Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:7 Tisdagen den 20 oktober

ProtokollRiksdagens protokoll 1998/99:7

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1998/99:7 Tisdagen den 20 oktober Kl. 14.00 - 15.17

---

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

--------------------------------------------------------------------

1 § Val

Anf. 1 SVEN HULTERSTRÖM (s):
Fru talman! Valberedningen har enhälligt godkänt
gemensamma listor för valen av ledamöter och supp-
leanter i Utrikesnämnden, ledamöter i Riksdagens
krigsdelegation m.fl. myndigheter och organ.
I egenskap av ordförande i valberedningen ber jag
att till talmannen få överlämna de gemensamma lis-
torna.

Talmannen meddelade att en promemoria med fö-
reslagna namn hade delats ut till kammarens leda-
möter.
Valen av ledamöter och suppleanter i Nordiska
rådet avsåg riksmötet 1998/99. Valen till styrelsen för
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond avsåg tiden
från valet till dess nytt val skulle förrättas under fjär-
de året därefter. Övriga val avsåg innevarande valpe-
riod.

2 § Val av ledamöter i Utrikesnämnden

Företogs val av nio ledamöter i Utrikesnämnden.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
ledamöter i Utrikesnämnden för riksdagens inneva-
rande valperiod:

Sven Hulterström (s)
Carl Bildt (m)
Jan Bergqvist (s)
Viola Furubjelke (s)
Gudrun Schyman (v)
Alf Svensson (kd)
Lars Tobisson (m)
Britt Bohlin (s)
Göran Lennmarker (m)

3 § Val av suppleanter i Utrikesnämnden

Företogs val av nio suppleanter i Utrikesnämnden.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
suppleanter i Utrikesnämnden för riksdagens inneva-
rande valperiod:

Lars-Erik Lövdén (s)
Gun Hellsvik (m)
Tone Tingsgård (s)
Lennart Daléus (c)
Lars Ohly (v)
Inger Davidson (kd)
Henrik Landerholm (m)
Marianne Samuelsson (mp)
Lars Leijonborg (fp)

4 § Val av ledamöter i riksdagens krigsdelega-
tion

Företogs val av femtio ledamöter i riksdagens
krigsdelegation.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
riksdagens krigsdelegation för riksdagens innevaran-
de valperiod:

Göran Persson (s)
Carl Bildt (m)
Anna Lindh (s)
Björn von Sydow (s)
Gudrun Schyman (v)
Alf Svensson (kd)
Lars Tobisson (m)
Lena Hjelm-Wallén (s)
Beatrice Ask (m)
Jan Bergqvist (s)
Åke Gustavsson (s)
Lars Bäckström (v)
Göran Hägglund (kd)
Anders Björck (m)
Lennart Nilsson (s)
Agne Hansson (c)
Lars Leijonborg (fp)
Carl Fredrik Graf (m)
Viola Furubjelke (s)
Birger Schlaug (mp)
Lars-Erik Lövdén (s)
Berit Jóhannesson (v)
Inger Davidson (kd)
Chris Heister (m)
Mats Lindberg (s)
Monica Öhman (s)
Gun Hellsvik (m)
Johnny Ahlqvist (s)
Maggi Mikaelsson (v)
Rose-Marie Frebran (kd)
Henrik Landerholm (m)
Britt Bohlin (s)
Ingela Thalén (s)
Göran Lennmarker (m)
Birgitta Carlsson (c)
Sven Hulterström (s)
Lars Ohly (v)
Kerstin Heinemann (fp)
Mats Odell (kd)
Bo Lundgren (m)
Kjell Nordström (s)
Lars Ångström (mp)
Tone Tingsgård (s)
Per Unckel (m)
Barbro Andersson (s)
Johan Lönnroth (v)
Chatrine Pålsson (kd)
Anita Johansson (s)
Per Westerberg (m)
Berit Andnor (s)

5 § Val av fullmäktige i Riksbanken

Företogs val av sju fullmäktige i Riksbanken.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
fullmäktige i Riksbanken för riksdagens innevarande
valperiod:

Kjell-Olof Feldt, f.d. statsråd
Johan Gernandt, advokat
Bengt K Å Johansson, ambassadör
Berit Löfstedt, f.d. riksdagsledamot
Kenneth Kvist (v)
Mats Odell (kd)
Ingegerd Troedsson, f.d. talman

6 § Val av suppleanter för fullmäktige i Riks-
banken

Företogs val av sju suppleanter för fullmäktige i
Riksbanken.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
suppleanter för fullmäktige i Riksbanken för riksda-
gens innevarande valperiod:

Sinikka Bohlin (s)
Stephan Tolstoy, auktoriserad revisor
Inge Carlsson (s)
Lars Hedfors, f.d. riksdagsledamot
Siv Holma (v)
Göran Hägglund (kd)
Peter Egardt, verkställande direktör

7 § Val av Riksdagens revisorer

Företogs val av tolv Riksdagens revisorer.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
Riksdagens revisorer för riksdagens innevarande
valperiod:

Ingemar Josefsson (s)
Anders G Högmark (m)
Bengt Silfverstrand (s)
Anita Jönsson (s)
Per Rosengren (v)
Kenneth Lantz (kd)
Margit Gennser (m)
Hans Stenberg (s)
Karl-Gösta Svenson (m)
Agneta Lundberg (s)
Ann-Marie Fagerström (s)
Marie Engström (v)

8 § Val av ordförande och två vice ordförande
för Riksdagens revisorer

Företogs val av ordförande och två vice ordföran-
de för Riksdagens revisorer.

Enligt ett enhälligt förslag av valberedningen ut-
sågs för riksdagens innevarande valperiod

ordförande för Riksdagens revisorer
Ingemar Josefsson (s)

förste vice ordförande för Riksdagens revisorer
Anders G Högmark (m)

andre vice ordförande för Riksdagens revisorer
Per Rosengren (v)

9 § Val av suppleanter för Riksdagens reviso-
rer

Företogs val av tolv suppleanter för Riksdagens
revisorer.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
suppleanter för Riksdagens revisorer för riksdagens
innevarande valperiod:

Björn Kaaling (s)
Ingvar Eriksson (m)
Nils-Göran Holmqvist (s)
Conny Öhman (s)
Alice Åström (v)
Gunilla Tjernberg (kd)
Ulf Kristersson (m)
Ulla Wester (s)
Lennart Hedquist (m)
Ann-Kristine Johansson (s)
Ronny Korsberg (mp)
Rolf Olsson (v)

10 § Val av ordförande och ersättare för ord-
föranden i riksdagens besvärsnämnd

Företogs val av ordförande och ersättare för ord-
föranden i riksdagens besvärsnämnd.

Enligt ett enhälligt förslag av valberedningen ut-
sågs för riksdagens innevarande valperiod

ordförande
f.d. presidenten i Försäkringsöverdomstolen Leif
Ekberg

ersättare för ordföranden
regeringsrådet Stig Brink

11 § Val av ledamöter i riksdagens besvär-
snämnd

Företogs val av fyra ledamöter i riksdagens be-
svärsnämnd.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
ledamöter i riksdagens besvärsnämnd för riksdagens
innevarande valperiod:

Sylvia Lindgren (s)
Kent Olsson (m)
Anders Ygeman (s)
Morgan Johansson (s)

12 § Val av suppleanter i riksdagens besvär-
snämnd

Företogs val av fyra suppleanter i riksdagens be-
svärsnämnd.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
suppleanter i riksdagens besvärsnämnd för riksda-
gens innevarande valperiod:

Laila Bäck (s)
Christel Anderberg (m)
Mats Einarsson (v)
Per Lager (mp)

13 § Val av ledamöter i Nordiska rådets svens-
ka delegation

Företogs val av tjugo ledamöter i Nordiska rådets
svenska delegation.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation för
riksmötet 1998/99:

Anita Johansson (s)
Gun Hellsvik (m)
Reynoldh Furustrand (s)
Kaj Larsson (s)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Jan-Erik Ågren (kd)
Chris Heister (m)
Margareta Israelsson (s)
Lars Hjertén (m)
Eva Johansson (s)
Per-Erik Granström (s)
Lennart Gustavsson (v)
Ragnwi Marcelind (kd)
Christel Anderberg (m)
Åke Gustavsson (s)
Lennart Daléus (c)
Elver Jonsson (fp)
Sten Tolgfors (m)
Ann-Marie Fagerström (s)
Matz Hammarström (mp)

14 § Val av suppleanter i Nordiska rådets
svenska delegation

Företogs val av tjugo suppleanter i Nordiska rå-
dets svenska delegation.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
suppleanter i Nordiska rådets svenska delegation för
riksmötet 1998/99:

Sven Hulterström (s)
Carl Bildt (m)
Sinikka Bohlin (s)
Urban Ahlin (s)
Berit Jóhannesson (v)
Gunilla Tjernberg (kd)
Kent Olsson (m)
Kjell Nordström (s)
Carl Fredrik Graf (m)
Karin Olsson (s)
Berndt Sköldestig (s)
Claes Stockhaus (v)
Alf Svensson (kd)
Birgitta Wistrand (m)
Kristina Zakrisson (s)
Marianne Andersson (c)
Lars Leijonborg (fp)
Göran Lennmarker (m)
Annika Nilsson (s)
Ewa Larsson (mp)

15 § Val av ledamöter i den svenska delegatio-
nen till Parlamentariska församlingen i konferen-
sen om säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE)

Företogs val av åtta ledamöter i den svenska dele-
gationen till Parlamentariska församlingen i konfe-
rensen om säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
ledamöter i den svenska delegationen till Parlamen-
tariska församlingen i konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa (OSSE) för riksdagens inneva-
rande valperiod:

Tone Tingsgård (s)
Göran Lennmarker (m)
Karin Wegestål (s)
Martin Nilsson (s)
Stig Sandström (v)
Ingvar Svensson (kd)
Henrik Landerholm (m)
Urban Ahlin (s)

16 § Val av suppleanter i den svenska delega-
tionen till Parlamentariska församlingen i konfe-
rensen om säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE)

Företogs val av åtta suppleanter i den svenska
delegationen till Parlamentariska församlingen i kon-
ferensen om säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE).

