Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:6 Torsdagen den 15 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 1998/99:6
Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1998/99:6 Torsdagen den 15 oktober Kl. 14.00 - 15.08
Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor
---------------------------------------------------------------
1 § Frågestund
Anf. 1 TALMANNEN: Kammarens sammanträde är nu öppnat för riks- dagens frågestund. Regeringen företräds i dag av vice statsminister Lena Hjelm-Wallén, finansminister Erik Åsbrink, statsrådet Pierre Schori, statsrådet Maj-Inger Klingvall, statsrådet Leif Pagrotsky, statsrådet Ulrica Messing och statsrådet Marita Ulvskog som ersätter statsrådet Lars Engqvist. Vice statsminister Lena Hjelm-Wallén besvarar allmänpolitiska frågor. Övriga statsråd besvarar frå- gor inom sina respektive ämnesområden. Eftersom detta är den första frågestunden för den här mandatperioden kan det ta något längre tid än vanligt innan teknikerna identifierar var frågeställaren sitter. Jag vill därför uppmana ledamöterna att kon- trollera att lampan som visar att mikrofonen är på- kopplad verkligen lyser. Frågan är fri. Skatten på arbete
Anf. 2 LENNART DALÉUS (c): Fru talman! EU-kommissionen har utvärderat den svenska arbetsmarknadspolitiken. Man har sagt att Sverige bör sträva efter skattesänkningar på arbete för att, som man säger, skapa bättre förutsättningar för nya arbetstillfällen. Sverige har varit med om den här synen i det toppmöte som förra hösten diskuterade sysselsättning. Men den svenska regeringen avvisar skatter som, säger man, föga meningsfulla för att öka sysselsätt- ningen. Jacques Santer i EU-kommissionen säger att det är viktigt att alla länder följer uppgörelsen i sin helhet och inte bara väljer enskilda delar. Min fråga, fru talman, till finansministern är: Vil- ka slutsatser drar finansministern av EU- kommissionens kritik på den här punkten?
Anf. 3 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s): Fru talman! Det är riktigt att EU-kommissionen har kommit med en rapport, och jag gläder mig åt den. Den innehåller på många punkter beröm till Sverige för vår höga sysselsättningsgrad, för våra aktiva insatser mot ungdomsarbetslösheten och för att vi ligger långt framme när det gäller att främja jäm- ställdhet och att få in människor med funktionshinder på arbetsmarknaden. Självfallet finns det mycket mer att göra. Vi har ju varit pådrivande och också sett att man lyfter fram de frågorna mer än tidigare i EU- sammanhang. Det är glädjande. När det gäller skattepolitiken vill jag hänvisa till att regeringen inom kort kommer att inbjuda partierna i riksdagen till överläggningar. Det finns då möjlighet både för Centerpartiet och andra partier att framföra sina synpunkter. Det må gälla beskattning av ar- betsinkomster eller andra delar av skatteområdet. Jag hoppas att vi där så småningom kan nå fram till en bred uppgörelse om den framtida skattepolitiken.
Anf. 4 LENNART DALÉUS (c): Fru talman! Det är rätt att EU-kommissionen delar ut beröm. Men när det gäller aktiva och framåtsyftan- de åtgärder är det framför allt Spanien och Frankrike som får beröm. Sverige får beröm för att vi har en god existerande situation, kanske inte så mycket för det som skall ske framåt. Det intressanta är att synen på arbete och skatten på arbete, dvs. ena halva i det vi kallar skatteväxling, har varit med i den svenska debatten och förslags- ställandet i många år, bl.a. som en följd av den s.k. skatteväxlingskommittén. Jag tycker att regeringen hela tiden håller tillbaka det arbetet. Min fråga är om det här är ett besked från finans- ministern till Centerpartiet och kanske också till ett parti som man nu samarbetar med i regeringen, Mil- jöpartiet. Blir det en rejäl skatteväxling eller inte, som en följd av förslag från regeringen?
Anf. 5 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s): Fru talman! Skatteväxling är ju en metod som vi redan har använt i Sverige, mer än i något annat land. Men jag vill nämna att om vi skall sänka skatten på arbete med 1/13 krävs, för att finansiera det, en för- dubbling av energibeskattningen. Det visar att det är oerhörda skillnader i skattebasernas storlek. Det är klart att möjligheterna är begränsade om man skall vara hänvisad enbart till detta. I de överläggningar som jag räknar med skall komma i gång ganska snart kommer det självklart att ingå en diskussion om skatten på arbetsinkomster. Om vi kan göra något där, är det bra. Men det måste naturligtvis ställas samma krav här som i andra sam- manhang: Vi kan inte låna till skattesänkningar. Vi kan inte medverka till skatteförändringar som ökar klyftorna i samhället. Det måste vara ansvarsfullt finansierat och bidra till att utjämna skillnader i lev- nadsstandard. Det ser jag som mycket viktigt. Vi ligger redan högt när det gäller sysselsätt- ningsgrad, jämfört med de flesta andra länder. Likväl har vi mycket högre ambitioner än så. Vi kommer att på bred front föra en aktiv politik för att successivt öka sysselsättingen.
Anf. 6 LENNART DALÉUS (c): Fru talman! Nu sade finansministern att här kom- mer att ingå en sänkning när det gäller skatten på inkomster. Det är det som förvirrar mig litet när fi- nansministern redovisar detta. Är det det finansmi- nistern menar med att sänka skatten på arbete? Är det primärt att sänka skatten på inkomster? Det är en angelägen skattesänkning, men är det inte skatten på arbete i form av arbetsgivaravgifter som bör vara nyckeln i skatteväxlingen?
Anf. 7 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s): Fru talman! Jag vill inte föregripa vad de kom- mande överläggningarna kan komma att innebära. Skatt på arbete har vi ju huvudsakligen i form av arbetsgivaravgifter och inkomstbeskattning. Vad diskussionerna kan leda fram till tycker jag att framtiden får utvisa. Jag vill inte gå in i de över- läggningarna med låsningar och bindningar som för- svårar möjligheten att föra en öppen diskussion som förhoppningsvis skall leda till en bred uppgörelse. Försvarsindustrin
Anf. 8 DAN ERICSSON (kd): Fru talman! Regeringen vilar ju nu på ett parla- mentariskt underlag bestående av, förutom regerings- partiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det innebär att det finns frågetecken om regeringens politik på en rad områden. Ett område som Leif Pagrotsky har ansvaret för är förutsättningarna för svensk försvarsindustri. Det gäller inte minst de arbetstillfällen som hotas på många företag. Eftersom Vänsterpartiet och Miljö- partiet i praktiken vill lägga ned svensk försvarsin- dustri genom att först sätta stopp för svensk vapenex- port, undrar jag om regeringen skall ompröva sin politik på det här området eller om regeringens par- lamentariska underlag inte kommer att ha något in- flytande över dessa sysselsättningsfrågor som faktiskt är beroende av vilka villkor svensk försvarsindustri har att leva under.
Anf. 9 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s): Fru talman! Jag vill gärna understryka att ansvarig i regeringen för arbetet med olika industribranscher, inklusive försvarsindustrin, är näringsminister Björn Rosengren. På mitt område ligger frågan om exportkontrollen av krigsmateriel. Där har vi traditionen att söka ett så brett samförstånd som möjligt. De flesta beslut som fattas tas i mycket bred samsyn. Några hänsyn till branschens sysselsättningsförhållanden brukar i såda- na sammanhang knappast vägas in. Jag tror att det är realistiskt för oss alla att räkna med att den branschen, som har krympt, kommer att fortsätta att krympa.
Anf. 10 DAN ERICSSON (kd): Fru talman! Jag noterade också i regeringsförkla- ringen att sysselsättningsområdet var ett av de områ- den som ni skall samarbeta om. Sysselsättningen påverkas ju beroende på vilka villkor som gäller för industrin. Just för försvarsindustrin handlar det faktiskt om förutsättningarna för vapenexport. Vi vet att rege- ringsunderlaget här i kammaren förordar en annan politik, nämligen att svensk vapenexport skall upphö- ra. Detta är något som direkt påverkar sysselsättning- en i svenska företag. Det finns en klar koppling. Där- för är min fråga: Ligger regeringens politik fast på det här området, eller är det det nya regeringsunderlaget som får bestämma?
Anf. 11 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s): Fru talman! Mitt svar på Dan Ericssons fråga är: En generösare tillämpning av exportreglerna kommer inte att användas som ett instrument för att öka sys- selsättningen i försvarsindustrin. I vad som i övrigt behöver göras för att påverka forskning och utveck- ling inom denna sektor och vad det nu kan vara fråga om på olika områden vill jag hänvisa till näringsmi- nister Björn Rosengren, som kommer att vara här någon av de kommande torsdagarna. Dan Ericsson är då säkert fullt välkommen att pressa honom på den punkten. I vad som kommer an på mig är beskedet att en generösare tillämpning av de exportregler som riks- dagen har fastställt inte kommer att bli ett sätt att öka sysselsättningen i de här branscherna. Det nya pensionssystemet
Anf. 12 MARIETTA DE POURBAIX- LUNDIN (m): Fru talman! Efter det att riksdagen fattat beslut om det nya pensionssystemet har det kommit fram att 50-talisterna - jag skall nu inte uttrycka mig i termer av vinnare och förlorare, även om det ligger nära till hands - har kommit i kläm i det nya systemet. Utan att gå in på det tekniskt komplicerade systemet kan jag bara konstatera att 50-talisterna i pension kommer att få ungefär 40 % av slutlönen medan 40-talisterna kommer att få ungefär 60 %. Min fråga till statsrådet Maj-Inger Klingvall är om hon är beredd att göra något åt 50-talisternas nu upp- dagade situation.
Anf. 13 Statsrådet MAJ-INGER KLING- VALL (s): Fru talman! Det som vi har kunnat ta del av är en del exempel som bl.a. en ekonom på en av våra stora banker har stått till tjänst med. De bygger på vissa förutsättningar som jag inte tycker ger någon rättvi- sande bild av utfallet för olika generationer i det re- formerade pensionssystemet. Bl.a. bygger de på en jämförelse av vad som händer vid låg tillväxt mellan ATP och det reformerade systemet. Att vi reformerar pensionerna beror faktiskt på att vi måste ha ett sys- tem som klarar låg tillväxt. Exemplen bygger också på en beräkning av av- kastningen av premiepensionsdelen. Om man är född på 70-talet och kan spara sin premiepension fullt ut innan man blir pensionär och dessutom räknar på en väldigt hög avkastning, säger det sig självt att det ger en skillnad. Jag har också sett att man i exemplen räknar på inkomster som ligger ovanför taket. Det är klart att man också då får en sådan effekt som Marietta de Pourbaix-Lundin visar på. Det spelar då ingen roll om vi har ATP eller om vi har det reformerade systemet - vid inkomst över taket ger det samma effekt.
Anf. 14 MARIETTA DE POURBAIX- LUNDIN (m): Fru talman! Jag kan bara konstatera att svaret är att statsrådet Maj-Inger Klingvall inte är beredd att göra någonting. Jag tycker att det är beklagligt att man inte kan tänka sig att ta något initiativ till att diskutera det här. Om det nya systemet skall behålla sin legitimitet, kan det inte få komma fram sådana här saker i efterhand. Väldigt många av 50-talisterna har redan jobbat större delen av sitt liv och har svårt att göra något åt sin situation, där de i det nya systemet skall tillgodoräknas så litet. Jag skall inte heller här gå in på det tekniska. En tanke som dyker upp är att 40-talisterna alltid förser sig, medan vi som är födda på 50-talet hamnar ganska illa i de flesta system.
Anf. 15 Statsrådet MAJ-INGER KLING- VALL (s): Fru talman! Jag kan bara konstatera att Marietta de Pourbaix-Lundin inte förstod vad jag sade. Jag skall försöka en gång till. De exempel som har figurerat i tidningsartiklarna bygger alltså på vissa bestämda förutsättningar som inte ger en rättvisande bild av hur systemet slår mel- lan generationer. Det går inte att ta fasta på någonting i de här exemplen. Man har där bestämt sig för vissa faktorer som ger det här utfallet. Man har bl.a. sett efter vad som händer med dem som har en inkomst över taket. Den som har en in- komst över taket får ju en lägre procentandel av sin slutlön i pension, men så är det också i ATP- systemet. Det har alltså inte med saken att göra. Jag vet inte riktigt hur de här jämförelserna med 40-talisterna har gjorts. Det som jag har sett i artik- larna handlar framför allt om dem som är födda sena- re och som alltså får en full utdelning på sin premie- pensionsdel, dessutom räknat på en väldigt hög av- kastning, något som vi i dag vet oerhört litet om. Detta bygger alltså på en avkastning som ligger högre än lönetillväxten 40-50 år framåt i tiden. Hur relevant det är att använda detta som utgångspunkt för en jämförelse mellan 50-talister och 70-talister tycker jag att det är oerhört vanskligt att uttala sig om. MAI-avtalet
Anf. 16 JONAS RINGQVIST (v): Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Leif Pagrotsky om MAI-avtalet, det internationella avtalet om liberalisering av investeringar. I går sade Frankrikes premiärminister att Frankri- ke drar sig ut ur förhandlingarna om MAI-avtalet. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Leif Pagrotsky hur han bedömer att detta kommer att på- verka de fortsatta förhandlingarna inom OECD.
Anf. 17 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s): Fru talman! Den bedömning som jag gör på de ytterst knapphändiga uppgifter vi än så länge har fått från Frankrike är att förhandlingarna om investerings- regler vid internationell handel kommer att flyttas till WTO, där de kommer att föras i en krets av alla de länder som berörs eller kan komma att beröras i en framtid. Det är en utveckling som vi välkomnar. Det har jag sagt flera gånger här i kammaren. Det har också tidigare varit en svensk linje att WTO är ett bättre forum för sådana här diskussioner än vad OECD har varit. I WTO finns det i dag 132 medlemsländer. Ytter- ligare 30 vill gärna bli medlemmar och har ansökt om medlemskap. Det kommer alltså att bli diskussioner om den här frågan som beaktar alla sorters länders behov, önskemål och intressen. Vi tycker att det är en bra utveckling, men det innebär naturligtvis också att det blir svårare att komma överens. Det är naturligtvis inte lika enkelt om man är 130 eller 160 vid bordet. Det var inte heller dessförinnan särskilt enkelt, men jag tycker att det skall bli bra att föra den här diskus- sionen i WTO. Utvecklingen i Kosovo
Anf. 18 MARIANNE JÖNSSON (s): Fru talman! Jag vill få veta något helt kort om ut- vecklingen i Kosovo.
Anf. 19 Statsrådet PIERRE SCHORI (s): Fru talman! Den överenskommelse som träffades häromdagen mellan Richard Holbrooke och president Milosevic bygger på den resolution som träffades i Förenta nationernas säkerhetsråd under svenskt ord- förandeskap, nämligen av Lena Hjelm-Wallén. Överenskommelsen i Belgrad täcker in alla vä- sentliga delar från säkerhetsrådets resolution, dvs. att trupptillbakadragandet skall ske samt att man skall ge fritt tillträde till humanitära organisationer och inter- nationella observatörer i området. Dessutom skall man kunna inleda en omfattande humanitär insats. Sverige är på ett aktivt sätt med i alla dessa delar. Vi har sagt att när OSSE fått i uppdrag att övervaka med 2 000 observatörer kommer vi att generöst med- verka med personal. Vi är också en av de största bidragsgivarna till de olika humanitära insatser som görs på fältet, och vi följer naturligtvis frågan från FN:s och från EU:s håll liksom även bilateralt. Den uppgörelse som nu har träffats måste förank- ras också i FN, och vi hoppas att den håller, så att Kosovos folk kan få fred och börja bygga upp sitt land igen. Stimulansbidrag för hemlösa
Anf. 20 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd): Fru talman! Det handlar om en övergripande människovärdesfråga, som jag vill rikta till vice statsminister Lena Hjelm-Wallén. Det talas i rege- ringsförklaringen så vackert om riktade insatser till missbrukare, psykiskt sjuka, hemlösa och andra ut- satta grupper. Jag har följt upp vad som gäller för hemlösa. Det är fråga om stimulansåtgärder om 10 miljoner kronor per år som kommuner och ideella organisationer kan ansöka om för att pröva olika stödformer osv. Men jag undrar om det räcker med en stimulans som kommunerna kan välja att söka eller inte söka. Andelen psykiskt funktionshindrade kvinnor som har blivit utan bostad har ökat. Jag efterlyser den enskildes rättigheter i detta. Finns det någon kontroll- funktion? I min hemkommun t.ex., en medelstor kommun som ligger relativt bra till, skulle det räcka till kanske två bostäder, dvs. till 10 % av det behov som finns.
Anf. 21 Vice statsminister LENA HJELM- WALLÉN (s): Fru talman! Situationen för utsatta människor i kommunerna är av naturliga skäl en kommunal fråga. Kommunerna får ju en allmänt förbättrad ekonomisk situation för att kunna hantera det här framför allt genom tillskottet av ytterligare resurser från staten, de s.k. Perssonpengarna. Det är naturligtvis det allra viktigaste. Sedan har just frågan om de hemlösas situation uppmärksammats. Vi gjorde det i det socialdemokra- tiska valmanifestet. Då är det också naturligt att det följs upp på något sätt när vi skrider till budgetarbete. Det här extra stimulansbidraget visar att också staten vill göra något extra och hjälpa till. Det är en skam- fläck i Sverige att vi har hemlösa som vi inte tar hand om på ett riktigt sätt.
