Sveriges Riksdags Beslut
ProtokollRiksdagens protokoll 1886:beslut
Sveriges Riksdags Beslut
å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 Januari och slutade den 18 Maj 1886.
Vi eftcrskrifna Svenska Folkets valda ombud göre veterligt: att, på
grund af § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, Vi den 15 sistlidne
Januari, under Hans Maj:t Konung Oscar II:s fjortonde regeringsår,
Oss här i Stockholm infunnit.
Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 18 i nämnda månad sammanträdt och fått emottaga
berättelse om hvad sedan sistförflutna riksdag i rikets styrelse sig tilldragit
äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi efter föregångna öfverläggningar dels om de
ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss aflåtit propositioner eller skrivelser,
dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta, stannat uti
följande beslut:
§ 1.
Vid behandling af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förändrad lydelse
af § 71 riksdagsordningen hafve Vi funnit Oss icke böra till samma proposition
lemna bifall; hvilket Vi uti skrifvelse den 14 innevarande Maj hos Kongl. Maja
anmält.
§ 2.
På grund af §§ 62 och 64 regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:
Bill. till Rikad. Prat. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1
(Riksdags-Beslutet.)
2
Riksdagsbeslut 1886.
Första hufvudtiteln (Kongl. hof- och slottsstaterna) | 1,338,000: - | |
(J ustitie-departementet) | Andra hufvudtiteln | 3,814,667: — |
(Utrikes-departementet) | Tredje hufvudtiteln | 613,800: — |
(Landtförsvars-departementet). | Fjerde hufvudtiteln | 19,643,800: — |
(Sjöförsvars-departementet) | Femte hufvudtiteln | 5,980,400: — |
(Civil-departementet) | Sjette hufvudtiteln | 4,648,854: — |
(Finans-departementet) | Sjunde hufvudtiteln | 14,311,900: — |
(Ecklesiastik-departemeutet) | Åttonde hufvudtiteln | 11,065,589: — |
Nionde hufvudtiteln (Pensions- och allmänna indragningsstaten) | 2,629,600: _ |
Och Lafve Yi derjemte för tillfälliga behof anvisat
extra ordinarie anslag till nedannämnda belopp att för
år 1887 från Statskontoret utgå, nemligen:
Under andra hufvudtiteln............................................. 84,333: —
» tredje hufvudtiteln............................................. 4,500: —
» fjerde hufvudtiteln............................................. 1,442,400: —
» femte hufvudtiteln.............................................. 964,200: —
» sjette hufvudtiteln............ 1,689,846: —
» sjunde hufvudtiteln............................................ 157,500: —
» åttonde hufvudtiteln.......................................... 1,797,611: —
» nionde hufvudtiteln........................................... 900,000: —
hvartill komma utom hufvudtitlarne:
till ersättning af vissa kostnader för rustningar af flottans
fartyg och andra åtgärder för neutralitetens upprätthållande
.......................................... 376,000: —
till ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
jernvägar .................................... 500,000: —
till påbörjande af stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs
(utom det till utgående från Riksgäldskontor^ anvisade
lika belopp).................................................................. 500,000: —
7,040,390: —
1,376,000: —
Transport 72,463,000:
Riksdagsbeslut 1886.
3
Transport 72,463,000: _
hvarförutom komma att utgå:
dels, till utgående från Riksgäldskontoret, riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riks
-
gäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar.......................... 10,430,000: —
dels afsättning till fonden för nytt riksdagshus..................... 900,000: —
dels afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m.________________ 800,000: —
och till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond_________ 237,000: —
Summa kronor 84,830,000
Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Vi beräknat följande tillgångar
och inkomster:
Öfverskott från statsregleringarna för år 1884 och föregående år....... 8,153,000: —
Statsverkets ordinarie inkomster.......................................................... 19,342,000: —
samt bevillningar, beräknade till följande belopp, nemligen:
Tullmedel............................................................ 29,000,000: —
Postmedel..................................................................... 6,235,000: —
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter 300,000: —
Stämpelmedel...................................................... 3,300,000: —
Bränvinstillverkningsskatt.............................................. 13,000,000: —
Hvitbetssockertillverkningsafgift .............................. 200,000: —
Bevillning af fast egendom samt af inkomst................ 3,500,000: — 55 535 000
Öfverskott från postverket.................................................................... 1,800,000
Summa kronor 84,830,000: —
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådan händelse meddelade
föreskrifter att fortfarande lända till efterrättelse.
§ 3.
Vi hafve besluta, att vid statsregleringen för nästkommande år de i Rikets
Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af
besparingarna å hufvudtitlarne fortfarande skola blifva gällande.
§ 4-
Riksgäldskontorets utgifter intill 1887 års slut hafve Vi beräknat komma att
uppgå:
för tiden från och med den 29 nästlidne April till innevarande års slut till 52,314,699: 31.
samt under år 1887 till.......................................................................... 19,467,780: —
Summa kronor 71,782,479: 31.
4
Riksdagsbeslut 1886.
Riksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:
under år 1886, nu befintlig behållning inberäknad,,............................. 56,543,551: 16.
och under år 1887............................................................................... 19,467,780: —
Summa kronor 76,011,331: 16.
Inkomsterna och tillgångarna öfverstiga således utgifterna med ett belopp af
4,228,851 kronor 85 öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade behållning vid
1887 års slut.
§ 5.
Till arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå hafve Vi för år 1887
anvisat ett anslag af sjuhundra femtio tusen kronor, hvilket det åligger Riksgäldskontoret
att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ 6-
Vi hafve dels beslutit, att en stambana af samma spårvidd och med samma öfverbyggnad
som de öfriga stambanorna genom Norrland, men med iakttagande af vissa
förenklingar i byggnadssättet, skall anläggas från Sollefteå eller lämplig punkt i
dess närhet öfver Skorped till Vännäs, med rätt för Kong]. Maj:t att närmare förordna
om de orter å linien mellan banans utgångspunkt och Skorped, hvilka jernvägen
bör genomgå, samt under vilkor i öfrigt, att förslag till jernvägens sträckning
mellan Skorped och Vännäs varder för en kommande Riksdag framlagdt, och
att landsting, kommuner eller enskilde antingen kostnadsfritt för staten afstå all för
anläggningen erforderlig mark eller ock lemna staten ersättning för den kostnad,
förvärfvandet af full dispositions- och eganderätt till sådan mark kan medföra, dels
ock för påbörjandet af berörda stambana för år 1887 beviljat ett anslag af en million
kronor och deraf till utgående från Riksgäldskontoret anvisat femhundra tusen
kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.
§ 7.
Till inköp af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggnad
till bredspårig, äfvensom densammas utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal
och förseende med rörlig materiel hafve Vi till utgående från Riksgäldskontoret
anvisat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett belopp af två millioner trehundra
femtio tusen trehundra kronor.
