Riksdagsbeslutet 1930 (Riksdagens protokoll 1930:beslut)

Riksdagsbeslutet 1930.

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började
den 10 januari och slutade den 14 juni 1930.

"Vi efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterligt: att, på
grund av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 10 sistlidna
januari under Hans Maj :t Konung Gustav V :s tjugutredje regeringsår oss här
i Stockholm infunnit.

Efter att över vårt arbete hava nedkallat Guds välsignelse hava vi den 11
i nämnda månad å rikssalen sammanträtt och fått emottaga berättelse örn vad
sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig tilldragit ävensom
Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behov; och hava
vi efter föregångna överläggningar dels örn de ämnen, i vilka Kungl. Majit
till oss avlåtit propositioner eller skrivelser, dels ock rörande frågor, som blivit
hos riksdagen väckta, stannat uti följande beslut.

§ 1.

Med hänvisning till särskilda utskottets av oss, såvitt nu är i fråga, godkända
utlåtande nr 2 i anledning av Kungl. Majits proposition nr 108 angående vissa
åtgärder till det svenska jordbrukets stödjande, hava vi i skrivelse till Kungl.
Majit den 5 juni nr 376 anmält,

A. att vad Kungl. Majit i sagda proposition, under punkt 2 i departementschefens
hemställan föreslagit icke kunnat i oförändrat skick bifallas, men att
vi beslutat att hos Kungl. Majit anhålla, det Kungl. Majit täcktes från tidpunkt
under innevarande år, som Konungen bestämmer, utfärda förordning rörande
inmalnings- och inblandningstvång beträffande vete och råg i huvudsaklig
överensstämmelse med de riktlinjer, som finnas angivna i ett i utskottets
berörda utlåtande intaget förslag till förordning angående användande av
svenskt vete och svensk råg vid framställning av mjöl;

B. 1) att vi, med bifall till vad Kungl. Majit under punkt 3 i samma proposition
föreslagit, dels beslutat, att en särskild fond, benämnd spannmålslagerhusfonden,
skall inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret,
lån må i mån av tillgång utlämnas för anläggande av spannmålslagerhus eller

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 15 sami. 1 käft. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1930.

magasin till för torkning avsedd spannmål ävensom för anskaffande av s. k.
spannmålstorkar, dels ock såsom kapitalökning för spannmålslagerhusfonden å
riksstaten för budgetåret 1930/1931 bland utgifter för kapitalökning under
rubrik »statens utlåningsfonder» anvisat ett reservationsanslag av 850,000 kronor,
av vilket belopp 680,000 kronor skola utgå av lånemedel;

2) att vi medgivit, att lån ur spannmålslagerhusfonden må utlämnas i huvudsaklig
överensstämmelse med i utskottets utlåtande föreslagna grunder;

C. 1) att vi, i anledning av vad Kungl. Majit under punkt 4 i propositionen
föreslagit, dels beslutat, att en särskild fond, benämnd spannmålskreditfonden,
skall inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av riksbanken, lån må i mån
av tillgång utlämnas till ekonomiska föreningar för bedrivande av uppköp av
spannmål, dels ock såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden å riksstaten
för budgetåret 1930/1931 bland utgifter för kapitalökning under rubrik »statens
utlåningsfonder» anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, vilket
belopp skall utgå av lånemedel;

2) att vi godkänt de av utskottet angivna grunderna i fråga örn villkoren för
erhållande av lån ur spannmålskreditfonden;

D. att vi, i anledning av vad Kungl. Majit under punkt 5 i propositionen föreslagit,
till bestridande av kostnaderna för spannmålsnämndens verksamhet samt
för erforderliga anläggningar i anledning av föreskriven inblandning av svenskt
vetemjöl och rågmjöl i importerat mjöl av motsvarande sädesslag ävensom för
verkställande av cereala undersökningar för budgetåret 1930/1931 under nionde
huvudtiteln anvisat ett extra förslaganslag av 100,000 kronor; samt

E. att vi avslagit vad Kungl. Majit under punkt 1 i propositionen föreslagit
angående ändrad lydelse av den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 fogade
tulltaxan.

Tillika hava vi anhållit, att Kungl. Maj :t täcktes, med beaktande av vad särskilda
utskottet i sitt berörda utlåtande därom anfört,

dels så påskynda det av 1928 års tullkommitté bedrivna arbetet, att förslag
avseende utjämning av tullskyddsbördan i syfte att vinna rättvisa för jordbruksnäringen
måtte örn möjligt kunna föreläggas 1931 års riksdag,

dels och söka åvägabringa förhandlingar olika länder emellan örn åtgärder,
eventuellt även åsyftande ett gemensamt uppträdande inom Nationernas förbund,
mot en genom exportpremier eller liknande medel åstadkommen dumping.

§2.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 11 juni nr 377 hava
vi, med hänvisning till vad som anförts å sid. 1—27 i särskilda utskottets utlåtande
nr 3, anmält, att vi

1) med bifall till vad Kungl. Majit föreslagit i propositionen nr 266 punkt 1
såsom organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar för budgetåret
1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisat ett extra förslagsanslag av 15,000
kronor;

2) med bifall till vad Kungl. Majit föreslagit i propositionen nr 266 punkt 2
för anordnande av utbildningskurser för mjölkbedömare för budgetåret

Riksdagsbeslutet 1930. 3

1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisat ett extra reservationsanslag av
3,000 kronor;

3) med bifall till vad Kungl. Majit föreslagit i propositionen nr 266 punkt 3
såsom statsbidrag till »Mjölkpropagandan» för bedrivande av kvalitetspropaganda
för mjölk företrä,desvis i de landsdelar, där en avsevärd sanörproduktion
för export äger rum, för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisat
ett extra anslag av 10,000 kronor;

4) i anledning av Kungl. Majits förslag i propositionen nr 266 punkt 4 för
anordnande av fortbildningskurser för mejeripersonal för budgetåret 1930/1931
under nionde huvudtiteln avisat ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor;

5) i anledning av Kungl. Majits förslag i propositionen nr 266 punkt 5 örn
anslag för bidrag till avlöning av mejerikonsulenter för budgetåret 1930/1931
under nionde huvudtiteln anvisat ett extra reservationsanslag av 67,000 kronor
att ställas till Kungl. Maj :ts förfogande för att användas till bidrag för anställande
av mejerikonsulenter hos sammanslutningar av mejerier eller hos hushållningssällskap
eller eljest på sätt Kungl. Majit prövar lämpligt;

6) i anledning av Kungl. Majits förslag i propositionen nr 266 punkt 6 samt
i ämnet väckta motioner till bestridande av och såsom bidrag till resekostnader,
för halvt år räknat, för mejerikonsulenter, till vilkas avlöning bidrag lämnas
av statsmedel, för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisat ett
extra förslagsanslag av 9,000 kronor;

7) med bifall till Kungl. Majits förslag i propositionen nr 266 punkt 7 —
utöver det anslag, som beviljats i anledning av förslag i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln punkt 5 — till en stipendiat i boskapsskötsel och
mejerihushållning m. m. för budgetåret 1930/1931 under samma huvudtitel anvisat
ett extra anslag av 2,500 kronor;

8) avslagit Kungl. Majits förslag i propositionen nr 266 punkt 8 angående
anslag för anställande av en mejeriingenjör;

9) i anledning av Kungl. Majits förslag i propositionen nr 266 punkt 9 till
två stipendier å vartdera 3,000 kronor för utbildande av tekniska experter på
mejeriområdet för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisat ett
extra reservationsanslag av 6,000 kronor;

10) i anledning av Kungl. Majits förslag i propositionen nr 266 punkt 10,
under framhållande av den i särskilda utskottets utlåtande angivna uppfattning
rörande ersättning för deltagande i kursen, för anordnande av instruktionskurs
för mejerikonsulenter för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln
anvisat ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor;

11) i anledning av Kungl. Majits förslag i propositionen nr 266 punkt 11

dels beslutat, att en särskild fond, benämnd statens mejerilånefond, skall inrättas,
i vilken fond den nuvarande norrländska andelsmejerifonden skall uppgå
och från vilken fond lån må i mån av tillgång utlämnas för anläggande eller
modernisering av andelsmejerier,

dels medgivit, att lån från statens mejerilånefond må utlämnas i huvudsaklig
överensstämmelse med de i propositionen nr 266 angivna grunder med iakttagande
av vad i särskilda utskottets utlåtande därutinnan uttalats,

Riksdagsbeslutet 1930.

dels ock såsom kapital för statens mejerilånefond å riksstaten för budgetåret
1930/1931 bland utgifter för kapitalökning under rubrik »statens utlåningsfonder»
anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, därav 1,800,000
kronor skola utgå av lånemedel.

Vidare hava vi, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 266
punkterna 12—14 samt väckta motioner,

dels såsom statsbidrag till täckande av kostnaderna för svenska smörprovningamas
verksamhet för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisat
ett extra reservationsanslag av 81,900 kronor;

dels beslutat, att genom statens försorg kontrollstationer för smör och
ägg skola anläggas i Malmö och Göteborg för i vår skrivelse angivna syften
och i överensstämmelse med plan, som av Kungl. Majit godkännes;

dels för ändamålet å riksstaten för budgetåret 1930/1931 bland utgifter för
kapitalökning under rubrik »kontrollstationer för smör och ägg» anvisat ett
reservationsanslag av 4,000,000 kronor att utgå av lånemedel;

dels ock bemyndigat Kungl. Maj :t att utfärda de bestämmelser, som må finnas
erforderliga för smörexportens koncentrering, på sätt framgår av vad vi
yttrat i vår skrivelse, samt för exportsmörets intagande i kontrollstationerna i
Malmö och Göteborg i och för kontroll, skötsel och förvaring före exportens
verkställande.

Med hänvisning till vad som å sid. 36—39 under avdelning B anförts i särskilda
utskottets utlåtande, hava vi slutligen anmält, att vi i anledning av
väckta motioner för budgetåret 1930/1931 under nionde huvudtiteln anvisat ett
extra reservationsanslag av 200,000 kronor att ställas till Kungl. Majtis förfogande
för att, efter närmare utredning otm anslagsbehovet i varje särskilt
fall, av Kungl. Maj :t disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med de i särskilda
utskottets utlåtande angivna riktlinjer, såsom bidrag för vidtagande av
åtgärder, ägnade att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt
och merkantilt hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln
med smör.

§ 3.

Kungl. Majit har genom avlåten proposition nr 268 föreslagit riksdagen dels
att antaga till propositionen fogade förslag till förordning örn jordbrukets kreditkassor
samt förordning angående rätt för centralkassa för jordbrukskredit
att till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor,
dels att besluta vissa ytterligare åtgärder till stödjande av jordbrukets kreditkasserörelse.

Under åberopande av särskilda utskottets utlåtande nr 4 hava vi i skrivelse
den 11 juni anmält för Kungl. Majit,

dels att förslaget till förordning örn jordbrukets kreditkassor icke kunnat
av oss i oförändrat skick antagas, men att vi för vår del antagit förordning
i ämnet i enlighet med utskottets förslag;

dels att förslaget till förordning om rätt för centralkassa för jordbrukskredit
att till medlemmar intaga andra ekonomiska föreningar än jordbrukskassor
blivit av oss antaget;

Riksdagsbeslutet 1980.

dels att vi beslutat, att från riksgäldskontoret skola till svenska jordbrukskreditkassan
såsom dess grundfond överlämnas svenska statens fyra och en
halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt
belopp av 15,000,000 kronor med rätt för kassan att enligt bestämmelserna
i förordningen förfoga över obligationerna;

dels att vi medgivit, att de obligationer, som enligt riksdagens i skrivelser
den 19 mars 1915 (nr 132) och den 1 juni 1928 (nr 314) lämnade medgivanden
överlämnats eller komma att överlämnas från riksgäldskontoret till Sveriges
riksbank såsom gemensam pant till visst belopp och på vissa villkor för
envar centralkassas samtliga förbindelser, må få gälla som gemensam pant
på enahanda villkor för centralkassas samtliga förbindelser med undantag av
kassans skuld till svenska jordbrukskreditkassan;

dels att vi medgivit, att från riksgäldskontoret må till Sveriges riksbank
överlämnas svenska statens obligationer till ett belopp av 150,000 kronor att
under vissa av oss angivna villkor av riksbanken användas till täckande av
förlust, som i följd av beslutad nedsättning i avseende å medlemmarnas i jordbrukskassa.
eller centralkassa för jordbrukskredit ansvar för kassans förbindelser
må hava tillfogats någon, som, då beslutet därom registrerades, ägde
fordran hos kassan;

dels att vi för budgetåret 1930—1931 under nionde huvudtiteln anvisat
till revisionsarbetet inom jordbrukskasserörelsen ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor;

till upplysnings-, instruktions- och organisationsverksamhet för jordbrukskasserörelsens
befrämjande ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor;

samt såsom förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen ett extra
reservationsanslag av 100,000 kronor;

dels och att vi bemyndigat Kungl. Majit att beträffande förvaltningen av
pensionsfondens, riksförsäkringsanstaltens och postsparbankens kapital meddela
erforderliga föreskrifter till möjliggörande av utlåning åt svenska jordbrukskreditkassan.

§ 4.

Med bifall till vad Kungl. Majit föreslagit i avlåten proposition nr 131 hava
vi för budgetåret 1930/1931 anvisat

dels såsom bidrag för anordnande genom Sveriges allmänna lantbrukssällskap
av revisions- och konsultationsverksamhet inom jordbrukets andelsrörelse
ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor;

dels och såsom bidrag till upplysnings- och organisationsverksamhet för
befrämjande av andelsrörelsen inom jordbruket ett extra reservationsanslag av
60,000 kronor, vilket vi i skrivelse den 5 juni nr 379 anmält för Kungl. Majit.

§ 5.

Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 19 angående godkännande av
ett i Genéve den 14 september 1929 dagtecknat protokoll rörande revision av

Riksdagsbeslutet 1930.

stadgan för den fasta mellan folkliga domstolen, vilket vi i skrivelse den 14
februari nr 23 anmält för Kungl. Majit.

§ 6.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 februari nr 24
hava vi bifallit Kungl. Marits proposition nr 20 angående godkännande av
ett i Genéve den 14 september 1929 dagtecknat protokoll rörande Amerikas
Förenta Staters anslutning till signaturprotokollet angående stadgan för den
fasta mellan folkliga domstolen.

§ 7.

Kungl. Majit» proposition nr 21 angående godkännande av ett i Genéve den
17 juni 1925 dagtecknat protokoll rörande förbud'' mot användande i krig av
kvävande, giftiga eller liknande gaser m. m. har blivit av oss bifallen, vilket
vi i skrivelse den 14 februari nr 25 tillkännagivit för Kungl. Majit.

§ 8.

Uti till riksdagen avlåten proposition nr lil har Kungl. Majit, under åberopande
av utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
den 21 februari 1930 samt med överlämnande av texten till en i Genéve den
17 juni 1925 dagtecknad konvention rörande kontroll av den internationella
handeln med vapen, ammunition och krigsmateriel, äskat riksdagens godkännande
av nämnda konvention.

På sätt vår skrivelse till Kungl. Majit den 29 mars nr 79 närmare utvisar
har denna proposition blivit av oss bifallen.

§ 9-

Genom avlåten proposition nr 245 har Kungl. Majit, med överlämnande av
texten till en i Paris den 22 november 1928 undertecknad konvention angående
internationella utställningar, äskat riksdagens godkännande av ifrågavarande
konvention.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 9 maj
nr 211 anmält för Kungl. Majit.

§ 10.

Med anledning av framställning från konstitutionsutskottet hava vi såsom
vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande

förslag till ändrad lydelse av § 55 riksdagsordningen:

Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må av riksdagsman
i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från riksdags öppnande,
dock att motion i grundlagsfråga må väckas inom fyrtio dagar från öppnandet
och motion, som föranledes av kungl, proposition, vilken efter öppnandet
till riksdagen avlåtits, sist vid det sammanträde, som infaller näst efter

Riksdagsbeslutet 1930.

tio dagar från propositionens avlämnande i kammare. I sistnämnda fall äge
likväl kammare, därest den med hänsyn till infallande helg eller ärendets synnerliga
omfattning finner sådant nödigt, medgiva utsträckning av motionstiden,
dock längst till det sammanträde, som infaller näst efter tjugu dagar
från propositionens avlämnande, och må fråga härom ej väckas senare än vid
andra sammanträdet efter det, då propositionen avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt utskotts behandling, må väckas inom
tjugu dagar efter riksdags öppnande, kammare obetaget att för särskilt fall
medgiva, att sådan motion även senare ma väckas.

I frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor, som av
redan inom någondera kammaren fattat beslut eller annan under riksdagen
inträffad händelse omedelbarligen föranledas, må motion framställas, så länge

riksdagen är samlad. o

Motion bör alltid skriftligen till protokollet avlämnas. Ej må i en skrift
flera mål av olika beskaffenhet sammanföras.

Konungens propositioner, så ock motioner i ämnen, som tillhöra ständigt
utskotts behandling, kunna icke till avgörande i kammare företagas, innan
utskott däröver avgivit yttrande. Angar motion annat ämne, och rörer det
ej kammaren enskilt, kan motionen ej utan remiss till utskott bifallas. Frågor,
som röra någondera kammaren enskilt, må genast avgöras.

§ lipa
konstitutionsutskottets hemställan hava vi såsom vilande till vidare
grundlagsenlig behandling antagit följande förslag till ändrad lydelse av § 60
riksdagsordningen.

1. När ärende skall slutligen avgöras, böra därtill hörande handlingar uppläsas,
så fram någon kammarens ledamot sådant äskar. Ej må något mål, däri
överläggning ägt rum, till slutligt avgörande företagas, förrän kammaren på
talmannens hemställan förklarat överläggningen slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall, mom. 3 upptager, proposition framställas
i den ordning, här nedan i detta mom. stadgas. Kan fråga bliva föremal för
bifall eller avslag, bör talmans första proposition lyda på bifall. Örn denna
besvaras med nej, och anmärkningar i saken blivit under överläggningen gjorda,
bör den följande propositionen i enlighet med dem uppställas. Innefattar
ett förslag flera delar, som ej lämpligen kunna i ett sammanhang avgöras, bör
särskild proposition å vardera delen framställas i enahanda ordning, som nu
är föreskriven. — Propositionen skall alltid endast med ja eller nej besvaras,
och talmannen tillkännagive sin uppfattning av det svar, som lämnats,, varvid
skall bero, såvida ej votering begäres, vilken då ej må vägras; en var i övrigt
obetaget att låta sin särskilda mening i protokollet antecknas. Ingen må försöka
att beslutet genom ny överläggning uppriva. — Då voteras skall, bör voteringspropositionen
jämte tydlig kontraproposition genast författas, justeras
och uppläsas, samt omröstningen strax därefter verkställas; men ej .må proposition
göras, örn votering skall äga rum, ej heller någon omröstning därom
tillåtas. Omröstningen skall ske öppet. Befinnas de avgivna rösterna lika

Riksdagsbeslutet 1980.

delade, nedlägge talmannen i en därtill avsedd röstuma en ja-sedel och en
nej-sedel, båda lika till storlek och utseende, tryckta och omärkta samt var
för sig slutna och hoprullade, och avgöres då omröstningens utgång genom
den sedel, som en av kammarens ledamöter på anmodan av talmannen upptager
ur röstuman.

3. Fråga, varomt i första punkten av 110 § regeringsformen eller i 32 §
2 morn. eller i tredje punkten av 52 § i denna riksdagsordning förmärs, skall
alltid avgöras genom votering. I ty fall gälle angående voteringsproposition
jämte kontraproposition vad i nästföregående mom. sågs; dock bör justerad
proposition anslås och därefter omröstning genast äga rum. Sådan omröstning
skall alltid ske med tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade
sedlar, och bör, till undvikande av lika röstetal för ja och nej, i mål, där blott
enkel pluralitet erfordras, talmannen vid varje omröstning före sedlarnas uppräkningen
bland dem uttaga och genast förseglad avlägga. Örn vid sammanräknandet
av de övriga sedlarna rösterna befinnas lika delade, skall den förseglade
sedeln öppnas och avgöra, beslutet. Är pluralitet redan vunnen, bör
den avlagda sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 12.

I anledning av väckt motion hava vi sasomi vilande för vidare grundlagsenlig
behandling antagit följande förslag till ändrad lydelse av § 50 riksdagsordningen.

Den i 54 § regeringsformen---— — sina befattningar.

Inträffar ledighet i nämnden, inträde suppleant såsom ledamot i den avgångnes
ställe. Har ledamot hos Konungen anmält förfall, må suppleant kallas
att i den frånvarandes ställe tjänstgöra i nämnden. Beträffande den ordning,
som vid inträde skall iakttagas mellan suppleanterna, gälle enahanda bestämmelser
som i fråga örn suppleants inträde i utskott. Ej må den, som är
suppleant, i annat fall än här ovan sägs, övervara nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar-----— förordnar Konungen.

Skulle-------sammankallad.

Ledamot-----grunder.

§ 13.

Med anledning av konstitutionsutskottets hemställan hava vi i skrivelse till
Kungl. Maj .t den 16 maj nr 248 anhallit, att Kungl. Majit ville låta verkställa
utredning angående sådan ändring av § 7 riksdagsordningen, att i valkrets,
som tillföres plats genom tioårsreglering, platsen skall, därest så är
möjligt, tillsättas genom röstsammanräkning, icke genom nyval, samt för riksdagen
framlägga av utredningen föranledda förslag.

§ 14.

På konstitutionsutskottets hemställan hava vi i skrivelse till Kungl. Majit
den 2 maj anhållit, att Kungl. Majit, med beaktande av de synpunkter, som

Riksdagsbeslutet 1930. 9

framhållits i detta utskotts memorial nr 21, ville låta verkställa en utredning
angående de ändringar i grundlag och andra författningar, som må finnas
nödiga för ett mera ändamålsenligt anordnande av lagtima riksdags arbeten,
och före löpande andrakammarvalsperiods utgång för riksdagen framlägga de
förslag, vartill utredningen må föranleda.

§ 15.

Med förklarande att det i proposition nr 101 framlagda förslag till lag örn
ändrad lydelse av 31 och 32 §§ i lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn
val till riksdagen icke kunnat av oss i oförändrat skick antagas, hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 juni. nr 332, för vår
del antagit ett i skrivelsen infört förslag till lag om ändrad lydelse av 31, 32
och 33 §§ i lagen den 26 november 1920 (nr 796) örn val till riksdagen.

§ 16.

Kungl. Majit har genom avlåten proposition, nr 99, föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn kommunalstyrelse på landet;

2) lag örn kommunalstyrelse i stad;

3) lag örn kommunala och kyrkliga val;

4) lag örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
m. m.;

5) lag om ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)
örn kommunalstyrelse i Stockholm;

6) lag örn ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni
1924 (nr 349) örn landsting;

7) Tag örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr
293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning;
samt

8) lag örn införande av lagen om kommunalstyrelse på landet m. m.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 2 juni nr 330 hava vi,

A) med förklarande att vi icke kunnat i oförändrat skick antaga förevarande
förslag, anmält, att vi för vår del antagit lagar i de ämnen, som i vår
skrivelse angivas;

B) hemställt,

1) att Kungl. Maj:t snarast möjligt måtte föranstalta örn en allmän revision
av gällande förordning som kommunalstyrelse i Stockholm i överensstämmelse
med de riktlinjer, som av oss angivits, samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill revisionsarbetet giver anledning;

2) att Kungl. Majit måtte låta verkställa skyndsam utredning angående
ändringar i bestämmelserna örn tiden för landstingsmannaval i överensstämmelse
med de riktlinjer, som av oss angivits, samt för riksdagen framlägga
de förslag, som utredningen kan föranleda;

Riksdagsbeslutet 1930.

3) anhålla, att Kungl. Majit måtte snarast möjligt för riksdagen framlägga
förslag till införande av bestämmelser i kommunallagarna, att den som häftar
för honom påförda utskylder till kommun eller stad, vilka förfallit till betalning
under de tre sistförfluten kalenderåren, skall vara utesluten från valbarhet
vid val till kommunala förtroendeuppdrag;

4) att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående ändring av
bestämmelserna örn skadeståndsansvar för kommunala förtroendemän i överensstämmelse
med de riktlinjer, som av oss angivits, samt för riksdagen framlägga
de förslag, som utredningen kan föranleda.

§ 17.

Genom avlåten proposition nr 100 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn församlingsstyrelse;

2) lag örn församlingsstyrelse i Stockholm;

3) lag örn införande av lagen örn församlingsstyrelse m. m.; samt

4) lag örn skolstyrelse i vissa kommuner.

I skrivelse den 2 juni nr 331 hava vi

A) med förklarande att förevarande förslag ej kunnat av oss i oförändrat
skick antagas anmält, att vi för vår del antagit i vår skrivelse införda förslag
till lagar i dessa ämnen;

B) hemställt, att Kungl. Majit ville föranstalta örn skyndsam utredning
i fråga örn ersättande av förordningen den 5 maj 1882 angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg med en ny särskild lag och för nästa års riksdag
framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ 18.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 13 maj nr 228 utvisar, att vi i anledning
av Kungl. Majits i statsverkspropositionen gjorda framställning samt
med bifall till väckta motioner

I. medgivit, att ledningen av undersökningarna av svenska ortnamn må organiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i Kungl. Majits förslag
och motionerna förordats;

II. dels medgivit, att för professorn i nordiska språk vid universitetet i
Lund, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran Sahlgren må vid universitetet i
Uppsala från och med den 1 juli 1930 inrättas en personlig professur i nordisk
ortnamnsforskning, med uppdrag för Sahlgren att leda ortnamnsundersökningar
och förestå ortnamnsarkivet samt vara ledamot av ortnamnsnämnden
och sekreterare för ortnamnsärenden ävensom med de åligganden i övrigt
för Sahlgren, som av Kungl. Majit bestämmas,

dels ock meddelat föreskrifter rörande Sahlgrens avlöningsförmåner och pension
m. m.;

Riksdagsbeslutet 1930.

lil, till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade
kostnader för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 6,500 kronor
att utgå i enlighet med vad i vår skrivelse i ämnet angivits och med den närmare
fördelning och enligt de villkor, Kungl. Maj :t ma finna gott föreskriva.

§ 19.

Med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 137 hava vi från och med budgetåret
1930/1931 höjt det till materiel m. m. för den åt professorn Theodor
Svedberg vid universitetet i Uppsala inrättade personliga professuren i fysikalisk
kemi å allmänna indragningsstaten utgående årliga anslaget från 8,000
kronor till 35,000 kronor, vilket vi i skrivelse den 13 maj, nr 229, anmält för
Kungl. Maj :t.

§ 20.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 154 med förslag till lag om
ändring i vissa delar av lagen den 29 juni 1912 örn understödsföreningar m. m.
hava vi i skrivelse den 4 juni nr 357 anmält för Kungl. Maj :t,

att vid behandling av Kungl. Maj :ts förslag till lag örn ändring i vissa delar
av lagen den 29 juni 1912 örn understödsföreningar samt till förordning
örn erkända sjukkassor kamrarna stannat i olika beslut, i följd varav fragan
därom förfallit;

att vi under femte huvudtiteln, avdelningen sociala verk och inrättningar,
underavdelningen sjukförsäkring, höjt det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets
befrämjande, nu 3,500,000, med 170,000 kronor till 3,670,000
kronor;

att vi, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till ändrade bestämmelser för
användningen av nämnda anslag, bestämt, att för anslagets användning skola
tillämpas nu gällande grunder;

samt att vi under femte huvudtiteln, avdelningen sociala verk och inrättningar,
underavdelningen sjukförsäkring, till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av
210,000 kronor.

§ 21.

I avlåten proposition, nr 160, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 § lagen
den 8 april 1927 örn försäkringsavtal.

Såsom inhämtas av vår skrivelse den 4 juni nr 358 hava vi anmält för Kungl.
Maj :t, att kamrarna vid behandlingen av detta förslag stannat i olika beslut,
till följd varav förslaget förfallit.

Riksdagsbeslutet 1930.

§ 22.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 31 maj, nr 308, anmält, att vi i
anledning av Kungl. Majits proposition nr 177

dels under i var skrivelse angivna villkor godkänt den i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden den 21 februari 1930 omförmälda, mellan Kungl.
Majit och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Lunds stad, å
andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse;

dels ock för bestridande av i § 8 i överenskommelsen avsedd ersättning åt
Lunds stad för budgetåret 1930/1931 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisat
ett extra anslag av 12,000 kronor.

§ 23.

Kungl. Maj :ts proposition nr 91 angående försäljning av den under lantförsvarets
förvaltning stående egendomen Arendala i Hardeberga socken av
Malmöhus län har icke blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 31
maj, nr 309, anmält för Kungl. Maj :t.

§ 24.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 31 maj, nr 329, anmält, att vi icke
kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Majits proposition nr 156, utan att vi
antagit

a) förslag till förordning örn vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923
(nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker;

b) förslag till förordning örn ändrad lydelse av 12 § förordningen den 8 maj
1925 (nr 119) angående försäljning av vissa alkoholfria och därmed jämförliga
drycker.

Tillika hava vi anhållit, att Kungl. Majit måtte efter verkställd utredning
utfärda eller, i den mån så finnes erforderligt, för riksdagen framlägga förslag
till bestämmelser, varigenom för användande av sackarin i läskedrycker uppställas
i huvudsak samma villkor, som av oss beslutats beträffande svagdricka.

§ 25.

