Riksdagsbeslutet 1933 (Riksdagens protokoll 1933:beslut)

Riksdagsbeslutet 1933.

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började
den 10 januari och slutade den 30 juni 1933.

V i efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterlig t: att, på
grund av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 10 sistlidna
januari under Hans Majit Konung Gustaf V:s tjugusjätte regeringsår oss här
i Stockholm infunnit.

Efter att över vårt arbete hava nedkallat Guds välsignelse hava vi den 11 i
nämnda månad å rikssalen sammanträtt och fått emottaga berättelse örn vad
sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig tilldragit ävensom
Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behov; och hava
vi efter föregångna överläggningar dels örn de ämnen, i vilka Kungl. Majit
till oss avlåtit propositioner eller skrivelser, dels ock rörande frågor, som blivit
hos riksdagen väckta, stannat uti följande beslut.

§ 1.

Vid företagen slutlig prövning av de vid innevarande riksdag vilande förslag
till ändrad lydelse av rikets grundlagar, hava vi antagit förslag:

1) angående ändrad lydelse av §§ 12, 23, 38 mom. 1 och 50 i riksdagsordningen
;

2) angående ändrad lydelse av § 50 riksdagsordningen;

3) angående ändrad lydelse av § 38 mom. 5 riksdagsordningen och § 2 4:o
tryckfrihetsförordningen;

4) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen;

5) angående ändrad lydelse av § 9 riksdagsordningen;

6) angående ändrad lydelse av § 51 regeringsformen;

7) angående ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen;

8) angående ändrad lydelse av § 5 6:o tryckfrihetsförordningen;

9) angående ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen.

Vi hava med skrivelser av den 22 februari nr 39—45 i vederbörlig ordning
meddelat Kungl. Majit våra beslut i dessa frågor.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 15 sami. 1 avd. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1933.

Efter det Kungl. Majit meddelat sitt samtycke till de under moment 1—3,
5 samt 8 och 9 omnämnda förslag till ändringar i rikets grundlagar, hava nedan
avgivna §§ i samma lagar erhållit följande lydelse nämligen:

Regeringsformen.

§ 51.

I de fall, då Konungen eller regenten eller statsrådet sammankallar riksdagen,
fastställes tiden för dess sammanträde tidigast till andra och sist till tjugonde dagen
fran den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna kungjord.

£ 72.

Riksbanken förbliver---stiftad lag.

Fullmäktige för---prövar skäligt.

Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef för riksbanken samt
inom eller utom sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och ansrxtr
vid inträffande förfall träda i hans ställe.

Riksbanken allena---till efterrättelse.

Riksdagsordningen.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas---fastställes i vallagen.

2. Varje år---stadgas i vallagen.

3. Har Konungen---valkretsen tillhör.

4. Har i eri valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens slut, eller skall
plats, när åttaårsperioden för en valkrets tilländalupit, övergå från denna till valkrets
inom annan grupp, besattes platsen på sätt i vallagen stadgas för tiden intill
utgången av den åttaårsperiod, för vilken val senast hållits i den till platsen berättigade
valkretsen; dock att, där platsen redan är tillsatt för tid efter löpande
året, besättandet skall ske allenast för tiden till årets slut.

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas i kommunernas allmänna
angelägenheter röstberättigade män och kvinnor, som uppnått 35 års ålder. Kommer
riksdagsman, efter det han blivit vald, i den ställning, att han ej längre skulle
varit valbar till ledamot i kammaren, frånträder han sin befattning.

§ 12.

Vill ledamot av första kammaren befattningen sig avsäga, äger han det göra
vid valtillfället eller sedermera, mellan riksdagar, hos Konungens befallningshavande.

c. Gemensamma bestämmelser.

§ 25.

1. Ledamot av riksdagen äger av statsmedel åtnjuta arvode och reseersättning
under de villkor och i enlighet med de särskilda föreskrifter, som meddelas i en
av Konungen och riksdagen samfällt beslutad stadga örn ersättnings utgående för
riksdagsmannauppdragets fullgörande.

2. För lagtima riksdag, som ej enligt § 5 upplöses, innan den varit fyra månader
tillsammans, så ock för sådant senare sammanträde av lagtima riksdag, som
i § 5 avses, utgår till ledamot av riksdagen, sorn är bosatt å ort, där riksdagen

Riksdagsbeslutet 1933. 3

hålles, arvode med tre tusen kronor samt till annan riksdagens ledamot arvode
med fyra tusen kronor.

Vid urtima riksdag utgår till ledamot av riksdagen för den tid riksdagen är samlad
arvode med ett belopp motsvarande, för månad räknat, en fjärdedel av det
för lagtima riksdag utgående arvodet, dock högst med nämnda arvodes hela
belopp.

3. Ledamot av riksdagen åtnjuter ersättning för resa till och från riksdagen.
Besöker ledamot under lagtima riksdag efter beviljad ledighet hemorten, äger han
jämväl undfå ersättning för därav föranledd resekostnad, dock högst för fem resor
fram och åter.

§ 24.

Rösträtt må---är röstberättigad.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar, vallagen,
stadgan om ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande, stadgan
om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar, stadgan om val till
riksdagens utskott ävensom de reglementariska föreskrifter, vilka riksdagen jämlikt
§ 78 äger fastställa, samt att hos riksdagen föreslå de ändringar däruti, dem
utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att
meddela utlåtande över de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlags- och
vallagsfrågor samt frågor rörande omförmälda stadgar och föreskrifter.

2. Utskottet skall-----sådana ämnen.

3. Utskottet åligger-----regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer-----vägrar proposition.

5. I den mån utskottet, med hänsyn till rikets säkerhet eller andra av förhållandet
till främmande makt betingade, synnerligen viktiga skäl, finner i visst
ämne meddelade upplysningar böra hemliga hållas, vare utskottets ledamöter till
tystnadsplikt förbundna. Ledamot eller suppleant skall första gången han är närvarande
vid sammanträde med utskottet avgiva försäkran om tystnadspliktens iakttagande.

§ 50.

Den i-----sina befattningar.

Inträffar ledighet i nämnden, inträde suppleant såsom ledamot i den avgångnes
ställe. Har ledamot hos Konungen anmält förfall, må suppleant kallas att i den
frånvarandes ställe tjänstgöra i nämnden. Beträffande den ordning, som vid inträde
skall iakttagas mellan suppleanterna, gälle enahanda bestämmelser som i
fråga örn suppleants inträde i utskott. Ej må den, som är suppleant, i annat fall
än här ovan sägs övervara nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar-----förordnar Konungen.

Skulle minst-----nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden åtnjute ej någon ersättning under den tid riksdagen är
samlad. För inställelse vid sammanträde, då riksdagen ej är samlad, utgår ersättning
enligt de i § 23 för urtima riksdag bestämda grunder.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt, som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen utses,
tillsättas jämväl suppleanter, att, vid inträffande förfall för dem, träda i deras
ställe, nämligen för de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken tre och för
fullmäktige i riksgäldskontoret likaledes tre. För fullmäktig i riksbanken, som
utsetts till förste deputerad, utses suppleant på sätt i § 72 regeringsformen föreskrives
och för tid, som fullmäktige i riksbanken äga bestämma.

För varje---blivit valda.

Riksdagsbeslutet 1933.
Tryckfrihetsförordningen.
5 2.

4: o. I grund-----som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konungen i ministeriella ärenden och kommandomål,
eller statsrådets protokoll och handlingar, eller riksståndens, eller utrikesnämndens,
eller konstitutionsutskottets, rörande statsrådet eller rörande upplysningar, som
prövats böra hemliga hållas, eller banko- och riksgäldsverkens, eller banko- och
statsutskottens, eller revisorers över banko- och riksgäldsverken, rörande samma
verks hemliga ärenden, icke kunna före femtio år efter protokollets eller handlingens
datum till tryckning fordras, eller, utan vederbörandes tillstånd, utbekommas.
Utgivas sådana--— — — icke uppenbara.

Att ej-----femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner-----skriften konfiskeras.

Att, där-----skriften konfiskeras.

Att då-----sexton skillingar.

Att, i-----femtio riksdaler.

Det skall-----sexton skillingar.

Att protokoll-----sexton skillingar,

Att ingen-----sexton skillingar.

Att läkares-----sexton skillingar.

Att handlingar-----sexton skillingar.

Att till-----sexton skillingar.

Att utdrag-----femtio riksdaler.

Att till-----trehundra riksdaler.

Att uppgifter-----femtio riksdaler.

Att för-----trehundra riksdaler.

Att följande handlingar, nämligen:

till tillsyningsmyndighet över banker, sparbanker och försäkringsanstalter inkomna
handlingar, därifrån utgångna skrivelser samt där förda protokoll och anteckningar,
samtliga i vad de röra enskildas förhållanden till bank, sparbank eller
försäkringsanstalt,

till tiUsyningsmyndigheten över fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet
inkomna handlingar, därifrån utgångna skrivelser samt där förda protokoll och
anteckningar, samtliga i vad de röra vederbörande yrkesutövares enskilda affärer
eller andra personers ekonomiska förhållanden,

icke må utlämnas, förrän femton år förflutit från handlingens datum, därest
icke vederbörande tillsynsmyndighet för fullgörande av sin uppgift så prövar nödigt.
Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör dylik handling,
vilken obehörigen utlämnats, bote femtio riksdaler.

Att ansökning-----femtio riksdaler.

Att i-----skriften konfiskeras.

Att av-----skriften konfiskeras.

Att handlingar-----skriften konfiskeras.

Att sådant,-----själva huvudsaken.

I övrigt-----stadgat är.

§ 5-

6:o. Förbrytelser emot denna lag upptagas vid rådstuvurätten i den stad, där
skrift, som föranlett åtal, blivit tryckt, eller, örn den blivit tryckt å ort, som lyder
under landsrätt, vid rådstuvurätten i den stad, där länets styrelse har sitt säte.
Stämningstid vare åtta dagar. Uppstår fråga örn boktryckares eller författares
av en tryckt skrift tilltalande eller hörande, åtnjute han eller de deras rättegångsförmåner,
enligt allmän lag och särskilda författningar, uti allt vad genom detta
förordnande icke uttryckligen annorlunda stadgat är.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 2.

I avlåten proposition, nr 6, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, under
förutsättning att ändring i riksdagsordningen i överensstämmelse med ett av
riksdagen såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling antaget förslag
till ändrad lydelse av §§ 12, 23, 38 och 50 riksdagsordningen varder i grundlagsenlig
ordning beslutad, antaga ett propositionen bilagt förslag till stadga
örn ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande.

I skrivelse den 22 februari nr 46 hava vi, med förklarande att Kungl. Majits
förevarande förslag icke kunnat av oss i oförändrat skick antagas, anmält, att
vi i anledning av propositionen samt under förutsättning att ändring i riksdagsordningen
i överensstämmelse med ett av oss för vår del antaget förslag
till ändrad lydelse av §§ 12, 23, 38 och 50 riksdagsordningen varder i grundlagsenlig
ordning beslutad för vår del antagit ett i skrivelsen infört förslag till
stadga om ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande.

§ 3.

Det jämlikt § 64 i riksdagsordningen från 1932 års lagtima riksdag vilande,
av Kungl. Majit i proposition nr 82 till nämnda riksdag framställda förslag
till ändrad lydelse av § 60 regeringsformen hava vi förehaft till slutlig prövning
och därvid förkastat förslaget, i följd varav Kungl. Majits förenämnda
proposition blivit av oss avslagen.

Vårt beslut i ämnet hava vi anmält i skrivelse till Kungl. Majit den 24
februari nr 56.

§ 4.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 2 maj nr 95 hava vi
vid företagen slutlig prövning av det i anledning av Kungl. Majits proposition
nr 105 vid 1932 års riksdag såsom vilande antagna förslag till ändrad
lydelse av §§ 81 och 82 regeringsformen samt §§ 34, 36, 37, 39—41, 44, 52, 54, 55,
60, 79 och 80 riksdagsordningen, för vår del godkänt och antagit samma förslag.

Enligt de av oss sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer
i nedanskrivna delar erhålla följande lydelse.-

Regeringsformen.

§■ 81

Denna regeringsform---riksdagars beslut. o

Då riksdagen hos Konungen anmält sitt beslut i grundlagsfråga, skall Konungen,
därest beslutet innefattar bifall till ett av Honom framlagt förslag, förrän
riksdagen åtskilts, låta sålunda beslutad grundlagsändring genom allmän kungörelse
utfärda; och skall Konungens beslut härom meddelas riksdagen genom öppet
brev, som i vardera kammaren samtidigt uppläses av en statsrådets ledamot, den
Konungen därtill förordnat. Antager riksdagen ett inom densamma väckt grundlagsförslag,
inhämtar Konungen hela statsrådets tankar i ämnet och läte, där Han
till förslaget samtycker, det tillkännagiva genom kungörelse och öppet brev inom
tid och på sätt nyss sagts. Lämnar Konungen ej Sitt samtycke, meddéle Han
förrän riksdagen åtskilts, densamma genom skrivelse de orsaker, för vilka Han
riksdagens beslut ej godkänner.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 82.

Vad till ändring av grundlagarna, uti föreskriven ordning, riksdagen beslutit
och Konungen gillat, eller Konungen föreslagit och riksdagen antagit, åge, sedan
öppet brev, varom i nästföregående paragraf förmäles, blivit i riksdagens kamrar
uppläst, kraft av grundlag.

Riksdagsordningen.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra den av Honom för riksdags öppnande bestämda
tid, söm ma utsättas till första eller andra söckendagen efter riksdags början.
Pa den tid^ skola riksdagsmännen, sedan gudstjänst med dem hållen är
sammankomma pa rikssalen, där Konungen eller, då Han så för gott finner statsministern
eller annan statsrådsledamot förer ordet. Vid detta tillfälle låter Koritingen
till lagtima riksdag i tva exemplar, därav ett tillställes vardera kammaren
overlamna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov, innefattande
aven förslag rörande sättet att genom bevillningar fylla vad staten utöver de ordmane
inkomsterna erfordrar, ävensom berättelse örn vad i rikets styrelse sedan
nästföregående lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit; men örn riksdagen
urtima ar, kungöres för densamma anledningen till dess sammankallande och avlarnnas
de förslag och framställningar, vilka skola bliva föremål för kamrarnas
överläggningar; Konungen dock obetaget att sedermera även andra förslag framställa.

Da Konungen---undersåtliga vördnad.

$ 3Ö.

Ju''V/\K°nUngen’ med uPPlösande av riksdag, förordna om nya val i hela riket
till bada kamrarna eller den ena av dem, meddelar Konungen, sedan Han låtit till
rikssalen kalla riksdagen, densamma därstädes sitt beslut härom. Beslutet må
ock, där Konungen så prövar lämpligt, givas riksdagen tillkänna genom öppet
brev, som i vardera kammaren samtidigt uppläses av en statsrådets ledamot, den
Konungen därtill förordnat; och vare riksdagen efter uppläsandet omedelbart
upplöst.

2. Då riksdag skall avslutas, infinna sig, på Konungens kallelse och efter förrattad
gudstjänst, riksdagsmännen på rikssalen och framföra genom talmännen
sina välönskningar, varuppå Konungen förklarar riksdagen vara avslutad.

ViU Konungen ej själv avsluta riksdag, skall Konungens beslut örn avslutandet
meddelas riksdagen genom öppet brev, som i vardera kammaren samtidigt uppläses
av en statsrådets ledamot, den Konungen därtill förordnat; och vare riksdagen
efter uppläsandet omedelbart avslutad.

Ärendenas beredning.

5 37.

1. Å varje---sådant bevilja.

2. Vardera kammaren---ställe inträda.

3. Därest i---kammaren tillsättas.

4. Å urtima---förekommande ärenden.

5. Valen till---beslutad stadga.

6. Ej må statsrådsledamot, justitieråd eller regeringsråd i utskott eller val till
utskott deltaga.

Ej heller må någon, av vilken riksdagen kan fordra redo och ansvar, inväljas
i utskott, där redovisning för hans egna ämbetsåtgärder kan förekomma. Vad
nu stadgats skall likväl ej Utgöra hinder att i statsutskottet invälja förutvarande
ledamot av statsrådet, dock utan rätt för denne att inom utskottet deltaga i behandling
av ärende, varom i § 39 mom. 2 förmäles.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen avlåtna proposition och äga tillgång till alla statsverkets
räkenskaper och handlingar, åligger att, i den man det icke gäller jordbruksärenden,
pens iöns st a ten eller riksdags- och revisionskostnader eller kostnader
för riksdagens hus och riksdagens verk, granska, utreda och uppgiva statsverkets
tillstånd och förvaltning samt föreslå vad till fyllandet av dess behov erfordras,
varvid nödiga indragningar och besparingar böra iakttagas, sa ock att föreslå beloppet
av de summor, vilka, jämlikt 63 § regeringsformen, skola för särskilda händelser
avsättas. Utskottet åligger därjämte att, antingen i den ordning § 47 stadgar
gemensamt med eller eljest efter samråd med de övriga utskott, vilka handlägga
statsregleringsfrågor, förslagsvis beräkna statsverkets ordinarie inkomster,
uppgiva huru mycket bör genom bevillningar utgöras samt uppgöra förslag till
riksstat.

2. Utskottet tillkommer---ansvar yrka.

§ 40.

1. Bevillningsutskottet åligger att bereda alla dit från kamrarna hänvisade frågor,
som angå föreskrifter örn bevillnings utgörande. Utskottet har även att, antingen
i den ordning § 47 stadgar gemensamt med eller eljest efter samråd med de
övriga utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor, förslagsvis beräkna inkomsterna
av de särskilda bevillningarna samt, sedan statsverkets behov blivit utredda
och bestämda, föreslå sättet att genom bevillning åvägabringa järn vikt i statsregleringen.
Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor föreslå vad det anser billigt
och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av de från kamrarna dit hänvisade frågor örn stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och författningar rörande kommunala skatter samt,
jämväl i andra fall än i mom. 1 avses, rörande alkoholhaltiga varor.

§ 41.

1. Bankoutskottet tillhör att undersöka och utreda riksbankens och riksgäldskontorets
styrelse och tillstånd samt att föreslå och i mal, för vilka utskottet falt
sig sådan makt av riksdagen uppdragen, giva= föreskrifter örn bankens och riksgäldskontorets
förvaltning ävensom att föreslå vad till fyllande av riksgäldsverkets
behov erfordras. Utskottet skall ock meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de från kamrarna dit hänvisade frågor, som avse användningen av
de under riksgäldskontorets förvaltning stående utlåningsfonder.

2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av de från kamrarna hänvisade frågor örn stiftande, ändring, förklaring eller
upphävande av lagar och författningar rörande saväl riksbanken som andra bankinrättningar
samt örn rikets mynt ävensom angående pensionsväsendet.

3. Utskottet skall jämväl undfå del av Konungens angående statsverkets tillstånd
och behov avlåtna proposition, vad angår pensionsväsendet samt riksdagsoch
revisionskostnader ävensom kostnader för riksdagens hus och riksdagens verk,
och med anledning därav liksom ock med avseende å övriga fran kamrarna dit
hänvisade frågor i dessa ämnen avgiva utlåtanden och förslag.

$ 44.

