Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:89 Tisdagen den 18 april
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:89
Riksdagens protokoll
1994/95:89
Tisdagen den 18 april
Kl. 14.00-16.40
Protokoll
1994/95:89
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollen för den 3, 4, 5, 6 och 7 april.
2 § Meddelande om plan för kammarens sammanträden
Förste vice talmannen meddelade att plan för kammarens samman-
träden utdelats.
3 § Meddelande om frågestunden tisdagen den 2 maj
Förste vice talmannen meddelade att frågor som skulle besvaras vid
frågestunden tisdagen den 2 maj skulle lämnas in till kammarkansliet
senast torsdagen den 27 april kl. 10.00.
4 § Meddelande om avgivande av interpellationer
Förste vice talmannen meddelade att tisdagen den 2 maj var sista
dag för avgivande av interpellationer under innevarande riksmöte.
5 § Meddelande om svar på interpellationer
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:
Interpellationer 1994/95:91 och 92
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:91 framställd av Kent Olsson
angående arbetsrätten samt 1994/95:92 framställd av Eva Johansson
angående segregationen i storstadsområdena, får jag meddela att jag
inte kan besvara dessa inom föreskrivna fyra veckor.
Skälet härtill är hög arbetsbelastning.
1
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 89
Prot. 1994/95:89
18 april
Jag ber därför att få besvara interpellationerna fredagen den 12 maj
1995.
Stockholm den 6 april 1995
Leif Blomberg
Interpellation 1994/95:93
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:93 av Gudrun Schyman (v) om
Sverige och klimatkonventionen får jag meddela att jag inte kan besva-
ra denna inom fyra veckor.
Skälet härtill är att en debattdag som passar både interpellanten och
mig inte gått att finna under denna tidsperiod.
Jag kommer att besvara interpellationen den 12 maj 1995.
Stockholm den 3 april 1995
Anna Lindh
Interpellation 1994/95:106
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:106 av Ulla-Britt Hagström
(kds) om ungdomars välfärd och värderingar, får jag meddela att jag
inte kan besvara denna inom föreskrivna fyra veckor. Skälet härtill är
att en debattdag som passar både interpellanten och mig inte stått att
finna under denna tidsperiod.
Jag kommer att besvara interpellationen den 12 maj.
Stockholm den 11 april 1995
Marita Ulv skog
Interpellation 1994/95:100
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:100 av Per Unckel (m) om
forskningens villkor, får jag meddela att jag inte kan besvara denna
inom föreskrivna fyra veckor.
Skälet härtill är utlandsresa.
Jag kommer att besvara interpellationen den 15 maj 1995.
Stockholm den 11 april 1995
Carl Tham
6 § Anmälan om frågor
Anmäldes att följande frågor framställts
den 10 april
1994/95:436 av Tuve Skånberg (kds) till justitieministern om åtgärder
mot våldsskildringar
1994/95:437 av Birger Schlaug (mp) till statsrådet Jörgen Andersson
om Ringhals 2
1994/95:438 av Rigmor Ahlstedt (c) till finansministern om lagen om
offentlig upphandling
den 11 april
1994/95:439 av Johan Lönnroth (v) till finansministern om ansvaret
för finanspolitiken
1994/95:440 av Margareta E Nordenvall (m) till finansministern om
budgetunderskottet
1994/95:441 av Björn Ericson (s) till statsrådet Jan Nygren om in-
dustrisysselsättningen i Stockholmsregionen
1994/95:442 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Leif Blomberg om
avvisning av bosnier med kroatiska pass
1994/95:443 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet Mats Hellström
om krigsmaterielexport till Mexico m.fl. länder
1994/95:444 av Peter Eriksson (mp) till näringsministern om eta-
noldrift
1994/95:445 av Ragnhild Pohanka (mp) till jordbruksministern om
Garpenberg
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll tisdagen den 18 april.
12 april
1994/95:446 av Anne Wibble (fp) till finansministern om ränteläget
1994/95:447 av Anne Wibble (fp) till finansministern om europeiska
utvecklingsbankens stödinsatser i Öst- och Centraleuropa
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll tisdagen den 25 april.
7 § Svar på fråga 1994/95:437 om Ringhals 2
Anf. 1 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Birger Schlaug har frågat statsrådet Andersson om re-
geringen ämnar fatta beslut om att ta Ringhals 2 ur drift då driftstill-
ståndet löper ut.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara
på frågan.
Nuvarande driftstillstånd för kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 är giltigt
till utgången av år 1995. Hösten 1994 lämnade Vattenfall AB in en
ansökan till Statens kärnkraftinspektion (SKI) om fortsatt drift av reak-
torn efter detta datum. Ansökan är, tillsammans med en särskild säker-
hetsredovisning som inlämnats till SKI inom ramen för den periodiskt
återkommande säkerhetsgranskning som föreskrivits för samtliga
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
svenska reaktorer, för närvarande föremål för SKI:s granskning. Efter
genomförd granskning, och efter att SKI inhämtat yttrande från andra
berörda instanser, skall SKI med eget yttrande överlämna ärendet för
regeringens prövning. Detta väntas ske under sommaren 1995.
