Riksdagsbeslutet 1922 (Riksdagens protokoll 1922:beslut)

Riksdaysbeshitet 1922.

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
10 januari och slutade den 10 juni 1922.

V i efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, gorå veterlig!: att, på grund
av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vi den 10 sistlidna januari
under Hans Maj:t Konung Gustaf V:s femtonde regeringsår, oss här i Stockholm
infunnit.

Efter att över vårt arbete hava nedkallat Guds välsingnelse, hava vi den
11 i nämnda månad å rikssalen sammanträtt och fått emottaga berättelse om vad
sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig tilldragit ävensom Kungl.
Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behov; och hava vi efter
föregångna överläggningar dels om de ämnen, i vilka Kungl. Maj:t till oss avlåtit
propositioner eller skrivelser, dels ock rörande frågor, som blivit hos riksdagen
väckta, stannat uti följande beslut.

§ 1.

Yi hava i skrivelse den 31 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition angående ratiiicering av vissa ändringar i akten för
Nationernas förbund.

§ 2.

Yi hava i skrivelse den 28 januari tillkännagivit för Kungl. Haj:t att vi,
sedan 1921 års riksdag i anledning av väckt motion antagit såsom vilande förslag
till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen, vid numera företagen slutlig prövning
för vår del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt de av oss fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagraf erhålla
följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 1

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1922.

§16. Valrätt tillkommer en var man och kvinna, som är svensk undersåte
och senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den, som står under förmynderskap eller

som är i konkurstillstånd;

b) den, som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning; c)

den, som är från valrätten utesluten på grund av ådömd straffpåföljd.

Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt i vallagen
finnes närmare bestämt, valrätten grundas på förhållandena vid tiden för
röstlängdens tillkomst, ändå att förändring före valet inträffar.

§ 3.

Efter det 1921 års riksdag i anledning av väckta motioner antagit såsom
vilande förslag till ändrad lydelse av § 49 regeringsformen samt §§ 1 och 38 riksdagsordningen,
hava vi vid numera företagen slutlig prövning för vår del godkänt
och antagit berörda förslag, vilket vi i skrivelse den 28 januari tillkännagivit för
Kungl. Maj:t.

Enligt de av oss fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer erhålla
följande ändrade lydelse:

Regeringsformen.

§ 49. l:o. Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger rikets ständer, tillkomma hädanefter riksdagen.
Den fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen och särskild
av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag stadga. Kamrarna äga
i alla frågor lika behörighet och myndighet; skolande riksdagen i kraft av denna
grundlag sammankomma till lagtima möte varje år den 10 januari, eller, om helgdag
då inträffar, dagen därefter; Konungen dock obetaget att, emellan lagtima
riksdagar, urtima riksdag sammankalla.

Hos urtima riksdag må endast förekomma ärende, som föranlett riksdagens
sammankallande eller av Konungen eljest för densamma framlägges, så ock vad
med dylikt ärende står i oskiljaktigt sammanhang.

2:o. Skulle med hänsyn till något ärendes särskilda vikt och beskaffenhet
prövas nödigt, att före dess avgörande folkets mening inhämtas, må Konungen
och riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna, att allmän folkomröstning skall
anställas. I lagen bestämmes, vilken eller vilka frågor skola genom omröstningen
besvaras, så ock tid och sätt för densamma. Rätt att deltaga i omröstningen
tillkommor en var, som är röstberättigad vid val till riksdagens andra kammare.
Efter omröstningen behandlas ärendet i grundlagsenlig ordning.

Riksdag sb enlutet 1922.

Riksdagsordningen.

§ 1. 1. Svenska folket representeras av riksdagen, fördelad i två kamrar,

den första och den andra, vilka i alla frågor hava lika behörighet och myndighet.

Riksdagsmännen kunna i utövningen av sin befattning icke bindas av andra
föreskrifter än rikets grundlagar.

2. Skulle med hänsyn till något ärendes särskilda vikt och beskaffenhet
prövas nödigt, att före dess avgörande folkets mening inhämtas, må Konungen
och riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna, att allmän folkomröstning skall
anställas, efter vad i regeringsformens 49 § 2 mom. är stadgat.

§ 38. 1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar,
vallagen, stadgan om val av talmän och yice talmän i riksdagens kamrar, ävensom
stadgan om val till riksdagens utskott, samt att hos riksdagen föreslå de ändringar
däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att
verkställa, så ock att meddela utlåtande över de från kamrarna till utskottet
hänvisade grundlags- och vallagsfrågor samt frågor rörande omförmälda stadgar.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som antingen angå stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar om statsrådets
ansvarighet, om statsdepartsmenten, om kommandomål, om förvärvande
och förlust av medborgarrätt, om rikets vapen och flagga, om allmänt kyrkomöte
och om allmän folkomröstning i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling,
eller ock röra överenskommelser med främmande makter i sådana ämnen.

3. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll; dock
galle vad i 105 § regeringsformen finnes om vissa protokoll särskilt föreskrivet.
Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning av protokollen, hos riksdagen
anmäla de anmärkningar, vartill denna granskning funnits föranleda, eller eljest
vidtaga den med anledning av gjord anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att,
när av riksdagsman eller av annat utskott än konstitutionsutskottet fråga blivit
väckt, att statsrådet eller någon dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utövat, däröver, före frågans avgörande av riksdagen, avgiva yttrande,
därom är i regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer jämväl att, då olika meningar mellan kamrarna
uppstå, till vilket utskott uppkomna frågor och ämnen böra hänvisas, därom besluta,
så ock att skilja mellan kammare och dess talman, då den senare vägrar
proposition.

§ 4.

Med anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition hava vi såsom
vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande:

Riksdagsbeslutet 1922.

Förslag

till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

§60. 1. När ärende skall slutligen avgöras, böra därtill hörande handlingar
uppläsas, så framt någon kammarens ledamot sådant äskar. Ej må något mål, däri
överläggning ägt rum, till slutligt avgörande företagas, förrän kammaren på talmannens
hemställan förklarat överläggningen slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall mom. 3 upptager, proposition framställas i den
ordning, här nedan i detta mom. stadgas. Kan fråga bliva föremål för bifall eller
avslag, bör talmans första proposition lyda på bifall. Om denna besvaras med
nej, och anmärkningar i saken blivit under överläggningen gjorda, bör den följande
propositionen i enlighet med dem uppställas. Innefattar ett förslag flera
delar, som ej lämpligen kunna i ett sammanhang avgöras, bör särskild proposition
å vardera delen framställas i enahanda ordning, som nu är föreskriven. — Proposition
skall alltid endast med ja eller nej besvaras, och talmannen tillkännagive
sin uppfattning av det svar, som lämnats, varvid skall bero, såvida ej votering
begäres, vilken då ej må vägras; envar i övrigt obetaget att låta sin särskilda
mening i protokollet antecknas. Ingen må försöka att beslutet genom ny överläggning
uppriva. — Då voteras skall, bör voteringsproposition jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och anslås, samt omröstningen strax därefter
verkställas; men ej må proposition göras, om votering skall äga rum, ej
heller någon omröstning därom tillåtas. Omröstningen skall ske öppet. Befinnas
de avgivna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill avsedd rösturna
en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika till storlek och utseende, tryckta och omärkta
samt var för sig slutna och hoprullade, och avgöres då omröstningens utgång
genom den sedel, som en av kammarens ledamöter på anmodan av talmannen
upptager ur röstrunan.

3. Fråga, varom i första punkten av 110 § regeringsformen eller i 32 §
2 mom. eller i tredje punkten av 52 § i denna riksdagsordning förmäles, skall
alltid avgöras genom votering. I ty fall galle angående voteringsproposition
jämte kontraproposition vad i nästföregående mom. sägs; och bör, sedan nämnda
propositioner anslagits, omröstning genast äga rum. Sådan omröstning skall alltid
ske med tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade sedlar, och bör, till
undvikande av lika röstetal för ja och nej, i mål, där blott enkel pluralitet erfordras,
talmannen vid varje omröstning före sedlarnas irppräkning en bland dem
uttaga och genast förseglad avlägga. Om vid sammanräknandet av de övriga sedlarna
rösterna befinnas lika delade, skall den förseglade sedeln öppnas och avgöra
beslutet. År pluralitet redan vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten genast
förstöras.

Riksdagsbeslutet 1922.

§ 65. När, i fråga om statsutgifter---gälla såsom riksdagens beslut.

Om vid sammanräkningen av de avgivna rösterna dessa befinnas lika delade, nedlägge
andra kammarens talman i en därtill avsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,
båda lika till storlek och utseende, tryckta och omärkta samt var för sig slutna
och hoprullade, och avgöres då omröstningens utgång genom den sedel, som en av
andra kammarens ledamöter på anmodan av talmannen upptager ur rösturnan.

§ 75. Alla val skola ske med slutna sedler, och iakttages därvid, att namnsedlarna,
så framt de skola bliva gällande, böra vara enkla, hoprullade, omärkta
---lottning, när så erfordras.

§ 5.

Yi hava funnit oss icke böra bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till ändrad lydelse av §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen,
vilket vi i skrivelse den 31 maj för Kungl. Maj:t anmält.

§ 6.

Sedan 1921 års riksdag i anledning av väckt motion antagit såsom vilande
förslag till ändrad lydelse av § 1 5:o i tryckfrihetsfördningen, hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Haj:t den 28 januari, vid numera företagen
slutlig prövning för vår del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt de av oss fattade beslut skulle § 1 5:o i tryckfrihetsförordningen
erhålla följande ändrade lydelse:

§ 1. 5:o. Privilegier i boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde var och

en fritt att, utan hinder av någon särskild författning, äldre privilegier eller något
boktryckerireglemente, samt utan att vara underkastad någon skråordning, anlägga
sådana tryckerier, av vad beskaffenhet eller vidd honom tjänligt synes, uti stad
eller inom ett avstånd därifrån av högst en halv mil eller uti köping eller, där
Konungen finner, att sådant ombud, som i § 4 l:o sägs, kan å orten förordnas,
uti municipalsamhälle.

Då boktryckeri----------sitt säte.

Den nytt boktryckeri — —----skrivart.

§ 7.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862,

2) lag om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i
stad den 21 mars 1862,

Riksdagsbeslutet 1922.

3) lag om ändring i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1862,

4) lag .om ändring i vissa delar av förordningen om landsting den 21
mars 1862,

5) lag om ändring i vissa delar av lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter
i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av
landstingsmän,

6) lag om ändrad lydelse av 5 och 7 §§ i lagen den 26 november 1920 om
val till riksdagen samt

7) lag om ändrad lydelse av 12 § i lagen den 14 juni 1918 om fattigvården.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 maj hava vi,

som icke kunnat i oförändrat skick antaga samtliga de i propositionen innefattade
lagförslagen, för vår del antagit i vår skrivelse införda lagar i dessa ämnen.

