Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:98 Tisdagen den 2 maj
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:98
Riksdagens protokoll
1994/95:98
Tisdagen den 2 maj
Kl. 14.00-15.10
Protokoll
1994/95:98
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollen för den 24, 25 och 26 april.
2 § Svar på fråga 1994/95:463 om antalet poliser Svar på frågor
Anf. 1 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Fru talman! Gun Hellsvik har, mot bakgrund av vad jag har sagt i
en TV-debatt, frågat mig om hur löftet om en utebliven neddragning av
antalet poliser skall genomföras när den lokala polisorganisationen
enligt riksdagsbeslut drabbas av omfattande besparingar.
Jag har vid en tidigare riksdagsffåga uttalat att antalet poliser i lan-
det inte kommer att minska under de närmaste åren, och det står jag fast
vid.
Rikspolisstyrelsen har i den senaste rationaliseringsrapporten redo-
gjort för personalutvecklingen fram t.o.m. år 1999. Av redovisningen
framgår att det i februari 1995 fanns ca 17 100 färdigutbildade poliser.
Vidare redovisas att polisväsendet kommer att tillföras sammanlagt ca
1 375 färdigutbildade poliser under åren 1995, 1996 och 1997, och att
antalet avgångar med ålderspension t.o.m. år 1999 beräknas uppgå till
ca 950 poliser. Polishögskolan kommer fr.o.m. år 1997 att åter anta
polisaspiranter. Detta betyder att även med de besparingar som beslu-
tats kommer antalet poliser i slutet av detta sekel inte att vara färre än
nu.
Anf. 2 GUN HELLSVIK (m)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka justitieministern för svaret,
även om jag har litet svårt att få det hela att gå ihop.
Justitieministern redovisar det antal poliser som vi har i dag. Hon
redovisar också de som nu är under utbildning och som fram t.o.m. år
1997 kommer att vara färdigutbildade. Med hänsyn till de avgångar
som vi har anledning att räkna med skulle det bli en ökning med 425
poliser under denna period.
Antalet utbildade poliser är helt korrekt. Men det som är viktigt att
få klart för sig är om detta innebär att vi kommer att ha det antalet
poliser i tjänst.
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 98
|
Prot. 1994/95:98 2 maj |
Jag har också tittat litet närmare på Rikspolisstyrelsens rationalise- |
bl.a. att de personalminskningar som är nödvändiga till följd av kraven
|
Svar på frågor 0 |
på besparingar och förändringar nu börjar att märkas. Man pekar också Anf. 3 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) Fru talman! En beräkning av antalet poliser är naturligtvis svår att Jag är särskilt nöjd när jag beaktar det mål på 16 700 poliser som Anf. 4 GUN HELLSVIK (m) Fru talman! Jag har noterat att justitieministern ofta talar om målet Jag tror också att justitieministern har noterat att från och med bud- Men det kan noteras att om vi skall kunna få en utbyggd närpolis- Överläggningen var härmed avslutad. 3 § Svar på fråga 1994/95:464 om sekretesskyddet för hivsmittade Anf. 5 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s) Fru talman! Gun Hellsvik har frågat mig vilka åtgärder jag avser att Det är otillfredsställande om en person som blivit hivsmittad genom |
Det är nämligen fortfarande så i Sverige att om det blir känt att en
person har drabbats av hivsmitta riskerar han eller hon att utsättas för
fördomsfulla och andra obehagliga reaktioner från omgivningen. En
uppgift om att en person är hivsmittad är med andra ord av mycket
integritetskänsligt slag.
Genom domstolspraxis står det klart att det föreligger brister i sek-
retesskyddet för uppgifter om att en målsägande är hivsmittad då upp-
gifterna förekommer hos en domstol, t.ex. i ett mål om ansvar för miss-
handel som bestått i att någon överfört hivsmitta.
I Justitiedepartementet förbereds nu en promemoria som skall be-
handla sekretessfrågor på olika områden. I detta arbete ingår att utfor-
ma ett förslag till ändring av sekretesslagen i avsikt att förstärka integri-
tetsskyddet i domstolarna för hivsmittade brottsoffer. Jag räknar med
att promemorian kommer att skickas ut på remiss före sommaren.
Anf. 6 GUN HELLSVIK (m)
Fru talman! Jag vill inte bara rikta ett formellt tack för detta svar,
utan jag vill också rikta ett tack för det sakliga innehållet. Jag hade
hoppats på att jag skulle få ett svar just med detta innehåll.
Den sekretesslag som vi har i dag och som antogs 1980 innehåller
ju - vilket jag är övertygad om att vi är överens om - bl.a. regler som
gör det möjligt att sekretessbelägga uppgifter om personer som har
drabbats av våldtäkt.
När sekretesslagen arbetades fram var det ingen av oss som var
medveten om vad hiv var för något. Därför är det rätt naturligt att den-
na typ av offer inte omfattades av den dåvarande sekretesslagen. Ge-
nom domstolsutslag har vi nu sett att dessa offer kan drabbas väldigt
hårt.
Det är med glädje som jag konstaterar att arbetet på en förändring i
lagstiftningen till skydd även för dessa kvinnor nu är i gång.
Överläggningen var härmed avslutad.
4 § Svar på fråga 1994/95:451 om salmonellafritt kött
Anf. 7 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Marie Wilén har frågat mig vad jag avser att vidta för
åtgärder för att resultatet från EU-medlemskapsförhandlingarna om
införsel av salmonellafritt kött till Sverige skall följas av övriga med-
lemsländer.
Förhandlingsresultatet i medlemskapsförhandlingarna innebär att
Sverige får kräva att nöt-, gris- och fjäderfäkött som förs in i Sverige är
inspekterat med avseende på salmonella. En garanti skall lämnas att
köttet är fritt från salmonella.
EU-kommissionen har den 22 februari 1995 fattat tre beslut om de
svenska salmonellagarantierna med avseende på ägg, värphöns, avels-
fjäderfä och dagsgamla kycklingar. Nu återstår att rådet skall fatta
beslut om vilka mikrobiologiska tester som skall utföras. Kommissio-
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
1 * Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 98
|
Prot. 1994/95:98 2 maj |
nen har lämnat ett förslag till rådet när det gäller testmetoderna. Försla- |
i frågan.
|
Svar på frågor |
Jag har vid flera tillfällen, bl.a. till ordföranden i rådet, poängterat Anf. 8 MARIE WILÉN (c) Fru talman! Jag vill tacka så mycket för svaret. Anledningen till att Svaret har skapat klarhet när det gäller ägg, värphöns och fjäderfä. Jag undrar hur det ligger till när det gäller nöt- och griskött och om Anf. 9 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) Fru talman! Salmonellagarantier är klara för ägg för humankom- Det har i sin tur grunden i att många av de medlemsländer som in- |
4
Anf. 10 MARIE WILÉN (c)
Fru talman! Det är möjligt att det tar litet tid för dem. Men vi kom
överens om detta i EU-förhandlingarna. Det var tuffa tag för att lyckas
få fram dessa krav på att djurfoder och livsmedel som förs in skall vara
fria från salmonella. Det gäller för oss att sätta press på de andra EU-
länderna att de lever upp till det avtal som vi faktiskt har ingått med
dem. Det tycker jag är viktigt.
Jordbruksministern nämnde inte nöt- och griskött utan bara levande
nöt och gris. Jag undrar hur det ligger till med nöt- och griskött och vad
som sker under tiden, medan man i arbetsgruppen håller på att se på
reglerna, så att vi kan vara garanterade att livsmedel med salmonella
inte kommer in ändå.
Anf. 11 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! När det gäller kött vill jag säga att de svenska garanti-
erna gäller endast nöt-, gris- och fjäderfakött, eftersom Sverige inte har
något kontrollprogram för övriga djurslag. Garantierna gäller heller
inte för kött som är avsett för beredning.
