Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksdagens snabbprotokoll 2002/03:7 Torsdagen den 17 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 2002/03:7


Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2002/03:7 Torsdagen den 17 oktober Kl. 12.00 - 12.22
14.00 - 15.00
Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor
----------------------------------------------------------------------
1 §  Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 10 oktober.
2 §  Anmälan om förändring i regeringens
sammansättning
Från statsminister Göran Persson hade följande
skrivelse inkommit:
Till riksdagens talman
Förändring i regeringens sammansättning
Jag har i dag med verkan från och med denna dag
entledigat statsrådet och chefen för Näringsdeparte-
mentet Björn Rosengren.
Jag har vidare med verkan från och med denna
dag förordnat statsrådet Mona Sahlin att vara chef för
Näringsdepartementet.
Stockholm den 15 oktober 2002
Göran Persson
3 §  Återtagande av plats i riksdagen
Andre vice talmannen anmälde att Björn Rosen-
gren (s) återtagit sin plats i riksdagen fr.o.m. tisdagen
den 15 oktober varigenom uppdraget som ersättare
upphört för Lars U Granberg.
4 §  Kompletteringsval till bostadsutskottet
Andre vice talmannen meddelade att Socialdemo-
kraternas riksdagsgrupp på grund av uppkommen
vakans anmält Ingela Thalén (s) som ledamot i bo-
stadsutskottet.
Andre vice talmannen förklarade vald till
ledamot i bostadsutskottet
Ingela Thalén (s)
5 §  Svar på interpellation 2002/03:3 om
driftstörningar
Anf.  1  Näringsminister MONA SAH-
LIN (s):
Fru talman! Per Bill har frågat näringsminister
Björn Rosengren vilka åtgärder han ämnar vidta för
att säkerställa att driftstörningar liknande dem som
inträffade i Uppsalaområdet den 2 oktober i år inte
ska upprepas.
Av lätt insedda skäl är det jag som besvarar inter-
pellationen.
Onsdagen den 2 oktober uppstod komplikationer i
elnätet samtidigt som två telestationer i Uppsalatrak-
ten slogs ut. Det exakta händelseförloppet och even-
tuellt orsakssamband är inte klarlagt ännu. Situatio-
nen som uppstod innebar att 40 000 abonnenters
telefoner slogs ut i flera timmar och att ytterligare
ca 200 000 abonnenter inte kunde ringa annat än
lokalsamtal. Detta medförde flera olyckliga konsek-
venser, och allvarligast var att många abonnenter inte
kunde nå larmnumret 112. SOS Alarm hanterade den
uppkomna situationen bra och skapade alternativa
kommunikationsvägar tillsammans med berörda
räddningsorgan.
Samhällsutvecklingen har skapat ett allt större be-
roende av telekommunikationer. Med detta följer
också allt högre krav på att telekommunikationerna
fungerar i händelse av allvarliga störningar.
Telelagen ålägger den som tillhandahåller tele-
tjänster eller nätkapacitet att se till att verksamheten
uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk
säkerhet. Post- och telestyrelsen (PTS) utövar tillsyn
över operatörerna för att säkerställa att dessa be-
stämmelser i telelagen efterlevs.
Enligt Per Bill pekar preliminära uppgifter på att
den kraftiga störningen hade sitt ursprung i ett kraftfel
hos Skanova, det bolag som ansvarar för driften av
Telias telenät. Skanova har själva tillsatt en utredning
för att klargöra orsakerna till haveriet. Detta beräknas
bli klart till slutet av denna månad och kommer att
ske i nära samarbete med PTS.
Det allvarligaste hotet mot telekommunikationer-
na i fred utgörs i dag av långvariga avbrott i landets
elförsörjning. Regeringen belyste detta i propositio-
nen Samhällets säkerhet och beredskap.
Regeringen lägger stor vikt vid behovet av ett ut-
ökat samarbete mellan elnätföretag och teleoperatö-
rer. År 2000 uppdrog regeringen åt PTS att redovisa
de åtgärder som myndigheten vidtagit och planerar att
vidta för att telefunktionen ska ha tillgång till en
säker elförsörjning i kris och krig. Uppdraget redovi-
sades i november förra året. Här framgår att PTS har
utvecklat ett nära samarbete med Affärsverket svens-
ka kraftnät och flera dominerande elnätföretag.
Den 1 juli i år skapades ett nytt s.k. samverkan-
sområde, Teknisk infrastruktur. Detta samverkansom-
råde bildades mot bakgrund av det starka inbördes
beroende som finns mellan vissa verksamhetsområ-
den vid såväl planering för som hantering av svåra
påfrestningar på samhället i fred. Härmed skapas
förutsättningar för en ökad samverkan mellan tele-
kommunikationsområdet och elområdet.
Regeringen gav PTS i uppdrag i november förra
året att bedöma säkerheten i telenäten vid en svår
påfrestning på samhället i fred. På grundval av denna
analys skulle PTS utreda behovet av lagändringar för
att dels säkerställa att telekommunikationerna kan
fungera i händelse av svåra påfrestningar, dels göra
det möjligt att ställa krav på en grundläggande säker-
het i teleinfrastrukturen för att minska konsekvenser-
na av svåra påfrestningar. PTS inkom tidigare i år
med en utredning innehållande förslag till lagänd-
ringar. Utredningen har remitterats och bereds för
närvarande.
Regeringen har också uppdragit åt PTS att genom-
föra en risk- och sårbarhetsanalys inom telekommu-
nikationsområdet. Utifrån denna ska PTS redovisa en
strategi för hur arbetet ska bedrivas för att minska
konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i
fred och för att öka beredskapen inför höjd beredskap
och krig. Strategin ska avse åren 2003-2005. Upp-
draget ska slutrapporteras senast den 1 april 2003.
Robusta telekommunikationer bör åstadkommas
genom ett långsiktigt och metodiskt förebyggande
arbete. Genom en kontinuerlig bevakning av behovet
av insatser kommer vi att kunna vidta de åtgärder
som behövs för att säkerställa robusta och säkra tele-
kommunikationer.
Anf.  2  PER BILL (m):
Fru talman! Låt mig inleda med att gratulera Mo-
na Sahlin till det ökade ansvar hon får som departe-
mentschef i Näringsdepartementet.
Under det senaste året har vi fått flera tydliga och
otäcka belysningar av vad ett teleavbrott och ett elav-
brott kan innebära här i Mälardalen.
Vi har sett minst två större elavbrott som har
släckt hela vår tillväxtmotor i Kista. Det har förstört
maten för tusentals människor. Det har gjort att invå-
nare har frusit under natten. Det har stängt allt från
små företag till stora högteknologiska tillväxtföretag.
Ovanpå detta kommer då ett teleavbrott i Uppsala.
Näringsministern beskriver det här på ett sådant sätt
att jag tycker att det andas lite grann en underskatt-
ning av allvaret i situationen.
Som uppsalabo kan jag säga att det här är kanske
det största teleavbrott som vi har haft i Sverige nå-
gonsin när det gäller omfattning.
SOS Alarm slogs ut under lång tid. "Hesa Fred-
rik", dvs. den varningssignal som vi normalt bara hör
någon enstaka gång när den testas, utlöstes skarpt för
första gången någonsin i Uppsala. Samtliga 2 500
trygghetsalarm som Uppsala kommun har slogs ut.
Flygtrafiken på Arlanda drogs ned. Tågtrafiken
försinkades. Bankomaterna slutade fungera. Dess-
utom fick 200 000-250 000 personer sin tele- och
datatrafik kraftigt förstörd.
Detta innebar att allt från stora högteknologiska
företag till små pizzerior drabbades. Pizzeriorna hade
inte längre några kunder som kunde ringa in och köpa
pizzor.
När man då väljer, som ministern gör, att mest
peka på vilka som är ansvariga för vad får jag in-
trycket att det här inte riktigt är ministerns bord.
Fru talman! Ministern pekar på att PTS har ett till-
synsansvar och att Skanova håller på med en utred-
ning i nära samarbete med PTS. Det är säkert bra.
Ministern berättar också att det finns ett samarbete
mellan el- och teleoperatörer och PTS. Det tycks inte
ha hjälpt särskilt mycket den senaste tiden. Vidare
berättar ministern om en utredning på PTS som är
avslutad och som har remitterats och nu bereds.
Jag skulle vilja se mer av det här beröra oss. Är
det inte så att staten har ett övergripande ansvar över
samhällets infrastruktur? Oavsett om det är vägar
eller järnvägar, tele eller el, har inte staten ett över-
gripande ansvar för att se till att kontrollera de risker
som finns?
En mjölkbonde vet att det då och då blåser ned ett
träd på elledningarna och att det slocknar. Om han
eller hon klarar av att ha beredskap och köra i gång
ett reservaggregat, skulle man då inte kunna tänka sig
att det stora halvstatliga Telia skulle klara av att ha
någon typ av backup när sådant här händer? Ser nä-
ringsministern inte någon typ av ägaransvar, såsom
ägare av nästan 70 % av Telia? Har ni inget ansvar
där? Sedan har jag en sista fråga: När kommer den
här propositionen, så att vi slipper eller åtminstone
kan ta tag i de stora problem som faktiskt finns or-
dentligt?
Anf.  3  Näringsminister MONA SAH-
LIN (s):
Fru talman! Först vill jag verkligen understryka
för Per Bill det som jag tror att han är väl medveten
om, bara genom att läsa svaret. Jag tror inte att vi
behöver stå här och diskutera om vi tar den här situa-
tionen på allvar, för det gör vi, både Per Bill och jag
och, är jag övertygad om, alla ledamöter både i rege-
ringen och i riksdagens kammare. Det är inte så, som
Per Bill påstod, att svaret andas någon form av under-
skattning av frågeställningen. Det tror jag också att
han är väl medveten om. De senaste åren har både
regeringen och riksdagen vid åtskilliga tillfällen
skärpt allvaret, översynen, tillsynen och metoderna
för att säkerställa att tele- och elnäten såväl i krig som
i fredstid måste kunna säkerställas. Det är det första
jag vill betona. Det är verkligen ingen underskattning.