§ 8.

I anledning av väckt motion hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till
Kungl. Maj:t den 22 februari, för vår del antagit dels lag om ändrad lydelse av
§ 40 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, dels ock lag
om ändrad lydelse av § 22 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den
23 maj 1862, vilka lagar äro i vår nämnda skrivelse införda.

§ 9-

I skrivelse den 31 maj hava vi för Kungl. Maj:t tillkännagivit, att vi»
som icke kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning med särskilda föreskrifter angående ersättning för debitering och
uppbörd av landstingsskatt m. m., för vår del antagit i vår skrivelse införd förordning
i ämnet.

§ io.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj i anledning av inom riksdagen
väckta motioner anhållit, att Kungl. Maj:t ville rörande statsrevisionens
verksamhet och förutsättningarna för densamma låta verkställa utredning i de
avseenden, beträffande vilka vi, på sätt i skrivelsen närmare angivits, ansett sådan
erforderlig, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan
föranleda.

§ 11.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Haj:t den 7 juni anmält, att Kungl. Maj:ts
proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Ryssland avslutet
preliminärt avtal icke blivit av oss bifallen.

Riksdagsbeslutet 1922.

§ 12.

Genom särskilda till riksdagen avlåtna propositioner har Kung! Maj:t föreslagit
riksdagen att antaga nedannämnda förslag till lagar, nämligen

l:o) om allmänna vägar på landet;

2:o) om ändrad lydelse av 2 § 8:o i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt;

3:o) om ändrad lydelse av § 1 i förordningen om landsting den 21 mars
1862; samt

4:o) angående ändrad lydelse av 7 kap. 7, 13 och 19 §§ vattenlagen.

Ifrågavarande propositioner hava icke kunnat av oss bifallas, vilket vi i
skrivelse den 24 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 13.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 maj hava vi tillkännagivit, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 35 och
77 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på
landet.

§ 14.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om automobilskatt;

2) förordning om särskild skatt å automobilgummiringar; och

3) förordning om fördelning av automobilskattemedel m. m.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kung], Maj:t den 24 maj havi vi icke
kunnat godkänna omförmälda förslag i oförändrat skick utan i anledning av
ifrågavarande proposition för vår del antagit i vår skrivelse införda förslag i
dessa ämnen.

§ 15.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t begärt riksdagens yttrande
över \id propositionen fogat förslag till förordning om ändring i vissa delar av
förordningen den 30 juni 1916 om automobiltrafik.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kung], Maj:t den 24 maj hava vi
ansett intet vara att erinra mot den föreslagna förordningen.

§ 16.

Yi hava i skrivelse den 24 maj anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i lagen den 28 juni 1907 om
bredden av hjulringar å arbetsåkdon på landet.

Riksdagsbeslutet 1922.

§ 17.

Vid behandling av Kungl. Maj:t proposition med förslag till

1) lag innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava
statstjänst och annat allmänt uppdrag; och

2) lag innefattande tillägg till vissa stadganden i rättegångsbalken hava
kamrarna stannat i olika beslut, i följd varav frågan förfallit, vilket vi i skrivelse
den 26 maj för Kungl. Maj:t tillkännagivit.

§ 18.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 maj havi vi,
som icke kunnat bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 8 kap. 3 § rättegångsbalken m. m., anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
låta verkställa förnyad utredning angående inrättande av en särskild hovrätt för
de fyra nordligaste länen och därvid särskilt låta utföra beräkning av de kostnader
för statsverket, som genom ett dylikt inrättande skulle föranledas, samt för
riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

§ 19.

I skrivelse till Kungl Maj:t den 26 ihaj hava vi anmält, att vi icke kunnat
bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 23 §
i lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd.

§ 20.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
fortsatt tillämpning av förordningen den 22 juni 1921 angående rusdryckers
förverkande i vissa fall m. m., vilket vi i skrivelse den 29 maj anmält för Kungl.
Makt.

§ 21.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 juni hava vi anmält, att vi, som icke
kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder
med föranledande av ökningen i göromålen inom Södra Roslags domsaga, beslutit
på sätt inhämtas av vår skrivelse i ämnet.

§ 22.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 mars hava vi
antagit Kuugl. Maj:ts proposition med förslag till lag om överföring till hären
av vissa marinen tilldelade värnpliktiga av 1921 års klass.

§ 23.

Vi hava i skrivelse den 31 mars anmält för Kungl. Maj:t, att vi antagit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

Riksdagsbeslutet 1922.

1) lag om Undrad utbildningstid för värnpliktiga av 1922 års klass,

2) lag om befrielse för vissa värnpliktiga från skyldighet att fullgöra
reservtruppövning samt

3) lag om befrielse för vissa värnpliktiga från skyldighet att deltaga i
landstormsövning.

§ 24.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 juni utvisar hava vi anmält,

att vi i anledning av utav Kungl. Haj:t avlåten proposition, och med förklarande
att det vid propositionen fogade förslag till förordning angående postsparbanks-
och postgirorörelserna icke kunnat av oss i oförändrat skick godkännas,

1. beslutit, att postsparbanken skall med utgången av år 1922 upphöra
såsom självständigt ämbetsverk och vid ingången av år 1923 inordnas i postverket,
som i följd därav skall vid sistnämnda tidpunkt övertaga postsparbankens
samtliga tillgångar och skulder;

2. beslutit, att det under sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget
till upprätthållande av postsparbankens verksamhet skall från och
med år 1923 utgå ur riksstaten ävensom att inkomster av postsparbanksrörelsen
icke skola upptagas bland egentliga statsinkomster i riksstaten för tiden 1 januari—
30 juni 1923;

3. avslagit Kungl. Maj:ts förslag i fråga om införande i Sverige med
1923 års ingång av postgirorörelse;

4. för vår del antagit en i vår skrivelse införd förordning angående postsparbanken; 5.

beslutit, att i anledning av postsparbankens inordnande i postverket,
särskilda postsparbanksfullmäktige skola för tiden från och med 1923 års ingång
förordnas av Kungl. Maj:t och att antalet dylika fullmäktige skall vara tre, av
vilka en utses bland fullmäktige i riksbanken och en bland fullmäktige i riksgäldskon
toret;

6. för tillämpning från och med den 1 januari 1923 beslutit dels att §§ 5 och
42 i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk skola hava viss ändrad lydelse;

7. beslutit, att under avdelning A av den vid ovannämnda avlöningsreglemente
såsom bilaga fogade tjänsteförteckning skall beträffande postverket
i 15 lönegraden upptagas en ny befattning, kamrer;

8 och 9. beslutit beträffande antalet ordinarie befattningar vid postverket
från och med den 1 juli 1922 samt beträffande nuvarande postsparbanksdirektören,
överdirektören P. L. Lindström;

10. beslutit, att i fråga om överförande vid 1923 års ingång av tjänstemän
i postsparbanken till postverkets ordinarie stat eller till särskild övergångsstat

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 15 samt. 1 avd. 1 höft. 2

(Riksdagsbeslutet.)

10 Riksdagsbeslutet 1922.

för sistnämnda verk skola gälla de i det propositionen bifogade statsrådsprotokollet
angivna grunder;

11. beslutit, att till ordinarie tjänsteman i postsparbanken, som under

1922 ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott och som den 1 januari

1923 överflyttas till postverket, vare sig å dess ordinarie stat eller å särskild
övergångsstat, skall — därest så icke genom särskilt bemyndigande redan dessförinnan
skett — vid ingången av år 1923 på statsverkets bekostnad utbetalas
ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid
utgången av december månad 1922 innehade i postsparbanken, i förskott uppburit
för januari månad 1923, därest postsparbanken då kvarstått såsom självständigt
ämbetsverk; samt

12. medgivit, att Kungl. Haj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om tjänstemännens i postsparbanken övergång den 1 januari 1923 på postverkets
ordinarie stat eller placering å särskild övergångsstat för sistnämnda verk.

§ 25.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 juni hava vi

dels medgivit, att Kungl. Maj:t må förbinda svenska staten att intill en
kostnad av 9 miljoner kronor deltaga i det internationella arbetet för Europas
ekonomiska återuppbyggande,

dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla statsobligationer
eller kontanta medel till det belopp, som erfordras för fullgörande av de förbindelser,
Kungl. Maj:t sålunda kan komma att ikläda staten.

§ 26.

Med bifall till en av Kungl. Maj:t avlåten proposition hava vi såsom bidrag
till Svenska Röda Korsets hjälpverksamhet i utlandet, särskilt i de av
hungersnöd drabbade distrikten av Ryssland, å tilläggsstat för år 1922 under
tredje huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,000,000 kronor;

vilket vi i skrivelse den 17 februari anmält för Kungl. Maj:t.

§ 27.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
angivna grunder, under riksstatens femte huvudtitel anvisa dels på
tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 85,000,000 kronor och dels på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst, 5,000,000
kronor.

I. skri velse den 7 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi för bekämpande
av arbetslösheteten, i huvudsaklig överensstämmelse med av departements -

Riksdagsbeslutet 1922. 11

chefen i statsrådsprotokoll (iver socialärenden den 7 januari 1922 angivna grunder,
anvisat

dels å tilläggsstat för år 1922, utöver de förut för samma ändamål enligt
vara skrivelser den 10 februari och den 8 april beviljade beloppen å sammanlagt
35,000,000 kronor, ett reservationsanslag av 50,000,000 kronor,

dels ock på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett reservationsanslag
å 5,000,000 kronor.

§ 28.

Yi hava i svrivelse den 8 april anmält för Kungl. Maj:t, att vi
ej mindre medgivit, att av ännu odisponerade delar av de till uppförande
av bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar
och vattenfallsverk å riksstaten för år 1921 och å tilläggsstaten för år 1920 ananvisade
reservationsanslag om tillhopa 17,500,000 kronor må användas dels ett
belopp av högst 820,000 kronor för anordnande av bostadshus för post- och telegrafverkets
personal i Göteborg och för postverkets personal i Malmö, dels ock,
återstoden enligt Kungl. Maj:ts bestämmande för sådana arbeten för telegrafverkets,
statens järnvägars och statens vattenfallsverks räkning, vilka kunna påkallas
för bekämpande av arbetslösheten;

än även för sistnämnda ändamål på tilläggsstat för år 1922 under titel
»Utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet» anvisat, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

§ 29.

Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen medgiva,
att såsom garantifond åt ett aktiebolag med uppgift att bereda stöd åt inhemska
banker må genom riksgäldskontoret tillhandahållas bolaget ett belopp av 50
miljoner kronor i av svenska staten utgivna 5 procents obligationer, att användas
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen angivna grunder.