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
suppleanter i den svenska delegationen till Parla-
mentariska församlingen i konferensen om säkerhet
och samarbete i Europa (OSSE) för riksdagens inne-
varande valperiod:

Carina Hägg (s)
Liselotte Wågö (m)
Lars U Granberg (s)
Ola Rask (s)
Eva Zetterberg (v)
Margareta Viklund (kd)
Sten Tolgfors (m)
Sören Lekberg (s)

17 § Val av ledamöter i styrelsen för Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond

Företogs val av fem ledamöter i styrelsen för
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
ledamöter i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubi-
leumsfond för tiden från valet till dess nytt val skulle
förrättas under fjärde året därefter:

Björn Kaaling (s), riksdagsledamot
Lars Bäckström (v), riksdagsledamot
Tuve Skånberg (kd), riksdagsledamot
Stig Strömholm, professor
Hillevi Rosenquist, direktör

18 § Val av ordförande i styrelsen för Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond

Företogs val av ordförande i styrelsen för Stiftel-
sen Riksbankens Jubileumsfond.

Enligt ett enhälligt förslag av valberedningen ut-
sågs till

ordförande
professor Stig Strömholm

19 § Val av suppleanter i styrelsen för Stiftel-
sen Riksbankens Jubileumsfond

Företogs val av tre suppleanter i styrelsen för
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

Sedan de av Sven Hulterström för dessa val av-
lämnade gemensamma listorna godkänts av kamma-
ren befanns följande personer, vilkas namn här i an-
given ordning upptagits på respektive listor, valda till
suppleanter i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond för tiden från valet till dess nytt val
skulle förrättas under fjärde året därefter:

personlig suppleant för riksdagsledamoten Lars
Bäckström
Camilla Sköld (v), riksdagsledamot

personlig suppleant för professor Henning Johans-
son
Rune Åberg, professor

personlig suppleant för professor Gunnar Törnqvist
Lars Gunnar Andersson, professor

20 § Utökning av antalet suppleanter i utskot-
ten och EU-nämnden

Enligt ett av valberedningen framlagt förslag be-
slutade kammaren att utöka antalet suppleanter i
utskotten och EU-nämnden enligt följande:

Från 17 till 19 i konstitutionsutskottet
Från 17 till 22 i finansutskottet
Från 17 till 19 i skatteutskottet
Från 17 till 18 i justitieutskottet
Från 17 till 18 i lagutskottet
Från 17 till 23 i utrikesutskottet
Från 17 till 20 i försvarsutskottet
Från 17 till 19 i socialförsäkringsutskottet
Från 17 till 21 i socialutskottet
Från 17 till 21 i kulturutskottet
Från 17 till 21 i utbildningsutskottet
Från 17 till 20 i trafikutskottet
Från 17 till 20 i miljö- och jordbruksutskottet
Från 17 till 21 i näringsutskottet
Från 17 till 19 i arbetsmarknadsutskottet
Från 17 till 18 i bostadsutskottet
Från 17 till 26 i EU-nämnden

21 § Val av extra suppleanter i utskotten och
EU-nämnden

Företogs val av extra suppleanter i utskotten och
EU-nämnden.

Kammaren medgav att valen fick ske i ett sam-
manhang.

Kammaren valde i enlighet med valberedningens
förslag till

suppleanter i konstitutionsutskottet
Anders Björck (m)
Ewa Larsson (mp)

suppleanter i finansutskottet
Bo Lundgren (m)
Margit Gennser (m)
Stefan Attefall (kd)
Bo Könberg (fp)
Gudrun Lindvall (mp)

suppleanter i skatteutskottet
Agne Hansson (c)
Birger Schlaug (mp)

suppleant i justitieutskottet
Barbro Johansson (mp)

suppleant i lagutskottet
Johan Pehrson (fp)

suppleanter i utrikesutskottet
Carl Bildt (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Kenneth Lantz (kd)
Gudrun Schyman (v)
Siw Persson (fp)
Yvonne Ruwaida (mp)

suppleanter i försvarsutskottet
Anders Björck (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Peter Eriksson (mp)

suppleanter i socialförsäkringsutskottet
Leif Carlson (m)
Thomas Julin (mp)

suppleanter i socialutskottet
Christina Nenes (s)
Bertil Persson (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Gunnar Goude (mp)

suppleanter i kulturutskottet
Lars Hjertén (m)
Birgitta Wistrand (m)
Gudrun Schyman (v)
Kia Andreasson (mp)

suppleanter i utbildningsutskottet
Sten Tolgfors (m)
Ulla-Britt Hagström (kd)
Yvonne Ångström (fp)
Matz Hammarström (mp)

suppleanter i trafikutskottet
Per Westerberg (m)
Fredrik Reinfeldt (m)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)

suppleanter i miljö- och jordbruksutskottet
Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)
Marianne Samuelsson (mp)

suppleanter i näringsutskottet
Mikael Odenberg (m)
Olle Lindström (m)
Yvonne Ångström (fp)
Ewa Larsson (mp)

suppleanter i arbetsmarknadsutskottet
Helena Bargholtz (fp)
Birger Schlaug (mp)

suppleant i bostadsutskottet
Mikael Johansson (mp)

suppleanter i EU-nämnden
Berit Andnor (s)
Majléne Westerlund Panke (s)
Birgitta Wistrand (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Siv Holma (v)
Ingvar Svensson (kd)
Agne Hansson (c)
Harald Nordlund (fp)
Gudrun Lindvall (mp)

22 § Avsägelser

Talmannen meddelade att Agneta Lundberg (s)
avsagt sig uppdraget som suppleant i utrikesutskottet.

Kammaren biföll denna avsägelse.

Talmannen meddelade att Birgitta Ahlqvist (s) av-
sagt sig uppdraget som suppleant i kulturutskottet.

Kammaren biföll denna avsägelse.

Talmannen meddelade att Ingegerd Wärnersson
(s) avsagt sig uppdraget som suppleant i valbered-
ningen.

Kammaren biföll denna avsägelse.

23 § Anmälan om kompletteringsval till utri-
kesutskottet och kulturutskottet

Talmannen meddelade att Socialdemokraternas
riksdagsgrupp på grund av uppkomna vakanser an-
mält Birgitta Ahlqvist som suppleant i utrikesutskot-
tet efter Agneta Lundberg och Lena Sandlin som
suppleant i kulturutskottet efter Birgitta Ahlqvist.

Talmannen förklarade vald till

suppleant i utrikesutskottet
Birgitta Ahlqvist (s)

suppleant i kulturutskottet
Lena Sandlin (s)

24 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 13 oktober.

25 § Meddelande om frågestund

Talmannen meddelade att vid frågestunden tors-
dagen den 22 oktober kl. 14.00 skulle följande stats-
råd närvara:
Statsminister Göran Persson, statsrådet Pierre
Schori, försvarsminister Björn von Sydow, statsrådet
Maj-Inger Klingvall, utbildningsminister Thomas
Östros och statsrådet Lars Engqvist.

