Riksdagsbeslutet 1921 (Riksdagens protokoll 1921:beslut)

Riksdagsbeslutet 1921.

Sveriges Riksdags Beslut

å det i Stockholm hållna lagtima riksmöte, som började den
10 januari och slutade den 21 juni 1921.

Vi efterskrivna, Svenska Folkets valda ombud, göra veterligt: att, på grund
av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen, vid den 10 sistlidna januari
under Hans Maj:t Konung Gustaf Y:s fjortonde regeringsår, oss här i Stockholm
infunnit.

Efter att över vårt arbete hava nedkallat Guds välsignelse, hava vi den
11 i nämnda månad å rikssalen sammanträtt och fått emottaga berättelse om vad
sedan sistförflutna lagtima riksdag i rikets styrelse sig tilldragit ävensom Kungl.
Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd och behov; och hava vi efter
föregångna överläggningar dels om de ämnen, i vilka Kungl. Maj:t till oss avlåtit
propositioner eller skrivelser, dels ock rörande frågor, som blivit hos riksdagen
väckta, stannat uti följande beslut.

Sedan 1920 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition antagit
såsom vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 28, 33 och 108 regeringsformen
samt § 70 riksdagsordningen, hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse den 27
januari, vid företagen slutlig prövning för vår del godkänt och antagit berörda
förslag.

Enligt de av oss fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer erhålla
följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 4. Konungen äger att allena styra riket på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, i de fall, här nedanföre stadgas, underrättelse och

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 1

(Riksdagsbeslutet.)

2 Riksdagsbeslutet 1921.

råd av ett statsråd, vartill Konungen kallar ock utnämner kunnige, erfarne, redlige
och allmänt aktade, infödde svenske medborgare av den rena evangeliska läranEj
må de, som äro i rätt upp- och nedstigande skyldskap, ej heller syskon eller
äkta makar på en gång vara ledamöter av statsrådet.

§ 28. Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra infödde svenske
män till alla de ämbeten och tjänster, högre och lägre, vilka äro av den egenskap,
att Konungen fullmakter därå utfärdar, dock böra vederbörande förut med
förslag hava inkommit, där sådana hittills ägt rum. Konungen vare ock obetaget,
att, efter vederbörandes hörande, eller uppå deras framställning, till lärarebefattningar
vid universiteterna, de teologiska läraretjänsterna likväl undantagna, såsom
ock till lärare- och andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap
slöjd eller skön konst, ävensom till läkarebefattningar, kalla och befordra även
utländske män av utmärkt förtjänst, de där den rena evangeliska läran bekänna.
Likaledes må Konungen kunna uti militära ämbeten nyttja utländske män av
sällsynt skicklighet, men icke till kommendanter i fästningarna. Till konsul må
ock utländsk man nämnas, där lön ej är med befattningen förenad.

Till ämbeten och tjänster, varom ovan sägs, må med tillämpning av grunder,
som av Konungen och riksdagen godkänts, även kvinnor kunna utnämnas och befordras,
dock att kvinna ej må utnämnas till prästerlig tjänst, där ej annorledes
blivit bestämt i den ordning, 87 § 2 mom. stadgar.

Till prästerligt ämbete eller till annan tjänst, varmed är förenat åliggande
att meddela undervisning i kristendom eller teologisk vetenskap, kan endast den
utnämnas, som bekänner den rena evangeliska läran. Till alla övriga ämbeten
eller tjänster, med det undantag i avseende å statsrådets ledamöter, som i 4 §
stadgas, må bekännare av annan kristen troslära, ävensom av den mosaiska, kunna
nämnas; dock må icke någon, som ej tillhör den rena evangeliska läran, såsom
domare eller innehavare av annan tjänst deltaga i handläggning eller avgörande
av fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning eller befordringar inom
den svenska kyrkan.

Konungen fäste vid alla befordringar avseende endast å de sökandes förtjänst
och skicklighet, men icke på deras börd. Varje departementschef skall
föredraga och expediera alla ärenden rörande befordringar, förordnanden, tjänstledighet
och avsked, till och ifrån ämbeten och tjänster vid de verk och stater,
som under departementet höra.

§ 33. Konungen äger att i den ordning och under de villkor, som bestämmas
genom särskild lag, stiftad i den ordning 87 § 1 mom. stadgar, genom
naturalisation till svensk medborgare upptaga utländsk man eller kvinna. Sålunda
naturaliserad utlänning njute samma rättigheter och förmåner som infödd
svensk medborgare, dock utan att kunna till ledamot av statsrådet utnämnas.

Riksdagsbeslutet 1921. ■’

§ 108. Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt i riksdagsordningen
sägs, förordna sex för kunskaper och lärdom kända personer att jämte justitieombudsmannen,
som bland dem förer ordet, utöva vård över tryckfriheten. Dessa
kommitterade, av vilka två, utom justitieombudsmannen, skola vara lagfarne, äge
sådan befattning, att, i händelse någon författare eller boktryckare, innan tryckningen,
själv överlämnar dem en skritt och begär deras yttrande, huruvida åtal
därå, efter tryckfrihetslagen, kan äga rum, skola justitieombudsmannen och minst
trenne kommitterade, varav en lagfaren, ett sådant yttrande skriftligen avgi\a.
Förklara de däruti, att skriften må tryckas, vare då både författare och boktryckare
från allt ansvar frie, och ligge det å kommitterade.

Riksdagsordningen.

§ 70. Lagtima riksdag skall vart fjärde år förordna sex för kunskaper
och lärdom kända personer att, jämte justitieombudsmannen, som bland dem förer
ordet, utöva vård över tryckfriheten. Dessa kommitterade, av vilka två, utom
justitieombudsmannen, skola vara lagfarna, väljas medelst omröstning genom tjugufyra
valmän, därav vardera kammaren inom sig utser tolv. Avgår mellan
riksdagarna någon bland kommitterade, välja de övriga till det lediga rummet
en behörig person.

§ 2. -

Yi hava såsom inhämtas av vår skrivelse den 27 januari vid företagen
slutlig prövning av de med anledning av avlaten proposition såsom vilande antagna0
förslag till ändrad lydelse av §§ 12, 54 och 105 regeringsformen, §§ 38,
50, 55, 56 och 74 riksdagsordningen samt § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen,
för vår del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt de av oss sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer
i nedanskrivna delar erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 12. Konungen äger ingå överenskommelse med främmande makt, sedan
statsrådet däröver blivit bort. Sådan överenskommelse skall, där den angår fråga,
som riksdagen enligt denna regeringsform äger allena eller med Konungen avgöra
eller, utan att angå sådan fråga, är av större vikt, framläggas för riksdagen till
godkännande; och skall i överenskommelsen intagas förbehåll, varigenom dess giltighet
göres beroende av riksdagens bifall.

Skulle i något fall rikets intresse kräva, att överenskommelse, som är av
större vikt men ej angår fråga, som riksdagen äger avgöra, varder avslutad utan

Riksdagsbeslutet 1921.

riksdagens godkännande, må det ske, dock att i sådant fall den i 54 § omförmälda
utrikesnämnd på sätt där stadgas erhåller tillfälle att yttra sig, innan överenskommelsen
ingås.

§ 54. Vid varje riksdag skola kamrarna utse en nämnd av sexton ledamöter
att med Konungen rådpläga om ärenden, som angå rikets förhållande till
främmande makter. Rådplägning med denna utrikesnämnd bör i alla utrikesärenden
av större vikt äga rum före avgörandet. Då ärende förekommer till behandling,
skola alla tillgängliga handlingar och upplysningar meddelas. De beslut
Konungen fattar i ärenden, som varit föremål för rådplägning med nämnden,
varde delgivna dess ledamöter senast vid nästa sammanträde.

Ministern för utrikes ärendena skall i början av varje riksdag och sedermera
så ofta omständigheterna det föranleda lämna nämnden en framställning
av de allmänna utrikespolitiska förhållanden, som kunna för riket erhålla betydelse.

Nämndens ledamöter böra visa största varsamhet i avseende å meddelanden
till andra om vad vid nämndens sammanträden förekommit. I fall, då Konungen
eller den som i hans frånvaro leder förhandlingarna prövar ovillkorlig tystnadsplikt
vara av nöden, vare ledamöterna därtill förbundna. Ledamot skall första
gången han deltager i sammanträde avgiva försäkran om tystnadspliktens iakttagande.

§ 105. Lagtima riksdags konstitutionsutskott åligger att äska de protokoll,
som uti statsrådet blivit förda. Sådant särskilt protokoll som i 9 § sägs
må dock äskas allenast i vad angår visst av utskottet uppgivet mål. Sker det,
pröve Konungen, huruvida, med hänsyn till rikets säkerhet eller andra av förhållandet
till främmande makt betingade, synnerligen viktiga skäl, hinder möter
för protokollets överlämnande till utskottet. Ej må protokollet vägras, utan att
utrikesnämnden erhållit tillfälle att yttra sig i ämnet.

Protokoll i kommandomål må kunna fordras endast i det som rörer allmänt
kända och av utskottet uppgivna händelser.

Riksdagsordningen.

§38. 1. Konstitutionsutskottet---omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som angå antingen stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar om statsrådets
ansvarighet, om statsdepartementen, om förvärvande och förlust av medborgarrätt,
om rikets vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte, eller ock överenskommelser
med främmande makter i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts
behandling.

Riksdagsbeslutet 1921.

3, Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll; dock
gälle vad i 105 § regeringsformen finnes om vissa protokoll särskilt föreskrivet.
Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning av protokollen, hos riksdagen
anmäla de anmärkningar, vartill denna granskning funnits föranleda, eller eljest
vidtaga den med anledning av gjord anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att,
när av riksdagsman eller av annat utskott än konstitutionsutskottet fråga blivit
väckt, att statsrådet eller någon dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utövat, däröver, före frågans avgörande av riksdagen, avgiva yttrande,
. därom är i regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer---vägrar proposition.

§ 50. Den i 54 § regeringsformen omförmälda utrikesnämnd skall bestå
av åtta ledamöter från vardera kammaren. De skola inom sex dagar efter riksdagens
öppnande väljas på sätt om val till utskott är stadgat. Sedan valet ägt
rum, skall vardera kammaren i samma ordning utse åtta suppleanter. Ledamot
utövar sin befattning till dess nytt val förrättas vid nästa riksdag, dock att ledamot,
som avgår ur riksdagen innan den tid, för vilken han blivit vald till riksdagsman,
tilländalupit, eller, som utnämnes till statsråd, ej vidare skall anses tillhöra
nämnden. Förordnar Konungen om nya val till bada kamrarna eller den
ena av dem, behålle utan hinder därav nämndens ledamöter sina befattningar.

Suppleant må ej inträda såsom ledamot i annat fall än då ledighet i nämnden
inträffat. Beträffande den ordning, som vid inträde skall iakttagas mellan
suppleanterna, gälle enahanda bestämmelser som i fråga om suppleants inträde i
utskott. Ej må den, som är suppleant, övervara nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar nämnden så ofta ärendena det fordra och leder
nämndens förhandlingar, när han är tillstädes. I Konungens frånvaro föres ordet
av statsministern eller, om han ej är närvarande, av ministern för utrikes ärendena.
Andra statsrådsledamöter, så ock särskilde sakkunnige må av Konungen
tillkallas. Sekreterare hos nämnden förordnar Konungen.

Skulle minst sex av nämndens ledamöter hos ministern för utrikes ärendena
göra framställning om rådplägning i viss uppgiven fråga, varder nämnden
sammankallad.

Ledamot av nämnden åtnjute ej någon ersättning under den tid riksdagen
är samlad. För inställelse vid sammanträde, då riksdagen ej är samlad, utgår
ersättning enligt de i 12 och 23 §§ bestämda grunder.

§ 55. Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må av
riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från riksdags öppnande,
dock att motion i grundlagsfråga må väckas inom fyrtio dagar från öppnandet
och motion, som föranledes av kungl. proposition, vilken efter öppnandet
till riksdagen avlåtits, sist vid det sammanträde, som infaller näst efter tio dagar
från propositionens avlämnande i kammare. I sistnämnda fall äge likväl kam -

Riksdagsbeslutet 1921.

mare, därest den med hänsyn till infallande helg eller ärendets synnerliga omfattning
finner sådant nödigt, medgiva utsträckning av motionstiden, dock längst
till det sammanträde, som infaller näst efter tjugu dagar från propositionens avlämnande,
och må fråga härom ej väckas senare än vid sammanträdet näst efter
det, då propositionen avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt utskotts behandling, må väckas inom
tjugu dagar efter riksdags öppnande, kammare obetaget att för särskilt fall medgiva,
att sådan motion även senare må väckas.

I frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor, som av redan
inom någondera kammaren fattåt beslut eller annan under riksdagen inträffad
händelse omedelbarligen föranledas, må motion framställas, så länge riksdagen
är samlad.

Motion bör alltid skriftligen till protokollet avlämnas. Ej må i en skrift
flera mål av olika beskaffenhet sammanföras.

Konungens propositioner, så ock motioner i ämnen, som tillhöra ständigt
utskotts behandling, kunna icke till avgörande i kammare företagas, innan utskott
däröver avgivit yttrande. Angår motion annat ämne, och rörer det ej kammaren
enskilt, kan motionen ej utan remiss till utskott bifallas. Frågor, som
röra någondera kammaren enskilt, må genast avgöras.

§ 56. Prövar Konungen lämpligt att i fråga, som angår rikets förhållande
till främmande makt, eller i annat ärende av större allmänt intresse meddelande
muntligen göres till riksdagen, tillkommer det statsrådsledamot, som Konungen
därtill förordnar, att i vardera kammaren framföra meddelandet. Ej vare ledamot
av kammaren förmenat att yttra sig över vad sålunda meddelats.

Konungen äger bestämma att i fall, som här avses, kamrarnas sammanträden
skola hållas inom lyckta dörrar.

§ 74. Riksdagens valmän och nämnder, med undantag av utrikesnämnden,
utse själva inom sig ordförande.

Tryckfrihetsförordningen.

§2.----------------------

4:o. I grund av--som helst.

Vid föregående tillåtelse----iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konungen i ministeriella ärenden och kommandomål,
eller statsrådets protokoll och handlingar, eller riksståndens, eller utrikesnämndens,
eller konstitutionsutskottets, rörande statsrådet, eller banko- och riksgäldsverkens,
eller bånko- och statsutskottens, eller revisorers över banko- och riksgäldsverken,
rörande samma verks hemliga ärenden, icke kunna före femtio år
efter protokollets eller handlingens datum till tryckning fordras, eller, utan ve -

Riksdagsbeslutet 1921. 7

derbörandes tillstånd, utbekommas. Utgivas sådana handlingar —---icke

uppenbara.

§ 3.

Det jämlikt § 64 riksdagsordningen från 1920 års riksdag vilande, av
Kungl. Maj:t framställda förslag till ändrad lydelse av §§ 61 och 109 regeringsformen
samt § 72 riksdagsordningen ävensom till övergångsbestämmelse i regeringsformen
hava vi, enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 januari
utvisar, förehaft till slutligt avgörande och antagit, i följd varav nämnda paragrafer
och övergångsbestämmelse erhållit följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 61. Alla avgifter, som riksdagen under de i föregående § nämnda titlar
beviljat, skola utgöras intill början av det statsregleringsår, för vilket den nya
bevillningen av riksdagen fastställd bliver.

§ 109. Lagtima riksdag kan ej utan egen begäran upplösas förrän den
varit fyra månader tillsammans, därest icke Konungen, såsom i riksdagsordningen
sägs, förordnar om nya val till båda kamrarna, eller den ena av dem, i vilka fall
riksdagen skall, med bibehållande av sin egenskap utav lagtima, sammanträda å
den tid inom tre månader från det riksdagen blev upplöst, som Konungen bestämmer,
samt må ej vidare av Konungen upplösas förr än efter fyra månader från det
senare sammanträdets början.

Urtima riksdag äger Konungen, när han för gott finner, åtskilja, och vare
urtima riksdag alltid upplöst innan tid för lagtima riksdags sammanträde
infaller.

Där så oförmodat skulle hända, att riksdag före det nya statsregleringsårets
inträdande icke hade staten reglerat eller ny bevillning sig åtagit, fortfare
den förra statsregleringen och bevillningen, till dess ny statsreglering och bevillning
beslutats.

Övergångsbestämmelse.

Genom beslut av Konung och riksdag må vid omläggning av statsregleringsåret
därav betingade ändringar vidtagas i redan fastställd riksstat eller
staten regleras och bevillningen fastställas för annan tid än kalenderår.

Riksdagsbeslutet 1921.

Riksdagsordningen.

§ 72. A varje lagtima riksdag förordnas revisorer till ett antal av tolv,
vilka till halva antalet av vardera kammaren utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning. Yarje revision skall omfatta ett räkenskapsår.
Revisionsförrättningen tager sin början å dag, som i instruktionen bestämmes,
och skall inom två månaders tid vara fullbordad.

Revisorerna välja själva inom sig ordförande, vilken äger avgörande röst,
därest, vid omröstning, rösterna i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna finna sig befogade att i sin berättelse
till riksdagen framställa, skola, sedan förklaringar däröver inkommit, av nästföljande
lagtima riksdag överlämnas till vederbörande utskotts granskning och
vidare behandling.

§ 4.

Sedan vi antagit såsom vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 15 och
106 regeringsformen samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen, hava vi, enligt vad vår
skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 januari utvisar, vid företagen slutlig prövning
för vår del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt de av oss sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer
och moment erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 15. Kommandomål, varmed förstås sadana, som Konungen, i egenskap
av högste befälhavare över krigsmakten till lands och sjöss, omedelbarligen besörjer,
må Konungen, då han själv förer riksstyrelsen, avgöra i närvaro av chefen
för det departement, dit ärendet hörer. Honom åligge, vid ansvar, att, då dessa
mål beredas, sin mening yttra över de företag Konungen besluter, samt att, då
hans mening icke med Konungens beslut överensstämmer, föra sina yttrade betänkligheter
och råd till ett protokoll, vars riktighet Konungen medelst Sin höga
påskrift besanne.

Genom en av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag bestämmes,
vilka regeringsärenden må handläggas såsom kommandomål.

§ 106. Finner utskottet av dessa protokoll, att någon statsrådets ledamot,
eller någon för tillfället förordnad föredragande, uppenbarligen handlat emot
rikets grundlag eller allmän lag, eller tillstyrkt någon överträdelse därav, eller
underlåtit att göra föreställningar emot sådan överträdelse, eller den vållat och

Riksdagsbeslutet 1921. 9

befrämjat genom uppsåtligt fördöljande av någon upplysning, eller att den föredragande
underlåtit att, i de fall, som 38 § av denna regeringsform förutsätter)
sin kontrasignation å ett Konungens beslut vägra, da skall konstitutionsutskottet
ställa en sådan under tilltal av justitieombudsmannen inför riksrätten, ocli gånge
härmed som i 101 och 102 §§ om tilltal emot regeringsrätten föreskrives. Då
statsrådets ledamöter finnas hava, på sätt ovanberört är, gjort sig till ansvar
skyldige, döme dem riksrätten efter allmän lag och den särskilda författning,
som till bestämmande av sådant ansvar utav Konungen och riksdagen fastställd
varder.

Riksdagsordningen.

§38.-------------------7--

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor angående stiftande, ändring, förklaring eller upphävande
av lagar och författningar rörande statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,
om kommandomål, om förvärvande och förlust av medborgarrätt,
om rikets vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte sa ock av kommunallagarna.

I händelse Eders Kungl. Maj:t täcktes godkänna såväl det i riksdagens
skrivelse nr 16 som det här ovan upptagna förslag till ändring i rikets grundlagar,
bör § 38 mom. 2 riksdagsordningen enligt riksdagens beslut erhålla följande
avfattning:

§ 38■-------------------T--

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som angå antingen stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar om statsrådets
ansvarighet, om statsdepartementen, om kommandomål, om förvärvande
och förlust av medborgarrätt, om rikets vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte,
eller ock överenskommelser med främmande makter i ämnen, som ej tillhöra
annat utskotts behandling.

