M. Olsson
Kopparbergs län. Nås, Jerna och Flöda
samt Malungs, Lima och Äppelbo
tingslag.
A. Göransson
Gefleborgs län. Gestriklands
vestra tingslag.
J. Johnsson
Gefleborgs län. Södra Helsinglands
vestra tingslag.
O. A. Brodin
Gefle.
Joh. Carlsson
Vester-Norrlands län. Medelpads
östra domsaga.
Er. Petter Jonsson
Vester-Norrlands län. Ångermanlands
vestra domsaga.
Gustaf Ryding
Hernösand, Umeå och Skellefteå.
Gustaf Erikson
Jemtlands vestra domsaga.
24
J. Broinée
Jemtlands östra domsaga.
J. Andersson
Vesterbottens södra domsaga.
N. Boström
Vesterbottens mellersta domsaga.
O. H. Ström
Norrbottens län. Kalix domsaga.
Riksdagsbeslutet 1889.
Will. Farup
Jemtlands län. Herjeådalens
domsaga.
Ang. Hygrell
Vesterbottens vestra domsaga.
J. Johansson
Norrbottens län. Piteå domsaga.
G. Sundberg
Norrbottens län. Torneå domsaga.
S. J. Kardell
Östersund och Hudiksvall.
J. A. Lundström
Vesterbottens norra domsaga.
Nils Wallmark
Norrbottens län. Luleå domsaga.
K. S. Husberg
Luleå, Piteå och Haparanda.
Riksdagsbeslutet 1889.
25
INNEHÅLL.
Sid.
Ingressen...................................................... 1
§ 1. Angående hvilande grundlngsändringsförslag 1,2
§ 2. Angående statsregleringen....................... 2, 3
g 3. Angående disposition af besparingarna å huf
vudtitlarna.
.......................................... 3
§ 4. Angående beräkningen af Riksgäldskontorets
utgifter och inkomster............................ 4
§ 5. Angående arbetena å stambanan norr om Sollefteå
................................................. 4
§ 6. Angående statsregleringen....................... 4
§ 7. Angående kreditivsummorna.................... 4, 5
§ 8. Angående statsregleringen...................... 5—7
§ 9. Angående tullbevillningen....................... 7
§ 10. Angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst........................................... 7
§ 11. Angående bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter......................... 8
§ 12. Angående reglemente för Riksbaukens styrelse
och förvaltning.............................. 8
§ 13. Angående bankovinsten.......................... 8
§ 14. Angående förslag till lag rörande enskild
sedelutgifvande banks, bankaktiebolags och
sparbanks konkurs samt till lag med vissa
bestämmelser angående enskilda sedelutgifvande
banker.................................... ... 8
§ 15. Angående vilkoren för försäljning af bränvin 8
§ 16. Angående tiden för nyttjanderättsaftals bestånd.
................................................. 8
§ 17. Angående förändrad lydelse af 17 kap. 12 §
handelsbalken...................................... 9
Bill. till Riksd. Prot. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 2 Ba
(Riksdagsbeslutet.)
Sid.
§ 18. Angående ändrad lydelse af § 121 utsöknings
lagen
den 10 Augusti 1877..................... 9
§ 19. Angående ändrad lydelse af 10 kap. 14 §
strafflagen............... ........................... 9
§ 20. Angående ändrad lydelse af 15 kap. 3 §
rättegångsbalken.................................... 9
§ 21. Angående behörighet för svensk domstol att
upptaga vissa mål mot utländsk man......... 9
§ 22. Angående böter för svarandeparts uteblifvande
från underrätt i vissa brottmål....... 9, 10
§ 23. Angående ändrad lydelse af § 117 mom. 2
i konkurslagen den 18 September 1862. ... 10
§ 24. Angående ändrade bestämmelser rörande fastställelse
af ackord i konkurs................... 10
§ 25. Om tillägg till gällande bestämmelser angående
saköreslängd .............................. 10
§ 26. Angående ändrad lydelse af 1 kap. 1 §
kyrkolagen .......................................... 10
§ 27. Angående straff för embetsbrott af prest och
om laga domstol i sådana mål................. 10
§ 28. Angående prestedens utbytande mot ett löfte 10,11
§ 29. Angående ecklesiastik boställsordning........ 11
§ 30. Angående rätt för kronan att å viss kronojord
tillgodonjuta den i 3 kap. grufvestadgan
omförmälda jordegareandel...................... 11
§ 31. Angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet............................................ 11
§ 32. I fråga om ändring i förordningen angående
utvidgad näringsfrihet den 18 Juni 1864... 11
d. 4
26
Riksdag sbeslutet 1889.
Sid.
§ 33. Angående ändrad lydelse af § 47 mom. 2
och § 40 i förordningen om landsting den
21 Mars 1862...................................... 11
§ 34. Angående ändrad lydelse af § 38 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm.. 12
g. 35. Angående ändringar i förordningar^ om
kommunalstyrelse på landet, om kommunal
-
styrelse i stad och om kommunalstyrelse i
Stockholm........................................... 12
g 36. Angående behörighet för qvinna att inväljas
i skolråd och fångvårdsstyrelse............... 12
g 37. I fråga om ändrad lydelse af g 32 mom. 1
i förordningen angående fattigvården den 9
Juni 1871........................................... 12
g 38. I fråga om ny författning angående mantals
och
skattskrifningarnes förrättande............ 12
§ 39. Angående skyldighet för enskilde att fullgöra
reqvisitioner för krigsbehof samt att
till krigsbruk afstå hästar och fordon____ 12, 13
Angående åtgärder för skyddande af arbetares
lif och helsa i arbetet............................
Angående skyldighet för staten att i vissa
fall bekosta hemförskaffning af svenskt fartygs
befälhafvare och manskap.................
g 42. Angående visst anstånd för Karlshamns spritförädlings
aktiebolag med erläggande af tullafgift
för det i bolagets fabrik inneliggande
bränvin...............................................
g 43. Angående åtskilliga på grund af g 89 regeringsformen
väckta frågor................... 13,
g 44. Angående verkstäldt val af justitieombudsman
och hans suppleant.........................
g 45. Angående ansvarsfrihet för fnllmägtige i
Riksbanken..........................................
g 46. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i
Riksgäldskontoret .................................
g 47. Angående val af fullmägtige i Riksbanken
och Riksgäldskontoret............................
Slutmeningen..............................................
§ 40.
§ 41.
Stockholm 1889. Kongl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner.