Riksdagens snabbprotokoll 2002/03:21 Torsdagen den 21 november

ProtokollRiksdagens protokoll 2002/03:21

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2002/03:21 Torsdagen den 21 november Kl. 12.00 - 12.28

---

14.00 - 15.00

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

----------------------------------------------------------------------

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 15 november.
2 § Svar på interpellation 2002/03:27 om lång-
tidsarbetslösa invandrare och arbetsförmedling-
ens tjänster

Anf. 1 Statsrådet HANS KARLSSON (s):
Fru talman! Ana Maria Narti har ställt tre frågor
till mig rörande arbetsförmedlingens arbete i relation
till invandrare. Sammanfattningsvis gäller frågorna:
- om nyrekryteringar av oerfarna arbetsförmedlare
kan rätta till misslyckanden i arbetsförmedlingens
relation till arbetslösa invandrare,
- om inte resursanvändningen inom arbetsmark-
nadspolitiken skulle vara effektivare om
"initiativrika och starkt motiverade grupper ur in-
vandrarbefolkningen" fick chansen att utifrån
egna behov söka nya vägar in i arbetslivet samt
- om jag kan tänka mig utbildningssatsningar rikta-
de mot arbetsförmedlingens personal med med-
verkan från akademiker med invandrarbakgrund.
Låt mig inledningsvis säga att situationen på ar-
betsmarknaden för invandrare har förbättrats påtagligt
under den senaste femårsperioden, även om en viss
avmattning skett det senaste året. Sysselsättningsgra-
den har stigit och arbetslösheten har sjunkit snabbare
för utrikes födda än för infödda. I vissa avseenden går
det till och med att tala om ett trendbrott. I och med
vändningen under de senaste åren har en tjugoårig
period av sjunkande sysselsättningsgrad för utländska
medborgare brutits. Detta är mycket glädjande och
jag har mot den bakgrunden svårt att helt förstå den
mörka bild av arbetsförmedlingens arbete i relation
till invandrare som Ana Maria Narti ger.
Samtidigt är jag den förste att erkänna att mycket
återstår att göra. Arbetslösheten är fortfarande betyd-
ligt högre och sysselsättningsgraden väsentligt lägre
för många grupper av invandrare. Integrationen på
arbetsmarknaden är därför en av de två alla andra
överskuggande uppgifterna för regeringen under
denna mandatperiod.
Så över till Ana Maria Nartis konkreta frågor.
Svaret på den första är nej. Jag tror inte att nyrekryte-
ringar av oerfarna arbetsförmedlare är någon lösning i
sig. Jag har heller inte fattat något beslut med den
innebörd Ana Maria Narti påstår i sin interpellation.
Betydelsen av att arbetsförmedlingen ges resurser för
att kunna erbjuda, bland andra invandrare utan eller
med mycket begränsad erfarenhet av svenskt arbets-
liv, intensifierad individuell service kan emellertid
inte nog understrykas. Den samlade forskningen
pekar på att intensifierad förmedling och vägledning
är en typ av insats som så gott som alltid har positiva
effekter på individens möjligheter att få arbete. Sam-
tidigt är det förstås viktigt att arbetsförmedlare som
arbetar med individer med särskilda svårigheter på
arbetsmarknaden, har erfarenhet och kompetens för
uppgiften. Under 2002 ska AMS använda 165 miljo-
ner kronor av sitt förvaltningsanslag för att särskilt
stärka ställningen på arbetsmarknaden för personer
med utländsk bakgrund. Regeringen avser att utöka
denna ram för 2003.
Vad gäller Ana Maria Nartis andra fråga har de
senaste årens arbetsmarknadspolitik präglats av en
strävan mot tydligare styrning och uppföljning och ett
ökat fokus mot kärnuppgifterna. Detta har varit en
nödvändighet mot bakgrund av mindre lyckade för-
sök med en mer decentraliserad politik under 1990-
talet. Ordning och reda måste gälla även framöver.
Det är inte fler projekt som behövs. Den generella
politiken - och inte säråtgärder - är trots allt vikti-
gast.
En tydligare nationell arbetsmarknadspolitik står
dock inte i motsats till fortsatta ansträngningar att
anpassa insatserna till regionala och lokala förutsätt-
ningar eller, ännu mindre, till individens förutsätt-
ningar och behov. Stor kraft har lagts ned på att i den
generella politiken än tydligare ta fasta på individens
förutsättningar och behov. Detta arbete går vidare.
Samverkan är en av hörnstenarna inom aktivitetsga-
rantin. Sådan kan ske med en rad olika aktörer:
Kommun, stat, parterna på arbetsmarknaden, företag
och andra organisationer är alla tänkbara samver-
kanspartner om samarbetet bedöms kunna bidra till
att de arbetssökande får arbete. Det finns dessutom
inom arbetsmarknadspolitiken fortfarande utrymme
för verksamhet som syftar till att på lokal eller regio-
nal nivå utveckla nya metoder och förhållningssätt.
Ana Maria Narti nämner i sin interpellation nya mål 3
och gemenskapsinitiativet Equal. Till det kan läggas
de lokala utvecklingsavtalen inom ramen för den
nationella storstadspolitiken, vilka ska präglas av att
de boende i berörda områden ska vara delaktiga i
framtagandet av insatser.
Med detta sagt vill jag gärna hålla med om att
samverkan är ett område som behöver utvecklas vida-
re inom Arbetsmarknadsverket. Som Ana Maria Narti
vet har integrationsminister Mona Sahlin tidigare med
AMS tagit upp bland annat samarbetet med invand-
rarorganisationer. AMS har i oktober i år fastställt en
policy och handlingsplan för Arbetsmarknadsverkets
mångfaldsarbete. I den anges bland annat just att
samarbetet med invandrarorganisationer och invand-
rarföreningar ska förbättras. Som ett led i arbetet med
detta ska respektive myndighet inom verket under
2003 kartlägga det samarbete som bedrivs med olika
invandrarorganisationer.
Vad slutligen gäller frågan om utbildningsinsatser
inom Arbetsmarknadsverket har AMS sedan 2001
haft en nära samverkan med Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering (DO). Denna har resulterat i en
rad åtgärder, bland annat har AMS verksledning be-
slutat om en kvalitetssäkrad handlingsplan för myn-
dighetens arbete med "mångfaldsfrågor". Vid samtli-
ga länsarbetsnämnder finns i dag också särskilda
"mångfaldsspecialister". AMS har vidare medverkat i
DO:s och Integrationsverkets arbete för att mäta kun-
skaperna om diskrimineringslagstiftningen i olika
yrkesgrupper. Det kan noteras att kunskaperna bland
Arbetsmarknadsverkets personal ökat mer än i andra
undersökta yrkesgrupper.
Och slutligen: Som ett komplement till AMS
samverkan med DO uppdrog regeringen i januari i år
åt AMS att vidta åtgärder för att motverka diskrimi-
nering i arbetsförmedlingarnas verksamhet. AMS ska
bland annat analysera och bedöma riskerna för
diskriminering inom olika delar av arbetsförmedling-
ens verksamhet samt försäkra sig om att arbetsför-
medlare och annan personal inom AMV har tillfreds-
ställande kunskaper om mekanismerna bakom
diskriminering samt om gällande regler på området,
liksom om frågor om mångfald i arbetslivet.
AMS har i dagarna avrapporterat uppdraget.
Självfallet kan jag tänka mig att personer med in-
vandrarbakgrund, med egna erfarenheter av arbete i
flerkulturella miljöer eller av diskriminering i arbets-
livet, kan ha mycket att tillföra i utbildning på områ-
det. Det är emellertid inte regeringens uppgift att på
en sådan detaljnivå föreskriva hur en myndighet ska
fullgöra sitt uppdrag.

Anf. 2 ANA MARIA NARTI (fp):
Fru talman! Låt mig börja med att välkomna det
nya statsrådet till en dialog som jag vet kommer att
fortsätta i minst fyra år framöver.
Jag har personligen bakom mig nästan tio år av
praktiskt arbete med långtidsarbetslösa invandrare.
Detta arbete har inte tillkommit på uppdrag från något
departement, landsting, kommun, arbetsförmedling
eller dylikt, utan det är något som jag själv har tagit
på mig därför att jag har en mycket lång erfarenhet av
att skaffa mig egna uppdrag som frilans och svart-
skalle.
Under sammanlagt 29 år har jag skaffat mig jobb
själv, inte därför att jag har velat det utan därför att de
första tio åren, 1970 - 1980, av sökande av en fast
anställning har varit några av de bittraste erfarenhe-
terna i mitt liv. Jag är fortfarande både arg och ledsen
när jag tänker på hur svenska arbetsgivare har be-
handlat mig och mina likar. Därför kommer den här
diskussionen att fortsätta, och den kommer att fort-
sätta i en mycket skarp ton.
Statsrådet är förvånad över den mörka bilden av
situationen för arbetssökande invandrare som jag ger.
Vad gör Integrationsverket i den stora debattartikeln
från i går? Och hur ställer sig statsrådet till den oer-
hört kritiska rapport som har kommit från Riksdagens
revisorer, och som i sin helhet visar att inriktningen
på arbetsmarknadspolitiken, målen och delmålen
mycket ofta motverkar sina syften?
Mörk bild? Har det skett en förbättring för in-
vandrarna? Inte enligt Integrationsverket. Utveck-
lingen har bromsats. Skillnaden i sysselsättningsgrad
mellan utrikes födda och födda i Sverige har inte
minskat det senaste året. Sysselsättningsgraden för
utrikes födda ligger på ca 60 %, att jämföra med
Sverigeföddas sysselsättningsgrad på närmare 77 %.
Åtgärder och projekt - nej, det är inte det som jag
vill ha, absolut inte. Jag hoppas att vårt samarbete,
om det blir ett samarbete, leder till en total förändring
av modellen för arbetsmarknadspolitiken.
Det finns ingenting tydligare i dag i svensk politik
än att uppifrån kommande integration och delaktighet
på kommando inte fungerar. Myndigheterna och de
starka svenska organisationerna kan samverka så
mycket som de vill, men om invandrarbefolkningen
är utesluten ur denna samverkan kommer denna sam-
verkan bara att fördjupa klyftorna.

