Riksdagsbeslutet 1981 (Riksdagens protokoll 1931:beslut)

Riksdagsbeslutet 1981.

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började
den 10 januari och slutade den 8 juni 1931.

Yi efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterlig!: att, på

grund av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 10 sistlidna
januari under Hans Maj :t Konung Gustaf V :s tjugufjärde regeringsår oss här
i Stockholm infunnit.

Efter att över vårt arbete hava nedkallat Guds välsignelse hava vi den 12
i nämnda månad å rikssalen sammanträtt och fått emottaga berättelse örn vad
sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig tilldragit ävensom
Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behov; och hava
vi efter föregångna överläggningar dels örn de ämnen, i vilka Kungl. Maj:t
till oss avlåtit propositioner eller skrivelser, dels ock rörande frågor, som blivit
hos riksdagen väckta, stannat uti följande beslut.

§ I Genom

en avlåten proposition nr 80 har Kungl. Maj:t, under åberopande
av utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 6
februari 1931, lämnat riksdagen tillfälle att avgiva yttrande angående de av
föredragande departementschefen angivna huvudgrunderna för en rättegångsreform.

I samband med propositionen hava vi till behandling förehaft åtta i ämnet
väckta motioner.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 maj nr 308 hava vi såsom yttrande
över berörda huvudgrunder åberopat vad särskilda utskottet anfört i sitt i
ämnet avgivna utlåtande nr 1; dock att vi anmält, att vi, med hänsyn till i vår
skrivelse närmare omförmälda skiljaktiga beslut mellan kamrarna beträffande
följande punkter i utskottets yttrande nämligen:

punkt 20 (Förfarandet i hovrätt),

punkt 24 (Nämndemännens antal och rösträtt),

punkt 31 (Nämnd i rådhusrätt) samt

punkt 36 (Nämnd i hovrätt), icke kunnat avgiva något yttrande angående
de i dessa punkter omförmälda frågorna.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 15 sami. 1 haft. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1931.

§ 2.

Vi hava i anledning av väckt motion i skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 maj
nr 246 anhållit, att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning, huruvida
och på vad sätt ett dagordningsinstitut hör komma till stånd, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen föranleder.

§ 3.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 4 februari nr 21 utvisar hava
vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 8 rörande godkännande av en mellan
Sverige och Island undertecknad konvention angående fredligt avgörande av
tvister.

§ 4.

Genom avlåtna propositioner nr 205—208 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att antaga:

dels vid propositionen nr 205 fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 10 §, 12 § 1 mom. och 15 § 3 mom. i
lagen den 14 juni 1918 (nr 422) örn fattigvården; samt

2) lag angående ändrad lydelse av 2 § 1 morn., 6 § 1 mom. och 9 § 3 mom.
i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård;

dels vid propositionen nr 206 fogade förslag till

3) lag angående ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 33 § 1 mom. i lagen den
20 juni 1924 (nr 349) örn landsting; samt

4) lag angående ändrad lydelse av 5 § i lagen den 13 juni 1919 (nr 294)
örn kommunalförbund;

dels vid propositionen nr 207 fogade förslag till

5) lag angående ändrad lydelse av 5 § i lagen den 6 juni 1930 (nr 262) örn
skolstyrelse i vissa kommuner;

dels ock vid propositionen nr 208 fogade förslag till

6) lag angående ändrad lydelse av 35 § lagen den 26 november 1920 örn val
till riksdagen.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 20 maj nr 234 utmärker

1) att vi bifallit Kungl. Majits propositioner nr 206 och 208; samt

2) att vi, som icke kunnat i oförändrat skick antaga de i Kungl. Majits
propositioner nr 205 och 207 framlagda lagförslag, i anledning av samma
förslag för vår del antagit följande i vår skrivelse införda lagar nämligen:

a) lag angående ändrad lydelse av 44 § 3 mom. i lagen den 6 juni 1930
(nr 251) örn kommunalstyrelse på landet;

b) lag angående ändrad lydelse av 53 § i lagen den 6 juni 1930 (nr 252)
örn kommunalstyrelse i stad;

c) lag angående ändrad lydelse av 10 §, 12 § 1 mom. och 15 § 3 mom. i
lagen den 14 juni 1918 (nr 422) örn fattigvården;

d) lag angående ändrad lydelse av 2 § 1 morn., 6 § 1 mom. och 9 § 3 mom.
i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) örn samhällets barnavård; samt

e) lag angående ändrad lydelse av 5 § i lagen den 6 juni 1930 (nr 262)
om skolstyrelse i vissa kommuner.

Riksdagsbeslutet 1931.

§ 5.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 20 maj nr 212 hava vi, med förklarande
att Kungl. Maj :ts genom avlåten proposition nr 130 framlagda förslag till
lag örn kyrklig samfällighet i Göteborg icke kunnat av oss i förändrat skick
antagas, anmält för Kungl. Maj :t, att vi nied anledning av detta förslag för vår
del antagit ett i vår skrivelse infört förslag till lag angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg.

§ 6.

Kungl. Maj :t har genom avlåten proposition nr 14 med överlämnande av texten
till en i Genéve den 2 oktober 1930 dagtecknad internationell konvention
om finansiell hjälp föreslagit riksdagen att dels godkänna ifrågavarande internationella
konvention örn finansiell hjälp, dels ock bemyndiga riksgäldskontoret
att, i händelse av behov, tillhandahålla statsobligationer eller kontanta
medel för fullgörandet av de förpliktelser, som svenska staten ikläder sig genom
konventionens biträdande, ävensom att vidtaga de åtgärder i övrigt inom
riksgäldskontorets förvaltningsområde, till vilka en tillämpning av konventionen
kan giva anledning.

På sätt vår skrivelse till Kungl. Majit den 23 mars nr 90 närmare utvisar
har denna proposition blivit av oss bifallen.

§ 7.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 26 mars nr 94 utvisar,
att vi i anledning av Kungl. Majits proposition nr 64,

dels medgivit att vid universitetet i Uppsala må — i huvudsaklig överensstämmelse
med bestämmelserna i ett i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 30 januari 1931 återgivet, den 3 maj 1918 dagtecknat gåvobrev av
ingenjören B. John F. Andersson och hans hustru ävensom med vad föredragande
departementschefen i samma statsrådsprotokoll tillstyrkt — upprättas
ett institut för högspänningsforskning,

dels medgivit att, med iakttagande av de i ovanberörda donationsbrev
angivna villkor och bestämmelser, må från och med den 1 juli 1932 vid universitetet
i Uppsala inrättas en professur i elektricitetslära benämnd »B. John
F. och Svea Anderssons professur i elektricitetslära med särskild hänsyn till
atmosfäriska urladdningar»,

dels fastställt villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmånerna
å nämnda professur som ock den ålder, då vederbörande vore skyldig
avgå från sin tjänst mot åtnjutande av pension,

dels meddelat bestämmelser angående de avlöningsförmåner, som innehavaren
av den sålunda beslutade professuren skulle åtnjuta från allmänna indragningsstaten,
ävensom rörande hans pensionering,

dels medgivit, att den innehavaren av den beslutade professuren tillkommande
pensionen må utgå av statsmedel,

dels till lån till universitetet i Uppsala för uppförande, inredning och utrustning
— allt i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda rit -

Riksdagsbeslutet 1931.

ningar och kostnadsberäkningar — av lokaler för institutet för högspänningsforskning
å riksstaten för budgetåret 1931/1932 bland utgifter för kapitalökning
under rubriken »Fonden för förlag till statsverket» anvisat ett reservationsanslag
av 425,000 kronor att utgå av lånemedel;

allt under förutsättning att, så snart ske kan, de genom ovanberörda donationsbrev
den 3 maj 1918 till universitetet i Uppsala överlämnade medlen användas
ej mindre till återbetalning av nyssnämnda lån än även till bestridande
av avlöning för innehavaren av den föreslagna professuren ävensom övriga med
institutets verksamhet förenade kostnader.

§ 8.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 26 mars nr 91 utvisar hava vi
bifallit Kungl. Maj :ts i proposition nr 57, angående vissa anslag från allmänna
indragningsstaten m. m., under punkt l:o) gjorda framställning angående personlig
professur för läraren i medicisk radiologi vid universitetet i Uppsala, medicine
doktorn H. F. Laurell.

§ 9.

Vi hava bifallit Kungl. Maj :ts i proposition nr 57, angående vissa anslag från
allmänna indragningsstaten m. m., under punkt 2:o) gjorda framställning angående
arvode till en assistent å fysikalisk-kemiska institutionen vid universitetet
i Uppsala; vilket vi anmält i skrivelse till Kungl. Majit den 26 mars nr 92.

§ 10.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 57 framställda förslag hava vi
från och med budgetåret 1931/1932 höjt det till materiel m. m. för den åt professorn
Nils Herman Nilsson-Ehle vid universitetet i Lund inrättade personliga
professuren i ärftlighetslära å allmänna indragningsstaten utgående årliga anslaget
från 1,000 kronor till 4,000 kronor; vilket vi i skrivelse den 26 mars nr 93
anmält för Kungl. Maj :t.

§ 11.

Genom avlåten proposition nr 75 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn ändring i vissa delar av lagen den 29 juni 1912 (nr 184) örn understödsföreningar
;

2) förordning örn erkända sjukkassor;

3) förordning örn moderskapsunderstöd;

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande,
nu 3,670,000 kronor, med 270,000 kronor till 3,940,000 kronor samt medgiva
att för användningen av detta anslag skola gälla grunder i huvudsaklig överensstämmelse
med ett vid propositionen fogat förslag till bestämmelser angående
statsbidrag åt sjukkassor;

dels ock till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 190,000 kronor att användas enligt
av föredragande departementschefen angivna grunder.

Riksdagsbeslutet 19S1.

I sammanhang med berörda proposition hava vi till behandling förehaft tio
i anledning av densamma väckta motioner.

I ärendet har sammansatta stats- och andra lagutskottet avgivit utlåtande
nr 8, vilket av riksdagen godkänts.

Vad vi sålunda beslutat hava vi i skrivelse den 29 maj nr 304 anmält för
Kungl. Maj:t.

§ 12.

I den till riksdagen avlåtna propositionen nr 1 angående statsverkets tillstånd
och behov för budgetåret 1931/1932 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln
(punkt 88 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över socialärenden)
föreslagit riksdagen att i avbidan på den särskilda proposition i ärendet,
som kunde komma att avlåtas till riksdagen, till försöksverksamhet beträffande
för- och eftervård vid barnsbörd för budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra
förslagsanslag av 30,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten proposition nr 119
föreslagit riksdagen att till försöksverksamhet som ovan nämnts för budgetåret
1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

Under åberopande av sammansatta stats- och andra lagutskottets av riksdagen
godkända utlåtande nr 10 hava vi i skrivelse till Kungl Maj :t den 29 maj nr 306
anmält, att vi till försöksverksamhet beträffande för- och eftervård vid barnsbörd
för budgetåret 1931/1932 under femte huvudtiteln anvisat ett extra förslagsanslag
av 30,000 kronor.

§ 13.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 29 maj nr 305 utvisar hava vi
bifallit Kungl. Majits proposition nr 150 med förslag till lag örn ändrad lydelse
av 1 § lagen den 8 april 1927 (nr 77) om försäkringsavtal.

§ 14.

I en till riksdagen avlåten proposition nr 183 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att

1) godkänna av departementschefen tillstyrkta huvudgrunder för en omorganisation
av lantmäteriundervisningen samt

2) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga under tiden den 1 juli 1931—den
30 juni 1932 erforderliga åtgärder för tillsättande av professurer i juridik, kulturteknik
och jorddelningslära vid lantmäteriundervisningen.

Under åberopande av sammansatta stats- och jordbruksutskottets utlåtande
nr 7 hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 29 maj nr 307 anmält, att förevarande
proposition icke vunnit vårt bifall.

Därjämte hava vi med anledning av väckta motioner anhållit om den närmare
utredning rörande lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan,
som kan påkallas med hänsyn till vad utskottet i sitt berörda utlåtande
anfört, samt örn framläggande för 1932 års riksdag av förnyat förslag i ämnet.

Riksdagsbeslutet 1931.

§ 15.

Vi hava i skrivelse den 3 mars nr 44 tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 42 angående åtgärder för den inhemska
sockerbetsodlingens uppehållande samt i anledning av vissa motioner
för budgetåret 1931/1932 under riksstatens nionde huvudtitel anvisat ett extra
förslagsanslag av 3,800,000 kronor att användas för utlämnande, i huvudsaklig
överensstämmelse med i propositionen tillstyrkta grunder, av visst tillägg till
priset för 1931 års sockerbetsodling.

§ 16.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 29 maj nr 288 utmärker, att vi

1) med bifall till vad Kungl. Majit i proposition nr 216 föreslagit

dels beslutit, att för tid, som Kungl. Majit i anslutning till syftet med och
innehållet i det i berörda proposition intagna kontrakt mellan svenska staten och
Svenska spannmålsföreningen u. p. a. bestämmer, rätt att till riket införa vete
och råg, spannmålsblandning, vari vete eller råg ingår, mjöl, framställt av vete
eller råg, samt gryn av vete med av Kungl. Maj :t stadgade undantag icke skall
tillkomma annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan
rätt;

dels bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som må
erfordras för upprätthållandet av nu angivna ensamrätt;

dels ock godkänt omförmälda kontrakt mellan staten och föreningen;

2) i anledning av motionerna I: 183 och lii 304 anhållit, att Kungl. Majit,
därest förhållandena därtill giva anledning, ville vidtaga åtgärder till den svenska
havreodlingens stödjande i huvudsaklig överensstämmelse med de av jordbruksutredningen
i dess betänkande den 19 december 1930 angivna riktlinjer;
samt

3) i anledning av motionerna I: 266 och lii 430 anhållit örn utredning rörande
lämpligheten av och möjligheterna för att med ändring av gällande bestämmelser,
under för statsverket betryggande former bereda enskilda jordbrukare tillfälle
att erhålla lån ur spannmålskreditfonden.

§ 17.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 9 maj nr 198 utvisar, hava
vi med anledning av stadgandet i 63 § regeringsformen för oförutsedda händelser
anslagit och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisat tvenne särskilda
kreditivsummor, den ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar
eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar
däröver blivit inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, den andra att
vid infallande krig av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och
riksdagen sammankallat, och bestämt den förra av dessa summor till femton
miljoner kronor samt den senare eller det så kallade stora kreditivet likaledes
till femton miljoner kronor.

Riksdagsbeslutet 1931.