26 § Svar på interpellation 1998/99:1 om kom-
munismen

Anf. 2 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Sten Andersson har frågat statsmi-
nistern vilka informationsinsatser regeringen är be-
redd att vidta för att informera om kommunismens
brott mot mänskligheten. Interpellationen har över-
lämnats till mig.
Regeringen vill med informationsinsatsen Levan-
de historia, som har stöd av samtliga riksdagspartier,
medverka till att hålla minnet levande av de fruktans-
värda folkmord som ägde rum i av Nazityskland
kontrollerade områden under andra världskriget.
Informationsinsatsen initierades i ljuset av att det
fanns unga människor i vårt land som var tveksamma
till om Förintelsen verkligen hade ägt rum. Syftet är
också att genom Levande historia uppmuntra till
debatt om demokrati, medmänsklighet och huma-
nism. Det är angeläget att informationsinsatsen om
Förintelsen, liksom det internationella samarbetet
kring dessa frågor, kan fortsätta med nuvarande in-
riktning.
Ett särskilt skäl till att regeringen funnit det vik-
tigt att kraftfullt driva informationsinsatsen om För-
intelsen är att nynazismen nu får fotfäste i det svens-
ka samhället igen. Vi blir påminda om det när männi-
skor misshandlas eller mördas på grund av sin hud-
färg, sin bakgrund eller sin sexuella läggning, när vi
får nynazistiska pamfletter i brevlådan och när vi hör
nynazisters slagord på gator och torg. Detta gör det
dock inte mindre viktigt att påminna även om andra
folkmord. De kommunistiska regimernas historia är
en del av det internationella arv av förbrytelser mot
de mänskliga rättigheterna, såväl i Europa som i värl-
den som helhet. Dock torgförs i dag inte någon kom-
munistisk våldslära i vårt land, vilket vi dessvärre ser
ökande tendenser till vad avser nazismen.
Interpellantens fråga och många andras synpunk-
ter är på sätt och vis ett uttryck för att Levande histo-
ria har väckt ett starkt intresse för vår egen historia
och ett behov av en bredare diskussion om våra vär-
deringar, om medmänsklighet och om demokratins
bräcklighet. Även om kommunismens förbrytelser
mot mänskliga fri- och rättigheter inte ingår i infor-
mationsinsatsen Levande historia, har intresset för
Förintelsen även lett till ett ökat intresse för oförrätter
i vissa kommunistiska regimer.
Att Förintelsen, som är det största och mest sys-
tematiska folkmordet i modern historia, nu lyfts fram
innebär naturligtvis inte att andra brott mot mänsklig-
heten skall förtigas. De ohyggliga brott som skett i
kommunismens namn är en central del av 1900-
talshistorien och får aldrig glömmas. Den forna Sov-
jetregimens förbrytelser måste då självklart lyftas
fram. Här har forskningen en central plats, liksom
skolan och medierna. För att få en mer omfattande
kunskapsinhämtning, informationsspridning och
debatt behövs ytterligare stimulans. Frihet och
mänskliga rättigheter förtrampades systematiskt i de
länder där kommunismen tillämpades i praktiken.
Alla demokratiskt sinnade krafter har anledning att
sprida ljus över kommunismens historiska oförrätter.
Det gäller även det hot som kommunismen utgjorde
mot Sverige. Formerna för detta avser statsminister
Göran Persson att överlägga med partiledarna om
under hösten. Syftet skall vara att, mot bakgrund av
en fördjupad medvetenhet om förbrytelser i kom-
munismens namn, stärka demokratin och respekten
för de mänskliga rättigheterna för att därigenom för-
hindra utbredning av antidemokratiska synsätt.

Anf. 3 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! För en tid sedan hade vi en mycket
värdig manifestation här i riksdagen. Vi spred ut en
skrift över hela Sverige som heter . om detta må ni
berätta . Jag är helt överens om med statsrådet om
att det är av största vikt att nazismen aldrig mer får
fotfäste i vårt land.
Men jag anser, fru talman, att det är lika viktigt att
vi även med samma kraft för fram de illdåd som har
begåtts i kommunismens namn. När kommunister
verkar i demokratier talar de ofta stort om fred, frihet
och jämlikhet. Men de kan inte referera till ett enda
land där den ideologin har haft makten som har levt
upp till detta - det är helt och totalt tvärtom. Överallt
där kommunismen har haft makten har mänskliga fri-
och rättigheter kränkts å det grövsta, och ekonomin
och miljön har överallt totalt havererat.
Statsrådet pratar här om det största "folkmordet" i
modern tid. Jag vet inte hur man definierar mord,
men i den tävlan överstiger kommunismen antalsmäs-
sigt det som nazismen i all sin ondska åstadkom.
Häromdagen stod det i en av Stockholms morgontid-
ningar att namn som Lenin, Stalin, Mao Tse Tung
och Pol Pot ingår i samma mördardivion som Hitler
ingick i.
Varför slipper då kommunisterna den här gransk-
ningen? Kommunismen är inte död, som har sagts
från den här talarstolen. Den finns i Kina, Nordkorea,
Vitryssland och Kuba. I Europa har kommunistpartier
sedan 1990 bytt namn till vänsterpartier, ibland t.o.m.
till socialdemokrater. Vårt svenska vänsterparti skif-
tade 1990 namn från vpk till Vänsterpartiet. Varför?
Skämdes man för sin historia? Jag vet inte - det vet
de själva. Vänsterpartiet är det parti i riksdagen som
längst hade kopplingar till den gamla sovjetkommu-
nismen.
Varför har det blivit så att de har sluppit gransk-
ningen?
Först och främst har medierna gjort ett uselt jobb,
det är uppenbart. Vad det beror på vet jag inte, men
en del påstår, rätt eller fel, att ett antal journalister
hade starka kopplingar till kommunismen under 60-
och 70-talen och kanske inte vill gräva i sin egen
historia. Skulle någon ledamot i riksdagen på 60- och
70-talen ha hyllat Lenin eller Stalin, så skulle man
bums ha vänt sig till massmedierna, som skulle sagt
att de inte visste något och att han var förlåten. Skulle
däremot någon ledamots farfar på 30-talet ha vurmat
för Hitler, hade medierna börjat att forska i gener, det
är jag helt övertygad om. Jag förstår inte varför man
skiljer på dessa två ideologier.
Till sist, och jag skall återkomma till detta i mitt
nästa inlägg, påstår jag med bestämdhet att talet från
socialdemokraternas sida, att de har skött renhåll-
ningen till vänster, inte stämmer när det konfronteras
med verkligheten.

Anf. 4 LENNART FRIDÉN (m):
Fru talman! Jag är liksom Sten Andersson litet
bekymrad över att man från bl.a. regeringens sida har
tassat som katten kring het gröt när det gäller att ta
upp ordet kommunism i olika sammanhang på senare
år. Jag tänker på den proposition som lades fram i
våras om det nya institutet i Uppsala rörande Förin-
telsen. Där stod inte ett dugg om detta. Och när jag
motionerade om att det inte går att skilja den ena
ondskan från den andra talade man om att det var väl
meningen att man skulle titta närmare på det andra
också. Men varför är man så rädd att nämna namnet?
Är det för att man sjunger samma "international", så
är det ju illa.
Samma partier som man övervakade via IB och på
andra sätt är man nu beredd att stötta, trots att det
fortfarande i dessa partier finns med människor,
t.o.m. sådana som tillhör riksdagen, som jag själv har
upplevt har ställt sig bakom revolution med våld eller
backat upp t.ex. Pol Pot-regimen. Låt oss slå fast att
om stövelklacken som krossar är brun eller röd kvittar
lika för dem som drabbas.
När vi under 70- och 80-talen hade en ganska liv-
lig debatt rörande miljön fick man ofta höra att det
var de kapitalistiska staterna som sög ut jorden och
resurserna. Vi vet sedan murar har rivits att om det är
någonstans som man har haft en momumental miljö-
förstöring, så är det just i de f.d. kommunistländerna.
Jag brukar ibland använda m, inte bara när jag talar
om mitt eget parti utan också när det gäller kommun-
ismen, därför att jag har upplevt ganska många per-
sonliga katastrofer för många av mina vänner bakom
den gamla järnridån. Det kan stå för massmord,
massdeportationer och momumental miljöförstöring.
Det värsta är att det också i det här landet har funnits
folk som har backat upp detta.
År 1940 talade den dåvarande högerledaren i Sve-
rige om detta vackra tvillingpar, kommunisterna och
nazisterna. Det var detta klara ställningstagande som
också gjorde att det detta år inte var ett förstamajtåg
och förstamajtal på Gärdet i Stockholm, utan det var
ett medborgartåg. Det var inte Per Albin Hansson
som höll talet till de massor som var där, arbetare och
andra, utan det var Gösta Bagge, därför att det fanns
en gemensam front emot de odemokratiska rörelser-
na.
I en av de allra sista intervjuerna, såvida det inte
var den sista intervjun, med Tage Erlander på Bom-
mersvik 1971 var han mycket bekymrad över en del
av de tendenser som fanns hos ungdomarna. Han
sade: "Det var Hitler och Stalin som tillsammans
startade andra världskriget. Hur står det till med his-
torieundervisningen egentligen?" Och det kan man ju
faktiskt fråga sig.
Statsrådet och jag har båda vår bakgrund som lä-
rare, även om det är länge sedan vi satt i katedern. En
av mina goda vänner, under många år kanske min
allra närmaste och bästa vän, en kollega till oss i
DDR, kunde tala om för mig att 52 % av psykpatien-
terna i det gamla DDR var lärare, med andra ord våra
kolleger. Jag vet att det inte var utan orsak som han
gjorde flera självmordsförsök. Och min gamle vän
Jirí i Prag drev kommunisterna i döden.
Jag har, fru talman, sett på tok för mycket av så-
dant här för att jag skall kunna förlåta och låta det gå
vidare utan att det påtalas. Det måste påtalas hela
tiden. Och, som sagt, det har ingen betydelse om
stöveln som krossar och trampar är brun eller röd, det
är lika illa i båda fallen. Därför skall vi se till att vi
behandlar de här ideologierna därefter också.