Vi kan diskutera länge utan att ändå kunna beskriva
hur beroende vi är, precis som Per Bill uttryckte, som
företagare, medborgare eller nation av att tele- och
elnäten verkligen fungerar. Jag vill understryka att jag
tycker att den redovisning som gjordes i interpellatio-
nen visar hur mycket som både har hänt och är på
gång inom detta område.
Jag vill också, apropå det som Per Bill avslutade
med, återigen påminna om att telelagen ställer krav
på dem som tillhandahåller teletjänster eller nätkapa-
citet. De har ett ansvar för att verksamheten ska kun-
na uppfylla de krav som det handlar om, också när
det gäller kriser både i fred och i krigstid. Därtill har
staten ett stort ansvar för att se till att både tillsynen
och ansvaret är högt, att det är centralt och att det
utövas på ett effektivt och bra sätt.
Jag vill i det sammanhanget uppmärksamma Per
Bill på två saker. Det ena handlar om den fråga som
han ställde på slutet om propositionen som ska hante-
ra PTS förslag om lagändringar. Den ska hanteras
ihop med behandlingen av delbetänkandet om lag om
elektronisk kommunikation och kommer att lämnas
till riksdagen nu i vår för att detta ska kunna träda i
kraft under halvåret därefter. Det är det första beske-
det. Det jobbar vi hårt med, och det är ett stort och
svårt och oerhört viktigt område. Proposition kommer
under våren.
Det andra som jag vill uppmärksamma Per Bill
på, apropå det som han mycket riktigt beskrev som
seriöst och allvarligt, är de effekter som elavbrottet i
Tensta hade. Regeringen uppdrog i juni i år åt Affärs-
verket svenska kraftnät att redovisa just fördjupade
analyser och förslag som handlar om möjligheten att
förstärka elförsörjningen. Det här görs i samband med
Krisberedskapsmyndigheten, och det ska redovisas
den 15 december i år. Det finns alltså redan konkreta
förslag som kommer till kammaren i vår.
Därutöver hoppas jag att både Per Bill och jag och
andra fortsätter att bevaka detta område och ta varje
tillfälle som finns för att säkerställa tele- och elnäten,
som är så viktiga för Sverige, för både medborgarnas
och företagens skull.
Anf.  4  PER BILL (m):
Fru talman! Med de här kompletteringarna blir jag
betydligt mer positiv. Då finns det ju en klar samsyn
på hur viktigt detta är och på att också staten har ett
övergripande ansvar, inte för att man fortfarande
råkar vara den största ägaren i Telia utan därför att
man har ett grundläggande ansvar såsom stat för ett
visst antal saker, och hit hör den grundläggande in-
frastrukturen.
Jag hoppas att även teleavbrottet i Uppsala kan
hjälpa till, såtillvida att vi faktiskt kan se vad och hur
många saker som slogs ut, hur mycket det var som
slutade att fungera. Helt plötsligt slocknade alla TV-
apparater, och helt plötsligt slutade också delar av
radarn på Arlanda att fungera. Vi vet ännu inte riktigt
hur detta hängde ihop, om det var rena tillfälligheter
eller om det blev följdfel på grund av hur allting sitter
ihop.
Jag tror att man kan lära sig av varje skada som
sker, och polisen i Uppsala sade redan samma dag
som detta hände att man utgick från och hoppades att
en haverikommission skulle titta sammantaget på det
som hade hänt och att det inte bara skulle bli en liten
utredning inom ett dotterföretag till Telia som skulle
titta på sin lilla bit och säga att man kanske skulle ha
satt en sladd här i stället eller kanske haft ett reser-
vaggregat där eller någonting sådant - man skulle se
till helheten. Det är ju lite av statens uppgift i detta,
inte bara som storägare av Telia.
Det är också bra att propositionen nu är på väg.
Och man kan ju ändå säga att vi har lärt oss en liten
sak utöver att det är bra med privatiseringar. Det
handlar om den lilla historien om att vi faktiskt fick
polis och brandmyndigheter att fungera riktigt hyfsat
i Uppsala efter bara någon timme. De sprang nämli-
gen iväg och köpte kontantkort från Europolitan och
Comviq därför att deras nät inte var utslagna. Då
kunde de sätta in de här kontantkorten i stället för
sina Teliakort, och därmed kunde vi mycket snabbare
få kommunikation åtminstone med polis och brand-
myndigheter. Det här visar väl på någonting förutom
alla andra goda effekter som privatiseringar faktiskt
har, som konkurrens och mångfald, som jag så ofta
har stått här i kammaren och pratat om. Även ur ren
säkerhetssynpunkt kan det vara bra att inte lägga alla
ägg i en korg.
Anf.  5  Näringsminister MONA SAH-
LIN (s):
Fru talman! Det var ju positivt att Per Bill blev
mer positiv efter min första replik. Jag får se om han
kan bli ännu mer positiv efter denna replik.
Jag tycker att det var, för att uttrycka mig milt, att
gå lite väl långt att plötsligt hylla privatiseringarna
mitt uppe i denna diskussion, men det kan vi kanske
lämna till en annan debatt. Däremot tycker jag att det
är riktigt och också viktigt att nämna det som Per Bill
var inne på om att observera, lära av och dra slutsat-
ser av händelsen i Uppsala. Det handlar inte om att,
som han uttryckte det, ett litet företag ska göra en
liten utredning och flytta på någon kontakt och sladd,
utan det handlar verkligen om att Skanova tillsam-
mans med PTS gör denna översyn. Och PTS är sedan
med och drar de här slutsatserna. Jag tror att det är
viktigt att lära av de här händelserna och också att,
som Per Bill gjorde, berömma många av de insatser
som gjordes i Uppsala under de här timmarna - det
ställer jag gärna upp på. Det handlar om hur SOS
Alarm kämpade på för att hitta andra utvägar och
också om hur polis och brandmyndigheter uppträdde i
Uppsala. Det var alldeles utmärkt. Det har vi säkert
också mycket att lära av.
Däremot vill jag rätta Per Bill på en punkt. Han
sade att alla TV-apparater slogs ut och inte fungerade.
Så var det inte eftersom Teracoms sändningar inte
berördes. Däremot påverkades de kabelabonnenter
som hade Comhem-abonnemang. De hör ju just till
Skanova, och de påverkades, så vi kanske kan ta en
diskussion om privatiseringar. Men jag ska inte vara
fullt så naiv; det är allvarligt nog det som skedde.
Jag vill avsluta med att säga att jag eller den som
kommer att vara näringsminister självfallet kommer
att få anledning att titta mycket noga på detta, följa
det nära, och gärna återkommer i diskussioner med
Per Bill ifråga om vi har lärt oss tillräckligt och om vi
har åtgärder så att det räcker.
Anf.  6  PER BILL (m):
Fru talman! Man lär sig så länge man lever. Det är
fantastiskt att det kommit någonting gott ur Ulvskogs
digital-TV-satsning. Det visar åtminstone att det den
här gången var några TV-apparater i Uppsala som
fungerade. Det är ju inte så många tusen som har köpt
censurboxen. Lite gott har det kommit ur detta.
Låt mig avsluta seriöst. Det är viktigt att så många
som möjligt kan ta del av resultaten från dessa have-
rikommissioner, eller vad vi ska kalla dem. Det vore
kanske en god idé att anordna en hearing. Varför inte
här i riksdagen? Nya talmän brukar alltid prata om
betydelsen av att viktiga beslut diskuteras och fattas
här i kammaren eller åtminstone i huset. Det vore
kanske bra att ha en ordentlig hearing om de samlade
kunskaper som man dragit av de minst tre större inci-
denter som vi haft i el- och telesystemen under det
senaste året.
Anf.  7  Näringsminister MONA SAH-
LIN (s):
Fru talman! Jag kan inte låta bli att rätta Per Bill
på en punkt. Teracom ansvarar inte bara för digital-
boxarna. I detta fall var utsändningarna i det analoga
nätet, vilka slutsatser man nu vill dra av det.
Överläggningen var härmed avslutad.
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 12.22 på förslag av andre
vice talmannen att ajournera förhandlingarna till
kl. 14.00 då frågestunden skulle börja.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 14.00.
6 §  Frågestund
Anf.  8  FÖRSTE VICE TALMANNEN:
Regeringen representeras i dag av jordbruksmi-
nister Margareta Winberg, utrikesminister Anna
Lindh, statsrådet Jan O Karlsson, socialminister Lars
Engqvist och näringsminister Mona Sahlin.
Jordbruksministern besvarar såväl allmänpolitiska
frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde. Frå-
gor till övriga statsråd förutsätts beröra deras ansvar-
sområden inom regeringen.
Jag vill erinra om att en fråga ska vara antingen av
övergripande allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne
som faller inom ett av de närvarande statsrådens an-
svarsområden och avse dennes tjänsteutövning.
Jag vill understryka att frågor och svar ska vara
korta och icke överstiga en minut.
Militära aktioner mot Irak
Anf.  9  LARS OHLY (v):
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till utrikesmi-
nistern. Den handlar om det planerade krig mot Irak
som hotar att döda tiotusentals oskyldiga och drabba
en befolkning som redan lider av förtryck, sanktioner
och bomber.
Det kriget kan komma att ytterligare undergräva
freden och säkerheten i världen, och det är ett krig
som närs av en strävan efter makt och olja. Det kan
snabbt övergå i en mångårig ockupation.
Den svenska regeringen har efter viss vånda ändå
tagit avstånd från USA:s ensidiga krigsplaner mot
Irak.
Numera anger utrikesministern att ett beslut av
FN:s säkerhetsråd krävs för att några krigsplaner ska
sättas i verket. Men det ställningstagandet handlar ju
mer om formen än om sakfrågan.
Vilken är egentligen regeringens inställning till ett
krig om säkerhetsrådet ger klartecken? Anser utri-
kesministern att ett krig mot Irak är rätt sätt att be-
kämpa diktaturen och förtrycket i Irak? Finns det i så
fall fler länder som utrikesministern anser ska bom-
bas på grund av misshagliga regimer som bryter mot
FN:s resolutioner?
Anf.  10  Utrikesminister ANNA LINDH (s):
Herr talman! Det är inte efter viss vånda som den
svenska regeringen har sagt att alla länder måste följa
FN:s säkerhetsråd och att beslut om militära aktioner
alltid måste gå via FN:s säkerhetsråd. Det har varit en
väldigt tydlig linje från den svenska regeringen, ge-
nom historien och under det senaste halvårets diskus-
sion om Irak.
Det är samtidigt viktigt för oss att säga att om sä-
kerhetsrådet finner att ett land inte arbetar enligt FN:s
resolutioner är det FN:s säkerhetsråd som måste fatta
beslut om vilka åtgärder man ska vidta. Då ska och
kan inte enskilda länder säga: Vi kan inte ställa upp
på FN:s säkerhetsråd. FN:s säkerhetsråd får aldrig
använda militära aktioner. FN:s säkerhetsråd får ald-
rig fatta beslut om militära aktioner.
Då gör vi FN till ett kraftlöst organ.
En annan sak är att vi självklart tycker att militära
aktioner bara får vara allra sista steget. Alla andra
möjligheter ska först vara uttömda.
I dag är det FN:s säkerhetsråd som måste fatta be-
slutet om militära aktioner ska inledas mot Irak. FN:s
säkerhetsråd måste också ha möjligheter att fatta
sådana beslut utan att enskilda länder som Sverige
protesterar.
Anf.  11  LARS OHLY (v):
Herr talman! Påståendet att beslutet föregåtts av
viss vånda föranleddes av statsministerns uttalande i
somras då han vägrade att ta avstånd från USA:s
ensidiga planer på ett krig mot Irak. Han ändrade sig
först senare i augusti.
Utrikesministern undviker den viktigaste frågan,
nämligen: Anser Sverige som medlem av FN:s gene-
ralförsamling att säkerhetsrådet ska ta en resolution
som innebär att man verkställer ett hot om krig mot
Irak om Irak inte uppfyller vissa villkor? Är det rätt
sätt att hantera diktaturen i Irak? Är Sveriges inställ-
ning att vi ska gå i krig?
Finns det i så fall andra länder som ska bombas på
grund av misshagliga regimer som bryter mot FN:s
resolutioner?
Tycker utrikesministern att FN t.ex. ska hota Isra-
el med krig; Israel som upprepade gånger brutit mot
FN:s resolutioner och som dessutom har massförstö-
relsevapen?
Anf.  12  Utrikesminister ANNA LINDH (s):
Herr talman! Säkerhetsrådet ska inte besluta om
att starta ett krig mot Irak därför att Irak har en miss-
haglig regim. Vi tycker i och för sig oerhört illa om
Saddam Hussein och hans regim men det är inte skäl
att börja ett krig mot Irak.
Skälet till att militära aktioner mot Irak över hu-
vud taget diskuteras är ju att Irak har använt massför-
störelsevapen och kemiska vapen mot sin egen be-
folkning, mot kurderna, med tusentals döda som
följd. Irak har också visat att man även efter det har
haft massförstörelsevapen. Därför har FN fattat beslut
om att Irak måste bevisa att man har upphört med
produktionen av massförstörelsevapen så att man inte
ska kunna använda dem vare sig mot sin egen befolk-
ning eller andra länders befolkningar.
Därför måste vi alla ställa oss bakom FN:s krav
att vapeninspektörerna ska kunna återvända till Irak
för att fullfölja sitt uppdrag.
Om vi i ett sådant läge ägnar diskussionen i FN:s
medlemsländer åt att säga att FN aldrig, oavsett vad
som händer och oavsett vad Irak gör, får fatta beslut
om militära aktioner mot ett land har FN ingen styrka
i förhandlingarna mot Irak. Ska vi tvinga Irak att
samarbeta - för nu ligger bollen hos Irak - måste vi
enigt sluta upp bakom FN och säga till Irak att vill-
korslöst samarbeta för att släppa in vapeninspektörer-
na och se till att massförstörelsevapnen är borta.
Skattelagstiftningen
Anf.  13  KENT OLSSON (m):
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till jord-
bruksminister Margareta Winberg.
I gårdagens Expressen och Aftonbladet kunde
man läsa: Skattjakten. Plannjas stjärnor reser in och
ut ur Sverige.
Frågan är var man ska sova på grund av det
svenska skattesystemet. Man får ligga i Finland för
att få en lägre skatt.
I går kunde man också läsa om Stefan Edberg, en
svensk idrottsstjärna, som ansåg att förmögenhets-
skatten är förödande för Sverige.
Vi har artistskatt. Vi har expertskatt. Vi har för-
mögenhetsskatt. Det är sådant som gör att många
idrottsstjärnor tvekar om de ska vara i Sverige eller
inte.
Vi har svårt att få hit utländska experter.
Sverige förefaller inte vara speciellt attraktivt för
vare sig svenska idrottsstjärnor som gärna flyttar
utomlands eller för utländska stjärnor som på grund
av de svenska skattereglerna tvekar att komma hit och
bosätta sig här.
Avser ministern att sänka eller förändra dessa
skatter så att det blir attraktivt att bo i Sverige?
Anf.  14  Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):
Herr talman! För det första vill jag säga att vi fak-
tiskt har haft en ganska lång valrörelse som till stor
del handlade om just skatterna, dvs. relativt höga
skatter uttagna på många olika objekt, eller lägre
skatter med konsekvenser som raserad välfärd. I det
valet har vi socialdemokrater ansett att vi ska stå upp
för ganska höga skatter och ett högt skattetryck i
Sverige. Vi väljer det framför lägre skatter och mis-
sade välfärdssatsningar.
Det blir mitt svar också nu.
Jag tycker att väljarna gav ett ganska tydligt ut-
slag. De partier, t.ex. Moderata samlingspartiet, som
ensidigt pläderade för lägre skatter fick inte det väl-
jarstöd som de kanske hade trott. Det tycker jag är
svar nog på frågan.
Anf.  15  KENT OLSSON (m):
Herr talman! Av denna resumé från ministerns si-
da kan man alltså sluta sig till att hon är helt nöjd med
det svenska skattesystemet. Hon anser att det är bra
att Plannjas stjärnor åker fram och tillbaka för att inte
överskrida det antal dagar man får vara i Sverige.
Hon menar att det är bra att svenska idrottsstjärnor
lämnar Sverige på grund av förmögenhetsskatten, och
det är bra att det blir speciella skatter för experter som
kommer hit. Ministern är alltså helt och hållet nöjd
med de skatter vi har. Utgångspunkten är att det har
gått bra i valet.
Tillåt mig att säga att det inte bara är jag utan
ganska många som är tveksamma inför socialdemo-
kratins skatter. Till detta kan man också lägga fastig-
hetsskatten och hur den slår mot många människor.
Vi har i dag i kammaren fått ett klart och tydligt
besked från ministern: Låt idrottstjärnor fortsätta åka
och låt våra idrottsstjärnor och andra flytta utom-
lands! Det gör inte så mycket bara man får ha en hög
skatt.
Anf.  16  Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):
Herr talman! Jag läste inte Expressen i går, så jag
kan inte uttala mig om just denna artikel. Jag tycker
kanske inte att man ska använda kammarens tid till
att referera en särskild artikel och be en minister dra
slutsatser av den. Jag försöker vara lite mer allmän.
Om man ser till området fritid, som detta uppen-
barligen handlar om, kan vi ändå konstatera att vi i
Sverige, tack vare det skattetryck som vi har och tack
vare att vi tar ut relativt höga skatter, har kunnat satsa
på fritidsverksamhet. Nu satsar vi ytterligare en mil-
jard på idrott m.m. Det leder i sin tur till att vi får
duktiga idrottare, som det uppenbarligen handlade om
i det här fallet. Vi har ingen som helst anledning att
frångå denna syn, denna samhällsmodell.
Jag måste också säga att det är lite underligt att
höra vad Kent Olsson säger när man känner till valre-
sultatet och vet vad som pågår i Moderata samlings-
partiet. Självprövningens tid har tydligen inte kommit
för alla.
FN:s barnkonvention
Anf.  17  GUSTAV FRIDOLIN (mp):
Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Jan O
Karlsson. Den rör FN:s barnkonvention - ett utmärkt
stycke text som Sverige har haft den goda smaken att
både underteckna och implementera i sin lagstiftning.
T.ex. slår vi fast i utlänningslagen att barns bästa och
barns möjlighet till hälsa och utveckling ska sättas i
främsta rummet.
I barnkonventionen står det vidare att konven-
tionsstaterna erkänner att barn med fysiskt eller psy-
kiskt funktionshinder ska få ett fullvärdigt och an-
ständigt liv. I artikel 24 står: "Konventionsstaterna
erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga
hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering."
Det här gäller tydligen inte alla barn. På läktaren
sitter Nadina Imamovic, ett barn med en svår synska-
da som kan få hjälp i Sverige men inte i Bosnien. Jag
tänker inte fråga ministern om det enskilda fallet -
det vet jag att han inte får svara på. Jag tänker där-
emot fråga om barnkonventionen. Inte om Sverige
följer den, för det verkar uppenbart att vi inte har
gjort det hitintills, men däremot vill jag fråga hur
ministern avser att i framtiden verka för att vi ska
följa FN:s barnkonvention.