§ 18.

På grand av §§ 62 och 64 regeringsformen hava vi, såsom inhämtas av vår
skrivelse till Kungl. Majit den 5 juni nr 349, prövat statsverkets behov och
därvid, under förutsättning att några på statsregleringen inverkande beslut icke
varda av oss fattade, bestämt statsverkets utgifter för budgetåret 1931/1932
och intill dess ny statsreglering vidtager sålunda:

Utgifter:			Kronor
A. Verkliga utgifter:
	Ordinarie anslag	Extra anslag	Summa
I. Första huvudtiteln....... II. Andra > ....... III. Tredje > ....... IV. Fjärde • ....... V. Femte » ....... VI. Sjätte > ....... VII. Sjunde » ....... VIII. Åttonde > ....... IX. Nionde > ....... X. Tionde > ....... XI. Elfte > .......	1,402,650 9,623,704 4,167,700 108,082,290 42,503,780 19,253,300 41,615,200 98,382,397 13,770,385 9,711,671 21,319,528	429,350 3,548,996 2,102,800 22,898,010 80,145,320 69,931,200 3,721,400 55,678,703 22,543,715 3,669,729 21,394,472	1,832,000 13,172,700 6,270,500 130,980,300 122.649.100 89,184,500 45,336,600 154.061.100 36,314,100 13,381,400 42,714,000
Säger	369,832,605	286,063,695	655,896,300
XII. Oförutsedda utgifter....... XIII. Riksdags- och revisionskostnader m. XIV. Räntor å statsskulden m. m. . . .			4,000,000 4,380,000 81,616,800	745,893,100
B. Utgifter för kapitalökning:
	Att täckas av
	lånemedel	andra stats-inkomster	Summa
I. Statens affärsverksamhet..... II. Fonden för statens aktier .... III. Statens utlåningsfonder..... IV. Fonden för låneunderstöd .... V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel VI. Fonden för förlag till statsverket . VII. Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 ............. VIII. Avbetalning å statsskulden ....	53,190,50( 11.165,000 8,025,000 425,000	4.000. 000 2.000. 000 2.455.000 5,000,000 3.500.000 5,000,000 33,600,000	57,190,500 2,000,000 13.620.000 8.025.000 5,000,000 3.925.000 5,000,000 33.600.000
Säger	72,805,500	55,555,000	128,360,500	128,360,500
			Summa	874,253,600

Riksdagsbeslutet 1981.

Till bestridande av nämnda utgifter hava vi beräknat följande:

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter....................... 593,425,000

II. Uppbörd i statens verksamhet............. 15,016,000

III. Diverse inkomster................... 7,800,000

B. Inkomster av statens produktiva fonder:

I. Statens affärsverksamhet (överskott).......... 89,050,100

II. Statens aktier.................... 7,595,000

III. Statens ntlåningsfonder (överskott)........... 12,520,800

IV. Fonden för låneunderstöd (överskott).......... 1,050,000

V. Statsverkets fond av rnsdrycksmedel (överskott)..... 4,600,000

C. Andel i riksbankens vinst.....................

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.................

E. Lånemedel.............................

Samma

Kronor

616,241,000

114,815,900

16,000,000

54,391,200

72,805,500

874,253,600

§ 19.

I en till riksdagen avlåten proposition nr 202 har Kungl. Majit, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den
20 mars 1931, föreslagit riksdagen att till beredskapsarbeten för motverkande
av arbetslöshet för budgetåret 1931/1932 under titeln »Oförutsedda utgifter»
anvisa ett reservationsanslag, att användas i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet angivna grunder, av 3,000,000 kronor.

Såsom av vår skrivelse till Kungl. Maj :t den 28 maj nr 287 inhämtas, hava
vi, med bifall till denna proposition, till beredskapsarbeten för motverkande av
arbetslöshet för budgetåret 1931/1932 under titeln »Oförutsedda utgifter» anvisat
ett reservationsanslag, att användas i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som angivas i berörda statsrådsprotokoll, av 3,000,000 kronor.

§ 20.

Kungl. Majit har i en till riksdagen avlåten proposition nr 201, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den
20 mars 1931, föreslagit riksdagen att till bekämpande av arbetslösheten för
budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 30 maj nr 301 utvisar, att vi, med bifall
till denna proposition, till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret
1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

§ 21.

I avseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till
Kungl. Majit avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna,
nämligen i vad angår frågor, behandlade av statsutskottet:

Riksdagsbeslutet 1981.

l:o) av den 4 februari nr 14, i anledning av Kungl. Majda i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag
till nybyggnad ävensom möbler samt arkivinredning m. m. för länsstyrelsen i
Malmöhus län;

2:o) av samma dag nr 15, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förstärkning av sjätte huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga;

3:o) av samma dag nr 16, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anslag till Inlandsbanan;

4:o) av samma dag nr 17, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fortsatta åtgärder för främjande av sparsamhet bland skolungdom;

ö:o) av samma dag nr 18, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för banförmannen vid statens järnvägar Jonas Jonsson från skyldighet
att gälda vissa skadestånds- och ersättningsbelopp;

6:o) av samma dag nr 19, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss omreglering av Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags skuld till
staten;

7:o) av samma dag nr 20, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till elektrifiering av banan Järna—
Norrköping—Malmö m. fl. linjer;

8:o) av den 17 februari nr 25, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
nedsättning av räntan å vissa lån ur lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby;

9:o) av samma dag nr 26, angående regleringen för budgetåret 1931/1932
av utgifterna för kapitalökning i avseende å post- och telegrafverken, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk;

10 :o) av den 20 februari nr 1, angående regleringen för budgetåret
1931/1932 av utgifterna under riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen
till kungl, hov- och slottsstaterna;

liro) av samma dag nr 29, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 122, gjorda framställning angående
anslag till ändring och utrustning av vissa lokaler å tandläkarinstitutets
tandfyllningsavdelning;

12:o) av samma dag nr 30, i anledning av Kungl. Majis i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln punkterna 138 och 148 gjorda framställningar
angående dels anslaget till arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan,
dels ock upplåtelse av ett område å Norra Djurgården för tekniska högskolans
behov;

13:o) av samma dag nr 31, i anledning av vissa utav Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar;

14:o) av den 24 februari nr 3 A, angående vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1931/1932 under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet
;

Riksdagsbeslutet 1931.

15:o) av den 28 februari nr 43, i anledning av Kungl. Maurts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till ny rangerspårgrupp m. m.
i Malmö;

16 :o) av den 10 mars nr 2 A, angående vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1931/1932 under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet; 17:o)

av den 13 mars nr 6 A, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1931/1932 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet
;

18 :o) av samma dag nr 68, i anledning av väckta motioner örn anslag till
inomskärsfarled Ramasvikskilen—Ålstenshamn m. m.;

19:o) av den 14 mars nr 69, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar örn anslag till luftfartsväsendet
m. m.;

20 :o) av den 20 mars nr 5 A, i anledning av vissa i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1931/1932 under
riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet
jämte i dessa ämnen väckta motioner;

21 :o) av samma dag nr 7 A, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1931/1932 under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet
;

22:o) av samma dag nr 79, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående
anvisande av medel för täckande av vissa hos länsstyrelsen i Stockholms
län bokförda belopp;

23 :o) av samma dag nr 80, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
befrielse för extra ordinarie kustbevakningsbiträdet N. E. R. Walter
från viss betalningsskyldighet;

24 :o) av samma dag nr 81, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutnings bara mineralfyndigheter
å kronojord;

25:o) av den 23 mars nr 4 A, angående vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar i avseende å utgifterna för budgetåret
1931/1932 under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet
;

26:o) av samma dag nr 84, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av vissa delar av övningsplatsen Backamo;

27:o) av samma dug nr 85, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Visby stad;

28 :o) av samma dag nr 86, i anledning av väckt motion om avskedsersättning
åt förre månadslönaren C. G. H. Jonsson;

29 :o) av den 15 april nr 102, i anledning av väckta motioner angående anslag
till upprensning av norra inloppet till Fårösund;

Riksdagsbeslutet 1931.

30 :o) av samma darj nr 103, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
uppförande av en brännoljecistern oell anskaffande av ett tankfartyg
för flottan;

31:0) av samma dag nr 104, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av visst avtal mellan kronan och Karlsborgs kommun;

32 :o) av samma dug nr 105, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
vissa arbeten vid Gustaf V:s docka a Beckholmen;

33 :o) av samma dag nr 106, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
befrielse för löjtnanten A. G. Molin från viss betalningsskyldighet jämte
en i ämnet väckt motion;

34 :o) av samma dag nr 107, i anledning av väckt motion om ersättning av
statsmedel till skräddaren A. Landin för vissa av honom lidna förluster;

35 :o) av samma dag nr 108, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för medarbetaren vid landsmålarkivet i Uppsala L. J. Levander
och föreståndaren vid landsmålsundersökningarna i Lund A. N. Lindqvist
att för placering i löneklass tillgodoräkna viss tidigare tjänstgöring;

36 :o) av samma dag nr 109, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa ändringsarbeten vid Serafimerlasarettet;

37 :o) av samma dag nr 110, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillbyggnad till den av telegrafverket disponerade fastigheten nr 3 i
kvarteret Fyrmästaren i Stockholm;

38:o) av samma dag nr lil, i anledning av ljungh Maj:ts proposition angående
befrielse för Sollefteå tingslags väghållningsdistrikt från vissa förpliktelser
beträffande gamla järnvägsbron över Ångermanälven vid Forsmo
m. in.;

39 :o) av samma dag nr 112, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
återbetalande av viss del av deposition till säkerhet för fullgörande avstadgade
villkor för koncession å järnvägsanläggning från Hosjö till Linghed; 40

:o) av samma dag nr 113, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ombildning av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Västervik;

41 :o) av samma dag nr 114, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av medel till gäldande av ersättning för belopp, som förskingrats
av förre fjärdingsmannen Karl Hedvall m. m.;

42 :o) av samma dag nr 115, i anledning av ljungh Maj:ts proposition angående
anslag till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel
av spritdrycker, lönnbränning m. m.;

43 :o) av samma dag nr 116, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare lån för anordnande av ett skyddshem för flickor m. m.;

43^2:o) av samma dag nr 117, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av medel för ökad föredragning i regeringsrätten av finansdepartementet
tillhörande mål under första halvåret 1931;

44:o) av samma dag nr 118, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare;

Riksdagsbeslutet 1931.

45 :o) av samma dag nr 119, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 103
angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv;

46 :o) av samma dag nr 120, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till arv;

47:o) av samma dag nr 121, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående
avstående av viss del av allmänna arvsfondens rätt till arv efter Emmy
Genoveva Maria Nygren;

48 :o) av samma dag nr 122, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
bestridande av vissa kostnader för reparation av isbrytarefartyget Atle;

49 :o) av samma dag nr 123, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
rätt för sekreteraren i kommerskollegium A. K. Borgström att för uppf
lyftning i lön eklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

50 :o) av samma dag nr 124, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förstärkning av det för budgetåret 1930/1931 under femte huvudtiteln anvisade
anslaget till bekämpande av arbetslösheten jämte i ämnet väckta motioner; 51

:o) av samma dag nr 125, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av Ruda—Finsjö—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägsaktiebolags
skuldförhållande till staten;

52 :o) av samma dag nr 126, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
kronans deltagande i viss vattenreglering beträffande Skellefte älv;

53 :o) av samma dag nr 127, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 57, gjorda framställning angående
anslag till ändrings- och reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs;

54 :o) av samma dag nr 128, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 168, gjorda framställning angående
anslag till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken m. m. dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående arvodesförhöjning
åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna
läroverk och statens folkskoleseminarier;

55 :o) av samma dag nr 129, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 58
angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv;

56 :o) av samma dag nr 130, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förändring i avseende å löneställning och antal m. m. beträffande vissa
ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och
statens vattenfallsverk;

57:o) av samma dag nr 10 A, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1931/1932 under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet
jämte i dessa ämnen väckta motioner;

58:o) av den 17 april nr 8 A, i anledning av dels vissa utav Kungl. Majit
i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar dels
ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner;

Riksdagsbeslutet 1931.

59 :o) av samma dag nr 138, i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln
av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till
bidrag till arbetsledarekurser jämte i ämnet väckta motioner;

60 :o) av den 22 april nr 139, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
uppförande av en vapenförrådsbyggnad för Göta artilleriregemente
m. m.;

61 :o) av samma dag nr 140, i anledning av Kungl. Majlis proposition med
förslag till förordning örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn
(familjeunderstöd);

62 :o) av samma dug nr 141, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avlösning av en för Gamla Älvsborgs kungsladugård m. m. utgående avgäld; 63

:o) av samma dag nr 142, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inköp av beskickningshus i Tokio;

64 :o) av den 25 april nr 145, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 216, gjorda framställning angående
anslag till utjämning av kostnaderna för uppehållande av folkskoleväsendet; 65:o)

av samma dag nr 146, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till ersättning till nämndemän;

66 :o) av samma dag nr 147, i anledning av Kungl. Maj:ts under andra huvudtiteln
av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till
rese- och traktamentspenningar;

67 :o) av samma dag nr 148, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition an gående

ersättning till f. d. landskamreraren G. V. Eiserman för mistade sportelinkomster;
.

68 :o) av samma dag nr 149, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till
statens tvångsarbetsanstalter samt till alkoholistvården;

69 :o) av samma dag nr 150, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av vissa avtal mellan kronan och Stockholms stad samt mellan
kronan och aktiebolaget Stockholms bryggerier örn fastighetsöverlåtelser
m. m.;

70 :o) av samma dag nr 151, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm;

71 :o) av samma dag nr 152, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
särskild ersättning till personal i växlingstjänst vid statens järnvägar; 72

:o) av samma dag nr 153, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning örn
anslag till fonden för räntefria studielån;

73 :o) av samma dag nr 154, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn täckande av förluster å lånemedelskapital; -

Riksdagsbeslutet 1931.