Anf. 22 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd): Fru talman! Det är gott och väl med stimulansme- del. Jag är väldigt glad för de här stimulansmedlen, men jag är ändå orolig. Jag har förstått att kommu- nernas förvaltningar redovisar en siffra, men om man frågar polisens arrestvakter får man en helt annan siffra. Jag tror att det här problemet är mycket större än vi anar. Jag efterlyser någon form av uppföljning från re- geringen så att kommunerna tar detta på allvar. Man kan välja att söka eller man kan avstå från att söka bidrag från dessa 10 miljoner. De räcker som sagt till väldigt litet om man slår ut det över hela landet på ett år.
Anf. 23 Vice statsminister LENA HJELM- WALLÉN (s): Fru talman! Man får inte stirra sig blind på dessa 10 miljoner per år, 30 miljoner på tre år. De är inte det viktiga här. Det viktiga är ju den totala ekonomin i kommunerna så att de ekonomiskt skall kunna göra någonting. Jag tror att det är ändå mer viktigt i det här sam- manhanget att vi faktiskt fokuserar på den här frågan och uppmärksammar detta som ett gemensamt pro- blem för hela det svenska samhället. Jag tror att det kommer att vara det allra viktigaste för att vi skall kunna ta itu med de här människornas problem. Vi måste känna det som ett gemensamt ansvar. När det har tagits upp till debatt blir det också på det sättet. Det kommer självfallet att bli en uppföljning av dessa extra medel, men den allmänna debatten är nog det allra viktigaste. Skatteutjämningssystemet
Anf. 24 FREDRIK REINFELDT (m): Fru talman! Egentligen saknar jag Lars Engqvist. Det lär jag inte säga många gånger den här mandatpe- rioden. Därför får jag rikta frågan till Erik Åsbrink. Det har pratats mycket tillväxt. Vi har fått ett nytt superdepartement som skall ordna detta. Jag tycker att det är märkligt att man samtidigt har ett system där 1,2 miljoner stockholmare bor i kommuner som drab- bas av en Robin Hood-skatt med inbyggda Pomperi- possaeffekter. Det gör att kommunmedborgare, och därmed också elever, gamla och de som har da- gisplats, förlorar på att fler får arbete. Det omvända gäller också: När fler blir arbetslösa i dessa Stock- holmskommuner tjänar kommunen pengar på det. I grunden menar jag att man inte kan bygga en tillväxtpolitik när storstadsregionen Stockholm lever under dessa förhållanden. Därför vill jag höra när finansministern tänker ta bort denna tillväxtfientliga Pomperipossaskatt.
Anf. 25 Finansminister ERIK ÅS- BRINK (s): Fru talman! Jag antar att det är skatteutjämnings- systemet Fredrik Reinfeldt syftar på. Det systemet spelar en utomordentligt viktig roll för att hela landet skall leva och för att vi skall kunna skapa rimligt likartade ekonomiska förutsättningar för människor oavsett var i landet de bor, i storstad, på mindre orter, i glesbygd, i norr eller söder. Om vi skulle ta bort denna skatteutjämning skulle stora delar av landet drabbas av mycket svåra ekono- miska problem och mycket stora sysselsättnings- problem. Jag tror inte ett ögonblick att det skulle främja tillväxten i Sverige. Det skulle öka klyftorna och obalanserna i vårt land. Nu ses skatteutjämningssystemet över. Vi kom- mer att få en rapport inom kort. Regeringen skall studera den med stort intresse. Sedan får vi se om det finns skäl att göra några förändringar i det systemet.
Anf. 26 FREDRIK REINFELDT (m): Fru talman! Det är viktigt att skilja på två saker här, finansminister Erik Åsbrink. Vi är fullständigt ense om att hela landet skall leva och att det skall finnas en kostnadsutjämning. Vi vet att vissa regioner annars skulle hamna i stora svårigheter. Men det är inget försvar för de Pomperipossaef- fekter som finns i det system som nu gäller. Det leder till att en kommun, när den försöker föra den till- växtskapande politik som regeringen säger sig vilja ha och får fram fler arbeten, faktiskt förlorar resurser. Det är det tillväxtfientliga Pomperipossainslaget som jag och Moderaterna är ute efter, inte att avveckla hela idén med att vi skall ha utjämning i delar av landet. Detta är särskilt viktigt nu eftersom regeringen nu också har skaffat sig en målsättning om att 80 % av befolkningen i arbetsför ålder skall ha ett arbete. Detta rimmar illa med att storstadsregionen Stock- holm faktiskt har en politik som leder till att vi blir fattigare ju fler som får arbete.
Anf. 27 Finansminister ERIK ÅS- BRINK (s): Fru talman! Det är glädjande om Fredrik Reinfeldt och Moderaterna ställer upp bakom det mål för ökad sysselsättning som regeringen i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet har formulerat. Det är bra om vi kan få en enighet om det och om den poli- tik som krävs för att uppnå detta. Men jag ser inte att problemet i första hand är att Stockholmsregionen skulle växa för långsamt. Det är faktiskt så att även med det skatteutjämningssystem som vi har, sker den största expansionen i storstäder- na och universitetsorterna. Det är betydligt sämre i övriga delar av landet. Jag kan inte se att den främsta uppgiften nu är att öka den typen av klyftor som vi tyvärr redan ser i dag. Det är viktigt att vi gör en översyn av skatteut- jämningssystemet. Jag vill inte utesluta att det kan finnas vissa inslag som är olämpliga. I så fall får vi se över dem och kanske ändra på dem. Men jag anar ändå i själva framtoningen här att det skall ske en omfördelning som missgynnar stora delar av landet och ytterligare ökar de regionala klyftorna. Det är inte tillväxtfrämjande, och det är inte en politik som vi socialdemokrater kommer att ställa upp på. Det är bra med en expansion i Stockholm, men vi måste också tänka på övriga delar av landet. Rätten att sända sportevenemang
Anf. 28 BIRGITTA SELLÉN (c): Fru talman! Min fråga går till statsrådet Messing. Enligt regeringens proposition 1997/98:184 skall kabel- eller betal-TV-företag som har köpt sändnings- rätten till t.ex. fotbolls- eller hockey-VM inte kunna utestänga den breda TV-publiken. Regeringens tolk- ning är att minst 95 % av TV-tittarna skall kunna se programmen. Då måste det upprättas en nationell lista över vil- ka arrangemang som är viktiga. Men regeringen tän- ker inte lämna någon sådan lista eftersom sändnings- rätterna är upplåtna för flera år framöver. Fru talman! Min fråga till statsrådet är: Är det statsrådets mening att det inte skall upprättas någon lista?
Anf. 29 Kulturminister MARITA ULV- SKOG (s): Fru talman! Eftersom det bl.a. handlar om radio- och TV-lagen skall jag be att få svara på frågan. Hur såg det ut i TV i går kväll, om vi talar om TV 4 och public service-televisionen? Då fick man se de kramar som Henke Larsson fick, men man fick inte se det som var konsten i det hela, nämligen må- let. Så vill vi inte ha det. Regeringen har föreslagit en ändring av radio- och TV-lagen som ger oss rätt att, i enlighet med EU:s direktiv, upprätta en särskild lista över sådana sportevenemang som i första hand bör kunna visas i fri television. Vi har överlämnat den här propositionen till riksdagen. Vi hoppas att riksdagen snart skall ta ställning till den och göra det på det sätt som vi föreslår. Så snart det beslutet är fattat kommer regeringen att upprätta en sådan lista över sportevenemang. Vi kommer samtidigt att ta initiativ i EU-sammanhang, förhoppningsvis redan på nästa kulturministermöte i Bryssel i november, där vi samtidigt verkar för en skärpning av EU-direktivet på den här punkten för att verkligen fylla den här möjligheten med litet muskler. Det behövs mer om vi skall kunna hävda den fria televisionen på det här området.
Anf. 30 BIRGITTA SELLÉN (c): Fru talman! Jag kan avstå från följdfrågan efter- som jag fick ett så uttömmande svar av statsrådet. Öresundsregionen
Anf. 31 MARIE GRANLUND (s): Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Pag- rotsky. I regeringsförklaringen nämns Öresundsregionen som en dynamisk och stark utvecklingsregion. Och det är ju riktigt. Det finns en enorm potential på båda sidor om sundet, och det händer mycket som är posi- tivt, bl.a. den nyligen inrättade sysselsättningspakten. Men självfallet finns det också hinder för en na- turlig integrering och harmonisering i området. Några exempel är Danmarks aviserade förändringar när det gäller avdragsrätt för broavgifter, något som kommer att hindra arbetskraftspendling, och olika regler vad gäller avdragsmöjligheter för a-kassa. Listan kan göras lång. Jag anser att det är väldigt viktigt att hela rege- ringen jobbar inom respektive sakområde för att un- danröja de här hindren. Jag skulle vilja fråga statsrå- det vad som är på gång och hur man i regeringen jobbar med Öresundsregionen. Bron är ju snart klar.
