RIKSDAGENS ttttf PROTOKOLL (Riksdagens protokoll 1959:1)

RIKSDAGENS ttttf PROTOKOLL

1959

ANDRA KAMMAREN

Nr 1

10—16 januari

Debatter m. m.

Lördagen den 10 januari

Sid.

Ålderspresidentens hälsningstal...................................... 3

Anförande av talmannen efter talmansvalen......................... 5

Måndagen den 12 januari

Talmannens anförande vid riksdagens öppnande..................... 7

Tisdagen den 13 januari

Anmälan jämlikt § 57 riksdagsordningen............................. 9

Torsdagen den 15 januari

Interpellationer av:

herr Eriksson i Bäckmora ang. utformningen av arkitekttaxorna i

fråga om exempelvis skol- och undervisningslokaler............. 13

herr Nelander ang. eventuell skärpning av bestämmelserna om försäljning
av pyrotekniska artiklar ............................... 14

fröken Karlsson ang. principerna för beviljande av tillstånd till
viss linjetrafik.................................................. 15

Fredagen den 16 januari

Interpellation av herr Lundberg ang. åtgärder till tryggande av fritidsoch
sommarstugeverksamheten.................................... 22

Samtliga avgjorda ärenden

Tisdagen den 13 januari

Val av talmanskonferens............................................. 8

» » kansli deputerade ............................................. 8

» » kanslitillsättare............................................... 8

» » ekonomideputerade........................................... 9

-Andra kammarens protokoll 195!). Nr 1

Nr 1

Innehåll

Torsdagen den 15 januari

Sid.

Val av ledamöter i de ständiga utskotten........................... 10

» » statsrevisorer med suppleanter ............................... 12

» » medlemmar i Nordiska rådet................................. 12

Fredagen den 16 januari

Val av suppleanter i de ständiga utskotten och i Nordiska rådet .... 18

Lördagen den 10 januari 1959

Nr 1

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingssalen.

Lördagen den 10 januari

Kl. 11.00

§ 1

Sammanträdet öppnades av representanten
för Värmlands län herr HALLÉN
såsom den ledamot, vilken bevistat de
flesta riksdagarna, med följande ord:

Ärade riksdagskamrater! Jag hälsar
eder välkomna till denna riksdag. Vi
har alla under dessa årets första dagar
utbytt sedvanliga önskemål om ett gott
och lyckosamt nytt år, och vad är naturligare
än att vi nu utvidgar dessa önskningar
från den trängre kretsen till
fosterlandet.

Framtiden ter sig dunkel och oviss.
Trots den yttre sorglösheten förhåller
sig människorna oroligt väntande och
osäkra. Fastän vi inte vill tro, att de
ovädersmoln, som tycks bli våra ständiga
följeslagare, skall urladda sig, har
vi dock en känsla av att allt är möjligt,
även det värsta. Från dödens verkstäder
i många länder kommer tid efter
annan budskap om att nu har man lyckats
skapa maktmedel, som skall kunna
förinta en motståndare. Men bakom
detta bedyrande av den vunna tryggheten
anar vi hjärtan som klappar av
oro och fruktan — fruktan för framtiden,
fruktan för andra folk, medan
dessa å sin sida plågas av sanuna misstro
och fruktan.

Fn blick på världskartan påminner
oss om att hela världen är full av oroshärdar,
färdiga att slå ut i full låga därför
att miljoner människor svälter och
andra miljonär bär på en bet åstundan
efter frihet och rätt. Solidaritetskänslan
utvecklas oerhört långsamt och svagt, vi
skönjer inte den tid då ens förnuftets

genius —- för att nu inte tala om rättfärdighetens
—■ tar sin plats i folkens
rådssal. Europas ekonomiska splittring
ökar faran för ekonomiska kriser. Är
kristecknen i vårt eget land blott övergående
vindstötar eller är de förebudet
till stormar, som skall svepa över kontinenterna? Vi

vet föga, men läget manar till varsamhet
och försiktighet. Självfallet vill
vi alla slå vakt om vår uppnådda standard,
men möjligheten att ytterligare
utbygga den synes diskutabel. Jag förmodar
att såväl staten som kommunerna
kommer att utbedja sig en tids moratorium
till dess läget ljusnar.

Men för en stor angelägenhet vill dock
folkets överväldigande flertal göra ett
undantag. Jag syftar på slutstenen i vårt
sociala välfärdsbygge, tryggheten i levnadens
höst. Den ligger bildligt talat
alltjämt på riksdagens bord. Där skönjes
föga av den samförståndsvilja vi
gärna vill predika för andra. Men tiden
har en förunderlig förmåga, tiden ej
blott läker sår, den klarar också sikten.
Många av divergenserna i denna fråga
verkar med tiden åtskilligt överdimensionerade.
Striden tycks ha stelnat till
i något som bra mycket liknar ett ställningskrig,
vilket hotar att ge ett sterilt
drag åt vår politik eller åtminstone vissa
avsnitt därav.

Jag minns ett friskt ord av Nathan
Söderblom, när en gång det ekumeniska
försoningsverket efter första världskriget
hotades av snäva vyer: »I Guds
namn — gör något tappert!» Något liknande
ville även folket tillropa många
politiker. Dessutom: folket väljer inte

Nr 1

Lördagen den 10 januari 1959

bara riksdagsmän utan också många
ombud i löneuppgörelser o. d. Då möts
skilda intressegrupper, och meningsbrytningarna
kan vara nog så skarpa.
Men om parterna representeras av klokt
och verklighetskännande folk, så »segar
man sig fram», linjerna nalkas varandra
och till slut kommer den stund,
då fortsatt strid med lockout, strejk och
sådana åtgärder synes meningslösa, och
den positiva lösningen tar gestalt. Samma
realistiska sinne hoppas folket skall
komma till bruk i dagens stora fråga.

Mina damer och herrar! När det gäller
att i de stora internationella sammanhangen
bryta en lans för samarbete
och samförstånd och mot våld och ofrihet,
mot svält och fattigdom, har Sverige
vunnit ett aktat namn. Följer vi den
ledstjärnan även i våra interna spörsmål
kan vi med tillförsikt möta de
okända dagarna.

Härmed förklarar jag detta sammanträde
öppnat.

§ 2

Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit
av honom till erforderligt antal för tillfället
antagen; och blevo dessa åtgärder
på framställd proposition av kammaren
godkända.

§ 3

Upplästes följande till kammaren inkomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 8 januari 1959.

I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen
hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige
i riksgäldskontoret att närvara

vid den granskning av riksdagsmannafullmakter,
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets riksdag
sammanträdde; och infunno sig nu
av fullmäktige i riksbanken herrar Persson,
Åsbrink och Kollberg samt av fullmäktige
i riksgäldskontoret herrar
Nordlander, Strand och Hagberg.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter för förste postiljonen
Svante Lundkvist, Eskilstuna, och sekreteraren
Nils Kellgren, Stockholm,
som vid nya röstsammanträkningar blivit
utsedda såsom ledamöter av riksdagens
andra kammare i stället för avgångna
ledamöter av samma kammare.

Vid granskning av fullmakterna framställdes
icke någon anmärkning mot
desamma.

Protokoll över granskningen skulle
jämte de granskade fullmakterna överlämnas
till andra kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn

Vid detta protokoll voro fogade de
däri avsedda fullmakterna för förste
postiljonen Svante Lundkvist, Eskilstuna,
och sekreteraren Nils Kellgren,
Stockholm, att inträda såsom ledamöter
av kammaren för tiden till den 1 januari
år 1961 efter fru Svedberg respektive
fru Thorsson.

§ 4

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

Vid uppropet befunnos fru Ekendahl,
fröken Olsson samt herrar Munktell,
Nilsson i Bästekille, Rylander och Börjesson
frånvarande.

Fru Ekendahl, fröken Olsson samt
herrar Munktell, Nilsson i Bästekille
och Börjesson hade i till kammaren inkomna
ansökningar, som nu upplästes,
anhållit om ledighet från riksdagsgöromålen.

