Stats-Utskottets memorial N:o 92, angående den under innevaranderiksdag verkställda statsreglering och den för bestridande af Riksgäldskontorets utgifter erforderliga bevillning (Riksdagens protokoll 1870:511)

Den II Maj, f. m.

373

Stats-Utskottets memorial N:o 92, angående den under innevarande
riksdag verkställda statsreglering och den för bestridande af Riksgäldskontorets
utgifter erforderliga bevillning.

Kammarens ledamöter åtskiljdes kl. 3/48 e. m.

In fidem
H. Husberg.

Onsdagen den 11 Maj.

Kl. 10 f. in.

§ I Justerades

protokollet för den 4 Maj.

§ 2.

Herr Talmannen tillkännagaf, att Herr Statsrådet von Ebrenbeim
anmält sig till aflemnande af en Kongl. Maj:ts skrifvelse. Herr Statsrådet
framträdde nu och öfverlemnade till Herr Talmannen Kongl. Maj:ts
nådiga skrifvelse till Riksdagen i fråga om förnyad lönereglering för indelta
arméen.

Efter denna nådiga skrifvelses emottagande öfvergick Kammaren till
behandling af de å föredragningslistan upptagna ärenden.

§ B.

Sedan Riksdagens båda Kamrar godkänt de uti Stats-Utskottets memorial
N:o 89 och Bevillnings-Utskottets memorial N:o 15 föreslagna
voteringspropositioner rörande åtskilliga frågor, deruti Kamrarne fattat
stridiga beslut; så företogos nu, jemlikt 65 § Riksdags-ordningen, gemensamma
omröstningar enligt dessa voteringspropositioner, nemligen;

Första omröstningen.

(enligt Stats-Utskottets memorial N:o 89).

Hen som vill, att Riksdagen uppdrager åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret,
att, till bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade an -

374

Den 11 Maj, f. m.

slag till Statens jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång till
inlösande af den del utaf Riksgälds-kontorets år 1867 utfärdade obligationer,
som under innevarande och nästkommande år till betalning förfaller,
upplåna ett belopp, motsvarande åtta millioner femhundratusen riksdaler,
mot obligationer lydande å svenskt mynt, ställda till innehafvaren att
återbetalas å bestämda tider, hvilka uti obligationerna böra angifvas,
ej kortare än fem år och ej längre än tio år från obligationernas utgifningsdag;
och må Fullmäktige bestämma obligationernas räntefot och valörer
samt bevilja den kapitalrabatt, som af omständigheterna möjligen påkallas; -

röstar ja;

Den det ej vill,

röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen fattat följande beslut:

mom. a). Riksdagen uppdrager åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
att, till bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag till
Statens jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång dels för blifvande
anslag till jernvägsbyggnader, dels ock för inlösande af 1867 och
1869 årens för jernvägsbyggnaderna upptagna lån, mot fonderade statsobligationer
i svenskt mynt å ett sammanräknadt nominelt belopp af högst
fyratio millioner riksdaler, samt löpande med högst 5 procents ränta, som
halfårsvis förfaller, upplägga ett lån, att återbetalas genom årlig amortering
inom loppet af 40 år; egande Fullmäktige att icke allenast bestämma
obligationernas valörer och försäljningspris, utan äfven i öfrig! vid upplåningen
tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas
fördel mest öfverensstämmande; dock må under åren 1870 och 1871
mot förenämnda obligationer icke upplånas större belopp än åtta millioner
femhundratusen riksdaler;

mom. b). I afseende på föryttrandet af återstående obligationsbeloppet
ega kommande Riksdagar att för hvarje gång bestämma det belopp,
som för året må i rörelsen utsläppas;

mom, c). Penningar, som genom ifrågavarande upplåning inflyta, må
icke användas för andra än de i mom. a) omförmälda ändamål;

mom. d). Till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas
ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för
sagda liqviders och amorterings verkställande; börande detta anslag, till
dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets
medel afsättas;

mom. e). De uti nästföregående moment omförmälda rånte- och
amorteringsanslag skola ingå till en särskild! redovisad liqvidations- och
amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda
ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna
vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och
skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd; och skola de till

375

Den 11 Maj, f. m.

liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan och
denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt
sätt göras fruktbärande. ’ ,

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt en sedel anagd och
förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne
för den omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes
afgifvits, företogos nu sedlarnes öppnande och uppräkning, och utföll

omröstningen med 85 ja och 76 nej. _

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt
nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit al Första Kammaren samtidigt
anställd, hade utfallit med..........• • 31 ja och 75 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller 85 ja och 7b nej,

sammanräkningen visar..................116 ja och 151 nej,

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med nej-propositionens innehåll.