Anf.  18  Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Herr talman! Jag hälsar Gustav Fridolin välkom-
men till kammaren och till våra frågestunder.
Jag konstaterar att Sverige inte bara har ratificerat
barnkonventionen och inarbetat barnkonventionen
genom en portalparagraf i vår utlänningslagstiftning.
Sverige har spelat en oerhört stor roll för att över
huvud taget skapa opinion för och driva igenom att
man antog en barnkonvention. Jag tror att det är få
länder, om ens något, som har spelat en så viktig roll
för barnkonventionen som just vårt land, och jag ser
det som en viktig uppgift att utveckla utlänningspoli-
tiken, flyktingpolitiken, migrationspolitiken osv. i
vårt land så att vi kan följa FN:s barnkonvention.
Därför har vi inarbetat barnkonventionen i vår lag-
stiftning.
Anf.  19  GUSTAV FRIDOLIN (mp):
Herr talman! Det stämmer att vi har varit drivande
för att man ska skriva en barnkonvention och att den
ska komma till stånd. Däremot tvivlar jag på att vi är
drivande i att också se till att efterfölja den.
Låt mig återupprepa artikel 24:
"Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta
bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och reha-
bilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att
säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha
tillgång till sådan hälso- och sjukvård."
Det står: inget barn. Barnkonventionen känner
inga gränser, vare sig geografiska eller etniska. Men
det gör svensk utlänningslagstiftning vad gäller barn,
t.ex. i fallet Nadina Imamovic.
Av svaret på frågan kan jag fortfarande inte förstå
hur våra historiska meriter kan beskriva vad ministern
avser att göra i framtiden för att se till att vi inte ham-
nar i situationen att FN:s barnkonvention inte följs,
t.ex. i sådant som gäller flyktingpolitiken.
Anf.  20  Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Herr talman! Som Gustav Fridolin i sin uppläs-
ning konstaterade ska vi sträva efter detta. Och det
gör vi. Vi strävar efter detta genom att vi har arbetat
in FN:s barnkonvention i vår utlänningslagstiftning.
Därigenom strävar vi efter att varje barn ska få den
behandling som det ska ha. Denna strävan kommer vi
alltså att fortsätta.
Jag tror att vi här i kammaren och i svensk flyk-
tingpolitik har en oerhörd värdegemenskap om detta.
Jag är fullständigt övertygad om att även om den här
verksamheten får en annan ansvarig minister än jag
kommer denna strävan att fortsätta. Dessutom tror jag
att vi kommer att utveckla den så att vi bättre och
bättre kan uppfylla dessa strävanden. Men det har
aldrig rått någon som helst tvekan om att vi ska efter-
sträva att varje barn ska behandlas på allra bästa sätt i
vårt land - det gäller flyktingbarn och alla andra barn.
ILO-konventionen
Anf.  21  ERLING WÄLIVAARA (kd):
Herr talman! Jag har en fråga till jordbruksminis-
tern.
Anpassningen av lagar och förordningar pågår ju i
regeringen för att kunna ratificera ILO 169-
konventionen. Exempelvis avvaktar man gränsdrag-
ningskommissionens resultat. Jag vill fråga jord-
bruksministern om regeringen har gjort eller avser att
göra någon konsekvensanalys eller konsekvensbe-
skrivning innan en eventuell ratificering sker. Vad
kommer detta att innebära för befintligt näringsliv i
området, vad kommer det att innebära för relationerna
mellan samer och övrig ursprungsbefolkning i områ-
det?
Anf.  22  Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):
Herr talman! Frågan om anslutning till ILO 196 är
kontroversiell men också väldigt angelägen av det
skälet att Sverige alltid har varit pådrivande, i Genève
och på andra platser, när det gäller internationella
frågor som har med människors rättigheter att göra.
Vi har gjort ett antal saker: informationssatsning-
en om samerna, gränsdragningskommissionen, som
just har börjat sitt arbete, utredningen om sametingets
sätt att fungera och Rennäringskommittén, som just
har lämnat sitt betänkande på remiss. Vi avser också
att tillsätta en jakt- och fiskeutredning för att klarläg-
ga förhållanden mellan samerna, markägarna och de
närboende icke-samerna.
När allt detta är klart ska vi göra en sammanväg-
ning och se hur det blev. I det sammanhanget kom-
mer naturligtvis de frågor att besvaras som Erling
Wälivaara ställde.
Anf.  23  ERLING WÄLIVAARA (kd):
Herr talman! Som det är i dag lever samerna och
övrig befolkning i stort samförstånd uppe i norr. Det
vore oerhört värdefullt att man ser på detta ur demo-
kratisk synvinkel innan man börjar tänka på att ratifi-
cera ILO 169. Man måste fråga sig om det är en de-
mokratiskt riktig konvention, och man måste också
göra en klar och tydlig konsekvensbeskrivning och
analys av vad detta får till följd, så att vi inte startar
något inbördeskrig uppe i fjällvärlden.
Anf.  24  Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):
Herr talman! Jag noterade att Erling Wälivaara
sade att det råder stort samförstånd mellan samer och
övrig befolkning. Jag kanske inte riktigt delar den
uppfattningen. Jag bor själv i området, så jag vet
också vad jag talar om. Möjligen är det större enighet
i Norrbotten än i Jämtland, fast jag tror det inte.
Emellertid är det min uppfattning att vi måste sö-
ka skapa samförstånd och inte konfrontation. Men det
gör man inte från en dag till en annan. Jag kan inte stå
här och säga att vi ska underteckna ILO 169 i mars
nästa år. Det kommer att ta längre tid än så, för jag
söker samförstånd i frågan, och det samförståndet
finns inte ännu.
Landstingens organisation
Anf.  25  GUNNAR ANDRÉN (fp):
Herr talman! Jag har en fråga till socialministern
om spridande av makt och ansvar. Låt mig allra först
säga, eftersom det är första gången jag yttrar mig i
Sveriges riksdag, att det känns både ansvarsfullt och
hedersamt att få göra det och att få företräda så
många väljare.
Min fråga gäller både det ideologiska och det or-
ganisatoriska. I många undersökningar, inte minst
inom sjukvården och från Komunalarbetareförbundet,
noterar man alldeles uppenbart att de som arbetar på
mindre arbetsplatser känner större arbetstillfredsstäl-
lelse än de som arbetar på de stora arbetsplatserna.
Min fråga är om socialministern har några särskil-
da tankar om detta och om landstingens organisation,
som uppenbarligen upplevs som väldigt opersonlig av
många anställda när det gäller ansvarstagande.
Anf.  26  Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Herr talman! Jag ska också, precis som min kolle-
ga gjorde, hälsa Gunnar Andrén välkommen till riks-
dagen. Jag ser fram emot många trevliga debatter och
frågestunder där Gunnar Andrén kan spela en viktig
roll.
Jag tror att landstingen, och då särskilt sjukvår-
dens organisation, bär med sig en tradition som
egentligen kommer från de gamla militära systemen.
Där finns stora hierarkier, mycket över- och under-
system; man är överläkare, underläkare, översköters-
ka och undersköterska osv.
Om vi ska få en effektiv sjukvård där personalen
trivs och känner att den kan utvecklas och där vi som
patienter känner att vi blir rätt bemötta behöver vi
förändra organisationen inom den svenska sjukvår-
den. Några tror att detta med automatik måste leda till
en marknadsanpassning av sjukvården och till att man
måste bryta upp sjukvårdens grundläggande struktur
när det gäller finansiering och patienternas rättighe-
ter. Jag tror inte det. Jag tror att vi kan skapa en mo-
dernare organisation med mindre avstånd till besluts-
fattarna och med större inflytande för de anställda
över sin arbetssituation än vad som är fallet i dag. Vi
kommer alltså att arbeta för en förändring av organi-
sationen och en anpassning av landstingets sjuk-
vårdsorganisation mot mindre enheter, mer av
teamarbete, mer av att riva de gamla gränserna och
framför allt att riva de gamla hierarkierna.
Anf.  27  GUNNAR ANDRÉN (fp):
Herr talman! Jag tackar statsrådet för detta. När
det gäller finansieringen av sjukvården är vi helt
eniga. Det råder inget tvivel om det. Men när statsrå-
det talar sig varm för olika mindre enheter kommer
man onekligen in på frågan om man från landstingets
sida ska uppmuntra eller försöka motarbeta att det
skapas nya mindre och ofta privata enheter.
Anf.  28  Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Herr talman! Mitt svar är att detta avgörs av vil-
ken del av sjukvården som vi talar om. När det gäller
stora delar av sjukvården, framför allt primärvården,
arbetar vi från regeringens sida aktivt för att pröva
fler modeller för både organisation och driftsansvar.
Vi stimulerar landstingen till att pröva möjligheten att
låta personalen i sjukvården ta ett större ansvar ge-
nom att driva verksamhet i egen regi genom avtal
med landstingen.
Om man ska behålla det sjukvårdssystem som vi
har är det inte möjligt att överlåta vissa delar av sjuk-
vården till privata vinstintressen. Vi har när det gäller
akutsjukvården sagt att akutsjukhusen inte bör över-
låtas till företag som drivs med privata vinstintressen.
Men det utesluter inte att man också inom akutsjuk-
vården faktiskt kan hitta bättre och effektivare orga-
nisationsformer.
Fattigdom i Sverige
Anf.  29  VERONICA PALM (s):
Herr talman! Jag har en fråga som rör kärnan i
den svenska välfärden. Jag hoppas att socialministern
kan ge mig ett svar på den.