Anf. 32 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s): Fru talman! Jag delar åsikten att hela regeringen bör engageras i detta. Regeringen, inte bara regionen, bör engagera sig i det jätteprojekt som en integration av Öresundsregionen innebär. Det pågår ett omfat- tande sådant arbete, som samordnas av mig som nor- disk samarbetsminister. Flera av de frågor som Marie Granlund tar upp är föremål för analys och genom- gångar, så att vi skall kunna lösa problemen och änd- ra på dem i tid tills dess att bron öppnas. En fråga tycker jag är av strategisk betydelse för att bron verkligen skall kunna utnyttjas och för att integration, tillväxt och förbättrade levnadsmöjlighe- ter för människor skall bli verklighet. Det är att det blir billigt att åka över bron. Avtalet som har skrivits mellan Sverige och Danmark ser i dag ut att tolkas så att det skall kosta 450 kr att åka fram och tillbaka med bil. Det tycker jag är alldeles för mycket, och jag hoppas att vi skall kunna ändra på det. Jag hoppas också att det finns opinionsmässigt stöd för detta på båda sidor om Öresund. Jag tror att det är nödvändigt om bron verkligen skall komma till sin fulla rätt.
Anf. 33 MARIE GRANLUND (s): Fru talman! Tack för svaret. Jag vill bara under- stryka att jag tycker att det är oerhört viktigt att man jobbar med de här frågorna, så att hela Sverige kan få del av det som händer i Öresundsregionen. Den privata tjänstesektorn
Anf. 34 GÖRAN HÄGGLUND (kd): Fru talman! Jag har en fråga till finansministern. Regeringen har annonserat att man avser att bjuda in alla riksdagens partier till överläggningar om skat- tepolitiken. En viktig fråga på det området är natur- ligtvis skatten på arbete, arbetsgivaravgiften. Vi vet att generella sänkningar av arbetsgivarav- giften är oerhört kostnadskrävande om man skall nå effekter som rör sysselsättningen. Därför kan man tänka sig att snäva in det här, och i stället rikta skatte- sänkningar till arbetskraftskrävande sektorer som i dag inte existerar på den vita marknaden i någon större utsträckning. Jag tänker naturligtvis på den privata tjänstesektorn. Har regeringen inför de överläggningar som man har aviserat funderat ytterligare någonting kring frå- gan om skatterna för den privata tjänstesektorn?
Anf. 35 Finansminister ERIK ÅS- BRINK (s): Fru talman! Den privata tjänstesektorn är den sektor som växer snabbast i Sverige. Det är den sek- tor där sysselsättningen ökar kraftigast. Det skall vi ha klart för oss innan vi börjar diskutera förändringar i skattesystemet som särskilt gynnar delar av den sektorn på bekostnad av andra delar av arbetsmark- naden. Min grundinställning är ganska skeptisk. Det byg- ger bl.a. på erfarenheter från andra länder. Danmark har prövat det här, och de danska erfarenheterna är att effekterna på sysselsättningen blir mycket små till stora kostnader. Risken är att den sysselsättning som ökar inom de gynnade sektorerna bara är omflytt- ningar från de missgynnade sektorerna. Min grunduppfattning är alltså - liksom när den stora skattereformen genomfördes - att vi skall ha en lika och neutral beskattning. Sedan får olika branscher och företag hävda sig på egna meriter. Jag vill också säga att vi inte går in i förhandling- arna med några insnävningar och låsningar, utan vi har en öppen attityd. Så visst kan vi diskutera de här sakerna. Men jag menar att det finns starka skäl för att ha den här grundsynen - lika, neutral beskattning. Inga branscher, inga näringar, skall diskrimineras jämfört med andra.
Anf. 36 GÖRAN HÄGGLUND (kd): Fru talman! Jag får naturligtvis ta åt mig det som Erik Åsbrink säger, att han inte går in med några låsta föreställningar i den här frågan. Jag tror att det här är en nyckelfråga för att vi skall kunna öka sysselsättningen i landet. Genom riktade avgiftssänkningar som staten kan genomföra kommer vi att kunna öka sysselsättningen radikalt på det här området. Det är ingen tillfällighet att man i Danmark har behållit systemet. Vore det värdelöst hade man naturligtvis avskaffat det. Vi har diskuterat den här frågan under många år nu, och regeringen har hållit en öppen attityd. Jag skulle för min del önska att den öppna attityden också övergick till handling. Jag tror att det är nödvändigt för att öka sysselsättningen och för att minska syssel- sättningen i den svarta sektorn.
Anf. 37 Finansminister ERIK ÅS- BRINK (s): Fru talman! Har man infört ett system, som i Danmark, är det inte alltid så lätt att avveckla det. Men de utvärderingar som har gjorts är mycket tydli- ga: små effekter till stora kostnader och eventuellt bara omfördelningar mellan olika branscher. Jag tror inte att vi ökar sysselsättningen totalt sett i Sverige genom att införa diskriminerande skatte- regler, genom att politiker säger att man skall gynna vissa verksamheter med lägre skatter och missgynna andra verksamheter. Det säger sig självt att de miss- gynnade verksamheterna får en sämre sysselsättning- sökning. Flyttar vi jobb från en bransch till en annan kan jag inte se att det har något värde för den totala sysselsättningen i samhället.
Anf. 38 GÖRAN HÄGGLUND (kd): Fru talman! Jag respekterar naturligtvis finansmi- nisterns svar. Men jag tror att på det här området är priskänsligheten väldigt hög. Jag tror också att man skulle kunna genomföra en omflyttning av sysselsätt- ning från den svarta till den vita sektorn. Det är en- bart det jag är ute efter. Jag konstaterar att finansministern ändock möjli- gen har en något mer öppen attityd till de här frågorna i dag än tidigare, och jag ser fram emot vidare över- läggningar. Skattereformen
Anf. 39 LARS BÄCKSTRÖM (v): Fru talman! Jag har en fråga till finansministern angående den stora skattereformen. Ett annat statsråd, Björn Rosengren, har uttalat att han gärna vill återgå till det, och det är många som vill det. Även finans- ministern antyder detta. Vi i Vänsterpartiet vill också återgå till det. En av principerna var att man skulle ha 30 % marginaleffekt vid låga inkomster. Nu är det väl litet bekymmer med det. Vi hörde ett annat statsråd, Maj- Inger Klingvall, tala om pensionsavgifter, där det kan bli 7-9 %. Med sådana kraftiga marginaleffekter får man bara 60 kr över på en ny hundralapp. Vill finansministern verka för att vi återgår till trettioprocentiga marginaleffekter för låg- och nor- malinkomsttagare? Och visst ligger principen fast, finansministern, att varje inkomstgrupp i den stora skattereformen skall betala sin egen skattesänkning? Det var väl därför ni lade in ett extra skikt på 25 % för dem som tjänar 360 000 kr? Visst var det så?
Anf. 40 Finansminister ERIK ÅS- BRINK (s): Fru talman! Jag noterar med glädje att det snart tycks vara en allmän uppslutning kring den stora skattereformen. Det var det inte i början av 90-talet. Moderaterna, som nu säger sig stå bakom den, var våldsamma motståndare och lade in 105 reservationer och särskilda yttranden. Även Vänsterpartiet var emot den. Men kan vi få en bred uppslutning kring princi- perna underlättas de kommande diskussionerna. Givetvis är det svårt att fullt ut återskapa exakt de skatteskalor som rådde då. Egenavgifterna är ett ex- empel på avsteg. Andra är höjda kommunalskatter, värnskatt 1 och värnskatt 2. Hela nivån har höjts. Det är betydande skatteintäkter vi får in genom detta, och de kan man inte utan vidare bara ta bort. Jag ser inte heller att egenavgifterna kan tas bort. Det är nämligen en del av finansieringen av pen- sionsöverenskommelsen. Men om vi kan få en bred uppslutning kring en reform som innebär att vi i hög- re grad tillämpar de principer som ligger bakom den stora skattereformen så vill jag välkomna detta, om det är ansvarsfullt finansierat.
Anf. 41 LARS BÄCKSTRÖM (v): Fru talman! Vi var båda två med om skatterefor- men. Vi var överens om att vi var överens om princi- pen att höginkomsttagare skulle betala sin egen skat- tesänkning. Vi sade då att det inte var tillräckligt. Nu har vi kommit överens om att de får en extra skatt för att vi skall klara av det. Principen ligger fast. Min fråga är: Kan man då inte kompensera för de höjda egenavgifterna genom att försöka ta ned skatten för dem som har låga inkomster? Då kan vi nå trettio- procentiga marginaleffekter för låginkomsttagare. Visst är det ett mål som finansministern och vi i Vänsterpartiet är ense om?
