Riksdagsbeslutet 1932
ProtokollRiksdagens protokoll 1932:beslut
Riksdagsbeslutet 1932.
1
Sveriges Riksdags Beslut
å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började
den 11 januari och slutade den 20 juni 1932.
T i efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterligt: att, på
grund av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 11 sistlidna
januari under Hans Maj :t Konung Gustaf Y :s tjugufemte regeringsår oss här
i Stockholm infunnit.
Efter att över vårt arbete hava nedkallat Guds välsignelse hava vi den 12
i nämnda månad å rikssalen sammanträtt och fått emottaga berättelse örn vad
sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig tilldragit ävensom
Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behov; och hava
vi efter föregångna överläggningar dels om de ämnen, i vilka Kungl. Maj:t
till oss avlåtit propositioner eller skrivelser, dels ock rörande frågor, som blivit
hos riksdagen väckta, stannat uti följande beslut.
§ 1.
I anledning av väckta motioner hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 13
april nr 103 hemställt, att Kungl. Majit ville taga under övervägande, huruvida
och under vilka förutsättningar ett biträdande för Sveriges del av kapitel
III i generalakten bör äga rum, samt för riksdagen framlägga det förslag i
ämnet, som därav kan föranledas.
§ 2.
Kungl. Majit har genom avlåten proposition nr 188 under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 11 mars
1932 samt med överlämnande av texten till en den 19 februari 1932, under förbehåll
av riksdagens godkännande, mellan Sverige och Turkiet undertecknad
traktat angående förlikning, rättsligt avgörande och skiljedom, äskat riksdagens
godkännande av denna traktat.
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 26 april
nr 145 anmält för Kungl. Majit.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 15 sami. 1 haft. 1
(Riksdagsbeslutet.)
2
Riksdagsbeslutet 1932.
§ 3.
Vi hava, med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition nr 105 icke kunnat
i oförändrat skick antagas, i anledning av propositionen såsom vilande för vidare
grundlagsenlig behandling antagit följande Förslag till ändrad lydelse
av §§ 81 och 82 regeringsformen, §§ 34, 36—41, 44, 52, 54, 55, 60, 79 och 80
riksdagsordningen samt 2 § 4:o tryckfrihetsförordningen.
Regeringsformen.
§ 81.
Denna regeringsform---— — riksdagars beslut.
Då riksdagen hos Konungen anmält sitt beslut i grundlagsfråga, skall Konungen,
därest beslutet innefattar bifall till ett av Honom framlagt förslag,
förrän riksdagen åtskilts, låta sålunda beslutad grundlagsändring genom allmän
kungörelse utfärda; och skall Konungens beslut härom meddelas riksdagen
genom öppet brev, som i vardera kammaren samtidigt uppläses av en statsrådets
ledamot, den Konungen därtill förordnat. Antager riksdagen i ett inom
densamma väckt grundlagsförslag, inhämte Konungen hela statsrådets tankar
i ämnet och läte, där Han till förslaget samtycker, det tillkännagiva genom
kungörelse och öppet brev inom tid och på sätt nyss sagts. Lämnar Konungen
ej Sitt samtycke, meddele Han, förrän riksdagen åtskilts, densamma genom
skrivelse de orsaker, för vilka Han riksdagens beslut ej godkänner.
§ 82.
Vad till ändring av grundlagarna, uti föreskriven ordning, riksdagen besluta
och Konungen gillat, eller Konungen föreslagit och riksdagen antagit,
åge, sedan öppet brev, varom i nästföregående paragraf förmäles, blivit i riksdagens
kamrar uppläst, kraft av grundlag.
Riksdagsordningen.
§ 34.
Konungen låter offentligen kungöra den av Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som må utsättas till första eller andra söckendagen efter riksdags
början. På den tid skola riksdagsmännen, sedan gudstjänst med dem hållen
är, sammankomma på rikssalen, där Konungen eller, då Han så för gott
finner, statsministern eller annan statsrådsledamot förer ordet. Vid detta tillfälle
låter Konungen till lagtima riksdag i två exemplar, därav ett tillställes
vardera kammaren, överlämna propositionen angående statsverkets tillstånd
och behov, innefattande även förslag rörande sättet att genom bevillningar
fylla vad staten utöver de ordinarie inkomsterna erfordrar, ävensom berättelse
örn vad i rikets styrelse sedan nästföregående lagtima riksdags sammanträde
sig tilldragit; men örn riksdagen urtima är, kungöres för densamma anlednin
-
Riksdagsbeslutet 1982.
3
ningen till dess sammankallande och avlämnas de förslag och framställningar,
vilka skola bliva föremål för kamrarnas överläggningar; Konungen dock obetaget
att sedermera även andra förslag framställa.
Då Konungen — -----undersåtliga vördnad.
§ 36.
1. Vill Konungen, med upplösande av riksdag, förordna om nya val i hela
riket till båda kamrarna eller den ena av dem, meddelar Konungen, sedan Han
låtit till rikssalen kalla riksdagen, densamma därstädes Sitt beslut härom. Beslutet
må ock, där Konungen så prövar lämpligt, givas riksdagen tillkänna genom
öppet brev, som i vardera kammaren samtidigt uppläses av en statsrådets
ledamot, den Konungen därtill förordnat; och vare riksdagen efter uppläsandet
omedelbart upplöst.
2. Då riksdag skall avslutas, infinna sig, på Konungens kallelse och efter
förrättad gudstjänst, riksdagsmännen på rikssalen och framföra genom talmännen
sina välönskningar, varuppå Konungen förklarar riksdagen vara avslutad.
Vill Konungen ej själv avsluta riksdag, skall Konungens beslut om avslutandet
meddelas riksdagen genom öppet brev, som i vardera kammaren samtidigt
uppläses av en statsrådets ledamot, den Konungen därtill förordnat; och
vare riksdagen efter uppläsandet omedelbart avslutad.
§ 37.
1. Å varje lagtima riksdag-----sådant bevilja.
2. Vardera kammaren -------ställe inträda.
3. Därest i någondera — —---inom kammaren tillsättas.
4. Å urtima-----förekommande ärenden.
5. Valen till-----beslutad stadga.
6. Ej må statsrådsledamot, justitieråd eller regeringsråd i utskott eller val
till utskott deltaga.
Ej heller må någon, av vilken riksdagen kan fordra redo och ansvar, inväljas
i utskott, där redovisning för hans egna ämbetsåtgärder kan förekomma.
Vad nu stadgats skall likväl ej utgöra hinder att i statsutskottet invälja
förutvarande ledamot av statsrådet, dock utan rätt för denne att inom
utskottet deltaga i behandling av ärende, varom i § 39 mom. 2 förmäles.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer —----och föreskrifter.
2. Utskottet skall-----sådana ämnen.
3. Utskottet åligger-----regeringsformen stadgat.
4. Utskottet tillkommer-----vägrar proposition.
5. I den mån utskottet, med hänsyn till rikets säkerhet eller andra av förhållandet
till främmande makt betingade, synnerligen viktiga skäl, finner i
visst ämne meddelade upplysningar böra hemliga hållas, vare utskottets leda
-
4
Riksdagsbeslutet 1932.
möter till tystnadsplikt förbundna. Ledamot eller suppleant skall första gången
han är närvarande vid sammanträde med utskottet avgiva försäkran örn
tystnadspliktens iakttagande.
§ 39.
1. Statsutskottet, som skall undfå del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen avlåtna proposition och äga tillgång till alla
statsverkets räkenskaper och handlingar, åligger att, i den mån det icke gäller
jordbruksärenden, pensionsstaten eller riksdags- och revisionskostnader eller
kostnader för riksdagens hus och riksdagens verk, granska, utreda och uppgiva
statsverkets tillstånd och förvaltning samt föreslå vad till fyllandet av
dess behov erfordras, varvid nödiga indragningar och besparingar böra iakttagas,
så ock att föreslå beloppet av de summor, vilka, jämlikt 63 § regeringsformen,
skola för särskilda händelser avsättas. Utskottet åligger därjämte att,
antingen i den ordning § 47 stadgar gemensamt med eller eljest efter samråd
med de övriga utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor, förslagsvis beräkna
statsverkets ordinarie inkomster, uppgiva huru mycket bör genom bevillningar
utgöras samt uppgöra förslag till riksstat.
2. Utskottet tillkommer-----ansvar yrka.
§ 40.
1. Bevillningsutskottet åligger att bereda alla dit från kamrarna hänvisade
frågor, som angå föreskrifter örn bevillnings utgörande. Utskottet har även
att, antingen i den ordning § 47 stadgar gemensamt med eller eljest efter samråd
med de övriga utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor, förslagsvis
beräkna inkomsterna av de särskilda bevillningarna samt, sedan statsverkets
behov blivit utredda och bestämda, föreslå sättet att genom bevillning åvägabringa
jämvikt i stats regleringen. Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor
föreslå vad det anser billigt och nyttigt.
2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och avgiva förslag i
anledning av de från kamrarna dit hänvisade frågor örn stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och författningar rörande kommunala skatter
samt jämväl i andra fall än i mom. 1 avses rörande alkoholhaltiga varor.
§ 41.
1. Bankoutskottet tillhör att undersöka och utreda riksbankens och riksgäldskontorets
styrelse och tillstånd samt att föreslå och i mål, för vilka utskottet
fått sig sådan makt av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter om bankens
och riksgäldskontorets förvaltning ävensom att föreslå vad till fyllandet
av riksgäldsverkets behov erfordras. Utskottet skall ock meddela utlåtanden
och avgiva förslag i anledning av de fran kamrarna dit hänvisade frågor, som
avse användningen av de under riksgäldskontorets förvaltning stående utlaningsfonder.
2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av de från kamrarna hänvisade frågor örn stiftande, ändring, förkla
-
Riksdagsbeslutet 1982.
5
ring eller upphävande av lagar och författningar rörande såväl riksbanken
som andra bankinrättningar samt örn rikets mynt ävensom angående pensionsväsendet.
3. Utskottet skall jämväl undfå del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov avlåtna proposition, vad angår pensionsväsendet samt riksdags-
och revisionskostnader ävensom kostnader för riksdagens hus och riksdagens
verk, och med anledning därav liksom ock med avseende å övriga från
kamrarna dit hänvisade frågor i dessa ämnen avgiva utlåtanden och förslag.
§ 44.
Finnes fråga äga nära samband med ämne, som tillhör visst ständigt utskotts
behandling, må frågan kunna till nämnda utskott hänvisas, ändå att den
enligt föreskrifterna i §§ 38—43 skolat handläggas av annat ständigt utskott.
§ 52.
Vid kammares sammanträde äger varje dess ledamot rätt att till protokollet
fritt tala och utlåta sig i alla frågor, som under överläggning komma,
och örn lagligheten av allt, som inom kammaren sig tilldrager.
En var yttrar sig i den ordning, han därtill sig anmält och uppropad bliver.
Dock må ledamot, som under överläggningen i en fråga redan yttrat sig, på
sätt kammaren särskilt föreskriver, kunna för kort genmäle till en efterföljande
talare erhålla ordet omedelbart efter denne.
Ej må någon vara berättigad att tala utom protokollet.
Ingen må tillåta sig personligen förolämpande uttryck eller eljest uppträda
på ett mot god ordning stridande sätt. Sker det, och låter den felande sig icke
av talmannens föreställning rätta, äger talmannen fråntaga honom ordet. Har
sådant ägt rum, må den felande för det sammanträdet icke vidare yttra sig.
Väckes förslag, att den ledamot, som sålunda sig förgått, därjämte må av
talmannen erhålla varning eller att saken hör till laga domstols behandling
överlämnas, skall beslut däröver av kammaren vid nästa sammanträde utan
föregående överläggning fattas.
§ 54.
Konungens skrivelser--— dess yttrande.
Propositionerna böra vid lagtima riksdag avlämnas inom sextio dagar från
dess öppnande, och må proposition ej senare avlåtas, utan så är, att Konungen
finner någon under riksdagen inträffad händelse därtill föranleda eller prövar
uppskov med framställningen lända riket till men.
§ 55.
Motion må av riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tolv dagar
från riksdags öppnande. Dock må motion, som föranledes av kungl, proposition,
vilken efter öppnandet till riksdagen avlåtits, väckas sist vid det sammanträde,
som infaller näst efter tio dagar från propositionens avlämnande i
6
Riksdagsbeslutet 1932.
kammare. I sistnämnda fall åge likväl kammare, därest den med hänsyn till
infallande helg eller ärendets synnerliga omfattning finner sådant nödigt, medgiva
utsträckning av motionstiden, dock längst till det sammanträde, som infaller
näst efter tjugu dagar från propositionens avlämnande. Fråga örn sådan
utsträckning må ej väckas senare än vid andra sammanträdet efter det, då propositionen
avläts.
I frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor, som av redan
inom någondera kammaren fattat beslut eller annan under riksdagen inträffad
händelse omedelbarligen föranledas, må motion framställas, så länge riksdagen
är samlad.
Motion bör alltid skriftligen till protokollet avlämnas. Ej må i en skrift
flera mål av olika beskaffenhet sammanföras.
Konungens propositioner, så ock motioner i ämnen, som tillhöra ständigt utskotts
behandling, kunna icke till avgörande i kammare företagas, innan utskott
däröver avgivit yttrande. Angår motion annat ämne, och rörer det ej
kammaren enskilt, kan motionen ej utan remiss till utskott bifallas. Frågor,
som röra någondera kammaren enskilt, må genast avgöras.
§ 60.
1. När ärende —--överläggningen slutad.
2. Därefter bör, utom i de fall, mom. 3 upptager, proposition framställas
1 den ordning, här nedan i detta mom. stadgas.
Kan fråga bliva föremål för bifall eller avslag, bör talmans första proposition
lyda på bifall. Örn denna besvaras med nej, och anmärkningar i saken blivit
under överläggningen gjorda, bör den följande propositionen i enlighet med
dem uppställas. Innefattar ett förslag flera delar, som ej lämpligen kunna i ett
sammanhang avgöras, bör särskild proposition å vardera delen framställas i
enahanda ordning, som nu är föreskriven.
Proposition skall alltid endast med ja eller nej besvaras, och talmannen tillkännagive
sin uppfattning av det svar, som lämnats, varvid skall bero, såvida
ej votering begäres, vilken då ej må vägras; envar i övrigt obetaget att låta sin
särskilda mening i protokollet antecknas. Ingen må försöka att beslutet genom
ny överläggning uppriva.
Då voteras skall, bör voteringsproposition jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och uppläsas, samt omröstningen strax därefter verkställas;
men ej må proposition göras, örn votering skall äga rum, ej heller någon
omröstning därom tillåtas. Omröstningen skall ske öppet. Befinnas de
avgivna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill avsedd rösturna
en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika till storlek och utseende, tryckta och
omärkta samt var för sig slutna och hoprullade, och avgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som en av kammarens ledamöter på anmodan av talmannen
upptager ur rösturnan.
3. Fråga, varom i första punkten av 110 § regeringsformen eller i 32 §
2 mom, eller i sista stycket av 52 § i denna riksdagsordning förmäles, skall alltid
avgöras genom votering. I ty fall galle angående voteringsproposition
Riksdagsbeslutet 1932.
7
jämte kontraproposition vad i nästföregående mom. sägs; dock bör justerad proposition
anslås och därefter omröstning genast äga rum. Sådan omröstning
skall alltid ske med tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade sedlar,
och hör, till undvikande av lika röstetal för ja och nej, i mål, där blott enkel
pluralitet erfordras, talmannen vid varje omröstning före sedlarnas uppräkning
en bland dem uttaga och genast förseglad avlägga. Om vid sammanräknandet
av de övriga sedlarna rösterna befinnas lika delade, skall den förseglade sedeln
öppnas och avgöra beslutet. Är pluralitet redan vunnen, bör den avlagda sedeln
ouppbruten genast förstöras.
§ 79.
De framställningar till Konungen, vilka riksdagen beslutar, skola, ävensom
svaren på Hans till riksdagen avlåtna förslag, genom skrivelser till Konungen
avlämnas.
§ 80.
I mål---ärendet berett.
Uppsättandet och expedierandet av andra för bägge kamrarna gemensamma
skrivelser besörjes genom ett särskilt riksdagens kansli under inseende av två
inom första och två inom andra kammaren därtill utsedda ledamöter, vilka
jämväl, tillika med kamrarnas talmän och vice talmän, tillkommer att utse och
förordna de tjänstemän, som riksdagen anser för detta kansli erforderliga.
Ej må expedition över något riksdagens beslut utgå förr än den blivit inför
kamrarna justerad. Från riksdagen utgående expeditioner undertecknas av
talmännen.
Tryckfrihetsförordningen.
§ 2-
4:o. I grund — — •— — — som helst.
Vid föregående-----ovägerligen iakttagas:
Att protokoll, hållna hos Konungen i ministeriella ärenden och kommandomål,
eller statsrådets protokoll och handlingar, eller riksståndens, eller utrikesnämndens,
eller konstitutionsutskottets, rörande statsrådet eller rörande upplysningar,
som prövats böra hemliga hållas, eller banko- och riksgäldsverkens,
eller banko- och statsutskottens, eller revisorers över banko- och riksgäldsverken,
rörande samma verks hemliga ärenden, icke kunna före femtio år efter
protokollets eller handlingens datum till tryckning fordras, eller, utan vederbörandes
tillstånd, utbekommas. Utgivas sådana — — •— --icke uppenbara.
§ 4.
Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 103 hava vi såsom vilande för
vidare grundlagsenlig behandling antagit följande förslag till ändrad lydelse
av § 51 regeringsformen.
8
Riksdagsbeslutet 1932.
§ 51.
I de fall, då Konungen eller regenten eller statsrådet sammankallar riksdagen,
fastställes tiden för dess sammanträde tidigast till andra och sist till
tjugonde dagen från den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna kungjord.
§ 5.
Vi hava med anledning av väckta motioner såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling antagit följande förslag till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen
och § 73 riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 72.
Riksbanken förbliver — — -— —- — stiftad lag.
Fullmäktige för-----prövar skäligt.
Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad att vara chef för riksbanken
samt inom eller utom sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och
ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe.
Riksbanken allena-----till efterrättelse.
Riksdagsordningen.
§ 73.
På samma gång och på lika sätt, som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen
utses, tillsättas jämväl suppleanter, att, vid inträffande förfall för dem, träda i
deras ställe, nämligen för de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken tre
och för fullmäktige i riksgäldskontoret likaledes tre. För fullmäktig i riksbanken,
som utsetts till förste deputerad, utses suppleant på sätt i § 72 regeringsformen
föreskrives och för tid, som fullmäktige i riksbanken äga bestämma.
För varje enligt § 72 utsedd revisor väljes en suppleant att vid förfall för
honom inträda. Vid förfall för både revisor och hans suppleant bestämmes
övriga suppleanters tjänstgöring av den ordning, i vilken de blivit valda.
§ 6.
Vi hava i anledning av en utav Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition,
nr 82, såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit följande
förslag till ändrad lydelse av § 60 regeringsformen.
§ 60.
Till bevillningar räknas tull- och accismedlen, chartse-sigillataeavgiften, husbehovsbrännerimedlen
samt vad varje riksdag dessutom särskilt såsom bevillning
sig åtager. Ej må några allmänna avgifter, a.v vad namn och beskaffen
-
Riksdagsbeslutet 1932.
9
het som helst, utan riksdagens samtycke kunna förhöjas, tullen å inkommande
och utgående spannmål allena undantagen. Ej heller må Konungen statens
inkomster förpakta eller, till vinning för Sig och kronan eller enskilda personer
och korporationer, några monopolier fastställa.
§ 7.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj :t den 13 april nr 102 hava
vi vid behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 104
dels, med bifall till det genom propositionen framlagda förslag till ändrad
lydelse av § 7 riksdagsordningen, såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
antagit följande förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen.
§ 7.
1. Valkretsarna indelas---fastställes i vallagen.
2. Varje år---stadgas i vallagen.
3. Har Konungen---valkretsen tillhör.
4. Har i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens slut, eller
skall plats, när åttaårsperioden för en valkrets tilländalupit, övergå från denna
till valkrets inom annan grupp, besättes platsen på sätt i vallagen stadgas för
tiden intill utgången av den åttaårsperiod, för vilken val senast hållits i den
till platsen berättigade valkretsen; dock att, där platsen redan är tillsatt för
tid efter löpande året, besättandet skall ske allenast för tiden till arets slut,
dels ock med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition bifogade förslag
till lag örn ändrad lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920 (nr
796) örn val till riksdagen ej kunnat av oss i oförändrat skick antagas, anmält,
att vi, under förutsättning att ändring av riksdagsordningen i överensstämmelse
med ovan nämnda förslag varder av riksdagen i grundlagsenlig ordning
beslutad, för vår del antagit en i vår skrivelse införd lag i ämnet.
§ 8.
Vi hava i anledning av proposition nr 195 såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling antagit följande förslag till ändrad lydelse av §§ 12, 23,
38 och 50 riksdagsordningen.
§ 12.
Vill ledamot av första kammaren befattningen sig avsäga, äger han det göra
vid valtillfället eller sedermera, mellan riksdagar, hos Konungens befallningshavande.
c. Gemensamma bestämmelser.
§ 23.
1. Ledamot av riksdagen äger av statsmedel åtnjuta arvode och reseersättning
under de villkor och i enlighet med de särskilda föreskrifter, som meddelas
10
Riksdagsbeslutet 1932.
i en av Konungen oell riksdagen samfällt beslutad stadga örn ersättnings utgående
för riksdagsmannauppdragets fullgörande.
2. Kör lagtima riksdag, som ej enligt § 5 upplöses, innan den varit fyra månader
tillsammans, så ock för sådant senare sammanträde av lagtima riksdag,
som i § 5 avses, utgår till ledamot av riksdagen, som är bosatt å ort där riksdagen
hålles, arvode med tre tusen kronor samt till annan riksdagens ledamot
arvode med fyra tusen kronor.