§ 8.
Vi hafve beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af två millioner
sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag
och utgå med ena hälften under år 1887 och med andra hälften under år
5
Riksdagsbeslut 1886.
1888, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar
blifvit af Oss stadgade, samt i det för Riksgäldskontoret utfärdade
reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition,
behörigen utbetala det sålunda för år 1887 beviljade belopp af en million
trettiofyra tusen kronor.
§ 9.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar hafve Yi beviljat och stält till Kongl.
Maj:ts disposition ett extra anslag af fem millioner kronor, att utgå under fem år
från och med år 1887 med en million kronor årligen, dock så att belopp, som ej
blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af
samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag, till understödjande
af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med de vilkor och bestämmelser,
som i det af Oss utfärdade reglemente för Riksgäldskontoret blifvit stadgade.
§ 10.
I sammanhang med statsregleringen för nästkommande år hafve Yi, i anledning
af Kongl. Maj:ts proposition, dels till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond
å riksstaten för år 1887 anvisat tvåhundra trettiosju tusen kronor, dels ook för samma
år åtagit Oss en bevillning af fast egendom samt af inkomst till belopp af tre
millioner femhundra tusen kronor.
§ 11.
Sedan Riksdagen dels år 1884 beslutit att bilda en fond för nytt riksdagshus,
dels af de vid statsregleringarna för åren 1885 och 1886 tillgängliga medel till denna
fond afsatt sammanlagdt 1,484,500 kronor och dels åt Riksgäldskontoret uppdragit att
för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret öfverlemnade, fonden tillhöriga
medel, hafve Vi beslutit att till fonden afsätta ytterligare niohundra tusen
kronor, som böra under år 1887 af Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas
och af Riksgäldskontoret för fondens räkning förräntas.
§ 12.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1886 och 1887 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna
året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret
6
Riksdagsbeslut 1886.
påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret
utgått.
§ 13-
Då det, jemlikt § 63 regeringsformen, ålegat Oss att för oförutsedda händelser
anslå och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den
ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och
angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner
den vara oundgängligen nödig, den andra att, vid infallande krig, af Konungen
lyftas, sedan Han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så hafve
Vi bestämt den förra af dessa summor till en million femhundra tusen kronor samt
den senare, eller det så kallade stora kreditivet, till tre millioner kronor.
§ 14.
I afseende på statsreglering^ och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Vi för öfrigt Våra derom under riksdagens lopp till Kongl. Maj:t
aflåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nemligen:
1:° af den 20 Mars angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer och torrläggning af
vattensjuka marker samt angående vilkoren för sådana statsbidrags erhållande;
2:o af den 20 April i anledning af Riksdagens år 1885 församlade revisorers
berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1883;
3:o af samma dag angående försäljning af förra hospitalssysslomansgården i
Linköping;
4:o af samma dag angående afsöndring af jord från Kungsörs kungsladugård i
Vestmanlands län;
5:o af samma dag angående afsöndring af jord från militiebostället Refvinge i
Malmöhus län till vapenöfningsplats för Södra skånska infanteriregementet in. in.;
6:o af samma dag angående inlösen af den Geschwornern Mathias Griesbachs
rättsinnehafvare tillkommande årliga ersättning från statsverket för donerad kronotiondespanmål;
7:o
af den 5 Maj angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;
8:o
af samma dag dels om fullbordande af stambanan Bräcke—Sollefteå, dels
om beviljadt anslag till en stambana genom öfre Norrland, dels angående beviljadt
låneunderstöd för anläggning af jernväg från Göteborg till Varberg och dels om
anvisande åt statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningars understödjande medelst
lån;
Riksdagsbeslut 1886.
Maj angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
9:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens forsta
hufvudtitel; ,
10:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under nksstatens andra
hufvudtitel;
ll:o af den
hufvudtitel; , .. , , c. ,
12:o af den ,11 Maj angående regleringen af utgifterna under nksstatens fjerde
hufvudtitel; ^ c
13:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under nksstatens femte
hufvudtitel; , .. ,
14:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under nksstatens sjunde
hufvudtitel; „ i~
15:o af den 12 Maj i fråga om förändring i tiden för arrendeafgifternas erläggande
för vissa bland kronans utarrenderade egendomar;
16:o af samma dag i fråga om att åt vissa å kronans utarrenderade egendomar
bosatte lägenhetsinnehafvare bereda tryggad besittning af de lägenheter de innehafva;
l7:o af samma dag i fråga om egande- och dispositionsrätten till vissa under
bruk och fabriker skatteköpta hemman; , ..
18:o af samma dag i anledning af Kongl. Majtts proposition angående upplåtelse
till Stora Rörs hamnstyrelse af kronohemmanet Rörsberg pa Oland;
19:o af samma dag angående öfverlåtelse till Göteborgs stad af eganderatten till
kronans andel i förra Ostindiska kompaniets hus i nämnda stad;
20:o af samma dag i anledning af Kongl. Maj:ts propositioner om eftergift af
kronans rätt till vissa danaarf; . .
21:o af den 13 Maj i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående fortsättande
under år 1887 af arbetena på nya kasernetablissement for Svea lifgaidet oc
Andra lifgardet in. in.;
22:o af den 16 Maj angående regleringen af utgifterna under nksstatens tredje
hUfV23:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under nksstatens nionde
hufvudtitel; . „ ., , . ,. .-n
24:o af samma dag i anledning af beslutad nedsättning af annui eterna a de till
vissa enskilda jernvägsaktiebolag lemnade låneunderstöd af statsmedel;
25:o af samma dag angående beräkningen af statsverkets inkomster;
26:o af samma dag angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontor,
27-0 af den 17 Maj angående ersättande af kostnader för rustningar af flottans
fartyg med flere neutralitetens upprätthållande åsyftande åtgärder samt afsättning
till fonden för nytt riksdagshus, till inlösen af skattefrälseräntor och till förstärkan e
af statsverkets kassaförlagsfond; ... . , , . ■.
28:o af samma dag angående sättet för anskaffande af medel till vissa beslutade
utgifter för statens jernvägsanläggningar och till lån för enskilda jernvägar,
® Riksdagsbeslut 1886.
29:o af samma dag angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;
30:o af samma dag med ny riksstat.
§ 15.
Vid behandlingen af frågan om tullbevillningen och i afseende derå dels af
Kongl Maj:t till Riksdagen aflåten proposition, dels enligt Kongl. Maj:ts befallning
till Riksdagens bevillningsutskott öfverlemnade handlingar, dels ock inom Riksdagen
gjorda framställning8!-, hafve Vi fattat de i Vår den 16 innevarande Mai aflåtna
skrifvelse hos Kongl. Maj:t anmälda beslut.
