Sveriges Riksdags Beslut
ProtokollRiksdagens protokoll 1878:beslut
Sveriges Riksdags Beslut
å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som börjades den
15 Januari och slutades den 25 Maj 1878.
Yi cftcrskrifnc, Svenska Folkets valda ombud, göre veterligt: att, på grund
af 49 § regeringsformen och 2 § riksdagsordningen, Yi den 15 sistlidne
Januari, under Hans Maj:t Konung OSCAR II:s sjette regeringsår, Oss här
i Stockholm infunnit.
Efter att öfver Vårt arbete hafva nedkallat Guds välsignelse, hafve Vi
å rikssalen den 17 i nämnda månad sammanträdt och fått emottaga berättelsen
om hvad sedan sistförflutna riksdag i riket och dess styrelse sig
tilldragit äfvensom Kongl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof; och hafve Vi, efter föregångna öfverläggningar dels om
de ämnen, i hvilka Kongl. Maj:t till Oss aflåtit nådiga propositioner eller
skrivelser, dels ock rörande frågor, som blifvit hos Riksdagen väckta,
stannat uti följande beslut:
§ 1-
I den ordning 64 § riksdagsordningen utstakar, hafve Yi till näst sammanträdande
lagtima Riksdag öfverlemnat att besluta om förslag till förändrad lydelse af
1 § 10 mom. och 4 § 4 mom. tryckfrihetsförordningen.
§ 2.
På grund af §§ 62 och 64 i regeringsformen hafve Vi pröfvat statsverkets behof
och dervid för nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager bestämt
hufvudtitlarnes ordinarie anslagsbelopp sålunda:
Bill. till Riksd. Prot. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. ^
(Riksdagsbeslutet.)
\
2
Första hufvudtiteln
(Kongl. hof- och slottsstaterna) till................................................ Kronor 1,218,000: —
Andra hufvudtiteln
(Justitie-departementet) till ............................................................ » 3,763,000: —
Tredje hufvudtiteln
(Utrikes-departementet) till ........................................................... » 613,800: —
Fjerde hufvudtiteln
(Landtförsvars-departementet) till................................................... » 17,289,610: —
Femte hufvudtiteln
(Sjöförsvars-departementet) till ...................................................... » 5,348,000: —
Sjette hufvudtiteln
(Civil-departementet) till................................................................. » 4,061,019: 47
Sjunde hufvudtiteln
(Finans-departementet) till............................................................... » 12,830,700: —-
Åttonde hufvudtiteln
(Ecklesiastik-departementet) till...................................................... » 9,125,729: —
Nionde hufvudtiteln
(Pensions- och allmänna indragningsstaten) till........................... » 2,241,000: —
Summa kronor 56,490,858: 47-
Och hafve Vi derjemte för tillfälliga behof anvisat extra ordinarie
anslag till nedannämnda belopp att för år 1879 från Statskontoret utgå,
nemligen:
Under | andra hufvudtiteln ............................ | 95,000 | — |
» | tredje hufvudtiteln ............................ | ....................... 4,500 | — |
| fjerde hufvudtiteln | 1,610,390 | — |
» | femte hufvudtiteln ........................... | 1,676,000 | — |
| sjette hufvudtiteln ............................. | ....................... 1,352,980 | 53 |
| sjunde hufvudtiteln ......................... | 595,000 | — |
» | åttonde hufvudtiteln | 783,271 | — |
» | nionde hufvudtiteln | 900,000 | — |
hvartill komma dels utom hufvudtitlarne
det beviljade låneunderstödet för sänkning af sjöarne
Hjelmaren och Qvismaren ......................................... 300,000: —
och dels de från Kiksgäldskontoret utgående riksdagsoch
revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och
räntor m. m., efter afdrag af till Eiksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar ..................... 10,042,000: — 10,342,000: —
Summa kronor 73,850,000: —
3
Till bestridande af nämnda utgiftssumma hatve Vi beräknat följande
tillgångar och inkomster:
Behållning från föregående statsregleringar .............................. Kronor 5,800,000:
Af Riksbankens behållna vinst för år 1877................................ » 1,350,000: —
Statsverkets ordinarie inkomster ................................................... » 18,900,000: _
samt bevillningar, beräknade till följande belopp, nemligen:
Tullmedel...... | .. 22.500,000 | _ |
Postmedel............... | ................ 5,000,000 | _ |
Stämpelpappersmedel | 3,100,000 | — |
Bränvinsbränningsmedel ... | ............. 13,150,000 | _ |
Hvitbetssockertillverkningsmedel | 50,000 | _ |
Allmän bevillning för 1879 | ................... 4,000,000 | — 47,800,000: |
Summa kronor 73,850,000: —
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, komma de för sådan händelse meddelade
föreskrifter att fortfarande lända till efterrättelse.
§ 3.
Riksgäldskontorets inkomster till 1879 års slut, jemte nu befintlig behållning,
hafve Vi beräknat till ett sammanlagdt belopp af 48,243,903 kronor 10 öre och Riksgäldskontorets
utgifter för samma tid till enahanda belopp, i följd hvaraf till fyllande
af Riksgäldskontorets behof någon åtgärd ej erfordrats.
§ i
Till
fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland än ock
å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen hafve Vi för år 1878, utöfver
redan beviljade sex millioner kronor, anvisat och stält till Ivongl. Maj:ts disposition
ytterligare en million kronor samt till fortsättande af arbetena å nämnda tvenne banor
år 1879 anvisat ett belopp af sex millioner kronor samt medgifvit, att af detta belopp
må användas högst 200,000 kronor till uppförande af bostäder, utöfver de i
kostnadsförslaget för anläggningen beräknade, åt tjenstepersonalen vid de delar af
nämnda statsbanor, som härefter komma att för allmän trafik upplåtas; och åligger
det Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetala.