Vid urtima riksdag utgår till ledamot av riksdagen för den tid riksdagen är
samlad arvode med ett belopp motsvarande, för månad räknat, en fjärdedel av
det för lagtima riksdag utgående arvodet, dock högst med nämnda arvodes hela
belopp.
3. Ledamot av riksdagen åtnjuter ersättning för resa till och från riksdagen.
Besöker ledamot under lagtima riksdag efter beviljad ledighet hemorten,
äger han jämväl undfå ersättning för därav föranledd resekostnad, dock högst
för fem resor fram och åter.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar, vallagen,
stadgan örn ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande,
stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar, stadgan
örn val till riksdagens utskott ävensom de reglementariska föreskrifter, vilka
riksdagen jämlikt § 78 äger fastställa, samt att hos riksdagen föreslå de ändringar
däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att
verkställa, så ock att meddela utlåtande över de från kamrarna till utskottet
hänvisade grundlags- och vallagsfrågor samt frågor rörande omförmälda stadgar
och föreskrifter.
2. Utskottet skall — ----sådana ämnen.
3. Utskottet åligger---regeringsformen stadgat.
4. Utskottet tillkommer---vägrar proposition.
§ 50.
Den i — -—• — sina befattningar.
Suppleant må--- -—• nämndens sammanträden.
Konungen sammankallar -—- --förordnar Konungen.
Skulle minst---nämnden sammankallad.
Ledamot av nämnden åtnjute ej någon ersättning under den tid riksdagen är
samlad. För inställelse vid sammanträde, då riksdagen ej är samlad, utgår
ersättning enligt de i § 23 för urtima riksdag bestämda grunder.
Härjämte hava vi på grund av konstitutionsutskottets hemställan anhållit,
att Kungl. Majit ville för nästa års riksdag framlägga förslag till stadga örn
ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande, att träda i
kraft, under förutsättning att ändring i riksdagsordningen i överensstämmelse
med ovan nämnda förslag varder i grundlagsenlig ordning beslutad.
Vårt beslut i ämnet hava vi uti skrivelse den 20 maj nr 217 anmält för Kungl.
Maj :t.
Riksdagsbeslutet 1932.
11
§ 9.
Kungl. Maj :t har genom en till riksdagen avlåten proposition nr 194 dels till
riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt förslag till ändrad lydelse
av §§ 14, 15, 17—22, 27 och 28 riksdagsordningen, dels ock föreslagit
riksdagen, att, under förutsättning att ändring av riksdagsordningen i överensstämmelse
med ovan nämnda förslag varder av riksdagen i grundlagsenlig
ordning beslutad, antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag örn ändring
i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn val till riksdagen.
Uti skrivelse till Kungl. Majit den 31 maj nr 265 hava vi anmält, att vi avslagit
denna proposition.
§ 10.
Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 196 hava vi såsom vilande till
vidare grundlagsenlig behandling antagit följande förslag till ändrad lydelse
av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
§ 2.
4:o. I grund---som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att protokoll,---icke uppenbara.
Att ej---femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner — — — skriften konfiskeras.
Att, där —- — — skriften konfiskeras.
Att, då--— sexton skillingar.
Att, i---femtio riksdaler.
Det skall---sexton skillingar.
Att protokoll---— sexton skillingar.
Att ingen — — — sexton skillingar.
Att läkares--— sexton skillingar.
Att handlingar — -—- —• sexton skillingar.
Att till---sexton skillingar.
Att utdrag---femtio riksdaler.
Att till---trehundra riksdaler.
Att uppgifter — -— -— femtio riksdaler.
Att för---trehundra riksdaler.
Att följande handlingar, nämligen:
till tillsynsmyndighet över banker, sparbanker och försäkringsanstalter inkomna
handlingar, därifrån utgångna skrivelser samt där förda protokoll och
anteckningar, samtliga i vad de röra enskildas förhållanden till bank, sparbank
eller försäkringsanstalt,
till tillsynsmyndigheten över fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet
inkomna handlingar, därifrån utgångna skrivelser samt där förda protokoll och
anteckningar, samtliga i vad de röra vederbörande yrkesutövares enskilda affärer
eller andra personers ekonomiska förhållanden.
12
Riksdagsbeslutet 1982.
icke må utlämnas, förrän femton år förflutit från handlingens datum, därest
icke vederbörande tillsynsmyndighet för fullgörande av sin uppgift så prövar
nödigt. Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör dylik handling,
vilken obehörigen utlämnats, bote femtio riksdaler.
Att ansökning---femtio riksdaler.
Att i---skriften konfiskeras.
Att av---skriften konfiskeras.
Att handlingar -— --skriften konfiskeras.
Att sådant,---själva huvudsaken.
I övrigt,---stadgat är.
§ 11.
I anledning av väckta motioner hava vi såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling antagit följande förslag till ändrad lydelse av § 5 6:o
tryckfrihetsförordningen.
Förbrytelser emot denna lag upptagas vid rådstuvurätten i den stad, där
skrift, som föranlett atal, blivit tryckt, eller, örn den blivit tryckt å ort, som
lyder under landsrätt, vid rådstuvurätten i den stad, där länets styrelse har sitt
säte. Stämningstid vare åtta dagar. Uppstår fråga om boktryckares eller författares
av en tryckt skrift tilltalande eller hörande, åtnjute han eller de deras
rättegångsförmåner, enligt allmän lag och särskilda författningar, uti allt vad
genom detta förordnande icke uttryckligen annorlunda stadgat är.
§ 12.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 28
maj nr 251, hava vi uppdragit åt fullmäktige att verkställa utredning rörande
möjligheterna och kostnaderna för ett införande av voteringsapparat i riksdagens
kamrar.
§ 13.
Vi hava i skrivelse den 13 juni nr 267 anmält för Kungl. Maj:t, att vi,
som icke kunnat oförändrad antaga Kungl. Maj rts proposition nr 207, för vår
del antagit följande i vår skrivelse införda lagar nämligen:
1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 252)
örn kommunalstyrelse i stad;
2) lag om införande av lagen angående ändring i vissa delar av lagen den
6 juni 1930 örn kommunalstyrelse i stad;
3) lag örn kommunalborgmästare;
4) lag örn överflyttande å kommunalborgmästare av magistrat eller stadsstyrelse
åliggande bestyr;
5) lag om behörighet för kommunalborgmästare att utfärda fattigdomsintyg,
som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken;
6) lag angående ändrad lydelse av 90 och 91 §§ i lagen den 26 november
1920 (nr 796) örn val till riksdagen;
Riksdagsbeslutet 1982. 13
7) lag örn ändrad lydelse av 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr
253);
8) lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr
293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning;
9)
lag angående ändrad lydelse av 13 § 2 morn. i lagen den 6 juni 1925
(nr 170) örn polisväsendet i riket;
10) lag angående ändrad lydelse av 47 § i lagen den 20 juni 1924 (nr 349)
örn landsting; samt
11) förordning om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den
31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.
§ 14.
I anledning av väckt motion hava vi för vår del antagit ett förslag till lag
om ändrad lydelse av 26, 27 och 30 §§ i kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253) av lydelse vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 april nr 101 utvisar.
§ 15.
Med föranledande av väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den
18 februari nr 42 anhållit, att Kungl. Majit måtte låta skyndsamt verkställa
utredning på vad sätt bestämmelserna örn lands- och stadskommunernas fria
upplåningsrätt böra bringas till överensstämmelse med varandra samt för
riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen föranleder.
§ 16.
I anledning av Kungl. Majits proposition nr 44 hava vi å allmänna indragningsstaten
från och med den 1 juli 1932 uppfört
dels till avlöning åt innehavaren av B. John F. och Svea Anderssons professur
vid universitetet i Uppsala i elektricitetslära med särskild hänsyn till
atmosfäriska urladdningar ett belopp av 12,000 kronor, därav 8,000 kronor
lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett tillägg av
1,000 kronor å lönen efter fem års tjänstgöring,
dels ock till personal- och driftkostnader för institutet för högspänningsforskning
vid nämnda universitet ett belopp av 36,800 kronor, att utgå med
den fördelning, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
Vårt beslut i ämnet hava vi i skrivelse den 21 maj nr 242 anmält för Kungl.
Maj :t.
§ 17.
I en avlåten proposition nr 48 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
medgiva, att docenten vid universitetet i Lund Gustaf Richard Raquette må
från och med den 1 juli 1932, intill dess han uppnått 65 års ålder, från all
-
14
Riksdagsbeslutet 19S£.
manna indragningsstaten uppbära ett årligt anslag av 6,000 kronor med de
åligganden för Raquette, som av Kungl. Maj :t bestämmas.
Denna proposition bär blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 21 maj
nr 243 anmält för Kungl. Majit.
§ 18.
I proposition nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1932/1933 har Kungl. Majit, under andra huvudtiteln punkt 5 av det vid
statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden,
föreslagit riksdagen
dels att för tillfällig förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter
med fyra förordnade revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare,
en amanuens, två tillförordnade kontorsbiträden och en extra expeditionsvakt
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag å 56,908 kronor;
dels ock att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för ytterligare förstärkning
av nedre justitierevisionens arbetskrafter i anledning av förordnande,
att ledamöter av lagrådet skola under viss tid inträda i tjänstgöring i högsta
domstolen, för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra förslagsanslag å
20,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en avlåten proposition nr 192 föreslagit riksdagen
dels
att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag angående ändring i 6 § lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 7) örn tjänstgöringen
i Kungl. Majits lagråd; samt
2) lag örn ändring i 2 § lagen den 14 maj 1915 (nr 139) angående Kungl.
Majits högsta domstols tjänstgöring på avdelningar;
dels ock att till ytterligare förstärkning av nedre justitierevisionens arbetskrafter
i anledning av att ledamöter av lagrådet under viss tid kunna komma
att tjänstgöra i högsta domstolen, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
förslagsanslag å 20,000 kronor.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 27 april nr 146
hava vi bifallit de av Kungl. Majit i propositionerna gjorda framställningarna.
§ 19.
Yi hava såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 4 juni nr
268 anmält, att vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 178 med förslag till
lag örn ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1925 (nr 170) örn polisväsendet
i riket.
§ 20.
Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 179 med förslag till lag örn
skyldighet i vissa fall att tillhandahålla förnödenheter m. m. för ordningsmaktens
behov; vilket vi i skrivelse den 4 jud nr 269 anmält för Kungl.
Maj :t.
Riksdagsbeslutet 1932.
15
§ 21.
Genom avlåten proposition nr 180 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 §
i förordningen den 6 juni 1925 (nr 172) med vissa bestämmelser angående
befattningshavares vid polisväsendet rätt till lön och pension m. m.
I ärendet har sammansatta stats- och första lagutskottet avgivet utlåtande
nr 4, som av riksdagen godkänts utom beträffande 1 § 3 mom. i förordningen,
varutinnan kamrarna stannat i olika beslut. På grund av utskottets
hemställan i memorial nr 12 hava kamrarna sedermera antagit det förslag
till förordning, som utskottet i memorialet framlagt.
Jämte det vi i skrivelse den 4 juni nr 270 anmält vårt beslut i ämnet, hava
vi anhållit, att Kungl. Maj :t ville föranstalta örn ytterligare utredning av
frågan örn befattningshavares vid polisväsendet rätt till lön vid avstängning
från eller försättande ur tjänstgöring ävensom för riksdagen framlägga de
förslag, vartill utredningen kan föranleda.
§ 22.
Med anledning av väckt motion II: 263 hava vi i skrivelse den 4 juni nr 271
anhållit, att Kungl. Majit ville låta undersöka, huruvida ett ökat inflytande
vid utseende av fjärdingsman må kunna tillerkännas vederbörande kommun
i de avseenden, som omförmälas i motionen, samt, örn så erfordras, för riksdagen
framlägga det förslag, vartill undersökningen kan föranleda.
§ 23.
Vi hava i skrivelse den 4 juni nr 272 anmält för Kungl. Majit, att vi bifallit
Kungl. Majits proposition nr 181, varigenom Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1932/1933, att utgå enligt av departementschefen
förordade grunder, anvisa
dels till polisväsendet i riket ett extra förslagsanslag av 3,650,000 kronor;
dels
ock till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet
ett extra förslagsanslag av 1,000,000 kronor.
§ 24.
Genom proposition nr 255 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till förordning örn upptagande av vissa avgifter
för åstadkommande av förbättrad organisation vid avsättningen av mjölk och
mejeriprodukter.
Uti skrivelse den 11 juni nr 354 hava vi anmält för Kungl. Majit, att vi, som
icke kunnat oförändrad bifalla förevarande proposition, antagit ett vid propositionen
fogat förslag till förordning örn upptagande av vissa avgifter för
åstadkommande av förbättrad organisation vid avsättning av mjölk och mejeriprodukter,
med de ändringarna, att 3 och 7 §§ skola erhålla viss i skrivelsen avgiven
lydelse.
16
Riksdagsbeslutet 1932.
Tillika hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t måtte med uppmärksamhet följa
prisutvecklingen å mjölk och mejeriprodukter inom landet och vid eventuellt
uppstående stegring av införseln utav mjölk, grädde, smör eller ost vidtaga de
åtgärder i handelspolitiskt avseende, som för tryggande av effekten utav de
med ifrågavarande proposition avsedda stödåtgärderna må kunna påkallas.
§ 25.
Genom en avlåten proposition nr 256 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att, för utlämnande i huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen
angivna riktlinjer, av stödlån åt jordbrukare för budgetåret
1932/1933 under nionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av
15,000,000 kronor.
Under hänvisning till sammansatta första lag- och jordbruksutskottets utlåtande
nr 10 hava vi i skrivelse den 13 juni nr 367
1) anmält, att vi, i anledning av förevarande proposition, för utlämnande -—i
huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, vilka angivits i utskottets utlåtande
från och med det stycke å sid. 15, som börjar med orden »I fråga örn»,
till och med det stycke å sid. 17, som slutar med orden »till åsyftat gagn»,
med de ändringar, som innefattas i den vid utlåtandet under rubriken »I fråga
örn stödlånen» fogade, av riksdagen godkända reservationen — av ackordslån
och stödlån åt jordbrukare ävensom för bestridande av med handhavandet av
hjälpverksamheten förenade kostnader, för budgetåret 1932/1933 under nionde
huvudtiteln och benämning: »Ackordslån och stödlån åt jordbrukare» anvisat
ett extra reservationsanslag av 15,000,000 kronor; samt
2) i anledning av väckta motioner hemställt, att Kungl. Majit ville taga
under övervägande, vilka riktlinjer, som borde följas för erhållande av en
allsidig utredning rörande jordbrukets skuldsättning, samt låta utarbeta plan
och kostnadsberäkning för arbetets utförande ävensom för riksdagen framlägga
det förslag, som härav må föranledas.
§ 26.
Vi hava i skrivelse den 13 juni nr 368 anmält, att vi i anledning av Kungl.
Majits proposition nr 149 i vad den avser utlämnande av stödlån åt egnahemslåntagare,
för utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkt förslag, av stödlån till egnahemslåntagare
för budgetåret 1932/1933 under nionde huvudtiteln anvisat ett
extra reservationsanslag av 1,100,000 kronor.
§ 27.
Genom en avlåten proposition nr 10 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om häradsallmänningar.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 april nr 133, hava
vi, med förklarande att Kungl. Maj :ts förslag kunnat av oss i oförändrat skick
Riksdagsbeslutet 1982.
17
bifallas, för vår del antagit en lag örn häradsallmänningar, av lydelse andra
lag- och jordbruksutskottets utlåtande nr 1 utvisar.
§ 28.
Vi hava bifallit Kungl. Maj :ts proposition nr 12 med förslag till förordning
örn upphörande av kronans rätt till storverksträd och ekar å häradsallmänningar;
vilket vi i skrivelse den 20 april nr 135 anmält för Kungl. Majit.
§ 29.
Sedan Kungl. Majit genom avlåten proposition nr 11 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad lydelse av 2 §
1 mom. i skogsvårdslagen den 15 juni 1923 (nr 212), hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Majit den 20 april nr 134 och däri åberopade
sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande nr 2, med förklarande
att Kungl. Majits förevarande förslag ej kunnat av oss i oförändrat
skick bifallas, för vår del antagit den lag om ändrad lydelse av 2 § 1 mom.
i skogsvårdslagen den 15 juni 1923 (nr 212), som i utlåtandet intagits.
§ 30.
Kungl. Majit bär genom avlämnad proposition nr 126 föreslagit riksdagen
att godkänna vid propositionen fogat förslag till kungörelse örn ändrad lydelse
av mom. 10:o kungörelsen den 4 juni 1908 (nr 52).angående förändrade
grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner.
I ärendet bär sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet avgivit utlåtande
nr 5.
Vår skrivelse till Kungl. Majit den 28 maj nr 253 utvisar, att vi godkänt
det genom propositionen framlagda förslag till kungörelse samt bemyndigat
Kungl. Majit att även beträffande annan kronans jord än sådan, som i propositionen
avses, meddela bestämmelser örn arrendelindringar under de förutsättningar,
som utskottet i sitt utlåtande angivit, ävensom med anledning av propositionen
uttalat, att enligt riksdagens mening vid prövningen i förekommande
fall av frågan, huruvida arrendelindring bör medgivas, bör iakttagas
vad utskottet i sitt utlåtande anfört.
Tillika hava vi bemyndigat Kungl. Majit att meddela bestämmelser angående
omvärdering av arrendeavgift i den utsträckning och under de förutsättningar,
som utskottet i sitt utlåtande angivit.
§ 31.
Genom avlämnad proposition nr 155 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att antaga vid*propositionen fogat förslag till lag örn ändring i arrendevillkoren
för vissa arrendatorer av ecklesiastika löneboställen.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 15 sami. 1 haft. 2
(Riksdagsbeslutet.)
18 Riksdagsbeslutet 1982.
I ärendet har sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet avgivit utlåtande
nr 6.
Såsom inhämtas av vår skrivelse den 28 maj nr 254 hava vi för vår del
antagit det genom propositionen framlagda lagförslaget samt med anledning
av propositionen uttalat, att enligt riksdagens mening vid prövningen i förekommande
fall av frågan, huruvida arrendelindring bör medgivas, bör iakttagas
vad utskottet i sitt utlåtande anfört.
Tillika hava vi anhållit, att Kungl. Majit, i den män förhållandena därtill
giva anledning, ville låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till
lagbestämmelser angående omvärdering av arrenden i den utsträckning och
under de förutsättningar, som utskottet i sitt utlåtande angivit.
§ 32.
Genom en avlåten proposition nr 187 har Kungl. Majit dels föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) ecklesiastik boställsordning,
2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 7 § lagen den 14 juni 1907 (nr
36, sid. 1) örn nyttjanderätt till fast egendom,
3) lag angående ändrad lydelse av 2 § 9:o) lagen den 26 maj 1909 om
Kungl. Majits regeringsrätt,
4) lag örn ändrad lydelse av 1, 2 och 6 §§ lagen den 4 januari 1927 (nr 1)
angående tillstånd till försäljning av kyrklig jord i vissa fall samt till upplåtelse
av sådan jord under tomträtt,
5) lag örn kyrkofond,
6) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 9 december 1910 (nr
141, sid. 27) örn reglering av prästerskapets avlöning,
7) lag örn ändring i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd
åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster
och innehavare av prästerliga emeritilöner,
8) lag örn ändrad lydelse av 3 § lagen den 21 november 1925 (nr 455) angående
särskilda lönetillägg (ödebygdstillägg) vid vissa prästerliga befattningar
inom Härnösands och Luleå stift,
9) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 21 november 1925 (nr 449)
örn resanslag åt vissa präster i nyreglerade pastorat,
10) lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 17 december 1926 (nr
526) örn vissa lönetillägg åt präster i nyreglerade pastorat i anledning av nådår
sr ättens upphörande m. m.,
11) lag angående ändrad lydelse av 3 § 1 mom. lagen den 13 december
1929 (nr 382) örn provisorisk tilläggslön åt kyrkoherdar och komministrar i
nyreglerade pastorat m. m., och
12) lag örn ändrad lydelse av 13 § 2 mom. kommunalskattelagen den 28
september 1928,
dels ock hemställt, att riksdagen, därest de under 1)—12) pmförmälda lagarna
bleve av riksdagen antagna, ville bemyndiga Kungl. Maj :t att bestämma
dagen för deras ikraftträdande.
Riksdagsbeslutet 1982.
19
Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni nr 361 hava vi anmält, att vi,
som ej kunnat antaga förevarande proposition i oförändrat skick, för vår del
antagit de av sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet i dess utlåtande
nr 8 föreslagna lagar med allenast de ändringar att dels 10 § i ecklesiastik boställsordning
erhåller viss i skrivelsen angiven ändrad lydelse dels ock 22 § i
lagen angående ändring i vissa delar av lagen den 9 december 1910 (nr 141
sid. 27) örn reglering av prästerskapets avlöning erhåller den i propositionen
föreslagna lydelsen.
Tillika hava vi anhållit,
1) att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning och för riksdagen
framlägga förslag angående placering av prästlönefonder i fast egendom, företrädesvis
skogsegendom, eller annan värdebeständig valuta;
2) att Kungl. Majit måtte, så snart förhållandena det medgiva, för riksdagen
framlägga förslag örn påskyndat avskrivande av prästerskapets till statsverket
indragna tionde;
3) att Kungl. Maj :t måtte föranstalta örn utredning, hur prästerna skola befrias
från skyldighet att erlägga kommunal fastighetsskatt för prästgårdar,
som upplåtas åt dem, samt för riksdagen framlägga det förslag, som utredningen
kan föranleda.
Slutligen hava vi bemyndigat Kungl. Majit att bestämma dagen för ikraftträdandet
av de av riksdagen antagna lagarna.
§ 33.
iVi hava, med förklarande att Kungl. Majits proposition nr 155 ej kunnat
i oförändrat skick antagas, i skrivelse till Kungl. Majit den 10 juni nr 321
anmält, att vi för vår del antagit det förslag till lag örn byggnadslån ur kyrkofonden,
som framlagts av sammansatta andra lag- och jordbruksutskottet i
dess utlåtande nr 9.