§ 16.
På sätt Vår den 16 innevarande Maj aflåtna skrifvelse innehåller, hafve Vi funnit
Oss icke kunna bifalla Kongl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i afseende
pa afgifterna för tullnederlag samt med förslag till förordning angående allmänt
frilager. 6
§ 17.
•n f? ^ 1887 hafVe Vi åtagit °88 bevilIning af fa8t egendom samt af inkomst
b®“PP af tre mllll0ner femhundra tusen kronor; och hafve Vi beslutit, att den
vid 1883 ars riksmöte, antagna förordning om sådan bevillnings utgörande skall, med
iakttagande af den vid .innevarande riksdag beslutade förändring, tjena till efterrättelse
för år 1887 och intill slutet af det år, under hvars lopp ny förordning angående
denna bevillning varder af Riksdagen faststäld; hvarjemte Vi anhållit, att Kongl.
Maj.t täcktes låta sådant till allmän efterrättelse kungöra.
§ 18.
17» ^ 8ä Väl af en hos 0ss gj°rd framställning i syfte, att Vi måtte för
Var . del besluta upphäfvande^ af Kongl. förordningen den 29 Maj 1874 angående
bveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden, som ock af hvad
för ofngt vid ärendets behandling inom Riksdagen förekommit, hafve Vi i skrifvelse
den 16 innevarande Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville, så snart möjligen ske kan,
låta verkställa en af förhållandena påkallad revision af gällande mellanrikslag samt
vidtaga de åtgärder, som för uppnående af det med revisionen afsedda ändamål må
finnas erforderliga.
§ 19.
Vi hafve funnit den för Riksdagens revisorer vid Riksbankens afdelningskontor
i orterna gällande instruktion böra tillämpas äfven för revisorerne vid det nästlidna
Riksdagsbeslut 1886. 9
år inrättade riksbankskontoret i Jönköping, samt att revisionen derstädes bör, i likhet
med hvad för revision af bland annat Vexiökontoret är bestämdt, taga sin början
första helgfria dagen i Mars månad samt vara afslutad inom två veckor; med
anledning hvaraf Vi förordnat, att § 1 i nämnda instruktion skall erhålla den förändrade
lydelse, Vår den 15 innevarande Maj aflåtna skrifvelse innehåller; och kåfve
Vi, med anmälan härom, hos Kongl. Maj:t anhållit, att omförmälda, af Oss beslutade
ändringar uti berörda af Kongl. Maj:t den 29 Maj 1874, den 31 Maj 1875, den 6
Maj 1881, den 2 Juni 1882 och den 29 Maj 1885 kungjorda instruktion måtte genom
Kongl. kungörelse till allmänhetens kännedom meddelas.
§ 20.
Med öfverlemnande af reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning, hafve
Vi i skrifvelse den 16 innevarande Maj anhållit, att Kongl. Maj:t ville låta kungöra
de föreskrifter i ämnet, som för allmänheten kunna vara af vigt att känna.
§ 21.
Riksbankens c under år 1885 upplupna vinst, två millioner sjuhundra sjuttiotre
tusen nio kronor 69 öre hafve Vi beslutit skola i sin helhet för Riksbankens räkning
bibehållas.
§ 22.
I skrifvelse den 16 innevarande Maj hafve Vi tillkännagifvit,
att Vi funnit Oss icke kunna i oförändradt skick bifalla Kongl. Maj:ts förslag
till förordning angående bankaktiebolag, utan för Vår del antagit den lag angående
dylika bolag, som innefattas i en vid nämnda skrifvelse fogad bilaga;
att Vi, enär alla de i Kongl. förordningen angående aktiebolag den 6 Oktober
1848 förekommande bestämmelser, hvilka af Oss ansetts vara tillämpliga å bankaktiebolag,
blifvit inrymda i den af Oss antagna lag angående sist nämnda bolag,
samt således åberopade förordning icke vidare kommer att gälla för bankaktiebolag,
för Vår del antagit en lag rörande förändrad lydelse af § 14 i nämnda förordning
af innehåll Vår berörda skrifvelse utvisar;
samt att Vi utan förändring bifallit Kongl. Maj:ts förslag till lag angående förändrad
lydelse af 17 kap. 3 § handelsbalken;
men att Kongl. Maj:ts propositioner med förslag till dels förordning angående
enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar, dels lag angående bankbolag
med sedelutgifningsrätt, dels lag angående bankbolags och sparbanks konkurs, dels
ock lag angående tillägg till och ändring i lagen för Rikets Ständers bank den 1
Mars 1830 icke blifvit af Oss antagna.
Bill. till Riked. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2
(Riksdags-Beslntet.)
%
10 Riksdagsbeslut 1886.
§ 23.
Yi hafve, för den händelse, att Kong!. Maj:t förordnar om upphörande af de
enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, dels bemyndigat
Våre fullmägtige i Riksgäldskontor att på det sätt och på de vilkor i afseende å
räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet in. m., som med Våre fullmägtige i Riksbanken
aftalas, tillhandahålla Riksbanken svenska statens obligationer eller deremot
svarande valuta i guld intill ett belopp af högst sju millioner kronor, dels ock uppdragit
åt Våre fullmägtige i Riksbanken att på de vilkor, desse fullmägtige må bestämma,
i Riksbanken ^diskontera af de enskilda bankerna öfvertagna inländska
växlar intill belopp, motsvarande för hvarje sådan bank hvad densamma vid 1885
års slut befinnes hafva haft i egna tiokronesedlar utelöpande.
§ 24.
Med anledning af hos Oss gjorda framställningar hafve Vi i skrifvelse den 7
April anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådana ändringar i förordningen angående vilkoren för tillverkning af
bränvin den 2 Juni 1882, hvilka kunna leda till en mera betryggande kontroll öfver
bränvinsbeskattningen, äfvensom anbefalla den omarbetning af ordningsstadgan för
bränvinsbrännerierna i riket den 3 November 1882, som för samma ändamåls vinnande
må finnas erforderlig.
D
§ 25.
I skrifvelse den 7 April hafve Vi tillkännagifvit, att Vi funnit Oss icke kunna
antaga Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förändrad lydelse af § 26 mom. 5
i förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller
distillerade spirituösa drycker den 29 Maj 1885.
§ 26.
Vi hafve på förekomna anledningar funnit Oss böra vidtaga de förändringar uti
förordningen angående stämpelafgiften den 9 Augusti 1884, hvilka omförmälas i
Vår den 7 April aflåtna skrifvelse.
§ 27.