Andra omröstningen.

(enligt Bevillnings-Utskottets memorial K:o 15, punkten Do.)

Den,, som bifaller Utskottets af Andra Kammaren gillade förslag, att
det nu gällande frankeringstvånget lör inrikes bref icke måtte upphäfvas,

röstar ja;

Den det ej vill,

röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen, i öfverensstämmelse med Första, Kammarens
mening, beslutat medgifva Irankeringsfrihet lör inrikes bref mot
en enda tilläggsafgift af 8 öre för hvarje ofrankeradt bref.

Sedan voteringssedlarne blifvit aflemnade samt eu sedel anagd och
förseglad, äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne
för den omröstning, hvarom bär vore fråga, jemväl derstädes
afgifvits, företogos nu sedlarnes öppnande och uppräkning, och utioll

omröstningen med 128 ja och 30 nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt
nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren sam tidigt

anställd, hade utfallit med..........• • ^7 ja och 71 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller 128 ja och 50 nej,

sammanräkningen visar.................. 165 ja och 101 nej,

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med ja-propositionens innehåll.

Tredje omröstningen.

(enligt Bevillnings-Utskottets memorial N:o 15, punkten 2:o).

Den, som bifaller Utskottets af Första Kammaren gillande, hemställan,
att, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga proposition, Iranke -

376

Den 11 Maj, f, m.

ringsafgifterna för inrikes bref bestämmas sålunda, att enkel afgift erlägges
för bref intill jemnt fyra ort i vigt; dubbel afgift för alla dem,
hvilkas vigt öfvers tiger 4, men ej 25 ort, samt tredubbel sådan för bref
åt mer an 25 och högst oO ort; hvaremot tyngre postförsändelser må
hanforas till paketer,

röstar ja;

Den det ej vill,

röstar nej;

Vinner nej, har Riksdagen beslutat bibehålla de nu gällande bestämmelserna
angående frankermgsafgifterna för inrikes bref oförändrade.

S,ed1an. 7°teringssedlarne blifvit aflemuade, samt en sedel aflagd och
förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att votenngssedkrne
för den omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes
afgifvits, företogos nu sedlarnes öppnande och uppräkning, och utföll omröstningen
med 32 ja och 116 nej.

Den omröstning öfver olvanintagna voteringsproposition, som, enligt
nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren

samtidigt anställd, hade utfallit med...........58 ja och 47 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller 32 ja och 116 nej!

sammanräkningen visar ............ DO jit och ]63 nej,

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med nej-propositionens innehåll.

Fjerde omröstningen.

(enligt Bevillnings-Utskottets memorial N:o 15, punkten 3:o).

Den, som bifaller Utskottets af Första Kammaren godkända hemställan
att, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, för små paketer,
Hvarmed förstås sådana, som väga högst två skålpund, befordringsafgiften
må, utan afseende å afståndet emellan afgångs- och adressorterna, få utgöra,
då paketets vigt icke öfverstiger ett skålpund, 50 öre, och då vigten
ofverstiger ett, men icke två skålpund, 75 öre,

röstar ja;

Den det icke vill, röstar

röstar nej;

Vinner nej, är ifrågarande hemställan afslagen.

Sedan voteringssedel''^ blifvit aflemnade samt en sedel aflagd och förseglad,
äfvensom underrättelse från Första Kammaren ingått, att voteringssedlarne
för den omröstning, hvarom här vore fråga, jemväl derstädes afgifvits,
foretogos nu sedlarnes öppnande och uppräkning; och utföll omröstningen
med 29 ja och 110 nej.

Den 11 Maj, f. m.

377

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som, enligt
nyss ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren samtidigt
anställd, hade utfallit med.............65 ja och 36 nej,

hvadan, då dertill läggas Andra Kammarens röster, eller 29 ja och 110 nej,

sammanräkningen visar..................94 ja och 146 nej,

varande alltså beslut i denna fråga af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med nej-propositionens innehåll.

§ 4.

På begäran erhöll Herr Sjöberg ordet och yttrade: Jag anhåller
att få till protokollet anmäla, att jag af sjukdom varit urståndsatt att bevista
Kammarens sammanträden från och med sistlidne Fredag den 6 Maj.