§34.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj :t den 7 maj nr 182 utvisar, hava
vi med anledning av stadgandet i 63 § regeringsformen för oförutsedda händelser
anslagit och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisat tvenne särskilda
kreditivsummor, den ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar
eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar
däröver blivit inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, den andra att
vid infallande krig av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och
riksdagen sammankallat, och bestämt den förra av dessa summor till femton
miljoner kronor samt den senare eller det så kallade stora kreditivet till likaledes
femton miljoner kronor.
§ 35.
På grund av §§ 62 och 64 regeringsformen hava vi, såsom inhämtas av vår
skrivelse till Kungl. Majit den 17 juni nr 385, prövat statsverkets behov och
20
Riksdagsbeslutet 1982.
därvid, under förutsättning att några på statsregleringen inverkande beslut icke
varda av oss fattade, bestämt statsverkets utgifter för budgetåret 1932/1933
och intill dess ny statsreglering vidtager sålunda:
A.
Utgifter:
Verkliga utgifter:
I. Första huvudtiteln .
II. Andra
III. Tredje
IV. Fjärde
V. Femte
VI. Sjätte
VII. Sjunde
VIII. Åttonde
IX. Nionde
X. Tionde
XI. Elfte
Ordinarie anslag | Extra anslag | Summa |
1,382,650 9,464,004 4,156,000 105,287,625 43,342,680 21,785.800 40,268,400 98,985,234 13,814,460 9,636,741 21,800.545 | 329,350 3,182,796 1,796,400 16,341,375 89,813,820 72,396,100 4,571,300 53,868,466 35,364,340 3,140,559 21,256,555 | 1,712,000 12.646.800 121,629,000 133,156,500 94,181,900 44,839,700 152,853,700 49.178.800 |
Kronor
Säger
369,924,139
302,061,061
XII. Oförutsedda utgifter......
XIII. Riksdags- och revisionskostnader
XIV. Räntor å statsskulden m. m. . .
671,985,200
4.500.000
4.265.000
91,741,800
B. Utgifter för kapitalökning:
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
Statens affärsverksamhet ....
Fonden för statens aktier ....
Statens utlåningsfonder.....
Statsverkets fond av rusdrycks
medel.
...........
Fonden för förlag till statsverket
Fonden för mötande av förluster å
aktiebolaget Kreditkassan av år
1922 ............
Avbetalning å statsskulden . . .
Säger
Att täckas av |
| |
lånemedel | andra stats-inkomster | Summa |
47,839,600 30,000,000 8,265,000 | 4,000,000 1,320,000 | 51,839,600 30,000,000 9,585,000 |
14,170,000 | 5,000,000 | 5,000,000 14,170,000 |
| 5.000. 000 8.000. 0CH) | 5.000. 000 8.000. 000 |
100,274,600 | 23,320,000 | 123,594,600 |
772,492,000
123,594,600
Summa | 896,086,600
Riksdagsbeslutet 1982.
21
Till bestridande av nämnda utgifter hava vi beräknat följande:
Inkomster:
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............... 625,180,000
II. Uppbörd i statens verksamhet............. 15,196,000
lil. Diverse inkomster.................. 4,864,973
B. Inkomster av statens produktiva fonder:
I. Statens affärsverksamhet................ 75,775,000
II. Statens aktier.................... 1,595,100
III. Statens ntlåningsfonder................ 13,117,000
IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel......... 4,500,000
C. Andel i riksbankens vinst......................
D. Riksgäldskontorets inkomstmedel..................
E. I anspråk tagna kapitaltillgångar.................
F. Lånemedel.......................... . . .
Summa
Kronor
645,240,973
94,987,100
14,000,000
11,550,000
30,033,927
100,274,600
896,086,600
§36.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 februari nr 21 hava vi anmält, att vi,
med föranledande av Kungl. Maj:ts proposition nr 15, beslutit,
dels att till förstärkning av det för budgetåret 1931/1932 under femte huvudtiteln
anvisade extra reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten
skall till nämnda anslag från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter i allmänhet
överföras ett belopp av 15,000,000 kronor;
dels ock från fonden för statsskuldens amortering skall över den i riksstaten
för budgetåret 1931/1932 under rubrik »I anspråk tagna kapitaltillgångar»
uppförda titeln »Fonden för statsskuldens amortering» till förenämnda
anslag till oförutsedda utgifter i allmänhet överföras ett belopp av
15,000,000 kronor.
§ 37.
Kungl. Majit har i en till riksdagen avlåten proposition nr 250 föreslagit
riksdagen att till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 25,000,000 kronor.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 8 juni nr 295 närmare utvisar,
hava vi med anledning av denna proposition och inom riksdagen väckta
motioner till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett extra reservationsanslag av 25,000,000 kronor.
§ 38.
Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 8 juni nr 296 anmält, att vi, med
bifall till Kungl. Majits proposition nr 251, till beredskapsarbeten för motverkande
av arbetslöshet för budgetåret 1932/1933 under titeln »Oförutsedda
22
Riksdagsbeslutet 1932.
utgifter» anvisat ett reservationsanslag, att användas i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 22 april 1932 angivna grunder, av 3,000,000 kronor.
§ 39.
iVi hava i skrivelse den 16 april nr 120 tillkännagivit för Kungl. Majit, att
vi med bifall till Kungl. Majits förslag i avlåten proposition nr 173
dels bemyndigat Kungl. Maj :t att å statens vägnar med Luossavaara—Kiirunavaara
Aktiebolag och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund träffa avtal
i enlighet med ett i statsrådsprotokollet över finansärenden den 8 mars 1932
angivet förslag;
dels ock bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Fonden för statens
aktier» till teckning av aktier i Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,
av 30,000,000 kronor.
Beträffande Kungl. Majits förslag örn höjning av inkomsttiteln »övriga
lånemedel» hava vi meddelat, att vi framdeles under riksdagen komma att anmäla
vårt beslut.
§ 40.
I avseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till
Kungl. Majit avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna,
nämligen i vad angår frågor, behandlade av statsutskottet:
Ilo) av den 3 februari nr 19, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till
möbler samt arkivinredning m. m. för riksförsäkringsanstalten;
2:o) av deni 6 februari nr 1, angående regleringen för budgetåret 1932—-1933 av utgifterna under riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen
till Kungl, hov- och slottsstaterna;
3:o) av den 12 februari nr 20, i anledning av Kungl. Majits proposition
angående täckande av kostnaderna för den s. k. Ådalskommissionen;
4:o) av den 13 februari nr 27, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn reglering av kursförluster för vissa
diplomatiska tjänstemän m. m.;
5:o) av samma dag nr 28, angående reglering för budgetåret 1932—1933
av utgifterna för kapitalökning i avseende å post- och telegrafverken, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk;
6:o) av den 20 februari nr 43, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
fortsatta åtgärder för främjande av sparsamhet bland skolungdomen;
7 :o) av den 26 februari nr 3 A, angående vissa av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar i avseende å utgifterna för budgetåret
1932—1933 under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen
till utrikesdepartementet;
8:o) av den 29 februari nr 55, i anledning av Kungl. Majits proposition an -
Riksdagsbeslutet 1932. 23
gående upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfyndigheter
å kronojord;
9:o) av samma dag nr 56, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor;
10:o) av den 2 mars nr 2 A, angående vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932
—1933 under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;
liro)
av den 5 mars nr 65, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
ersättning till nämndemannen E. A. Westin i Bäck, Bjästa, för ett under
postförsändning förkommet penningbelopp;
12 :o) av samma dag nr 66, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
viss ändring i bestämmelserna rörande förvaltningen av fonden för anordnande
av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden;
13 :o) av samma dag nr 67, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
reglering av Norrköping—Söderköping—Vikbolandets järnvägsaktiebolags
skuldförhållande till staten;
14 :o) av samma dag nr 70, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare;
15 :o) av samma dag nr 71, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
befrielse för förre stadsförvaltaren J. E. Elfving från viss betalningsskyldighet
på grund av borgen;
16 :o) av samma dag nr 72, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
överflyttande till lantförsvarets förvaltning av vissa fastigheter i Järfälla
socken av Stockholms län;
17 :o) av samma dag nr 73, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
förstärkning av fjärde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga;
18:o) av den 16 mars nr 6 A, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1932/1933 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet
;
19 :o) av den 22 mars nr 82, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
täckande av vissa kostnader för det s. k. Ådalsmålet;
20:o) av den 5 april nr 4 A, angående vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar i avseende å utgifterna för budgetåret
1932/1933 under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet;
21
:o) av samma dag nr 5 A, i anledning av vissa i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932/1933 under
riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslag till socialdepartementet, jämte
i dessa ämnen väckta motioner;
22:o) av samma dag nr 10 A, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
24 Riksdagsbeslutet 1982.
1932/1933 under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet;
23:o)
av den 6 april nr 94, i anledning av Kungl. Maurts proposition angående
utbyte av en kronan tillhörig tomt inom Torsby municipalsamhälle;
24 :o) av samma dag nr 95, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
hävande av ett mellan kronan och Västernorrlands läns landsting slutet
avtal rörande försäljning till landstinget av viss kronan tillhörig fastighet;
25
:o) av samma dag nr 96, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss ändring i bestämmelserna rörande förvaltningen av lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål;
26 :o) av den 13 april nr 100, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
ytterligare lån till Sydsvenska kraftaktiebolaget för utförande av kraftverksanläggning
vid Karseforsén—Laholmsfatlet;
27 :o) av den 15 april nr 8 A, i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj :t i
statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels
ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner;
28 :o) av samma dag nr 104, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ämneslärarinnas vid allmänt läroverk rätt att för lönetur tillgodoräkna
sig tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt;
29 :o) av samma dag nr 105, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för högre lärarinneseminariet att för visst ändamål disponera terminsavgifter
vid läroanstalten;
*30 :o) av samma dag nr 106, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överlåtelse på Kristianstads stad av den Kungl. Majit och kronan tillkommande
rätten till högre allmänna läroverkets i Kristianstad byggnader;
31 :o) av samma dag nr 107, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
tjänstårsberäkning för småskollärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens
förberedande klasser m. m.;
32 :o) av samma dag nr 108, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
förstärkning av åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga;
33 :o) av samma dag nr 109, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
vissa avgifter till de allmänna läroverkens kassor m. m.;
34 :o) av den 16 april nr 118, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
inrättande av en institution för jämförande embryologi vid universitetet i
Lund;
35:o) av samma dag nr 119, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
beredande av medel för utförande av vissa restaureringsarbeten å Venngarns
slott;
36:o) av samma dag nr 121, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
statsförvärv av Mellersta Södermanlands järnväg;
37io) av samma dag nr 123, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
rätt att avyttra Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 tillhöriga bankaktier;
-
Riksdagsbeslutet 1932.
25
38 :o) av samma dag nr 124, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bemyndigande för Kungl. Majit att i vissa fall medgiva utsträckning av
lånetiden för lån från fonden för rederinäringens understödjande jämte en i ämnet
väckt motion;
39 :o) av den 20 april nr 130, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
förvärv för Gripsholms slotts räkning av visst markområde;
40:o) av samma dag nr 131, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
uppförande av en sjukhuspaviljong vid garnisonssjukhuset i Boden m. m.;
41 :o) av samma dag nr 132, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
beredande av större möjlighet för skoldistrikt att vid minskning av antalet
barn indraga skolor eller skolavdelningar m. m., jämte i ämnet väckta motioner;
42 :o) av den 22 april nr 7 A, i anledning av vissa av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932
—1933 under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet,
jämte i ämnet väckta motioner;
43:o) av den 23 april nr 141, i anledning av Kungl. Majits proposition
angående anslag till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt
lagen örn allmän pensionsförsäkring m. m.;
44:o) av samma dag nr 142, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
lån för utförande av vissa byggnadsarbeten vid frälsningsarméns alkoholistanstalt
å Kurön;
45:o) av samma dag nr 143, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv;
46:o) av samma dag nr 144, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
vissa understöd från den allmänna arvsfonden tillfallna kvarlåtenskapen
efter Erik Magnus Edvard Svedbom;
47:o) av den 29 april nr 161, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till
flygövningar;
48io) av samma dag nr 162, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln gjorda framställning örn anslag för
utvidgning av Skillingaryds skjutfält;
49:o) av samma dag nr 163, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av Ruda—Oskarshamns och Ruda—Älghults järnvägar
m. m.;
50:o) av samma dag nr 164, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
viss lindring i betalningsskyldigheten för statslån till Skara—Timmerdala
nya järnvägsaktiebolag;
51 :o) av samma dag nr 165, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
statsförvärv av Härnösand—Sollefteå järnväg m. m.;
52:o) av samma dag nr 166, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie
befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattensfallsverk m. m. jämte en i ämnet väckt motion;
53:o) av den 3 maj nr 171, i anledning av Kungl. Majits proposition med
26
Riksdagsbeslutet 1932.
förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr
140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m.;
54:o) av samma dag nr 172, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående löneklassplacering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst;
55 :o) av samma dag nr 173, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg m. m.;
56:o) av samma dag nr 174, i anledning av Kungl''. Maj:ts proposition angående
avstående i vissa fall av allmänna arvsfondens rätt till arv;
57 :o) av den 7 maj nr 183, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fortsatta åtgärder till lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien
m. m. jämte i ämnet väckta motioner;
58 :o) av samma dag nr 184, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till allmän levnadskostnadsundersökning;
59 :o) av samma dag nr 185, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avskrivning eller avlösning av lotsningsbesväret m. m.;
60 :o) av samma dag nr 186, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utsträckning av tiden för anmälan örn inlösen av skattefrälseräntor
jämte i ämnet väckta motioner;
61 :o) av samma dag nr 187, i anledning av väckta motioner örn avskrivning
av hospitalens till statsverket indragna räntor;
62 :o) av den 11 maj nr 194, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av rätt till s. k. rekreationsresor för viss personal vid försvarsväsendet
med tjänstgöringsort i Boden;
63 :o) av samma dag nr 195, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrade bestämmelser beträffande fortsättningsskolans organisation
m. m.;
64:o) av den 13 maj nr 210, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande
ordnande av ett sjöhistoriskt museum i Stockholm;
65 :o) av samma dag nr 211, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag
till sjuktransporter med flygplan jämte två i ämnet väckta motioner;
66 :o) av samma dag nr 212, i anledning av väckta motioner örn bidrag till
uppförande av hem för kroniskt sjuka;
67:o) av den 18 maj nr 214, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar örn anslag till luftfartsväsendet
m. m.;
68 :o) av den 21 maj nr 235, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m.;
69:o) av samma dag nr 236, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
anslag till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel
av spritdrycker, lönnbränning m. m.;
70:o) av samma dag nr 237, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
vattendomstolarnas organisation m. m.;
71 io) av den 23 maj nr 244, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
inköp av Kinnekulleverkens egendom och skifferoljeverk m. m.;
Riksdagsbeslutet 1982.
27
72 :o) av den 25 maj nr 246, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 185, gjorda framställning angående
anslag till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter;
73 :o) av samma dag nr 250, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag rörande anslag till arméförvaltningen och
arméförvaltningens verksamhet;
74 :o) av den 1 juni nr 247, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
löneförmåner för kvinnlig gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk;
74l/a
:o) av den 4 juni nr 275, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss ändring av läroverksorganisationen i Stockholm;
75 :o) av den 6 juni nr 2;76, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under budgetåret 1932/1933 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen;
76 :o) av samma dag nr 277, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrad disposition av medel anvisade till anskaffning av för kroppsundersökning
av flygare erforderlig apparatur;
77 :o) av samma dag nr 278, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för biträdande föreståndarinnan Elin Thörn att för uppflyttning
i högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;
78 :o) av samma dag nr 279, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till
fortsatt upprätthållande av en extra division vid Svea hovrätt;
79 :o) av samma dag nr 280, i anledning av väckta motioner angående dels
utredning rörande en förädling av de statliga järnmalmstillgångarna i Norrbotten
och dels underlättande av malmbrytning i vissa gruvor i Norrbotten
för inhemsk förädling;
80 :o) av den 7 juni nr 281, i anledning av proposition angående vissa i samband
med gymnastiska centralinstitutets omorganisation stående frågor;
81 :o) av samma dag nr 282, i anledning av väckt motion örn ändrad ordning
för de privata och vissa kommunala läroanstalters understödjande med
statsmedel;
82 :o) av samma dag nr 283, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar örn vissa anslag till
vägväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner;
83 :o) av samma dag nr 284, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till hospitalsbyggnader;
84 :o) av samma dag nr 285, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
lantmäteriundervisningens anordnande vid tekniska högskolan m. m. jämte
en i ämnet väckt motion;
85 :o) av samma dag nr 289, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under tredje huvudtiteln gjorda framställning rörande utrikesdepartementets
anslag till tryckningskostnader;
86 :o) av samma dag nr 290, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropo -
28
Riksdagsbeslutet 1932.
sitionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställning rörande flygvapnets
anslag till tryckningskostnader;
87 :o) av samma dag nr 291, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till
tryckningskostnader;
88 :o) av samma dag nr 292, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till
tryckningskostnader;
89 :o) av samma dag nr 293, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till
tryckningskostnader;
90 :o) av samma dag nr 294, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till
tryckningskostnader;
91 :o) av den 8 juni nr 300, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 264, gjorda framställning angående
anslaget till tryckningskostnader;
92 :o) av den 9 juni nr 213, i anledning av riksdagens år 1931 församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1930—30
juni 1931;
93 :o) av samma dag nr 301, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till
uppläggande av nya fastighetsböcker för landet, ersättning åt domare, vittnen
och parter, rese- och traktamentspenningar, skrivmaterialier och expenser, ved
m. m. samt tryckningskostnader;
94 :o) av samma dag nr 302, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till
kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1933;
95 :o) av samma dag nr 303, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning örn
anslag till vattenkraftslånefonden;
96 :o) av samma dag nr 304, i anledning av Kungl. Majrts i statsverkspropositionen
under rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning örn
anslag till studielånefonden;
97 :o) av samma dag nr 305, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anvisande av anslag till riksdags- och revisionskostnader
m. m.;
98 :o) av samma dag nr 306, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående provisoriskt dyrortstillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst;
99:o) av samma dag nr 307, i anledning av Kungl. Majrts i statsverkspropositionen
framställda förslag rörande avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel;
-
Riksdagsbeslutet 1982.
29
100 :o) av samma dag nr 308, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden
;
101:o) av samma dag nr 310, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 266, gjorda framställning angående
provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de allmänna läroverken
m. fl.;
102 :o) av samma dag nr 311, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till
provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna;
103 :o) av samma dag nr 312, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till
f örsäkringsinspektionen;
104 :o) av samma dag nr 313, angående ordinarie anslagen till departementscheferna,
till lönefyllnad åt statsministern samt till statsråden utan departement;
105 :o) av den 10 juni nr 322, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anvisande av anslag till räntor å statsskulden
m. m.;
106 :o) av den 14 juni nr 2 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933
av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till
justitiedepartementet;
107 :o) av samma dag nr 3 B, angående regleringen för budgetåret 1932/
1933 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen
till utrikesdepartementet;
108 :o) av samma dag nr 4 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till
försvarsdepartementet;
109 :o) av samma dag nr 5 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933
av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till
socialdepartementet;
HO :o) av samma dag nr 6 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933
av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till
kommunikationsdepartementet;
liim) av samma dag nr 7 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933
av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till
finansdepartementet;
112 :o) av samma dag nr 8 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933
av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till
ecklesiastikdepartementet;
113 :o) av Samma dag nr 10 B, angående regleringen för budgetåret 1932/
1933 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen
till handelsdepartementet;
114 :o) av samma dag nr 309, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anslag till oförutsedda utgifter i allmänhet;
30
Riksdagsbeslutet 1982.
115 :o) av samma dag nr 347, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för ordinarie statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg
tillgodoräkna sig viss tjänstgöring jämte en i ämnet väckt motion;
116 :o) av samma dag nr 350, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret
1932/1933 jämte i ämnet väckta motioner;
117 :o) av samma dag nr 351, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning» framställda förslag om
nedskrivning av det i statens produktiva fonder nedlagda lånemedelskapitalet
m. m.;
118 :o) av samma dag nr 352, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande
av medel till täckande av viss statens järnvägars fordran bos Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag;
119 :o) av samma dag nr 353, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av folk- och småskoleseminarierna jämte i ämnet väckta
motioner;
120:o) av samma dag nr 370, i anledning av vissa utav Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under tredje huvudtiteln gjorda framställningar;
121 :o) av samma dag nr 371, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 52, gjorda framställning angående
dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i
vissa utländska hamnstäder anställda präster;
122 :o) av samma dag nr 372, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 231, gjorda framställning angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter
för yrkesundervisning;
123:o) av samma dag nr 373, i anledning av Kungl. Majits dels i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkten 270, dels ock i proposition nr
262, angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under
budgetåret 1932/1933 gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt lärare
vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;
124:o) av samma dag nr 379, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anslag för en andra tilloppstunnel vid Porjus
kraftstation jämte två i ämnet väckta motioner.
§ 41.
Av vår skrivelse till Kungl. Majit den 13 februari nr 26 inhämtas, att vi,
med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 34, godkänt det med propositionen
överlämnade, den 7 oktober 1931 mellan Sverige och Rumänien slutna bosättnings-,
handels- och sjöfartsavtalet med tillhörande slutprotokoll.
§ 42.
Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 253 hava vi dels godkänt ett
med propositionen överlämnat, den 6 maj 1932 undertecknat avtal mellan Sve
-
Riksdagsbeslutet 1932.
31
rige och. Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta
skatter jämte därtill hörande slutprotokoll; dels ock bemyndigat Kungl. Maj:t
att, i den mån det för genomförande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga
ändringar i ågångna taxeringar, vare sig de avse statliga eller kommunala
skatter.