Finnes fråga äga nära samband med ämne, som tillhör visst ständigt utskotts
behandling, må frågan kunna till nämnda utskott hänvisas, ända att den enligt föreskrifterna
i §§ 38—43 skolat handläggas av annat ständigt utskott.

§ 32.

Vid kammares sammanträde äger varje dess ledamot rätt att till protokollet fritt
tala och utlåta sig i alla frågor, som under överläggning komma, och örn lagligheten
av allt, som inom kammaren sig tilldrager.

Riksdag sbeslut et 1933.

En var yttrar sig i den ordning, han därtill sig anmält och uppropad bliver. Dock
må ledamot, som under överläggningen i en fråga redan yttrat sig, på sätt kammaren
särskilt föreskriver, kunna för kort genmäle till en efterföljande talare erhålla
ordet omedelbart efter denne.

Ej må någon vara berättigad att tala utom protokollet.

Ingen må tillåta sig personligen förolämpande uttryck eller eljest uppträda på
ett mot god ordning stridande sätt. Sker det, och låter den felande sig icke av
talmannens föreställning rätta, äger talmannen fråntaga honom ordet. Har sådant
ägt rum, må den felande för det sammanträdet icke vidare yttra sig. Väckes förslag,
att den ledamot, som sålunda sig förgått, därjämte må av talmannen erhålla
varning eller att saken bör till laga domstols behandling överlämnas, skäll beslut
däröver av kammaren vid nästa sammanträde utan föregående överläggning fattas.

§ 54.

Konungens skrivelse---dess yttrande.

Propositionerna^ böra vid lagtima riksdag avlämnas inom sextio dagar från dess
öppnande, och må proposition ej senare avlåtas, utan så är, att Konungen finner
någon under riksdagen inträffad händelse därtill föranleda eller prövar uppskov
med framställningen lända riket till men.

§ 55.

Motion må av riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tolv dagar
fran riksdags öppnande. Dock må motion, som föranledes av kungl, proposition,
vilken efter öppnandet till riksdagen avlåtits, väckas sist vid det sammanträde,
som infaller näst efter tio dagar från propositionens avlämnande. I sistnämnda
fall äge likväl kammare, därest den med hänsyn till infallande helg eller ärendets
synnerliga omfattning finner sådant nödigt, medgiva utsträckning av motionstiden,
dock längst till det sammanträde, som infaller näst efter tjugu dagar från
propositionens avlämnande. Fråga örn sådan utsträckning må ej väckas senare
än vid andra sammanträdet efter det, då propositionen avläts.

I frågor---är samlad.

Motion bör---beskaffenhet sammanföras.

Konungens propositioner, — — — genast avgöras.

§ 60.

1. När ärende---överläggningen slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall, mom. 3 upptager, proposition framställas i den
ordning, här nedan i detta mom. stadgas.

Kan fråga bliva föremål för bifall eller avslag, bör talmans första proposition
lyda på bifall. Om denna besvaras med nej, och anmärkningar i saken blivit
under överläggningen gjorda, bör den följande propositionen i enlighet med dem
uppställas. Innefattar ett förslag flera delar, som ej lämpligen kunna i ett sammanhang
avgöras, bör särskild proposition å vardera delen framställas i enahanda
ordning, som nu är föreskriven.

Proposition skall alltid endast med ja eller nej besvaras, och talmannen tillkännagive
sin uppfattning av det svar, som lämnats, varvid skall bero, såvida ej
votering begäres, vilken då ej må vägras; envar i övrigt obetaget att låta sin särskilda
mening i protokollet antecknas. Ingen må försöka att beslutet genom ny
överläggning uppriva.

Då voteras skall, bör voteringsproposition jämte tydlig kontraproposition genast
författas, justeras och uppläsas, samt omröstningen strax därefter verkställas; men
ej må proposition göras, örn votering skall äga rum, ej heller någon omröstning
därom tillåtas. Omröstningen skall ske öppet. Befinnas de avgivna rösterna lika
delade, nedlägge talmannen i en därtill avsedd rösturna en ja-sedel och en nejsedel,
båda lika till storlek och utseende, tryckta och omärkta samt var för sig
slutna och hoprullade, och avgöres då omröstningens utgång genom den sedel, som
en av kammarens ledamöter på anmodan av talmannen upptager ur röstuman.

Riksdagsbeslutet 1933.

3. Fråga, varom i första punkten av 110 § regeringsformen eller i 32 § 2 morn.
eller i sista stycket av 52 § i denna riksdagsordning förmäles, skall alltid: avgöras
genom votering. I ty fall galle angående voteringsproposition jämte kontraproposition
vad i nästföregående mom. sägs; dock bör justerad proposition anslås och
därefter omröstning genast äga ruan. Sådan omröstning skall alltid ske med
tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade sedlar, och bör, till undvikande
av lika röstetal för ja och nej, i mål, där blott enkel pluralitet erfordras, talmannen
vid varje omröstning före sedlarnas uppräkning en bland dem uttaga och
genast förseglad avlägga. Örn vid sammanräknandet av de övriga sedlarna rösterna
befinnas lika delade, skall den förseglade sedeln öppnas och avgöra beslutet.
Är pluralitet redan vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 79.

De framställningar till Konungen, vilka riksdagen beslutar, skola, ävensom
svaren på Hans till riksdagen avlåtna förslag, genom skrivelser till Konungen
avlämnas.

§ 80.

I mål---ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet av andra för bägge kamrarna gemensamma
skrivelser -besörjes genom ett särskilt riksdagens kansli under inseende av två
inom första och två inom andra kammaren därtill utsedda ledamöter, vilka jämväl,
tillika med kamrarnas talmän och vice talmän, tillkommer att utse och förordna
de tjänstemän, som riksdagen anser för detta kansli erforderliga.

Ej må expedition över något riksdagens beslut utgå förr än den blivit inför
kamrarna justerad. Från riksdagen utgående expeditioner undertecknas av talmännen.

§ 5.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 31 maj nr 261 hava vi anmält, att kamrarna
vid behandling av Kungl. Majits proposition nr 226 med förslag till lag
örn ändrad lydelse av 20 § regeringsformen stannat i olika beslut, i följd varav
frågan skall anses hava för denna riksdag förfallit,

§ 6.

Kungl. Majit har i avlåten proposition nr 227 till riksdagens prövning i
grundlagsenlig ordning framlagt förslag till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen.

Uti skrivelse den 30 maj nr 251 hava vi, under åberopande av konstitutionsutskottets
av riksdagen godkända utlåtande nr 32, med förklarande, att Kungl.
Majits proposition nu icke kunnat av oss bifallas, anhållit, att Kungl. Majit
måtte föranstalta örn fortsatt utredning av de i nämnda utlåtande berörda
frågor samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ 7.

På grund av väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 30 maj
nr 253 anhållit, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning av frågan
örn möjligheterna att ombilda processen i tryckfrihetsmål, anhängiggjorda av
enskilda, i sådan riktning, att större säkerhet för de enskilda därigenom uppnås,
samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen föranleder.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 8.

Genom avlåten proposition nr 72 har Kungl. Majit, under åberopande av
utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 27
januari 1933 samt med överlämnande av texten till en i Lissabon den 6 december
1932 under förbehåll om riksdagens godkännande undertecknad konvention
mellan Sverige och Portugal angående förlikning, rättsligt avgörande
och skiljedom, äskat riksdagens godkännande av denna konvention.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 3 mars
nr 76 anmält för Kungl. Majit.

§ 9.

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 133 hava vi

1) godkänt den i Haag den 12 april 1930 avslutade konventionen för lösande
av vissa konflikter mellan medborgarskapslagar med det vid undertecknandet
gjorda förbehållet i fråga örn artikel 11, andra punkten; samt

2) antagit vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av
6 § lagen den 23 maj 1924 (nr 130) örn förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap;
vilket vi i skrivelse den 12 maj nr 200 anmält för Kungl. Majit.

§ 10.

Med anledning av Kungl. Majits proposition nr 151 med förslag till förordning
örn ersättning för debitering och uppbörd av landstingsmedel hava vi för
vår del antagit ett förslag till förordning i ämnet av lydelse vår skrivelse till
Kungl. Majit den 30 maj nr 254 utvisar.

§ 11-

Med anledning av Kungl. Majits proposition nr 102 med förslag till lag örn
ändrad lydelse av 23 § i lagen den 20 juni 1924 (nr 349) örn landsting
hava vi för vår del antagit en lag i ämnet av lydelse vår skrivelse till Kungl.
Majit den 30 maj nr 252 utvisar.

§ 12.

Kungl. Majit har genom avlåten proposition nr 162 föreslagit riksdagen att
antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av
40 § lagen den 6 juni 1930 (nr 259) örn församlingsstyrelse. I skrivelse den
4 april nr 129 hava vi, med förklarande att förevarande proposition icke kunnat
av oss i oförändrat skick bifallas, anmält, att vi för vår del antagit en lag
i ämnet, av lydelse vår sagda skrivelse utvisar.

§ 13.

På grund av väckt motion hava vi för vår del antagit en lag örn ändrad lydelse
av 2 § lagen den 12 juni 1931 (nr 201) angående kyrkofullmäktige och
kyrkonämnd i Göteborg, vilket vi i skrivelse den 5 april nr 130 anmält för
Kungl. Majit.

§ 14.

"Vi hava i skrivelse den 21 juni nr 346 anmält för Kungl. Majit, att vi, i
anledning av Kungl. Majits proposition nr 245,

a) medgivit, att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 17 mars 1933 anförts

Riksdagsbeslutet 1933.

och med iakttagande av de synpunkter, vilka av särskilda utskottet i dess utlåtande
nr 4 framhållits, samt enligt de närmare bestämmelser, som kunna bliva
av Kungl. Majit meddelade, svenska staten må under tiden till och med utgången
av budgetåret 1933/1934 till belopp av högst 75 miljoner kronor iklädas
betalningsansvar för exportkrediter för till utlandet levererade inhemska alster
av industri, jordbruk och fiske,

b) medgivit, att av nyssberörda belopp av 75 miljoner kronor högst 6 miljoner
kronor må tagas i anspråk för finansiering av export av inhemska alster
av jordbruk och fiske i enlighet med de särskilda riktlinjer, vilka av utskottet
i förenämnda utlåtande härutinnan angivits,

c) besluta, att de premier, som enligt vad i utskottets utlåtande anförts
böra erläggas, skola överföras till en av riksgäldskontoret förvaltad fond,
från vilken skola täckas såväl de förluster, som kunna uppkomma å ifrågavarande
verksamhet, som ock administrationskostnader för det organ, som jämlikt
Kungl. Maj: ts närmare bestämmande kan komma att inrättas för verksamhetens
handhavande, samt

d) besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola, i den mån omförmälda
fond icke därtill förslår, förskottera medel för bestridande av utgifterna för
statens ifrågavarande verksamhet.

§ 15.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 7 juni nr 280, hava
vi

ej mindre i anledning av Kungl. Majlis proposition nr 181 samt väckta motioner a)

besluta, att en fond, benämnd arbetarsmåbrukslånefonden, skall inrättas,
från vilken lån må utlämnas i ändamål att giva skogsarbetare eller därmed
likställd arbetare tillfälle att förvärva mindre lägenhet, ägnad att bereda innehavaren
utkomst genom jordbruk, drivet vid sidan av annan verksamhet ;

b) lämnat bestämmelser angående lån ur sagda fond;

c) såsom kapital för arbetarsmåbrukslånefonden för budgetåret 1933/1934
anvisat ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor;

än även, med bifall till Kungl. Majits proposition,

a) medgivit, att av jordförmedlingsfondens kapitalbehållning må under år
1934 till jordanskaffningslån åt hushållningssällskap av statens egnahemsstyrelse
disponeras tillhopa högst så stort belopp, att vad som utestår i beviljade
jordanskaffningslån icke vid något tillfälle under sagda år överstiger 1,500,000
kronor, samt

b) medgivit, att den del av jordförmedlingsfondens till ny utlåning disponibla
kapitaltillgång, som ej anvisas såsom jordanskaffningslån, må under år
1934 av Kungl. Majit användas för utlämnande av förlagslån åt aktiebolag,
föreningar och kommuner.

§ 16.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 24 maj nr 241 hava vi,
med bifall till Kungl. Majits proposition nr 142, till förlag för understöd åt
enskilda järnvägar, att disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med de av
departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
24 februari 1933 förordade grunderna, för budgetåret 1933/1934 anvisat ett
reservationsanslag av 1,500,000 krono!

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 17.

I anledning av Kungl. Majits proposition nr 189 och väckta motioner hava
vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 9 juni nr 283, för
budgetåret 1933/1934 anvisat

a) till täckande av merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle vid
statens stationära värmeanläggningar ett förslagsanslag av 300,000 kronor,

b) till bidrag till täckande av merkostnader vid användning av inhemskt
vedbränsle vid vissa kommunala och enskilda anläggningar ett reservationsanslag
av 170,000 kronor,

c) till rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för vedeldningens
främjande ett anslag av 130,000 kronor, att utgå efter de närmare grunder,
Kungl. Majit efter förnyad utredning bestämmer, samt

d) till vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m. ett reservationsanslag
av 475,000 kronor.

§ 18.

Uti skrivelse den 21 juni nr 347 hava vi anmält för Kungl. Majit, att vi i
anledning av Kungl. Majits proposition nr 105 till uppförande av byggnader
för statens bakteriologiska laboratorium i huvudsaklig överensstämmelse med
ett av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 2 februari 1933 framlagt förslag beviljat
ett belopp av högst 1,460,000 kronor ävensom av nämnda belopp för budgetåret
1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av 600,0000 kronor.

§ 19.

I anledning av Kungl. Majits proposition nr 156 hava vi

a) med ändring av vad 1929 års riksdag därutinnan bestämt, medgivit, att
sammanlagda kostnaderna för omändring av det av Jönköpings regemente tidigare
disponerade kasernetablissementet i Jönköping till sinnessjukanstalt må
utgöra högst 6,860,000 kronor;

b) besluta, att vid Sit Lars sjukhus i Lund skola i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 24 februari 1933 förordat förslag verkställas vissa omändringsarbeten
för en beräknad kostnad av högst 1,010,000 kronor;

c) beslutit, att vid Sit Jörgens sjukhus vid Göteborg skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag utföras omläggning
av avloppsledningar för en beräknad kostnad av högst 85,000 kronor.

d) beslutit, att vid Restads sjukhus vid Vänersborg skola i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordat förslag utföras ny- och
ombyggnadsarbeten för. en beräknad kostnad av högst 395,500 kronor;

e) beslutit, att vid Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag uppföras ett
bostadshus för kvinnlig personal för en beräknad kostnad av högst 278,000
kronor;

f) beslutit, att vid Sita Gertruds sjukhus i Västervik skola i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag utföras arbeten
för utvidgning av vattenverket m. m. för en beräknad kostnad av högst 97,800
kronor;

g) till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1933/
1934 anvisat ett reservationsanslag av 6,592,800 kronor;

Riksdagsbeslutet 1933.

h) med ändring av vad 1927 års riksdag därutinnan bestämt, medgivit, att
sammanlagda kostnaderna för en vid nämnda års riksdag beslutad utvidgning
av dåvarande Piteå hospital och asyl, numera benämnt Furnäsets sjukhus vid
Piteå, må utgöra högst 2,312,767 kronor 95 öre; samt

i) till inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen m. m. för budgetåret
1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av 595,000 kronor.

Våra beslut i ämnet hava vi, i skrivelse den 21 juni nr 348, anmält för Kungl.
Majit.

§ 20.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 21 juni nr 349 hava
vi för utbyggnad av tvättinrättning vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 24 februari 1933 förordat förslag för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

§ 21.

Vi hava med bifall till Kungl. Majits proposition nr 80 för uppförande i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 februari 1933 förordat förslag av ny ladugård
m. m. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar för budgetåret
1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av 48,000 kronor, vilket vi i skrivelse
den 21 juni nr 350 anmält för Kungl. Majit.

§ 22.

Vi hava i skrivelse den 21 juni nr 351, under åberopande av särskilda utskottets
av riksdagen godkända utlåtande nr 9, anmält för Kungl. Majit

lio) att vi, i anledning av Kungl. Majits i proposition den 17 mars 1933,
nr 212, härutinnan framställda förslag, till statsbana Malung—Vansbro för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av 800,000 kronor;

2:o) att vi, med bifall till Kungl. Majits i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning, bil. 2, punkt 30) framställda förslag, till inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gällivare för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor;

3:o) att vi, i anledning av Kungl. Majits i proposition den 27 januari 1933,
nr 74 (punkt 1) framställda förslag, för tillbyggnad till och grundförstärkning
av lantmäteristyrelsens hus i Stockholm m. m. beviljat ett belopp av 232,500
kronor samt därav för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av

100.000 kronor;

4:o) att vi, med bifall till Kungl. Majits i nyss omförmälda proposition, nr
74 (punkt 2), framställda förslag, till örn- och tillbyggnad av residensbyggnaden
i Nyköping för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av

200.000 kronor;

5:o) att vi,

a) i anledning av Kungl. Majits i ovannämnda proposition, nr 74 (punkt 3),
framställda förslag, till nybyggnad för lantmäterikontoret i Jönköpings län
m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av 198,000 kronor;
samt

Riksdagsbeslutet 1933.

b) bemyndigat Kungl. Majit att med Jönköpings stad träffa sådan uppgörelse,
som i utskottets utlåtande avses;

6:o) att vi, i anledning av Kungl. Marits i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning, bil. 2 punkt 34) framställda förslag, till örn- och tillbyggnad
av landsstatshuset i Karlskrona beviljat ett belopp av 170,000 kronor samt
därav för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av 100,000
kronor;

7:o) att vi, i anledning av Kungl. Majits i ovannämnda proposition, nr 74
(punkt 4), framställda förslag, till nybyggnad för lantmäterikontoret i Värmlands
län m. m. beviljat ett belopp av 236,000 kronor samt därav för budgetåret
1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av 136,000 kronor;

8:o) att vi, i anledning av Kungl. Majits i ovannämnda proposition, nr 74
(punkt 5), framställda förslag, till flygelbyggnad till landsstatshuset i Härnösand
beviljat ett belopp av 145,000 kronor samt därav för budgetåret 1933/1934
anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor; samt

9: o) att vi, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning, bil. 2 punkt 37) framställda förslag, till örn- och tillbyggnad
av landsstatshuset i Umeå beviljat ett belopp av 238,000 kronor samt därav
för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

§ 23.