§ 5.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars hava vi
vid företagen slutlig prövning av det i anledning av en utav Kungl. Maj:t till
1920 års riksdag avlåten proposition såsom vilande antagna förslag till ändrad
lydelse av § 31 regeringsformen för vår del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt de av oss fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagraf erhålla
följande lydelse:

§ 31. Till borgmästaretjänst i stad äge där bosatta och i stadens allmänna
angelägenheter röstberättigade män och kvinnor föreslå tre behörige personer.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 2

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1921.

Varje röstberättigad äger en röst. Bland de föreslagne utnämner Konungen en
till borgmästare. På samma sätt förhålles med rådmans- och magistratssekreteraresysslorna
i Stockholm.

Närmare bestämmelser om val för upprättande av förslag till de tjänster
nu sagts, meddelas genom särskild, av Konungen och riksdagen samfällt
stiftad lag.

§ 6.

Det jämlikt § 64 riksdagsordningen vilande, av Kungl. Maj:t i en til
1920 års riksdag avlåten proposition framställda förslag till ändrad lydelse av
§ 52 regeringsformen samt §§ 33, 34 och 38 riksdagsordningen hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse den 27 januari, förehaft till slutligt avgörande och
antagit, i följd varav nämnda paragrafer i nedanskrivna delar erhållit följande
lydelse:

Regeringsformen.

§ 52. Riksdagens kamrar äga att, på sätt i riksdagsordningen sägs, var
för sig utse talman samt en förste och en andre vice talman.

Riksdagsordningen.

§33. 1. Så snart riksdagen sammanträtt och berättelse om förloppet av den
i nästföregående paragraf mom. 1 föreskrivna granskning blivit av chefen för det
departement, till vilket justitieärendena höra, eller den i hans ställe förordnad
är, meddelad kamrarna, var i vad dess ledamöter angår, välje vardera kammaren
bland sina ledamöter talman samt en förste och en andre vice talman.

Närmare bestämmelser om val av talmän och vice talmän meddelas genom
särskild av Konungen och riksdagen samfällt beslutad stadga.

2. Innan val enligt mom. 1 ägt rum, föres i vardera kammaren ordet av
den därstädes närvarande ledamot, som de flesta riksdagar bevistat, och, där två
eller flera ledamöter i lika många riksdagar deltagit, den av dem, som är till
levnadsåren äldst.

3. Där talman eller vice talman under riksdag med döden avgår eller sin
befattning frånträder, välje kammaren omedelbart hy talman eller vice talman.

4. Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmännen i någon
av riksdagens kamrar utses under ordförandeskap, som i mom. 2 sägs, en av
kammarens övriga ledamöter att tjänstgöra såsom talman, till dess förfallet
upphört.

Riksdagsbeslutet 1921.

§ 34. Konungen låter offentligen kungöra den av honom för riksdags
öppnande bestämda tid, som må utsättas till första eller andra söckendagen efter
riksdags början. På den tid — — — framställa.

Då Konungen---undersåtliga vördnad.

§ 38. 1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar,

vallagen, stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar ävensom
stadgan om val till riksdagens utskott----samt frågor rörande om förmälda

stadgar.

2. Utskottet — —--kommunallagarna.

3. Utskottet---stadgat.

4. Utskottet---proposition.

I händelse Eders Kungl. Maj:t täcktes godkänna de i riksdagens skrivelser
nr 16 och 17 upptagna förslag till ändring i andra hänseenden av rikets grundlagar,
bör § 38 riksdagsordningen erhålla följande avfattning:

§ 38. 1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grund lagar,

vallagen, stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar
ävensom stadgan om val till riksdagens utskott — — — — samt frågor
rörande omförmälda stadgar.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som angå antingen stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar om statsrådets
ansvarighet, om statsdepartementen, om kommandomål, om förvärvande och
förlust av medborgarrätt, om rikets vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte,
eller ock överenskommelser med främmande makter i ämnen, som ej tillhöra annat
utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll; dock
galle vad i 105 § regeringsformen finnes om vissa protokoll särskilt föreskrivet.
Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning av protokollen, hos riksdagen
anmäla de anmärkningar, vartill denna granskning funnits föranleda, eller eljest
vidtaga den med anledning av gjord anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att,
när av riksdagsman eller av annat utskott än konstitutionsutskottet fråga blivit
väckt, att statsrådet eller någon dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på
obehörigt sätt utövat, däröver, före frågans avgörande av riksdagen, avgiva yttrande,
därom är i regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer---vägrar proposition.

I händelse endast det i skrivelsen nr 16, men ej det i skrivelsen nr 17
upptagna förslag vinner Eders Kungl. Maj:ts bifall, bör § 38 riksdagsordningen
erhålla följande lydelse:

§ 38. 1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grund lagar,

vallagen, stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar

12 Riksdagsbeslutet 1921.

ävensom stadgan om val till riksdagens utskott----samt frågor” rörande

omförmälda stadgar.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som angå antingen stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar om statsrådets
ansvarighet, om statsdepartementen, om förvärvande och förlust av medborgarrätt,
om rikets vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte, eller ock
överenskommelser med främmande makter i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts
behandling.

4. Utskottet tillkommer---vägrar proposition.

I händelse endast det i skrivelsen nr 17 upptagna förslag i vad det avser
förändrade bestämmelser rörande kommandomål vinner Eders Kungl. Maj:ts bifall,
bör § 38 riksdagsordningen erhålla följande lydelse:

§ 38. 1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grund lagar,

vallagen, stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar

ävensom stadgan om val till riksdagens utskott----samt frågor rörande

omförmälda stadgar.

3. Utskottet---stadgat.

4. Utskottet---— proposition.

§ 7.

Vid företagen slutlig prövning av de i anledning av avlåtna propositioner
såsom vilande antagna förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och
24 riksdagsordningen och till övergångsstadgande däri, hava vi för vår del god -

Riksdagsbeslutet 1921. 13

känt och antagit berörda förslag; vilket vi i skrivelse den 27 januari anmält för
Kungl. Maj:t.

Enligt de av oss sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer
och övergångsstadgande i nedanskrivna delar erhålla följande lydelse:

§ G. 1. Första kammarens ledamöter skola till ett antal av etthundrafemtio
väljas av landstingens ledamöter och särskilt utsedda elektorer för de städer,
som ej deltaga i landsting. Valet gäller för en tid av åtta år, räknade från
januari månads början året näst efter det, under vilket valet skett.

2. För val till första kammaren är riket indelat i valkretsar. Stockholms
stad och Göteborgs stad utgöra var för sig en valkrets. Annan stad, som ej deltager
i landsting, tillhör samma valkrets som det landstingsområde, vari staden
förut ingått. Flera landstingsområden kunna sammanföras, i en valkrets; men ej
må landstingsområde delas å skilda valkretsar. Indelningen i valkretsar innehålles
i vallagen.

3. För varje valkrets väljes efter folkmängden inom dess område en riksdagsman
för varje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondel av rikets folkmängd.

4. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning av stadgandet i 3
mom. bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio, skola, för ernående av detta
antal, de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt samma
mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna, vara berättigade
att vardera välja ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, bestämmes vart tionde år av Konungen; dock må vad sålunda bestämmes
icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans rätt att under föreskriven
tid utöva riksdagsmannakallet.

6. Äro icke, då tillämpning skall ske av den i 5 mom. nämnda bestämmelse,
så många ledigheter inom kammaren, att valkretsar, för vilka ökning av
antalet riksdagsmän bör äga rum, kunna samtidigt komma i åtnjutande av rättigheten
att välja fullt antal riksdagsmän, skall, i avseende å ordningen för
sagda rättighets utövning dessa valkretsar emellan, gälla till efterrättelse: att
valkretsar, för vilka tillökningen i riksdagsmännens antal är grundad på stadgandena
i 3 mom., äga företräde framför valkretsar, för vilka sådan tillökning
härleder sig från föreskrifterna i 4 mom.; att bland sådana valkretsar, vilka på
grund av stadgandena i 3 mom. äga välja ökat antal riksdagsmän, den har företrädet,
för vilken detta antal är störst, eller, om antalet är lika för två eller flera
valkretsar, den bland dem, vars folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt
samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens antal inom valkretsarna; att
bland sådana valkretsar, vilka jämlikt 4 mom. äga utse ökat antal riksdagsmän,
företrädet tillkommer den, för vilken det i samma mom. omnämnda folkmängds -

Riksdagsbeslutet 1921.

överskott är störst; samt att i de fall, där folkmängdsöverskottet, såsom lika stort
för två eller flera valkretsar, ej kan tjäna till grund för bestämmande av företrädet
dem emellan, detta skall avgöras genom lottning inför chefen för det departement,
till vilket justitieärendena höra, i närvaro av tre bland fullmäktige i
rikets bank och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.

7. Tillhöra flera landstingsområden samma valkrets och är i något av områdena
landstingsmannens antal större än som skolat utses, därest den för annat
landstingsområde inom valkretsen vid landstingsmannaval gällande grund blivit
tillämpad, då skola ej flera av landstingsmännen i förstnämnda område deltaga i
valet av riksdagsmän än att valmännens antal svarar mot nyssberörda grund;
och skall förty, då riksdagsmannaval för valkretsen skall förrättas, landstinget i
det område till sådant antal bland tingets ledamöter utvälja dem, som skola deltaga
i riksdagsmannaval. Val, varom i detta mom. stadgas, sker proportionellt
enligt de närmare grunder, som av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad
lag bestämmer. Varder landstingsman, som blivit utsedd till valman, förhindrad
att fullgöra uppdraget, inkallas suppleant i den ordning, som beträffande förhinder
för landstingsman i allmänhet gäller.

8. De i 1 mom. omförmälda elektorer utses för Stockholms stad och Göteborgs
stad till lika antal med stadsfullmäktige samt för annan stad, som ej deltager
i landsting, till det antal, som efter folkmängden i staden eller i de särskilda
valkretsar, vari den för valet må vara indelad, svarar mot den beträffande
landstingsmannaval i allmänhet gällande grund.

9. Valrätt vid elektorsval tillkommer envar i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad från och med kalenderåret näst efter det, varunder han
uppnått tjugusju års ålder. Valen äro omedelbara och, där två eller flera elektorer
skola utses, proportionella. Varje röstande har lika röst. Vid val av elektorer
skola jämväl utses suppleanter för dem. Närmare bestämmelser om elektorsval
meddelas i vallagen.

10. Till elektor må endast den utses, som själv vid elektorsvalet äger
rösträtt.

Elektor kan ej vara:

den som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd;

den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest
på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning eller
genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd, varom
sist förmäles, eller den som är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd;

den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för valbarhet
till elektor.

Riksdagsbeslutet 1921.

11. Omfattar valkrets för val av ledamöter i första kammaren flera län
eller delar av flera län, åligger Konungens befallnings!]avande i det av dessa län,
som Konungen bestämmer, att med allt, som med valet har samband, taga den
befattning, som enligt vad därom är stadgat tillkommer Konungens befallningshavande.

§ 7. 1. Valkretsarna indelas i åtta grupper. Denna indelning fastställes

i vallagen.

2. Varje år under september månad skall inom en av de i 1 mom. nämnda
grupper förrättas val för nästföljande åttaårsperiod. Vilken ordning härvid skall
iakttagas mellan grupperna, därom stadgas i vallagen.

3. Har Konungen--— utgången av den åttaårsperiod, för vilken —

--tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens slut,--

— i vallagen sägs. Skall---återstående tiden.

5. Skall plats, när åttaårsperioden — — — varde under åttonde året av

sagda period,---löpande åttaårsperiod för samma valkrets.

6. Har i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens slut,--

— till årets slut.

§ 9. Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas män och kvinnor,
som uppnått---sin befattning.

§16. Valrätt tillkommer en var man och kvinna, som är svensk undersåte
och senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den som står under förmynderskap eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning; c)

den som är från valrätten utesluten på grund av ådömd straffpåföljd;

d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången av sistförflutna
kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.

Till efterrättelse---inträffar.

§19. Till ledamöter i andra kammaren kunna endast utses män och kvinnor,
som äga valrätt---någon av dessa.

§ 21. Riksdagsman---lagtima riksdagar.

Kvinna är berättigad att avsäga sig riksdagsmannauppdrag, även om icke
något av nu nämnda skäl är för handen.

Avsägelse---Konungens befallningshavande.

§ 24. Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den, som vid valtillfälle
personligen sig inställer; dock att dels sådan valberättigad, som genom
frånvaro från valdistriktet till följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhind -

Riksdagsbeslutet 1921.

rad att personligen inställa sig vid valtillfället, må, i den utsträckning och under
de villkor, som stadgas i vallagen, utan sådan inställelse avgiva valsedel, dels
ock make må, i den ordning, som stadgas i nyssnämnda lag, avgiva valsedel genom
andra maken, därest denna är röstberättigad.

Övergång sstadgande.

Det år, varunder lagtima riksdag först sammanträder efter nya val i hela
riket till andra kammaren, förrättade efter den 1 april 1919, kallas här nedan
första valåret.

Riksdagsman i första kammaren, som är vald med tillämpning av de före
första valåret gällande stadganden, äger ej med sin befattning fortfara längre än
till utgången av nämnda år. Inträlfar dessförinnan ledighet, skall sådan, med
tillämpning av nyssnämnda stadganden, fyllas för den återstående tiden.

Val till första kammaren skall i hela riket förrättas under första valåret
i september månad i den ordning, som för val, grundat på stadgandena i 7 § 2
mom., är föreskriven. För den grupp av valkretsar, vilken är den första enligt
den i vallagen mellan grupperna stadgade ordning, gäller valet de åtta åren närmast
efter första valåret, men för annan grupp för tiden från och med året närmast
efter första valåret till ingången av gruppens närmaste åttaårsperiod.

Förordnar Konungen om nya val till första kammaren, innan val i åttonde
gruppen förrättats för åttaårsperiod, skola de nya valen gälla för grupp, som
valt för åttaårsperiod, till periodens utgång och för annan grupp till början av
dess första åttaårsperiod.

Före ingången av september månad första valåret meddelar Konungen bestämmelse
om antalet riksdagsmän i första kammaren för varje valkrets efter vad
i 6 § 5 mom. sägs.

Sedan riksdagen därjämte, såsom i särskild skrivelse kommer att för Eders
Kungl. Maj:t anmälas, till slutligt avgörande förehaft och antagit ett från 1920
års riksdag vilande, av Eders Kungl. Maj:t i en till nämnda riksdag avlåten
proposition, nr 328, framställt förslag till ändrad lydelse av §§ 21 och 22 riksdagsordningen,
kommer emellertid § 21 riksdagsordningen att erhålla följande
lydelse:

§ 21. Vill ledamot av andra kammaren befattning sig avsäga, äger han
det göra vid valtillfället eller sedermera, mellan riksdagarna, hos Konungens befallningshavande.

§ 8.

Sedan 1920 års riksdag i anledning av väckt motion antagit såsom vilande
förslag till ändrad lydelse av § 14 riksdagsordningen ävensom till övergångs-.

Riksdagsbeslutet 1921. 17

bestämmelse, hava vi vid företagen slutlig prövning för vår del godkänt och antagit
berörda förslag.

Enligt de av oss fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagraf och
övergångsbestämmelse erhålla följande lydelse:

§ 14. Rikets indelning i valkretsar innehålles i vallagen.

Övergångsbestämmelse.

Skulle under den fyraårsperiod, för vilken valen till andra kammaren år
1920 förrättas, en sådan omreglering av rikets indelning i valkretsar antagas,
varigenom antalet valkretsar väsentligt minskas, och därefter förordnande om nya
val till andra kammaren meddelas, skall, utan hinder av vad i 15 § stadgas,
Ivungl. Maj:t, med iakttagande av att i varje valkrets en riksdagsman väljes för
varje fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel av rikets folkmängd enligt
senast tillgängliga folkmängdsuppgifter, ävensom med tillämpande av vad i 15 §
2 och 3 mom. stadgas fastställa det antal riksdagsmän, som varje valkrets må utse.

§ 9.

Såsom inhämtats av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 januari, hava
vi till slutligt avgörande förehaft och antagit Kungl. Maj:ts förslag till ändrad
lydelse av § 17 mom. 1 riksdagsordningen; i följd varav nämnda moment erhållit
följande lydelse:

§ 17. 1. Val till riksdagsmän i andra kammaran verkställas året näst

före början av de fyra år, för vilka valen gälla, å den dag, under september månad,
som i vallagen sägs.

§ 10.

Det jämlikt § 64 riksdagsordningen vilande, av Kungl. Maj:t i en till 1920
års riksdag avlåten proposition framställda förslag till ändrad lydelse av §§ 21
och 22 riksdagsordningen hava vi, såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl.
Maj:t den 27 januari, förehaft till slutligt avgörande och antagit; i följd varav
nämnda paragrafer erhållit följande lydelse:

§ 21. Vill ledamot av andra kammaren befattningen sig avsäga, äger han
det göra vid valtillfället eller sedermera, mellan riksdagarna, hos Konungens befallningshavande.

§ 22. År någon missnöjd med val till riksdagsman i andra kammaren,
må han däröver hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål äger klaganden
hos Konungens befallningshavande äska behörigt protokollsutdrag, vilket inom
högst tre dagar därefter bör till klaganden utlämnas; och skall han, vid förlust

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 3

(Riksdagsbeslutet.)

18 Riksdagsbeslutet 1921.

av talan, sist inom tio dagar efter valförrättningens slut sina till Konungen ställda
besvär ingiva till Konungens befallningshavande, som, på sätt i 11 § stadgas,
lämnar vederbörande tillfälle att sig förklara. Sedan den för förklarings avgivande
bestämda tid tilländalupit, har Konungens befallningshavande att besvären jämte
alla målet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända, varefter med
målet vidare så förhålles, som i 11 § sägs.

§ 11.

Sedan 1920 års riksdag i anledning av väckt motion antagit såsom vilande
förslag till ändrad lydelse av § 12 riksdagsordningen, hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse den 27 januari, vid företagen slutlig prövning för vår del godkänt
och antagit berörda förslag.

Enligt de av oss fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagraf erhålla
följande lydelse:

§ 12. Ledamot av första kammaren, som icke är bosatt å ort där riksdag
hålles, åtnjuter av statsmedel ersättning för resekostnad till och från riksdagen
. samt i dagtraktamente under riksdagen trettiotvå riksdaler, vilket dagtraktamente
dock ej må överstiga sammanlagt fyratusen femhundra riksdaler. Ledamot, som
som under lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker hemorten, äge att av
statsmedel undfå ersättning för därav föranledd resekostnad, dock högst för två
resor fram och åter.

Ledamot av första kammaren, som är bosatt å ort där riksdag hålles, undfår
i dagtraktamente tjugufyra riksdaler, vilket dagtraktamente dock ej må överstiga
sammanlagt tretusen fyrahundra riksdaler.

Den ledamot av kammaren, som icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för varje dag han utebliver vara förlustig det honom enligt föregående
moment tillkommande dagtraktamente.

Vill ledamot av kammaren befattningen sig avsäga, äger han det göra vid
valtillfället eller sedermera, mellan riksdagar, hos Konungens befallningshavande.

§ 12.

Vi hava, såsom inhämtas av vår skrivelse den 27 januari, vid företagen
slutlig prövning av det i anledning av Kungi. Maj:ts proposition nr 243 till 1919
års lagtima riksdag såsom vilande antagna förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o
tryckfrihetsförordningen för vår del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt de av oss sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagraf
i nedanskrivna delar erhålla följande lydelse:

§ 2. - - - - ------------

4:o. I grund — — — som helst.

Riksdagsbeslutet 1921.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll---icke uppenbara.

Att ej — —. — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---skriften konfiskeras.

Att, där---skriften konfiskeras.