Vårt beslut i ämnet hava vi i skrivelse den 2 juni nr 273 anmält för Kungl.
Maj :t.
§ 43.
Under åberopande av bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande
nr 54 hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 11 juni nr 359 anmält, att vi,
med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 263, antagit ett vid propositionen
fogat förslag till förordning angående rätt för Konungen att åsätta särskild
tullavgift.
§ 44.
Under åberopande av bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande
nr 10, hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 20 februari nr 46 anmält,
att vi, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 76,
dels beslutit, att för tiden från och med den 1 mars 1932 eller den tidigare
dag, Kungl. Majit bestämmer, till och med den 28 februari 1933 rätt att till
riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majit stadgade
undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den eller dem, åt
vilken eller vilka Kungl. Majit överlåter sådan rätt;
dels bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, sorn må
erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt;
dels ock godkänt de såsom bilagor A och B till statsrådsprotokollet i ärendet
fogade förslagen till kontrakt mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget
samt mellan svenska staten och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.
§ 45.
I skrivelse den 31 januari nr 18 hava vi tillkännagivit för Kungl. Majit, att
vi, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 60, antagit det vid propositionen
fogade förslag till förordning örn skatt å kaffe.
§ 46.
Uti skrivelse den 6 april nr 97 hava vi tillkännagivit för Kungl. Majit, att
vi, med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 249,
dels antagit ett vid propositionen fogat förslag till förordning angående ändrad
lydelse av 1 och 3 §§ förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild
skatt å bensin och motorsprit,
dels beslutit, att den till nr 174 i gällande tulltaxa fogade anm. 1 skall utgå,
i följd varav sagda tulltaxenummer jämte anmärkning erhåller viss i skrivelsen
angiven ändrad lydelse,
32 Riksdagsbeslutet 1932.
dels ock förklarat, att ändringen i tulltaxan skall träda i kraft å dag, som
av Kungl. Majit bestämmes.
§ 47.
Såsom inhämtas av vår skrivelse den 28 maj nr 255 hava vi tillkännagivit
för Kungl. Maj :t, att vi, som icke kunnat oförändrad bifalla Kungl. Maj :ts proposition
nr 220,
dels antagit vid propositionen fogat förslag till lag örn ändring i vissa delar
av kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), med den ändringen
att anvisningarna till 9 §, punkterna 2 och 3, uti i skrivelsen angivna delar erhålla
viss lydelse;
dels antagit ett vid propositionen fogat förslag till förordning örn ändring
i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379), med den
ändringen att 145 § 8 mom. uti i skrivelsen angiven del erhåller viss lydelse;
dels ock antagit ett vid propositionen fogat förslag till förordning med instruktion
för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering av fastighet.
§48.
I skrivelse till Kungl. Majit den 15 juni nr 382 hava vi, under åberopande
av bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande nr 58, tillkännagivit
för Kungl. Majit, att vi
dels beslutat, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1932 skall utgå
med 145 procent av de i 18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp,
dels ock beräknat bevillningarna för budgetåret 1932/1933 sålunda:
kronor.
Inkomst- och förmögenhetsskatt............... 122,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt............ 11,500,000
Utjämningsskatt. . ..................... 4,100,000
Utskiftningsskatt...................... 100,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter . . . 500,000
Stämpelmedel........................ 45,000,000
Automobilskattemedel.................... 80,000,000
Tullmedel.......................... 148,000,000
Accis å silke ....................... 1,000,000
Tobaksskatt......................... 70,000,000
Brännvinstillverkningsskatt................. 16,200,000
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag . .................... 12,000,000
Detalj handelsbolag.................... 22,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker...... 68,000,000
Maltskatt].......................... 22,000,000
Postverket (överskott).................... 13,500,000
Riksdagsbeslutet 1933.
33
§ 49.
På grund av väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 10 maj
nr 191 anhållit, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning rörande
frågan örn förvärvskällornas omfattning vid beskattning av inkomst av rörelse
samt för riksdagen framlägga det förslag, som av utredningen föranledes.
§ 50.
Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 11 juni nr 360 tillkännagivit, att
vi, med bifall till Kungl. Maj its proposition nr 33, antagit vid propositionen fogade
förslag till förordning örn extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
§ 51.
Vi hava i skrivelse den 10 februari nr 22 tillkännagivit för Kungl. Majit,
att vi, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 17, antagit det vid propositionen
fogade förslaget till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen
den 17 maj 1923 (nr 113) örn utgörande av en särskild stämpelavgift i
vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.
§ 52.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 11 juni nr 356, hava
vi, som icke kunnat oförändrad bifalla Kungl. Maj its proposition nr 244, antagit
ett i skrivelsen infört förslag till förordning om ändring i vissa delar av
förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
§ 53.
Vi hava i skrivelse den 27 april nr 160 anmält för Kungl. Majit, att vi icke
kunnat oförändrad bifalla Kungl. Majits proposition nr 174 utan i anledning
av densamma
a) antagit ett vid propositionen fogat förslag till förordning om ändring i
vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) örn automobilskatt nied
den ändringen att 5 § erhåller viss i vår skrivelse angiven lydelse;
b) antagit ett i skrivelsen infört förslag till förordning örn ändrad lydelse av
1 och 5 §§ förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin och
motorsprit;
c) antagit ett vid propositionen fogat förslag till förordning om tillfällig
skatt å bensin, som finnes i riket den 1932 med den ändringen att
2 § erhåller viss i skrivelsen angiven lydelse;
d) antagit ett vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad lydelse
av 1 § förordningen den 2 juni 1922 (nr 261) örn särskild skatt å automobilgummiringar
med den ändringen att de vid förordningen fogade övergångsbestämmelserna
uti i skrivelsen angiven del erhålla viss däri omförmäld
lydelse.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 15 sami. 1 käft. ;;
(Riksdagsbeslutet.)
34
Riksdagsbeslutet 1982.
§ 54.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 31 januari nr 16 hava
vi, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 59, i vad den avser tillägg till
gällande tulltaxa, antagit det vid propositionen fogade förslag till förordning
med tillägg till gällande tulltaxa.
Därjämte hava vi anmält, att vi i anledning av vad i samma proposition föreslagits
rörande beräkningen av tullmedlen i riksstaten för budgetåret 1932/1933
bomme att framdeles fatta beslut.
§ 55.
Såsom inhämtas av vår skrivelse den 12 maj nr 215 hava vi i anledning av
Kungl. Majits proposition nr 247 dels antagit de i skrivelsen omförmälda förslag
till ändringar i och tillägg till den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober
1929 (nr 316) fogade tulltaxan; dels ock förklarat, att ändringarna och tilläggen
skola träda i kraft å dag, som Kungl. Maj it bestämmer.
§ 56.
I skrivelse den 5 april nr 91 hava vi anmält för Kungl. Majit, att vi, med
bifall till Kungl. Majits proposition nr 167, antagit det vid propositionen framlagda
förslaget till förordning örn ändrad lydelse av 4 § förordningen den 4 oktober
1929 (nr 307) angående tullrestition.
§ 57.
I anledning av väckt motion hava vi antagit ett i skrivelse till Kungl. Majit
den 26 februari nr 47 infört förslag till förordning med vissa bestämmelser angående
restitution av eller befrielse från tilläggstull å silke.
§ 58.
Vår skrivelse till Kungl. Majit den 16 mars nr 81 utvisar, att vi på grund av
väckt motion beslutit, att från och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes,
skall vid införsel från utlandet av frukter, ätbara, inlagda i sprit, ättika eller
olja eller syltade, utöver enligt tulltaxan utgående tull, utgå tilläggstull, enligt
tulltaxenummer 137 (stat. nr 310) med 10 kronor för 100 kg.
§ 59.
Med anledning av väckt motion hava vi beslutit, att nr 20 i gällande tulltaxa,
Mjölk och grädde, kondenserad, skall från och med dag, som Kungl. Majit bestämmer
hava viss ändrad lydelse, vilket vi i skrivelse den 8 april nr 99 anmält
för Kungl. Majit.
§ 60.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 15 april nr 117 hava
vi på grund av väckta motioner beslutit, att nummer 25 i gällande tulltaxa »Ägg;
Riksdagsbeslutet 1982.
35
ävensom äggula och flytande äggvita, N» skall från och med dag, som Kungl.
Majit bestämmer, hava viss ändrad lydelse.
§ 61.
I skrivelse den 12 maj nr 216 hava vi tillkännagivit för Kungl. Majit, att
vi i anledning av väckta motioner beslutit såsom tillägg till gällande tulltaxa,
att från och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, vid införsel från utlandet
av vara av potatis, rå: —----annan, inkommande under tiden 1
januari-—31 juli... N, tull skall utgå efter i vår skrivelse angiven grund.
Tillika hava vi anhållit, dels att frågan örn beredande av tullskydd åt potatisodlingen
inom riket måtte göras till föremål för närmare utredning vid tidpunkt,
som härför må befinnas lämplig, och frågans handelspolitiska sida därvid
jämväl tagas under övervägande, dels ock att Kungl. Majit ville för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda.
§ 62.
Vi hava i skrivelse den 11 juni nr 366 anmält för Kungl. Majit, att vi beslutat,
att från och med dag, som Kungl. Majit bestämmer, i gällande tulltaxa
skall efter taxenummer 13 intagas ett nytt taxenummer av följande lydelse
:
|
|
| Tull för 100 kg. |
| Fisk. |
|
|
| skarpsill (vassbuk), kryddad |
|
|
| långa, färsktorkad............. | .................N | 75: — |
§ 63.
Vår skrivelse till Kungl. Majit den 31 januari nr 17 utvisar, att vi, med
bifall till Kungl. Majits proposition nr 61, i vad den avser accis å silke, antagit
det vid propositionen fogade förslag till förordning örn accis å silke.
Vidare hava vi omförmält, att vi i anledning av vad i samma proposition
föreslagits angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1932/1933 av en
inkomsttitel med beteckning »accis å silke» komme att framdeles fatta beslut.
§ 64.
Med anledning av Kungl. Majits proposition nr 32 hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Majit den 19 februari nr 44, antagit ett i vår
skrivelse infört förslag till förordning örn ändrad lydelse av 18 § 1 mom. för
-
36 Riksdagsbeslutet 1932.
ordningen den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket.
§ 65.
Vi hava i anledning av väckta motioner i skrivelse till Kungl. Maj :t den 11
juni nr 355 anhållit, att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning av frågan
örn rätt att tillverka för förtäring avsett brännvin och därmed sammanhängande
spörsmål, närmast frågorna örn vilka råämnen, som må användas
vid tillverkningen, samt grunderna för prissättning av råbrännvin ävensom rörande
vilka åtgärder, som böra vidtagas för att avsättningsmöjligheterna för
fabriks potatis till brännerierna skola bliva jämnare fördelade mellan odlarna
än för närvarande.
§ 66.
Vår skrivelse till Kungl. Majit den 9 juni nr 318 utvisar, att vi, med bifall
till Kungl. Majits proposition nr 185,
Ilo) antagit ett vid propositionen fogat förslag till förordning örn ändrad
lydelse av 2 § i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning
av rusdrycker;
2:o) antagit ett vid propositionen fogat förslag till förordning örn ändrad
lydeke av 2 § i förordningen den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning
av pilsnerdricka; samt
3io) antagit ett vid propositionen fogat förslag till förordning örn ändrad
lydelse av 4 § 2 mom. i förordningen den 8 maj 1925 (nr 119) angående försäljning
av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker.
§ 67.
Vi hava i skrivelse den 30 januari nr 15 tillkännagivit för Kungl. Majit,
att vi i anledning av Kungl. Majits proposition nr 30 antagit ett i vår skrivelse
infört förslag till förordning örn ändrad lydelse av 2 § och 11 § 2 mom.
förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsekatt
å spritdrycker.
Tillika hava vi anmält, att vi i anledning av vad i förevarande proposition
föreslagits rörande fortsatt tillämpning under budgetåret 1932/1933 av förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker komme att framdeles meddela beslut.
§ 68.
I skrivelse till Kungl. Majit den 11 juni nr 358 hava vi anmält, att vi i anledning
av Kungl. Majits proposition nr 30 antagit ett i skrivelsen infört förslag
till förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
§ 69.
Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 31 hava vi antagit det vid propositionen
fogade förslag till förordning örn ändrad lydelse av 24 och 31 §§ för
-
Riksdagsbeslutet 1982.
37
ordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker; vilket vi i skrivelse den 20 februari nr 45 anmält för Kungl.
Maj :t.
§ 70.
I avlåten proposition nr 168 har Kungl. Majit bland annat föreslagit riksdagen
att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning örn vissa
ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker.
Vi hava i skrivelse den 5 april nr 92 tillkännagivit för Kungl. Majit, att vi
med bifall till propositionen uti ifrågavarande del antagit omförmälda förslag
lill förordning.
§ 71.
Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 75 hava vi antagit ett i det propositionen
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet infört förslag till förordning
angående villkoren för postbefordran av tidningar och andra periodiska skrifter;
vilket vi anmält för Kungl. Majit i skrivelse den 8 april nr 98.
§ 72.
I anledning av Kungl. Majits proposition nr 83 angående bemyndigande
för Kungl. Majit att besluta i fråga om vissa postavgifter hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj it den 10 maj nr 190,
dels i fråga om de till den inrikes posttjänsten hörande avgifterna — med
förklarande att riksdagen fortfarande vill utöva sin rätt att ensam besluta
rörande
befordringsavgifter i egentlig mening,
assurans-, rekommendations-, postanvisnings-, postförskotts- och inkasseringsavgifter,
avgifter för lösenförsändelser,
avgifter för postabonnemang å tidningar ävensom
avgifter i postgirorörelsen —
bemyndigat Kungl. Majit att intill utgången av år 1933 i övrigt besluta i
fråga örn hithörande avgifter;
dock att, därest under berörda tidrymd skulle uppkomma en eller annan ny
avgift, som ej är att hänföra till någon nu befintlig kategori och beträffande
vilken rimligtvis kan uppstå tvekan, huruvida densamma är av beskaffenhet
att böra av Kungl. Majit ensam bestämmas, vederbörlig framställning skall till
riksdagen avlåtas;
dels ock bemyndigat Kungl. Majit att fortfarande under nyssnämnda tid besluta
beträffande de till den utrikes posttrafiken hörande avgifterna.
§ 73.
Vi hava med bifall till Kungl. Majits proposition nr 208 antagit vid propositionen
fogade förslag till
1) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 6 augusti 1894
(nr 61) angående mantalsskrivning;
38
Riksdagsbeslutet 1932.
2) förordning om ändrad lydelse av 4 § 9 mom. i förordningen den 23 oktober
1908 (nr 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter;
samt
3) förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28
september 1928 (nr 379).
§ 74.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 10 maj nr 192 hava
vi, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 239, antagit de vid propositionen
fogade förslag till
dels förordning angående märkning av kärl, innehållande söta läskedrycker;
dels ock förordning om tillägg till 12 § förordningen den 8 maj 1925 (nr 119)
angående försäljning av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker.
§ 75.
Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 246 angående restitution eller
avkortning av vissa kronoutskylder, som påförts vid Pehr Fricks Fabrikers
Aktiebolag anställda personer; vilket vi i skrivelse den 10 maj nr 193 tillkännagivit
för Kungl. Majit.
§ 76.
I en till riksdagen avlåten proposition nr 248 har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 31 mars 1932, föreslagit riksdagen bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att
dels, på i huvudsak de av chefen för finansdepartementet i ovanberörda statsrådsprotokoll
angivna villkor, å statens vägnar teckna och erlägga likvid för
förlagsbevis i Skandinaviska kreditaktiebolaget till belopp av 100 miljoner
kronor ävensom lämna samma bolag lån intill sammanlagt belopp av 115 miljoner
kronor,
dels ock ställa till Kungl. Maj :ts förfogande ett belopp av 30 miljoner kronor
att i enlighet med vad av departementschefen föreslagits användas för lämnande
av stöd åt svenska kreditinrättningar, som på grund av rådande krisläge
kunna befinnas vara i behov därav.
Vi hava uti skrivelse den 6 april nr 93 anmält för Kungl. Maj it, att vi i anledning
av denna proposition, i vad densamma i förevarande sammanhang varit
föremål för prövning, bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att å statens
vägnar teckna och erlägga likvid för förlagsbevis i Skandinaviska kreditaktiebolaget
till belopp av 100 miljoner kronor ävensom lämna samma bolag lån
intill sammanlagt belopp av 115 miljoner kronor, allt på i huvudsak följande
villkor:
1. Förlagsbevisen å tillhopa 100 miljoner kronor skola löpa med 5.5 procent
ränta. Förlagslånet skall hava samma rätt som bankens 5.6 procent förlagslån
av år 1925. Förlagsbevisen, som i den mån så finnes lämpligt må av riksgäldskontoret
försäljas, skola vara till fullo inlösta senast den 15 juni 1940.
Skandinaviska kreditaktiebolaget är berättigat att, i den mån lånet alltjämt
Riksdagsbeslutet 1932.
39
befinner sig i riksgäldskontorets ägo, när som helst inlösa större eller mindre
del därav. Därest avbetalning verkställes å 1925 års förlagslån, skall samtidigt
minst samma belopp i riksgäldskontoret tillhöriga förlagsbevis av det
nya lånet inlösas.
2. Å omförmälda lån å intill 115 miljoner kronor skall ränta utgå efter en
räntefot, som med en procent överstiger riksbankens officiella diskonto för
växlar på högst tre månader, dock lägst efter 5.5 procent. För lånet pantförskrivas
vissa i riksbanken nu belånade eller andra likvärdiga förbindelser å
motsvarande belopp med tillhörande säkerheter.
Lånet är amorteringsfritt under åren 1932 och 1933. Varje följande år amorteras
en tiondel av ursprungliga beloppet, med rätt för Skandinaviska kreditaktiebolaget
att när som helst inbetala hela lånet eller göra större avbetalningar
än som sålunda stipulerats.
3. Under punkterna 1) och 2) angivna belopp utbetalas under villkor, att
ett antal svenska affärsbanker på depositions- eller kapitalräkning hos Skandinaviska
kreditaktiebolaget insätta ett belopp av tillhopa 40 miljoner kronor,
bundet på ett år, varvid förutsättningen är, att minst halva beloppet kommer
att kvarstå ytterligare ett år.
4. Så länge riksgäldskontoret innehar någon del av det under punkten 1)
omnämnda förlagslånet eller det under punkten 2) omförmälda lånet ej är till
fullo guldet, äger Skandinaviska kreditaktiebolaget icke till sina aktieägare
utdela mer än högst 5.5 procent eller, med avrundning uppåt, 8 kronor per aktie.
För år 1931 må ej någon utdelning lämnas.
§ 77.
I en till riksdagen avlåten proposition nr 248 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att
dels, på i huvudsak de av chefen för finansdepartementet i statsrådsprotokoll
den 31 mars 1932 angivna villkor, å statens vägnar teckna och erlägga
likvid för förlagsbevis i Skandinaviska kreditaktiebolaget till belopp av 100
miljoner kronor ävensom lämna samma bolag lån intill sammanlagt belopp av
115 miljoner kronor,
dels ock ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp av 30 miljoner kronor
att i enlighet med vad av departementschefen föreslagits användas för
lämnande av stöd åt svenska kreditinrättningar, som på grund av rådande krisläge
kunna befinnas vara i behov därav.
I skrivelse den 6 april nr 93 hava vi anmält vårt beslut i anledning av
ifrågavarande proposition, i vad den avser bemyndigande för fullmäktige i
riksgäldskontoret att å statens vägnar teckna och erlägga likvid för förlagsbevis
i Skandinaviska kreditaktiebolaget ävensom lämna samma bolag visst
lån.
Vid behandlingen av propositionen i övrigt hava vi i skrivelse den 6 juni
nr 286 tillkännagivit för Kungl. Majit, att vi bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret
att ställa till Kungl. Majlis förfogande ett belopp av 30 mil
-
40
Riksdagsbeslutet 1932.
joner kronor att i enlighet med vad av föredragande departementschefen till
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 31 mars 1932 föreslagits och
med iakttagande av vad vi i sistberörda skrivelse anfört användas för lämnande
av stöd åt svenska kreditinrättningar, som på grund av rådande krisläge
kunna befinnas vara i behov därav.
§ 78.
Uti skrivelse den 16 april nr 122 hava vi anmält, att vi med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag i proposition nr 1 om anslag till fonden för mötande av
förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 samt med beaktande att
täckning av det för avsättning beräknade beloppet å 5,000,000 kronor är avsedd
att beredas från fonden för statsskuldens amortering,
dels såsom kapitalökning för fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 för budgetåret 1932/1933 anvisat ett anslag av
5,000,000 kronor;
dels ock bemyndigat Kungl. Maj :t att, i mån så finnes böra ske, taga nämnda
fond i anspråk för täckande av konstaterade förluster å Kreditkassans verksamhet.
§ 79.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 januari nr 13 hava vi anmält, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition nr 26, varigenom Kungl. Majit i anledning
av § 72 regeringsformen föreslagit riksdagen att gilla det i kungörelsen den
27 november 1931 lämnade medgivandet, att riksbanken må för tiden till och
med den 29 februari 1932 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa
av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse.
§ 80.
I en till riksdagen avlåten proposition nr 98 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att riksbanken må för tiden från och med den 1 mars till
och med den 20 maj 1932 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa
av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock
för riksbanken att, örn förhållandena därtill giva anledning, före utgången av
nämnda tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi anmält i skrivelse till
Kungl. Majit den 27 februari nr 59.
§ 81.
I en till riksdagen avlåten proposition nr 252 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen medgiva, att riksbanken må för tiden från och med den 21 maj till
den 1 september 1932 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa
av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken
att, örn förhållandena därtill giva anledning, före utgången av nämnda
tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 18 maj
nr 230 anmält för Kungl. Majit.
41
Riksdagsbeslutet 1932.
§ 82.