§ 5.
Med bifall till hvad Kongl. Maj:t uti den nådiga propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof föreslagit, hafve Vi till anläggande af en jernväg från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan beviljat och stält til Kongl. Maj:ts förfogande
4
att af Riksgäldskontoret utbetalas ett särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor
att utgå med 750,000 kronor under år 1879 och 600,000 kronor under år 1880, med
rättighet för Kongl. Maj:t att af det för år 1879 anslagna belopp förskottsvis anvisa
100.000 kronor att utgå redan under innevarande år.
§ 6.
Till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel till norra
stambanan norr om Storvik har 1877 års Riksdag beviljat ett särskildt anslag af
5.400.000 kronor; och hafve Vi dels af detta belopp för år 1879 stält till Kongl.
Maj:ts förfogande 1,500,000 kronor, dels ock för utförande af de under 1879 erforderliga
nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar, äfvensom
för anskaffande af fasta maskiner till de mindre reparationsverkstäder, hvilka för vården
af nya jernvägsliniers rörliga materiel komma att uppsättas, anvisat ett särskildt
anslag för år 1879 till belopp af 600,000 kronor samt medgifvit att af omförmälda
två anslag, tillsammans 2,100,000 kronor, Kongl. Maj:t må redan under innevarande
år för det ena eller andra af ifrågavarande ändamål ställa till Styrelsens för statens
jern vägstrafik förfogande ett belopp af 100,000 kronor; åliggande det Riksgäldskontoret
att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ 7-
På Riksgäldskontoret hafve Vi derjemte anvisat ett anslag för betäckande af
den ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag, som under åren 1878
och 1879 kan förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst en million
kronor för hvarådera året, hvarå ersättning för sålunda af jernvägsinkomsterna nedlagda
medel får lyftas, sedan ökningens belopp genom årets bokslut blifvit utrönt.
§ 8.
Med anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition hafve Vi beslutit att, derest
det för byggande af, bland annat, en bredspårig jernväg mellan Falun och Göteborg
bildade Bergslagernas jern vägsaktiebolag tillförbinder sig att så bedrifva arbetet på
denna bana, att de till allmän trafik ännu icke öppnade delarne deraf kunna, efter
föreskrifven besigtning, till sådan trafik upplåtas senast inom utgången af år 1880,
för statsverkets räkning må inköpas af bolaget utfärdade, till dess upplagda obligationslån
å trettiosex millioner kronor hörande fem-procent-obligationer å 6,753,600
kronor efter en kurs af nittio procent å nominella beloppet, motsvarande ett pris af
6,078,240 kronor, att öfvertagas och utgå med tre millioner kronor under innevarande
år och med återstoden under år 1879, allt på de tider och under de vilkor Kongl.
Maj:t närmare bestämmer samt under det förbehåll i öfrigt, att det för obligationerna
utbetalta belopp skall användas för jernvägsarbetets bedrifvande och ingalunda må
inberäknas bland sådana bolagets tillgångar, hvaraf utdelning särskildt till inne
-
o
nafvare af aktier i serien litt. B. må ega rum; börande Riksgäldskontor nämnda
belopp, enligt Kongl. Maj:ts disposition, tillhandahålla.
§ 9.
Från Statskontoret eger Riksgäldskontor att, i mån af behof, under åren 1878
och 1879 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret
förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader, afiöningai’, annuiteter
och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående ränte- och kapitalbetalningar;
börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp,
hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit
eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda
afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.
§ io.
Till bestridande af åtskilliga på Riksgäldskontoret anvisade utgifter hafve Vi
uppdragit åt Yåre fullmägtige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af vare
sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer
af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med
högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser,
dem fullmägtige ega utfärda, upplåna ett belopp af aderton millioner sex hundra
aderton tusen två hundra femtiofem kronor 25 öre; skolande fullmägtige i öfrigt vid
upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel,
samt, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas,
underställa Kongl. Majits nådiga fastställelse de beslut, som röranda berörda nya
upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes
å det nya lånet meddela sin garanti.
§ 11.
Då det, jemlikt 63 § regeringsformen, ålegat Oss att för oförutsedda händelser
anslå och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisa två särskilda summor, den
ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga
och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade,
finner den vara oundgängligen nödig, och den andra, att vid infallande krig af Konungen
lyftas, sedan Han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat; så
hafve Yi bestämt den förra af dessa summor till en million fem hundra tusen kronor
och den senare, eller det s. k. stora kreditivet, till tre millioner kronor.
Dessutom hafve Yi, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i nådig proposition föreslagit,
på Riksgäldskontoret anvisat ett ytterligare kreditiv af två millioner kronor
6
att, sedan hela Statsrådets tankar blifvit inhemtade, i mån af behof, användas till
åtgärder för upprätthållande af rikets neutralitet.
§ 12.
I afseende på statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap
egande ämnen åberopa Yi för öfrigt Våra derom under riksdagens lopp till Kongl.