Anf. 3 Statsrådet HANS KARLSSON (s):
Fru talman! Jag välkomnar att få möta en mycket
kompetent meddebattör. Jag ser fram emot det. Det
ska bli spännande. Det är viktigt att vi kan diskutera
och ta intryck av varandras uppfattningar och eventu-
ella förslag till förbättringar.
Jag vill medge att den korta tid som jag haft för att
överblicka frågorna gör att jag inte känner mig redo
för denna skarpa debatt som Ana Maria förutskickar
nu. Jag återkommer gärna till den, och jag ser fram
emot den. Jag tror också att Ana Maria har överseen-
de med det.
Jag vidhåller att det var en i överkant mörk bild.
Jag inser att den positiva utveckling som vi har haft
för utlandsfödda när det gäller att komma in på ar-
betsmarknaden har varit understödd av en gynnsam-
mare arbetsmarknad under de senare åren. Nu viker
den. Därför började jag min första vecka i Näringsde-
partementet fundera på vilka initiativ som jag vill ta
för att försöka förbättra möjligheterna och förutsätt-
ningarna för utlandsfödda att komma in i arbete. Jag
är beredd att diskutera medlen och metoderna för det.
Jag ville med det initiativet visa att jag har ett oerhört
starkt engagemang för och en mycket stark vilja att
förbättra möjligheterna för utlandsfödda att få ett
arbete, därför att det är förutsättningen för ett bra liv
framöver.
Jag har inte några stora svårigheter att ta till mig
kritiken från Riksdagens revisorer. Jag har haft två
diskussioner med AMS ledning för att försöka förstå
hur de ser på kritiken och i vad mån de bedömer att
den är befogad. De säger till mig att det finns fog för
kritik i den riktning som Riksdagens revisorer har
framfört. Jag har frågat vilka åtgärder de har vidtagit
och avser att vidta med anledning av den kritiken och
har fått rätt bra svar.
Jag känner mig rätt trygg med att AMS dels har
fångat kritiken, dels har förslag till åtgärder på gång
som jag tror också kommer att tillfredsställa Riksda-
gens revisorer framöver. Men jag ber att få återkom-
ma mer precist till de förslag till förändringar som
man behöver göra med anledning av Riksdagens
revisorers kritik.

Anf. 4 ANA MARIA NARTI (fp):
Fru talman! Jag får be om förlåtelse för lite för
mycket passion i mitt sätt att föra diskussionen, men
det är resultatet av otroligt många svårigheter och
oändligt många hinder.
Alltid när man kommer nedifrån med något initi-
ativ från någon grupp invandrare och försöker sam-
verka så får man ett slag på fingrarna. Det senaste
exemplet som jag kan plocka fram är projektet Simba
i Stockholm. Det är ett projekt skapat av afrikanska
kvinnor för sina medsystrar med låg utbildning. De
har ett litet centrum på Södermalm. De har lyckats
öppna arbetslivet för kvinnor som aldrig varit i när-
heten av det som kallas en normal arbetsdag i Sveri-
ge.
Nu vill man stänga Simba. Varför? Därför att man
agerar på vanligt svenskt myndighetsvis. Stadsdelarna
tycker att invånarna i olika stadsdelar ska sitta på
plats inom gränsen för stadsdelen. Det är det vikti-
gaste, inte resultatet av ett fantastiskt och ansvarsfullt
arbete som kommer nedifrån.
Länsarbetsnämnden kräver att Simba ska ha bättre
resultat än Arbetsförmedlingen. Är detta ett normalt
sätt att samverka? Eller är detta ett uttryck för full-
ständigt omyndigförklarande av initiativ och ansvar
som kommer nedifrån?
Under den första perioden med mål 3-arbete hade
1 % av alla beviljade projekt initierats och blivit led-
da av invandrare - 1 % av 1 800 projekt! Den andra
perioden verkar bli ännu fattigare på sådana initiativ,
därför att den offentliga sektorns samverkan har lett
till att den offentliga sektorn äter upp EU:s bidrag
som egentligen är avsedda att gå till de maktlösa.
Den offentliga sektorn är inte maktlös. Den of-
fentliga sektorn i Sverige är en av de mäktigaste av
sådana sektorer i hela västvärlden. De maktlösa är de
arbetslösa.
Någonstans måste det finnas arenor för egna initi-
ativ och eget ansvarstagande. I dag är de arenorna
krympande på grund av den här ordningen, samord-
ningen, samverkan, som egentligen stryper männi-
skornas arbetslust och människornas vilja att verkli-
gen stå för sina egna tankar, sina egna önskningar och
sitt eget ansvarstagande.

Anf. 5 Statsrådet HANS KARLSSON (s):
Fru talman! Jag är inte alldeles säker på att jag
riktigt ser och förstår var vi skiljer oss åt mer precist.
Jag vill gärna återkomma till det. Låt mig få formule-
ra något slags grundhållning som jag har så får vi se
om det underlättar för mig att upptäcka var vi skiljer
oss åt. Jag har inget emot projekt som har till syfte att
stötta individen som något slags princip. Det är säkert
alldeles nödvändigt och utmärkt som komplement till
arbetsmarknadspolitiken av mer övergripande natur.
När jag har sagt det vill jag också ha sagt att sam-
tidigt måste jag ta ansvar för att medel för projekt-
verksamhet kan hanteras inom de ramar som jag
ansvarar för. Jag vill kort sagt ha kontroll på medlen,
naturligtvis. Det är säkert en yta för spänning och
konflikt. Hur mycket frihet för projekt och hur myck-
et ovanifrånstyrning måste man ha för att ha kontroll?
Jag inser att det finns en konfliktyta där, eller ett
dilemma. Det får man antagligen diskutera och bråka
om och se om man kan hitta gemensamma slutsatser.
Sedan har jag en annan grundläggande hållning
som jag också vill redovisa. Jag delar uppfattningen
att det är viktigt med egna, individuella initiativ. Ja,
det är det. Samtidigt har jag den grundläggande poli-
tiska uppfattningen, den samhällssynen och männi-
skosynen, att det inte räcker att bara ge människor
rättigheter och möjligheter. Det är viktigt. Det måste
vi göra. Men jag vill också, som en ytterligare dimen-
sion, försöka skapa förutsättningar för människor att
använda sina individuella möjligheter.
Sådana förutsättningar kan vara det som jag tog
initiativ till som en viljeinriktning för en mer konkret
politik när det gäller stöd till utlandsfödda. Det gällde
att ha en personlig handläggare på arbetsförmedling-
en som kan avsätta mer tid för att stödja den enskilde
individen så att dennes egenskaper kan komma till sin
rätt och bli synliggjorda hos arbetsgivare som kan
tänkas vara intresserade av att anställa. Det var den
enkla kopplingen.
Min - kalla det gärna ideologiska även om det lå-
ter storvulet - grundläggande politiska syn säger mig
att vi också ska skapa förutsättningar, reella förutsätt-
ningar, med medel som vi gemensamt finansierar som
en extraresurs för människor som behöver en sådan
resurs för att kunna utnyttja sina möjligheter.
Sedan, Ana Maria Narti, kan jag dessvärre inte ta
en precis diskussion om det här projektet, Simba. Jag
hoppas att Ana Maria kan ha överseende med det. Jag
ber att få återkomma i de lite mer precisa delarna.

Anf. 6 ANA MARIA NARTI (fp):
Fru talman! Tack, statsrådet! Egentligen är den
här dialogen mycket välkommen. Man träffar mycket
sällan i den här salen statsråd som är så öppna för en
förutsättningslös dialog. Jag skulle nu på en gång
kunna föreslå till exempel ett seminarium där väldigt
många invandrargrupper - det gäller inte så mycket
individer som små grupper som försöker förbättra
situationen för sig själva och för sina medsystrar och
medbröder - skulle kunna presentera sina erfarenhe-
ter nedifrån och upp.
Det är det som saknas i dag i integrationspolitiken
i Sverige, alltså möjlighet att lägga fram egna förslag
som grundar sig på de egna erfarenheterna. Det skulle
vara mycket lätt för oss att göra det tillsammans.
Varför inte? Vi skulle ha ett mycket konkret mål: att
hitta lösningar och undanröja hinder. Hindren ligger
inte i illvilja. Hindren ligger inte i en ond inställning.
Hindren ligger i en stelbent struktur som har sklerose-
rats och som står i vägen för skapandekraften.
Det här skulle vi kunna göra tillsammans. Egent-
ligen tror jag inte att integrationens problem i dag kan
lösas utan samverkan över blockgränserna.

Anf. 7 Statsrådet HANS KARLSSON (s):
Fru talman! Jag blir glad av att Ana Maria Narti
uppfattar mig som öppen. Jag vill nämligen försöka
vara det. Det kanske är lättare när man är i början av
ett sådant här uppdrag än senare. Jag vill, och det är
sant, uppriktigt förstå vilka mekanismer som stänger
ute människor. Jag förstår att många vet, och att
många har erfarenhet och kunskap om, vad det är.
Ska jag ha ansvar för de här frågorna gör jag anspråk
på att också själv förstå mer.
Därför välkomnar jag en öppen dialog. Låt mig få
fundera på om den ska ske i form av seminarium eller
på annat sätt. Jag noterar den idén.
Jag tycker inte, och jag uppfattar inte Ana Maria
Narti riktigt så heller, att det handlar om antingen ett
underifrånperspektiv, som hon beskriver det, eller ett
ovanifrånperspektiv. Det är naturligtvis så att det
måste vara både och. Sedan har vi säkert olika upp-
fattningar i den politiska debatten om hur mycket
eller lite det är av det ena eller andra. Men låt mig
ändå få bejaka att jag ser nödvändigheten av både-
och. Låt oss utveckla en dialog där vi förmår att ta in-
tryck i debatten och också förstå mer av de samman-
hang som stänger människor ute från arbetsmarkna-
den i dag och försöka göra något konstruktivt av det i
så mycket samförstånd som över huvud taget är möj-
ligt.