§ 5.

Föredrogs Stats-Utskottets utlåtande N:o 84, i anledning af väckt
fråga om påbyggnad af flyglarne till Riksdagshuset samt verkställande af
åtskilliga andra arbeten inom nämnda hus.

Härvid anförde:

Herr Hseggström: Då man i år måst göra sig all möjlig möda

för att uppgöra statsregleringen utan påläggande af ökad beskattning, och
då nyligen, genom gemensam votering mellan begge Kamrarne, Riksdagen
beslutit sig för upptagande af ett lån på 40 millioner R:dr, synes mig
verkligen icke nu vara rätta tidpunkten för att komma fram med förslag
om en ny utgift, som visserligen icke är beräknad att uppgå till mer än

55.000 R:dr, men som måhända kommer att sluta med 75,000 å 100,000
R:dr. Jag kan icke heller i Utskottets betänkande finna några skäl anförda,
som ådagalägga att den föreslagna ombyggnaden är af trängande
behof påkallad. Det säges visserligen, att den sydöstra flygeln sjunkit
betydligt, så att en snar reparation af densamma måste mellankomma,
och hvar och en kan lätt öfvertyga sig om, att dess tillstånd är ganska
betänkligt. Också upptager Utskottet först ett förslag om reparation af
endast denna flygel, hvilken reparation skulle uppgå till emellan 8,000 och

9.000 R:dr. Detta kan vara en rimlig summa, hvars användande bör anses
motiverad, och således, hvad beträffar sydöstra flygelns försättande i
bättre skick, har jag ingen invändning att deremot göra. Men hvad angår
de öfriga tillbyggnaderna, nybyggnaderna och ombyggnaderna, anser
jag med dem kunna anstå ännu några år, till dess man får se, om icke
Statsverkets tillstånd må kunna blifva bättre, än det för närvarande är.
Man påstår, att Lag-, Konstitutions- och Stats-Utskottets lokaler, sådana
de nu äro, icke äro nog rymliga; men icke har jag förut hört en enda
ledamot, som suttit i något af dessa Utskott, klaga öfver att lokalen varit
för trång, och har man kunnat nöja sig dermed nu i fyra riksdagar, torde
det kunna gå för sig ännu i ett par till. Jag tror icke, att de, som
vilja sitta i, vare sig Konstitutions-Utskottet eller Lag-Utskottet eller

378

Den 11 Maj, f. m.

Stats-Utskottet, skola vara villige att för lokalens skull afsåga sig det
hedrande förtroende, hvarmed de blifvit beklädda, eller äran att arbeta i
dessa utskott.

Jag får således anhålla om afslag å Utskottets hemställan, med undantag
af hvad som rörer reparationen af den sydöstra flygeln, hvartill
jag yrkar bifall; dock vill jag, hvad denna reparation beträffar, hafva
tillagt en bestämmelse af följande innehåll: börande vid utförandet af
detta arbete iakttagas, att kostnaden derför icke må öfverstiga 9,000
R:dr; och vågar jag hos Herr Talmannen anhålla om proposition å detta
mitt förslag.

Herr Liss Olof Larsson: Jag är hufvudsakligen förekommen af

Herr Hseggström, med hvilken jag derföre ber att få instämma. Jag vill
visserligen icke förneka, att möjligen den föreslagna anordningen skulle
medföra åtskilliga beqvämligheter för Riksdagens ledamöter, men jag anser,
att man i detta som i andra fall icke blott bör se på hvad som kan
vara mest beqvämt, utan att man också, i synnerhet under närvarande i
ekonomiskt hänseende brydsamma omständigheter bör taga hänsyn, och
detta måhända i främsta rummet, till de medel, som för ett sådant ändamål
kunna finnas för handen. Man hör ofta i denna Kammare talas om
sparsamhet och enkelhet, och huru nödvändiga och välsignelsebringande dessa
båda dygder äro, men jag vill fästa uppmärksamheten på att, helst när
det gäller oss sjelfva, vi en gång böra bevisa vår tro med våra gerningar,
som man säger. Det kan nemligen icke vara ett prof på sparsamhet, om
hvarje Riksdag skall besluta nya kostsamma förbättringar och ändringar i
den byggnad, der Riksdagen sjelf har sitt säte. Hvad särskildt beträffar
de föreslagna läsrummen och samtalsrummen för Första Kammarens ledamöter,
vågar jag tro, att de icke äro så särdeles af behofvet påkallade,
då det är faktiskt, såsom hvar och en lätt kan öfvertyga sig, att de läsrum
Första Kammaren nu har minst af allt lida brist på utrymme; sällan
eller aldrig upptäcker man någon ledamot af Kammaren der. Jag tror
dessutom, att i en icke så aflägsen framtid de nuvarande sessionsrummen,
såsom alltför små, skola behöfva utvidgas eller på annat sätt förändras,
och då blir en större ombyggnad af hela eller en stor del af huset nödig,
hvadan skäl torde vara för handen att till dess uppskjuta alla partiela
förändringar.