Kungl. Maj:ts proposition nr 259 med förslag till lag angående rätt för Konungen
att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av §§ 9 och 17 lagen om rikets mynt den
30 maj 1873 har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 9 juni nr 320
tillkännagivit för Kungl. Majit.
§ 83.
I skrivelse den 9 juni nr 319 hava vi anmält för Kungl. Maj :t, att vi bifallit
Kungl. Majlis proposition nr 258, varigenom Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag örn vissa ändringar
i lagen den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank.
§ 84.
Vi hava beslutat,
a) att av riksdagens vinst för år 1931 skall till statsverket överlämnas ett
belopp av 14,000,000 kronor; samt
b) att berörda belopp skall av fullmäktige i riksbanken tillhandahållas statskontoret
med en fjärdedel eller 3,500,000 kronor under envar av månaderna
juli och oktober 1932 samt januari och april 1933.
§ 85.
Sedan Kungl. Maj :t i avlåten proposition nr 27 föreslagit riksdagen antaga
ett vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av § 16
lagen den 30 maj 1873 (nr 31) örn rikets mynt, hava vi i skrivelse till Kungl.
Majit den 28 januari nr 14 anmält, att denna proposition blivit av oss bifallen.
§ 86.
Vi hava bifallit Kungl. Majlis proposition nr 172, varigenom Kungl. Majit
föreslagit riksdagen antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag angående
ändrad lydelse av 63 § lagen den 29 juni 1923 (nr 286) örn sparbanker;
vilket vi i skrivelse den 12 maj nr 201 tillkännagivit för Kungl. Majit.
§ 87.
Genom avlåten proposition nr 106 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga bland annat vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad
lydelse av 26 § lagen den 29 juni 1923 (nr 286) örn sparbanker.
Uti skrivelse den 2 juni nr 266 hava vi tillkännagivit för Kungl. Majit, att
vi antagit det vid propositionen fogade förslaget till lag angående ändrad lydelse
av 26 § lagen den 29 juni 1923 (nr 286) örn sparbanker.
§ 88.
Vi hava i anledning av väckt motion i skrivelse den 13 april nr 110 anhållit,
att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående ändring av 35 § la
-
42
Riksdagsbeslutet 1932.
gen den 29 juni 1923 om sparbanker i syfte att ernå ett tydligare angivande
än för närvarande av huvudmännens befogenhet att besluta örn anslag av
sparbanks vinstmedel samt därefter för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kan giva anledning.
§ 89.
Uti skrivelse till Kungl. Majit den 12 maj nr 200 hava vi anmält, att vi
bifallit Kungl. Maj :ts proposition nr 190 med förslag till förordning örn
ändrad lydelse av § 5 förordningen den 21 juni 1922 (nr 277) angående postsparbanken.
§ 90.
Av vår skrivelse till fullmäktige i riksbanken den 12 maj nr 202 inhämtas,
att vi tillerkänt nämnda fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under
år 1930 av bankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor
i orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges
protokoll från och med den 10 januari 1931 till och med den 10
januari innevarande år.
§ 91.
Enligt vad vår skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 12 maj nr
203 utvisar, hava vi tillerkänt nämnde fullmäktige ansvarsfrihet ej mindre för
den av riksdagens år 1931 församlade revisorer granskade förvaltningen av
riksgäldskontoret under tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 än även för alla beslut
och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och
med den 10 januari 1931 till och med den 10 januari innevarande år.
§ 92.
Efter tagen kännedom örn den av styrelsen för riksdagsbiblioteket till riksdagen
avlämnade berättelsen över bibliotekets förvaltning under år 1931 ävensom
de hos styrelsen under året förda protokoll, hava vi tillerkänt styrelsen
ansvarsfrihet för förvaltningen av riksdagsbiblioteket under samma år; vilket
vi i skrivelse den 12 maj nr 204 meddelat styrelsen.
§ 93.
Vi hava bifallit Kungl. Majit proposition nr 238 med förslag till lag om
ändrad lydelse av 5 och 6 §§ lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension; vilket vi i skrivelse den 6 juni nr 288
anmält för Kungl. Majit.
§ 94.
I avseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till
Kungl. Majit avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna,
nämligen i vad angår frågor behandlade av ibankoutskottet:
Riksdagsbeslutet 1932.
43
l:o) arv den 2 mars nr 11 A, i anledning'' av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1932/1933 under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensions-
och indragningsstaterna;
2:o) av samma dag nr 63, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
begravningshjälp efter avliden pensionstagare av marinens stammanskap;
3:o)
av den 13 april nr lil, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förhöjning för år 1932 av understöd åt vissa f. d. poststationsföreståndare
och f. d. lantbrevbärare;
4:o) av samma dag nr 112, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
pensionsålder för vissa vid armén och flygvapnet anställda maskinister
och eldare;
5:o) av samma dag nr 113, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för svenska lärarinnornas pensionsförening till statsbidrag för viss
personal;
6:o) av samma dag nr 114, i anledning av Kungl. Majit proposition angående
bestridande av kostnader för försäkringsteknisk beräkning av statens
pensionsanstalts försäkringsfond;
7:o) av samma dag nr 115, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, i vad angår flottans pensionskassa
;
8:o) av den 20 april nr 128, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
distriktschefen vid statens järnvägar G. E. Löfmarcks pensionsrätt;
9 :o) av samma dag nr 129, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av delaktighet i statens pensionsanstalt för fast anställda ämneslärare
vid folkhögskolans specialkurs för lantbruksstuderande;
10 :o) av den 12 mdj nr 227, angående vissa framställningar rörande elfte
huvudtiteln, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;
lilo) av samma dag nr 228, i anledning av vissa framställningar angående
pensioner och understöd, att utgå av affärsdrivande verks medel m. m.;
12 :o) av samma dag nr 229, i anledning av vissa framställningar rörande
pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda
personer m. fl.;
13:o) av den 20 maj nr 231, angående viss ändring av § 60 i reglementet
för riksgäldskontoret;
14 :o) av samma), dag nr 232, i anledning av Kungl. Majits proposition angående
viss lindring i betalningsskyldigheten för statslån till östra centralbanans
järnvägsaktiebolag m. m.;
15 :o) av samma dag nr 233, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
löneklassplacering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst,
i vad angår befattningshavare under elfte huvudtiteln;
16:o) av samma dag nr 234, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag örn ändrad lydelse av 13 § lagen den 4 juni 1920 (nr 254) an
-
44
Riksdagsbeslutet 1032.
gående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m.;
17 :o) av den 25 maj nr 248, i anledning av väcka motioner rörande understöd
från Vadstena krigsmanishuskassa åt visst f. d. indelt manskap;
18 :o) av samma dag nr 249, angående det under elfte huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget till ytterligare förhöjning i gratialen åt avskedat
manskap ;
19 :o) av den 6 juni nr 287, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under budgetåret 1932/1933 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen, i vad avser pensions- och indragningsstaterna;
20:o)
av den 13 juni nr 324, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under punkten 25 av elfte huvudtiteln gjorda framställning angående
anslaget till allmänna indra gningsstaten;
21 :o) av samma dag nr 364, i anledning av dels riksdagens revisorers uttalande
angående åtgärder för reglering av konkurrensförhållandet mellan järnvägs-
och automobiltrafiken, dels ock i ämnet väckta motioner m. m.;
22 .o) av samma dag nr 365, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa
befattningshavare i statens tjänst, i vad angår pensions- och indragningsstatema;
23
:o) av den 14 juni nr 11 B angående regleringen för budgetåret 1932/
1933 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen
till pensions- och indragningsstatema;
24:o) av samma dag nr 383, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret
1932/1933, i vad angår pensions- och indragningsstatema;
§ 95.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 11 juni nr 345 hava
vi bifallit Kungl. Maj :ts proposition nr 266 med förslag till lag örn fullgörande
i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet.
§ 96.
I skrivelse den 2 april nr 88 hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi med
föranledande av Kungl. Maj:ts proposition nr 72 godkänt dels 1929 års internationella
konvention för betryggande av säkerheten för människoliv till
sjöss jämte därvid fogat, såsom bilaga I betecknat reglemente, dels ock 1930
års internationella lastlinjekonvention med tillhörande slutprotokoll och fyrabilagor.
§ 97.
\i hava i skrivelse den 11 maj nr 205 tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att
vi godkänt den genom proposition nr 205 framlagda, mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge den 16 mars 1932 avslutade konvention örn erkän
-
Riksdagsbeslutet 1982.
45
nantie och verkställighet av doniar, ävensom att vi antagit det vid propositionen
fogade förslag till lag om erkännande och verkställighet av dom, som meddelats
i Danmark, Finland, Island eller Norge.
§ 98.
Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition nr 101 föreslagit riksdagen att
för sin del
dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn gäldande ur kyrkofonden
av pensionsavgift, belöpande å innehavare av prästerlig emeritilön med
flera;
dels ock medgiva, att å innehavare av emeritilön för biskop belöpande pensionsavgift
till prästerskapets änke- och pupillkassa må gäldas ur biskopslöneregleringsfonden.
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 2 april
nr 87 anmält för Kungl. Majit.
§ 99.
I skrivelse till Kungl. Majit den 16 juni nr 387 hava vi anmält för Kungl.
Majit, att vi med anledning av Kungl. Marits propositioner nr 136 och 265
godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 26 februari och den 20 maj 1932 förordade allmänna grunderna
för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1932/1933 till de
prästmän, som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående
krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa
extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom i
lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar.
§ 100.
Sedan Kungl. Majit genom avlåten proposition nr 73 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad lydelse av 35 §
sjölagen, hava vi i skrivelse den 2 april nr 89 anmält för Kungl. Majit, att
denna proposition blivit av oss bifallen.
§ 101.
Yi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 2 april nr 90 anmält att vi i anledning
av Kungl. Majits proposition nr 74 för vår del antagit en lag angående
ändrad lydelse av 9, 16 och 22 §§ lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) örn
tillsyn å fartyg, av lydelse första lagutskottets utlåtande nr 28 utvisar.
§ 102.
Genom en avlåten proposition nr 206 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag örn stads och landsbygds förenande i judieiellt avseende;
2) lag örn ändrad lydelse av 1 och 2 §§ utsökningslagen; samt
46 Riksdagsbeslutet 1982.
3) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 269)
om fastighetsbildning i stad.
Vi hava med förklarande att denna proposition icke kunnat av oss i oförändrat
skick antagas, uti skrivelse till Kungl. Maj :t den 4 juni nr 256 anmält,
att vi för vår del antagit de lagförslag, som av första lagutskottet i dess utlåtande
nr 36 framlagts.
§ 103.
Kungl. Maj:ts proposition nr 264 med förslag till lag örn betalning på grund
av vissa obligationer har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 11
juni nr 344 anmält för Kungl. Majit.
§ 104.
Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 267 med förslag till lag örn
ändrad lydelse av 3 § lagen den 12 augusti 1910 (nr 88 s. 1) örn aktiebolag;
vilket vi i skrivelse den 11 juni nr 346 tillkännagivit för Kungl. Majit.
§ 105.
Genom avlåten proposition nr 110 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad lydelse av 2 §
lagen den 22 juni 1923 (nr 249), innefattande bestämmelser angående kvinnas
behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag.
Uti skrivelse till Kungl. Majit den 10 maj nr 188 hava vi, med förklarande,
att ifrågavarande proposition icke kunnat av oss i oförändrat skick antagas,
tillkännagivit för Kungl. Majit, att vi för vår del antagit det lagförslag, som
framlagts av första lagutskottet i dess utlåtande nr 31.
§ 106.
Genom den 11 december 1931 dagtecknade propositionen nr 2 har Kungl.
Majit dels äskat riksdagens godkännande av propositionen bifogade den 7
juni 1930 undertecknade konventioner jämte bilagor, protokoll och slutakt,
nämligen konvention örn gemensam växellag, konvention för lösande av vissa
lagkonflikter på växelrättens område och konvention rörande stämpel å växlar,
förstnämnda konvention med de i statsrådsprotokollet den 11 december
1931 angivna förbehåll, dels ock, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till växellag.
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 29
februari nr 57 anmält för Kungl. Majit.
§ 107.
Genom den 11 december 1931 dagtecknade propositionen nr 3 har Kungl.
Majit dels äskat riksdagens godkännande av vid propositionen fogade, den 19
mars 1931 undertecknade konventioner jämte bilagor, protokoll och slutakt,
nämligen konvention örn gemensam checklag, konvention för lösande av vissa
Riksdagsbeslutet 1982.
47
lagkonflikter på checkrättens område och konvention rörande stämpel å checkar,
förstnämnda konvention med de i statsrådsprotokollet den 11 december
1931 angivna förbehåll, dels ock, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till checklag, lag örn
ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen, lag angående ändrad lydelse av
1 § lagen den 20 juni 1905 om särskild sammansättning av vissa rådstuvurätter
vid behandling av handelsmål och lag angående ändrad lydelse av 1 §
lagen den 7 maj 1918 örn särskilda tingssammanträden för handläggning av
vissa mål och ärenden.
Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets av riksdagen
godkända utlåtande nr 11, hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl.
Majit den 29 februari nr 58,
dels anmält, att vi, med bifall till propositionen, godkänt berörda konventioner
jämte bilagor, protokoll och slutakt, ovan först omförmälda konvention
dock med de i sagda statsrådsprotokoll angivna förbehåll,
dels ock, med förklarande att Kungl. Maj :ts lagförslag ej kunnat av oss
i oförändrat skick antagas, tillkännagivit, att vi för vår del antagit de lagförslag,
som av första lagutskottet i dess utlåtande framlagts.
§ 108.
Genom avlåten proposition nr 183 har Kungl. Maj :t begärt riksdagens yttrande
över vid propositionen fogade förslag till
1) kungörelse angående tillämpning för riket i dess helhet av vissa bestämmelser
i ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 (nr 22),
2) kungörelse angående ändrad lydelse av § 30 i samma stadga.
Under hänvisning till kamrarnas protokoll hava vi i skrivelse den 4 juni nr
257 anmält för Kungl. Majit, dels att kamrarna i fråga om föreslagen tillämpning
för riket i dess helhet av bestämmelserna i § 13 ordningsstadgan angående
tillställning, som skall äga rum på gata, torg eller annan allmän plats eller
på annat under bär himmel beläget ställe, till vilket allmänheten eljest har obehindrat
tillträde, fattat olika beslut, vilka icke kunna sammanjämkas, dels ock
att vi vid granskning av förslagen i övrigt icke funnit anledning till erinran
mot desamma.
§ 109.
Kungl. Maj :t har genom en avlåten proposition nr 184 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående utsträckt
tillämpning av vissa bestämmelser i § 13 av ordningsstadgan för rikets städer
den 24 mars 1868 (nr 22) m. m.
Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 4 juni
nr 258 anmält för Kungl. Majit.
§ no.
Genom avlåten proposition nr 186 har Kungl. Majit begärt riksdagens yttrande
över ett vid propositionen fogat förslag till förordning örn ändrad lydelse
48 Riksdagsbeslutet 1932.
av § 1 i förordningen den 22 juni 1911 (nr 71 sid. 1) angående biografföreställningar.
I skrivelse den 4 juni nr 259 hava vi anmält för Kungl. Majit, att vi icke
funnit anledning till erinran mot det framlagda förslaget.
§ lil.
Sedan Kungl. Majit genom avlåten proposition nr 228 begärt riksdagens
yttrande över vid propositionen fogat förslag till kungörelse örn ändring i vissa
delar av brandstadgan den 15 juni 1923 (nr 173), hava vi i skrivelse till Kungl.
Majit den 10 maj nr 189 anmält, att vi icke funnit anledning till erinran mot
det framlagda förslaget.
§ 112.
Med anledning av väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl. Maj :t den 4 juni
nr 260 anhållit, att Kungl. Majit ville taga under övervägande, huruvida åtgärder
kunna vidtagas i syfte att förhindra patenthavare att vid upplåtelse av
patentera! föremål eller förfaringssätt sålunda utnyttja sin genom patentet
gynnade ställning att, på sätt i motionen anges, köpare eller legotagare åläggas
oskäligt betungande villkor.
§ 113.
På grund av väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl. Maj :t den 17 februari
nr 29 anhållit, att Kungl. Majit ville låta utarbeta och för riksdagen framlägga
förslag till ny lagstiftning rörande hittegods.
§ 114.
Kungl. Maj :ts proposition nr 7 med förslag till lag angående fortsatt tillämpning
av lagen den 28 april 1926 (nr 88) om inskränkning i rätten till inmutning
inom vissa län har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 17
februari nr 24 anmält för Kungl. Majit.
§ 115.
Genom avlåten proposition nr 108 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag örn uppläggande av nya fastighetsböcker för landet; och
2) lag med särskilda bestämmelser örn handläggning av inskrivningsärenden.
I skrivelse till Kungl. Majit den 12 maj nr 206 hava vi, med förklarande att
Kungl. Majits förslag ej kunnat av oss i oförändrat skick antagas, anmält, att
vi för vår del antagit de lagförslag, som framlagts av första lagutskottet i dess
utlåtande nr 32.
Tillika hava vi anhållit att Kungl. Maj :t ville låta utarbeta och för riksdagen
framlägga förslag till bestämmelser örn inteckningsförnyelsernas avskaffande;
att Kungl. Majit ville verkställa utredning, huruvida och på vad sätt lag -
Riksdagsbeslutet 1932.
49
ändring bör komma till stånd i syfte att bereda lättnad i avseende å renovationsskyldigheten
i inskrivningsärenden; samt
att Kungl. Maj:t ville verkställa utredning, huruvida för tingslag bör stadgas
skyldighet att hålla kanslilokal, som möjliggör brandsäker förvaring av
fastighetsböcker och arkivalier, ävensom för riksdagen framlägga de förslag,
vartill utredningen kan giva anledning.
§ 116.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 maj nr 207 hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 107 med förslag till lag örn ändring i
vissa delar av förordningen den 13 april 1883 (nr 16 s. 1) angående förlagsinteckning.
§ 117.
Kungl. Majit har genom avlåten proposition nr 106 föreslagit riksdagen att
antaga —- utom ytterligare ett lagförslag — vid propositionen fogade förslag
till
1) lag örn inteckning i jordbruksinventarier;
2) lag örn ändrad lydelse av 17 kap. 7 § handelsbaden:
3) lag örn ändrad lydelse av 72 § utsökningslagen; samt
4) lag örn ändrad lydelse av 4 och 29 § konkurslagen.
I skrivelse den 12 maj nr 208 hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj :t, att
denna proposition blivit, i vad angår nu angivna lagförslag, av oss bifallen.
§ 118.
Genom avlåten proposition nr 198 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn anstånd i särskilt fall med
gälds betalning.
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 14 mars
nr 78 anmält för Kungl. Majit.
§ 119.
Sedan Kungl. Majit genom avlåten proposition nr 260 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om anstånd i särskilt fall
med gälds betalning, hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 30 maj nr 261 anmält,
att denna proposition blivit av oss bifallen.
§ 120.
Genom avlåten proposition nr 41 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga propositionen bilagda förslag till
1) lag örn kringföringshandel och tillfällighetsförsäljning; samt
2) lag örn ändring i förordningen den 18 juni 1864 (nr 41 s. 1) angående utvidgad
näringsfrihet.
Vid behandling av denna proposition hava kamrarna stannat i olika beslut,
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 15 sami. 1 haft. 4
(Riksdagsbeslutet.)
50
Riksdagsbeslutet 1932.
i följd varav frågan förfallit, vilket vi i skrivelse den 2 april nr 85 tillkännagivit
för Kungl. Majit.
§ 121.
I anledning av väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl. Maj :t den 12 maj
nr 209 anhållit, att Kungl. Majit ville låta verkställa omarbetning av den s. k.
lösöreköpsförordningens bestämmelser samt för riksdagen framlägga det förslag,
som därav kan föranledas.
§ 122.
Kungl. Majits proposition nr 254 med förslag till lag med särskilda bestämmelser
örn konkurs har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 23 maj
nr 245 anmält för Kungl. Maj :t.
§ 123.
I anledning av väckta motioner hava vi i skrivelse till Kungl. Maj :t den 8
mars nr 68 anhållit, att Kungl. Majit ville föranstalta örn undersökning dels
huruvida och i vad mån en överflyttning å de allmänna domstolarna av mal,
som höra till krigsdomstolarnas upptagande, må kunna redan under nuvarande
rättegångssystem ske, dels ock rörande sådan revision av strafflagen för
krigsmakten, som må kunna genomföras utan avvaktan på en allmän revision
av den allmänna strafflagen, samt att Kungl. Majit måtte för riksdagen framlägga
de förslag, som därav kunna föranledas.
§124.
I anledning av väckta motioner hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 8
mars nr 74 anhållit, att Kungl. Majit ville låta utreda, huruvida utan avbidan
på en allmän rättegångsreform en reglering i lag av vissa av de straffprocessuella
tvångsmedlen låter sig genomföras, samt för riksdagen snarast framlägga
de förslag, vartill utredningen kan föranleda.
§ 125.
Sedan Kungl. Majit genom avlåten proposition nr 193 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn häradsnämnds tjänstgöring,
hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 3 maj nr 180 anmält, att denna
proposition blivit av oss bifallen.
§ 126.
Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 9, varigenom Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad
lydelse av 1 § lagen den 4 juni 1886 (nr 44 s. 1) angående ersättning av
allmänna medel till vittnen i brottmål; vilket vi i skrivelse den 17 februari
nr 23 tillkännagivit för Kungl. Majit.
§ 127.
Vi hava i skrivelse den 8 mars nr 69 tillkännagivit för Kungl. Majit, att
vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 43, varigenom Kungl. Majit föreslagit
Riksdagsbeshitet 1982.
51
riksdagen att för sin del medgiva, att återbetalningskyldigheten för av framlidne
komministern i Linköpings pastorat G. R. R. Andersson för tiden den
1 maj 1919—30 april 1929 felaktigt uppburen avkastning av stadsägan nr 2106
i Linköpings stad må efterskänkas.
