Sveriges Riksdags Beslut
å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
15 Januari och slutade den 39 April 1881.
V) eftcrskrifnc Svenska Folkets valda ombud göre veterligt: att, på grund
af 49 § regeringsformen och 2 § riksdagsordningen, Vi den 15 sistlidne
Januari, under Hans Maj:t Konung OSCAR II:s nionde regeringsår, Oss
här i Stockholm infunnit.
Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve
Vi å rikssalen den 18 i nämnda månad sammanträdt och fått emottaga
berättelsen om hvad sedan sistförflutna riksdag i riket och dess styrelse
sig tilldragit äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets
tillstånd och behof; och hafve Vi efter föregångna öfverläggningar dels
om de ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss aflåtit propositioner eller
skrivelser, dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta,
stannat uti följande beslut:
§ !•
På grund af §§ 62 och 64 i regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:
Första hufvudtiteln
(Kongl. hof- och slottsstaterna) ........................................ 1,338,000: —
Andra hufvudtiteln
(Justitie-departementet) ...................................................... 3,751,000: —
Bih. till Riksd. Prot. 1881. 10 Sami. 1 Afd.
(Riksdag-Beslutet.)
Transport 5,089,000: —
1
2
riksdagsbeslut 1881.
Transport 5,089,000: —
Tredje liufvudtiteln
(Utrikes-departementet)...................................................... 613,800: —
Fjerde liufvudtiteln
(Landtförsvars-departementet) .......................................... 17,222,000: —
Femte liufvudtiteln
(Sjöförsvars-departementet)............................................... 5,275,000: —
Sjette liufvudtiteln
(Civil-departementet) ......................................................... 4,280,352: —
•
Sjunde liufvudtiteln
(Finans-departementet) ...................................................... 13,100,000: —
Åttonde liufvudtiteln
(Ecklesiastik-departementet) ............................................. 10,054,869: —
Nionde liufvudtiteln
(Pensions- och allmänna indragningsstaten) ................
2,430,000: — 58,065,021:
Och hafve Yi derjemte för tillfälliga behof anvisat extra ordinarie
anslag till nedannämnda belopp att för år 1882 från Statskontoret
utgå, nemligen:
Under andra hufvudtiteln | 45,000 | — |
» tredje hufvudtiteln | 4,500 | — |
» fjerde hufvudtiteln ..................................... | .. 1,485,000 | — |
» femte hufvudtiteln .................................. | 755,000 | — |
» sjette hufvudtiteln | 1,374,648 | _ |
» sjunde hufvudtiteln | 200,000 |
|
» åttonde hufvudtiteln | 687,131 | _ |
>5 nionde hufvudtiteln..................................... | 900,000 | — |
hvartill komma dels utom hufvudtitlarne
det beviljade låneunderstödet för sänkning af sjöarne Hjelmaren och
Qvismaren ............................................................................................
5,451,279:
300,000:
Transport 63,816,300:
Riksdag sb eshit 1881.
3
Transport 63,816,300: _
och dels de från Riksgäldskontor utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor m. m., efter afdrag af
till Riksgäldskontor ingående ränte- och kapitalbetalningar......... 10,620,000: —
Anslag till förstärkande af statsverkets grundfond ................................ 1,501,700:__
Summa kronor 75,938,000: _
Till bestridande af nämnda utgiftssumma hafve Yi beräknat följande
tillgångar och inkomster:
Öfverskott från föregående statsregleringar m. in.
Af Riksbankens behållna vinst för år 1880
Statsverkets ordinarie inkomster
samt hevillningar, beräknade till följande belopp, nemligen:
Tullmedel........................ | 27,000,000 | — |
Postmedel | 4,900,000 | — |
Stämpelpappersmedel .................................... | 3,000,000 | — |
Bränvinstillverkningsafgift | 14,000,000 | — |
Hvitbetssockertillverkningsafgift | 50,000 | — |
Allmän bevillning för 1882............................ | 5,600,000 | — |
348,000
1,250,000
19,790,000
54,550,000:
Summa kronor 75,938,000:
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådan händelse meddelade
föreskrifter att fortfarande lända till efterrättelse.
§ 2.
Riksgäldskontorets utgifter intill 1882 års slut hafve Yi beräknat komma att uppgå:
för tiden från och med den 1 April till innevarande års slut till......... 14,993,365: 79
samt under år 1882 till................................................................................. 17,174,594: 70.
Summa kronor 32,167,960: 49-
Riksgäldskontorets inkomster hafva upptagits till:
under år 1881, nu befintlig behållning inberäknad ................................. 19,265,022: 87
och under år 1882 ..................................................................................... 17,074,594: 70.
Summa kronor 36,339,617: 57.
Inkomsterna öfverstiga således utgifterna med ett belopp af 4,171,657 kronor 8
öre, utgörande Riksgäldskontorets beräknade behållning vid 1882 års slut, i följd
hvaraf, med afseende å Riksgäldskontorets behof, någon åtgärd ej erfordras.
4
Riksdagsbeslut 1881.
§ 3.
För fullbordande af arbetena å ej mindre den till tvärbanan mellan Torpshammar
och riksgränsen gående norra stambanan genom Norrland, än ock nämnda tvärbana
mellan Torpshammar och riksgränsen hafve Vi för år 1882 anvisat femhundra
tusen kronor, som det alltså åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetala.
§ 4.
Som Yi beslutit, att en stambana af samma spårvidd och trafikförmåga, som de
öfriga stambanorna genom Norrland, skall anläggas med utgångspunkt från Bräcke
station eller lämplig punkt i dess närhet och, med genomlöpande af de orter och
ställen, Kongl. Maj:t med anledning af anstälda ytterligare undersökningar kan finna
godt närmare bestämma, framföras till Helgumsjön och vidare till Sollefteå eller
annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Angermanelfven, samt för påbörjandet af
berörda stambana för år 1882 anvisat ett särskildt anslag af två millioner kronor, så
hafve Yi förordnat att Riksgäldskontoret skall tillhandahålla och enligt Kongl.