I dag är det FN:s dag för att utrota världsfattigdo-
men. När jag har varit ute och rest har jag alltid varit
väldigt stolt över det som Sverige har gjort utomlands
för att utrota fattigdom. Jag är otroligt stolt över det
svenska välfärdssystemet, men jag har under den
senaste veckan fått en kall klump i magen när jag har
läst i tidningarna om de barn som kommer till skolan
på måndag morgon och är hungriga, om barn som av
olika skäl lever i familjer där man inte kan äta sig
mätt hemma, där man äter sig mätt på fredagen, men
där barnen kommer hungriga till skolan på måndag
morgon. Det behöver inte bara vara fråga om ekono-
misk fattigdom, utan det kan finnas andra skäl.
Min fråga är: Vad är socialministerns reflexioner
över dessa rapporter om att vi i Sverige 2002 har barn
som kommer hungriga till skolan på måndagsmorgo-
nen?
Anf.  30  Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Herr talman! Rädda Barnens redovisning av barn-
fattigdom är intressant på två sätt. Det ena är att man
djärvt nog vågar ha en definition på fattigdom som är
något mer ambitiös än att bara utgå från ett mer tradi-
tionellt fattigdomsbegrepp. Jag tycker att Rädda Bar-
nen gör rätt i fråga om detta. Om man har höga ambi-
tioner när det gäller välfärdspolitiken ska man också
våga definiera fattigdom på det sätt som Rädda Bar-
nen gör.
Det andra är att Rädda Barnen faktiskt redovisar
påtagliga förbättringar när det gäller barnfamiljernas
ekonomiska och sociala situation under de senaste
åren. Det ska vi glädja oss över. Det är färre barn i
dag som lever under omständigheter som definieras
som fattigdom enligt Rädda Barnens definition. Det
har skett påtagliga förbättringar. Det finns två förkla-
ringar till det. Det ena är att den allmänna ekonomis-
ka situationen har förbättrats för barnfamiljerna. Det
andra är att arbetsmarknadssituationen har förbättrats
så att vi har fler som kan försörja sig genom eget
arbete, vilket också har påverkat barnens situation.
Jag tror att den allmänna reflexion som man ska
göra när det gäller barnfamiljerna är att vi aldrig kan
lösa fattigdomsproblemen med mindre än att männi-
skor har arbete och kan försörja sig genom eget ar-
bete och därmed skapa en grund för en trygg tillvaro
för barnen.
Anf.  31  VERONICA PALM (s):
Herr talman! Det är naturligtvis bra att regeringen
arbetar med att prioritera barnfamiljerna och barnfa-
miljernas ekonomiska situation. Och jag håller med
socialministern till hundra procent om att det är rätten
till arbete och rätten till försörjning som är kärnan
både i den egna familjens försörjning och ur ett sam-
hällsperspektiv när det gäller välfärdssystemets för-
sörjning.
Jag vill ändå återigen påpeka att det är helt oac-
ceptabelt att barn i Sverige i dag inte ska kunna äta
sig mätta i sina egna hem. Det är fullständigt oaccep-
tabelt, oavsett om det är av rena ekonomiska skäl
eller av socioekonomiska skäl.
Jag skulle avslutningsvis vilja fråga socialminis-
tern om han tar med sig dessa rapporter och använder
Rädda Barnens rapport och det som har kommit upp
om hungriga barn i det fortsatta arbetet när välfärds-
systemen utformas.
Anf.  32  Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Herr talman! Jag skulle kunna svara ett enkelt ja
på den frågan. Men jag skulle kunna komplettera den
med att regeringen på mitt initiativ för ett antal år
sedan tillsatte en omfattande välfärdsutredning under
ledning av Joakim Palme som i ett antal rapporter
beskrev precis samma situation och som ansåg att den
stora utmaningen i välfärdspolitiken är att se till att
barn i utsatta miljöer och barn i familjer som lever
under små ekonomiska omständigheter får en trygg-
het i sin tillvaro och faktiskt inte ska behöva gå till
skolan och känna hunger på måndagsmorgonen.
Rädda Barnens rapport kompletterar alltså Joakim
Palmes välfärdsrapporter och bildar en bra grund för
framtidens välfärdspolitik.
Postens service
Anf.  33  MARIE ENGSTRÖM (v):
Herr talman! Jag har en fråga till Mona Sahlin.
Den gäller Postens nya serviceställen. Det har ju visat
sig att det är förenat med hinder för människor som
har funktionshinder att ta sig fram till de nya servi-
ceställena. Det handlar t.ex. om att dörrar är för smala
eller att det är för höga nivåskillnader och mycket
annat. Detta är faktiskt en ganska stor grupp i sam-
hället. Jag skulle därför vilja fråga Mona Sahlin vad
hon tänker göra för att öka tillgängligheten?
Anf.  34  Näringsminister MONA SAH-
LIN (s):
Herr talman! Jag känner inte till just dessa upp-
gifter som Marie Engström lämnade nu. Jag ska ge-
nast ta reda på hur det ser ut med Postens planering
för tillgängligheten som är oerhört viktig när det
gäller alla offentliga lokaler.
Dessutom kan jag berätta för kammaren och Ma-
rie Engström att vi har en stor utredning som nu job-
bar med att se över diskrimineringslagarna och som
så småningom under nästa år också ska se över frågan
om tillgänglighet också ur detta perspektiv och i så
fall om och hur lagstiftningen ska förstärkas på detta
område.
Anf.  35  MARIE ENGSTRÖM (v):
Herr talman! Jag får tacka för svaret. Men upp-
gifterna bygger på en kartläggning som DHR har
gjort. Det visar sig att de här bristerna kan hänföras
till ungefär vart tredje av Postens serviceställen, så
detta är ett omfattande problem. Sedan måste man
fråga sig om de funktionshindrade glömdes bort när
den nya organisationen gjordes.
Jag får i alla fall tacka för svaret. Vi får väl åter-
komma och titta närmare på vad översynen ger vid
handen.
Torskfiskestoppet
Anf.  36  JAN ANDERSSON (c):
Herr talman! Jag har en fråga till jordbruksminis-
ter Margareta Winberg. Som ett resultat av förhand-
lingarna om regeringsmakten mellan Miljöpartiet och
Socialdemokraterna har vi, såvitt jag förstår, ett
svenskt torskfiskestopp att vänta nästa år - ett stopp
som kanske får större effekter för fiskarna och fiske-
näringen än det gör nytta för torskbestånden. Säkerli-
gen hade den internationella förvaltningsplanen varit
att föredra.
Vi är nog överens om att situationen för torskbe-
stånden är oerhört bekymmersam och om att verk-
ningsfulla åtgärder måste vidtas. Situationen är, tyck-
er jag, så bekymmersam att vi behöver diskutera den i
denna kammare, inte i slutna rum där man förhandlar
om ministerposter.
Min fråga är därför: När kommer riksdagen att ha
ett beslutsunderlag när det gäller torskfiskestoppet?
Anf.  37  Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):
Herr talman! Vi sitter inte i slutna rum och för-
handlar om ministerposter, utan vi förhandlar om
torskar. Det är en viss skillnad, hoppas jag.
Det är alldeles riktigt att vi har en uppgörelse som
säger att vi nu ska pröva om det är möjligt att stoppa
det svenska torskfisket. Vad vi just nu gör i de slutna
rummen är att vi försöker - detta är ingen större
hemlighet, utan jag kan säga det här - definiera vilka
områden, vilka vatten, det gäller och vilka grupper av
fiskare det gäller. Kan vi titta lite på lång sikt? Det
här är ju en temporär lösning. Kan vi på lång sikt hitta
någon annan metod som är mer effektiv än de meto-
der som vi har använt oss av och som är EU-
gemensamma? Förvaltningsplanen, som mycket rik-
tigt nämndes, spelar en alldeles utomordentligt viktigt
roll enligt mitt synsätt.
Vi diskuterar också med kommissionen om det
här är möjligt att göra och i så fall på vilken biologisk
grund. Vi kommer att ge Fiskeriverket i uppdrag att
finna denna biologiska grund och argumenteringen
inför kommissionen.
Slutligen kan jag säga att jag själv har bilaterala
möten med vår kommissionär på området för att dis-
kutera frågan. Jag kan inte säga när kammaren får ta
ställning till detta men föreställer mig att det kommer
en motion eller att detta på något annat vis aktualise-
ras i miljö- och jordbruksutskottet så att frågan så
småningom kommer till denna kammare för debatt.
Anf.  38  JAN ANDERSSON (c):
Herr talman! Såvitt jag förstår är det tänkt att
stoppet ska gälla från den 1 januari 2003. Det är alltså
inte speciellt lång tid kvar. Tycker ministern att det är
rimligt med så kort tid för att kunna komma till tals i
kammaren när det gäller torskfiskestoppet?
Anf.  39  Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):
Herr talman! Ja, det tycker jag. Om man under
allmänna motionstiden väcker en motion i riksdagen
kommer den troligtvis upp före den 1 januari och då
har man den debatt som Jan Andersson efterlyser.
Sexhandel på Balkan
Anf.  40  ROSITA RUNEGRUND (kd):
Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till ut-
rikesminister Anna Lindh.
I dag går Madeleine Rees, FN-kommissionens
chef för mänskliga rättigheter i Sarajevo, ut om sex-
handeln med kvinnor i Östeuropa som ett av Balkans
största problem. Innan fredsövervakarna kom till
Bosnien-Hercegovina fanns det, enligt Madeleine
Rees, ingen människohandel för sexuella ändamål.
Madeleine Rees säger också att problemen är ofantli-
ga och att det är viktigt att man gräver fram orsakerna
till att den här marknaden har utvecklats.
I de utredningar som har gjorts pekar man väldigt
sällan, eller aldrig, på orsakerna till att sexhandeln har
växt fram, utan fokus ligger på hur detta ska stoppas.