74 :o) av samma dag nr 155, i anledning av Kungl. Marits proposition angående
nedskrivning av viss del av det i statens kanalverk nedlagda lånekapitalet; 75

:o) av den 29 april nr 165, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag
till mynt- och justeringsverkets verksamhet;

76 :o) av samma dag nr 166, i anledning av Kungl. Maj:ts under sjunde huvudtiteln
av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till
skattetyngda kommuner;

77 :o) av samma dag nr 167, i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde huvudtiteln
av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till
säkerhetsanstalten för sjöfarten jämte i ämnet väckta motioner;

78 :o) av den 6 maj nr 174, i anledning av väckt motion örn beredande av
rätt till s. k. rekreationsresor för vissa i Boden tjänstgörande extra tjänstemän
vid lantförsvaret;

79 :o) av samma dag nr 175, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till bestridande av kostnaderna för Sveriges deltagande i en
blivande internationell nedrustningskonferens;

80:o) av samma dag nr 176, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning
i Karlstens fästning;

81 :o) av samma dag nr 177, i anledning av väckta motioner örn tillfällig
löneförbättring åt vissa militära befattningshavare;

82 :o) av samma dag nr 178, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till kungörelse angående ändring i vissa delar av allmänna resereglemente!
den 27 juni 1929 (nr 210);

83 :o) av. samma dag nr 179, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till teckning av aktier i Kalix träindustriaktiebolag m. m.;

84 :o) av den 8 maj nr 173, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande vissa avlöningsanslag under fjärde
huvudtiteln m. m.;

85 :o) av den 9 maj nr 196, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande av återbetalningsskyldighet beträffande vissa oriktigt
utbetalda avlöningsmedel vid Svea hovrätt och nedre justitierevisionen m. m.;

86 :o) av samma dag nr 197, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående av viss del av allmänna arvsfondens rätt till arv efter Olga
Maria Weidenhielm;

87 :o) av samma dag nr 198, angående anvisande av de i regeringsformens
63 § föreskrivna kreditivsummor;

88 :o) av samma dag nr 200, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till hospitalsbyggnader;

89 :o) av samma dag nr 201, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under riksstatens sjätte huvudtitel gjorda framställningar angående
vissa bidrag till vägväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner;

90:o) av den 12 maj nr 199, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition an -

Riksdagsbeslutet 1931. 15

gående omorganisationen av småskoleseminarierna m. m. jämte i ämnet väckta
motioner;

91 :o) av den 20 maj nr 228, i anledning av vissa utav Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln, marinen, gjorda framställningar;

92 :o) av samina dag nr 229, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förstärkning av hyresbidragen till vissa beställningshavare av manskapsgrad
vid försvarsväsendet;

93 :o) av samma dag nr 230, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inköp för postverkets räkning av fastigheten nr 1 och 2 i kvarteret
Blåmannen i Stockholm;

94:o) av samma dag nr 231, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsförvärv av Norra Södermanlands järnväg jämte en i ämnet väckt
motion;

95 :o) av samma dag nr 232, i anledning av väckta motioner örn anslag för
lindrande av krisen inom stenindustrien;

96:o) av samma dag nr 235, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
nybyggnad för statens historiska museum m. m.;

97 :o) av samma dag nr 236, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
täckande av brist i samrealskolans i Söderhamn medel;

98 :o) av samma dag nr 237, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
tillfällig förstärkning av tandläkarinstitutets personal;

99 :o) av den 21 maj nr 247, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anvisande av anslag till riksdags- och revisionskostnader; 100:o)

av samma dag nr 248, i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anvisande av anslag till räntor å statsskulden
m. m.;

101 :o) av den 22 maj nr 249, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
jämte i ämnet väckta motioner;

102 :o) av samma dag nr 250, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under budgetåret 1931/1932 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen;

103 :o) av samma dag nr 256, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till
tryckningskostnader;

104 :o) av samma dag nr 257, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till
tryckningskostnader;

105 :o) av samma dag nr 258, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till
tryckningskostnader;

106 :o) av samma dag nr 259, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget
till tryckningskostnader;

Riksdagsbeslutet 1931.

107 :o) av samma dag nr 260, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget
till tryckningskostnader;

108 :o) av samma dag nr 263 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning åt vissa lärarinnor vid enskilda statsunderstödda läroanstalter
;

109 :o) av samma dag nr 270, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående vissa anslag för budgetåret 1931/1932 till undervisningsanstalterna
för sjöfart jämte i ämnet väckta motioner;

110:o) av den 27 maj nr 2 B, angående regleringen för budgetåret 1931/
1932 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel innefattande anslagen
till justitiedepartementet;

lilio) av samma dag nr 251, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner;

112 :o) av samma dag nr 261, i anledning av väckt motion om utredning rörande
ändrade grunder för biskoparnas avlöning m. m.;

113 :o) av samma dag nr 262, i anledning av väckta motioner angående statsbidrag
för utvidgning av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka med nytt skolhem
och ny skolbyggnad;

114:o) av samma dag nr 267, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
grunder för fördelning av driftskostnaderna för en planerad centralanstalt
för radioterapi vid Lunds lasarett;

115 :o) av samma dag nr 268, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
bidrag till nybyggnad för Stockholms vanföreanstalt m. m.;

116:o) av samma dag nr 269, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till patent-
och registreringsverket ävensom Kungl. Maj:ts proposition angående stat
för nämnda ämbetsverk m. m.:

117 :o) av samma dag nr 271, i anledning av väckt motion örn anslag, under
viss förutsättning, till vissa barnavårdsinstitutioner;

118 :o) a/v samma dag nr 272, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 316, gjorda framställning angående
tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl.;

119 :o) av samma dag nr 273, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget
till tryckningskostnader;

120 :o) av den 28 maj nr 285, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln gjorda framställning rörande flygvapnets
anslag till tryckningskostnader;

121 :o) av samma dag nr 286, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m.;

122:o) av samma dag nr 287, i anledning av Kungl. Majlis proposition till
riksdagen angående anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet; -

Riksdagsbeslutet 1931.

123 :o) av den 29 maj nr 3 B, angående regleringen för budgetåret 1931/1932
av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till
utrikesdepartementet;

124 :o) av samma dag nr 289, i anledning av vissa utav Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln, flygvapnet, gjorda framställningar; 125

:o) av den 30 maj nr 301, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till bekämpande av arbetslösheten;

126 :o) av samma dag nr 302, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till statsbana Malung—Vansbro m. m.;

127 :o) av samma dag nr 303, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till utredning
rörande luftfartsled Stockholm—Malmö;

128 :o) av den 2 juni nr 4 B, angående regleringen för budgetåret 1931/1932
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet
;

129 :o) av samma dag nr 5 B, angående regleringen för budgetåret 1931/1932
av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet
;

130 :o) av samma dag nr 6 B, angående regleringen för budgetåret 1931/1932
av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet; 131

:o) av samma dag nr 7 B, angående regleringen för budgetåret 1931/1932
av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till
finansdepartementet;

132 :o) av samma dag nr 8 B, angående regleringen för budgetåret 1931/1932
av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till
ecklesiastikdepartementet;

133 :o) av samma dag nr 10 B, angående regleringen för budgetåret 1931/1932
av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till
handelsdepartementet;

134 :o) av samma dag nr 313, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
och propositionen nr 220 gjorda framställningar angående
rusdrycksmedlen samt statsskuldens amortering;

135 :o) av samma dag nr 324, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av gymnastiska centralinstitutet jämte i ämnet väckta
motioner;

136 :o) av samma dag nr 325, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 55, gjorda framställning angående
dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder anställda präster jämte en i ämnet väckt motion;

137 :o) av samma dag nr 326, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 319, gjorda framställning angående
dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 15 sami. 1 käft. 2

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1931.

138 :o) av samma dag nr 327, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 265, gjorda framställning angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter
för yrkesundervisning;

139 :o) av samma dag nr 328, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för utvidgning
av Skillingaryds skjutfält;

140 :o) av samma dag nr 338, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framställda förslag rörande avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel; 141

:o) av samma dag nr 339, angående anvisande av ytterligare anslag från
automobilskattemedel;

142 :o) av samma dag nr 340, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anslag till oförutsedda utgifter i allmänhet;

143 :o) av samma dag nr 341, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av ett markbytesavtal mellan kronan och Göteborgs stad
m. m.;

144 :o) av samma dag nr 342, angående Kungl. Maj:ts proposition i fråga örn
riktlinjer för avlämnande till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.;

145 :o) av samma dag nr 343, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
medverkan från svensk sida till en brobyggnad mellan Rugen och
tyska fastlandet;

146 :o) av samma dag nr 346, i anledning av riksdagens år 1930 församlade
revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1929—
30 juni 1930;

147 :o) av samma dag nr 309, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
anslag till socialstyrelsen m. m.;

148 :o) av samma dag nr 310, i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln
av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till
medicinalstyrelsen;

149 :o) av samma dag nr 311, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till
rese- och traktamentspenningar;

150 .o) av samma dag nr 312, i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr
124 gjorda framställning angående anslag till provisorisk avlöningsförbättring
för lärare vid navigationsskolorna;

151 :o) av den 4 juni nr 344, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1931/1932 åt dels
kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar
och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner; 152

.o) av samma dag nr 345, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anslag till fonden för mötande av förluster
å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922.

Riksdagsbeslutet 1981.

§ 22.

Sedan Kungl. Majit genom avlåten proposition nr 87, med överlämnande av
en i Oslo den 22 december 1930 undertecknad konvention om ekonomiskt närmande,
äskat riksdagens godkännande av berörda konvention, hava vi i skrivelse
till Kungl. Majit den 15 april nr 136 anmält, att vi meddelat det äskade godkännandet.

§ 23.

Vi hava uti skrivelse den 12 maj nr 194 tillkännagivit för Kungl. Majit, att
vi med bifall till Kungl. Majits proposition nr 159 samt i anledning av ej
mindre de likalydande motionerna lilio och 11:158 än även de likalydande
motionerna I: 159 och lii 268 beslutat, att de i förordningen den 13 april
1928 (nr 76) angående utförselbevis för råg och vete meddelade bestämmelser
skola äga fortsatt giltighet under tiden från och med den 1 augusti
1931 tillsvidare till och med den 31 juli 1933.

§ 24.

Vi hava, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 30 april nr
164, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 217,

dels beslutit, att tillsvidare till och med den 31 maj 1931 utlämnande från
tullverket av vete och råg, spannmålsblandning, vari vete eller råg ingår, mjöl,
framställt av vete eller råg, samt gryn av vete, där någon av dessa varor anmälts
eller anmäles till förtullning, icke må ske till annan än den, som i av
Kungl. Majit föreskriven ordning meddelats tillstånd att utfå varan till förfogande
inom riket, så framt ej Kungl. Majit beträffande under särskilda förhållanden
införtullade varor av nämnda slag medgiver undantag;

dels ock bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som
må erfordras för upprätthållande av nu angivna förfarande.

§ 25.

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 213 hava vi
dels godkänt ett med propositionen överlämnat, den 16 mars 1931 undertecknat
avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande direkta skatter med till avtalet hörande slutprotokoll,

dels ock bemyndigat Kungl. Majit att, i den mån det för genomförande av
ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga ändringar i ågångna taxeringar, vare
sig de avse statliga eller kommunala skatter.

Vårt beslut i ämnet hava vi i skrivelse den 21 april nr 144 anmält för
Kungl. Majit.

§ 26.

Med förklarande att Kungl. Majits proposition nr 187 icke kunnat av oss
oförändrad bifallas, hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 9 maj nr 195
anmält, att vi antagit det vid propositionen fogade förslag till förordning örn
ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379)

20 Riksdagsbeslutet 1931.

med den ändringen, att övergångsbestämmelserna erhålla viss i vår skrivelse
angiven lydelse.

§ 27.

Vi hava i anledning av väckt motion i skrivelse till Kungl. Maj.-t den 28
maj nr 291 anhållit, att Kungl. Maj:t ville föranstalta örn utredning rörande
frågan örn ändrade grunder för familjeavdrag vid taxering för kommunal inkomstskatt
samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ävensom för riksdagen
framlägga det förslag, som av utredningen föranledes.

§ 28.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 19 maj nr 233 hava vi anmält, att vi i
anledning av ej mindre Kungl. Maj:ts proposition nr 186 än även inom riksdagen
väckta motioner vid granskning av de vid nämnda proposition fogade
förslagen till kungörelse örn ändring i vissa delar av uppbördsreglementet den
14 december 1917 (nr 838) ävensom av de vid reglementet fogade formulär
samt till kungörelse örn ändring i vissa delar av reglementet för uppbördsverket
i Stockholms stad den 1 april 1921 (nr 219) ävensom av de vid reglementet
fogade formulär icke funnit skäl att mot desamma göra annan erinran,
än att vid delning av uppbörden utav kronoutskylder andra uppbörden
bör i Stockholms stad vara avslutad den 5 maj året efter taxeringsåret och
i landet i övrigt förläggas till tiden den 25 april—den 5 maj året efter taxeringsåret.

§ 29.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 28 maj nr 290 hava vi, med förklarande
att Kungl. Maj:ts proposition nr 211 icke kunnat oförändrad bifallas, anmält,
att vi antagit det vid propositionen fogade förslag till förordning örn ändring
i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 (nr 381) örn arvsskatt
och skatt för gåva med den ändringen att 35 § sista stycket erhåller i vår skrivelse
angiven lydelse.

§ 30.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 169 hava vi antagit det vid
propositionen fogade förslaget till förordning örn ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften; vilket
vi i skrivelse den 15 april nr 137 tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 31.

Kungl. Majrts proposition nr 106 med förslag till förordning örn ändrad lydelse
av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper har blivit av oss
bifallen; vilket vi i skrivelse den 23 mars nr 87 tillkännagivit för Kungl.
Maj :t.

§ 32.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 februari nr 23
hava vi med bifall till Kungl. Majrts proposition nr 15 antagit vid proposi -

Riksdagsbeslutet 1931.

tionen fogat förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen
den 17 maj 1923 (nr 113) örn utgörande av en särskild stämpelavgift
i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

§ 33.

På grund av väckta motioner hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 28
maj nr 292 anhållit, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning rörande
automobilheskattningens anordnande samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må föranleda.

§ 34.

Yi hava, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 23, antagit det med propositionen
framlagda förslag till förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen
den 27 april 1923 (nr 93) angående rätt för Konungen att i visst fall
åsätta särskild tullavgift.

Vårt beslut i ämnet hava vi i skrivelse den 10 februari nr 24 tillkännagivit
för Kungl. Majit.

§ 35.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 23 mars nr 89 utvisar, att vi med bifall
till Kungl. Majits proposition nr 145 angående ändringar i gällande tulltaxa
beträffande vissa kemiska preparat

dels beslutit, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316)
fogade tulltaxan skall uti de i propositionen angivna delar erhålla viss ändrad
lydelse;

dels ock förklarat att ändringarna skola träda ikraft å dag, som Konungen
bestämmer.

§ 36.