Maj:ts disposition utbetala nämnda belopp.
§ 5.
Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar hafve Yi beviljat ett särskildt anslag för år 1882 af trehundrafemtio tusen
kronor, hvilket det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetala.
§ 6.
Till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i
qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditions- och tjenstelokaler
samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar vid statens
jernvägstrafik, hafve Vi stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslagsbelopp
af fyrahundra tusen kronor samt deraf anvisat tvåhundra tusen kronor att utgå
under år 1882; och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl.
Maj:ts disposition utbetala sistnämnda tvåhundra tusen kronor.
§ 7.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar hafve Yi beviljat och stält till Kongl.
Maj:ts förfogande ett extra anslag af fem millioner kronor, att utgå under fem år
från och med år 1882 med en million kronor årligen, dock så att belopp, som ej
blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af
5
Riksdagsbeslut 1881.
samma femårsperiod disponeras, egande Kong!. Maj:t att å detta anslag, till understödjande
af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med stadgade vilkor och bestämmelser.
§ 8.
Vidare hafve Vi besluta, att af Riksgäldskontoret utfärdade obligationer till
nominelt belopp af tre millioner kronor må, för att bereda aktiebolaget Sågverksegarnes
garantiförening tillfälle att fortsätta sin verksamhet under ytterligare tio år
utöfver den hittills faststälda tiden, fortfarande afsättas att utgöra en garantifond
för bolaget under vilkor, att bolaget ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
de uti ett under December månad år 1880 till Kongl. Maj:t ingifvet förslag till förändradt
reglemente och bolagsordning angifna grunder med vissa dervid stadgade
jemkningar och tillägg; i följd hvaraf det åligger Riksgäldskontoret att utfärda och
behörigen, enligt Kongl. Maj:ts disposition, tillhandahålla omförmälda statsobligationer.
§ 9.
Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att i mån af behof under åren 1881
och 1882 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af de till Riksgäldskontoret ingående
rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförfluten
året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag
må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, som till berörda utgifter efter
frånräknande af omförmälda afdrag i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.
§ io.
I sammanhang med statsregleringen för nästkommande år, hafve Vi, i anledning
af Kongl. Maj:ts proposition, dels, till förstärkande af statsverkets grundfond, å riksstaten
för år 1882 anvisat en million femhundraett tusen sjuhundra kronor, dels ock
för samma år åtagit Oss en allmän bevillning af fem millioner sexhundra tusen kronor.
§ 11.
Då det, jemlikt 63 § regeringsformen, ålegat Oss att för oförutsedda händelser
anslå och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den
ena att vara tillgänglig då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga
och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade,
6
Riksdagsbeslut 1881.
finner den vara oundvikligen nödig, och den andra att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan Han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så
hafve Yi bestämt den förra af dessa summor till en million femhundra tusen och
den senare, eller det så kallade stora kreditivet, till tre millioner kronor.
§ 12.
I afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap egande
ämnen åberopa Yi för öfrigt Våra derom under riksdagens lopp till Kongl. Maj:t
aflåtna skrifvelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna:
l:o af den 13 April, angående regleringen af .utgifterna under riksstatens andra
hufvudtitel;
2:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel;
3:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;
4:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel;
5:o af samma dag, i anledning af Riksdagens år 1880 församlade revisorers berättelse
angående verkstäld granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel
bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1878;
6:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till Malmö stad af ett landstatsembetshuset derstädes såsom gårdsjord anslaget jordområde;
7:o
af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från indragna militiebostället Styrestad N:o 1 i Östergötlands län samt AInarps
kungsgård och indragna militiebostället Husie N:is 3 och 4 i Malmöhus län;
8:o af samma dag, i anledning af väckt fråga om ändring i Kongl. kungörelsen
den 24 Maj 1878 angående öfverlåtelse af åbo- och skatterätt till under bruk
skatteköpta hemman;
9:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om eftergift af
kronans rätt till danaarf efter hustru Anna Olsdotter i Hjulåsen;
10:o af samma dag, angående rättighet för Karlskrona—Yexiö jernvägsaktiebolag
att på en gång återbetala hela återstoden af det till bolagets jernvägsanläggning
erhållna statslån;
ll:o af samma dag, angående ändring i bestämmelserna rörande bildandet af
reparationsfonden för Hjelmare kanal- och slussverk;
12:o af samma dag, angående ytterligare räntefrihet å ett staden Strömstad beviljadt
lån;
13:o af samma dag, angående de i 63 § regeringsformen föreskrifaa kreditivsummor; -
7
Riksdagsbeslut 1881.
14:o af den 22 April, angående medgifvande för Strömsholms nya kanalbolag
att medelst årliga afbetalningar gälda återstoden af en bolagets skuld till staten;
15:o af den 25 April, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående genomförande
af Medelpads fögderis delning i två fögderier;
16:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående täckande
af en å anslaget till marinregementet uppkommen brist;
l7:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens första
hufvudtitel;
18:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;
19:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;
20:o af den 27 April, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel;
21:o af samma dag, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;
22:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående afsöndring
af jord från indragna militiebostället Hilleshög, N:is 3 och 10, i Malmöhus län för
uppförande af eu småskola för Hilleshögs by;
23:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående byte af
mark emellan Kongl. Maj:t och kronan samt Göteborgs stad;
24:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af två Axevalla mötesfält tillhörande skogslotter;
25:o af samma dag, angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jern vägsanläggningar;
26:o
af samma dag, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning och
förbättring, hamn- och brobyggnader samt vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar
och andra vattenaftappningsföretag;
27:o af samma dag, angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontor;
28:o af samma dag, angående beräkningen af statsverkets inkomster;
29:o af samma dag, angående beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader
samt anvisande af statsbidrag till understöd för enskilda jernvägsanläggningar;
30:o af samma dag, angående förstärkande af statsverkets grundfond samt allmän
bevillning för år 1882;
31 :o af den 28 April, angående anvisande på Riksgäldskontor af fyra utaf
innevarande Riksdag beviljade anslag;
32:o af samma dag, med ny riksstat.