I skrivelse den 31 mars hava vi anmält, att Kungl. Maj:ts förevarande
proposition blivit av oss bifallen.

§ 30.

Med anledning av avlåten proposition hava vi, såsom inhämtas av vår
skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 juni,

dels såsom statslån åt Ostkustbanans aktiebolag, att utgå på villkor, som
Kungl. Maj:t äger fastställa, under utgifter för kapitalökning: låneunderstöd, å
tilläggsstat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisat ett belopp av 3,000,000
kronor, att utgå av lånemedel;

dels bemyndigat Kungl. Maj:t godkänna det i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden den 31 mars 1922 omförmälda förslag till avtal mellan
svenska staten, å ena, och Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag, å andra sidan,
angående statsinlösen av Uppsala—Crävle järnväg;

12 Riksdagsbeslutet 1922.

dels ock anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om upprättande av
förslag rörande statens medverkan till en finansiering av Ostkustbanan i enlighet
med ovan angivna riktlinjer.

§ 31.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj utvisar, hava vi med
anledning av stadgandet i 63 § regeringsformen för oförutsedda händelser anslagit
och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisat tvenne särskilda kreditivsummor,
den ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst
viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade,
finner den vara oundgängligen nödig, den andra att vid infallande krig
av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat,
och bestämt den förra av dessa summor till femton miljoner kronor, samt
den senare eller det så kallade stora krediti vet till femton miljoner kronor.

§ 32.

I avseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till Kungl.
Maj:t avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nämligen:

l:o) av deri 10 februari, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för bekämpande av arbetslösheten;

2:o) av den 17 februari, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
bidrag till Svenska Röda Korsets hjälpverksamhet i utlandet, särskilt i
de av hungersnöd drabbade distrikten av Ryssland;

3:o) av den 25 februari, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående införande av kvinnliga befattningar inom
den nya lägsta lönegraden;

4:o) av samma dag, angående reglering för tiden den 1 januari—30 juni
1923 av utgifterna under riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen till
kungl. hov- och slottsstaterna;

5:o) av samma dag, angående reglering av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1922 första huvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hov- och slottsstaterna;

6:o) av den 8 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av ett område, tillhörande Yästernorrlands regementes övningsfält vid
Sollefteå;

7:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfyndigheter å
kronojord;

8:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående
i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt
eller servitutsrätt till sådan mark;

Riksdagsbeslutet 1922.

9:o) av den 10 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts under tilläggsstatens för
1922 nionde huvudtitel gjorda framställning angående anslag till odlingsorganisationen; 10:o)

av den 11 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde huvudtiteln
av statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat för år 1922
gjorda framställningar om vissa anslag till patent- och registreringsverket;

11 :o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anvisande
å 1922 års tilläggsstat under tredje huvudtiteln av anslag till förvärv
av ett svenskt beskickningshus i Tokio;

12:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anvisande
av anslag till förbättrande av grunden under vissa delar av Stockholms
slott samt till vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad m. m.;

13:o) av den 21 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av de till Fly inge hingstdepå anslagna hag vaktarboställena litt. b eller
Käft!)agen och litt. d eller Damstorp i Malmöhus län;

14:o) av samma'' dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden;

15:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utbyte av mark mellan kronan och aktiebolaget Östergötlands förenade kalkindustrier; 16:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
täckande av brist vid professorn N. H. Nilsson-Ehles institution för ärftlighetsforskning; 17:o)

av den 22 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anvisande
av anslag till täckande av kostnader för Flaten och Snesensjöarnas reglering.

18:o) av den 24 mars, angående kraftstationen vid Lilla Edet;

19:o) av den 29 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Skellefteå m. m.;

20:o) av den 31 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användande av överskott i Djurgårdskassan till säkerställande under år 1923 av
Ulriksdals Kungsgårds förvaltning och drift;

21:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande i vissa fall av återbetalningsskyldigheten av till indelt manskap
vid armén oriktigt utbetald krigstidshjälp;

22:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bestridande av kostnader för avhjälpande av vissa stormskador inom Älvsborgs
fästning och Nya varvet;

23:o) av'' samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
ändrad disposition av medel, anvisade till förändring av undervattenssidotuberna
å vissa pansarbåtar;

Riksdagsbeslutet 1922.

24:o) av samma dag, i anledning av Kungi. Majds proposition angående
ändrade tjänstledighetsavdrag för viss militär personal;

25:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av en garantifond åt ett aktiebolag, avsett att lämna stöd åt inhemska
kreditanstalter;

26:o) av den 1 april, i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar
om anvisande å 1922 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag
till förstärkning av åtskilliga för marinen avsedda ordinarie reservationsanslag; 27:o)

av den 5 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till bestämmelser angående rätt till pension för viss personal vid Svartälvs
järnväg;

28:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om ersättningar
till framlidne envoyén P. H. E. Brändströms arvingar och likaledes framlidne
generalkonsuln C. A. Askers änka för mistning av bohag;

29:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av delar utav Västgöta- och Skaraborgs regementens förutvarande
mötesplats Axvalls hed;

30:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 81, angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från
sådana egendomar;

31:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa försäljningar från häradsallmänningar;

32:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
godkännande av försäljning av kronan såsom danaarv tillfallna lägenheten Annelund
i Ljusnarsbergs socken av Örebro län;

33:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
disponerande av 1921 års avkastning av statens hästavelsfond;

34:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 60, angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från
sådana egendomar;

35:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majds proposition angående
understöd till delägarna i Jukkasjärvi by till täckande av vissa utgifter vid laga
skifte av byn;

36:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrade bestämmelser för understöd åt nötboskapspremiering och tjurföreningar;

37:o) av den 6 april, i anledning av Kungl. Maj:ts i vissa punkter under
åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen samt under samma huvudtitel av
propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1922 gjorda framställningar;

38:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

Riksdagsbeslutet 1922.

anslag till bestridande av kostnader för officiellt deltagande från Sveriges sida i
jubileumsutställningen i liio de Janeiro år 1922;

39:o) av den 8 april, angående anvisande av ytterligare medel för bekämpande
av arbetslösheten;

40:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till anordnande för kommunikationsverkens räkning av arbete för bekämpande
av arbetslösheten;

41:o) av den 21 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
disponerande av medel för iordningställande av beskickningshusen i Köpenhamn
och Hälsingfors samt konsulathuset i Hamburg m. m.;

42:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt nr 10 under
elfte huvudtiteln av propositionen om tilläggsstat för år 1922 gjorda framställning
angående ersättning i anledning av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring; 43:o)

av den 22 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
till-, och ombyggnad vid allmänna barnbördshuset;

44:o) av den 26 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bidrag till interparlamentariska unionens byrå i och för bestridande av en del av
kostnaderna för interparlamentariska unionens 20:e konferens i Wien innevarande
år;

45:o) av den 9 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående engångskostnader för försvaret;

46:o) av den 10 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
nya byggnader för folkskoleseminariet i Linköping;

47 :o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av bergsskolorna i Filipstad och Falun;

48:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln
gjorda framställningar om anslag till utförande av vissa fiskehamnar jämte i
ämnet väckta motioner;

49:o) av den 12 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förändring av professor C. Wimans personliga professur till en ordinarie professur
i paleontologi och historisk geologi m. m.;

50:o) av den 13 maj, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
inredning och möblering av nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda jämte en i ämnet väckt motion;

51 :o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog;

52:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning till tredje stadsfogden i Stockholm Viktor Karlson för visst av honom
till statsverket inbetalt belopp;

Riksdagsbeslutet 1922.

53:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till bestridande av vissa utskylder för det franska beskickningshuset i
Stockholm;

54:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv;

55:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
höjning av kontrollavgifterna för guld- och silverarbeten m. m.;

56:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utsträckning av tiden för anmälan av inlösen av skattefrälseräntor;

57:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för förre andre styrmannen å ångfärjan »Malmö» S. P. Pihl från viss
skadeståndsskyldighet;

58:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
försäljning av Lindfors—Bosjöns järnväg;

59:o) av samma dag, i anledning av Kungl, Haj:ts framställning angående
anslag för täckande av förluster å driften vid Trollhätte kanalverk och Södertelje
kanalverk;

60:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för postiljonen Karl Mauritz Jonsson från skyldighet att gälda vissa
skadeståndsbelopp;

61:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
medgivande att påbörja anläggning av en radiostation för trafik med Amerikas
Förenta Stater;

62:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse angående av
Kungl. Maj:t meddelat uppskov med slutförande av vissa undersökningsarbeten i
Kiirunavaara och Gellivare malmberg;

63:o) av den 16 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till Östra centralbanans järnvägsaktiebolag; 64:o)

av den 17 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst;

65:o) av samma dag, i anledning av väckt motion angående användande av
eventuellt uppkommen behållning å det för år 1922 beviljade förslagsanslaget till
understöd åt nykterhetsnämnderna;

66:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
sänkning av räntan å lån från fonden för rederinäringens understödjande;

67:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
anslag till kapitalökning för fonden för torvindustriens befrämjande;

68:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inlösen av en fastighet i den s. k. Djurgårdsstaden;

Riksdagsbeslutet 1022.

(59:o) av den 20 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
pensionsförbättring för vissa beställningshavare vid armén och marinen;

70:o) av samma dag, angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923
av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet
;

71:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;

72:o) av den 23 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
disponerandet av ett för lån åt Svenska lufttrafiksaktiebolaget anvisat anslag;

73:o) av den 24 maj, angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923
av utgifterna för kapitalökning i avseende å post- och telegrafverken samt statens
järnvägar och vattenfalls verk;

74:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
å tilläggsstaten för år 1922 i avseende å statens vattenfallsverk;

75:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bestridande av kostnader för utsändande av Stockholms stads större isbrytarfartyg
»Isbrytaren II» till av is blockerade farvatten utmed rikets kuster.

76:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen m. m.;

77:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts under sjunde huvudtiteln
av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till statskontoret
och riksräkenskapsverket jämte en i ämnet väckt motion;

78:o) av den 26 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer
samt vissa änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst;

79:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, i vad den angår pensions- och
indragningsstaterna;

80:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer;

81:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i
statens tjänst;

82:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare;

83:o) av den 27 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren;

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 15 samt. 1 avd. 1 höft. 3

(Riksdagsbeslutet.)