Att, i vad--— femtio riksdaler.

Det skall---sexton skillingar.

Att protokoll---sexton skillingar.

Att ingen---sexton skillingar.

Att läkares — — — sexton skillingar.

Att handlingar--— sexton skillingar.

Att utdrag —--femtio riksdaler.

Att till---trehundra riksdaler.

Att uppgifter — — — femtio riksdaler.

Att för--— trehundra riksdaler.

Att följande brev och handlingar, nämligen:

från bankinspektionen till bank avlåtna ämbetsbrev, de handlingar, varå
desamma grundas, och svarsskrivelser å sådana ämbetsbrev, samtliga i vad de
röra enskildas förhållanden till bank,

. från tillsynsmyndigheten över fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet
till vederbörande yrkesutövare avlåtna ämbetsbrev, de handlingar, varå
desamma grundas, och svarsskrivelser å sådana ämbetsbrev, samtliga i vad de
röra sagda yrkesutövares enskilda affärer eller andra personers ekonomiska förhållanden,

icke må utlämnas, förrän femton år från brevets eller handlingens datum
förflutit. Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör dylik handling,
vilken obehörigen utlämnats, böte femtio riksdaler.

Att ansökning--— femtio riksdaler.

Att i ärende---skriften konfiskeras.

Att sådant--— själva huvudsaken.

I övrigt---stadgat är.

'' § 13.

Yi hava i skrivelse den 27 januari anmält för Kung! Maj:t, att vi till
slutligt avgörande förehaft och antagit det av Kung! Maj:t i en avlåten proposition,
nr 386, vid 1919 års lagtima riksdag framställda förslag till ändrad lydelse
av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen, i följd varav nämnda paragraf i nedanskrivna
delar erhållit följande lydelse:

§2. - - ---------------

Riksdagsbeslutet 1921.

4:o. I grund av----som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna — — —• — uppenbara.

Att ej några----femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner —---konfiskeras.

Att, där underrätt----konfiskeras..

, Att, i vad----femtio riksdaler.

Det skall----sexton skillingar.

Att protokoll----sexton skillingar.

Att ingen----sexton skillingar.

Att läkares — — — — sexton skillingar.

Att handlingar —---sexton skillingar.

. Att till Konungens befallningshavande, sundhetsinspektör, militärläkare
eller läkare vid straff- eller tvångsarbetsanstalt eller häkte inkomna handlingar
i ärende, som avses i lagen den 20 juni 1918 angående åtgärder mot utbredning
av könssjukdomar, ävenså Konungens befallningshavandes, sundhetsinspektörs
och läkares protokoll, anteckningar, skrivelser och koncept samt av läkare utfärdade
intyg i sådant ärende icke må, i andra fall än allmän lag eller författning
stadgar, utlämnas eller utgivas av trycket; dock att den, mot vilken anmälan
enligt samma lag inkommit, vare berättigad taga del av protokoll och handlingar
i ärendet. Den häremot bryter, böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.

Att utdrag----femtio riksdaler.

Att till försäkringsrådet — — — — trehundra riksdaler.

Att uppgifter----femtio riksdaler.

Att för----trehundra riksdaler.

Att de från----femtio riksdaler.

Att ansökning----femtio riksdaler.

Att i ärende — — — — konfiskeras.

Att sådant, som — — — — huvudsaken.

I övrigt, och----stadgat är.

§ 14.

Uti skrivelse den 27 januari hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi till
slutlig prövning förehaft och antagit ett av Kungl. Maj:t i en till 1919 års lagtima
riksdag avlåten proposition, nr 270, framställt förslag till ändrad lydelse
av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen, i följd varav nämnda paragraf i nedanskrivna
delar erhållit följande lydelse:

§3. - ---.----------

4:o. I grund av----som helst.

Riksdagsbeslutet 1921.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna -----uppenbara.

Att ej några----femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner----- konfiskeras.

Att, där underrätt---— konfiskeras.

Att, då i mål om obehörigt användande eller yppande av yrkeshemlighet
eller om missbrukande av anförtrodd ritning, mönster, modell, schablon eller dylik
teknisk förebild underrätt förordnat om handläggning inom stängda dörrar på
den grund, att målets offentliga handläggning prövats kunna för den, vilkens
rätt förmenas hava blivit genom den åtalade handlingen kränkt, medföra ytterligare
skada i samma hänseende, protokoll över sådan handläggning samt därvid
till underrätten ingivna handlingar i målet så ock högre rätts protokoll i samma
mål och däri efter meddelande av underrättens utslag inkomna handlingar ej må
utan särskilt tillstånd av vederbörande rätt utlämnas innan målet blivit skilt
från rättens handläggning; och må i den mån rätten finner protokoll eller handling
i målet ej heller efter avslutad handläggning kunna utlämnas utan fara för
skada, varom ovan nämnts, och förty däremot vid handläggningens avslutande
meddelar förbud, utlämnande ej utan Konungens särskilda tillstånd äga rum före
femtio år efter det slutligt beslut i målet givits. Dock göres härigenom ej inskränkning
i parts rätt att utbekomma protokoll och erhålla del av handlingarna
i målet. Över rättens beslut, huruvida protokoll eller handling må utlämnas,
vare klagan ej tillåten. Utgiver part eller annan, med vetskap om att protokoll
eller handling enligt vad nu är sagt bör hemlighållas, utan Konungens
särskilda tillstånd protokollet eller handlingen i tryck, straffes efter allmän lag,
om gärningen är i den med straff belagd, men eljest med fängelse från och med
en till och med sex månader eller i ringare fall med böter från och med trettiotre
riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler sexton
skillingar.

Att, i vad----femtio riksdaler.

Det skall ock----sexton skillingar.

Att protokoll----sexton skillingar.

Att ingen må —---sexton skillingar.

Att läkares----sexton skillingar.

Att handlingar----sexton skillingar.

Att utdrag----femtio riksdaler.

Att till försäkringsrådet----trehundra riksdaler.

Att uppgifter, som----femtio riksdaler.

Att för officiell-----trehundra riksdaler.

Att de från bankinspektionen----femtio riksdaler.

Att ansökning om----femtio riksdaler.

Riksdagsbeslutet 1921.

Att i ärende----— konfiskeras.

Att sådant, som —---huvudsaken.

I övrigt, och som----stadgat är.

§ 15.

Det jämlikt § 64 riksdagsordningen från 1920 års riksdag vilande, av
Kungl. Maj:t i en till nämnda riksdag avlåten proposition, nr 433, framställda
förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen hava vi, enligt vad

vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 januari utvisar, förehaft till slutligt av görande

och antagit; i följd varav nämnda paragraf i nedanskrivna delar erhållit
följande lydelse:

§2. ----------------

4:o. I grund----som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll —---icke uppenbara.

Att ej----femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner----skriften konfiskeras.

Att, där — :---skriften konfiskeras.

Att, i vad----femtio riksdaler.

Det skall---— sexton skillingar.

Att protokoll — — — — sexton skillingar.

Att ingen----sexton skillingar.

Att läkares----sexton skillingar.

Att handlingar — — —- — sexton skillingar.

Att utdrag -----femtio riksdaler.

Att till----trehundra riksdaler.

Att uppgifter, som skattskyldiga till ledning för egen taxering avlämna
till beskattningsmyndigheter eller som från hankbolag, sparbank eller annan penningförvaltande
inrättning till samma myndigheter avlämnas angående skattskyldigs
ränteinkomst från inrättningen eller om beloppet av skattskyldigs innestående
medel, samt deklarationer, som till ledning för beräknande av arvsskatt
eller skatt för gåva avgivas till vederbörande myndigheter, ej må utlämnas till
andra än dem, som enligt skatteförfattningarna äga taga del av samma uppgifter
eller deklarationer. Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör
dylik uppgift eller deklaration, vilken obehörigen utlämnats, böte femtio
riksdaler.

Att för----trehundra riksdaler.

Att de----femtio riksdaler.

Att ansökning —----femtio riksdaler.

Riksdagsbeslutet 1921.

Att i ärende----skriften konfiskeras.

Att sådant, — —--själva huvudsaken.

I övrigt — —--stadgat är.

§ 16.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 januari hava vi anmält, att det jämlikt
§ 64 riksdagsordningen från 1920 års riksdag vilande förslag till ändrad lydelse
av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen av oss förehafts till slutligt avgörande och
antagits, i följd varav nämnda paragraf i nedanskrivna delar erhållit följande
lydelse:

4:o. I grund — — — — som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna----uppenbara.

Att ej några----femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner----konfiskeras.

Att, där underrätt----konfiskeras.

Att, i vad----femtio riksdaler.

Det skall----sexton skillingar.

Att protokoll----sexton skillingar.

Att ingen----- sexton skillingar.

Att läkares----sexton skillingar.

Att handlingar----sexton skillingar.

Att utdrag---— femtio riksdaler.

Att till försäkringsrådet —---trehundra riksdaler.

Att uppgifter----femtio riksdaler.

Att för —---trehundra riksdaler.

Att de från----femtio riksdaler.

Att ansökning----femtio riksdaler.

Att i ärende----konfiskeras.

Att av vattenfallsstyrelsen ingånget kontrakt rörande leverans av elektrisk
energi jämte därtill hörande handlingar ej må utlämnas, förrän kontraktet
upphört att gälla, därest ej, med hänsyn till de förhållanden, under vilka ett utlämnande
ifrågasättes, trygghet kan anses vara för handen, att detsamma ej kommer
att missbrukas till skada för vattenfallsstyrelsens verksamhet eller den, som
saken eljest rörer; ägande vattenfallsstyrelsen, då undantag sålunda medgives,
att göra de förbehåll, som prövas erforderliga. Den som obehörigen utlämnar
handling eller i tryck offentliggör handling, som han vet vara obehörigen utlämnad,
så ock den, som bryter mot förbehåll, varunder utlämnandet skett, sträf -

Riksdagsbeslutet 1921.

fes efter allmän lag, om gärningen är i den med straff belagd, men eljest med
böter från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre
riksdaler sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

Att sådant, som —---huvudsaken.

I övrigt, och----stadgat är.

På grund av de i riksdagens skrivelser nr 18, 20 och 28 samt här ovan
upptagna beslut om ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen, har
denna paragraf således i vad angår nämnda del därav erhållit följande lydelse:

§2. - - --------------

4:o I grund av----som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag o väger ligen iakttagas:

Att protokoll, hållna---— uppenbara.

Att ej några----femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---— konfiskeras. -

Att, där underrätt----konfiskeras.

Att, då i mål om obehörigt användande eller yppande av yrkeshemlighet
eller om missbrukande av anförtrodd ritning, mönster, modell, schablon eller dylik
teknisk förebild underrätt förordnat om handläggning inom stängda dörrar
på den grund, att målets offentliga handläggning prövats kunna för den, vilkens
rätt förmenas hava blivit genom den åtalade handlingen kränkt, medföra ytterligare
skada i samma hänseende, protokoll över sådan handläggning samt därvid
till underrätten ingivna handlingar i målet så ock högre rätts protokoll i samma
mål och däri efter meddelande av underrättens utslag inkomna handlingar ej må,
utan särskilt tillstånd av vederbörande rätt, utlämnas innan målet blivit skilt
från rättens handläggning; och må, i den mån rätten finner protokoll eller handling
i målet ej heller efter avslutad handläggning kunna utlämnas utan fara för
skada, varom ovan nämnts, och förty däremot vid handläggningens avslutande
meddelar förbud, utlämnande ej utan Konungens särskilda tillstånd äga rum före
femtio år efter det slutligt beslut i målet givits. Dock göres härigenom ej inskränkning
i parts rätt att utbekomma protokoll och erhålla del av handlingarna
i målet. Över rättens beslut, huruvida protokoll eller handling må utlämnas,
vare klagan ej tillåten. Utgiver part eller annan, med vetskap om att protokoll
eller handling enligt vad nu är sagt bör hemlighållas, utan Konungens särskilda
tillstånd protokollet eller handlingen i tryck, straffes efter allmän lag, om gärningen
är i den med straff belagd, men eljest med fängelse från och med eu till
och med sex månader eller i ringare fall med böter från och med trettiotre riksdaler
sexton skillingar till och med trehundratrettiotre riksdaler sexton skillingar.

Att, i vad---— femtio riksdaler.

Det skall ock---— sexton skillingar.

Riksdagsbeslutet 1921.

Att protokoll----sexton skillingar.

Att ingen må----sexton skillingar.

Att läkares----sexton skillingar.

Att handlingar----sexton skillingar.

Att till Konungens befallningshavande, sundhetsinspektör, militärläkare
eller läkare vid straff- eller tvångsarbetsanstalt eller häkte inkomna handlingar
i ärende, som avses i lagen den 20 juni 1918 angående åtgärder mot utbredning
av könssjukdomar, ävenså Konungens befallningshavandes, sundhetsinspektörs och
läkares protokoll, anteckningar, skrivelser och koncept samt av läkare utfärdade
intyg i sådant ärende icke må, i andra fall än allmän lag eller författning stadgar,
utlämnas eller utgivas av trycket; dock att den, mot vilken anmälan enligt
samma lag inkommit, vare berättigad taga del av protokoll och handlingar i
ärendet. Den häremot bryter, böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.

Att utdrag — —--femtio riksdaler.

Att till försäkringsrådet----trehundra riksdaler.

Att uppgifter, som skattskyldiga till ledning för egen taxering avlämna
till beskattningsmyndigheter eller som från bankbolag, sparbank eller annan penningförvaltande
inrättning till samma myndigheter avlämnas angående skattskyldigs
ränteinkomst från inrättningen eller om beloppet av skattskyldigs innestående
medel, samt deklarationer, som till ledning för beräknande av arvsskatt eller
skatt för gåva avgivas till vederbörande myndigheter, ej må utlämnas till andra
än dem, som enligt skatteförfattningarna äga taga del av samma uppgifter eller
deklarationer. Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör dylik
uppgift eller deklaration, vilken obehörigen utlämnats, böte femtio riksdaler.

Att för----trehundra riksdaler.

Att de från----femtio riksdaler.

Att ansökning----femtio riksdaler.

Att i ärende----konfiskeras

Att av vattenfallsstyrelsen ingånget kontrakt rörande leverans av elektrisk
energi jämte därtill hörande handlingar ej må utlämnas förrän kontraktet
upphört att gälla, därest ej, med hänsyn till de förhållanden, under vilka ett utlämnande
ifrågasattes, trygghet kan anses vara för handen, att detsamma ej
kommer att missbrukas till skada för vattenfallsstyrelsens verksamhet eller den,
som saken eljest rörer; ägande vattenfallsstyrelsen, då undantag sålunda medgives,
att göra de. förbehåll, som prövas erforderliga. Den, som obehörigen utlämnar
handling eller i tryck offentliggör handling, som han vet vara obehörigen
utlämnad, så ock den, som bryter mot förbehåll, varunder utlämnandet skett,
straffes efter allmän lag, om gärningen är i den med straff belagd, men eljest
med böter från och med trettiotre riksdaler sexton skillingar till och med trehundratrettiotre
riksdaler sexton skillingar, och skriften konfiskeras.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 samt. 1 avd. 1 häft. 4

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1921.

Att sådant, som----huvudsaken.

I övrigt, och----stadgat är.

§ 17.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 januari utvisar hava vi
vid slutligt avgörande antagit det jämlikt § 64 riksdagsordningen vilande, av
Kungl. Maj:t framställda förslag till ändrad lydelse av §§ 6 och 7 successionsordningen;
i följd varav nämnda paragrafer erhållit följande lydelse:

§ 6. Prinsessor av det kungliga huset må ej träda i gifte utan Konungens
vetskap och samtycke.

§ 7. Tronföljaren må ej anträda resa utrikes utan Konungens vetskap
och samtycke.

§ 18.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion hava vi såsom vilande till
vidare grundlagsenlig behandling antagit följande

förslag till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen:

§16. Valrätt tillkommer en var man och kvinna, som är svensk unders
såte och senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den, som står under förmynderskap eller

som är i konkurstillstånd;

b) den, som är av allmänna''fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning; c)

den, som är från valrätten utesluten på grund av ådömd straffpåföljd.

Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd; och skall, på sätt i vallagen
finnes närmare bestämt, valrätten grundas på förhållandena vid tiden för
röstlängdens tillkomst, ändå att förändring före valet inträffar.

§ 19.

Med bifall till inom riksdagen väckta motioner hava vi såsom vilande till
vidare grundlagsenlig behandling antagit följande

•

förslag till ändrad lydelse av § 49 regeringsformen samt §§ 1 och 38

riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 49. l:o. Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och
åligganden, som gällande lag tillägger rikets ständer, tillkomma hädanefter riks -

Riksdagsbeslutet 1921.

dagen. Den fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter väljas på sätt riksdagsordningen
och särskild av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag stadga.
Kamrarna äga i alla frågor lika behörighet och myndighet; skolande riksdagen
i kraft av denna grundlag sammankomma till lagtima möte varje år den 10 januari,
eller, om helgdag då inträlfar, dagen därefter; Konungen dock obetaget
att, emellan lagtima riksdagar, urtima riksdag sammankalla.

Hos urtima riksdag må endast förekomma ärende, som föranlett riksdagens
sammankallande eller av Konungen eljest för densamma framlägges, så ock vad
med dylikt ärende står i oskiljaktigt sammanhang.

2:o. Skulle med hänsyn till något ärendes särskilda vikt och beskaffenhet
prövas nödigt, att före dess avgörande folkets mening inhämtas, må Konungen
och riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna, att allmän folkomröstning skall
anställas. I lagen bestämmes, vilken eller vilka frågor skola genom omröstningen
besvaras, så ock tid och sätt för densamma. Rätt att deltaga i omröstningen
tillkommer en var, som är röstberättigad vid val till riksdagens andra kammare.
Efter omröstningen behandlas ärendet i grundlagsenlig ordning.

Riksdagsordningen.

§ 1. 1. Svenska folket representeras av riksdagen, fördelad i två kamrar,

den första och den andra, vilka i alla frågor hava lika behörighet och myndighet.

Riksdagsmännen kunna i utövningen av sin befattning icke bindas av
andra föreskrifter än rikets grundlagar.

2. Skulle med hänsyn till något ärendes särskilda vikt och beskaffenhet .
prövas nödigt, att före dess avgörande folkets mening inhämtas, må Konungen
och riksdagen genom samfällt stiftad lag förordna, att allmän folkomröstning skall
anställas efter vad i regeringsformens 49 § 2 mom. är stadgat.

§ 38. 1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar,

vallagen, stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar ävensom
stadgan om val till riksdagens utskott samt att hos riksdagen föreslå de
ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att
verkställa, så ock att meddela utlåtande över de från kamrarna till utskottet
hänvisade grundlags- och vallagsfrågor samt frågor rörande omförmälda stadgar.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som antingen angå stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar om statsrådets
ansvarighet,'' om statsdepartementen, om kommandomål, om förvärvande
och förlust av medborgarrätt, om rikets vapen och flagga, om allmänt kyrkomöte

Riksdagsbeslutet 1921.

och om allmän folkomröstning i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling,
eller ock röra överenskommelser med främmande makter i sådana ämnen.

4. Utskottet tillkommer jämväl att, då olika meningar mellan kamrarna
uppstå, till vilket utskott uppkomna frågor och ämnen höra hänvisas, därom besluta,
så ock att skilja mellan kammare och dess talman, då den senare vägrar
proposition.

§ 20.

Yi hava i anledning av inom riksdagen väckt motion för vår del såsom
vilande till vidare grundlagsenlig behandling antagit följande

förslag till ändrad lydelse av § 1 5:o i tryckfrihetsförordningen.

§ 1- - - - -------------------

5:o. Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde var en fritt
att, utan hinder av någon särskild författning, äldre privilegier eller något boktryckerireglemente,
.samt utan att vara underkastad någon skråordning, anlägga
sådana tryckerier, av vad beskaffenhet eller vidd honom tjänligt synes, uti stad
eller inom ett avstånd därifrån av högst en halv mil eller uti köping eller, där
Konungen finner, att sådant ombud, som i § 4 l:o sägs, kan å orten förordnas,
uti municipalsamhälle.