8
Riksdagsbeslut 1881.
§ 13.
För Vår del hafre Vi beslutit den förändrade lydelse af 10 mom. utaf Kong!,
kungörelsen den 5 December 1873 angående bevillningsafgift för spelkort samt kortstämplingens
verkställande, som Vår underdåniga skrifvelse den 12 April angifver.
§ 14.
Med anledning af gjord framställning hafre Vi, på sätt Vår underdåniga skrifvelse
den 11 April omförmäler, för Vår del beslutit förändrad lydelse af 4 § 1 mom.,
12 § och 23 § 1 mom. af Kongl. förordningen angående vilkoren för försäljning af
bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker den 24 Augusti 1877.
§ 15.
För år 1882 hafve VA åtagit Oss en allmän bevillning af fyra millioner kronor;
och hafve Vi beslutit, att nu gällande, vid 1880 års riksmöte antagna bevillningsstadga
skall med de vid innevarande riksdag beslutade förändringar tjena till efterrättelse
för år 1882 och intill slutet af det år, under hvars lopp ny bevillningsstadga
af Riksdagen faststäld blifver, hvarjemte Vi såsom bidrag till fyllande af statsverkets
behof för år 1882 åtagit Oss en särskild tilläggsbevillning af en million sexhundra
tusen kronor att utgå på sätt och under de vilkor, som finnas angifna i den af Oss
antagna och med underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t öfverlemnade författning i
ämnet, i hvilken skrifvelse Vi jemväl anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes om hvad
Riksdagen sålunda beslutit låta utfärda allmän kungörelse och dervid tillika i en författning
sammanföra de innevarande år af Riksdagen i förstnämnda bevillningsstadga
beslutade förändringar.
§ 16.
Riksbankens under år 1880 upplupna vinst, 2,518,178 kronor 39 öre, hafve Vi
beslutit skola så användas, att hälften skall i jemnadt tal med 1,250,000 kronor öfverlemnas
till statsverket med en fjerdedel under loppet af hvarje af månaderna Januari,
April, Juli och Oktober år 1882 samt återstoden 1,268,178 kronor 39 öre åt Riksbanken
bibehållas.
§ lv.
Med öfverlemnande af reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning,
hafve Vi i underdånig skrifvelse den 19 April anhållit att Kongl. Maj:t täcktes låta
kungöra de föreskrifter i ämnet, Indika kunna för allmänheten vara af vigt att känna.
Riksdagsbeslut 1881.
9
§ 18.
Hos Kong!. Maj:t hafre Yi uti underdånig skrifvelse den 19 April, med anmälan
att Riksdagen antagit förändrad lydelse af 1 § i den af Kongl. Maj:t under den 29
Maj 1874 och den 31 Maj 1875 kungjorda instruktion för Riksdagens revisorer vid
Riksbankens afdelningskontor i orterna, anhållit att hvad Yi sålunda besluta må genom
nådig kungörelse till allmänhetens kännedom meddelas.
§ 19.
I underdånig skrifvelse den 19 April hafre Yi anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes
låta nu gällande lagstiftning för enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar
underkastas revision samt till Riksdagen afgifva förslag till ny lag i ämnet.
§ 20.
Med föranledande af den utaf senaste Riksdag gjorda underdåniga framställning
om pregling af guldmynt å fem kronor, har Kongl. Maj:t till Riksdagen i ämnet afgifvit
proposition, hvartill Vi uti underdånig skrifvelse den 20 April anmält Vårt
bifall.
§ 21.
På sätt Yår skrifvelse den 19 April innehåller, hafre Vi, med anledning af Vår
Justitieombudsmans i embetsberättelsen till Riksdagen gjorda framställning, i underdånighet
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta öfverse nu gällande lagstiftning angående
tillsynen å förmyndares förvaltning af ijmyndigs egendom samt, med bibehållande
af hufvudbestämmelserna uti förordningen den 24 September 1861, föreslå
de ändringar i eller tillägg till samma förordning, som, på grundvalen af ökade skyldigheter
för gode männen och för dem utsträckt befogenhet, i förening med andra
ändamålsenliga bestämmelser, leda till större trygghet vid förmyndaremedels förvaltning,
eller ock, der Kongl. Maj:t finner detta syfte kunna med andra grunder för
förvaltningen bättre vinnas, till Riksdagen i ämnet göra den framställning, som häraf
kunde blifva en följd.
§ 22.
Till Kongl. Maj:ts nådiga proposition med förslag till förordning om tjuguårig
häfd jemte andra dermed sammanhängande författningar hafve Vi, i enlighet med
Vår underdåniga skrifvelse den 19 Mars, lemnat bifall.
Bill. till Riksd. Prof. 1881. 10 Sami. 1 Afd. . 2
(Riksdags-Beslutet.)
10
Riksdagsbeslut 1881.
§ 23.
I anledning af gjord framställning hafve Yi besluta den förändrade lydelse af
17 kap. 12 § handelsbalken, som Yår underdåniga skrifvelse den 19 April angifver.
§ 24.
Med anledning af Yår Justitieombudsmans i embetsberättelse till Riksdagen
gjorda framställning, hafve Vi för Vår del beslutit den förordning angående förändrad
lydelse af 19 kap. 21 § strafflagen den 16 Februari 1864, som Yår underdåniga
skrifvelse den 16 Mars innehåller.
§ 25.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition om antagande af en författning angående offentlighet
vid underdomstolarne hafve Yi bifallit; varande underdånig skrifvelse i ämnet
aflåten den 26 Februari.
§ 26.