Under åberopande av särskilda utskottets utlåtande nr 10, vilket av oss godkänts
med den ändring, att med avseende å punkten 7 den vid denna punkt
fogade reservationen blivit av oss godkänd, hava vi i skrivelse den 21 juni
nr 352 anmält för Kungl. Majit,

1) att vi, i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning, bil. 4 punkt 2) framställda förslag, av det till uppförande
av en byggnad för ett landsarkiv i Härnösand av 1930 års riksdag beviljade
beloppet å 330,000 kronor för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag
av 130,000 kronor;

2) att Kungl. Majlis i statsverkspropositionen (utgifter för kapitalökning,
bil. 4 punkt 3) gjorda framställning örn anslag med 160,000 kronor till uppförande
av en magasinsbyggnad för etnografiska museet icke av oss bifallits;

3) att vi, i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning, bil. 4 punkt 4) framställda förslag, av det av 1931 års riksdag
till örn- och nybyggnadsarbeten för statens historiska museum, vitterhetsakademien
och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar beviljade
beloppet av 3,850,000 kronor för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag
av 400,000 kronor;

4) att vi, i anledning av Kungl. Majlis i proposition nr 61 framställda förslag,

I. för uppförande och inredning, i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
föreliggande, av arkitekten C. Westman år 1932 uppgjorda ritningar oell
kostnadsberäkningar, av nybyggnad för de patologiska och hygienisk-bakteriologiska
institutionerna vid universitetet i Uppsala beviljat ett belopp av 1,400,000
kronor ävensom av nämnda belopp för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag
av 550,000 kronor;

II. medgivit, att för beredande av byggnadsplatser för dels ovanberörda
byggnad, dels ock ett i samband därmed stående begravningskapell med tillhörande
bårhus och svepningslokaler, må till universitetet i Uppsala överlåtas
vissa i vår skrivelse angivna områden mot i skrivelsen angivna villkor;

Riksdagsbeslutet 1933.

5) att vi, i anledning av Kungl. Marits i proposition nr 67 framställda förslag,
till om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala i
huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag
beviljat ett belopp av 450,000 kronor samt därav för budgetåret
1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor;

6) att vi, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen (utgifter för
kapitalökning, bil. 4 punkt 7) framställda förslag, till uppförande i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag
av en byggnad m. m. för kemiska institutionen vid universitetet i Lund beviljat
ett belopp av 1,890,000 kronor samt därav för budgetåret 1933/1934 anvisat
ett reservationsanslag av 600,000 kronor;

7) att vi, i anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 83 framställda förslag,
till om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Lund i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av arkitekten Ä. Noreen uppgjort förslag
beviljat ett belopp av 400,000 kronor samt därav för budgetåret 1933/1934
anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor;

8) att vi, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning, bil. 4 punkt 10) framställda förslag, av det till uppförande
av byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag
beviljade beloppet, 11,626,984 kronor, för budgetåret 1933/1934 anvisat ett
reservationsanslag av 1,114,000 kronor;

9) att Kungl. Maj:ts proposition nr 82 angående uppförande och inredning
av byggnad, inrymmande lokaler för tekniska högskolans kansli samt laboratorium
för byggnadsstatistik m. m., icke av oss bifallits;

10) att vi, med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning, bil. 4 punkt 12) framställda förslag, till ändrings- och
reparationsarbeten för iordningställande av folkskoleseminariets i Skara byggnader
till lokaler för småskoleseminarium för budgetåret 1933/1934 anvisat
ett reservationsanslag av 75,000 kronor; samt

11) att vi, med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning, bil. 4 punkt 13) framställda förslag, till ombyggnads- och
reparationsarbeten för iordningställande av folkskoleseminariets i Strängnäs
byggnad till lokaler för småskoleseminarium för budgetåret 1933/1934 anvisat
ett reservationsanslag av 65,800 kronor.

§ 24.

Uti skrivelse den 21 juni nr 353 hava vi anmält till Kungl. Majit,

1) att vi, med bifall till Kungl. Maj: ts i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning,, bil. 5 punkt 9) framställda förslag, för budgetåret 1933/1934
till byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan
anvisat ett reservationsanslag av 495,000 kronor;

2) att vi, med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 208 framställda förslag,
för budgetåret 1933/1934 för byggnadsarbeten vid lantbruks-, mejerioch
trädgårdsinstitutet vid Alnarp anvisat ett reservationsanslag av 200,000
kronor;

3) att vi, med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 51 framställda förslag,
för budgetåret 1933/1934 för utförande av byggnadsarbeten vid den till
Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands län förlagda fasta försöksgården
för jordbruket anvisat ett reservationsanslag av 112,000 kronor; samt

16 Riksdagsbeslutet 1933.

4) att vi, med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 129 framställda förslag,

a) till anskaffande av ett isbrytande undersöknings- och bevakningsfartyg
för havsfiskets behov för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag
av 650,000 kronor;

b) medgivit, att det till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak
under nionde huvudtiteln anvisade extra reservationsanslaget må tagas i
anspråk jämväl till bestridande av möjligen uppkommande driftkostnader för
det nya fartyget.

§ 25.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 21 juni nr 354 utmärker,

1) att vi, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning, bil. 6 punkt 2) framställda förslag, till byggande av ett
nytt fyrskepp beviljat ett belopp av 592,000 kronor samt därav för budgetåret
1933/1934 såsom reservationsanslag anvisat 367,000 kronor;

2) att vi, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning, bil. 6 punkt 3) framställda förslag, för anskaffande av viss
materiel för lotsverkets behov för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag
av 75,000 kronor; samt

3) att vi, med bifall till Kungl. Majits i proposition nr 130 framställda förslag,
för budgetåret 1933/1934 anvisat

a) till undersöknings- och förberedande gruvarbeten m. m. inom Västerbottens
län ett reservationsanslag av 364,000 kronor,

b) till väganläggningar från Adak-Kuorbevare malmfält till Slagnäs samt
från Bjurträsk till Örträsk och Högkulla inom Västerbottens län ett reservationsanslag
av 650,000 kronor.

§ 26.

Vi hava i skrivelse den 21 juni nr 355 anmält för Kungl. Majit, att vi i
anledning av väckt motion till reparations- och omändringsarbeten i en bostadsvilla
vid statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag
av 14,800 kronor.

§ 27.

Uti skrivelse den 21 juni nr 368 hava vi, under åberopande av särskilda utskottets
utlåtande nr 16, anmält för Kungl. Majit,

1) att vi, med bifall till Kungl. Majits i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning, bil. 5 punkt 12) framställda förslag, för utlämnande, i huvudsaklig
överensstämmelse med av utskottet i dess utlåtande förordade grunder,
av statsbidrag för utförande av torrläggningsföretag, ägnade att motverka
arbetslösheten, anvisat för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av

4.000. 000 kronor; samt

2) att vi, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen (utgifter
för kapitalökning, bil. 5 punkt 13) framställda förslag samt väckta motioner,
för utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet i dess utlåtande
förordade grunder, av statsbidrag för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder
å enskildas skogar anvisat för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av

5.000. 000 kronor.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 28.

Under åberopande av särskilda utskottets av riksdagen godkända utlåtanden
nr 17 och 18, det sistnämnda i fråga om vad å sid. 19 o. f. samt sid. 40 o. f.
anförts under rubrikerna ”Konfliktdirektiven” samt ”Förhållandet till fattigvården”,
hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 21-juni nr 356,

I. anmält, att vi — i anledning av Kungl. Marits den 17 mars 1933 dagtecknade
propositioner nr 211, 212 och 216 ävensom de i ämnet väckta motionerna
—

A. beträffande statliga och stat skommunala reservarbeten

till statliga och statskommunala reservarbeten för budgetåret 1933/1934 anvisat
ett reservationsanslag av 55,000,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som angivits i den i utskottets utlåtande (sid.
126—136) intagna sammanfattningen rörande reglerna för reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. med därtill hörande motivering;

B. beträffande särskilda slag av åtgärder

a) för budgetåret 1933/1934 anvisat följande anslag, att med beteckning
reservationsanslag utgå i överensstämmelse med vad utskottet i sitt utlåtande
förordat:

1. till statsbeställningar ett anslag av 10,700,000 kronor;

2. till statliga beredskapsarbeten ett anslag av 3,000,000 kronor;

3. till kommunala beredskapsarbeten ett anslag av 8,500,000 kronor;

4. till skenfria korsningar ett anslag av 7,000,000 kronor;

5. till broar och hamnar ett anslag av 6,000,000 kronor;

6. till främjande av bostadsbyggande ett anslag av 15,000,000 kronor;

7. till lån till främjande av enskild företagsamhet ett anslag av 10,000,000
kronor;

8. till subventioner till främjande av enskild företagsamhet ett anslag av

3.500.000 kronor;

9. till bidrag till täckdikningar ett anslag av 1,000,000 kronor;

10. till bidrag till gödselvårdsanläggningar ett anslag av 700,000 kronor;

11. till lån till gödselvårdsanläggningar ett anslag av 500,000 kronor;

12. till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo ett anslag av

500.000 kronor;

b) medgivit, att av den i statens domäners fond ingående fonden för inköp
av skogsbärande eller till skogsbörd tjänlig mark (markinköpsfonden) ett belopp
av högst 700,000 kronor må, i överensstämmelse med vad utskottet i sitt
utlåtande förordat, användas till hus-, vägbyggnads-, täckdiknings- m. fl. arbeten
å vissa styckningslotter;

C. beträffande kontantunderstödsverksamhet m. m.

a) till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1933/1934 anvisat ett
reservationsanslag av 5,000,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstäm Bihang

till riksdagens protokoll 1933. 15 sami. 1 avd. 2

(Riksdagsbeslutet.)

18 Riksdagsbeslutet 1933.

melse med de grunder, som angivits i ovannämnda sammanfattning med därtill
hörande motivering;

b) förklarat, att den del av den å det för innevarande budgetår anvisade
reservationsanslaget till samma ändamål uppkommande reservation, som överstiger
20,000,000 kronor, skall, med undantag av vad som erfordras i anledning
av riksdagens beslut örn disposition av medel för Hellefors Bruks Aktiebolag
överföras till reservationsanslaget till statliga och statskommunala reservarbeten
;

II. i anledning av Kungl. Maj:ts ovanberörda propositioner och i ämnet
väckta motioner hemställt, att Kungl. Majit måtte föranstalta

1. örn skyndsam utredning rörande reglering av förhållandet mellan den
offentliga arbetslöshetshjälpen i dess olika former samt den allmänna fattigvården
;

2. örn skyndsam utredning beträffande omfattningen av kommunernas lagliga
rätt att lämna arbetslöshetshjälp utan fattigvårds karaktär samt örn behovet
och lämpligheten av laglig reglering av kommunernas verksamhet för
arbetslöshetens bekämpande;

3. örn utredning rörande en rationell planläggning av kommunernas arbeten;

4. örn utredning rörande en definitiv lösning av frågan örn centralorgan för
den statliga och statskommunala reservarbetsverksamheten samt för den statsunderstödda
kontanta arbetslöshetshjälpen.

§ 29.

Vi hava uti skrivelse den 27 juni nr 374 — under åberopande av vad vi
däri uttalat — uti de såsom bilaga vid densamma fogade tab. I—III lämnat
en sammanfattande översikt av de i skrivelsen avsedda, utav oss anvisade anslagen
ävensom beträffande det sätt, på vilket dessa anslag — i anslutning till
de grundlinjer, vi i skrivelsen angivit — böra uppföras i riksstaten.

I anslutning till vad sålunda anförts hava vi anmält, att vi beslutit,

I. att följande anslag skola i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföras
bland Verkliga utgifter och på sätt här nedan angives;

1) anslaget till bekämpande av arbetslösheten med beteckning extra reservationsanslag
under femte huvudtiteln, avdelningen Sociala verk och inrättningar; 2)

anslaget till inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen m. m. med beteckning
extra reservationsanslag under femte huvudtiteln, avdelningen Medicinalstaten
samt hälso- och sjukvården;

3) anslaget till täckande av merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle
vid statens stationära värmeanläggningar med beteckning extra förslagsanslag
under nionde huvudtiteln, avdelningen Skogsväsendet;

4) anslaget till täckande av merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle
vid vissa kommunala och enskilda anläggningar med beteckning extra
reservationsanslag under nionde huvudtiteln, avdelningen Skogsväsendet; samt

5) anslaget till rådgivande och kontrollerande verksamhet m. m. för vedeldningens
främjande med beteckning extra anslag under nionde huvudtiteln, avdelningen
Skogsväsendet;

II. att anslaget till inlandsbanan mellan Yolgsjön och Gällivare skall i riksstaten
för budgetåret 1933/1934 med beteckning reservationsanslag uppföras
bland Utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet, statens järnvägar;

III. att följande anslag skola i riksstaten för budgetåret 1933/1934 med be -

Riksdagsbeslutet 1933.

teckning reservationsanslag uppföras bland Utgifter för kapitalökning, fonden
för förlag till statsverket, under rubriken Anslag till allmänna arbeten:

1) anslaget till statsbeställningar;

2) anslaget till utbyggnad av tvättinrättning vid statens tvångsarbetsanstalt i
Landskrona;

3) anslaget till byggnader för statens bakteriologiska laboratorium;

4) anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus;

5) anslaget till ny ladugård m. m. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar;

6) anslaget till statliga oell statskommunala reservarbeten;

7) anslaget till statliga beredskapsarbeten;

8) anslaget till kommunala beredskapsarbeten;

9) anslaget till främjande av bostadsbyggande;

10) anslaget till lån till främjande av enskild företagsamhet;

11) anslaget till subventioner till främjande av enskild företagsamhet;

12) anslaget till tillbyggnad till och grundförstärkning av lantmäteristyrelsens
hus i Stockholm m. m.;

13) anslaget till örn- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Nyköping;

14) anslaget till nybyggnad för lantmäterikontoret i Jönköpings län m. m.;

15) anslaget till om- och tillbyggnad av landsstatshuset i Karlskrona;

16) anslaget till nybyggnad för lantmäterikontoret i Värmlands län m. m.;

17) anslaget till flygelbyggnad till landsstatshuset i Härnösand;

18) anslaget till om- och tillbyggnad av landsstatshuset i Umeå;

19) anslaget till skenfria korsningar;

20) anslaget till broar och hamnar;

21) anslaget till statsbana Malung—Vansbro;

22) anslaget till förlag för understöd åt enskilda järnvägar;

23) anslaget till uppförande av en byggnad för ett landsarkiv i Härnösand;

24) anslaget till om- och nybyggnadsarbeten för statens historiska museum
m. m.;

25) anslaget till uppförande och inredning av nybyggnad för de patologiska
och hygienisk-bakteriologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala;

26) anslaget till om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i
Uppsala;

27) anslaget till uppförande av en byggnad m. m. för kemiska institutionen
vid universitetet i Lund;

28) anslaget till örn- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i
Lund;

29) anslaget till uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm
m. in.;

30) anslaget till ändrings- och reparationsarbeten å seminariebyggnaderna i
Skara;

31) anslaget till ombyggnads- och reparationsarbeten å seminariebyggnaden
i Strängnäs;

32) anslaget till reparations- och omändringsarbeten i en bostadsvilla vid
statens växtskyddsanstalt;

33) anslaget till byggnadsarbeten vid Offers försöksgård i Västernorrlands
län;

34) anslaget till byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader avseende
lantbrukshögskolan;

Riksdagsbeslutet 1933.

35) anslaget till byggnadsarbeten vid lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet
vid Alnarp;

36) anslaget till bidrag till gödsel vårdsanläggningar;

37) anslaget till lån till gödselvårdsanläggningar;

38) anslaget till torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbetslösheten;

39) anslaget till bidrag till täckdikningar;

40) anslaget till isbrytande undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets
behov;

41) anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo;

42) anslaget till vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m.;

43) anslaget till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar;

44) anslaget till arbetarsmåbrukslånefonden;

45) anslaget till byggande av ett nytt fyrskepp;

46) anslaget till anskaffande av viss materiel för lotsverkets behov;

47) anslaget till undersöknings- och förberedande gruvarbeten m. m. inom
Västerbottens län; samt

48) anslaget till väganläggningar från Adak-Kuorbevare malmfält till Slagnäs
samt från Bjurträsk till Örträsk och Högkulla inom Västerbottens län.

§ 30.

Med åberopande av särskilda utskottets av riksdagen godkända utlåtande nr
23 hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 27 juni nr 375

1) anmält, att det i Kungl. Majits proposition nr 34 framlagda förslaget
till förordning örn kvarlåtenskapsskatt icke kunnat av oss antagas;

2) med tillkännagivande, att det i nämnda proposition framlagda förslaget
till förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt för gåva ej kunnat av oss i oförändrat
skick bifallas, anmält, att vi antagit det å sid. 45—47 i särskilda utskottets utlåtande
intagna förslaget till förordning örn ändring i vissa delar av förordningen
den 19 november 1914 (nr 381) örn arvsskatt och skatt för gåva; samt

3) anhållit, att Kungl. Majit ville låta föranstalta om en allsidig utredning
rörande dels frågan om beredande av möjlighet till särskild uppskattning av
det värde, vartill fast egendom skall för beräknande av arvsskatt upptagas,
dels ock frågan angående arvsbeskattningen vid fall av urarvakonkurs samt
för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, till vilka utredningen kan
giva anledning.

§ 31.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 27 juni nr 376 utvisar, att vi, i anledning
av Kungl. Majits i statsverkspropositionen framställda förslag, under utgifter
för kapitalökning, avbetalning å statsskulden, till avskrivning av visst i fonden
för förlag till statsverket ingående lånekapital för budgetåret 1933/1934 anvisat
ett förslagsanslag av 25,000,000 kronor.

§ 32.

Genom en avlåten proposition nr 209 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till
lag angående ändring i vissa delar av lagen den 29 juni 1912 (nr 184) om
understödsföreningar,

Riksdagsbeslutet 1933.

lag angående bidrag från arbetsgivare till bestridande av statens omkostnader
för de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsförmedlingen,

förordning om erkända arbetslöshetskassor,

förordning örn riksförsäkringsanstaltens uppbörd av avgifter jämlikt lagen
angående bidrag från arbetsgivare till bestridande av statens omkostnader för
de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsförmedlingen samt

förordning örn ändrad lydelse av § 5 i förordningen den 31 mars 1922 (nr
130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

I skrivelse till Kungl. Majit den 27 juni nr 370 hava vi anmält för Kungl.
Majit,

att vid behandling av förslaget till lag angående ändring i vissa delar av
lagen den 29 juni 1912 (nr 184) örn understödsföreningar och förslaget till
förordning örn erkända arbetslöshetskassor kamrarna stannat i olika beslut, till
följd varav frågan därom förfallit;

samt att vi avslagit Kungl. Majits förslag till

1) lag angående bidrag från arbetsgivare till bestridande av statens omkostnader
för de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsförmedlingen,

2) förordning örn riksförsäkringsanstaltens uppbörd av avgifter jämlikt lagen
angående bidrag från arbetsgivare till bestridande av statens omkostnader för
de erkända arbetslöshetskassorna och den offentliga arbetsförmedlingen samt

3) förordning örn ändrad lydelse av § 5 i förordningen den 31 mars 1922 (nr
130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

§ 33.

I en avlåten proposition nr 210 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 §
lagen den 8 april 1927 (nr 77) örn försäkringsavtal.

Vi hava i skrivelse den 27 juni nr 371 anmält för Kungl. Majit, att kamrarna
vid behandling av denna proposition stannat i olika beslut, i följd varav
frågan förfallit.

§ 34.

Genom avlåten proposition nr 215 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att dels till vissa kostnader för arbetslöshetsförsäkringens organisation m. m.
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor,
dels ock godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 17 mars 1933 förordade grunder för användningen av nämnda
anslag.

Denna proposition har blivit av oss avslagen; vilket vi i skrivelse den 27
juni nr 372 anmält för Kungl. Majit.