Kongl. Maj:t8 proposition med förslag till lag angående de svenska Lapparnes
rätt till renbete i Sverige och till lag angående renmärken hafve Vi icke kunnat
godkänna i oförändradt skick; men hafve Vi för Vår del beslutit de lagar uti ifrågavarande
ämnen, som innefattas i Vår den 5 innevarande Maj aflåtna skrifvelse.
Riksdagsbeslut 1886.
§ 28.
11
Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse
af § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885 hafve Yi icke kunnat bifalla i oförändradt
skick; men hafve Vi deremot för Vår del beslutit den lag angående ändrad
lydelse af nämnda paragraf, som Vår skrifvelse den 20 Februari innehåller.
§ 29.
Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i §§ 19, 43 och 61 i
förordningen angående inteckning i fast egendom den 16 Juni 1875 hafve Vi antagit;
varande skrifvelse i ämnet aflåten den 13 Februari.
§ 30.
Hos Kongl. Maj:t hafve Vi uti skrifvelse den 13 Februari anmält, att Vi antagit
Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af
kapitlet 22 § 21 strafflagen.
§ 31.
På sätt Vår skrifvelse den 13 Februari angifver, hafve Vi lemnat Vårt bifall
till Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ansvarighet för skada i
följd af jernvägs drift.
§ 32.
Med anledning af gjord framställning, hafve Vi uti skrifvelse den 8 Mars anhållit,
att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke huld- och trohetseder,
embetseder, krigsmannaeder eller andra dermed jemförliga eder må kunna
afskaffas.
§ 33.
För Vår del hafve Vi, i anledning af gjord framställning, antagit den lag angående
skyldighet för utländsk man att i rättegång vid svensk domstol mot inländsk
man ställa borgen för kostnad och skada, hvilken innefattas i Vår den 31 Mars
aflåtna skrifvelse.
§ 34.
Uti skrifvelse den 1 innevarande Maj hafve Vi tillkännagifvit, det Vi funnit Oss
icke kunna antaga Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående vissa
delar af rättegången i brottmål.
12
Riksdagsbeslut 1886.
§ 35.
Enligt hvad Vi uti skrifvelse den 13 Februari anmält, hafve Vi antagit Kongl.
Maj:ts proposition med förslag till lag angående ersättning af allmänna medel åt
oskyldigt häktade eller dömde.
§ 36.
Till Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ersättning af allmänna
medel till vittnen i brottmål hafve Vi, på sätt Vår skrifvelse den 13 Februari
utvisar, lemnat Vårt bifall.
§ 37.
Uti skrifvelse den 31 Mars hafve Vi anmält, att Vi, med anledning af gjord
framställning, för Vår del antagit en lag angående ändrad lydelse af § 4 i förordningen
den 7 Maj 1880 om nya vexellagens införande och hvad i afseende derå iakttagas
skall.
§ 38.
Kongl. Maj:ts proposition med förslag till stadga angående eftersökande och
bearbetande af stenkolsfyndigheter hafve Vi funnit Oss icke kunna bifalla i oförändradt
skick; men hafve Vi för Vår del antagit den lag uti ofvan berörda ämne,
hvilken innefattas i Vår den 14 innevarande Maj aflåtna skrifvelse.
§ 39.
Med anledning af gjord framställning hafve Vi, med afseende å anmärkta olägenheter
vid nu brukliga sättet att till försäljning kringföra varor, synnerligen då detta
sker genom utländingar, i skrifvelse den 1 innevarande Maj anhållit, att Kongl.
Maj:t täcktes bringa denna vigtiga fråga under utredning samt, i fall omständigheterna
skulle dertill föranleda, föreslå, till dess afhjelpande, förändringar i gällande
lagstiftning.
§ 40.
Uti skrifvelse den 16 Mars hafve Vi, efter det hos Oss framställning blifvit
gjord, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga de åtgärder, som erfordras, på det
att dels svenska kyrkans presterskap må blifva pligtigt att, ej mindre i födelsebok,
än äfven i husförhörsbok, rörande sådana barn, hvilkas föräldrar äro medlemmar af
13
Riksdagsbeslut 1886.
svenska kyrkan men underlåta att befordra dem till kyrkligt dop, verkställa samtliga
de anteckningar, som, enligt de för födelse- och dop- samt husförhörsböckers
förande meddelade föreskrifter, skola i allmänhet ske, således jemväl anteckning af
barnens förnamn, dels ock föräldrar till sådana barn få sig ålagd laglig skyldighet
att inom sex veckor efter barns födelse lemna de härför erforderliga uppgifter till
vederbörande presterskap.
§ 41.
Enligt hvad Vår skrifvelse den 16 Mars innehåller, hafve Vi, med föranledande
af en hos Oss gjord framställning, för Vår del antagit en förordning om upphäfvande
af förordningen den 4 December 1765 angående plikt och straff för dem, som försumma
bevistande af katekesförhör.
§ 42.
Vi hafve, i enlighet med Vår skrifvelse den 23 Mars, i följd af en hos Oss
gjord framställning, för Vår del antagit en förordning angående ändrad lydelse af
§ 23 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862.
§ 43.
Vi hafve, uppå gjord framställning, uti skrifvelse den 16 Mars anhållit, att
Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga erforderliga åtgärder för sådan ändring i förordningen
angående särskilda sammankomster för andaktsöfning den 11 December 1868,
att den deri förekommande bestämmelse om straff för den, hvilken underlåter att
ställa sig till efterrättelse kyrkoråds förbud mot utöfvande af lärareverksamhet, varder
utbytt mot stadganden om påföljder för den felande af kyrklig art.
§ 44.
Kongl. Maj:ts proposition med förslag dels till förordning angående tillägg till
§ 2 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20
November 1863, dels ock till förordning om kyrkogårdsnämnd i Stockholm hafve
Vi antagit; och är skrifvelse den 17 April i ämnet aflåten.
§ 45.
I öfverensstämmelse med § 89 regeringsformen hafve Vi anmält Våra hemställanden,
önskningar och förslag genom följande skrifvelse!’, nemligen:
14
Riksdagsbeslut 1886.
l:o af den 14 April angående ändring i sättet för utdelning af underhållsmedel
till gratialister af krigsgemenskapen;
2:o af den 8 Maj i fråga om nedsättning i telegramportot;
3:o af samma dag angående höjande af högsta delaktighetsbeloppet i folkskolelärarnes
pensionsinrättning;
4:o af samma dag om vidtagande af åtgärder för afskaffande af kollektör för
statsändamål;
5:o af den 13 Maj i fråga om tillägg till Kongl. kungörelsen den 26 April 1853
angående rätt för part att återfå till öfverrätt ingifna handlingar;
6:o af den 17 Maj angående förständigande för kronofogdarne i riket att till
vederbörande kommunalnämnder med posten öfversända redovisning för indrifna
kommunalutskylder.
§ 46.