Vad har vi då för kontroll nu? Ja, vi vet att vi inte kan garantera
salmonellafrihet, eftersom vi inte kan kolla det vid gränsen som vi
kunde tidigare. Detta är en fråga för miljö- och hälsoskyddsnämnden i
respektive kommun, som naturligtvis måste påta sig detta arbete och
kontrollera kött som kommer in till kommunen, om man misstänker att
det är någonting konstigt med det. Det är så man får arbeta under tiden,
till dess att vi får de testmetoder som vi nu tillsammans skall utforma.
Jag vill hålla med om att detta är oerhört viktigt. Det var en viktig
fråga i både förhandlingsarbetet och inför folkomröstningen. Men den
som trodde att förhandlingarna var avslutade i och med folkomröst-
ningen, den trodde fel.
Anf. 12 MARIE WILÉN (c)
Fru talman! Det finns en del arbete kvar att göra, och det är viktigt
att fortsätta det. Det som kan sägas vara positivt, om man kan använda
det ordet, är att det verkade som om den svenska kontrollen fungerade i
Norrköpingsfallet. Där hittade man salmonella, trots att det saknades
certifiering på det lager som kom in.
Det är viktigt att fortsätta ge signaler från Sverige om att detta för-
handlingsresultat skall genomföras, så att inte länder som tycker att
detta är besvärligt får för sig att de kan dra ut på tiden och springa ifrån
förhandlingsresultatet. Det är en oerhört viktig konsumentfråga för hela
landet.
Anf. 13 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Jag kan bara säga att vi verkligen försöker göra det, bå-
de i formella och informella överläggningar.
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
5 § Svar på fråga 1994/95:460 om fördelningen av mjölkkvoter
Anf. 14 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Lilian Virgin har frågat mig om jag avser att ta regiona-
la hänsyn vid tilldelningen av mjölkkvoter och tilldela Gotland en regi-
onal mjölkkvot eller på annat sätt tillgodose Gotland vid tilldelningen
av mjölkkvoter.
Jag vill börja med att påpeka att fördelningen av mjölkkvoter fortfa-
rande pågår. Till de preliminära kvoter som redan har delats ut till-
kommer kvoter för nystartare och utökare. Dessutom har en stor andel
av jordbrukarna begärt omprövning av Jordbruksverkets beslut om
tilldelning av mjölkkvot. Det är därför för tidigt att säga hur stor den
totala mjölkkvoten kommer att bli på Gotland.
Enligt EG:s bestämmelser skall kvottilldelningen ske på produk-
tionsnivå. Det är inte tillåtet att tilldela en region en viss kvotmängd. I
jordbruksutskottets yttrande angående mjölkkvoter (1994/95:UU5)
konstateras att en viss prioriteringsordning skall gälla vid fördelningen
av mjölkkvoter. Ekologiska bönder och nystartare skall särskilt priori-
teras. Dessutom skall särskild hänsyn tas till mjölkproduktionens stora
betydelse i norra Sverige. Utöver denna prioriteringsordning har målet
varit att mellan enskilda producenter göra en så rättvis fördelning som
möjligt av den begränsade nationella kvoten.
Av vad jag nu har sagt framgår att regeringen för dagen inte ser det
möjligt att vidta särskilda åtgärder avseende Gotland när det gäller
mjölkkvoter.
Anf. 15 LILIAN VIRGIN (s)
Fru talman! Jag tackar jordbruksministern för svaret. Eftersom
jordbruksministern inte kan utlova någon regional mjölkkvot undrar jag
om det finns något annat sätt att tillgodose Gotland vid fördelningen av
mjölkkvoter både för livsmedelsindustrins och lantbrukets del.
Den gotländska livsmedelsindustrin är i stort sett modern och välut-
rustad. Farmek och Arla sysselsätter ca 70 % av samtliga anställda
inom livsmedelsindustrin. Målsättningen är att vi skall förädla got-
ländsk jordbruksråvara på Gotland. Möjligheterna att transportera är ju
begränsade. Livsmedelsindustrins överlevnadsmöjligheter är beroende
av nivån på jordbruksråvaran.
Nästa verksamhetsår budgeteras för en ökning av osttillverkningen.
Det är positivt att osttillverkningen går bra och att osten Blå Gotland
blir känd och efterfrågad även utanför Sveriges gränser. Men om det
innebär att det måste ske en minskning vid Visbymejeriet får det i alla
fall negativa konsekvenser för den gotländska sysselsättningen. För att
utnyttja båda mejerierna behövs en tilldelning på 150 miljoner kilo. En
annan konsekvens av minskad mjölkproduktion är att tillgången på
slaktboskap minskar. Det är inte bra för Farmek heller.
Det vi skulle behöva är att mjölkproduktionen tillåts öka med 17 %.
Anf. 16 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Själva systemet som vi går in i, dvs. den gemensamma
jordbrukspolitiken, innebär generellt sett en neddragning av mjölkpro-
duktionen över hela landet, jämfört med nuvarande nivå, eftersom den
kvot som vi fick, 3,3 miljoner ton, redan har överstigits. Vad vi och
framför allt Jordbruksverket nu funderar på är på vilket sätt neddrag-
ningen skall ske och hur vi skall kunna ta hänsyn till de prioriteringar
som riksdagen har gjort, vilka jag räknade upp och som handlar om
nystartande, ekologiska bönder och om norra Sverige.
Jag känner väl till den betydelse som jordbruket och mjölkproduk-
tionen har för Gotland. Men för dagen ser jag inte att det är möjligt att
införa en regional kvot. Vi har försökt att få en regional tilldelning när
det gäller norra Sverige, men det går inte enligt EU:s regler. Det går
inte heller när det gäller Gotland. Om det finns något annat sätt att
prioritera Gotland kan jag inte säga i dag, utan det är en sak som vi
funderar på när vi nu genomför den slutliga fördelningen.
Anf. 17 LILIAN VIRGIN (s)
Fru talman! Om den kvot som kommer att tilldelas lantbrukare på
Gotland av någon anledning inte kan utnyttjas på grund av att göd-
selvårdsanläggningar inte är godkända etc., är det då möjligt att denna
kvot ändå blir kvar på Gotland och att den kan köpas av eller tilldelas
andra lantbrukare?
Jag talade med en ung lantbrukare för en vecka sedan, som prelimi-
närt har tilldelats en mjölkkvot som motsvarar hälften av det som pro-
duceras på gården i dag. Han var mycket bekymrad och frågade mig
vad han skulle göra. Han undrade om han nu skulle sälja en del av sina
mjölkkor för att sedan köpa nya, om han får tillgång till en högre kvot.
Han hade inte så stor förhoppning om att mjölkkvotstilldelningen skall
vara klar i juni, som tidigare har sagts. Därför undrar jag också om
jordbruksministern har något lugnande besked att ge på den punkten.
Anf. 18 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Först och främst tycker jag att bönderna nu skall ha litet
is i magen och se tiden an fram tills fördelningen är färdig.
När det sedan gäller miljökraven och frågan om det blir kvot över
på Gotland därför att man inte uppfyller de miljökrav som nu ställs, vill
jag säga att man inte kan behålla eventuellt överskott på Gotland, efter-
som det inte går att ha en regional kvot på Gotland. Om man av miljö-
skäl inte får behålla sin kvot, så avdelas eller säljs den inte, utan den
går in i den nationella kvoten för fördelning enligt de kriterier som
riksdagen har beslutat.
Anf. 19 LILIAN VIRGIN (s)
Fru talman! Tack så mycket! Vi får väl försöka att ha is i magen,
som jordbruksministern säger. Men jag är ändå glad att jordbruksminis-
tern är väl insatt i de gotländska förhållandena.