§ 35.

Genom avlåten proposition nr 213 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn offentlig arbetsförmedling,

dels ock till offentlig arbetsförmedling för budgetåret 1933/1934 anvisa ett
extra förslagsanslag av 300,000 kronor.

Riksdagsbeslutet 1933.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 27 juni nr 373 hava vi anmält,

I) att vi avslagit Kungl. Majits i förevarande proposition framlagda förslag
till lag örn offentlig arbetsförmedling; samt

II) att vi under femte huvudtiteln till den offentliga arbetsförmedlingen för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 260,000 kronor.

§ 36.

Uti skrivelse den 17 juni nr 306 hava vi anmält, att vi i anledning av Kungl.
Majits proposition nr 249 angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag

dels bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen i statsrådsprotokollet över finansärenden den 5 maj 1933
angivna grunder å statens vägnar träffa avtal med Skandinaviska Kreditaktiebolaget
angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag;

dels ock bemyndigat Kungl. Majit att för ändamålet från det å tilläggsstaten
för budgetåret 1932/1933 till bekämpande av arbetslösheten anvisade reservationsanslaget
utanordna ett belopp av högst 1,500,000 kronor, häri inräknat
redan förskottsvis anvisade belopp av 400,000 kronor.

§ 37.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 17 juni nr 307 utvisar, hava
vi, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 250, beslutit, att av fonden
för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 skall på sätt
av departementschefen i statsrådsprotokollet över finansärenden den 5 maj
1933 angivits tagas i anspråk ett belopp, motsvarande kassans skuld till riksbanken,
26 miljoner kronor, jämte därå upplupen ränta.

§ 38.

Under åberopande av vad som anförts i sammansatt stats- och första lagutskotts
utlåtande nr 1, hava vi i skrivelse den 19 maj nr 227 tillkännagivit för
Kungl. Majit, att vi under andra huvudtiteln till bestridande av vissa bidrag
till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som finnas upptagna i den av Kungl. Majit utfärdade stadga
i ämnet med de ändringar, som kunna föranledas av vad departementschefen
anfört i proposition nr 180 jämte vad utskottet i ärendet uttalat, anvisat ett
extra förslagsanslag för budgetåret 1933/1934 å 530,000 kronor.

§ 39.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 19 juni nr 334 hava vi
dels med bifall till Kungl. Majits proposition nr 264, i vad den avser förslag
till förordning örn accis å margarin, samt med anledning av väckta motioner
antagit vid propositionen fogat förslag till förordning om accis å margarin,
dels ock med bifall till Kungl. Majits proposition nr 264, samt med anledning
av väckta motioner, i vad propositionen och motionerna avse tull å margarin,

beslutit att, därest förordnande om uttagande av margarinaccis av Kungl.
Majit meddelas, Kungl. Majit skall äga att för tid, varunder sådan accis utgår,
förordna örn motsvarande höjning av tullen å margarin (ur tulltaxenummer
114; statistiskt nummer 274).

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 40.

Under åberopande av sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets utlåtande
nr 2, som av oss godkänts utom vad angår däri gjorda uttalanden rörande
giltighetstiden för den föreslagna förordningen angående mjölkavgift
(sid. 17), hava vi i skrivelse den 21 juni nr 367 tillkännagivit för Kungl. Majit,

dels att vi, som icke kunnat oförändrad bifalla Kungl. Majits proposition
nr 258, i vad den avser nyssnämnda förslag, antagit det vid propositionen
fogade förslag till förordning angående mjölkavgift med den ändring, att bestämmelsen
örn ikraftträdandet skall erhålla viss i skrivelsen angiven lydelse;

dels ock att vi antagit det vid samma proposition fogade förslag till förordning
orri ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 10 februari 1933 (nr 29)
med bestämmelser om införselmonopol å mjölk och mejeriprodukter.

§ 41.

Uti skrivelse den 19 juni nr 335 hava vi tillkännagivit för Kungl. Majit,
att vi, med bifall till Kungl. Majlis proposition nr 267, för avsättning till statens
mjölkregleringsfond för budgetåret 1933/1934 under nionde huvudtiteln
anvisat ett extra förslagsanslag av 8,000,000 kronor.

§ 42.

Av vår skrivelse till Kungl. Majit den 13 juni nr 304 inhämtas, att vi, som
icke kunnat oförändrat bifalla Kungl. Majits med proposition nr 265 framlagda
förslag till förordning örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjol, antagit
samma förslag med den ändring, att bestämmelsen örn ikraftträdandet erhåller
i vår skrivelse angiven lydelse.

§ 43.

I skrivelse till Kungl. Majit den 3 juni nr 269 hava vi anmält, att vi vid
behandling av Kungl. Majits proposition nr 233 angående indragning av viss
personal vid domänverket m. m. fattat beslut i överensstämmelse med vad sammansatta
banko- och jordbruksutskottet i sitt utlåtande nr 1 hemställt.

§ 44.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 3 juni nr 270 hava
vi vid behandling av Kungl. Majits proposition nr 184 angående förlängd giltighetstid
för avlöningsreglementet för tjänstemän vid domänverket fattat beslut
i överensstämmelse med vad sammansatta banko- och jordbruksutskottet i
sitt utlåtande nr 2 hemställt.

§ 45.

Genom avlåten proposition nr 107 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn ägofred;

2) lag örn säkerhet för utbekommande av viss ersättning enligt lagen om agofred
* samt

3) ’lag örn ändrad lydelse av 5 § andra stycket lagen den 14 juni 1907 (nr

36 s. 25) örn servitut. . .

I ärendet har sammansatt andra lag- och jordbruksutskott avgivit utlåtande

Riksdagsbeslutet 1933.

nr 1, vilket av oss godkänts utom i frågan om 3 § första stycket och 20 §
första stycket lagen örn ägofred. Berörda lagrum hava vi godkänt i den lydelse,
som föreslagits av utskottet i dess memorial nr 2.

I skrivelse den 12 maj nr 201 hava vi anmält för Kungl. Majit vad vi sålunda
besluta.

§ 46.

Med anledning av stadgandet i 63 § regeringsformen att för oförutsedda
händelser två särskilda kreditivsummor böra vid varje riksdag anslås och till
utbetalning av riksgäldskontoret anvisas, den ena att vara tillgänglig, då Konungen
till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara Ölindvikligen
nödig, den andra att, vid infallande krig, av Konungen lyftas, sedan
han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat, hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 maj nr 226, härom fattat
beslut och bestämt den förra av dessa summor till femton miljoner kronor och
den senare eller det så kallade stora kreditivet till likaledes femton miljoner
kronor.

§ 47.

På grund av §§ 62 och 64 regeringsformen hava vi, såsom inhämtas av vår
skrivelse till Kungl. Majit den 29 juni nr 405, prövat statsverkets behov och
därvid, under förutsättning att några på statsregleringen inverkande beslut icke
varda av oss fattade, bestämt statsverkets utgifter för budgetåret 1933/1934
och intill dess ny statsreglering vidtager sålunda:

Utgifter:			Kronor
A. Verkliga	utgifter:
	Ordinarie	Extra
	anslag	anslag	Summa
I. Första huvudtiteln ...............	1,302,650	329,350	1,632,000
II. Andra » .........	9,422,764	2,876,636	12,299,400
III. Tredje » ...........	3,962,000	2,523,400	6,485,400
IV. Fjärde »	90,950,059	11,939,641	102,889,700
V. Femte » ......	47,029,870	74,149,630	121,179,500
VI. Sjätte »	21,295,100	64,147,000	85,442,100
VII. Sjunde » ..........	38,047,500	8,057,200	46,104,700
VIII. Åttonde » ........	97,402,204	48,687,896	146,090,100
IX. Nionde » ...........	13,843,360	33,573,640	47,417,000
X. Tionde »	9,451,700	1,842,200	11,293,900
XI. Elfte »	9,131,802	21,381,098	30,512,900
Säger	341,839,009\| 269,507,691	611,346,700
XII. Oförutsedda utgifter..............			1,000,000
XIII. Riksdags- och revisionskostnader m. m. .		4,055,000
XIV. Räntor å statskulden m. m. ...			103,968,600	720,370,300
			Transport	720,370.300

Riksdagsbeslutet 1933.

B. Utgifter för kapitalräkning:		Kronor
	Att täckas av
		andra	Summa
	lånemedel	stats-
		inkomster
Transport				720,370,300
I. Statens affärsverksamhet.........	78,841,000	4,000,000	82,841,000
II. Statens utlåningsfonder .........	21,700,000	2,755,000	24,455,000
III. Statsvarkets fond av rusdrycks-
medel .............................		21,000	21,000
IV. Fonden för förlag till statsverket	150,102,400		150,102,400
V. Avbetalning å statskulden ......		32,549,600	32,549,600
Säger	250,643,400	39,325,600	289,969,000	289,969,000
			Summa	1,010,339,300

Till bestridande av nämnda utgifter hava vi beräknat följande:

Inkomster.

Kronor

Egentliga statsinkomster''•

I. Skatter......................................................... 605,655,000

II. Uppbörd i statens verksamhet ..................... 14,686,000

III. Diverse inkomster ....................................... 5,559,081

625,900,081

B. Inkomster av statens produktiva fonder:

I. Statens affärsverksamhet................................. 65,530,000

II. Statens aktier ............................................... 11,595,100

III. Statens utlåningsfonder.................................... 15,086,900

IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel............... 950,000

C. Andel i riksbankens vinst

93,162,000

27,000,000

D. Riksgäldskontorets inkomstmedel

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar

F. Lånemedel..............................

12,100,000

1,533,819

250,643,400

1,010,339,300

Summa

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 48.

I avseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till
Kungl. Majit avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna,
nämligen i vad angår frågor, behandlade av statsutskottet:

l:o) av den 15 februari nr 27, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående
återuppförande av ett nedbrunnet exercishus i Karlskrona m. m.;

2:o) av den 17 februari nr 1, angående regleringen för budgetåret 1933/1934
av utgifterna under riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen till
Kungl, hov- och slott sstaterna m. m.;

3:o) av den 18 februari nr 35, angående Kungl. Majlis förslag till förordning
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel;

4:o) av samma dag nr 36, i anledning av Kungl. Majits proposition med
förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933;

5:o) av den 24 februari nr 55, angående regleringen för budgetåret 1933/1934
av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk;

6:o) av den 3 mars nr 74, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
anslag till grundförstärkningsarbeten å kammarrättens hus i Stockholm;

7:o) av samma dag nr 75, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
fortsatta åtgärder för främjande av sparsamhet bland skolungdomen;

8: o) av den 7 mars nr 78, i anledning av de i statsverkspropositionen behandlade
frågorna angående redovisningen å riksstaten av anslagen till expenser
och tryckningskostnader samt ändrad uppställning av riksstatens utgiftssida
;

9:o) av samma dag nr 79, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare;

10:o) av den 8 mars nr 77, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av vissa delar av Trossnäs fält i Nors socken av Värmlands län;

Illo) av samma dag nr 80, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
förstärkning äv tionde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunnige;

12:o) av samma dag nr 81, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfyndigheter
å kronojord;

13:o) av samma dag nr 3, angående vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar i avseende å utgifterna för budgetåret 1933/
1934 under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet
;

14:o) av den 11 mars nr 87, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
upprivning av bispåret Lövlid—Holmselehamn vid statens järnvägar
m. m.;

15:o) av samma dag nr 88, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
befrielse för förre lokomotivföraren E. L. Lundquist m. fl. från skyldighet
att till statens järnvägar gälda vissa skadestånds- och ersättningsbelopp jämte
en i ämnet väckt motion;

L5y2:o) av samma dag nr 2, angående vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933/

Riksdagsbeslutet 1933. 27

1934 under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet
;

16:o) av den 18 mars nr 96, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrad disposition av medel, anvisade till anskaffning av stabiliseringsanordningar
för flygplan;

17:o) av samma dag nr 97, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av avtal mellan kronan och Landskrona stad örn försäljning
av vissa markområden till staden m. m.;

18: o) av samma dag nr 98, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
angående anslag för ordnande av viss förläggning för samvetsömma värnpliktiga; 19:o)

av samma dag nr 99, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar;

20:o) av den 28 mars nr 109, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till åtgärder mot utbredning av könssjukdomar;

21:o) av samma dag nr 110, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
provisoriskt avlöningstillägg till lappfogden II. A. Cederborg;

22:o) av samma dag nr lil, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning av ett av landsfiskal förskingrat förskott;

23:o) av samma dag nr 112, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse från tullavgift för ett här i riket förolyckat tyskt luftfartyg;

24:o) av samma dag nr 113, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående
inköp av lägenheten Kaunisvaara 35 i Pajala socken m. m.;

25:o) av den 4 april nr 7, i anledning av vissa av Kungl. Maj:! i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933/
1934 under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet
jämte en i fråga om en av dessa framställningar väckt motion;

26:o) av samma dag nr 125, med överlämnande av tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1932/1933;

27:o) av den 5 april nr 139, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslag till folk- och småskoleseminarierna m. m.;

28:o) av den 7 april nr 141, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
gäldandet av kostnaderna för reparation av en undervattensbåt ;

29:o) av samma dag nr 142, i anledning av väckt motion angående underofficeren
på övergångsstat vid flottan O. A. Werms befordran till högre tjänst ;

30: o) av samma, dag nr 143, i anledning av väckt motion örn utvidgning av
Skillingaryds skjutfält;

31 ro) av samma dag nr 146, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
nedläggande av Svartälvs järnväg m. m. jämte i ämnet väckt motion;

32:o) av samma dag nr 147, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fortsatta åtgärder till lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien
jämte i ämnet väckta motioner;

33: o) av den 8 april nr 5, i anledning av vissa i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933/1934 under
riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet,
jämte i dessa ärenden väckta motioner;

34: o) av den 22 april nr 10, i anledning av vissa i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933/1934 under
riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet,
jämte i dessa ämnen väckta motioner;

Riksdagsbeslutet 1933.

35:o) av den 23 april nr 153, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående i vissa fall av allmänna arvfondens rätt till danaarv jämte en
i ämnet väckt motion;

36: o) av den 26 april nr 167, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg; 37:o)

av samma dag nr 168, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till bestridande av kostnader för utredning rörande omarbetning
av aktiebolagslagstiftningen;

38:o) av samma dag nr 169, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om
anstånd för Norrbottens läns landsting samt Gällivare och Jukkasjärvi kommuner
ävensom Kiruna municipalsamhälle med återbetalning till kronan av
erlagda utskylder;

39:o) av den 5 maj nr 6, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933/
1934 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet
;

40:o) av samma dag nr 8, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1933/1934 under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till
ecklesiastikdepartementet, jämte åtskilliga beträffande samma huvudtitel
väckta motioner;

41 :o) av den 6 maj nr 180, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till bestridande av kostnaderna för Sveriges deltagande i den
internationella nedrustningskonferensen samt i en blivande ekonomisk världskonferens
;

42:o) av den 9 maj nr 184, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående
reglering av viss Svenska Tändsticksaktiebolagets stämpelskuld;

43:o) av samma dag nr 185, i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående
avstående av viss del av det allmänna arvsfonden tillfallna arvet efter
komministern Carl Axel Herman Hallonlöf;

44:o) av den 10 maj nr 4, angående vissa av Kungl. Majit gjorda framställningar
i avseende å utgifterna för budgetåret 1933/1934 under riksstatens
fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet;

45:o) arn samma dag nr 189, i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställning i fråga örn anslag till
främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. jämte i ämnet väckta
motioner;

46: o) av samma dag nr 190, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till
nedre justitierevisionen jämte i ämnet väckta motioner;

47:o) av samma dag nr 191, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående
anslag till instrumentell utrustning för de geologisk-mineralogiska och
geografiska institutionerna vid universitetet i Lund;

48:o) av samma dag nr 192, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för expeditionsvakten K. V. Sjögren att för uppflyttning i löneklass
tillgodoräkna viss tjänstgöring;

49:o) av samma dag nr 193, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående
överlåtelse på Visby stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande
rätt till vissa av Visby högre allmänna läroverk disponerade tomter med därå
uppförda byggnader;

Riksdagsbeslutet 1933.

50:o) av samma dag nr 194, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överflyttning av vissa ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolor
till samrealskolor;

51:o) av samma dag nr 195, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för vissa lärarinnor att såsom tjänstetid för uppf lyftning i högre
lönegrad få tillgodoräkna tjänstgöring vid viss enskild skola;

52:o) av den 16 maj nr 202, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
läroverksadjunkten P. Y. Arfwidssons tjänsteårsberäkning jämte en i ämnet
väckt motion;

53:o) av samma dag nr 203, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
läroverksadjunkten A. B. E. Roséns tjänsteårsberäkning jämte en i
ämnet väckt motion;

54:o) av samma dag nr 204, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 179, gjorda framställning angående
anslaget till utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet;

55:o) av samma dag nr 205, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln gjorda framställning i fråga örn anslaget
till flottans ersättningsbyggnad;

56:o) av samma dag nr 206, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändrad lydelse av 8 och 9 §§ i lagen den 2 juli 1915 (nr
261) angående anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens ställande
på krigsfot (hästutskrivningslagen) m. m., i vad propositionen avser anslagsfrågorna
;

57: o) av samma dag nr 207, i anledning av väckt motion örn medgivande, att
eldaren och gårdskarlen vid kommendants- och fortifikationsbyggnaderna i
Boden J. B. Johansson må för uppflyttning i högre löneklass tillgodoräkna
sig viss tidigare anställning;

58: o) av samma dug nr 208, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsförvärv av Ostkustbanan och Uppsala—Gävle järnväg jämte en i
ämnet väckt motion;

59:o) av den 19 maj nr 223, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster
vid folkskoleväsendet;

60: o) av samma dag nr 224, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under rubrik ”Utgifter för kapitalökning” gjorda framställning
om anslag till studielånefonden;

61:o) av samma dag nr 225, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss utredning av tjänstemannasamhället vid Mörby m. m.;

62: o) av den 24 maj nr 237, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie
befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
m. m. jämte en i ämnet väckt motion;

63:o) av samma dag nr 238, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förstärkning av femte huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunnige;

64:o) av samma dag nr 239, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
riktlinjer för det sätt, varpå statsmyndigheter och statstjänstemän
skola hava att utanordna medel till kommuner och landsting;

65: o) av samma dag nr 240, i anledning av väckt motion angående avlösning
enligt bestämmelserna för frälseskatteränta av vissa avgifter till Lunds
domkyrka samt s. k. hospitalsränta;

Riksdagsbeslutet 1933.