I anledning af väckt förslag om ändring i gällande bestämmelser rörande ersättning
till vittnen i brottmål, hafve Yi för Vår del, med upphäfvande af Kongl.
kungörelsen den 9 September 1873, beslutit den författning i ämnet, som Vår underdåniga
skrifvelse den 25 April innehåller.
§ 27.
Enligt hvad Vår underdåniga skrifvelse den 19 April utvisar, hafve Vi för Vår
del, med ändring af 30 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken, förstnämnda lagrum sådant
det lyder enligt förordningen den 18 April 1849, beslutit en förordning angående
upphörande af skyldighet för den, som emot hofrätts dom vill Konungen söka, att i
visst fall träda i fängelse till sakens slut.
§ 28.
Sedan Riksdagen i underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874 anhållit om meddelande
af bestämmelser angående kontroll å den uppbörd, som kronofogdarne, hvar
inom sitt fögderi, ombesörja medelst utdebitering och uttagande af åtskilliga inom
häradet utgående afgifter, men denna anhållan ej föranledt till någon Kongl. Maj:ts
åtgärd, hafve Vi gjort den framställning i ämnet, som Vår underdåniga skrifvelse
den 7 April innehåller.
Riksdagsbeslut 1881.
11
§ 29.
För Vår del hafve Vi besluta den förändrade lydelse af 41 § i konkurslagen
den 18 September 1862, som Vår underdåniga skrifvelse den 7 April angifver.
§ 30.
Med anledning af väckt förslag hafve Vi för Vår del besluta den förändrade
lydelse af 67 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862,
som finnes angifven i Vår underdåniga skrifvelse den 16 Mars.
§ 31.
På sätt Vår underdåniga skrifvelse den 26 Mars angifver, kåfve Vi för Vår del
besluta förändrad lydelse af 59 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet den
21 Mars 1862, sådan nämnda § lyder i Kongl. kungörelsen den 8 September 1868.
§ 32,
I anledning af gjord framställning hafve Vi uti underdånig skrifvelse den 9 April
anhållit, det täcktes Kongl. Maj:t taga i nådigt öfvervägande, huruvida s. k. vivisektion
bör förbjudas eller utöfningen deraf genom lagbestämmelser begränsas och
underkastas offentlig kontroll.
33.
Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående kyrkofullmägtige
och kyrkonämnd i Göteborg hafve Vi icke i oförändradt skick kunnat bifalla, men
hafve deremot för Vår del rörande detta ärende beslutit den förordning, som finnes
bilagd Vår underdåniga skrifvelse den 19 April.
§ 34.
Uti underdånig skrifvelse den 25 April hafve Vi anmält Vårt bifall till Kongl.
Majrts proposition med förslag att stamholländeri- och stamschäferifonderna må
sammanföras till en gemensam fond, under benämning: »fonden för svenska hornboskaps-
och fårafvelns förädling», att i enlighet med de närmare föreskrifter, Kongl.
Maj:t kan finna godt meddela, för det med benämningen afsedda ändamål användas.
§ 35.
I öfverensstämmelse med 89 § regeringsformen hafve Vi, så väl i frågor rörande
allmänna hushållningen samt dermed gemenskap egande inrättningar och författningar,
12
Riksdagsbeslut 1881.
som ock uti åtskilliga andra ämnen hos Kongl. Maj:t anmält Våra hemställanden,
önskningar och förslag genom följande underdåniga skrivelser, nemligen:
l:o af den 11 April, angående revision af gällande expeditionstaxa;
2:o af samma dag, angående afskaffande af den i 3 § af Kongl. kungörelsen
om grunderna och sättet för markegångsprisens bestämmande den 11 Maj 1855 för
markegångsdeputerade föreskrifna edgång;
3:o af den 13 April, angående utredning, huruvida och under hvilka vilkor statsmagten
må kunna ikläda sig ansvar för förluster, som af embetsman genom felaktig
emhetsförvaltning vållas;
4:o af den 22 April, angående ändring i 42 § af Kongl. förordningen rörande
hushållningen med allmänna skogarne i riket den 29 Juni 1866;
5:o af samma dag, angående omarbetning af folkskolestadgan;
6:o af den 25 April, angående medgifvande i visst fall af försäljning utaf vissa
kyrkolägenheter i Skåne, Halland och Blekinge;
7:o af den 21 April, angående dispositionsrätten till vissa hemman i Malmöhus
län.
§ 36.
Jemlikt föreskrifterna i 96 och 97 §§ regeringsformen samt 68 § riksdagsordningen
hafve Yi kallat förutvarande Justitieombudsmannen, advokatfiskalen, kommendören
med stora korset af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, juris utriusque doktorn
Nils August Fröman att å nyo vara Vår Justitieombudsman samt f. d. advokatfiskalen,
riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Ture Arvid Billbergh att i Justitieombudsmannens
embete inträda eller detsamma utöfva i de fall, sist åberopade två
grundlagsrum omförmäla.
§ 37.
Sedan 1879 års räkenskaper vid Riksbankens hufvud- och afdelningskontor
blifvit granskade samt vid den under detta riksmöte verkstälda granskning af bankofullmägtiges
protokoll från den 15 Januari 1880 till samma dag innevarande år sig
visat, att fullmägtige med omsorg och nit fullgjort det dem anförtrodda uppdrag,
hafve Vi beviljat bemälde fullmägtige ansvarsfrihet för förvaltningen af Riksbankens
så väl hufvud- som afdelningskontor under år 1879 äfvensom för de beslut och åtgärder,
hvilka finnas antecknade i omförmälda protokoll.
§ 38.
Då Vi funnit att fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt bemälde fullmägtige full ansvarsfrihet
för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras protokoll från
den 21 Januari 1880 till och med den 22 Januari 1881.
13
Riksdagsbeslut 1881.
§ 39.