Överläggningen var härmed avslutad.
Ajournering

Kammaren beslutade kl. 12.28 på förslag av tredje
vice talmannen att ajournera förhandlingarna till
kl. 14.00 då frågestunden skulle börja.
Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 14.00.

3 § Frågestund

Anf. 8 ANDRE VICE TALMANNEN:
Jag hälsar välkommen till frågestunden. Följande
statsråd kommer att delta: näringsminister Leif Pag-
rotsky, justitieminister Thomas Bodström, jord-
bruksminister Ann-Christin Nykvist, statsrådet Gun-
nar Lund och statsrådet Morgan Johansson. Välkom-
na!
Näringsministern besvarar såväl allmänpolitiska
frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde. Frå-
gor till övriga statsråd förutsätts beröra deras an-
svarsområden inom regeringen.
Jag vill också påminna om att talartiden både för
dem som frågar och för dem som svarar är en minut.
Det är bra om vi håller det, för då är det fler som kan
få möjlighet att ställa frågor.
Straffskalor

Anf. 9 CECILIA MAGNUSSON (m):
Fru talman! I riksdagen stiftar vi lagar, och vi för-
väntar oss att människor rättar sig efter dem - även
myndigheter. Min fråga är till justitieminister Thomas
Bodström och gäller hur vi ska upprätthålla förtroen-
det för rättsväsendet hos medborgarna.
Det gäller användningen av de straffskalor som vi
fastställt här i riksdagen. För grov misshandel är
straffskalan ett till tio år. Problemet är att domstolar-
na inte använder den straffskalan. Mellan fem och tio
år används i princip inte. Är detta en tillfredsställande
situation, tycker justitieministern? Vad tänker han
annars göra åt detta?

Anf. 10 Justitieminister THOMAS BOD-
STRÖM (s):
Fru talman! Det är alldeles riktigt, och vi är helt
överens om den saken, att det är riksdagen som stiftar
lagar. Jag tror också att vi är överens om att det är
domstolar som sätter praxis och prejudikat. Om det
blir prejudikat som inte är lämpliga kan naturligtvis
riksdagen gripa in och lagstifta.
När det gäller intervaller, till exempel ett till tio år
vid grov misshandel, kan man naturligtvis sänka från
tio år eller höja från ett år. Men det finns också en
annan metod, och det är att införa särskilda straff-
skärpningsgrunder. Det har man gjort bland annat när
en misshandel är att bedöma som särskilt hänsynslös
eller när det gäller några som är särskilt utsatta. Då
har man närmast tänkt på barn.
Nu är detta en aktuell fråga, och vi ska inte gå in
på den diskussionen. Men det kan ändå vara värt att
veta att en fråga som har utretts i en parlamentarisk
utredning och som just nu behandlas är om man ska
införa ytterligare en specifik straffskärpningsgrund
just när det är fråga om misshandel av barn.

Anf. 11 CECILIA MAGNUSSON (m):
Fru talman! Det är en synnerligen aktuell fråga;
det håller jag med om. Men det vi diskuterar nu är ju
inte en engångsföreteelse, utan detta är någonting
som pågår ständigt. År 2000 fälldes 636 personer för
grov misshandel, men inte en enda gång användes
den övre delen av straffskalan i domarna. Frågan som
inställer sig är: Vad tänker justitieministern göra åt
detta? Det är en fråga om rättssäkerhet och om förtro-
endet för vårt rättsväsende. Vi som lagstiftar har
skyldighet att påpeka detta och att be regeringen om
förslag så att vi faktiskt kan minska denna skillnad
mellan lagstiftning och det man utdömer.
Jag skulle gärna vilja att justitieministern kunde
ge mig och landets medborgare ett besked på den här
punkten.

Anf. 12 Justitieminister THOMAS BOD-
STRÖM (s):
Fru talman! Detta utvecklas alltså genom praxis
och prejudikat, vilket skett bland annat när det gäller
grov misshandel av barn. Det skärptes 2000. Nu är
detta synnerligen aktuellt, och det är ett pågående
ärende. Vi får väl avvakta och se om det kommer att
leda till en strängare bestraffning. Men samtidigt som
detta pågår har vi sedan en tid tillbaka, grundat på
den utredning jag talade om, arbetat med att se över
om man ska skärpa detta bland annat just när det
gäller övergrepp mot barn. Det finns naturligtvis en
rad andra omständigheter som man kan införa för att
höja praxis på det område där riksdagen vill att man
ska höja praxisen.
Sedan kan man naturligtvis sänka gränsen eller
höja från ett till tio. Jag tycker inte att det är så lämp-
ligt att sänka något straff nu, och egentligen inte hel-
ler att höja. Jag anser att det är viktigt att vi ger dom-
stolen stor frihet att utöva praxis. Det är också det
som är grundvalen för vårt rättssamhälle.
Men vi måste hela tiden arbeta med att se över
olika delar av lagstiftningen så att man kan ha en
skärpning på de områden där man så vill, och det är
just det som vi arbetar med nu.
Sprutbytesprogrammet

Anf. 13 ULF NILSSON (fp):
Fru talman! Jag tänkte ställa en fråga till statsrådet
Morgan Johansson.
I Malmö och Lund förekommer det en försöks-
verksamhet med utbyte av sprutor. Narkomaner får
lämna in använda sprutor och växla till sig nya under
strikta former. Huvudsyftet med verksamheten har
varit att minska smittspridningen av aids och gulsot,
och det har varit väldigt framgångsrikt. Verksamhe-
ten har dock också haft många sociala förtjänster.
Bland annat har många lockats till frivillig avgiftning.
Detta projekt har varit nedläggningshotat i många
år. Det lever under mycket stor osäkerhet. Eftersom
statsrådet är ansvarig för hälsa och narkotika skulle
jag helt enkelt vilja höra hur han ser på projektet och
på möjligheten att utvidga det också till andra platser
i landet.

Anf. 14 Statsrådet MORGAN JOHANS-
SON (s):
Fru talman! Det är riktigt att jag har ansvar för
narkotikapolitiken i regeringen från och med reger-
ingsombildningen.
Stödet för den restriktiva narkotikapolitiken i Sve-
rige är mycket sort. Det finns egentligen ingen legali-
seringsdiskussion i Sverige, i motsats till en rad andra
länder i Europa. En av våra stora utmaningar fram-
över är också att vinna stöd för vår restriktiva narko-
tikapolitik i det europeiska och nordiska perspektivet.
Man ska emellertid vara klar över att när vi säger
att vi tar avstånd från narkotika så tar vi inte avstånd
från narkomanerna. Det innebär bland annat att vår
narkotikapolitik måste stå på tre ben: förebyggande
arbete, bekämpning av brotten och missbrukarvård.
Därför kommer regeringen att lyfta fram missbrukar-
vården generellt sett under den här mandatperioden.
När det gäller sprutbytesprogrammet i Malmö och
Lund görs nu en utvärdering av narkotikasamordna-
ren Björn Fries. Han lämnar rapport till mig i februari
nästa år, och då tar jag ställning till framtiden för
detta projekt.

Anf. 15 ULF NILSSON (fp):
Fru talman! Jag noterar med glädje att Morgan
Johansson har samma inställning som jag har, nämli-
gen att allt tal om att legalisera narkotika är oss
främmande. Jag noterar också med glädje att Morgan
Johansson har talat om att börja diskutera Christiania
och den öppna försäljning som sker där. Den sprut-
bytesverksamhet som sker i Lund har dock ingenting
med detta att göra, utan där är det väldigt strikta be-
stämmelser. Det är tunga narkomaner som redan är
fast i ett missbruk, och detta hindrar att olyckan blir
värre på grund av man sprider smutsiga sprutor.
Jag tror att det är dags för regeringen att sätta ned
foten nu. Det här har diskuterats så sent som i våras,
och då visste vi inte om verksamheten skulle läggas
ned eller inte. Om ett projekt pågår i 20 år måste de
som är engagerade i det och arbetar med det kunna
veta om det är lönt att lägga ned engagemang på
denna verksamhet.

Anf. 16 Statsrådet MORGAN JOHANS-
SON (s):
Fru talman! Det är riktigt att det är dags att sätta
ned foten i den här frågan. Jag måste dock invänta det
underlag jag ska få från narkotikasamordnaren innan
jag gör det. Detta kommer som sagt att bli en fråga
för mig och regeringen att diskutera under våren.
Ulf Nilsson var inne på frågan om Christiania. Jag
träffade i måndags mina norska, danska och övriga
nordiska kolleger på ministerrådsmötet i Oslo och
passade då på att framföra ett tack från Sverige för att
man i Danmark nu faktiskt tar itu på allvar med pro-
blematiken kring Christiania. Man gör razzior på ett
sätt som man inte gjort tidigare, man stänger de
haschklubbar som ju har funnits i Köpenhamn under
några år och man drar langare och andra inför rätta.
Jag tycker att det är en bra signal, framför allt för mig
som känner situationen i södra Sverige så pass väl
som jag gör, eftersom jag är därifrån.
Saabvarslet

Anf. 17 ROSSANA DINAMARCA (v):
Fru talman! Jag vill ställa min fråga till närings-
minister Leif Pagrotsky.
I fredags meddelades de Saabanställda i Trollhät-
tan att ledningen kommer att behöva vidta kraftfulla
och strukturella åtgärder. Saabledningen menar att det
utan tvekan kommer att innebära ett minskat perso-
nalbehov och att uppsägningar inte kan uteslutas. Hur
stort varslet kommer att bli får vi se, men Saabs be-
sked till de anställda har redan fått verkan hos en av
underleverantörerna. Lear Corporation meddelade i
tisdags att hundra anställda kommer att varslas om
uppsägning.
Saabs framtid är beroende av kortsiktiga men ock-
så långsiktiga åtgärder som regeringen måste beakta
och ta ställning till. I första hand vill jag veta hur
regeringen kommer att hantera det här varslet.