Energikommissionen har enligt sina direktiv bl.a. i uppdrag att uti-
från 1991 års energipolitiska riktlinjer analysera de samhällsekonomis-
ka, miljö- och energipolitiska konsekvenserna av en avställning av en
eller flera reaktorer under 1990-talet. Kommissionen skall redovisa
sina slutsatser och förslag för regeringen under hösten 1995.
Jag ser mot bakgrund av vad jag redovisat inte anledning att nu fö-
regripa den prövning av driftstillståndet för reaktorn Ringhals 2 som
förestår.
Anf. 2 BIRGER SCHLAUG (mp)
Herr talman! Minister, ledamöter och alla ni på läktaren! Detta med
kärnkraften börjar bli ganska segt. Det krävs handling någon gång. Det
krävs att marknadens aktörer, i detta fall energibolagen, får signaler. Så
sent som i dag avslöjas i en hemlig rapport att Vattenfall nu försöker
påverka opinionen för att fördröja kärnkraftsavvecklingen.
Vi vet att vad bolagen efterfrågar är helt enkelt klara signaler. Vi
kan inte dra detta i långbänk hela tiden. Det är synd att det finns en
likhet mellan Thorbjörn Fälldin och Anna Lindh. Det är långbänken när
det gäller kärnkraften.
Vi vet att vi har sagt att kärnkraften skall avvecklas år 2010. Jag
hoppas att regeringen håller fast vid det. Vi måste börja någon gång.
Ringhals 2 är en bra början. Finns det någon bättre början? Driftstill-
ståndet går ut den sista december. Ringhals 2 ägs av Vattenfall, ett
statligt företag. Reaktorn har landets sämsta produktivitet. Det har varit
mängder av incidenter på Ringhals 2. Vi har ett elöverskott som är
ganska stort. Vi kan alltså avveckla denna reaktor. Det är den signal
som jag menar att Vattenfall och andra behöver för att inte ägna sig åt
den enorma lobbyverksamhet och opinionsbildning som man nu plane-
rar under sommaren och hösten. Ett nytt stort, massivt pådrag kommer
att ske från Vattenfall och olika branschorganisationer för att vi skall
behålla kärnkraften i Sverige.
Det vore bra om miljöministern kunde ge något skäl till att Ringhals
2 skulle vara kvar. Finns det ett enda skäl till att Ringhals 2 skulle vara
kvar, med tanke på att man måste investera ganska mycket pengar för
att få reaktorn att överleva ett tag till? Dessutom har vi ett stort elöver-
skott. Är det inte ett gyllene tillfälle, att ta chansen nu?
Anf. 3 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Jag kan hålla med Birger Schlaug om att Vattenfalls
uppgift inte borde vara att, som Birger Schlaug uttrycker det, ”lobba”
för kärnkraften, utan snarare att ”lobba” för energibesparing och ener-
gihushållning. Jag kan också hålla med Birger Schlaug om att det är
önskvärt att vi får slut på de segdragna diskussionerna om kärnkraften
och kommer till beslut. Jag hoppas också att avvecklingen skall kunna
börja så snart som möjligt. Däremot måste vi avvakta Energikommis-
sionens underlag. Därom tror jag att alla är ense. I avvaktan på det vill
jag inte säga med vilken reaktor och när man skall börja.
Anf. 4 BIRGER SCHLAUG (mp)
Herr talman! Jag håller med miljöministern om att det vore bra om
Vattenfall ägnade sig åt energieffektivisering och energihushållning.
Nu har man visat i den här rapporten att man tycker att det är som nå-
gonting som katten släpar in. I själva verket är det bättre att få sälja el
från kärnkraftverk. Det är mer lönsamt för Vattenfall. Man ser dess-
utom energieffektivisering och decentraliserad energi som ett hot mot
det egna företaget. Det är förskräckligt, speciellt när det gäller ett stat-
ligt företag.
Anna Lindh sade att hon hoppas att avvecklingen skall börja så
snart som möjligt. Men så snart som möjligt är ju i själva verket nu! Vi
har ett enormt elöverskott som motsvarar åtminstone två, kanske t.o.m.
tre reaktorer. Varför inte ta den reaktor där driftstillståndet faktiskt går
ut och där det ligger i händerna på politikerna att utan skadestånd på-
börja avvecklingen?
Anf. 5 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Jag föreslår att Birger Schlaug ändå avvaktar Energi-
kommissionen, som skall vara klar i höst, och därefter åter ställer frå-
gan till mig. Då kan nog Birger Schlaug få ett klarare besked.
Anf. 6 BIRGER SCHLAUG (mp)
Herr talman! Jag antar att det svaret är ett ja. Får jag tolka det på
det sättet?
Överläggningen var härmed avslutad.
8 § Svar på fråga 1994/95:405 om Gideälven
Anf. 7 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Görel Thurdin har frågat mig om regeringen avser att
följa upp socialdemokraternas tidigare agerande i frågan om Gideälven
och därmed avslå ansökan om utbyggnad av älven.
Den borgerliga regeringen överlämnade till riksdagen i december
1992 proposition 1992/93:80 om utökat älvskydd. I propositionen var
sträckan mellan Stenäs och Björna i Gideälven inte med bland de älv-
sträckor som regeringen föreslog borde skyddas från vattenkraftsut-
byggnad enligt 3 kap. 6 § naturresurslagen. Socialdemokraterna hävda-
de vid riksdagsbehandlingen av propositionen i mars 1993 att den ak-
tuella sträckan i Gideälven borde skyddas mot vattenkraftsutbyggnad
genom att intas i 3 kap. 6 § naturresurslagen. Någon ändring i partiets
principiella inställning har inte skett.