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
1 ** Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 98
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
6 § Svar på fråga 1994/95:454 om kärnavfall från Studsvik
Anf. 20 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Eva Goes har frågat mig om vad som kommer att hända
med kärnavfallet från det höganrikade och låganrikade bränslet vid
Studsviks anläggningen.
USA har i enlighet med det s.k. RERTR-projektet förbundit sig att
ta tillbaka höganrikat bränsle från forskningsreaktorer utanför landet.
Projektet påbörjades år 1978. Syftet har varit att minska riskerna för
spridning av potentiellt farligt kärnvapenmaterial avsett för forsknings-
reaktorer. Jag har ingen anledning att räkna med annat än att USA
kommer att fullfölja detta åtagande. Med ledning av de rapporter som
svenska ambassaden i Washington lämnat bedömer jag att återtranspor-
terna till USA av höganrikat bränsle kommer att ske i enlighet med den
tidsplan som finns.
Studsviks forskningsreaktor, R2, drivs sedan 1992 uteslutande med
s.k. låganrikat bränsle, som man efter användning räknar med att skicka
tillbaka till USA för slutligt omhändertagande.
Den 5 maj 1994 beslutade den dåvarande regeringen om fortsatt
tillstånd till drift av R2-reaktorn. Flera olika villkor gäller för tillstån-
det. Bl.a. skall en plan för rivning av R2-reaktorn samt omhänderta-
gande av rivningsavfallet finnas upprättat senast den 31 december
1996. Vidare skall ett program för omhändertagande av använt bränsle,
såväl höganrikat som låganrikat, från R2-reaktorn omfattande tekniska,
ekonomiska och juridiska aspekter finnas upprättad senast den 30 juni
1997. Programmen skall vara godkända av Statens kärnkraftsinspek-
tion, som före sitt godkännande skall höra Statens strålskyddsinstitut,
för att reaktorn skall få drivas vidare.
Anf. 21 EVAGOÉS(mp)
Fru talman! Jag tackar för svaret.
Jag vill ge en liten bakgrundshistoria - jag har ju tidigare uppvaktat
miljöministern i ärendet. Enligt Studsviks uppgift fanns det hösten
1993 totalt 657 utbrända bränsleelement. Av dessa är 451 HEU-
element, High Enriched Uranum. De resterande är LEU-element, Low
Enriched Uranum. Varje år tillkommer 40-50 nya LEU-element.
Ingenting tyder på att USA kan ta tillbaka de 15 000 element som
lagras i världens försöksreaktorer, som USA har skyldighet att ta tillba-
ka. Till 1998 hade man planerat en upparbetning i USA, men på grund
av miljöorganisationernas agerande utfärdades ett moratorium 1988.
Därför frångick man upparbetningsplanerna och förordade i stället
direktförvaring. Det var alltså Department of Energy som fattade detta
beslut. I och med detta sattes vi i Sverige på pottkanten. Det handlar
om bombmaterial helt enkelt, för det höganrikade uranet har en anrik-
ningsgrad på 93 %, och det låganrikade uranet har en anrikningsgrad på
ca 20 %, jämfört med kärnkraften som har en anrikningsgrad på 3-5 %.
Därför är det mycket allvarligt om vi behåller detta avfall.
Den första transporten av 409 element avgick den 31 augusti 1984
från Danmark respektive Frankrike. På två båtar fanns det 153 element
från Sverige, Danmark, Holland och Österrike. Övriga element finns i
Tyskland, Schweiz och Grekland. De två båtarna skulle till North Ca-
rolina. Men de kunde inte gå in i hamnen, därför att folket och även
senaten protesterade. Det fanns ett domstolsbeslut om att inte ta emot
avfallet. Det är enormt stora problem att kunna ta in avfallet i USA.
Protesterna i USA är massiva, såväl regionalt och lokalt som nationellt.
Jag vill veta hur vi skall gå vidare med frågan.
Anf. 22 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Det är oerhört viktigt att detta bränsle omhändertas.
Som jag sade tror jag inte att det i dag blir några problem när det gäller
det höganrikade bränslet, för där har vi ändå fått sådana garantier att vi
tror att tidtabellen skall kunna hållas.
När det gäller det låganrikade bränslet tror vi inte heller att det blir
problem. Avtalet med Studsvik innebär att man är tvungen att visa att
detta problem kan lösas för att man skall få fortsatt driftstillstånd för
R2-reaktorn.
Anf. 23 EVAGOÉS(mp)
Fru talman! Det är oerhört viktigt att sådana förbehåll finns inskriv-
na. Felet är att man över huvud taget lät Studsviks forskningreaktor få
fortsatt tillstånd på tio år. Men det skedde före miljöministerns tid - det
skedde på Olof Johanssons tid. Vi protesterade vilt från miljöorganisa-
tionernas sida, där jag företrädde Folkkampanjen mot Kärnkraft-
Kärnvapen. Man skulle helt enkelt ha krävt en miljökonsekvensbe-
skrivning, för lagret är ju inte anpassat för att över huvud taget ta emot
ett låganrikat avfall från forskningsreaktorn. Därför är vi litet oroliga
för att detta kommer att hamna i CLAB, Centrala lagret för använt
bränsle, för det är vad man själva har föreslagit vid Studsvik.
Kommer miljöministern att understödja en sådan framtid när det
gäller låganrikat uran?
Anf. 24 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Jag vill inte gå in i den diskussionen innan jag har
hunnit diskutera frågan med Studsvik. Jag kan bara säga att jag tyckte
att tidsgränsen, dvs. den tid då man vid Studsvik var tvungen att lämna
in tidsplanerna, var litet väl tillgodosedd. Jag tycker att man kanske
skulle ha kommit in med tidsplanerna inom en snarare framtid. Men nu
har vi tidsplanen, och då anpassar jag mig efter den. Sedan får vi åter-
komma och diskutera hur detta skall hanteras.
Anf. 25 EVAGOÉS(mp)
Fru talman! Materialet övergår ju från kategori 2 till kategori 1, dvs.
att det blir mer radioaktivt. Man har räknat ut att man måste bli av med
en stor mängd av avfallet från höganrikat uran före februari 1996. Vi
har också problemet hängande över oss, att det hela tiden sker en för-
ändring på grund av fysikaliska förändringar i det radioaktiva materia-
let.
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
10
Vi kan vara överens om att man skulle ha gjort en miljökon-
sekvensbeskrivning i förväg och att man skulle ha löst avfallsfrågan på
ett tidigare stadium.
Även om man pratar om att man har förtätat lagret i Studsvik kan
man inte ta emot just detta avfall.
Överläggningen var härmed avslutad.
7 § Svar på fråga 1994/95:465 om försurningen
Anf. 26 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Dan Ericsson har med anledning av den föreslagna
neddragningen av kalkningsanslaget frågat mig om jag har för avsikt att
vidta åtgärder mot försurningen i Sverige för att med större trovärdig-
het kunna driva försurningsfrågorna i internationella sammanhang.
Mer än 80 % av det försurande svavelnedfallet kommer till Sverige
från andra länder. För att belastningen på miljön inte skall överstiga
vad miljön klarar av måste de totala utsläppen av svavel i Europa
minska med ca 70 %. Mot denna bakgrund är det självklart att Sverige
måste driva försurningsfrågorna i internationella sammanhang.
Regeringen har nyligen i propositionen Vissa åtgärder mot utsläpp
av försurande ämnen och andra luftföroreningar föreslagit att riksdagen
skall godkänna det nya svavelprotokollet som förhandlats fram inom
konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Detta
nya internationella avtal innebär att utsläppen av svavel i Europa mins-
kar och att belastningen på miljön i Sverige blir lägre. Protokollets
åtaganden skall ses över redan 1997.