I Sverige har man arbetat på ett mycket positivt sätt
både när det gäller människohandel och när det gäller
prostitution.
Min fråga till ministern är vad ministern avser att
göra inom det internationella samfundet för att lyfta
upp de här frågorna.
Anf.  41  Utrikesminister ANNA LINDH (s):
Herr talman! Rosita Runegrund tar upp ett väldigt
stort problem. Man ska dock komma ihåg att detta har
varit ett problem, bl.a. i Bosnien, även innan det
fanns FN-personal stationerad där. I många regioner
har detta varit ett stort problem i många år. Sedan
dröjde det tyvärr innan man fick upp ögonen för det,
men desto viktigare är det att vi agerar i dag. Låt mig
nämna följande exempel. Det gäller
1.      att se till att vi kommer till rätta med de grund-
problem som gör att offren drabbas, nämligen fat-
tigdomen och ibland ren svält samt arbetslösheten
bland kvinnorna i de här områdena,
2.      att använda alla lagliga metoder för att få slut på
detta och genomföra kriminalisering i alla led av
trafficking och försöka få alla länder att göra det-
samma,
3.      att se till att vi ökar medvetenheten om detta - här
är inte minst Lukas Moodyssons nya film Lilja 4-
ever ett utmärkt exempel, en film som nu sprids i
Europa och som vi försöker se till att den sprids
även i de allra fattigaste länderna -
4.      att se till att vi också får ett ordentligt internatio-
nellt samarbete, något som jag hoppas på att få
återkomma till.
Anf.  42  ROSITA RUNEGRUND (kd):
Herr talman! Svaret, som jag tackar för, lovar väl-
digt gott, men jag har en följdfråga.
KFOR-styrkorna har ju immunitet. Kosovoom-
budspursern har påtalat svårigheten med immuniteten
och att olika länder tillämpar olika lagar.
Min följdfråga är om ministern kommer att arbeta
för att de mänskliga rättigheterna respekteras i de
olika länderna.
Anf.  43  Utrikesminister ANNA LINDH (s):
Herr talman! Vi har ett väldigt strängt svenskt re-
gelverk på området, och det försöker vi få andra län-
der att tillämpa. Vi har lyft upp hela frågan om traf-
ficking - inte bara när det gäller internationell perso-
nal - i EU. Vi har också fått EU att prioritera frågan
om trafficking när det gäller samarbetet med Asien
där vi nu har en gemensam aktionsplan och när det
gäller samarbetet med Afrika där vi håller på att ta
fram en gemensam aktionsplan. Vi har också priorite-
rat detta inom EU i samarbetet med Balkanländerna
och bl.a. de baltiska länderna.
På alla de här områdena sätter vi i gång med åt-
gärder, som jag nyss beskrev. Vi försöker dessutom
se till att man undervisar all internationell personal
när det gäller mänskliga rättigheter, när det gäller
uppförandekoder - hur man uppför sig - och få till
stånd ett strängt regelverk om vad som händer ifall
man bryter mot de självklara reglerna. Personalen är
där för att skydda kvinnor och barn, inte för att explo-
atera dem.
Energisparande åtgärders påverkan på fastigheters
taxeringsvärden
Anf.  44  BENGT-ANDERS JOHANS-
SON (m):
Herr talman! Jag vänder mig till statsrådet Win-
berg eftersom det handlar om en övergripande fråga.
Varför ska en husägare som väljer att investera i
energisparande åtgärder straffas genom att fastighe-
tens taxeringsvärde höjs? Därigenom ökar fastighets-
skatten trots att det handlar om ett mycket utvecklat
och tydligt mål som bl.a. regeringen har satt upp.
Anf.  45  Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):
Herr talman! Ja, det är ganska självklart att om
man gör sådana investeringar att värdet på fastigheten
ökar, då tar det sig också uttryck i senare led. Det är
ingenting nytt, utan så har det varit och så kommer
det med all sannolikhet också att förbli. Värdet på
fastigheten har ju ökat i och med investeringen. Vid
en eventuell försäljning senare får man förhoppnings-
vis ut mer pengar för fastigheten.
Anf.  46  BENGT-ANDERS JOHANS-
SON (m):
Herr talman! Det innebär alltså att statsrådet inte
har någon som helst ambition att åtminstone försöka
lindra den här sällsynt kontraproduktiva skatten. Vi
kan ha väldigt delade uppfattningar om hur stor fas-
tighetsskatten ska vara rent allmänt eftersom den för
närvarande driver människor, speciellt äldre männi-
skor, från gård och grund.
Anf.  47  Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):
Herr talman! Jag menar att det skulle vore en
olycklig och faktiskt helt felaktig signal om en mil-
jöinvestering inte skulle göra att värdet på fastigheten
ökade. Signalen ska vara en annan, nämligen att det
ska vara bra att göra miljöinvesteringar, något som
också genererar ett högre värde på fastigheten.
Det är klart att det här är en del som ligger till
grund för värdet på fastigheten och därmed också för
fastighetstaxeringen, men det finns också många
andra grunder. Just miljödelarna är något som vi hela
tiden ser över eftersom vi tycker att det är angeläget
att man gör de här sakerna. Finns det då någonting att
justera tittar vi självklart på det. Men själva grundfrå-
gan, att investeringar ökar värdet, tror jag att det är
lite svårt att komma runt.
Stressrelaterad ohälsa
Anf.  48  NYAMKO SABUNI (fp):
Herr talman! I min fråga vänder jag mig till soci-
alminister Lars Engqvist.
De offentliganställda nämns ofta i debatten som
den mest utsatta gruppen när det gäller stressrelaterad
ohälsa. Enligt en undersökning utförd av LUI Mark-
nadsinformation har de offentliganställda sämre vill-
kor för arbetsmåltider än de i privat sektor. 41 % av
de offentliganställda har mindre än 31 minuter i mål-
tidspaus. Det är dubbelt så många som i den privata
sektorn. Det är i dag mycket vanligt att man kastar i
sig maten i farten, sitter och äter vid arbetsplatsen
eller hoppar över måltiden. Därmed går tre viktiga
ingredienser förlorade med det, nämligen en åter-
hämtning med paus, måltidens näringstillskott och
den sociala samvaron. Kroppens biologi är inte för-
handlingsbar. Detta får konsekvenser både för indivi-
den och för arbetsmarknaden.
Ur ett hälsoperspektiv är min fråga till ministern:
Vad avser ministern att göra för att bromsa denna
utveckling?
Anf.  49  Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Herr talman! Egentligen berör frågeställningen
anställnings- och arbetsvillkor överlag. Det intres-
santa med den offentliga sektorn är att den skiljer sig
från andra delar av arbetsmarknaden genom att den i
stor utsträckning domineras av kvinnor. Även ål-
dersmässigt ser den offentliga sektorn annorlunda ut
än den övriga arbetsmarknaden.
Vad vi behöver göra för att klara den offentliga
sektorns uppdrag framöver är att se till att arbetsvill-
koren överlag blir bättre, se över arbetstiderna, an-
ställningsvillkoren och självklart också se över de
delar av arbetsinnehållet som handlar om hur man
använder sin lunchpaus.
Ett av målen för den här regeringen, som också
redovisas i regeringsdeklarationen, är just att försöka
få de offentliga arbetsgivarna att bli mönsterarbetsgi-
vare, dvs. att man förändrar arbetsvillkoren så pass
mycket att man också från den privata sektorn ska
kunna säga: Här klarar man det. Det är en gigantisk
utmaning och ett stort uppdrag för politiker i kommu-
ner och landsting och naturligtvis också för oss i
riksdag och regering. Men inriktningen handlar om
att förbättra arbetsvillkoren, förbättra anställnings-
villkoren för hela personalen och se till att vi kan
rekrytera folk i framtiden.
Det är så jag vill se den fråga som Nyamko Sabu-
ni tar upp, nämligen hur det fungerar när det gäller
utnyttjandet och användandet av lunchpausen.
Anf.  50  NYAMKO SABUNI (fp):
Herr talman! Det finns en trend där arbetsmarkna-
dens parter förhandlar bort rasterna. Det går stick i
stäv mot arbetstidslagen och arbetsmiljölagen. Hur
ställer sig ministern till det?
Anf.  51  Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Herr talman! Där tangerar man ett ganska svårt
problem, nämligen i vilken mån vi ska ha uppfatt-
ningar om hur arbetsmarknadens parter förhandlar
sina avtal. Jag ska ändå ta mig rätten att kommentera
det.
Jag tror att det finns anledning för parterna på bå-
da sidor att reflektera över hur man använder hela
tiden och vilken roll de korta ledigheterna mitt på
dagen spelar. På de arbetsplatser där lunchtiden är
nere mot en halvtimme skapar man stress och pro-
blem. Att ta bort en kvart av lunchrasten för att i
stället få en kvarts ledighet senare på dagen kan straf-
fa sig i form av ökad ohälsa på arbetsplatserna.
I den mån man har rätt att ha synpunkter från
riksdagens talarstol när det gäller arbetsmarknadens
parter tycker jag att man ska be dem att tänka nog-
grant hur man utnyttjar den korta tiden mitt på dagen,
eller när den nu infaller.
Mobiltelefoni i Norrbotten
Anf.  52  KRISTINA ZAKRISSON (s):
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet
Mona Sahlin. I Norrbotten, ett stort län med långa
avstånd, är vi väldigt beroende av hur kommunikatio-
nerna fungerar. När det gäller mobiltelefoni har vi
stora vita fläckar. Då menar jag inte snö, för det har
vi inte fått ännu, utan områden där mobiltelefon-
tjänster inte går att använda alls. Det kan vara byar i
Tornedalen, fjällregionen. När man kommer till en by
kan folk säga: Om du står vid parkeringen utanför
Konsum fungerar telefonen. Men vi har också byar
där man säger: Två kilometer innan du kommer till
Siekasjärvi fungerar det inte alls. Det här är naturligt-
vis inte tillfredsställande.