Anf. 5 JOHAN LÖNNROTH (v):
Fru talman! Jag skall tacka för ett mycket bra
svar.
Jag och mitt parti tycker att det är bra att vi kart-
lägger och belyser de ohyggliga brott som har begåtts
i kommunismens namn. Vi skall efter förmåga gärna
bidra till denna kartläggning och belysning.
Vi producerade för några år sedan på vår parti-
kongress en liten bok som handlar om vårt eget parti
och vår roll under rubriken Lik i garderoben. Jag
skall gärna förse både vice statsministern och inter-
pellanten med denna skrift.
Jag förutsätter att vi får en sanningskommission
som kartlägger kartläggningen av de svenska kom-
munisterna och andra vänstermänniskor i Sverige, för
det är ju sant som Lennart Fridén säger, att det är
många som har farit oerhört illa i länder med kom-
munistiska regimer. Men det finns också miljoner
kommunister som har mördats i nazismens och andra
regimers namn. Det är också något som behöver
kartläggas.
Jag är litet tveksam till en formulering i vice
statsministerns svar. Hon talar om länder där kom-
munismen tillämpades. Begreppet kommunism är ju
ett ganska gammalt begrepp. Det användes redan på
1840-talet, då man talade om hantverkskommunister-
na. Det var kristna hantverkare som trodde på det
klasslösa samhället. Det klasslösa samhället var ju
mycket länge definitionen på kommunismen, och det
drogs då paralleller mellan den ursprungliga kristna
läran och kommunismen. Formuleringen det klasslösa
samhället finns ju också i det socialdemokratiska
partiprogrammet. Så jag tror att vi skall vara litet
varsamma med att sätta etiketter på människor. T.ex.
unga människor som i dag kallar sig kommunister är i
allt väsentligt människor som fullt och fast tror på
och är beredda att kämpa mycket hårt för alla demo-
kratiska fri- och rättigheter, men de tror också på det
klasslösa och kanske litet utopiska samhället.
Det finns tidigare historiska exempel på inkvisi-
tion byggd på etiketter. Under kristendomen har man
ju ägnat sig åt att mörda människor bara därför att de
har sagt sig hylla vissa åsikter. Det som har skett
också här i Sverige, när man har kartlagt människor
bara för att de har kallat sig kommunister, är att man
har fört in dem i olika register. De har förlorat jobben
och utsatts för olika slags förföljelser. Då skall vi
komma ihåg att de stora skurkarna, t.ex. Stig Wen-
nerström och de andra spionerna, inte var några
kommunister. Jag tror att man snarare misstänkte att
de röstade på Lennart Fridéns parti. Det är ju de som i
praktiken har avslöjats. Så akta er litet grand för att
göra den väldigt enkla uppdelningen i kommunister
och andra.
Jag tror att det här problemet handlar om en bris-
tande historieundervisning i skolorna. Över huvud
taget har historieämnet fått trängas tillbaka. Låt oss
också sprida kunskap om det svenska partilivets his-
toria. Det råder en förfärande okunnighet om exem-
pelvis högerns roll. När mitt ursprungsparti, det soci-
aldemokratiska vänsterpartiet, och andra demokratis-
ka krafter försökte införa allmän rösträtt och demo-
krati i Sverige bekämpade den gamla högern detta
med alla krafter.
Till sist medierna, där det under de senaste veck-
orna har hetsats. Nästan varje borgerlig ledarskribent
har talat om dessa hemska kommunister; det får inte
vara sant osv., osv. Tala om vem det är som granskas.
När har man på allvar granskat den svenska högerns
historia och alla de illdåd som har begåtts i olika
högerpartiers namn?

Anf. 6 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m):
Fru talman! Den 6 oktober, under regeringsförkla-
ringen, var det nog många som höll andan och vänta-
de när statsminister Göran Persson kom till en viss
punkt: "Demokratin måste erövras, och erövras igen.
Nazism, fascism" - här kom inte ordet kommunism,
som många hade väntat - "och rasism kan inte tolere-
ras. Det ansvaret - att aldrig tiga still - delar vi alla
som medborgare."
Jag vet inte om statsminister Göran Persson och
vice statsminister Lena Hjelm-Wallén kan förstå hur
ont det gjorde i många människor som själva har
blivit utsatta för kommunismen eller har släktingar
som har blivit mördade i kommunismens namn.
Många av dessa blev väldigt ledsna. De blev förtviv-
lade och kände sig väldigt kränkta. En del blev säkert
också väldigt förbannade när statsministern inte för-
mådde nämna kommunism i detta sammanhang.
Varför denna flathet?
Redan i april i år frågade jag statsminister Göran
Persson här i kammaren om han var beredd att göra
en liknande insats som den som han nu har gjort för
att vi aldrig skall glömma nazismen. Jag fick svaret
att kommunismen är död. Jag vet inte om jag fick det
svaret för att en av de värsta massmördarna, Pol Pot,
just den dagen hade dött. Men kommunismen är inte
död, så svaret kunde inte ha varit mer felaktigt. Det
som har hänt är egentligen att kommunismen har
blivit rumsren. Där har socialdemokraterna, naturligt-
vis bland många fler, en viss skuld.
Det gäller bara att titta sig runt omkring i världen
och se i vilka länder det fortfarande finns kommun-
ism. Kuba, Nordkorea - det har nämnts många andra
länder här i kammaren. Det finns dessutom de här i
kammaren i dag som bekänner sig till kommunism.
I svaret från vice statsministern finns det ändå en
öppning. Jag läste i tidningen också att statsministern
kommer att inbjuda till partiledarsamtal om detta.
Man skall skapa någon form av information och ta
upp frågan om hur den skall komma till stånd. Jag
måste säga att det har tagit väldigt lång tid att baxa
socialdemokraterna hit. Jag upplever inte att det är av
någon inre övertygelse man gör det. Man känner nu
förmodligen trycket att göra det.
Jag har en fråga till Johan Lönnroth, som var uppe
i talarstolen tidigare och pratade om olika saker. Han
försökte få över debatten till att handla om något
annat än vad den borde handla om i dag, dvs. kom-
munism. Det gäller er partisekreterare Lars Ohly. Jag
har här citat från en tidning. Visst är den från den 27
december 1996, men det är inte så jättelänge sedan.
"Kan du ge ett exempel på någon kommunistisk stat
du tycker fungerar bra?" får han som fråga. Då svara
han: "Kuba är ett fantastiskt exempel på hur man
under mycket fattiga förhållanden kan uppnå folkligt
deltagande och ekonomisk rättvisa".
Hur många människor är det inte som flyr från
Kuba? Hur ser det ut på Kuba, egentligen? Detta
visar, tycker jag, att kommunismen och det kom-
munismen står för är helt levande här i Sverige i dag
och i Sveriges riksdag. Därför, fru talman, ser jag
verkligen fram emot inbjudan från Göran Persson till
alla partiledare att delta i överläggningar. Jag hoppas
att man hittar ett mycket konstruktivt sätt att förbättra
kunskapen om kommunismens illdåd och de mass-
mord och folkmord som har begåtts i kommunismens
namn.

Anf. 7 HELENA BARGHOLTZ (fp):
Fru talman! Att kommunismen är i klass med na-
zismen när det gäller förbrytelser mot de mänskliga
rättigheterna råder det knappast några delade mening-
ar om. Det har flera stycken vittnat om i kammaren.
Det handlar visserligen om olika ideologier, men man
har ändå legitimerat massmord på människor som
man inte godtar. Kommunismen svarar ju också för
folkmord av en ofattbar omfattning.
Kommunismen är i dag verkligen ingen död ide-
ologi. Många människor runt om i världen tvingas
leva under det fruktansvärda kommunistiska oket.
Kina, Vietnam och Kuba har flera redan nämnt i dag.
Det tillhör allmänbildningen att veta vad kom-
munismen står för. Alla människor - unga och gamla
- vet inte det. Därför är det hög tid att statsministern
tar upp överläggningar med partiledarna om hur man
kan sprida ljus över kommunismens oförrätter. Då
bör det handla inte bara om det historiska - jag tyckte
att jag utläste det av vice statsministerns svar - utan
det är väl så viktigt att man pekar på vad som nu
händer i kommunistiska länder. Jag tror inte alls att
människor är medvetna om detta - tvärtom.
Det är väldigt viktigt att man går ut och informe-
rar om detta i sådan former att människor - särskilt då
unga människor, som ofta har skrämmande dåliga
kunskaper i nutidshistoria - verkligen tar till sig den-
na information. Mängden information som inte minst
unga människor utsätts för är överväldigande. Det är
stenhård konkurrens när det gäller att nå ut med bud-
skap av olika slag.
Därför bör man inför dessa överläggningar ta or-
dentligt reda på hur de informationsinsatser som har
gjorts när det gäller förintelsen har nått ut till unga
människor. Har man lyckats övertyga de ungdomar
som är tveksamma till om Förintelsen verkligen har
ägt rum om att detta har skett? Det måste följas upp.
Resultatet måste vi riksdagsledamöter också få veta.
Vi måste lära oss hur man går ut till unga människor
och informerar om detta.