Då boktryckeri---sitt säte.

Den nytt boktryckeri---skrivart.

§ 21.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni hava vi med anledning av väckt
motion anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och
på vilket sätt genom särskilda bestämmelser i tryckfrihetsförordningen rätten att
i dagblad och periodiska skrifter offentliggöra skildringar av och förhandlingar
angående brott av grövre kriminell och sexuell natur må kunna begränsas i syfte
att förekomma i socialt och etiskt avseende skadliga verkningar.

Riksdagsbeslutet 1921.

§ 22.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni hava vi
anhållit, att Kungl. Maj:t ville i enlighet med i vår skrivelse angivna riktlinjer
föranstalta om en snar revision av tryckfrihetsförordningens sekretessbestämmelser.

§ 23.

Vi hava funnit oss icke böra bifalla Kungl. Maj:ts i proposition nr 147
framlagda förslag till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen, vilket
vi i skrivelse den 11 juni tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 24.

Kungl. Maj:ts proposition angående avgivande av sådan förklaring, som
avses i art. 36 andra stycket av stadgan för Nationernas Förbunds fasta domstol
har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 11 juni anmält för Kungl. Maj-.t.

§ 25.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kommandomål har blivit
av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 27 januari anmält för Kungl. Maj:t.

§ 26.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni anmält, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 1 i ansvarighetslagen
den 10 februari 1810 för statsrådets ledamöter, föredragande och
Konungens rådgivare i kommandomål.

§ 27.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 32 § 1 mom. i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen,
vilket vi i skrivelse den 26 april anmält för Kungl. Maj:t.

§ 28.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 januari anmält, att vi icke
kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Haj:ts proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse av 30 § 12 punkten, 54 och 87 §§ samt övergångsstadgandet
i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen, utan att vi för vår del
antagit i vår skrivelse införd lag i ämnet.

Riksdagsbeslutet 1921.

§ 29.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 mars, hava vi, i
anledning av väckt motion, för vår del antagit i vår skrivelse införd

lag om ändrad lydelse av 34 § i lagen den 26 november 1920 om val till

riksdagen.

§ 30.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni hava vi dels anmält, att det uti
en av Kungl. Maj:t avlåten proposition innefattande lagförslaget om ändring i
vissa delar av lagen den 26 nbvember 1920 om val till riksdagen icke kunnat i
oförändrat skick av oss antagas, utan att vi för vår del antagit i vår skrivelse
införd lag i ämnet, dels ock anhållit, att Kungl. Maj:t ville, om möjligt till nästa
riksdag, framlägga förslag, innebärande att den i Kungl. Maj:ts berörda proposition
föreslagna sammanräkningsmetoden för val till riksdagens andra kammare måtte
införas att gälla även vid val till landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige.

§ 31.

Såsom inhämtas av var skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 januari, hava vi
under i skrivelsen angiven förutsättning antagit Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till stadga om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar.

§ 32.

I skrivelse den 7 maj hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi, som
icke kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862, för vår del antagit i vår skrivelse införd lag i ämnet.

§ 33.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 maj anmält, att vi, i anledning
av en inom riksdagen väckt motion, anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t snarast
möjligt föranstalta om en allmän, i huvudsak formell revision av gällande
förordningar om komnmnalstyrelse på landet och i stad samt för riksdagen framlägga
de lagförslag, vartill revisionsarbetet giver anledning.

§ 34.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 juni utvisar, hava vi,
med anledning av väckta motioner, hos Kung]. Maj:t anhållit om utredning, om

Riksdagsbeslutet 1921.

och på vad sätt det i § 53 av gällande landstingsförordning stadgade procenttal
må kunna nedsättas, och att Kungl. Maj:t ville därefter för riksdagen, så vitt
möjligt nästa år, framlägga det förslag, vartill utredningen må kunna föranleda.

§ 35.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 1 § i stadgan den 13 juni 1913 om proportionellt valsätt vid vissa
val inom landsting och stadsfullmäktige m. m., vilket vi i skrivelse den 23 februari
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 36.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den
30 juni 1920 med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och
stadsfullmäktige samt av landstingsmän. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 maj
hava vi anmält, att det vid propositionen fogade lagförslaget icke kunnat i oförändrat
skick av oss godkännas, men att vi, i anledning av samma proposition,
för vår del antagit i vår skrivelse införd

lag med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och
stadsfullmäktige samt av landstingsmän.

§ 37.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 juni utvisar, hava vi med
anledning av stadgandet i 63 § regeringsformen för oförutsedda händelser anslagit
och till utbetalning å riksgäldskontoret anvisat tvenne särskilda krediti vsummor,
den ena att vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst
viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade,
finner den vara oundgängligen nödig, den andra att vid infallande krig
av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat,
och bestämt den förra av dessa summor till femton miljoner kronor, samt
den senare eller det så kallade stora kreditivet till likaledes femton miljoner kronor.

§ 38.

I avseende å statsregleringen och rörande de med statsverket gemenskap
ägande ämnen åberopa vi för övrigt våra därom under riksdagens lopp till Kungl.
Maj:t avlåtna skrivelser, såsom vore de i detta riksdagsbeslut intagna, nämligen:

l:o) Av den 8 februari, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anvisande
å 1921 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till försök med
s. k. tekniska hjälpmedel;

Riksdagsbeslutet 1921.

2:6) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anvisande
å 1921 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till anskaffning
av s. k. tekniska hjälpmedel m. m.;

3:o) av samma dag, i anledning av gjord framställning rörande provisoriskt
avlöningstillägg åt viss personal i Boden;

4:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anvisande
å 1921 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till förstärkning
av ordinarie förslagsanslaget till mathållning;

5:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anvisande
av medel å tilläggsstat för 1921 till anskaffning av flygmateriel för armén
och marinen;

6:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om understöd till ryska
undersåten Alexander Sibiriakoff;

7:g) av den 18 februari, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om beredande av medel till fortsättande av arbetena
å kraftstationen vid Harsprånget;

8:o) av den 22 februari, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående ny definitiv lönereglering för befattningshavare
vid statsdepartement och centrala ämbetsverk;

9:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anvisande
å 1921 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till förstärkning
av ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll;

10:o) av den 2 mars angående vissa framställningar rörande pensioner och
understöd;

ll:o) av den 4 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet
hörande utlåningsfonder;

12:o) av den 8 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anvisande
av medel för inköp för postverkets räkning av fastighet i Sundsvall;

13:o) av den 11 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts i punkt 7 under elfte
huvudtiteln av propositionen om tilläggsstat för år 1921 gjorda framställning angående
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring;

14:o) av den 12 mars, i anledning av Kungl. Haj:ts förslag om anvisande
av medel för uppförande för telegrafverkets räkning av byggnader för vissa överdragsstationer; 15:o)

av den 15 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss garanti åt de svenska sockerfabriksaktiebolagen jämte en i ämnet väckt
motion;

15x/2:o) av samma dag, angående reglering av utgifterna under riksstatens

Riksdagsbeslutet 1921. 33

för år 1922 första huvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hov- och slottsstaterna; 153/no)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1921 första huvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hov- och
slottsstaterna;

16:o) av den 16 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts under till äggsstatens
för år 1921 fjärde huvudtitel gjorda framställningar;

17:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition till riks dagen

angående personliga ålderstillägg åt vissa fartygsinspektörer;

18:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående per.
sonliga ålderstillägg för år 1921 åt förste byråinspektören å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå
P. A. Lindblad och byråinspektören å samma byrå P. B.
Rundblom;

19:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

inrättande av ett tullmuseum;

20:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

restitution av erlagd tull för två av svenska röda korset införda ångdesinfektionsapparater; 21:o)

av den 22 mars, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare uppskov med slutförandet av vissa undersökningsarbeten i Kirunavaara
och Gällivare malmberg;

22:ol av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statens övertagande av underhållet av Albrektssunds kanal m. m.;

23:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

tillstånd för postexpeditören Anna Marin att övergå på den från och med den 1
juli 1920 gällande avlönings- och pensionsstat för postverket;

24:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för förre extra ordinarie stationskarlen vid statens järnvägar J. G. Lundkvist
från viss skadeståndsskyldighet;

25:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen
dels ock i proposition nr 2 om tilläggsstat för år 1921 gjorda framställningar
om kapitalökning för statens domäners fond;

26:o) av den 5 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredande av likvid för varor, avsedda att levereras till vissa nödlidande länder;

27:o) av den 8 april, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag till inlandsbanan mellan Yolgsjön och
Gällivare ävensom vissa tvärbanor mellan nämnda bana och norra stambanan;

28:o) av den 9 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 saml. 1 avd. 1 käft. 5

(Riksdagsbeslutet.)

-34

Riksdagsbeslutet 1921.

29:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av ett kronan tillhörigt från egendomen Brandalsund i Ytterjärna
socken av Stockholms län exproprierat område;

30:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av ett område tillhörande övningsplatsen Ljungbyhed;

31:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor;

32:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt
eller servitutsrätt till sådan mark;

33:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande av kronans fordran på grund av lån från odlingslånefonden för
torrläggning av vattensjuka ägor inom Nordanåker m. fl. fastigheter i Västernorrlands
län;

34:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse
av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara mineralfyndigheter å
kronojord;

35:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utbetalande av visst statslån från egnahemslånefonden till Tingsryds egnahemsförening
u. p. a.;

36:o) av samma dag, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående fondering av de från skyddsskogarna i Jämtlands län inflytande
skogsvår dsavgifterna;

37:o) av den 13 april, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om
anvisande av anslag för bestridande av vissa kostnader för Skattungens och Oresjöns
reglering samt regleringsarbeten vid Amungen m. fl. sjöar m. m.

38:o) av. den 15 april, i anledning av i Kungl. Haj:ts proposition nr 2 om
tilläggsstat för år 1921 gjord framställning om anslag för inventering av odlingsjord
å enskild mark i vissa socknar i Norrland;

39:o) av den 16 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beräkningen av arvoden åt skollärare vid de allmänna läroverken;

40:o) av samma dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
disposition av elevavgifterna vid tandläkareinstitutet;

41:o) av samma dag i anledning, av Kungl. Maj ds framställning om anslag
för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Könninge och Järna;

42:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning rörande
ordinarie reservationsanslaget till remontering för år 1922;

43:o) av den 23 april, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för kolonisation å vissa kronoparker ävensom
två i ämnet väckta motioner;

Riksdagsbeslutet 1921.

44:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid
statsdepartement och centrala ämbetsverk i vad angår jordbruksdepartementet och
under samma departement lydande centrala ämbetsverk;

45:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
förvärv av beskickningshus i London m. m. jämte en i ämnet väckt motion;

46:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i vissa punkter under
åttonde huvudtiteln av dels statsverkspropositionen, dels ock propositionen om
tilläggsstat till riksstaten för år 1921 gjorda framställningar;

47:o) av den 27 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
indragning av vissa professorsprebenden;

48:o) av den 29 april, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, angående
anslag för anskaffande av valkuvert m. m.;

49:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskild
ersättning av statsmedel åt röstlängdsupprättare;

50:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående av
Svenska hjälpkommittén för krigsfångar i Sibirien begärd restitution av erlagd
tull för ett parti pälsar;

51:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv;

52:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
användande av överskott i Djurgårdskassan till säkerställande under år 1922 av
Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift;

53:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beviljande av medel åt envoyén W. A. E. Ekengrens stärbhus för ökade kontorskostnader
vid beskickningen i Washington till följd av kriget;

54:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande
av medel för inredning av bostadslägenheter för underofficerare vid Västerbottens
regemente m. m.;

55:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för täckande av under år 1920 uppkommen brist å ordinarie reservationsanslaget
till underhåll av kustartilleriets byggnader och material;

56:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förändring av en utrangerad pansarbåt till tankpråm för oljetransport;

57:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställning om upphörande av Hammarö och
Öjaby pastorats prebendeegenskap;

58:o) av den 3 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
hyresersättning åt rektor vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm;

59:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

Riksdagsbeslutet 1921.

rätt för Kungl. Haj:t att i vissa fall bevilja statsbidrag till kommunala och enskilda
undervisningsanstalter, till vilka statsbidrag utgår under åttonde huvudtiteln; 60:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ökade medel till stipendier åt dövstumlärarelever;

61:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dels ytterligare låneunderstöd till järnvägar mellan Brittatorp och Sävsjöström
samt Sävsjöström och Älghult, dels ock statslån till järnväg mellan Mellerud
och Billingsfors;

62:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
bidrag till semester- och vilohem för viss personal vid post- och telegrafverken;

63:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anvisande
av anslag för utförande av vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad
m. m.;

64:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Gällivare m. m.;

65:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande beviljande
av räntefritt lån till överstyrelsen för svenska föreningen Röda korset;

66:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 2 om
tilläggsstat för år 1921 gjorda framställning om anslag till utbildningskurser för
förrättningsmän vid täckdikningsföretag ävensom för täckdikningsförmän;

67:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen
dels ock i propositionen nr 2 om tilläggsstat för år 1921 gjorda framställningar; 68:o)

av den G maj, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av
medel till kapitalökning för fonden för räntefria studielån jämte en i ämnet väckt
motion;

69:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till kapitalökning för fonden för torvindustriens befrämjande;

70:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för bekämpande av arbetslösheten samt lindrande av nöd;

71:o) av den 7 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av den till kyrkoherdeboställena i Ovansjö, Järbo och Högbo församlingar
hörande lägenheten Stormuren i Ovansjö socken;

72:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av mark från det åt klockaren i Säters stads- och landsförsamlingar
upplåtna boställe;

73:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av försäljning av kronan såsom danaarv tillfallen andel i lägenheten
Kjällbacka nr 90 i Kville socken av Göteborgs och Bohus län;

Riksdagsbeslutet 1921.

74:o) av samma dag, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående lån
ur statens domäners fond till Torne och Muonio gränsälvars strömrensningsaktiebolag; 75:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av vissa Vänersborgs hospital och asyl tillhöriga fastigheter m. m.;

76:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån
ur undsättningsfonden för beredande av möjlighet att medgiva anstånd med amortering
under år 1921 av lån från fiskerilåne fonden;

77:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utläggande av statsgruvefält vid Stekenjokk och Remdalen i Vilhelmina socken
av Västerbottens län;

78:o) av den 10 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts i vissa punker under
åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen samt under samma huvudtitel av
propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921 gjorda framställningar;

79:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering
för en hos skolöverstyrelsen för C. H. Nilsson inrättad personlig tjänst;

80:o) av samma dag, angående vissa pensioner och understöd från allmänna
indragningsstaten;

81:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tilläggspension åt läroverksadjunkten A. Hesslén;

82:o) av den 11 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för läroverksadjunkten Karl Gustaf Harlin att för erhållande av ålderstillägg
tillgodoräkna sig viss tjänstgöring;

83:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning till tredje stadsfogden i Stockholm, Viktor Karlsson, för visst av honom
till statsverket inbetalt belopp;

84:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

beredande av medel för fullbordande av anläggningen av ett hospital vid Strängnäs;

85:o) av samma dag, i anledning av väckta motioner angående visst bemyndigande
för Kungl. Maj:t i avseende å kronans rätt vid avvittringarna i Sor sele

och Vilhelmina avvittringslag;

86:o) av den 16 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
nedläggande av rättegång om bättre rätt till krigsmanshushemmanet 1U mantal
Flise lycke nr 1 i Kronobergs län;

87:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
ersättning till domänfonden för utgifter för återuppbyggande av den nedbrunna
föreståndarbostaden vid Ombergs skogsskola;

88:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

statsunderstöd för sillfiskeförsök vid Island;

Riksdagsbeslutet 1921.

89:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
förlängd giltighetstid av avlöningsreglemente för tjänstemän vid domänverket;

90:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig förhöjning under år 1921 av statsunderstödet till vissa centralkassor för
jordbrukskredit;

91:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
utbyte av mark mellan kronan och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag;

92:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar;

93:o) av den 13 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fördelningen och användningen av vissa anslag till bostadsbyggande;

94:o) av den 18 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överlåtande till sjöförsvaret av centralfängelset i Karlskrona m. m.;

95:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för täckande av under år 1920 uppkomna brister å vissa ordinarie reservationsanslag
under fjärde huvudtiteln;

96:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
rätt för förvaltaren O. Swensson att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig viss tjänstgöring;

97:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för vissa beställningshavare vid mariningenjörkåren att tillgodoräkna sig
föregående tjänstetid för erhållande av ålderstillägg;

98:o) av 20 den maj, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om beredande
av rörelsekapital för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda;

99:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om beredande
av lån åt allmänna barnhuset i Stockholm;

100:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning dels om
anslag till byggnader och reparationer dels ock om anvisande av medel till förstärkning
av nämnda anslag;

101:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts framställning om anslag
för inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset;

102:o) av den 25 maj, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
förhöjning av vissa av statsmedel utgående understöd;

103:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
anvisande av medel till hjälpverksamhet bland förut i Ryssland bosatta svenska
undersåtar, vilka genom världskriget kommit i nödläge;

104:o) av den 27 maj, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
anvisande av medel för anskaffande av en motorpatrullbåt för tullbevakningen i
Göteborg;

Riksdagsbeslutet 1921.

I05:o) av den 28 maj, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angåend
anvisande av medel för anskaffande av en motorpatrullbåt för tullbevakningen i
Stockholm;

106:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
biträdande skolföreståndarinnan Anna Kruses Inne- och pensionsförmåner;

107:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen med
förslag till tilläggsstat för år 1921 gjorda framställning som tillfällig förstärkning
av reservationsanslåget till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet;

108:o) av den 31 maj, i anledning av Kungl. Haj:ts i statsverkspropositionen
under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till lots- och
fyrinrättningen med livräddningsanstalterna;

109:o) av den 1 juni, angående vissa framställningar rörande pensioner och
understöd;

110:o) av samma dag, i anledning av väckta motioner om pensioner åt två
änkor efter distriktsveterinärer;

lll:o) av samma dag, angående reglering av utgifterna för kapitalökning
för år 1922 i vad angår jordbruksärendena;

112:o) av samma dag, angående reglering av utgifterna för kapitalökning
å tilläggsstat till riksstaten för år 1921 i vad rör jordbruksärenden;

113:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen
dels ock i propositionen nr 2 med tilläggsstat för år 1921 gjorda
framställningar om anslag till Sveriges utsädesförening;

114:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
avstående av kronans anspråk på äganderätt till vissa delar av den s. k. Skanörs
store vång och Skanörs knä- eller norre vång samt Falsterbo vång;

115:o) av den 3 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
den framtida användningen av Västmanlands regementes knektelegomedelskassa;

116:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till ersättning åt lappfogdar m. m.;

117:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
gäldande av en Holmö fattigvårdssamhälle åvilande skuld;

118:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
åtgärder för avhjälpande av brist på underbefäl vid infanteriet;

119:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
uppförande av en bostadslägenhet för en förrådsvaktmästare och en eldare vid
Kronobergs regemente;

120:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
disponerande av vissa för komplettering av arméns radiotelegrafmaterial anvisade
medel;

Riksdagsbeslutet 1921.