I en skrivelse till riksdagen har regeringen redovisat inriktningen av
det svenska miljöarbetet i EU där försurningen utpekas som ett av de
mest prioriterade områdena. Sverige har redan tagit initiativ till en
försurningsstrategi inom EU, och det är en klar framgång för Sverige
att vi så snabbt fått gehör för detta bland övriga medlemsländer och hos
kommissionen.
Kalkningen är en omfattande och kostsam verksamhet. Regeringen
bereder för närvarande direktiv angående en utredning av kalknings-
verksamheten. En sådan utredning skall bestämma en rimlig nivå på
kalkningsverksamheten samt pröva på vilka sätt den kan effektiviseras.
Kalkningsverksamheten är något vi måste bedriva för att motverka
skadorna av försurningen. I sig skapar kalkningen varken större eller
mindre trovärdighet för vårt agerande i internationella sammanhang.
Det som skapar trovärdighet är att vi kan visa på egna långtgående
åtgärder för att begränsa utsläppen av försurande ämnen. I dagsläget
har Sverige, bl.a. med hjälp av svavelskatten, minskat utsläppen med
80 % jämfört med 1980.
Anf. 27 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Jag vill tacka miljöministern för det rätt omfattande
svaret.
Bakgrunden till frågan är att regeringen redan i budgetpropositio-
nen drog ned kalkningsanslaget med uppemot 60 miljoner. Det har
riksdagsmajoriteten nu också fattat beslut om. Vi kristdemokrater mot-
satte oss förslaget.
Det innebär i praktiken att inga nykalkningar kan göras och att
verksamheten när det gäller kalkning handlar om uppehållande försvar
där kalkning har påbörjats.
I kompletteringspropositionen drar man helt plötsligt ned anslaget
med ytterligare 30 miljoner. Det nämns på näst sista och sista sidan i
den tunga bibban. Man kanske önskar nämna det sist för att det inte
skall komma fram alltför tydligt. Det innebär ju rimligen att också det
uppehållandeförsvar som kalkningen innebär nu faktiskt börjar svikta.
Detta gör miljöministern samtidigt som hon slåss för att begränsa
försurningen internationellt. Det är svårt att få det att gå ihop.
Ministern hävdar i svaret att vad vi gör i Sverige och hur vi agerar
internationellt inte hör samman, men det är ju helt fel, Anna Lindh. Det
måste finnas en konsekvens mellan det vi gör här hemma och hur vi
agerar internationellt.
Hur skall vi kunna vara pådrivande i internationella sammanhang
samtidigt som vi faktiskt avrustar miljöförsvaret mot försurningen?
Hur kommer det sig att man inte räknar med miljöskulden när man
skall sanera Sveriges ekonomi? Det är också allvarligt. Det saknas en
strategi i frågan om hur man skall väga in miljökostnaderna i den
svenska nationalbudgeten.
När vi tvingas sanera ekonomin och finanserna klipper man bara till
och kortar av ett konto på miljösidan utan att se vilka effekter det får
långsiktigt för den samlade ekonomin och för miljön. Det är det jag
tycker är felaktigt.
Anf. 28 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Om Dan Ericssons parti inte hade bidragit till en ske-
nande statsskuld och till att vi i dag lånar till över 30 % av våra utgifter
hade vi sluppit smärtsamma besparingsförslag på en rad områden. Nu
har Dan Ericssons parti varit med och sett till att Sverige har fått en
ekonomisk kris, och då måste vi också spara.
Det är i och för sig smärtsamt att spara på kalkningsanslaget. Sam-
tidigt skall man komma ihåg att det anslag vi nu ger i realiteten motsva-
rar det anslag som har använts för reell kalkning under t.ex. de borger-
liga åren. Det har nämligen funnits stora reservationer kvar på kalk-
ningsanslaget.
Det är orsaken till att vi nu tycker att det är rimligt med en ned-
dragning, samtidigt som vi utvärderar och ser över hur kalkningen skall
fungera i framtiden.
Vi räknar med att vi klarar omkalkningen. Nykalkningen får anstå i
avvaktan på utvärderingen.
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
11
|
Prot. 1994/95:98 2 maj |
Anf. 29 DAN ERICSSON (kds) Fru talman! Det är som vanligt då man möter ministrarna från den |
socialdemokratiska regeringen: Anfall är bästa försvar för att dölja de
|
Svar på frågor |
snedsteg man tar på olika områden - i detta fall miljöns område. Dan Ericssons parti har sett till att vi har en ekonomisk kris här i Vi skall lösa Sveriges ekonomi och de finansiella problemen. Det Man klipper till på ett miljökonto och drar ned. Det blir, precis som Jag får återkomma till en annan sak om jag får ytterligare en replik. Anf. 30 Miljöminister ANNA LINDH (s) Fru talman! Dan Ericsson inser naturligtvis mycket väl hans partis Det vi gör är att hålla oss till den nivå på kalkningsverksamheten Det har funnits reservationer på kalkningsanslagen varje år. Det vi- Anf. 31 DAN ERICSSON (kds) Fru talman! Miljöministern säger att det inte går att undanta något Fru talman! Ministern ger besked om att regeringen skall se över När kommer verksamheten i gång? En utredning utlovades redan |
|
12 |
den 10 januari. |
Anf. 32 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Om vi skall göra något åt försurningen skall vi komma
ihåg att kalkningen bara är ett uppehållande försvar. Det viktiga är att
vi minskar försurningen - minskar de sura regnen.
Som jag sade i svaret är vi mycket glada för att vi redan har fått ge-
hör för ett försurningsprogram i EU. Det EU och naturligtvis också
andra länder är intresserade av är nog inte i första hand vår kalknings-
verksamhet utan vilka åtgärder vi är beredda att vidta nationellt för att
minska våra egna sura utsläpp.
Vi kan konstatera att vi i denna regering, till skillnad från den tidi-
gare regeringen, t.ex. har vågat ta itu med ammoniakavgången från
lantbruket i Syd- och Mellansverige. Det är en mycket viktig fråga när
det gäller försurningen. Vi har också ökat kraven på miljömärkning för
nya vedpannor för att minska utsläppen från dessa.
På det sättet och med ett intensivt internationellt arbete betar vi av
miljöskulden och ser till att vi gör något åt problemen - inte bara sym-
tomen.
Anf. 33 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Det ligger ingen motsättning i att försöka åtgärda pro-
blemet samtidigt som man försöker beta av miljöskulden genom nöd-
vändig kalkningsverksamhet. Det allvarliga är fortfarande att man nu
drar ned på den verksamheten. Det innebär att försvaret kommer att
svikta.
Jag har läst Anna Lindhs proposition om åtgärder mot försurande
ämnen. Den är i stora stycken bra. Vi har motionerat på en rad punkter.
Jag hoppas att vi kan förbättra ytterligare.
På en punkt önskar jag ett tydligare besked. I svaret hänvisas till att
vi minskat svavelutsläppen sedan 1980.
Det nya svavelprotokollet innebär att vi skall räkna mellan år 1990
och år 2010. Frågan är hur det ser ut i dagsläget. Har ministern något
besked om hur det ser ut i Sverige?
Jag är ärligt oroad, Anna Lindh, om det blir möjligt att göra snabba
klipp på miljösidan och spara pengar. Det finns då en risk för att Anna
Lindh går till historien som den minister som inte lyckades försvara
miljöintresset när andra intressen pockade på.
Anf. 34 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Precis det som Dan Ericsson sade avslutningsvis var
det som gjorde att de borgerliga ministrarna på område efter område
såg till att inte ta något ekonomiskt ansvar. I stället överlät de hela
problemet och hela den katastrofala ekonomin till den regering som
kom efter. Jag går gärna till historien som en av de ministrar som var
med och såg till att ta Sverige ur den ekonomiska krisen.