Anf. 8 PETER PEDERSEN (v):
Fru talman! Som ny här i riksdagen får man vara
med om mycket intressant. Det började med misstro-
endeförklaring från moderaterna, där man led neder-
lag. Nu går man till generalattack mot dagens väns-
terpartister och försöker stigmatisera oss för tidigare
försyndelser internationellt sett.
Jag skulle vilja säga så här, och också hänvisa till
det som Johan Lönnroth sade: Om vi går tillbaka till
grunderna kan vi se att ordet kommunism kommer ur
det latinska ordet communio, som betyder gemen-
skap. Ordet kommun, t.ex., kommer där ifrån. Natt-
vard heter communion, t.ex.
Jag tror att de som i dag kallar sig kommunister
menar att de har en vision om det klasslösa samhället.
Man vill ha en samhällelig gemenskap. Det är kanske
just bristen på den gemenskapen i dagens samhälle
som gör att många ungdomar drar vänsterut, oavsett
vilken definition man har.
Ser man till källorna ser man att Marx i Det kom-
munistiska manifestet skriver att varje människas
frihet är en förutsättning för alla människors frihet.
Det tycker jag är en ganska bra fredsbeskrivning. Att
denna kommunism har släpats i smutsen under Sov-
jetväldet och Östeuropatiden är vi helt överens om,
och det kan vi gärna analysera.
Det jag reagerar väldigt starkt inför är att de parti-
er som i princip har gått emot varenda demokratisk
reform i Sverige under modern tid försöker misskre-
ditera Vänsterpartiet av i dag och dess ledamöter och
säger att vi skulle vara odemokratiska.
Jag kan konstatera att de som kallade sig socia-
lister och kommunister var väldigt aktiva i kampen
mot nazismen under andra världskriget och dess för-
spel. Det var alltså inte kommunister eller socialister
som röstade fram Hitler i Tyskland, utan det var bor-
gerliga partier som hade en väldigt vek uppfattning i
den frågan. Sedan hade också kommunisterna en
alltför naiv inställning till nazismens egentliga hot.
Det kan vi lastas för tillsammans med alla andra par-
tier.
Jag kan också säga att svenska kommunister del-
tog i försvaret för demokratin på den tiden i den
franska motståndsrörelsen, i den danska motståndsrö-
relsen och under spanska inbördeskriget. Vi försökte
göra motstånd i Sverige, men många av mina kamra-
ter från den tiden sattes i arbetsläger. Tidningar fick
inte ges ut, osv., medan nazitransporter tilläts genom
Sverige. Jag tycker att vi är många som kan dela den
skulden.
Att påstå att dagens vänsterpartister inte skulle va-
ra pålitliga personer är en skymf, som jag ser det. Vi
är exakt lika pålitliga i alla avseenden som vilken
moderat eller annan politiker som helst. Vi kommer
att ställa upp till försvar av landets gränser mot yttre
aggression. Vi kommer alltid att stå upp för de demo-
kratiska fri- och rättigheterna. Däremot vill vi till
skillnad från vissa andra partier utöka demokratin på
några områden, men det är en helt annan sak.
Jag vill återkomma till det Johan Lönnroth pratade
om - kristendom. Det skulle aldrig falla mig in att
fråga en kristen människa i Sveriges riksdag i dag hur
han eller hon kan vara kristen med tanke på vad de
kristna missionärerna gjorde i Latinamerika. Man
tvångsdöpte indianer och spred sjukdomar. Vi har 30-
åriga kriget. Det pågick en massa förskräckliga saker
i kristendomens namn. Men går man tillbaka till
bergspredikan ser man att det är en förträfflig religion
med många bra värderingar. Jag tycker inte att vi
skall belasta de kristna av i dag med tidigare försyn-
delser som har skett i kristendomens namn, lika litet
som vi vänsterpartister skall drabbas av allt elände
som har skett i Östeuropa och i det gamla Sovjet-
unionen.

Anf. 9 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Det är riktigt att förtryck och förbry-
telser i vilket namn de än äger rum är värda samma
avståndstagande, samma kritik. Det hoppas jag att vi
alla ställer upp på. Det spelar ingen roll om det t.ex.
heter nazism eller kommunism. Vi har också alla ett
ansvar för att tydliggöra det här. När statsministern i
regeringsförklaringen höll fram behovet av åtgärder
mot rasism och nynazism talade han ju inte i ett histo-
riskt perspektiv. Han talade om nuläget. Det måste
ändå debattörerna förstå och försöka skilja på. Det är
det vi kan se på våra gator och torg i dag, och då
gäller det för oss politiker att hålla fram det. Sedan är
den historiska belysningen en annan sak.
Vi menar att den upplysningskampanj som vi har
haft om Förintelsen har varit mycket lyckosam i vårt
samhälle, och vi har också fått respekt internationellt
för vad vi har gjort. Då är det viktigt att detta projekt
får hållas kvar i den här formen även när vi går in i en
fas då det är kommunismen som särskilt starkt skall
belysas. Men låt inte det ena goda bli det andras fien-
de. Det vore väldigt olyckligt. Jag tror också att de
organisationer som vi samarbetar med både i vårt
land och internationellt vad gäller just upplysnings-
projektet om förintelsen skulle tycka att det vore
mycket underligt om vi nu skulle skifta fot och låta en
annan -ism stå för det som projektet Levande historia
framför allt skall syssla med.
För oss socialdemokrater har det faktiskt varit på
det sättet att det har gått en röd tråd genom hela vårt
partis historia, och det har varit kampen mot kom-
munismen. Det har varit utomordentligt viktigt att
hela tiden ha den rågången klar. Det gäller internatio-
nellt och det gäller i Sverige. Det borde väl ändå
kammarens ledamöter kunna tänka på när vi har haft
en debatt under valrörelsen som har handlat om soci-
aldemokrater och om Informationsbyrån, IB. Varför
ägde ett samspel rum där över huvud taget? Jo, det
var kampen mot kommunismen det handlade om. Det
var inte för att vi ansåg att kommunisterna var ofarli-
ga, utan vi ansåg att de faktiskt var farliga också för
vårt land. Litet historisk kunskap - också nutidshisto-
risk kunskap - skulle man önska att det fanns hos
journalister, hos partimotståndare och i det svenska
samhället.
För mitt parti, det socialdemokratiska partiet, har
det varit helt självklart och ofta avgörande - i många
andra länder livsavgörande - att man tog fighten med
kommunisterna. Det gäller inte bara på ett intellektu-
ellt plan i debatter. Det handlar också om den här
närkampen på arbetsplatserna och i bostadsområdena.
Det var då inte bara fråga om vad man tyckte ideolo-
giskt. Det handlade om att avslöja infiltratörer och
liknande. Det var socialdemokrater som gjorde det.
Det var inte moderater eller högermän.
Den här delen av mitt partis historia är vi faktiskt
stolta för. Vi behöver inte baxas till några stånd-
punkter. Här har vi en glasklar historia och en historia
som vi också är stolta över.
Jag menar att det är viktigt att vi nu också sätter
sökarljuset på kommunismen och dess förbrytelser
vad gäller mänskliga rättigheter. Det är inte minst
viktigt eftersom de partier, grupper och individer som
kan ses som arvtagare till kommunistiska partier, till
kommunismen, i dag väldigt sällan känner en relation
till den ideologin. Då är det ännu mer viktigt att vi
faktiskt tydliggör hur det var.