18 Riksdagsbeslutet 1922.

84:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
illfällig löneförbättring åt nordiska museets personal;

85:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt biskoparna i Växjö stift K. L. Lindberg, i Härnösands stift E.
E. Lönegren och i Luleå stift O. Bergqvist;

86:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder;

87:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal;

88:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter för yrkesundervisning; 89:o)

av samma dag, i anledning av riksdagens år 1921 församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1920;

90:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;

91:o) av den 29 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för anskaffande av röstsedlar och kuvert m. m. att användas vid folkomröstning
angående rusdrycksförbud;

92:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dels vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
dels ock ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare
i statens tjänst;

93:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtande av mark från kronoparken Åsen och Uppsala slottsjord för utvidgning
av akademiska sjukhusets i Uppsala tomt;

94:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av Älvsborgs regementes förutvarande mötesplats Fristads hed;

95:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrade villkor för lån från täckdikningslånefonden;

96:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utbyte av mark mellan kronan och ägarna av Rotsunda gård i Sollentuna socken
av Stockholms län;

97:o) av samma dag, i anledning av den i Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående beskattning av socker m. m. gjorda framställning
om anslag till kontroll å tillverkningsavgifter m. m.;

98:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tjänsteårsberäkning för viss personal vid statens järnvägar;

Riksdagsbeslutet 1922.

99:o) av den 30 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till överenskommelse angående vissa ändringar i dels de med Luossavaara-Kiirunavaara
Aktiebolag, Aktiebolaget Gällivare Malmfält och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
tidigare ingångna avtal, dels ock den för förstnämnda bolag
fastställda bolagsordning;

100:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under år 1922 och första halvåret 1923 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen;

101:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i statsverksproposition,
dels i propositionen nr 2 om tilläggsstat för år 1922, dels ock i proposition
nr 258 gjorda framställningar om kapitalökning för egnahemslånefonden;

102:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till grunder för tillfällig löneförbättring under ecklesiastikåret 1922—1923 åt
kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar
och vissa extra ordinarie präster;

103:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inrättande av ett statsstuteri i samband med Flyinge hingstdepå;

104:o) av samma dag, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående
ytterligare anslag till kolonisation å kronoparker;

105:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, i vad rör jordbruksärenden;

106:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingeniörer;

107:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare;

108:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg
åt distriktsveterinärer;

109:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts under tilläggsstaten för
år 1922, femte huvudtiteln, gjorda framställning angående anslag till hjälpverksamhet
bland förut i Ryssland bosatta svenska undersåtar, vilka genom världskriget
kommit i nödläge;

110:o) av den 1 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till oförutsedda utgifter;

11,Ro) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden 112:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositi
en gjorda framställning om anvisande av anslag till riksdags- och revisionskc
jtnader;

-13:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående

Riksdagsbeslutet 1922.

avsättning för år 1922 till statsverkets fond av rusdrycksmedel ävensom Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen
den 18 juli 1913 (nr 199) angående samma fond;

114:o) av samma dag, i anledning av Kung], Maj:ts proposition angående
vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m. jämte
i ämnet väckta motioner;

115:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverksproposi tionen

gjorda framställningar om anslag för kapitalökning av statens under
kommunikationsdepartementet hörande utlåningsfonder jämte en i ämnet väckt
motion;

116:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag till räntor å stats skulden; 117:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1922—1923 åt dels
kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar
och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner;

118:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverksproposi tionen

gjorda framställningar angående vissa anslag till universiteten i Uppsala
och Lund samt Karolinska mediko-kirurgiska institutet;

119:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under år 1922 och första halvåret 1923 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen;

120:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt
lantbruksskolor ävensom vid lanthushållningsseminariet vid Kimforsa;

121 :o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
förkortning av tiden för vissa arrenden;

122:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statens lagerhus och fryshus;

123:o) av samma dag, i anledning, av Kungl. Haj:ts proposition nr 177
angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från
sådana egendomar;

124:o) av samma (lag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor;

124V2) a,v samma dag, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj:t rörande visst tillägg till förordningen angående kontroll vid införsel till
riket av köttvaror och djurfett m. m.;

125:o) av den 3 juni, angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni

Riksdagsbeslutet 1922. 21

1923 av utgifter under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till
justitiedepartementet;

126:o) av samma dag angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni
1923 av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen til.
försvarsdepartementet;

127:o) av samma dag, angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni
1923 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen
till ecklesiastikdepartementet;

128:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1922 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet; 129:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;

130:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1922 nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet; 131:o)

av samma dag, angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni
1923 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till
handelsdepartementet;.

132:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1922 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet; 133:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om beredande
av medel för återbetalning av vissa till rörelsekapital för statens bränslekommission
anvisade anslag;

134:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av förhållandena för befattningshavare vid lots- och fyrstaten m. m.

135:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stocknolm m. m.;

136:o) av samma dag, i anledning Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse
för vissa kompanichefer vid Bohusläns regemente från dem ådömd ersättningsskyldighet; 137:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
den framtida användningen av Jämtländs roteringskassa;

138:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrad lydelse av 9 § 2 mom. i avlöningsreglementet den 29 juni 1921 för fast
anställt manskap vid armén och marinen m. m.;

139:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära befattningshavare
;

Riksdagsbeslutet 1922.

140:o) av samma dag, angående vissa anslag under fjärde huvudtiteln;
141:o) av samma dag, i anledning av vissa framställningar i Kungl. Maj:ts
proposition angående lönefrågor vid armén och marinen m. m. jämte i ämnet
väckta motioner;

142:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
pensionsförbättring för officerere och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
vid armén och marinen;

143:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under år 1922 och första halvåret 1923 för viss personal
inom den civila statsförvaltningen, i vad den avser pensions- och indragningsstaterna; 144:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition med förslag
till förordning angående beskattning av socker m. m. i vad propositionen
avser pensionsförhållanden;

145:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa bestämmelser rörande pension för t. f. rektor vid blindundervisningsinstitutet; 146:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till ändrad lydelse av 2 § i kungörelsen den 29 juni 1921 med bestämmelser för
vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen
hörande verk i fråga om rätt till pension;

147:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid lots- och fyrstaten
i fråga om rätt till pension;

148:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ i lagen den 11 oktober 1907 angående
civila tjänsteinnehavares rätt till pension;

149:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om vissa
ändringar i lagen den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfalls
verk m. m.;

150:o) av samma dag, angående reglering av utgifterna för kapitalökning
för tiden 1 januari—30 juni 1923 i vad angår jordbruksärenden;

151:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
å tilläggsstat till riksstaten för år 1922 i vad rör jordbruksärenden;

152:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av hushållningssällskapen;

153:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förlängd giltighetstid av avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket
m. m.;

Riksdagsbeslutet 1922.

154:o) den 7 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande
av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—30 juni 1923 m. m.
jämte i ämnet väckta motioner;

155:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa lån till främjande av bostadsproduktionen m. m.;

156:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för
Europas ekonomiska återuppbyggande;

157:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upptagande i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 samt till äggsstaten för
år 1922 av en inkomsttitel »Valuta- och importavgifter,» m. m.;

158:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för bekämpande för arbetslösheten jämte i ämnet väckta motioner;

159:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag;

160:o) av samma dag, angående regleringen av utgifter under tilläggsstatens
för år 1922 andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;

161:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1922 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet; 162:o)

av samma dag angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923
av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslag till socialdepartementet; 163:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1922 femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet;

164:o) av samma dag, angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni
1923 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till
kommunikationsdepartementet;

165:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1922 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet; 166:o)

av samma dag, angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni
1923 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till
finan sdepartementet;

167:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tillläggsstatens
för år 1922 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet; 168:o)

av den 8 juni, angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni
1923 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till
pensions- och indragningsstaterna;

24 Riksdagsbeslutet 1922.

169:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1922 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och in dragningsstaterna; 170:o)

av den 9 juni, med överlämnande av riksstat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 och tilläggsstat till riksstaten för år 1922;

171:o) av samma dag, angående statsregleringen för tiden 1 januari—30
juni 1923;

172:o) av samma dag, angående regleringen av tilläggsstaten till riksstaten
för år 1922;

173:o) av samma dag, i anledning av vissa framställningar angående understöd
eller ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring;

174:o) av samma dag, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;

175:o) av samma dag, rörande pensioner och understöd.

§ 33.

På grund av §§ 62 och 64 regeringsformen hava vi prövat statsverkets behov
och därvid, under förutsättning att några på statsregleringen inverkande
beslut icke varda av oss fattade, bestämt statsverkets utgifter för tiden 1 januari
—30 juni 1923 och intill dess ny statsreglering vidtager sålunda:

	Ordinarie	Extra
Utgifter:	anslag	anslag
A. Verkliga utgifter:
I. Första huvudtiteln..........	666,450	242,050	908,500
II. Andra > .......■ • •	5,137,795	2,235,405	7,373,200
III. Tredje > ..........	1,855,000	857,100	2,712,100
IV. Fjärde > ..........	53,238,300	18,262,300	71,500,600
V. Femte » ..........	16,722,657	27,354,943	44,077,600
VI. Sjätte » ..........	3,388,890	7,652,010	11,040,900
VII. Sjunde > ..........	18,307,900	3,902,400	22,210,300
XIII. Åttonde > ..........	41,106,237	24,704,063	65,810,300
IX. Nionde > ..........	4,501,155	3,453,845	7,955,000
X. Tionde > ..........	4,573,810	1,674,890	6,248,700
XI. Elfte > ..........	6,261,750	12,006,394	18,268,144
Säger	155,759,944	102,345,400	258,105,344
XII. Oförutsedda utgifter .........			500,000
XIII. Riksdags- och revisionskostnader m. m.			. 3,344,000
XIV. Räntor ä statsskulden m. m.......			. 35,310,700
XV. Engångskostnader för försvaret.....			573,356	297,833,400
			Transport	297,833,400

Riksdagsbeslutet 1922.

		Att täckas av
				Summa	Kronor
		lånemedel	andra stats-inkomster
	Transport	—	—	—	297,833,400
	B. Utgifter för kapitalökning:
I.	Statens affärsverksamhet . . . . • . .	24,193,100	600,000	24,793,100
II.	Statens utlåningsfonder........	11,250,000	•—	11,250,000
III.	Avbetalning å statsskulden......	—	5,475,700	5,745,700
IY.	Statsverkets fond av rusdrycksmedel .	—	21,200,000	21,200,000
	Säger	35,443,100	27,545,700	62,988,800	62,988,800
				Summa	360,822,200

Till bestridande av nämnda utgifter hava vi beräknat följande:

Inkomster:

Kronor

Egentliga statsinkomster:

I. Skatter......................... 183,650,000

II. Uppbörd i statens verksamhet.............. 4,153,250

III. Diverse inkomster.................... 4,000,000

Inkomster av statens produktiva fonder:

I. Statens affärsverksamhet (överskott)............ 42,350,000

II. Statens aktier...................... 9,628,750

III. Statens utlåningsfonder (överskott)............. 4,679,800

IY. Statsverkets fond av rusdrycksmedel (överskott)....... 400,000

Andel i riksbankens vinst för år 1921...................