Under åberopande av sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets, av
riksdagen godkända utlåtande nr 1 hava vi i skrivelse den 11 mars, nr 65, tillkännagivit
för Kungl. Majit, att vi, med avslag å Kungl. Majits proposition
nr 82 angående åtgärder för den inhemska sockerbetsodlingens uppehållande
och med anledning av vissa motioner för budgetåret 1930/1931 under riksstatens
nionde huvudtitel anvisat ett extra förslagsanslag av 3,800,000 kronor att
användas för utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse med de av utskottet
i sagda utlåtande föreslagna grunder, av visst tillägg till priset för 1930 års
sockerbetsodling.

Riksdagsbeslutet 1930.
§ 26.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 med förslag till
l:o) lag om bokföring vid enskild järnväg,

2:o) lag örn ändrad lydelse av lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 1) om järnvägsaktiebolag,

har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 29 mars nr 118 anmält
för Kungl. Majit.

§ 27.

Med anledning av väckta motioner hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse
till Kungl. Majit den 23 maj nr 276, anhållit, att Kungl. Majit ville

1) verkställa utredning rörande erfarenheterna vid tilläimpningen av nu gällande
arrendelag i vad avser arrenden, som falla under den sociala arrendelagstiftningen,
med särskild hänsyn till de delar av riket, till vilka den norrländska
arrendelagen utsträcktes genom lag den 27 juni 1927, ävensom för riksdagen
framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda;

2) verkställa fortsatt utredning rörande de ekonomiska förutsättningarna för
bärighet av mindre jordbruk och rörande ökade möjligheter för lantarbetare,
skogsarbetare, hemmansägare-, arrendators- och småbrukaresöner samt andra
mindre bemedlade härför lämpliga personer att erhålla egna jordbruk samt för
riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda;

3) i anslutning till den ovan under 2) nämnda utredning verkställa utredning
rörande de ytterligare åtgärder, som kunna anses ägnade att ekonomiskt
underlätta frilösning av mindre arrendejordbruk, samt för riksdagen framlägga
de förslag, vartill utredningen kan föranleda;

4) i anslutning till den ovan under 2) nämna utredning verkställa utredning
rörande de ytterligare åtgärder, som kunna anses ägnade att främja utökandet
av ofullständiga jordbruk, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
kan föranleda; samt

5) verkställa utredning angående lämpligheten och behovet av ökade anslag
för att bereda ökade möjligheter att erhålla lån för bostadsegnahem på landsbygden.

§ 28.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 23 maj nr 266 utvisar, hava
vi med anledning av stadgandet i 63 § regeringsformen för oförutsedda händelser
anslagit och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisat tvenne särskilda
kreditivsummor, den ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar
eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar
däröver blivit inhämtade, finner den vara oundvikligen nödig, den andra att
vid infallande krig av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och
riksdagen sammankallat, och bestämt den förra av dessa summor till femton
miljoner kronor samt den senare eller det så kallade stora kreditivet likaledes
till femton miljoner kronor.

Riksdagsbeslutet 1930.

§ 29.

På grund av §§ 62 och 64 regeringsformen hava vi, såsom inhämtas av vår
skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 juni nr 401, prövat statsverkets behov och
därvid, under förutsättning att några på statsregleringen inverkande beslut icke
varda av oss fattade, bestämt statsverkets utgifter för budgetåret 1930/1931
och intill dess ny statsreglering vidtager sålunda:

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

Kronor

II.

III.

IV.
V.

VI.

vn.

vin.

IX.

XI.

XII.

XIII.

XIV.

Första huvudtiteln
Andra >

Tredje >

Fjärde
Femte
Sjätte
Sjunde
Åttonde
Nionde
Tionde
Elfte

Säger

Oförutsedda utgifter......

Riksdags- och revisionskostnader m,
Räntor å statsskulden m. m. . . .

II.

III.

IV.

V.
VI.

VII.

vin.

Statens affärsverksamhet.....

Statens utlåningsfonder.....

Fonden för låneunderstöd . . . .
Kontrollstationer för smör och ägg
Statsverkets fond av rusdrycksmedel
Fonden för förlag till statsverket .
Fonden för mötande av förluster å
aktiebolaget Kreditkassan av år

1922 .............

Avbetalning å statsskulden ....

Säger

Ordinarie anslag	Extra anslag	Summa
1,402,650 9,602,304 4,001,300 108,748,800 41,931,730 17,518,300 42,610,600 96,630,421 14,679,001 9,690,371 20,575,027	439,350 3,727,896 1,808,700 23.768.700 69,348,470 56.649.700 3,740,400 56,610,579 21,042,299 4,196,529 22,543,873	1.842.000 13,330,200 5.810.000 132,517,500 111,280,200 74.168.000 46.351.000 153,241,000 35,721,300 13.886.900 43.118.900
367,390,504	263,876,496	631,267,000
		1,000,037 4,311,800 82,898,300	719,477,137
ir kapitalökning:
Att täckas av
lånemedel	andra stats-inkomster	Summa
29,984,063 14,940,000 182,000 4,000,000 714,000	4.515.000 2.355.000 5,000,000	34,499,063 17,295,000 182,000 4.000. 000 5.000. 000 714,000
	5,000,000 27,200,000	5,000,000 27,200,000
49,820,063,	44,070,000	93,890,063	93,890,063
		Summa	813,867,20o\|

Riksdagsbeslutet 1980.

Till bestridande av nämnda utgifter hava vi beräknat följande:

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter..................

II. Uppbörd i statens verksamhet........

lil. Diverse inkomster..............

B. Inkomster av statens produktiva fonder:

I. Statens affärsverksamhet (överskott).....

II. Statens aktier...............

Hl. Statens utlåningsfonder (överskott)......

IV. Fonden för låneunderstöd (överskott).....

V. Statsverkets fond av rnsdrycksmedel (överskott)

C. Andel i riksbankens vinst...........

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.......

E. Lånemedel..................

	Kronor
. 575,450,000 . 14,723,200 4,996,557	595,169,757
. 102,415,000 . 21,120,000 . 12,385,400 1.475.000 4.300.000	141,695,400
	19,000,000
	7,681,980
	49,820,063
Summa	818,367,200

§ 30.

I avseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap ägande
ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till Kungl.
Majit avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nämligen
i vad angår frågor, behandlade av statsutskottet:

1 ;o) av den 5 februari (nr 13), i anledning av Kungl. Maj:ts under tredje
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag
till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp jämte
i ämnet väckta motioner;

2:o) av samma dag (nr 14), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till elektrisk
värmeledning i Gripsholms slott;

3:o) av samma dag (nr 15), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till nybyggnad
för länsstyrelsen i Malmöhus län;

4:o) av samma dag (nr 16), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning örn
anslag till förbättrade säkerhetsanstalter för inseglingen till Trälleberg;

5:o) av samma dag (nr 17), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av postverkets fastighet i Trollhättan;

6:o) av samma dag (nr 19), angående regleringen för budgetåret 1930/1931
av utgifterna för kapitalökning i avseende a telegrafverket;

7 :o) av den 12 februari (nr 1), angående regleringen för budgetåret 1930/
1931 av utgifterna under riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen
till kungl, hov- och slottsstaterna;

8:o) av den 15 februari (nr 26), i anledning av Kungl. Majlis i statsverks -

Riksdagsbeslutet 1930.

propositionen under rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning
om anslag till fonden för räntefria studielån;

9.0) av samma dag (nr 27), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående till Nynäshamns köping av viss telegrafverket tillhörig mark:

10.0) av samma dag (nr 28), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa tillbyggnadsarbeten å allmänna barnbördshuset i Stockholm;

11.0) av samma dag (nr 29), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
lokaler för undervisningen och forskningen i cellulosateknik och träkemi
vid tekniska högskolan m. m.;

12.0) av samma dag (nr 30), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förstärkning av åttonde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredning
genom sakkunnige;

13:o) av den 19 februari (nr 3 A), angående vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1930/1931 under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet; ^4:o)

av samma dag (nr 43), i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 248, gjorda framställning angående
understöd at anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar
m. m.;

15:o) av den 22 februari (nr 2 A), angående vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1930/1931 under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet
;

15 7a) av samma dag (nr 18), angående vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifter för kapitalökning för
budgetåret 1930/1931 i avseende å postverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk;

16:o) av samma dag (nr 47), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
anslag ur Ovanåkers pastorats avlöningsfond till restaurering av Ovanåkers
församlings kyrka m. m.;

17:o) av den 26 februari (nr 51), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Borås stad;

18:o) av samma dag (nr 52), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och staden Karlstad; 1910)

av samma dag (nr 53), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Strängnäs
stad;

20:o) av den 5 mars (nr 54), i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar örn anslag
till väg- och vattenbyggnadsväsendet jämte i ämnet väckta motioner;

21 :o) av samma dag (nr 55), i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
framställda förslag rörande avsättning till statsverkets fond av
rusdrycksmedel;

Riksdagsbeslutet 1980.

22:o) av samma dag (nr 56), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till fonden för mötande av förluster
å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922;

23:o) av den 11 mars (nr 63), i anledning av vissa utav Kungl. Majit i
statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar m. m.;

24 :o) av samma dag (nr 64), i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Malmö stad;

25:o) av den 12 mars (nr 66), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av medel till gäldande av ersättning för belopp, som förskingrats
av förre landsfiskalen i Lycksele södra distrikt C. R. A. Carlsén;

26:o) av samma dag (nr 67), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfyndigbeter
å kronojord;

27:o) av samma dag (nr 68), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
rätt för kontorsbiträdet Leila K lson Lindberg att för placering i löneklass
tillgodoräkna viss tjänstetid;

28:o) av den 15 mars (nr 69), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
garanti för ett lån åt föreningen för bistånd åt vanföra i Norrland;

29:o) av den 18 mars (nr 10 A), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1930/
1931 under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet; 30

:o) av samma dag (nr 73), i anledning av väckt förslag örn beredande
av medel till ett nytt postångfartyg för trafik mellan fastlandet och Öland;

31 :o) av den 29 mars (nr 6 A), i anledning av vissa Kungl. Majits i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1930/1931 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet
;

32:o) av samma dag (nr 80), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
nedläggande av statsbanedelen Dagarn—Hultebo m. m.;

33:o) av samma dag (nr 81), i anledning av Kungl. Majit proposition angående
befrielse för kanallotsarna vid Trollhätte kanal från skyldighet att återbära
andel i vissa för mycket uppburna lotspenningar;

34 ro) av samma dag (nr 82), anledning av Kungl. Majits proposition angående
fortsatta åtgärder för främjande av sparsamhet bland skolungdom;

35:o) av samma dag (nr 84), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
avskrivning av viss del av statslån till Varberg—Ätrans och Eksjö—
Österbymo järnvägsaktiebolag;

36:o) av samma dag (nr 85), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
förvärvande för telegrafverkets räkning av vissa tomter i Göteborg;

37:o) av samma dag (nr 86), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
dispositionen av förefintlig behållning å. anslag till undervattensbåtmateriel; 38:o)

av samma dag (nr 88), i anledning av Kungl. Majits proposition an Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 15 sami. 1 haft. 2

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1930.

gående befrielse för förre löjtnanten i Norrbottens regementes reserv O. G. W.
Lindh från viss ersättningsskyldighet;

39:o) av samma dag (nr 89), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för kaptenen O. P. B. Dahlström och fanjunkaren K. R. Juhlin
från viss ersättningsskyldighet;

40:o) av samma dag (nr 90), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för förre volontären A. E. Nordin från viss betalningsskyldighet; 41

:o) av samma dag (nr 91), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
brandskyddsanordningar i operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad;

42:o) av samma dag (nr 92), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrings- och reparationsarbeten i universitetshuset i Lund;

43:o) av samma dag (nr 93), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utvidgning och förbättring av lokalerna för institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda;

44:o) av samma dag (nr 94), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överlåtelse på Östersunds stad av den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande
rätten till högre allmänna läroverkets i Östersund byggnader;

45:o) av samma dag (nr 95), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bidrag till vissa kassor vid de högre allmänna läroverken för flickor i
Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg;

46:o) av samma dag (nr 96), i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
rätt för lektorn C. G. Bondeson till viss tjänstårsberäkning;

47:o) av samma dag (nr 97), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag till uppförande av två arbetsstugor inom Nedertorneå och
Gällivare församlingar;

48:o) av samma dag (nr 98), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
disposition av lappskolbordet i Gällivare;

49:o) av den 1 april (nr 83), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förändring i avseende å löneställning och antal av vissa ordinarie befattningar
vid postverket, telegrafverket och statens järnvägar m. m.;

50:o) av samma dag (nr 87), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
gäldandet av staten åliggande kommunala och andra utskylder för
vissa försvarsväsendets fastigheter;

51 :o) av den 2 april (nr 119), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till vissa nybyggnadsarbeten vid centralfängelset å Långholmen;

52:o) av samma dag (nr 120), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag
för upphuggning av cellfönster vid centralfängelset å Långholmen;

53:o) av samma dag (nr 121), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till bestridande av arvoden och ersättningar åt befattningshavare
vid vattendomstolarna m. m.;

54:o) av samma dag (nr 122), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv;

Riksdagsbeslutet 1980.