När det gäller försurningen är vår allra viktigaste insats att agera
internationellt. Vi kommer där att få fram ett program inom EU. Vi
kommer också att prioritera arbetet med att skärpa kraven beträffande
bilavgaser, förbränningsanläggningar, svavelhalten i olja m.m. på ett
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
13
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
europeiskt plan. Vi skall komma ihåg att över 50 % av det sura regnet
faktiskt härrör från andra medlemsländer i EU.
Parallellt med detta fortsätter vi det viktiga arbetet i Sverige med att
se till att vi minskar de sura utsläppen. Vi avser att komma tillbaka, när
vi är mera garanterade en effektiv och bra kalkningsverksamhet, för att
se till att det satsas på kalkningen.
Överläggningen var härmed avslutad.
8 § Svar på fråga 1994/95:462 om bosnienkroaterna
Anf. 35 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Rose-Marie Frebran har frågat mig om avvisning av
bosnienkroater.
Jag vill börja med att kort redogöra för det svenska asylprövnings-
systemet. När en asylansökan lämnats in prövas den i enlighet med
svensk lag. I ett första led prövas om sökanden har ett skyddsbehov.
Föreligger skyddsbehov beviljas sökanden asyl. Föreligger inte
skyddsbehov prövas eventuella humanitära skäl och anknytningsskäl.
Föreligger sådana skäl kan uppehållstillstånd beviljas i enlighet med de
regler som gäller härför. I fallet med bosnienkroaterna har regeringen
prövat tre enskilda ärenden som skall vara praxisledande. Vid sin
prövning fann regeringen att det i de tre ärendena inte förelåg skydds-
behov, inte heller förelåg så starka humanitära skäl att uppehållstill-
stånd skulle beviljas på den grunden.
De överläggningar som förevarit mellan de svenska och kroatiska
regeringarna har, utöver den avgörande frågan om garantier mot
tvångsvisa återsändanden till Bosnien-Hercegovina, främst rört takten i
återsändandet och vissa praktiska omständigheter i samband med dessa.
Vad gäller frågan om ett värdigt mottagande så är det inte en omstän-
dighet som prövas i utlänningsärenden, vare sig de rör bosnienkroater
eller andra utländska medborgare. Den svenska regeringen har i sam-
band med överläggningarna med den kroatiska regeringen ställt frågor
kring mottagandet i Kroatien och påpekat vikten av att Kroatien agerar
på ett sätt som anstår en rättsstat.
Jag vill här också ta tillfället i akt att påpeka att regeringen, i likhet
med Invandrarverket och Utlänningsnämnden, mycket noga följer den
dramatiska utvecklingen i Kroatien. Vidare vill jag åter igen påminna
om vad jag har sagt många gånger tidigare, nämligen att utlänningsla-
gen gör det möjligt att ta hänsyn till nya omständigheter när sådana
föreligger.
Anf. 36 ROSE-MARIE FREBRAN (kds)
Fru talman! Jag vill tacka invandrarministern för svaret på min frå-
ga. De akuta omständigheter som har inträffat just i dagarna vill jag
återkomma till. Först gäller det dock den fråga som jag har ställt till
invandrarministern. Min fråga gäller ingenting annat än principen om
värdigt mottagande.
Jag har inte ställt frågan därför att jag skulle ha hittat på det ut-
trycket. Jag stötte på det före den särskilda debatt vi hade här i riksda-
gens kammare den 29 mars. Invandrarministern uttryckte vid ett tillfälle
att vi har två oavvisliga krav på den kroatiska regeringen. Det ena
avser garantier för att inte de personer vi avvisar återsänds till Bosnien
med tvång. Det andra avser att de skall få ett värdigt mottagande.
Efter att ha fått det här frågesvaret förstår jag varför det var omöj-
ligt att under den särskilda debatten den 29 mars få något svar på detta.
Men det hade varit bra att redan då få ett förtydligande om att det här
inte är något som beaktas, att det inte är något som skall föras fram, att
det inte är ett oavvisligt krav och att det över huvud taget inte är ett
krav från regeringens sida. Såvitt jag förstår måste det vara en mass-
medial missuppfattning av vad invandrarministern har sagt.
I det här sammanhanget skulle det vara intressant att veta vilken typ
av frågor som har ställts till den kroatiska regeringen när det gäller på
vilket sätt man kommer att ta emot de här personerna. Vad har den
svenska regeringen sagt att ett sätt som anstår en rättsstat innebär?
Anf. 37 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! I sin fråga citerade Rose-Marie Frebran vad statsminis-
ter Ingvar Carlsson sade här i kammaren för en tid sedan. Men hon tog
en mening av statsministern ur sitt sammanhang. Hennes citat löd:
”Men givetvis gäller i princip samma krav som vi ställer här hemma,
även om vi vet att vi ekonomiskt och socialt har bättre förutsättningar
att leva upp till dessa.” Statsministern fortsatte emellertid:
”Människorna skall alltså ha möjlighet till en någorlunda trygg tillvaro
mot bakgrund av de villkor som allmänt gäller i landet.” Så sade
statsministern. Det är mycket viktigt att komma ihåg det, och något
annat har vår statsminister inte heller avsett. Det här är relaterat till
vilka förutsättningar som faktiskt gäller i Kroatien.
De frågor som vi har ställt till företrädarna för den kroatiska rege-
ringen när de var här gäller i stor utsträckning garantierna för att de här
personerna inte mot sin vilja skall återsändas till Bosnien-Hercegovina.
De upprepade samma saker som de har sagt till oss tidigare. De gjorde
det nu också i form av ett gemensamt formulerat pressmeddelande som
gick ut. Vi anser att vi har fått det här uppfyllt. Det som sades i brevet
från utrikesministern bekräftades också av vice premiärminister
Kostovic under hans besök i Sverige.
Det är så vi har hanterat den här frågan. Sedan har kroaterna fram-
fört till oss att de önskar diskutera takten i återsändandet. Det var på
deras begäran som överläggningarna ägde rum - inte på den svenska
regeringens begäran. Man ville att återsändandet skulle ske i relativt
lugn takt. Man vill ha ett förmeddelande om hur många och vilka som
kommer. Detta är offentliga uppgifter även i Sverige. Vi har sagt att vi
skall försöka åstadkomma det. Mot den bakgrunden har också Invand-
rarverket ingått i överläggningar med kroatiska myndigheter för att
uppfylla de här kraven.
Fru talman! Jag har i det här sammanhanget inte ställt någon fråga
om garantierna för att människor inte återsänds till Bosnien. Jag vill
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
15
|
Prot. 1994/95:98 2 maj |
ändock fråga om den svenska regeringen känner till vilka medborgerli- |
Frågan gäller de som får flyktingstatus respektive de som inte får flyk-
|
Svar på frågor |
tingstatus. Vilka medborgerliga rättigheter kommer de att få? Kommer de att Anf. 39 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s) Fru talman! Rose-Marie Frebran vet svaren på de här frågorna, och Det här känner vi till. Det var också bekant för oss när vi fattade Anf. 40 ROSE-MARIE FREBRAN (kds) Fru talman! Jag konstaterar att en grupp kommer att ha lägre nivå Vad innebär det som nu har hänt. Frågan berör inte detta, men det Anf. 41 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s) Fru talman! Det är litet för tidigt att dra några slutsatser ännu. Före- Via vår ambassad, FN, UNHCR osv. gör vi bedömningar av situa- |
|
16 |
oss. Jag tror också att Utlänningsnämnden nu, eller litet senare på ef- |
termiddagen, har ett sammanträde där man just skall diskutera situatio-
nen i Kroatien och det fortsatta beslutsfattandets vara eller inte vara.