Andel i aktiebolaget vin- och spritcentralens vinst för år 1922

1 anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av andra statsinkomster än lånemedel...... 59,405,300

II. Uppkomna lånemedel................... 112,000

Lånemedel:

I. Fast upplåning . . . .........................

Summa

191,803,250

57,058,550

12,000,000

5,000,000

59,517,300

35,443,100

360,822,200

Vidare hava vi, under förutsättning att några i övrigt på regleringen av
tilläggsstaten för år 1922 inverkande beslut icke varda av oss fattade, beräknat
följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 15 samt 1 avd. 1 käft. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1922.

Utgifter:

Extra

anslag

Kronor

A. Verkliga utgifter:

I. Första huvudtiteln

II. Andra >

III. Tredje >

IV. Fjärde >

V. Femte >

VI. Sjätte >

VII. Sjunde >

VIII. Åttonde >

IX. Nionde >

X. Tionde >

XI. Elfte

XII. Statens affärsverksamhet

B. Utgifter för kapitalökning:

I. Statens affärsverksamhet.......

II. Statens utlåningsfonder.......

III. Återbetalning av tillfälliga lånemedel .

IV. Låneunderstöd............

Säger

72,000

3,548,053

2.654.000
40,672,989
96,058,125

1,157,600

7,441,280

46,349,322

4,825,564

3.655.000
22,241,600

Säger	228,675,533 244,400
Att täckas av	Summa
lånemedel	andra stats-inkomster
9,187,530 6,770,000 3,000,000	50,000,000	9,187,530 6,770,000 50,000,000 3,000,000
18,957,530	50,000,000	68,957.530 Summa

228,919,933

68,957,530

297,877,463

Till bestridande av nämnda å tilläggsstaten upptagna utgifter hava vi
beräknat följande:

Inkomster:	Kronor

A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter......................... 22,000,000 II. Uppbörd i statens verksamhet............... 914,300 III. Inkomsten av postsparbanksrörelsen............ 235,000 IV. '' Diverse inkomster..................... 2,071,200	25,220,500
B. I anspråk tagna kapitaltillgångar:
I. Uppkomna av andra statsinkomster än lånemedel............	253,699,433
C. Lånemedel:
I. Fast upplåning...................... 18,941,530 II. Tillfällig upplåning.................... 16,000	18,957,530
Summa	297,877,463

Riksdagsbeslutet 1922.

§ 34.

Yi hava beslutit, att vid statsregleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923
de i rikets ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å
dispositionen av besparingar å huvudtitlarna fortfarande skola bliva gällande, dock
med iakttagande dels att behållningar, som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar
uppstå, innan dessa första gången tillsättas, skola tillföras statsverkets kassafond,
dels ock att binder ej möter att även under pågående riksdag på nämnda
sätt disponera besparingarna.

§ 35.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från anslagen
till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt rikstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt uttag i mån av
behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 36.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom sådana
av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret
förskottsvis anvisade, må efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning
av därför avlämnade verifikationsbandlingar, statskontoret av riksgäldskontoret
gottgöras.

§ 37.

De anslag, som finnas i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 uppförda
under anslagsgrupperna >Räntor å statsskulden m. wi.» och »Avbetalning å
statsskulden» och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret
att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken
samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

Det i tillägsstaten till rikssstaten för år 1922 uppförda anslaget »Återbetalning
av tillfälliga lånemedeU står därjämte till riksgäldskontorets förfogande
för därmed avsett ändamål.

§ 38.

Vi hava såsom inhämtas av det för riksgäldskontoret utfärdade nya reglemente
bemyndigat riksgäldskontoret att för svenska statens räkning upplåna:

dels 35,443,100 kronor, utgörande de i riksstaten för tiden 1 januari—30
juni 1923 uppförda anslag, vilka skola täckas av lånemedel,

Riksdagsbeslutet 1922.

dels 18,957,530" kronor, utgörande de i tilläggsstaten till riksstaten för år
1922 uppförda anslag, vilka likaledes skola utgå av lånemedel,

dels och 210,454,000 kronor, utgörande återstoden av de belopp, som riksgäldskontoret
på grund av riksdagens till och med år 1921 fattade beslut skall
anskaffa genom upplåning.

Det åligger riksgäldskontoret att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetala
de anslag, som av riksdagen anvisats att utgå av lånemedel.

§ 39.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret
i mån av rekvisition utbetalas, vad statskontoret beträffar medelst insättning i
riksbanken å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen sker för
statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverken antingen genom insättning
å resp. verks giroräkning i riksbanken eller medelst till verkens styrelser
ställda checkar. Då insättningen i riksbanken sker, skola medlen samtidigt, med
bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till vederbörande verk.

I riksgäldskontorets räkenskaper skola ifrågavarande medel uppdebiteras å
kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto för riksstatens
vederbörande utgiftstitel.

§ 40.

I skrivelse den 3 juni hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t att Kung],
Maj:ts proposition med förslag till förordning angående åtgärder till skydd mot
så kallad valutadumping med därtill hörande anvisningar för tillämpning av
samma förordning icke vunnit vårt bifall.

§ 41.

Yi hava i skrivelse den 9 maj tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi antagit
av Kungl. Maj:t i avlåten proposition framlagda

1) förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28
oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt;

2) förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28
oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst; samt

3) förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28
oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

§ 42.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Haj:t den 9 maj utvisar hava vi antagit
av Kungl. Maj:t framlagda förslag till

1) förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1923 års taxering
till inkomst- och förmögenhetsskatt;

Riksdagsbeslutet 1922.

2) förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1923 års taxering
till bevillning av inkomst; samt

3) förordning om särskild lydelse av det vid förordningen den 28 oktober
1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering fogade formulär nr 1
att gälla vid 1923 års taxering.

§ 43.

Sedan Kungl. Maj:t i avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga vid
propositionen fogat förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, hava
vi i skrivelse den 9 maj tillkännagivit för Kungl. Haj:t, att vi med anledning av
samma proposition antagit en i vår skrivelse införd förordning i ämnet.

§ 44.

Yi hava i skrivelse den 2 mars tillkännagivit för Kungl. Maj:t

1) att vi som icke kunnat antaga av Kungl. Maj:t genom avlåten proposition
framlagt förslag till förordning om särskilda ändringar i förordningen den
28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst att gälla
vid 1922 års taxering, antagit ett i vår skrivelse infört förslag till förordning om
särskilda ändringar i 3 § i de vid förordningen den 28 oktober 1910 angående
bevillning av fast egendom samt av inkomst fogade särskilda anvisningar till
ledning vid taxeringen att gälla vid 1922 års taxering, 2) att vi antagit, vid
ovanberörda proposition fogade förslag till förordning om särskilda ändringar i
förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid
taxering att gälla vid 1922 års taxering.

§ 45.

Såsom inhämtats av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 mars hava vi
med anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition antagit uti ifrågavarande
proposition framlagda förslag till förordning med särskilda bestämmelser
om avdrag m. m. vid 1922 års taxering till bevillning av inkomst med de ändringar
vår nämnda skrivelse utvisar.

§ 46.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

dels förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften,

dels ocJc förordningen om ändrad lydelse av 49 § i förordningen den 19
november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva.

Riksdagsbeslutet 1922.

I skrivelse den 3 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi antagit ovan
berörda förslag med följande ändringar nämligen

att vad i § 3 av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften
under protokoll annat upptagits skall bava viss i vår skrivelse angiven
lydelse,

att stämpelsatserna för utnämniögsbrev för riddare och kommendörer av
de särskilda ordnarna skola böjas till dubbla beloppen, samt

att vederhäftighetsbevis och missiv för predikoprovs avläggande skola vara
fria från stämpel.

§ 47.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 juni bava vi
beslutat, att förordningen den 11 juli 1919 om utgörande av en särskild stämpelavgift
i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror,
sådan densamma lyder enligt förordningen den 29 juni 1921, skall äga
fortsatt tillämpning till utgången av år 1923.

§ 48.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 mars utvisar bava vi
antagit i avlåten proposition framlagt förslag till förordning om ändrad lydelse
av 3 § i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper.

§ 49.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 maj utvisar bava vi antagit
av Kungl. Maj:t i avlåten proposition framlagt förslag till förordning angående
befrielse i • vissa fall från erläggande av lastpenningar.

§ 50.

Vi bava i skrivelse den 20 maj för Kungl. Maj:t anmält, att vi i anledning
av inom riksdagen väckta motioner beslutat,

dels att rubrikerna nr 155 och 156 i gällande tulltaxa skola erhålla i vår
skrivelse intagen ändrad lydelse,

dels att § 13 mom. 1 förordningen med tulltaxa för inkommande varor
skall erhålla jämväl i vår skrivelse intagen ändrad lydelse,

dels ock att i skrivelsen angivet restitutionsbelopp skall åtnjutas allenast
beträffande exportvara, som tillverkats av sådant obränt kaffe, för vilket enligt
av tillverkaren under edlig förpliktelse avgiven försäkran tullavgift blivit erlagd
efter den vid vederbörande tidpunkt gällande tullsats, samt att restitutionsbeloppet
i fråga om exportvara, som framställts av obränt kaffe, för vilket tullavgift
guldits efter tidigare tillämplig tullsats, skall beräknas efter 14.4 öre för
kilogram av exportvaran.

Riksdagsbeslutet 1022.

Vidare hava vi för vår del jämväl beslutat, att de ändrade bestämmelserna
skola tillämpas redan under innevarande år från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Därjämte bava vi anhållit, att Kungl. Maj:t ville förordna om de beslutade
ändringarnas ikraftträdande snarast möjligt under innevarande år.

Tillika bava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi antagit det förslag
till förordning om skatt å kaffe, som innefattas i punkt II i den vid i ämnet avgivet
betänkande fogade, av herr Gustaf Nilsson m. fl. avgivna reservation.