Maj:t aflåtna skrifvelser, såsom vore desamma i detta riksdagsbeslut intagna, nemligen
:
l:o af den 10 Maj, i anledning af den år 1877 verkstälda granskning af statsverkets
m. fl. allmänna fonders förvaltning under år 1875;
2:o af samma dag, angående öfverlåtelse af åbo- och skatterätt till under bruk
skatteköpta hemman;
3:o af samma dag, angående afsöndring af jord från åtskilliga kronans egendomar
för särskilda ändamål;
4:o af samma dag, angående afsöndring af jord från länsmansbostället Kråkered
N:o 1 i Elfsborgs län;
5:o af samma dag, angående försäljning af kronohäktesbyggnaden i Alingsås med
tillhörande tomt och skogsmark;
6:o af samma dag, angående eftergift af en förre stationsinspektoren Björkelund
ådömd skadeersättning till staten;
7:o af samma dag, angående eftergift af en förre banvakten J. A. Gustafsson
ådömd skadeersättning till staten;
8:o af samma dag, angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter enkan
Sara Lisa Danielsdotter;
9:o af samma dag, angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter enkan
Lovisa Maria Hellström;
10:o af samma dag, angående reglering af utgifterna under riksstatens första
hufvu dtitel;
ll:o af samma dag, angående reglering af utgifterna under riksstatens andra
hufvu dtitel;
12:o af samma dag, angående reglering af utgifterna under riksstatens tredje
hufvu dtitel;
13:o af samma dag, angående reglering af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;
14:o af den 14 Maj, angående reglering af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;
15:o af samma dag, angående reglering af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;
16: o af den 20 Maj, angående reglering af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel;
7
l7:o af samma dag, angående anslag till betäckande af åtskilliga utgifter för den
i Stockholm under år 1878 sammanträdande internationella fångvårdskongress;
18:o af samma dag, angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;
19:o
af samma dag, angående beviljade statsbidrag till vägars anläggning, brooch
hamnbyggnader samt vattenkommunikationer äfvensom anslagna fonder till sjösänkningar
och andra vattenaftappningsföretag;
20:o af samma dag, angående de i 63 § regeringsformen föreskrifna kreditivsummor;
21:o
af samma dag, angående beviljade anslag till fortsättande af statens jernvägsbvggnader;
22:o
af samma dag, angående godkännande af träffadt aftal om öfverlåtelse på
Stockholm-Vesterås-Bergslagens trafikaktiebolag af Norbergs jernvägs nya aktiebolags
rullande materiel m. m.;
23:o af samma dag, angående befrielse för Söderhamns jernvägsaktiebolag från
skyldigheten att uppehålla trafiken å en del af kommunikationsleden SöderhamnBergviken-Bollnäs
m. m.;
24:o af den 22 Maj, angående reglering af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel;
25:o af den 23 Maj, angående anvisande på Riksgäldskontoret af ett anslag för
betäckande af den ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag, som
under åren 1878 och 1879 kan förekomma;
26:o af samma dag, angående beredande af tillgång till de redan anvisade 900,000
kronor af det Hjelmarens och Qvismarens sjösänkningsbolag beviljade låneunderstöd;
27:o af samma dag, angående beviljande af låneunderstöd för fullbordande af
Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernvägsanläggning;
28:o af samma dag, angående upprättadt nytt reglemente för Riksgäldskontoret;
29:o af samma dag, angående reglering af utgifterna under riksstatens nionde
hufvudtitel;
30:o af samma dag, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
afsöndring af jord från sergeantbostället Bergane N:o 1 och öfverstebostället Kastellgården;
31:o
af den 25 Maj, angående beräkningen af statsverkets inkomster;
32:o af samma dag, med ny riksstat.
§ 13.
I nu gällande kungörelsen den 29 September 1876, angående stämpelpappersafgiften,
hafve Yi beslutit de ändringar, som finnas angifna i Vår underdåniga skrifvelse
den 24 Maj.
8
§ 14.
För år 1879 hafve Yi åtagit Oss eu allmän bevillning af 4,000,000 kronor; och
hafve Yi beslutit, att nu gällande, vid 1876 års riksmöte antagna bevillningsstadga
skall, med de af Oss beslutade ändringar i §§ 2 och 7, antagas att tjena till efterrättelse
för år 1879 och intill slutet af det år, under hvars lopp ny bevillningsstadga
af Riksdagen faststäld blifver; hvarjemte Vi i underdånig skrifvelse den 25 Maj anhållit,
det Kongl. Maj:t täcktes låta utfärda allmän kungörelse härom.
§ 15.
Riksbankens under år 1877 upplupna vinst, 2,743,464 kronor 91 öre, hafve Vi beslutit
skola så användas, att 1,350,000 kronor skola till statsverket öfverlemnas med en
fjerdedel under loppet af hvarje af månaderna Mars, Juni, September och December
år 1879 samt återstoden, 1,393,464 kronor 91 öre, åt Riksbanken bibehålies att, då
fullmägtige i Riksbanken finna sådant lämpligen kunna ske, begagnas till inköp af
goda utländska statspapper, hvilka vid behof kunna användas för att stärka Riksbankens
metalliska kassa.
§ 16.
I nådig proposition har Kongl. Maj:t begärt Vårt godkännande af det i en den
6 Februari 1878 ratificerad och utvexlad traktat med franska republikens regering
uppstälda vilkor, som afser disposition af den för svenska kronans egendom å S:t
Barthelemy utfästa lösesumma, och hafve Yi i underdånig skrifvelse den 10 Maj
anmält Yårt bifall till hvad Kongl. Maj:t i förevarande afseende behagat föreslå.
§ 17.
Såsom af Vår underdåniga skrifvelse den 6 Mars inhemtas, hafve Vi för Vår
del beslutit den förändring i 17 kap. 12 § handelsbalken, att kommunalutskylder
skola ur gäldbunden egendom utgå med förmånsrätt.
§ 18.
På sätt Vår underdåniga skrifvelse den 2 Maj utvisar, hafve Vi för Vår del
beslutit den förordning angående tillägg till gällande föreskrifter om aktiebolag, som
i nyssnämnda skrifvelse finnes intagen.
§ 19.
Till Kongl. Majrts nådiga proposition, med förslag till förändrad lydelse af 6
punkten i 19 § af förordningen om nya strafflagens införande och hvad i afseende
derå iakttagas skall den 16 Februari 1864, hafve Vi lemnat Vårt bifall; varande
underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t aflåten den 16 Februari.