Anf. 10 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! Först vill jag kort säga något till
Lönnroth och Pedersen. För inte så länge sedan firade
Vänsterpartiet 80-årsjubileum. Under denna tidsrymd
har man faktiskt lyckats hålla med, och av och till
alliera sig med, de värsta diktatorer som 1900-talet
har sett. Det har säkert också begåtts illdåd i högerns
namn. Men de går absolut inte att jämföra med de
illdåd som har begåtts i kommunismens namn. Det
bör vi väl vara överens om.
Sedan tycker jag att om ni nu är stolta över kom-
munismen - varför då skämmas för den? Varför byta
namn? Varför plocka ned tavlorna på Lenin i era
partilokaler under valrörelsen? Det är väl litet onödigt
om man är stolt över en sak? Så hade inte jag gjort.
Sedan, fru statsråd, vill jag säga att okej, ni hade
IB. Men IB innebar att ni tillämpade exakt samma
metoder som de ni ville bekämpa. Det var ett angive-
risystem som var uppbyggt på samma sätt som man
byggde upp dem i de kommunistiska länderna. Ni
kallar dem "säkerhetsrisker". Så sade min namne
häromdagen. Jag frågade häromdagen en språkforska-
re om jag som vanlig ledamot i riksdagen i det här
sammanhanget kunde tolka det här med
"säkerhetsrisk" som "landsförrädare". Det är en fullt
korrekt tolkning. Det är dem ni i dag har lierat er med
i Sveriges riksdag.
Statsrådet sade att det har en gått en röd tråd. Vi
har haft en klar rågång. 1983 kom jag in i Sveriges
riksdag. Då hade dåvarande vpk ett valresultat som
inte gav mandat i något utskott. De fick ändå mandat.
Av vilka? Av Socialdemokraterna. Detta hände alltså
innan muren föll i Sovjet. Mer bevänt än så var det
inte med den renhållningen. När makten hägrade fick
principerna vika. Jag skulle vilja fråga statsrådet: Är
det rätt att man bara för att få makten tillfälligt skall
lägga de här principerna åt sidan? För detta var alltså
1982. 1988, sex år senare, skickade dåvarande vpk ett
telegram till Honecker i Östtyskland och gratulerade
till det framgångsrika socialistiska bygget. Och jag är
naiv nog att tro att det inte var Berlinmuren man
avsåg.

Anf. 11 LENNART FRIDÉN (m):
Fru talman! För att hinna med det man skulle vilja
säga skulle man kanske behöva köra en snabb katalog
och bara räkna upp. Men låt mig säga att Kommunis-
tiska manifestet ju börjar: Det går ett spöke genom
Europa - kommunismens spöke. Jag måste säga att
det spöket är nog så levande. Det finns det många
bevis för, inte bara i Europa. I det som statsministern
utsett till det stabila Kina bor en tredjedel av mänsk-
ligheten. Inte tror jag att det är demokrati de upple-
ver, de som bor där.
Johan Lönnroth använder sig av ett av de två
gamla klassiska knepen när det gäller debatter. Det
första lyder: Är argumentationen svag - höj rösten!
Det gjorde han inte. Det andra lyder: I trångt läge -
tala om de andra! Det gjorde han däremot. Hans par-
tikollega sade senare, därmed delvis motsägande
Johan Lönnroth, att det i kristendomen inte finns
någonting som leder fram till att man skall agera som
man gjorde under inkvisitionen. Däremot är det fritt
fram även för yngre kommunister att komma hem till
mitt privata bibliotek och bläddra igenom Lenins
samlade verk. Då kan ni se var det finns anvisningar
bl.a. om hur man skall bete sig och om hur man skall
använda sig av våld.
Man säger: Granska högern! Ja, det är vi inte
rädda för. Skillnaden är bara att det finns en histori-
kergrupp, oberoende forskare, som inför vårt 100-
årsjubileum år 2004 arbetar med detta. Vi har varken
någon intern lik-i-garderoben-kommitté eller något
IB som tittar på det hela. Det låter vi alltså fria och
oberoende forskare göra.
Vi blev ju ganska oförskämt påhoppade under val-
rörelsen av bl.a. Marita Ulvskog. Hon ifrågasatte
renheten och talade om brunt i marginalen. Låt mig
påminna om att jag representerar det parti som är det
enda som har haft två partiledare med judisk bak-
grund.
Låt mig också citera vår förste store partiledare
när man diskuterade rasfrågan på 20-talet. Arvid
Lindman sade så här: Det är inte skallarnas form utan
deras innehåll som ger människorna deras värde. Låt
oss fortsätta att hålla rent gentemot alla sådana här
odemokratiska rörelser.
I min första debatt 1962 i Huskvarnas Folkets hus
fick jag ett litet tips av min motståndare, en SSU:are.
Han sade: Se upp för dem som sitter längst där nere.
Vi blir alla plåtade i kväll. Oss båda är dem de tycker
sämst om, kommunisterna - eller Vätternrödingarna
som han kallade dem. Nästa vecka är vi alla registre-
rade i Moskva. Det kan vara värt att tänka på.

Anf. 12 JOHAN LÖNNROTH (v):
Fru talman! När min bänkgranne Lennart Fridén
för inte så länge sedan stod här i kammaren och sjöng
den svenska nationalsången, med strofen Du tronar på
minnen av fornstora dar, stod jag och tänkte på Gus-
tav II Adolfs trupper i Skåne i början på 1600-talet.
Då kastade man ned små barn på borggården så att de
slogs ihjäl. Med det vill jag inte på något sätt miss-
tänka Lennart Fridén för att göra den kopplingen.
Han tänker säkert på något radikalt annorlunda.
Jag ville bara nämna det som ett exempel på att
det är farligt om vi i denna riksdag eller i samhället i
stort skapar ett sådant klimat som t.ex. det som härs-
kade i USA under McCarthy-tiden. Det handlar om
att rycka loss enskilda citat, sätta etiketter på varandra
och skapa en stämning av allmän misstänksamhet.
Det är i sådana klimat som sådana företeelser som IB-
kartläggningen och McCarthyism, osv. kan uppstå.
Jag skall för min del göra allt för att vi inte skall få
tillbaka den sortens klimat.
Jag fick en fråga från Marietta de Pourbaix-
Lundin om vad Lars Ohly skulle ha sagt om Kuba.
Jag tror att hon hade ryckt loss en mening ur någon
längre intervju. Jag vet att jag tillsammans med Lars
Ohly år 1996 just efter vår partikongress skickade ett
mycket skarpt brev till det kubanska kommunistparti-
et där vi påtalade de grundläggande brister i demo-
kratiska fri- och rättigheter som finns på Kuba.
Jag tror att jag har gått i betydligt fler demonstra-
tionståg, även mot kommunistiska förtryckarregimer,
än vad såväl Lennart Fridén som Sten Andersson har
gjort. Men låt oss nu se till att vi inte återigen skapar
den sortens klimat i Sverige som gör att vi misstänk-
liggör och registrerar varandra och över huvud taget
inte kan delta i en diskussion om hur vi kan fördjupa
och utveckla den svenska demokratin.

Anf. 13 TALMANNEN:
Får jag för säkerhets skull påminna om att flera av
talarna redan har förbrukat sitt sista inlägg i den här
debatten och att fler strax kommer att göra det.

Anf. 14 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m):
Fru talman! Jag börjar med Johan Lönnroth. Jag
har inte ryckt loss någonting. Den första frågan som
ställdes var: "Du kallar dig själv kommunist - - -".
Lars Ohly förnekar inte det, jag behöver inte läsa
vidare - utan han svarar glatt på frågan.
Vice statsministern säger att jag också har ryckt
loss ett citat ur regeringsförklaringen. Men i stycket
som är innan räknar man upp en mängd dödsfabriker,
och allihop är de koncentrationsläger som nazisterna
hade. Det tycker jag är okej att man gör. Men det
hade varit bra om det funnits med Gulag och liknande
saker. De finns inte med. Det handlar om historien,
och sedan går man över till nutiden. Jag tycker inte
att det är så konstigt att det fanns en stor förväntan på
att det ändå - trots att Gulag inte räknades upp -
skulle ha stått att kommunismen var en av de saker
man skulle tala om i framtiden.
Lena Hjelm-Wallén säger också att socialdemo-
kraterna alltid har fört en kamp mot kommunisterna.
Det finns faktiskt de som fortfarande är statsråd i den
socialdemokratiska regeringen som hyllar Castro.
Han är en renässansfurste, säger man. Han är för stor
för sitt land, för stor för Kuba. En del tycker att Marx
är bättre än Jesus, för att ta ett exempel.
Anna Lindh, som är utrikesminster, säger nu när
Pinochet har blivit gripen något väldigt bra: Rättvisan
och lagen hinner i fatt den som har brutit mot mänsk-
liga rättigheter. Det hoppas jag också gäller när man
griper f.d. kommunistledare, eller sådana som är
kommunistledare i dag, som har begått mänsklighe-
ten. Det har de gjort mycket nära i tiden i vår historia.
Jag hoppas också att statsminister Göran Persson
alltid framöver kommer att nämna även kommunism
när han talar om sådana här saker och inte bara na-
zism och fascism. Också ordet kommunism måste att
finnas med, så att de människor som har blivit utsatta
för olika illdåd i kommunismens namn inte skall
behöva känna sig kränkta och känna förtvivlan i sitt
hjärta och i sin själ för att inte alla i Sverige - vilket
vi gör - förmår nämna även kommunismen.