Herr Rylander hade skriftligen anmält
sig hindrad att närvara vid uppropet.

Lördagen den 10 januari 1959

Nr 1

§ 5

Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman
blivit utsedd herr Svensson i
Alingsås med samtliga avgivna eller
212 röster.

§ 6

Företogs val av förste vice talman;
och blev därtill utsedd herr Skoglund
i Doverstorp med samtliga vid valet avgivna
158 röster.

§ 7

Vid nu anställt val av andre vice talman
utsågs därtill herr Malmborg med
samtliga därvid avgivna eller 114 röster.

i 8

Herr TALMANNEN yttrade:

Jag ber att till kammarens ledamöter
få framföra såväl mitt eget som vice talmännens
tack för det stora förtroende
som kammarens ledamöter har visat oss.
Det skall vara oss angeläget att söka
motsvara detta förtroende.

§ 9

Upplästes ånyo och lades till handlingarna
under § 4 här ovan omförmälda
ansökningar och anmälan, vilka voro
så lydande:

Riksdagens andra kammare

Härmed får jag anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet den 10 januari
1959 på grund av deltagande i facklig,
nordisk kvinnokonferens i Oslo.

Stockholm den 8 januari 1959

Högaktningsfullt
Sigrid Ekendahl

Till Riksdagens andra kammare

Hiirmed anhåller jag vördsamt om
ledighet från riksdagsgöromålen den 10
januari för deltagande i ett möte med

de socialdemokratiska kvinnornas samarbetskommitté
i Oslo.

Åkersberga den 8 januari 1959

Gunnel Olsson

Riksdagens andra kammare

Härmed får undertecknad på grund
av deltagande i den av International
Commission of Jurists anordnade kongressen
i New Dehli vördsamt anhålla
om befrielse från riksdagsgöromålen
under tiden 10—20 januari 1959.

Stockholm den 20 december 1958
Henrik Munktell

Till Riksdagens andra kammare

För fullgörande av annat offentligt
uppdrag anhålles om ledighet från riksdagsgöromålen
under tiden 10/1—12/1
1959.

Bästekille den 2 januari 1959

Jöns Nilsson

Herr Talmannen i Riksdagens andra
kammare

Jag ber härmed att få meddela, att jag
på grund av uppkommet hinder icke
kan närvara vid uppropet den 10 dennes
kl. 11.00. Jag kommer emellertid att
inställa mig någon timme senare samma
dag.

Västerås den 9 januari 1959

Olov Rglander

Till Riksdagens andra kammare

Undertecknad anhåller härmed på
grund av sjukdom om ledighet från
riksdagsgöromålen den 10 januari 1959.

Isgärde den 9 januari 1959

Fritz Börjesson

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
fru Ekendahl, fröken Olsson
samt herrar Rylander och Börjesson innevarande
dag, herr Munktell under tiden
den 10—20 januari och herr Nilsson
i Bästekille den 10—12 januari 1959.

§ 10

Föredrogs åter det under § 3 här ovan
intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de däri

Nr 1

Måndagen den 12 januari 1959

avsedda fullmakterna, lägga protokollet
till handlingarna.

§ 11

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning
valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts sekreteraren Sune K. Johansson
med samtliga avgivna eller 128
röster.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen
honom underrättelse om valets utgång
och hälsade honom välkommen.

Protokollföringen övertogs härefter
av sekreteraren.

Nancy Eriksson Ernst V. Staxäng
§ 12

Tillkännagavs, att Kungl. Maj :t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att mån -

dagen den 12 innevarande månad kl.
11 infinna sig i slottskapellet samt, efter
förrättad gudstjänst, enligt § 34 riksdagsordningen
begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl. Maj :t
hade att meddela riksdagen.

§ 13

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från
var och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.09.

In fidem

Sune K. Johansson

Måndagen den 12 januari

Kl. 10.30

§ 1

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökan:

För deltagande i Europarådets ordinarie
session i Strasbourg anhålles härmed
om ledighet från riksdagsgöromålen
under tiden den 15—23 januari.

Stockholm den 10 januari 1959

C. G. Regnéll
Gunnar Heckscher

Kammaren biföll denna ansökan.

§ 2

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum tisdagen
den 13 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
två kanslideputerade, sex ledamöter
att jämte talmannen och vice talmännen
tillsätta befattningshavare hos
kammaren samt fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Måndagen den 12 januari 1959

Nr 1

§ 3

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum torsdagen
den 15 i denna månad företaga
val av ledamöter respektive medlemmar
och påföljande dag val av suppleanter i
de ständiga utskotten och i Nordiska
rådet samt vid förstnämnda sammanträde
jämväl av revisorer och revisorssuppleanter
för granskning av statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning.

§ 4

Herr talmannen och kammarens ledamöter
avgingo kl. 10.45 till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls av
domprosten teologie doktorn Nils Johansson
i Linköping. Efter slutad gudstjänst
begav sig kammaren till rikssalen.
Hans Maj :t Konungen öppnade där
riksdagen med ett tal. Sedan första kammarens
förste vice talman härefter framfört
första kammarens undersåtliga
vördnad, framträdde ANDRA KAMMARENS
TALMAN och yttrade:

Eders Majestät!

När riksdagens ledamöter går att fullgöra
sina värv vid 1959 års riksdag sker
detta under en tid då allt fortfarande
ute i världen stora meningsskiljaktigheter
folk och nationer emellan framträder
på ett sätt som inger oro och
bekymmer. Det förefaller som om spänningen
och misstron skulle i vissa avseenden
ha ökats i stället för, som vi
närt förhoppningar om, avtagit. Förtroendet
mellan de olika folken, deras regeringar
och representanter, har brutit
samman. Det är en synnerligen angelägen
uppgift att få detta förtroende återställt,
om förhandlingar på det internationella
planet skall kunna medföra resultat
som är av bestående värde. 1 stället
fortsätter kapprustningen, och nationerna
iir till synes inbegripna i en
tiivlan att framskapa allt mer och mer
förödande och effektiva stridsmedel. Ve -

tenskapens förnämsta krafter mobiliseras
för att konstruera vapen och förstörelsemedel
med verkningar som man
tidigare aldrig kunnat tänka sig. Den
internationella nedrustningen har man
ännu icke lyckats träffa överenskommelse
om. Det mest sannolika synes vara
att man i dag är mera fjärran från
en sådan överenskommelse än tidigare.
Må vi innerligt hoppas att under det år
som nyss inträtt krafttag kommer att
göras på detta område. De olika ländernas
representanter och regeringar,
framför allt stormakternas, bär i detta
avseende ett stort ansvar både för sina
respektive länder och för hela världen.

Det finns dock ingen anledning att
förtröttas i arbetet för en bättre värld
och bättre förhållanden på områden
som är väsentliga för samlevnaden. Genom
en ärlig och uppriktig strävan från
alla som känner sitt ansvar skall det
säkerligen till sist visa sig möjligt att
uppnå samförstånd, ett samförstånd
byggt på uppriktighet och förtroende.

Våra egna bekymmer ter sig väl ganska
små i jämförelse med en hel del andra
nationers. Men just därför kan vi också
anses ha möjligheter och resurser att
aktivt deltaga i hjälpverksamheten för
att ge stöd åt behövande och i det internationella
arbetet för fred och samförstånd
mellan folken.

I likhet med en del andra länder har
vårt land fått en betydande känning av
vikande och försvagade konjunkturer,
vilket skapat svårigheter på arbetsmarknaden
och hos våra industrier. Driftsinställelser
med åtföljande permitteringar
och avskedanden av arbetare
och tjänstemän har blivit följden av
minskad ordertillgång eller minskad
lönsamhet för vår industri. Detta är ett
mycket allvarligt problem som årets
riksdag måste uppmärksamma. Jag
tror mig veta att de statliga arbetsmarknadsorganen
sedan åtskillig tid tillbaka
är beredda att föreslå åtgärder i sysselsättningsfrågorna,
men jag kan inte avstå
från att vid detta tillfälle ytterligare
understryka behovet av att krafttag göres
av staten och kommunerna liksom

Nr 1

Tisdagen den 13 januari 1959

även från företagarnas sida för att så
snabbt som möjligt komma över denna
kris på vår arbetsmarknad.