9
§ 20.
Med anledning af väckt förslag hafve Yi för Yår del beslutit den förändrade
lydelse af 25 kap. 9 § rättegångsbalken, som finnes angifven i Vår underdåniga
skrifvelse den 23 Mars.
§ 21.
Hos Kongl. Maj:t hafve Yi, genom underdånig skrifvelse den 23 Maj, anhållit
att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och, så snart ske kan, för Riksdagen
framlägga förslag till lag om säkerhet i jernvägar och dermed jemförliga anläggningar.
Ivongl. Maj:ts nådiga proposition med förslag till förordning angående upphäfvande
af Ridderskapets och Adelns rätt att göra utpantning hos sina frälsebönder
hafve Yi bifallit; varande underdånig skrifvelse i ämnet aflåten den 2 Maj.
§ 23.
I gällande stadganden om val till organist och klockare hafve Vi för Vår del
beslutit den ändring, som finnes angifven i Yår underdåniga skrifvelse den 2 Maj.
§ 24.
Med föranledande af Riksdagens underdåniga skrifvelse den 19 Maj 1877 har
Kongl. Maj:t till Riksdagen afgifvit nådig proposition angående antagande af en för
alla orter inom riket gemensam tideberäkning, till hvilken proposition Yi uti underdånig
skrifvelse den 20 April anmält Vårt bifall.
§ 25.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående förändrad reglering af skjutsväsendet
hafve Yi bifallit med de ändringar och tillägg, som omförmalas i Vår underdåniga
skrifvelse den 17 Maj.
§ 26.
I öfverensstämmelse med 89 § regeringsformen hafve Vi, såväl i frågor rörande
allmänna hushållningen samt dermed gemenskap egande inrättningar och författningar,
som ock uti åtskilliga andra ämnen, hos Kongl. Maj:t anmält Våra hemställanden,
önskningar och förslag genom följande underdåniga skrifvelser, nemligen:
l:o af den 24 April, angående upphörande eller nedsättning af lärarinnornas
årsafgift till folkskolelärarnes enke- och pupillkassa;
2:o af samma dag, angående ändring af § 2 i gällande instruktion för direktionerna
öfver länens lasarett och kurhus;
Bill, till Riksd. Prat. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2
(Riksdagsbeslutet.)
10
3:o af den 15 Maj, angående utfärdande af bestämmelser rörande sättet och ordningen
för anmärkningsmåls utförande mot enskild person i fråga om för högt
uppburen liqvid;
4:o af samma dag, angående ändring af Kongl. resereglementet den 10 November
1865 i fråga om rese- och traktamentsersättning till nämndemän;
5:o af samma dag, angående kontroll deröfver att utländska handelsresande erlägga
till stat och kommun deras rörelse fullt motsvarande afgifter;
6:o af den 23 Maj, angående tillägg till § 6 mom. 5 af gällande folkskolestadga;
7:o af samma dag, angående inköp för statens räkning af en del af den Archiatern
Carl von Linné i lifstiden tillhöriga egendomen Hammarby med der befintlig af
honom efterlemnad lös egendom.
§ 27.
Jemlikt föreskrifterna i 96 och 97 §§ regeringsformen samt 68 § riksdagsordningen
hafve Yi kallat förutvarande Justitieombudsmannen, Advokatfiskal, kommendören
af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, juris utriusque doktorn Nils August
Fröman att ånyo vara Vår Justitieombudsman samt Advokatfiskalen, riddaren af
Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Ture Arvid Billbergh att i Justitieombudsmannens
embete inträda eller detsamma utöfva i de fall, sist åberopade två grundlagsrum
omförmäla.
§ 28.
Sedan 1876 års räkenskaper vid Riksbankens hufvud- och afdelningskontor
blifvit granskade samt vid den under innevarande riksmöte verkstälda granskning af
bankofullmägtiges protokoll från den 15 Januari 1877 till och med samma dag innevarande
år sig visat, att fullmägtige med omsorg och nit fullgjort det dem anförtrodda
uppdrag, hafve Yi beviljat bemälde fullmägtige ansvarsfrihet för förvaltningen
af Riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor under år 1876 äfvensom för
de beslut och åtgärder, hvilka finnas antecknade i omförmälda protokoll.
§ 29.
Då Vi funnit, att fullmägtige i Riksgäldskontoret med nit och omsorg uppfylt
sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, hafve Vi tillerkänt bemälde fullmägtige full
ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras protokoll
från den 20 Januari 1877 till och med den 22 Januari 1878.
§ 30.
I öfverensstämmelse med 72 § regeringsformen samt 71 och 73 §§ riksdagsordningen
hafve Vi valt Våre fullmägtige i Riksbanken och Riksgäldskontoret,
äfvensom suppleanter för dem, samt meddelat bemälde fullmägtige nödiga föreskrifter,
som i de för dessa verk upprättade reglementen äro intagna.
11
Till yttermera visso, att Vi allt detta, som här förut skrifvet står, sålunda beslutit,
vidtagit och beviljat, hafve Yi, svenska folkets valda ombud, velat med Våra
namns underskrifvande sådant styrka och bekräfta; hvilket skedde i Stockholm den
tjugondefemte dagen i Maj månad året efter Christi börd det ett tusende åttahundrade
och på det sjuttiondeåttonde.
Första Kammaren:
A. N. SUNDBE R G.
Talman.