I öfverensstämmelse med 72 § regeringsformen samt 71 och 73 §§ riksdagsordningen
hafve Vi valt Vare fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontoret äfvensom
suppleanter för dem samt meddelat bemälde fullmägtige nödiga föreskrifter, som i
de för dessa verk upprättade reglementen äro intagne.
Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda beslutit,
vidtagit och beviljat, hafve Vi, svenska folkets valda ombud, velat med Våra
namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta, hvilket skedde i Stockholm den
tjugunionde dagen i April månad året efter Christi börd det ett tusende åttahundrade
och på det åttiondeförsta.
Första Kammaren:
G. Lageebjelke.
Talman.
Pehr Ehrenheim v. Talman; Upsala län. | 0. M. Björnstjerna Stockholms stad. | Louis De Geer Stockholms stad. |
Stockholms stad. | Stockholms stad. | Adolph Peyron Stockholms stad. |
Stockholms län. | Axel Odelberg Stockholms län. | W. Stråle Stockholms län. |
Joh. Lundin Stockholms län. | C. L. Reuterskiöld Upsala län. | Upsala län. |
Claes M. Lewenhaupt Södermanlands län. | Södermanlands län. | Södermanlands län. |
Henne Palmstierna Södermanlands län. | Carl Ekman Östergötlands län. | J. 0. Mörner Östergötlands län. |
G. Andersson Östergötlands län. | C. J. Pettersson Östergötlands län. | Robert De la Gardie Östergötlands län. |
Bengt Rääf Östergötlands län. | Victor von Post Östergötlands län. | Östergötlands län. |
Fr. Strömfelt Norrköpings stad. | Fr. von Strokirch Jönköpings län. | A. Andersson Jönköpings län. |
14 | Riksdagsbeslut 1881. |
Jönköpings län. | Alb. Anderson Jönköpings län. |
C. Ekström Jönköpings län. | Kronobergs län. |
Jöns Pehrsson Kronobergs län. | C. J. Thyselius Kronobergs län. |
Edv. Carleson Kalmar län, norra delen. | A. de Maré Kalmar län, norra delen. |
Carl Axel Mannerskantz Kalmar län, södra delen. | 0. E. L. Dahm Kalmar län, södra delen. |
Kalmar län, södra delen. | Gotlands län. |
N. S. v. Koch Blekinge län. | L. W. Lothigius Blekinge län. |
0. Pehrsson Kristianstads län. | Per Samzelius Kristianstads län. |
Gösta Posse Kristianstads län. | Kristianstads län. |
0. Ohlsson Kristianstads län. | C. von Plåten Malmöhus län. |
Corfitz Beck-Friis Malmöhus län. | Magnus Hallenborg Malmöhus län. |
H. Schönbeck Malmöhus län. | R. Torner hjelm Malmöhus län. |
C. Hochschild Malmöhus län. | P. Olsson Malmöhus län. |
C. J. Oscar Alströmer Hallands län. | P. v. Möller Hallands lön. |
Th. Gyllensköld Hallands län. | Alb. Ehrensvärd Göteborgs och Bohus län. |
Göteborgs och Bohus län. | Fredrik Hederstierna Göteborgs och Bohus län. |
P. A. H. Stjernspetz
Jönköpings län.
G. Wennerberg
Kronobergs lan.
Knut Posse
Kronobergs län.
Ragnar Törnebladh
Kalmar län, norra delen.
G. C:son Ulfsparre
Kalmar län, södra delen.
Gustaf Peterson
Blekinge län.
Adolf Rappe
Blekinge län.
F. Barnekow
Kristianstads län.
Kristianstads län.
Otto Ramel
Malmöhus län.
J. Bengtsson
Malmöhus län.
Ludv. Kockum
Malmöhus län.
Carl G. Beijer
Malmö stad.
I. Wallberg
Hallands län.
L. Nordenfelt
Göteborgs och Bobus län.
Göteborgs och Bobus län.
| Riksdagsbeslut 1881. | 15 |
C. v. Stockenström Göteborgs och Bohus län. | J. J. Ekman Göteborgs stad. | C. Fr. Wsern Göteborgs stad. |
J. Petersson Elfsborgs län. | C. Th. Svanberg Elfsborgs län. | Sv. Lagerberg Elfsborgs län. |
F. v. Essen Elfsborgs län. | 0. P. Rylander Elfsborgs län. | R. von Kraemer Elfsborgs län. |
R. Klinckowström Elfsborgs län. | Elfsborgs län. | Carl B. Hasselrot Elfsborgs län. |
Carl Storckenfeldt Skaraborgs län. | A. Th. Wallenius Skaraborgs län. | Nils Fock Skaraborgs län. |
F. P. Hierta Skaraborgs län. | Gilbert Hamilton Skaraborgs län. | Gustaf Sparre Skaraborgs län. |
R. J. von Essen Skaraborgs län. | C. J. Fogelin Skaraborgs län. | Carl Rhodin Vermlands län. |
W. Croneborg Vermlands län. | C. Hammarhjelm Vermlands län. | G. Lagerstråle Vermlands län. |
Th. Wijkander Vermlands län. | Vermlands län. | Edward Laurell Vermlands län. |
J. Andersson Vermlands län. | J. H. Rosensvärd Vermlands län. | Axel Burenstam Örebro län. |
Rob. Montgomery Cederhielm Örebro län. | Oscar Evers Örebro län. | Julius Lindström Örebro län. |
Albert Robson Örebro län. | H. J. Hamilton Örebro län. | Patric Reuterswärd Vestmanlands län. |
Otto H. Forssell Vestmanlands län. | G. H. Stråle Vestmanlands län. | C. A. Bäckström Vestmanlands län. |
H. P. W. Gahn Kopparbergs län. | N. A. Fröman Kopparbergs län. | C. Lewenhaupt Kopparbergs län. |