55:o) av samma dag (nr 123), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av till statens järnvägars torvpulverfabrik vid Hästhagens
mosse hörande mark m. m. jämte en i ämnet väckt motion;

56 :o) av samma dag (nr 124), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av de ett dotterbolag till Aktiebolaget Kreditkassan av år
1922 tillhöriga aktierna i Aktiebolaget Göteborgs Handelsbank;

57:o) av samma dag (nr 125), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående kapitalökning för industrilånefonden;

58 :o) av samma dag (nr 126), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av avtal mellan kronan och Jönköpings stad örn byte av
viss mark i nämnda stad;

59:o) av samma dag (nr 127), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa ändringar beträffande personalorganisationen för statens vattenfallsverk
m. m.;

60:o) av samma dag (nr 128), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande av återbetalningsskyldighet beträffande till viss personal
vid statens fiskehamnsbyggnader utbetalda dyrtidstillägg m. m.;

61 :o) av samma dag (nr 129), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till bestridande av kronans andel i vissa kostnader för reglering
av sjön Balungen;

62 :o) av samma dag (nr 130), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inköp för kronans räkning av vissa fastigheter m. m. vid Indalsälven; 63:o)

av den 4 april (nr 8 A) i anledning av dels vissa av Kungl. Majit i
statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar dels
ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner;

64:o) av den 5 april (nr 132), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
uppförande och inredning av ett lahoratorium i flygteknik vid tekniska
högskolan;

65 :o) av samma dag (nr 133), i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland och
Dalarna på grund av kronoparkskolonisation m. m.;

66:o) av samma dag (nr 134), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till kammarrätten för budgetåret 1930/1931 m. m.;

67:o) av samma dag (nr 135), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förstärkning av tionde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga;

68 :o) av samma dag (nr 136), i anledning av Kungl. Maj:ts under andra huvudtiteln
av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till
vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning;

69:o) av den 9 april (nr 5 A), i anledning av vissa i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1930/1931 under
riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet
jämte i dessa ämnen väckta motioner;

70:o) av samma dag (nr 144), i anledning av Kungl. Maj :ts proposition an -

20 Riksdagsbeslutet 1930.

gående viss ändring beträffande säkerheten för statslån till Åmål—Årjängs
jämvägsaktiebolag;

71 :o) av samma dag (nr 145), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse av vissa områden å Kungl. Djurgården till Stockholm—
Rimbo järnvägs aktiebolag och till Stockholms stad;

72:o) av samma dag (nr 146), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av avtal mellan kronan och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag
samt kronan och Stockholms stad rörande marköverlåtelser
m. m.;

73 :o) av samma dag (nr 147), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under budgetåret 1930/1931 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen;

74:o) av samma dag (nr 148), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och staden Kristianstad,

75:o) av samma dag (nr 149), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa delar av övningsplatsen Backamo jämte i ämnet
väckta motioner;

76 :o) av samma dag (nr 150), i anledning av väckta motioner örn förnyad
utredning rörande det svenska försvarsväsendets ändamålsenlighet m. m.;

77:o) av den 26 april (nr 159), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln, punkt 14, gjorda framställning örn anslag
till byggande av enkla bygdevägar jämte i ämnet väckta motioner;

78:o) av samma dag (nr 160), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 14, gjorda framställning angående
anslag till nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet
jämte två i ämnet väckta motioner;

79 :o) av samma dag (nr 161), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 272, gjorda framställning angående
anslag till fortsatt utgivande av »Nusvensk ordbok» m. m. jämte i ämnet
väckt motion;

80:o) av samma dag (nr 162), i anledning av väckta motioner örn anslag
till svenska eldbegängelseföreningen ;

81 :o) av samma dag (nr 163), i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag
ti 11 f örsäkringsinspektionen;

82 :o) av samma dag (nr 164), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående avskrivning av viss del av statslån för anläggning av järnväg från
Oskarshamn till Ruda och från Ruda till Älghult;

83 :o) av samma dag (nr 165), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 241, gjorda framställning angående
understöd till obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda
skolor för husmodersutbildning jämte fyra i ämnet väckta motioner;

84:o) av samma dag (nr 166), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Vä -

Riksdagsbeslutet 1930. 21

sterbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, jämte
två i ämnet väckta motioner;

85 :o) av den 29 april (nr 170), i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
angående tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand
förläggning i Karlstens fästning;

86:o) av samma dag (nr 171), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
gäldandet av kronan ådömt skadestånd m. fl. kostnader i anledning av
skogsbrand vid Kviberg;

87:o) av samma dag (nr 172), i anledning av väckta motioner örn anskaffande
av nya lokaler till Gotlands artillerikårs tygförråd och verkstäder
m. m.;

88 :o) av samma dag (nr 173), i anledning av väckta motioner angående
användningen av vissa delar av de till fjärde flygkåren upplåtna egendomarna
å Frösön;

89 :o) av den 2 maj (nr 174), i anledning av väckt motion örn ett personligt
arvode åt byråchefen J. Döss;

90 :o) av samma dag (nr 175), i anledning av riksdagens år 1929 församlade
revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte
därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli
1928—30 juni 1929;

91 :o) av den 6 maj (nr 179), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Vaxholms
stad m. m.

92 :o) av samma dag (nr 180), i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
angående anvisande av medel för bestridande av viss ersättning till Västerås
stad;

93:o) av samma dag (nr 181), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inköp och iordningställande av beskickningshus i Haag;

93^2:o) av samma dag (nr 7A), i anledning av vissa av Kungl. Majit i
statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1930—1931 under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen
till finansdepartementet;

94:o) av den 9 maj (nr 190), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
anslag till kraftstation vid Malfors;

95:o) av samma dag (nr 191), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
vissa med reglering av vattenavrinningen i Motala ström mellan Vättern
och Koxen sammanhängande frågor m. m.;

96 :o) av samma dag (nr 192), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
kronans deltagande i regleringen av sjön Torrön;

97 :o) av samma dag (nr 193), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
elektrifiering av statsbanan Järna—Norrköping—Malmö jämte vissa till
densamma anslutande statsbanelinjer;

98:o) av samma dag (nr 194), i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anslag till statens järnvägar för skenfria
vägkorsningar m. m.;

Riksdagsbeslutet 1930.

99:o) av samma dag (nr 195), på grund av Kungl. Majrts proposition angående
åtgärder i anledning av Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags skuldförhållande
till staten;

100:o) av samma dag (nr 196), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkpropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 118, gjorda framställning angående
ökade medel för uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet;

101:o) av samma dag (nr 197), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
örn- och tillbyggnad av anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala; 102:o)

av samma dag (nr 198), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående överflyttande av en parallellavdelning i realskolan vid högre allmänna
läroverket å Södermalm i Stockholm till Katarina realskola därstädes; 103:o)

av samma dag (nr 199), i anledning av Kungl. Majrts proposition
angående anslag för medikolegala besiktningar;

104:o) av samma dag (nr 200), i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
anslag till utbildningskurs för rättsobducenter;

105ro) av samma dag (nr 201), i anledning av Kungl. Majrts proposition
angående anvisande av medel till återuppförande av en nedbrunnen gymnastikbyggnad
vid statens uppfostringsanstalt å Bona m. m.;

106ro) av samma dag (nr 202), i anledning av Kungl. Majrts proposition
angående anslag till bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling
jämte en i ämnet väckt motion;

107ro) av samma dag (nr 203), i anledning av Kungl. Majrts proposition
angående anslag till Överståthållarämbetet;

108ro) av samma dag (nr 204), i anledning av Kungl. Majrts proposition
angående anslag till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. jämte en i ämnet väckt motion;

109ro) av samma dag (nr 205), i anledning av Kungl. Majrts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag
till arbetsrådet;

110:o) av samma dag (nr 206), i anledning av Kungl. Majrts proposition
angående anslag till fögderiförvaltningarna m. m.;

niro) av samma dag (nr 207), i anledning av Kungl. Majrts proposition
angående viss årlig ledighet för häradsskrivarna;

112ro) av samma dag (nr 208), i anledning av Kungl. Majrts proposition
angående medgivande att med Danmark träffa överenskommelse beträffande
isbrytningen i Öresund samt vissa angränsande farvatten;

113:o) av samma dag (nr 209), i anledning av Kungl. Majrts proposition
angående anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg;

114:o) av den 13 maj (nr 212), i anledning av Kungl. Majrts i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln, punkt 27, gjorda framställning i fråga
örn anslaget till arméns mathållning;

115 ro) av samma dag (nr 213) i anledning av väckt motion angående utbetalande
till förre detektivkonstapeln E. A. Clementz av viss ersättning;

Riksdagsbeslutet 1930.

116 :o) av samma dag (nr 214), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till förnyelse av kustfästningarnas batmatenel,

117 :o) av samma dag (nr 215), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
m. m.;

118:o) av den 17 maj (nr 252), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg åt vissa
vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

119:o) av samma dag (nr 253), i anledning av Kungl. Maj:ts under femte
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag
till statens byggnadsbyrå;

120 :o) av samma dag (nr 254), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående lån till främjande av bostadsproduktionen;

121 :o) av samma dag (nr 255), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående befrielse från återbetalning av vissa för kronan tillhöriga fastigheter
erlagda kommunalutskylder m. m.;

122 :o) av samma dag (nr 256), i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga;

123:o) av samma dag (nr 257), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag
till extra utgifter;

124:o) av den 20 maj (nr 261), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående åtgärder för beredande av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning m. m.;

125:o) av samma dag (nr 262), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m.;

126:o) av samma dag (nr 263), i anledning av väckt motion örn rätt för eldaren
vid Stockholms hospital Frans Martin Svensson att för placering i löneklass
tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

127:o) av den 23 maj (nr 265), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående viss ändring i planen för örn- och tillbyggnad av residensbyggnaden

i Östersund; .

128 :o) av samma dag (nr 267), i anledning av vissa utav Kungl. Maj.ts i
statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående
dels anslag till privatläroverken, dels ock understöd åt kommunala gymnasier; 129

:o) av samma dag (nr 268), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående bildande av en fond hos Aktiebolaget Jordbrukarbanken, avsedd att
möjliggöra avveckling av vissa krediter at svenska lantmännens riksförbund
och därtill anslutna föreningar;

ISO :o) av samma dag (nr 269), i anledning av vissa av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar örn dyrtidstillägg at befattningshavare
i statens tjänst m. fl.;

131 :o) av den 24 maj (nr 280), i anledning av väckt motion örn efterskän -

Riksdagsbeslutet 1930.

kande av viss del utav byggmästaren K. Hj. Harlings stärbhusdelägare åliggande
betalningsskyldighet till kronan;

132:o) av den 27 maj (nr 2 B), angående reglering för budgetåret 1930/1931
av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till
justitiedepartementet;

133:o) av samma dag (nr 281), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag
till tryckningskostnader;

134:o) av samma dag (nr 282), i anledning av Kungl. Majrts proposition
angående anslag till utgifter för gammalsvenskbyboma;

135 :o) av samma dag (nr 283), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag
till statistiska centralbyrån och dess verksamhet;

136:o) av samma dag (nr 284), i anledning av Kungl. Majrts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till täckande
av den a Sverige belöpande delen av kostnaderna för en internationell
byrå i Paris för utställningar;

137:o) av samma dag (nr 285), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående verkställande
av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning
inmutade jämte en i ämnet väckt motion;

138:o) av samma dag (nr 286), i anledning av dels Kungl. Majrts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställningar angående
anslag för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom
kraft- och bränsleomradet samt för anskaffande av en anläggning för oljeutvinning
ur trä, dels ock väckta motioner örn anslag till vissa arbeten beträffande
torvkolningsmetoden ;

139ro) av samma dag (nr 287), i anledning av väckta motioner angående utökning
och effektivisering av yrkesinspektionens verksamhet;

140ro) av samma dug (nr 288), i anledning av dels Kungl. Majrts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning dels ock i
särskild proposition framlagda förslag angående anslag för budgetåret 1930/
1931 till lots- och fyrinrättningen;

141 ro) av den 28 maj (nr 294), i anledning av väckta motioner örn anslag
till anordnande av en företagsräkning;

142ro) av saluma dag (nr 295), i anledning av väckt motion om viss lönefyllnad
till vissa statstjänstemän i Malmslätts stationssamhälle;

143ro) av samma dag (nr 296), i anledning av Kungl. Majrts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 271, gjorda framställning angående
anslag till bestridande av med landsmålsundersökningarna i riket förenade
kostnader jämte två i ämnet väckta motioner;

144:o) av samma dag (nr 297), i anledning av Kungl. Majrts proposition
angående anslag till anläggande av uthamn för Haparanda och Tornedalen vid
Karl Johans stad;

Riksdagsbeslutet 1930.

145 :o) av samma dag (nr 298), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående understöd av regelbunden luftfart m. m. jämte i ämnet väckta motioner; 146:o)

av den 30 maj (nr 299), i anledning av Kungl. Marits under femte
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag
till statens sinnessjukhus jämte i ämnet väckta motioner;

147:o) av samma dag (nr 300), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag
till hamnar och farleder jämte i ämnet väckta motioner;

148 :o) av den 31 maj (nr 318), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag
till tryckningskostnader;

149.-o) av samma dag (nr 319), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bidrag och lån för ändrad organisation vid skyddshemmet åkerbrukskolonien
Hall;

150:o) av den 2 juni (nr 10 B), angående regleringen för budgetåret 1930/
1931 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen
till handelsdepartementet;

151 :o) av samma dag (nr 320), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag
till tryckningskostnader;

152 :o) av samma dag (nr 333), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till besiktning av motorfordon m. m.;

153:o) av samma dag (nr 334), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående exploatering av Ladugårdsgärdet m. m. jämte en i ämnet väckt motion;

154:o) av samma dag (nr 335), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anslag till oförutsedda utgifter;

155:o) av samma dag (nr 336), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anvisande av anslag till riksdags- och
revisionskostnader m. m.;

156:o) av den 3 juni (nr 6 B), angående regleringen för budgetåret 1930/
1931 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen
till kommunikationsdepartementet;

157 :o) av samma dag (nr 337), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anvisande av anslag till räntor å statsskulden
m. m.;

158 :o) av samma dag (nr 338), angående regleringen för budgetåret 1930/
1931 av utgifter för kapitalökning i vad angår anslagen till postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk;

159 :o) av den 4 juni (nr 346), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående viss ändring i planen för nybyggnaden för Kungl. Maj:ts kansli jämte
en i ämnet väckt motion;

160:o) av den 5 juni (nr 3 B), angående regleringen för budgetåret 1930/
1931 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen
till utrikesdepartementet;

Riksdagsbeslutet 1930.

161 :o) av samma dag (nr 4), angående regleringen för budgetåret 1930/
1931 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen
till försvarsdepartementet;

162 :o) av samma dag (nr 347), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget
till tryckningskostnader;

163 :o) av samma dag (nr 348), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 49, gjorda framställning angående
dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i
vissa utländska hamnstäder anställda präster;

164 :o) av samma dag (nr 349), i anledning av Kungl. Majrts proposition
med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1930/1931
åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar
och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga
emeri tilöner;

165:o) av samma dag (nr 350), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 245, gjorda framställning angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter
för yrkesundervisning;

166 :o) av samma dag (nr 351), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 294, gjorda framställning angående
dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter; 167:o)

av samma dag (nr 352), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln, punkt 292, gjorda framställning angående
tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl.;

168 :o) av samma dag (nr 353), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar örn dels nedskrivning av statens utlåningsfonders*
lånekapital, dels ock täckande av förluster å lånemedelskapital;

169 :o) av samma dag (nr 354), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till nya byggnader för Stockholms
tygstation m. m.;

170:o) av samma dag (nr 355), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till lån för anordnande av skyddshem
för flickor m. m.;

171 :o) av samma dag (nr 356), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning örn anvisande av anslag för avbetalning å
statsskulden;

172 :o) av samma dag (nr 362), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående bestridande av kostnaderna för framlidna Hennes Maj:t Drottning
Victorias begravning;

173:o) av samma dag (nr 363), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående omorganisation av väg- och vattenbyggnadskåren jämte en i ämnet
väckt motion;

174 :o) av samma dag (nr 364), i anledning av väckt motion örn rätt för tyg -

Riksdagsbeslutet 1930. 27

hantverkaren 0. E. Gunnarsson att för placering i löneklass tillgodoräkna sig
viss tjänstetid;

175 :o) av den 6 juni (nr 365), i anledning av väckta motioner om statens
övertagande av de s. k. Kinnekulleverken för framställning av bränsle ur
skiffer;

176 :o) av smyrna dag (nr 366), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till socialstyrelsen m. m.;

177:o) av den 11 juni (nr 5 B), angående regleringen för budgetåret 1930/
1931 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen
till socialdepartementet;

178:o) av samma dag (nr 7 B), angående regleringen för budgetåret 1930/
1931 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen
till finansdepartementet;

179:o) av samma dag (nr 8 B), angående regleringen för budgetåret 1930/
1931 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen
till ecklesiastikdepartementet;

180 :o) av samma dag (nr 361), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till hospitalsbyggnader jämte en i ämnet väckt motion;

l8l:o) av samma dag (nr 367), i anledning av Kungl. Maj:ts under femte
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag
till barnhusen;

182 :o) av smyrna dag (nr 368), i anledning av väckta motioner om avsättande
av medel till en hjälpfond för Norrbottens län;

183:o) av samma dag (nr 386), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m. jämte tre i
ämnet väckta motioner;

184 :o) av samma dag (nr 387), i anledning av väckta motioner angående
kostnaderna för folkskoleväsendet;

185 :o) av samma dag (nr 388), i anledning av dels Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående anslag till kontrollstyrelsens
verksamhet jämte i ämnet väckta motioner dels ock Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning örn vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923
(nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m.;

186:o) av samma dag (nr 389), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor m. m. jämte

åtskilliga i ämnet väckta motioner;

187:o) av samma dag (nr 390), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget
till tryckningskostnader;

188 :o) av samma dag (nr 391), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag
till tryckningskostnader;

189 :o) av samma dag (nr 392), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående anslag till bekämpande av arbetslösheten jämte i ämnet väckta mo tioner; -

Riksdagsbeslutet 1930.