Anf. 42 Finansminister ERIK ÅS- BRINK (s): Fru talman! En grov överslagsbedömning: Om vi fullt ut återinförde de skatteskalor som var resultatet av skattereformen i början av 90-talet skulle kostna- den bli ungefär 65 miljarder kronor, alltså ett oerhört stort belopp. Det skulle vara direkt ansvarslöst av mig att här i kammaren lova ut en skattesänkning på 65 miljarder kronor utan att kunna anvisa hur detta skall finansieras. Om vi skall diskutera förändringar i skattesystem- et måste vi klara ut hur det hela skall finansieras - vi skall inte låna till skattesänkningar. Vidare är det viktigt att vi upprätthåller starka fördelningspolitiska krav, inte en skattereform som ökar klyftorna i sam- hället. Det är, menar jag, ett oavvisligt krav.
Anf. 43 LARS BÄCKSTRÖM (v): Fru talman! Jag har all respekt för att det inte går fort men målet och riktningen är vi överens om, eller hur?
Anf. 44 Finansminister ERIK ÅS- BRINK (s): Fru talman! Vi får väl se vad vi blir överens om. Jag vill vara försiktig med att nu boka in överens- kommelser eller mål. Till Lars Bäckström vill jag säga att jag har en öppen attityd. Jag går in i de här överläggningarna för att lyssna på andra partier. Un- der resans gång får vi se om det här kan få fastare former och om det går att nå fram till en ansvarsfullt finansierad och en fördelningspolitiskt rättvis skatte- reform som kan få en bred uppslutning i Sveriges riksdag. Situationen i de svenska fängelserna
Anf. 45 JOHAN PEHRSON (fp): Fru talman! Jag har en fråga till vice statsminister Lena Hjelm-Wallén angående situationen på våra fängelser. Det är oroande att klimatet där har blivit så pass hårt som det blivit. Under de senaste åren har sju-åtta mord begåtts på våra fängelser. I går kom det rapporter om att även antalet självmord har ökat kata- strofalt i år. Har regeringen några tankar på vad som kan göras åt det här? Det är ju inte meningen att människor som berövats friheten, ibland kanske för att skydda oss andra, skall bli mördade eller skall begå självmord på våra fängelser.
Anf. 46 Vice statsminister LENA HJELM- WALLÉN (s): Fru talman! Jag är ingen expert på den här typen av kriminalpolitik. Frågan bör således ställas till jus- titieministern. Men det är klart att även som allmän tidningsläsare och allmänpolitiker blir man orolig över sådana här rapporter. Vi har tillsammans kunnat notera att kriminal- vårdsmyndigheterna har tagit till sig detta och arbetat med det under en längre tid. Nu ägnas särskilt mycket arbete åt det här. Jag är alldeles övertygad att detta också gäller för justitieministern. Hon är bättre än jag på att svara på frågan, så mitt råd är att ta upp den vid ett annat tillfälle. Mänskliga rättigheter i Ryssland
Anf. 47 PER LAGER (mp): Fru talman! Jag har en fråga till Pierre Schori. Den 20 oktober ställs den ryske f.d. marinofficeren Alexandr Nikitin inför rätta i S:t Petersburg. Han avslöjade bristen på hantering av kärnavfallet i Mur- mansk. Enligt rysk lagstiftning är man skyldig att rapportera om stora miljöhot, vilket alltså Nikitin gjorde. Nu ryktas det emellertid om att Nikitin skall dömas efter militära lagar och hemliga dekret, vilket kan ge honom livstidsstraff för att ha avslöjat stats- hemligheter. Avser regeringen att på något sätt verka för att de ryska myndigheterna skall uppfylla sina förpliktelser enligt olika gemensamma konventioner, t.ex. FN:s men även den europeiska konventionen om mänskli- ga rättigheter?
Anf. 48 Statsrådet PIERRE SCHORI (s): Fru talman! Denna fråga har varit uppe tidigare här i kammaren. Regeringen har då redovisat att man är bekymrad över hanteringen och att vi har tagit upp det här i bilaterala samtal. Över huvud taget berör fallet en vidare fråga av stor betydelse också för vår säkerhet. I området uppe vid Kolahalvön med omnejd ligger inte mindre än 18 % av världens kärnreaktorer, om man räknar in de 200 ryska kärndrivna ubåtar som ligger där. Nikitins fall aktualiserar alltså även en större fråga. I båda ärendena är vi vaksamma.
Anf. 49 PER LAGER (mp): Fru talman! Kommer regeringen på något sätt att på plats kontinuerligt hålla sig underrättad om hur rättegången går? Det är ju en principiellt väldigt vik- tig rättegång.
Anf. 50 Statsrådet PIERRE SCHORI (s): Fru talman! Det ligger i sakens natur att vi kom- mer att följa denna rättegång - ja. Kommunismen
Anf. 51 HENRIK S JÄRREL (m): Fru talman! Jag hade i och för sig välkomnat statsministerns närvaro denna dag. Det skulle ha varit både klädsamt och passande om statsministern hade velat infinna sig till den nyvalda riksdagens första frågestund. I statsministerns frånvaro vill jag rikta en fråga till vice statsministern. I den nyligen avgivna regerings- förklaringen står det bl.a.: "Demokratin måste erövras, och erövras igen. Na- zism, fascism och rasism kan inte tolereras. Det an- svaret - att aldrig tiga still - delar vi alla som med- borgare." Jag instämmer fullt och fast i den formule- ringen. Jag undrar dock om vice statsministern möjligen känner till orsaken till att regeringen just i sin rege- ringsförklaring tiger still om en annan totalitär ideo- logi med miljontals offer på sitt samvete och altare, nämligen kommunismen.
Anf. 52 Vice statsminister LENA HJELM- WALLÉN (s): Fru talman! Jag kan försäkra Henrik S Järrel om att det under hösten kommer att bli många tillfällen då statsministern finns med här - det är alltså inget problem. Vad gäller det som här har frågats om så ville vi i regeringsdeklarationen klargöra speciellt vad vi har sysslat med vad gäller levande historia. Det gäller de företeelser som är fasansfulla i historien men som också har börjat uppträda på nytt. Det är just därför att de på nytt uppträder, också i vårt samhälle, som vi särskilt har uppmärksammat dem, t.ex. Förintelsen inom projektet Levande historia. Vi i det parti som jag företräder har varit de som framför allt har tagit fighten med kommunisterna. Där har vi en historia som vi kan vara mycket stolta över. Vi kommer att fortsätta med att uppmärksamma de förbrytelser mot mänskliga rättigheter som har be- gåtts i kommunismens namn.
Anf. 53 HENRIK S JÄRREL (m): Fru talman! Får jag tolka det så att vice statsmi- nistern är beredd att satsa på en bred folkupplys- ningskampanj, ungefärligen motsvarande den om Förintelsen inom projektet Levande historia, men just rörande de miljontals folkmord som har begåtts och som alltjämt begås i kommunismens namn runt om i världen?
Anf. 54 Vice statsminister LENA HJELM- WALLÉN (s): Fru talman! Att man, som regeringen gjort, har startat ett mycket lyckat upplysningsprojekt, projektet Levande historia, vad gäller Förintelsen och därmed sammanhängande frågor innebär inte att man inte är klar över att folkmord har begåtts också i andra ide- ologiers namn. Jag har förklarat varför vi uppmärk- sammat just det som har begåtts i nazismens namn, nämligen att nynazisterna verkar komma tillbaka. Det är det som i dag är så fasansfullt. Kommunismen är på utdöende, tack och lov, men nog skall vi uppmärksamma också de brott som har begåtts i kommunismens namn. Ersättning för utvecklingsstördas arbete
Anf. 55 SIV HOLMA (v): Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet Maj-Inger Klingvall. Jag har stött på perso- ner som är utvecklingsstörda och som får sjukbidrag. När de fått tillfälle till arbete på hel- eller deltid har de fortsatt erhållit sjukbidragsersättning. Detta har från de här människornas sida upplevts som att de inte fått lön på samma sätt som alla andra. Om de kunde få ersättning i form av lön i stället för sjukbi- drag skulle det vara en väldigt bra förändring som betydde väldigt mycket för den här gruppens männi- skovärde. Kan statsrådet Maj-Inger Klingvall arbeta för att det blir en förändring vad gäller det som jag här har talat om?