121 :o) av samma dag, i anledning av Kung! Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående engångskostnader för försvaret;

122:o) av samma dag, i anledning av Knngl. Maj:ts proposition angående
uppförande av ammunitionsförrådshus m. m. å Stora Fjäderholmen;

123:o) av samma dag, i anledning av Kung! Maj:ts proposition angående
viss ändring i planen för pansarbåten Sveas omändring till depåfartyg för undervattensbåtar
m. m.;

124:o) av samma dag, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående
bestridande av kostnader i anledning av en inom Älvsborgs fästning inträffad
eldsvåda;

125:o) av den 5 juni, i anledning av Kung! Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående anslag till uppförande av byggnader för
uppförande av dubbelseminarium i Umeå;

126:o) av den 8 juni, i anledning av Kung! Maj:ts proposition angående
befrielse för Gröteborgs och Bohus läns landsting från skyldighet att för statens
järnvägars räkning inlösa visst markområde vid Tingstad jämte två i ämnet
väckta motioner;

127:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anställande av en statens tryckerisakkunnig;

128:o) av samma dag, i anledning av Knngl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag för uppförande av ett sommarhem i Ljunghusen för patienter med
kirurgisk och körtel tuberkulos;

129:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till driftkostnader för en statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister
samt om anordnande av en dylik anstalt å Yentholms kungsgård jämte en i
ämnet väckt motion;

130:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt
skattetyngda landskommuner;

131:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till riksförsäkringsanstalten samt i anledning av vissa av Kungl. Haj:t i
statsverkspropositionen och i propositionen om tilläggsstat för år 1921 gjorda
framställningar angående anslag till sagda ämbetsverk;

132:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anvisande av anslag för uppförande av ett bostadshus i staden Sollefteå för militärpersonal; 133:o)

av samma dag, i anledning av riksdagens år 1920 församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1919;

Riksdagsbeslutet 1921.

134:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inrättande av två statens uppfostringsanstalter;

135:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
gottgörelse för tjänstehästar till chefen för försvarsdepartementet;

136:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för uppförande av vissa byggnader vid fångkolonien vid Singeshult;

137:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till vissa byggnadsarbeten vid centralfängelserna å Långholmen och
Haparanda;

138:o) av samma dag, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;

139:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m.;

140:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. m. m.;

141:o) av samma dag, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg för år 1921 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena
krigsmanshuskassas understödstagare;

142:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt till dyrtidstillägg å understöd åt äldre behövande flickskollärarinnor;

143:o) av den 9 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av löneförhållanden vid statens tvångsarbetsanstalter m. m.;

144:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående
anslag till rese- och traktamentspenningar m. m.;

145:o) av den 11 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
för framställning av en ny torpedtyp;

146:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
för anskaffning av krigsfartygsmateriel;

147:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
bestridande av dels ökade kostnader för färdigställandet av pansarbåtarna Gustaf
V och Drottning Victoria dels ock utgifter för vissa för anställandet av försök
med eldledningsinstrument erforderliga anskaffningar m. m.;

148:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
inredning och möblering av de nya byggnaderna för vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte;

149:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
understöd till arbetarnas bildningsförbund för organisationskostnader jämte en i
ämnet väckt motion;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 saml. 1 avd. 1 Käft. 6

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1921.

150:o) av den 14 juni, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;

151:o) av samma dag, angående detsamma;

152:o) av samma dag, angående detsamma;

153:o) av den 15 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
disponerande av 1920 års avkastning av statens hästavelsfond;

154:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning av viss Carl Gustafs stads gevärsfaktori tillhörig mark;

155:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
överlåtelse till Eskilstuna stad av ett kronan tillhörigt markområde;

156:o) av samma dag,, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrade villkor för lån från täckdikningslånefonden m. m.;

157:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till befrämjande av lufttrafik;

158:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående
försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar;

159:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen
dels ock i propositionen nr 2 om tilläggsstat för år 1921 gjorda framställningar
om anslag till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande;

160:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden
m. m.;

161:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till förste provinsialläkare och provinsialläkare m. m.;

162:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;

163:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1921 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet
;

164:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
vissa anslag till sjökarteverket jämte en i ämnet väckt motion;

165:o) av samma av dag, i anledning av Kungl. Haj:ts framställningar angående
anvisande av medel för övningar och försök med viss teknisk material
samt för anskaffning av dylik material;

166:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
fullföljandet av arbetena å vissa befästningsanläggningar;

167:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om beviljande
av medel till bestridande av Sveriges andel i kostnader för Nationernas
förbund;

Riksdagsbeslutet 1921.

168:o) av samma dag, i anledning av Kung]. Ma.j:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till oförutsedda utgifter;

169:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för tecknande av aktier i Aktiebolaget Spetsbergens svenska kolfält;

170:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omläggning av budgetåret;

171 :o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
telefon- och telegramavgifterna för tiden från och med den 1 juli 1921 m. m.
jämte i ämnet väckta motioner;

172:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till täckande''av driftsförlust vid postverket under år 1920;

173:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1921—1922 åt dels kyrkoherdar
och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och
vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner
jämte en i ämnet väckt motion;

174:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till grunder för tillfällig löneförbättring under ecklesiastikåret 1921—1922 åt
kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar
och vissa extra ordinarie präster;

175:o) av samma dag, angående vidtagande av åtgärder beträffande utlåningsrörelsen
till enskilda järnvägar;

176:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning till staden Marstrand av ett kronan tillhörigt område å Marstrandsön;

17 7 :o) av den 16 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
lönereglering för arméns och marinens personal jämte i ämnet väckta motioner;

178:o) av den 17 juni, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;

179:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1921 andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;

180:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;

181:o) av samma dag, angående regleringen av.utgifterna under tilläggsstatens
för år 1921 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet; 182:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet;

183:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1921 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet; -

Riksdagsbeslutet 1921.

184:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet;

185:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1921 femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet; 186:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet; 187:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1921 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet; 188:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 sjunde huvudtitel, innnefattande anslagen till finansdepartementet;

189:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1921 sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet; 190:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;

191:ö) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1921 nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet; 192:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet;

193:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1921 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet; 194:o)

av samma dag, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående
ny stat för kammarkollegium m. m.;

195:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslag till främjande av bostadsproduktionen m. m.;

196:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag till räntor å statsskulden;

197:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag till avbetalning å statsskulden;

198:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
för år 1922 i avseende å post- och telegrafverken samt statens järnvägar och
vattenf allsverk;

199:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning
å tilläggsstat till riksstaten för år 1921 i avseende å post- och telegrafverken samt
statens järnvägar och vattenfallsverk;

Riksdagsbeslutet 1021.

200:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
avsättning för år 1922 till statsverkets fond av rusdrycksmedel;

201:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om beredande
av medel ur statsverkets fond av rusdrycksmedel för bestridande av vissa
.utgifter;

202:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare anslag för bekämpande av arbetslösheten samt lindrande av nöd jämte
i ämnet väckta motioner;

203:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag till riksdags- och revisionskostnader; 204:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen
ävensom angående iörstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel;

205:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen
ävensom angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel;

206:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition med förslag
till kungörelse med allmänna grunder fös dyr tids tillägg åt befattningshavare i
statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner, allt i vad rör jordbruksärenden;

207:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, f. d, befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer samt pensionsberättigade änkor
och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl., i vad rör jordbruksärenden;

208:o) av sömma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållningsskolor samt
lantbruksskolor;

209:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremerförbundets lanthushållningsseminarium
å Rimforsa;

210:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst, i vad den angår pensions- och indragningsstaterna;

211:o) av samma dag, angående reglering av avlöningsförhållanden m. m.
vid riksdagens verk;

Riksdagsbeslutet 1921.

212:o) av samma dag, angående reglering av avlöningsförhållanden m. m.
vid riksdagens verk;

213:o) av samma dag, angående reglering av avlöningsförhållanden m. m.
vid riksdagens verk;

214:o) av samma dag, angående reglering av avlöningsförhållanden m. m.
vid riksdagens verk;

215:o) av samma dag, angående reglering av avlöningsförhållanden m. m.
vid riksdagens verk;

216:o) av samma dag, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen
ävensom angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra
befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel, allt i vad avser pensions- och indragningsstataterna;

217:o) av den 20 juni, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förhöjt statsbidrag till vissa alkokolistanstalter;

218:p) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i särskild proposition
gjorda framställning angående anslag till täckande av kostnader för fastighetstaxering
år 1922;

219:o) av samma dag. i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
om och tillbyggnad av garnisionssjukhuset i Boden m. m.;

220:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren;

221:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
tillfällig löneförbättring åt nordiska museets personal;

222:o) av samma dag, angående tilllfällig löneförbättring för lärare vid
småskoleseminarier, inrättade av landsting eller stad, som ej deltager i landsting;

223:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om avsättning för år 1922 till tillfällig löneförbättring:

224:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till återbetalning av vissa under titeln »Förlag till statsverket» anvisade
medel;

225:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj ds förslag om återbetalning
av vissa till rörelsekapital för statens kristidskommissioner anvisade anslag;

226:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av tullverkets utgiftsstater för år 1922 m. m.

227:o) av samma dag, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts
proposition angående kostnaderna för sådant dyrtidstillägg m. m.;

Riksdagsbeslutet 1921.

228:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän;

229:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse angående dyrtidstillägg åt fast anställt manskap vid armén
och marinen m. fl.;

230:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt biskoparna i Härnösands stift E. F. Lönegren, i Luleå stift O.
Bergqvist och i Växjö stift K. L. Lindberg;

231:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder;

232:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal jämte en i ämnet
väckt''motion;

233:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter för yrkesundervisning; 234:o)

av samma dag, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter
jämte i ämnet väckta motioner, dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående kostnaderna
för sådant dyrtidstillägg;

235:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ersättning åt statens järnvägar för genom taxenedsättning förorsakad inkomstminskning; 236:o)

av samma dag, i anledning av väckta motioner om anslag till understöd
åt nykterhetsnämnderna;

237:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till kungörelse med bestämmelser för ordinarie diplomatiska och konsulära tjänstemän
i fråga om rätt till pension;

238:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
lönereglering för arméns och marinens personal m. m., i vad den avser pensionsförhållanden; 239:o)

av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
pension å allmänna indragningsstaten åt A. K. Jonson; •

240:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för barnmorskeundervisningen;

241:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om avsättning
för bestridande av dyrtidskostnader vid försvaret;

242:o) av samma dag, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
samt vid tre läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete;

Riksdagsbeslutet 1921.

243:o) av samma dag, med överlämnande av riksstat för år 1922 och tillläggsstat
till riksstaten för år 1921;

244:o) av samma dag, angående statsregleringen för år 1922;

245:o) av samma dag, angående regleringen av tilläggsstaten för år 1921;

246:o) av samma dag, angående regleringen av utgifterna under riksstatens
för år 1922 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna; 247:o)

av samma dag, angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens
för år 1921 elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

§ 39.

På grund av §§ 62 och 64 regeringsformen hava vi prövat statsverkets
behov och därvid, under förutsättning att några på statsregleringen inverkande
beslut icke varda av innevarande riksdag fattade, bestämt statsverkets utgifter
för nästkommande år och intill dess ny statsreglering vidtager sålunda:

	Utgifter:		Ordinarie anslag	Extra anslag	Summa
	A. Verkliga utgifter:				<
I.	Första huvudtiteln......		1,333,000	434,000	1,767,000
II.	Andra » ......		10,655,248	2,255,352	12,910,600
III.	Tredje *> ......		3,762,000	1,376,100	5,138,100
IV.	Fjärde > ......		108,287,510	15,105,690	123,393,200
V.	Femte > ......		31,333,550	45,562,150	76,895,700
VI.	Sjätte > .......		7,776,030	14,151,170	21,927,200
VII.	Sjunde > • ......		36,653,200	9,273,900	45,927,100
vin.	Åttonde > ......		75,805,550	11,905,650	87,711,200
IX.	Nionde > ......		12,215,080	8,767,420	20,982,500
X.	Tionde > ......		7,940,055	1,858,945	9,799,000
XI.	Elfte > ......		15,547,116	4,634,587	20,181,703
		Säger	311,308,339	115,324,964	426,633,303
XII.	Oförutsedda utgifter......				500,000
XIII.	Riksdags- och revisionskostnader	m. m.			5,136,000
XIV.	Räntor å statsskulden m. m.				75,333,800
XV.	Engångskostnader för försvaret.				1,697
XVI.	Dyrtidskostnader för försvaret .				20,000,000
XVII.	Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den förvaltningen m. m..............	civila stats-	4,000,000
XVIII.	Dyrtidstillägg........				132,000,000
				Transport

Kronor

663,604;fc00

663,604,800

Riksdagsbeslutet 1921.

		Att täckas av
				Summa	Kronor
		lånemedel	andra stats-inkomster
	Transport	—	—	—	663,604,800
	B. Utgifter för kapitalökning:
I.	Statens affärsverksamhet.......	67,206,900	1,000,000	68,206,900
II.	Statens aktier............	750,000	—	750,000
III.	Statens ntlåningsfonder ........	12,650,000	4,500,000	17,150,000
IV.	Avbetalning å statsskulden......	—	7,159,200	7,159,200
V.	Statsverkets fond av rnsdrycksmedel . .	—	35,100,000	35,100,000
VI.	Återbetalning av tillfälliga lånemedel .	—	4,000,000	4,000,000
VII.	Låneunderstöd............	20,000	—	20,000
	Säger	80,626,900	51,759,200	132,386,100	132,386,100
				Summa	795,990,900

Till bestridande av nämnda utgifter hava vi beräknat följande:

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter.................. 538,526,100

XI. Uppbörd i statens verksamhet............... 9,013,790

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen........ 647,615

IV. Diverse inkomster..................... 8,000,000

B. Inkomster av statens produktiva fonder:

I. Statens affärsverksamhet.................. 38,670,000

II. Statens aktier................. 12,135,000

III. Statens ntlåningsfonder (överskott)............. 6,678,100

IV. Statsverkets fond av rnsdrycksmedel............ 400,000

C. Andel i riksbankens vinst för år 1920 ...................

D. Andel i aktiebolaget Vin- och spritcentralens vinst för år 1921......

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster........... 86,786,395

II. Uppkomna av lånemedel.................. 1,000,000

F. Lånemedel:

I. Fast upplåning...................... 80,206,900

II. Tillfällig upplåning.................... 427,000

Summa

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 samt. 1 avd. 1 käft.

(Riksdagsbeslutet.)

Kronor

556,187,505

57,883,100

3,500,000

10,000,000

87,786,395

80,633,900

795,990,900

Riksdagsbeslutet 1921.

Vidare hava vi, under förutsättning att några i övrigt på regleringen av
tilläggsstaten till riksstaten för år 1921 inverkande beslut icke varda av riksdagen
fattade, beräknat följande:

	Utgifter:			Extra anslag	Kronor

	A. Verkliga utgifter:
I.	Första huvudtiteln.........			523,377
II.	Andra > .........			7,512,250
III.	Tredje > .........			3,371,160
IV.	Fjärde > .........			84,189,681
V.	Femte > .........			54,822,433
VI.	Sjätte > .........			2,986,820
VII. VIII.	Sjunde > ......... Åttonde » .........			13,220,515 74,695,479
IX.	Nionde > .........			6,810,823
X.	Tionde > .........			6,391,975
XI.	Elfte > .........			26,846,000
			Säger	281,370,513
XII.	Statens affärsverksamhet.......			11,774,100	293,144,613

		Att täckas av
				Summa
	B. Utgifter för kapitalökning:	lånemedel	andra stats-inkomster

I.	Statens affärsverksamhet.......	47,519,000	195,000	47,714,000''
II.	Statens aktier............	1,250,000	—	1,250,000 ''
III.	Statens utlåningsfonder........	2,030,000	500,000	2,530,000
IV.	Återbetalning av tillfälliga länemedel .	—	74,033,800	74,033,800
V.	Rörelsekapital............	50,000	—	50,000
VI.	Statens fryshus...........	—	75,000	75,000
VII.	Låneunderstöd............	1,159,780	—	1,159,780
vin.	Varukredit..............	10,000,000	—	10,000,000
	Säger	62,008,780	74,803,800	136,812,580	136,812.580
				Summa	429,957,193

Riksdagsbeslutet 1921.

Till bestridande av nämnda å tilläggsstaten upptagna utgifter hava vi beräknat
följande:

Kronor

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter.......................... 6,000,000

II. Uppbörd i statens verksamhet............... 964,000

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen............. 450,000

IV. Diverse inkomster..................... 30,130,000 37 544,000

B. Andel i aktiebolaget Vin- och spritcentralens vinst för år 1920

5,000,000

C. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster
II. Uppkomna av lånemedel.......

321,370,613

4,033,800

325,404,413

11. Lånemedel:

I. Fast upplåning . .
II. Tillfällig upplåning

48,816,870

13,191,910 62,008,780

Summa 429,957,193

§ 40.

Yi hava besluta, att vid statsregleringen för år 1922 de i rikets ständers
skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen av besparingar
å huvudtitlarna fortfarande skola bliva gällande, dock med iakttagande
dels att behållningar, som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå,
innan dessa första gången tillsättas, skola tillföras statsverkets kassafond, dels
ock att hinder ej möter att även under pågående riksdag på nämnda sätt disponera
besparingarna.

§ 41.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i det för riksgäldskontoret fastställda nya reglemente
givna föreskrifter skola utgå från anslagen till riksdags- voch revisionskostnader
m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt uttag i
mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

Riksdagsbeslutet 1921.

§ 42.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom sådana
av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret
förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning
av därför avlämnade verifikationshandlingar, statskontoret av riksgäldskontoret
gottgöras.

§ 43.

De anslag, som finnas i riksstaten för år 1922 uppförda under anslagsgrupperna
sRäntor a statsskulden m. m.» och »Avbetalning å statsskulden» och
vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i
mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra
fonden för annuitetslikvider.

De i riksstaten för år 1922 samt i tilläggsstaten för riksstaten för år 1921
uppförda anslagen »Återbetalning av tillfälliga lånemedel» stå därjämte till ribsgäldskontorets
förfogande för därmed avsett ändamål.

§ 44.

Yi hava, såsom inhämtas av det för riksgäldskontoret utfärdade nya reglemente
bemyndigat riksgäldskontoret att för svenska statens räkning upplåna:

dels 80,633,900 kronor, utgörande de i riksstaten för år 1922 uppförda anslag,
vilka skola täckas av lånemedel,

dels 62,008,780 kronor, utgörande de i tilläggsstaten till riksstaten för år
1921 uppförda anslag, vilka likaledes skola utgå av lånemedel,

dels ock 154,955,000 kronor, utgörande återstoden av de belopp, som riksgäldskontoret
på grund av riksdagens till och med år 1920 fattade beslut skall
anskaffa genom upplåning.

Det åligger riksgäldskontoret att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetala
de anslag, som av riksdagen anvisats att utgå av lånemedel.

§ 45.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad statskontoret
beträffar, a statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för- statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp. verks
giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen, jämte bi -

Riksdagsbeslutet 1921.

fogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till vederbörande verk.
I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel uppdebiteras å kontot för
riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto för riksstatens vederbörliga
utgiftstitel.

§ 46.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 juni anmält, att vi, som icke
kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts i avlåten proposition framlagda
förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, för vår del antagit berörda förslag
med den ändring, att siffran 41,900,000 kronor i såväl första som andra
styckena av 1 § ersatts med sifiran 18,800,000 kronor.

§ 47.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 juni hava vi
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte taga under omprövning frågan om inrättande
av en särskild hovrätt för de fyra nordligaste länen samt, efter verkställd utredning,
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

§ 48.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 maj hava vi,
under förklarande att Kungl. Maj:ts i avlåten proposition framlagda förslag till
lag om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års klass icke kunnat av
oss i oförändrat skick antagas, för vår del antagit i vår skrivelse infört förslag
till lag i ämnet.

§ 49.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om befrielse
för vissa värnpliktiga från skyldighet att fullgöra reservtruppövning, vilket vi i
skrivelse den 3 maj för Kungl. Maj:t tillkännagivit.

§ 50.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 maj hava vi anmält, att vi, i anledning
av väckt motion för vår del antagit i vår skrivelse infört förslag till lag
om befrielse för vissa värnpliktiga från skyldighet att deltaga i landstormsövning.

§ 51.

Vi hava bifallit Kungl. Haj:ts proposition om ändring i vissa delar av
lagen den 2 december 1892 angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären,
vilket vi i skrivelse den 18 maj anmält för Kungl. Maj:t.