190:o) av samma dag (nr 400), i anledning av väckta motioner angående
möjligheterna att utnyttja statens gruvegendom i Västerbotten;

191 :o) av den 12 juni (nr 402), med överlämnande av riksstat för budgetåret
1930/1931.

§ 31.

I skrivelse till Kungl. Majit den 8 februari hava vi anmält, att vi, med bifall
till Kungl. Maj:ts proposition nr 16, meddelat det av Kungl. Majit äskade godkännandet
av det med propositionen överlämnade, mellan Sverige och Tyska
Riket den 30 november 1929 avslutade tilläggsavtal nr 2 till handels- och sjöfartstraktaten
den 14 maj 1926 jämte därtill hörande slutprotokoll.

§ 32.

Vi hava i skrivelse den 5 juni nr 398 anmält för Kungl. Majit, att vi meddelat
det av Kungl. Majit äskade godkännandet av den med propositionen nr 279
överlämnade, i Genéve den 24 mars 1930 undertecknade handelskonvention med
därtill hörande protokoll.

§ 33.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 4 mars nr 57 anmält, att vi meddelat
det av Kungl. Majit i avlåten proposition nr 29 äskade godkännande av
den mellan Sverige och Turkiet den 29 september 1929 avslutade handels- och
sjöfartstraktat med tillhörande signaturprotokoll.

§ 34.

Sedan Kungl. Maj :t genom proposition nr 59 begärt riksdagens godkännande
av det med propositionen överlämnade, den 10 maj 1929 mellan Sverige och
Persien avslutade bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal med tillhörande slutprotokoll,
hava vi i skrivelse den 4 mars nr 60 anmält för Kungl. Majit, att vi
meddelat det äskade godkännandet.

§ 35.

Sedan Kungl. Majit i avlåten proposition nr 69 föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till förordning örn ändrad lydelse av 126 §
1 och 2 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379), hava vi
i skrivelse den 15 mars nr 72 anmält för Kungl. Majit, att vi antagit det med
propositionen framlagda förslaget.

§ 36.

Vi hava i anledning av väckta motioner i skrivelse till Kungl. Majit den 3
juni nr 340

dels framhållit önskvärdheten av att de i riksdagens skrivelse till Kungl.
Majit nr 344/1928 under punkterna a) och b) omförmälda utredningar utföras
med den skyndsamhet, som med hänsyn till uppgifternas natur och omfattning
är möjlig,

Riksdagsbeslutet 1980.

dels ock hemställt, att Kungl. Majit vid dessa utredningar ville beakta de
synpunkter, som bevillningsutskottet i sitt betänkande i ämnet, nr 36, anfört rörande
fördelning på olika kommuner av inkomst av rörelse.

§ 37.

Genom avlåten proposition nr 142 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att antaga med propositionen framlagda förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av komimunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);

2) förordning örn ändrad lydelse av 4 § 1 morn., 13 § och 19 § 1 mom. förordningen
den 28 september 1928 (nr 373) örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt;
samt

3) förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september
1928 (nr 379).

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 27 maj
nr 290 anmält för Kungl. Majit.

§ 38.

På grund av väckt motion hava vi, i skrivelse till Kungl. Maj :t den 29 mars
nr 103, under åberopande av bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande
nr 17, anhållit, att Kungl. Majit ville, med beaktande av vad i nämnda
betänkande anförts, föranstalta örn skyndsam utredning, i vad mån rätt att
uttaga skogsaccis må kunna förbehållas den borgerliga kommunen, samt för
1931 års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda.

§ 39.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 13 maj nr 221 hava vi
med bifall till Kungl. Majits proposition nr 208 antagit det vid propositionen
fogade förslag till förordning örn ändrad lydelse av 56 § förordningen den 19
november 1914 (nr 381) om arvsskatt och skatt för gåva.

§ 40.

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 258 hava vi antagit det vid
propositionen fogade förslag till förordning örn ändring i vissa delar av förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften; vilket
vi i skrivelse den 3 juni nr 339 anmält för Kungl. Maj :t.

§ 41.

Med bifall till en inom riksdagen väckt motion hava vi, såsom inhämtas av
vår skrivelse till Kungl. Majit den 4 mars nr 61, beslutit, att förordningen den
17 maj 1923 (nr 113) örn utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall
vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror skall, 19 §

Riksdagsbeslutet 1930.

med ändrad lydelse enligt förordning den 5 april 1929 (nr 52), äga fortsatt
tillämpning till och med den 30 Juni 1931.

§ 42.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 27 maj nr 289 utvisar hava
vi med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 122 antagit ett vid propositionen
fogat förslag till förordning örn ändrad lydelse av 3, 6 och 18 §§ i förordningen
den 2 juni 1922 (nr 260) örn automobilskatt.

§ 43.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 7 maj nr 210, under åberopande
av bevillningsutskottets betänkande nr 16, tillkännagivit för Kungl. Majit

dels att vi i anledning av en inom riksdagen väckt motion beslutit, att 5 §
tulltaxeförordningen skall i viss del hava i skrivelsen angiven ändrad lydelse,

dels ock att vi med bifall till väckt motion beslutit, att nummer 1010 i tulltaxan
skall hava den ändrade lydelse, som nämnda skrivelse utvisar.

Tillika hava vi förklarat, att av oss sålunda beslutade ändringar i tulltaxeförordningen
med tillhörande tulltaxa skola träda i kraft å dag, som Konungen
bestämmer.

§ 44.

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 248 hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Majit den 13 maj nr 222, antagit det vid propositionen
fogade förslag till förordning örn ändrad lydelse av 8 § tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316).

§ 45.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 4 mars nr 58 utvisar, att vi, med bifall
till Kungl. Maj :ts proposition nr 27, antagit det med propositionen framlagda
förslag till förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen den 27 april
1923 angående rätt för Konungen att i visst fall åsätta särskild tullavgift.

§ 46.

Genom avlåten proposition nr 196 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

1 :o) antaga vid propositionen fogat förslag till förordning örn vissa ändringar
i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker;

2:o) medgiva, att Kungl. Majit må för staten utfästa garanti för dels kapitalet
av de preferensaktier i Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen intill belopp
av 14,600,000 kronor, som komma att tecknas för pensionsförsäkringsfonden,
dels ock utdelning å preferensaktierna i Spritcentralen i enlighet med i statsrådsprotokoll
för finansärenden den 28 februari 1930 angivna grunder;

3:o) besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av behov tillhandahålla
medel för såväl infriande av den enligt punkt 2 io) utfästa garantiförbindelse,
avseende kapitalet av de preferensaktier, som komma att tecknas

Riksdagsbeslutet 1980.

för pensionsförsäkringsfonden, som även inlösen helt eller delvis av stamaktiekapitalet
i Spritcentralen.

Genom förenämnda proposition har Kungl. Majit tillika bragt till riksdagens
kännedom förslag dels till avtal angående upplåtande åt Aktiebolaget Vin&
Spritcentralen av rätt att idka partihandel med rusdrycker ävensom till ändringar
i bolagsordningen för Spritcentralen, dels ock till avtal angående stamaktiekapitalet
i Spritcentralen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 17 maj nr 259 hava vi

I) anmält för Kungl. Majit, att vi bifallit Kungl. Majits förevarande proposition; II)

hos Kungl. Majit anhållit,

a) att Kungl. Majit ville å statens vägnar med Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen
träffa avtal angående upplåtande av rätt att idka partihandel med
rusdrycker i huvudsaklig överensstämmelse med ett i skrivelsen infört förslag
till avtal angående upplåtande åt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen av rätt
att idka partihandel med rusdrycker;

b) att Kungl. Maj :t ville å statens vägnar med stamaktieägama i Aktiebolaget
Vin- och Spritcentralen träffa avtal angående stamaktiekapitalet i bolaget
i huvudsaklig överensstämmelse med ett i vår skrivelse intaget förslag till
avtal angående stamaktiekapitalet i Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen.

§ 47.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 63 hava vi, såsom inhämtas av
vår skrivelse till Kungl. Majit den 17 maj nr 260, antagit det vid propositionen
fogade förslag till förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen den
8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

§ 48.

Vi hava, med bifall till Kungl. Majits proposition nr 38, beslutit, att kungörelsen
den 29 maj 1925 (nr 150) örn vissa ändringar i förordningen den 17
juni 1916 (nr 216) angående villkoren för postbefordran av tidningar och andra
periodiska skrifter, vilken kungörelse med viss ändring gäller till och med
den 31 december 1930, skall äga fortsatt tillämpning till och med den 31 december
1931, dock att dels vad i 8 § stadgas icke skall tillämpas beträffande
sådana abonnemang för år 1932, som verkställas under år 1931, dels ock 11 §
1 mom. skall hava den ändrade lydelse, som vår skrivelse till Kungl. Majit
i ämnet den 4 mars nr 59 utvisar.

§ 49.

I skrivelse till Kungl. Majit den 11 juni nr 399 hava vi, under åberopande
av bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande nr 39, tillkännagivit
för Kungl. Majit, att vi

dels beslutat, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1930 skall utgå med

32 Riksdagsbeslutet 1930.

145 procent av de i 18 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp,

dels ock beräknat bevillningarna för budgetåret 1930/1931 sålunda:

kronor.

Inkomst- och förmögenhetsskatt............... 160,000,000

Utjämningsskatt...................... 5,200,000

Utskiftningsskatt...................... 100,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter . . . 500,000

Stämpelmedel........................ 52,000,000

Automobilskattemedel.................... 47,000,000

Tullmedel......................... 142,000,000

Tobaksskatt......................... 63,000,000

Brännvinstillverkningsskatt................. 17,000,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag..................... 5,000,000

Detaljhandelsbolag.................... 23,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker...... 40,000,000

Maltskatt.......................... 17,500,000

Postverket (överskott).................... 13,200,000

§ 50.

I anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 195 angående utövandet av statens
tobaksmonopol hava vi, som icke kunnat i oförändrat skick bifalla propositionen,
såvitt angår med propositionen framlagda förslag till avtal,

dels bemyndigat Kungl. Maj :t att å statens vägnar med Aktiebolaget Svenska
Tobaksmonopolet träffa avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol
i huvudsaklig överensstämmelse med följande i vår skrivelse till Kungl.
Majit den 17 maj nr 258 intagna förslag, nämligen förslag till avtal angående
utövandet av statens tobaksmonopol samt förslag till ändringar i bolagsordningen
för Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet;

dels bemyndigat Kungl. Majit att å statens vägnar med blivande preferensaktiägare
i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal angående preferensaktiekapitalet
i bolaget i huvudsaklig överensstämmelse med ett i vår
nämnda skrivelse infört förslag till avtal angående preferensaktiekapitalet i
Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet;

dels medgivit, att Kungl. Maj :t må för staten utfästa garanti för ett lån ur
pensionsförsäkringsfonden åt Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet å högst
sexton miljoner kronor till kapital och ränta, beräknad efter fem procent;

dels ock besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av behov
tillhandahålla medel för såväl infriande av nämnda garantiförbindelse som ock
inlösen helt eller delvis av preferensaktiekapitalet i bolaget.

§ 51.

Med bifall till Kungl. Majit proposition nr 209 hava vi såsom inhämtas av
vår skrivelse till Kungl. Majit den 13 maj nr 223, antagit det vid propositionen

Riksdagsbeslutet 1930.

fogade förslag till förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för år 1931 samt örn uppgifter för den allmänna folkräkningen
den 31 december 1930.

§ 52.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 29 mars nr 104 utvisar, att vi bifallit
Kungl. Marits proposition nr 145 angående tullfri införsel av två telefonkablar.

§ 53.

I anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 205 hava vi medgivit, att Aktiebolaget
Svenska Tobaksmtonopolet må till Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag
och hos bolaget anställda vid nedläggande av bolagets tillverkning av cigarrlådor
utbetala ersättning i enlighet med de grunder, som angivits i bevillningsutskottets
betänkande nr 28; vilket vi i skrivelse den 21 maj nr 264 anmält för
Kungl. Majit.

§ 54.

Med bifall till en av fullmäktige i riksbanken gjord framställning hava vi
för vår del antagit ett förslag till lag örn ändrad lydelse av 13 och 25 §§ i lagen
den 12 maj 1897 för Sveriges riksbank; vilket vi anmält i skrivelse till Kungl.
Majit den 18 februari nr 34.

§ 55.

I anledning av Kungl. Majits propositioner nr 223 och 274 hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 7 maj nr 189, dels för vår del
antagit ett i vår skrivelse intaget förslag till lag örn vissa ändringar i lagen
den 12 maj 1897 (nr 27) för Sveriges riksbank, dels ock beslutit, att riksbanken
skall äga förvärva aktier i banken för internationell betalningsutjämning
intill ett belopp av nominellt tjugu miljoner schweiziska francs.

§ 56.

Kungl. Maj :ts proposition nr 8 med förslag till lag angående ändrad lydelse
av 1 § lagen den 22 juni 1911 (nr 74) örn bankrörelse har blivit av oss bifallen;
vilket vi i skrivelse den 4 mars nr 62 anmält för Kungl. Majit.

§ 57.

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 265 hava vi

dels antagit de vid propositionen fogade förslagen till förordning örn ändrad
lydelse av §§ 4—6, 8 och 12—15 i förordningen den 16 maj 1890 (nr 21 s. 1)
angående Sveriges allmänna hypoteksbank och till förordning örn ändrad lydelse
av §§ 4, 5, 7—9, 14, 17 och 18 i förordningen den 16 maj 1890 (nr 21 s.
11) angående de allmänna grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och
framtida verksamhet skola till efterrättelse lända;

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 15 sami. 1 käft. 3

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1980.

dels ock besluta, att från riksgäldskontoret skola till Sveriges allmänna hypoteksbank
såsom dess grundfond, emot det att banken återbär tidigare för
nämnda ändamål tillhandahållna obligationer, överlämnas svenska statens fyra
och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett
nominellt belopp av 60,000,000 kronor med rätt för banken att enligt bestämmelserna
i förordningen angående banken förfoga över obligationerna.