Anf. 42 ROSE-MARIE FREBRAN (kds)
Fru talman! Om jag den 29 mars, när vi debatterade detta, hade
anledning att beklaga beslutet om att återsända bosnier med kroatiska
pass har jag desto större anledning att beklaga det i dag. Sverige är
berett att göra detta när osäkerheten är ännu större.
Invandrarministern säger att man funderar på om kroaterna kan bli
indragna i den här situationen. Det är just vad de är. Det är ju en kroa-
tisk offensiv. Det var kroatiska styrkor - ett par tusen soldater - som
attackerade i går. Det som händer nu sker inte utanför Kroatien. Det
händer just i Kroatien.
Det är inte värdigt Sverige att i det här läget skicka tillbaka bosnier
med kroatiska pass. Jag vill gärna upprepa det.
Anf. 43 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Det är viktigt att vi - även Rose-Marie Frebran - är
klara över att det för närvarande inte skickas tillbaka några personer till
Kroatien, inte heller till Bosnien-Hercegovina.
Invandrarverket har fortfarande ett beslut som innebär att man inte
gör det. Hur det kommer att bli, med tanke på hur det ser ut nu i Kroa-
tien, kan jag inte svara på just nu. Men som jag sade följer vi detta med
stor noggrannhet. Myndigheterna har också att ta hänsyn till det som
faktiskt händer i Kroatien.
Jag vet inte riktigt i nuläget - det är svårt att få fram information -
hur man skall tolka den här utvecklingen. Det kan ju vara detta som
hände och ingenting mera; det är allvarligt i sig. Det här kan också vara
början på en större offensiv, och vi kan hamna i en krigssituation. Då är
det Utlänningsnämnden och Invandrarverket som har att ta ställning i
frågan självständigt, enligt de nya omständigheter som finns, eller att
överlämna nya ärenden till regeringen.
Överläggningen var härmed avslutad.
9 § Svar på fråga 1994/95:448 om utbyggnad av skyddade älvar
Anf. 44 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Fru talman! Göte Jonsson har frågat mig om regeringen förbereder
en energiutbyggnad av någon av de hittills bevarade älvarna.
Svaret på frågan är nej.
Anf. 45 GÖTE JONSSON (m)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det var mycket kort.
Det kan man tolka på olika sätt. Jag tolkar det egentligen som att stats-
rådet så snabbt som möjligt vill komma undan frågan.
Orsaken till att jag har ställt den här frågan är att det från det soci-
aldemokratiska ungdomsförbundet har kommit propåer om att man
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
17
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
skall utreda förutsättningarna för att bygga ut någon av älvarna. Det är
mycket allvarligt att dessa signaler kommer från de unga socialdemo-
kraterna, som har framtiden för sig och som borde värna om miljön och
miljövärden. Vi vet också att motsvarande signaler har hörts från ett
visst fackligt håll. Det är alldeles uppenbart att man måste sätta sig ner
och ta dessa synpunkter på allvar. Därför har jag ställt den här frågan
till statsrådet.
För närvarande pågår det också en debatt om i vilken takt kärnkraf-
ten skall avvecklas. Det finns givetvis ett samband mellan de båda
frågorna. Om man snabbt avvecklar vissa reaktorer kommer givetvis
trycket på de orörda älvarna att öka. Såvitt jag har förstått det social-
demokratiska ungdomsförbundet har man gjort den kopplingen. Därför
vill jag ställa en följdfråga till statsrådet: Ser statsrådet någon koppling
mellan en snabbare avveckling av vissa reaktorer för att vissa mål skall
uppnås när det gäller energipolitiken och risken för att någon av de
orörda älvarna byggs ut?
Som jag ser det finns det ett samband. Jag ser också ett utomor-
dentligt miljö- och naturvärde i att vi fortsättningsvis kan slå vakt om
de fyra orörda älvarna.
Anf. 46 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Fru talman! Jag skyr inte alls den här frågan. Den fråga som ställdes
till regeringen var om vi förbereder något beslut till riksdagen om att
bygga ut de fyra orörda älvarna. På den frågan har jag svarat nej. Det är
av respekt för riksdagen. Riksdagen har fattat beslut om att älvarna
skall skyddas. Dessutom sitter en vattendragsutredning som skall se
över vilka övriga vattendrag som behöver skyddas.
Vi har gemensamt tillsatt en energikommission som skall se över
energipolitiken och omställningen av det svenska energisystemet. Den
framtida energipolitiken kommer den här riksdagen att få möjlighet att
besluta om när Energikommissionen har lagt fram sitt betänkande den 1
december och det är remissbehandlat.
Anf. 47 GÖTE JONSSON (m)
Fru talman! Jag ser det som självklart att regeringen respekterar
riksdagsbesluten. Samtidigt har regeringen ett ansvar för att förbereda
eventuellt andra riksdagsbeslut i olika sammanhang.
Jag måste säga att jag inte hade väntat mig att frågan om att bygga
ut de orörda älvarna skulle komma upp på den politiska dagordningen.
Jag trodde nämligen att det riksdagsbeslut som vi fattade var så djupt
förankrat att den här frågan inte skulle behöva komma upp. Men nu har
den kommit upp på dagordningen.
Vi skall fatta beslut när det gäller de frågor som statsrådet har hän-
visat till, t.ex. den framtida energipolitiken. Då är det helt naturligt att
vi i ett tidigt skede tar upp och väcker frågan på nytt i det samman-
hanget.
Som jag ser det finns det ett klart samband när det gäller inriktning-
en av den kommande energipolitiken. Det finns en koppling mellan
18
risken för att någon av de orörda älvarna byggs ut och takten i avveck-
lingen av kärnkraften.
Anf. 48 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Fru talman! Vi lever som väl är i ett demokratiskt samhälle. Då har
alla möjligheter att delta i den energipolitiska debatten, även SSU. Det
pågår en energipolitisk debatt just nu i vårt samhälle. Det är bra. Det är
bra med en öppen och fin debatt kring dessa frågor.
Regeringens inställning är att den här riksdagen kommer att fatta
beslut om omställningen av den svenska energipolitiken när Energi-
kommissionen har lagt fram sitt betänkande och det är remissbehandlat
och diskuterat mellan de olika partiföreträdarna. Regeringens målsätt-
ning är att beslutet om den kommande omställningen av det svenska
energisystemet skall fattas med bredast möjliga parlamentariska under-
lag.
Anf. 49 GÖTE JONSSON (m)
Fru talman! Jag tycker också att det är viktigt med ett stabilt under-
lag när det gäller beslut om den framtida energipolitiken, inte minst i
det ekonomiska läge som Sverige befinner sig i. Jag tänker också på det
faktum att inte minst näringslivet behöver klara signaler när det gäller
den framtida energipolitiken.
Jag vill ställa en ytterligare fråga till statsrådet. Ser inte statsrådet
en koppling mellan avvecklingen av kärnkraften och risken för att byg-
ga ut någon av älvarna? Den kopplingen finns utan tvekan. Det är ändå
så att vi i dag får en mycket stor del av vår elförsörjning från kärnkraf-
ten.
Skall vi klara att i framtiden trygga elförsörjningen samtidigt som vi
slår vakt om miljömål hamnar man i det läget. Här har vi en konflikt
när det gäller miljömålet mellan energin från kärnkraften och risken för
att bygga ut älvarna. Vissa anser att kärnkraften är fel miljömässigt. Jag
anser att vi kan klara miljön när det gäller kärnkraften.
Tar vi någon av älvarna har vi spolierat de natur- och miljövärden
som finns. Därför är jag tacksam om statsrådet ändå ger en förklaring
eller gör en deklaration för kammaren om hur han ser på den koppling-
en.