Riksdagen har nu att träffa många avgöranden
av betydande räckvidd. Jag
är övertygad om att den kammare, jag
har äran att företräda, liksom medkamm
aren, kommer att noggrant och ingående
pröva Eders Majestäts framställningar
och fatta beslut under ansvar inför
nutid och framtid.

Eders Majestät! Andra kammaren betygar
Eders Majestät sin undersåtliga
vördnad.

Talmännen fingo härefter vardera
mottaga ett exemplar av dels Kungl.
Maj:ts proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1959/60, dels ock Kungl. Maj:ts
berättelse till 1959 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit, varefter
ceremonien på rikssalen avslutades;
och åtskildes kammaren vid utgåendet
från rikssalen, enligt beslut fattat före
avgången från dess samlingsrum.

In fidem

Sune K. Johansson

Tisdagen den 13 januari

Kl. 10.00

§ 1

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen;
och blevo därtill utsedda herr

Gustafsson i Stockholm,
herr Hedlund,
herr Hjalmar son och
herr Ohlin,

envar med 95 röster.

§ 2

Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
ytterligare val, som skola företagas vid
detta plenum, ber jag att få avlämna en
gemensam lista, vilken godkänts av de
av kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Den av herr förste vice talmannen

beträffande detta val avlämnade listan
upptog under partibeteckningen »Gemensam
lista» följande namn:

Petterson i Degerfors

Nihlfors.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Petterson i Degerfors och Nihlfors utsedda
till kanslideputerade.

§ 3

Företogs val av sex ledamöter att
jämte herr talmannen och vice talmännen
tillsätta befattningshavare hos kammaren.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Nilsson i Göteborg

Thapper

Nilsson i Göingegården

Jacobsson i Tobo

Ekström i Björkvik

Onsjö.

Tisdagen den 13 januari 1959

Nr 1

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.

§ 4

Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Sandell, fröken

von Seth

Gustafsson i Borås

Vigelsbo.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.

§ 5

Anmälan jämlikt § 57 riksdagsordningen

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr HJALMARSON (h), som yttrade: Herr

talman! Det är anledning till anmärkning
mot statsrådet och chefen för
finansdepartementet, varom remiss begäres
till konstitutionsutskottet, inför
vilket anledningen skall uppgivas.

Jämlikt § 57 riksdagsordningen skulle
detta yttrande tillika med ett av herr
Hjalmarson i sammanhang därmed avlämnat
förseglat konvolut överlämnas
till konstitutionsutskottet.

§ 0

Till bordläggning anmäldes Kungl.
Maj:ts den 12 innevarande januari på
rikssalen avlämnade

Anmälan jämlikt § 57 riksdagsordningen

dels proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov,

dels ock berättelse till 1959 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

Vidare anmäldes till bordläggning:
riksdagens revisorers berättelser över
den år 1958 av dem verkställda granskningen
angående statsverket samt av
riksgäldskontoret;

justitieombudsmannens ämbetsberättelse;
samt

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

§ 7

Anmäldes, att följande Kungl. Maj :ts
propositioner och skrivelser tillställts
kammaren, nämligen

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1958/59,
nr 10, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet,

nr 12, angående samarbete med Stockholms
stad för uppförande och drift av
en psykiatrisk klinik vid S:t Görans
sjukhus i Stockholm, och

nr 14, i anledning av en vid 1958 års
B-riksdag beslutad lag.

Dessa propositioner och skrivelser
bordlädes.

§ 8

Tillkännagavs att till herr talmannen
under sammanträdet avlämnats en motion,
nr 1, av herr Rydén, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till Bidrag till vissa omskolningskurser
m. m.

Denna motion bordlädes.

§ 9

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj:ts pro -

Nr 1

Tisdagen den 13 januari 1959

position nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret
1959/60, samt proposition nr 2, angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1958/59, skulle
uppföras sist å föredragningslistan för
kammarens nästkommande sammanträde.

§ 10

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.19.

In fidem

Sune K. Johansson

Torsdagen den 15 januari

Kl. 10.00

§ 1

Företogos val av föreskrivet antal ledamöter
i de ständiga utskotten, nämligen
åtta i utrikesutskottet, tio i konstitutionsutskottet,
femton i statsutskottet,
tio i bevillningsutskottet, åtta i bankoutskottet
samt i vart och ett av lagutskotten,
tio i jordbruksutskottet och
tolv i allmänna beredningsutskottet.

Beträffande dessa val lämnades på
begäran ordet till

Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
val som skola företagas vid detta plenum
ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn å så
många personer, som det ifrågavarande
valet avser.

Sedan herr andre vice talmannen härefter
avlämnat ifrågavarande tio listor,
alla försedda med partibeteckningen
»Gemensam lista», samt listorna blivit
i ovan upptagen ordning av herr talmannen
upplästa och av kammaren godkända,
befunnos följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits
å respektive listor, hava utsetts till
ledamöter i

utrikesutskottet:

Thapper
Ericsson i Kinna
Hjalmarson
Ohlin

Bengtsson i Halmstad
Hedlund

Gustafsson i Stockholm
Cassel.

konstitutionsutskottet:

Norén

Spångberg

Magnusson i Tumhult
von Friesen
Jonsson i Haverö
Pettersson i Norreg&rd
Gustafsson i Bogla
Braconier
Bark
Hammar.

statsutskottet:

Åkerström

Petterson i Degerfors

Skoglund i Doverstorp

Malmborg

Thapper

Rubbestad

Jansson i Kalix

Staxäng

Torsdagen den 15 januari 1959

Nr 1

Persson i Växjö
Ståhl

Gustafsson i Stockholm
Svensson i Stenkyrka
Karlsson i Olofström
Nilsson i Göingegården
Elmén, fröken.

bevillningsutskottet:

Sundström

Brandt i Aspabruk

Nilsson i Svalöv

Kollberg

Allard

Vigelsbo

Kärrlander

Magnusson i Borås

Ericsson i Kinna

Gustafson i Göteborg.

bankoutskottet:

Sköldin

Larsson i Julita

Begnéll

Löfgren

Andersson i Bonneby
Eliasson i Sundborn
Persson i Appuna
Agerberg.

första lagutskottet:

Landgren
Hedqvist
Gezelius
Rylander
Johansson, fru
Onsjö
Östrand
Boman, fru.

andra lagutskottet:

Nilsson i Göteborg
Lundberg

Wetterström, fröken
Jacobsson i Tobo
Odhe

Carlsson i Bakeröd
Ekendahl, fru
Sandström, fru.

tredje lagutskottet:

Johansson i Torp
Levin
von Seth
Åhman

Torbrink, fru
Hansson i Skegrie
Andersson i Ryggestad
Munktell.

jordbruksutskottet:

Gustafson i Dädesjö
Andersson i Hyssna
Hseggblom

Svensson i Ljungskile

Jonsson i Strömsund

Pettersson i Dahl

Sköld

Östlund

Lindström

Antby.

allmänna beredningsutskottet:

Eriksson i Stockholm, fru

Engkvist

Dickson

Königson

Ekström i Björkvik
Björkänge
Jacobsson i Sala
Svensson i Krokstorp
Jäderberg, fru
Nelander

Svensson i Kungälv
Johnsson i Skoglösa.

I samband med valet av ledamöter i
utrikesutskottet beslöts på framställning
av herr talmannen, att riksdagens
kanslideputerade skulle genom utdrag
av protokollet underrättas om kammarens
val av ledamöter ävensom om det
till morgondagens sammanträde utsatta
valet av suppleanter i nämnda utskott
samt anmodas låta uppsätta och till
kamrarna ingiva förslag till den skrivelse
i ämnet, som borde till Konungen
avlåtas.