66:o) av den 27 maj nr 242, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till riksförsäkringsanstalten;

67:o) av samma dag nr 243, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under rubrik ”Utgifter för kapitalökning” gjorda framställning om
anslag till vattenkraftlånefonden jämte i ämnet väckta motioner;

68: o) av samma dag nr 244, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa åtgärder till stöd åt hantverket jämte i ämnet väckta motioner;

69:o) av samma dag nr 245, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under rubrik ”Utgifter för kapitalökning” gjorda framställning
örn anslag till hantverkslånefonden;

70: o) av samma dag nr 247, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag om ändring i vissa delar av allmänna resereglementet den 27 juni
1929 (nr 210) m. m. jämte i ämnet väckta motioner;

71:o) av den 31 maj nr 257, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa praktiska utbildningslinjer på realskolans åldersstadium m. m.
jämte i ämnet väckta motioner;

72: o) av samma dag nr 258, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 180, gjorda framställning angående
anslag till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor
;

73:o) av den 7 juni nr 256, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
understöd åt två förutvarande lärarinnor vid privatläroverks småskoleavdelningar; 74:o)

av samma dag nr 263, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolags skuldförhållande
till staten m. m.;

75:o) av samma dag nr 264, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
markbyte mellan kronan och Malmö stad för utvidgning av Bulltofta
flygplats;

76:o) av samma dag nr 265, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående provisoriskt dyrortstillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst;

77:o) av samma dag nr 266, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under budgetåret 1933/1934 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen;

78:o) av samma dag nr 267, i anledning av väckta motioner örn förstatligande
av hela det svenska järnvägsnätet;

79:o) av samma dag nr 268, i anledning av väckt motion örn anslag för påbörjande
av till- och ombyggnad av posthuset i Linköping;

80:o) av samma dag nr 276, i anledning av riksdagens år 1932 församlade
revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1931—30
juni 1932;

81:o) av samma dag nr 277, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget
till det frivilliga skytteväsendets befrämjande;

82:o) av samma dag nr 278, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för borgmästaren Oscar Dahlbäck m. fl. från viss dem i
egenskap av magistrats] edamöter ådömd ersättningsskyldighet till kronan
m. m.;

Riksdagsbeslutet 1933.

83:o) av samma dag nr 279, i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen
under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till
fångvården;

84:o) av den 10 juni nr 284, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under tredje huvudtiteln gjorda framställning rörande Utrikesdepartementets
anslag till tryckningskostnader;

85: o) av samma dag nr 285, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln gjorda framställning rörande flygvapnets
anslag till tryckningskostnader;

86:o) av samma dag nr 286, i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln framlagda förslag angående anslag
till tullverket för budgetåret 1933/1934 och dels Kungl. Maj:ts proposition
angående ändring av sagda förslag;

87:o) av samma dag nr 287, angående ordinarie anslagen till departementscheferna,
till lönefyllnad åt statsministern samt till statsråden utan departement
; j !

88:o) av samma dag nr 288, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till vägbyggnader
och vägunderhåll jämte i dessa ämnen väckta motioner;

89:o) av samma dag nr 289, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under rubrik ”Utgifter för kapitalökning” gjorda framställning
örn anslag till förvärvande av mark för landningsfält för flygplan
m. m.;

90: o) av samma dag nr 290, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolags skuldförhållande
till staten;

91:o) av samma dag, nr 291, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under rubrik ”Utgifter för kapitalökning” gjorda framställning
örn täckande av förluster å lånemedelskapital;

92:o) av samma dag nr 292, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda förslag örn beräknande av inkomsttiteln ”statsverkets fond
av rusdrycksmedel ” m. m.;

93: o) av den 15 juni nr 303, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget
till tryckningskostnader;

94:o) av den 19 juni nr 320, i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 268, gjorda framställning angående
provisorisk avlöningsförbättring i vissa fall för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl.;

95:o) av samma dag nr 321, i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till
provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna;

96:o) av samma dag nr 322, i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget
till tryckningskostnader;

97:o) av samum dag nr 323, i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till
tryckningskostnader;

98:o) av samma dag nr 324, i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningsha -

32 Riksdagsbeslutet 1933.

vare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1933/1934 jämte en i ämnet väckt
motion;

99:o) av samma dag nr 325, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställning i fråga om det ordinarie
anslaget till Kungl, operan;

100:o) av den 20 juni nr 331, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 90, gjorda framställning i fråga
örn det ordinarie anslaget till Karolinska institutet: avlöningar för professorer
och lärare m. fl.;

101: o) av samma dag nr 332, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till bestridande av krigsdomstol arnäs verksamhet m. m.;

102:o) av samma dag nr 333, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till bestridande av kostnader för Svea hovrätt, dels ock Kungl.
Maj:ts under riksstatens andra huvudtitel, punkterna 12, 13 och 15, gjorda
framställningar angående anslag till bestridande av kostnader för Göta hovrätt,
hovrätten över Skåne och Blekinge samt tillfällig förstärkning av hovrätternas
arbetskrafter;

103:o) av den 21 juni nr 343, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget
till tryckningskostnader;

104:o) av samma dag nr 344, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget
till tryckningskostnader;

105:o) av samma dag nr 345, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 266, gjorda framställning angående
anslaget till tryckningskostnader;

106:o) av den 28 juni nr 390, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till oförutsedda utgifter;

107:o) av samum dag nr 391, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss utfästelse gentemot Stockholms Enskilda Bank;

108: o) av samma dag nr 392, i anledning av väckt motion om viss engångsersättning
till änkefru Emma Kleberg;

109:o) av samma dag nr 393, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag örn ersättning för debitering och uppbörd av landstingsmedel m. m.;

110:o) av samma dag nr 394, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 45, gjorda framställning angående
dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar
i vissa utländska hamnstäder anställda präster;

lll:o) av samma dag nr 395, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 232, gjorda framställning angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter
för yrkesundervisning;

112:o) av samma dag nr 396, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 272, gjorda framställning angående
dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter
;

113:o) av samma dag nr 397, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till
partiell löneförbättring för häradshövdingar;

114: o) av samma dag nr 398, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspro -

Riksdagsbeslutet 1933.

positionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för
uppläggande av nya fastighetsböcker för landet;

115: o) av samma dag nr 399, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till socialstyrelsen m. m.;

116:o) av samma dag nr 400, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anvisande av anslag till räntor å statsskulden
m. m.;

117:o) av samma dag nr 401, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anvisande av vissa anslag för avbetalning å
statsskulden;

118:o) av samma dag nr 402, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till vapenkungörelse m. m.;

119:o) av samma dag nr 403, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anvisande av anslag till riksdags- och
revisionskostnader m. m.;

120:o) av den 29 juni nr 406, med överlämnande av riksstat för budgetåret
1933/1934.

§ 49.

I skrivelse den 9 juni nr 296 hava vi anmält för Kungl. Majit, att vi, med
bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 253, meddelat av Kungl. Majit äskat
godkännande av den med propositionen överlämnade, mellan Sverige, å ena,
samt Det Förenade Konungariket Storbritannien och Norra Irland, å andra sidan,
den 15 maj 1933 träffade handelsöverenskommelse jämte tillhörande protokoll
och skrivelser.

§ 50.

Uti skrivelse den 30 maj nr 255 hava vi tillkännagivit för Kungl. Majit, att
vi i anledning av väckta motioner beslutit,

att i förordningen den 13 april 1928 (nr 76) angående utförselbevis för råg
och vete meddelade bestämmelserna skola äga fortsatt giltighet under tiden från
och med den 1 augusti 1933 tillsvidare till och med den 31 juli 1935.

§ 51.

Yi hava i skrivelse den 3 februari nr 15 tillkännagivit för Kungl. Majit, att
vi, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 40, antagit vid propositionen
fogat förslag till förordning med bestämmelser om införselmonopol å mjölk
och mejeriprodukter.

§ 52.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 21 februari nr 53 utvisar, att vi, med
bifall till Kungl. Majits proposition Nr 75,

dels beslutit, att för tiden från och med den 1 mars 1933 till och med den 28
februari 1934 rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med
av Kungl. Majit stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller
den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

dels bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som må
erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt;

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 15 sami. 1 avd. 3

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1933.

dels ock godkänt de såsom bilagor A och B till statsrådsprotokollet i ärendet
fogade förslagen till kontrakt mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget
samt mellan svenska staten och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.

§ 53.

Såsom inhämtas av vår skrivelse den 19 maj nr 229 hava vi, med bifall till
Kungl. Maj:ts proposition nr 172 och med anledning av väckt motion, antagit
det vid propositionen fogade förslag till förordning örn ändring i vissa delar
av förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit.

§ 54.

I anledning av väckta motioner hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 25
april nr 166 anhållit, att Kungl. Majit ville föranstalta örn utredning av frågan
örn införande av särskild skatt å omsättning av choklad och andra sötvaror
ävensom för riksdagen framlägga det förslag, som kan av utredningen föranledas.

§ 55.

I anledning av väckta motioner hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 9
juni nr 301 anhållit, att Kungl. Majit ville föranstalta örn utredning angående
revision av förordningen den 30 maj 1919 örn rätt för kommun att upptaga
särskild avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar och därvid beakta vad i
bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande nr 63 anförts samt
för riksdagen framlägga de förslag, som kunna av utredningen föranledas.

Därjämte hava vi tillkännagivit för Kungl. Majit, att vi, med bifall till en
framställd motion, antagit ett i skrivelsen infört förslag till förordning örn ändrad
lydelse av 1 § förordningen den 30 maj 1919 (nr 256) örn rätt för kommun
att upptaga särskild avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar.

§ 56.

I anledning av Kungl. Majits proposition nr 195 hava vi i skrivelse till
Kungl. Majit den 13 mars nr 90 anmält, att vi vid granskning av det vid propositionen
fogade förslaget till förordning angående beteckning för vissa slag
av vin icke funnit skäl att mot detsamma göra någon erinran.

§ 57.

I skrivelse den 3 maj nr 183 hava vi anmält för Kungl. Majit, att vi, som
icke kunnat oförändrad bifalla Kungl. Majits proposition nr 186,

dels antagit vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad lydelse av 6 §
1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370),
dels ock med anledning tillika av en inom riksdagen väckt motion antagit vid
propositionen fogat förslag till förordning örn åsättande i vissa fall av särskilt
uppskattningsvärde å fastighet med de ändringar, att 4 § sista stycket samt
9 § andra stycket erhålla viss i skrivelsen angiven lydelse.

§ 58.

Vi hava i skrivelse den 19 juni nr 319 tillkännagivit för Kungl. Majit, att
vi, som icke kunnat oförändrad bifalla Kungl. Majits proposition nr 171, i vad
den avser ändringar i kommunalskattelagen och förslag till ersättningsskatt,
dels antagit vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 38

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 1 morn. samt 64 och 66 §§ kommun alskattelagen den 28 september 1928 (nr
370) med den ändring att 64 § 2 mom. erhåller i skrivelsen angiven lydelse;

dels ock antagit vid propositionen fogat förslag till förordning örn ersättningsskatt
med den ändring att 1 § och övergångsbestämmelserna samt anvisningarna
erhålla viss angiven lydelse.

Därjämte hava vi anmält för Kungl. Majit, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 171, i vad den avser förslag till ändrad lydelse av 31 § taxeringsförordningen,
icke föranlett någon vår åtgärd.

§ 59.

I skrivelse till Kungl. Majit den 27 juni nr 369 hava vi tillkännagivit för
Kungl. Majit att vi

dels besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1933 skall utgå med
165 procent av de i 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbeloppen;

dels ock beräknat bevillningarna för budgetåret 1933/1934 sålunda i

Inkomst- och förmögenhetsskatt........................ kronor 120,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt .................. „ 9,000,000

Utjämningsskatt ..................................... „ 4,100,000

Utskiftningsskatt .................................. „ 100,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter „ 400,000

Stämpelmedel (därav arvsskatt och skatt för gåva 25,000,000

kronor) ........................................... » 52,000,000

Automobilskattemedel .............................. „ 72,000,000

Tullmedel ........................................... „ 117,000,000

Accis å silke ......................................... » 500,000

Accis å margarin .................................... „ 5,000,000

Skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl............ „ 3,000,000

Tobaksskatt ....................................... „ 73,000,000

Brännvinstillverkningsskatt ........................... „ 16,000,000

Rusdrycksf örsäl jningsmedel:

Partihandelsbolag .................................. „ 9,000,000

Detaljhandelsbolag ............................... ,, 16,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ...... „ 78,000,000

Maltskatt ........................................... „ 28,000,000

Postverket (överskott) ................................ „ 15,500,000

§ 60.

På grund av väckt motion hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl.
Majit den 19 maj nr 231,

dels för vår del antagit i skrivelsen intaget förslag till lag örn ändrad lydelse
av 15 § 2 mom. och 55 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370),
dels ock antagit i skrivelsen infört förslag till förordning om ändrad lydelse
av 23 § förordningen den 28 september 1928 (nr 373) örn statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt.

§ 61.

Vi hava, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 19 juni nr
329, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 39, antagit det vid propositio -

Riksdagsbeslutet 1933.

nen fogade förslag till förordning örn extra inkomst- och förmögenhetsskatt för
år 1933.

§ 62.

Uti skrivelse den 19 maj nr 232 hava vi, med förklarande att Kungl. Maj:ts
proposition nr 173 ieke kunnat oförändrad bifallas, anmält för Kungl. Maj:t,
att vi antagit det vid propositionen fogade förslag till förordning örn ändring
i vissa delar av förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper med den ändringen, att
17 § erhåller viss i skrivelsen angiven lydelse.

§ 63.

Vi hava i skrivelse den 16 juni nr 318 anmält för Kungl. Majit, att vi, som
icke kunnat oförändrad bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 197,
dels antagit ett vid propositionen fogat förslag till förordning örn ändring i
vissa delar av förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
med den ändring, att slutbestämmelsen i nämnda förordning skall erhålla
viss uti skrivelsen angiven lydelse;

dels ock antagit ett vid propositionen fogat förslag till förordning med särskilda
bestämmelser örn stämpelavgift i samband med ansökan om lagfart inom
vissa delar av Kopparbergs län..

§ 64.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 3 februari nr 16 utvisar, hava
vi antagit det vid proposition nr 17 fogade förslag till förordning angående
fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) örn utgörande
av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av
pärlor med flera lyxvaror.

§ 65.

Uti skrivelse den 27 juni nr 379 hava vi tillkännagivit för Kungl. Majit, att
Kungl. Majits proposition nr 269 med förslag till förordning örn frihet från
stämpel å bevis över tillstånd att fortfarande innehava deklarerat skjutvapen
icke föranlett någon vår åtgärd.

§ 66.

Yi hava i anledning av väckt motion beslutit, att 2 § i förordningen örn
automobilskatt den 2 juni 1922 (nr 260), sådant detta författningsrum lyder
enligt förordningen den 29 april 1932 (nr 85), skall hava den ändrade lydelse,
som framgår av vår skrivelse till Kungl. Majit den 19 maj nr 230.

§ 67.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 19 juni nr 326 utvisar, att vi, med bifall
till Kungl. Majits proposition nr 261 ävensom till väckta motioner, antagit det
vid propositionen fogade förslag till förordning örn fortsatt giltighet av förordningen
den 17 juni 1932 (nr 245) angående rätt för Konungen att åsätta särskild
tullavgift.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 68.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 14 februari nr 26 utmärker, att vi bifallit
Kungl. Marits proposition nr 96, angående vissa ändringar i gällande
tulltaxa m. m.

§ 69.

Vi hava i skrivelse den 13 mars nr 89, under åberopande av bevillningsutskottets
av riksdagen godkända betänkande nr 14, tillkännagivit för Kungl.
Majit, att vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 194 med förslag till vissa
ändringar i gällande tulltaxa m. m.

§ 70.

Under åberopande av bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande
nr 23 hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 20 mars nr 100 tillkännagivit,
att vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 218 med förslag till vissa tillägg
till gällande tulltaxa.

§ 71.

Uti skrivelse den 16 juni nr 316 hava vi anmält för Kungl. Majit, att vi
bifallit Kungl. Majits proposition nr 243, med den ändring, i vad propositionen
avser förordningen den 31 januari 1932 (nr 15), att vad Kungl. Majit
föreslagit beträffande tulltaxenummer 117 (stat. nr 279—281) skall utgå.

Därjämte hava vi, som i samband med propositionen till behandling upptagit
frågan örn höjning av tullen å maltdrycker, tillkännagivit för Kungl. Majit,
att vi besluta, att nr 145 och 146 i gällande tulltaxa skola från och med dag,
som Kungl. Majit bestämmer, hava viss ändrad lydelse.

§ 72.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 9 juni nr 297 anmält, att vi bifallit
Kungl. Majits proposition nr 254 angående vissa ändringar i gällande tulltaxa
m. m.

§ 73.

I skrivelse den 16 maj nr 217 hava vi, under åberopande av bevillningsutskottets
av riksdagen godkända betänkande nr 36, tillkännagivit för Kungl.
Majit, att vi

dels med bifall till motionen lii 201 besluta att nr 860 i gällande tulltaxa
skall hava viss ändrad lydelse;

dels med bifall till motionen lii 204 beslutit, att efter nr 940 under avdelning
XV C i tulltaxan skola intagas två nya taxenummer av i skrivelsen angiven
lydelse;

dels i anledning av motionen lii 208, beslutit,

a) att nr 547 i gällande tulltaxa skall hava viss ändrad lydelse;

b) att den under sistnämnda tulltaxenummer befintliga anmärkningen skall
betecknas med 1;

c) att till samma tulltaxenummer skall fogas en ny, med 2 betecknad anmärkning
av i skrivelsen angiven lydelse;

d) att tulltaxenummer 1042 skall hava viss ändrad lydelse;

dels ock förklarat att av oss sålunda beslutade ändringar i och tillägg till
tulltaxan skola träda i kraft å dag, som Kungl. Majit bestämmer.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 74.

I anledning av väckt motion hava vi beslutit, såsom tillägg till gällande tulltaxa,
att vid införsel från utlandet av varuslaget isoleringsflaskor ävensom färdiga,
lösa glas därtill, med beteckningen N, skall från och med dag, Kungl.
Maj:t bestämmer, utöver tull, som stadgas i tulltaxan, utgå tilläggstull enligt
tulltaxenummer 71 (statistisk nr 1308); vilket vi i skrivelse den 5 april nr 144
anmält för Kungl. Majit.

§ 75.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 5 april nr 145 anmält, att vi i anledning
av väckt motion beslutit

dels att till nr 289 i gällande tulltaxa skall från och med dag, som Kungl.
Majit bestämmer, fogas viss i skrivelsen intagen anmärkning,

dels ock såsom tillägg till gällande tulltaxa, att vid införsel från utlandet av
varor av i skrivelsen omförmälda slag skall från och med dag Kungl. Majit
bestämmer utöver tull, som stadgas i tulltaxan, utgå tilläggstull på sätt i skrivelsen
angives.

§ 76.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 9 juni nr 298 utvisar, att vi, med bifall
till väckta motioner beslutit, att gällande tulltaxa skall från och med dag,
som Kungl. Majit bestämmer, i fråga örn tulltaxenumren 4421/2, 443 och 444
hava viss ändrad lydelse.

§ 77.

I anledning av inom riksdagen väckta motioner hava vi, enligt vad vår skrivelse
till Kungl. Majit den 16 juni nr 315 utvisar, beslutit, att från och med
dag, som Kungl. Majit bestämmer, vid införsel från utlandet av följande till
nr 68 i gällande tulltaxa hänförliga varor, nämligen skal och kärnhus av äpplen
samt s. k. chopped äpples till beredning av läskdrycker, tull skall utgå med
25 kronor för 100 kilogram, beräknat efter verkliga nettovikten.

§ 78.