§ 51.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 mars bava vi med tillkännagivande
att Kungl. Maj:ts proposition angående ändringar av vissa rubriker i den vid
förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa
icke kunnat oförändrad bifallas,

A) 1) avslagit vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om rubriken nr 65;

2) avslagit vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om rubriken nr 373 b;

3) beträffande rubrikerna nr 1285 och 1288 beslutit, att desamma skola
bava viss i vår skrivelse angiven ändrad lydelse;

4) bifallit vad Kung!. Haj:t föreslagit i fråga om rubrikerna nr 46, 168,

198, 222 a, 222 b, 222 c, 223, 226 a, 227, 228 a, 228 b, 228 c, 229 a, 229 b, 248 a,

248 b, 249 a, 249 b, 271 a, 271 b, 272 a, 272 b, 285, 298, 373 a, 394, 395, 558, 559,
561, 590 a, 590 b, 590 c, 591, 601 a, 602 a, 601 b, 602 b, 603, 609, 611 a, 611 b,
612 a, 612 b, 617, 630 a, 630 b, 671, 702, 770 a, 770 b, 1291, 1292, 1301 och 1302;

5) bifallit vad Kungl. Haj:t föreslagit i fråga om rubrikerna 618, 619 och
620 ävensom beslutit att vid rubrikerna nr 618—623 skall införas en ny anmärkning,
betecknad med 1, av i vår skrivelse angiven lydelse samt att den nuvarande
anmärkningen vid rubrikerna nr 618—623 skall betecknas med 2;

6) beslutit att vid rubrikerna nr 614—616 skall införas en ny i skrivelsen
införd anmärkning, betecknad med 1, och att den nuvarande anmärkningen vid
sistnämnda rubriker skall betecknas med 2; samt

B) förklarat, att de ändrade bestämmelser, som vi sålunda beslutit, må
träda i kraft å dag, som av Kungl. Haj:t bestämmes.

§ 52.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 april bava vi tillkännagivit, att vi med
anledning av väckt motion dels beslutit, att rubrikerna nr 359 och 360 i tulltaxan
skola erhålla den ändrade lydelse, som i vår skrivelse finnes införd, dels ock för
vår del beslutit, att de ändrade bestämmelserna skola tillämpas redan under innevarande
år från dag, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Vidare hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t ville förordna om de beslutade
ändringarnas ikraftträdande snarast möjligt under innevarande år.

Riksdagsbeslutet 1922.

§ 53.

I avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels antaga propositionen bilagt förslag till förordning om ändrad lydelse
av § 5, § 8 mom. 4 och § 9 mom. 2 i förordningen med tulltaxa för inkommande
varor den 9 juni 1911, dels ock besluta, att förordningen skulle träda i kraft å
dag, Kungl. Maj:t bestämde.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Haj:t den 3 juni utvisar hava vi, med
hemställan om förnyad utredning i detta ärende, avslagit omförmälda proposition.

§ 54.

Vi hava i skrivelse den 7 juni tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelser angående ändrad lydelse
dels av § 8 mom. 1, 2 och 3, § 9 mom. 1 samt § 13 mom. 1 och 2 i förordningen
den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor, dels av § 2 mom. 2 i tulltaxeunderrättelserna,
dels ock av § 3 i förordningen den 31 maj 1907 angående
rätt att hos generaltullstyrelsen erhålla upplysning rörande tullbehandlingen av
varor, avsedda att till riket införas.

§ 55.

I skrivelse den 9 maj hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi antagit
vid en av Kungl. l\laj:t avlåten proposition fogat förslag till förordning angående
beskattning av socker m. m.

§ 56.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 april anmält, att vi med bifall
till avlåten proposition,

a) antagit i propositionen infört förslag till förordning om fortsatt tilllämpning
av förordningen den 24 mars 1921 angående införselmonopol jämte fastställande
av högsta pris å Socker; samt

b) medgivit Kungl. Maj:t befogenhet att, därest förhållandena skulle därtill
föranleda, upphäva förordningen före den 30 juni 1923.

§ 57.

Såsom vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 februari utvisar hava vi godkänt
Kungl. Maj:ts proposition nr 9 angående viss ändring av den i enlighet med
riksdagens skrivelse den 22 mars 1921, nr 98, utfärdade förordningen den 24 m^irs
1921 (nr 121) angående införselmonopol jämte fastställande av högsta pris å socker.

§ 58.

Uti skrivelse den 24 februari hava vi beträffande behandlingen av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskild skatt å tobaksvaror
m. m. anmält för Kungl. Maj:t

Riksdagsbeslutet 1922.

dels att vi, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts i
propositionen framlagda förslag till förordning angående särskild skatt å tobaksvaror,
antagit ett förslag i ämnet av lydelse vår skrivelse utvisar,

dels att vi, med bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit, bemyndigat Kungl.
Maj:t att å statens vägnar med aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet träffa tillläggsöverenskommelse
till det mellan staten och bolaget den 12 februari 1915
upprättade kontrakt angående utövandet av svenska statens tobaksmonopol i
huvudsaklig överensstämmelse med ett i skrivelsen intaget förslag samt antagit
i vår skrivelse omförmält förslag till ändrad lydelse av anm. 2 till rubrikerna
nr 196 och 197 i tulltaxan.

Tillika hava vi meddelat, att vi framdeles komme att fatta beslut beträffande
vad Kungl. Maj:t i förevarande proposition föreslagit i fråga om beräkning av
vissa inkomster av tobaksbeskattningen.

§ 59.

Vi hava med anledning av avlåten proposition beslutat, att de av riksdagen
enligt skrivelse den 24 februari 1922 antagna bestämmelser om ändrad lydelse av
anm. 2 till rubrikerna nr 196 och 197 i nu gällande tulltaxa skola träda i kraft
dagen efter den, då kungörelse angående den ändrade lydelsen enligt å kungörelsen
meddelad uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling; vilket vi
i skrivelse den 2 mars tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 60.

Vi hava i skrivelse den 3 juni tillkännagivit för Kixngl. Maj:t, att vi, som
icke kunnat oförändrad godkänna Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
angående omsättnings- och utskänkningsakatt å spritdrycker, antagit det
vid propositionen fogade förslaget med i vår skrivelse införda ändringar.

§ 61.

Vi hava i skrivelse den 3 juni för Kungl. Maj:t tillkännagivit, att vi, som
icke kunnat oförändrad godkänna Kungl. Maj:ts proposition angående vissa inrikes
postavgifter, beslutat

A) 1) att de av riksdagen för tiden till 1922 års utgång beslutade postavgifterna
skola äga fortsatt tillämpning, till och med den 31 december 1923,
dock att för tiden från och med den 1 oktober 1922 till och med den 31 december
1923 skall gälla,

att befordringsavgifterna för inrikes brev skola utgå med i vår berörda
skrivelse angivna belopp, och att lägsta avgiften för korsband, innehållande affärshandlingar,
skall beräknas på sätt jämväl i vår skrivelse angives; varjämte skall
iakttagas, att de förhöjda avgifterna för postabonnemang å tidning icke skola tilllämpas
beträffande sådana abonnemang för år 1924, som verkställas under år 1923;

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 5

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1922.

2) att högsta medgivna vikten för korsband, innehållande varuprov, skall
från och med den 1 oktober 1922 utgöra 500 gram; samt

B) att högsta medgivna vikten för korsband, innehållande trycksaker eller
affärshandlingar, skall från och med den 1 oktober 1922 utgöra 1 kilogram.

§ 62.

Sedan Kung!. Maj:t i statsverkspropositionen verkställt beräkning av bland
annat bevillningarna för första halvåret 1923, har Kungl. Maj:t i samband med
framläggande av förslag till förordning angående särskild skatt å tobaksvaror
återkallat sitt i statsverkspropositionen gjorda förslag i fråga om beloppet för
tobaksskattens upptagande i riksstaten.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 juni hava vi för
första halvåret 1923 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag
fastställda grunder beräknat de särskilda bevillningarna sålunda:

Inkomst och förmögenhetsskatt:

a. Skatt å inkomst och förmögenhet..... 8,400,000

b. B:skatt å aktiebolag m. fl. . . ....... 100,000 8,500,000 kr Bevillning

av fast egendom samt av inkomst.......... 400,000 »

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter .... 150,000 »

Stämpelmedel......................... 22,000,000 »

Lastpenningar........................ 250,000 »

Tullmedel.......................... 56,000,000 »

Sockerskatt 10,000,000 >

Tobaksskatt.................... 16,000,000

Särskild skatt å tobak............... 6,000,000 22,000,000 »

Brännvinstillverkningsskatt .............. . . . i 6,000''000 »

Rusdrycksförsäljningsmedel.................. 21,000,000 »

Maltskatt...............•........... 2,200,000 »

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker....... 35,000,000 »

Slutligen hava vi beräknat postverkets överskott för första halv -

året 1923 till

9,000,000 »

§ 63.

Innevarande riksdag har delvis efter förslag av Kung], Maj:t fattat vissa
beslut, varigenom inkomsten av bevillningarna för år 1922 påverkas; och hava vi
i skrivelse den 9 juni tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi bland inkomsterna
å 1922 års tilläggsstat uppfört följande bevillningar, nämligen:

tullmedel........................till 8,000,000 kronor

skatt å kaffe...................... > 1,000,000 »

särskild skatt å tobak.................. » 8,000,000 »

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .... » 5,000,000 >

Riksdagsbeslutet 1922.

§ 64.

Vi hava med bifall till en av Kungl. Maj:t avlåten proposition antagit av
Kung! Maj:t framlagt förslag till förordning om rätt att vid taxering för inkomst
åtnjuta avdrag för erlagd byggnadsskatt, vilket vi i skrivelse den 24 februari
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 65.

I skrivelse den 9 maj hava vi med anledning av en inom riksdagen väckt
motion anhållit, att Kungl. Haj:t ville låta verkställa utredning av frågan, huruvida
och under vilka förutsättningar vidgad möjlighet må böra beredas aktiebolag
att vid utfärdande av aktier åtnjuta sådan stämpelfrihet, varom stadgas i andra
stycket av 8 § i gällande stämpelförordning, samt, därest utredningen därtill
föranleder, för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

§ 66.

I skrivelse den 29 mars hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t att vi antagit
Kungl. Maj:ts i avlåten proposition framlagda förslag till förordning angående
fortsatt tillämpning av förordningen den 22 april 1921 om rätt för
Konungen att i visst fall åsätta särskild tullavgift.

§ 67.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 april hava vi
på grund av .avlåten proposition antagit i vår skrivelse införda förslag till förordning
om utsträckt tillämpning av bestämmelserna i förordningen den 19 augusti
1921 angående tillfällig utvidgning av rätten till tullrestitution eller befrielse
från tullavgift vid återutförsel av vissa fartygsmaterialier och skeppsförnödenheter.

§ 68.

I skrivelse den 6 april hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning
av avlåten proposition antagit i vår skrivelse införda förslag till förordning
angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 5 i förordningen den
9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor föreskrivna tidsfristen av två år
för utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods.

§ 69.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 maj hava vi,
som icke kunnat oförändrad bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning om ändrad lydelse av 17 § 2, 3 och 5 mom., 18 § samt 45 § 3 mom.
i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker, antagit i
vår skrivelse infört förslag i ämnet.

Riksdagsbeslutet 1922.

§ 70.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

dels förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 angående
försäljning av rusdrycker,

dels ock förordning om ändrad lydelse av 9 § i förordningen den 11 oktober
1907 angående tillverkning av brännvin,

har icke blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 3 juni anmält för
Kungl. Maj:t.