Vad gäller den pågående regeringsprövningen av tillåtligheten en-
ligt vattenlagen av vattenkraftsutbyggnad i Gideälven kan jag lämna
följande upplysningar.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
Vid Umeå tingsrätt, vattendomstolen, har Gidekraft Aktiebolag be-
gärt tillstånd att bygga ut fallsträckan mellan Gammelby och Björna
kraftverk. Samma bolag har också i ett nu vilandeförklarat mål ansökt
om att få bygga ut fallsträckan ovan Gammelby kraftverk. Regeringen
har i beslut den 10 september 1992 förbehållit sig rätten att pröva till-
låtligheten enligt vattenlagen av de ansökta utbyggnaderna i Gideälven.
I yttrande till regeringen den 14 februari 1995 har vattendomstolen
anfört att enligt domstolen är uppförandet av ansökta Hemlings kraft-
verk, uppströms Björna, tillåtet enligt vattenlagen.
För närvarande remissbehandlas vattendomstolens yttrande av be-
rörda myndigheter och organisationer.
Anf. 8 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c)
Herr talman! Först ber jag naturligtvis att få tacka för svaret. Men
jag är besviken å Örnsköldsviks kommuns vägnar och alla andras väg-
nar som är intresserade av att skydda den här älvsträckan. Miljöminis-
tern har ju i tidningen Sveriges Natur lovat att Gideälven skall skyddas.
Då förväntar man sig vid en sådan här frågestund att det klart deklare-
ras att regeringen kommer att fatta ett beslut om det.
När förra regeringen framlade propositionen i ärendet var man fullt
medveten om att det var en viktig sträcka att skydda för Västernorr-
lands län, eftersom vi har så stor utbyggnad där. Men det gick inte att ta
in det i naturresurslagen då därför att frågan var föremål för rättslig
prövning. Vi har den konstitutionen att vi inte skall ingripa när det
pågår en rättslig prövning, utan prövningen måste få slutföras. Då be-
slöt förra regeringen att ta till sig ärendet - annars hade inte miljöminis-
tern kunnat ens lova någonting om Gideälven - med argumentet att
rättslig prövning pågick.
Jag kommer ihåg debatten i samband med att beslutet fattades i
kammaren. Socialdemokraternas företrädare Magnus Persson var
mycket upprörd över det sätt på vilket vi hanterade frågan och ansåg att
vi verkligen hade svikit alla älvräddares ambitioner. Jag har velat visa
att vi gjorde rätt i hanteringen och att det inte fanns någon anledning att
tro att förra regeringen inte hade för avsikt att värna fler älvsträckor.
Anf. 9 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Den rättsliga prövningen pågår. Görel Thurdin vet ju
vilka regler som gäller under det att den rättsliga prövningen pågår.
Men jag tycker att Görel Thurdin, alla intresserade i Örnsköldsviks
kommun och alla de som engagerat sig i frågan borde känna sig lugna-
de av att jag ändå försäkrar att både energiministern och jag anser att
vallöften är till för att hållas.
Anf. 10 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c)
Herr talman! Jag tycker att det är alldeles utmärkt att man håller
vallöften. Jag tycker också att det är utmärkt att socialdemokraterna
följer den rättsliga principen, att man skall värna rättsliga processer. Vi
ser naturligtvis fram emot beslutet i frågan. Men hade man följt den
inställning man hade när beslutet fattades, skulle den socialdemokratis-
ka regeringen ha lagt förslaget redan i höst, eftersom ärendet då var
behandlat.
Överläggningen var härmed avslutad.
9 § Svar på frågorna 1994/95:410 och 424 om återvinning av glas-
förpackningar, m.m.
Anf. 11 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Sigge Godin har frågat mig om regeringen avser att
vidta åtgärder för att 90 % av använda glasförpackningar skall kunna
återvinnas i samtliga kommuner i landet. Lars G Linder har frågat mig
om vad regeringen avser göra för att förstärka ansvaret för producen-
terna när det gäller insamling av glas och andra returmaterial. Jag har
valt att besvara dessa frågor i ett sammanhang.
Enligt förordningen om producentansvar för förpackningar skall
70 % förpackningar av engångsglas återanvändas eller materialåtervin-
nas. För standardiserade förpackningar av glas för öl och läsk är kravet
95 % återanvändning, och för förpackningar av glas för vin och sprit
fyllda i Sverige är kravet 90 % återanvändning. De angivna nivåerna
skall vara uppnådda senast den 1 januari 1997.
Statens naturvårdsverk har enligt förordningen möjlighet att medde-
la ytterligare föreskrifter som behövs för uppgiftsskyldigheten och
verkställigheten av förordningen. Naturvårdsverket har nyligen remiss-
behandlat förslag till föreskrifter, och förslaget bereds för närvarande i
verket.