Nr 1

Torsdagen den 15 januari 1959

§ 2

Anställdes val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning samt sex suppleanter
för dessa revisorer.

För detta val avlämnade herr andre
vice talmannen en av de utav kammaren
valda ledamöterna av talmanskonferensen
godkänd lista, som bar partibeteckningen
»Gemensam lista» och hade
följande utseende:

Riksdagsman Jonsson, L. J., Haverö, Överturingen	Riksdagsman Gustafson, Hj., Dädesjö
Riksdagsman Landgren, A. H., Bjäre-sjö, Ystad	Riksdagsman Sundström, N. \V., Skövde
Riksdagsman Gezelius, L. E. B., Fa-lun	Riksdagsman Dickson, J. I. A., Alingsås
Riksdagsledamot Sandström, Ragn-hild, Teg	Riksdagsman Antby, S. 0., Anten
Riksdagsman Norén, E. W., Nyadal	Riksdagsman Gustafsson, F. E., Bogla, Tenhult
Riksdagsman Vigelsbo, S. J., Mamre, Sala	Riksdagsman Onsjö, J., Larv

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades hava
blivit utsedda till statsrevisorer herrar
Jonsson i Haverö, Landgren och Gezelius,
fru Sandström samt herrar Norén
och Vigelsbo ävensom till suppleanter
för dem respektive herrar Gustafson i
Dädesjö, Sundström, Dickson, Antby,
Gustafsson i Bogla och Onsjö.

§ 3

Företogs val av åtta medlemmar i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.

För detta val avlämnade herr andre
vice talmannen en av de utav kammaren
valda ledamöterna av talmanskonferensen
godkänd lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:

Jonsson i Strömsund
Ericsson i Kinna
Skoglund i Doverstorp
Rylander

Ekendahl, fru
Pettersson i Dahl
Gustafsson i Stockholm
Sandström, fru.

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till medlemmar i Nordiska rådet.

På framställning av herr talmannen
beslöts, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om kammarens val av medlemmar
i Nordiska rådet och om det till
morgondagens plenum utsatta valet av
suppleanter för dem samt anmodas låta
uppsätta och till kamrarna ingiva förslag
dels till förordnanden för de valda,
dels ock till skrivelse till Konungen med
anmälan om de förrättade valen.

§ 4

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 1—3 omförmälda valen.

Torsdagen den 15 januari 1959

Nr 1

Interpellation ang. utformningen av arkitekttaxorna i fråga om exempelvis skoloch
undervisningslokaler

§ 5

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1959 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit.

§ 6

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse nr 10, till riksdagen
med tillkännagivande, att Kungl.
Maj :t förordnat statsrådet Herman
Kling att under innevarande riksdag utöva
den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet;

och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj :ts på bordet vilande
proposition nr 12, angående samarbete
med Stockholms stad för uppförande
och drift av en psykiatrisk klinik
vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.

§ 8

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse nr 14, i anledning
av en vid 1958 års B-riksdag
beslutad lag.

§ 9

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
den å bordet liggande motionen
nr 1.

§ 10

Föredrogos var efter annan följande
av riksdagens revisorer avgivna berättelser;
och hänvisades därvid

till statsutskottet berättelsen över den
år 1958 av dem verkställda granskningen
angående statsverket; och

till bankoutskottet berättelsen om den
år 1958 av dem verkställda granskningen
av riksgäldskontoret.

§ 11

Föredrogos var för sig och hänvisades
till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
och militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelser.

§ 12

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj :ts propositioner
nr 1 och nr 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.

§ 13

Ordet lämnades på begäran till

Herr ANDRE VICE TALMANNEN, som
anförde:

Herr talman! Jag hemställer, att kammaren
måtte vid plenum fredagen den
16 innevarande januari utse suppleanter
i de ständiga utskotten till ett antal
av 19 i konstitutionsutskottet och
bevillningsutskottet, 28 i statsutskottet,
18 i bankoutskottet, 19 i andra lagutskottet,
20 i jordbruksutskottet, 21 i allmänna
beredningsutskottet samt 17 i
vart och ett av de övriga utskotten
utom i utrikesutskottet, där antalet
grundlagsenligt skall vara åtta.

§ 14

Interpellation ang. utformningen av arkitekttaxorna
i fråga om exempelvis skoloch
undervisningslokaler

Ordet lämnades på begäran till

Herr ERIKSSON i Bäckmora (ep),
som anförde:

Centraliseringen av skolväsendet på
landsbygden har medfört, att många
bygdeskolor har lagts ner och undervisningen
i stället koncentrerats till en

Nr 1

Torsdagen den 15 januari 1959

Interpellation ang. eventuell skärpning av bestämmelserna om försäljning av pyro
tekniska artiklar

eller flera centralskolor i kommunerna.
Detta förhållande har å andra sidan
medfört en omfattande kommunal byggnadsverksamhet
i fråga om nya skoloch
undervisningslokaler. En fråga som
därvid ofta bekymrar de kommunala
myndigheterna är de höga byggnadskostnaderna
och tillika de höga arkitektarvodena.
Visserligen måste man
acceptera att byggenskap i våra dagar
kräver sakkunnig planering. Hur en
byggnad skall uppföras och fungera
bör på ett tidigt stadium genomtänkas
av folk som har vana på detta område
och utbildning för ändamålet. Fördenskull
kan det dock inte vara rimligt att
anlitandet av sådan sakkunskap i så hög
grad som nu synes vara förhållandet
skall få pressa byggnadskostnaderna i
höjden.

Den avgörande punkten i fråga om
arkitektarvodena och byggnadskostnaderna
är att arkitekterna lyfter sina
provisioner på basis av kostnadernas
storlek. Det är inte ovanligt med arkitektkostnader
på både 100 000 och
200 000 kronor för en ny folkskola. Det
är sannolikt att just detta samband mellan
byggnadskostnader och arkitektkostnader
i hög grad har inverkat på
kostnadsbeloppens storlek i fråga om
våra stora moderna skolbyggnader och
kommunal byggenskap över huvud
taget.

Ur såväl kommunal som samhällsekonomisk
synpunkt torde det vara otillfredsställande
med en sådan bestående
ordning, att arkitekterna får merförtjänster
inte genom att planera med
syftemål att få byggnadskostnaderna så
låga som möjligt, vilket skulle kunna
bidraga till att hålla utdebiteringen nere
och till att stärka kommunernas finanser,
utan genom att driva upp kostnaderna.
Med det pressade ekonomiska läge,
vari både staten och kommunerna
nu befinner sig, borde det inte vara
orealistiskt eller omöjligt att lägga om
principerna för arkitekternas arvoden

på sådant sätt att arkitekterna inte lockas
att pressa upp byggnadskostnaderna
för att därigenom själva tillgodogöra
sig större arvoden än om de i stället söker
förbilliga byggenskapen.

Under åberopande av vad jag här har
anfört anhåller jag om kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet få framställa
följande fråga:

Avser herr statsrådet att i fråga om
byggnation av exempelvis skol- och undervisningslokaler
vidtaga åtgärder i
syfte att åstadkomma arkitekttaxor som
inte är direkt bundna till byggnadskostnadernas
storlek?

Denna anhållan bordlädes.

§ 15

Interpellation ang. eventuell skärpning
av bestämmelserna om försäljning av
pyrotekniska artiklar

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr NELANDER (fp), som yttrade:

Herr talman! Det har sedan gammalt
varit sed, att ett årsskifte skall celebreras
med bl. a. fyrverkerier och »nyårssmällar».
Inom vissa gränser är det väl
inte så mycket att säga härom. Vid det
senaste årsskiftet har emellertid enligt
uppgifter i tidningspressen och annorstädes
»nyårssmällandet» varit betydligt
värre än tidigare. Gudstjänster, som varit
anordnade under årets sista timmar,
har på åtskilliga håll störts av dylika
»smällare» och fyrverkeriers avbrännande.
Sådana pyrotekniska artiklar synes
också ha fått större verkningsgrad
än tidigare. Flera olyckstillbud av
ganska allvarlig natur har också förekommit.