Anf. 50 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Fru talman! Det är just de frågorna som diskuteras i Energikom-
missionen med en mångfald av expertis. Jag tycker att det skulle vara i
högsta grad olämpligt om ett ansvarigt statsråd titt som tätt talade om
hur han tycker att den framtida energipolitiken skall bedrivas när vi
mellan de olika partierna har varit överens om att Energikommissionen
skall ta hand om dessa frågor och ge oss ett underlag. När det har skett
skall jag delta i den energipolitiska debatten, eftersom vi då har ett
riktigt underlag.
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
19
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
Anf. 51 GÖTE JONSSON (m)
Fru talman! Jag tackar för det klarläggandet. Jag fick på det sättet
ett indirekt besked om att dessa diskussioner pågår i Energikommissio-
nen. Således finns älvarna med i den debatten, och således finns risken
för de orörda älvarna.
Det är kopplat till den framtida energipolitiken. Det är därför jag
har ställt frågan. Jag ser denna risk som uppenbar. Jag tackar för be-
skedet. Det gäller att arbeta vidare för att skydda älvarna.
Anf. 52 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Fru talman! Det torde inte vara någon överraskning för Göte Jons-
son, eftersom direktiven är framtagna i bred parlamentarisk enighet, att
Energikommissionen har att titta på alla de riksdagsbeslut som är fatta-
de på det energipolitiska området, så också detta. Det är ingen nyhet.
Det stod klart och tydligt i de direktiv som vi tog fram, så det kan inte
komma som någon överraskning.
Var en omställning av den framtida energipolitiken så småningom
skall landa skall vi diskutera när kommissionens betänkande ligger på
bordet och när remissinstanserna har sagt sitt.
Överläggningen var härmed avslutad.
10 § Svar på fråga 1994/95:458 om förslag om en yrkeshögskola
Anf. 53 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)
Fru talman! Ulla-Britt Hagström har frågat mig när regeringen
kommer att lämna en proposition till riksdagen med anledning av be-
tänkandet från Utredningen om kvalificerad eftergymnasial utbildning.
Betänkandet överlämnades till mig av utredaren Rolf Nordanskog
den 3 april. Inom Utbildningsdepartementet förbereds för närvarande
remissbehandlingen av betänkandet.
Jag har tidigare här i kammaren sagt att min ambition är att så snart
som möjligt lägga fram förslag om hur vi skall kunna stärka den kvali-
ficerade eftergymnasiala utbildningen.
Jag vill ta del av de synpunkter som kommer in i samband med re-
missbehandlingen. Först därefter är jag beredd att ge besked om när
regeringen kommer att ta ställning till frågan.
Anf. 54 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds)
Fru talman! Jag vill tacka för svaret om yrkeshögskolan även om
jag känner mig lika frågande, fast kanske något tryggare. Det är helt
klart att det är viktigt med den demokratiska processen. Men skolminis-
tern måste också kunna ha vissa idéer och kunna säga någonting här.
Det finns i dag en obalans mellan den eftergymnasiala utbildningen
och arbetsmarknadens behov. Ofta är det en annan kunskap än högsko-
lans mer akademiskt präglade som eftersträvas för produktion av varor
och tjänster.
20
Vi vet att återkommande utbildning kommer att bli nödvändig för
arbetstagarna för att finnas kvar på arbetsmarknaden, men också för
arbetsgivarna. Utredningen lyfter fram nyckelbegrepp som förtrogenhet
med villkoren för yrkesutbildningen på en arbetsplats, förmåga att
samarbeta, förmåga att föra en kunskap, en idé eller en åsikt vidare till
andra, osv. Det behövs därför en mer genomtänkt utbildning. Det räck-
er inte med studiegång i enskilda ämnen.
Jag menar att det nu är bråttom. Problemet i nuläget är att påbygg-
nadsutbildningen har förlängts med ett år till 1996. Ytterligare för-
längning är knappast möjlig med tanke på gymnasieskolans förändring.
Därför är det extra angeläget att yrkeshögskolan snabbt etableras.
Jag pekar i min fråga också på några exempel med försöksverksam-
het. Såvitt jag förstod när jag ställde min fråga saknas ekonomiska
resurser för försöksverksamhet. Min följdfråga är då: Beror det på
ekonomin eller på att man verkligen måste avvakta hela remissbehand-
lingen för försöksverksamhetens del?
Anf. 55 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)
Fru talman! Jag tror att jag och Ulla-Britt Hagström kan vara över-
ens om vikten av att vi har och kan stärka den kvalificerade eftergym-
nasiala utbildningen. Insikten om hur viktig denna utbildning är delar vi
med stora delar av arbetslivet, många utbildningsanordnare och flera
politiska partier. Men det handlar också om hur detta skall ske på bästa
sätt.
Nu har ett förslag lagts fram av den särskilde utredaren. Det försla-
get gäller de nuvarande påbyggnadsutbildningarna och komvux. Men
det gäller inte bara dessa, utan det är ett ganska omfattande förslag som
berör många olika utbildningsanordnare.
Utredningen föreslår en högskola som skulle vara parallell till i dag
existerande högskolor och universitet. Man lägger fram förslag som får
effekter också på andra områden än de som berörs direkt.
Det är därför viktigt, även om jag delar uppfattningen att det är an-
geläget att vi så snart som möjligt kan komma till beslut i den här frå-
gan och få i gång verksamhet, att vi har ett underlag för beslut som gör
att vi undviker misstag som i sin tur kan försinka realiserandet av dessa
utbildningar.
Jag kan också försäkra Ulla-Britt Hagström att det inte bara är de
delar av landet som aktualiserats i frågan som står och väntar på att få
starta en sådan utbildning, utan det gäller på många håll i landet och i
många kommuner där man har prioriterat frågan om en eftergymnasial
utbildning högt och där man gärna vill dra i gång en sådan utbildning,
men där man ännu inte har resurserna. Det är därför viktigt, om man
skall starta en försöksverksamhet, att man noga ser på var den i så fall
får bäst effekt.
Anf. 56 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds)
Fru talman! Det är riktigt att yrkeshögskolan skall vara en parallell
till universitet och högskolor. Det är i förslaget en eftergymnasial ut-
bildning, men det skall vara ett alternativ för elever som har avslutat
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svar på frågor
21
|
Prot. 1994/95:98 2 maj |
gymnasieprogram och inte ett stadium mellan gymnasiet och högsko- |
Att förslaget är omfattande är vi också överens om. Utredningen
|
Svar på frågor |
bedömer att det är fråga om en utbildning med ca 20 000 platser under Anf. 57 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) Fru talman! Jag är inte beredd, som jag säger i mitt svar, att i dag Jag tror att det vore olyckligt att forcera fram ett beslut, eller ett be- Anf. 58 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds) Fru talman! Jag skall inte fortsätta denna debatt, eftersom Ylva Jo- Jag skall i varje fall försöka mig på en fråga. I den tyska yrkeshög- Anf. 59 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) Fru talman! Detta är ett exempel på en sådan fråga som jag menar Det är därför viktigt att vi får ett ordentligt beredningsunderlag och Anf. 60 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds) Fru talman! Jag står här med kommittédirektiven från ett regerings- |
22
Anf. 61 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)
Fru talman! Jag vet inte vilket beslut som Ulla-Britt Hagström hän-
visar till, men det är uppenbarligen till ett beslut som är fattat av den
tidigare regeringen. Jag kan inte svara på frågan, eftersom jag inte vet
vilket beslut hon hänvisar till.
Överläggningen var härmed avslutad.