Jemlikt föreskrifterna i §§ 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,
hafve Yi kallat Häradshöfdingen, riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
och Kongl. Vasaorden Lars Wilhelm Samuel Lothigius att vara Vår Justitieombudsman
samt Borgmästaren, riddaren af KongL Maj:ts Nordstjerneorden, filosofie
doktorn Eskilander Thomasson att i Justitieombudsmannens embete inträda eller
detsamma utöfva i de fall, sist åberopade två grundlagsrum omförmäla.
§ 47.
Sedan 1884 års räkenskaper vid Riksbankens hufvud- och afdelningskontor
blifvit granskade samt vid den under detta riksmöte verkstälda granskning af bankofullmägtiges
protokoll för tiden från och med den 15 Januari 1885 till samma dag
innevarande år sig visat, att fullmägtige med omsorg och nit fullgjort det dem
lemnade uppdrag, hafve Vi beviljat bemälde fullmägtige ansvarsfrihet för förvaltningen
af Riksbankens så väl hufvud- som afdelningskontor under år 1884 äfvensom
för de beslut och åtgärder, hvilka finnas antecknade i omförmälda protokoll.
§ 48.
Då Vi funnit att fullmägtige i Riksgäldskontor med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt bemälde fullmägtige full ansvarsfrihet
för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras protokoll
från den 22 Januari 1885 till och med den 21 Januari 1886.
15
Riksdagsbeslut 1886.
§ 49.
I öfverensstämmelse med § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
hafve Vi valt Våre fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontor äfvensom
suppleanter för dem samt meddelat bemälde fullmägtige nödiga föreskrifter,
hvilka i de för dessa verk upprättade reglementen äro intagna.
Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda beslutit,
vidtagit och beviljat, hafve Vi, svenska folkets valda ombud, velat med Våra
namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket skedde i Stockholm den
adertonde dagen i Maj månad året efter Christi börd det ett tusen åttahundra och
på det åttiondesjette.
Första Kammaren:
G. Lagerbjelke
Talman.
Pehr Ehrenheim v. Talman; Upsula län. | Adolph Peyron Stockholms stad. | Stockholms stad. |
0. M. Björnstjerna Stockholms stad. | Stockholms stad. | Louis De Geer Stockholms stad. |
L. A. Forssman Stockholms stad. | Elis Fischer Stockholms stad. | W. Stråle Stockholms län. |
Joh. Lundin Stockholms län. | W. Odelberg Stockholms län. | G. S. Akerhielin Stockholms län. |
C. E. Casparsson Upsala län. | Hugo Tamm Ilpsala län. | F. Wachtmeister Södermanlands län. |
Edw. Sederholm Södermanlands län. | Södermanlands län. | G. V. Schotte Södermanlands län. |
Robert De la Gardie Östergötlands län. | Bengt Rääf Östergötlands län. | Victor von Post Östergötlands län. |
R. Abelin Östergötlands län. | N. Fosser Östergötlands län. | M. Falkenberg Östergötlands län. |
Carl Ekman Östergötlands län. | Fr. Strömfelt Norrköpings stad. • | Alb. Anderson Jönköpings län. |
16 | Riksdagsbeslut 1886. |
|
P. A. H. Stjernspetz Jönköpings län. | Thor Ekenman Jönköpings län. | 0. Ljungquist Jönköpings län. |
P. M. Söderberg Jönköpings län. | J. W. Spånberg Jönköpings län. | Kronobergs län. |
Kronobergs län. | J. Mankell Kronobergs län. | Kronobergs län. |
G. Wennerberg Kronobergs län. | R. Törnebladh Kalmar län, norra delen. | A. de Maré Kalmar län, norra delen. |
A. G:son Bennich Kalmar län, norra delen. | Kalmar län, södra delen. | Kalmar län, södra delen. |
J. A. Sandberg Kalmar län, södra delen. | Kalmar län, södra delen. | Ernst von Vegesack Gotlands län. |
Adolf Rappe Blekinge län. | W. Lindahl Blekinge län. | C. Adelsköld Blekinge län. |
Blekinge län. | Kristianstads län. | Kristianstads län. |
Kristianstads län. | Carl Trolle-Bonde Kristianstads län. | Kristianstads län. |
Kristianstads län. | A. Barnekow Kristianstads län. | C. Hochschild Malmöhus län. |
Malmöhus län. | Alfred Piper Malmöhus län. | Otto Ramel Malmöhus län. |
J. Bengtsson Malmöhus län. | Magnus Hallenborg Malmöhus län. | Malmöhus län. |
H. Schönbeck Malmöhus län. | F. T. Borg. Malmöhus län. | Malmöhus län. |
Carl G. Beijer Malmö stad. | A. Th. Carlheim Gyllenskiöld Hallands län. | L. W. Lothigius Hallands län. |
Alfr. Bexell Hallands län. | A. R. Holm Hallands län. | Fredrik Hederstierna Göteborgs och Bohus län. |
C. v. Stockenström Göteborgs och Bohus län. | Göteborgs och Bohus län. | Alb. Ehrensvärd Göteborgs och Bohus län. |
| Riksdagsbeslut 1886. | 17 |
Göteborgs och Bohus län. | Johan Leffler Göteborgs och Bohus län. | Göteborgs stad. |
C. Fr. Waarn Göteborgs stad. | Charles Dickson Göteborgs stad. | R. Klinckowström Elfsborgs län. |
Elfsborgs län. | F. v. Essen Elfsborgs län. | F. W. Dahl Elfsborgs län. |
Elfsborgs län. | Victor Ekenman Elfsborgs län. | Elfsborgs län. |
R. von Krmmer Elfsborgs län. | Elfsborgs län. | Nils Fock Skaraborgs län. |
Skaraborgs län. | Gustaf Sparre Skaraborgs län. | R. J. von Essen Skaraborgs län. |
C. J. Fogelin Skaraborgs län. | Carl Storckenfeldt Skaraborgs län. | Skaraborgs län. |
A. Th. Wallenius Skaraborgs län. | J. Andersson Vermlands län. | A. Ros Vermlands län. |
K. A. Liljesköld Vermland8 län. | J. 0. Sundström Vermlands län. | Vermlands län. |
Carl H. Nordenfelt Verinlands län. | E. von Krusenstjerna Vermlands län. | H. Gyllenram Vermlands län. |
Oscar Evers Örebro län. | Axel Bergström Örebro län. | Axel Burenstam Örebro län. |
H. M. Ericsson Örebro lan. | Rob. Montgomery Cederhielm Örebro län. | Magnus Unger Örebro län. |
V estnianlands län. | Vestmanlands län. | C. A. Bäckström Vestmanlands län. |
Patric Reuterswärd Vestmanlands län. | John Samy Nisser Kopparbergs län. | H. P. W. Gahn Kopparbergs län. |
P. Pettersson Kopparbergs län. | W. Falk Kopparbergs län. | Kopparbergs län. |
B. Abr. Leijonhufvud Kopparbergs län. | L. M. Wmrn Gefleborgs län. | Wilh. Aug. Söderhjelm Gefleborgs län. |
Bih. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. S
(Riksdags-Beslutet.)