Till den utökade användningen av
dessa pjäser torde ha bidragit, att det
nu inte längre är enbart barn som använder
dem utan i stor utsträckning

Torsdagen den 15 januari 1959

Nr 1

Interpellation ang. principerna för

tonåringar. Och man begynner därmed
åtskilliga dagar före nyår.

Vid behandlingen av förslaget till en
ny allmän ordningsstadga i slutet av år
195(5 uttalade första lagutskottet: »Då
användandet av de explosiva artiklarna
ej synes uppbäras av något mera beaktansvärt
legitimt intresse, torde man
redan vid en ganska låg olycksfallsrisk
ha anledning överväga ett förbud.»

I åttonde paragrafen i stadgan gives
möjlighet för lokal polismyndighet att
utfärda särskilda föreskrifter. Detta torde
emellertid stöta på vissa svårigheter.
När det gäller de allmänna tillstånden
till försäljning av explosiva varor, vari
även pyrotekniska artiklar ingår, tillkommer
beträffande särskilt de senare
den omständigheten, att dessa i stor utsträckning
försäljes genom postorderfirmor.

Med hänvisning till vad ovan anförts
anhåller jag om andra kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
inrikesdepartementet få rikta följande
frågor:

1) Anser herr statsrådet att till polismyndigheterna
inkomna uppgifter har
bestyrkt den uppfattningen, att ofoget
med s. k. smällare och fyrverkeripjäser
vid senaste årsskifte varit åtskilligt större
än tidigare och gett anledning till åtskilliga
olycksfallstillbud?

2) Anser herr statsrådet att skärpta
bestämmelser för försäljning av dylika
pyrotekniska artiklar bör utfärdas eller
att eventuellt andra åtgärder bör vidtagas? Denna

anhållan bordlädes.

§ IG

Interpellation ang. principerna för beviljande
av tillstånd till viss linjetrafik

Fröken KARLSSON (h) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Flyget har under senare
år kommit att spela eu allt större roll
som kommunikationsmedel bär i lan -

beviljande av tillstånd till viss linjetrafik

det. Ännu återstår dock mycket innan
inrikesflyget är helt utbyggt och flyglinjerna
täcker större delen av vårt
land. För att så många människor som
möjligt skall kunna utnttja de flyglinjer
som finns är det angeläget, att kommunikationerna
mellan orter med flygförbindelse
och sådana som ej har sådan
förbindelse är tillfredsställande ordnad.
Då befintliga tåg- och bussförbindelser
ofta inte är anpassade till flygets avgångs-
och ankomsttider måste särskilda
förbindelser upprättas mellan vederbörande
ort och flygplatsen. Snabbförbindelser
med buss eller personbil är här
det vanligaste. För att bedriva dylik
linjetrafik erfordras emellertid särskilt
tillstånd. Dylik koncession lämnas av
vederbörande länsstyrelse eller i vissa
fall av statens biltrafiknämnd, men frågan
kan därefter bringas under Kungl.
Maj :ts prövning.

Vilka principer som tillämpas vid
meddelande av koncession är svårt att
förstå, då olika praxis tycks tillämpas.
Sålunda har i ett flertal fall droskägare
erhållit tillstånd att bedriva linjetrafik
till och från olika flygplatser, trots att
statens järnvägar haft koncession för
trafik på ifrågavarande sträckor. Som
exempel kan nämnas sträckan Kalmar
flygplats—Karlskrona stad samt sträckan
Jönköpings flygplats—Värnamo.
Däremot avslog länsstyrelsen i Malmöhus
län en ansökan av Linjebuss International
AB om att få bedriva linjetrafik
mellan Hälsingborg och Bulltofta
flygplats. Som skäl för avslaget i detta
fall angavs att Kungl. järnvägsstyrelsen
förklarat sig villig att under vissa villkor
återuppta linjetrafiken på ifrågavarande
sträcka. Statens järnvägar hade
tidigare bedrivit busstrafik på sträckan
under knappt ett år, men den nedlades
på grund av trafikens dåliga lönsamhet
den 2 juni 1956.

Efter besvär av Linjebuss International
fann Kungl. Maj:t ej skäl göra ändring
i länsstyrelsens beslut.

Under åberopande av det anförda får

Nr 1

Torsdagen den 15 januari 1959

Interpellation ang. principerna för beviljande av tillstånd till viss linjetrafik

jag hemställa om kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen för
kommunikationsdepartementet få ställa
följande fråga:

Vill herr statsrådet lämna kammaren
en redogörelse för de principer som
tillämpas i fråga om att bevilja tillstånd
för linjetrafik av det slag som här redogjorts
för?

Denna anhållan bordlädes.

§ 17

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll: Protokoll,

hållet vid sammanträde
med herr talmannen och herrar
vice talmän i riksdagens andra
kammare samt de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte
dem tillsätta kammarens kanslipersonal,
den 13 januari 1959.

Sedan kammarens plenum denna dag
avslutats, sammanträdde med herr talmannen
och herrar vice talmän de ledamöter
av kammaren, som blivit utsedda
att jämte dem tillsätta kammarens
kanslipersonal.

Därvid beslöts till en början, att
kanslitjänstemännen vid innevarande
riksdag skulle utgöras av en notarie,
fyra förste stenografer, fjorton stenografer,
en förste kanslist, fem kanslister,
därav en tillika registrator och en
kansliskrivare, samt två reservstenografer.

Herrar deputerade antogo till
notarie:

hovrättsarkivarien, jur. kand. Nils G.
H. Liliequist;

förste stenografer:
f. d. tullkontrollören Agnar Michal,
byråchefen, fil. kand. Hans A. Heimbiirger,

sekreteraren och ombudsmannen, jur.
kand. Anders Norrman, samt
jur. kand. Göte Fahlin;

stenografer:

redaktören G. O. Bertil Arborén,
e. o. förste byråsekreteraren, jur.
kand. Gustaf A. H. Titz,
fru Signhild Elfner,

Stig A. L. Ekermann,
pol. mag. Lars A. Nilsson,

Knut Nilson,

Bengt E. Lundin,
fil. mag. Bertil R. Palmquist,
fil. kand. Hans A. Karlgren,
fil. stud. Gunnar Ljusterdal,

A. Göte Schenning,
redaktören Rune Söderström,
jur. kand. fru Majken Carlbom och
fil. kand. Rolf Lindborg;

förste kanslist:
fru Ebba Ihrman;

kanslist tillika registrator:
kanslisten Curt G. C. Berggrén;
kanslister:

förste revisorn, jur. kand. Hans G.
Ehrén,

jur. kand. Pär Kettis och
amanuensen, jur. kand. B. Rune L.
Lindquist; samt

kanslist (kansliskrivare) :
fru Eva Särnmark.

Med tillsättandet av reservstenografbefattningarna
skulle anstå till dess en
ledigbliven stenograftjänst i första kammaren
tillsatts och, därest så skulle befinnas
påkallat, stenografprov blivit anställda
med sökande till reservstenografbefattningarna.

Även behandlingen av frågan om utseende
av ersättare att vid förfall för
sekreteraren bestrida sekreterargöromålen
inom kammaren m. m. skulle
uppskjutas till ett senare sammanträde.

Kanslisten Pär Kettis hade på grund
av tjänstgöring å utrikes ort anhållit
om tjänstledighet från sin befattning
hos kammaren under tiden från sessionens
början och till och med den 31
mars 1959. Den begärda ledigheten beviljades,
och förordnades skatteassisten -

Torsdagen den 15 januari 1959

Nr 1

ten jur. kand. Bertil Björnsson att under
denna tid uppehålla Kettis kanslisttjänst.