Enligt regeringens uppfattning har övergången från kommunala in-
samlingssystem till producentansvar för engångsförpackningar av glas
fungerat dåligt. Med tanke på att producentansvaret för glas har gällt
sedan den 1 januari 1994 är det upprörande att insamling av engångs-
glas ännu inte sker i någon större utsträckning genom producenternas
försorg. Regeringen har därför den 30 mars gett Statens naturvårdsverk,
som är tillsynsmyndighet för förordningen om producentansvar för
förpackningar, i uppgift att utreda producentansvaret för bl.a. engångs-
glas. Naturvårdsverket skall ta fram en tydlig bild av hur producent-
ansvaret fungerar, bedöma hur troligt det är att återvinningsnivåerna
uppnås i tid samt föreslå åtgärder inklusive eventuella författningsänd-
ringar. En delredovisning av uppdraget skall ske beträffande bl.a. en-
gångsglaset och returpapperet den 31 oktober 1995. Hela uppdraget
skall redovisas den 1 februari 1996.
Min uppfattning är att producenterna måste ta sitt ansvar i enlighet
med förordningen. Servicen får inte försämras för konsumenterna, och
alla kommuner skall självklart omfattas.
Anf. 12 SIGGE GODIN (fp)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Riksdagen fattade
1993 beslut om att, som statsrådet säger, 90% av glasförpackningar
skall återvinnas med start 1994. Det är jättebra om vi kan vara överens
Prot. 1994/95:89
18 april
Svarpå frågor
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
om att det handlar om 90 % i varje kommun, oavsett var kommunen
ligger. Jag har fått den bestämda uppfattningen att det inte är så exakt
reglerat att man kan säga att det gäller samtliga kommuner. Men jag är
jätteglad om statsrådet nu säger att det handlar om 90 % i varje kom-
mun. Jag har en del kontakter i glesbygdskommuner. Bl.a. i Bräcke
kommun är det ingenting som samlas in i dag, därför att kommunen
inte riktigt känner ansvaret även om den har det. Man tycker att ett
avtal måste träffas. Som statsrådet säger är det bedrövligt att det är som
det är. Jag är lika upprörd som statsrådet över att det hänt så litet och
att man inte redan nu har bestämt vem som betalar från 1994 och
framåt. Det finns kommuner ute i landet som säger att det är Svensk
glasåtervinning som skall betala, inte kommunen. Man har inga avtal.
Som statsrådet säger är det i stort sett bara i en tredjedel kommuner
som det fungerar någorlunda hyfsat.
Menar statsrådet att det är Svensk glasåtervinning som har att svara
för kostnaderna från 1994? Vem skall klara av det här så att man kan
säga i samtliga Sveriges kommuner: Även om det inte är klart i dag,
betalar Svensk glasåtervinning eller producenterna fram till den tid-
punkt då alla kommuner har kommit i gång med detta.
Anf. 13 LARS G LINDER (s)
Herr talman! Pengar luktar inte. Det visste redan romarna när de tog
det första steget för att ta hand om sitt avfall. Visserligen kan man säga
att avfallsproducenterna i dag har större möjligheter att påverka avfallet
än vad romarna i det fallet hade, men i grunden kan man säga att pro-
ducentansvarslagen har samma styrprincip, nämligen pengar. Det är en
bra princip som slår fast producentansvaret. Den som tillverkar sopor
skall ta ansvar för dem. Enkelt och med penningens hjälp förståeligt
även för den mest kapitalistiske producenten.
Att vi måste ta ansvar för avfallet i framtiden på ett sätt som vi ald-
rig tidigare ens funderat över framstår för mig som självklart. Därför
blev jag förvånad när jag på kommunfullmäktige i Eskilstuna för några
veckor sedan fick höra att glasproducenterna inte är beredda att betala
enligt den ambitionsnivå som vårt kommunala avfallsbolag sedan flera
år och utan lagkrav har varit beredda anta. Hur skall en äldre billös
farbror eller för den delen en tant kunna lämna tillbaka tomflaskor om
man måste åka kilometervis hemifrån? Det går ju inte. Om det är så,
vilket uppenbarligen glasproducenterna anser, att deras ambitionsnivå
stämmer överens med lagens krav måste lagen skärpas. Därför känns
det tryggt att höra miljöministerns svar, och det vill jag framföra ett
tack för. Jag delar uppfattningen att det är upprörande att övergången
från det kommunala ansvaret till producentansvaret har gått så knöligt.
Kommer den delrapport som Naturvårdsverket skall lämna den 31
oktober att lämnas i sådan tid att man kan genomföra eventuella för-
fattningsändringar till årsskiftet, vilket vore bra? För egen del är jag
litet otålig och skulle gärna se författningsändringar i ett tidigare skede.
Såvitt jag kan bedöma behövs det förstärkningar i texten för att man
skall kunna hålla en rimlig ambitionsnivå och också få tillbaka så
mycket av återvinningsglaset som möjligt.
Anf. 14 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Jag tror att frågeställarna och jag är helt överens. Det
är både beklagansvärt och mycket upprörande att det har blivit så här.
Problemet är egentligen dubbelt. De rättsregler som man lutade sig på
var helt enkelt inte bra. Den tidigare regeringen klarade inte att se till
att det infördes övergångsregler och inte heller att se till att reglerna
blev tillräckligt klara.
Dessutom ligger problemet hos Svensk glasåtervinning, som har
huvudansvaret för dagens situation, att man inte kommer överens med
kommunerna.