18 | Riksdagsbeslut 1886. |
|
Gefleborgs län. | F. F. Carlson Gefleborgs län. | Gust. Tamm Gefleborgs län. |
Chr. Lundeberg Gefleborgs län. | G. F. Cawallin Vester-Norrlands län. | C. A. Fröberg Vester-Norrlands län. |
J. Widén Vester-Norrlands län. | G. F. Burman Vester-Norrlands län. | Axel Ryding Vester-Norrlands län. |
Severin Axell Vester-Norrlands län. | J. N. Biesert Jemtlands län. | C. Lewenhaupt Jemtlands län. |
E. M. Grenholm \ Jemtlands län. | A. F. 0. Cederberg Vesterbottens län. | R. von Hedenberg Vesterbottens län. |
Vesterbottens län. | J. E. Nyström Norrbottens Jän. | Norrbottens län. |
Wilhelm Roos Norrbottens län. | Andra Kammaren: |
|
| Olof Wijk. Talman. |
|
Liss Öl. Larsson Talman; Kopparbergs län. Nedan-siljans domsaga. | Stockholms stad. | J. Sjöberg Stockholms stad. |
0. Stackelberg Stockholms stad. | A. H. Fock Stockholms stad. | Joh. Ohlsson Stockholms stad. |
A. E. Nordenskiöld Stockholms stad. | C. J. Grafström Stockholms stad. | J. H. G. Fredholm Stockholms stad. |
Joh. Johansson Stockholms stad. | A. Hedin Stockholms stad. | Sixten von Friesen Stockholms stad. |
Emil Hammarlund Stockholms stad. | Wilhelm Carlson Stockholms stad. | Erik Nyström Stockholms stad. |
P. J. M. Erikson Stockholms stad. | P. A. Siljeström Stockholms stad. | Richard Gustafsson Stockholms stad. |
Riksdagsbeslut 1886.
19
Gustaf Ericsson Stockholms stad. | Ernst Beckman Stockholms stad. | Pehr Pehrsson Stockholms län. Norra Roslags |
J. G. Jansson Stockholms län. Mellersta Roslags | Er. Gust. Boström Stockholms län. Södra Roslags | G. F. Östberg Stockholms läns vestra |
K. P. Arnoldson Stockholms län. Södertörns | Gust. Ekdahl Södertelje, > Norrtelje, Vaxholm, Öre-grund, Östhammar, Sigtuna och | J. E. Ericsson Upsala län. Norunda härad samt |
K. E. Holmgren Upsala län. Olands, Löfsta samt | Jan Eliasson Upsala läns mellersta domsaga. | Upsala läns södra domsaga. |
Upsala. | Fr. Pettersson Södermanlands län. Jönåkers härad. | C. G. Anderson Södermanlands län. Rond, Hölebo |
Nils Olsson Södermanlands län. Oppunda härad. | E. Forsselius Södermanlands län. Villåttinge | C. Andersson Södermanlands län. Lifgedingets |
Adolf Helander Nyköping, Strengnäs, Mariefred | Knut Söderblom Eskilstuna och Thorshälla. | Axel Edv. Petersson Östergötlands län. Kinda och |
Chr. Aug. Ekeborgh Östergötlands län. Björkekinds, | J, Ericsson Östergötlands län. Lysings och | Carl Joh. Persson Östergötlands län. Åkerbo, Banke-kinds och Hanekinds domsaga. |
Gustaf Anderson Östergötlands län. Vifolka, Val-kebo och Gullbergs domsaga. | John örwall Östergötlands län. Finsponga läns | C. J. Jakobson Östergötlands län. Aska, Dals |
A. Magnusson Östergötlands län. Hammarkinds | N. östling Linköping, | G. W. Lönegren Norrköping. |
Norrköping. | J. G. Granlund Vadstena, Skeninge, Söderköping, | Joh. Sjöberg Jönköpings län. Vestra härads |
Sam. Johnson Jönköpings län. Östra härads | G. W. Svensson Jönköpings län. Östbo härad. | A. Andersson Jönköpings län. Vestbo härad. |
20
J. Anderson
Jönköpings län. Tveta, Vista och
Mo domsaga.
Johan Petersson
Kronobergs län. Uppvidinge härad.
J. Pettersson
Kronobergs län. Allbo härad.
Abr. Rundbäck
Vexiö, Eksjö, Vimmerby och
Borgholm.
C. J. Petersson
Kalmar län. Aspelands och Handbörds
domsaga.
Alfred Malmström
Kalmar län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.
J. A. Johansson
Kalmar.
Per Larsson
Gotlands län. Norra domsagan.
Blekinge län. Bräkne domsaga.
Carl Frick
Karlskrona.
Riksdagsbeslut 1886.
Oskar Erickson
Jönköpings län. Norra och Södra
Vedbo domsaga.
J. August Sjö
Kronobergs län. Konga härad.
A. G. Jönsson
Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
östra valkrets.
J. P. Nilsson
Kalmar län. Norra Tjusts härad.
Johan Fr. Carlsson
Kalmar län. Sevede och Tunaläns
domsaga.
Nils Petersson
Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.
B. Lindgren
Vestei''vik och Oskarshamn.
Aug. Bokström
Visby.
Anders Swensson
Blekinge län. Ostra domsaga.
A. Lilienberg
Karlshamn, Sölvesborg och Ronneby.
Anders Nilsson
Kristianstads län. Villands härad.
P. Truedsson
Kristianstads län. Ostra Göinge
härad.
O. B. Olsson
Kristianstads län. Vestra Göinge
Olof Persson
Kristianstads län. Norra Isbo
domsaga.
E. von der Lancken
Kristianstad och Cimbrishamn.
Nils Åkesson
Malmöhus län. Frosta domsaga.
M. Dahn
Malmöhus län. Skytts och Oxie
domsaga.
Malmöhus län. Rönnebergs och
Harjagers härad.
F. G. Sandwall
Jönköping.
A. F. Petersson
Kronobergs län. Norrvidinge och
Kinnevalds härad.
And. Gust. Björkman
Kronobergs län. Sunnerbo domsagas
vestra valkrets.
Otto Wilhelm Redelius
Kalmar län. Södra Tjusts härad.
J. Eklund
Kalmar län. Norra Möre och
Stranda domsaga.
A. P. Danielson
Kalmar län. Olands domsaga.
Gotlands län. Södra domsagan.