Riksdagsbeslutet 1921.

8 52.

I skrivelse till Kung! Maj:t den 8 juni hava vi anmält, att vi icke kunnat
i oförändrat skick antaga de i av Kung!. Majt avlåten proposition framställda
förslag till dels lag om ändrad lydelse av 4, 6, 7, 13, 30 och 33 §§ i lagen
den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring, dels ock lag om ändrad lydelse
av 1, 3 och 4 §§ i lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning
av berörda lag den 30 juni'' 1913, utan för vår del antagit i vår skrivelse införda
lagar i dessa ämnen.

Därjämte hava vi anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,
huruvida icke en förbättring i gifta och förut gifta kvinnors avgiftspensionering
kan åstadkommas, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må föranleda.

§ 53.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 juni hava vi
icke kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

dels förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 angående
försäljning av rusdrycker;

dels förordning om vissa ändringar i förordningen den 11 oktober 1907 angående
tillverkning av brännvin;

dels förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juli 1918 angående
handel med skattefri sprit;

dels förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juli 1918 angående
vissa alkoholhaltiga preparat; och

dess förordning angående rusdryckers förverkande i vissa fall m. m., utan
hava vi för vår del antagit i vår skrivelse införda förordningar i dessa ämnen.

Vidare hava vi i anledning av väckt motion anhållit, att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa skyndsam utredning, huruvida och under vilka förutsättningar
den som dömts till ansvar för förbrytelse, som avses i något av följande
lagrum, nämligen 30 § 2 mom. eller 31 § 2 mom. i förordningen den 11 oktober
1907 angående tillverkning av brännvin, 74 § 1 mom. i förordningen den 14 juni
1917 angående försäljning av rusdrycker, 22 § 1 mom. eller 23 § 1 mom. i förordningen
den 1 juli 1918 angående handel med skattefri sprit samt 11 § 1 eller
2 mom, i förordningen den 1 juli 1918 angående vissa alkoholhaltiga preparat,
eller hos vilken beslag enligt den denna dag av riksdagen beslutade förordningen
angående rusdryckers förverkande i vissa fall m. m. mera än en gång gjorts och
blivit ståndande, må kunna bliva föremål för sådant förfarande, varom stadgas i
lagen om lösdrivares behandling den 12 juli 1885, samt, om möjligt, till nästkommande
års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda.

Riksdagsbeslutet 1921.

§ 54.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 maj hava vi anmält, att vi icke kunnat
i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

1) lag om ströängars indragande till kronan;

2) lag huru förhållas bör med ströängar vid ägostyckning inom Västerbottens
eller Norrbottens läns lappmark; samt

3) lag om förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens eller
Norrbottens läns lappmark, utan att vi för vår del antagit i vår skrivelse införda
lagar i dessa ämnen.

Såsom av vår berörda skrivelse inhämtas, hava vi på grund av en jämväl
till riksdagen avlåten proposition till bestridande av kostnaderna för ströängars
indragande till kronan under nionde huvudtiteln å extra stat för år 1922 anvisat
ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

§ 55.

Sedan Kungl. Maj:t genom avlåten proposition begärt riksdagens yttrande
över ett vid propositionen fogat förslag till kungörelse om ändring i vissa delar
av kungörelsen den 30 december 1916 angående tilläggsavvittring i vissa delar
av Västerbottens läns lappmark, hava vi icke ansett något vara att erinra mot den
föreslagna kungörelsen, vilket vi i skrivelse den 20 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 56.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 juni, hava vi, i
anledning av Kungl. Majt:s proposition nr 213, antagit i vår skrivelse införda

a) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober
1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt med den avvikelse, att de i 7 § 3:o c) 1)
förekommande orden »möjligen liden''» uteslutits;

b) förordning om ändring i vissa delar av förordningen nämnda dag angående
bevillning av fast egendom samt av inkomst utom beträffande 3 och 4 §§
i »Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen» samt med den avvikelse att
de i 9 § 3 mom. c) l:o) förekommande orden »möjligen liden» utgå; samt

c) förordning angående särskilda grunder att vid 1921 års taxering till bevillning
gälla för beräkning av de avdrag, om vilka i 11 § 2 mom. l:o a) och
2:o a) av sistberörda förordning sägs.

Vidare hava vi, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 31 och 213,
antagit i vår ovanberörda skrivelse jämväl intagna

a) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober

Riksdagsbeslutet 1921.

1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst;

b) förordning om ändring i vissa delar av förordningen nämnda dag om
inkomst- och förmögenhetsskatt; och

c) förordning om ändring i vissa delar av förordningen samma dag om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

§ 57.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juni utvisar, hava vi
med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 180, antagit i propositionen återgivna
förslag till förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1922 års
taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

§ 58.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 februari, hava
vi tillkännagivit för Kungl. Haj:t,

l:o) att vi, som icke kunnat i oförändrat skick antaga de med Kungl. Maj:ts
proposition, nr 31, framlagda förslag till förordningar om ändringar i vissa delar
av förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt
av inkomst och förordningen samma dag om inkomst- och förmögenhetsskatt, antagit
de i bilaga 1 vid vår skrivelse fogade

a) förslag till förordning om särskilda ändringar i förordningen den 28
oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst, att gälla vid
1921 års taxering, samt

b) förslag till förordning om särskilda ändringar i förordningen den 28
oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt, att gälla vid 1921 års taxering;

2:o) att vi antagit Kungl. Majrts till vår skrivelse såsom bilaga 2 fogade
förslag till förordning om undantag i visst fall från skyldighet att meddela underrättelse,
varom förmäles i 23 § 2 mom. förordningen den 28 oktober 1910 om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering;

3:o) att vi antagit såsom bilaga 3 till vår skrivelse fogade förslag till förordning
om särskild ändring i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering, att gälla vid 1921 års taxering;

4:o) att vi i anledning av väckt motion antagit till vår skrivelse såsom
bilaga 4 fogade förslag till förordning med särskilda bestämmelser om taxering
av vissa barns inkomst vid 1921 års taxering till bevillning.

Vidare hava vi anhållit, att vad vi i skrivelsen uttalat rörande deklaration
och taxering av så kallade realisationsvinster måtte genom Kungl. Maj:ts försorg,
på det sätt som finnes lämpligt, skyndsamt bringas till vederbörandes kännedom.

Riksdagsbeslutet 1921.

§ 59.

Kungl. Maj:t har genom avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
propositionen bilagt förslag till förordning om allmän fastighetstaxering år 1922.

I skrivelse den 15 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi, som icke
kunnat i oförändrat skick bifalla det framlagda förslaget, antagit förslag till dels
förordning om allmän fastighetstaxering år 1922, dels ock förordning om fastighetstaxering
aren 1923 och 1924, vilka förslag äro i vår nämnda skrivelse införda.

§ 60.

I skrivelse den 15 juni hava vi för Kungl. Maj:t tillkännagivit, att vi
icke kunnat i oförändrat skick antaga Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering
år 1922, utan att vi antagit i vår skrivelse införd förordning i ämnet.

§ 61.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 mars hava vi tillkännagivit, att vi,
med bifall till Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad
lydelse av 24 § i förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt antagit
i vår skrivelse infört förslag i ämnet.

§ 62.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 april, hava vi,
i anledning av tva inom riksdagen väckta motioner rörande omyndiga barns
taxering (den. s. k. familjebeskattningen), anhållit, att Kungl. Maj:t ville föranstalta
om skyndsam utredning, i syfte att i motionerna påpekade'' missförhållanden
beträffande taxeringen av omyndiga barns inkomst och förmögenhet hos fadern
eller modern (den s. k. familjebeskattningen) måtte förebyggas, samt för riksdagen
framlägga det förslag, som kan av utredningen föranledas.

§ 63.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars utvisar, hava vi, i
anledning av inom riksdagen väckt motion, anhållit, att Kungl. Haj:t ville låta
verkställa utredning angående sådan ändring i gällande taxeringsförfarande, att
Böjlighet beredes sådan skattskyldig, som avses i 50 § förordningen om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering eller som på grund av felskrivning,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 saml. 1 avd. 1 käft. g

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1921.

felräkning eller annat uppenbart misstag blivit obehörigt taxerad, att på ett
snabbare och mera effektivt sätt än nu gällande bestämmelser medgiva vinna
rättelse, samt att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga det förslag, som
kan av utredningen föranledas.

§ 64.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juni hava vi,
som icke kunnat i oförändrat skick godkänna i avlåten proposition nr 232 framlagt
förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften, dels antagit samma förslag med de ändringar,
vår skrivelse utvisar, dels ock antagit Kungl. Maj:ts med ovan omförmälda
proposition framlagda förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen
den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper samt till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den
22 juni 1911 angående rätt att hos statskontoret erhålla upplysning i fråga om
skyldighet att utgöra stämpelavgift.

§ 65.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juni utvisar hava vi
beslutat, att förordningen den 11 juli 1919 om utgörande av en särskild stämpelavgift
i vissa fall vid köp, byte eller införsel till fiket av pärlor med flera lyxvaror
skall äga fortsatt tillämpning till utgången av år 1922, dock att 19 § skall
erhålla den ändrade avfattning, som i vår skrivelse finnes intagen.

§ 66.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 juni hava vi i
anledning av avlåten proposition antagit i vår skrivelse intaget förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 6 november 1908 angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

§ 67.

Yi hava enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 mars utvisar,
med bifall till Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad
lydelse av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19 november 1920 om byggnadsskatt,
•antagit i vår skrivelse infört förslag till förordning i ämnet.

§ 68.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 juni anmält, att vi som icke
kunnat oförändrat bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 366 i vad densamma av

Riksdagsbeslutet 1921.

en förhöjning av vissa finanstullar med anledning jämväl av propositionen nr
356, beslutit dels att de i propositionen nr 366 angivna rubrikerna i gällande
tulltaxa skola bava den ändrade lydelse, som i sistnämnda proposition föreslagits,
dock att rubriken nr 1288 skall hava i vår skrivelse intagen avfattning, dels ock
att rubrikerna i tulltaxan nr 969, 975 och 977 skola hava i vår skrivelse ävenledes
införd lydelse.

Vidare hava vi förklarat, att de sålunda ändrade bestämmelserna skola
träda i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

§ 69.

I skrivelse den 17 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:ts
proposition angående provisorisk förböjning av tullsatserna för vissa industriprodukter
i vad propositionen avser samtliga däri upptagna rubriker i tulltaxan
utom rubrikerna 969, 975 och 977, icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

Vidare bava vi i samma skrivelse anmält, att vi beträffande propositionen,
i vad den angår rubrikerna 969, 975 och 977, i annat sammanhang anmält vårt
beslut.

§ 70.

Såsom inhämtats av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 april, bava vi
med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 81 framställda, under A) i samma
proposition återgivna förslag, beslutat sådan ändring av de för tiden 1 juni
1920—31 maj 1922 antagna bestämmelser angående glidande tullsatser för vissa
slag av spannmål m. m.,

att perioderna för importprisets beräknande skola bestå av en kalendermånad,
dock att, vad angår den månad, varunder riksdagens beslut om ändringen
delgives Kungl. Maj:t, importpriset må beräknas för del av samma månad,

att vid tullsatsens fastställande avdrag från det inhemska normalpriset
icke skall ske,

samt att maximibegränsning av tullsatsen icke skall ifrågakomma.

Vidare bava vi, som icke kunnat oförändrat bifalla Kungl. Maj:ts i
nämnda proposition framställda, under B) omförmälda förslag,

dels för vår del beslutat ytterligare sådan ändring av de för tiden 1 juni
1920—31 maj 1922 antagna bestämmelser angående glidande tullsatser för vissa
slag av spannmål m. m.,

att vid införsel till riket under samma tid av mjöl eller gryn av vete, råg
eller korn samt vid införsel av malt eller av till tulltaxans rubrik 149 bänförligt
bröd skall erläggas en tullsats, som, utöver ett fast grundbelopp av 1 kr. 50
öre, utgör den för omalet vete samtidigt gällande tnllsatsen, ökad med 35

Riksdagsbeslutet 1921.

procent, dock att tullsatsen icke må med mera än 75 procent överstiga samtidigt
utgående glidtull å omalen spannmål; skolande nu ifrågavarande tullsats uttryckas
i jämnt femtal öre och vid behov avrundas till närmast högre femtal;

dels ock för vår del fastställt, att tillämpas från och med den dag, ändringarna
i bestämmelserna angående glidande tullsatser träda i kraft, till och
med den 31 maj 1922, i vår berörda skrivelse infört förslag till ändrad lydelse
av vissa rubriker i tulltaxan.

§ 71.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse av
rubrikerna nr 210 och 211 i gällande tulltaxa, vilket vi i skrivelse den 20 april
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 72.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 juni utvisar, har Kungl.
Haj:ts proposition med förslag till kungörelser angående ändrad lydelse dels av
§ 8 mom. 1, 2 och 3, § 9 mom. 1 samt § 13 mom. 1 och 2 i förordningen den 9
juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor, dels av § 2 mom. 2 i tulltaxeunderrättelserna,
dels ock av § 3 i förordningen den 31 maj 1907 angående rätt
att hos generaltullstyrelsen erhålla upplysning rörande tullbehandlingen av varor,
avsedda att till riket införas, icke föranlett någon vår åtgärd.

§ 73.

Vi hava i skrivelse den 12 april anmält för Kungl. Maj:t, att vi med bifall
till avlåten proposition antagit däri framlagt förslag till förordning om rätt
för Konungen att i visst fall åsätta särskild tullavgift.

§ 74.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 april hava vi tillkännagivit, att vi,
med bifall till av Kungl. Maj:t avlåten proposition, beslutat, att de under i propositionen
anförda rubriker i gällande tulltaxa intagna bestämmelser rörande förtullning
från frihamn eller frilager skola, från dag som av Konungen bestämmes,
hava den förändrade lydelse, som i propositionen angivits.

§ 75.

Kungl. Maj:ts proposition, nr 364, angående provisorisk förhöjning i vissa
fall av de tilläggstullar, som skola utgå vid förtullning från frihamn och frilager
m. m. har icke föranlett någon vår åtgärd, vilket vi i skrivelse den 17 juni anmält
för Kungl. Maj:t.

Riksdagsbeslutet 1921.
§ 76.

I anledning av väckta motioner angående tillfällig utvidgning av sådan
rätt att restitutionsvis återbekomma erlagd tullavgift eller njuta befrielse från
dess gäldande, varom stadgas i § 12 av förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa
för inkommande varor’, hava vi antagit vissa i vår skrivelse till Kungl.
Maj:t den 20 juni omförmälda bestämmelser.

§ 77.

I skrivelse den 20 juni hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi med
anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 175, medgivit,

att för varor, vilka på grund av generaltullstyrelsens medgivande den 23
juli 1913 införts till baltiska utställningen i Malmö år 1914 utan tullavgifts erläggande,
må, utan hinder av vad i § 8 mom. 1 tulltaxeförordningen stadgas, att
tullfrihet icke får äga rum för längre tid än ett år, åtnjutas tullfrihet till och
med den 31 maj 1925, med skyldighet för utställningsstyrelsen att ansvara för
gäldandet av tullavgifterna för dylika varor, vilkas återutförsel icke behörigen
äger rum senast sistnämnda dag.

§ 78.

Med bifall till avlåten proposition hava vi medgivit, att en telefonkabel,
avsedd att inköpas från utlandet och utläggas mellan Sverige och Tyskland, må,
i vad den avser Sveriges andel, i riket tullfritt införas, vilket vi i skrivelse den
12 april anmält för Kungl. Maj:t.

§ 79.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 juni hava vi tillkännagivit, att vi,
med anledning av avlåten proposition antagit dels förordning om ändrad lydelse
av 4 § i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker, dels
ock förordning om ändrad lydelse av rubriken nr 160 i förordningen den 9 juni
1911 med tulltaxa för inkommande varor.

§ 80.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 mars hava vi anmält, att vi i anledning
av avlåten proposition antagit förslag till förordning angående införselmonopol
jämte fastställende av högsta pris å socker ävensom medgivit Kungl. Maj:t
befogenhet att, därest förhållandena skulle därtill föranleda, upphäva förordningen
före den 31 oktober 1922.

Riksdagsbeslutet 1921.

§ 81.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juni tillkännagivit,, dels att
Kungl. Maj:ts proposition nr 190, med förslag till förordning om ändrad lydelse
av 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning
av socker, icke av oss bifallits, dels ock att vi anhållit, att Kungl. Maj:t ville
föranstalta onf utredning, huruvida och på vad sätt kontrollen över sockertillverkningen
må kunna förenklas eller omläggas, i syfte att kostnaden för densamma
nedbringas, utan att därvid kontrollens effektivitet äventyras, samt att
för riksdagen måtte framläggas det förslag, som kan av utredningen föranledas.

§ 82.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 juni tillkännagivit, att vi,
med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 61, antagit i vår skrivelse infört
förslag till förordning om ändrad lydelse av 18 §, 20 § 1 mom. och 22 § i förordningen
den 15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket.

§ 83.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 juni hava vi i
anledning av Kungl. Haj:ts proposition nr 266,

dels i fråga om förtullning av för aktiebolaget svenska tobaksmonopolets
räkning inkommande oarbetad tobak och tobaksmjöl antagit följande särskilda
bestämmelser av lydelse vår skrivelse närmare utvisar att gälla utan hinder av
vad mot desamma stridande förut må vara stadgat;

dels ock förklarat, att dessa bestämmelser skola träda i kraft å dag som
av Konungen bestämmes.

§ 84.

Vi hava med anledning av väckt motion i skrivelse till Kungl. Maj:t den
10 maj anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning av frågan; i
vilken utsträckning och under vilka former bolag, som enligt bestämmelserna i
17, 18 och 19 §§ i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker
uteslutande hava till ändamål att idka handel med rusdrycker, må kunna
befrias från kommunal skattskyldighet, samt för riksdagen framlägga det förslag,
som kan av utredningen föranledas.

§ 85.

Vi hava i skrivelse den 17 juni anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta
om utredning, på vad sätt det allmännas inflytande inom den nuvarande

Riksdagsbeslutet 1921.

faktiska organisationen av partihandeln med rusdrycker bäst må ordnas, samt
för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen må föranleda.

§ 86.

Vi hava i skrivelse den 17 juni anmält för Kungl. Maj:t, att vi, med bifall
till Kungl. Maj:ts proposition nr 5, antagit i propositionen intaget förslag till
förordning om ändrad lydelse av 15 och 26 §§ i förordningen den 14 juni 1917
angående försäljning av rusdrycker, dock att bestämmelsen om ikraftträdandet
skall hava i vår skrivelse införd lydelse.

§ 87.

Vi hava i skrivelse den 17 juni tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att Kungl.
Maj:ts proposition nr 189, med förslag till förordningar om ändrad lydelse av
dels 20 § 1 och 2 mom. samt 21 § 1 mom. i förordningen den 11 oktober 1907
angående tillverkning av brännvin, dels ock 25 § 1 mom. i förordningen den 7
augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, icke av oss
bifallits.

§ 88.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 februari hava vi anmält, att varken
Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av tullen å kaffe eller Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om skatt å kaffe föranlett någon vår åtgärd.

* § 89.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juni, hava vi
med avslag å vad Kungl. Maj:t i avlåten proposition, nr 186, hemställt i fråga om

1) inrikes brevkort,

2) vissa inrikes korsband,

3) skrymmande paket samt

4) rekommendationsavgiften beslutat, att de av riksdagen enligt skrivelse
den 2 juni 1920, nr 317, för tiden till 1921 års utgång beslutade postavgifterna
skola äga fortsatt tillämpning till och ined den 31 december 1922, dock att de
förhöjda avgifterna för postabonnemang å tidning icke skola tillämpas beträffande
sådana abonnemang för år 1923, som verkställas under år 1922.

§ 90.

Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition avgivit förslag i fråga
om bevillningarna för år 1922, har Kungl. Maj:t i proposition nr 368, med återkallande
av tidigare gjorda, av riksdagen ännu icke slutbehandlade förslag, i den

Riksdagsbeslutet 1912.

mån de strede mot de i sistnämnda proposition framställda, föreslagit riksdagen
bland annat, vissa förändringar i nyssnämnda, beträffande 1922 års be vi Ilningar
framlagda förslag.

Genom avlåten proposition nr 369 har vidare Kungl. Maj:t framlagt förslag
till höjning av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 2L juni, hava vi,
som enligt vad av vår skrivelse framgår antagit förordning angående dels en
omsättnings- dels en utskänkningsskatt å spritdrycker, beräknat de särskilda bevillningarna
sålunda, nämligen /

inkomst- och förmögenhetsskatt ............till 185,000,000 kronor

bevillning av fast egendom samt av inkomst......» 4,600,000 »

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter » 200,000 »

stämpelmedel.....................» 54,000,000 »

lastpenningar.....................» 500,000 »

byggnadsskatt.....................» 5,500,000 »

tullmedel.......................» 110,000,000 v >

sockerskatt..................... > 27,000,000 »

tobaksskatt......................» 35,000,000 »

brännvinstillverkningsskatt...............» 17,000,000 »

rusdrycksförsäljningsmedel...............» 30,000,000 »

maltskatt.......................» 4,400,000 »

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .... » 62,000,000 »

slutligen hava vi beräknat postverkets bruttoinkomster för

år 1922 ................ » 72,700,000 »

§ 91.

I anledning av avlåten proposition, nr 368, hava vi bland inkomsterna å
1921 års tilläggsstat uppfört omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
bevillning, med 6,000,000 kronor, vilket vi i skrivelse den 21 juni anmält för
Kungl. Maj:t.

§ 92.

I skrivelsen den 20 juni hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
beslutat, att § 19 mom. 1 förordningen om frihamn den 15 november 1907 skall
erhålla i vår skrivelse intagen ändrad lydelse.

§ 93.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 juni hava vi anmält, att vi icke bifallit
Kungl. Maj:ts proposition nr 246, i vad den avser ändring av 1 § i lagen
den 11 oktober 1912 om skogsaccis och om virkestaxering, men att propositionen
i övrigt blivit av oss bifallen.

Iliksdagxbeslutet 1921.

§ 94.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 januari hava vi anmält, att vi, i anledning
av utav fullmäktige i riksbanken gjord framställning om ändrad lydelse
av 13 och 25 §§ i lagen för Sveriges riksbank, för vår del antagit i vår skrivelse
införd lag i ämnet.

§ 95.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 april tillkännagivit, att vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen
att i vissa fall inställa tillämpningen av 10 § andra stycket i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 och av § 9 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

§ 96.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 april hava vi anmält, att vi, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 123, medgivit, att riksbanken må för tiden
till den 1 mars 1922 begagna den i 6 § andra stycket av lagen för Sveriges riksbank
den 12 maj 1897 omnämnda rätten att utgiva sedlar till ett belopp av högst
ettbundratjugufem miljoner kronor utöver vad som är medgivet i första stycket
av samma paragraf.

§ 97.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 februari hava
vi, med bifall till av Kungl. Maj:t därom avlåten proposition, nr 75 medgivit, att
riksbanken må för tiden till den 1 april 1921 begagna den i 6 § andra stycket
av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 omnämnda rätten att utgiva
sedlar till ett belopp av högst ettbundratjugufem miljoner kronor utöver vad som
är medgivet i första stycket av samma paragraf.

§ 98.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 123 angående ökning av riksbankens
sedelutgivningsrätt, hava vi, enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t
den 16 mars utvisar, medgivit, att riksbanken må för tiden till den 1 maj 1921
begagna den i 6 § andra stycket av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897
omnämnda rätten att utgiva sedlar till ett belopp av högst ettbundratjugufem
miljoner kronor utöver vad som är medgivet i första stycket av samma paragraf.

§ 99.

I avlåten proposition bar Kungl. Maj:t hemställt, att det i kungörelse den
10 december 1920 lämnade medgivande, att riksbanken må för tiden till och med

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 9

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1921.

den 31 mars 1921 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran inlösa av
banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, måtte av riksdagen gillas.

I skrivelse den 29 januari hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att förevarande
proposition under viss i skrivelsen angiven förutsättning blivit av oss
bifallen.

§ 100.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Haj:t den 16 mars anmält, att vi i anledning
av avlåten proposition nr 122 medgivit, att riksbanken må för tiden från
och med den 1 till och med den 30 april 1921 vara fritagen från skyldigheten
att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse,
med rätt dock för riksbanken att, om förhållandena därtill giva anledning, före
utgången av nämnda tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.

§ 101.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 april hava vi
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 122 medgivit, att riksbanken må för
tiden från och med den 1 maj till och med den 30 september 1921 vara fritagen
från skyldigheten att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld
efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, om förhållandena därtill
giva anledning, före utgången av nämna tid återupptaga inlösningen av bankens
sedlar.

§ 102.

Yi hava med skrivelser den 20 juni till Kungl. Maj:t och fullmäktige i
riksbanken överlämnat det av oss upprättade reglementet för riksbankens styrelse
och förvaltning.

§ 103.

Yi hava med skrivelser den 21 juni till Kungl. Maj:t och fullmäktige i
riksgäldskontoret överlämnat det av oss fastställda reglementet för riksgäldskontoret.

§ 104.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 239 §
i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse har blivit av oss bifallen, vilket vi i
skrivelse den 27 januari för Kungl. Maj:t tillkännagivit.

§ 105.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 254 a § i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse, vilket vi i skrivelse
den 25 maj anmält för Kungl. Maj:t.

Riksdagsbeslutet 1921.

§ 106.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 juni hava vi anmält, att vi, som icke
kunnat oförändrat bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag- till dels lag om
ändring i vissa delar av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse, dels ock lag om
ändrad lydelse av 29 § i lagen den 29 juli 1892 angående sparbanker, för vår del
antagit i vår skrivelse införda lagar i dessa ämnen.

§ 107.

I anledning av väckt motion bava vi i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8
juni anhållit, att Kungl. Maj:t ville uppdraga åt trustlagstiftningskommittén att,
där denna så finner vara av behovet påkallat, undersöka, huruvida och i vad mån
uppgifter, belysande förhållandet mellan näringslivet och de större bankerna inom
landet, i vidare omfattning än hittills må kunna offentliggöras.

'' § 108.

I skrivelse den 15 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts i avlåtna propositioner gjorda framställningar rörande dels vissa
ändringar i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, dels ock vissa framställningar angående det civila pensionsväsendet.

§ 109.

I en till riksdagen avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels godkänna vid propositionen fogat förslag till kungörelse med bestämmelser
för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra till den civila
statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension, dels ock under viss
förutsättning fastställa särskilda pensionsvillkor och särskild pensionsrätt för presidenten
i försäkringsrådet A. Lindstedt.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 maj hava vi
bifallit förevarande proposition.

§ no.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 april hava vi anmält, att vi tillerkänt
fullmäktige i riksbanken ansvarsfrihet dels för förvaltningen under år 1919 av
bankens såväl huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna, dels ock för
de beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och
med den 10 januari 1920 till och med den 9 januari innevarande år.

Riksdagsbeslutet 1921.

§ in.

Enligt vad vår skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 15 mars
utvisar, hava vi tillerkänt fullmäktige ansvarsfrihet, dels för den av riksdagens
år 1920 församlade revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret under
år 1919, dels ock för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges
protokoll från och med den 10 januari 1920 till och med den 9 januari innevarande
år.

§ 112.

Yi hava tillerkänt styrelsen för riksdagsbiblioteket ansvarsfrihet för förvaltningen
av nämnda bibliotek under år 1920.

§ H3.

I skrivelse den 8 mars hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om val av borgmästare i stad med
magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm.

§ H4.

I skrivelse den 12 april hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser
om förmynderskap för omyndig medlem av det kungliga huset.

§ H5.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 april anmält, att vi, i anledning
av väckt motion, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning,
huruvida och under vilka förutsättningar efterlysande i Polisunderrättelser eller
annan publikation ma kunna äga rum i fråga om personer, vilka försumma fullgöra
dem lagligen åliggande underhållsskyldighet.

§ H6.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 april utvisar, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap.
5 och 8 §§ i lagen den 8 juli 1904 om vissa internationella rättsförhållanden
rörande äktenskap och förmynderskap.

§ 117.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser
mot oskälig hyresstegring m. m. har blivit av oss bifallen, vilket vi i
skrivelse den 4 juni anmält för Kungl. Maj:t.

lliksilagsbeslutet 1921.

§ H8.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av
lagen om fastighetsbildning i stad m. in., har blivit av oss bifallen, vilket vi i
skrivelse den 11 maj tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 119.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt
tillämpning av lagen den 31 maj 1918, innefattande särskilda bestämmelser angående
rätten till inmutning inom vissa län, vilket vi i skrivelse den 22 februari
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 120.

I skrivelse den 4 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till

1) lag om förvaltning av bysamfälligheter och därmed jämförliga samfällda
ägor och rättigheter; och

2) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 8 november 1912 om rätt
till jakt, icke kunnat av oss i oförändrat skick bifallas, utan att vi för vår del
antagit de lagförslag i nämnda ämnen, vår skrivelse utvisar.

§ 121.

Genom avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
bland annat förslag till

1) konkurslag;

2) lag om nya konkurslagens införande och vad i avseende därå skall
iakttagas;

3) lag om ackordsförhandling utan konkurs;

4) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 3—8, 10 och 11 §§ handelsbalken;

5) lag om ändrad lydelse av 23 kap. strafflagen;

6) lag om ändrad lydelse av 25 kap. 1 § rättegångsbalken;

7) lag om ändring av vissa bestämmelser i lagen den 18 september 1903
angående solidariskt bankbolags, bankaktiebolags och sparbanks konkurs;

8) lag om ändrad lydelse av 19—21 §§ i förordningen den 15 oktober 1880,
innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning av
järnväg, sä ock i fråga om förvaltning av järnväg under konkurs;

9) lag om ändring av vissa bestämmelser i lagen den 1 juli 1898 om
boskillnad;

10) lag om ändrad lydelse av 2, 5, 6, 9, 11 och 12 §§ i förordningen den
18 september 1862, huru gäld vid dödsfall betalas skall och om urarvagörelse;

Riksdagsbeslutet 1921.

11) lag om ändrad lydelse av § 30 växellagen;

12) lag om ändrad lydelse av 39 § i lagen den 20 juni 1905 om köp och
byte av lös egendom;

13) lag om ändrad lydelse av 37 § i lagen den 18 april 1914 om kommission,
handelsagentur och handelsresande;

14) lag om ändrad lydelse av 17 § i förordningen den 4 mars 1862 om
tioårig preskription och om årsstämning;

15) lag om ändring av vissa bestämmelser i lagen den 25 maj 1917 om
försäkringsrörelse;

16) lag om ändring av vissa bestämmelser i lagen den 22 juni 1911 om
ekonomiska föreningar;

17) lag om ändrad lydelse av 12 § i lagen den 5 juni 1909 om konsularj
urisdiktion;

18) lag om ändrad lydelse av 10, 20 och 29 §§ i lagen den 10 maj 1901
om inteckning i fartyg; samt

19) lag om ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 20 november 1845 i
avseende å handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 april, hava vi,
som icke kunnat i oförändrat skick godkänna omförmälda, genom ifrågavarande
proposition framlagda lagförslag, för vår del antagit i vår skrivelse införda lagar
i dessa ämnen.

§ 122.

I skrivelse till Kungl. Haj:t den 24 maj hava vi anmält, att vi antagit de
uti Kungl. Maj:ts proposition med förslag till dels lag om ändring i vissa delar
av strafflagen, dels ock lag om ändring i vissa delar av strafflagen för krigsmakten
framlagda lagförslagen.

§ 123.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 mars, hava vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 8
kap. 28 § och 9 kap. 5 § strafflagen.

§ 124.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 mars, hava vi
som icke kunnat godkänna ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag till lag om
ändrad lydelse av 18 kap. 16 § strafflagen, för vår del antagit i vår skrivelse
införd lag i ämnet.

Vidare hava vi, såsom av samma skrivelse inhämtas, bifallit Kungl. Maj:ts
förslag till lag om rätt i vissa fall för polismyndighet att omhändertaga djur.

Riksdagsbenlutet 1921.

§ 125.

Yi hava i skrivelse den 4 juni tillkännagivit för Kungl. Maj;t att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av
14 kap. strafflagen.

§ 126.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 april hava vi tillkännagivit, att vi
bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5
och 6 §§ i lagen den 24 mars 1916 angående verkställighet av straffarbete och
fängelsestraff.

§ 127.

I till riksdagen avlåten proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i vissa delar av utsökningslagen;

2) lag om ändrad lydelse av 2 kap. 32 § och 3 kap. 20 § i lagen den 14
juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom;

3) lag om ändrad lydelse av 38 § i förordningen den 16 juni 1875 angående
inteckning i fast egendom;

4) lag om ändrad lydelse av 17 § i förordningen den 15 oktober 1880,
innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning av
järväg, så ock i fråga om förvaltning av järnväg under konkurs; samt

5) lag om ändrad lydelse av 18 § i lagen den 14 juni 1907 om inteckning
i tomträtt och vattenfallsrätt.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Haj:t den 24 maj utvisar, hava vi
icke kunnat i oförändrat skick bifalla ifrågavarande förslag, utan för vår del
antagit de lagförslag i dessa ämnen, som vår nämnda skrivelse utvisar.

§ 128.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 april anmält, att vi, som icke
kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts i avlåten proposition framlagda
förslag till lag om utmätningsed, för vår del antagit i vår skrivelse införd lag i
ämnet.

§ 129.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 april, hava vi
anhållit, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida och under
vilka förutsättningar vid sammanträffande av brott, begångna inom skilda domstolars
dom värjo, rannsakning och dom må äga rum vid allenast en av dessa

72 Riksdagsbeslutet 1921.

domstolar, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen må giva
anledning.

§ 130.

Yi hava för vår del bifallit Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag
angående upphävande av vissa delar av kyrkolagen, vilket vi i skrivelse den 8
april för Kungl. Haj:t tillkännagivit.

§ 131.

Vi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om upphävande
av patronatsrätt och lag om upphävande av § 7 i ridderskapets och
adelns privilegier den 16 oktober 1723; vilket vi i skrivelse till Kungl. Maj:t den
8 mars tillkännagivit.

§ 133.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om avskrivning
av patronatsrätt åtföljande kronotionde, vilket vi i skrivelse den 8 mars
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 133.

Yi hava i skrivelse den 24 maj tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi icke
kunnat bifalla Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse
av 9 § i lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910.

§ 134.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till dels lag om kantorer och dels
lag om mässfallsgudstjänst har icke blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse
den 12 april anmält för Kungl. Maj:t.

§ 135.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om orgelverk i kyrka eller
för allmän gudstjänst invigt kapell, har icke blivit av oss bifallen, vilket vi i
skrivelse den 3 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 136.

I skrivelse den 22 februari hava vi tillkännagivit för Kungl. Maj:t, att vi
för vår del bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i
vissa delar av lagen den 24 mars 1916 om nyttjanderätt till gravplats.

Riksdag sbedutet 1921.

§ 137.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 april hava vi anmält, att vi för vår
del bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av
5 § i lagen den 30 augusti 1918 angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade
pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga
eremitilöner.

§ 138.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 8» mars, hava vi, i
anledning av väckt motion hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,
huruvida och i vilken omfattning det i 24 § i lagen den 22 juni 1911
om ekonomiska föreningar meddelade förbudet för den, som äger företräda föreningen,
att föryttra eller med inteckning för gäld belasta föreningens fasta egendom,
ävensom motsvarande bestämmelser i lagarna om sjukkassor och om understödsföreningar,
må kunna upphävas, samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kan giva anledning.

§ 139.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 februari har
Kungl. Majrts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§
i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura icke blivit
av oss bifallen.

§ 140.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 februari utvisar, hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskild bestämmelse
i fråga om skydd för vissa främmande patent.

§ 141.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 och
9 §§ i lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken har blivit av oss bifallen,
vilket vi i skrivelse den 15 februari anmält för Kungl. Maj:t.

• § 142.

I avlåtna propositioner har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionerna fogade lagförslag angående ändrad lydelse av 1 § i lagen den
7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och
ärenden ävensom ändrad lydelse av 5, 22 och 35 §§ i lagen den 22 juni 1920 med
vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar samt om rätt till
elektrisk kraft m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 samt. 1 avd.. 1 Käft. 10

(Riksdagsbeslutet.)

Riksdagsbeslutet 1921.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 maj hava vi,
som icke kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,
för vår del antagit de lagförslag i dessa ämnen, som framgår av vår nämnda
skrivelse.

§ 143.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § i
lagen den 22 juni 1920 med vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar
samt om rätt till elektrisk kraft m. m. har blivit av oss bifallen,
vilket vi i skrivelse den 22 februari för Kungl. Maj:t tillkännagivit.

§ 144.

I skrivelse den 15 juni hava vi anmält för Kungl. Maj:t, att vi icke kunnat
i oförändrat skick antaga Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
arbetstidens begränsning, men att vi för vår del antagit i vår skrivelse införd
lag i ämnet.

Såsom jämväl av nämnda skrivelse inhämtas, hava vi hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föranstalta om en allsidig utredning beträffande

1) arbetstidslagens verkningar och dess anpassning efter den internationella
lagstiftningen,

2) behovet och arten av reglering av arbetsförhållandena inom de verksamhetsgrenar,
som omförmälas i det i ovanberörda proposition intagna lagförslagets
5 § a).

§ 145.

Yi hava i skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni i anledning av väckta
motioner anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande verkningarna
av lagen den 24 oktober 1919 om arbetstiden å svenska fartyg samt till
riksdagen inkomma med de förslag, som därav kunna föranledas.

§ 146.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens
yttrande angående vid den internationella arbetsorganisationens konferenser i
Washington år 1919 och i Genua år 1920 fattade beslut hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni, för vår del icke haft något att
erinra mot vederbörande departementschefs hemställan beträffande de riksdagen
för yttrande underställda förslag till konventioner och rekommendationer.

§ 147.

Med anledning av väckta motioner hava vi, enligt vad vår skrivelse till
Kungl. Maj:t den 15 juni utvisar, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte till prövning

Riksdagsbeslutet 1021.

upptaga, huruvida åtgärder till arbetsfredens bevarande, utöver vad redan vidtagits,
ytterligare kunna företagas samt för riksdagen framlägga de förslag, som
härav må föranledas.

§ 148.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa
bestämmelser rörande arrende av fideikommissjord, vilket vi i skrivelse den 10
maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 140.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 juni, hava vi i
anledning av avlåten proposition och väckt motion för vår del antagit dels
lag med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring, dels ock lag om jämkning
i vissa fall av arrendator åliggande dagsverksskyldighet.

§ 150.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 april hava vi anmält, att vi icke bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till dels lag om ägogränsen, dels lag
om syn i ägotvist, dels lag om upphävande av gällande stadganden angående urminnes
hävd, dels ock lag om fastställande av yttergränsen för strandägarnas område
i vissa större sjöar.

§ 151.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud
i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel däri, så ock mot förvärv av aktie

1 aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, vilket vi i skrivelse den 26 februari
tillkännagivit för Kungl. Maj:t.

§ 152.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Haj:t den 26 februari hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser
mot oskäliga pris.

§ 153.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 februari, hava
vi bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av

2 och 3 §§ i lagen den 19 juni 1919, huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen
allmän flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas.

§ 154.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 5 § i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring, vilket vi
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 april tillkännagivit.

Riksdagsbeslutet 1921.