På särskild anmodan hade följande
tjänstemän redan tidigare inträtt i
tjänstgöring hos kammaren, nämligen
den 2 januari förste kanslisten fru Ihrman
och kanslisten Berggren, den 7 januari
kansliskrivaren fru Särnmark,
den 9 januari kanslisten Ehrén, den 10
januari notarien Liliequist och stenograferna
Arborén och Titz, samt övriga
här avsedda befattningshavare den 13
januari.

Det skulle åligga de antagna tjänstemännen
att vid behov och i den mån så
ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring
hos riksdagen.

In fidem

Sune K. Johansson
§ 18

Till bordläggning anmäldes riksdagens
revisorers berättelse om den år
1958 av dem verkställda granskningen
av riksbanken.

8 19

Tillkännagavs, att följande Kungl.
Maj :ts propositioner överlämnats till
kammaren:

nr 3, med förslag till förordning om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning,
m. m.,

nr 4, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken,

nr 5, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattclagen
den 28 september 1928 (nr 370),
in. in.,

nr 7, angående försäljning av vissa,
allmänna arvsfonden tillfallna fastigheter,

nr 8, angående skattebefrielse för bidrag
från s. k. länsstiftelser in. in.,

nr 9, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattclagen den 28 september
1928 (nr 370),

nr 13, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 10 februari
1934 (nr 19) om fullgörande i vissa

fall av betalningsskyldighet i förhållande
till utlandet in. in.,

nr 15, angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan,
nr 10, angående fråga om befrielse
från viss betalningsskyldighet till kronan,

nr 17, angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag,

nr 21, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 11 § 1 och 2 mom.
förordningen den 22 juni 1934 (nr 320)
angående grunder för förvaltningen av
viss kronoegendom, och

nr 24, angående försäljning av vissa
kronoegendomar, m. in.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 20

Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade
motioner:

nr 2, av herr Holmberg in. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående
ersättning för till statsverket indragna
bränn vinsförsäljningsmedel,
nr 3, av herr Gustafsson i Borås
in. fl., om rätt till skatteavdrag för gåvor
till humanitära in. fl. ändamål,
nr 4, av fröken Karlsson in. fl., angående
tullskyddet för asbestpackningar,

nr 5, av fru Johansson och herr Zetterberg
i Stockholm, angående ändrad
ordning för utträde ur svenska kyrkan,
och

nr 0, av herrar Rinunerfors och
Svensson i Ljungskile, likaledes angående
ändrad ordning för utträde ur
svenska kyrkan.

Dessa motioner bordlädes.

§ 21

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökningar:

För deltagande i Europarådets församling
anhålles om tjänstledighet från

2 — Andra kammarens protokoll 1959. Kr I

Nr 1

Fredagen den IG januari 1959

riksdagsgöromålen under tiden IG—23
jan.

Stockholm i jan. 1959

Ingemar Andersson

Härmed anhålles om ledighet från
riksdagsarbetet under tiden den 15
januari t. o. in. den 23 januari för deltagande
i Europarådets arbete.

Stockholm den 14 jan. 1959

Tore Bengtsson

Andru kammarens kansli

För deltagande i Europarådets januarisession
får jag anhålla om ledighet
från riksdagsgöromålen från och med
den 15 jan. till och med den 23 jan.
1959.

Walter Sandström

Till Riksdagens andru kammare

Härmed anhåller jag vördsamt om
ledighet från riksdagsgöromålen den
15—22 jan. för deltagande i sammanträde
med Europarådets rådgivande församling.

Stockholm den 13 jan. 1959

Gunnel Olsson

Kammaren biföll dessa ansökningar,

g 22

.1 usteradcs protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.26.

In fidem

Sune K. Johunsson

Fredagen den 16 januari

Kl. 10.00

§ 1

Justerades protokollet för den 10
innevarande januari.

§ 2

Anställdes val av beslutat antal suppleanter
för ledamöterna i de ständiga
utskotten, nämligen 8 i utrikesutskottet,
19 i konstitutionsutskottet, 28 i statsutskottet,
19 i bevillningsutskottet, 18 i
bankoutskottet, 17 i första lagutskottet,
19 i andra lagutskottet, 17 i tredje lagutskottet,
20 i jordbruksutskottet och
21 i allmänna beredningsutskottet.

Ordet lämnades därvid på begäran
till

Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Herr talman! F^ör vart och ett av de
val, som skall företagas vid detta ple -

num, her jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av
kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn på så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Denna hemställan bifölls.

Sedan herr andre vice talmannen
härefter avlämnat ifrågavarande tio
listor, alla med partibeteckningen »Gemensam
lista», och listorna blivit i
ovan upptagen ordning av herr talmannen
upplästa och av kammaren
godkända, befunnos följande personer,
vilkas namn i här angiven ordning
upptagits å respektive listor, utsedda
till suppleanter i

utrikesutskottet:

Renström-Ingenäs, fru

Åkerström

Fredagen den l(i januari 195!)

Nr 1

Heckscher

Svensson i Ljungskile

Kärrlander

Wahlund

Andersson i Ryggestad
von Friesen.

konstitutionsutskottet:

Andersson i Linköping

Alemyr

Svenungsson

Hamrin

Henningsson

Wahlund

Adamsson

Sjöqvist, fru

Thunvall, fru

Gustafsson i Borås

Andersson i Billingsfors

Nilsson i Tvärålund

Lundkvist i Eskilstuna

Gansmoe

Lindahl

Anderson i Sundsvall

Hallén

Heckscher

Elmwall.

statsutskottet:

Olsson, fröken

Blidfors

Cassel

Wedén

Almgren

Hansson i Skegrie
Andreasson
Karlsson, fröken
Mcllqvist
Nihlfors

Lund(|vist i Trollhättan
Hansson i Önnarp
Lewén-Eliasson, fru
Heckscher
Arvidson

Gustafsson i Skellefteå

Lnssinantti

Bohman

Johansson i Norrköping
Larsson i Hedcnäset
Sjövall, fru
Vinge, fröken
Gustafsson i Uddevalla

Hjalmarson

Kellgren

Gustafsson i Kårby
Helén

Eliasson i Moliolm.

bevillningsutskottet:
Wiklund

Eriksson i Stockholm, fru

Nilsson i Bästekille

Ghristenson i Malmö

Engkvist

Larsson i Luttra

Asp

Darlin

Andersson i Essvik
Stenberg
Holmqvist, fru
Eriksson i Bäckmora
Forsberg
Stiernstedt

Kristenson i Göteborg
Rydén

Carlsson i Västerås
de Jounge
Antonsson,

bankoutskottet:

Adamsson

Renström-Ingenäs, fru
Setterbcrg i Vilske-Kleva
Boi ja
Hagnell

Johnsson i Skoglösa
Bengtsson i Landskrona
Bengtsson i Göteborg
Carbell
Ågren

Ekström i Tggesund

Börjesson

Lindahl

Hamilton

Berglund

Gustafson i Göteborg

Nordgren

Bohman.

första lagutskottet:

Ekström i Björkvik
Jacobsson i Sala
Fröd ing

Gustafsson i Borås

Nr 1

Fredagen den 10 januari 1959

Löfqvist, fru
Larsson i Norderön
Alemyr
Edlund

Bergegren, fröken
Larsson i Stockholm
Andersson i Storfors
Fälld in

Zetterberg i Stockholm
Lidman-Frostenson, fri!
Haglund
Ågren

Kristensson, fru.

andra lagutskottet:
Bengtsson i Varberg
Sandell, fröken
Lothigius
Höjer, fröken
Johansson i Södertälje
Wahrendorff
Fredriksson
Wallerius-Gunne, fru
Eriksson i Ängelliolm, fru
Bimmerfors
Sundelin

Gustavsson i Alvesta
Svensson, fru
Björkman

Svensson i Kungälv
Königson

Carlsson i Göteborg
Hamilton

Anderson i Sundsvall.