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 144 hava vi antagit vid propositionen
fogat förslag till förordning örn ändrad lydelse av 5 § tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316); vilket vi i skrivelse den 23 mars nr 88 anmält
för Kungl. Majit.

§ 37.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 25 april nr 156 utvisar, att vi

dels med bifall till en väckt motion beslutit, att anmärkningarna till nr 36 och
43 i gällande tulltaxa skola erhålla i skrivelsen angivna ändrade lydelser;

dels ock förklarat, att ändringarna skola träda i kraft å dag, som Konungen
bestämmer.

§ 38.

Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 62 angående tullfri införsel av
två telefonkablar; vilket vi i skrivelse den 18 mars nr 82 anmält för Kungl.
Majit.

§ 39.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 18 mars nr 83 hava vi
bifallit Kungl. Majits proposition nr 17, varigenom Kungl. Majit föreslagit riks -

Riksdagsbeslutet 1931.

dagen att antaga det vid propositionen fogade förslag till förordning om ändrad
lydelse av 18 § 1 morn. och 22 § 2 mom. förordningen den 15 december 1911
(nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket.

§ 40.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 16 hava vi, såsom inhämtas av
vår skrivelse till Kungl. Majit den 25 april nr 157, antagit det vid propositionen
fogade förslag till förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen den
8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

§ 41.

Vi hava uti skrivelse den 21 april nr 143 anmält för Kungl. Majit, att vi med
bifall till Kungl. Majits proposition nr 48 beslutit, att kungörelsen den 29
maj 1925 (nr 150) örn vissa ändringar i förordningen den 17 juni 1916 (nr
216) angående villkoren för postbefordran av tidningar och andra periodiska
skrifter, vilken kungörelse med viss ändring gäller till och med den 31 december
1931, skall äga fortsatt tillämpning till och med den 31 december
1932, dock att dels vad i 8 § stadgas icke skall tillämpas beträffande sådana
abonnemang för år 1933, som verkställas under 1932, dels ock 11 § 1 mom. a)
skall hava viss i vår skrivelse angiven ändrad lydelse.

§ 42.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj :t den 28 maj nr 293 hava vi
bifallit Kungl. Majits proposition nr 215, varigenom Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning cm ändrad
lydelse av 1 § förordningen den 3 mai 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin
och motorsprit;

dels besluta, att den till nr 174 i gällande tulltaxa fogade anm. 1 skall erhålla
viss ändrad lydelse;

dels ock förklara, att ändringen i tulltaxan skall träda i kraft å dag, som Konungen
bestämmer.

§ 43.

I anledning av väckta motioner hava vi antagit en i vår skrivelse till Kungl.
Majit den 30 maj nr 329 införd förordning örn tilläggsskatt å bensin.

§ 44.

På bevillningsutskottets hemställan hava vi, enligt vad vår skrivelse till
Kungl. Majit den 1 juni nr 330 utvisar, antagit en däri införd förordning örn
tillfällig skatt å bensin, som finnes) i riket debi 1931, att träda

i kraft den dag Konungen förordnar.

§ 45.

I skrivelse till Kungl. Majit den 2 juni nr 337 hava vi, under åberopande
av bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande nr 47, tillkännagivit
för Kungl. Majit, att vi

Riksdagsbeslutet 1981.

dels beslutat, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1931 skall utgå med
145 procent av de i 18 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp,

deisi ock beräknat bevillningarna för budgetåret 1931/1932 sålunda:

kronor.

Inkomst- och förmögenhetsskatt............... 158,000,000

Utjämningsskatt...................... 4,800,000

Utskiftningsskatt...................... 100,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter . . . 500,000

Stämpelmedel........................ 53,000,000

Automobilskattemedel.................... 60,000,000

Tullmedel......................... 138,000,000

Tobaksskatt......................... 67,000,000

Brännvinstillverkningsskatt................. 18,500,000

Rusdrycksförsälj ningsmedel:

Partihandelsbolag..................... 9,000,000

Detaljhandelsbolag.................... 24,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker...... 40,000,000

Maltskatt.......................... 17,500,000

Postverket (överskott).................... 15,000,000

§ 46.

I en till riksdagen avlåten proposition nr 68 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad
lydelse av 13 § lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank.

Vidare hava fullmäktige i Sveriges riksbank i särskilda till riksdagens
bankoutskottet avlåtna, den 10 april 1931 dagtecknade skrivelser hemställt örn
vissa ändringar av 15 och 20 §§ samma lag.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 16 maj nr 213 utvisar, hava
vi i anledning av sagda proposition och fullmäktiges i riksbanken omförmälda
framställningar — med förklarande, att Kungl. Maj:ts i propositionen framlagda
lagförslag icke kunnat av oss i oförändrat skick antagas — anmält,
att vi för vår del antagit ett i vår skrivelse infört förslag till lag örn ändrad
lydelse av 13, 15 och 20 §§ lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank.

§ 47.

Vi hava beslutit

a) att av riksbankens vinst för år 1930 skall till statsverket överlämnas ett
belopp av 16,000,000 kronor; samt

b) att berörda belopp skall av fullmäktige i riksbanken tillhandahållas statskontoret
med en fjärdedel eller 4,000,000 kronor under envar av manadema juli
cch oktober 1931 samt januari och april 1932.

Riksdagsbeslutet 1931.

§ 48.

I avseende a statsregleringen och rörande de nied statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till
Kungl. Maj :t avlatna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna,
nämligen i vad angår frågor behandlade av bankoutskottet:

1:°) av den 24 februari nr 11 A, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i
statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1931/1932 under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till
pensions- och indragningsstaten;

2.0) av samma dag nr 39, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förhöjning för år 1931 av åt vissa f. d. poststationsföreståndare och
lantbrevbärare utgående belopp;

3.0) av samma dag nr 40, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrade villkor för underhåll och pensioner till avskedat indelt manskap
vid armén och marinen m. m;

4.0) av den 6 mars nr 50, i anledning av väckta motioner rörande understöd
från Vadstena krigsmanshuskassa åt visst f. d. indelt manskap;

5.0) av den 18 mars nr 73, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av delaktighet i statens pensionsanstalt åt lärare vid dispensärbarnhem
samt barnhem för nervösa och psykopatiska barn;

6.0) av samma dag nr 74, i anledning av Kungl. Maj:ts i punkten 4 av
propositionen nr 57 gjorda framställning angående pensionsunderlaget för vid
allmänt läroverk och högre lärarinneseminariet anställda ämneslärarinnor med
behörighet till adjunktsbefattning;

7.0) av den 11 april nr 99, i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående
förtidspension och avskedsersättning åt vissa tjänstemän vid statens
järnvägsbyggnader;

8:o) av samma dag nr 100, i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående
pensionsålder för chefen för arméns underofficersskola samt för musikdirektörer
vid armén och marinen;

9:o) av samma dag nr 101, i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående
ändrad pensionsålder för vissa befattningshavare vid marinläkarkåren; 10.

0) av den 29 april nr 161, i anledning av Kungl. Maj ris proposition
örn viss ändring i de vid lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till
tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk fogade åldersförteckningar;

11.0) av samma dag nr 162, i anledning av Kungl. Maj ris i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, i vad angår flottans pensionskassa; 12

:o) av samma dag nr 163, i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående
viss ändring i staten för statens pensionsanstalt;

13.-o) av den 16 maj nr 202, angående vissa framställningar rörande elfte
huvudtiteln, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstatema;

Riksdagsbeslutet 1931.

14 :o) av samma dag nr 203, i anledning av vissa framställningar angående
pensioner och understöd, att utgå av af färsdrivande verkens medel;

15 :o) av samma dag nr 204, i anledning av vissa framställningar rörande
pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda
personer m. m.;

16 :o) av den 27 maj nr 283, 284 med reglemente för riksbankens styrelse och
förvaltning;

17 :o) av dien 30 maj nr 331, i anledning av väckt motion om understöd åt
f. d. lådbrevbäraren och posttransportören V. Johansson;

18 :o) av samma dag nr 332, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
jämte i ämnet väckta motioner, allt i vad rör pensions- och indragningsstatema; 19

:o) av samma dag nr 333, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under budgetåret 1931/1932 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen, i vad avser pensions- och indragningsstatema; 20

:o) av samma dag nr 334, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner, allt i vad rör pensions- och
indragningsstatema;

21 :o) av samma dag nr 335, i anledning av Kungl. Maj:ts under vissa
punkter av elfte huvudtiteln gjorda framställningar örn anslag till dyrtidstilllägg
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer samt åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.;

22 :o) av samma dag nr 336, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under elfte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget
till allmänna indragningsstaten;

23 :o) av den 1 juni nr 11 B, angående regleringen för budgetåret 1931/1932
av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensions-
och indragningsstatema.

§ 49.

Av vår skrivelse till fullmäktige i riksbanken den 6 mars nr 47 inhämtas,
att vi tillerkänt nämnda fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen
under år 1929 av bankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor
i orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges
protokoll från och med den 10 januari 1930 till och med den 9 januari
innevarande år.

§ 50.

Enligt vad vår skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 6 mars nr 48
utvisar, hava vi tillerkänt nämnde fullmäktige ansvarsfrihet ej mindre för
den av riksdagens år 1930 församlade revisorer granskade förvaltningen av
riksgäldskontoret under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 än även för alla beslut

Riksdagsbeslutet 1931.

och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den
10 januari 1930 till och med 9 januari innevarande år.

§ 51.

Efter tagen kännedom örn den av styrelsen för riksdagsbiblioteket till riksdagen
avlämnade berättelsen över bibliotekets förvaltning under år 1930 ävensom
de hos styrelsen under året förda protokoll, hava vi tillerkänt styrelsen
ansvarsfrihet för förvaltningen av riksdagsbiblioteket under samma år; vilket
vi i skrivelse den 6 mars nr 49 meddelat styrelsen.

§ 52.

Uti avlåten proposition nr 77 har Kungl. Majit, med överlämnande av en mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 6 februari 1931 avslutad
konvention, innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser örn äktenskap,
adoption och förmynderskap med tillhörande slutprotokoll, dels äskat
riksdagens godkännande av samma konvention med slutprotokoll, dels ock föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

lag angående ändring i lagen den 8 juli 1904 örn vissa internationella rättsförhållanden
rörande äktenskap och förmynderskap;

lag angående rätt för Konungen att meddela bestämmelser örn internationella
rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar; samt

lag angående tillägg till lagen den 14 juni 1917 örn adoption.

Vi hava i skrivelse den 18 mars nr 77 tillkännagivit för Kungl. Majit, att vi
godkänt förevarande konvention med tillhörande slutprotokoll samt antagit de
framlagda lagförslagen.

§ 53.

Sedan Kungl. Majit genom en avlåten proposition nr 78, med överlämnande
av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 10 februari 1931
avslutad konvention angående indrivning av underhållsbidrag, dels äskat riksdagens
godkännande av nämnda konvention, dels ock föreslagit riksdagen att
antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag örn indrivning i Sverige av
underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge, hava vi
i skrivelse till Kungl. Majit den 18 mars nr 78 tillkännagivit för Kungl. Majit,
att vi godkänt konventionen och antagit det framlagda lagförslaget.

§ 54.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 29 april nr 160 hava
vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 191 med förslag till lag angående ändrad
lydelse av 1 § lagen den 2 juni 1911 om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar.

§ 55.

Kungl. Maj :ts proposition nr 36 angående beredande av ytterligare en emeritilön
åt biskop å 9,000 kronor jämte dyrtidstillägg har blivit av oss bifallen; vilket
vi i skrivelse den 7 mars nr 45 anmält för Kungl. Maj :t.

Riksdagsbeslutet 1981.

§ 56.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj :t den 7 mars nr 46 hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 37 med förslag till lag arn ändrad lydelse
av lagen ehn 22 april 1927 (nr 115) om gäldande ur kyrkofonden i visst fall av
pensionsavgift, belöpande å innehavare av prästerlig emeritilön.

§ 57.

Vi hava i anledning av väckt motion uti skrivelse den 15 april nr 135 anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte snarast företaga utredning angående möjlighet för
domstol att stadga påföljd för parts vägran av blodundersökning i mål angående
faderskap ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
kan giva anledning.

§ 58.

Genom avlåten proposition nr 3 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn avstyckat eller avsöndrat områdes befriande från ansvar för inteckning
i stamfastighet;

2) lag örn ändrad lydelse av 3:7 § 5 och 6 mom. förordningen den 16 juni
1875 angående inteckning i fast egendom; samt

3) lag örn ändrad lydelse av 121 § utsökningslagen.

Uti skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 maj nr 242 hava vi anmält, att denna
proposition blivit av oss bifallen.

§ 59.

Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 190 med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 33 § lagen den 10 maj 1901 om inteckning i fartyg; vilket
vi i skrivelse den 29 april nr 159 tillkännagivit för Kungl. Maj :t.

§ 60.

Kungl. Majit har genom avlåten proposition nr 188 föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn ändring i vissa delar av strafflagen;

2) lag angående dagsböter utom strafflagens område (särskild böteslag);
samt

3) lag örn ändrad lydelse av lil § strafflagen för krigsmakten.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 20 maj
nr 243 anmält för Kungl. Maj :t.

§ 61.

I anledning av väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 11 mars
nr 53 anhållit örn skyndsamt utarbetande och framläggande för riksdagen av
förslag till revision av de för närvarande i strafflagen meddelade bestämmelserna
till skydd för den allmänna landsvägs- och gatutrafiken.

Riksdagsbeslutet 1931.

§ 62.

I anledning av väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl. Maj :t den 18 mars
nr 75 anhållit, att Kungl. Majit måtte snarast låta företaga utredning, huruvida
och på vad sätt 11 kap. 38 § rättegångsbalken må kunna ändras i syfte att förenkla
det där angivna delgivningssättet, ävensom för riksdagen framlägga de
förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

§ 63.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj :t den 10 februari nr 22 utvisar hava
vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 7, varigenom Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse
av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 om krig sdomstolar och tåttegången
därstädes.

§ 64.

Genom en avlåten proposition nr 2 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 30 maj 1919 örn rätt
till litterära och musikaliska verk; och

2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 30 maj 1919 örn rätt till
verk av bildande konst.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 27 februari
nr 41 anmält för Kungl. Maj :t.

§ 65.