Tänker statsrådet göra någonting åt detta?
Anf.  53  Näringsminister MONA SAH-
LIN (s):
Herr talman! Jag får tacka för frågan, för det gjor-
de att kollegan bredvid mig stängde av mobiltelefo-
nen.
Kristina Zakrisson tar upp en fråga som det är
anledning att återkomma till i många sammanhang.
Tillgången till telekommunikationer, framför allt till
mobilnäten, blir allt viktigare för oss som medborga-
re. Förhoppningsvis kommer det att bli ännu mer av
det i framtiden då vi får ännu mer service och tjänster
via mobiltelefoner. Därmed blir också ansvaret för att
se till att alla delar av Sverige har denna tillgång ännu
viktigare än vad det kanske har varit.
Jag vill i det här sammanhanget nämna en sak
som jag tror kan vara en symbol för detta. Det är de
ny mobilnäten 3 G, där de krav som Sverige har ställt
på operatörerna som handlar om täckningsgraden just
avspeglar detta att vi måste nå en större täckning än
tidigare. Inte minst gäller det de glest befolkade de-
larna av Sverige. Därtill jobbar också vår Post- och
telestyrelse med särskilda uppdrag att se till att man
kan utnyttja näten effektivare mellan operatörerna så
att ännu fler medborgare får tillgång till dessa. Jag
understryker vikten av det och är övertygad om att de
nya näten, när de finns på plats, underlättar detta
mycket.
Anf.  54  KRISTINA ZAKRISSON (s):
Herr talman! Då hoppas jag att det innebär att
man inte kommer att ge avkall på kravet att det ska
täcka hela landet. Som jag har förstår kommer man
inte att ha täckning förrän alla har skaffat en telefon
som är anpassad till det nya.
Vi har ett annat problem i Tornedalen som jag
hoppas inte ska påverkas av 3 G. De här nya frekven-
serna är tydligen ömtåliga när det gäller barrskog. Det
är inte bra om vi ska behöva ha kalhyggen för att de
ska fungera. Jag hoppas att de kommer att byggas
ordentligt på ett bra sätt.
Anf.  55  Näringsminister MONA SAH-
LIN (s):
Herr talman! Jag hoppas att vi inte behöver ställas
inför att kalhyggen ska vara det enda möjliga för att
nå täckning också i Tornedalen. Det hoppas jag kun-
na lova.
När det gäller 3 G och eventuella ändringar i till-
ståndsvillkoren vill jag upprepa det som kammaren
väl känner, att PTS, som ansvarar för dessa prövning-
ar, har just avslagit en ansökan om att lindra villko-
ren. För Sveriges både tillväxt och demokrati är det
viktigt att vi fortsätter att se telekommunikationer
som en rättighet som måste tillkomma alla medborga-
re.
Livsmedelsproduktionen i norra Sverige
Anf.  56  LENNART GUSTAVSSON (v):
Herr talman! I dag ser vi hur livsmedelsproduk-
tionen minskar i norra Sverige, särskilt i de glesaste
delarna. I många områden har produktionen nått en så
låg nivå att den egentligen är svår att upprätthålla.
Om det sedan rör transporter, service eller livsme-
delsindustri är produktionen på en sådan låg nivå.
Samtidigt måste vi konstatera att jordbruket står för
många positiva värderingar, särskilt hos oss ute i
lands- och glesbygd. Det finns en mängd möjligheter
till utveckling. Mot bakgrund av de behov som finns
speciellt i norra Sverige brådskar åtgärderna.
Min konkreta fråga till jordbruksministern blir:
Vilka insatser är regeringen beredd att göra för att
rädda, kanske t.o.m. utveckla, jordbruket och livsme-
delsproduktionen i norra Sverige?
Anf.  57  Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):
Herr talman! Jag är mycket medveten om den ut-
veckling som Lennart Gustavsson tar upp. Man kan
säga som så att den sker trots de mycket höga sub-
ventioner som vi har haft och fortfarande har. Det gör
att det inte är så enkelt som att säga: Mer pengar, så
löser vi frågan. Det måste till någonting annat. Vad vi
gör just nu är att inom EU - hela jordbrukspolitiken
är ju harmoniserad - se över den gemensamma jord-
brukspolitiken. I det sammanhanget tittar vi både på
den rena produktionen och på det som har kommit att
kallas miljö- och landsbygdsutveckling.
Vad jag kunnat se hittills är att en del av de tidiga-
re produktionsstöden som varit till för att producera
alltför mycket mat - vi äter ju inte upp den - i stället
kommer att läggas över på miljö- och landsbygdsut-
veckling. Då har vi ett särskilt ansvar i Sverige att
t.ex. se till att norra Sverige, men inte bara där utan
även t.ex. Småland, Gotland, Öland och Värmland,
får en form av stöd som faktiskt gynnar en utveck-
ling, och då måste det nog se lite annorlunda ut än i
dag.
Anf.  58  LENNART GUSTAVSSON (v):
Herr talman! Jag tror att mycket av EU måste se
betydligt annorlunda ut.
För att möta hoten mot basproduktionen har
många lantbrukare och livsmedelsföretag i exempel-
vis Norrlands inland börjat samarbeta och samverka
på ett bra sätt. Det kan ske genom utbildning, mark-
nadsföring eller vidareförädling.
På en del områden försvåras utvecklingen inte ba-
ra av bristen på resurser utan också av brister i regel-
verket. Det här tror jag inte är någonting som är spe-
ciellt typiskt för Norrland eller Norrlands inland. Det
kan t.ex. röra sig om möjligheter för småskaliga
slakterier.
En följdfråga blir: På vilket konkret sätt tänker
jordbruksministern agera för att gynna vad vi kan
kalla lokal livsmedelsproduktion?
Anf.  59  Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):
Herr talman! Det är alldeles riktigt att vi kan se en
helt annan organisationsform i dag än för tio år sedan.
Det är aktiebolag, det är maskinsamverkan och det är
kooperativa samverkansformer, och det är väldigt
glädjande. Det är också ofta de yngre bönderna som
gör det här därför att de inte vill ha det som deras
föräldrar hade det, utan de vill ha semester, kunna
vara lediga någon lördag osv.
Frågan om småskalig livsmedelsproduktion har vi
arbetet med under de senaste två åren. Livsme-
delsverket har gjort en genomgång. Jag har gjort en
turné, kan man väl kalla det för, på sju platser i Sve-
rige där jag har träffat producenter av småskaliga
livsmedel för att just fråga: Vad kan vi göra ytterliga-
re? Vad upplever ni för hinder i regelverket?
Nu ligger för beredning någonting som ska bli en
aktionsplan för småskalig livsmedelsproduktion, där
vi ska ta bort de regler som upplevs som hindrande.
Utvisning av asylsökande som begår grova brott
Anf.  60  JEPPE JOHNSSON (m):
Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Jan O
Karlsson.
Om en icke-svensk medborgare begår ett brott i
Sverige, kan han eller hon dömas till utvisning om
brottet är tillräckligt grovt. Men om brottslingen
samtidigt har sökt asyl i Sverige och asylansökan inte
är behandlad, brukar fallet vara att domstolarna inte
dömer till utvisning med motiveringen att det före-
kommer verkställighetshinder.
Då är min fråga till Jan O Karlsson: Vilka åtgär-
der avser statsrådet att vidta för att asylsökande som
begår grova brott i Sverige ska kunna dömas och
utvisning verkställas?
Anf.  61  Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Herr talman! Den åtgärd som jag för närvarande
arbetar med gäller de specifika förhållanden som har
uppstått i anslutning till vårt arbete för att motverka
den enorma ökning av antalet asylsökande som up-
penbart saknar asylskäl från före detta Sovjetunionen.
I samband med att vi nu har tagit upp detta och kom-
mer att aktualisera dessa frågor med i första hand den
ryska regeringen och de ryska myndigheterna, har vi
också aktualiserat frågan om att överlämna
straffverkställigheten till det land varifrån brottsling-
en kommer. Jag hoppas att vi ska kunna komma fram
till en ganska snabb lösning på detta. Det får sedan
vara vägvisande för vårt fortsatta agerande på det här
området.
Anf.  62  JEPPE JOHNSSON (m):
Herr talman! Jag tackar så här långt för svaret.
Frågan är ganska aktuell för mig. Vi har de här be-
kymren också nere i Blekinge, och även på andra
ställen i Sverige naturligtvis. I dag krävs det relativt
grov brottslighet för att en icke-svensk medborgare
ska bli utvisad. Faktum är att statistik visar att av dem
som döms till fängelse - och då är det ju fråga om
ganska grov brottslighet - är det bara ungefär 20 %
som får utvisning i dom, även om det inte föreligger
verkställighetshinder.
Är statsrådet beredd att jobba på att det ska vara
lättare att utvisa dem som begår så grova brott att de
döms till fängelse? I dag är det nämligen inte så lätt.
Anf.  63  Statsrådet JAN O KARLSSON (s):
Herr talman! Till att börja med vill jag gärna sätta
det här i det allmänna perspektivet att vi just nu har
fått en väldig påfrestning i vårt asylmottagningssys-
tem, därför att det finns människor som kommer hit
och skenbart söker asyl men som är här i helt andra
avsikter.
Jag kan försäkra att vi har en lång rad åtgärder
under utarbetande. Det bedrivs i dag en mycket inten-
siv verksamhet för att se till att vi genom den snabb-
process som vi har till vårt förfogande kan skicka
tillbaka folk som vi misstänker är här i sådana avsik-
ter, alltså helst redan innan brott begås. Men det är
självklart att vi också kommer att verka för att åtgär-
der vidtas mot varje tendens till att denna väg impor-
tera organiserad och annan brottslighet som hotar
asylsystemet.