W. Falk Kopparbergs län. | C. 0. Berg Kopparbergs län. | E. M. Sundeil Kopparbergs län. |
F. F. Carlson Gefleborgs län. | C. 0. Widmark Gefleborgs län. | L. M. Wtern Gefleborgs län. |
16 | Riksdagsbeslut 1881. |
|
Wilh. Aug. Söderhjelm Gefleborgs län. | Gefleborgs län. | G. F. Burman Vester-Norrlands län. |
G. F. Cawallin Vester-Norrlands län. | J. E. Gavelius Vester-Norrlands län. | C. A. Fröberg Vester-Norrlands län. |
J. Widén Vester-Norrlands län. | A. G:son Bennich Jemtlands län. | G. Asplund Jemtlands län. |
Frith. Grafström Vesterbottens län. | C. Adelsköld Vesterbottens län. | Vesterbottens län. |
Wilhelm Roos Norrbottens län. | J. E. Nyström Norrbottens län. |
|
| Andra Kammaren: |
|
| Olof W i j k. Talman. |
|
Carl Ifvarsson v. Talman; Hallands län. Höks härad. | J. Sjöberg Stockholms stad. | A. H. Fock Stockholms stad. |
A. Hedin Stockholms stad. | Gustaf Ericsson Stockholms stad. | Moritz Rubenson Stockholms stad. |
G. F. Gilljam Stockholms stad. | C. M. Björnstjerna Stockholms stad. | K. J. Berg Stockholms stad. |
C. G. Björn Stockholms stad. | C. G. Lindmark Stockholms stad. | B. Abr. Leijonhufvud Stockholms stad. |
0. R. Themptander Stockholms stad. | A. V. Åbergsson Stockholms stad. | 0. Stackelberg Stockholms stad. |
John Loven Stockholms stad. | A. E. Nordenskiöld Stockholms stad. | J. T. Beck-Friis Stockholms län. Norra Roslags |
Jan Gustaf Jansson Stockholms län. Mellersta Roslags | Er. Gust. Boström Stockholms län. Södra Roslags | Stockholms läns vestra |
A. Cederström Stockholms län. Södertörns | Gust. Ekdahl Enköping, Södertelje,JNorrtelje, | P. Hubinette Upsala län. Norunda härad samt |
| Riksdagsbeslut 1881. | 17 |
Bernhard Martin Upsala län. Olands, Löfsta samt | C. E. Casparsson Upsala län. Mellersta domsagan. | J. F. Fredricson Upsala län. Södra domsagan. |
C. G. Hammarskjöld Upsala. | F. Wachtmeister Södermanlands län. Hölebo, Rönö | Lars Ersson Södermanlands län. Oppunda och |
R. Arwedson Södermanlands län. Öster och | J. Nordenfalk o Södermanlands län. Daga, Åkers | Adolf Helander Nyköping, Strengnäs, Mariefred |
E. A. Lundblad Eskilstuna och Thorshälla. | J. M. Swensson Östergötlands län. Kinda och | Isaac Asklöf Östergötlands län. Björkekinds, |
Olaus Olofsson Östergötlands lan. Lysing» och | Iwar Koskull Östergötlands län. Åkerbo, Banke-kinds och Hanekinds domsaga. | C. A. Larsson Östergötlands län. Vifolka, Val-keho och Gullbergs domsaga. |
John örwall Östergötlands län. Risinge samt | J. Andersson Östergötlands län. Aska, Dals | N. Fosser Östergötlands län. Hammarkinds |
N. östling Linköping. | G. W. Lönegren Norrköping. | Jöran Sääf Norrköping. |
J. G. Granlund Vadstena, Skenninge, Söderköping | Carl Mejenqvist Jönköpings län. Vestra härads | S. Johnson Jönköpings län. Ostra härads |
A. W. Wigardt Jönköpings län. Östbo härad. | L. J. Larsson Jönköpings län. Vestbo härad. | J. Anderson Jönköpings län. Tveta, Vista och |
Gust. Nordenskjöld Jönköpings län. Norra och Södra | F. G. Sandwall Jönköping. | J. Jonasson Kronobergs län. Uppvidinge härad. |
J. August Sjö Kronobergs län. Konga härad. | A. Fr. Petersson Kronobergs län. Norrvidinge och | Carl Magni Kronobergs län. Ållbo härad. |
Carl Isac Bengtsson Kronobergs län. Sunnerbo dom-sagas östra valkrets. | Jons Persson Kronobergs län. Sunnerbo dom-sagas vestra valkrets. | Abraham Rundbäck Vexiö, Eksjö, Vimmerhy och |
J. P. Nilsson Kalmar län. Norra Tjusts härad. | E. Key Kalmar län. Södra Tjusts härad. | C. J. Svensén Kalmar län. Aspelands och Hand-börds domsaga. |
Bih. till Riksd. Prof. 1881. 10 Sami. 1 Afd.
(Riksdans-Beslutet.)
3
18
Johan Fr. Carlsson
Kalmar län. Sefvedes och Tunaläns
domsaga.
Nils Petersson
Kalmar län. Södra Möre domsagas
östra valkrets.
B. Lindgren
Vestervik och Oskarshamn.
Aug. Bokström
Visby.
Anders Svensson
Blekinge län. Ostra domsaga.
F. W. Dahl
Karlshamn och Sölvesborg.
H. Johnsson
Kristianstads län. Ostra Göinge
härad.
Johan Jönsson
Kristianstads län. Norra Åsbo
härad.
M. Dahn
Malmöhus län. Skytts och Oxie
domsaga.
Christen Assarsson
Malmöhus län. Rönnebergs och
Harjagers härad.
Anders Persson
Malmöhus län. Luggude domsagas
södra valkrets.
Arvid Fr:son Posse
Malmöhus län. Herrestads och
Ljunits härad.
Carl Herslow
Malmö.
O
J. C. E. Åkeson Lundegård
Landskrona.
Riksdagsbeslut 1881.
Gust. Jonsson
Kalmar län. Norra Möre och
Stranda domsaga.
A. P. Danielson
Kalmar län. Olands domsaga.