Anf. 18 Näringsminister LEIF PAGROT-
SKY (s):
Fru talman! Saab är en bilfabrik som just nu har
stora lönsamhetsproblem, men detta är samtidigt
kombinerat med en situation där man har ett utomor-
dentligt kraftfullt utvecklingsprogram bakom sig, som
gör att man nu har ett färskt och modernt modellpro-
gram. Samtidigt som man alltså har svåra lönsam-
hetsproblem så har man optimism och framtidstro.
Företaget måste agera kraftfullt för att komma till
rätta med lönsamhetsproblemen och kunna ta vara på
de möjligheter som ett nytt toppmodernt modellpro-
gram erbjuder. Det är en ovanlig kombination av
omständigheter som företaget här möter.
Samhället måste ha hög beredskap för att möta
detta. Vi har numera en arbetsmetod som innebär att
vi har decentraliserat beslutsfattandet för att ha ett
snabbare fotarbete och högre beredskap på lokal och
regional nivå. Det finns mycket pengar avsatta och
hög beredskap. Jag tycker att det är bra att företaget
har agerat så tidigt så att vi alla har tid att förbereda
kraftfulla åtgärder.

Anf. 19 ROSSANA DINAMARCA (v):
Fru talman! Jag tackar för svaret. Tiden är knapp
här, så jag kommer säkert att ha anledning att fort-
sätta diskutera frågan med näringsministern.
Jag vill lyfta fram den långsiktiga aspekten på den
här frågan, nämligen den som handlar om förutsätt-
ningarna för att ha kvar Saab. Då behövs inte bara
bättre försäljning utan också en teknisk utveckling,
precis som näringsministern säger. Det handlar dels
om kompetensförsörjningen i form av utveckling av
gymnasie- och högskola, men framför allt om perso-
nalrekryteringen och tillgången på välutbildad perso-
nal. Där finns bland annat en väldigt tydlig koppling
till Göteborg och Chalmers.
Därför, men också ur transportsynpunkt, är det
viktigt att vi får ett besked om att riksväg 45 och
järnvägen byggs ut. Utan ett sådant besked är jag rädd
att konsekvensen blir att arbetsmarknaden helt kom-
mer att flyttas ifrån Trollhättan, och det kommer att
påverka flera underleverantörer.
Jag skulle vilja ta upp en sista sak. Det är säkert
hundratusen människor som är beroende av bilfabri-
ken, och det handlar inte bara om en lokal eller regio-
nal fråga.

Anf. 20 Näringsminister LEIF PAGROT-
SKY (s):
Fru talman! Det är självklart att den här situatio-
nen kräver kortsiktiga, omedelbara åtgärder riktade
mot den akuta situationen. Där ska regin i första hand
ligga lokalt och innebära mobilisering av de resurser
som finns hos länsarbetsnämnd och arbetsförmedling,
på utbildningsområdet och på många andra områden.
Men det handlar också om att stärka bilindustrin och
att stärka näringsklimatet i Trollhätteregionen gene-
rellt. Det handlar om utbildning. Det är en helt central
fråga för mig att stärka förmågan att rekrytera kvalifi-
cerad arbetskraft till olika branscher, också sådan
arbetskraft som bilindustrin kommer att behöva på
lång sikt.
Kommunikationerna behöver också bli bättre -
därom är jag helt övertygad. Det här året är nästan
slut, så jag hoppas att dimmorna kan skingras och
beslut kan fattas om både väg och tåg i den här regio-
nen under loppet av nästa år.
Statligt ägande

Anf. 21 CLAES VÄSTERTEG (c):
Fru talman! Även jag har en fråga till näringsmi-
nister Leif Pagrotsky.
Enligt en TT-intervju under gårdagen är inte när-
ingsministern främmande för att öka det statliga
ägandet i näringslivet. Det här är en syn som varken
jag eller Centerpartiet delar, men nu är en minut en
något för kort tid att utveckla en ideologisk diskus-
sion kring detta.
Som både skattebetalare och riksdagsledamot
skulle jag tycka att det kunde vara intressant om när-
ingsministern kunde utveckla tankegångarna en
smula.
Därför är min fråga: Vilka statliga företag är det
som näringsministern kan tänka sig ska ge sig ut och
öka sitt ägande, och i vilka sektorer kan näringsmi-
nistern tänka sig att öka det statliga ägandet?

Anf. 22 Näringsminister LEIF PAGROT-
SKY (s):
Fru talman! Jag tycker att den här frågan har fel
infallsvinkel. Det centrala för mig är inte ägarmate-
matiken. Det centrala för mig är att de företag som vi
har ansvar för att äga kan utvecklas på ett sätt som är
till fördel för Sverige, för de anställda och för kun-
derna. Ibland innebär det att ett statligt företag behö-
ver ingå en sorts allians eller samarbete med ett annat
företag och att det statliga ägandet minskar, om det är
till fördel för företaget och för verksamheten. Ibland
kan det också innebära motsatsen.
Jag kan berätta att just nu till exempel håller det
av staten dominerade företaget Telia på att köpa ett
finskt företag som heter Sonera. Det är ett exempel på
att ett företag kan få växa på marknadens villkor trots
att staten råkar äga det, och i själva verket är det kan-
ske själva förutsättningen. De företag som i dag är
föremål för börsens nervositet har inte samma möj-
ligheter att gå på offensiven när möjligheterna er-
bjuds. Det här är en styrka och en fördel som de stat-
ligt ägda företagen har, att leva i en stabil och oner-
vös miljö - i alla fall är det så just nu - och det är en
fördel som jag tycker att vi ska ta vara på.
Jag har ingen huvudambition att expandera den
statliga företagsgruppen, men jag kommer inte att
säga till de styrelser och verkställande ledningar som
har offensiva planer att det är förbjudet bara för att de
är statliga.

Anf. 23 CLAES VÄSTERTEG (c):
Fru talman! Jag tycker att det är positivt att när-
ingsministern inte har som en huvudambition att öka
det statliga ägandet. Jag skulle också gärna se lite mer
tydlighet i den här frågan.
För mig är det oerhört viktigt - och det tycker
näringsministern också - att vi har ett gott företagar-
klimat, och jag vill att detta företagarklimat ska fort-
sätta förbättras. Därför har vi satsat mycket på och
lagt fram förslag om att skapa bättre villkor för de
små och medelstora företagen. Men nu tycker jag att
det verkar som om regeringen är på väg i en annan
riktning, där man mer vill centralisera ägandet av det
svenska näringslivet.
I tidigare nämnda TT-intervju hänvisade närings-
ministern också till att utbildning och forskning är
viktigt för tillväxten, och där är jag och näringsmi-
nistern helt överens. Vore det inte därför dags att
regeringen, i stället för att ge sig ut och köpa företag,
satsade mer på den så kallade kärnverksamheten som
vård, skola och omsorg, och gav dessa de resurser
som de verkligen behöver och som de så länge väntat
på?

Anf. 24 Näringsminister LEIF PAGROT-
SKY (s):
Fru talman! Jag är glad att Centern och Socialde-
mokraterna är överens om betydelsen av att satsa på
forskning och högre utbildning. Vi har gemensamt
byggt ut högre utbildning runtom i landet i hård strid
med andra borgerliga partier. Det var en strid som jag
tycker att Centern har heder och ära av, och jag hop-
pas att den alliansen består.
Men beträffande den nu aktuella frågan förvånar
det mig att vi är oeniga i frågan om att Telia får lov
att köpa Sonera, och att jag borde lyfta på luren och
ringa Telias styrelseordförande och säga att de peng-
arna i stället ska satsas på vård, skola och omsorg.
Det var faktiskt en nyhet för mig, och jag hoppas att
det var en tillfällig felsägning. Det speglar i alla fall
inte en samsyn mellan Centern och regeringen på hur
statliga företag ska skötas.
Statliga företag ska utvecklas. Deras särart och
deras fördelar ska få komma till uttryck också om de
till äventyrs skulle så att säga råka expandera och ta
marknadsandelar. De ska ges chansen liksom andra
företag. Det ska de anställda i företagen veta, och det
ska företagsledningarna veta. Det ska inte vara ett
handikapp att vara statligt ägd.
Beskattningen av jordbruket

Anf. 25 KENNETH LANTZ (kd):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till den nytill-
trädda jordbruksministern Ann-Christin Nykvist.
Anser jordbruksministern att det är rimligt att svenska
jordbrukare ska beskattas hårdare än kolleger på den
europeiska kontinenten? Det jag framför allt tänker
på är beskattningen av diesel, som är högre i Sverige
än på kontinenten.
Från mitt västskånska hemmaperspektiv kan jag
tydligt notera att kött- och mjölkproduktionen i Dan-
mark ständigt ökar, medan den går en kräftgång i
Sverige.
Vad kommer ministern att göra för att förbättra
läget för de svenska jordbrukarna, så att de får samma
villkor som jordbrukare i övriga Europa?