§ 71.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 maj hava vi
antagit vid av Kungl. Maj:t avlåten proposition fogat förslag till förordning angående
förbud under viss tid mot införsel till och försäljning inom riket av Öl.

§ 72.

Vi hava antagit i av Kungl. Maj:t avlåten proposition infört förslag till
förordning om provtaxering i anledning av ifrågasatt omläggning av det kommunala
beskattningsväsendet, vilket vi i skrivelse den 22 april tillkännagivit för
Kungl. Maj:t.

§ 73.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 februari hava vi anmält, att vi med
bifall till en av Kungl. Maj:t avlåten proposition antagit i vår skrivelse införda
förslag till förordning om ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 19 november
1920 om kommunal progressivskatt för åren 1921—1924.

§ 74.

Sedan Kungl. Maj:t i avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga i
propositionen infört förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i förordningen
den 30 maj 1919 om rätt för kommun att upptaga särskild avgift vid
vissa offentliga nöjestillställningar, hava vi antagit nämnda förslag, vilket vi i
skrivelse den 28 april tillkännagivit för Kungl. Majt.

§ 75.

I avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att
två telefonkablar, avsedda att inköpas från utlandet och att utläggas den ena
mellan Sverige och Finland och den andra mellan Sverige och Danmark, finge, i
vad anginge Sveriges andelar, i riket tullfritt införas.

Yi hava i skrivelse den 3 juni tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
det i propositionen framställda förslaget.

Riksdag sbeslutet 1922.

§ 76.

Vid behandling av Kung! Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 52 och 1G8 §§ i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse hava riksdagens
kamrar stannat i olika beslut, i följd varav frågan förfallit, vilket vi i
skrivelse den 7 juni för Kungi. Maj-.t tillkännagivit.

§ 77.

Kung!. Maj:t proposition med förslag till

1) lag om sparbanker; och

2) Jag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister,
firma och prokura har icke av oss bifallits, vilket vi i skrivelse den 3
juni anmält för Kung! Maj:t.

§ 78.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 juni hava vi antagit
vid avlåten proposition fogat förslag till lag om rätt för sparbank att bilda
säkerhetsfond; dock att 3 § i förslaget skall erhålla i vår skrivelse intagen ändrad
lydelse.

§ 79.

Vi hava beslutat,

a) att av riksbankens vinst för år 1921 skola till statsverket överlämnas
12,000,000 kronor; samt

b) att statsverkets andel i bankovinsten skall av fullmäktige i riksbanken
tillhandahållas statskontoret med 6,000,000 kronor den 15 januari 1923 och med
enahanda belopp den 15 april samma år.

§ 80.

Vi hava i skrivelse den 10 februari anmält för Kung]. Maj:t, att vi med
bifall till en av fullmäktige i riksbanken gjord framställning, för vår del antagit
en i vår skrivelse införd lag om ändrad lydelse av 13 ocji 25 §§ i lagen den 12
maj 1897 för Sveriges riksbank.

§ 81.

Uti avlåten proposition nr 8, har Kungl. Maj:t hemställt att det i kungörelse
den 26 september 1921 lämnade medgivande, att riksbanken må för tiden
till och med den 31 mars 1922 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran
inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse måtte av riksdagen
gillas.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 29
januari tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

Riksdagsbeslutet 1922.

§ 82.

Kungl. Maj:t har i avlåten proposition nr 137 föreslagit riksdagen medgiva,
att riksbanken må för tiden från och med den 1 april till och med den 15
maj 1922 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna
sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, om
förhållandena därtill giva anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga
inlösningen av bankens sedlar.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 31
mars anmält för Kungl. Haj:t.

§ 83.

Sedan Kungl. Maj:t i avlåten proposition nr 253 föreslagit riksdagen medgiva,
att riksbanken finge för tiden från och med den 16 maj till och med den
30 juni 1922 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken
utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att,
om förhållandena därtill gåve anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga
inlösningen av bankens sedlar, hava vi, såsom vår skrivelse till Kungl. Maj:t
den 12 maj närmare utvisar, bifallit Kungl. Maj:ts berörda förslag.

§ 84.

Såsom vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 februari utvisar hava vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition nr 62 med förslag till lag angående rätt för
Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen

för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av 9 § i lagen om rikets mynt den

30 mai 1873.

§85.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 mars utvisar hava vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition nr 138 med förslag till lag angående rätt för
Konungen att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen

för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt den

30 maj 1873.

§ 86.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 maj hava vi anmält, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition nr 254 med förslag till lag angående rätt för Konungen
att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för
Sveriges riksbank den 12 maj 1897 och av 9 § i lagen om rikets mynt den 30
maj 1873.

§ 87.

I skrivelse till fullmäktige i riksbanken den 10 februari hava vi anmält,
att vi tillerkänt fullmäktige ansvarsfrihet dels för förvaltningen under år 1920

Riksdag sbeslutet 1,922.

av bankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna, dels ock
för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från
och med den 10 januari 1921 till och med den 9 januari innevarande år.

§ 88.

Enligt vad vår skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 17 februari
utmärker hava vi tillerkänt bemälde fullmäktige ansvarsfrihet, dels för den
av riksdagens år 1921 församlade revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret
under år 1920, dels ock för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade
i fullmäktiges protokoll från och med den 10 januari 1921 till och med den
9 januari innevarande år.

§ 89.

Vi hava med skrivelser den 10 juni till Kungl. Maj:t och fullmäktige i
riksgäldskontoret överlämnat det av oss fastställda reglementet för riksgäldskontoret.

§ 90.

Vi hava i skrivelse den 8 april anmält för Kungl. Maj:t, att vi i anledning
av en inom riksdagen väckt motion för vår del antagit förslag till

l:o) lag om folkomröstning angående rusdrycksförbud, och

2:o) lag om ändrad lydelse av 2 § l:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.
Maj:ts regeringsrätt.

§ 91.

Vid behandling av Kungl. Majrts proposition med förslag till lag om fortsatt
tillämpning av lagen den 17 juni 1921 med vissa ändrade bestämmelser mot
oskälig hyresstegring m. m. hava kamrarna stannat i olika beslut, i följd varav
frågan förfallit, vilket vi i skrivelse den 1 juni för Kungl. Maj:t tillkännagivit.

§ 92.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av andra
stycket av slutbestämmelserna i lagen den 19 juni 1917 angående ändring i vissa
delar av lagen den 1 juli 1898 om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige
har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 17 februari anmält för
Kungl. Maj:t.

§ 93.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 maj utvisar hava vi i
anledning av en inom riksdagen väckt motion anhållit, att Kungl. Maj:t ville,
efter verkställd utredning, låta uppgöra och för riksdagen framlägga förslag till
sådan ändring i lagen den 9 december 1910 angående tillsättning av prästerliga

Riksdagsbeslutet 1922.

tjänster, att, där vid tillsättandet av kyrkoherdetjänst, sedan ansökningstiderna
utgått, endast en behörig sökande finnes och provpredikant ej kallats, valförrättning
icke må förekomma.

§ 94.

I skrivelse den 1 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen
den 31 maj 1918, innefattande särskilda bestämmelser angående rätten till inmutning
inom vissa län.

§ 95.

Vi hava avslagit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 26 kap. 4 § byggningabalk^, vilket vi i skrivelse den 9 maj tillkännagivit
för Kungl. Maj:t.

§ 96.

I skrivelse den 26 april hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1
kap. 9 § i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad.

§ 97.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 93 § i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag, vilket vi i skrivelse
den 27 maj för Kungl. Maj:t tillkännagivit.

Vidare hava vi, såsom jämväl av vår skrivelse inhämtas, anhållit att Kungl.
Maj:t ville låta verkställa utredning, huruvida och på vad sätt de i nu gällande
aktiebolagslag givna bestämmelser om nedsättning av aktiekapitalet och i samband
därmed stående stadganden må kunna omarbetas i syfte att underlätta en
berättigad dylik nedsättning, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kan giva anledning.

§ 98.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 april hava vi
i anledning av väckt motion hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa
utredning under vilka förutsättningar bolagsman i handelsbolag och enkelt bolag,
som trätt i likvidation, må kunna beredas möjlighet att framtvinga slutförande
av likvidationen och upprättande av bolagsskifte samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ 99.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kung]. Maj:t den 3 juni hava vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 kap.
11 § strafflagen.

Riksdagsbeslutet 1922.

Därjämte hava vi anhållit det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa förnyad
utredning angående möjligheterna att genom lagändring undanröja de olägenheter,
som genom penningvärdets fall i olika hänseenden framkallats i fråga
om bötesstraffets tillämpning, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kan föranleda.

§ 100.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om anstånd för visst fäll med
verkställighet av straff har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 4 mars
tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 101.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 mars hava vi,
som icke kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om utsträckt rätt att från utmätning få undantagen viss egendom, för
vår del antagit ett i vår skrivelse infört lagförslag i ämnet.

§ 102.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 april hava vi i
anledning av inom riksdagen väckt motion hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes
låta verkställa utredning, huruvida och under vilka villkor möjlighet må kunna
beredas till försäljning av med kvarstad belagd lös egendom, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kau föranleda.

§ 103.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tiden för
företagande av rannsakning med häktad, vilket vi i skrivelse den 26 maj anmält
för Kungl. Maj:t.

§ 104.

I skrivelse till Kungl Maj:t den 26 april hava vi anmält, att vi, som icke
kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
sjömanslag och till lag om ändring i vissa delar av sjölagen, för vår del antagit
lagförslag i dessa ämnen.

Därjämte Lava vi anhållit, att Kungl. Maj:t snarast möjligt ville vidtaga
åtgärder i syfte att åt domstol inrymmes befogenhet att jämväl för befälhavares
del, efter vad som kan prövas skäligt, nedsätta det skadestånd, vartill han på
grund av fel eller försummelse i tjänsten gör sig förfallen.

§ 105.

På grund av en inom riksdagen väckt motion hava vi i skrivelse den 29
mars anhållit att Kungl. Maj:t täcktes efter verkställd utredning låta företaga

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 15 sand. 1 avd. 1 käft. 6

(Riksdagsbeslutet.) •

Riksdagsbeslutet 1922.

en. fullständig omarbetning av nu gällande strafflag för krigsmakten samt därvid
särskilt taga under övervägande, huruvida och i vad mån en humanisering av
bestämmelserna i nämnda lag kan vidtagas, ävensom för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ 106.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 24 § i lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar, vilket vi i
skrivelse den 26 april anmält för Kungl. Maj:t.

§ 107.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
ansvarighet för skada i följd av luftfart, vilket vi i skrivelse den 16 maj anmält
för Kungl. Maj:t.

§ 108.