Genom avlåten proposition nr 79 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga — förutom två andra lagförslag — vid propositionen fogade förslag till

1) stadsplanelag;

2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269) örn
fastighetsbildning i stad;

3) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 326) örn
delning av jord å landet;

4) lag örn ändrad lydelse av 10 § lagen den 16 maj 1930 (nr 141) örn vågrätt; 5)

lag örn ändrad lydelse av 1, 2 och 3 §§ lagen den 27 juni 1902 (nr 71 s. 1),
innefattande vissa bestämmelser örn elektriska anläggningar;

6) lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 20 juni 1924 (nr 384) örn
återköpsrätt till fast egendom;

7) lag angående ändrad lydelse av 19 § lagen den 18 juni 1925 (nr 334) örn
rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet
område; samt

8) lag angående ändrad lydelse av 2 § Illo) lagen den 26 maj 1909 (nr 38
s. 3) örn Kungl. Majits regeringsrätt.

Uti skrivelse den 20 maj nr 240 hava vi dels anmält för Kungl. Maj it, att vi
antagit ovan angivna lagförslag, dels ock anhållit, att Kungl. Majit ville föran -

Riksdagsbeslutet 1981.

stalta om utredning, huruvida och i vad mån lagen den 18 juni 1925 örn rätt i
vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område
kan göras tillämplig å mark, som ingår i stadsplan eller byggnadsplan,
ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill en sådan utredning kan
giva anledning.

§66.

Genom avlåten proposition nr 192 har Kungl. Maj :t velat inhämta riksdagens
yttrande över ett vid propositionen fogat förslag till byggnadsstadga.

Av vår skrivelse till Kungl. Majit den 20 maj nr 241 inhämtas, att vi vid
granskning av förslaget ej funnit skäl att mot detsamma göra andra erinringar
än de, som upptagits i första lagutskottets av oss godkända utlåtande nr 28.

§ 67.

Sedan Kungl. Majit genom avlåten proposition nr 175 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag med vissa bestämmelser mot
illojal konkurrens, hava vi i skrivelse den 20 maj nr 244 tillkännagivit för
Kungl. Majit, att denna proposition blivit av oss bifallen.

§ 68.

Kungl. Majits proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 §
lagen den 9 oktober 1914 (nr 422) angående förhud i vissa fall mot varors förseende
med oriktig ursprungsbeteckning och saluhållande av oriktigt märkta
varor har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 20 maj nr 245 anmält
för Kungl. Majit.

§ 69.

Genom proposition nr 67 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag örn upplagshus och upplagsbevis.

I skrivelse den 18 mars nr 76 hava vi, med förklarande av Kungl. Majits
förslag ej kunnat av oss i oförändrat skick godkännas, anmält för Kungl.
Majit, att vi för vår del antagit ett i första lagutskottets utlåtande nr 15 framlagt
förslag till lag örn upplagshus och upplagsbevis.

§ 70.

På grund av väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl. Maj rt den 27 februari
nr 42 anhållit, att Kungl. Majit ville skyndsamt föranstalta örn ytterligare
utredning rörande behovet av och möjligheterna för ett införande i Sverige
av bedövningstvång vid slakt av husdjur ävensom för riksdagen framlägga
de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

§ 71.

Kungl. Maj :ts proposition nr 189 med förslag till lag angående ändrad lydelse
av 19 § lagen den 16 oktober 1914 om tillsyn å fartyg har blivit av oss
bifallen; vilket vi i skrivelse den 29 april nr 158 tillkännagivit för Kungl.
Maj :t.

Riksdagsbeslutet 1931.

■t

§ 72.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 20 maj nr 239 hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 136, varigenom Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad
lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16 maj 1884 (nr 25) angående
patent.

§ 73.

Genom en avlåten proposition nr 32 har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, anhållit
örn riksdagens yttrande angående de i nämnda protokoll omförmälda,
av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1930 vid dess fjortonde
sammanträde fattade beslut.

Uti skrivelse den 13 mars nr 70 hava vi tillkännagivit för Kungl. Majit,

a) att vi för vår del funnit förslaget till konvention angående tvångs- eller
obligatoriskt arbete böra ratificeras, samt

b) att vi för vår del icke haft något att erinra mot vederbörande departementschefs
uttalanden i det propositionen bilagda statsrådsprotokollet beträffande 1)

rekommendationen angående indirekt arbetstvång,

2) rekommendationen angående reglering av tvångs- eller obligatoriskt arbete,

3) förslaget till konvention angående reglering av arbetstiden för affärsoch
kontorsanställda,

4) rekommendationen angående reglering av arbetstiden i hotell, restauranger
och liknande företag,

5) rekommendationen angående reglering av arbetstiden vid teatrar och
andra förlustelseställen och

6) rekommendationen angående reglering av arbetstiden i företag för behandling
eller vård av sjuka, svaga, nödlidande eller sinnessjuka.

§ 74.

Genom avlåten proposition nr 172 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av
2 § 4:o), 14:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 örn Kungl. Majits regeringsrätt.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 29 maj nr 315 utmärker, att vi, med
förklarande att denna proposition icke kunnat i oförändrat skick antagas, för
vår del antagit det lagförslag, som av andra lagutskottet i dess utlåtande nr 43
framlagts.

§ 75.

Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 6 med förslag till lag om ändrad
lydelse av 20 kap. 3 § lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet;
vilket vi i skrivelse den 17 februari nr 28 anmält för Kungl. Majit.

Riksdag sbeslutet 1981.

§ 76.

Med överlämnande av ett tryckt exemplar av andra lagutskottets utlåtande
nr 26 och under hänvisning till den vid nämnda utlåtande fogade, av riksdagen
godkända reservationen hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 29 april nr 168
anmält, att vi, i anledning av en inom riksdagen väckt motion, för vår del antagit
det lagförslag, som i nämnda reservation framlagts.

§ 77.

Genom avlåten proposition nr 40 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående ändring i vissa delar
av lagen den 29 juni 1912 (nr 206) örn arbetarskydd.

I ärendet har andra lagutskottet avgivit utlåtande nr 24 och memorial nr 35.

Vid behandlingen av detta ärende hava vi godkänt utskottets i nämnda utlåtande
upptagna lagförslag, dock att åt 5 § (punkt 1), 9—12 §§, 14 § 1 morn.,
17, 34, 42 och 43 §§ ävensom slutstadgandena och ingressen givits den av Kungl.
Majit föreslagna avfattningen.

Vad vi sålunda beslutat hava vi i skrivelse den 20 maj nr 238 anmält för
Kungl. Majit.

Tillika hava vi, under åberopande av berörda utlåtande, hemställt, att Kungl.
Majit ville låta verkställa utredning angående behovet av obligatorisk, periodvis
förnyad läkarundersökning för arbetare inom industrier och arbetsföretag,
i vilka arbetet är förenat med stor fara för arbetarnas hälsa, samt örn sättet för
bestridande av de med sådan läkarundersökning förenade kostnaderna, ävensom
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ 78.

Genom avlåten proposition nr 100 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn åtgärder mot vanartigt levnadssätt
(vanartslag).

Uti skrivelse den 21 maj nr 252 hava vi anmält för Kungl. Majit, att denna
proposition icke blivit av oss bifallen.

§ 79.

Genom en avlåten proposition nr 101 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till 1) lag örn ändring i vissa delar
av lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården och 2) lag om ändrad
lydelse av 2 § 3 morn., 72 §, 81 § 3 morn. och 85 § 1 mom. i lagen den 6 juni
1924 (nr 361) om samhällets barnavård.

Vi hava i skrivelse den 21 maj nr 253 anmält för Kungl. Majit, att denna proposition
icke blivit av oss bifallen.

§ 80.

Uti avlåten proposition nr 164 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn behandling av alkoholister.

Under åberopande av vad som anförts i andra lagutskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 39 hava vi i skrivelse den 21 maj nr 255, med förklarande

Riksdagsbeslutet 1931.

att ifrågavarande proposition ej kunnat i oförändrat skick antagas, tillkännagivit
för Kungl. Maj :t, att vi för vår del antagit det lagförslag, som av andra
lagutskottet i dess berörda utlåtande framlagts.

§ 81.

Genom avlåten proposition nr 98 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående ändring i vissa delar
av lagen den 6 juni 1924 om samhällets barnavård.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 29 april nr 169 hava vi, med förklarande
att ifrågavarande proposition ej kunnat i oförändrat skick antagas, anmält för
Kungl. Maj :t, att vi för vår del antagit det lagförslag, som framlagts av andra
lagutskottet i dess utlåtande nr 28.

§ 82.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj :t den 24 februari nr 38 anmält, att vi bifallit
Kungl. Maj its proposition nr 39 med förslag till lag angående ändrad lydelse
av 14 och 34 §§ i lagen den 30 juni 1913 (nr 120) om allmän pensionsförsäkring.

§ 83.

Vi hava i anledning av väckt motion i skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 maj
nr 323 anhållit, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn fortsatt utredning rörande
utvidgning av 1925 års lag angående förbud i vissa fall för bolag och
förening att förvärva fast egendom ävensom av den norrländska arrendelagen
och uppsiktslagen att omfatta jämväl vissa stiftelser samt för riksdagen snarast
möjligt framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

§ 84.

Vi hava, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj :t den 2 maj nr
171, bifallit Kungl. Majits proposition nr 41 med förslag till lag om ändring i
vissa delar av lagen den 25 april 1919 (nr 222) angående beredande i vissa fall
vid skogsavverkning och kolning av härbärge åt arbetarna m. m.

§85.

Vi hava i anledning av väckt motion i skrivelse till Kungl. Maj :t den 13
mars nr 71 anhållit, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning, huruvida
och på vad sätt ändringar i gällande lagstiftning må kunna vidtagas för
att ytterligare förhindra, att annonstavlor, reklamskyltar och dylikt så uppsättas,
att de verka störande ur trafiksynpunkt eller i hög grad förfulande på
utsikt över landskap eller bebyggd ort.

§ 86.

I skrivelse till Kungl. Majit den 17 februari nr 27 hava vi med anledning
av väckt motion örn ändrad lydelse av 17 § i lagen örn vissa av landsting eller
kommun drivna sjukhus anhållit, att Kungl. Maj :t måtte föranstalta örn utredning
rörande den i motionen väckta frågan örn ändrade bestämmelser för

Riksdagsbeslutet 1981.

fastställande av avgifter för vård å de sjukhus, motionen avser, samt för 1932
års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

§ 87.

Sedan Kungl. Majit genom avlämnad proposition nr 161 anhållit örn riksdagens
yttrande över ett propositionen bilagt förslag till stadga angående enskilda
sjukhem och förlossningshem, hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den
29 april nr 170 anmält, att vi, vid granskning av stadgeförslaget, ej funnit
skäl att mot detsamma göra andra erinringar än de, som innefattas i andra
lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 29.

§ 88.

Kungl. Majit har genom avlåten proposition nr 102 föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag lill lag orri ändring i vissa delar av lagen
den 17 oktober 1900 (nr 82 s. 1) örn straffregister.

Denna proposition har icke blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den
21 maj nr 254 anmält för Kungl. Maj :t.

§ 89.

Genom avlåten proposition nr 108 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
medgiva, att lägenheterna Lerbrotorp nr 2 och 3 i Nysunds socken av Örebro
län måtte, utan hinder därav att de innehavas av bolag, försäljas till skatte.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 2 maj
nr 172 tillkännagivit för Kungl. Majit.

§ 90.

I en till riksdagen avlåten proposition nr 79 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att antaga, jämte annat, förslag dels till lag örn ändrad lydelse av
9 § lagen den 23 oktober 1891 (nr 68) angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet och dels till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 29
juni 1926 (nr 352) örn enskilda vägar.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 22 maj nr 282 hava vi anmält för Kungl.
Maj :t, att denna proposition blivit av oss i nu förevarande delar bifallen.

§ 91.

Sedan Kungl. Majit genom avlåten proposition nr 88 föreslagit riksdagen
antaga vid propositionen fogat förslag till lag orri tillägg till 54 lagen den
23 oktober 1891 (nr 68) angående väghållningsbesvärets utgörande på landet,
hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 18 maj nr 224 anmält för Kungl.
Majit, att denna proposition blivit av oss bifallen.

§ 92.

Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 173 med förslag till lag om
ändrad lydelse av 35 § första stycket lagen den 23 oktober 1891 (nr 68) an Bihang

till riksdagens protokoll 1981. 15 sami. 1 käft. 3

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1931.

gående våghållning sbesvärets utgörande på landet; vilket vi i skrivelse den
18 maj nr 225 anmält för Kungl. Maj:!.

§ 93.

På grund av väckta motioner hava au i skrivelse till Kungl. Maj :t den 30
maj nr 294 anhållit, att Kungl. Majit Adile låta utarbeta förslag till ny jaktlagstiftning
och de övriga åtgärder, som må vara påkallade för jaktens och
jaktvårdens ordnande, samt för riksdagen framlägga dessa förslag.

§ 94.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 maj nr 295 hava
vi,

1) i anledning av Kungl. Majits proposition nr 214, med godkännande av
de utav departementschefen tillstyrkta grunderna för älgjaktens ordnande och
för bidrag till lindrande i vissa fall av skada av älg å gröda, medgivit uttagande
av de i samma grunder avsedda avgifter, under iakttagande dock att
möjlighet att erhålla restitution av dylika avgifter icke må stadgas;

2) i anledning av väckt motion medgivit uttagande av en avgift av 15 kronor
för varje skjuten älg, för vilken icke erlagts sådan avgift, som här ovan
under 1) omförmäles.

§95.

I anledning av väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 maj
nr 276 anhållit, att Kungl. Majit ville vidtaga åtgärder för att frågan örn ny
margarinlagstiftning så snart ske kan må vinna sin lösning.

§ 96.

Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 21 med förslag till lag angående
ändrad lydelse an 2 § lagen den 14 juni 1928 (nr 196) örn g altbesiktning stvång;
vilket vi i skrivelse den 10 mars nr 59 tillkännagivit för Kungl. Majit.

§ 97.

I avseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap ägande
ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till Kungl.
Maj :t avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nämligen
i vad angår frågor, behandlade av jordbruksutskottet:

1 :o) av den 4 februari nr 13, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
förstärkning av nionde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga;

2:o) av den 10 mars nr 51, i anledning av vissa i statsverkspropositionen under
nionde huvudtiteln gjorda framställningar;

3:o) av samma dag nr 54, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
inredande av vissa lägenheter m. m. i veterinärhögskolans lokaler;

4:o) av samma dag nr 55, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
statsbidrag till upprensning av avloppskanalerna till Mästermyr i Gotlands
län;

Biksdagsbeslutet 1981.