Eduard Carleson v. Talman; Kalmar län, norra delen. | Adolph Peyron Stockholms stad. | 0. M. Björnstjerna Stockholms stad. |
Louis De Geer Stockholms stad. | Gust. af Ugglas no Stockholms stad. | A. 0. Wallenberg Stockholms stad. |
W. Stråle Stockholms län. | G. S. Akerhielm Stockholms län. | Stockholms län. |
Stockholms län. | C. L. Reuterskiöld Upsala län. | Pehr Ehrenheim Upsala län. |
Fr. G. Afzelius Upsala län. | Claes M. Lewenhaupt Södermanlands län. | G. Lagerbjelke Södermanlands län. |
Henning Hamilton Södermanlands län. | Axel E. Mörner Södermanlands län. | Östergötlands län. |
Östergötlands län. | Carl Ekman Östergötlands län. | J. 0. Mörner Östergötlands län. |
P. Sjöbring Östergötlands län. | G. H. Spens Östergötlands län. | A. Reuterskiöld Östergötlands län. |
John Lenning Norrköpings stad. | Carl Ribbing Jönköpings län. | Fr. von Strokirch Jönköpings län. |
H. G. v. Gegerfelt Jönköpings län. | 0. Ljungquist Jönköpings län. | Jönköpings län. |
Alb. Anderson Jönköpings län. | C. A. Holmberg Kronobergs län. | A. Koskull Kronobergs län. |
G. Wennerberg Kronobergs län. | Kronobergs län. | C. J. Thyselius Kronobergs län. |
12
A. de Maré Kalmar läD, norra delen. | G. C:son Ulfsparre Kalmar län, södra delen. | Gustaf de Maré Kalmar län, norra delen. |
0. E. L. Dahm Kalmar län, södra delen. | Carl Axel Mannerskantz Kalmar län, södra delen. | J. M. Lindgren Kalmar län, södra delen. |
Rud. Horn Gotlands län. | Blekinge län. | Blekinge län. |
L. W. Lothigius Blekinge län. | Adolf Rappe Blekinge län. | F. Cas. Wrede Kristianstads län. |
Kristianstads län. | P. Nilsson Kristianstads län. | Ola Pehrsson Kristianstads län. |
Per Sainzelius Kristianstads län. | F. Barnekow Kristianstads län. | Gösta Posse Kristianstads län. |
C. von Plåten Malmöhus län. | Otto Ramel Malmöhus län. | Chr. Olsson Malmöhus län. |
Corfitz Beck-Friis Malmöhus län. | Magnus Hallenborg Malmöhus län. | J. Bengtsson Malmöhus län. |
H. Schönbeck Malmöhus län. | R. Torn er hjelm Malmöhus län. | Ludv. Kockum Malmöhus län. |
C. Hochschild Malmöhus län. | Carl G. Beijer Malmö stad. | C. Hammar Hallands län. |
C. J. Oscar Alströmer Hallands län. | P. v. Möller Hallands län. | I. Wallberg Hallands län. |
Arthur M. Koch Göteborgs och Bohus län. | 01. Im. Fåhraeus Göteborgs och Bohus län. | Alb. Ehrensvärd Göteborgs och Bohus län. |
L. Nordenfelt Göteborgs och Bohus län. | Göteborgs och Bohus län. | J. J. Ekman Göteborgs stad. |
C. Fr. Waern Göteborgs stad. | Carl Rydqvist Elfsborgs län. | J. Petersson Elfsborgs län. |
C. Th. Svanberg Elfsborgs län. | Sv. Lagerberg Elfsborgs län. | F. v. Essen Elfsborgs län. |
0. P. Rylander Elfsborgs län. | R. v. Krtemer Elfsborgs län. | R. Klinckowström Elfsborgs län. |
Elfsborgs län. | Skaraborgs län. | G. von Braun Skaraborgs län. |
Carl Storckenfeldt Skaraborgs län. | A. Tb. Wallenius Skaraborgs län. | A. Larsson Skaraborgs län. |
C. F. af Geij erstam Skaraborgs län. | S. H. Littorin Skaraborgs län. | Nils Fock Skaraborgs län. |
Vermlands län. | Carl Rhodin Vermlands län. | W. Croneborg Vermlands län. |
C. Hammarhjelm Vermlands län. | G. Lagerstråle Vermlands län. | A. C. Lexow Vermlands län. |
Th. Wijkander Vermlands län. | Rudolf Adlersparre Vermlands län. | Örebro län. |
K. Cassel Örebro län. | Nils Sundin Örebro län. | Axel Burenstam Örebro län. |
Rob. Montgomery Cederhielm Örebro län. | C. v. Stockenström Vestmanlands län. | C. E. Carlson Vestmanlands län. |
Patric Reutersvärd Vestmanlands län. | Joh. Mallmin Vestmanlands län. | H. P. W. Gahn Kopparbergs län. |
N. A. Fröman Kopparbergs län. | C. Lewenhaupt Kopparbergs län. | W. Falk Kopparbergs län. |
C. 0. Berg Kopparbergs län. | E. M. Sundeil Kopparbergs län. | Gefleborgs län. |
Robert Rettig Gefleborgs län. | C. 0. Widmark Gefleborg9 län. | W. v. Rehausen Gefleborgs län. |
Wilh. Fogelmarck Gefleborgs län. | G. F. Burman Vester-Norrlands län. | J. Sjölund Vester-Norrlands län. |
J. Widén Vester-Norrlands län. | C. A. Fröberg Vester-Norrlands län. | G. F. Cawallin Vester-Norrlands län. |
A. G:son Bennich Jemtlands län. | G. Asplund Jemtlands län. | G. Fr. Almquist Vesterbottens län. |
Frith. Grafström Vesterbottens län. | Cl. Adelsköld Vesterbottens län. | Norrbottens län. |
Sigurd Ribbing O O Norrbottens län. |
|
|
14
A R
Olof Wijk
v. Talman; Göteborg.
J. Sjöberg
Stockholms stad.