§ 58.

Vi hava i skrivelse den 2 maj anmält för Kungl. Maj :t, att vi i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 152

dels antagit det vid propositionen fogade förslaget till lag örn ändrad lydelse
av 13 § i lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för
ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk;

dels ock besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1930,

att i den vid nämnda lag fogade åldersförteckningen skola upptagas vissa i
vår omlförmälda skrivelse uppräknade befattningar med däri angivna pensionsålder,
dock att för kvinnlig innehavare av här avsedd befattning pensionsåldern
skall tillsvidare och intill dess annorledes varder förordnat inträda vid 64 levnadsår; samt

att ur nämnda förteckning skola utgå i vår skrivelse angivna befattningar
vid statens vattenfallsverk.

§ 59.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 143 med förslag till lag örn
ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 (nr 85) angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, vilket vi i skrivelse den 9 maj nr
219 anmält för Kungl. Majit.

§ 60.

Vi hava beslutit, a) att av riksbankens vinst för år 1929 skall till statsverket
överlämnas ett belopp av 19,000,000 kronor; samt b) att berörda belopp
skall av fullmäktige i riksbanken tillhandahållas statskontoret med en fjärdedel
eller 4,750,000 kronor under envar av månaderna juli och oktober 1930
samt januari och april 1931.

§ 61.

I avseende å stats regleringen och rörande de med statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till
Kungl. Majit avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna,
nämligen i vad angår frågor behandlade av bankoutskottet:

Ilo) av den 18 februari (nr 11 A), i anledning av vissa av Kungl. Majit i
statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budget -

Riksdagsbeslutet 1930.

året 1930/1931 linder riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till
pensions- och indragningsstaten;

2:o) av samma dag (nr 35), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående beredande av ålderdomsunderstöd åt s. k. lådbrevbärare vid postverket; 3:o)

av samma dag (nr 36), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förhöjning för år 1930 av åt vissa f. d. poststationsföreståndare och
lantbrevbärare utgående understöd;

4:o) av dan 18 mars (nr 74), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under elfte huvudtiteln gjorda framställning angående ändrad ordning
för prövningen av vissa ärenden om understöd åt efterlevande efter i statens
tjänst anställda personer jämte en i ämnet väckt motion;

5:o) av den 2 april (nr 99), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss ändring i gällande bestämmelser örn pensionering av icke ordinarie
personal vid statens järnvägar m. m.;

6:o) av samma dag (nr 100), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss ändring i för statens pensionsanstalt gällande stat;

7:o) av samma dag (nr 101), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
delaktighet i statens pensionsanstalt för befattningshavare bos centralrådet
för skogsvårdsstyrelsernas förbund;

8:o) av samma dag (nr 102), i anledning av väckta motioner rörande understöd
åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer;

9:o) av den 9 maj (nr 216), i anledning av väckt motion örn ändring av viss
bestämmelse rörande tilläggsersättning å livränta av statsmedel till följd'' av
olycksfall i arbete;

10 :o) av samma dag (nr 217), i anledning av väckt motion örn ersättning
åt Knut Sigurd Bexelius för olycksfall under arbete vid ett av arbetslöshetskommissionen
anordnat arbetsföretag;

ll:o) av samma dag (nr 218), i anledning av" väckta motioner örn årliga
understöd åt fyra genom misstag under tjänstutövning av barnmorska skadade
barn;

12:o) av samma dag (nr 220), i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
tillfällig löneförbättring under budgetåret 1930/1931 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen, i vad avser pensions- och indragningsstaterna; 13:o)

av den 27 maj (nr 277), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förtidspension och avskedsersättning åt vissa tjänstemän vid statens
järnvägsbyggnader jämte i ämnet väckta motioner;

14.-o) av samma dag (nr 278), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg åt vissa
vaktmästare oell med dem jämförliga befattningshavare i vad angår flottans
pensionskassa;

15:o) av samma dag (nr 303), i anledning av Kungl. Maj:ts under punkten
9 av elfte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till allmänna
indragningsstaten;

Riksdagsbeslutet 1930.

16 :o) av samma dag (nr 304), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst m. fl., i vad rör pensions- och indragningsstaten;

17 :o) av samma dag (nr 305), i anledning av Kungl. Maj:ts under vissa
punkter av elfte huvudtiteln gjorda framställningar örn anslag till dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer och åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl.;

18:o) av dan 2 juni (nr 11 B), angående regleringen för budgetåret 1930—
1931 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till
pensions- och indragningsstatema;

19 :o) av den 4 juni (nr 369), angående vissa framställningar rörande elfte
huvudtiteln, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstatema;

20 :o) av samma dag (nr 370), i anledning av vissa framställningar angående
pensioner och understöd m. m. att utgå av af färsdrivande verks medel;

21 :o) av samma dag (nr 371), i anledning av vissa framställningar rörande
pensioner eller understöd till vissa i statens tjänst anställda personer;

22:o) av samma dag (nr 372 till Konungen och 373 till riksgäldskontoret),
med reglemente för riksgäldskontoret.

§ 62.

Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på
riksstaten under titlarna Riksdags- och revisionsko stna der m. m., Räntor å
statsskulden m. m. och Avbetalning å statsskulden; och äger riksgäldskontoret
att, i mån av behov, genom uttag från statsverkets giroräkning i riksbanken
lyfta och till sin giroräkning i banken överföra sagda anslag.

§ 63.

Riksgäldskontoret har att utbetala de anslag, som på riksstaten anvisas
att täckas av lånemedel. Utbetalningarna skola verkställas med iakttagande
av de av riksdagen meddelade föreskrifter, enligt Kungl. Maj:ts disposition.

§ 64.

Av vår skrivelse till fullmäktige i riksbanken den 18 februari nr 31 inhämtas,
att vi tillerkänt nämnda fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen
under år 1928 av bankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor
i orterna, dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges
protokoll från och med den 10 januari 1929 till och med den 9 januari
innevarande år.

§ 65.

Enligt vad vår skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 18 februari
nr 32 utvisar, hava vi tillerkänt nämnde fullmäktige ansvarsfrihet ej mindre
för den av riksdagens år 1929 församlade revisorer granskade förvaltningen av
riksgäldskontoret under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 än även för alla be -

Riksdagsbeslutet 1930. 37

slut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med
den 10 januari 1929 till och med den 9 januari innevarande år.

§ 66.

Efter tagen kännedom örn den av styrelsen för riksdagsbiblioteket till riksdagen
avlämnade berättelsen över bibliotekets förvaltning under år 1929 ävensom
de hos styrelsen under året förda protokoll, hava vi tillerkänt styrelsen
ansvarsfrihet för förvaltningen av riksdagsbiblioteket under samma år, vilket
vi i skrivelse den 18 februari nr 33 meddelat styrelsen.

§ 67.

Med anledning av väckt motion hava vi, på sätt vår skrivelse till Kungl.
Majit den 18 mars nr 76 närmare utvisar, anhållit, att Kungl. Majit ville föranstalta
om utredning, huruvida och i vilken ordning de privilegier för prästerskapet,
som fortfarande kunna anses bestå i fråga om deltagande i kostnaden
för byggnad och underhåll av prästgård samt i kostnaden för kyrkobot jäningens
avlöning, må kunna upphävas, samt för riksdagen framlägga de förslag,
vartill utredningen kan giva anledning.

§ 68.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 18 mars nr 75 hava
vi, i anledning av väckt motion, anhållit, att Kungl. Majit ville skyndsamt
låta verkställa utredning rörande beskaffenheten av de missförhållanden med
avseende å renskötselns bedrivande och lappförfattningarnas tillämpning i övrigt,
som yppats inom vissa delar av Lappmarken, samt, därest av utredningen
skulle framgå, att dessa missförhållanden äro av den art, att deras snabba
och effektiva tillrättaläggande icke låter sig medelst den nuvarande administrationen
å området genomföra, vidtaga de tillfälliga åtgärder för berörda ändamåls
vinnande, vartill utredningen kan giva anledning eller Kungl. Majit eljest
må finna skäl.

§ 69.

Genom proposition nr 10 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn testamente;

2) lag angående införande av lagen örn testamente;

3) lag om vissa rättshandlingar till förmån för ofödda;

4) lag om arvsavtal;

5) lag angående ändring i. 7 och 10 kap. lagen örn arv;

6) lag angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 8 juni 1928 (nr 281) örn
allmänna arvsfonden;

7) lag angående ändring i 11 och 12 kap. lagen örn förmynderskap;

8) lag örn ändrad lydelse av 11 och 18 §§ förordningen den 16 juni 1875
(nr 42) angående lagfart å fång till fast egendom;

Riksdagsbeslutet 1930.

9) lag angående ändrad lydelse av 12 och 16 §§ lagen den 14 juni 1907 (nr
36) om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan
rätt; samt

10) lag om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 juni 1875 (nr 42)
angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 21 mars nr 78 hava
vi bifallit denna proposition.

§ 70.

Med föranledande av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse till
Kungl. Majit den 26 april nr 168 anhållit, att Kungl. Majit ville skyndsamt
föranstalta örn utredning rörande de åtgärder, som kunna befinnas erforderliga
för undanröjande av olägenheter av den flerstädes förekommande bristen
på överensstämmelse mellan lagfarna hemmantal, å ena, samt de hemmantal,
som för motsvarande fastigheter i jordregistret redovisats, å andra sidan, samt
för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

§ 71.

Vi hava för vår del i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 216 antagit
ett propositionen bilagt förslag till lag örn beräkning av lagstadgad tid,
vilket vi i skrivelse den 23 maj nr 279 anmält för Kungl. Majit.

§ 72.

Vi hava, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 14 februari
nr 21, bifallit Kungl. Majlis proposition nr 3 med förslag till lag örn ändradlydelse
av 22 kap. 12 och 21 §§ strafflagen.

§ 73.

Efter det Kungl. Majit genom proposition nr 214 föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag angående upphävande av vissa särskilda
bestämmelser örn rätt domstol i mål angående tjänstefel av postförvaltare,
postiljon eller postförare, hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 26
april nr 169 anmält, att denna proposition blivit av oss bifallen.

§ 74.

Enligt vad var skrivelse till Kungl. Majit den 14 februari nr 22 utvisar
hava vi bifallit Kungl. Maj :ts proposition nr 4, varigenom Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad
lydelse av 8 § 3 mom. lagen den 17 oktober 1900 om straffregister.

§ 75.

Kungl. Majit har genom avlåten proposition nr 6 föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till lag örn handräckning vid svensk
domstol åt vissa internationella organ.

Riksdagsbeslutet 1930.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 20 februari nr 45
har denna proposition blivit av oss bifallen.

§ 76.

Genom avlåten proposition nr 5 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av
1 och 4 §§ lagen den 6 mars 1899 örn handräckning åt utländsk domstol.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 20 februari
nr 44 anmält för Kungl. Majit.

§ 77.

Kungl. Maj :ts proposition nr 7 med förslag till lag angående ändring i lagen
den 22 juni 1911 örn vissa aktiebolag, som driva lånerörelse har blivit av oss
bifallen; vilket vi i skrivelse den 20 februari nr 46 anmält för Kungl. Majit.

§ 78.

Genom avlåten proposition nr 65 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn bostadsrättsföreningar;

2) lag om ändrad lydelse av 2, 8 och 84 §§ lagen den 22 juni 1911 (nr 55
s. 1) örn ekonomiska föreningar;

3) lag örn ändring i lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) örn nyttjanderätt
till fast egendom;

4) lag örn ändrad lydelse av 42, lil, 133 och 192 §§ utsökningslagen; samt

5'') lag örn ändrad lydelse av 1 § bokföringslagen den 31 maj 1929 (nr 117).

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi anmält i skrivelse till

Kungl. Majit den 7 april nr 142.

§ 79.

.Vi hava bifallit Kungl. Majits proposition nr 218 med förslag till lag örn
begränsning av rätten att avverka skog a intecknad fastighet; vilket vi i skrivelse
den 27 maj nr 301 tillkännagivit för Kungl. Majit.

§ 80.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj :t den 7 april nr 143 hava
vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 174 med förslag till lag örn fortsatt
giltighet av lagen den 20 juni 1924 angående förverkande i visst fall av spritdrycker
och vin.

§ 81.

Genom proposition nr .106 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn vågrätt;

2) lag örn tillägg till 1 kap. 8 § lagen den 14 juni 1907 örn nyttjanderätt
till fast egendom;

Riksdagsbeslutet 1930.

3) lag om ändring i lagen den 12 maj 1917 örn expropriation.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 26
april nr 167 anmält för Kungl. Maj.-t.

§ 82.

Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag angående ändring i 1 och 12 §§
lagen den 5 juli 1884 örn skydd för varumärken har blivit av oss bifallen, vilket
vi i skrivelse den 2 maj nr 183 anmält för Kungl. Maj:t.

§ 83.

Kungl. Maj.t bär genom avlaten proposition nr 256 föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till 1 :o) lag örn ändrad lydelse av 18 §
lagen den 4 juni 1913 (nr 159) angående förbud mot införsel till riket av varor
med oriktig ursprungsbeteckning; 2:o) lag örn ändrad lydelse av 2 § lagen den
9 oktober 1914 (nr 422) angående förbud i vissa fall mot varors förseende med
oriktig ursprungsbeteckning och saluhållande av oriktigt märkta varor.

Denna proposition har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 2 maj
nr 184 anmält för Kungl. Maj :t.

§ 84.

iVi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 186, varigenom Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att godkänna de i det propositionen bilagda utdrag av
statsrådsprotokoll över kommunikationsärenden för den 28 februari 1930 omförmälda,
av den internationella luftfartskommissionen beslutade ändringar i
den i Paris den 13 oktober 1919 undertecknade luftfartskonventionen; vilket vi
i skrivelse den 13 maj nr 225 tillkännagivit för Kungl. Majit.

§ 85.

Genom proposition nr 71 har Kungl. Majit, ander åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, anhållit örn riksdagens
yttrande angående de i nämnda protokoll omförmälda, av den internationella
arbetsorganisationens konferens år 1929 vid dess tolfte sammanträde
fattade besluten.