Anf. 26 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN
NYKVIST (s):
Fru talman! Det är viktigt att vi skapar en jord-
brukspolitik som både är bra från konsumentsynpunkt
och ger jordbruket konkurrenskraft. Man har under en
tid pratat om jordbrukets ryggsäck, och regeringen
har vidtagit åtgärder. En viktig åtgärd som har vidta-
gits är att den så kallade gödselmedelsskatten återförs
till jordbruket. Där finns en överenskommelse mellan
LRF och regeringen.
Dieselskatten har varit föremål för utredning, och
det finns ett utredningsförslag som bereds inom Re-
geringskansliet. De här är inga enkla frågor, och det
finns ett antal olika infallsvinklar på just det förslaget.
Givetvis är det angeläget att vi arbetar med goda
förutsättningar för jordbruket. Jag menar att föränd-
ringar som är aktuella inom ramen för den europeiska
jordbrukspolitiken givetvis också syftar till goda
förutsättningar - även om förutsättningarna för när-
ingen blir ändrade.

Anf. 27 KENNETH LANTZ (kd):
Fru talman! Det är tankar i rätt riktning. Vi bör
dock vara medvetna om att transporterandet av varor
tvärsöver Europa ständigt också ökar. Dieselskatten
drabbar även åkerinäringen negativt. Nu ska jag inte
ta upp den frågan här, även om jag flera gånger har
agerat till förmån för lägre skatt över huvud taget för
åkerierna.
Upplever inte jordbruksministern det som oro-
väckande att konkurrerande grannländer har en stän-
digt växande jordbruksproduktion, medan vi i stället
drabbas av en kräftgång? Ska man inte försöka ekvi-
librera beskattningen så att våra jordbrukare över hela
linjen verkligen känner att beskattningen är lika, och
att det i så fall inte enbart gäller dieselskatten?

Anf. 28 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN
NYKVIST (s):
Fru talman! Jag vill inte ställa upp på beskriv-
ningen att det är en kräftgång för svenskt jordbruk på
alla plan. Det finns jordbruksföretag som har väldigt
goda förutsättningar och också visar god lönsamhet.
Det finns företag som har svårigheter, och där kan
man diskutera åtgärder för att förbättra förutsättning-
arna.
De åtgärder som vidtas för att lätta på den rygg-
säck som jag tidigare nämnde - att återföra gödsel-
medelsskatten, att bereda frågan om dieselbeskatt-
ningen - är just åtgärder som ska bidra till att ge
likvärdiga förutsättningar.
Vi har också konkurrensfördelar hos det svenska
jordbruket genom att vi har ett jordbruk som är mil-
jömedvetet och satsar på ekologisk produktion. Det är
ett jordbruk där vi har höga krav på djurskydd och
djurhållning. Jag menar att det ger goda konkurrens-
förutsättningar.
Förbud mot import av katt- och hundskinn

Anf. 29 JAN EMANUEL JOHANS-
SON (s):
Fru talman! Jag har en fråga till jordbruksminister
Ann-Christin Nykvist. Det gäller den dokumentärfilm
som gick på TV för en tid sedan om hur man i Asien
gjorde päls av katter och hundar. Det var bland det
vidrigaste jag någonsin har sett på TV. Man fick se
hur djuren utsätts för ett lidande som knappt går att i
ord ge uttryck för.
Danmark och USA har importförbud mot katt-
och hundskinn. Det är ganska sällsynt att jag förordar
USA som ett föregångsland, men i det här fallet gör
jag det. Jag anser att vi borde följa Danmark och
USA och se till att få till stånd ett importförbud mot
dessa produkter. Vi borde också jobba inom EU för
att få ett importförbud i alla EU-länder.
Min fråga till jordbruksministern är: Vad avser
regeringen göra för att komma till rätta med denna
upprörande hantering?

Anf. 30 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN
NYKVIST (s):
Fru talman! Jag håller med om att det är en upprö-
rande och omoralisk hantering av sällskapsdjuren, av
hundar och katter. Djurorganisationer har också rea-
gerat. Tidningen Aftonbladet hade ett upprop, och
närmare 200 000 läsare krävde ett importförbud.
Jag avser att inom EU ta initiativ till ett import-
förbud. Jag har skrivit till den ansvarige kommissio-
nären och anmält att jag kommer att ta upp frågan om
ett importförbud vid nästa jordbruksministermöte i
slutet av nästa vecka. Om inte det är en framkomlig
väg är jag beredd att pröva om vi kan införa nationellt
förbud mot import och försäljning av den typen av
produkter.
Det är i dag mode att ha skinndetaljer, och det är
mycket svårt för konsumenterna att avgöra vilken typ
av skinn som använts. Det sägs att det finns en tämli-
gen stor import till Sverige, och jag tycker därför att
detta är en angelägen fråga.

Anf. 31 JAN EMANUEL JOHANS-
SON (s):
Fru talman! Det är oerhört glädjande att den soci-
aldemokratiska regeringen kommer att gå i täten för
att få till stånd ett importförbud, och att även jobba
för detta inom EU.
Vi bör också tänka på, när vi ser det lidande som
dessa hundar och katter får genomgå för att bli päls,
att det inte gör mindre ont på en mink, en gris eller
vad det nu kan vara för djur.

Anf. 32 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN
NYKVIST (s):
Fru talman! Jag anser att det är viktigt att vi har
ett gott djurskydd och en god djurhållning även när
det gäller andra djur.
Frågan om hund- och kattskinn är mycket angelä-
gen att omgående ta itu med. Det handlar om import-
förbud och försäljningsförbud, men det finns också
behov av att ge konsumenterna en tydlig information
om det skinn som finns i de kläder de köper. Jag
menar att även märkningsfrågan kan vara av intresse.
Där kan både branschen och de ansvariga myndighe-
terna ta ett ansvar, och jag avser att aktualisera även
dessa frågor.
När det gäller andra djur, visst, vi ska ha en
mycket god djurhållning och ett mycket gott djur-
skydd i Sverige. Det finns ett antal initiativ som är
aktuella, bland annat när det gäller djurtransporter,
höns och hönsburar, och också uppfödning av päls-
djur. En utredning arbetar just nu för att pröva om vi
kan ändra på produktionsförutsättningarna.
Straffskalor

Anf. 33 CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):
Fru talman! Jag har en fråga till justitieministern.
Jag tänker anknyta till den fråga som Cecilia Mag-
nusson ställde, och det handlar om en höjning av
straffskalorna vid grova våldsbrott mot barn och
ungdomar.
Riksåklagaren har försökt höja rättspraxis genom
att lyfta en fråga till Högsta domstolen, som emeller-
tid bara fastställde hovrättens dom, alltså rätt långt
ned på straffskalan.
I sitt svar till Cecilia Magnusson hänvisar justi-
tieministern till en utredning som just nu bereds på
departementet. Jag utgår från att det är utredningen
om barnmisshandel. Propositionen är aviserad till i
höst, och min fråga är: Kommer den innan jul?

Anf. 34 Justitieminister THOMAS BOD-
STRÖM (s):
Fru talman! När den propositionen kommer får du
nog fråga statsrådet Morgan Johansson om, eftersom
frågan bereds på Socialdepartementet. Den tar alltså
upp flera olika saker, bland annat det som innebär att
man eventuellt ska införa en särskild straffskärp-
ningsgrund när det gäller barn. Men som vi känner till
finns det redan en särskild straffskärpningsgrund när
det gäller misshandel av barn.

Anf. 35 CRISTINA HUSMARK PEHRS-
SON (m):
Fru talman! Jag har en kort principiell fråga. Jag
fortsätter att vända mig till justitieministern, även om
det delvis är Morgan Johanssons fråga. Ni är ju så att
säga två om saken.
Också Barnombudsmannen tycker att vi ska ha en
ökad straffskärpning när det gäller våldsbrott mot
barn. I går kunde vi på TV se hur justitieministern var
hos Rädda Barnen och blev utfrågad av ungdomarna.
De var inte nöjda med svaret. Därför tänkte jag ge
justitieministern en ytterligare chans att svara på
frågan: Anser justitieministern att vi ska ha en ökad
straffskärpning när det gäller grova våldsbrott mot
barn?
Vi moderater har länge förespråkat detta, och jag
hoppas att det kommer i svaret och sedan i utredning-
en.

Anf. 36 Justitieminister THOMAS BOD-
STRÖM (s):
Fru talman! Jag anser att man ska bedöma det som
särskilt allvarligt. Det är också därför som det står i
lagen i dag. Anledningen till att det är lite svårt att
diskutera saken är att den just nu är under prövning.
Det kan vara svårt för många att inse att man inte som
justitieminister kan gå in direkt på konkreta fall och
recensera domar.
Om jag skulle göra det, eller kanske någon av
riksdagsledamöterna här, har vi på sikt upphävt de
självständiga domstolarna. Det kan vara så att man i
vissa fall inte själv personligen delar den bedömning
som domstolen har gjort. Men ska vi ha självständiga
domstolar måste man också respektera det i alla lägen
och inte anse att de är självständiga tills man kommer
till en gräns där man kanske har en annan uppfatt-
ning.
Sammantaget kan jag säga att frågan nu bereds i
Socialdepartementet. Som vi alla känner till är den i
högsta grad aktuell. Riksåklagaren har sagt att man
avser att få saken prövad. Den kommer att prövas
inom kort. Låt oss sedan fortsätta diskussionen, men
utan att lägga oss i det enskilda fallet.
Odling i balans

Anf. 37 ANITA BRODÉN (fp):
Fru talman! Också jag har en fråga till jordbruks-
minister Ann-Christin Nykvist.
Sveriges jordbrukspolitik formas gemensamt i
EU. Givetvis är vår parlamentariska hållning och de
signaler vi skickar till EU oerhört viktiga. Jag åter-
kommer till frågan om halvtidsöversynen av jord-
brukspolitiken vid ett senare tillfälle. I dag vill jag
lyfta en annan fråga som berör andra signaler.
Det handlar om att ta vara på de goda jordbruksfö-
retagarnas exempel. Svenskt Näringsliv kallar dessa
typer för proaktiva. Det är när man integrerar hållbar-
het med att man ligger steget före. Det finns i Sverige
ett antal sådana exempel med pilotgårdar. Det finns
bland annat 17 pilotgårdar som går under benämning-
en Odling i balans. De kan sägas vara proaktiva.
Min fråga till jordbruksministern är: Känner jord-
bruksministern till dessa typer av proaktiva jord-
bruksföretag där man kombinerar ekonomi med eko-
logi? Är jordbruksministern beredd att följa upp det
arbete som bedrivs vid exempelvis Odling i balans för
att lyfta frågan och ge de signalerna?