11 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades
Motioner
1994/95:So41-So49 till socialutskottet
Prot. 1994/95:98
2 maj
Svarpå frågor
12 § Förnyad bordläggning
Föredrogs men bordlädes åter
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU21
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU13
Trafikutskottets betänkanden 1994/95 :TU20 och TU21
Näringsutskottets betänkanden 1994/95:NU19 och NU23
Bostadsutskottets betänkanden 1994/95:BoUl3, BoU14 och BoU17
13 § Anmälan om interpellationer
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 28 april
1994/95:126 av Beatrice Ask (m) till statsrådet Ylva Johansson om
stadsdelsnämnder i Stockholm
1994/95:127 av Beatrice Ask (m) till statsrådet Ylva Johansson om
komplettering av betyg
den 2 maj
1994/95:128 av Gudrun Lindvall (mp) till jordbruksministern om ej-
derjakt
1994/95:129 av Eva Johansson (s) till statsrådet Leif Blomberg om
förvarstagande i utlänningslagen
1994/95:130 av Birgitta Wichne (m) till socialministern om gruppbo-
städer för utvecklingsstörda
1994/95:131 av Birgitta Wistrand (m) till kulturministern om kulturhu-
vudstadsåret
1994/95:132 av Lennart Friden (m) till socialministern om forskningen
om elallergi
23
Prot. 1994/95:98
2 maj
1994/95:133 av Nils Fredrik Aurelius (m) till statsrådet Jan Nygren om
IT-utvecklingen
1994/95:134 av Johan Lönnroth (v) till finansministern om politikerna
och finansmarknaden
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 9 maj.
14 § Anmälan om frågor
Anmäldes att följande frågor framställts
den 28 april
1994/95:469 av Ulla Hoffmann (v) till utbildningsministern om forsk-
ning om kvinnors hälsa
1994/95:470 av Ulla Hoffmann (v) till utbildningsministern om köns-
fördelningen i Medicinska forskningsrådets styrelse
den 2 maj
1994/95:471 av Lennart Fridén (m) till socialministern om bidragsför-
skott
1994/95:472 av Stig Bertilsson (m) till civilministern om spel- och
lotterimarknaden
1994/95:473 av Stig Bertilsson (m) till finansministern om AB Tips-
tjänsts ställning
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll tisdagen den 9 maj.
15 § Kammaren åtskildes kl. 15.10.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Vid protokollet
LISBETH HANSING ENGSTRÖM
/Barbro Nordström
24
Innehållsförteckning
Prot. 1994/95:98
2 maj
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2 § Svar på fråga 1994/95:463 om antalet poliser...........................1
Anf. 1 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)....................1
Anf. 2 GUN HELLSVIK (m)..................................................1
Anf. 3 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)....................2
Anf. 4 GUN HELLSVIK (m)..................................................2
3 § Svar på fråga 1994/95:464 om sekretesskyddet för
hivsmittade...................................................................................2
Anf. 5 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)....................2
Anf. 6 GUN HELLSVIK (m)..................................................3
4 § Svar på fråga 1994/95:451 om salmonellafritt kött..................3
Anf. 7 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s).....3
Anf. 8 MARIE WILÉN (c)......................................................4
Anf. 9 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s).....4
Anf. 10 MARIE WILÉN (c)....................................................5
Anf. 11 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) ...5
Anf. 12 MARIE WILÉN (c)....................................................5
Anf. 13 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) ...5
5 § Svar på fråga 1994/95:460 om fördelningen av mjölk-
kvoter............................................................................................6
Anf. 14 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) ...6
Anf. 15 LILIAN VIRGIN (s)..................................................6
Anf. 16 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) ...7
Anf. 17 LILIAN VIRGIN (s)..................................................7
Anf. 18 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) ...7
Anf. 19 LILIAN VIRGIN (s)..................................................7
6 § Svar på fråga 1994/95:454 om kärnavfall från Studsvik.........8
Anf. 20 Miljöminister ANNA LINDH (s)..............................8
Anf. 21 EVAGOÉS(mp).......................................................8
Anf. 22 Miljöminister ANNA LINDH (s)..............................9
Anf. 23 EVA GOÉS (mp).......................................................9
Anf. 24 Miljöminister ANNA LINDH (s)..............................9
Anf. 25 EVA GOÉS (mp).......................................................9
7 § Svar på fråga 1994/95:465 om försurningen...........................10
Anf. 26 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................10
Anf. 27 DAN ERICSSON (kds)............................................10
Anf. 28 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................11
Anf. 29 DAN ERICSSON (kds)............................................12
Anf. 30 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................12
25
Prot. 1994/95:98 Anf. 31 DAN ERICSSON (kds)...........................................12
2 maj Anf. 32 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................13
---------------- Anf. 33 DAN ERICSSON (kds)...........................................13
Anf. 34 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................13
8 § Svar på fråga 1994/95:462 om bosnienkroaterna..................14
Anf. 35 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................14
Anf. 36 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................14
Anf. 37 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................15
Anf. 39 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................16
Anf. 40 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................16
Anf. 41 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................16
Anf. 42 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................17
Anf. 43 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................17
9 § Svar på fråga 1994/95:448 om utbyggnad av skyddade
älvar............................................................................................17
Anf. 44 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)...................17
Anf. 45 GÖTE JONSSON (m).............................................17
Anf. 46 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)...................18
Anf. 47 GÖTE JONSSON (m).............................................18
Anf. 48 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)...................19
Anf. 49 GÖTE JONSSON (m).............................................19
Anf. 50 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)...................19
Anf. 51 GÖTE JONSSON (m).............................................20
Anf. 52 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)...................20
10 § Svar på fråga 1994/95:458 om förslag om en yrkeshög-
skola............................................................................................20
Anf. 53 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s).......................20
Anf. 54 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds).........................20
Anf. 55 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)........................21
Anf. 56 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds).........................21
Anf. 57 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)........................22
Anf. 58 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds).........................22
Anf. 59 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)........................22
Anf. 60 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds).........................22
Anf. 61 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)........................23
11 § Hänvisning av ärenden till utskott.........................................23
12 § Förnyad bordläggning............................................................23
13 § Anmälan om interpellationer.................................................23
1994/95:126 av Beatrice Ask (m) till statsrådet Ylva Jo-
hansson om stadsdelsnämnder i Stockholm............................23
1994/95:127 av Beatrice Ask (m) till statsrådet Ylva Jo-
hansson om komplettering av betyg........................................23
1994/95:128 av Gudrun Lindvall (mp) till jordbruksminis-
tern om ejderjakt.....................................................................23
26
1994/95:129 av Eva Johansson (s) till statsrådet Leif
Blomberg om förvarstagande i utlänningslagen......................23
1994/95:130 av Birgitta Wichne (m) till socialministern om
gruppbostäder för utvecklingsstörda.......................................23
1994/95:131 av Birgitta Wistrand (m) till kulturministern
om kulturhuvudstadsåret..........................................................23
1994/95:132 av Lennart Friden (m) till socialministern om
forskningen om elallergi..........................................................23
1994/95:133 av Nils Fredrik Aurelius (m) till statsrådet Jan
Nygren om IT-utvecklingen....................................................24
1994/95:134 av Johan Lönnroth (v) till finansministern om
politikerna och finansmarknaden.............................................24
14 § Anmälan om frågor.................................................................24
1994/95:469 av Ulla Hoffmann (v) till utbildningsministern
om forskning om kvinnors hälsa..............................................24
1994/95:470 av Ulla Hoffmann (v) till utbildningsministern
om könsfördelningen i Medicinska forskningsrådets styrelse .24
1994/95:471 av Lennart Fridén (m) till socialministern om
bidragsförskott.........................................................................24
1994/95:472 av Stig Bertilsson (m) till civilministern om
spel- och lotterimarknaden......................................................24
1994/95:473 av Stig Bertilsson (m) till finansministern om
AB Tipstjänsts ställning..........................................................24
15 § Kammaren åtskildes kl. 15.10....................................................24
Prot. 1994/95:98
2 maj
27
gotab 48698, Stockholm 1995