Redan i höstas, direkt efter att vi hade tillträtt, började vi att träffa
producenterna och de ansvariga. Vi trodde att det skulle gå att övertyga
Svensk glasåtervinning om att man snabbt skulle komma i gång. När
detta inte gav något resultat, trots löften om motsatsen, började Natur-
vårdsverket att utarbeta sina föreskrifter. Vi kunde då se framför oss att
en författningsändring var nödvändig, även om man skulle bibehålla
principen. Detta avser vi att få fram i höst. Att vi hinner få till stånd en
lagändring till den 1 januari vågar jag i och för sig inte lova i dag. Men
jag hoppas att vi så snart som möjligt skall kunna åstadkomma ett ef-
fektivt och väl fungerande producentansvar.
Svensk glasåtervinning har nu några månader på sig att visa att man
i alla fall försöker att leva upp till målsättningen.
Anf. 15 SIGGE GODIN (fp)
Herr talman! Det är jättebra att vi också kan vara överens någon
gång. Det är alldeles utmärkt, tycker jag.
Jag såg miljöministern på TV-nyheterna i går. Hon var väldigt kri-
tisk och besviken över situationen. Men det innebär väl också att den
här regeringen med krafttag måste se till att det här fungerar och att det
verkligen blir av? Ytterst borde vi kanske rent principiellt i den här
debatten komma överens om vem som skall betala från det att kommu-
nerna har satt det hela i sjön och till dess att Svensk glasåtervinning har
huvudansvaret. Gäller det för Svensk glasåtervinning att man har att
betala eller komma överens om ett avtal från 1994? Eller skall kommu-
nerna svara för hela kostnaden fram till 1997 när det hela skall vara satt
i sjön? Det är väsentligt att vi ändå har en principiell uppfattning här i
debatten, även om statsrådet och regeringen har givit andra i uppdrag
att se över frågan.
Om Svensk glasåtervinning inte vill ta det här ansvaret, vad tänker
statsrådet då vidta för åtgärder?
Anf. 16 LARS G LINDER (s)
Herr talman! Det finns anledning att notera att det är trevligt att va-
ra överens i en viktig framtidsfråga. Att regelsystemet är dåligt har
noterats. Då är det ännu viktigare att understryka behovet av författ-
ningsändringar. Jag ser verkligen fram emot att ni hinner med att införa
dessa ändringar så att de kan gälla från årsskiftet. Det blir ju problem
om man får ett glapp mellan en kommunal ambitionsnivå när det gäller
återvinningsglasinsamlingen och sedan något slags mellantid innan det
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
|
Prot. 1994/95:89 18 april |
införs en producentansvarighetslag för glas som fungerar och som gör |
Jag vill alltså kraftigt understryka behovet av att denna lagändring
|
Svar på frågor |
skall genomföras redan vid årsskiftet. För övrigt ser jag fram emot Anf. 17 Miljöminister ANNA LINDH (s) Herr talman! Till Sigge Godin vill jag meddela att mitt besked till Jag kan försäkra att vi mycket högt prioriterar både den här frågan Anf. 18 SIGGE GODIN (fp) Herr talman! För att vi inte skall missuppfatta varandra blir min frå- Om inte detta sker, kan man då tänka sig att även en socialdemo- Anf. 19 Miljöminister ANNA LINDH (s) Herr talman! Jag upprepar: Svensk glasåtervinning, producenten, Anf. 20 SIGGE GODIN (fp) Herr talman! Då får jag väl uttrycka ett tack för den information |
|
10 |
som Svensk glasåtervinning sedan inte anser användbara för sin hante- |
ring. Då blir det inget av detta. Men jag hoppas att jag kan få ett bra
svar även nästa gång.
Överläggningen var härmed avslutad.
10 § Svar på fråga 1994/95:432 om standardiserade förpackningar
Anf. 21 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Hanna Zetterberg har frågat mig vad regeringen avser
att göra för att komma till rätta med problemen med standardisering
inom EU av förpackningar.
Jag håller med Hanna Zetterberg om att det är viktigt att minska
antalet förpackningar och att hanteringen för handeln och konsumen-
terna bör vara så enkel som möjligt.
Både EU:s nya förpackningsdirektiv och vår egen lagstiftning på
förpackningsområdet har till syfte att begränsa uppkomsten av för-
packningsavfall. Ett annat syfte är att främja återanvändning och åter-
vinning av förpackningar.
I Sverige har vi sedan lång tid tillbaka erfarenheter av retursystem
för glas och aluminiumburkar. Då konsumenter betalar pant och återfår
densamma när de lämnar tillbaka denna, ökar deras vilja att returnera
förpackningen. Det är därför som vi i Sverige har kunnat uppnå så höga
återvinnings- respektive återanvändningsnivåer, dvs. ca 95 % för re-
turglas, 90 % för aluminiumburkar och 80 % för PET-flaskor. En inter-
nationell standardisering behöver inte hindra våra inhemska system.
Retursystemen för glas håller i dag tyvärr på att minska i omfatt-
ning. Detta är ett problem, varför regeringen i budgetpropositionen
(prop. 1994/95:100 under A. Miljövård) har aviserat att ändringar
kommer att ske i förordningen (1994:1235) om producentansvar för
förpackningar i syfte att säkerställa befintliga returglassystem och sam-
tidigt möjliggöra att nya retursystem för glas kan komma in på markna-
den. Ett sådant arbete pågår för närvarande inom regeringskansliet.