Vi hava i skrivelse den 9 juni nr 299 tillkännagivit för Kungl. Majit, att
vi med bifall till väckta motioner beslutit, att i gällande tulltaxa skall från
och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, i stället för nr 729 införas två
nummer av lydelse, vår skrivelse utvisar.

§ 79.

I skrivelse den 9 juni nr 300 hava vi tillkännagivit för Kungl. Majit att vi

dels med bifall till motionen lii 202 beslutit, att nr 786 i gällande tulltaxa
skall hava viss ändrad lydelse;

dels i anledning av samma motion beslutit, att den under nr 895 i gällande
tulltaxa befintliga anmärkningen skall betecknas med 1 och att omedelbart
därefter skall fogas en ny, med 2 betecknad anmärkning av i skrivelsen angiven
lydelse;

dels ock förklarat, att dessa ändringar i och tillägg till tulltaxan skola träda
i kraft å dag, som Kungl. Majit bestämmer.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 80.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 16 juni nr 317 utvisar, hava
vi i anledning av väckta motioner besluta, att tulltaxenumren 211 och 1110 i
gällande tulltaxa skola från och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, hava
uti skrivelsen angiven ändrad lydelse.

§ 81.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 25 februari nr 71
hava vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 119, varigenom Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning
örn ändrad lydelse av 18 § 1 mom. och 22 § 2 mom. förordningen den 15 december
1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket.

§ 82.

I skrivelse den 24 mars nr 108 hava vi anmält för Kungl. Majit, att vi bifallit
Kungl. Majits proposition nr 201 angående disposition av vinstmedel hos
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.

§ 83.

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 266 hava vi
dels antagit vid propositionen fogat förslag till förordning om tillfällig begränsning
av den i 5 § förordningen den 1 juli 1918 (nr 508) angående handel
med skattefri sprit partihandlare medgivna rätt att inköpa brännvin, som
framställes ur avfallslut vid sulfitcellulosatillverkning;

dels ock bemyndigat Kungl. Majit att för tiden till och med den 30 juni
1934, i den mån så prövas nödigt, utfärda föreskrifter örn tvångsinblandning
av sulfitsprit i importerad eller inom riket tillverkad bensin.

Vårt beslut i ämnet hava vi i skrivelse den 19 juni nr 328 anmält för Kungl.
Majit.

§ 84.

Vi hava uti skrivelse den 19 juni nr 330 tillkännagivit för Kungl. Majit,
att vi, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 270, bemyndigat Kungl.
Majit att, därest så prövas nödigt, meddela förbud mot tillverkning av brännvin
av sockerbetor under tillverkningsåret 1933/1934.

§ 85.

Vi hava i skrivelse den 28 januari nr 14 tillkännagivit för Kungl. Majit,
att vi i anledning av Kungl. Majits proposition nr 60 med förslag till förordning
örn fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker antagit förslag till
förordning örn ändrad lydelse av 2 och 3 §§ i sagda förordning.

Tillika hava vi tillkännagivit, att vi i anledning av vad i Kungl. Majits proposition
föreslagits rörande fortsatt tillämpning under budgetåret 1933/1934
av förordningen den 8 juni 1923 (nr 156) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker komme att framdeles meddela beslut.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 86.

Vi hava uti skrivelse den 19 juni nr 327 anmält för Kungl. Majit, att vi,
som icke kunnat oförändrad bifalla Kungl. Majits proposition nr 60, i vad
densamma avser omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker att utgå
under budgetåret 1933/1934, med anledning tillika av väckt motion
dels antagit ett förslag till förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker,

dels ock antagit ett förslag till förordning örn ändrad lydelse av 26 § förordningen
den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och beskattning
av brännvin, vilka förslag äro i vår nämnda skrivelse införda.

§ 87.

Vi hava med bifall till Kungl. Majits proposition nr 42 antagit ett vid propositionen
fogat förslag till förordning örn ändrad lydelse av 24 och 31 §§
förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker; vilket vi i skrivelse den 11 februari nr 20 anmält för Kun<d.
Majit.

§ 88.

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 101 hava vi, såsom inhämtas av
vår skrivelse till Kungl. Majit den 3 maj nr 182, antagit det vid propositionen
fogade förslag till förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den
11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka.

§ 89.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 3 maj nr 181 hava
vi, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 143,

dels i fråga örn de till den inrikes posttjänsten hörande avgifterna — med
förklarande att riksdagen fortfarande vill utöva sin rätt att ensam besluta
rörande

befordringsavgifter i egentlig mening,

assurans-, rekommendations-, postanvisnings, postförskotts- och inkasseringsavgifter,

avgifter för lösenförsändelser,

avgifter för postabonnemang å tidningar ävensom avgifter i postgirorörelsen
—

bemyndigat Kungl. Majit att intill utgången av år 1937 i övrigt besluta i
fråga örn hithörande avgifter;

dock att, därest under berörda tidrymd skulle uppkomma en eller annan
ny avgift, som ej är att hänföra till någon nu befintlig kategori och beträffande
vilken rimligtvis kan uppstå tvekan, huruvida densamma är av beskaffenhet
att böra av Kungl. Majit ensam bestämmas, vederbörlig framställning
skall till riksdagen avlåtas;

dels ock bemyndigat Kungl. Majit att fortfarande under nyssnämnda tid
besluta beträffande de till den utrikes posttrafiken hörande avgifterna.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 90.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 24 mars nr 107 anmält, att vi med
bifall till Kungl. Marits proposition nr 68 medgivit, att ett i Stockholms frihamn
å frihamnslager upplagt parti kakaopulver, förpackat i 367 lådor, märkta J. T.
och försedda med nummer inom serierna 54562/760 och 55106/303, må till
riket tullfritt införas.

§ 91.

Kungl. Marits proposition nr 259 med förslag till lag om ändrad lydelse
av 6 § lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank har blivit av oss
bifallen; vilket vi i skrivelse den 20 juni nr 357 anmält för Kungl. Majit.

§ 92.

Vi hava i skrivelse den 20 juni nr 358 anmält för Kungl. Majit, att vi
bifallit Kungl. Majits genom proposition nr 251 framlagda förslag till lag
angående rätt för Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 §
andra stycket lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 (nr 27) och av §§
9 och 17 lagen örn rikets mynt den 30 maj 1873 (nr 31).

§ 93.

I en till riksdagen avläten proposition nr 27, har Kungl. Majit i anledning
av § 72 regeringsformen föreslagit riksdagen att gilla det i kungörelsen den 28
oktober 1932 lämnade medgivandet, att riksbanken må för tiden till och med
den 28 februari 1933 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa
av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 25
januari nr 13 tillkännagivit för Kungl. Majt.

§ 94.

I en till riksdagen avlåten proposition nr 125 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att riksbanken må för tiden från och med den 1 mars
till och med den 20 maj 1933 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran
inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock
för riksbanken att, örn förhållandena därtill giva anledning, före utgången av
nämnda tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 22
februari nr 54 anmält för Kungl. Majit.

§ 95.

Av vår skrivelse till Kungl. Majit den 17 maj nr 222 inhämtas, att vi
med bifall till Kungl. Majits proposition nr 248, medgivit, att riksbanken må
för tiden från och med den 21 maj till och med den 15 juni 1933 vara fritagen
från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld
efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, örn förhållandena därtill
giva anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga inlösningen av
bankens sedlar.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 96.

Vi hava i skrivelse den 14 maj nr 305 anmält för Kungl. Maj:t att vi, med
bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 260, medgivit, att riksbanken må för
tiden från och med den 16 juni till och med den 30 september 1933 vara
fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar
med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, örn förhållandena
därtill giva anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga inlösningen
av bankens sedlar.

§ 97.

I anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning med förslag till lagar
örn ändring i vissa delar av lagen för Sveriges riksbank och av ansvarighetslagen
för ledamöter i styrelserna vid riksbankens avdelningskontor hava
vi i skrivelse till Kungl. Majit den 28 mars nr 115 anmält, att vi, med bifall
till vad bankoutskottet i sitt utlåtande nr 18 under avdelning A) punkterna

1) och 2), hemställt, för vår del antagit förslag till lag örn ändring i vissa
delar av lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank samt förslag
till lag örn ändring i vissa delar av ansvarighetslagen för ledamöter i styrelserna
vid riksbankens avdelningskontor den 12 maj 1897 (nr 28 s. 5) av den
lydelse vid utlåtandet fogade bilagor A och B utvisa.

§ 98.

I en till riksdagen avlåten proposition nr 167 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse
(nr 74); och

2) lag örn upphävande av lagen den 5 juni 1909 angående emissionsbanker
(nr 64).

I skrivelse till Kungl. Majit den 9 maj nr 196 hava vi, under åberopande
av bankoutskottets i ärendet avgivna utlåtande nr 29, anmält,

dels att vi, som icke kunnat i oförändrat skick antaga det framlagda förslaget
till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 örn bank rörelse

(nr 74), för vår del antagit ett i nämnda utlåtande intaget, såsom
utskottets förslag betecknat förslag till lag i ämnet,

dels ock att vi, med bifall till vad Kungl. Majit i sådant hänseende föreslagit,
antagit det i propositionen framlagda förslaget till lag om upphävande

av lagen den 5 juni 1909 (nr 64) angående emissionsbanker.

§ 99.

Uti skrivelse den 20 juni nr 363 hava vi anmält för Kungl. Majit, att vi,
med bifall till Kungl. Majits proposition nr 257,

dels antagit vid propositionen fogat förslag till förordning örn ändrad lydelse
av §§ 2 och 3 förordningen den 5 juni 1909 (nr 65 s. 1) angående konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,

dels ock besluta att för ökning av konungariket Sveriges stadshypotekskassas
grundfond skola från riksgäldskontoret till kassan överlämnas 20,000,000 kronor
i svenska statens tre och en halv procent obligationer med rätt för kassan
att i enlighet med de i förordningen angående kassan givna bestämmelser disponera
sagda obligationer, dock under villkor att, örn kassans grundfond ge -

Riksdagsbeslutet 1933.

noin på kassans rörelse uppkomna förluster skulle nedgå till 88,000,000 kronor,
kassan icke äger upptaga nytt lån, med mindre riksdagen på Kungl. Maj:ts
framställning sådant medgiver.

§ 100.

Vi hava beslutit,

a) att av riksbankens vinst för år 1932 skall till statsverket överlämnas ett
belopp av 14,000,000 kronor; samt

b) att berörda belopp skall av fullmäktige i riksbanken under budgetåret
1933/1934 tillhandahållas statskontoret å tider, örn vilka närmare överenskommelse
må träffas mellan statskontoret och fullmäktige.

§ 101.

Av vår skrivelse till fullmäktige i riksbanken den 9 maj nr 197 inhämtas,
att vi tillerkänt nämnda fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under
år 1931 av bankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor i
orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges
protokoll från och med den 11 januari 1932 till och med den 9 januari
innevarande år.

§ 102.

Enligt vad vår skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 9 maj nr
198 utvisar, hava vi tillerkänt fullmäktige ansvarsfrihet ej mindre för den av
riksdagens år 1932 församlade revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret
under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 än även för alla beslut och åtgärder,
som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den 11 januari
1932 till och med den 9 januari innevarande år.

§ 103.

Efter tagen kännedom örn den av styrelsen för riksdagsbiblioteket till riksdagen
avlämnade berättelsen över bibliotekets förvaltning under år 1932 ävensom
de hos styrelsen under året förda protokoll, hava vi tillerkänt styrelsen
ansvarsfrihet för förvaltningen av riksdagsbiblioteket under samma år; vilket
vi i skrivelse den 9 maj nr 199 meddelat styrelsen.

§ 104.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 15 mars nr 93 hava
vi på bankokutskottets hemställan beslutit, att § 10 i instruktionen för riksdagens
revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken skall i viss angiven del
erhålla ändrad lydelse.

Tillika hava vi anhållit, att den beslutade ändringen av instruktionen måtte
genom kungörelse varda till allmänhetens kännedom meddelad.

§ 105.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 15 mars nr 92 anmält, att vi med
anledning av Kungl. Majits proposition nr 94 godkänt de grunder för arvoden
och reseersättning till ledamöter av allmänt kyrkomöte, som angivits i vår
nämnda skrivelse.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 106.

Vi hava i skrivelse den 20 juni nr 364 anmält för Kungl. Maj:t

I. att vi, som icke kunnat i oförändrat skick antaga ett genom Kungl. Maj:ts
proposition nr 165 framlagt förslag till lag örn ändrad lydelse av 2, 5 och 6 §§
lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, för vår del antagit i bankoutskottets utlåtande nr 64 intaget förslag
till lag örn ändrad lydelse av 2 oeh 5 .§§ nämnda lag den 11 oktober 1907; samt

II. att vi bifallit Kungl. Maj:ts i övrigt i berörda proposition framställda
förslag.

§ 107.

I avseende å statsregleringen oeh rörande de med statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till
Kungl. Maj:t avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna,
nämligen i vad angår frågor, behandlade av bankoutskott et:

l:o) av den 17 februari nr 11, angående regleringen av utgifterna för budgetåret
1933/1934 under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till
pensions- och indragningsstaterna;

2:o) av samma dag nr 37, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förhöjning av understöd åt vissa f. d. poststationsföreståndare och f. d.
lantbrevbärare;

3: o) av samma dag nr 38, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om användande av viss del av de till fonden för pensionering
av civila tjänstinnehavare under budgetåret 1932/1933 inflytande medlen;

4:o) av den 15 mars nr 94, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
understöd åt efterlevande till vissa vid en flygolycka omkomna befattningshavare
;

5:o) av den 4 april nr 133, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, i vad angår flottans pensionskassa
;

6:o) av samma dag nr 134, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statskonsulenten A. Östergrens framtida löneförmåner jämte en i ämnet
väckt motion;

7:o) av samma dag nr 135, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av delaktighet i statens pensionsanstalt åt lärare vid Svenska
röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa familjer samt Evangeliska
fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand i Ströms församling;

8:o) av samma dag nr 136, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upphörande av pensionsrätt för vissa lärare vid de högre militärläroverken
;

9:o) av samma dag nr 137, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fastställande av särskilda pensionsunderlag för befattningshavare vid navigationsskolorna
;

10:o) av samma dag nr 138, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överlämnande till Svenska jordbrukskreditkassan av svenska statens obligationer
till visst belopp ;

ll:o) av den 3 juni, nr 271, i anledning av vissa framställningar rörande
elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;

Riksdagsbeslutet 1933.

12:o) av saulina dag nr 272, i anledning av vissa framställningar angående
pensioner och understöd att utgå av affärsdrivande verks medel m. m.;

13: o) av samma dag nr 273, i anledning av vissa framställningar rörande
pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda
personer m. fl.;

14:o) av samma dag nr 274, i anledning av väckta motioner rörande understöd
från Vadstena krigsmanshuskassa åt visst f. d. indelt manskap;

15:o) av samma dag nr 275, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bidrag av statsmedel till pensioner åt dels avlidne kriminalpolisen O. F.
Forsells änka dels ock förre kriminalkonstapeln S. V. Blomberg;

16:o) av den 15 juni nr 308, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning i vissa fall för skada till följd av olycksfall, som drabbat elev
vid statlig anstalt för yrkesutbildning;

17:o) av samma dag nr 309, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under budgetåret 1933/1934 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen, i vad avser pensions- och indragningsstatema; 18:o)

av samma dag nr 310, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst, i vad angår pensions- och indragningsstaterna;

19:o) av den 20 juni nr 359, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om
vissa ändringar i den vid lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till
tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk fogade åldersförteckningen;

20:o) av samma dag nr 360, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning
örn uppförande av nybyggnad för riksbankens sedeltryckeri;

21:o) av samma dag nr 361, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverksproposition
gjorda framställning om grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner, allt i vad rör
pensions- och indragningsstaterna;

22:o) av samma dag nr 362, i anledning av Kungl. Maj:ts under vissa
punkter av elfte huvudtiteln gjorda framställningar örn anslag till dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer samt åt
pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst
m. fl.;

23:o) av samma dag nr 365, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa bestämmelser i fråga örn rätt till pension för chefen för stuteribyrån
hos lantbruksstyrelsen;

24: o) av samma dag nr 366, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under elfte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till
allmänna indragningsstaten.

§ 108.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 84, innefattande förslag till
lag angående fortsatt giltighet av lagen den 17 juni 1932 (nr 244) om fullgörande
i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet; vilket
vi i skrivelse den 28 februari nr 72 anmält för Kungl. Maj:t -

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 109.

Genom en avlåten proposition nr 228 har Kungl. Ma j: t, under åberopande
av propositionen bilagt, i statsrådet fört protokoll, samt med överlämnande av
en i Madrid den 14 april 1891 träffad, i Washington den 2 juni 1911 och i
Haag den 6 november 1925 reviderad överenskommelse angående undertryckande
av oriktiga ursprungsbeteekningar å handelsvaror äskat riksdagens godkännande
av överenskommelsen.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 maj nr 218 hava vi anmält, att denna
överenskommelse blivit av oss godkänd.

§ no.

Yi hava med anledning av väckt motion i skrivelse till Kungl. Majit den 3
maj nr 179, under åberopande av första lagutskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 41, anhållit, att Kungl. Majit ville dels före den 1 december 1933
uppsäga konventionen den 12 juni 1902 för lösande av konflikter mellan lagar
och jurisdiktioner i fråga örn äktenskapsskillnad och hemskillnad, dels ock
verkställa utredning av frågan örn en revision i angivna hänseenden av lagen
den 8 juli 1904 örn vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och
förmynderskap samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
kan föranleda.

§ lil.

Genom avlåten proposition nr 188 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

lio) lag örn fortsatt giltighet av lagen den 20 juni 1924 (nr 225) med särskilda
bestämmelser angående olovlig befattning med spritdrycker och vin;

2io) lag örn fortsatt giltighet av lagen den 27 november 1925 (nr 463) örn
utsträckt tillämpning av lagen den 20 juni 1924 (nr 225) med särskilda bestämmelser
angående olovlig befattning med spritdrycker och vin;

3: o) lag angående vissa ändringar i lagen den 8 juni 1923 (nr 147) om
straff för olovlig varuinförsel;

4: o) lag om upphörande av gränstullrätt; och

5:o) förordning örn ändrad lydelse av 44 § 2 mom. förordningen den 11 juni
1926^(nr 207) angående tillverkning och beskattning av brännvin.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 28
april nr 170 anmält för Kungl. Majit.

§ 112.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 13 februari nr 25
hava vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 44, varigenom Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn fortsatt
giltighet av lagen den 20 juni 1924 (nr 227) angående förverkande i visst
fall av spritdrycker och vin.

§ 113.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 4 april nr 127 hava
vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 85, varigenom Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn tillägg till
lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående eftersökande och bearbetande av stenkols-
och saltfyndigheter samt om ändring i lagens överskrift.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 114.

Genom en avlåten proposition nr 151 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

a) förordning om ersättning för debitering och uppbörd av landstingsmedel
och

b) förordning örn debitering och uppbörd av tingshusmedel;

dels ock i övrigt bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Propositionen har hänvisats till lagutskott och behandlats av första lagutskottet
såvitt angår det under b) omförmälda förslaget.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 3 juni nr 262 hava vi tillkännagivit för
Kungl. Majit, att propositionen, i vad densamma hänvisats till lagutskott, bifallits
av riksdagen.