Nils Jönsson
Blekinge län. Listers domsaga.
Aug. Peterson
Blekinge län. Medelstads domsaga.
Lasse Jönsson
Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.
Sven Nilsson
Kristianstads län. Albo och
Gerds domsaga.
Olof Andersson
Kristianstads län. Södra Åsbo
och Bjäre domsaga.
Mårten Trulsson
Malmöhus län. Färs domsaga.
Ivar Månsson
Malmöhus län. Onsjö härad.
Riksdagsbeslut 1886.
21
Sv. Andersson Malmöhua län. Luggude domsagaa | Anders Persson Malmöhus län. Luggude domsagas | Jöns Bengtsson Malmöhus län. Bara härad. |
Malmöhus län. Torna härad. | Hans Andersson Malmöhus län. Herrestads och | Petter Persson Malmöhus län. Vemmenhögs härad. |
Carl Herslow Malmö. | Carl Aug. Andersson Malmö. | Olof Ahlström Malmöc |
J. H. Dieden Malmö. | E. Thoöiasson Lund. | G. Thestrup Landskrona. |
A. Siöcrona Helsingborg. | G. Smith Ystad, Trelleborg, Skanör och | I. Lyttkens Hallands län. Halmstads och |
Carl Ifvarsson Hallands län. Höks härad. | A. M. Gudmundson Hallands län. Arstads och Faurås | Lars Börjesson Hallands län. Hirule härad. |
C. A. Oléhn Hallands län. Fjäre och Viske | Halmstad och Engelholm. | A. M. Lundberg Laholm, Varberg, Falkenberg och |
Will. Gibson Göteborgs och Bohus län. Askims | J. Rundbäck Göteborgs och Bohus län. Vestra | A. Andersson Göteborgs och Bohus län. Inlands |
Axel Wilh. Ljungman Göteborgs och Bohus län. Orousts | A. P. Lind Göteborgs och Bohus län. Norr-vikens domsaga. | Gustaf Mellin Göteborgs och Bohus län. Lane |
J. Andersson Göteborgs och Bohus län. Sotenäs, | Göteborg. | Olof Melin Göteborg. |
Sigfrid Wieselgren Göteborg. | C. F. Winkrans Göteborg. | E. W. Wretlind Göteborg. |
P. Hammarberg Göteborg. | J. G. Siljeström Göteborg. | Aug. Törngren Göteborg. |
Uddevalla, Strömstad, Marstrand | F. G. Janson Elfsborgs län. Marks härad. | Aug. Persson Elfsborgs län. Vedens och Bolle-bygds härad. |
22 | Riksdagsbeslut 1886. |
|
J. Dahlgren Elfsborgs län. Flundra, Vane och | S. Fr. Norén Elfsborgs län. Kinds härad. | J. Smedberg Elfsborgs län. Redvägs härad. |
Sven Andreasson Elfsborgs län. Vättle, Ale och | P. Svensson Elfsborgs län. As och Gäsene | Patrik Stockman Elfsborgs län. Sundals härad. |
B. Dahlgren Elfsborgs län. Nordals och Valbo | Allvar Olsson Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo | Eric Sparre Venersborg och Åmål. |
A. Wendt Borås, Alingsås och Ulricehamn. | A. Sfenson Skaraborgs län. Åse och Viste, | And. Svenson Skaraborgs län. Kinnefjerdings, |
E. Fredholrn Skaraborgs län. Skånings, Vilske | Joh. Jonson Skaraborgs län. Gudhems och | Carl Persson Skaraborgs län. Vartofta och |
A. Johansson Skaraborgs län. Vadsbo norra | C. W. Palmaer Skaraborgs län. Vadsbo södra | A. P. Trybom Mariestad, Skara och Sköfde, |
Carl Wennérus Lidköping, Falköping och Hjo. | Lars Andersson Vermlands län. Vase, Visnums | Jonas Larsson Vermlands län. Fernebo härad. |
J. B. Unger Vermlands län. Mellansysslets | Lars Persson Vermlands län. Södersysslets | N. Nilsson Vermlands län. Nordmarks domsaga. |
P. Sahlström Vermlands län. Fryksdals öfra | J. Andersson Vermlands län. Fryksdals nedra | Anders Bengtsson Vermlands län. Jösse domsaga. |
G. Jansson Vermlands län. Elfdals och Nyeds domsaga. | C. H. Lundström Karlstad och Filipstad. | E. J. Ekman Kristinehamn, Nora, Lindesberg och |
L. F. Odeil Örebro län. Edsbergs, Grimstens | Edvard Thermsenius Örebro län. Rumla och Sundbo | Per Nilsson Örebro län. Glanshammars |
Folke Andersson Örebro län. Askers och Sköllersta | P. M. Larsson Örebro län. Lindes domsaga. | J. Johansson Örebro län. Nora domsaga. |
Arvid Gummlius Örebro. | Adolf Tersmeden Vestmanlands södra domsaga. | Per Ersson Vestmanlands vestra domsaga. |
Per Holm Vestmanlands norra domsaga. | Eric Ersson Vestmanlands östra domsaga. | Oskär Schenström Vesterås och Köping. |
23
Alarik Fredenberg
Arboga och Sala.
Riksdagsbeslut 1886.
M. Tysk
Kopparbergs län. Ofvansiljans
domsaga.
Per Ersson
Kopparbergs län. Hedemora
domsaga.
A. Hansson i Solberga
Kopparbergs län. Falu domsaga.
C. E. R. Roth S. M. Olsson
Kopparbergs län. Söderbärkes, Norr- Kopparbergs län. Nås, Jerna och Flöda
bärke8 och Grangärdes tingslag. samt; Malungs, Urna och Äppelbo
tingslag.
C. F. Toll Falun, Hedemora och Säter. | Anders Andersson i Lund Gefleborgs län. Gestriklands domsagas | A. Göransson Gefleborgs län. Gestriklands domsa-gas vestra tingslag. |
Anders Larsson i Lund Gefleborgs län. Norra Helsinglands | Olof Jonsson i Hot'' Gefleborgs län. Vestra Helsing-lands domsaga. | Jon Jonsson Gefleborgs län. Södra Helsinglands |
M. Jonsson Gefleborgs län. Södra Helsinglands | P. Waldenström Getle. | Frans Berglöf Söderhamn och Hudiksvall. |
C. M. Huss Vester-Norrlands län. Medelpads | P. Näsman Vester-Norrlands län. Medelpads | Johan Nydahl Vester-Norrlands län. Ångerman-lands södra domsaga. |
And. Huss Vester-Norrlands län. Ångerman-lands mellersta domsaga. | Er. Petter Jonsson Vester-Norrlands län. Ångerman-lands vestra domsaga. | P. G. Näslund Vester-Norrlands län. Nordingrå och |
Eric Öberg Vester-Norrlands län. Själevads och | C. J. Blomberg HernÖ8and och Östersund. | M. Arhusiander Sundsvall. |
0. N. Wagenius Jemtlands norra domsaga. | Gunnar Eriksson Jemtlands vestra domsaga. | P. 0. Eriksson Jemtlands östra domsaga. |
Will. Farup Jemtlands län. Herjeådalens | Gustaf Hmggström Vesterbottens södra domsaga. | P. A. Hellgrén Vesterbottens vestra domsaga. |
P. Zimdahl Vesterbottens norra domsaga. | Vesterbottens mellersta domsaga. | J. E. Wikstén Norrbottens län. Piteå domsaga. |
Nils Wallmark Norrbottens län. Luleå domsaga. | Joh. Sällström Norrbottens län. Kalix domsaga. | J. W. Lindh Norrbottens län. Torneå domsaga. |
Joh. Nyqvist Umeå, Skellefteå, Luleå, Piteå och |
|
|
24
Riksdagsbeslut 1886.