C. M. Björnstjerna
Stockholms stad.
Ludw. Peyron
Stockholms stad.
C. G. Lindmark
Stockholms stad.
A. Hedin
Stockholms stad.
Er. Gust. Boström
Stockholms län. Södra Roslags
domsaga.
Edv. Behmer
Södertelje, Norrtelje, Vaxholm,
Öregrund, Östhammar och Sigtuna.
C. E. Casparsson
Upsala län. Mellersta domsagan.
F. Wachtmeister
Södermanlands län. Hölebo, Rönö
och Jönåkers härad.
J. Nordenfalk o
Södermanlands län. Daga, Åkers
och Selebo härad.
J. M. Swenson
Östergötlands län. Kinda och
Ydre domsaga.
Iwar Koskull
Östergötlands län. Åkerbo, Bankekinds
och Hanekinds domsaga.
Andra Kammaren:
VID F R : S O N Po
Talman.
A. Adlersparre
Stockholms stad.
Moritz Rubenson
Stockholms stad.
G. H. Stråle
Stockholms stad.
Fr. v. Rosen
Stockholms stad.
P. N. Bergström
Stockholms stad.
Pehr Pehrsson
Stockholms län. Norra Roslags
domsaga.
Sigge Ljunggren
Stockholms läns vestra
domsaga.
P. Hubinette
Upsala län. Norunda härad samt
Vendels, Tierps, Vestlands och
Elfkarleby tingslag.
J. F. Fredricson
Upsala län. Södra domsagan.
Lars Ersson
Södermanlands län. Oppunda och
Villåttinge härad.
Adolf Helander
Nyköping, Thorshälla, Mariefred
och Trosa.
Isaac Asklöf
Östergötlands län. Björkekinds,
Östkinds, Lösings, Bråbo och
Memmings domsaga.
C. A. Larsson
Östergötlands län. Vifolka, Valkebo
och Gullbergs domsaga.
S E.
A. H. Fock
Stockholms stad.
Axel Bergström
Stockholms stad.
B. Abr. Leijonhufwud
Stockholms stad.
K. J. Berg
Stockholms stad.
H. Hagerman
Stockholms stad.
Jan Gustaf Jansson
Stockholms län. Mellersta Roslags
domsaga.
A. Cederström
Stockholms län. Södertörns
domsaga.
P. A. De Jounge
Upsala län. Olands, Löfsta samt
Films och Dannemora tingslag.
H. L. Rydin
Upsala.
A. P. Andersson
Södermanlands län. Öster och
Vester Rekarne härad.
Th. Strömberg
Eskilstuna och Strengnäs.
A. A. Anderson
Östergötlands län. Lysings och
Göstrings domsaga.
John Örwall
Östergötlands län. Risinge samt
Hällestads och Tjällmo domsaga.
15
Östergötlands län. Aska, Dals | N. Fosser Östergötlands län. Hammarkinds | N. Östling Linköping. |
Henning Schultz Norrköping. | Jöran Sääf Norrköping. | J. G. Granlund Vadstena, Söderköping, Skenninge |
Carl Mejenqvist Jönköpings län. Vestra härads | S. Johnson Jönköpings län. Östra härads | Mag:s Andersson Jönköpings län. Östbo härad. |
L. J. Larsson Jönköpings län. Vestbo härad. | Johannes Andersson Jönköpings län. Tveta, Vista och | J. Erickzon Jönköpings län. Norra och Södra |
0. Bergius Jönköping. | J. Jonasson Kronobergs län. Uppvidinge härad. | J. August Sjö Kronobergs län. Konga härad. |
A. F. Petersson Kronobergs län. Norrvidinge och | Carl Magni Kronobergs län. Allbo härad. | Carl Isac Bengtsson Kronobergs län. Snnnerbo dom-sagas östra valkrets. |
Jons Persson Kronobergs län. Sunnerbo dom-sagas vestra valkrets. | A. Rundbäck Vexiö, Eksjö och Vimmerhy. | J. P. Nilsson Kalmar län. Norra Tjusts härad. |
E. Key Kalmar län. Södra Tjusta härad. | C. J. Svensén Kalmar län. Aspelands och Hand-börds domsaga. | Johan Fr. Carlsson Kalmar län. Sefvedes och Tuna-läns domsaga. |
Gust. Jonsson Kalmar län. Norra Möre och | J. Jonasson Kalmar län. Södra Möre domsagas | Nils Petersson Kalmar län. Södra Möre domsagas |
A. P. Danielson Kalmar län. Ölands domsaga. | Ludv. Torpadie Kalmar. | Gustaf Maichel Vestervik, Oskarshamn och Borgholm. |
A. J. Lyth Gotlands län. Södra domsagan. | P. Larsson Gotlands län. Norra domsagan. | Ernst Leijer Visby. |
Ola Månsson Blekinge län. Listers domsaga, | Lars Månsson Blekinge län. Bräkne domsaga. | Anders Swensson Blekinge län. Östra domsaga. |
Aug. Peterson Blekinge län. Medelstads domsaga. | C. A. Sundin Karlskrona. | Karlshamn och Sölvesborg. |
Lasse Jönsson Kristianstads län. Ingelstads och | Anders Nilsson Kristianstads län. Villanäs härad. | Per Nilsson Kristianstads län. Östra Göinge |
16
Sven Nilsson
Kristianstads län. Albo ocb
Gerts domsaga.
O. Nilsson
Kristianstads län. Södra Asbo
ocb Bjäre härad.
Mårten Trulsson
Malmöhns län. Bärs härad.
Ivar Månsson
Malmöhns län. Onsjö härad.
O. B. Olsson
Kristianstads län. Vestra Göinge
domsaga.