§ 128.
Genom avlåten proposition nr 99 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
till bestridande av kostnaderna för reparationer och anordnande av värmeledning
vid den åt kyrkoherden i Korpilombolo församling upplåtna prästgården
må ur kyrkofonden utgå ett anslag av högst 12,462 kronor.
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 2 april
nr 86 anmält för Kungl. Maj :t.
§ 129.
Genom proposition nr 18 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokoll över socialärenden, anhållit örn riksdagens
yttrande angående ett i nämnda protokoll omförmält, av den internationella
arbetsorganisationens konferens år 1931 vid dess femtonde sammanträde
antaget konventionsförslag.
Under hänvisning till vad andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 6 anfört,
hava vi i skrivelse den 12 februari nr 25 meddelat Kungl. Majit, att riksdagen
lika med departementschefen i princip är av den uppfattningen, att Sverige
bör biträda ifrågavarande konvention.
§ 130.
Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 6 med förslag till lag angående
fortsatt tillämpning av lagen den 2 augusti 1927 (nr 333) örn utlännings
rätt att här i riket vistas; vilket vi i skrivelse den 2 mars nr 60 tillkännagivit
för Kungl. Majit.
§ 131.
Vår skrivelse till Kungl. Majit den 11 juni nr 363 utvisar, att vi bifallit
Kungl. Majits proposition nr 209 med förslag till lag om ändrad lydelse av § 45
mom. 2 i värnpliktslagen den 12 juni 1925 (nr 337).
§ 132.
Kungl. Majit har i avlåten proposition nr 170 föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen
den 22 juni 1928 (nr 302) om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus.
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 29 april
nr 169 tillkännagivit för Kungl. Majit.
§ 133.
I anledning av väckta motioner hava vi, under åberopande av andra lagutskottets
utlåtande nr 19, i skrivelse till Kungl. Majit den 22 mars nr 83 an
-
52
Riksdagsbeslutet 1982.
hållit, att Kungl. Majit ville under förnyad prövning taga frågan om en utvidgad
barnavårds- och ungdomsvårdslagstiftning, omfattande ungdom i åldern
upp till 21 år, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, till vilka prövningen
kan föranleda.
§ 134.
Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 113, varigenom Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att antaga förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 § i lagen
den 9 april 1926 (nr 72) angående meddelande av förbud för barn att idka
viss försäljning; vilket vi i skrivelse den 22 mars nr 84 tillkännagivit för
Kungl. Majit.
§ 135.
Med anledning av väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 4
juni nr 274 anhållit, att Kungl. Majit ville låta utarbeta bestämmelser örn
skyldighet för arbetsgivare eller arbetsföreståndare att överlämna ett exemplar
av anmälan enligt 21 § olycksfallsförsäkringslagen jämte tillhörande handlingar
till arbetarombud, varom förmäles i 31 § arbetarskyddslagen, för så framt
sådant ombud finnes å arbetsstället.
§ 136.
Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj :t den 2 mars nr 61 utvisar hava vi
bifallit Kungl. Majits proposition nr 54, varigenom Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad
lydelse av 4 § i lagen den 21 september 1915 (nr 362) örn behörighet att utöva
läkarkonsten.
§ 137.
Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 135, varigenom Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad
lydelse av §§ 2, 3, 4, 5 och 6 lagen den 29 maj 1896 (nr 34) angående
blindundervisningen; vilket vi i skrivelse den 29 april nr 168 anmält för Kungl.
Maj it.
§ 138.
Kungl. Maj :t har genom en avlåten proposition nr 147 begärt riksdagens yttrande
över vid propositionen fogade förslag till dels förordning med vissa bestämmelser
angående film, dels förordning med vissa bestämmelser angående
biografer och filmförevisning.
Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 11 maj nr 197 anmält, att vi vid
granskning av de ifrågavarande förslagen ej funnit skäl att mot desamma göra
andra erinringar än dem, som upptagits i andra lagutskottets av oss godkända
utlåtande nr 33.
§ 139.
Vi hava i anledning av väckt motion i skrivelse till Kungl. Majit den 29
april nr 167 anhållit, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning, huruvida
och på vad sätt nu gällande regler örn fördelning av expropriationsersätt
-
Riksdagsbeslutet 1982.
53
ning ävensom de andra regler om ersättningsfördelning, som kunna komma i
fråga, må kunna förenklas i vad de avse ersättning beträffande mark, som är
samfälld för ett flertal fastigheter, samt för riksdagen framlägga de förslag,
till vilka utredningen kan föranleda.
§ 140.
Sedan Kungl. Majit genom en avlämnad proposition nr 191 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn ändring i vissa
delar av lagen den 18 juni 1925 (nr 219) angående förbud i vissa fall för bolag
och förening att förvärva fast egendom, hava vi i skrivelse den 28 maj
nr 252, med förklarande, att ifrågavarande proposition ej kunnat i oförändrat
skick antagas, anmält för Kungl. Majit, att vi för vår del antagit det lagförslag
i ämnet, som framlagts av andra lagutskottet i dess utlåtande nr 34.
§ 141.
Vi hava i skrivelse den 11 juni nr 349 anmält för Kungl. Majit, att vi bifallit
Kungl. Majlis proposition nr 4 med förslag till
1) lag med särskilda bestämmelser örn äldre ägogränser; och
2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 om delning
av jord å landet.
§ 142.
Genom en avlåten proposition nr 5 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att antaga i propositionen intagna förslag till
1) lag med särskilda bestämmelser örn delning av jord å landet inom vissa
delar av Kopparbergs län;
2) lag angående ändrad lydelse av 1 kap. 20 § lagen örn delning av jord å
landet;
3) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 18 juni 1926 (nr 327)
örn vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om delning av jord
å landet; och
4) lag med särskilda bestämmelser örn lagfart inom vissa delar av Kopparbergs
län.
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 11 juni
nr 348 anmält för Kungl. Majit.
Tillika hava vi anhållit, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning,
huruvida och i vad mån bestämmelser böra utfärdas för undanröjande av nu
förefintliga hinder mot sammanläggning av makar tillhöriga fastigheter, samt
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
§ 143.
Kungl. Maj :ts proposition nr 109 med förslag till lag örn ändring i vissa
delar av vattenlagen har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 29
april nr 170 anmält för Kungl. Majit.
54
Riksdagsbeslutet 1932.
§ 144.
Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 8 juni nr 315 hava
vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 165, varigenom Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad
lydelse av 11 kap. 36 och 95 §§ vattenlagen.
§ 145.
Genom avlåten proposition nr 123 har Kungl. Majit begärt riksdagens yttrande
över ett vid propositionen fogat förslag till kungörelse om ändring i
vissa delar av stadgan den 8 juni 1917 (nr 474) angående hotell- och pensionatrörelse.
I skrivelse till Kungl. Majit den 11 maj nr 196 hava vi anmält, att vi vid
granskning av det ifrågavarande förslaget ej funnit skäl att mot detsamma
göra andra erinringar än dem, som upptagits i andra lagutskottets av oss godkända
utlåtande nr 32.
§ 146.
Genom avlåten proposition nr 175 har Kungl. Majit begärt riksdagens yttrande
över ett vid propositionen fogat förslag till förordning örn ändring i
vissa delar av motorfordonsförordningen den 20 juni 1930 (nr 284). I skrivelse
till Kungl. Majit den 8 juni nr 314 hava vi anmält, att vid granskning
av det framlagda förslaget till förordning vi ej funnit skäl att mot detsamma
göra andra erinringar än dem, som upptagits i andra lagutskottets av riksdagen
godkända utlåtande nr 38.
§ 147.
I skrivelse till Kungl. Majit den 11 juni nr 362 hava vi med anledning av
väckta motioner anhållit, att Kungl. Maj :t ville låta verkställa en allsidig utredning
av spörsmålet, huruvida och på vad sätt tillverkningen och avsättningen
av inhemsk sprit till motorbränsle må kunna främjas, samt för riksdagen
framlägga de förslag, till vilka utredningen kan föranleda.
§ 148.
Vi hava i anledning av väckt motion i skrivelse till Kungl. Majit den 15
april nr 116 anhållit, att Kungl. Majit ville föranstalta om skyndsam och
allsidig utredning rörande virkesmätningsföreningarnas verksamhet samt för
riksdagen framlägga de förslag, till vilka utredningen kan föranleda.
§ 149.
Genom proposition nr 55 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag örn viktmärkning i vissa fall av gods,
som skall inlastas å fartyg.
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 2 mars
nr 62 anmält för Kungl. Majit.
Riksdagsbeslutet 1982.
55
§ 150.
Genom en avlåten proposition nr 138 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att godkänna ett såsom bilaga 1 till propositionen fogat förslag till överenskommelse
örn förlängning av samt ändringar i kontraktet den 24 april 1931
mellan svenska staten och Svenska spannmålsföreningen u. p. a.
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 20 maj
nr 241 anmält för Kungl. Majit.
§ 151.
I en till riksdagen avlåten proposition nr lil har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag angående ändring i 3 och 17 §§ lagen den 27 juni 1896 (nr 42 s. 1)
örn rätt till fiske,
2) lag angående ytterligare utsträckt tillämpning av lagen den 22 juni
1928 (nr 184) örn ersättning till strandägare för mistad fiskerätt.
I skrivelse den 10 juni nr 323 hava vi, med förklarande att Kungl. Majits
ifrågavarande förslag icke kunnat i oförändrat skick antagas, anmält, att vi
för vår del antagit de i en vid jordbruksutskottets utlåtande nr 92 fogad, med
1) betecknad reservation intagna förslag till lagar i dessa ämnen.
§ 152.
Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 218, varigenom Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att antaga förslag till förordning örn ändrad lydelse av
1, 2 och 4 §§ förordningen den 15 juni 1923 (nr 213) angående skogsvårdsstyrelser;
vilket vi i skrivelse den 1 juni nr 264 anmält för Kungl. Majit.
§ 153.
Kungl. Majit har genom avlåten proposition nr 217 föreslagit riksdagen
att antaga förslag till
1) lag örn vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker med flera områden; samt
2) lag örn ändrad lydelse av 2 § 1 mom. punkt 1) skogsvårdslagen den
15 juni 1923 (nr 212).
Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 1 juni
nr 263 anmält för Kungl. Majit.
§ 154.
Vi hava med anledning av väckt motion 11:95 i skrivelse till Kungl. Majit
den 13 maj nr 218 anhållit, att Kungl. Majit ville låta verkställa utredning
av frågan i vad mån och på vad sätt en modifikation i gällande lagbestämmelser
örn vägbyggnadsskyldigheten beträffande enskilda vägar med avseende å
publik egendom bör vidtagas för vinnande av det i motionen avsedda syftet
samt till riksdagen inkomma med det förslag, vartill utredningen må giva anledning.
56
Riksdagsbeslutet 1932.
§ 155.
1 avseende å statsregleringen och rörande de nied statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till
Kungl. Maj :t avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna,
nämligen i vad angår frågor, behandlade av jordbruksutskottet:
l:o) av den 17 februari nr 30, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskilda skogar;
2 :o) av samma dag nr 31, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtelse av
nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark;
3:o) av samma dag nr 32, i anledning av Kungl. Mads proposition angående
befrielse för vederbörande tjänstemän hos länsstyrelsen i Kalmar län från ersättningsskyldighet
på grund av uppkommen förlust å viss virkesförsäljning;
4:o) av samma dag nr 33, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för landsfiskalen B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet;
5:o) av samma dag nr 34, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. m.;
6 :o) av samma dag nr 35, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
användande av medel ur domänverkets markinköpsfond för förvärv av en fastighet
i Umeå stad;
7:o) av samma dag nr 36, i anledning av Kungl. Majits proposition nr 25
angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana
egendomar;
8:o) av samma dag nr 37, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överlåtelse till lantförsvaret av ett område av kronoegendomen Revinge nr
22 (225) i Revinge socken av Malmöhus län;
9:o) av samma dag nr 38, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av ett till Varbergs f. d. fästning hörande, i Träslövs socken av
Hallands län beläget område;
10 :o) av samma dag nr 39, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa delar av kronoegendomen Kålshult nr 1 i Jönköpings
län m. m.;
ll:o) av samma dag nr 40, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av ett område av utgården Knype under kronoegendomen Gudhem
i Gudhems socken av Skaraborgs län m. m.;
12 :o) av samma dag nr 41, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av avtal mellan kronan och Stockholms stad örn överlåtelse
av visst område å Djurgården m. m.;
13:o) av den 2 mars nr 54, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet
väckta motioner;
14 :o) av samma dag nr 64, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avskrivning av vissa i flottledsfonden ingående fordringsbelopp;
15 :o) av den 9 mars nr 75, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
medgivande för Kungl. Majit att i vissa fall försälja kronoegendom m. m.;
Riksdagsbeslutet 1932.
57
16 :o) av samma dug nr 76, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa mindre lägenheter från kronoegendomar m. m.;
17 :o) av samma dag nr 77, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa lägenheter under Offers gård i Västernorrlands län;
18 :o) av den 16 mars nr 79, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet vid domänverket m. m.;
19 :o) av samma dag nr 80, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användande av medel ur undsättningsfonden för tillvaratagande av stormfälld
skog i vissa delar av landet jämte i ämnet väckta motioner;
20 :o) av den 20 april nr 136, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare i vad rör jordbruksärenden;
21 :o) av samma dag nr 137, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av ett område av förra övningsplatsen Notviken;
22 :o) av samma dag nr 138, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
försäljning av en kronan tillhörig fastighet i Tofteryds socken av Jönköpings
län;
23:o) av samma dag nr 139, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående
ifrågasatt dödning av inteckning i en från lägenheten Liden under kronoegendomen
Bengtstorp nr 1 i Skaraborgs län försåld lägenhet;
24 :o) av samma dag nr 140, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
försäljning av allmänna arvsfonden tillfallna fastigheten Gransjö l5 i
Algutsboda socken;
25 :o) av den 27 april nr 147, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
utredning rörande reglering av Fyrisån;
26 :o) av samma dag nr 148, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
disponerande av avkastningen av statens hästavelsfond ;
27 :o) av samma dag nr 149, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring i villkoren för lån från statens fjäderfälånefond;
28 :o) av samma dag nr 150, med anledning av väckta motioner om anslag till
fullgörande av utredningen och undersökningen rörande vattenavledning från
av översvämningar hemsökta marker utefter Emån;
29 :o) av samma dag nr 151, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förlängning av den räntefria tiden m. m. beträffande vissa lån till Virestadssjöarnas
sänkningsföretag i Kronobergs län;
30 :o) av samma dag nr 152, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare statsunderstöd till delägare i Säveåns regleringsföretag i Älvsborgs
län;
31 :o) av samma dag nr 153, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare statsunderstöd till Mosjöbottnens torrläggningsföretag i örebro
län m. m.;
32 :o) av samma dug nr 154, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
uppskov med amortering av två till reglering av nedre Arån i Jönköpings
län beviljade lån från odlingslånefonden;
33:o) av samma dag nr 155, i anledning av Kungl. Majlis proposition angå -
58
Riksdagsbeslutet 1932.
ende viss ändring av grunderna för statsbidrag till utredning rörande reglering
av Övre och Nedre Olandsån i Uppsala och Stockholms län;
34 :o) av samma dag nr 156, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till de statsunderstödda växtförädlingsanstaltema;
35 :o) av samma dag nr 157, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anordnande under år 1932 av en allmän jordbruksräkning;
36 :o) av samma dag nr 158, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inrättande av en lånefond för inköp av gasgeneratorer för motordrift
m. m.;
37 :o) av samma dag nr 159, i anledning av Kungli. Maj :ts i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels örn anslag
till understöd åt elever vid specialkurs för lantbruksstuderande dels ock örn anslag
till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter jämte i
ämnet väckta motioner;
37V2:o) av den 4 maj nr 181, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen,
avdelning Utgifter för kapitalökning, gjorda framställningar angående
fonden för fiskerinäringens befrämjande och hemslöjdslånefonden;
38 :o) av den 13 maj nr 9 A, i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj :tä
i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels
ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner;
39 :o) av samma dag nr 219, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ansvar för kostnad för dikningsföretag å kronans utarrenderade jordbruksdomäner;
40
:o) av samma dag nr 220, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition! angående
befrielse för änkefru Elsa Silfverstolpe från skyldigheten att betala
viss husröteersättning;
41 :o) av samma dag nr 221, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronan tillhöriga hållhägnader i Norrbottens län;
42 :o) av samma dag nr 222, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 139
angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar;
43
:o) av samma dag nr 223, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
202 angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana
egendomar m. m.;
44 :o) av samma dag nr 224, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändring i grunderna för försäkring med statsbidrag mot förluster på grund
av smittsamma husdjurssjukdomar;
45 :o) av samma dag nr 225, i anledning av väckta motioner angående upphandling
av lantbruksprodukter för statens och kommunernas räkning direkt
från producenterna;
46 :o) av samma dag nr 226, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa ändringar av bestämmelserna rörande jordbrukets kreditkassor
m. m.;
47 :o) av den 20 maj nr 238, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropo -
Riksdagsbeslutet 1932.
59
sitionen under nionde huvudtiteln gjorda framställning angående statens skogsutdikningsanslag
jämte i ämnet väckta motioner;
48 :o) av samma dag nr 239, i anledning av väckta motioner örn vissa lättnader
med avseende å gällande villkor för lån från täckdikningslånefonden;
49 :o) av samma dag nr 240, i anledning av dels Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning angående kontroll å tillverkningen av samt handeln
med margarin, margarinost, fettemulsion och konstister m. m., dels ock i ämnet
väckta motioner;
50 :o) av den 8 juni nr 316, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för byggnadsarbeten och andra engångskostnader, avseende lantbrukshögskolan
samt Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ävensom
en i ämnet väckt motion;
51 :o) av samma dag nr 317, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till lantbrukshögskolan, centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet, statens växtskyddsanstalt samt lantbruksinstitutet vid Ultuna
m. m. jämte i ämnet väckt motion;
52 :o) av den 10 juni nr 331, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
hjälpåtgärder åt vissa lägenhetsinnehavare å kronomark i de sex nordligaste
länen;
53 :o) av samma dag nr 332, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statens avdikningsanslag och statens avdikningslånefond;
54 :o) av samma dag nr 333, i anledning av väckt motion angående tiden för
erläggande av annuitet å lån från statens avdikningslånefond;
55 :o) av samma dag nr 334, i anledning av väckta motioner angående åtgärder
för vinnande av mera skyndsam handläggning av torrläggningsärenden;
56 :o) av samma dag nr 335, i anledning av väckta motioner i vad de avse
utredning av de s. k. kontrollföreningarnas verksamhet;
57 :o) av samma dag nr 336, i anledning av väckta motioner i vad de avse
utredning om kostnaderna för egnahemsbyggnader;
58 :o) av samma dag nr 337, i anledning av väckta motioner örn anslag för
ensileringsändamål ;
59 :o) av samma dag nr 338, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
löneklassplacering i vissa fall för befattningshavare i statens tjänst;
60 :o) av samma dag nr 339, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
hjälpåtgärder åt vissa egnahemslåntagare jämte i ämnet väckta motioner;
61
:o) av samma dag nr 340, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig nedsättning av räntan å köpeskilling för vissa lägenheter, som
upplåtits från kronojord;
62 :o) av samma dag nr 341, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, avdelning
utgifter för kapitalökning, gjorda framställning angående egnahemslånefonden;
63
:o) av samma dag nr 342, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder i avseende å vissa egnahemsföretag i Malmöhus län;
60
Biksdagsbeslutet 1982.
64 :o) av samma dag nr 343, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för utgivande av ersättning i vissa fall till strandägare för Blistad
fiskerätt m. m.;
65 :o) av den 13 juni nr 374, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen,
nionde huvudtiteln, gjorda framställning om anslag till tryckningskostnader;
66
:o) av samma dag nr 375, i anledning av väckta motioner angående skogsbygdens
arbetslöshets- och försörjningsproblem;
67 :o) av samma dag nr 376, i anledning av Kungl. Majds proposition angående
tillfällig löneförbättring under budgetåret 1932/1933 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen i vad rör jordbruksärenden;
68 :o) av samma dag nr 377, i anledning av vissa av Kungl. Majd i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående provisoriskt dyrortstillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst i vad rör jordbruksärenden;
69 :o) av samma dag nr 378, i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställning angående ordinarie anslaget
till departementschefen;
70 :o) av samma dag nr 380, angående reglering av utgifterna för kapitalökning
för budgetåret 1932/1933 i vad angår jordbruksärenden;
71 :o ) av samma dag nr 381, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
anslag till lindring av fraktkostnader för kalk samt inrättande av en
kalkbrukslånefond jämte i ämnet väckta motioner;
72 :o) av den 15 juni nr 384, i anledning av vissa av Kungl. Majd gjorda
framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.
under budgetåret 1932/1933 i vad rör jordbruksärenden;
73 :o) av den 16 juni nr 9 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933
av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till
jordbruksdepartementet.
§ 156.
På grund av § 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majd den 18 januari nr 12, utsett
ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden.
§ 157.
I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi den 24 februari utsett revisionssekreteraren m. m. juris kandidaten
Seve Ellenis Ekberg att vara riksdagens justitieombudsman och revisionssekreteraren
juris kandidaten Carl Hugo Vilhelm Ericsson att i justitieombudsmannens
ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall, nämnda grundlagar
omförmäla.
§ 158.
I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi den 24 februari utsett revisionssekreteraren m. m. juris kandidaten
Erik Holger Elliot att vara riksdagens militieombudsman samt byråchefen
Riksdagsbeslutet 1932.
61
m. m. juris kandidaten Frans Gustaf Sture Centerwall att i militieombudsmannens
ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall, nämnda grundlagar
omförmäla.
§ 159.
På grund av § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen hava
vi, såsom inhämtas av våra skrivelser till Kungl. Maj :t den 10 juni nr 325
och 328, valt två fullmäktige i riksbanken samt två fullmäktige i riksgäldskontoret
ävensom suppleanter för riksdagens samtliga fullmäktige i dessa verk.