Jag instämmer således, som sagdt, med Herr Hseggström deruti, att
endast en summa af 9,000 R:dr nu må för ändamålet anvisas, på det
sätt och i det syfte han mera detaljeradt föreslagit.

Grefve Posse: Jag undrar, om icke detta är en sådan fråga, der

man genom att iakttaga ,en öfverdrifven sparsamhet måhända kommer att
ådraga sig onödiga och ganska stora utgifter. För hvar och en af Herrarne,
som haft tillfälle taga kännedom om det tillstånd, hvaruti den
sydöstra flygeln af denna byggnad befinner sig, torde det vax-a klart att
densamma icke synnerligen länge kan bibehållas i sitt nuvarande bristfälliga
skick. Den uppbäres nu af sträfvor, som äro instuckna i muren,
och på detta sätt hänger hela huset så att säga i luften. Nu är fråga
om, hvad denna del af det föreslagna arbetet beträffar, att antingen re -

379

Den 11 Maj, f. in.

parera detta dåliga lins för eu lägre kostnad, eller bygga om det för eu
högre. Det är visserligen sannt, att en reparation kan ske, ehuruväl
den medför stora svårigheter, enär grunden till huset är särdeles dålig.
Om man vill reparera huset, måste man arbeta under detsamma och söka
eu säker grund — påla kan man naturligtvis icke — och sedermera
mura upp väggen på densamma. Det är mycket osäkert, om den för
reparationen afsedda summan af emellan 8 och 9 tusen R:dr kommer att
hinna till; och om äfven detta vanskliga arbete verkligen lyckas, så kar
Riksdagshuset icke derigenom vunnit större utrymme än det nu har;
och det torde väl medgilvas att det nuvarande utrymmet är ganska inskränkt.
Stats-Utskottet har visserligen ett mycket bra sessionsrum för
sjelfva plenum, men icke så för afdelningarne. Af dessa äro nemligen två
förlagda till Statskontoret, och eu af dem inrymd i ett litet kyffe derstädes
Det må kanhända synas afundsvärd! att sitta i Stats-Utskottet, men uppdraget
blir vida mindre angenämt, då man under mycket träget arbete
nödgas vistas i rum, der helsan måste mer eller mindre lida åt brist
på frisk luft. Äfven de öfriga Utskotten hafva i allmänhet små lokaler,
isynnerhet Lag-Utskottet; och hvad angår'' de Tillfälliga Ltskotten och
de Särskilda Utskott, som möjligen kunna komma att tillsättas, så saknas
snart sagdt helt och hållet lokal för dem. Det är utan tvifvel nödvändigt,
att man söker anskaffa större utrymme i detta hus, såvida man
vill undvika den starka påtryckningen af vännerna till ett nytt parlamentshus
i stor stil, hvithet komme att blifva ganska dyrt; och jag tror
att det då är bättre att i tid ordna det nu begagnade Riksdagshuset än att
vedervåga det andra spelet. Vi hafva sett vid gemensamma voteringar,
huru ofta vännerna till sparsamhet utgjort den tappande parten.

Ännu en sak kommer härtill, hvilken icke är utan sin betydelse,
nemligen förslaget att anbringa eu tuckt gång på ena sidan af huset,
hvilken skulle förena de båda Kamrarne. Sådant förhållandet nu är,
hafva Herrarne säkerligen funnit, huru obeqvämt det är för Första och
Andra Kammarens ledamöter att under plena sammanträffa med hvarandra.
Det går väl an för oss bär i Kammaren att komma öfver till
Första Kammaren, men Första Kammarens ledamöter måste gå huset
rundt omkring för att komma hit. Man inser dock lätt, att det skulle
hafva icke så få fördelar med sig, om Kamrarnes ledamöter kunde under
sessionerna lättare och beqvämare komma öfver till och samråda med
hvarandra. Det är dessutom väl känd!, att luften i sessionsrummen,
i synnerhet då sessionerna äro något längre, icke är synnerligen behaglig
att ständigt inandas, och man längtar ofta nog ut i en annan temperatur,
der luften är friskare. Denna fördel skulle beredas genom den ifrågavarande
täckta gången, som blefve solig och luftig.