Detta arbete kommer att kunna slutföras när 1994 års statistik finns
tillgänglig och Statens naturvårdsverk har redovisat sitt uppdrag om
producentansvaret till regeringen efter den 31 oktober 1995.
Anf. 22 HANNA ZETTERBERG (v)
Herr talman! Jag får tacka för svaret.
Anledningen till att jag har ställt den här frågan är att jag är väldigt
orolig. Jag tycker mig kunna se att många av de retursystem som vi har
byggt upp i Sverige och som har fungerat mycket bra håller på att rasa
samman delvis beroende på EU-medlemskapet, vilket skapar nya pro-
blem som man inte hade tänkt på.
Det handlar mycket om konsumenternas förtroende, att de tror på
de system som vi har byggt upp. Det förtroendet håller också på att
svikta, bl.a. när det gäller glasåtervinning.
Jag tycker att det är bra att man vill minska antalet förpackningar
och att man vill göra det möjligt att återvinna på enklare sätt. Men jag
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
11
|
Prot. 1994/95:89 18 april |
blir litet orolig. I skrivelsen om det svenska arbetet med miljö inom EU |
mycket om återanvändning av förpackningar. Jag skulle gärna vilja ha
|
Svar på frågor |
ett svar på frågan hur miljöministern ser på detta. Jag tror att man har Anf. 23 Miljöminister ANNA LINDH (s) Herr talman! Just när det gäller glas tycker jag att retursystem och Anf. 24 HANNA ZETTERBERG (v) Herr talman! Då vill jag fråga vilka metoder miljöministern i så fall Anf. 25 Miljöminister ANNA LINDH (s) Herr talman! Jag tror att man får gå flera vägar. Producentansvaret Det är naturligtvis också viktigt att vi fortsätter vårt arbete inom Anf. 26 HANNA ZETTERBERG (v) Herr talman! Då vill jag ställa en sista fråga: Hur fortsätter vi arbe- Anf. 27 Miljöminister ANNA LINDH (s) Herr talman! När det gäller arbetet inom EU fortsätter vi arbetet för Anf. 28 HANNA ZETTERBERG (v) Herr talman! Jag får tacka för svaret och bara säga att jag tror att |
12
Överläggningen var härmed avslutad.
11 § Svar på fråga 1994/95:425 om fördelningen av polisresurser
ellan länen
Anf. 29 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Göran Magnusson har, mot bakgrund av fördelningen
av polisväsendets resurser mellan länen, frågat mig om jag är beredd att
medverka till en omprövning av gällande fördelningsprinciper och att
införa en kontrollstation där effekterna av förändringarna bedöms med
hänsyn till samtliga omständigheter som bör ligga till grund för fördel-
ning av polisresurserna mellan länen.
Fördelningen av polisväsendets medel mellan länen är en uppgift
för Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen har vid fördelningen av me-
del ett stort ansvar för att tillgängliga medel används så att all polis-
verksamhet fungerar. Till sin hjälp har Rikspolisstyrelsen en fördel-
ningsmodell som har arbetats fram inom polisväsendet och som i allt
väsentligt vunnit allmän acceptans i polisorganisationen.
Fördelningsmodellen bygger i första hand på folkmängden i länen.
Skälet till detta är att det på länsnivå finns ett starkt samband mellan
antalet anmälda brott och antalet invånare. Detta konstaterade polisen
när den på uppdrag av regeringen arbetade fram fördelningsmodellen.
Vad gäller storstäderna konstaterades att antalet anmälda brott per
invånare där var högre och antalet ingripanden fler än i övriga landet.
Därför ingår en s.k. storstadsfaktor i fördelningsmodellen för att ta
hänsyn till storstädernas speciella förhållanden.
Utöver storstadsfaktorn fördelas också särskilda pengar för ambas-
sadbevakning, tunnelbanebevakning, rytteri, gränskontroll, sjöpolis,
internationell flygplats, kärnkraftverk, fjällräddning och förstärkning
för olika typer av sammankomster. Huvuddelen av dessa medel går till
storstäderna.
När fördelningsmodellen utarbetades framkom det att antalet po-
listjänster per invånare i länen år 1990 fortfarande visade upp samma
skillnader mellan länen som fanns vid förstatligandet år 1965 och att de
skevheter som då fanns därmed fortfarande var kvar. Fördelningsmo-
dellen pekar således på ett behov av omfördelning av polisens resurser,
och den successiva omfördelningen ingår därför som en del i det ratio-
naliseringsarbete som bedrivs inom polisväsendet.
Rikspolisstyrelsen avrapporterar rationaliseringsarbetet till rege-
ringen varje halvår, och den senaste rapporten kom för drygt två veckor
sedan. Av den rapporten framgår det att en del län som enligt fördel-
ningsmodellen kommer att få minskade resurser också kan vara tvung-
na att minska antalet poliser. För många av de län som får ökade resur-
ser gäller det omvända förhållandet.
Västmanlands län är ett av de län som enligt fördelningsmodellen
får minskade resurser. Polisen i Västmanlands län har gjort bedöm-
ningen att detta medför att antalet poliser kommer att minska till ca 425
år 1997. I juni 1993 fanns det ca 470 poliser i länet. Samtidigt bör det
uppmärksammas, att för budgetåret 1995/96 tilldelas Västmanlands län
enligt Rikspolisstyrelsens senaste förslag ca 832 kr per invånare, vilket
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
13
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
kan jämföras med Uppsala län - ett län som får ökade resurser - som
tilldelas ca 765 kr per invånare.