Anf. 38 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN
NYKVIST (s):
Fru talman! Jag är mycket färsk som jordbruks-
minister. Jag har varit det i en månad. Detta är min
allra första frågestund. Det är alltså premiär.
Jag har hunnit informera mig om den ekologiska
odlingen och vad vi gör för att stötta ekologisk od-
ling. Det är en odling som är mindre miljöbelastande
och där vi får ett antal positiva effekter.
Jag har också hunnit röra mig ute i landet och fått
ett antal goda exempel på odling i balans. Jag känner
inte till de 17 gårdarna. Det har jag inte informerat
mig om. Men jag har en mycket positiv syn just på
den typen av odling.
Vi har vissa nationella mål för hur stor del av are-
alen som ska vara ekologiskt odlad när det gäller
både spannmål och köttproduktion. Här har vi höjt
ribban vartefter. Vi ger också ett visst ekonomiskt
stöd.
Detta är en del av jordbruket där vi borde ha kon-
kurrensfördelar också i andra sammanhang och inte
bara på den svenska marknaden.

Anf. 39 ANITA BRODÉN (fp):
Fru talman! Det handlar inte enbart om de gårdar
som odlas rent ekologiskt, om man har den benäm-
ningen. Det handlar även om konventionell odling
sedd ur miljösynpunkt och med en hållbarhetstanke.
Det är det viktiga.
Vad man än har för utgångspunkt är hållbarhets-
tanken det grundläggande. Underifrånperspektivet är
också viktigt. Man kombinerar kunskapen hos odla-
ren med den hos forskaren. Det är i näringen ihop
med forskaren som kraften finns.
Jag hoppas att jordbruksministern ämnar följa
dessa pilotprojekt. Det finns ett antal sådana, både
Greppa näringen och Odling i balans, för att ge några
exempel.

Anf. 40 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN
NYKVIST (s):
Fru talman! Givetvis är jag beredd att följa de
projekten. Jag har hunnit tala med LRF om projektet
Greppa näringen. Det kan också ha en stor betydelse
för att minska användningen av bekämpningsmedel i
jordbruket.
Vi fick några larmrapporter för några veckor se-
dan där den frågan kom upp. Just inom ramen för
Greppa näringen kan vi också finna åtgärder och
olika typer av informationsprojekt som hjälper oss att
informera jordbrukaren om hur man kan jobba för att
minska miljöbelastningen inom jordbruket.
Givetvis är jag positiv till denna typ av produk-
tion. När vi talar om ett uthålligt jordbruk och ett
jordbruk i balans ligger vi väldigt nära den ekologiska
odlingen. Detta är delar av jordbruket där det finns en
intressant utveckling. Som jag sade tidigare ser jag
också att det svenska jordbruket där borde ha konkur-
rensfördelar.
Europeisk åklagarmyndighet

Anf. 41 ULRIK LINDGREN (kd):
Fru talman! Jag har en fråga till justitieminister
Thomas Bodström.
För några veckor sedan, den 24 oktober, frågade
jag minister Bodström varför regeringen gör motstånd
mot inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet för
att bättre komma åt problemen med mångmiljardbe-
loppen som försvinner i misshushållning eller svinn
inom EU. Minister Thomas Bodström svarade då att
vi nu har Eurojust, som är ett åklagarsamarbete för att
bekämpa den gränsöverskridande och organiserade
brottsligheten.
Det frågan gällde var emellertid inte den gräns-
överskridande ekonomiska brottsligheten utan fusket
med EU:s egna medel och varför den svenska reger-
ingen gör motstånd mot bildadet av ett särskilt euro-
peiskt åklagarämbete för att beivra svinnet av EU-
medlen. Sålunda gör jag ett nytt försök i dag, så att vi
kommer till rätt sak: Varför detta motstånd från den
svenska regeringen?

Anf. 42 Justitieminister THOMAS BOD-
STRÖM (s):
Fru talman! Jag tror att vi kan vara överens om att
Sverige var ett av de drivande länderna för inrättandet
av ett europeiskt åklagarsamarbete. Det gjordes under
vårt ordförandeskap. Det finns också förslag som
innebär att man ska inrätta andra institut. Vi anser att
det allra viktigaste nu är att fortsätta att utveckla det
åklagarsamarbete som finns.
Det provisoriska åklagarsamarbetet inleddes den 1
mars 2001. Nu håller man på att arbeta med att inrätta
det mer permanenta åklagarsamarbetet i dess slutliga
former. Det är vi positiva till. Sedan kan det möjligt-
vis finnas andra förslag med helt andra uppgifter vid
sidan om. Det viktigaste är just att det inte ska finnas
alltför många institut bredvid varandra.

Anf. 43 ULRIK LINDGREN (kd):
Fru talman! Det låter som en liten öppning från
ministern för att den svenska regeringen kanske
kommer att pröva saken framöver. Men som vi upp-
fattar det finns det ändå ett aktivt svenskt motstånd.
Den europeiska kommissionens experter, EU:s
egen utrednings- och bedrägerimyndighet OLAF,
samtliga svenska socialdemokratiska ledamöter i
Europaparlamentet vill alla ha detta. Men ändå finns
detta svenska motstånd.
Det låter lite förvirrande. Det finns tydligen en
öppning men ändå inte en villighet att bidra till detta.
Det kan tyckas märkligt också med tanke på att EU:s
revisionsrätt har pekat på att det kan röra sig om 40
miljarder per år.
Det är sådana svindlande belopp som skattebeta-
larna har anledning att vara bekymrade över. Varför
försvinner de? Vad gör EU för att försöka ta hem
någon del av denna ofantliga summa?
Jag är inte helt nöjd med svaret. Jag hoppas att re-
geringen kommer att vidta ytterligare åtgärder om
detta.

Anf. 44 Justitieminister THOMAS BOD-
STRÖM (s):
Fru talman! Jag kan försäkra att Sverige även i
fortsättningen, om vi får fortsätta att ha en socialde-
mokratisk regering, kommer att fortsätta att driva
arbetet för ett utvecklat åklagarsamarbete. Vi kommer
också att ta upp de problem som finns och även eko-
nomiska problem inom EU.
Vi ska vara noggranna med att polis- och åklagar-
samarbetet ska vara så effektivt som möjligt. Det har
varit ett av de största problemen att arbetet inte har
bedrivits effektivt.
Vi är angelägna om att vi ska fortsätta att utveckla
polis- och åklagarsamarbetet. Men vi ska också ha
våra egna befogenheter i vårt eget land. Här är det
svensk polis och åklagare som arbetar på svensk
mark.
Jag tror att vi är överens om att vi ska fortsätta att
utveckla det internationella samarbetet inom EU och
inom andra områden för att därigenom bättre kunna
bekämpa den internationella brottsligheten i alla dess
former.
Energiproduktion i jordbruket

Anf. 45 ANNIKA QARLSSON (c):
Fru talman! Jag tänkte att jag skulle prata lite
grann med Ann-Christin Nykvist. Hon har fått många
frågor här i dag. Det är intressanta områden som du
har blivit satt som minister för.
Vi har i dag en inte så stor grupp som arbetar
inom detta område. Den har krympt under de senaste
hundra åren.
Den här lilla kategorin människor som jobbar med
jordbruk omsätter ju sedan sina produkter, så det
finns väl inte någon i Sveriges land som inte sätter sig
till bords och njuter av de produkter som de produce-
rar.
Förutom mat och råvaror finns det en stor potenti-
ell utvecklingsmöjlighet på energiområdet för våra
jordbrukare.
Jag skulle vilja höra lite grann om dina tankar på
hur vi ska arbeta för att ge jordbrukarna bra villkor
för att kunna jobba även på det området.

Anf. 46 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN
NYKVIST (s):
Fru talman! Det finns olika ingångar när det gäller
annan produktion än mat för jordbruket. Det handlar
också mycket om landsbygdsutveckling. Att produce-
ra energi är en sådan ingång - och att kunna produce-
ra energi som är intressant från miljösynpunkt. Jag
har ännu inte hunnit gå på djupet i de här frågorna,
och jag kan inte ge någon programförklaring om hur
jag ser på de enskilda möjligheterna att producera
energi.
Jag har kommit i kontakt med ett problem som
kan lösas genom att man producerar energi, nämligen
det riskavfall som man får från jordbruksproduktio-
nen. Där har vi ett problem i dag. Vi har svårt att
hantera riskavfallet, och vi får till och med låta en del
av produkterna gå via Danmark innan vi kan bränna
upp dem. Det pågår ett utvecklingsarbete för att också
kunna ta vara på detta riskavfall och se till att det blir
intressant för energiverken att hantera det.

Anf. 47 ANNIKA QARLSSON (c):
Fru talman! Jag får bassning av Arne här för att
jag säger du, och jag ber om ursäkt för det och tillta-
lar härmed jordbruksministern.
På detta stora och viktiga område handlar det om
att Sverige som land måste gå in och göra stora sats-
ningar. Vi kan inte kräva av enskilda producenter att
de ska göra de stora satsningarna. För att man ska
komma in på detta område och utveckla både alterna-
tiva bränslen och energikällor handlar det om en
medveten satsning, där vi kanske får ta lite stöd av
honom jämte jordbruksministern för att vi verkligen
ska komma i gång. Vi måste ge långsiktiga och bra
ekonomiska förutsättningar för att man ska våga göra
de här satsningarna.
Jag skulle gärna vilja att jordbruksministern ger
ett löfte om att vi självfallet måste göra detta för att
nå upp till de högt satta miljömålen, som vi måste
sätta för att ha en långsiktigt hållbar utveckling i vårt
land.