Jag tror således, att det förslag, som blifvit uppgjordt och förordadt
af Stats-Utskottet, är ganska ändamålsenligt, och om också den summa,
som är ifrågasatt, synes temligen hög, torde den böra beviljas, emedan
vi derigenom för den närmaste framtiden kunna rädda oss undan en vida
större utgift för ett nytt parlamentshus.

Herr Hseggström: Det synes nu vara temligen utreda att den

sydöstra flygeln af Riksdagens hus ganska väl kan iståndsätta^ och rum -

380

Den 11 Maj, f, m.

men och lägenheterna inom denna del af byggnaden repareras för en
kostnad af omkring 9,000 R:dr. Denna mindre reparation anser jag nu
för tilllället vara nog för att komma på det klara med saken. Här talas
visserligen om, att Kamrarnes ledamöter skulle hafva så svårt att träffa
hvarandra under sammanträdena och äfven dessemellan. Men nu är dock
förhållandet så, att vi hafva en > ganska rymlig klubblokal på ända till
13 rum; troligen är denna alltför stor och derföre måhända olämplig,
det vissa är åtminstone att derstädes sällan eller aldrig några ledamöter
äro till finnandes. För öfrigt anser jag det vara lämpligare om Kamrarnes
ledamöter sökte tillfälle att samspråka med hvarandra på någon
annan tid än då sammanträdena pågå, enär ju då hvar och en bör vara
sysselsatt med att uppmärksamt följa ärendenas gång. Beträffande åter
den föreslagna genomgången eller galleriet emellan de båda Kamrarne,
fruktar jag att luften derstädes icke skulle blifva bättre än häruti Kamrarne,
utan att den, såsom omgifven af kall luft å ömse sidor och möjligen
i saknad af värmeledning, under den kalla årstiden, då Riksdagen
pågår, antingen skulle blifva för kall eller ock för qvaf och instängd;
hvadan jag ock anser att detta skulle komma att blifva ett misslyckadt
experiment, enär man väl möjligen skulle kunna gå igenom denna täckta
gång, men icke gerna någon längre stund kunna vistas derstädes. Jag
anser mig således fortfarande böra yrka afslag å den sednare delen af
Utskottets hemställan samt bifall till det förslag, hvilket jag, förra gången
jag hade ordet, haft äran uppläsa.

Herr Dufva: Hvad den nu omtalade sydöstra flygeln angår, så
anmäldes dess bristfälliga skick och behof af ombyggnad redan vid 1840
års riksdag, och sedan dess har den ändock stått allt tills nu eller i hela
30 år, hvarför det icke borde anses för en öfverdrifven förhoppning, om
man antoge att den ännu ett år skulle kunna bestå såsom den är, tills
man hunne att bättre, än som nu i riksdagens sista stund kan ske, se till
hvad som lämpligast borde åtgöras i afseende å densamma. Stats-Utskottets
ärade ordförande har såsom liufvudsakligt skäl för bifall till Utskottets förslag
åberopat, att, om man icke nu ginge in derpå, skulle man utsätta sig för
desto strängare yrkande om byggande af ett nytt parlamentshus, hvilket
skulle fordra vida större kostnad. Jag tror äfven, att det är just dessa
yrkanden på behof af en storartad nybyggnad man bör söka undgå, men
att man också med bevarande af de fördelar, som riksdagshusets nuvarande
belägenhet erbjuder, skall kunna reda sig utan att behöfva vidtaga
den sålunda förespeglade utvägen. Likväl torde dervid alltid
blifva behörigt att nedlägga betydliga kostnader just på de båda flyglar
till riksdagshuset, hvilka äro föreslagna till ändringar och reparationer.
Tiden medgifver icke nu att inlåta sig på en närmare undersökning af
huru flyglarne lämpligast skulle användas för att göra det nuvarande
riksdagshuset fortfarande användbart, men så mycket torde vara ostridigt
att för åstadkommande af tillräckligt utrymme för framtiden behöfves i
främsta rummet att se till, att man erhåller nog stora sessionssalar för Kamrarne,
och detta torde kunna vinnas just genom att ombygga båda flyglarne,
från grunden med större bredd och annan inredning än som nu
är föreslaget. I sparsamhetens intresse skulle jag för närvarande vilja