Anf. 56 Statsrådet MAJ-INGER KLING- VALL (s): Fru talman! Frågan om att kunna förvärvsarbeta eller skaffa sig utbildning och hitta goda aktiviteter, i kombination med att man har förtidspension - i det här fallet i form av sjukbidrag - är något som verkli- gen har uppmärksammats från regeringens sida. Att vi skall söka lösningar som ger den enskilde mycket större möjligheter att hitta sådana här kombinationer är något som riksdagen före sommaren tog ställning till här i kammaren i samband med att riksdagen beslutade om regeringens proposition när det gäller riktlinjer för den reformerade förtidspensionen. Det här med förtidspensionen rör alltså frågor som verkli- gen är under beredning i Regeringskansliet. Den konkreta fråga som Siv Holma ställer om den här gruppen har jag ännu inte haft anledning att titta särskilt på. Men jag är väldigt glad att Siv Holma uppmärksammar frågan. Bidrag till samlingslokaler
Anf. 57 SVEN BERGSTRÖM (c): Fru talman! För att inte statsrådet Messing skall ha gått hit förgäves i dag vill jag rikta en fråga till henne. Under de 50 minuter som vi nu har haft fråge- stund har statsråd använt positiva ord av typen: Kommunerna får mer pengar, hela landet skall leva osv. Men i den statsbudget som vi fick för några dagar sedan finns det också inslag som slår mot kommunerna, som slår mot folkrörelserna och som slår just mot detta att hela Sverige skall leva. Jag tänker då på förslaget att helt ta bort stödet till byg- gande och upprustning av allmänna samlingslokaler; till bygdegårdar, till Folkets hus, till Våra Gårdar osv. Jag kan inte förstå att regeringen dristar sig till att lägga fram ett sådant förslag i en tid då vi talar om vikten av att stödja demokratin - vi har sett ett lågt valdeltagande osv. - och om vikten av att stödja folk- rörelserna. Det är ju ett ganska hårt slag mot folkrö- relserna och samlingslokalerna om man tar bort det här helt och hållet. Jag vet själv av erfarenhet från Gävleborg att det här har varit väldigt positivt. Jag vill fråga statsrådet Messing vad det är för underlag som ligger till grund för det här förslaget.
Anf. 58 Statsrådet ULRICA MESSING (s): Fru talman! Tack för frågan, Sven Bergström! Det finns en besparing i regeringens budget när det gäller handikappanpassning av samlingslokaler. Det gäller när man skall göra om gamla lokaler till modernare lokaler för breda verksamheter. Jag tror inte att det i dag finns någon brist på samlingslokaler i vårt land. Det finns väldigt många: Folkets hus, Våra Gårdar och många fler. Tyvärr är det nog i flera av dessa lokaler brist på verksamhet. Vi kanske skulle kunna hjälpas åt på bred front att också få ett mer aktivt föreningsliv. Jag skulle välkomna det. Oftast när man bygger nya lokaler i dag handi- kappanpassar man dem redan från början så att de är tillgängliga och öppna för alla människor och alla typer av verksamheter. Det är bra att man gör det. Det ligger också ett ansvar på kommunerna att se till att det skall bli så i fortsättningen. Vi har gjort en bespa- ring vad gäller de lokala samlingslokalerna. Vi har behållit anslaget centralt för att man skall kunna fort- sätta att ha en aktiv rörelse som bred opinionsbildare och fortsätta att sprida sin verksamhet - inte minst i samarbete med kommunerna - för att se till att bred- den behålls.
Anf. 59 SVEN BERGSTRÖM (c): Fru talman! Jag undrar om statsrådet Messing verkligen tycker att det är rimligt att klippa de 40 miljonerna i ett slag ned till 4 miljoner för att man skall kunna behålla en central administration men helt ta bort stödet för att rusta upp och bygga samlingslo- kaler. Det finns ett väldokumenterat behov att fak- tiskt fortsätta det här om man menar allvar med att hela Sverige skall leva. Jag tror att det är en betydande risk, och det skri- ver man också i statsbudgeten, att kommunerna nu skall ta det här ansvaret. Det är med andra ord en kostnadsövervältring på kommunerna. Det tycker jag inte alls är rimligt i en tid då vi talar om att staten skall ta ansvar för alla kostnader som läggs över på kommunerna. Så jag hoppas verkligen att hela riksdagen kan ta det här under omprövning och se till att regeringen får bakläxa på åtminstone just denna lilla punkt.
Anf. 60 Statsrådet ULRICA MESSING (s): Fru talman! I den mån det finns fortsatta behov av att bygga nya samlingslokaler så tycker jag att man skall kunna göra det. Det är jag övertygad om att man också kan. Men vi skall inte bygga samlingslokaler för byggandets skull. Vi får göra andra insatser för att få i gång byggmarknaden. Det finns ju i våra kom- muner många lokaler som inte används i dag. Jag tycker att också det är ett bekymmer. Förutom de 20 miljarder kronor som vi har avsatt till kommunerna för att kunna värna deras verksam- heter avsätter vi också nästa år 1,3 miljarder extra. Vi har skrivit i budgeten att samlingslokalerna åligger kommunerna som ansvar. Vi skickar med extra peng- ar för att man skall kunna värna också den verksam- heten - tillsammans med mycket annat som kommu- nerna gör som vi tycker är viktigt. Arbetsbelastningen på försäkringskassorna
Anf. 61 MARIE ENGSTRÖM (v): Fru talman! Jag tänkte ta upp en fråga om situa- tionen på landets försäkringskassor. Då vänder jag mig till Maj-Inger Klingvall. Vi har ju fått ett flertal rapporter under åren om den ökade arbetsbelastning som råder och därmed också om det ökade antalet fel i handläggningen av sjukförsäkringsfrågor och annat. Det finns också väldigt stora skillnader i kvalitet mellan olika områden i landet. Det känner vi till. Nu är ju situationen den att kassorna har väldigt mycket att jobba med bl.a. inför millennieskiftet, alltså IT-omställningen. Dessutom har vi en stor re- form nästa år, pensionsreformen, som skall sjösättas. Då vill jag fråga statsrådet Klingvall: Hur tänker regeringen ge kassorna möjlighet att möta de här stora arbetsuppgifterna kommande år?
Anf. 62 Statsrådet MAJ-INGER KLING- VALL (s): Fru talman! Det här har ju varit en viktig fråga i budgetarbetet; att klara resurserna till våra försäk- ringskassor. Det som är väldigt glädjande är att vi redan för 1998, i tilläggsbudget, och för 1999 lämnar drygt 280 miljoner kronor extra till försäkringskas- sorna och Riksförsäkringsverket just för att de skall klara pensionsreformen. Då handlar det om kompe- tenshöjning. Det handlar om information och sådant. Det handlar förstås också om att använda det här till personalresurser. Det är ju det som behövs när vi skall höja kompetensen. En del av det här är också ramhöjande för 1999, alltså sådant som blir kvar av de här 280 miljonerna. En del är en engångssumma men en del är sådant som blir kvar. Sedan gör vi en ny bedömning för år 2000 och ser hur läget är då när det gäller just pensionsre- formen. Sedan får kassorna nästa år 225 miljoner extra. De fick i år 200 miljoner och nästa år blir det 225 miljoner varav 200 går till försäkringskassorna och 25 till Riksförsäkringsverket. Det här är för att de skall klara uppgifterna.
Anf. 63 MARIE ENGSTRÖM (v): Fru talman! Jag får tacka för svaret. Jag tycker att det är bra att kassorna nu får mer resurser till sitt arbete. Men det finns också andra saker som påverkar kassornas arbetssituation. Det är detta att vi här i riksdagen återkommande ändrar regelsystemet. Vi ändrar det väldigt ofta. Vi har vid flera tillfällen änd- rat regler. Tiden mellan det att beslut fattas i riksda- gen och att dessa beslut skall genomföras ute på kas- sorna har många gånger varit alldeles för kort. Man har inte givit personalen möjlighet till t.ex. kompe- tenshöjning. Är Maj-Inger Klingvall beredd att se över även den delen?
Anf. 64 Statsrådet MAJ-INGER KLING- VALL (s): Fru talman! Vi har ju haft en period då vi har ge- nomfört många förändringar på det här området. Men som Marie Engström säkert har noterat är vi nu fak- tiskt inne i en lugnare fas. Det stora är naturligtvis pensionsreformen. Där ser vi nu till att kassorna och Riksförsäkringsverket får resurser för att klara det här. Sedan har vi några reformer som ligger framför oss. Men de ligger faktiskt också en bit framför oss. Vi kommer ju med ett förslag om reformerad förtids- pension under nästa år som skall träda i kraft år 2001. Då har vi faktiskt hamnat på andra sidan millennie- skiftet. Skattestopp för kommunerna
Anf. 65 LARS GUSTAFSSON (kd): Fru talman! Jag har noterat finansministerns öp- penhet i skattefrågor. Då undrar jag om han är lika öppen i dag för att ge oss besked om när det indirekta kommunala skattestoppet kommer att upphävas.