tredje lagutskottet:
Bengtsson i Halmstad
Persson i Tandö
Stiernstedt
Nyberg

Nilsson i Östersund
Jansson i Benestad
Svenning
Wachtmeistcr
Ekström i Iggcsund
Johansson i öckerö
Lindström
Grebäck

Persson i Appuna
Bengtsson i Göteborg
Lindberg, fru

Rimås

Hedin.

jordbruksutskottet:

Lindskog, fru
Arweson

Eliasson i Moliolm

Rimås

Jönsson

Svensson i Vä

Johanson i Västervik

Agerberg

Franzén

Nilsson i Lönsboda
Jäderberg, fru
Brandt i Sätila
Lundmark
Nilsson i Bästekille
Persson i Tandö
Johansson i öckerö
Carbell
Hedin

Johansson i Gränö
Allmän.

allmänna beredningsutskottet:
Thunvall, fru
Lundmark

Wallerius-Gunne, fru
Nihlfors

Lewén-Eliasson, fru
Börjesson

Gustafsson i Uddevalla

Svenungsson

Andersson i Storfors

Carlsson i Huskvarna

Haglund

Grebäck

Andersson i Billingsfors

Lothigius

Sundelin

Hamrin

Lindberg, fru

Setterberg i Vilske-Kleva

Lundkvist i Eskilstuna

Antonsson

Larsson i Stockholm.

§ 3

Företogs val av åtta suppleanter för
de av kammaren utsedda medlemmarna
av Nordiska rådet.

Fredagen den 10 januari 1959

Nr 1

Herr andre vice talmannen avlämnade
en av de utav kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen godkänd
lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Andersson i Ryggestad

Thapper

Braconier

Helén

Mellqvist

Gustafsson i Kårby

Alemyr

Niblfors.

Efter det denna lista av herr talmannen
upplästs och av kammaren godkänts,
förklarades de å listan upptagna
personerna utsedda till suppleanter i
Nordiska rådet.

§ 4

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 2 och 3 omförmälda valen.

§ 5

Vid nu skedd föredragning av Kung].
Maj ds å bordet vilande proposition nr
3, med förslag till förordning om förfarande
vid viss konsumtionsbeskattning,
in. in., hänvisades densamma såvitt
angick de under 1—5 upptagna förordningsförslagen
till bevillningsutskottet
samt beträffande den under 0 angivna
lagen till konstitutionsutskottet.

Härefter föredrogos var efter annan
följande propositioner; och hänvisades
därvid

till behandling av lagutskott propositionen
nr 4, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 17 kap. 12 S handclsbalken; till

bevillningsutskottet propositionen
nr 5, med förslag till lag om iindrad lydelse
av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
in. in.;

till statsutskottet propositionen nr 7,
angående försäljning av vissa, allmänna
arvsfonden tillfallna fastigheter;

till bevillningsutskottet propositionerna
:

nr 8, angående skattebefrielse för bidrag
från s. k. länsstiftelser m. m., och
nr 9, med förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);

till behandling av lagutskott propositionen
nr 13, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 16
februari 1934 (nr 19) om fullgörande
i vissa fall av betalningsskyldighet i
förhållande till utlandet m. m.;

till jordbruksutskottet propositionen
nr 15, angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan;

till statsutskottet propositionerna:
nr 16, angående fråga om befrielse
från viss betalningsskyldighet till kronan,
och

nr 17, angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag;

till behandling av lagutskott propositionen
nr 21, med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 11 § 1 och 2
mom. förordningen den 22 juni 1934
(nr 320) angående grunder för förvaltningen
av viss kronoegendom; och
till jordbruksutskottet propositionen
nr 24, angående försäljning av vissa
kronoegendomar, in. in.

8 6

Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner. Därvid hänvisades till

statsutskottet motionen nr 2;

till bevillningsutskottet motionerna
nr 3 och 4; samt

till behandling av lagutskott motionerna
nr 5 och 6.

§ 7

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens revisorers berättelse
om den år 1958 av dem verkställda
granskningen av riksbanken.

Nr 1

Interpellation ang. åtgärder till tryggande

§ 8

Föredrogs den av herr Eriksson i
Bäckmora vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet angående
utformningen av arkitekttaxorna i fråga
om exempelvis skol- och undervisningslokaler.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 9

Föredrogs den av herr Neländer vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
angående eventuell skärpning
av bestämmelserna om försäljning
av pyrotekniska artiklar.

Kammaren biföll denna anhållan.

8 10

Föredrogs den av fröken Karlsson vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående principerna
för beviljande av tillstånd till viss
linjetrafik.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 11

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj ds propositioner
nr 1 och nr 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.

§ 12

Interpellation ang. åtgärder till tryggande
av fritids- och sommarstugeverksamheten Ordet

lämnades på begäran till

Herr LUNDBERG (s), som anförde:

Herr talman! Genom en vidsynt so -

li januari 1959

av fritids- och sommarstugeverksamheten

ciallagstiftning och förbättrade ekonomiska
förhållanden har förutsättningar
skapats för nya folkgrupper att kunna
skydda sig mot en för hastig fysisk och
psykisk förslitning och få tillgång till
rekreation. Den lagstadgade semestern
och förkortade arbetstiden gör det möjligt
för familjer och enskilda att under
fritid byta miljö, och detta har bl. a.
medfört att efterfrågan på sommarstugor
och tomtmark fått ökad aktualitet.

Tyvärr är sociallagstiftningen på detta
område direkt beroende av hur vår
jord- och vattenlagstiftning är utformad.
Den senare har icke anpassats till
samhällsutvecklingen, och sker icke en
snar och radikal förändring av densamma
kan sociallagstiftningens syften spolieras.
Det är anmärkningsvärt, att vinningslystnad
och spekulationsintressen
har fritt spelrum under former som
kan äventyra fritidsfolkets rekreation
och ekonomi. En del äldre talar med indignation
om ungdomens bristande respekt
för andras egendom — speciellt då
med tanke på bilstölder — men glömmer
att många av dem själva tar miljoner
och åter miljoner från ekonomiskt
svaga medmänniskor och hindrar och
försvårar dessas rekreationsmöjliglieler.
Detta sker ofta under former som
tangerar utpressning och inför vilka
ungdomens brottsbeteende kan förefalla
bagatellartat.

Fn del större bolag och jordägare
samt speciella jobbarbolag i sommarstugetomter
har bedrivit en systematisk
tomt- och arrendepolitik genom vilken
sommarstugeägare med ofri grund praktiskt
taget blivit rättslösa. Exempel på
detta kan anföras från hela vårt land.

Ett bolag, som vid sitt jubileum uppgavs
äga 43 kvadratmil markområden,
uppträdde helt nyligen och gjorde anspråk
på äganderätt till en mindre skärgårdsholme
— ca 100 meter i diameter
— på vilken en gammal stugbod fanns.
Stugboden hade köpts av en arbetare
för rekreation och avkoppling av en
ägare, vilken själv tillsammans med för -

Fredagen den 10 januari 1959 Nr 1

Interpellation ang. åtgärder till tryggande av fritids- och sonunarstugeverksamheten

fäder nyttjat holmen och stugbodcn i
ca 150 år. Holmen hade fåtl namn efter
det hantverk som även gått i arv inom
släkten. Bolaget krävde att stugbodcn
omedelbart skulle rivas och holmen utrymmas.
Dessa skärgårdsholmar och
skär räknas till s. k. »ödeskär», som
fiskare, arbetare och andra fritt fått disponera
för fiskebodar och övernattningsplatser,
och kan inte tillhöra vare
sig enskilda eller bolag. Detta hindrar
inte mäktiga bolagstjänstemän, som representerar
ägare av 43 kvadratmil av
Sveriges jord, att bryskt och hänsynslöst
ockupera en liten skärgårdsholme
på några få kvadratmeter och hota att
vräka en arbetare från den stugbod han
köpt och från den lilla markbit han i
hägn av gammal rätt nyttjat till rekreation.
Denna omdömeslöshet hos ett mäktigt
bolag visar, att omdömet icke står i
rimlig proportion till ägandet. Hur detta
lantmäterimässigt och juridiskt kan ske
har väl sin förklaring i att vanliga medborgare
icke synes ha någon som bevakar
deras och samhällets rättigheter.