Den 11 Maj, f. m,

381

tillstyrka rent afslag å Utskottets förslag, på det tid måtte beredas för
en grundligare undersökning åt utvägarne för husets framtida användande
och Riksgäldsfullmäktige få tillfälle att vid en kommande riksdag framlägga
.fullständigt förslag i den antydda syftningen, men då redan
flere talare med afstyrkande af Utskottets förslag i öfrigt yrkat beviljande
af anslag för iståndsättande af sydöstra flygelns grund, så vill jag icke
öka antalet åt olika meningar, utan instämmer i det af dessa ledamöter
gjorda yrkandet.

Herr H ier ta: Förslaget synes mig visserligen icke vara alldeles i

det skick, att det nu kan helt och hållet antagas, och den sena stund af
riksdagen, i hvilken det blifvit Kamrarne förelagdt, lemnar oss icke rådrum
för en återremiss, enär Stats-Utskottet icke nu kan medhinna att
närmare utreda frågan och besvara de anmärkningar, som under öfverläggningen
blifvit framställda; men dock tror jag, att man i det hufvudsakliga
kan gå in på hvad Utskottet föreslår, ty om man stadnar vid de
mindre åtgärder som Herr Hseggström förordat, så kommer alltid reparationen
af den andra flygeln att ändock återstå såsom en nödvändighet.
Fån sak, som jag likväl anser fordra ett närmare besinnande, är frågan om
den täckta gången mellan båda Kamrarnes sessionssalar, hvilken fråga utan
fara torde kunna skiljas från det öfriga förslaget och uppskjutas till nästkommande
riksdag. Förhållandet är, om jag icke misstager mig, att
nämnda gång icke varit föremål för Öfverintendents-embetets särskilda pröfning
och undersökning. Förslaget derom har uppkommit inom Utskottet,
sedan frågan der börjat behandlas, hvilket äfven kan ses deraf, att skizzen
till denna gång befinnes på ett papper, som är klistradt å den öfriga ritningen.
En sak som förefaller mig betänklig, ehuru jag icke gjort någon
anmärkning derom i Utskottet, är att meranämnda gång skulle bilda ett
utsprång från huset samt icke hvila på något stöd från grunden utan på
konsoler från muren, och oaktadt en värmeledning skall gå under dess
golf torde det blifva svårt att hålla temperaturen uppe under vintern, enär
fönster skola anbringas efter hela längden, och man icke, utan att allt för
mycket förtynga muren, kan utefter en så lång sträcka anbringa dubbelfönster.
Det kan således sättas i fråga huruvida Kamrarnes ledamöter skola
kunna vistas der utan att hafva öfverrockarne på, men då vore en stor
del af det behagliga och beqväma, som man söker tillvägabringa, icke alls
vunnet, och mången skulle icke ens vilja göra sig besvär att taga på öfverrocken
för att sammanträffa med ledamöter från Medkammaren. Dessutom
kan man icke heller göra gången synnerligt bred, då den icke hvilar
på kolonner nedifrån, och således skulle man icke kunna der placera
stolar eller soffor och göra den så komfortabel som önskligt vore. Jag
vill derföre föreslå, att man bifaller Utskottets förslag i öfrigt men utesluter
orden “äfvensom att låta anbringa en täckt, med nödig värmeledning
försedd gång utefter hufvudbyggnadens långsida11. Skulle det sedan
befinnas, att en sådan gång kunde utan olägenhet åstadkommas, så torde
intet hinder möta att nästa Riksdag derom fattar beslut. Jag hemställer
till dem af Herrarne, hvilka hafva mera insigt i byggnadskonsten än jag,
att göra sina anmärkningar öfver förslaget i öfrigt.

382

Ben 11 Maj, f. m.