A. J. Lyth
Gotlands län. Södra domsagan.
Ola Månsson
Blekinge län. Listers domsaga.
Aug. Peterson
Blekinge län. Medelstads domsaga.
Lasse Jönsson
Kristianstads län. Ingelstads och
Järrestads domsaga.
Sven Nilsson
Kristianstads län. Albo och
Gerts domsaga.
Olof Andersson
Kristianstads län. Södra Åsbo
och Bjäre härad.
Alfred Piper
Malmöhus län. Färs domsaga.
A. F. Pettersson
Malmöhus län. Onsjö härad.
Ola Andersson
Malmöhus län. Bara härad.
Petter Persson
Malmöhus län. Vemmenhögs härad.
Carl Aug. Andersson
Malmö.
F. T. Borg
Helsingborg.
J. Jonasson
Kalmar län. Södra Möre domsagas
vestra valkrets.
Z. Ahlin
Kalmar.
P. Larsson
Gotlands län. Norra domsagan.
P. Pehrsson
Blekinge län. Bräkne domsaga.
A. K. Gasslander
Karlskrona.
Anders Nilsson
Kristianstads län. Villands härad.
O. B. Olsson
Kristianstads län. Vestra Göinge
domsaga.
A. L. Senell
Kristianstad och Cimbrishamn.
Nils Nilsson
Malmöhus län. Frosta domsaga.
Swen Andersson
Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.
Nils Nilsson
Malmöhus län. Torna härad.
Theodor Flensburg
Malmö.
E. Thomasson
Lund.
Aug. Wengberg
Ystad, Trelleborg, Skanör och
Falsterbo.
| Riksdagsbeslut 1881. | 19 |
I. Lyttkens Hallands län. Halmstads och | C. A. Jönsson Hallands län. Årstads och Fanrås | Lars Börjesson Hallands län. Himle härad. |
J. Bengtsson Hallands län. Fjäre och Viske | L. P. Andersson Halmstad och Engelholm. | A. M. Culin Laholm, Varberg, Falkenberg och |
J. Rundbäck Göteborgs och .Bohus län. Askims, | A. Andersson Göteborgs och Bohus län. Inlands | Carl J. ödman Göteborgs och Bohus län. Oronsts |
A. P. Lind Göteborgs och Bohus län. Norr-vikens domsaga. | A. Rosenquist Göteborgs och Bohus län. Lane | J. Andersson Göteborgs och Bohus län. Sotenäs, |
Göteborg. | Charles Dickson Göteborg. | Sigfrid Wieselgren Göteborg. |
Göteborg. | P. Hammarberg Göteborg. | S. L. Sjöblom Göteborg. |
S. A. Hedlund Göteborg. | W. T. Lundgren Uddevalla, Strömstad, Marstrand | Aug. Börjeson Elfsborgs län. Marks härad. |
C. G. Otterborg Elfsborgs län. Vedens och Bolle-bygds härad. | And. Lewin Elfsborgs län. Flundra, Vane och | S. Fr. Norén Elfsborgs län. Kinds härad. |
J. Smedberg Elfsborgs län. Redvägs härad. | Sven Andreasson Elfsborgs län. Vättle och Ale | A. Rutensköld Elfsborgs län. Kullings härad. |
P. G. Sandberg Elfsborgs län. Ås och Gäseneds | Anders Larsson Elfsborgs län. Sundals härad. | Sven Håkanson Elfsborgs län. Nordals och Valbo |
A. W. Westerdal Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo | Eric Sparre Venersborg och Åmål. | Victor Ekenman Borås, Alingsås och Ulricehamn. |
A. Svenson Skaraborgs län. Åse och Viste, | And. Svenson Skaraborgs län. Kinneljerdings, | N. J. Boström Skaraborgs län. Skånings, Vilske |
Joh. Jonson Skaraborgs län. Gudhems och | Skaraborgs län. Vartofta och | S. Magnusson Skaraborgs län. Norra Vadsbo |
20 | Riksdagsbeslut 1881. |
|
Carl Andersson Skaraborgs län. Södra Vadsbo | Alfred Grenander Mariestad, Skara och Sköfde. | J. Sandwall Lidköping, Falköping och Hjo. |
Lars Anderson Vermlands län. Väse, Visnums | J. E. Jansson Vermlands län. Fernebo härad. | Edv. Dahlgren Vermlands län. Mellansysslets |
A. Andersson Vermlands län. Södersysslets | J. N. Biesert Vermlands län. Nordmarks domsaga. | Arvid Jönsson Vermlands län. Fryksdals öfre |
Jan Magnuson Vermlands län. Fryksdals nedre | Anders Bengtsson Vermlands län. Jösse domsaga. | Carl Ekman Vermlands län. Elfdals och |
C. H. Rundgren Karlstad och Filipstad. | Severin Löwenhielm Kristinehamn, Nora, Linde och | J. E. Ericsson Örebro län. Edsbergs, Grimstens |
C. A. Giöbel Örebro län. Rumla och Sundbo | Per Nilsson Örebro län. Glanshammars | Folke Andersson Örebro län. Askers och Sköllersta |
Harald Ericsson Örebro län. Lindes domsaga. | J. Johansson Örebro län. Nora domsaga. | H. Halldin Örebro. |
G. Sälling Vestmanlands södra domsaga. | Gustaf Carlsson Vestmanlands vestra domsaga. | Chr. Aspelin Vestmanlands norra domsaga. |
J. E. Johansson Vestmanlands östra domsaga. | C. V. Linder Vesterås och Köping. | Alarik Fredenberg Arboga och Sala. |
Liss Öl. Larsson Kopparbergs län. Nedansiljans | Swen Ersson Kopparbergs län. Ofvansiljans | Jan Andersson Kopparbergs län. Hedemora |
A. Hansson i Solberga Kopparbergs län. Falu domsaga. | Emil Königsfeldt Kopparbergs län. Söderbärkes, | S. M. Olsson Kopparbergs län. Nås, Jerna och Flöda |
C. F. Toll Falun, Hedemora och Säter. | P. Elof Berglöf Gefleborgs län. Hedesunda och Öster | Erik Westin Gefleborgs län. Ugglebo och Harn-rånge samt Hille och Valbo |
Pehr Ericsson Getleborgs län. Norra Helsinglands | Olof Jonsson i Hof Gefleborgs län. Vestra Helsing-lands domsaga. | M. Jonsson Gefleborgs län. Södra Helsing-lands domsaga. |
F. Asker Gefle. | W. v. Rehausen Söderhamn och Hudiksvall. | Olof Perman Vester-Norrlands län. Torps, Tuna |
och Njurunda tingslag.