Anf. 15 HELENA BARGHOLTZ (fp):
Fru talman! Dagens debatt visar hur väldigt vik-
tigt det är att man också lyfter fram de oförrätter som
i dag begås under namnet kommunism och att de
överläggningar som statsministern bjuder in till inte
bara kommer att handla om det historiska skeendet.
Trots allt är det nutiden som gäller.
Jag tog upp frågan huruvida ungdomarna i dag
verkligen har förstått vad Förintelsen innebar. Har
man kunnat tränga igenom det informationsbrus som
ungdomar utsätts för och fått de ungdomar som sagt
att Förintelsen bara är påhitt att verkligen ändra upp-
fattning? Jag tycker att vice statsministern gav ett
väldigt luddigt svar på det. Det lät så bra. Allting
hade tydligen lyckats, och man tänker fortsätta i
samma former.
Jag är inte alls lika övertygad om det. Om man går
ut på gatan och frågan skinheads, eller de personer
som är mer eller mindre nazistiskt anstuckna: Har ni
ändrat uppfattning? Har ni läst informationsmateria-
let? Har ni nu förstått vad det handlar om?, tror jag
inte att de skulle svara ja på det.
Jag vill därför återigen betona hur viktigt det är att
man ser över formerna för detta och verkligen kon-
trollerar hur det är, att man går ut på gatan och frågar
ungdomar: Vet ni vad Förintelsen var för någonting?
Jag skulle som riksdagsledamot hemskt gärna vilja få
en litet bättre uppfattning om hur informationsinsat-
serna har verkat.

Anf. 16 PETER PEDERSEN (v):
Fru talman! Som ledamot av Vänsterpartiets pro-
gramkommission behöver jag inte besöka Lennart
Fridéns bibliotek. Jag vet mycket väl att vi inte har
någonting skrivet vare sig om kommunism eller om
Lenin i vårt partiprogram. Däremot är det positivt att
även moderata ledamöter har det i sitt bibliotek. Jag
tror att det är viktigt att vi även studerar varandras
skrifter. Det finns väldigt många myter.
Jag tycker att vi skall ha respekt för varandra. Vi
skall inte försöka nagla fast moderaterna vid gamla
ståndpunkter, som sett i dagens ljus kan vara väldigt
beklagliga. Detsamma gäller de ståndpunkter som
dåtidens Vänsterpartister hade i t.ex. Sveriges riks-
dag, sett i historiens ljus.
Det är väldigt viktigt att påminna om det jag sä-
ger, och att ni tar det på fullt allvar. Vänsterpartiet av
i dag är ett demokratiskt parti som lever upp till de
parlamentariska reformerna med flerpartisystem, fria
allmänna val, osv. Det är ingenting vi skriver bara
därför att vi tycker att det är trevligt och kul och för
att göra några moderater glada, utan vi tycker faktiskt
så.
Är det någonting som har bevisats är det att man
inte kan bygga någon typ av socialistiskt samhälle
eller någon typ av samhälle alls om man inte har ett
folkligt stöd. Det hade man inte i Östeuropa, och det
hade man inte i Sovjetunionen. Därför blev det ett
stort misslyckande.
Jag har som gammal historielärare ingenting emot
historiska resonemang eller analyser. Men jag skulle
också gärna vilja ha en demokratibok över hur olika
partier har ställt sig till olika reformer i Sverige, hur
man argumenterade och varför. Det skulle vara in-
tressant.

Anf. 17 KENNETH KVIST (v):
Fru talman! Det är intressant med en ideologisk
debatt. Men den kanske skulle föras med mindre av
fördomsfullhet och med mer öppenhet och lyssnande
på varandras ståndpunkter, som de faktiskt ser ut.
När jag såg den här interpellationen tänkte jag: Nu
vill ultrahögermän inom Moderaterna devalvera
kampen mot rasismen. Egentligen är jag rädd att
ligger något sådan bakom.
Jag känner invandrarungdomar som har blivit
nedslagna av skinheads. Jag har träffat homosexuella
som har hotats eller blivit nedslagna. Det är ett påtag-
ligt och aktuellt hot mot demokratin som nazister
utövar i dagens Sverige. Något liknande med några
socialistiska, marxistiska eller kommunistiska för-
tecken finns inte och har inte funnits. Den typen av
attacker mot enskilda människor är denna teori
främmande.
Det är också viktigt att de brott som begåtts i
kommunismens namn i Östeuropa osv. kartläggs.
Vänsterpartiet har - som Johan Lönnroth mycket
riktigt påpekat - ingenting emot detta. Det är nöd-
vändigt.
Vi bör få en fullständig bild av vår epoks historia
från slutet av 1800-talet och in till våra dagar. Vi
lever faktiskt i en historisk epok präglad av våld och
övergrepp på människor. Vi lever i en ekonomisk
världsordning där själva det ekonomiska systemet
egentligen är våld och övergrepp på människor.
Vi lever inte i kommunismens ekonomiska
världsordning. Det är en världsordning där 258 män-
niskor äger lika mycket som två och en halv miljard
av de fattigaste på jordklotet. Vi lever i en värld där
40 000 barn dör varje dag till följd av undernäring
och bristsjukdomar. Denna orättmätiga världsordning
är snarast kapitalismens och imperialismens världs-
ordning och inte kommunismens.
Visst. Vi skall granska 1900-talets historia. Vi
skall ta lärdom och bekämpa varje företeelse som vill
angripa demokratin, människors demokratiska rättig-
heter, våra möjligheter att föra en öppen politisk
debatt och föra till torgs olika meningar. Varje totali-
tär, antidemokratisk åsiktsskiftning, även om den
kallar sig det ena eller det andra, skall bekämpas. Det
är viktigt och nödvändigt.
Men vi måste framför allt påminna om den värsta
teorin, där själva ojämlikheten, skuffandet och ned-
tryckandet av människor tillhör själva teorin, nämli-
gen nazismen. Det tillhör inte kommunismens teori
att förtrycka andra och att slå ned folk. Men det till-
hör en stalinistisk praktik. Den har vi sett för många
exempel på. Där har funnits illusioner. Dessa förhål-
landen skall belysas, dras fram i ljuset och kritiseras i
deras sammanhang. Det får inte råda någon tvekan
om detta.
Vi måste se till hela det historiska sammanhanget.
Vi kan inte rycka loss än det ena än det andra ur his-
torien. Historien hänger ihop i ett. Vi har tyvärr fått
uppleva ett par århundraden som präglats av våld och
övergrepp.

Anf. 18 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Först vad Helena Bargholtz frågade
om angående Levande historia. Upplysningsinsatsen
om Förintelsen har varit omfattande. Den har väckt
stor uppmärksamhet i vårt land och internationellt.
Därmed vill jag inte säga att vi plötsligt har frälst hela
Sverige från nynazism och rasistiska idéer. Inte alls.
Men vi kan likväl konstatera det stora genomslaget.
Regeringen kommer mycket gärna att till riksda-
gen redovisa vad som har skett, vad som framgår av
genomslaget i människors, inte minst ungdomars,
tänkande. Det är en självklarhet att ta upp det direkt
med riksdagen.
Så till kommunismen. Det är för socialdemokra-
tiska partiets del alldeles självklart med rågången mot
det odemokratiska, mot det kommunistiska. Så har
det varit genom hela vår historia. Man kan inte förstå
debatten om IB, som har varit så konstig under valrö-
relsen, om man inte har ett grepp om hur socialdemo-
krater och kommunister på arbetsplatserna hade en
väldigt kraftig batalj med varandra. Det var socialde-
mokrater som tog den närkampen. Det var inga andra
partier. Det gällde inte om ideologi utan om odemok-
ratiska metoder och infiltration som skulle bekämpas.
Nu har vi kommit så långt i debatten att det står
klart att regeringen har full uppslutning i vår önskan
att få kommunismens förbrytelser belysta. Det är en
så viktig del av 1900-talets historia. Det är en god
utgångspunkt. Sedan skall vi överlåta till partiledarna
att hitta formerna. Jag hoppas att partiledarna är med
på att det inte bara skall handla om en historisk be-
lysning, utan även om att med en historisk belysning
som bakgrund se till att den typen av totalitär ideologi
och dess metoder inte kommer tillbaka igen.

Anf. 19 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! För att slippa bli hopblandad med
dem som inte tog fighten med kommunisterna på 70-
talet, vill jag tala om att mellan åren 1970 och 1976
var jag heltidsengagerad i Metallfacket på Kockums i
Malmö. Jag hade många bataljer med diverse bok-
stavskombinationer på vänsterkanten. Mitt namn var
inte mycket värt i den ligan. Jag har också erfarenhet.
Jag noterar att man nämnde bristande renhållning.
År 1982 gav man för att behålla makten i riksdagen
frivilligt bort utskottsplatser till dåvarande vpk. Jag
ställde en fråga till statsrådet. Hon försökte inte svara
med en enda stavelse.
De från Vänsterpartiet som har pratat här i dag har
varit klart på defensiven. De har försökt att dribbla
bort foten. Oavsett vad andra ideologier har åstad-
kommit, är kommunismen i särklass den mest vålds-
benägna ideologin som har funnits under 1800-talet.
Fru talman! Jag vet att det skall bli partileda-
röverläggningar. Den interpellation som jag skrivit
och som behandlats i dag, skall jag nu ändra till en
motion. Sedan kan vi vad det lider få en intressant
votering i kammaren.