Herr Hseggström: Då jag nu, sedan jag sednast både ordet, fått

mig bekant, att Första Kammaren redan i detta ämne fattat det beslut
att reparera endast den sydöstra flygeln af det nuvarande riksdagshuset,
så vill jag, för att undvika en möjligen blifvande gemensam votering i
denna sak, ändra mitt förslag derhän, att det sista tillägget i mitt förra
förslag: “börande vid utförandet af detta arbete iakttagas, att kostnaden
derför icke må öfverstiga 9,000 R:dr“ från detsamma måtte utgå, till
följd- hvaraf mitt förslag numera är af fullkomligt enahanda lydelse med
det beslut hvilket Första Kammaren redan i detta ämne fattat.

Herr Lyttkens: Här framställas nu många förslag till reparationer
af denna byggnad, och meningarne synas vara temligen delade, enär
somliga endast önska reparation af den sydöstra flygeln, andra åter äfven
af den sydvestra äfvensom anbringande af eu täckt gång mellan de båda
Kamrarue o. s. v.; men då jag för min del anser, att hvarje sådan reparation
bör vara mera genomgående och fullständig, samt då de nu i riksdagens
elfte timmes femtionionde minut uppgjorda förslagen i detta afseende
endast åstadkomma mera villervalla än någon verklig nytta, vill jag
ej biträda något enda af dem. Man säger visserligen att genom denna
förändring luften i Kamrarna skulle blifva sä präktig och behaglig, men,
mine Herrar, derpå tviflar jag storligen, ty som vi veta är luften öfver
hela landet i närvarande ögonblick ganska qvalmig och tryckande. Jag
yrkar för min del rent afslag å hela förslaget, och anser att vi böra låta
anstå med hvarje reparation af denna byggnad, intilldess närmare blifvit
utredt till huru stort omfång en dylik ombyggnad bör sträcka sig.

Grefve Posse: Herr Dufva har fästat Kammarens uppmärksamhet

på ett sätt att anordna denna reparation, hvilket verkligen är förtjent al
mycket afseende. Men då hans förslag är beroende af huruvida nu någon
åtgärd kommer att vidtagas i enlighet med Utskottets hemställan,
samt då detta Herr Dufvas förslag är alldeles nytt och följaktligen icke
under innevarande riksdag kan hinna närmare utredas, tror jag det för
närvarande kan vara bäst att helt och hållet afslå Utskottets förslag och
låta nästkommande Riksdag ånyo taga saken om hand samt egna densamma
en noggrann ompröfning.

Friherre Fock: Jag anser mig skyldig att för Kammaren upplysa,

att i somras en anmälan gjordes hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret angående
det bristfälliga skick, hvaruti sydöstra flygeln af numera Riksdagens
hus sig befann, samt att Fullmäktige till följd häraf läto genom
sakkunnige män verkställa eu undersökning af denna flygel, och hvaraf
framgick att Öfverintendentsembetet tillstyrkte skyndsamma åtgärders vidtagande
för att förekomma denna flygels nedrasande. Det var äfven först
efter mycken tvekan och öfverläggning och efter vidtagande af provisionela
förstärkningsåtgärder, som Fullmäktige vågade låta reparationen anstå
tills efter nuvarande riksdags slut. Att vid sådant förhållande nu helt
och hållet vilja undanskjuta hela frågan har jag ansett vara ganska betänkligt,
hvarföre jag ock derå velat fästa Kammarens uppmärksamhet,
För att alltså betrygga denna flygels fortfarande bestånd anser jag allt

Den 11 Maj, f. m

383

skal vara för hand att åtminstone bifalla det beslut Första Kammaren
redan i ämnet fattat. Hvad åter beträffar det större förslaget, som nyss
blifvit väckt, att vidtaga en sådan förändring och utvidgning af denna
byggnad, att derigenom större utrymme bereddes i sjelfva sessionssalarne,
så ber jag få erinra att, jemte det detta förslag är alldeles nytt och följaktligen
icke vid denna riksdag hinner närmare ompröfvas, man äfven
noga bör besinna, huruvida ett så vidlyftigt reparationsarbete verkligen
kan hinna utföras under den korta tiden mellan tvänne på hvarandra
följande riksdagar.

Då jag verkligen tvifla!'' på möjligheten häraf, samt då dessutom denna
fråga icke för tillfället utgör föremål för öfverläggning, kan jag för min
del icke annat än på det varmaste förorda, att Andra Kammaren i detta
ämne måtte stadna i samma beslut som Första Kammaren redan fattat,
och följaktligen medgifva att en ombyggnad verkställes af sydöstra flygeln
till det nuvarande riksdagshuset, på det att vid en kommande riksdag
icke vidare någon fara måtte förefinnas för att meromnämnda flygel helt
plötsligt skall komma att instörta.