INNEHÅLL.
Ingressen......
Sid.
.. 1
§ 5.
§ 6.
§ 7.
§ 9.
§ 10.
§ 11.
§ 12.
§ 13.
§ 14.
8 15.
§ 16.
I anledning af Kong! Maj:ts proposition med
förslag till förändrad lydelse af § 71 riksdagsordningen
............................................
Angående statsregleringen........................
Angående dispositionen af besparingarna å
hufvudtitlarne.......................................
Angående beräkningen af Riksgäldskontorets
inkomster och utgifter............................
Angående anslag till arbetena å stambanan
mellan Bräcke och Sollefteå.....................
Angående anslag till en stambana från Sollefteå
öfver Skorped till Vännäs...............
Angående inköp af jernvägen mellan Hudiksvall
och Näsviken .................................
Angående lån åt Göteborgs—Hallands jern -
Angående låneunderstöd för enskilda jern
vägar
................................................
Angående förstärkande af statsverkets kassa
förlagsfond
m. m..................................
Angående afsättning till fonden för nytt
riksdagshus..........................................
Angående statsregleringen........................
Angående kreditivsummorna... . ...............
Angående statsregleringen........................
Angående tullbevilluingen........................
I anledning af Kong]. Maj:ts proposition
angående vissa ändringar i afseende på afgifterna
för tullnederlag samt med förslagtill
förordning angående allmänt frilager____
Sid.
17. Angående bevillning af fast egendom och af
inkomst....................... ....................... 8
18. Angående revision af Kong! förordningen
den 29 Maj 1874 rörande Sveriges och Norges
ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden 8
19. Angående ändring i instruktionen för Riksdagens
revisorer vid Riksbankens afdelnings
-
kontor i orterna................................... 8
20. Angående reglemente för Riksbankens styrelse
och förvaltning ..................................... 9
21. Angående bankovinsten........................... 9
22. I anledning af Kong!. Maj:ts proposition dels
med förslag till särskilda förordningar angående
bankaktiebolag och angående enskilda
banker med rätt att utgifva egna banksedlar,
dels med förslag till lagar angående bankbolag
med sedelutgifningsrätt, angående förändrad
lydelse af 17 kap. 3 § handelsbalken,
angående bankbolags och sparbankers konkurs
samt angående tillägg till och ändring i lagen
för Rikets Ständers bank den 1 Mars 1830 9
23. Angående vidtagande af åtgärder för upp
hörande
af enskilda bankers rätt att utgifva
sedlar å 10 kronor............................... 10
24. Angående vilkoren för tillverkning af bränvin 10
25. Angående förändrad lydelse af § 26 mom. 5
i förordningen om vilkoren för försäljning af
bränvin och andra brända eller distillerade
spirituösa drycker den 29 Maj 1885 ......... 10
26. Angående stämpelafgiften ...................... 10
Riksdagsbeslut 1886.
25
§ 27.
§ 28.
§ 29.
§ 30.
§ 31.
8 32.
§ 33.
§ 34.
§ 35.
§ 36.
8 37.
§ 38.
Rörande lag angående svenska Lapparnes
rätt till renbete i Sverige och lag angående
renmärken ........................................... 10
Angående förordning om förändrad lydelse
af § 53 i värnpligtslagen den 5 Juni 1885 11
Angående lag om förändrad lydelse af §§ 19,
43 och 61 i förordningen angående inteck -
ning i fast egendom den 16 Juni 1875...... 11
Angående lag om förändrad lydelse af kap.
22 § 21 strafflagen ............................... 11
Angående lag om ansvarighet för skada i
följd af jernvägs drift............................ 11
Angående afskaffande af åtskilliga löfteseder 11
Angående lag om skyldighet för utländsk man
att i rättegång vid svensk domstol mot inländsk
man ställa borgen för kostnad och
skada ................................................. 11
Angående lag om vissa delar af rättegången
i brottmål................. H
Angående lag om ersättning af allmänna
medel åt oskyldigt häktade eller dömde...... 12
Angående lag om ersättning af allmänna medel
till vittnen i brottmål ....... 12
Angående lag om ändrad lydelse af 8 4 i
förordningen om nya vexellagens införande
och hvad i afseende derå iakttagas skall den
7 Maj 1880......................................... 12
Angående eftersökande och bearbetande af
stenkolsfyndigheter ................................ 12
Sid.
8 39. Angående åtgärders vidtagande för afhjelpande
af olägenheter vid varors kringförande till
försäljning annorlunda än å marknad........ 12
8 40. Angående åtgärders vidtagande för anteckning
i födelse- och husförhörsböcker af ej
döpta barn af föräldrar, tillhörande svenska
kyrkan............................... 12
§ 41. Angående upphäfvande af förordningen om
plikt och straff för dem, som försumma bevistande
af katekesförhör, den 4 December
1765 .................................................. 13
8 42. Angående ändrad lydelse af 8 23 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd den 21 Mars 1862...................... 13
8 43. Om ändring i förordningen angående särskilda
sammankomster för andaktsöfning den
11 December 1868........i....................... 13
§ 44. Angående bestämmelser om vård och förvaltning
af Stockholms stads allmänna be
grafningsplatser
.................................... 13
8 45. Angående åtskilliga på grund af 8 89 regeringsformen
väckta frågor..................... 13
§ 46. Angående verkstäldt val af Justitieombudsman
och hans suppleant......................... 14
8 47. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i
Riksbanken...................... 14
§ 48. Angående ansvarsfrihet för fullmägtige i
Riksgäldskontoret........._•........................ 14
§ 49. Angående val af fullmägtige i Riksbanken
och Riksgäldskontoret ............................ 15
Bill. till llilcsd. Prot. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksdags-Beslutet.)
4