I avlåten proposition har Kungl. Maj:t begärt riksdagens yttrande över
vid propositionen fogat förslag till förordning om luftfart.

I skrivelse till Kungl. Haj:t den 16 maj hava vi anmält, att vid granskning
av nämnda förslag vi ej funnit skäl att mot detsamma göra andra erinringar
än som upptagits i ett uti ämnet avgivet utlåtande.

§ 109.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av § 14 mom. 3
värnpliktslagen den 17 september 1914.

VI skrivelse den 3 februari hava vi anmält för Kungl. Maj:t att denna
proposition blivit av oss bifallen.

§ no.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 april utvisar hava vi icke
kunnat i oförändrat skick antaga Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
om ändrad lydelse av § 3 i lagen den 21 maj 1920 om värnpliktiga, vilka hysa
samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring, utan för vår del antagit en i
vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ in.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 april har Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 20
juni 1918, angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, icke av oss i
oförändrat skick antagits, utan hava vi för vår del antagit i vår skrivelse införd
lag i ämnet.

Riksdagsbeslutet 1922.

§ 112.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 juni, i anledning av en inom
riksdagen väckt motion, anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning,
under vilka förutsättningar och i vilken ordning sterilisering av sinnesslöa, sinnessjuka
och fällandesjuka må kunna företagas, samt för riksdagen framlägga det
örslag, vartill utredningen kan föranleda.

§ 113.

Såsom inhämtas av vår skrivesle till Kungl. Maj:t den 2 juni hava vi, i
anledning av en inom riksdagen väckt motion, anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t
taga i övervägande, huruvida icke, utan avbidan å en förestående allmän strafflagsreform,
till beredande av ökat strålskydd i de uti ett vår skrivelse bifogat
betänkande angivna hänseendena måtte vidtagas därför erforderliga ändringar i
nu gällande straffbestämmelser i 18 kap. strafflagen, ävensom för riksdagen framlägga
det förslag, som därav må föranledas.

§ H4.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 maj hava vi, i anledning av inom riksdagen
väckta motioner, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning,
Huruvida, under vilka förutsättningar och i vilken utsträckning landstings skyldighet
att lämna fattigvårdssamhälle gottgörelse för vård av fattigvårdsberättigad
sinnessjuk eller sinnesslö bör utsträckas att gälla dels sinnessjuk, som, efter utskrivning
från statens eller landstings sinnessjukanstalt, beretts fortsatt vård genom
utackordering i enskilt hem, och dels sinnessjuk eller obildbar sinnesslö, för
vilket beslut fattats om intagande å i 40 § av fattigvårdslagen omförmäld anstalt
för sinnessjuka, men vilkens intagande å dylik anstalt på grund av bristande
platsutrymme ej kunnat ske, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill
utredningen kan föranleda.

§ H5.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 juni utvisar har i av
Kungl. Maj:t avlåten proposition intaget förslag till lag om ändring i vissa delar
av lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete icke kunnat av
oss i oförändrat skick antagas, utan hava vi för vår del antagit i vår skrivelse
infört förslag i ämnet.

§ H6.

I skrivelse den 22 mars hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till dels förordning angående uppbörd av avgifter för för--säkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i
arbete, dels ock förordning om ändrad lydelse av §§ 4, 8 och 12 i förordningen

Riksdagsbeslutet 1922.

• (len 11 juni 1918 angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada
till följd av olycksfall icke kunnat av oss i oförändrat skick godkännas, utan att
vi för vår del antagit i vår skrivelse införda förordningar i dessa ämnen.

§ H7.

Yi kava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 1 § i lagen den SO juni 1913 om behandling av alkoholister, vilket vi
i skrivelse den 29 april anmält för Kungl. Maj:t.

§ H8.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 april hava vi
i anledning av väckt motion anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga
åtgärder för att sådana recidiverande alkoholister, om vilka, på grund av
deras föregåenden föga utsikt till förbättring får anses föreligga, måtte kunna, i
enlighet med av oss anförda synpunkter, intagas å respektive statsanstalter för
alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona.

§ 119.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förlängning av vissa
arrendeavtal har icke blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 25 april anmält
för Kungl. Haj:t.

§ 120.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 februari hava
vi i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tilllämpning
av lagen den 22 juni 1921 med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring
m. m. för vår del antagit

1) lag om fortsatt tillämpning av lagen den 22 juni 1921 med vissa bestämmelser
mot oskälig arrendestegring; och

2) lag om jämkning i vissa fall av arrendator åliggande dagsverksskyldighet
vilka lagar äro i vår nämnda skrivelse införda.

§ 121.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1) lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område, och

2) lag om ändrad lydelse av 36 § 2 mom. i förordningen den 16 juni 1875
angående inteckning i fast egendom.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 juni hava vi i

Riksdagsbeslutet 1922. 45

anledning av berörda proposition för vår del antagit i vår skrivelse införd lag
om ändrad lydelse av 1 § första stycket i lagen den 26 mars 1920 om rätt i vissa
fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, varemot
propositionen i övrigt ej föranlett någon vår åtgärd.

§ 122.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt
tillämpning av lagen den 20 maj 1921 angående förbud i vissa fall för bolag och
ekonomisk förening att förvärva fast egendom, vilket vi i skrivelse den 5 april
tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 123.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i
lagen den 19 juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän
flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas, har enligt vad vår skrivelse till Kungl.
Maj:t den 18 februari utvisar blivit av oss bifallen.

§ 124.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t begärt riksdagens yttrande
över ett vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 7
§ i förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet.

I skrivelse den 2 juni hava vi meddelat Kungl. Haj:t, att vi funnit berörda
underställda förslag icke föranleda något vårt yttrande.

§ 125.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den
28 februari 1921 med vissa bestämmelser mot oskäliga pris.

Denna proposition har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 18
februari anmält för Kungl. Maj:t.

§ 126.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt tillämpning
av lagen den 28 februari 1921 om förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg
eller andel däri, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg
eller andel däri, har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 18 februari
anmält för Kungl. Haj:t.

§ 127.

Såsom inhämtas av vår skrivelse den 6 april hava vi bifallit Kungl. Maj:ts
proposition angående viss ändring i gällande bestämmelser om vågar.

Riksdagsbeslutet 1922.

§ 128.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt
tillämpning av lagen den 27 maj 1921 om tillfälliga åtgärder till förekommande av
skövling av skog å fastighet i enskild ägo, vilket vi i skrivelse den 1 juni anmält
för Kungl. Maj:t.

§ 129.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 mars hava vi
bifallit Kungl. Haj:ts proposition med förslag till lag om förbud mot utsläppande
av bagge å samfälld betesmark.

§ 130.

I skrivelse den 5 april hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen
den 20 juni 1913 angående vård av enskildes skogar på Öland.

§131.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med vissa bestämmelser
angående skogsvårdsavgifter från skydsskogarna inom Jämtlands län har
blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 5 april tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 132.

I överensstämmelse med § 89 regeringsformen hava vi anmält våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser:

l:o) av den 1 april, angående förrättande av syn å lärarboställe;

2:o) av den 8 april, angående beredande åt vissa från småskoleseminarier
utexaminerade lärarinnor av behörighet att undervisa i den egentliga folkskolan;

3:o) av den 20 maj, angående tillämpning av gällande författningar om elektriska
ledningars framdragande inom kronoegendomar;

4:o) av den 7 juni, angående lägenhetsinnehavares å allmänningar rättsliga
ställning.

§ 133.

På grund av § 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen hava vi,
såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 januari, utsett ledamöter
och suppleanter i utrikesnämnden.

§ 134.

Vid en uppkommen ledighet bland de män, som, jämlikt § 108 regeringsformen
och § 70 riksdagsordningen, den 5 mars 1921 utsetts att jämte riksdagens
justitieombudsman utöva vård över tryckfriheten, hava vi den 31 maj i laga ordning
utsett ledamoten av riksdagens första kammare, förutvarande statsrådet, advokaten
Jonas Eliel Löfgren till kommitterad för tryckfrihetens vård.

Riksdagsbeslutet 1922.

§ 135.

På grund av § 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
hava vi valt tre fullmäktige i riksbanken samt ordförande och två fullmäktige i
riksgäldskontoret ävensom suppleanter för riksdagens samtliga fullmäktige i
dessa verk. •

§ 136.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi utsett revisionssekreteraren m. m. juris kandidaten Berndt Nils Bobert
Lilienherg att vara riksdagens justitieombudsman och hovrättsrådet juris kandidaten
m. m. Carl Anders Rudolf Eklund att i justitieombudsmannens ämbete inträda
eller detsamma utöva i de fall, nämnda grundlagar omförmäla.

§ 137.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi utsett revisionssekreteraren m. m. juris kandidaten Gustaf Ferdinand
Lindstedt att vara riksdagens militieombudsman samt hovrättsrådet m. m. juris
kandidaten John Arthur Samuelson att i militieombudsmannens ämbete inträda
eller detsamma utöva i de fall, nämnda grundlagar omförmäla.

§ 138.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 februari utvisar, hava vi
vid två uppkomna ledigheter bland de män, som den 18 maj 1921 av riksdagens
första kammare utsetts att vara ledamöter och suppleanter uti den i 33 § av förordningen
den 28 maj 1920 om uppskattning av mark i och för framdeles skeende
taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt omförmälda uppskattningsövernämnd,
den 1 februari valt en ledamot och en suppleant.

§ 139.

Efter tagen kännedom om den av styrelsen för riksdagsbiblioteket till riksdagen
avlämnade berättelsen över sagda biblioteks förvaltning under år 1921 hava
vi tillerkänt styrelsen ansvarsfrihet för förvaltningen av riksdagsbiblioteket under
samma år, vilket vi i skrivelse den 10 februari anmält för Kungl. Maj:t.

Till yttermera visso, att vi allt detta, som här förut skrivet står, sålunda
besluta, vidtagit och beviljat, hava vi, svenska folkets valda ombud, velat med
våra namns underskrivande sådant styrka och bekräfta, vilket skedde i Stockholm
den tionde dagen i juni månad året efter Kristi börd det nittonhundrade
och på det tjuguandra.

Riksdagsbeslutet 1922.

Första kammaren:

Hugo Ha milton

Talman.

Herm. Lamm

l:e vice Talman. Stockholms stad.

Aug. Nilsson

2:e vice Talman. Malmöhus län.

Ernst Klefbeck

Stockholms stad.

Ernst Trygger

Stockholms stad.

Charles Lindley

Stockholms stad.

Sam. Clason

Stockholms stad.

J. E. Berglund

Stockholms stad.

Arvid Thorberg

Stockholms stad.

Carl Hederstierna

Stockholms stad.

G. Wahl

Stockholms stad.

Hjälmar von Sydow

Stockholms stad.

Gustav Möller