Anf. 20 KENNETH KVIST (v):
Fru talman! Jag vet hur kommunistiska arbetare
ser ut och hur de har tänkt. Jag är uppvuxen i ett hem
med sådana. Det som ledde dessa människor var
övertygelsen om att det måste kunna skapas ett sam-
hälle präglat av jämlikhet, demokrati och respekt för
allas lika människovärde. Det sades aldrig i mitt hem
ett ord till försvar för övergrepp mot människor.
Vice statsministern säger om en granskning av
historien i Sverige att det var metoden som skilde.
Vårt parti registrerade aldrig andra medlemmar i
andra partier. Vi sprang inte till vare sig militärled-
ningen eller arbetsgivare med skvaller på arbetskam-
rater om att de tillhörde den eller den åsiktsriktningen
inom arbetarrörelsen. Men det får vi klara ut. Jag
hoppas att det tillsätts en sanningskommission som
reder ut förhållandena.
Vänsterpartiet, Vänsterpartiet kommunisterna, har
aldrig varit emot en enda social eller demokratisk
reform i det här landet som har fört det arbetande
folkets intressen framåt. Tvärtom har partiet ofta stått
i förgrunden - dess föregångare redan när det gällde
den allmänna och lika rösträttens införande och sedan
varje gång det gällt att försvara de demokratiska fri-
och rättigheterna. Det är i detta intresse vi menar att
varje totalitär avvikelse, varje antidemokratisk, om så
den skulle förekomma i socialismens namn eller med
socialistiska förtecken, måste bekämpas. Det gäller
även om den finns i nyliberalismens namn, kapitalis-
mens namn eller nazismens namn.
Devalvera inte den avgörande, stora, fina insats
som regeringen påbörjat genom att bekämpa rasism,
nazism och intolerans.

Anf. 21 Vice statsminister LENA HJELM-
WALLÉN (s):
Fru talman! Till Sten Andersson vill jag säga att
vi upplät en suppleantplats åt Vänsterpartiet kommu-
nisterna år 1983 - jag tror att det handlade om det -
av riksdagspraktiska skäl. Att göra det till den stora
grejen i en sådan här debatt tycker jag är ganska fut-
tigt. Det var inte mer anmärkningsvärt än när de bor-
gerliga partierna 1991 förlitade sig på Ny demokrati i
alla frågor rätt igenom. Jag jämställer inga partier
med varandra här. Jag gör bara klart att man ibland
måste vara praktisk här i riksdagen.
Detta får inte på något sätta dölja att vi socialde-
mokrater hela tiden har hållit rågången helt klar mot
kommunismen. Vi har ett väldigt stort intresse av att
sprida ljus över de oförrätter som har begåtts i kom-
munismens namn. Vi tycks alla vara överens om det i
dag. Det är väl en väldigt bra slutsats av den här de-
batten.

Överläggningen var härmed avslutad.

27 § Svar på interpellation 1998/99:2 om färje-
trafiken Umeå-Vasa

Anf. 22 Näringsminister BJÖRN
ROSENGREN (s):
Fru talman! Mats Lindberg har frågat mig vilka
åtgärder jag avser vidta för att rädda färjetrafiken
mellan Umeå och Vasa.
Låt mig först konstatera att Sverige har, liksom
andra EU-stater som berörs, genomfört utredningar
bl.a. genom Sjöfartsverket som visar de effekter en
avveckling av taxfreeförsäljningen i olika avseenden
kan få. Regeringen tillsatte den 15 maj 1997 en sär-
skild sjöfartsutredare vars uppgift bl.a. var att utreda
avvecklingens effekter. Utredarens slutsatser är att
färjetrafiken till och från Sverige avsevärt kommer att
påverkas genom omläggning av linjer, minskad sys-
selsättning och turism, men att Sveriges transportför-
sörjning inte hotas. Utredaren menar att det knappast
finns anledning för staten att vidta några särskilda
åtgärder utom avseende trafiken mellan Umeå och
Vasa - den s.k. Kvarkentrafiken.
Regeringens bedömning är att färjetrafiken till
och från Sverige liksom förutsättningarna för den
svenska färjesjöfarten kommer att förändras, men
förändringarna kommer sannolikt inte att leda till att
den svenska transportförsörjningen hotas.
Regeringen anser att en anpassning till den nya
marknadssituationen generellt sett måste ske genom
åtgärder som marknadens aktörer själva vidtar. Det
gäller även Kvarkentrafiken som är viktig ur en rad
olika aspekter. Regeringen anser att det finns anled-
ning att följa utvecklingen inom färjesjöfarten. En
sådan uppföljning ligger väl i linje med Sjöfartsver-
kets och Godstransportdelegationens uppgifter. Det
förekommer också täta kontakter mellan Kommuni-
kationsdepartementet och det finska Transportminis-
teriet i denna fråga.
Innan några uppföljningar har lämnats är jag där-
för i dag inte beredd att vidta några åtgärder.

Anf. 23 MATS LINDBERG (s):
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Fö-
retagen i norra Sverige och Finland inom alla grenar,
inom turistnäringen, verkstadsindustrin och skogsin-
dustrin, kan inte vänta på de besked som statsrådet tar
fram. Företagen är tvingade till att agera ganska om-
gående. Därför är det ytterst viktigt att regeringarna i
både Sverige och Finland agerar snabbt.
Statsrådet pekade också på utredarens syn på åt-
gärder avseende trafiken mellan Umeå och Vasa, den
s.k. Kvarkentrafiken. Det föreslås att speciella åtgär-
der vidtas.
Jag vill därför fråga statsrådet, som numera
mycket väl känner till förhållandet i norra Sverige,
när statsrådet tänker agera. Det EU-beslut som nu har
fattats innebär att man hindrar den rörlighet som är
EU:s mål både när det gäller personer och när det
gäller transporter av varor, gods och tjänster.

Anf. 24 Näringsminister BJÖRN
ROSENGREN (s):
Fru talman! Vi har i dag nära kontakter med
Transportministeriet i Finland. Jag kan lova att vi
behandlar den här frågan så snabbt som det är möj-
ligt, men vi måste göra det tillsammans med det fins-
ka Transportministeriet.

Anf. 25 MATS LINDBERG (s):
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för det svaret.
Det är litet grand av det som jag också fäster stor vikt
vid. Den finska regeringen agerar ganska snabbt.
Därför är det oerhört viktigt att den svenska regering-
en också gör det. Jag tackar för beskedet. Det var bl.a.
detta som var orsaken till min fråga.

Överläggningen var härmed avslutad.

28 § Anmälan om inkomna faktapromemorior
om förslag från Europeiska kommissionen

Talmannen anmälde att följande faktapromemori-
or om förslag från Europeiska kommissionen inkom-
mit och delats ut till kammarens ledamöter:
Förslag till rådets förordning om strukturstatistik över
inkomster och arbetskraftskostnader
KOM (98) 491
Förslag till rådets resolution om bruksanvisningar för
tekniska konsumentvaror CONSOM (98) 19
Förslag till rådets resolution om informationssam-
hällets konsumentdimension CONSOM (98) 20

29 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Proposition
1998/99:19 Ändringar i lagen (1993:768) om åtgärder
mot penningtvätt, m.m.

30 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 15 oktober

1998/99:5 av Agne Hansson (c) till statsrådet Mona
Sahlin
Strukturfondspengar från EU till sydöstra Sverige
1998/99:6 av Kia Andreasson (mp) till socialminis-
tern
Lagljudvolymbegränsning

den 16 oktober

1998/99:7 av Sten Andersson (m) till näringsminis-
tern
Avveckling av kärnkraften och danska kolkraftverk
1998/99:8 av Maud Ekendahl (m) till justitieminis-
tern
Spritsmuggling via turistbussar

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 27 oktober.

31 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 16 oktober

1998/99:17 av Johan Pehrson (fp) till justitieminis-
tern
Fastighetsbedrägeri
1998/99:18 av Lennart Kollmats (fp) till socialmi-
nistern
Institutionsvården för barn och ungdomar
1998/99:19 av tredje vice talman Rose-Marie Freb-
ran (kd) till socialministern
Förbud mot inköp och innehav av hembränd sprit
1998/99:20 av Maggi Mikaelsson (v) till finansmi-
nistern
Fordonsskatten och skatteutjämningen

den 19 oktober

1998/99:21 av Stig Eriksson (v) till näringsministern
Vattenfall AB
1998/99:22 av Inger René (m) till miljöministern
Radioaktivitet på Västkusten

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 27 oktober.

32 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att följande skriftliga svar på frågor in-
kommit

den 15 oktober

1998/99:2 av Patrik Norinder (m) till socialministern
Konkurrensneutralitet vid myndighetsauktorisation
1998/99:4 av Kenneth Johansson (c) till socialminis-
tern
Utsatta barn och ungdomar

den 16 oktober

1997/98:1101 av Eva Goës (mp) till näringsministern
Polenkabeln

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 27 oktober.

33 § Kammaren åtskildes kl. 15.17.

Förhandlingarna leddes av talmannen.