§ 115.

Under åberopande av första lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande
nr 53, hava vi i skrivelse den 10 juni nr 302 tillkännagivit för Kungl. Majit,
att vi med anledning av Kungl. Majits proposition nr 255 för vår del antagit
det förslag till lag örn förbud mot politiska uniformer, som i sagda utlåtande
framlagts.

§ 116.

Genom en avlåten proposition nr 268 har Kungl. Majit dels förklarat sig
vilja inhämta riksdagens yttrande över ett vid propositionen fogat förslag
till vapenkungörelse dels ock föreslagit riksdagen att under femte huvudtiteln,
avdelningen Polisväsendet, till förvaring och vård av vissa skjutvapen för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

Propositionen har hänvisats till lagutskott och behandlats av första lagutskottet
i vad Kungl. Majit däri förklarat sig vilja inhämta riksdagens yttrande
över vid propositionen fogat förslag till vapenkungörelse.

I vår skrivelse till Kungl. Majit den 27 juni nr 377 hava vi anmält, att
kamrarna vid behandling av första lagutskottets i ämnet avgivna utlåtande nr
55 stannat i olika beslut.

§ 117.

Genom avlåten proposition nr 7 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn boutredning och arvskifte
med flera lagförslag.

I ärendet har första lagutskottet avgivit utlåtande nr 34, som av oss godkänts
utom beträffande 3 kap 5 § samt 4 kap 1, 2 och 15 §§ i lagen örn boutredning
och arvskifte, i fråga örn vilka lagrum kamrarna vid behandlingen av
utlåtandet stannat i olika beslut Sedan utskottet därefter i memorial nr 49
framlagt förslag till sammanjämkning av kamrarnas beslut beträffande samma
lagrum, hava vi godkänt 3 kap 5 § i lagen örn boutredning och arvskifte
i den lydelse, som i memorialet förslagits, varjämte 4 kap. 1, 2 och 15 §§ i
lagen örn boutredning och arvskifte med första kammarens frånträdande av
sitt tidigare därutinnan fattade beslut godkänts i den lydelse, som i propositionen
och utskottets utlåtande nr 34 föreslagits.

I skrivelse den 19 maj nr 228 hava vi anmält för Kungl. Majit vad vi
sålunda beslutit.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ lis.

Kungl. Majlis proposition nr 3 med förslag till lag örn ändring i vissa delar
av 16 kap. giftermålsbalken har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den
13 februari nr 21 anmält för Kungl. Majit.

§ 119.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 3 maj nr 178 anmält, att vi med
anledning av väckta motioner för vår del antagit det förslag till lag örn ändrad
lydelse av 8 kap. 3 § giftermålsbalken, som framlagts av första lagutskottet i
dess utlåtande nr 40.

§ 120.

Kungl. Majits proposition nr 90 med förslag till lag om ändrad lydelse av
13 § lagen den 27 juni 1924 (nr 321) angående införande av lagen örn förmynderskap
har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 4 april nr 128
tillkännagivit för Kungl. Majit.

§ 121.

Kungl. Majits proposition nr 43 med förslag till lag om ändrad lydelse av
3 och 6 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 202) örn begränsning av rätten att avverka
skog å intecknad fastighet har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse
den 13 februari nr 24 anmält för Kungl. Majit.

§ 122.

Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 71 innefattande förslag till
lag angående fortsatt giltighet av lagen den 31 maj 1932 (nr 156) örn anstånd
i särskilt fall med gälds betalning; vilket vi i skrivelse den 18 februari nr 51
tillkännagivit för Kungl. Majit.

§ 123.

Sedan Kungl. Majit genom avlåten proposition nr 223 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag med vissa bestämmelser örn
krigsdomstolar och rättegången därstädes, hava vi, i skrivelse den 3 juni nr
260, tillkännagivit för Kungl. Majit, att kamrarna vid behandling av propositionen
stannat i olika beslut, i följd varav frågan förfallit.

§ 124.

I anledning av väckta motioner hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 10
mars nr 85 hemställt att Kungl. Majit ville snarast framlägga förslag till ändring
i 22 kap. 11 § strafflagen, innebärande höjning av straffet för svårare
förskingrings- och trolöshetsbrott.

§ 125.

Genom avlåten proposition nr 196 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av förordningen örn nya strafflagens
införande och vad i avseende därå iakttagas skall;

Riksdagsbeslutet 1933.

2) lag om vissa tvångsmedel i brottmål;

3) lag örn ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 30 kap. 11 § rättegångsbalken;

4) lag, innefattande tillägg till 6 § lagen den 14 juni 1901 (nr 3& sid. 30)
örn vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen örn ändring i vissa delar
av rättegångsbalken;

5) lag örn ändring i vissa delar av strafflagen;

6) lag örn ändring i vissa delar av lagen den 23 oktober 1914 (nr 325) örn
krigsdomstolar och rättegången därstädes; samt

7) lag om ändrad lydelse av 17 § lagen den 5 juni 1909 (nr 45 sid. 1) örn
konsularjurisdiktion.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 3 maj nr 176 hava vi, med förklarande
att ifrågavarande proposition icke kunnat av oss i oförändrat skick antagas,
anmält, att vi för vår del antagit de lagförslag, som av första lagutskottet
framlagts i dess utlåtande nr 37.

§ 126.

Sedan Kungl. Majit genom en avlåten proposition nr 45 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till lag angående blodundersökning
i mål örn barn utom äktenskap samt lag angående ändrad lydelse av 2
och 10 §§ lagen den 19 juni 1919 (nr 367) örn fri rättegång, hava vi i skrivelse
till Kungl. Majit den 4 april nr 126 anmält, att vi bifallit denna proposition.

§ 127.

Genom avlåten proposition nr 5 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrade bestämmelser i vissa
fall rörande fördelning av böter m. m.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 7 februari
nr 17 anmält för Kungl. Majit.

§ 128.

Uti skrivelse den 13 februari nr 23 hava vi, med förklarande att det av
Kungl. Majit genom proposition nr 15 framlagda förslag till lag örn upphävande
av 27 kap. 16 § rättegångsbalken samt 229 § utsökningslagen icke kunnat
av oss i oförändrat skick antagas, anmält, att vi antagit det lagförslag, som
framlagts av första lagutskottet i dess utlåtande nr 6.

§ 129.

Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 179 med förslag till lag örn
ändrad lydelse av 30 kap. 6 § rättegångsbalken; vilket vi i skrivelse den 22
april nr 165 tillkännagivit för Kungl. Majit.

§ 130.

Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 4 med förslag till lag örn
ändrad lydelse av 91 § lagen den 22 juni 1911 (nr 55) örn ekonomiska föreningar;
vilket vi i skrivelse den 13 februari nr 22 anmält för Kungl. Majit.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 15 sami. 1 avd. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 131.

Vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 maj nr 177 utvisar, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition nr 192 med förslag till lag angående ändring i vissa
delar av lagen den 10 maj 1929 (nr 77) om trafikförsäkring å motorfordon.

§ 132.

Vi hava, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 16 maj nr
219, bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 187 varigenom Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående
vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås.

§ 133.

Vi hava såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 18 februari
nr 48 bifallit Kungl. Majits proposition nr 23 angående efterskänkande av ett
för kyrkoherdeboställets i Harmångers församling deltagande i ett vattenavledningsföretag
ur kyrkofonden lämnat förskott.

§ 134.

Kungl. Majits proposition nr 25 örn antagande av förslag till lag örn ändrad
lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 9 december 1910 (nr 141 sid. 35) om emeritilöner
för präster har blivit av oss avslagen; vilket vi i skrivelse den 7 mars nr 83
anmält för Kungl. Majit.

§ 135.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 18 februari nr 49
hava vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 24, varigenom Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att för dess del medgiva, att punkt 2:o) andra stycket
av gällande grunder för reglering av biskoparnas avlöning må erhålla viss ändrad
lydelse.

§ 136.

Uti avlåten proposition nr 115 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
godkänna de av föredragande departementschefen i protokoll över ecklesiastikärenden
den 10 februari 1933 förordade allmänna grunderna för beviljande av
dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1933/1934 till de prästmän, som finnas
omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd åt
präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare
av prästerliga emeritilöner ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr
844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 27 juni nr 378 hava
vi godkänt de av departementschefen förordade allmänna grunderna för beviljande
av ifrågavarande dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1933/1934,
allt med de ändringar, som föranledas av vad första lagutskottet i sitt utlåtande
nr 54 i ärendet anfört.

§ 137.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 16 maj nr 220 hava
vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 202, varigenom Kungl. Majit före -

Biksdagsbeslutet 1933.

slagit riksdagen medgiva, att för anställande för tiden intill ntgången av budgetåret
1933/1934 av en sekreterare hos ärkebiskopen må ur biskopslöneregleringsfonden
utgå härför erforderliga medel.

§ 138.

Genom en avlåten proposition nr 26 har Kungl. Majit, under åberopande dels
av kyrkomötets vid propositionen fogade skrivelse den 1 september 1932 nr
31 i anledning av väckt motion angående gäldande ur kyrkofonden av pensionsavgift,
belöpande å innehavare av prästerlig emeritilön, dels ock av propositionen
närlagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 13 januari 1933, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat
förslag till lag örn gäldande i visst fall ur kyrkofonden av pensionsavgift till
prästerskapets änke- och pupillkassa.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 18 februari
nr 50 tillkännagivit för Kungl. Majit.

§ 139.

Genom en avlåten proposition nr 22 har Kungl. Majit under åberopande av
propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden
för den 6 augusti 1932 och den 13 januari 1933 samt av kyrkomötets skrivelse
den 26 augusti 1932 nr 8 i anledning av Kungl. Majits skrivelse angående ersättande
av ett från kyrkofonden utanordnat tilläggsförskott för nybyggnad å
kyrkoherdebostället i Vallentuna församling föreslagit riksdagen att för dess
del medgiva att vid vad i ärendet förekommit må bero samt att, i följd därav,
dels ett belopp, 12,818 kronor 85 öre, som på grund av kungl, brev den 30 augusti
1929 förskottsvis utanordnats till kyrkorådet i församlingen, dels ock ett
belopp å 582 kronor 85 öre, motsvarande viss räntegottgörelse till arrendatorn
å bostället, må i kyrkofondens räkenskaper avskrivas.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 18 februari
nr 47 anmält för Kungl. Majit.

§ 140.

Genom avlämnad proposition nr 14 bär Kungl. Majit, under åberopande av
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, anhållit
om riksdagens yttrande angående de i nämnda protokoll omförmälda, av den
internationella arbetsorganisationens konferens år 1932 vid dess sextonde sammanträde
fattade besluten.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 9 februari nr 19 hava vi, under hänvisning
till andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 3,
meddelat,

a) att vi för vår del icke hava något att erinra mot vederbörande departementschefs
uttalanden i det propositionen bilagda statsrådsprotokollet beträffande 1.

förslaget till konvention angående skydd mot olycksfall för arbetare, sysselsatta
med lastning eller lossning av fartyg (reviderad år 1932), och

2. rekommendationen för påskyndande av den ömsesidighet, varom stadgas
i den år 1932 antagna konventionen angående skydd mot olycksfall för arbetare,
sysselsatta med lastning eller lossning av fartyg;

Riksdagsbeslutet 1933.

b) att vi för vår del biträda vederbörande departementschefs uppfattning,
att förslaget till konvention angående minimiålder för barns användande till
icke-industriellt arbete ej bör för närvarande ratificeras; samt

c) att vi för vår del icke hava någon erinran att göra däremot, att utredning
verkställes rörande lämpligheten av ändringar i eller tillägg till 1897 års
förordning angående förbud mot barns användande vid offentliga förevisningar
och 1926 års lag angående meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning
med anledning av bestämmelserna i förslaget till konvention angående
minimiålder för barns användande till icke-industriellt arbete samt i den därtill
hörande rekommendationen.

§ 141.

Efter behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 134 hava vi i skrivelse
den 19 maj nr 233 anmält för Kungl. Majit, att vi

A) godkänt den genom det i Haag den 12 april 1930 upprättade protokollet
avslutade överenskommelsen angående värnplikt i vissa fall av dubbelt medborgarskap
;

B) godkänt den med Amerikas Förenta Stater den 31 januari 1933 avslutade
konventionen angående skyldighet för personer med dubbelt medborgarskap
att fullgöra värnplikt; samt

C) antagit det vid propositionen fogade förslaget till lag örn ändrad lydelse
av § 1 och § 12 mom. 1 värnpliktslagen den 12 juni 1925 (nr 337).

§ 142.

Uti avlåten proposition nr 8 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag örn frikallelse, helt eller delvis, för
vissa värnpliktiga från värnpliktens fullgörande under fredstid.

I skrivelse till Kungl. Majit den 21 februari nr 52 hava vi under hänvisning
till andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 4 meddelat, att
ifrågavarande proposition ej kunnat i oförändrat skick antagas, utan att vi för
vår del antagit det lagförslag, som framlagts i andra lagutskottets berörda
utlåtande.

§ 143.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 24 mars nr 105 hava vi anmält för Kungl.
Majit, att vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 103, i vad den innefattar
förslag till lag örn ändrad lydelse av 8 och 9 §§ i lagen den 2 juli 1915 (nr
261) angående anskaffande av hästar och fordon för krigsmaktens ställande
på krigsfot (hästutskrivningslagen).

§ 144.

I anledning av väckt motion hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till
Kungl. Majit den 20 juni nr 342, anhållit,

A) att Kungl. Majit ville föranstalta örn utredning, huruvida och på vad
sätt vissa jämkningar i den tekniska utformningen av de dispensbestämmelser,
som stadgats i 4 § andra och tredje punkterna samt i den därmed sammanhängande
5 § av lagen den 18 juni 1925 angående förbud i vissa fall för bolag,
förening och stiftelse att förvärva fast egendom, kunna vidtagas i syfte att,
utan att lagens sociala och jordpolitiska verkningar försvagas, möjliggöra att

Riksdagsbeslutet 1933. 53

vid lagens tillämpning mera hänsyn tages till de omständigheter, som föreligga
i det särskilda fallet; samt

B) att i syfte att underlätta arrondering av såväl bolags, förenings och stiftelses
som enskilda personers jordinnehav Kungl. Maj:t måtte låta verkställa
utredning rörande lämpligheten av ändringar i gällande inteckningslagstiftning,
avseende att, utan minskning av inteckningshavares säkerhet, bereda ökade
tillfällen till utbyte av jord.

§ 145.

Genom en avlåten proposition nr 236 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag angående ändring
i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 15 juni nr 311 har
denna proposition icke blivit av oss bifallen.

§ 146.

I anledning av väckta motioner hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 24
mars nr 106 anhållit, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning, huruvida
och i vad mån tillämpningen av 19 kap. 3 § jorddelningslagen jämte därmed
sammanhängande lagrum varit gynnsam för bildande av bärkraftiga
jordbruksfastigheter, vid vilken utredning särskilt avseende bör fästas å verkningarna
av gällande praxis i fråga om tilldelning av erforderliga ägoslag.

§ 147.

Kungl. Majits proposition nr 16 med förslag till lag örn ändrad lydelse av
45 § i sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321) har blivit av oss bifallen;
vilket vi i skrivelse den 7 februari nr 18 tillkännagivit för Kungl. Majit.

§ 148.

Vi hava i anledning av väckt motion i skrivelse till Kungl. Majit den 10 mars
nr 86 anhållit, att Kungl. Majit ville under hänsyntagande till de synpunkter
i ämnet, som anförts av andra lagutskottet i dess utlåtande nr 12, låta verkställa
förnyad utredning, under vilka förutsättningar och i vilken ordning sterilisering
av sinnesslöa, sinnessjuka och fallandesjuka må kunna företagas, samt
för riksdagen skyndsamt framlägga det förslag, vartill utredningen kan
föranleda.

§ 149.

Vi hava i anledning av väckta motioner i skrivelse till Kungl. Majit den 22
mars nr 104 anhållit, att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående
tolkningen av uttrycket ”maskinella hjälpmedel” i sista stycket av 1 §
i lagen örn arbetarskydd och, därest utredningen därtill ger anledning, vidtaga
åtgärder för att vidga arbetarskyddslagens tillämpningsområde i fråga örn
jordbruket i syfte att, i den mån det är praktiskt möjligt, bereda ökat skydd för
jordbrukets arbetare vid användning av den maskinella utrustning, som förekommer
inom jordbruket.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 150.

Genom avlåten proposition nr 56 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen
den 30 juni 1913 (nr 120) örn allmän pensionsförsäkring.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 28 februari
nr 73 anmält för Kungl. Majit.

§ 151.

I skrivelse till Kungl. Majit den 19 maj nr 234 hava vi, med förklaring att
Kungl. Majits proposition nr 174 ej kunnat i oförändrat skick antagas, anmält,
att vi för vår del antagit det förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen
den 17 juni 1916 (nr 235) örn försäkring för olycksfall i arbete, som intagits
i andra lagutskottets utlåtande nr 30.

§ 152.

Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 159 med förslag till förordning
örn ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den 31 mars 1922
(nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete; vilket vi i skrivelse
den 4 april nr 132 anmält för Kungl. Majit.

§ 153.

Kungl. Majits proposition nr 164, innefattande förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926 (nr 398) örn arbetstiden å svenska
fartyg (sjöarbetstidslagen), har blivit oss bifallen; vilket vi i skrivelse den
7 april nr 148 anmält för Kungl. Majit.

§ 154.

Genom en till riksdagen avlåten proposition nr 193 har Kungl. Majit anhållit
örn riksdagens yttrande över ett vid propositionen fogat förslag till förordning
örn ändring i vissa delar av motorfordonsförordningen den 20 juni
1930 (nr 284).

I skrivelse till Kungl. Majit den 9 juni nr 295 hava vi, under åberopande av
andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 31,

dels anmält, att vi vid granskning av det vid propositionen fogade förslaget
till förordning ej funnit skäl att mot detsamma göra andra erinringar än utskottet
i sitt utlåtande upptagit,

dels ock hemställt, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning, i samband
med 1932 års trafikutredning eller annorledes, av frågan örn och på vad
sätt ett ökat inflytande må beredas vederbörande kommunala myndighet i stad
vid beviljande av linjetrafik inom stadens planlagda område.

§ 155.

Uti en avlåten proposition nr 32 har Kungl. Majit, under åberopande dels
av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden
för den 6 augusti 1932 och den 13 januari 1933, dels ock av bilagd skrivelse
från kyrkomötet den 29 augusti 1932 nr 14 samt närslutet transsumt av
kyrkolagutskottets betänkande nr 6, föreslagit riksdagen att för dess del antaga

Riksdagsbeslutet 1933.

ett vid propositionen fogat förslag till lag med ytterligare föreskrifter örn
lindring i arrendevillkoren för vissa arrendatorer av ecklesiastika boställen.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 7 mars nr 84 utvisar, att vi för vår del
antagit förevarande lagförslag.

§ 156.