21
J. 0. Boström
Vester-Norrlands län. Selångers,
Indals, Ljustorps och Sjöns
tingslag.
P. G. Näslund
Vester-Norrlands län. Norra
Ångermanlands domsaga.
Hans Andersson
Jemtlands län. Hammerdals, Lits
och Offerdag tingslag.
A. F. 0. Cederberg
Vesterbottens lön. Umeå samt Nordmalings
och Bjurholms tingslag.
N. Boström
Vesterbottens mellersta domsaga.
Fr. Appelberg
Norrbottens län. Kalix domsaga.
Riksdagsbeslut 1881.
P. Westman
Vester-Norrlands län. Säbrå, Gudmundrå,
Botheå och Nora tingslag.
K. H. Berlin
Hernösand och Östersund.
Öl. Larsson
Jemtlands län. Ragunda, Refsunds,
Brunflo och Rödöns tingslag.
P. A. Hellgrén
Vesterbottens län. Degerfors tingslag
samt Asele och Lycksele
lappmarker.
A. Bäckström
Norrbottens län. Piteå domsaga.
Er. Gustaf Burman
Norrbottens län. Torneå domsaga.
Bill. till Riksd. Prot. 1881. 10 Sami. 1 Afd.
(Riksdag-s-Beslnl et.)
Er. Petter Jonsson
Vester-Norrlands län. Ramsele
och Sollefteå tingslag.
G. Bergmanson
Sundsvall.
Gunnar Eriksson
Jemtlands län. Södra Jemtlands
domsaga.
Joll. Mörtsell
Vesterbottens norra domsaga.
H. F. Bergström
Norrbottens län. Luleå domsaga.
H. A. Widmark
Umeå, Skellefteå, Luleå, Piteå och
Haparanda.
Innehåll,
Sid.
Ingressen
§ 1.
§ 2.
8 3.
§ 4.
8 5.
§ 6.
§ 7.
§ 8.
§ 9.
8 10.
Angående statsregleringen.
11. Angående kreditivsummorna...................... 5
§ 12. Angående statsregleringen..........................
§ 13. Angående ändring i Kongl. kungörelsen den 5
December 1873 om bevillningsafgift för spelkort
samt kortstämplingens verkställande......
g 14. Angående ändring i 4 § 1 mom., 12 § och
23 § 1 mom. i förordningen angående vilkoren
för försäljning af bränvin den 24 Augusti
1877.....................................................
6
8 15. Angående allmänna bevillningen.................. 8
§ 16. Angående bankovinsten............................. 8
§ 17. Angående reglemente för Riksbankens styrelse
och förvaltning....................................... 8
8 18. Angående ändring uti instruktionen för Riksdagens
revisorer vid Riksbankens afdelnings
kontor
i orterna...................................... 9
§ 19. Om revision af gällande lagstiftning angående
enskilda banker med rätt att utgifva egna
banksedlar....................... ..................... 9
§ 20. Angående ändring i lagen om rikets mynt den
30 Maj 1873 ........................................... 9
8 21. Angående förbättrad lagstiftning rörande tillsynen
å förvaltningen af oinymfigs egendom 9
8 22. Angående förslag till förordning om tjuguårig
häfd m. m........... 9
Sid.
§ 23. Angående förändrad lydelse af 17 kap. 12 8
handelsbalken......................................... 10
8 24. Angående förändrad lydelse af 19 kap. 21 8
strafflagen den 16 Februari 1864................ 10
8 25. Angående offentlighet vid underdomstolarne... 10
8 26. Om ändring i gällande bestämmelser rörande
ersättning till vittnen i brottmål............... 10
8 27. Angående upphörande af skyldighet för den,
som emot hofrätts dom vill Konungen söka,
att i visst fall träda i fängelse till sakens sint 10
8 28. Angående redovisning för de inom härad eller
tingslag utdebiterade medel och om revision
af sådan redovisning................................. 10
8 29. Angående förändrad lydelse af 41 8 i konkurs -
lagen den 18 September 1862.................... 11
8 30. Angående ändring i 67 § af förordningen om
kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862 11
8 31. Angående ändring uti nu gällande formulär
för fyrktalslängd...................................... 11
8 32. Angående ifrågasatta lagbestämmelser rörande
s. k. vivisektion.................... 11
8 33. Angående författning om kyrkofullmägtige och
kyrkonämnd i Göteborg...................... 11
8 34. Angående sammanförande af stamholländerioch
stamschäferifonderna till en gemensam fond,
under, benämning »fonden för svenska horn
-
boskaps- och fårafvelns förädling»............... 11
8 35. Angående aflåtna underdåniga skrifvelse!'' i
frågor rörande den allmänna hushållningen... 11
8 36. Angående verkstäldt val af Justitieombudsman
och hans suppleant.......... ...................... 12
8 37. Angående décharge för fullmägtige i Riksbanken 12
8 38. Angående décharge för fullmägtige i Riks
gäldskontoret.
............................. 13
8 39. Angående val af fullmägtige i Riksbanken och
Riksgäldskontoret..................................... 13
Stockholm 1881. Kongl. Boktryokeriet. P. A. Norstedt & Söner.