§ 155.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 februari hava vi anmält, att vi, i
anledning av inom riksdagen väckta motioner, för vår del antagit i vår skrivelse
införd lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 6 juni
1919 om ändrad lydelse av 14, 15 och 23 §§ i lagen den 13 juni 1902 angående
uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn.

§ 156.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 maj hava vi tillkännagivit, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § i
lagen om fattigvården den 14 juni 1918.

§ 157.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 april, hava vi
i anledning av väckta motioner för vår del antagit i vår skrivelse införd lag angående
förbud i vissa fall för bolag och ekonomisk förening att förvärva fast
egendom.

§ 158.

Vi hava i skrivelse till Kungl. Haj:t den 26 april anmält, att vi bifallit
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen
om sjukkassor den 4 juli 1910 samt till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen
om understödsföreningar den 29 juni 1912.

§ 159.

Kungl. Maj:ts proposition angående skolplikt beträffande undervisning i
slöjd har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 26 april anmält för
Kungl. Maj:t.

§ 160.

Sedan Kungl. Maj:t i avlåten proposition föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om skyldighet för landstingsområde och
stad, som ej i landsting deltager, att bidraga till kostnaden för vård av blinda
med komplicerat lyte, hava vi för vår del antagit ifrågavarande lag, vilket vi i
skrivelse den 26 april anmält för Kungl. Maj:t.

§ 161.

Sedan Kungl. Maj:t i avlåten proposition begärt riksdagens yttrande över
propositionen bifogat förslag till förordning om ändrad lydelse i vissa delar av
förordningen den 30 juni L916 om automobiltrafik, hava vi i skrivelse till Kungl.

Riksdagsbeslutet 1921.

Maj:t den 20 maj anmält, att riksdagens kamrar härutinnan stannat i olika beslut
och var för sig ansett, att ifrågavarande förordning bör erhålla i vår skrivelse
i ämnet angiven lydelse.

§ 162.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillfälliga åtgärder till
förekommande av skövling av skog å fastighet i enskild ägo, har blivit av oss
"bifallen, vilket vi i skrivelse den 12 maj anmält för Kungl. Maj:t.

§ 163.

Yi hava bifallit Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 6 § i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet, vilket vi i skrivelse den 11 februari för Kungl. Maj:t tillkännagivit.

§ 164.

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 12,
52 och 60 §§ i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet, har blivit av oss bifallen, vilket vi i skrivelse den 15 juni
anmält för Kungl. Maj:t.

§ 165.

Enligt vad vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 juni utvisar, hava vi med
anledning av avlåten proposition dels för vår del antagit i vår skrivelse intaget
förslag till lag angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.,
dels ock för bestridande av statsverkets kostnader för kontroll å efterlevnaden av
jämlikt nämnda lag meddelat förordnande å extra stat för år 1922 anvisat ett
förslagsanslag av 10,000 kronor.

§ 166.

I överensstämmelse med § 89 regeringsformen hava vi anmält våra önskningar,
hemställanden och förslag genom följande skrivelser:

l:o) av den 9 april, angående förändring av eller avskaffande av statsrådseden; 2:o)

av den 11 maj, i fråga om åvägabringande av en rationell skatteuppbörd; 3:o)

av samma dag, i fråga om anordnande av en ambulerande undervisning
för landets jordbrukare;

4:o) av den 18 maj, angående inskränkning i rätten för ämbetsverk m. fl.
att med frågor hänvända sig till folkvalda myndigheter i orterna och andra;

5:o) av den 3 juni, i fråga om åtgärder för utbetalande månatligen av
statspensioner;

6:o) av samma dag, angående vidtagande av åtgärder i syfte att grund -

78 Riksdagsbeslutet 1921.

satsen om nationaliteternas rätt må upptagas i förbundsakten för Nationernas
förbund;

7:o) av den 8 juni, i fråga om vissa ändringar i kungörelsen angående boställsordning
för lärarpersonalen vid folk- och småskolor;

8.o) av den 11 juni, i fråga om kyrkomötets beslut rörande ny psalmbok;

9:o) av den 20 juni, angående höjning av lösenavgiften för mutsedlar och
viloståndsresolutioner.

§ 167.

Med anledning av Ivungl. Maj:ts därom gjorda framställning hava vi, såsom
inhämtas av vår skrivelse den 17 januari, jämlikt § 54 regeringsformen och
§ 50 riksdagsordningen utsett särskilda deputerade att med Konungen överlägga
om ärenden, dem han prövar böra hemliga hållas.

§ 168.

På grund av den ändrade lydelse, § 54 regeringsformen och § 50 riksdagsordningen
från den 29 januari innevarande år erhållit, genom att Kungl. Maj:t
gillat och antagit av oss beslutade ändringar i grundlagarna, hava vi, såsom inhämtas
av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 februari utsett ledamöter och
suppleanter i utrikesnämnden.

§ 169.

På grund av § 108 regeringsformen och § 70 riksdagsordningen hava vi
förordnat sex för kunskaper och lärdom kända män att jämte riksdagens justitieombudsman
utöva vård över tryckfriheten.

§ 170.

Pa grund av § 12 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen
hava vi valt tre fullmäktige i riksbanken samt två fullmäktige i riksgäldskontoret,
ävensom suppleanter för riksdagens samtliga fullmäktige i dessa verk.

§ 171.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi kallat revisionssekreteraren m. m. juris kandidaten Berndt Nils Robert
Lilienberg att vara riksdagens justitieombudsman och hovrättsrådet m. m. Ernst
Arnold Lindman att i justitieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma
utöva i de fall, nämnda grundlagar omförmäla.

§ 172.

I enlighet med §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen
hava vi kallat hovrättsrådet m. m. juris kandidaten Gustaf Eerdinand Lindstedt

Riksdagsbeslutet 1921.

att vara riksdagens militieombudsman samt Hovrättsrådet m. m. jans kandidaten
John Arthur Samuelson att i militieombudsmannens ämbete inträda eller detsamma
utöva i de fall, nämnda grundlagar omförmäla.

§ 173.

Såsom inhämtas av vår skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 maj hava vi,
på grund av stadgandet i 33 § kungl. förordningen om uppskattning av mark i
och för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt
den 28 maj 1920, utsett sex ledamöter och sex suppleanter uti den i sagda paragraf
omförmälda uppskattningsövernämnd.

§ 174.

Jämlikt stadgarna för riksdagsbiblioteket hava vi valt två ledamöter i
styrelsen över nämnda bibliotek jämte två suppleanter för dem.

§ 175.

Den i överensstämmelse med § 103 regeringsformen och § 69 riksdagsordningen
valda nämnd har ansett högsta domstolens och regeringsrättens samtliga
ledamöter böra vid sina ämbeten bibehållas, vilket vi i skrivelse den 9 februari
anmält för kungl. Maj:t.

Till yttermera visso, att vi allt detta, som här förut skrivet står, sålunda
beslutit, vidtagit och beviljat, hava vi, svenska folkets valda ombud, velat med
våra namns underskrivande sådant styrka och bekräfta, vilket skedde i Stockholm
den tjuguförsta dagen i juni månad året efter Kristi börd det nittonhundrade
och på det tjuguförsta.

Riksdagsbeslutet 1921.

Första kammaren:

Hugo Ha milton

Talman.

Herm. Lamm

vice Talman. Stockholms stad.

Aug. Nilsson

2:c vice Talman. Malmöhus län.

Ernst Trygger

Stockholms stad.

•

Ernst Klefbeck

Stockholms stad.

Charles Lindley

Stockholms stad.

J. E. Berglund

Stockholms stad.

Johan Östberg

Stockholms stad.

Carl Romanus

Stockholms stad.

Oskär Erikson

Stockholms stad.

0. Borge

Stockholms stad.

Stockholms län.

G. Lagerbjelke

Stockholms län.

Th. Borell

Stockholms län.

Helge Bäckström

Stockholms län.

N. Ad. Berge

Stockholms län.

Arvid Erikson

Stockholms län.

C. A. Reuterskiöld

Uppsala län.

E. J. Hagfält

Uppsala län.

C. E. Svensson

Södermanlands län.

A. Åkerman

Södermanlands län.

Axel Modig

Södermanlands län.

G. Sederholm

Södermanlands län.

0. Strutz

Södermanlands län.

Axel Träff

Östergötlands län.

K. G. Westman

Östergötlands län.

Herman Fleming

Östergötlands län.

Einar Jrson Thulin

Östergötlands län.

Theodor Adelswärd

Östergötlands län.

Alb. Bergström

Östergötlands län.

Gösta Andersson

Östergötlands län.

Carl Swartz

Norrköpings stad.

K. J. Gustafsson

Jönköpings län.

J. W. Spens

Jönköpings län.

Riksdag »heslutet 1921.

S. M. Petterson

Jönköpings lön.

K. J. Ekman

Jönköpings län.

J. A. Ericsson

Jönköpings län.

Kronobergs lön.

August Ljunggren

Kronobergs län.

N. A. Bondeson

Kronobergs län.

Axel Rooth

Kronobergs läo.

Axel Rune

Kalmar län, norra delen.

Erik Anderson

Kalmar län, norra delen.

Gust. Malmberg

Kalmar län, södra delen.

Petrus Nilsson

Kalmar län, södra delen.

•

Joh. Jeansson

Kalmar län, södra delen.

Carl Boberg

Kalmar län, södra delen.

L. G. Bodin

Gottlands län.

A. Wachtmeister

Blekinge län.

J. G. Carlsson

Blekinge län.

Karl Johansson

Blekinge län.

R. Barnekow

Kristianstads län.

Gust. Nilsson

Kristianstads län.

Joh. Nilsson

Kristianstads län.

William Linder

Kristianstads län.

August Brubn

Kristianstads län.

Elof B. Andersson

Kristianstads län.

Malmöhus län.

K. von Geijer

Malmöhus län.

Jöns Pålsson

Malmöhus län.

Olof Olsson

Malmöhus län.

Nils Wohlin

Malmöhus län.

Fr. Lindskog

Malmöhus län.

J. P. Jesperson

Malmöhus län.

Carl Johansson

Malmöhns län.

Jacob T. Larsson

Malmöhus län.

Johan Nilsson

Malmö stad.

A. Antonsson

Malmö stad.

M. B. Lundberg

Malmö stad.

Gunnar Andersson

Hälsingborgs stad.

Anders Elisson

Hallands län.

J. B. Johansson

Hallands län.

G. A. Larsén

Hallands län.

Ollas A. Ericsson

Hallands län.

Eric Hallin

Göteborgs och Bohus län.

K. A. Andersson

Göteborgs och Bohus län.

Sigfrid Hansson

Göteborgs och Bohus län.

Ludvig Widell

Göteborgs och Bohus län.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 samt. 1 avd. 1 käft. 11

(Riksdagsbeslutet)

Riksdagsbeslutet 1921.

Ernst B. Jönson

Göteborgs och Bohus län.

Isak Svensson

Göteborgs och Bohus län.

A. C. Lindblad

Göteborgs stad.

Gustaf Boman

Göteborgs stad.

Hjälmar Wijk

Göteborgs stad.

Ernst Wigforss

Göteborgs stad.

Sam. Clason

Göteborgs stad.

Olaus Pettersson

Alvsborgs län.

Karl Sandegård

Alvsborgs län.

Joh. Johansson

Alvsborgs län.

Knut Heyman

Alvsborgs län.

Axel von Sneidern

Alvsborgs län.

Axel Vennersten

Alvsborgs län.

Edv. Björnsson

Alvsborgs län.

Gust. Barthelson

Skaraborgs län.

A. V. Söderbom

Skaraborgs lön.

E. v. Hofsten

Skaraborgs län.

Edw. Larson

Skaraborgs län.

Ernst Svenson

Skaraborgs län.

August Johansson

Skaraborgs län.

Mauritz Hellberg

Värmlands län.

Knut A. Tengdahl

Värmlands län.

K. A. Nilson

Värmlands län.

Gustaf Strömberg

Värmlands län.

Joh. Carlsson

Värmlands län.

Ake Ingeström

Värmlands län.

C. I. Asplund

Värmlands län.

Oscar Olsson

Örebro län.

G. H. von Koch

Örebro län.

Hjälmar von Sydow

Örebro län.

Anders Örne

Örebro län.

Axel Vindahl

Örebro län.

Ivar Pettersson

Örebro län.

Edvard Wavrinsky

Västmanlands län.

Adam Hult

Västmanlands län.

A. Björkman

Västmanlands län.

Carl Grevesmuhl

Västmanlands län.

Alfred Petrén

Kopparbergs län.

Ernst Lyberg

Kopparbergs län.

Ahlmans Öl. Olsson

Kopparbergs län.

0. Lind

Kopparbergs län.

And. Pers

Kopparbergs län.

Erik Dalberg

Kopparbergs län.

Joh. Johansson

Gävleborgs län.

Carl Ekman

Gävleborgs län.

Riksdags beslutet 1921.

N. S. Norling

Gävleborgs län.

Per Norm

Gävleborgs län.

Teodor Julin

Gävleborgs län.

Rickard Sandler

Gävlo stad.

S. H. Kvarnzelius

Västernorrlands län.

E. A. Enhörning

Västernorrland» län.

J. G. Walles

Västernorrlands län.

Carl Lindhagen

Västernorrlands län.

Henne öhngren

Västernorrlands län.

L. Tjällgren

Västernorrlands län.

Fritz Lindqvist

Västernorrlands län.

Johan Olofsson

Jämtlands län.

A. 0. Frändén

Jämtlands län.

J. P. Johansson

Jämtlands län.

Axel Schotte

Västerbottens län,

Västerbottens län.

Gustav Rosén

Västerbottens län.

Norrbottens län.

0. Bergqvist

Norrbottens län.

Paul Hellström

Norrbottens län.

Andra kammaren:

Herm. Lindqvist

Talman.

Raoul Hamilton

r. Talman. Kristianstads län.
Sydöstra valkretsen.

P. Nilsson

2:e ,v. Talman. Kristianstads län.
Nordvästra valkretsen.

Hj. Bran ting

Stockholms stad.

Arvid Lindman

Stockholms stad.

Karl Starbäck

Stockholms glad.

Sven Liibeck

Stockholms stad.

K. E. W. Söderhielm

Stockholms stad.

Oskär Hagman

Stockholms stad.

Ernst Eriksson

Stockholms stad.

P. Albin Hansson

Stockholms stad.

Erik Nyländer

Stockholms stad.

Riksdagsbeslutet 1921.

Edv. Johanson

Stockholms stad.

F. Block

Stockholms stad.

K. W. Holmström

Stockholms stad.

Ivan Bratt

Stockholms stad.

Hjälmar Gustafson

Stockholms stad.

Jakob Pettersson

Stockholms län. Södra valkretsen.

Ax. Sundling

S. J. Karlsson

Stockholms län. Södra valkretsen. Stockholms län. Södra valkretsen.

K. J. Söderberg

Stockholms län. Södra valkretsen.

Martin Andersson

P. E. Lindström

Stockholms län. Södra valkretsen. Stockholms län. Södra valkretsen. Stockholms län. Norra valkretsen.

K. Verner Karlsson Johan W. Stjernstedt

Stockholms län. Norra valkretsen. Stockholms län. Norra valkretsen.

K. A. Borg

Uppsala län.

Nils Edén

Uppsala län.

C. G. Olsson

Uppsala län.

Walter Kant

Uppsala län.

J. A. Hellberg

Södermanlands län. Norra valkretsen.

Uppsala län.

L. Aug. Schill

Södermanlands län. Norra valkretsen.

Erik Laurén

C. J. Johansson

Södermanlands län. Norra valkretsen. Södermanlands län. Södra valkretsen.

A. J. Bärg

Södermanlands län. Södra valkretsen.

Gustaf Olsson Oskar Jonson

Södermanlands län. Södra valkretsen. Södermanlands län. Södra valkretsen.

Tb. af Ekenstam

Östergötlands län. Norra valkretsen.

Carl Sjögren Gustaf Johansson

Östergötlands län. Norra valkretsen. Östergötlands län. Norra valkretsen.

Carl Wahren G. A. Björkman

Östergötlands län. Norrköpings— Östergötlands län. Norrköpings—

Linköpings valkrets. Linköpings valkrets.

Oscar Jonsson

Östergötlands län. Norra valkretsen.

Karl Ward

Östergötlands län. Norrköpings—
Linköpings valkrets.

David Pettersson K. A. Westman

Östergötlands län. Södra valkretsen. Östergötlands län. Södra valkretsen.

Sven Olsson F. *0. Ericson

Östergötlands län. Södra valkretsen. Östergötlands län. Södra valkretsen.

Gottfrid Karlsson

Östergötlands län. Södra valkretsen.

Fr. A. Lagerquist

Jönköpings län. Ostra valkretsen.

Oscar Ericson Oscar Carlström

Jönköpings län. Östra valkretsen. Jönköpings län. Östra valkretsen.

J. A. Jonsson

Jönköpings län. Östra valkretsen.

Bernhard Nilsson C. 0. Johanson

Jönköpings län. Västra valkretsen. Jönköpings län. Västra valkretsen.

Felix Hamrin

Jönköpings län. Västra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1921.

Erik Fast C. J. Jonsson

Jönköpings län. Västra valkretsen. Jönköpings län. Västra valkretsen.

Joh. G. Svensson Hjalmar Svensson

Kronobergs län. Ostra valkretsen. Kronobergs län. Ostra valkretsen.

P. M. Olsson Reinh. Eliasson

Kronobergs län. Västra valkretsen. Kronobergs län. Västra valkretsen.

Sig. A. Carlsson

Kalmar lön. Norra valkretsen.

Pehr Aug. Andersson

Kalmar län. Södra valkretsen.

Carl Johanson

Kalmar län. Södra valkretsen.

Th. Gardell

Gottlands län.

Ulrik Leander

Blekinge län.

Bj. Holmgren

Blekinge län.

John Erlansson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

L. A. Björklund

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

N. Björk

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Albert Johansson

Kalmar län. Norra valkretsen.

Karl Magnusson

Kalmar län. Södra valkretsen.

John Falk

Kalmar län. Södra valkretsen.

Hugo Karlström

Gottlands län.

A. H. Hansson

Blekinge län.

J. Clemedtson

Blekinge län.

Sv. Bengtsson

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Swen Jönsson

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

O. Nilsson

Malmöhns län. Norra valkretsen.

N. K. Törnkvist Johan Jönsson

Malmöhns län. Norra valkretsen. Malmöhus län. Mellersta valkretsen.

J. H. Blomquist

Kronobergs län. Östra valkretsen.

E. O. Magnusson

Kronobergs län. Västra valkretsen.

A. V. Isaksson

Kalmar län. Norra valkretsen.

Lars Dalgren

Kalmar län. Norra valkretsen.

David Norman

Kalmar län. Södra valkretsen.

Nils Broander

Gottlands län.

John Jönsson

Blekinge län.

Oskär Kloo

Blekinge län.

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Bars Borggren

Kristianstads län. Nordvästra
valkretsen.

Swen Persson

Kristianstads län. Sydöstra valkretsen.

Olof Olsson

Malmöhns län. Norra valkretsen.

Malmöhns län. Mellersta valkretsen.

Anders Paulsen

Malmöhns län. Mellersta valkretsen. Malmöhns län. Mellersta valkretsen. Malmöhus län. Södra valkretsen.

Riksdagsbeslutet 1921.

Axel Pehrsson

Malmöhus län. Södra valkretsen.

Per Edvin Sköld

Malmöhus län. Södra valkretsen.

0. H. Waldén

Hälsingborg, Landskrona och Lund.

Malte Sommelius

Hälsingborg, Landskrona och Lund.

M. Jensen

Hälsingborg, Landskrona och Lnnd,

Yärner Rydén

Malmö stad.

Nils Winkler

Malmö stad.

Carl Lovén

Malmö stad.

P. J. Persson

Hallands län.

Carl 0. Strid

Hallands län.

Richard Hermelin

Hallands län.

Nils Johansson

Hallands län.

Carl Hederstierna

Hallands län.

Johan Larsson

Hallands län.

Herman Andersson