5:o) av samma dag nr 56, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av ön Kalven nr 1 i Öckerö socken av Göteborgs och Bohus län;

6:o) av samma dag nr 57, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter fran sådana
egendomar;

7:o) av samma dag nr 58, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
medgivande för Kungl. Majit att i vissa fall försälja kronoegendomar m. m.,

8 :o) av samma dag nr 60, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
avstående av å kronans hemman i Gislövs by i Gislövs socken av Malmöhus län
belöpande andelar i viss samfällighet;

9:o) av samma dag nr 61, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning till Gävleborgs läns landsting av viss del av Hälsinge regementes
förutvarande mötesplats Mohed;

10 :o) av samma dag nr 62, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av den s. k. Getgärdan i Skinnarbyn i Bygdea socken av Västerbottens
län;

Illo) av samma dag nr 63, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av vissa delar av Vännäs mötesplats;

12:o) av samma dag nr 64, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
bemyndigande tills vidare för Kungl. Majit att i vissa fall försälja fast
egendom, vilken tillfallit allmänna arvsfonden eller ock kronan såsom danaarf; 13:o)

av samma dag nr 65, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
anstånd för lottköpare från Näs kungsgård i Kopparbergs län med erläggande
av oguldna räntor och amorteringar å köpeskilling;

14:o) av samma dag nr 66, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av vissa delar av tullverket tillhöriga hemmanet Funäsdalen
nr 31 i Tännäs socken av Jämtlands län;

15io) av samma dag nr 67, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av allmänna arvsfonden tillfallna fastigheten nr 3 och 4 i kvarteret
Vildmannen med adressnummer 18 vid Norrlandsgatan i Stockholm,

16 :o) av den 74 mars nr 72, i anledning av väckta motioner angående ändringar
i gällande bestämmelser angående upphandling för statens behov;

17:o) av den 26 mars nr 95, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
befrielse för förre kronoarrendatorn K. J. Alm från viss betalningsskyldighet
m. m.;

18 :o) av den 15 april nr 131, i anledning av väckta motioner örn utredning
rörande införande av smörpremiering;

19:o) av samma dag nr 132, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket; 20:o)

av samma dag nr 133, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av en Kungl. Majit och kronan tillhörig hållhägnad i Sattajärvi
by inom Pajala socken av Norrbottens län;

Riksdagsbeslutet 1981.

21 :o) av samma dag nr 134, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
disponerande av avkastningen av statens hästavelsfond;

22 :o) av den 29 april nr 9 A, i anledning av dels vissa utav Kungl. Majit
i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar, dels
ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner;

23 :o) av den 6 maj nr 180, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till
riksdagen angående vissa åtgärder till beteskulturens främjande;

24 :o) av samma dag nr 181, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronan tillhöriga ägolotter i Mölltorps socken av
Skaraborgs län;

25 :o) av samma dag nr 182, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från
sådana egendomar;

26 :o) av samma dag nr 183, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dispositionen av återstående delen av förutvarande mötesplatsen Sanna
hed;

27 :o) av samma dag nr 184, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av den till kronan återfallna krononybyggnadsdelen 21/256
mantal Sundsvall nr 1 i Stensele socken av Västerbottens län;

28 :o) av samma dag nr 185, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronan tillhöriga markområden vid Ljungbyhed;

29 :o) av samma dag nr 186, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dispositionen av den s. k. Skräddarheden m. m. vid Ljungbyhed;

30 :o) av samma dag nr 187, i anledning av väckta motioner örn anslag till
hushållningssällskapet i Jämtlands län;

31 :o) av samma dag nr 188, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till den lägre mejeriundervisningen jämte två i ämnet väckta
motioner;

32 :o) av samma dag nr 189, i anledning av väckta motioner angående ändrade
villkor för lån från spannmålslagerhusfonden och spannmålskreditfonden
m. m.;

33 :o) av samma dag nr 190, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
understöd för främjande av fiske på avlägsna fiskevatten;

34 :o) av samma dag nr 191, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare statsunderstöd till Hornborgasjöns sjösänkningsföretag;

35 :o) av den 13 maj nr 205, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder till höjande av det mindre jordbruket och befrämjande av gödselvården; 36

:o) av samma dag nr 206, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa delar av det s. k. Köpingskomplexet i Västmanlands
län;

37 :o) av samma dag nr 207, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning till innehavarna av kronohemmanet Holgryte nr 1 i Jönköpings
län för erlagda kommunalutskylder;

38 :o) av samma dag nr 208, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition an -

Riksdagsbeslutet 1981.

gående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande
av nyttjanderätt eller servitut till sådan mark;

39 :o) av samma dag nr 209, i anledning av väckta motioner örn anslag till
G. E. Broms egnahemsstiftelse för fullföljande av diknings- och kolonisationsarbete
å stiftelsens ägor;

40:o) av samma dag nr 210, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn
anslag till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter;

41 :o) av samina dag nr 211, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt
hänseende;

42 :o) av den 18 maj nr 226, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 203
angående försäljningar av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana
egendomar;

43 :o) av samma dag nr 22''7, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare i vad rör jordbruksärenden;

44 :o) av den 22 maj nr 274, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av avtal rörande disposition av viss mark under Strömsholms
kungsgård i Västmanlands län;

45 :o) av samma dag nr 275, angående reglering av utgifterna för kapitalökning
för budgetåret 1931/1932 i vad angår jordbruksärenden;

46 :o) av samma dlag nr 277, i anledning av väckta motioner angående en statligt
ordnad redskapsförsäkring för fiskarebefolkningen;

47 :o) av samma dag nr 278, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa områden från Borgholms kungsladugård i Kalmar
län jämte en i ämnet väckt motion;

48 :o) av samma dag nr 279, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av medel till statens avdikningsanslag;

49 :o) av samma dag nr 280, i anledning av väckta motioner örn ändring i gällande
bestämmelser angående statens egnahemslån m. m.;

50 :o) av samma dag nr 281, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa åtgärder till främjande av avsättningen av ägg och fläsk;

51 :o) av den 30 maj nr 296, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
den högre lantbruksundervisningens ordnande m. m. jämte en i ämnet
väckt motion;

52 :o) av samma dag nr 297, i anledning av väckt motion örn avskrivning av
vissa statens fordringar hos Kilaåns regleringsföretag;

53 :o) av samma dag nr 298, i anledning av väckt motion örn anvisande av
vissa belopp till Sotbrobäckens regleringsf öretag;

54 :o) av samma dag nr 299, i anledning av väckt motion örn anvisande av
vissa belopp till Storängsbäckens vattenledningsföretag;

55 :o) av samma dag nr 300, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare statsunderstöd till Hjärtåns regleringsf öretag i Jönköpings
län;

56 :o) av samma dag nr 316, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropo -

Riksdagsbeslutet 1931.

sitionen, nionde huvudtiteln, gjorda framställning om anslag till tryckningskostnader; 57

:o) av samma dag nr 317, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till lindring
av fraktkostnader för kalk m. m. jämte två i ämnet väckta motioner;

58 :o) av samma dag nr 318, i anledning av väckta motioner örn befrielse från
eller nedsättning i arrendeavgifter för vissa innehavare av odlingslägenheter och
skogstorp å kronomarken i de sex nordligaste länen;

59 :o) av samma dag nr 319, i anledning av väckta motioner angående framställning
till Kungl. Majit örn igångsättande av skogsvåTdsarbeten å kronans
skogar;

60 :o) av samma dag nr 320, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
tillfällig löneförbättring under budgetåret 1931/1932 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen, i vad rör jordbruksärenden;

61 :o) av samma dag nr 321, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående
provisoriskt dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
jämte en i ämnet väckt motion, allt i vad rör jordbruksärenden;

62:o) av samma dag nr 322, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner, allt i vad rör jordbruksärenden
;

63 :o) av den 1 juni nr 9 B, angående regleringen för budgetåret 1931/1932
av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till
jordbruksdepartementet.

§ 98.

På grand av § 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 19 januari nr 12, utsett
ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden.

§ 99.

På grund av § 108 regeringsformen och § 70 riksdagsordningen hava vi,
sedan en av de män, som den 17 april 1929 valts att jämte riksdagens justitieombudsman
utöva vård över tryckfriheten, avlidit, den 11 maj 1931 utsett en
kommitterad för tryckfrihetens vård i dennes ställe.

§ 100.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi den 21 februari utsett revisionssekreteraren m. m. juris kandidaten
Seve Ellenis Ekberg att vara riksdagens justitieombudsman och revisionssekreteraren
m. m. juris kandidaten Per Hilding Forssman att i justitieombudsmannens
ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall, nämnda grundlagar
omförmäla.

Riksdagsbeslutet 1981.

§ 101.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi den 21 februari utsett revisionssekreteraren m. m. juris kandidaten
Erik Holger Elliot att vara riksdagens militieombudsman samt byråchefen
m. m. juris kandidaten Frans Gustaf Sture Centerwall att i militieombudsmannens
ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall, nämnda grundlagar
omförmäla.

§ 102.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 22 maj nr 264 utmärker, att vi vid den
20 maj i enlighet med § 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen anställt
val utsett revisionssekreteraren juris kandidaten Carl Hugo Vilhelm
Ericsson att i justitieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma utöva i
de fall, nämnda grundlagar omförmäla.

§ 103.

På grund av § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen hava
vi, såsom inhämtas av våra skrivelser till Kungl. Majit den 20 maj nr 215
och 219 valt tre fullmäktige i riksbanken samt ordförande och tre fullmäktige
i riksgäldskontoret ävensom suppleanter för riksdagens samtliga fullmäktige
i dessa verk.

§ 104.

I överensstämmelse med § 89 regeringsformen hava vi anmält vara önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser:

Ilo) av den 20 mars nr 52, örn införande i förordningen angående expeditionslösen
av bestämmelse, att protokoll över borgerlig vigselförrättning icke
behöver lösas av kontrahenterna;

2:o) av den 15 april nr 96, angående upphävande av i vägtrafikstadgan
föreskriven skyldighet att å sparkstötting föra sigmalapparat;

3:o) av samma dag nr 97, angående vissa förmåner för pensionerade banarbetare
vid statens järnvägar;

4:o) av samma dag nr 98, angående införande i stadgan för rikets allmänna
läroverk och i folkskolestadgan av bestämmelser om skyldighet för lärare
att i vissa fall underkasta sig läkareundersökning;

5:o) av den 9 maj nr 192, örn utredning och förslag angående kontroll å
handeln med fodermedel;

6:o) av samma lag nr 193, angående beredande av billigare biljettpriser för
sjöfolk vid resa på järnväg från och till hemorten;

7 :o) av den 20 maj nr 223, angående en förbättrad arbetsförmedling för
ungdom m. m.;

8:o) av den 1 juni nr 266, angående utredning i fråga örn vissa svenska
medborgares anspråk på skadestånd för dem genom nationaliseringen i Ryssland
tillfogade förluster m. in.;

9:o) av samma dag nr 347, angående mera effektiva bestämmelser örn avskrivning
eller avlösning av landskylder och landgille m. fl. skattepålagor;

Riksdagsbeslutet 1981.

10 :o) av samma dag nr 348, angående de ekonomiska förutsättningarna för
en reglering av Fyrisån och dess tillflöden m. m.

Till yttermera visso att vi allt detta, som här förut skrivit står, sålunda beslutit,
vidtagit och beviljat, hava vi, svenska folkets valda ombud, velat med
våra namns underskrivande sådant styrka och bekräfta, vilket skedde i Stockholm
den åttonde dagen i juni månad året efter Kristi börd det nittonhundrade
och på det trettioförsta.

Riksdagsbeslutet 1931.

Första kammaren:

Axel Vennersten

Talman.

Olof Olsson

l:e vice Talman. Malmöhus län
med Malmö stad och Hälsingborgs
stad.

Petrus Nilsson

2:e vice Talman. Kalmar läns norra
och södra landstingsområden samt
Gotlands län.

Ernst Klefbeck

Stockholms stad.

Charles Lindley

Stockholms stad.

Carl Forssell

Stockholms stad.

Oskar Hagman

Stockholms stad.

Hjalmar von Sydow

Stockholms stad.

Eliel Löfgren

Stockholms stad.

Fredrik Ström

Stockholms stad.

Olof Carlsson

Stockholms stad.

Ture Nerman

Stockholms stad.

Stockholms län och Uppsala län.

Th. Borell

Stockholms län och Uppsala län.

Henning Leo

Stockholms län och Uppsala län.

C. P. Wahlmark

Stockholms län och Uppsala län.

Hj. L. Hammarskjöld

Stockholms län och Uppsala län.

Joli. Larsson

Stockholms län och Uppsala län.

Albert Forslund

Stockholms län och Uppsala län.

C. A. Reuterskiöld

Stockholms län och Uppsala län.

A. W. Rydberg

Stockholms län och Uppsala län.

Rickard Lindström

Stockholms län och Uppsala län.

C. E. Svensson

Södermanlands län och Västman-lands län.

G. Sederholm

Södermanlands län och Västman-lands län.

B. v. Stockenström

Södermanlands län och Västman-lands län.

A. Akerman

Södermanlands län och Västman-lands län.

A. J. Bärg

Södermanlands län och Västman-lands län.

G. Kobb

Södermanlands län och Västman-lands län.

Wilhelm Björck

Södermanlands län och Västman-lands län.

David Norman

Södermanlands län och Västman-lands län.

Oscar Olsson

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

Riksdagsbeslutet 1931.

Iv. G. Westman

Ostergötlands län med Norr-köpings stad.

Einar J:son Thulin

Ostergötlands län med Norr-köpings stad.

C. G. Hammarskjöld

Ostergötlands län med Norr-köpings stad.

Karl Andersson

Ostergötlands län med Norr-köpings stad.

David Bergström

Ostergötlands län med Norr-köpings stad.

K. J. Gustafsson

Jönköpings län.

Oscar Ericson

Jönköpings län.

K. J. Ekman

Jönköpings län.

Ivan Pauli

Jönköpings län.

J. W. Spens

Jönköpings län.

Robert Johansson-Dahr

Jönköpings län.

M. Svensson

Kronobergs län och Hallands län.

J. B. Johansson

Kronobergs län och Hallands län.

G. A. Larsén

Kronobergs län och Hallands län.

Georg Bissmark

Kronobergs län och Hallands län.

Per Gustafsson

Kronobergs län och Hallands län.

Carl Thorén

Kronobergs län och Hallands län.

Arvid Thelin

Kronobergs län och Hallands län.

J. A. Larsson

Kronobergs län och Hallands län.

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Erik Anderson

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Ruben Wagnsson

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Uno Wijkström

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

L. G. Bodin

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Gustaf W. Roos

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Joh. Nilsson

Blekinge län och Kristianstads län.