Anf. 48 Jordbruksminister ANN-CHRISTIN
NYKVIST (s):
Fru talman! Det är givet att det är intressant att
jobba för den långsiktigt hållbara utvecklingen. Jag är
ju också konsumentminister, och i ett konsumentper-
spektiv är också energiförsörjningen och elförsörj-
ningen otroligt viktiga för oss.
Det där med att ge löften låter alltid så pompöst,
men jag vill säga här att jag tycker att detta är en
intressant och viktig fråga. Jag kommer att sätta mig
in i den på djupet och se vad det finns för olika möj-
ligheter, och jag kommer självfallet att göra det i
positiv anda.
Företagsklimatet

Anf. 49 RONNY OLANDER (s):
Fru talman! Jag skulle vilja fråga näringsminister
Leif Pagrotsky om det goda företagsklimatet i Sveri-
ge. Det handlar om att ge företagen lika villkor att
arbeta och konkurrera på.
När man träffar företrädare för olika branscher -
det kan vara byggbranschen, städbranschen, handeln,
frisörbranschen eller hotell- och restaurangbranschen
- så uttrycker de oftast en oro över att konkurrensen
inte sker på lika villkor. Det är då kopplat till den
ekonomiska brottsligheten. Företag jobbar helt utan-
för lagar och förordningar. I det goda företagsklimatet
måste också ligga att alla har samma spelregler.
Hur ser regeringen på denna fråga?

Anf. 50 Näringsminister LEIF PAGROT-
SKY (s):
Fru talman! Jag håller med om det här synsättet
fullt ut. Det är en viktig del i företagsklimatet att en
näringsidkare kan räkna med att han eller hon kan
konkurrera på lika villkor så att bästa produkt och
bästa pris vinner. Det ska inte förekomma konkurrens
på oschysta villkor. Det är ytterligare ett viktigt skäl
till att man måste bekämpa skattefusk, svartarbete och
annat i en del branscher.
Men det är precis lika viktigt att vi bekämpar
kartellbrott och annan brottslighet som syftar till
precis samma sak, nämligen att förstöra klimatet för
hederliga och seriösa näringsidkare. I det här fallet,
när det gäller karteller, handlar det om att förstöra för
kunderna genom att de inte kan skaffa sig en bra
konkurrenssituation för sina inköp.
Från min utkikspost, som ju handlar just om före-
tagsklimatet, tänker jag dra mitt strå till stacken när
det gäller att stödja justitieministern och andra i deras
hårda dagliga arbete för att bemästra de här proble-
men.

Anf. 51 RONNY OLANDER (s):
Fru talman! Jag ställde frågan just till näringsmi-
nistern därför att vi alltför sällan diskuterar de här
frågorna i dagens massmediala debatt. Det dyker av
och till upp olika frågeställningar - och där är jag helt
av samma uppfattning som näringsministern - när det
till exempel gäller kartellbildningar. När vi pratar om
små och medelstora företags villkor gäller det företag
som är utan kollektivavtal. Det gäller också svart
arbetskraft, arbetstider och så vidare. Ingenting fun-
gerar där! Jag har hört uttrycket att det är så pass
mycket nu att det känns oerhört irriterande. Det blir
svåra konkurrensnackdelar i och med detta.
Jag vill fråga näringsministern vilken tidsaspekt
man har. Finns det inte anledning att fördjupat ta
ytterligare krafttag inom regeringen? Jag vet att det
pågår en del, men det kanske finns anledning att göra
ytterligare.

Anf. 52 Justitieminister THOMAS BOD-
STRÖM (s):
Fru talman! Det arbetas med flera olika förslag för
att kunna förbättra kampen mot ekonomisk brottslig-
het. Dels arbetar vi med skärpning av aktiebolagsla-
gen - formkraven - dels arbetar vi med att öka förut-
sättningarna för förverkande av medel som har till-
kommit genom brottsliga gärningar. Vi arbetar också
med att förbättra det processuella arbetet så att det
ska blir kortare handläggningstider, vilket är ett av
problemen när det gäller kampen mot ekonomisk
brottslighet. Vi tillför naturligtvis också ökade resur-
ser i kampen mot ekonomisk brottslighet, och vi
förstärker Ekobrottsmyndigheten genom att bland
annat förändra polisdataförordningen så att de polis-
män som arbetar inom den myndigheten får samma
förutsättningar att bedriva ett effektivt polisarbete
som andra poliser på andra områden har.
Förutsättningar för polis i glesbygd

Anf. 53 LENNART GUSTAVSSON (v):
Fru talman! Först vill jag säga välkommen till de
nya statsråd som vi har här i dag, och sedan vänder
jag mig till justitieminister Thomas Bodström. Jag
ska fatta mig kort.
Poliser i lands- och glesbygd arbetar många gång-
er över stora geografiska områden. Kanske gäller det
speciellt Norrlands inland, som jag kommer ifrån.
Nya arbetsuppgifter kan ibland leda till svårigheter att
leva upp till de krav som allmänheten och polisen
själv har på sin verksamhet.
Därför vill jag veta hur justitieministern ser på
förutsättningarna för att polisen i Norrlands inland
ska kunna göra sitt jobb.

Anf. 54 Justitieminister THOMAS BOD-
STRÖM (s):
Fru talman! Som jag tror att alla känner till ökas
resurserna till polisen kraftigt. Vi kommer under den
här mandatperioden att utbilda 4 000 nya poliser. Det
är så mycket att till och med rikspolischefen säger att
det inte går att höja mer, för då kommer kvaliteten att
sjunka.
Men det räcker inte med att bara utbilda fler poli-
ser. Man måste också se över vilka arbetsuppgifter de
har. Som bekant är det ett sådant arbete som pågår nu.
Polisen har i dag flera olika arbetsuppgifter som kan-
ske borde ligga på andra. Det är allt från täckning av
gruvhål, bortsprungna hundar, tillståndsärenden till
hittegodsavdelningar och mycket annat. Det är viktigt
att man renodlar polisens arbetsuppgifter så att de
bara ska utgöra ett brottsförebyggande arbete och
brottsutredande verksamhet.

Anf. 55 LENNART GUSTAVSSON (v):
Fru talman! Det är riktigt att vi ska utbilda fler
poliser; det är bra. Men en av de tillkommande ar-
betsuppgifterna - om jag är rätt informerad - är en
arbetsuppgift som hänger samman med höjda säker-
hetskrav på flygplatser. I Norrlands inland har vi ett
antal flygplatser, och det är vi mycket glada för. Och
det är bra att vi har en hög säkerhet. Men om de upp-
gifter som jag har stämmer så kommer det att uppstå
problem, bland annat på grund av de stora avstånden,
när polisen till sin nuvarande verksamhet ska föra en
så pass tidskrävande uppgift som den som ska ske på
flygplatserna.
Därför frågar jag justitieministern vad han har att
säga till de poliser och den organisation som får ut-
ökade arbetsuppgifter i och med de höjda kraven på
flygplatserna.

Anf. 56 Justitieminister THOMAS BOD-
STRÖM (s):
Fru talman! Det är riktigt att polisen har fått ytter-
ligare arbetsuppgifter på det sätt som beskrivs. Det är
någonting som sker på grund av den förändrade till-
varon i världen. Vi har naturligtvis ett ansvar att
skydda medborgarna från eventuella terroristdåd.
Även om det inte finns något akut hot nu, kan vi inte
vara garanterade - liksom inte heller något annat land
- att det inte kan uppstå en sådan situation i framti-
den.
Vi är fullt medvetna om att polisen, genom de
förändrade arbetsuppgifterna med bland annat flyg-
platserna, också kommer att få göra sådant arbete
som man kanske inte har gjort tidigare. Det gäller att
hitta en balans där vi ger medborgarna ett bra skydd
samtidigt som vi försöker skapa bättre förutsättningar
för polisen. Det är just det som pågår nu.
Det innebär också att man ska se över förutsätt-
ningarna och vidta olika åtgärder när det gäller poli-
sen i glesbygden i Norrlands inland.
Kommunernas upplåning till statliga vägprojekt

Anf. 57 CECILIA WIDEGREN (m):
Fru talman! Angelägna regionala vägprojekt har
skjutits på en oviss framtid på grund av bristen på
statliga resurser. Sedan mitten av 90-talet har vi 28
förskotteringsobjekt som har godkänts runtom i lan-
det. Det betyder att kommuner, regioner och lands-
ting hittills har lånat upp 1,4 miljarder kronor, trots
att detta är ett statligt ansvar.
Anser näringsminister Leif Pagrotsky att det är
god näringspolitik och ansvarsfullt av Sveriges re-
gering att tvinga kommunerna att låna upp dessa
resurser för att de här angelägna vägprojekten ska bli
verklighet? Eller är det ett sätt att spara pengar i sta-
tens budget?

Anf. 58 Näringsminister LEIF PAGROT-
SKY (s):
Fru talman! Trafik- och väginvesteringsfrågorna
handläggs i regeringen av statsrådet Ulrica Messing.
Vid nästa frågestund kommer hon att kunna svara på
frågor om de enskilda projekt som diskuteras här.
Låt mig bara säga att för mig som näringsminister
är det naturligtvis av kolossal betydelse att vi har en
infrastruktur av hög klass som erbjuder säkra och
snabba transporter till låg kostnad så att de nackdelar
som Sverige har av sitt geografiska läge och sin ut-
spridda bebyggelse kan begränsas. Det är en viktig
fråga för näringslivet, och det är en viktig fråga för
näringspolitiken. Det är ytterligare ett skäl till varför
jag tycker att det är viktigt att vi har starka statsfinan-
ser. Det är viktigt att vi har medel i statens kassa för
att använda till dessa angelägna ändamål.
Jag tror att mycket av detta är högre prioriterat för
näringslivet ur tillväxtsynpunkt än många av de ex-
tremt slösaktiga skattesänkningar som Cecilia Wide-
grens parti prioriterar högre än infrastrukturinvester-
ingar.