Anf. 66 Finansminister ERIK ÅS- BRINK (s): Fru talman! Det är så att vi även för 1999 har ett skattestopp. Därefter finns inget bestämt. Jag menar att vi nu bör använda den närmaste tiden, och kanske en bit in på nästa år, för att mer långsiktigt ta ställning till viktiga frågor som berör kommunernas ekonomi. Dit hör den kommunala skatteutjämningen som jag debatterade för en stund sedan. Dit hör också frågan om skattestoppet. Så jag vill inte i dag uttala någon bestämd uppfattning i den frågan. Det här bör vi gå igenom ordentligt innan det är dags att fatta beslut som gäller år 2000 och framåt. Arbetslösheten
Anf. 67 MAGNUS JACOBSSON (kd): Fru talman! Jag kommer att ställa min fråga till Lena Hjelm-Wallén. Jag har i min egenskap av för- bundsordförande för Kristdemokratiska ungdomsför- bundet jobbat en hel del med arbetslöshetsfrågor. Jag kan konstatera att man även i denna budget säger att i nästa budget kommer åtgärderna. Min fråga är egent- ligen väldigt enkel: När kommer åtgärder för att få ned arbetslösheten?
Anf. 68 Vice statsminister LENA HJELM- WALLÉN (s): Fru talman! Det där var en ganska dålig genom- läsning av budgeten. Det är också en väldigt dålig beskrivning av det som finns i dag. Jobben kommer nu. På årsbasis har nästan 70 000 nya jobb kommit till, och vi pressar successivt ned arbetslösheten. Det är det som händer och det som skall fortsätta. Det behövs naturligtvis ytterligare saker politiskt, och det kommer också till nya saker. Men det är inte så att vi väntar på att vid någon tidpunkt hitta åtgär- den som för evigt skall bannlysa arbetslösheten. Så- dan kolartro har vi inte.
Anf. 69 MAGNUS JACOBSSON (kd): Fru talman! Också jag kan notera en viss sänkning av arbetslösheten, och det är ju alltid glädjande. Men fortfarande är frågan: När kommer det mer konkreta åtgärder? Jag vet att regeringen har talat om utbildningar och att man öppnar för att diskutera skatter. Men kommer man även att börja diskutera arbetsrättsför- ändringar och sådant som gör att det blir fler jobb, framför allt bland småföretagen?
Anf. 70 Vice statsminister LENA HJELM- WALLÉN (s): Fru talman! Vi har nyss omorganiserat Rege- ringskansliet så att särskilt vikt skall läggas vid till- växtfrågorna i det nya näringsdepartementet. En av ministrarna, Mona Sahlin, kommer att ha ett särskilt ansvar för småföretagsverksamheten. Jag tror att det kommer att bli mycket lyckosamt. Man skall dock inte överbetona frågan vad vi skall göra framöver. Det är redan saker gjorda. Vi talar inte om utbildning och kompetens, utan det pågår enormt mycket. Det har aldrig utbildats så många människor som under den här perioden. Kom- petenslyftet sker ju här och nu. Vi kan göra mera, men beskriv det inte som att vi skall ta itu med frå- gorna vid något annat tillfälle. Det hela är redan i gång nu, och det är det viktiga.
Anf. 71 TALMANNEN: Därmed är denna frågestund avslutad. Jag tackar regeringens företrädare och kammarens ledamöter för er medverkan. Jag vill också särskilt säga till er som är nya att det alltid är två tre gånger fler som begär ordet än vad som hinns med. Det är alltså ingen skam att inte hin- na få ordet första gången, och det är väl värt att för- söka igen.
2 § Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 8 oktober.
3 § Anmälan om kompletteringsval till fi- nansutskottet och skatteutskottet
Talmannen meddelade att Folkpartiet liberalernas riksdagsgrupp under Karin Pilsäters ledighet anmält hennes ersättare Camilla Dahlin-Andersson som suppleant i finansutskottet och skatteutskottet.
Talmannen förklarade vald till
suppleant i finansutskottet Camilla Dahlin-Andersson (fp)
suppleant i skatteutskottet Camilla Dahlin-Andersson (fp)
4 § Anmälan om partigruppernas företrädare i talmanskonferensen
Med stöd av 1 kap. 7 § och 7 kap. 12 § första stycket riksdagsordningen hade partigrupperna till talmannen anmält följande personer att utgöra parti- ernas företrädare i talmanskonferensen:
Sven Hulterström (s) Lars Tobisson (m) Lars Bäckström (v) Göran Hägglund (kd) Agne Hansson (c) Bo Könberg (fp) Marianne Samuelsson (mp)
Till suppleanter hade nominerats
Britt Bohlin (s) Beatrice Ask (m) Inger Burman (v) Chatrine Pålsson (kd) Birgitta Carlsson (c) Kerstin Heinemann (fp) Gunnar Goude (mp)
Talmannen förklarade de anmälda personerna ut- sedda till partigruppsföreträdare och suppleanter i talmanskonferensen för tiden till dess nästa riksmöte skulle börja.
5 § Anmälan om presidier för utskott och EU- nämnd
Talmannen meddelade att till ordförande respekti- ve vice ordförande i utskotten och EU-nämnden hade valts följande ledamöter:
Konstitutionsutskottet Per Unckel (m), ordförande Göran Magnusson (s), vice ordförande
Finansutskottet Jan Bergqvist (s), ordförande Mats Odell (kd), vice ordförande
Justitieutskottet Gun Hellsvik (m), ordförande Lars-Erik Lövdén (s), vice ordförande
Skatteutskottet Arne Kjörnsberg (s), ordförande Bo Lundgren (m), vice ordförande
Lagutskottet Tanja Linderborg (v), ordförande Rolf Åbjörnsson (kd), förste vice ordförande Marianne Carlström (s), andre vice ordförande
Utrikesutskottet Viola Furubjelke (s), ordförande Göran Lennmarker (m), vice ordförande
Försvarsutskottet Henrik Landerholm (m), ordförande Tone Tingsgård (s), vice ordförande
Socialförsäkringsutskottet Berit Andnor (s), ordförande Bo Könberg (fp), vice ordförande
Socialutskottet Ingrid Burman (v), ordförande Chris Heister (m), förste vice ordförande Susanne Eberstein (s) andre vice ordförande
Kulturutskottet Inger Davidson (kd), ordförande Åke Gustavsson (s), vice ordförande
Utbildningsutskottet Jan Björkman (s), ordförande Britt-Marie Danestig (v), förste vice ordförande Beatrice Ask (m), andre vice ordförande
Trafikutskottet Monica Öhman (s), ordförande Sven Bergström (c), vice ordförande
Miljö- och jordbruksutskottet Dan Ericsson (kd), ordförande Sinikka Bohlin (s), vice ordförande
Näringsutskottet Pär Westerberg (m), ordförande Barbro Andersson Öhrn (s), vice ordförande
Arbetsmarknadsutskottet Johnny Ahlqvist (s), ordförande Hans Andersson (v), förste vice ordförande Margareta Andersson (c), andre vice ordförande
Bostadsutskottet Knut Billing (m), ordförande Lennart Nilsson (s), vice ordförande
EU-nämnden Sören Lekberg (s), ordförande Lars Tobisson (m), vice ordförande
6 § Meddelande om val till riksdagens olika myndigheter och organ
Talmannen meddelade att vid sammanträdet tis- dagen den 20 oktober kl. 10.00 skulle företas val till Utrikesnämnden, fullmäktige i Riksbanken m.fl. av riksdagens myndigheter och organ.