§ 160.
I överensstämmelse med § 89 regeringsformen hava vi anmält våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser:
1 :o) av den 22 a!pril nr 125, rörande ut-sträckt tillämpning av gällande bestämmelser
angående automobilförares tjänstgöringstid;
2:o) av den 27 april nr 126, angående rätt till fribiljetter å statens järnvägar
för vissa förutvarande järnvägsbyggnadsarbetare;
3:o) av samma dag nr 127, angående viss ändring i restindrivningsförordningen;
4:o)
av den 10 maj nr 175, angående vissa lättnader i avseende å hälsovårdsstadgans
tillämpning för köpingar och municipalsamhällen;
5:o) av samma dag nr 176, angående åtgärder, åsyftande att A.-B. Vincell
Spritcentralen samt A.-B. Svenska Tobaksmonopolet må i sina tillverkningar
i största möjliga utsträckning gynna inhemsk produktion;
6:o) av dm 11 maj nr 177, angående utredning och förslag rörande preskriptionstiden
för resterande kronoutskylder;
7:o) av samma dag nr 178, angående överlåtande av uppbörd av kronoskatt
i stad å bankinrättning, som erhållit Kungl. Maj:ts oktroj;
8:o) av samma dag nr 179, angående viss komplettering av föreskrifterna
örn märkning av utländska köttvaror;
9:o) av samma dag nr 198, angående viss ändring i kungl, kungörelsen
angående villkoren för eldbegängelse;
10:o) av den 27 maj nr 199, angående ett bättre ordnande av utbildningsmöjligheterna
för husligt arbete;
ll:o) av den 1 juni nr 262, angående obligatorisk märkning av vissa importvaror;
12
:o) av den 7 juni nr 297, angående åtgärder för åstadkommande av
likformighet i på olika orter gällande köttbesiktningstaxor;
13 :o) av den 16 juni nr 298, angående förhindrandet av tillkomsten av
väpnade privata sammanslutningar;
14 :o) av samma dag nr 299, angående brottslig ungdoms tillrättaförande
i större utsträckning än för närvarande utan insättning i uppfostringsanstalt
samt angående en mera mångsidig yrkesutbildning m. m. vid skyddshem för
vanartig ungdom;
62
Riksdagsbeslutet 1932.
1.5 :o) av samma dag nr 369, angående rätt för dubbeltaxerad person till
anstånd med gäldande av det ena av de påförda skattebeloppen.
Till yttermera visso att vi allt detta, som här förut skrivit står, sålunda beslutit,
vidtagit och beviljat, hava vi, svenska folkets valda ombud, velat med
våra namns underskrivande sådant styrka och bekräfta, vilket skedde i Stockholm
den tjugonde dagen i juni månad året efter Kristi börd det nittonhundrade
och på det trettioandra.
Riksdagsbeslutet 1982.
63
Första kammaren:
Axel Vennersten
Talman.
Olof Olsson l:e vice Talman. Malmöhus län | Petrus Nilsson 2:e vice Talman. Kalmar läns norra | Ernst Klefbeck Stockholms stad. |
Stockholms stad. | Stockholms stad. | Charles Lindley Stockholms stad. |
Carl Forssell Stockholms stad. | Oskar Hagman Stockholms sted. | Eliel Löfgren Stockholms stad. |
Fredrik Ström Stockholms stad. | Olof Carlsson Stockholms stad. | Stockholms stad. |
Georg Branting Stockholms stad. | Gösta Bagge Stockholms stad. | Gustav Möller Stockholms län och Uppsala län. |
Stockholms län och Uppsala län. | Henning Leo Stockholms län och Uppsala län. | C. P. Wahlmark Stockholms län och Uppsala län. |
Hj. L. Hammarskjöld Stockholms län och Uppsala län. | Joli. Larsson Stockholms län och Uppsala län. | Albert Forslund Stockholms län och Uppsala län. |
C. A. Reuterskiöld Stockholms län och Uppsala län. | A. W. Rydberg Stockholms län och Uppsala län. | Rickard Lindström Stockholms län och Uppsala län. |
C. E. Svensson Södermanlands län och Västman-lands län. | G. Sederholm Södermanlands län och Västman-lands län. | Wilhelm Björck Södermanlands län och Västman-lands län. |
Erik von Heland Södermanlands län och Västman-lands län. | Södermanlands län och Västman-lands län. | Gustaf Tamm Södermanlands län och Västman-lands län. |
David Norman Södermanland* län och Västman-lands län. | A. J. Bärg Södermanlands län och Västman-lands län. | B. v. Stockenström Södermanlands län och Västman-lands län. |
64
Riksdagsbeslutet 193S.
Oscar Olsson Ostergötlands län med Norr-köpings stad. | K. G. Westman Östergötlands län med Norr-köpings stad. | Einar J:son Thulin Östergötlands län med Norr-köpings stad. |
C. 0. Hammarskjöld Östergötlands län med Norr-köpings stad. | Alb. Bergström Östergötlands län med Norr-köpings stad. | Karl Andersson Östergötlands län med Norr-köpings stad. |
David Bergström Östergötlands län med Norr-köpings stad. | Israel Lagerfelt Östergötlands län med Norr-köpings stad. | K. J. Gustafsson Jönköpings län. |
Oscar Ericson Jönköpinga län. | K. J. Ekman Jönköpings län. | Ivan Pauli Jönköpings län. |
J. W. Spens Jönköpings län. | Robert Johansson-Dahr Jönköpings län. | M. Svensson Kronobergs län och Hallands län. |
J. B. Johansson Kronobergs län och Hallands län. | G. A. Larsén Kronobergs län och Hallands län. | Georg Bissmark Kronobergs län och Hallands län. |
Per Gustafsson Kronobergs län och Hallands län. | Carl Thorén Kronobergs län och Hallands län. | Arvid Thelin Kronobergs län och Hallands län. |
J. A. Larsson Kronobergs län och Hallands län. | Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län. | Ruben Wagnsson Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län. |
Uno Wijkström Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län. | L. G. Bodin Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län. | Gustaf W. Roos Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län. |
Nils Wohlin Kalmar luns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län. | Joh. Nilsson Blekinge län och Kristianstads län. | William Linder Blekinge län och Kristianstads län. |
Elof B. Andersson Blekinge län och Kristianstads län. | Erik Forssberg Blekinge län och Kristianstads län. | Th. Östergren Blekinge län och Kristianstads län. |
Alexander Nilsson Blekinge län och Kristianstads län. | Blekinge län och Kristianstads län. | Gustaf Ehrnberg Blekinge län och Kristianstads län. |
Anton Pettersson Blekinge län och Kristianstads län. | N. Aug. Nilsson Malmöhus län med Malmö stad | And. Henriksson Malmöhus län med Malmö stad |
K. von Geijer Malmöhus län med Malmö stad | Joh. Nilsson Malmöhus län med Malmö stad | Jöns Pålsson Malmöhus län med Malmö stad |
Riksdagsbeslutet 1982.
65
Sven Linders Malmöhus län med Malmö stad | Jöns Jönsson Malmöhus län med Malmö stad |
Edwin Berling Malmöhus län med Malmö stad | Axel Löfvander Malmöhus län med Malmö stad |
A. C. Lindblad Göteborgs stad. | Gustaf Boman Göteborgs stad. |
0. A. Nordborg Göteborgs stad. | Edg. Sjödahl Göteborgs stad. |
Sigfrid Hansson Göteborgs och Bohus län. | Ludvig Widell Göteborgs och Bohus län. |
Israel Holmgren Göteborgs och Bohus län. | Göteborgs och Bohus län. |
Edv. Björnsson Älvsborgs län. | Carl Bengtsson Alvsborgs lön. |
Karl Sandegård Älvsborgs län. | Axel Nylander Älvsborgs län. |
Ernst Lundell Skaraborgs län. | Edw. Larson Skaraborgs län. |
Fritiof Gustafson Skaraborgs län. | Ernst Svenson Skaraborgs län. |
Gustaf Strömberg Värmlands län. | J. Bergman Värmlands län. |
J. Sandén Värmlands län. | Valfrid Eriksson Värmlands län. |
Fr. Julin Värmlands län. | Anders Örne Orebro län. |
Ad. Lindgren Orebro län. | Gottfr. Karlsson Örebro län. |
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 15 sami. 1 käft
(Riksdagsbeslutet.)
Ivar Öhman
Malmohus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.
Ant. Hjalmarsson
Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.
G. W. Hansson
Göteborgs stad.
Eric Hallin
Göteborgs och Bohus län.
Axel Sundberg
Göteborgs och Bohus län.
Karl Mellén
Alvsborgs län.
Joh. Johansson
Alvsborgs län.
John Björek
Älvsborgs län.
Torsten Ström
Skaraborgs län.
August Johansson
Skaraborgs län.
Värmlands län.
Mauritz Hellberg
Värmlands län.
Örebro län.
Kerstin Hesselgren
Örebro län.
5
66
Riksdagsbeslutet 198$.
Alfred Petrén Kopparbergs län. | S. H. Kvarnzelius Kopparbergs län. | Erik Dalberg Kopparbergs län. |
0. A. Ernfors Kopparbergs län. | o Ernst Aström Kopparbergs län. | Em. Bjurström Kopparbergs län. |
Gävleborgs län med Gävle stad. | Carl Eriksson Gävleborgs län med Gävle stad. | N. S. Norling Gävleborgs län med Gävle stad. |
P. Granath Gävleborgs län med Gävle stad. | C. A. Carlsson Gävleborgs län med Gävle stad. | Per Andersson Gävleborgs län med Gävle stad. |
Hj. Halvarsson Gävleborgs län med Gävle stad. | J. G. Walles Västernorrlands län och Jämt-lands län. | Västernorrlands län och Jämt-lands län. |
Västernorrlands län och Jämt-lands län. | L. Tjällgren Västernorrlands län och Jämt-lands län. | J. P. Johansson Västernorrlands län och Jämt-lands län. |
A. 0. Frändén Västernorrlands län och Jämt-lands län. | Västernorrlands län och Jämt-lands län. | H. Andersson Västernorrlands län och Jämt-lands län. |
A. J. Granström Västernorrlands län och Jämt-lands län. | Västernorrlands län och Jämt-lands län. | 0. Bergqvist Västerbottens län och Norr-bottens län. |
Gustav Rosén Västerbottens län och Norr-bottens län. | C. I. Asplund Västerbottens län och Norr-bottens län. | N. Gabrielsson Västerbottens län och Norr-bottens län. |
Evert Jonsson Västerbottens län och Norr-bottens län. | P. Sandström Västerbottens län och Norr-bottens län. | Karl A. Johanson Västerbottens län och Norr-bottens län. |
Carl Lindmark
Västerbottens län och Norrbottens
län.
D. Hansén
Västerbottens län och Norrbottens
län.
Riksdagsbeslutet 1982.
67
Andra kammaren:
Bernh. Eriksson
Talman.
P. Nilsson vice Talman. Kristianstads län. | Sv. Bengtsson 2:e vice Talman. Kristianstads län. | Stockholms stad. |
Stockholms stad. | Stockholms stad. | Ernst Eriksson Stockholms stad. |
P. Albin Hansson Stockholms stad. | Erik Nylander Stockholms stad. | Stockholms stad. |
Edv. Johanson Stockholms stad. | Agda Östlund Stockholms stad. | Bertha Wellin Stockholms stad. |
Arne Forssell Stockholms stad. | Otto Holmdahl Stockholms stad. | Otto Järte Stockholms stad. |
Stockholms stad. | Stockholms stad. | Conrad Carleson Stockholms stad. |
Edoff Andersson Stockholms stad. | Erik Nygren Stockholms stad. | Martin Andersson Stockholms län. |
G. W. Källman Stockholms län. | Harald Laurin Stockholms län. | E. Eurén Stockholms län. |
Birger Christenson Stockholms län. | Allan Andersson Stockholms län. | Gust. Mosesson Stockholms län. |
Einar Ahl Stockholms län. | R. Lundquist Stockholms län. | Stockholms län. |
K. A. Borg Uppsala län. | C. G. Olsson Uppsala län. | Eric Björnberg Uppsala län. |
Uppsala län. | V. Lundstedt Uppsala län. | C. J. Johansson Södermanlands län. |
68
Riksdagsbeslutet 1932.
Gustaf Olsson Södermanlands län. | Erik Laurén Södermanlands län. | Södermanlands län. |
Conrad Jonsson Södermanlands län. | Harald Andersson Södermanlands län. | Erik Lundbom Södermanlands län. |
David Pettersson Östergötlands län. | Carl Sjögren Östergötlands län. | Gottfrid Karlsson Östergötlands län. |
Sven Olsson Östergötlands län. | G. A. Björkman Ostergötlands län. | F. 0. Ericson Östergötlands län. |
Karl Ward Östergötlands län. | Ivar Anderson Östergötlands län. | Oscar Jonsson Östergötlands län. |
S. P. Hollertz Östergötlands län. | Martin Skoglund Östergötlands län. | A. Hermansson Ostergötlands län. |
C. 0. Johanson Jönköpings län. | Felix Hamrin Jönköpings län. | Oscar Carlström Jönköpings län. |
Erik Fast Jönköpings län. | M. L. Petersson Jönköpings län. | J. A. A. Svensson Jönköpings län. |
Fabian Lilliecreutz Jönköpings län. | Abel Andersson Jönköpings län. | Johan Johnsson Jönköpings län. |
E. 0. Magnusson Kronobergs län. | P. M. Olsson Kronobergs län. | Joh. G. Svensson Kronobergs län. |
J. H. Blomquist Kronobergs län. | Hjalmar Svensson Kronobergs län. | Gust. Rosander Kronobergs län. |
Karl Magnusson Kalmar län. | Sig. A. Carlsson Kalmar län. | Alfr. Werner Kalmar län. |
Emil Gustafson Kalmar län. | Albert Johansson Kalmar län. | Arthur Heiding Kalmar län. |
Karl Wirsell Kalmar län. | Helmer Schött Kalmar län. | Sten Waldein Kalmar län. |
Th. Gardell Gotlands län. | Gust. Svedman Gotlands län. | Arvid Gardell Gotlands län. |
Riksdagsbeslutet 1982.
69
John Jönsson Blekinge län. | Algot Törnkvist Blekinge län. | Ola Jeppsson Blekinge län. |
Bj. Holmgren Blekinge län. | Elof Hällgren Blekinge län. | Edv. Petersson Blekinge län. |
Swen Persson Kristianstads län. | L. A. Björklund Kristianstads län. | Nils Björk Kristianstads län. |
0. Isacsson Kristianstads län. | Swen Jönsson Kristianstads län. | Nestor Hammarlund Kristianstads län. |
Emanuel Björck Kristianstads län. | Nils Winkler Malmö, Hälsingborgs, Landskrona | Carl Lovén Malmö, Hälsingborgs, Landskrona |
Cl. Lindskog Malmö, Hälsingborgs, Landskrona | Harry Weibull Malmö, Hälsingborgs, Landskrona | Karl Bergström Malmö, Hälsingborgs, Landskrona |
Olof Andersson Malmö, Hälsingborgs, Landskrona | A. Thomson Malmö, Hälsingborgs, Landskrona | Malmö, Hälsingborgs, Landskrona |
Johan Jönsson Malmöhus läns valkrets. | Olof Olsson Malmöhus läns valkrets. | Per Edvin Sköld Malmöhus läns valkrets. |
Olof Andersson Malmöhus läns valkrets. | N. K. Törnkvist Malmöhus läns valkrets. | Anders Paulsen Malmöhus läns valkrets. |
Nils Månsson Malmöhus läns valkrets. | Janne Nilsson Malmöhus läns valkrets. | Axel Pehrsson Malmöhus läns valkrets. |
Olivia Nordgren Malmöhus läns valkrets. | Erik W. Ljung Malmöhus läns valkrets. | Axel Lindqvist Hallands län. |
Nils Johansson Hallands län. | Anders Andersson Hallands län. | Carl Larson Hallands län. |
Albin Eriksson. Hallands län. | Linus Andersson Hallands län. | Edvard Lithander Göteborgs stad. |
Algot Sjöström Göteborgs stad. | Per Pehrsson Göteborgs stad. | Ernst Wigforss Göteborgs stad. |
70 | Riksdagsbeslutet 1982. |
|
C. W. 0. Höglund Göteborgs stad. | Erik Olson Göteborgs stad. | Albin Ström Göteborgs stad. |
Theodor Wijkander Göteborgs stad. | Ove Ekberg Göteborgs stad. | Herman Andersson Göteborgs och Bohus läns |
Oscar N. Olsson Göteborgs och Bohus läns | Cornelius Olsson Göteborgs och Bohus läns | Oscar Osberg Göteborgs och Bohns läns |
Adolf Wallerius Göteborg» och Bohus läns | C. Brännberg Göteborgs och Bohns läns | J. W. Mårtensson Göteborgs och Bohus läns |
Gustaf Karlsson Göteborgs och Bohus läns | A. Danielsson Alvsborgs län. Norra valkretsen. | Arthur Gustafson Alvsborgs län. Norra valkretsen. |
And. Lindgren Alvsborgs län. Norra valkretsen. | Anders Hansson Alvsborgs län. Norra valkretsen. | C. P. Olsson Alvsborgs län. Norra valkretsen. |
Thore Alströmer Alvsborgs län. Norra valkretsen. | Lennart Johansson Alvsborgs lån. Norra valkretsen. | K. A. Ryberg Alvsborgs län. Södra valkretsen. |
Edvin Leffler Alvsborgs län. Södra valkretsen. | Birger Petersson Alvsborgs län. Södra valkretsen. | Josef Weijne Alvsborgs län. Södra valkretsen. |
David Larsson Alvsborgs län. Södra valkretsen. | Emil Bengtsson Skaraborgs län. | Karl Magnusson Skaraborgs län. |
Helge Bäcklund Skaraborgs län. | Gustav Johanson Skaraborgs län. | Carl Vahlstedt Skaraborgs län. |
A. W. Lundén Skaraborgs län. | Skaraborgs län. | J. A. Persson Skaraborgs län. |
Erik Nordkvist Skaraborgs län. | Carl Jansson Värmlands län. | Harald Hallén Värmlands län. |
Emil Andersson Värmlands län. | Herman Norling Värmlands län. | Anders Norsell Värmlands län. |
Värmlands län | Carl Björling Värmlands län. | Nils Persson Värmlands län. |
Riksdagsbeslutet 1982.
71
Nils Nilsson Värmlands län. | Ivar Wittberg Värmlands län. | Edv. Uddenberg Örebro län. |
Anders Anderson Orebro län. | Olof Nilsson Örebro län. | Örebro län. |
Gunnar Persson Orebro län. | Bertil Mogård Örebro län. | Fredrik Sandwall Örebro län. |
Orebro län. | Viktor Larsson Västmanlands län. | Anton Eklund Västmanlands län. |
Emil Olovson Västmanlands län. | J. A. Ander Västmanlands län. | A. J. Johansson Västmanlands län. |
Rikard Olsson Västmanlands län. | C. R. Jansson Kopparbergs län. | Anders Olsson Kopparbergs län. |
Gustaf Andersson Kopparberg» län. | Gust. K. Pettersson Kopparbergs län. | Jönes Erik Andersson Kopparbergs län. |
Verner Karlsson Kopparbergs län. | Ernst Aronson Kopparbergs län. | Evald Ericsson Kopparbergs län. |
Fabian Månsson Gävleborgs län. | Äng. Sävström Gävleborgs län. | Ernst Lindley Gävleborgs län. |
0. Johansson, Edsbyn Gävleborgs län. | Adolv Olsson Gävleborgs län. | Nils Holmström Gävleborgs län. |
Viktor Herou Gävleborgs län. | J. N. Svedberg Gävleborgs län. | C. J. Högström Gävleborgs län. |
Aud. Hilding Gävleborgs län. | Gävleborgs län. | C. 0. Johansson Västernorrlands län. |
P. Bergström Västernorrlands län. | Gerh. Strindlund Västernorrlands län. | Mauritz Västberg Västernorrlands län. |
Helmer Molander Västernorrlands län. | P. J. Edberg Västernorrlands län. | Per Rudén Västernorrlands län. |
Nils V. Sandström Västernorrlands län. | Västernorrlands län. | Ernst Berg Västernorrlands län. |
72
| Riksdagsbeslutet 1932. |
|
Johan Olofsson Jämtlands län. | Verner Hedlund Jämtlands län. | P. S. Hedlund Jämtlands län. |
P. Persson Jämtlands län. | Nils Olsson Jämtlands län. | Ad. Wiklund Västerbottens län. |
Ant. Wikström Västerbottens län. | Ewald Lindmark Västerbottens län. | Elof Lindberg Västerbottens län. |
0. E. Sandberg Västerbottens län. | P. J. Näslund Västerbottens län. | J. B. Wiklund Västerbottens län. |
Ernst Hage Norrbottens län. | N. E. Nilsson Norrbottens län. | 0. W. Lövgren Norrbottens län. |
J. P. Dahlén Norrbottens län. | Jöran Grapenson Norrbottens län. | Reinhold Selberg Norrbottens län. |
| H. Lundström Norrbottens län. |
|
Riksdagsbeslutet 1988.
73
INNEHÅLL.
(Sammanfattning se sid. 78.)
Sid.