Anf. 59 CECILIA WIDEGREN (m):
Fru talman! Näringsministern står ju i dag också
som ansvarig att svara på andra frågor än dem som
rör hans eget ansvarsområde. Jag hoppas därför att vi
kan ha den här diskussionen.
Vi är båda överens om att för att få en tillväxt
måste vi också har förutsättningar för det. Infrastruk-
turen är en av de saker som är oerhört viktiga för en
god tillväxt. Ska man ha en god tillväxt måste man
också våga satsa.
Är inte detta ett statligt ansvar som regeringen nu
överlämnar till kommuner och andra? De resurser
som man egentligen skulle ha till vård och omsorg för
att mina barn ska få en god utbildning eller för att
farmor och farfar ska få en god vård använder man nu
i stället på de statliga områdena. Är det inte dags att
prioritera så att man klarar av de här vägprojekten i
framtiden? Eller ser näringsministern hellre att kom-
munerna drar ned på vård och omsorg?

Anf. 60 Näringsminister LEIF PAGROT-
SKY (s):
Fru talman! Det är lite svårt att följa detta att vi
drar ned på vård och omsorg för att slippa betala
statliga vägbyggen. Jag vill påminna om att Cecilia
Widegren just har haft ansvar för ett landsting, Västra
Götalands läns landsting, som gick med så kolossala
underskott att den borgerliga majoriteten sprack. Det
lämnade vägen öppen för en ny, framtidsinriktad
allians av mittenpartier och socialdemokrater. Att
påstå att det beror på att staten skar ned på väginve-
steringarna verkar så sökt att jag har lite svårt att
hantera detta ur allmänpolitisk synpunkt.
Min grundläggande inställning är att de flera
hundra miljarder kronor som vi tillsammans med
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har satt av för att gå
på offensiven när det gäller infrastrukturen kommer
att komma till god användning. Jag försäkrar att vi
ska prioritera på ett sådant sätt att näringslivet får
glädje av dessa pengar.
Privatimport av alkohol

Anf. 61 GABRIEL ROMANUS (fp):
Fru talman! EU-kommissionären Frits Bolkestein,
som ju inte precis är känd för något större socialt
ansvar, vill att det ska bli tillåtet att privatimportera
alkoholdrycker också när det inte sker genom att man
reser över gränsen utan beställer via Internet, postor-
der eller liknande. Det är naturligtvis ett svenskt in-
tresse att detta inte blir tillåtet eftersom det skulle
leda till ett ökat kommersiellt tryck som vi har velat
undvika genom att ha ett detaljhandelsmonopol. Om
det händer finns det också en väldigt stor risk att man
kommer att undandra sig den beskattning av varorna
som enligt EU:s rättsregler ska ske i konsumtionslan-
det.
Jag skulle vilja fråga statsrådet Morgan Johansson
om han är beredd att redogöra för regeringens stånd-
punkt till Frits Bolkesteins propåer.

Anf. 62 Statsrådet MORGAN JOHANS-
SON (s):
Fru talman! Detta ger mig också tillfälle att säga
något övrigt i alkoholfrågan. Vi har sett en oroande
utveckling under de senaste åren med ett ökat drick-
ande. Det är en ökning på 20 % sedan 1996. Det
kommer till och med signaler om att det finns en
negativ utveckling på de områden som vi har velat ha
fredade från alkohol, det vill säga trafiken, gravidite-
ten, uppväxten och arbetsplatserna. Det har till exem-
pel kommit oroande signaler om att fler kvinnor
dricker under graviditeten.
Detta är ett allvarligt ämne att arbeta med. Det
underlättas inte av eventuella hot mot Systembolagets
monopol. Det är vår uppfattning att den ordning som
nu råder uppfyller kommissionens krav och även
fördraget. Det brev som vi har fått från EU-
kommissionen analyseras nu i Regeringskansliet. Vi
ska lämna ett svar på detta. Jag tror att det är den 25
december. Då kommer vi också att ge en lång redogö-
relse för hur vi ser på detta i detalj.

Anf. 63 GABRIEL ROMANUS (fp):
Fru talman! Sverige kom överens med kommis-
sionen om att vi skulle få behålla detaljhandelsmono-
polet om vi avvecklade en del andra monopol. Kom-
missionen ville att Sverige skulle åta sig att sköta
privatimporten genom Systembolaget. Jag tror att
man kan påstå att människor i Sverige som vill ta del
av produkter som inte saluförs i Sverige är bättre
ställda genom Systembolagets importservice än vad
man är i andra länder. Det är både billigare och enkla-
re för kunder i Sverige att handla varorna utan att
utsättas för kommersiellt tryck och marknadsföring.
Jag skulle vilja fråga om statsrådet delar den upp-
fattningen och om han delar min uppfattning att
kommissionen i anslutning till medlemskapsförhand-
lingarna godkände den här ordningen och till och med
krävde av Sverige att vi skulle lösa det på det här
sättet och att detta också är godkänt i domen i Lux-
emburg 1997.
Sedan ska jag kanske tillägga att det är oroande
tecken som statsrådet nämner. Nu börjar vi få lokala
uppgifter om att alkoholrelaterad dödlighet och sjuk-
lighet ökar.

Anf. 64 Statsrådet MORGAN JOHANS-
SON (s):
Fru talman! Den dom som Gabriel Romanus hän-
visar till är den så kallade Franzéndomen i frågan om
man ska få lov till försäljning från ICA-affärer, Kon-
sumaffärer och så vidare. Sverige fick i EG-
domstolen rätt att driva sin linje, det vill säga att
Systembolagets monopol kunde behållas.
Kommissionen hävdar i sitt brev att denna dom
inte är tillämplig i den här situationen med en di-
rektimport. Vi håller nu på att analysera denna fråga
för att se hur vi ska svara på detta. I botten finns en
skriftväxling mellan EG-kommissionen och den
svenska regeringen från tiden före folkomröstningen.
Den bild som Gabriel Romanus ger av detta är sann,
nämligen att EG-kommissionen pekar på att den
ordningen att Systembolaget har hand om distributio-
nen inte strider mot fördragen, utan det är en ordning
som man har godkänt.
Jag har sagt att vi för Sveriges del kommer att
hålla vår del av överenskommelsen, och vi utgår från
att EG-kommissionen håller sin del av den.

Anf. 65 ANDRE VICE TALMANNEN:
Detta fick bli den sista frågan och det sista svaret.
Jag tackar kammarens ledamöter och regeringsföre-
trädarna för den här frågestunden.

4 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Förslag
2002/03:RR4 Riksdagens revisorers förslag angående
nationella mål i kommunernas äldreomsorg
2002/03:RR8 Riksdagens revisorers förslag angående
familjehemsvården

5 § Anmälan om interpellation

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 21 november

2002/03:46 av Lars Ohly (v) till utrikesminister Anna
Lindh
Svenska medborgare med viss utländsk bakgrund

Interpellationen redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 26 november.

6 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 21 november

2002/03:160 av Mona Jönsson (mp) till statsminister
Göran Persson
Ohälsan inom departement
2002/03:161 av Stefan Attefall (kd) till statsrådet Jan
O Karlsson
FN:s internationella konvention för skydd av mi-
grantarbetare
2002/03:162 av Erik Ullenhag (fp) till statsrådet Jan
O Karlsson
FN:s konvention för migrantarbetare
2002/03:163 av Eva Arvidsson (s) till finansminister
Bosse Ringholm
Skattelagstiftning gällande ideella stiftelser
2002/03:164 av Mikael Oscarsson (kd) till jord-
bruksminister Ann-Christin Nykvist
Djurskyddsmyndigheten
2002/03:165 av Lars Tysklind (fp) till jordbruksmi-
nister Ann-Christin Nykvist
Ensidigt svenskt torskfiskestopp
2002/03:166 av Cecilia Widegren (m) till justitiemi-
nister Thomas Bodström
Polisiär verksamhet i kommunerna
2002/03:167 av Maria Larsson (kd) till justitiemi-
nister Thomas Bodström
Skadestånd vid inbrott i bostad
2002/03:168 av Ulf Sjösten (m) till statsrådet Ulrica
Messing
Alternativ finansiering av vägbyggnation
2002/03:169 av Anders Sundström (s) till statsrådet
Gunnar Lund
Minskning av antalet penningdepåer
2002/03:170 av Lena Ek (c) till statsrådet Jan O
Karlsson
Försvunna ensamma asylsökande barn

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 26 november.

7 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 20 november

2002/03:130 av Ingela Thalén (s) till finansminister
Bosse Ringholm
Åtgärder mot utförsäljning av statlig mark

den 21 november

2002/03:107 av Lars Ångström (mp) till statsrådet
Jan O Karlsson
Sveriges och Sidas stöd till humanitär minröjning
2002/03:123 av Sermin Özürküt (v) till utrikesminis-
ter Anna Lindh
Turkiets flyktingpolitik och UNHCR:s ställning
2002/03:125 av Lars Ohly (v) till statsrådet Jan O
Karlsson
Massvälten i Etiopien
2002/03:139 av Helene Petersson (s) till statsrådet
Jan O Karlsson
Avvisning till Bosnien och Hercegovina
2002/03:141 av Eva Arvidsson (s) till statsrådet Jan O
Karlsson
Förhållanden för ensamma flyktingbarn

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 26 november.

8 § Kammaren åtskildes kl. 15.00.

Förhandlingarna leddes
av tredje vice talmannen från sammanträdets början
till ajourneringen kl. 12.28 och
av andre vice talmannen därefter till sammanträdets
slut.