Eug. Clairfelt
Kristianstad och Cimbrishamn.
Nils Nilsson
Malmöhus län. Frosta härad.
Sven Andersson
Malmöhus län. Luggude domsagas
norra valkrets.
Johan Jönssono
Kristianstads län. Norra Asbo
härad.
Ake Andersson
Malmöhus län. Skytts och Oxie
domsaga.
Christen Assarsson
Malmöhns län. Rönnebergs och
Harjagers härad.
Anders Persson
Malmöhus län. Lnggnde domsagas
södra valkrets. ^
Ola Andersson
Malmöhns län. Bara härad.
Per Nilsson
Malmöhus län. Vemmenhögs härad.
Theodor Flensburg
Malmö.
O. Toll
Helsingborg och Engelholm.
Carl Ifvarsson
Hallands län. Höks härad.
S. B. Bruhn
Hallands län. Bjäre och Viske
domsaga.
A. Andersson
Göteborgs och Bohus län. Inlands
domsaga.
A. P. Hylander
Göteborgs och Bohus län. Lane
och Stångenäs härad.
Sigfrid Wieselgren
Göteborg.
Frans Almén
Göteborg.
C. Christenson
Malmöhus län. Torna härad.
Axel Adlercreutz
Malmö.
E. Thomasson
Lund.
Henric Lundquist
Ystad, Skanör, Balsterbo och
Trelleborg.
C. A. Jönssono
Hallands län. Baurås och Arstads
härad.
A. M. Lundberg
Halmstad, Varberg, Laholm, Balkenberg
och Kungsbacka.
J. E. Billström
Göteborgs och Bohus län. Orousts
och Tjörns domsaga.
J. Andersson
Göteborgs och Bohus län. Sotenäs,
Tunge och Sörbygdens härad.
A. W. Levgren
Göteborg.
Rob. M. Thorburn
Uddevalla, Strömstad, Marstrand
och Kongelf.
Malmöhus län. Herrestads och
Ljnnits härad.
Carl Herslow
Malmö.
o
J. C. E. Åkeson Lundegård
Landskrona.
I. Lyttkens
Hallands län. Halmstads och
Tönnersjö härad.
A. Ohlson
Hallands län. Himble härad.
J. Rundbäck
Göteboj-gs och Bobus län. Vestra
ocb Östra Hisings samt Askims
ocb Säfvedals domsaga.
A. P. Lind
Göteborgs och Bohus län. Norrvikens
domsaga.
Charles Dickson
Göteborg.
P. Hammarberg
Göteborg.
Aug. Börjeson
Elfsborgs län. Marks härad.
lr
Pehr Benjaminsson
Elfsborgs län. Vedens och Bollebvgds
härad.
Carl Ericson
Elfsborgs län. Flundre, Väne och
Bjerke domsaga.
J. Smedberg
Elfsborgs län. Redvägs härad.
A. A. Rutensköld
Elfsborgs län. Vettle, Ale och
Kullings domsaga.
Dan. Isaksson
Elfsborgs län. Sundals härad.
Sven Håkanson
Elfsborgs län. Nordals och Valbo
härad.
Eric Sparre A. J. Enander
Venersborg och Amti. Borås, Alingsås och Ulricehamn.
J. W. Lundquist
Skaraborgs län. Kinnefjerdings,
Kinne och Kållands domsaga.
N. J. Boström
Skaraborgs län. Skånings, Vilske
och Valle domsaga.
F. Andersson
Skaraborgs län. Vartofta och
Frökinds domsaga.
S. Magnusson
Skaraborgs län. Norra Vadsbo
domsaga.
C. J. Brodén
Mariestad, Skara och Sköfde.
C. E. Fock
Lidköping, Falköping och Hjo.
J. E. Jansson
Vermlands län. Fernebo härad.
J. N. Biesert
Vermlands län. Nordmarks domsaga.
Olof Olsson
Vermlands län. Jösse domsaga.
Severin Löwenhielm
Kristinehamn, Askersund, Nora
och Lindesberg.
Per Nilsson
Örebro län. Glanshammars
och Örebro härad.
Carl Fr. Segerlind
Vermlands län. Mellansysslets
domsaga.
P. Sahlström
Vermlands län. Fryksdalä öfre
tingslag.
Carl Ekman
Vermlands län. Elfdals och
Nyeds domsaga.
A. Bågenholm
Örebro län. Edsbergs, Grimstens
och Hardemo härad.
A. W. Uhr
Örebro län. Askers och Sköllersta
härad.
S. Fr. Norén
Elfsborgs län. Kinds härad.
P. G. Sandberg
Elfsborgs län. Ås och Gäseneds
domsaga.
A. W. Westerdal
Elfsborgs län. Tössbo och Vedbo
domsaga.
A. Svenson
Skaraborgs län. Ase och Viste,
Barne och Laske domsaga.
Joh. Jonson
Skaraborgs län. Gudhems och
Kåkinds domsaga.
Ricin Ehrenborg
Skaraborgs län. Södra Vadsbo
domsaga.
Jonas Jansson
Vermlands län. Väse, Visnums
och Ölme härad.
A. Andersson
Vermlands län. Södersysslets
domsaga.
Jan Magnusson
Vermlands län. Fryksdals ned.-e
tingslag.
C. H. Rundgren
Karlstad och Filipstad.
Eric Olsson
Örebro län. Kumla och Sundbo
härad.
P. Andersson
Örebro län. Lindes domsaga.
J. Johansson
Örebro län. Nora domsaga.
Gustaf Carlsson
Vestmaulands vestra domsaga.
Bik. till RiJcsd. Prot. 1878.
(Riksdagsbeslutet.)
L. Wistelius
Örebro.
C. W. Berglind
Vestmaulands norra domsaga.