Th. Östergren

Blekinge län och Kristianstads län.

J. Clemedtson

Blekinge län och Kristianstads län.

William Linder

Blekinge län och Kristianstads län.

Alexander Nilsson

Blekinge län och Kristianstads län.

Elof B. Andersson

Blekinge län och Kristianstads län.

Ulrik Leander

Blekinge län och Kristianstads län.

Erik Forssberg

Blekinge län och Kristianstads län.

Gustaf Ehrnberg

Blekinge län och Kristianstads län.

N. Aug. Nilsson

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

And. Henriksson

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

K. von Geijer

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Joh. Nilsson

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Jöns Pålsson

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Riksdagsbeslutet 1931.

Sven Linders

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Jöns Jönsson

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Edwin Berling

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Axel Löfvander

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

A. C. Lindblad

Göteborgs stad.

Gustaf Boman

Göteborgs stad.

0. A. Nordborg

Göteborgs stad.

Edg. Sjödahl

Göteborgs stad.

Sigfrid Hansson

Göteborgs och Bohus län.

Ludvig Widell

Göteborgs och Bohus län.

Israel Holmgren

Göteborgs och Bohus län.

K. A. Andersson

Göteborgs och Bohus län.

Edy. Björnsson

Älvsborgs län.

Karl Sandegård

Älvsborgs län.

Axel Nylander

Älvsborgs län.

Ernst Lundell

Skaraborgs län.

Edw. Larson

Skaraborgs län.

Fritiof Gustafson

Skaraborgs län.

Ernst Svenson

Skaraborgs län.

Gustaf Strömberg

Värmlands län.

J. Bergman

Värmlands län.

John Sandén

Värmlands län.

Valfrid Eriksson

Värmlands län.

Fr. Julin

Värmlands län.

Anders Orne

Orebro län.

Ad. Lindgren

Orebro län.

Gottfr. Karlsson

Orebro län.

Ivar Öhman

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Ant. Hjalmarsson

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

G. W. Hansson

Göteborgs stad.

Eric Hallin

Göteborgs och Bohus län.

Axel Sundberg

Göteborgs och Bohus län.

Karl Mellén

Älvsborgs län.

Joli. Johansson

Älvsborgs län.

John Björck

Älvsborgs län.

Torsten Ström

Skaraborgs län.

August Johansson

Skaraborgs län.

K. Schlyter

Värmlands län.

Mauritz Hellberg

Värmlands län.

Harald Åkerberg

Orebro län.

Kerstin Hesselgren

Örobro Ian.

Riksdagsbeslutet 1981.

Alfred Petrén

Kopparbergs län.

S. H. Kvarnzelius

Kopparbergs län.

Erik Dalberg

Kopparbergs län.

0. A. Ernfors

Kopparbergs län.

Ernst Aström

Kopparbergs län.

Em. Bjurström

Kopparbergs län.

Rickard Sandler

Gävleborgs län med Gävle stad.

Carl Eriksson

Gävleborgs län med Gävle stad.

N. S. Norling

Gävleborgs län med Gävle stad.

P. Granath

Gävleborgs län med Gävle stad.

C. A. Carlsson

Gävleborgs län med Gävle stad.

Per Andersson

Gävleborgs län med Gävle stad.

Hj. Halvarsson

Gävleborgs län med Gävle stad.

J. G. Walles

Västernorrlands län och Jämt-lands län.

E. A. Enhörning

Västernorrlands län och Jämt-lands län.

Carl Lindhagen

Västernorrlands län och Jämt-lands län.

L. Tjällgren

Västernorrlands län och Jämt-lands län.

J. P. Johansson

Västernorrlands län och Jämt-lands län.

A. 0. Frändén

Västernorrlands län och Jämt-lands län.

Ivar Österström

Västernorrlands län och Jämt-lands län.

H. Andersson

Västernorrlands län och Jämt-lands län.

A. J. Granström

Västernorrlands län och Jämt-lands län.

0. Bergqvist

Västerbottens län och Norr-bottens län.

Gustav Rosén

Västerbottens län och Norr-bottens län.

N. Gabrielsson

Västerbottens län och Norr-bottens län.

Evert Jonsson

Västerbottens län och Norr-bottens län.

P. Sandström

Västerbottens län och Norr-bottens län.

Karl A. Johanson

Västerbottens län och Norr-bottens län.

Carl Lindmark

Västerbottens län och Norrbottens
län.

D. Hansén

Västerbottens län och Norrbottens
län.

Riksdagsbeslutet 1981.

Andra kammaren:

Bernh. Eriksson

Talman.

P. Nilsson

e v. Talman. Kristianstads län.

Sv. Bengtsson

2:e v. Talman. Kristianstads län.

Arvid Lindman

Stockholms stad.

Carl Ekman

Stockholms stad.

Ernst Eriksson

Stockholms stad.

P. Albin Hansson

Stockholms stad.

Erik Nylander

Stockholms stad.

Edv. Johanson

Stockholms stad.

Bertha Wellin

Stockholms stad.

Otto Holmdahl

Stockholms stad.

Otto Järte

Stockholms stad.

K. Kilbom

Stockholms stad.

Edoff Andersson

Stockholms stad.

Erik Nygren

Stockholms stad.

Martin Andersson

Stockholms län.

G. W. Källman

Stockholms län.

Allan Andersson

Stockholms län.

E. Eurén

Stockholms län.

Birger Christenson

Stockholms län.

Harald Laurin

Stockholms län.

Gust. Mosesson

Stockholms län.

Einar Ahl

Stockholms län.

R. Lundquist

Stockholms län.

Nils Flyg

Stockholms län.

K. A. Borg

Uppsala län.

C. G. Olsson

Uppsala län.

Eric Björnberg

Uppsala län.

Nils Wohlin

Uppsala län.

C. J. Johansson

Södermanlands län.

Riksdagsbeslutet 1981.

Gustaf Olsson

Södermanlands län.

Erik Laurén

Södermanlands län.

Karl Andersson

Södermanlands län.

Conrad Jonsson

Södermanlands län.

Harald Andersson

Södermanlands län.

Erik Lundbom

Södermanlands län.

David Pettersson

Östergötlands län.

Carl Sjögren

Östergötlands län.

Gottfrid Karlsson

Östergötlands län.

Sven Olsson

Östergötlands län.

G. A. Björkman

Ostergötlands län.

F. 0. Ericson

Ostergötlands län.

Karl Ward

Ostergötlands län.

Ivar Anderson

Östergötlands län.

Oscar Jonsson

Östergötlands län.

S, P. Hollertz

Östergötlands län.

Martin Skoglund

Östergötlands län.

A. Hermansson

Östergötlands län.

C. 0. Johanson

Jönköpings ian.

Jönköpings län.

Oscar Carlström

Jönköpings län.

Erik Fast

Jönköpings län.

J. A. A. Svensson

Jönköpings län.

M. L. Petersson

Jönköpings län.

Fabian Lilliecreutz

Jönköpings län.

Abel Andersson

Jönköpings län.

Johan Johnsson

Jönköpings län.

E. 0. Magnusson

Kronobergs län.

P. M. Olsson

Kronobergs län.

Joh. G. Svensson

Kronobergs län.

J. H. Blomquist

Kronobergs län.

Hjalmar Svensson

Kronobergs län.

Gust. Rosander

Kronobergs län.

Karl Magnusson

Kalmar län.

Sig. A. Carlsson

Kalmar län.

Alfr. Werner

Kalmar län.

Emil Gustafson

Kalmar län.

Albert Johansson

Kalmar län.

Arthur Heiding

Kalmar län.

Helmer Schött

Kalmar län.

Sten Waldem

Kalmar län.

Th. Gardell, Gahns

Gotlands län.

Gust. Svedman

Gotlands län.

Arvid Gardell

Gotlands län.

Riksdagsbeslutet 1931.

John Jönsson

Blekinge län.

Algot Törnkvist

Blekinge län.

Ola Jeppsson

Blekinge län.

Bj. Holmgren

Blekinge län.

Axel Wachtmeister

Blekinge län.

Elof Hällgren

Blekinge län.

Kristianstads län.

Swen Persson

Kristianstads län.

L. A. Björklund

Kristianstads län.

Nils Björk

Kristianstads län.

Swen Jönsson

Kristianstads län.

Nestor Hammarlund

Kristianstads län.

Emanuel Björck

Kristianstads län.

Nils Winkler

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona
och Lunds städer.

Carl Lovén

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona
och Lunds städer.

Cl. Lindskog

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona
och Lunds städer.

Harry Weibull

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona
och Lunds städer.

Olof Andersson

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona
och Lunds städer.

A. Thomson

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona
och Lunds städer.

Allan Vougt

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona
och Lunds städer.

Johan Jönsson

Malmöhus läns valkrets.

Olof Olsson

Malmöhus läns valkrets.

Per Edvin Sköld

Malmöhus läns valkrets.

Olof Andersson

Malmöhus läns valkrets.

Anders Paulsen

Malmöhus läns valkrets.

Nils Månsson

Malmöhus läns valkrets.

Janne Nilsson

Malmöhus läus valkrets.

Axel Pehrsson

Malmöhus läns valkrets.

Olivia Nordgren

Malmöhus läns valkrets.

Erik W. Ljung

Malmöhus läns valkrets.

Axel Lindqvist

Hallands län.

Nils Johansson

Hallands län.

Anders Andersson

Hallands län.

Carl Larson

Hallands län.

Albin Eriksson.

Hallands län.

Linus Andersson

Hallands län.

Edvard Lithander

Göteborgs stad.

Algot Sjöström

Göteborgs stad.

Ernst Wigforss

Göteborgs stad.

Riksdagsbeslutet 1981.

C. W. 0. Höglund

Göteborgs stad.

Erik Olson

Göteborgs stad.

Albin Ström

Göteborgs stad.

Theodor Wijkander

Göteborgs stad.

Ove Ekberg

Göteborgs stad.

Herman Andersson

Göteborgs och Bohus läns
landsti ngsområde.

Oscar N. Olsson

Göteborgs och Bohus läns
landstingsområde.

Cornelius Olsson

Göteborgs och Bohus läns
landstingsområde.

Oscar Osberg

Göteborgs och Bohus läns
landstingsområde.

Adolf Wallerius

Göteborgs och Bohus läns
landstingsområde.

C. Brännberg

Göteborgs och Bohus läns
landstingsområde.

J. W. Mårtensson

Göteborgs och Bohus läns
landstingsområde.

Gustaf Karlsson

Göteborgs och Bohus läns
landstingsområde.

A. Danielsson

Alvsborgs län. Norra valkretsen.

Arthur Gustafson

Älvsborgs län. Norra valkretsen.

And. Lindgren

Alvsborgs län. Norra valkretsen.

Anders Hansson

Älvsborgs län. Norra valkretsen.

C. P. Olsson

Älvsborgs län. Norra valkretsen.

Thore Alströmer

Älvsborgs län. Norra valkretsen.

Lennart Johansson

Älvsborgs län. Norra valkretsen.

K. A. Ryberg

Älvsborgs län. Södra valkretsen.

Edvin Leffler

Älvsborgs län. Södra valkretsen.

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

Birger Petersson

Alvsborgs län. Södra valkretsen.

Josef Weijne

Älvsborgs län. Södra valkretsen.

Emil Bengtsson

Skaraborgs län.

Karl Magnusson

Skaraborgs län.

Helge Bäcklund

Skaraborgs län.

Gustav Johanson

Skaraborgs län.

Carl Vahlstedt

Skaraborgs län.

A. W. Lundén

Skaraborgs län.

Carl Arv. Anderson

Skaraborgs län.

J. A. Persson

Skaraborgs län.

Erik Nordkvist

Skaraborgs län.

Carl Jansson

Värmlands län.

Harald Hallén

Värmlands län.

Emil Andersson

Värmlands län.

Herman Norling

Värmlands län.

Anders Norsell

Värmlands län.

Värmlands län

Värmlands län.

Gustaf Olson

Värmlands län.

Riksdagsbeslutet 1981.

Nils Persson

Värmlands län.

Nils Nilsson

Värmlands län.

Edv. Uddenberg

Örebro län.

Anders Anderson

Örebro län.

Olof Nilsson

Örebro län.

Elof Ljunggren

Örebro län.

Gunnar Persson

Orebro län.

Bertil Mogård

Örebro län.

Fredrik Sandwall

Örebro län.

Orebro län.

Viktor Larsson

Västmanlands län.

Anton Eklund

Västmanlands län.

Emil Olovson

Västmanlands län.

C. R. Jansson

Kopparbergs län.

Anders Olsson

Kopparbergs län.

Gustaf Andersson

Kopparbergs län.

Gust. K. Pettersson

Kopparbergs län.

Jones Erik Andersson

Kopparbergs län.

Evald Ericsson

Kopparbergs län.

Fabian Månsson

Gävleborgs län.

Aug. Sävström

Gävleborgs län.

Ernst Lindley

Gävleborgs län.

0. Johansson, Edsbyn

Gävleborgs län.

Adolv Olsson

Gävleborgs län.

Nils Holmström

Gävleborgs län.

Viktor Herou

Gävleborgs län.

J. N. Svedberg

Gävleborgs län.

C. J. Högström

Gävleborgs län.

And. Hilding

Gävleborgs län.

Emil Hultman

Gävleborgs län.

C. 0. Johansson

Västernorrlands län.

P. Bergström

Västernorrlands län.

Gerh. Strindlund

Västernorrlands län.

Helmer Molander

Västernorrlands län.

P. J. Edberg

Västernorrlands län.

Per Rudén

Västernorrlands län.

Nils V. Sandström

Västernorrland! län. Västernorrlands län.

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 15 sami. 1 haft.

Ernst Berg

Västernorrlands län.

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1981.

Johan Olofsson

Jämtlands län.

Verner Hedlund

Jämtlands län.

P. S. Hedlund

Jämtlands län.

P. Persson

Jämtlands län.

Nils Olsson

Jämtlands län.

Ad. Wiklund

Västerbottens län.

Ant. Wikström

Västerbottens län.

Ewald Lindmark

Västerbottens län.

Elof Lindberg

Västerbottens län.

0. E. Sandberg

Västerbottens län.

P. J. Näslund

Västerbottens län.

J. B. Wiklund

Västerbottens län.

Ernst Hage

Norrbottens län.

N. E. Nilsson

Norrbottens län.

Jöran Grapenson

Norrbottens län.

H. Lundström

Norrbottens län.

Riksdagsbeslutet 1931.