7 § Anmälan om inkommen faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen
Talmannen meddelande att följande faktaprome- moria om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och delats ut till kammarens ledamöter: Europeiska kommissionens årsrapport om konkur- renspolitiken (1997). Bokslut över kommissionens konkurrenspolitiska arbete samt perspektiv för fram- tiden. SEK (98) 636
8 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades Propositioner 1997/98:182 och 183 till socialutskottet 1997/98:184 till konstitutionsutskottet 1997/98:185 till arbetsmarknadsutskottet 1997/98:186 till finansutskottet 1997/98:188 till lagutskottet 1997/98:189 till socialutskottet
1998/99:1 Utgiftsområde 1 till konstitutionsutskottet Utgiftsområde 2 och 25-27 till finansutskottet Utgiftsområde 3 till skatteutskottet Utgiftsområde 4 till justitieutskottet Utgiftsområde 5 och 7 till utrikesutskottet Utgiftsområde 6 till försvarsutskottet Utgiftsområde 8 och 10-12 till socialförsäkringsut- skottet Utgiftsområde 9 till socialutskottet Utgiftsområde 13 och 14 till arbetsmarknadsutskottet Utgiftsområde 15 och 16 till utbildningsutskottet Utgiftsområde 17 till kulturutskottet Utgiftsområde 18 bostadsutskottet Utgiftsområde 19, 21 och 24 till näringsutskottet Utgiftsområde 20 och 23 till miljö- och jordbruksut- skottet Utgiftsområde 22 till trafikutskottet Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten till socialförsäkringsutskottet Propositionen i övrigt till finansutskottet
1998/99:3 och 4 till socialutskottet 1998/99:6 till justitieutskottet 1998/99:7 till skatteutskottet 1998/99:10 till justitieutskottet 1998/99:11 till lagutskottet 1998/99:12 till skatteutskottet 1998/99:14 till finansutskottet 1998/99:15 och 16 till skatteutskottet
Skrivelser 1997/98:187 till finansutskottet 1997/98:190 till trafikutskottet 1998/99:2 till trafikutskottet 1998/99:5 till miljö- och jordbruksutskottet 1998/99:8 till trafikutskottet 1998/99:9 till socialförsäkringsutskottet 1998/99:20 till näringsutskottet
Förslag 1997/98:RR11 till konstitutionsutskottet
Motioner 1998/99:MJ1 till miljö- och jordbruksutskottet 1998/99:L1 till lagutskottet 1998/99:N1-N3 till näringsutskottet 1998/99:Fi1, Fi2 och Fi4 till finansutskottet 1998/99:A1 till arbetsmarknadsutskottet 1998/99:L2 till lagutskottet 1998/99:Ub1 och Ub2 till utbildningsutskottet 1998/99:A2-A10 till arbetsmarknadsutskottet 1998/99:Ju1 till justitieutskottet 1998/99:Sk1 till skatteutskottet 1998/99:Fi3 till finansutskottet 1998/99:Kr1 och Kr2 till kulturutskottet 1998/99:So1-So3 till socialutskottet 1998/99:Ub3 till utbildningsutskottet
9 § Anmälan om interpellation
Anmäldes att följande interpellation framställts
14 oktober
1998/99:4 av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson Lärarnas arbetssituation
Interpellationen redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 20 oktober.
10 § Anmälan om frågor för skriftliga svar
Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar framställts
den 13 oktober
1998/99:11 av Carl Fredrik Graf (m) till justitiemi- nistern Utvisning av utländska medborgare
den 14 oktober
1998/99:12 av Gunnel Wallin (c) till jordbruksminis- tern Salmonellakontroll av fjäderfä 1998/99:13 av Ulla-Britt Hagström (kd) till närings- ministern IT-sektorn som en jämställd arbetsmarknad 1998/99:14 av Rolf Gunnarsson (m) till näringsmi- nistern Samordning av Fastighetsverket, Naturvårdsverket och Vasaskog 1998/99:15 av Dan Ericsson (kd) till jordbruksmi- nistern Ersättning för skador på skörden 1998/99:16 av Dan Ericsson (kd) till utbildningsmi- nistern Stefanskolan i Borensberg
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda- gens snabbprotokoll tisdagen den 20 oktober.
11 § Anmälan om skriftliga svar på frågor
Anmäldes att följande skriftliga svar på frågor in- kommit
den 14 oktober
1998/99:3 av Tomas Eneroth (s) till justitieministern Cookie-filers offentlighet 1998/99:5 av Inger René (m) till justitieministern Förbudet mot personuppgifter på Internet
15 oktober
1998/99:6 av Jonas Ringqvist (v) till statsministern MAI-avtalet 1998/99:7 av Jonas Ringqvist (v) till statsministern Riksdagens delaktighet i utformandet av MAI-avtalet
Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 20 oktober.
12 § Kammaren åtskildes kl. 15.08.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Innehållsförteckning
1 § Frågestund 1
Anf. 1 TALMANNEN 1
Skatten på arbete 1
Anf. 2 LENNART DALÉUS (c) 1
Anf. 3 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) 1
Anf. 4 LENNART DALÉUS (c) 1
Anf. 5 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) 1
Anf. 6 LENNART DALÉUS (c) 2
Anf. 7 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) 2
Försvarsindustrin 2
Anf. 8 DAN ERICSSON (kd) 2
Anf. 9 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s) 2
Anf. 10 DAN ERICSSON (kd) 2
Anf. 11 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s) 2
Det nya pensionssystemet 2
Anf. 12 MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN (m) 2
Anf. 13 Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 3
Anf. 14 MARIETTA DE POURBAIX-LUNDIN (m) 3
Anf. 15 Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 3
MAI-avtalet 3
Anf. 16 JONAS RINGQVIST (v) 3
Anf. 17 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s) 3
Utvecklingen i Kosovo 3
Anf. 18 MARIANNE JÖNSSON (s) 3
Anf. 19 Statsrådet PIERRE SCHORI (s) 4
Stimulansbidrag för hemlösa 4
Anf. 20 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd) 4
Anf. 21 Vice statsminister LENA HJELM-WALLÉN (s) 4
Anf. 22 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kd) 4
Anf. 23 Vice statsminister LENA HJELM-WALLÉN (s) 4
Skatteutjämningssystemet 4
Anf. 24 FREDRIK REINFELDT (m) 4
Anf. 25 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) 5
Anf. 26 FREDRIK REINFELDT (m) 5
Anf. 27 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) 5
Rätten att sända sportevenemang 5
Anf. 28 BIRGITTA SELLÉN (c) 5
Anf. 29 Kulturminister MARITA ULVSKOG (s) 5
Anf. 30 BIRGITTA SELLÉN (c) 5
Öresundsregionen 5
Anf. 31 MARIE GRANLUND (s) 6
Anf. 32 Statsrådet LEIF PAGROTSKY (s) 6
Anf. 33 MARIE GRANLUND (s) 6
Den privata tjänstesektorn 6
Anf. 34 GÖRAN HÄGGLUND (kd) 6
Anf. 35 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) 6
Anf. 36 GÖRAN HÄGGLUND (kd) 6
Anf. 37 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) 6
Anf. 38 GÖRAN HÄGGLUND (kd) 7
Skattereformen 7
Anf. 39 LARS BÄCKSTRÖM (v) 7
Anf. 40 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) 7
Anf. 41 LARS BÄCKSTRÖM (v) 7
Anf. 42 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) 7
Anf. 43 LARS BÄCKSTRÖM (v) 7
Anf. 44 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) 7
Situationen i de svenska fängelserna 7
Anf. 45 JOHAN PEHRSON (fp) 8
Anf. 46 Vice statsminister LENA HJELM-WALLÉN (s) 8
Mänskliga rättigheter i Ryssland 8
Anf. 47 PER LAGER (mp) 8
Anf. 48 Statsrådet PIERRE SCHORI (s) 8
Anf. 49 PER LAGER (mp) 8
Anf. 50 Statsrådet PIERRE SCHORI (s) 8
Kommunismen 8
Anf. 51 HENRIK S JÄRREL (m) 8
Anf. 52 Vice statsminister LENA HJELM-WALLÉN (s) 8
Anf. 53 HENRIK S JÄRREL (m) 8
Anf. 54 Vice statsminister LENA HJELM-WALLÉN (s) 9
Ersättning för utvecklingsstördas arbete 9
Anf. 55 SIV HOLMA (v) 9
Anf. 56 Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 9
Bidrag till samlingslokaler 9
Anf. 57 SVEN BERGSTRÖM (c) 9
Anf. 58 Statsrådet ULRICA MESSING (s) 9
Anf. 59 SVEN BERGSTRÖM (c) 9
Anf. 60 Statsrådet ULRICA MESSING (s) 10
Arbetsbelastningen på försäkringskassorna 10
Anf. 61 MARIE ENGSTRÖM (v) 10
Anf. 62 Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 10
Anf. 63 MARIE ENGSTRÖM (v) 10
Anf. 64 Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) 10
Skattestopp för kommunerna 10
Anf. 65 LARS GUSTAFSSON (kd) 10
Anf. 66 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s) 10
Arbetslösheten 11
Anf. 67 MAGNUS JACOBSSON (kd) 11
Anf. 68 Vice statsminister LENA HJELM-WALLÉN (s) 11
Anf. 69 MAGNUS JACOBSSON (kd) 11
Anf. 70 Vice statsminister LENA HJELM-WALLÉN (s) 11
Anf. 71 TALMANNEN 11
2 § Justering av protokoll 11
3 § Anmälan om kompletteringsval till finansutskottet och skatteutskottet 11
4 § Anmälan om partigruppernas företrädare i talmanskonferensen 11
5 § Anmälan om presidier för utskott och EU-nämnd 12
6 § Meddelande om val till riksdagens olika myndigheter och organ 12
7 § Anmälan om inkommen faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen 12
8 § Hänvisning av ärenden till utskott 12
9 § Anmälan om interpellation 13
10 § Anmälan om frågor för skriftliga svar 13
11 § Anmälan om skriftliga svar på frågor 13
12 § Kammaren åtskildes kl. 15.08. 14