Ofverläggningen förklarades slutad. Derunder hade yrkats dels att
Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan i öfrigt, måtte bifalla endast
den förra delen deraf, eller den som afsåg ombyggnad af sydöstra
flygeln till f. d. Rikets Ständers hus; dels äfven bifall till det af Herr
Hseggström först framställda förslag, dels och slutligen afslag. Herr Talmannen
fann, vid härå afgifna propositioner, ja vara öfvervägande för den
första af dessa meningar. Votering blef då begärd, i följd hvaraf, och
sedan yrkandet på afslag antagits till kontraproposition, följande omröstningsproposition
uppsattes, justerades och anslogs:

Den som vill, att Kammaren i anledning af Stats-Utskottets hemställan
i dess memorial N:o 84 för sin del måtte besluta, det Riksdagen
skall uppdraga åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, så snart innevarande
riksdag slutat, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de uppgjorda
och af Öfverintendents-embetet granskade och godkända ritningarne jemte
dertill hörande kostnadsförslag, låta verkställa ombyggnad af sydöstra flygeln
till f''. d. Rikets Ständers hus,

röstar ja;

Den det ej vill,

röstar nej;

Vinner nej, är Utskottets ifrågavarande hemställan utslagen.
Omröstningen utföll med 45 ja mot 94 nej, hvadan Utskottets hemställan
afslagits.

§ 6.

Föredrogos Stats-Utskottets Memorial:

N:o 87, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut, i fråga om förhöjning
af legan för kronoskjuts;

Lades till handlingarne; och

384

Ben 11 Maj, f. rn.

N:o 92, angående den under innevarande riksdag verkställda statsreglering
och den för bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter erforderliga
bevillning;

Bifölls.

§ 7.

Föredrogs men bordlädes ånyo Första Kammarens protokollsutdrag
N:o 189.

§ 8.

Den under § 2 här ofvan omförmälda Kong! Maj:ts nådiga skrifvelse
bordlädes.

§ 9.

Föredrogs och godkändes Lag-Utskottets förslag till Riksdagens underdåniga
skrifvelse N:o 55, om ett tillägg till 11 Kap. 7 § rättegångsbalken
rörande delgifning af stämning.

§ io.

Anmäldes och bordlädes nu inkomna ärenden:

Stats-Utskottets memorial:

N:o 90, med förslag till stadgande!! i det nya reglementet för Riksgäldskontor
angående de under innevarande riksdag på nämnda kontor
anvisade statsutgifter; och

N:o 93, angående den nya riksstaten;

Banko-Utskottets memorial N:o 10, angående instruktion för nästkommande
Riksdags Banko-Utskott; och

Särskilda Utskottets memorial N:o 3, angående arfvoden åt dess sekreterare
och vaktmästare.

§ 11.

Justerades protokollsutdrag rörande de af Kammaren under detta
sammanträde fattade beslut.

Kammarens ledamöter åtskiljdes kl. 12 middagen, men sammanträdde
åter

Kl. 7

Den 11 Maj, e. in.

385

Kl. 7 e. m.

§ 12.

Föredrogs och godkändes Riksdagens Kanslis förslag till paragrafer i
riksdagsbeslutet:

N:o 12, angående statsregleringen (kreditiven);

N:o 13, om ett tillägg till 11 Kap. 7 § rättegångsbalken rörande
delgifning af stämning; och

N:o 14, angående val ''al Fullmäktige i Riksbanken och Riksgäldskontoret.

§ 13.

Anmäldes till bordläggning:

Stats-Utskottets Memorial:

N:o 91, med förslag till stadganden i Riksgäldskontorets reglemente
angående de med ordinarie statsregleringen gemenskap egande utgifter
samt de på kontoret anvisade kreditiv och derifrån utgående riksdagsocb
revisionskostnader, atiöningar m. m. och

N:o 95, med förslag till voteringsproposition i anledning af Kamrarnes
skiljaktiga beslut rörande Stats-Utskottets Memorial N:o 84, angående
väckt fråga om. påbyggnad af flyglarne till riksdagshuset samt verkställande
af åtskilliga andra arbeten inom nämnda hus.

Kammarens ledamöter åtskiljdes kl. %8 e. m.

In fidem
H. Husberg.

Riksd. Prat. 1870. 2 Afd. 4 Band.