INNEHÅLL.

(Sammanfattning se sid. 55.)

Sid.

Riksdagsbeslutets ingress................... 1

§ 1. I anledning av Kungl. Maj.ts proposi tion

angående huvudgrunderna för en

rättegångsreform.................... 1

§ 2. I anledning av väckt motion angående

införande av ett dagordningsinstitut i

vår författning...................... 2

§ 3. Rörande godkännande av en mellan

Sverige och Island undertecknad konvention
angående fredligt avgörande av

tvister............................. 2

§ 4. Rörande förslag till lagar örn ändrad
lydelse av vissa delar i lagen den 14
juni 1918 om fattigvården m. fl. lagar.. 2

§ 5. Rörande förslag till lag om kyrklig sam -

fällighet i Göteborg.................. 3

§ 6. Angående godkännande av en i Genéve

den 2 oktober 1930 dagtecknad konvention
om finansiell hjälp m. m....... 3

§ 7. Rörande upprättande av ett institut för

högspänningsforskning............... 3

§ 8. Rörande personlig professur för läraren

i medicinsk radiologi vid universitetet i
Uppsala, medicine doktorn H. F. Laurell
................................ 4

§ 9. Rörande arvode till en assistent å fysi kalisk-kemiska

institutionen vid universitetet
i Uppsala..................... 4

5 10. Angående anslag till materiel vid institutionen
för ärftlighetsforskning vid

universitetet i Lund................. 4

§ 11. Rörande förslag till lag örn ändring i
vissa delar av lagen den 29 juni 1912
(nr 184) örn understödsföreningar m. m. 4

§ 12. Rörande anslag till försöksverksamhet
beträffande för- och eftervård vid barns -

börd ............................... 5

§ 13. Rörande lag örn ändrad lydelse av 1 §
lagen den 8 april 1927 om försäkringsavtal
............................... 5

Sid.

§ 14. Angående lantmäteriundervisningens

ordnande........................... 5

§ 15. Rörande åtgärder för den inhemska

sockerbetsodlingens uppehållande...... 6

§ 16. Rörande vissa åtgärder till spannmålsodlingens
stödjande.................. 6

§ 17. Rörande kreditivsummorna........... 6

§ 18. Angående statsregleringen för budgetåret
1931/1932...................... 7

§ 19. Angående anslag till beredskapsarbeten

för motverkande av arbetslöshet...... 8

§ 20. Rörande anslag till bekämpande av

arbetslösheten....................... 8

§21. I avseende å statsregleringen och andra
med statsverket gemenskap ägande ämnen
i vad angår frågor, behandlade av

statsutskottet......................... 8

§ 22. Rörande godkännande av en i Oslo den
22 december 1930 undertecknad konvention
om ekonomiskt närmande..... 19

§ 23. Rörande förlängd giltighet av gällande
bestämmelser om utförselbevis för råg

och vete............................ 19

§ 24. Rörande tillfällig reglering av införseln

av viss spannmål.................... 19

§ 25. Rörande godkännande av ett avtal mellan
Sverige och Finland för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande direkta
skatter........................ 19

§ 26. Rörande förordning om ändring i vissa
delar av taxeringsförordningen den 28

september 1928 (nr 379).............. 19

§ 27. Rörande beskattningen av äkta makar
och om hänsynstagande vid beskattningen
till försörjning av hemmavarande

barn............................... 20

§ 28. I anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till ändrad tid för
kronouppbörden..................... 20

Riksdagsbeslutet 1931.

§ 29.

§ 30.

§ 31.

§ 32.

§ 33.

§ 34.

§ 35.

§ 36.

§ 37.

§ 38.

§ 39.

§ 40.

§ 41.
§ 42.

§ 43.

Sid.

Rörande förordning om ändring i vissa
delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt

för gåva............................ 20

Rörande förordning om ändrad lydelse
av 3 § förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften 20
Rörande förordning örn ändrad lydelse
av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild
stämpelavgift vid köp oell byte

av fondpapper...................... 20

Rörande förordning angående fortsatt
tillämpning av förordningen den 17 maj
1923 (nr 113) om utgörande av en särskild
stämpelavgift i vissa fall vid köp,
byte eller införsel till riket av pärlor

med flera lyxvaror.................. 20

I anledning av väckta motioner om
ändrade grunder för beskattningen av

automobiltrafiken................... 21

Rörande förordning om fortsatt tillämpning
av förordningen den 27 april 1923

angående rätt för Konungen att i visst

fall åsätta särskild tullavgift.......... 21

Rörande ändringar i gällande tulltaxa
beträffande vissa kemiska preparat.... 21

Rörande förordning örn ändrad lydelse

av 5 § tulltaxeförordningen till beredande
av tullfrihet för varor till främmande
makters lönade konsuler....... 21

I anledning av väckt motion örn tullfrihet
för vissa för blomsterförädlingsindustrien
behövliga varor............ 21

Rörande tullfri införsel av två telefonkablar.
............................ 21

Rörande förordning om ändrad lydelse
av 18 § 1 mom. och 22 § 2 mom. förordningen
den 15 december 1914 (nr 436)
angående statsmonopol å tobakstillverk ningen

i riket....................... 21

Rörande förordning om fortsatt tillämpning
av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och ut skänkningsskatt

å spritdrycker........ 22

Rörande postavgifter för tidningar m. m. 22
Rörande förordning om ändrad lydelse
av 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr
62) om särskild skatt å bensin och motorsprit
m. m........................ 22

Rörande höjning av skatten å bensin
och motorsprit...................... 22

Sid.

§ 44. Rörande förordning örn tillfällig skatt

å bensin, som finnes i riket............ 22

§ 45. Rörande beräkning av bevillningama

för budgetåret 1931/1932 m. m........ 22

§ 46. Rörande förslag till lag örn ändrad lydelse
av 13 § lagen den 12 maj 1897

(nr 27) för Sveriges riksbank m. m..... 23

§ 47. Rörande användande av riksbankens

vinst för år 1930.................... 23

§ 48. I avseende å statsregleringen och andra
med statsverket gemenskap ägande ämnen
i vad angår frågor, behandlade av

bankoutskottet....................... 24

§ 49. Rörande verkställd granskning av riksbankens
styrelse och förvaltning...... 25

§ 60. Rörande verkställd granskning av riks gäldskontorets

styrelse och förvaltning 26
§ 51. Rörande verkställd granskning av riksdagsbibliotekets
styrelse och förvaltning.
.............................. 26

§ 52. Rörande godkännande av en mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge den 6 februari 1931 avslutad konvention,
innehållande internationellt
privaträttsliga bestämmelser örn äktenskap,
adoption och förmynderskap m. m. 26
§ 53. Rörande godkännande av en mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge den 10 februari 1931 avslutad
konvention angående indrivning av underhållsbidrag
m. m.................. 26

§ 54. Rörande lag angående ändrad lydelse

av 1 § lagen den 2 juni 1911 örn skydd
för vissa internationella sjukvårdsbe teckningar.

......................... 26

§ 65. Rörande beredande av en tredje emeriti lön

åt biskopar...................... 26

§ 56. Rörande lag örn ändrad lydelse av lagen
den 22 april 1927 om gäldande ur kyrkofonden
i visst fall av pensionsavgift, belöpande
å innehavare av prästerlig eme -

ritilön.............................. 27

§ 57. I anledning av väckt motion angående
faderskapsbevisning medelst blodundersökning.
........................... 27

§ 58. Rörande lag örn avstyckat eller avsöndrat
områdes befriande från ansvar

för inteckning i stamfastighet m. m..... 27

§ 59. Rörande lag angående ändrad lydelse
av 33 § lagen den 10 maj 1901 örn inteckning
i fartyg.................... 27

§ 60. Rörande lag om ändring i vissa delar av

strafflagen m. m..................... 27

Riksdagsbeslutet 1931.

§ 61.

§ 62.
§ 63.

§ 64.

§ 65.

§ 66.
§ 67.

§ 68.

§ 69.

§ 70.

§ 71.

§ 72.

§ 73.

§ 74.

§ 75.

§ 76.

§ 77.

§ 78.

Sid.

Rörande beredande åt omnibustrafiken

av visst straffrättsligt skydd mot uppsåtlig
skadegörelse m. m.............. 27

Rörande viss ändring i 11 kap. 38 §

rättegångsbalken.................... 28

Rörande lag om ändrad lydelse av 76
och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 om
krigsdomstolar och rättegången därstädes.
............................. 28

Rörande lag angående ändring i vissa
delar av lagen den 30 maj 1919 om rätt
till litterära och musikaliska verk m. m. 28
Rörande Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till stadsplanelag m. m......... 28

Rörande förslag till byggnadsstadga.. 29
Rörande lag med vissa bestämmelser
mot illojal konkurrens................ 29

Rörande lag om ändrad lydelse av 1 §
lagen den 9 oktober 1914 angående förbud
i vissa fall mot varors förseende
med oriktig ursprungsbeteckning och
saluhållande av oriktigt märkta varor.. 29
Rörande förslag till lag örn upplagshus

och upplagsbevis.................... 29

I anledning av väckt motion med förslag

till lag angående slakt av husdjur...... 29

Rörande lag angående ändrad lydelse
av 19 § lagen den 16 oktober 1914 om

tillsyn å fartyg...................... 29

Rörande lag om ändrad lydelse av 5, 6,

7 och 8 §§ förordningen den 16 maj 1884

angående patent..................... 30

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med anhållan örn riksdagens yttrande
rörande vissa av den internationella
arbetsorganisationens konferens
år 1930 fattade beslut.......... 30

Rörande förslag till lag angående ändrad
lydelse av 2 § 4:o), 14:o) och 17:o) lagen
den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts rege -

ringsrätt ........................... 30

Rörande lag om ändrad lydelse av 20
kap. 3 § lagen den 18 juni 1926 örn delning
av jord å landet................ 30

I anledning av väckt motion angående
ändrad lydelse av 3 § lagen om medling

i arbetstvister....................... 31

Rörande förslag till lag angående ändring
i vissa delar av lagen den 29 juni

1912 (nr 206) örn arbetarskydd........ 31

Rörande förslag till lag om åtgärder mot
vanartigt levnadssätt (vanartslag).. .. 31

Sid.

§ 79. Rörande förslag till lag örn ändring i
vissa delar av lagen den 14 juni 1918

(nr 422) örn fattigvården m. m......... 31

§ 80. Rörande förslag till lag örn behandling

av alkoholister....................., 31

§ 81. Rörande förslag till lag angående ändring
i vissa delar av lagen den 6 juni , ti
1924 (nr 361) om samhällets barnavård 32
§ 82. Rörande ändrad lydelse av 14 och 34 §§

i lagen den 30 juni 1913 örn allmän pensionsförsäkring
...................... 32

§ 83. I anledning av väckt motion angående
vissa ändringar och kompletteringar i
den s. k. norrlandslagstiftningen......32

§ 84. Rörande lag örn ändring i vissa delar av
lagen den 25 april 1919 (nr 222) angående
beredande i vissa fall vid skogsavverkning
och kolning av härbärge åt

arbetarna m. m...................... 32

§ 85. I anledning av väckt motion *m lagbestämmelser
mot uppsättande invid vägarna
av trafiksäkerheten ovidkommande
reklamannonser............... 32

§ 86. I anledning av väckt motion om ändrad
lydelse av 17 § i lagen örn vissa av landsting
eller kommun drivna sjukhus—. 32
§ 87. Rörande förslag till stadga angående

enskilda sjukhem och förlossningshem.. 33
§ 88. Rörande förslag till lag om ändring i
vissa delar av lagen den 17 oktober 1900

örn straffregister..................... 33

§ 89. Rörande försäljning till skatte av lägenheterna
Lerbrotorp nr 2 och 3 i Nysunds
socken........................ 33

§ 90. Rörande stadsplanelag m. m. såvitt angår
ändringar i väglagstiftningen......33

§ 91. Rörande lag örn tillägg till 54 § lagen den
23 oktober 1891 (nr 68) angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet 33
§ 92. Rörande lag om ändrad lydelse av 85 §
första stycket lagen den 23 oktober 1891
(nr 68) angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet................. 33

§ 93. Rörande revision av jaktlagstiftningen 34
§ 94. Rörande älgjaktens ordnande m. m... 34
§ 96. Angående ändringar i lagstiftningen rörande
tillverkning av och handel med

margarin........................... 34

§ 96. Rörande lag angående ändrad lydelse
av 2 § lagen den 14 juni 1928 (nr 196)

örn galtbesiktningstvång.............. 34

§ 97. I avseende å statsregleringen och andra
med statsverket gemenskap ägande äm -

Riksdagsbeslutet 1931.

Sid.

nen i vad angår frågor behandlade av

jordbruksutskottet.................... 34

§ 98. Rörande utseende av ledamöter och

suppleanter i utrikesnämnden........ 38

§ 99. Rörande utseende av en kommitterad

för tryckfrihetens vård............... 38

§ 100. Rörande val av riksdagens justitieombudsman
och hans efterträdare........ 38

§ 101. Rörande val av riksdagens militieom budsman

och hans efterträdare........ 39

Sid.

§ 102. Angående val av revisionssekreteraren
C. H. V. Ericsson att vara justitieombudsmannens
efterträdare............ 39

§ 103. Rörande val av tre fullmäktige i riksbanken
samt ordförande och tre full -

mäktige i riksgäldskontoret ävensom

suppleanter för dem................. 39

§ 104. Rörande åtskilliga på grund av § 89 regeringsformen
väckta frågor.......... 39

Riksdagsbeslutets slutmening.............. 40

Riksdagsbeslutet 1981.

SAMMANFATTNING.

§ 1 hänför sig till skrivelse från särskilda utskottet.

§§ 2—5 hänföra > > skrivelser eller

memorial från konstitutionsutskottet.

§§ 6—16 > > > skrivelser > sammansatta utskott.

§§ 17—21 > > > > > statsutskottet.

§§ 22—45 > > » > > bevillningsutskottet.

§ 46 hänför > * skrivelse > bankoutskottet i lagfrågor.

§§ 47—51 hänföra > > skrivelser eller

memorial från bankoutskottet i anslags- och dechargefrågor.
§§ 52—72 hänföra sig till skrivelser > första lagutskottet.

§§ 73—89 > > > > » andra lagutskottet.

§§ 90—96 > > > > > jordbruksutskottet i lagfrågor.

§ 97 hänför » > skrivelse > jordbruksutskottet i anslagsfrågor.

§§ 98—104 hänföra > » skrivelser eller

förordnanden från riksdagens kansli.