Genom en avlåten proposition nr 110 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
medgiva Kungl. Majit att, utan hinder av föreskrifterna i kungörelsen den 17
maj 1861 (nr 29) angående försäljning till skatte av de Danviks hospital tillhöriga,
med ständig städje- och besittningsrätt upplåta hemman och lägenheter,
förordna örn avlösning av de till Danviks hospital utgående rekognitionsavgifterna.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 4 april
nr 131 anmält för Kungl. Majit.

§ 157.

I en till riksdagen avlåten proposition nr 120 har Kungl. Majit, med överlämnande
av en den 16 februari 1933 mellan Sverige och Finland träffad deklaration
rörande förändrad lydelse av art. XI i den mellan de båda länderna
den 10 maj 1927 avslutade konventionen angående ordnandet av det samfällda
laxfisket i Torne och Muonio älvar, äskat riksdagens godkännande av
ändringen.

Förevarande proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den
20 mars nr 103 tillkännagivit för Kungl. Majit.

§ 158.

I en till riksdagen den 28 april 1933 avlåten proposition nr 247 har Kungl.
Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna ett såsom
bilaga A till nämnda statsrådsprotokoll fogat förslag till ändringar i gällande
kontrakt mellan staten och Svenska spannmålsföreningen u. p. a., därvid dock
4 § mom. 2 skall, såvitt angår inköpen 1934, hava den av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkta lydelsen.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 31 maj
nr 250 anmält för Kungl. Majit.

§ 159.

På grund av väckta motioner hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 20
mars nr 101 anhållit örn utfärdande av föreskrifter örn ursprungsbeteckning
för importerade lantmanna- och trädgårdsprodukter i den omfattning, som
Kungl. Majit kan komma att finna lämpligt.

§ 160.

Sedan Kungl. Majit genom avlåten proposition nr 49 föreslagit riksdagen
att antaga i propositionen intaget förslag till lag örn ändring i 8 § skogsvårdslagen
den 15 juni 1923 (nr 212), hava vi i skrivelse den 24 februari nr 67 anmält
för Kungl. Majit, att denna proposition blivit av oss bifallen.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 161.

Uti avlåten, proposition nr 9 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till dels förordning om ändrad lydelse
av 5 § förordningen den 11 oktober 1912 (nr 275) om skogsvårdsavgift, dels
ock förordning örn vissa ändringar i förordningen den 18 juni 1920 (nr 331)
angående allmänningsskogar i Västerbottens och Norrbottens län.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 24 februari nr 66 anmält, att denna
proposition blivit av oss bifallen.

§ 162.

I en till riksdagen avlåten proposition nr 99 har Kungl. Majit begärt riksdagens
yttrande över ett i propositionen intaget förslag till kungörelse örn upphävande
av § 5 i stadgan den 8 juni 1917 (nr 474) angående hotell- och pensionatrörelse.

I skrivelse den 31 mars nr 124 hava vi förklarat oss icke hava något att
erinra mot förevarande förslag.

§ 163.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 31 mars nr 123 hava vi anmält, att vi bifallit
Kungl. Majits proposition nr 97 med förslag till förordning örn upphävande
av stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1911 (nr 63).

§ 164.

Vi hava med anledning av väckt motion 11:275 i skrivelse till Kungl. Majit
den 31 mars nr 116 anhållit, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning
rörande den i motionen föreslagna ändringen i lagen angående köttbesiktning
och slakthus samt skyndsamt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kan giva anledning.

§ 165.

Vi hava i anledning av väckt motion i skrivelse till Kungl. Majit den 22
april nr 157 anhållit, att Kungl. Majit ville dels föranstalta örn utredning angående
behövligheten av och förutsättningarna för sådan ändring av gällande
bestämmelser, att ejdern på rikets västkust helt fridlyses, dels ock vidtaga
de åtgärder, som av utredningen må föranledas.

§ 166.

l:o) av den 14 februari nr 28, i anledning av Kungl. Majits proposition nr
2 med förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932—1933 i vad
rör egnahemslånefonden;

2:o) av den 24 februari nr 57, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
medgivande för Kungl. Majit att i vissa fall försälja kronoegendom
m. m.;

Riksdagsbeslutet 1933.

3:o) av samma dag nr 58, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. m.;

4:o) av samma dag nr 59, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt
eller servitutsrätt till sådan mark;

5:o) av samma dag nr 60, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av lägenheten Slantbacken å Grängesbergs gruvskog;

6:o) av samma dag nr 61, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
upplåtelse av mark från kronoparken Åsen för utvidgning av akademiska sjukhusets
i Uppsala tomt;

7:o) av samma dag nr 62, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronan tillhöriga markområden;

8:o) av samum dag nr 63, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa delar av Vännäs lägerplats;

9:o) av samum dag nr 64, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utvidgning av Grytans artilleriskjutfält;

10:o) av samma dag nr 65, i anledning av Kungl. Majit proposition angående
avstående av vissa hamnområden inom Klädesholmens municipalsamhälle;

lito) av samma dag nr 68, anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avskrivning i samband med försäljning av kronan tillhöriga 1/2 mantal
Vännäs nr 22 i Överkalix socken av Norrbottens län av viss fordran;

12:o) av samma dag nr 69, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar
m. m.;

13:o) av samma dag nr 70, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
avlösning av arrenderätten till Lindhovs kungsgård i Hallands län;

14:o) av den 7 mars nr 82, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar;

151 o) av samma dag nr 102, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
nedskrivning av ett S. Holmgren, Vilhelmina, beviljat lån för anordnande
av kalktillverkning;

16:o) av den 31 umrs nr 117, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
nedsättning av saluvärdet vid vissa försäljningar av kronoegendom;

17:o) av samma dag nr 118, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
upplåtelse av vissa områden till Kiruna municipalsamhälle;

18:o) av samma dag nr 119, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
särskilt statsbidrag till kostnaderna för laga skifte i Karesuando kyrkby;

19:o) av samma dag nr 120, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
omläggning av taken å veterinärhögskolans byggnader;

20:o) av samma dag nr 121, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
frågan örn kontrollstationer för smör;

21:o) av samma dag nr 122, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
uppskov i vissa fall med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden
och statens avdikningslånefond.

22:o) av samma dag nr 9, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar;

23:o) av den 4 april nr 140, i anledning av Kungl. Majits under nionde
huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till bekämpande av växtsjukdomar
;

Riksdagsbeslutet 1933.

24:o) av den 8 april nr 149, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa åtgärder avseende hjälp åt egnahemslåntagare;

25:o) av samma dag nr 150, nied anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under titel utgifter för kapitalökning (punkt 3) gjorda
framställning om anslag till kapitalökning för egnahemslånefonden, dels ock
Kungl. Maj:ts i samma proposition under nionde huvudtiteln (punkt 118) gjorda
framställning örn anslag till premielån till egnahemslåntagare för nyodlingsoeh
nybyggnadsarbeten;

26:o) av samma dag nr 151, med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
lån för anskaffande av samfällda jordbruk;

27:o) av samma dag nr 152, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till ackordslån och stödlån åt jordbrukare jämte i ämnet väckt
motion;

28: o) av den 22 april nr 154, med anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag för de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna ;

29:o) av samma dag, nr 155, i anledning av väckt motion örn nedskrivning
i vissa fall å av staten utlämnade vattenavtappnings- och torrläggningslån;

30:o) av samma dag nr 156, i anledning av väckt motion örn anvisande av
medel för vissa förberedande åtgärder för ett torrläggningsföretag inom Västmanlands
och Uppsala län;

31:o) av samma dag nr 158, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av statens spannmålslagerhus i Vara;

32: o) av samma dag nr 159, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning till Höganäs-Billesholms aktiebolag av viss kronan tillhönor
mark;

33:o) av samma dag nr 160, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av ett markområde, tillhörande lägenheten Flyksnäs under
landsfiskalsbostället Kråkered i Sätila socken av Älvsborgs län;

34:o) av samma dag nr 161, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
nedsättning av arrendeavgiften för Kronolägenheten Strömsholms
värdshus;

35:o) av sannum dag nr 162, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtande av visst område å Djurgården för uppförande av ett tekniskt
museum;

36:o) av samma dag nr 163 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
eftergivande av viss del av kronans fordran för köpeskillingen för försåld
kronoegendom;

37:o) av samma dag nr 164, i anledning av väckta motioner örn åtgärder för
stödjande och ordnande av slaktdjurs- samt kött- och fläskmarknaden i prisförbättrande
syfte;

38:o) av den 28 april nr 171, i anledning av Kungl. Majus under nionde huvudtiteln
gjorda framställning angående anslag till fraktlindring för kalk jämte
i ämnet väckta motioner;

39:o) av samma dag nr 172, i anledning av Kungl. Majus under nionde huvudtiteln
gjorda framställning örn anslag till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln; 40:o)

av samma dag nr 173, i anledning av Kungl. Majus under nionde huvudtiteln
gjorda framställning angående det under titel allmänt anslag till
hushållningssällskapen uppförda ordinarie anslaget;

Riksdagsbeslutet 1933.

41:o) av den 6 maj nr 186, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om utrotande av berberis å viss mark ävensom en i ämnet väckt
motion;

42: o) av samma dag nr 187, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av mark från Borgholms kungsladugård i Kalmar län;

43:o) av den 19 maj nr 209, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
kapitalökning för spannmålslagerhusfonden m. m. jämte i ämnet väckta
motioner;

44:o) av samma dag nr 210, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn kapitalökning för lånefonden för inköp av
gasgeneratorer för motordrift jämte en i ämnet väckt motion;

45:o) av samma dag nr 211, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring av villkoren för lån från statens mejerilånefond samt kapitalökning
för samma fond;

46:o) av samma dag nr 212, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen,
utgifter för kapitalökning, gjorda framställningar;

47: o) av samma dag nr 213, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare i vad rör jordbruksärenden;

48:o) av samma dag nr 214, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående
anslag till avlöningsstat vid rikets allmänna kartverk;

49:o) av samma dag nr 215, i anledning av Kungl. Maj:ts under nionde huvudtiteln
gjorda framställningar örn ökat understöd åt lantmannaskolor och åt
lanthushållsskolor;

50:o) arn samma dag nr 216, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen,
nionde huvudtiteln, gjorda framställning angående anslag till täckande
av utgifterna för statens lagerhus;

51:o) av den 20 maj nr 235, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående
utvidgad rätt till ersättning för skada av björn m. m. ävensom en i ämnet
väckt motion;

52:o) av samma dag nr 236, i anledning av väckta motioner örn viss ändring
i villkoren för lån från täckdikningslånefonden;

53:o) av den 3 juni nr 248, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
distriktsveterinärväsendet;

54:o) av samma dag nr 249, i anledning av väckt motion örn ändrad lydelse
av 59 § lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet;

55:o) arn den 7 juni nr 281, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition*angående
anslag till lantbruksstyrelsen m. m.;

56:o) av samma dag nr 282, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
disponerande av avkastningen av statens hästavelsfond;

57:o) av den 9 juni nr 293, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående kraftledningslånefonden;

58:o) av samma dag nr 294, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under budgetåret 1933—1934 för viss pesonal inom
den civila statsförvaltningen;

59:o) av den 19 juni nr 313, med anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående statsunderstöd för ernående av förlikning i det s. k. Hornborgamålet;

60:o) av samma dag nr 314, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa åtgärder till främjande av avsättningsförhållanden för slaktdjur
samt kött och fläsk;

Riksdagsbeslutet 1933.

61:o) av samma dag nr 336, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställning angående ordinarie
anslaget till departementschefen;

62:o) av samma dag nr 337, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående provisoriskt dyrortstillägg åt
vissa befattningshavare i statens tjänst i vad rör jordbruksärenden;

63:o) av samma dag nr 338, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående nionde huvudtitelns anslag till tryckningskostnader
;

64:o) av samma dag nr 339, med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av tillverkningen och avsättningen av potatismjöl;

65:o) av samma dag nr 340, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1933—1934 jämte i ämnet väckta motioner,
allt i vad rör jordbruksärenden;

66:o) av samma dag nr 341, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående dels dyrtidstillägg åt föreståndare
och lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor, dels ock
tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare.

§ 167.

På grund av § 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 19 januari nr 12, utsett
ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden.

§ 168.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi den 15 februari utsett revisionssekreteraren m. m. juris kandidaten Seve
Ellenis Ekberg att vara riksdagens justitieombudsman och revisionssekreteraren
m. m. juris kandidaten Carl Hugo Vilhelm Ericsson att i justitieombudsmannens
ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall, nämnda grundlagar
omförmäla.

§ 169.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen hava
vi den 15 februari utsett expeditionschefen, förutvarande statsrådet m. m.
juris kandidaten Torsten Paul Jonathan Petersson att vara riksdagens militieombudsman
samt byråchefen m. m. juris kandidaten Frans Gustaf Sture Centerwall
att i militieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma utöva i de
fall, nämnda grundlagar omförmäla.

§ 170.

Den i överensstämmelse med § 103 regeringsformen och § 69 riksdagsordningen
valda nämnd har vid sammanträde den 11 mars ansett högsta domstolens
och regeringsrättens samtliga ledamöter böra vid sina ämbeten bibehållas;
vilket vi i skrivelse den 17 mars nr 91 anmält för Kungl. Majit.

Riksdagsbeslutet 1933.

§ 171.

På grund av § 108 regeringsformen och § 70 riksdagsordningen hava vi förordnat
sex för kunskaper och lärdom kända män att jämte riksdagens justitieombudsman
utöva vård över tryckfriheten.

§ 172.

På grund av § 72 regeringsformen samt §§71 och 73 riksdagsordningen hava
vi, såsom inhämtas av våra skrivelser till Kungl. Majit den 28 juni nr 380 och
384, valt tre fullmäktige i riksbanken samt tre fullmäktige i riksgäldskontoret
ävensom suppleanter för riksdagens samtliga fullmäktige i dessa verk.

§ 173.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 28 juni nr 387 utvisar hava
vi, jämlikt stadgarna för riksdagsbiblioteket, valt två ledamöter i styrelsen för
riksdagsbiblioteket ävensom suppleanter för dem.

§ 174.

I överensstämmelse med § 89 regeringsformen hava vi anmält våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser:

l:o) av den 3 maj nr 174, angående viss ändring i sjömanshus- och mönstringsförordningen; 2:o)

av samma dag nr 175, angående avskaffande av det inom statens vattenfallsverk
tillämpade tantiemsystemet;

3:o) av den 10 maj nr 188, angående användandet av postsparbankens medel;

4:o) av den 19 maj nr 221, angående utredning örn åtgärder mot statsfientlig
verksamhet;

5: o) av den 24 maj nr 246, angående viss ändring i gällande motor fordonsförordning
;

6: o) av den 7 juni nr 259, angående radioverksamhetens rationella ordnande
m. m.;

7:o) av den 19 juni nr 312, angående ytterligare åtgärder för bekämpande av
smugglingen av alkoholvaror.

Till yttermera visso att vi allt detta, som här förut skrivit står, sålunda besluta,
vidtagit och beviljat, hava vi, svenska folkets valda ombud, velat med
våra namns underskrivande sådant styrka och bekräfta, vilket skedde i Stockholm
den trettionde dagen i juni månad året efter Kristi börd det nittonhundrade
och på det trettiotredje.

Riksdagsbeslutet 1933.

Första kammaren:

Axel Vennersten

Talman.

Olof Olsson

l:e vice Talman, Malmöhus
län med Malmö stad och
Hälsingborgs stad.

Petrus Nilsson

2 :e svice Talman. Kallmar läns
norra och södra landstings-områden samt Gotlands län.

Ernst Klefbeck

Stockholms stad.

Charles Lindley

Stockholms stad.

Carl Forssell

Stockholms stad.

Eliel Löfgren

Stockholms stad.

Fredrik Ström

Stockholms stad.

Olof Carlsson

Stockholms stad.

Georg Branting

Stockholms stad.

Stockholms län och Uppsala
län.

Th. Borell

Stockholms län och Uppsala
län.

C. P. Wahlmark

Stockholms län och Uppsala
län.

Hj. L. Hammarskjöld

Stockholms län och Uppsala

län.

Joh. Larsson

Stockholms län och Uppsala
län.

Albert Forslund

Stockholms län och Uppsala

län.

C. A. Reuterskiöld

Stockholms län och Uppsala
län.

A. W. Rydberg

Stockholms län och Uppsala
län.

Rickard Lindström

Stockholms län och Uppsala
län.

G. W. Källman

Stockholms län och Uppsala
län.

C. E. Svensson

Södermanlands, län och Väst-manlands län.

G. Sederholm

Södermanlands, län och Väst-manlands län.

Wilhelm Björck

Södermanlands län och Väst-manlands län.

Erik von Heland

Södermanlands län och Väst-manlands län.

A. Åkerman

Södermanlands! län och Väst-manlands län.

Gustaf Tamm

Södermanlands län och Väst-manlands län.

Riksdagsbeslutet 1933.

David Norman

Södermanlands lärn och ''Väst-manlands län.

A. J. Bärg

Södermanlands, län och Väst-manlands län.

Israel Lagerfelt

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

Viktor Larsson

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

D. Pettersson

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

Oscar Olsson

ostergötlands län med Norr-köpings stad.

G. A. Björkman

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

Gottfrid Karlsson

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

Östergötland» län med Norr-köpings stad.

Alb. Bergström

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

K. J. Gustafsson

Jönköpings län.

Oscar Ericson

Jönköpings län.

K. J. Ekman

Jönköpings län.

Ivan Pauli

Jönköpings län.

J. W. Spens

Jönköpings län.

Bober! Johansson-Dahr

Jönköpings län.

M. Svensson

Kronobergs län och Hallands
län.

J. B. Johansson

Kronobergs län och Hallands
län.

G. A. Larsén

Kronobergs län och Hallands
llän.

Georg Bissmark

Kronobergs län och Hallands
llän.

Per Gustafsson

Kronobergs län och Hallands
llän.

Carl Thorén

Kronobergs län och Hallands
län.

Arvid Thelin

Kronobergs län och Hallands
län.

J. A. Larsson

Kronobergs län och Hallands
llän.

Kalmar läns norra och södra
landstingsområden samt Got-lands län.

Buben Wagnsson

Kalmar läns norra och södra
landstingsområden samt Got-land» län.

Uno Wijkström

Kalmar läns norra och södra
landstingsområden samt Got-land» län.

Gunnar Bodin

Kalmar lanis norra och södra
landstingsområden samt Got-land» län.

Gustaf W. Boos

Kalmar läns norra och södra
landstingsområden samt Got-lands län.

Nils Wohlin

Kalmar läns norra och södra
landstingsområden samt Got-lands län.

Joh. Nilsson

Blekinge län och Kristian-stads län.

William Linder

Blekinge län och Kristian-stads län.

Elof B. Andersson

Blekinge län och Kristian-stads län.

Erik Forssberg

Blekinge län och Kristian-stads län.

Th. Östergren

Blekinge län och Kristian-stads län.

Riksdagsbeslutet 1933.

Alexander Nilsson

Blekinge läll och Kristian-stads län.

Gustaf Ehrnberg

Blekinge län och Kristian-stads län.

Anton Pettersson

Blekinge län och Kristian-stads. län.

Blekinge län ock Kristian-stads län.

N. Aug. Nilsson

Malmöhus län med Malmö
stad och Hälsingborgs siad.

And. Henriksson