År 1948 arrenderade en yrkesarbetare
en sommarstugetomt på 900 kvm till ett
pris av 90 kr. per år, på vilken han uppförde
en sommarstuga. Ägaren förbehöll
sig rätten på ifrågavarande område till:

1. All växande skog och vindfällen;
dock får ägaren ej borttaga någon skog
i bostadens omedelbara närhet utan hyresgästens
medgivande.

2. All jakt och fiske samt att för dess
alövande beträda området.

3. Att alla grävningar, planteringar
samt saneringar som utförts av hyresgästen
av vad slag det vara må, vid
kontraktets upphörande utan kostnad
skall tillfalla markägaren. Dessutom förbinder
sig hyresgästen att när det gäller
det förhyrda området icke tillämpa
den s. k. åborätten.

4. Alt ej till området i fråga behöva
bygga väg eller underhålla densamma.

5. Dessutom får detta kontrakt icke
ulan markägarens medgivande intecknas.

Sedan eu sommarstuga har byggts
på tomten, planeringen utförts, brunn
grävts, väg byggts, etc., har arrendesumman
tredubblats och utgör f. n. 270 kronor
per år.

Fn del bolag och obskyra sommarstugebolag
har liknande eller hårdare kontrakt
och förfaranden gentemot sina
arrendatorer. Dessa bolag nyttjar antingen
egna marker eller också förvärvar
de större markområden till ett
lågt pris i spekulationssyfte. Genom att
från början avdela små tomter, som de
till relativt låga pris utarrenderar till
mindre inkomsttagare, stimulerar de
byggenskap och sanering. Sedan sommarstuga
och sanering är klara uppsäges
ofta arrendet med motiveringen att
endera skall ägaren själv disponera området
eller också skall det försäljas. 1
det senare fallet vidgas tomtområdet
och sedan bjuds det ut till arrendatorn
för 10 000 å 20 000 kronor eller mer, en
summa som i många fall är oöverkomlig
för småstugeägaren. Därigenom försättes
sommarstugeägaren i ett hopplöst
tvångsläge, som hänsynslöst utnyttjas
av markägaren. Trots detta förordar
lantmäteristvrelsen hos Kungl. Maj:t,
att sommarstugebolag får förvärva stora
markområden.

Av det anförda framgår, att ägare till
sommarstugor på ofri tomt befinner sig
i ett läge, som kräver snabba och effektiva
ågärder från samhällets sida för
att skapa ett skydd mot en systematisk
utplundring. Likaså är det nödvändigt,
att lämpliga sommarstuge- och fritidsområden
till billiga priser ställs till allmänhetens
disposition.

För att komma till rätta med nuvarande
och kommande sommarstugeägares
problem krävs att Kungl. Maj:t under
innevarande år förelägger riksdagen
de lagar och författningsändringar,
som kan göra det möjligt att på ett vettigt
siitt komma tillrätta med de anförda
problemen. Lagstiftningen måste även
ges eu retroaktiv verkan.

Men det behövs även att det tages ett

24 Nr 1 Fredagen den 10 januari 1959

Interpellation ang. åtgärder till tryggande av fritids- och sommarstugeverksamheten

initiativ för att skapa effektiva fritidsnämnder,
som ges makt och myndighet
att komma till rätta med de olika fritidsproblemen.
Detta är minst lika nödvändigt
som att lantbruks- och arrendenämnder
fått till uppgift att se till, att
den sociala arrendelagen efterleves på
jordbrukets område.

I avvaktan på en mera slutgiltig lagstiftning
måste man även se till, att det
inte blir en stagnation inom sommarstugeverksamheten
genom att markägare
nekar att sälja eller utarrendera
mark. Detta kan åstadkommas genom
att Kungl. Maj:t föranstaltar om en
snabbinventering av lämpliga mark- och
sjöområden, som ägs av staten, kommuner,
universitet, lantbruksnämnder
etc. och som kan upplåtas till fritidsändamål.
Dessa markområden skall reserveras
och får icke säljas till spekulativ
verksamhet, utan bör för en billig
hyra eller arrende ställas till förfogande
för fritids- och sommarstugeverksamhet.
Stat och kommun bör även tillerkännas
förköpsrätt, när enskilda utbjuder
lämplig mark till försäljning. Bolag
och större jordägare bör åläggas att
utan kostnad ställa lämpliga fritidsområden
till fritidsnämndernas bruk och
disposition. Om denna inventering göres
tillräckligt snabbt och fritidsbehoven
skyddas för spekulativa intressen,
bör den situationen icke behöva inträffa,
att det blir brist på lämplig tomtmark
eller fritidsområden.

Med hänvisning till det anförda anhåller
jag om andra kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet få framställa
följande frågor:

Har statsrådet uppmärksammat de sociala
och ekonomiska svårigheter som
sommarstugebyggare möter, när de
gentemot en del markägare skall hävda
sin rätt och skydda sig mot oskäliga
arrendevillkor och tomtpriser? Om så
är fallet, kan man då förvänta,

att riksdagen snarast möjligt kommer
att föreläggas de förslag till lag- och

författningsändringar i jord- och vattenrätt,
soin erfordras för att komplettera
sociallagstiftningen och säkra tillgången
på lämplig mark samt skapa ett
verkligt ekonomiskt skydd för fritidsoch
sommarstugeverksamhet,

att det göres en snabbinventering av
tillgången på lämpliga mark- och vattenområden,
som äges av stat, kommuner,
universitet, lantbruksnämnder otc.,
och att denna mark icke får försäljas
utan reserveras för fritidsändamål,
att förtursrätt gives till stat och kommuner
för inköp av lämpliga fritidsområden,
när enskilda säljare utbjuder
dem till försäljning, och

att det göres en utredning över huru
och på vad sätt skär och holmar —
s. k. ödeskär -—, som förr icke tillhört
vare sig enskild eller bolag utan nyttjats
av allmänheten, kunnat överföras
till enskild egendom; och att statsrådet
vidtager sådana åtgärder som kan
hindra förstöringen av gamla bruks- och
godsarkiv med deras handlingar och
dokument, samt att dessa arkiv göres
tillgängliga för öppen och fri forskning? Denna

anhållan bordlädes.

§ 13

Anmäldes följande Kungl. Maj :ts till
kammaren överlämnade propositioner:

nr 18, angående överlåtelse av vissa,
kronan tillhöriga fastigheter, m. m.,
nr 19, med förslag till sjukhuslag
m. m., och

nr 20, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av hembiträdeslagen den 30
juni 1944 (nr 401).

Dessa propositioner bordlädes.

§ 14

Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen:

nr 7, av herr Magnusson i Tumliult
m. fl., om ändrad lydelse av 11 § andra
stycket kommunallagen,

Fredagen den 16 januari 1959

Nr 1

nr 8, av herr Fröding, i anledning av
Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till Häradsrätterna: Ersättningar till
nämndemän,

nr 9, av herr Fröding, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Tekniska hjälpmedel in. m. vid domstolsväsendet,

nr 10, av herrar Rimmerfors och
Larsson i Stockholm, om en översyn av
bestämmelserna för avlöning av arkivarbetare,

nr 11, av herr Fröding m. fl., om ändrad
lydelse av 4 kap. 1 § första stycket
strafflagen,

nr 12, av herr Fröding m. fl., om till -

lämpning av vissa bestämmelser i domsagostadgan
å tjänstgöring som notarie
vid rådhusrätt, och

nr 13, av herr Elmwall in. fl., angående
statsgaranti för långfristiga lån till
jordbrukare, m. in.

Dessa motioner bordlädes.

§ 15

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.20.

In fidem

Sune K. Johansson

3 — Andra kammarens protokoll 1959. Nr 1