Vår skrivelse till Kungl. Majit den 4 april nr 139 utvisar,

a) att vi för vår del icke baft något att erinra mot vederbörande departementschefs
uttalanden i det propositionen bilagda statsrådsprotokollet beträffande 1)

förslaget till konvention angående skydd mot olycksfall för arbetare, sysselsatta
med lastning eller lossning av fartyg,

2) rekommendationen angående ömsesidighet i fråga örn skydd mot olycksfall
för arbetare, sysselsatta med lastning eller lossning av fartyg, och

3) rekommendationen angående hörande av fackliga organisationer vid utarbetande
av bestämmelser rörande säkerhet för arbetare, sysselsatta med lastning
eller lossning av fartyg,

b) att, då vi för närvarande icke kunna överblicka de konsekvenser, ett bi -

Riksdagsbeslutet 1930.

trädande av förslaget till konvention angående angivande av vikten å tyngre
kollin, som transporteras å fartyg, kan medföra för vårt land, vi nu icke kunnat
tillstyrka ratificering av samma konventionsförslag, men att vi ansett, att det
i konventionsförslaget omhandlade spörsmålet bör av Kungl. Maj:t göras till
föremål för ytterligare utredning, samt

c) att vi med anledning av rekommendationerna angående förebyggande av
olycksfall i arbete och angående ansvarighet i fråga örn säkerhetsanordningar
å motordrivna maskiner vunnit oss böra uttala det önskemålet, att arbetet med
revisionen av lagen örn arbetarskydd så påskyndas, att förslag till reviderad
lagstiftning inom en nära framtid kan föreläggas riksdagen, och

att vi i övrigt icke funnit anledning till erinran mot departementschefens uttalanden
beträffande ifrågavarande rekommendationer.

§ 86.

Genom avlåten proposition nr 31 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående fortsatt giltighet av
lagen den 4 juni 1926 (nr 162) örn arbetstidens begränsning.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 4 april nr 137 hava vi anmält, att vi för
vår del antagit ett förslag till lag örn arbetstidens begränsning, som innefattas

1 andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 15.

§ 87.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 13 maj nr 227 hava
vi bifallit Kungl. Majits proposition nr 242 med förslag till lag angående fortsatt
giltighet av lagen den 13 juli 1926 (nr 398) om arbetstiden å svenska fartyg
(sjöarbetstidslagen).

§ 88.

Kungl. Majit har genom proposition nr 32 föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den
4 juni 1926 (nr 163) örn vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande
av bageri- och konditoriarbete.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 4 april nr 138 hava
vi i anledning av denna proposition för vår del antagit ett förslag till lag örn
vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,
av lydelse som andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande
nr 16 utmärker.

§ 89.

Kungl. Majit har genom avlåten proposition nr 219 föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad lydelse av 2 § 4:o)
och 14:o) lagen den 26 maj 1909 örn Kungl. Majits regeringsrätt.

Med förklarande att Kungl. Majits förslag icke kunnat i oförändrat skick
antagas av oss, hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 4 juni nr 360 meddelat,
att vi för vår del antagit en i vår skrivelse införd lag om ändrad lydelse av

2 § 4:o) lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Majits regeringsrätt.

Riksdagsbeslutet 1930.

§ 90.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 maj nr 224 utvisar hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 153 med förslag till lag om ändring i
Anssa delar av lagen den 2 juli 1915 (nr 261) angående anskaffande av hästar
och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot (hästutskrivningslagen).

§ 91.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition nr 86 föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn delning av fastighet vid ändring i rikets indelning med mera;

2) lag örn ändrad lydelse av 7 kap. 9 § lagen den 12 maj 1917 (nr 269) örn
fastighetsbildning i stad; och

3) lag örn tillägg till 1 kap. 3 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326) örn delning
av.jord å landet;

hava vi i skrivelse till Kungl. Maj :t den 4 april nr 140 anmält, att vi bifallit
denna proposition.

§ 92.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 217 med förslag till lag örn
ändrad lydelse av 11 kap. 15 § strafflagen; vilket vi i skrivelse den 27 maj
nr 291 anmält för Kungl. Maj:t.

§ 93.

Kungl. Maj :ts proposition nr 241 med förslag till lag örn ändring i vissa delar
av lagen den 17 oktober 1900 (nr 82 s. 1) om straffregister har icke blivit
av oss bifallen; vilket vi i skrivelse den 27 maj nr 293 anmält för Kungl. Majit.

§ 94.

Vi hava bifallit Kungl. Majits genom avlåten proposition nr 224 framlagda
förslag till 1) lag örn ändrad lydelse av 37 § 5 mom. förordningen den 16 juni
1875 angående inteckning i fast egendom, 2) lag örn ändrad lydelse av 121 §
utsökningslagen; vilket vi i skrivelse den 4 april nr 141 anmält för Kungl. Majit.

§ 95.

Uti proposition nr 213 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga vid
propositionen fogat förslag till lag örn ändrad lydelse av vissa delar av lagen
den 2 juni 1916 (nr 180) örn skyddskoppympning.

Med förklarande att ifrågavarande proposition ej kunnat i oförändrat skick
antagas, hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 30 maj nr 317 anmält, att vi
för vår del antagit ett i vår skrivelse infört förslag till lag i ämnet.

Tillika hava vi hemställt, att Kungl. Majit måtte låta verkställa en allsidig
och förutsättningslös utredning, huruvida och i vilken mån utan äventyrande
av folkhälsan undantag från ympning enligt 2 § och 3 § a) och b) må kunna

Riksdagsbeslutet 1930.

medgivas i större utsträckning än för närvarande är fallet, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ 96.

Med anledning av väckta motioner hava vi i skrivelse till Kungl. Maj :t den
14 mars nr 70 anhållit, att Kungl. Maj :t ville så snart ske kan för riksdagen
framlägga förslag till blindvårdens ordnande på ett tillfredsställande sätt.

§ 97.

Genom avlåten proposition nr 240 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn åtgärder mot vanartigt levnadssätt (vanartslag),

2) lag om ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården,
samt

3) lag örn1 ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) örn samhällets
barnavård.

Under åberopande av vad som anförts i andra lagutskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 36 hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 27 maj nr 292
anmält, att förevarande proposition icke av oss bifallits.

§ 98.

Med anledning av avlåten proposition nr 246 hava vi för vår del beslutit att
upphäva det genom kungörelsen den 17 oktober 1919 (nr 660) utfärdade, tillsvidare
gällande förbudet mot skatteköp utom såvitt angår sådana hemman och
lägenheter, som innehavas av bolag och övriga juridiska personer.

I skrivelse den 30 maj nr 316 hava vi meddelat vårt beslut i ämnet.

§ 99.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 4 juni nr 359 anmält, att vi vid
granskning av de vid proposition nr 121 fogade förslagen till motorfordonsförordning
och vägtrafikstadga ej funnit skäl att mot desamma göra andra
erinringar, än de som angivits i vår skrivelse till Kungl. Majit den 4 juni
nr 359.

§ 100.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Majit den 2 maj nr 182 hava
vi på grund av väckta motioner för vår del antagit en i var nämnda skrivelse
införd lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 14 juni 1929 (nr 131)
örn försäkring för vissa yrkessjukdomar.

§ 101.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Majit den 13 maj nr 226 tillkännagivit för
Kungl. Majit, att vi, vid granskning av det i proposition nr 170 innefattade

Riksdag sbeslutet 1930.

förslag till förordning om ändring i vissa delar av hälsovårdsstadgan den 19
juni 1919 (nr 566), ej funnit skäl till erinran beträffande detsamma.

§ 102.

• Kungl. Maj:ts genom avlåten proposition nr 110 framlagda förslag till förordning
örn ändring i vissa delar av förordningen den 31 mars 1922 (nr 130)
angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete har blivit av oss bifallen;
vilket vi i skrivelse den 14 mars nr 71 anmält för Kungl. Majit.

§ 103.

Med anledning av väckta motioner hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den
14 maj nr 235 anhållit, att Kungl. Maj :t måtte verkställa utredning rörande införande
— utöver vad som redan nu gäller — av föreskrifter örn ursprungsbeteckning
av importerade lantmanna- och trädgårdsprodukter samt därefter
vidtaga de åtgärder, vartill en dylik utredning kan giva anledning.

§ 104.

Med anledning av de väckta motionerna I: 17 och lii 42 hava vi i skrivelse
till Kungl. Maj :t den 5 juni nr 397 anhållit, att Kungl. Maj :t ville låta verkställa
utredning rörande tänkbara möjligheter för vinnande av det i motionerna
avsedda syftet ävensom vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kan giva anledning,
eller för fall, då sådant kan befinnas erforderligt, underställa 1931
års riksdag förslag i ämnet.

§ 105.

Kungl. Majits proposition nr 102 med förslag till lag örn ändrad lydelse av
59 och 63 §§ lagen den 23 oktober 1891 (nr 68 sid. 1) angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet har blivit av oss bifallen; vilket vi i skrivelse
den 5 juni nr 396 anmält för Kungl. Majit.

§ 106.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Majit den 9 april nr 156 utvisar, hava
vi med anledning av vissa däri omförmälda motioner om ändringar i gällande
lagstiftning angående allmänna vägar anhållit, att Kungl. Majit ville vidtaga
åtgärd i syfte, att de i motionerna upptagna frågorna måtte bliva föremål för
övervägande i samband med pågående revision av bestämmelserna örn väghållningsbesvärets
utgörande på landet samt örn städernas allmänna vägar eller
i den ordning Kungl. Majit eljest må finna lämplig.

§ 107.

Genom avlåten proposition, nr 70, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till

Riksdagsbeslutet 1930.

1) lag angående ändring i 3 § lagen den 27 juni 1896 (nr 42 s. 1) om rätt
till fiske;

2) lag angående utsträckt tillämpning av lagen den 22 juni 1928 (nr 184)
örn ersättning till strandägare för måstad fiskerätt.

I skrivelse till Kungl. Majit den 31 maj nr 274 hava vi anmält, att denna
proposition blivit av oss bifallen.

§ 108.

Med anledning av väckt motion hava vi i skrivelse till Kungl. Majit den 29
mars nr 117 anhållit örn ändring i gällande jaktstadga i syfte att befria den,
som vill idka fångst av säl med sax, från skyldighet att begära länsstyrelsens
tillstånd samt att låta kungöra saken.

§ 109.

I skrivelse den 14 maj nr 239 hava vi anmält för Kungl. Maj it, att vi bifallit
Kungl. Majits proposition nr 180 angående åtgärder för utrotande av nötbromsen
m. m.

§ no.

1 avseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap
ägnade ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till
Kungl. Maj :t avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna,
nämligen i vad angår frågor, behandlade av jordbruksutskottet:

Ilo) av den 22 februari (nr 48), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående förstärkning av nionde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga;

2 :o) av samma dag (nr 49), i anledning av väckt motion angående åtgärder
till stödjande av fiskerinäringen;

3:o) av samma dag (nr 50), i anledning av Kungl. Majits proposition till
riksdagen angående försäljning av en kronan tillhöriga fastighet i Ystad;

3 V2) av den 22 mars (nr 77), i anledning av vissa av Kungl. Majit 1 statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i
ämnet väckta motioner;

410) av den 29 mars (nr 105), i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående statens avdikningsanslag;

5:o) av samma dag (nr 106), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
visst ägoutbyte mellan kronan och Nitroglycerinaktiebolaget;

6:0) av samma dag (nr 107), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av tullverkets andel av en till Råå fiskeläges skifteslag
hörande samfällighet;

7:o) av samma dag (nr 108), i anledning av Kungl. Majits proposition angående
försäljning av kronan tillhöriga 3/32 mantal Långforsen nr 1 i Överkalix
socken samt efterskänkande i samband med försäljningen av visst räntekrav; 8:0)

av samma dag (nr 109), i anledning av Kungl. Majits proposition an -

Riksdagsbeslutet 1930.

gående vissa eftergifter för S. E. Carlströmer i fråga om betalning av köpeskilling
för en inköpt kronoegendom;

9 :o) av samma dag (nr 110), i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
försäljningspriset för en fastighet inom Malmköpings köping;

10:o) av samma dag (nr lil), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående avsättande till nationalpark av visst område av kronoparken Idre i
Kopparbergs län m. m.;

ll:o) av samma dag (nr 112), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående befrielse för B. Larsson med flera från vissa dem enligt kontrakt
åliggande förpliktelser;

12.0) av samma dag (nr 113), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående medgivande för Kungl. Majit att i vissa fall försälja kronoegendomar;

13:o) av samma dag (nr 114), i anledning av Kungl. Majda proposition
angående efterskänkande av en kronans fordran mot landskamrerare C. F.
Johansson;

14.0) av samma dag (nr 115), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående avstående från visst ersättningskrav mot jägmästaren i Halmstads
revis C. A. L. von Sydow);

15:o) av samma dag (nr 116), i anledning av väckt motion om viss ändring
av gällande bestämmelser angående prissättningen å tjärved inom Västerbottens
och Norrbottens läns kronoparker;

16:o) av den 5 april (nr 131), angående reglering av vissa utgifter för kapitalökning
för budgetåret 1930/1931, i vad angår jordbruksärenden;

17.0) av den 9 april (nr 151), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående försäljning av visst område av övningsplatsen Skedalahed;

18.0) av samma dag (nr 152), i anledning av Kungl. Majda proposition
angående försäljning av en kronan tillhörig lägenhet i Bennestads socken av
Kristianstads län;

19.0) av samma dag (nr 153), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående försäljning av ett kronan tillhörigt område i Ormunge socken av
Älvsborgs län;

20 :o) av samma dag (nr 154), i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående försäljning av kronans andel av det till Hedens by i Överluleå socken
hörande s. k. Eärjställstorpet;

21.0) av samma dag (nr 155), i anledning av Kungl. Maj ds proposition
angående försäljning av ett kronan tillhörigt område i Bondkyrko socken av
Uppsala län;

22 .o) av den 29 april (nr 176), i anledning av Kungl. Maj ds proposition
angående kapitalökning för budgetåret 1930/1931 till hemslöjdslånefonden;

23:o) av samma dag (nr 177), i anledning av väckt motion angående anslag
till reseunderstöd at arbetare och förmän inom jordbruk och trädgårdsskötsel
för besök vid lantbruksmötet och trädgårdsutställningen i Stockholm
1930;

24-o) av samma dag (nr 178), i anledning av Kungl. Majds proposition
angående befrielse för K. J. Alm fran viss betalningsskyldighet;

Riksdagsbeslutet 1930.