Av det jag tidigare sagt om rationaliseringsarbetet framgår att de
kontrollstationer som Göran Magnusson frågat efter redan i dag finns.
Vad gäller frågan om omprövning tycker jag att det är självklart att
modeller av den här typen på sikt skall utvärderas och omprövas. Jag
avser att följa utvecklingen noga.
Anf. 30 GÖRAN MAGNUSSON (s)
Herr talman! Jag vill tacka justitieministern för svaret. Det är
självklart att det från min och västmanlänningarnas utgångspunkt i den
här frågan inte är tillfredsställande - det är ofta så när man får svar här
i kammaren.
Samtidigt måste konstateras att vi befinner oss i en allvarlig eko-
nomisk situation i Sverige, och därför uttalas det ändå från de allra
flesta håll en stor förståelse för besparingsverksamheten och rationali-
seringsbehovet, för att anpassa kostnaderna totalt sett till det tillgängli-
ga utrymmet.
Det som nu sker i Västmanland sker vid en mycket olycklig tid-
punkt, därför att där har begåtts ett mycket omskrivet knivmord och
man ofta kan läsa i tidningarna om slagsmål och besvärligheter, bl.a. i
Västerås. Just mot den bakgrunden har jag känt tveksamhet inför att
ställa frågan, därför att jag inte tycker att man skall diskutera de lång-
siktiga polisresurserna utifrån de allra mest aktuella händelserna.
Samtidigt måste man konstatera att det är en kraftig minskning av
polisverksamheten som nu är för handen, just genom den här omför-
delningen på grund av de skevheter som justitieministern har pekat på
och som kvarstår sedan 1965. Man kan i dag beklaga att vi inte tidigare
har tagit tag i den här frågan ordentligt. Samtidigt konstaterar jag att
ingen någonsin har upplevt att det finns för många poliser, utan det är
en tämligen besvärlig fråga.
Den utgångspunkt som polismyndigheten har och som jag också
känner att det finns anledning att titta på är den storstadsnärhet som
Västmanland och Södermanland utvisar, alltså närheten till Stockholm,
och den högre brottslighet som finns i de länen jämfört med andra län i
riket.
Anf. 31 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Det är riktigt att de städer som ligger nära Stockholm
kan känna av närheten till en storstad. Det var därför jag valde att jäm-
föra Västerås med Uppsala, som ligger ännu närmare Stockholm. Vid
jämförelsen med Uppsala län ser man vilken skev fördelning av resur-
serna som fortfarande finns mellan de olika länsmyndigheterna. Utöver
den skillnad i kronor och invånare som finns mellan Västmanlands län
och Uppsala län, vill jag peka på att antalet brott per 1 000 invånare är
lika i dessa län. Man kan alltså inte där söka någon förklaring till att det
skulle vara en skillnad i resurserna. 1994 fanns det i Västmanland 1,94
poliser per 1 000 invånare, och i Uppsala fanns det 1,61.
14
Det går alltså inte att på sakliga grunder försvara denna skevhet i
fördelningen av polisresurserna över landet. Det är givetvis svårt för
Västmanlands län att omhänderta en sådan här neddragning, men jag
vill då peka på att det finns en hel del kvar att göra i Västmanland när
det gäller rationaliseringar.
Rikspolisstyrelsen har lämnat en kommentar till den redovisning
som Västmanlands län gjorde i den hal vårsuppföljning som jag nämnde
i mitt svar. Där konstaterar Rikspolisstyrelsen följande:
”Rikspolisstyrelsen finner länsstyrelsens redovisning vara så
knapphändig, att det med ledning av den inte går att lämna några
egentliga kommentarer till hur rationaliseringsarbetet bedrivs. Framför
allt går det inte att utläsa vilka åtgärder som planeras för att möta den
besvärliga situationen.
Enligt Rikspolisstyrelsens mening måste nu all kraft ägnas åt att in-
tensifiera rationaliseringsarbetet i länet. Den valda organisationslös-
ningen erbjuder därvid en stor rationaliseringspotential, som måste
utnyttjas.”
Jag konstaterar att man i länsstyrelsens sammanfattande bedömning
hänvisar till att man vid nästa redovisningstillfalle hoppas ha möjlighe-
ter att bättre redovisa sitt rationaliseringsarbete.
Anf. 32 GÖRAN MAGNUSSON (s)
Herr talman! Jag tar fasta på att justitieministern i sitt svar säger att
hon avser att följa utvecklingen i länet noga och att hon också skall titta
på fördelningsmodellen etc. sett i ett litet längre perspektiv. Jag vill
gärna understryka att jag ser positivt på det uttalandet.
När det sedan gäller situationen i länet är det naturligtvis inte bara
själva poliskåren utan också personalen i övrigt vid polismyndigheten
som känner oro och är bekymrade över hur man skall kunna klara sys-
selsättningen och sin polisuppgift.
Men självfallet är det också viktigt att det görs rätt avvägning mel-
lan administrativa insatser och de pengar som kan avsättas för det som
jag brukar kalla det egentliga fältarbetet av polisen. Det är ju att polisen
syns ute i verkligheten som människorna ändå har den allra största
nyttan av.