Sfi-undervisningen
Anf.  64  INGER LUNDBERG (s):
Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till
statsrådet Mona Sahlin.
Jag har precis träffat två sjuksköterskor, en opera-
tionssköterska och en barnmorska, som går på sfi-
utbildning i Bergslagen. De känner sig väldigt osäkra
på sina möjligheter att ganska snabbt komma in på
den svenska arbetsmarknaden och är oroliga för att
behöva tröska igenom komvuxutbildning och en hel
sjuksköterskeutbildning. Jag vet att KI har en utbild-
ning speciellt riktad till sjuksköterskor med utländsk
bakgrund. Men hur ska vi kunna få ett system som
blir generellt, så att vi verkligen tidigt tar vara på
kompetensen hos de många invandrare som kommer
till Sverige och har med sig en utbildning där åt-
minstone stora delar av den utbildningen borde vara
väldigt värdefull för Sverige?
Anf.  65  Näringsminister MONA SAH-
LIN (s):
Herr talman! Inger Lundberg tar upp en jättelik
fråga för de individer som det handlar om - Inger
Lundberg hade mött två - men också för samhället
som helhet, nämligen att vi har så mycket kompetens
som uppenbarligen inte tas till vara av lite olika skäl.
Ibland är det därför att systemen i sig tar väldigt lång
tid att ta sig igenom, ibland därför att vi har uppenbar
diskriminering på arbetsmarknaden.
Det system som vi nu arbetar med är att redan vid
introduktionen, redan de första dagarna man vistas i
Sverige, ska validering och utvärdering påbörjas av
det yrke och den utbildning man har med sig. Redan
då ska vi kunna erbjuda praktikplatser och svenskun-
dervisning som är kopplade till det yrke man hade
med sig. Fram till att det systemet verkligen blir ef-
fektivt för alla jobbar vi nu med att vidga möjligheten
att gå en s.k. bristyrkesutbildning, som finns i dag
men som har varit ganska svår att använda om man
redan har ett annat arbete.
Vi bygger alltså i dag ut möjligheterna. Och jag
hoppas att introduktionen i framtiden gör att de som
vi möter från sfi kommer att berätta om hur bra det
var, hur fort det gick och hur välkomna de kände sig
till Sverige.
Anf.  66  INGER LUNDBERG (s):
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet Sahlin för
svaret. Jag tycker att det här är jätteviktigt. Det är
viktigt att det här implementeras också i de mindre
kommunerna. Jag tror att storstäderna börjar bli gans-
ka duktiga på det här. Men det är inte säkert att man i
de mindre kommunerna alltid fångar upp de här män-
niskorna, fångar upp möjligheterna, för vi vill ju ha
en situation där människor med utländsk bakgrund
känner att de kan bo kvar i Lindesberg eller bo kvar i
Kopparberg, men komplettera sin utbildning på när-
maste universitet.
Jag ser verkligen fram emot att regeringen sätter
fart på det här arbetet och att det blir en självklarhet
att alla som kommer hit med en bra yrkes- och ut-
bildningsbakgrund får komplettera den snabbt och på
rätt sätt i Sverige.
Anf.  67  Näringsminister MONA SAH-
LIN (s):
Herr talman! Jag håller bara med, både om be-
skrivningen och förhoppningen. Även om man säkert
har kommit längre i många storstäder, där man haft
en längre erfarenhet av att ta emot flyktingar och
invandrare, finns det fortfarande brister också där.
Men självfallet är det viktigt att se till att mottagning-
en kan ske i många delar av landet, att introduktionen
kan fungera effektivt både i små och i stora städer och
att vi sprider både erfarenheter och resurser, så att det
blir lika möjligt att bli väl mottagen i Lindesberg som
i Stockholm.
Anf.  68  FÖRSTE VICE TALMANNEN:
Det är fortfarande ett antal av kammarens leda-
möter som har begärt att få ställa frågor, men vi har ju
bestämmelsen att frågestunden varar exakt en timme.
Det är alltså inte möjligt att alla kan få ordet.
Frågestunden är därmed avslutad. Jag tackar före-
trädarna för regeringen för att de har kommit hit och
svarat på kammarledamöternas frågor.
7 §  Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades
Propositioner
2002/03:2 till socialförsäkringsutskottet
2002/03:7 till finansutskottet
8 §  Bordläggning
Anmäldes och bordlades
Proposition
2002/03:10 Straffrättsliga sanktioner mot överträdel-
ser av EG:s punktskatteregler för alkohol, tobak
och mineraloljor
Skrivelse
2002/03:3 2002 års redogörelse för tillämpningen av
lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll
Förslag
2002/03:RR2 Riksdagens revisorers förslag angående
statens personalpolitik
2002/03:RR3 Riksdagens revisorers förslag angående
statens styrning av skolan
Motioner
med anledning av prop. 2001/02:190 Riksrevisionen
2002/03:K2 Tobias Krantz och Liselott Hagberg (fp)
med anledning av prop. 2001/02:191 Sekretessfrågor
- Ekonomisk brottslighet m.m.
2002/03:K3 Mats Einarsson m.fl. (v)
9 §  Anmälan om interpellationer
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 17 oktober
2002/03:13 av Runar Patriksson (fp) till miljöminis-
ter Kjell Larsson
Beslut om strandskydd
2002/03:14 av Ulf Sjösten (m) till justitieminister
Thomas Bodström
Utredning av ungdomsbrott
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 22 oktober.
10 §  Anmälan om frågor för skriftliga svar
Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts
den 15 oktober
2002/03:40 av Helena Bargholtz (fp) till utrikesmi-
nister Anna Lindh
Diskriminering av homosexuella
2002/03:41 av Martin Andreasson (fp) till statsrådet
Jan O Karlsson
Utredning av flyktingbegreppet
2002/03:42 av Cecilia Nilsson (fp) till statsrådet
Britta Lejon
Neutrala myndigheter
2002/03:43 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till
finansminister Bosse Ringholm
Fastighetstaxering och fastighetsskatt
den 16 oktober
2002/03:44 av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Jan
O Karlsson
Flyktingar från Ryssland
2002/03:45 av Kerstin Engle (s) till statsrådet Jan O
Karlsson
Ängelholm-Helsingborgs flygplats
2002/03:46 av Agneta Ringman (s) till kulturminister
Marita Ulvskog
Kulturarvs-IT
2002/03:47 av Berit Jóhannesson (v) till vice stats-
minister Lena Hjelm-Wallén
Civilt utnyttjande av militära resurser
den 17 oktober
2002/03:48 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister
Anna Lindh
Följder av ett anfall mot irakiska Kurdistan
2002/03:49 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister
Anna Lindh
Kurdistan
2002/03:50 av Fredrik Olovsson (s) till justitieminis-
ter Thomas Bodström
Etnisk diskriminering inom rättsväsendet
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 22 oktober.
11 §  Anmälan om skriftliga svar på frågor
Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit
den 16 oktober
2002/03:14 av Ragnwi Marcelind (kd) till justitiemi-
nister Thomas Bodström
Fastighetsmäklarnämndens lokalisering
2002/03:15 av Agne Hansson (c) till utrikesminister
Anna Lindh
Officiella kontakter med regimen i Irak
2002/03:17 av Tasso Stafilidis (v) till justitieminister
Thomas Bodström
Den kanoniska rätten
2002/03:18 av Tasso Stafilidis (v) till justitieminister
Thomas Bodström
Förrättare av vigslar och partnerskap
2002/03:19 av Tasso Stafilidis (v) till justitieminister
Thomas Bodström
Regler för att ingå partnerskap
2002/03:20 av Tasso Stafilidis (v) till justitieminister
Thomas Bodström
Anknytningskrav för partnerskap
2002/03:21 av Berit Jóhannesson (v) till statsrådet
Jan O Karlsson
Stöd till minröjning
2002/03:22 av Berit Jóhannesson (v) till statsrådet
Jan O Karlsson
Sammanställning över svensk minröjningsverksamhet
år 2001
2002/03:23 av Ragnwi Marcelind (kd) till statsrådet
Ingela Thalén
Lokalisering av försäkringskassornas arbetsskade-
hantering
2002/03:28 av Göran Lindblad (m) till statsrådet Jan
O Karlsson
Visum
2002/03:29 av Tasso Stafilidis (v) till finansminister
Bosse Ringholm
Uppbörd till trossamfund utan samtycke
2002/03:31 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till
jordbruksminister Margareta Winberg
Träda och odling på Gotland
2002/03:32 av Yvonne Ruwaida (mp) till utrikesmi-
nister Anna Lindh
Svenskt agerande mot ev. israelisk invasion av Gaza
2002/03:33 av Carl-Axel Johansson (m) till miljömi-
nister Kjell Larsson
Samordningsansvar för erosionsfrågor
2002/03:34 av Ulla Löfgren (m) till jordbruksminister
Margareta Winberg
Viltvårdsavgiften
2002/03:35 av Rosita Runegrund (kd) till jordbruks-
minister Margareta Winberg
Konsekvenser av ett fiskestopp
2002/03:36 av Sven-Gunnar Persson (kd) till jord-
bruksminister Margareta Winberg
Internationella åtaganden vid fiskestopp
2002/03:37 av Rosita Runegrund (kd) till socialmini-
ster Lars Engqvist
De nya läkemedelsförmånerna
Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 22 oktober.
12 §  Kammaren åtskildes kl. 15.00.
Förhandlingarna leddes
av andre vice talmannen från sammanträdets början
till ajourneringen kl. 12.22 och
av förste vice talmannen därefter till sammanträdets
slut.
Tillbaka till dokumentetTill toppen