Otto Karlsson
Vestmanlands södra domsaga.
J. E, Johansson
Vestmanlands östra domsaga.
3
10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
18
C. V. Linder
Vesterås, Köping och Enköping.
Liss 01. Larsson
Kopparbergs län. Nedansiljans
domsaga.
Emil Königsfeldt
Kopparbergs län. Söderbärkes,
Norrbärkes och Grangärdes
tingslag.
Gefleborgs län. Hedesunda, Öster
Fernebo samt Ofvansjö, Thorsåkers
ocb Arsunda tingslag.
Alarik Fredenberg
Sala och Arboga.
Jan Andersson
Kopparbergs län. Hedemora
domsaga.
Eric Dofsén
Kopparbergs län. Näs, Jerna och Flöda
samt Malungs, Lima och Äppelbo
tingslag.
Erik West,in
Getieborgs län. Ugglebo, Hamrånge
samt Hille och Valbo
tingslag.
Olof Jonsson i Hof M. Jonsson
Gefleborgs län. Vestra Helsing- Gefleborgs län. Södra Helsing
lands
domsaga. lands domsaga.
Pehr Staaff
Söderhamn och Hudiksvall.
P. Westman
Vester-Norrlands län. Säbrå, Gudmundrå,
Botheå och Nora tingslag.
Curry Treffenberg
Hernösand, Umeå, Skellefteå, Piteå,
Luleå och Haparanda.
Nils Larson
.Temtlands län. Ragunda, Refsunds,
Brunflo och Rödöns tingslag.
P. A. Hellgrén
Vesterbottens län. Degerfors tingslag
samt Asele och Lycksele
lappmarker.
A. Bäckström
Norrbottens län. Piteå och Kåneå
tingslag.
Leon. Maijström
Vester-Norrlands län. Torps, Tuna
och Njurnnda tingslag.
P. Engman
Vester-Norrlands län. Kamsele
och Sollefteå tingslag.
Severin Axell
Sundsvall och Östersund.
Mull. Farup
Jemtlands län. Södra Jemtlands
domsaga.
C. E. Hjelm
Vesterbottens norra domsaga.
Pehr Nilsson
Norrbottens län. Öfver-Luleå och
Neder-Luleå tingslag samt Jockmocks
och Gellivare lappmarker.
C. Johanson
Kopparbergs län. Ofvansiljans
domsaga.
Anders Andersson
Kopparbergs län. Faln domsaga.
C. F. Toll
Falun, Hedemora och Säter.
Anders Larsson i Lund
Gefleborgs län. Norra Helsinglands
domsaga.
F. Asker
Geile.
P. Näsman
Vester-Norrlands län. Sel ångers,
Indals, Ljustorps och Sjöns
tingslag.
P. 0. Hörnfeldt
Vester-Norrlands län. Norra
Ångermanlands domsaga.
Hans Andersson
Jemtlands län. Hammeröals, Lits
och Offerdals tingslag.
Gustaf Hseggström
Vesterbottens län. Umeå, Nordmalings
och Bjurholms tingslag.
L. J. Fahlander
Vesterbottens mellersta domsaga.
Joh. Grape
Norrbottens norra domsaga.
Inne li å 1 1
Sid.
Inledning....................................................... 1
§ 1. Angående förslag till ändringar i grundlagarne 1
Angående statsregleringen.......................j ^
§ 4. Angående anslag till jernvägsanläggningar .... 3
§ 5. Angående statens jernvägsbyggnader............ 3
.§ 6. Angående anslag till jernvägsanläggningar 4
,§ 7. Angående anslag för ökning af statens jern
vägars
inaterialförråd och kassaförlag .......... 4
§ 8. Angående inköp af Bergslagernas jern vägsaktiebolags
obligationer.............................. 4
§ 9. Angående statsregleringen......................... 5
§ 10. Angående utsläppande af statsobligationer ... 5
§ 11. Angående kreditivsummorna..................... 5
.§ 12. Angående statsregleringen........................ 6
§ 13. Angående stämpelpappersafgiften................ 7
§ 14. Angående allmänna bevillningen................ 8
§ 15. Angående bankovinsten ........................... 8
§ 10. Angående kolonien S:t Barthelemys återlemnande
till Frankrike .............................. 8
§ 17. Angående ändring i 17 kap. 12 § handels
balken
................................................ 8
§ 18. Angående tillägg till gällande föreskrifter om
aktiebolag ............... ............................ 8
§ 19. Angående förändrad lydelse af 6 punkten i
19 § af förordningen om nya strafflagens in
-
Sid.
förande och hvad i afseende derå iakttagas
skall den 16 Februari 1864..................... 8
§ 20. Angående förändrad lydelse af 25 kap. 9 §
rättegångsbalken.................................... 9
§ 21. Angående lag om säkerhet i jernvägar och
dermed jemförliga anläggningar................ 9
§ 22. Angående upphäfvande af Ridderskapets och
Adelns rätt att göra utpantning hos sina
frälsebönder .................................... 9
§ 23. Angående ändring i gällande stadganden om
val till organist och klockare................... 9
§ 24. Angående antagande af en för alla orter
inom riket gemensam tidsberäkning........... 9
§ 25. Angående skjutsväsendets ordnande............ 9
§ 26. Angående aflåtna underdåniga skrivelser i
frågor rörande den allmänna hushållningen
m. m................................................. 9
§ 27. Angående verkstäldt val af Justitieombudsman
och hans suppleant......................... 10
§ 28. Angående decharge för fullmägtige i Riksbanken.
............................................... 10
§ 29. Angående decharge för fullmägtige i Riksgäldskontor
........................................ 10
§ 30. Angående val af fullmägtige i Riksbanken
och Riksgäldskontor ............................ 10