25:o) av samma dag (nr 9 A), i anledning utav dels vissa av Kungl. Majit
i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner;

26:o) av den U maj (nr 230), i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående ytterligare statsunderstöd till Hornborgasjöns sjösänkningsföretag;

27:o) av samma dag (nr 231), i anledning av Kungl. Majlis proposition
angående ytterligare statsunderstöd till företag avseende reglering av Vingåkersån
samt sjöarna Kolsnaren och Viren;

28 :o) av samma dag (nr 232), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående undersökning rörande vattenavledning från Emåns och Helgeåns
vattenområden;

29:o) av samma dag (nr 233), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående undersökning rörande reglering av Övre och Nedre Olandsån i Uppsala
och Stockholms län;

30:o) av samma dag (nr 234), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående försäljning av ett kronan tillhörigt och av lotsverket disponerat
markområde vid Oxelösund;

31 :o) av samma dag (nr 236), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående försäljning av allmänna arvsfonden tillfallna lägenheten Åsumtorp
341 i Norra Åsums socken av Kristianstads län;

32:o) av samma dag (nr 237), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående försäljning av visst område av kronoegendomen 1 mantal Spenshult
nr 1 i Hallands län m. m.;

33:o) av samma dag (nr 238), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående anordnande av årliga s. k. representativa jordbruksräkningar m. m.
jämte en i ämnet väckt motion;

34:o) av den 21 maj (nr 240), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet för tjänstemän vid
domänverket;

35:o) av samma dag (nr 241), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående disponerande av avkastningen av statens hästavelsfond;

36:o) av samma dag (nr 242), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående rätt för förste statsmeteorologen V. F. V. Lindholm att för uppfattning
i löneklass tillgodoräkna viss tjänstgöring;

37:o) av samma dag (nr 243), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående rätt för skogstaxatorn B. Påhlson att uppbära avlöning enligt viss
löneklass m. m.;

38:o) av samma dag (nr 244), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående försäljning till Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag av ett kronan
tillhörigt område i Landskrona;

39io) av samma dag (nr 245), i anledning av Kungl. Majits proposition
angående försäljning av allmänna arvsfonden tillfallna fastigheten V32 mantal
Vedby nr 54 i Vedby socken av Kristianstads län;

40:o) av samma dag (nr 246), i anledning av väckta motioner angående
viss ändring i villkoren beträffande statslån till förbättring av betesmarker;

Riksdagsbeslutet 1930.

41 :o) av samma dag (nr 247), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande
av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark;

42:o) av den 31 maj (nr 270), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående befrielse för Anna Jonsson från erläggande av viss arrendeavgäld;

43 :o) av samxma dag (nr 271), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående överlåtelse till staten av viss fastighet för anordnande av trädgårdsskola
för norra Sverige m. m.;

44:o) av samma dag (nr 272), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till
meteorologiska och hydrografiska undersökningar;

45 :o) av samma dag (nr 273), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anordnande vid Offers gård i Västernorrlands län av en fast försöksgård
för jordbruket;

46:o) av samma dag (nr 275), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag örn tjurbesiktningstvång;

47 :o) av samma dag (nr 321), i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse rörande
nytt avtal mellan Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska utsädesaktiebolaget; 48:o)

av samma dag (nr 322), i anledning av i statsverkspropositionen under
nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels om anslag till uppehållande
av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet dels örn
anslag till understödjandet av den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid
Weibullsholm;

49 :o) av samma dag (nr 323), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående åtgärder för upphjälpande av sötvattensfisket m. m.;

50 :o) av samma dag (nr 324), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anvisande av ett statens skogsodlingsanslag;

51 :o) av samalia dag (nr 325), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående inrättande av en kommunskogslånefond;

52:o) av samma, dag (nr 326), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1930/1931 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen;

53 :o) av samma dag (nr 327), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående upphävande av villkor i skatteköpebrev, rörande hemmanet a/2 mantal
Köpinge nr 4 inom Hälsingborgs stad;

54 :o) av samma dag (nr 328), i anledning av Atekla motioner rörande vissa
skogsvår dsf rågor;

55 :o) av den 3 juni (nr 341), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter
från sådana egendomar;

56:o) av samma dag (nr 342), i anledning av Kungl Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående tillfälliga lönetillägg åt vissa
vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare i vad rör jordbruksärenden; -

Riksdagsbeslutet 1980.

57 :o) av samma dag (nr 343), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. m.;

58 :o) av samma dag (nr 344), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående försäljning av en kronan såsom danaarv efter änkan Erica Christina
Josephina Fahlström, född Dufwa, tillfallen fastighet;

59 :o) av samma dag (nr 345), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående den högre lantbruksundervisningens ordnande jämte i ämnet väckta
motioner;

60 :o) av den 5 juni (nr 374), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen,
nionde huvudtiteln, gjorda framställning om anslag till tryckningskostnader; 61

:o) av samma dag (nr 375), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående åtgärder till förhindrande av plockning av lingon före viss dag;

62 :o) av samma dag (nr 393), i anledning av väckta motioner örn anslag
för vissa föranstaltanden för ortsbefolkningen i östra Norrbotten;

63 :o) av samma dag (nr 394), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag till fraktlindring å jordförbättringsmedel ävensom i ämnet
väckta motioner;

64:o) av samma dag (nr 395), i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. allt i vad rör jordbruksärenden;

65 :o) av den 11 juni (nr 9 B), angående regleringen för budgetåret 1930/
1931 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen
till jordbruksdepartementet.

§ lil.

På grund av § 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 januari nr 12, utsett
ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden.

§ 112.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi den 12 februari utsett revisionssekreteraren m. m. juris kandidaten
Seve Ellenis Ekberg att vara riksdagens justitieombudsman och revisionssekreteraren
m. m. juris kandidaten Per Hilding Forssman att i justitieombudsmannens
ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall, nämnda grundlagar
omförmäla.

§ 113.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi den 12 februari utsett revisionssekreteraren m. m. juris kandidaten
Gunnar Martin Edvard Bendz att vara riksdagens militieombudsman samt
revisionssekreteraren m. m. juris kandidaten Erik Holger Elliot att i mili Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 15 sami. 1 käft. 4

(Riksdagsbeslutet.)

50 Riksdagsbeslutet 1930.

tieombudsmarmens ämbete inträda eller detsamma utöva i de fall, nämnda
grundlagar omförmäla.

§ 114.

Vi hava, sedan av oss den 12 februari till militieombudsman valde revisionssekreteraren
m. m. G. M‘. E. Bendz uti en till riksdagen inkommen skrivelse
i anledning därav att han blivit utnämnd till president i Göta hovrätt avsagt
sig uppdraget att vara riksdagens militieombudsman från och med den
15 juni 1930, den 24 maj jämlikt § G8 riksdagsordningen för tiden från och
med den 15 juni 1930 i nämnda ämbete insatt revisionssekreteraren m. m.
juris kandidaten Erik Holger Elliot, vilken den 12 februari 1930 utsetts till
militieombudsmannens efterträdare.

Tillika hava vi jämlikt § 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
den 3 juni utsett byråchefen Erans Gustaf Sture Centerwall att från och med
elen 15 juni 1930 i de händelser nämnda grundlagar omförmäla riksdagens
militieombudsman efterträda samt att utöva ämbetet under den tid, militieombudsmannen
kan vara av svår sjukdom eller annat laga förfall därifrån
hindrad.

§ 115.

På grund av § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse den 6 juni, valt två fullmäktige i
riksbanken samt två fullmäktige i riksgäldskontoret ävensom suppleanter för
riksdagens samtliga fullmäktige i dessa verk.

§ 116.

I överensstämmelse med § 89 regeringsformen hava vi anmält våra- önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser:

l:o) av den 26 april (nr 157), angående upprättande av ett svenskt institut
för högspänningsforskning;

2:o) av den 13 maj (nr 186), angående åtgärder för nedbringande av kostnaderna
för skolmateriel;

3:o) av samma dag (nr 187), rörande vissa ändringar i förordningen den
29 november 1867 angående forntida minnesmärkens fredande och bevarande; 4:o)

av samma dag (nr 188), rörande undersökning angående lantarbetarnas
bostadsförhållanden;

5:o) av den 21 maj (nr 249), angående åtgärder till förebyggande av eldsolyckor
vid biograf föreställningar;

6:o) av samma dag (nr 250), angående intressekontorsrörelsen bland statens
befattningshavare;

7:o) av den 27 maj (nr 251), angående åtgärder dels till främjande av eldning
med ved, särskilt i statens fastigheter, dels ock till beredande av ökad avsättning
för inhemskt bränsle;

8:o) av den 11 jami (nr 380), angående avtal örn löne- och arbetsvillkor
för den civila personalen vid truppförbandens in tendén turverkstäder;

Riksdagsbeslutet 1930. 51

9:o) av samma dag (nr 381), angående åtgärder för införande av folkregister
m. m.;

10 :o) av samma dag (nr 382), angående ändring av grunderna för det
akademiska befordringsväsendet;

Illo) av den 12 juni (nr 383), angående utredning om reducering och
reglering av vattenfallsstyrelsens taxor för elektrisk kraft åt landsbygden.

Till yttermera visso, att vi allt detta, som här förut skrivit står, sålunda
beslutit, vidtagit och beviljat, hava vi, svenska folkets valda ombud, velat med
våra namns underskrivande sådant styrka och bekräfta, vilket skedde i Stockholm
den fjortonde dagen i juni månad året efter Kristi börd det nittonhundrade
och på det trettionde.

Riksdagsbeslutet 1980.

Första kammaren:

Axel Vennersten

Talman.

Ernst Klefbeck

Stockholms stad.

N. Aug. Nilsson Petrus Nilsson

l:e vice Talman. Malmöhus län 2:e vice Talman. Kalmar läns norra
med Malmö stad och Hälsingborgs och södra landstingsområden samt

Gotlands län.

Stockholms stad.

Charles Lindley

Stockholms stad.

Carl Forssell

Stockholms stad.

Oskar Hagman

Stockholms stad.

Eliel Löfgren

Stockholms stad.

Fredrik Ström

Stockholms stad.

Olof Carlsson

Stockholms stad.

Stockholms län och Uppsala län.

G. Lagerbjelke

Stockholms län och Uppsala län.

C. A. Reuterskiöld

Stockholms län och Uppsala län.

C. P. Wahlmark

Stockholms län och Uppsala län.

Hj. L. Hammarskjöld

Stockholms län och Uppsala läll-

Teodor Julin

Stockholms län och Uppsala län.

Th. Borell

Stockholms län och Uppsala län.

Martin Fehr

Stockholms län och Uppsala län.

Joh. Larsson

Stockholms län och Uppsala län.

Emil Johanson

Stockholms län och Uppsala län.

C. E. Svensson

Södermanlands län och Västman-lands län.

G. Sederholm

Södermanlands län och Västman-lands län.

B. v. Stockenström

Södermanlands län och Västman-lands län.

A. Åkerman

Södermanlands län och Västman-lands län.

A. J. Bärg

Södermanlands län och Västman-lands län.

Wilhelm Björck

Södermanlands län och Västman-lands län.

Gustaf Tamm

Södermanlands län och Västman-lands län.

David Norman

Södermanlands län och Västman-lands län.

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

K. G. Westman

Östergötlands län med Norrköpings
stad.

Alb. Bergström

Östergötlands län med Norrköpings
stad.

K. J. Ekman

Jönköpings län.

J. W. Spens

Jönköpings län.

G. A. Larsén

Kronobergs län och Hallands län.

Carl Thorén

Kronobergs län och Hallands län.

Carl Boberg

Kalmar läns norra och södra landstingsområden
samt Gotlands län.

Uno Wijkström

Kalmar läns norra och södra landstingsområden
samt Gotlands län.

Joh. Nilsson

Blekinge län och Kristianstads län.

J. Clemedtson

Blekinge län och Kristianstads län.

Elof B. Andersson

Blekinge län och Kristianstads län.

Erik Forssberg

Blekinge län och Kristianstads län.

K. von Geijer

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Riksdagsbeslutet 1980.

Einar J:son Thulin

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

C. G. Hammarskjöld

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

Karl Andersson

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

David Bergström

Östergötlands län med Norr-köpings stad.

K. J. Gustafsson

Jönköpings län.

Oscar Ericson

Jönköpings län.

Ivan Pauli

Jönköpings län.

Erik Abrahamsson

Jönköpings län.

M. Svensson

Kronobergs län och Hallands län.

J. B. Johansson

Kronobergs län och Hallands län.

Georg Bissmark

Kronobergs län och Hallands län.

Per Gustafsson

Kronobergs län och Hallands län.

Arvid Thelin

Kronobergs län och Hallands län.

J. A. Larsson

Kronobergs län och Hallands län.

Erik Anderson

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Ruben Wagnsson

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

L. G. Bodin

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Gustaf W. Roos

Kalmar läns norra och södra lands-tingsområden samt Gotlands län.

Th. Östergren

Blekinge län och Kristianstads län.

Adolf Dahl

Blekinge län och Kristianstads län.

William Linder

Blekinge län och Kristianstads län.

Alexander Nilsson

Blekinge län och Kristianstads län.

Ulrik Leander

Blekinge län och Kristianstads län.

Martin Kropp

Blekinge län och Kristianstads län.

And. Henriksson

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Olof Olsson

Malmolin» län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Joh. Nilsson

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Jöns Pålsson

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Riksdagsbeslutet 1930.

Sven Linders

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Jöns Jönsson

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Värner Rydén

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Ivar Öhman

Malmöhns län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Edwin Berling

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

Axel Löfvander

Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

A. C. Lindblad

Göteborgs stad.

Gustaf Boman

Göteborgs stad.

G. W. Hansson

Göteborgs stad.

0. A. Nordborg

Göteborgs stad.

Emil Kristensson

Göteborgs stad.

Eric Hallin

Göteborgs och Bohus län.

Sigfrid Hansson •

Göteborgs och Bohus län.

L. Widell

Göteborgs och Bohus län.

Axel Sundberg

Göteborgs och Bohus län.

Isak Svensson

Göteborgs och Bohus län.

Israel Holmgren

Göteborgs och Bohus län.

Karl Mellén

Alvsborgs län.

Edy. Björnsson

Alvsborgs län.

Carl Bengtsson

Alvsborgs län.

Joh. Johansson

Alvsborgs län.

Karl Sandegård

Alvsborgs län.

Axel Nylander

Alvsborgs län.

Olaus Pettersson

Alvsborgs län.

Ernst Lundell

Skaraborgs län.

Edw. Larson

Skaraborgs län.

Torsten Ström

Skaraborgs län.

Fritiof Gustafson

Skaraborgs län.

Ernst Svenson

Skaraborgs län.

August Johansson

Skaraborgs län.

Gustaf Strömberg

Värmlands län.

J. Bergman

Värmlands län.

K. Schlyter

Värmlands län.

John Sandén

Värmlands län.

Valfrid Eriksson

Värmlands län.

Mauritz Hellberg

Värmlands län.

Anders Örne

Örebro län.

Harald Åkerberg

Örebro län.

Ad. Lindgren

Örebro län.

Gottfr. Karlsson

Örebro län.

Kerstin Hesselgren

Örebro län.

Riksdagsbeslutet 1930.

Alfred Petrén

Kopparbergs län.

S. H. Kvarnzelius

Kopparbergs län.

Erik Dalberg

Kopparberg» län.

0. A. Ernfors

Kopparbergs län.

Ernst Aström

Kopparbergs län.

Em. Bjurström

Kopparberg» län.

Rickard Sandler

Gävleborgs län med Gävle stad.

Carl Eriksson

Gävleborgs län med Gävle stad.

N. S. Norling

Gävleborgs län med Gävle stad.

Jonas Andersson

Gävleborgs län med Gävle stad.

P. Granath

Gävleborgs län med Gävle stad.

C. A. Carlsson

Gävleborgs län med Gävle stad.

Per Andersson

Gävleborgs län med Gävle stad.

J. G. Walles