Riksdagsbeslutets ingress................... 1
§ 1. Rörande förslag om Sveriges anslutning
till den av Nationernas förbunds församling
under dess nionde ordinarie
möte förordade generalakt............ 1
§ 2. Rörande godkännande av en mellan
Sverige och Turkiet undertecknad traktat
angående förlikning, rättsligt avgörande
och skiljedom................. 1
§ 3. Rörande förslag till ändrad lydelse av
§§ 81 och 82 regeringsformen, §§ 34, 36—
41, 44, 52, 54, 55, 60, 79 och 80 riksdagsordningen
samt 2 § 4:o tryckfrihetsför
-
ordningen .......................... 2
§ 4. Rörande förslag till ändrad lydelse av
§ 51 regeringsformen................. 7
§ 5. Rörande förslag till ändrad lydelse av
§ 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen
.......................... 8
§ 6. I anledning av Kungl. Maj:ts proposi
tion
till riksdagen med förslag till
ändrad lydelse av § 60 regeringsformen 8
§ 7. Rörande förslag till ändrad lydelse av
§ 7 riksdagsordningen samt till lag om
ändrad lydelse av 12 och 25—-28 §§
lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen................. 9
§ 8. Rörande förslag till ändrad lydelse av
§ 12 riksdagsordningen m. m......... 9
§ 9. Rörande förslag till ändrad lydelse av
§§ 14, 15, 17—22, 27 och 28 riksdagsordningen
samt till lag örn ändring i
vissa delar av lagen den 26 november
1920 (nr 796) örn val till riksdagen.... 11
§ 10. Rörande förslag till ändrad lydelse av
§ 2 4:o tryckfrihetsförordningen...... 11
§ 11. Rörande förslag örn ändrad lydelse av
§ 5 6:o tryckfrihetsförordningen...... 12
§12. Rörande införande av omröstningsappa
rat
för voteringar i riksdagens kamrar 12
Sid.
§ 13. Rörande förslag till lag angående ändring
i vissa delar av lagen den 6 juni
1930 örn kommunalstyrelse i stad m. m. 12
§ 14. Rörande ändring i visst fall av förfarandet
vid kommunalval............. 13
§ 15. Rörande viss ändring i gällande föreskrifter
örn rätt för kommuner å landet
att upptaga lån..................... 13
§ 16. Rörande anslag till personal- och driftkostnader
för institutet för högspänningsforskning
vid universitetet i Uppsala.
............................... 13
§ 17. Rörande anslag åt docenten vid universitetet
i Lund G. R. Raquette...... 13
§18. Rörande lag angående ändring i 6 §
lagen den 26 maj 1909 om tjänstgöringen
i Kungl. Maj:ts lagråd m. m., ävensom
angående anslag för tillfällig förstärkning
av arbetskrafterna i nedre justitie
-
revisionen.......................... 14
§ 19. Rörande lag örn ändring i vissa delar av
lagen den 6 juni 1925 (nr 170) om polisväsendet
i riket..................... 14
§ 20. Rörande lag om skyldighet i vissa fall
att tillhandahålla förnödenheter m. m.
för ordningsmaktens behov........... 14
§ 21. Rörande förslag till förordning örn ändrad
lydelse av 1 § i förordningen den 6
juni 1925 (nr 172) med vissa bestämmelser
angående befattningshavares vid
polisväsendet rätt till lön och pension
m. m............................... 15
§ 22. Rörande val av fjärdingsman........ 15
§ 23. Rörande anslag till polisväsendet i riket
m. m............................... 15
§ 24. Rörande vissa åtgärder för stödjande
av produktionen av mjölk och mejeriprodukter
.......................... 15
§ 25. Rörande åtgärder för lindrande av jordbrukets
kreditsvårigheter............. 16
74
Riksdagsbeslutet 1932.
§ 26.
§ 27.
§ 28.
§ 29.
§ 30.
§ 31.
§ 32.
§ 33.
§ 34.
§ 35.
§ 36.
§ 37.
§ 38.
§ 39.
§ 40.
§ 41.
§ 42.
§ 43.
§ 44.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 149, i vad den avser utlämnande
av stödlån åt egnahemslåntagare...... 16
Rörande förslag till lag om häradsall
männingar.
......................... 16
Rörande förordning om upphörande av
kronans rätt till storverksträd och ekar
å häradsallmänningar................ 17
Rörande lag örn ändrad lydelse av 2 §
1 mom. i skogsvårdslagen den 15 juni
1923 (nr 212)....................... 17
Rörande ändrad lydelse av mom. 10:o
i gällande grunder för förvaltningen av
kronans jordbruksdomäner........... 17
Rörande lag örn ändring i arrendevillkoren
för vissa arrendatorer av ecklesiastika
löneboställen................ 17
Rörande förslag till ecklesiastik boställsordning
m. m....................... 18
Rörande förslag bland annat till lag örn
byggnadslån ur kyrkofonden.......... 19
Rörande de i regeringsformens 63 §
föreskrivna kreditivsummor........... 19
Angående statsregleringen för budgetåret
1932/1933...................... 19
Rörande förstärkning av det för budgetåret
1931/1932 under femte huvudtiteln
anvisade anslaget till bekämpande
av arbetslösheten.................... 21
Rörande anslag till bekämpande av arbetslösheten.
....................... 21
Rörande anslag till beredskapsarbeten
för motverkande av arbetslöshet....... 21
Rörande förslag till avtal med Luossavaara—Kiirunavaara
Aktiebolag och
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.
.............................. 22
I avseende å statsregleringen och andra
med statsverket gemenskap ägande
ämnen i vad angår frågor, behandlade
av statsutskottet...................... 22
Rörande godkännande av ett mellan
Sverige och Rumänien slutet bosättnings-,
handels- och sjöfartsavtal...... 30
Rörande godkännande av ett avtal mellan
Sverige och Danmark för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande
direkta skatter...................... 30
Rörande förordning angående rätt för
Konungen att åsätta särskild tullavgift 31
Rörande Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder till sockerbetsodlingens
stödjande........................... 31
§ 45.
§ 46.
§ 47.
§ 48.
§ 49.
§ 50.
§ 61.
§ 52.
§ 53.
§ 54.
§ 55.
§ 56.
§ 57.
§ 58.
§ 59.
§ 60.
§ 61.
§ 62.
§ 63.
§ 64.
Sid.
Rörande förordning örn skatt å kaffe... 31
Rörande förordning angående ändrad
lydelse av 1 och 3 §§ förordningen den
3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å
bensin och motorsprit, m. m......... 31
Rörande förslag till lag örn ändring i
vissa delar av kommunalskattelagen
den 28 september 1928 m. m......... 32
Rörande beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1932/1933 m. m....... 32
Rörande utredning om förvärvskällornas
omfattning vid beskattning av inkomst
av rörelse........................... 33
Rörande förordning om extra inkomstoch
förmögenhetsskatt............... 33
Rörande förordning angående fortsatt
tillämpning av förordningen den 17 maj
1923 (nr 113) om utgörande av en särskild
stämpelavgift i vissa fall vid köp,
byte eller införsel till riket av pärlor
med flera lyxvaror................... 33
Rörande förslag till förordning örn ändring
i vissa delar av förordningen den
19 november 1914 (nr 383) angående
stämpelavgiften..................... 33
Rörande förordning örn ändring i vissa
delar av förordningen den 2 juni 1922
(nr 260) örn automobilskatt m. m..... 33
Rörande förordning med tillägg till gällande
tulltaxa....................... 34
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 247 angående vissa ändringar i
gällande tulltaxa.................... 34
Rörande förordning örn ändrad lydelse
av 4 § förordningen den 4 oktober 1929
(nr 307) angående tullrestitution......34
Rörande restitution av eller befrielse
från tilläggstull å silke............... 34
Rörande förhöjd tull å vissa inlagda
eller syltade frukter.................. 34
Rörande höjning av tullsatsen för kondenserad
mjölk...................... 34
Rörande tull å ägg, äggula och flytande
äggvita............................. 34
Rörande tull å potatis................ 35
Rörande tull å torkad färsk långa.....35
Rörande förordning om accis å silke.. 35
Rörande förslag till förordning örn ändrad
lydelse av 18 § 1 mom. och 22 § 2
mom. förordningen den 15 december
1914 (nr 436) angående statsmonopol å
tobakstillverkningen i riket........... 35
Riksdagsbeslutet 1932.
75
Sid.
§ 65. Angående ändrade bestämmelser rörande
tillverkning av brännvin...... 36
§ 66. Rörande förordning om ändrad lydelse
av 2 § i förordningen den 14 juni 1917
(nr 340) angående försäljning av rusdrycker
m. m........................ 36
§ 67. Rörande förordning om fortsatt tilllämpning
av förordningen den 8 juni
1923 (nr 155) angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker.. 36
§ 68. Rörande fortsatt tillämpning under
budgetåret 1932/1933 av förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å
spritdrycker........................ 36
§ 69. Rörande förordning om ändrad lydelse
av 24 och 31 §§ förordningen den 1 juni
1923 (nr 140) angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker........... 36
§ 70. Rörande förordning örn vissa ändringar
i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140)
angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker...................... 37
§ 71. Rörande förordning angående villkoren
för postbefordran av tidningar och
andra periodiska skrifter............. 37
§ 72. Rörande bemyndigande för Kungl.
Majit att besluta i fråga örn vissa postavgifter.
........................... 37
§ 73. Rörande förordning om ändring i vissa
delar av förordningen den 6 augusti
1894 (nr 61) angående mantalsskrivning
m. m............................... 37
§ 74. Rörande förordning angående märkning
av kärl, innehållande söta läskedrycker
m. m............................... 38
§75. Angående restitution eller avkortning
av vissa kronoutskylder, som påförts
vid Pehr Fricke Fabrikers Aktiebolag
anställda personer................... 38
§76. Rörande stöd åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget
m. m.................... 38
§ 77. I anledning av Kungl. Majits proposition
angående stöd åt Skandinaviska
kreditaktiebolaget m. m., i vad den avser
ställande till Kungl. Majits förfogande
av särskilda medel för lämnande
av stöd åt vissa kreditinrättningar.... 39
§ 78. Rörande anslag till fonden för mötande
av förluster å Aktiebolaget Kredit
kassan
av år 1922................... 40
§ 79. I anledning av Kungl. Majits proposi -
tion om gillande av den riksbanken
Sid.
meddelade befrielsen från skyldigheten
att inlösa av banken utgivna sedlar med
guld............................... 40
§ 80. Rörande fortsatt befrielse för riksbanken
från skyldigheten att inlösa av banken
utgivna sedlar med guld.............. 40
§ 81. Rörande fortsatt befrielse för riksbanken
från skyldigheten att inlösa av banken
utgivna sedlar med guld.............. 40
§ 82. Rörande lag angående rätt för Konungen
att i vissa fall inställa tillämpningen av
10 § andra stycket lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 och av §§ 9
och 17 lagen om rikets mynt den 30 maj
1873............................... 41
§ 83. Rörande lag örn vissa ändringar i lagen
den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges
riksbank........................... 41
§ 84. Rörande användande av riksbankens
vinst för år 1931.................... 41
§ 85. Rörande lag angående ändrad lydelse
av § 16 lagen den 30 maj 1873 (nr 31)
om rikets mynt..................... 41
§ 86. Rörande lag angående ändrad lydelse
av 63 § lagen den 29 juni 1923 (nr 286)
örn sparbanker...................... 41
§ 87. Rörande lag angående ändrad lydelse
av 26 § lagen örn sparbanker.......... 41
§ 88. Rörande utredning om ändrad lydelse
av 35 § i lagen örn sparbanker........ 41
§ 89. Rörande förordning om ändrad lydelse
av § 5 förordningen den 21 juni 1922
(nr 277) angående postsparbanken.... 42
§ 90. Rörande verkställd granskning av riksbankens
styrelse och förvaltning....... 42
§ 91. Rörande verkställd granskning av riks
gäldskontorets
styrelse och förvaltning 42
§ 92. Rörande verkställd granskning av riksdagsbibliotekets
styrelse och förvaltning 42
§ 93. Rörande lag örn ändrad lydelse av 5 och
6 §§ lagen den 11 oktober 1907 (nr 85)
angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension......................... 42
§ 94. I avseende å statsregleringen och andra
med statsverket gemenskap ägande
ämnen i vad angår frågor, behandlade
av bankoutskottet..................... 42
§ 95. Rörande lag örn fullgörande i vissa fall
av betalningsskyldighet i förhållande
till utlandet......................... 44
§ 96. Rörande godkännande av en interna -
tionell konvention för betryggande av
säkerheten för människoliv till sjöss med
76
Riksdagsbeslutet 1932.
Sid.
mera samt en internationell lastlinje
konvention
med mera............... 44
§ 97. Angående godkännande av en mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge den 16 mars 1932 avslutad konvention
om erkännande och verkställighet
av domar m. m..............44
§ 98. Rörande dels lag om gäldande ur kyr
kofonden
av pensionsavgift, belöpande
å innehavare av prästerlig emeritilön
med flera, dels ock gäldande ur biskopslöneregleringsfonden
av pensionsavgift,
belöpande å innehavare av
emeritilön för biskop............... 45
§ 99. Rörande dyrtidstillägg under ecklesiastikåret
1932/1933 åt dels kyrkoherdar
och komministrar i nyreglerade pastorat
samt kontraktsprostar och vissa
extra ordinarie präster, dels ock innehavare
av prästerliga emeritilöner____45
§ 100. Rörande lag örn ändrad lydelse av 35 §
sjölagen........................... 45
§ 101. Rörande lag angående ändrad lydelse
av 9, 16 och 22 §§ lagen den 16 oktober
1914 (nr 349) örn tillsyn å fartyg.... 45
§ 102. Rörande förslag till lag örn stads och
landsbygds förenande i judiciellt avseende
m. m......................... 45
§ 103. Rörande lag örn betalning på grund av
vissa obligationer................... 46
§ 104. Rörande lag örn ändrad lydelse av 3 §
lagen den 12 augusti 1910 örn aktiebolag
............................. 46
§ 105. Rörande förslag till lag örn ändrad lydelse
av 2 § lagen den 22 juni 1923,
innefattande bestämmelser angående
kvinnas behörighet att innehava stats
-
tjänst och annat allmänt uppdrag.... 46
§ 106. Rörande godkännande av konventioner
om gemensam växellag med mera och
antagande av ny växellag...........46
§ 107. Rörande godkännande av konventioner
örn gemensam checklag med mera
och antagande av ny checklag med
mera.............................. 46
§ 108. Rörande förslag till kungörelse angående
tillämpning för riket i dess helhet
av vissa bestämmelser i ordningsstadgan
för rikets städer den 24 mars 1868
(nr 22) m. m....................... 47
§ 109. Rörande förordning angående utsträckt
tillämpning av vissa bestämmelser i
Sid.
§ 13 av ordningsstadgan för rikets städer
den 24 mars 1868 (nr 22) m. m..... 47
§ 110. Rörande förordning om ändrad lydelse
av § 1 i förordningen den 22 juni 1911
(nr 71 s. 1) angående biografföreställningar.
........................... 47
§ lil. Rörande förslag till kungörelse örn
ändring i vissa delar av brandstadgan
den 15 juni 1923.................. 48
§ 112. Rörande meddelande av vissa bestämmelser
i avseende å försäljning m. m.
av patentskyddat föremål eller förfaringssätt.
......................... 48
§ 113. Rörande ny lagstiftning angående
hittegods.......................... 48
§ 114. Rörande lag angående fortsatt tilllämpning
av lagen den 28 april 1926
örn inskränkning i rätten till inmutning
inom vissa län................. 48
§ 115. Rörande förslag till lag örn uppläggande
av nya fastighetsböcker för landet
m. m.......................... 48
§ 116. Rörande lag örn ändring i vissa delar
av förordningen den 13 april 1883 angående
förlagsinteckning............ 49
§ 117. I anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag örn inteckning
i jordbruks^ ventarier m. m.......... 49
§ 118. Rörande lag örn anstånd i särskilt fall
med gälds betalning................ 49
§ 119. Rörande lag om anstånd i särskilt fall
med gälda betalning................ 49
§ 120. Rörande förslag till lag örn kringföringshandel
och tillfällighetsförsälj
ning
m. m......................... 49
§ 121. Rörande upphävande av den s. k. lös
öreköpsförordningen
m. m........... 50
§ 122. Rörande lag med särskilda bestämmelser
örn konkurs..................... 50
§ 123. Rörande avskaffande av krigsdomsto
larna
och strafflagen för krigsmakten 50
§ 124. Rörande lagstiftning om proeessuella
tvångsmedel i brottmål.............. 50
§ 125. Rörande lag om häradsnämnds tjänstgöring.
............................ 50
§ 126. Rörande lag om ändrad lydelse av 1 §
lagen den 4 juni 1886 angående ersättning
av allmänna medel till vittnen i
brottmål.......................... 50
§ 127. Angående efterskänkande av återbetalningsskyldighet
för felaktigt uppburen
arrendeavkomst av stadskomministerns
löningsjord i Linköping.....50
Riksdagsbeslutet 1982.
77
Sid.
§ 128. Rörande anslag ur kyrkofonden för reparationer
å den åt kyrkoherden i
Korpilombolo församling upplåtna
prästgården........................ 51
§ 129. Rörande visst av den internationella
arbetsorganisationens konferens år
1931 fattat beslut.................. 51
§ 130. Rörande lag angående fortsatt tillämpning
av lagen den 2 augusti 1927 örn
utlännings rätt att här i riket vistas.. 51
§ 131. Rörande lag örn ändrad lydelse av § 45
mom. 2 i värnpliktslagen den 12 juni
1925 (nr 337)...................... 51
§ 132. Rörande lag örn ändrad lydelse av 17 §
lagen den 22 juni 1928 örn vissa av
landsting eller kommun drivna sjukhus 51
§ 133. Rörande ändrad barnavårds- och ung
domsvårdslagstiftning.
.............. 51
§ 134. Rörande lag örn ändrad lydelse av 1 §
i lagen den 9 april 1926 angående meddelande
av förbud för barn att idka viss
försäljning.........................
§ 135. Rörande vissa ändringar i lagen örn försäkring
för olycksfall i arbete........
§ 136. Rörande lag angående ändrad lydelse
av 4 § i lagen den 21 september 1915
om behörighet att utöva läkarkonsten 52
§ 137. Rörande lag om ändrad lydelse av §§ 2,
3, 4, 5 och 6 lagen den 29 maj 1896 angående
blindundervisningen.......... 52
§ 138. Rörande förslag till dels förordning med
vissa bestämmelser angående film dels
förordning med vissa bestämmelser
angående biografer och filmförevisning 52
§ 139. Rörande viss ändring i gällande expro
priationslagstiftning.
............... 52
§ 140. Rörande lag om ändring i vissa delar
av lagen den 18 juni 1925 (nr 219) angående
förbud i vissa fall för bolag och
förening att förvärva fast egendom.. 53
§ 141. Rörande lag med särskilda bestämmelser
örn äldre ägogränser m. m......... 53
§ 142. Rörande lag med särskilda bestämmel -
ser örn delning av jord å landet inom
vissa delar av Kopparbergs län m. m. 53
§ 143. Rörande lag om ändring i vissa delar
av vattenlagen..................... 53
Sid.
Rörande lag örn ändrad lydelse av 11
kap. 3, 6 och 95 §§ vattenlagen......54
Rörande förslag till kungörelse örn ändring
i vissa delar av stadgan den 8 juni
1917 angående hotell- och pensionat
rörelse.
........................... 54
Rörande förslag till förordning örn ändring
i vissa delar av motorfordonsförordningen
den 20 juni 1930 (nr 284).. 54
Rörande obligatorisk inblandning i importerad
bensin av motoralkohol,
framställd ur avfallslut vid sulfitcellu
losatillverkning.
...........,........ 54
Rörande ett lagligt reglerande av virkesmätningsföreningarnas
verksamhet 54
Rörande lag örn viktmärkning i vissa
fall av gods, som skall inlastas å fartyg 54
Rörande vissa åtgärder till spannmålsodlingens
fortsatta stödjande........ 55
Rörande förslag till lag angående ändring
i 3 och 17 §§ lagen den 27 juni
1896 om rätt till fiske m. m......... 55
Rörande förordning örn ändrad lydelse
av 1, 2 och 4 §§ förordningen den 15
juni 1923 (nr 213) angående skogs
vårdsstyrelser.
..................... 55
Rörande lag örn vård av vissa skogar
inom Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker med flera områden
m. m.............................. 55
Rörande viss ändring i lagen om enskilda
vägar....................... 55
I avseende å statsregleringen och andra
med statsverket gemenskap ägande
ämnen i vad angår frågor, behandlade
av jordbruksutskottet................. 56
Rörande utseende av ledamöter och
suppleanter i utrikesnämnden........ 60
Rörande val av riksdagens justitieombudsman
och hans efterträdare...... 60
Rörande val av riksdagens militieombudsman
och hans efterträdare.... 60
Rörande val av två fullmäktige i riksbanken
samt två fullmäktige i riksgäldskontoret
ävensom suppleanter
för dem........................... 61
Rörande åtskilliga på grund av § 89
regeringsformen väckta frågor........ 6l
Riksdagsbeslutets slutmening............... 62
52
52
§ 144.
§ 145.
§ 146.
§ 147.
§ 148.
§ 149.
§ 150.
§ 151.
§ 152.
§ 153.
§ 154.
§ 155.
§ 156.
§ 157.
§ 158.
§ 159.
§ 160.
78
Riksdag sbeslutet 1932.
SAMMANFATTNING.
§§ 1-15 | hänföra | sig | till | skrivelser eller memorial från konstitutionsutskottet. | |
§§ 16-33 | > | > | > | skrivelser | > sammansätta utskott. |
§§ 34-40 | > | > | > | > | > statsutskottet. |
§§ 41-75 | > | > | > | > | » bevillningsutskottet. |
§§ 76-78 | > | > | > | > | ■> bankoutskottet i anslagsfrågor. |
§§ 79-89 | > | > | > | > | > bankoutskottet i lagfrågor. |
§§ 90-94 | > | > | > | skrivelser eller memorial från bankoutskottet i anslags- och dechargefrågor. | |
§§ 95-128 | > | > | > | skrivelser | > första lagutskottet. |
§§ 129—149 | > | > | > | > | > andra lagutskottet. |
§§ 150—154 | > | > | > | > | > jordbruksutskottet i lagfrågor. |
§ 155 | hänför | > | > | > | > jordbruksutskottet i anslagsfrågor. |
§§ 156—160 hänföra | > | > | skrivelser eller |
förordnanden från riksdagens kansli.
Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
321826