Jag tar som sagt fasta på att justitieministern avser att följa utveck-
lingen och hoppas att vi tillsammans kan lösa problemen.
Anf. 33 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Jag vill passa på tillfallet att avslutningsvis säga att jag
i den senaste rapporten från rationaliseringsarbetet med glädje har
konstaterat att flertalet län rapporterar att man inte haft anledning att
dra ned på den operativa verksamheten, utan den bedrivs på oförändrad
nivå. Det tycker jag är ett glädjande besked som visar att man kan ge-
nomföra rationaliseringsarbetet utan att det egentliga polisarbetet drab-
bas.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
15
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
16
Anf. 34 GÖRAN MAGNUSSON (s)
Herr talman! Det är självfallet mycket angeläget att undvika att
minska det egentliga polisarbetet. Man kan i media och på annat sätt få
del av att, som jag tror, sju väl kvalificerade poliser med lång erfaren-
het nu går i pension. Det är i och för sig arbetsgivarens intention att
kunna pensionera folk. Jag tror att människor i allmänhet har litet svårt
att förstå att detta inte till sist leder till att det egentliga polisarbetet
faktiskt kommer att minska.
Man tvingas konstatera att fördelningsmodellen med den omför-
delning som den innebär leder till påfrestningar för sysselsättningen
bland poliser just i Västmanlands län.
Överläggningen var härmed avslutad.
12 § Svar på fråga 1994/95:436 om åtgärder mot våldsskildringar
Anf. 35 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari
1991 skärptes maximistraffet för olaga våldsskildring från sex måna-
ders fängelse till två års fängelse. Dessutom straffbelädes oaktsam
spridning i vissa fall.
Tuve Skånberg har frågat vilken verkan lagändringen haft och om
den påverkat straffmätningen. Tuve Skånberg har också frågat om jag
avser att vidta fler åtgärder mot spridning av våldsskildringar.
Frågan om vilken verkan lagändringarna haft och hur straffmät-
ningen påverkats är svår att besvara. Ändringarna skedde samtidigt som
flera andra åtgärder vidtogs för att motverka våldsskildringar i film och
videogram. Dessutom tillämpas bestämmelsen om olaga våldsskildring
relativt sällan av domstolarna, vilket gör att det är svårt att dra några
slutsatser om domstolarnas praxis. Som exempel kan nämnas att 1992
dömdes fyra personer för olaga våldsskildring som huvudbrott. År
1993 förekom ingen sådan dom.
Frågan om insatser för att motverka våldsskildringar har debatterats
livligt under flera år, och en mängd åtgärder har också vidtagits. Förut-
om den straffskärpning och den utvidgning av det straffbara området,
som jag nämnde inledningsvis, har flera andra insatser gjorts. Som
exempel på sådana insatser kan nämnas att 1990 inrättades Våldsskild-
ringsrådet som bl.a. har till uppgift att bekämpa otillåtna våldsskild-
ringar. En annan uppgift som rådet har är att samordna myndigheternas
åtgärder mot skadliga verkningar av våldshandlingar i rörliga bilder.
Statens biografbyrå fick 1991 förstärkta resurser för inspektion och
kontroll på videogrammarknaden. Alla som yrkesmässigt säljer eller
hyr ut videogram skall registreras hos biografbyrån. Yttrandefrihets-
grundlagen, som trädde i kraft den 1 januari 1992, har också påverkat
hanteringen av frågan om våldsskildringar. Flera av de åtgärder som nu
nämnts faller främst inom Kulturdepartementets ansvarsområde.
Regeringen uppdrog i september 1991 åt Justitiekanslern att utreda
behovet av åtgärder rörande bestämmelserna om olaga våldsskildring.
Uppdraget redovisades i december 1992. Redovisningen avsåg främst
s.k. våldspornografi. Justitiekanslern uttalade att han inte hade någon
grund för att föreslå några författningsändringar. Han pekade dock på
vissa jämkningar som kunde behöva övervägas. Han uttalade att frågan
borde övervägas ytterligare när erfarenheterna av rättspraxis blivit
större. Justitiekanslern underströk att han var medveten om att det kan
vara en skyldighet för honom att underrätta regeringen om behov av
regelförändringar.
Det pågår för närvarande ett arbete inom regeringskansliet med att i
skriftlig form sammanställa de kunskaper som finns när det gäller
våldsskildringar, de regler som gäller och de insatser som görs.
Jag kommer att noga följa utvecklingen på området och det arbete
som nu pågår inom departementen liksom Justitiekanslerns arbete med
den praktiska tillämpningen. Jag avser i dagsläget inte att initiera några
ändringar i bestämmelsen om olaga våldsskildring men kommer att
ompröva detta ställningstagande om det visar sig erforderligt.
Anf. 36 TUVE SKÅNBERG (kds)
Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret.
I svaret säger justitieministern att det bara är relativt sällan som be-
stämmelsen om olaga våldsskildring tillämpas. Justitieministern säger
att 1992 dömdes fyra personer för olaga våldsskildring som huvudbrott
och att ingen dom förekom 1993. Därav gör jag tolkningen att
lagskärpningen inte haft någon effekt och att utdömandet av straff inte
har förändrats. Delar justitieministern den tolkningen?
Avslutningsvis säger justitieministern att hon, om det visar sig er-
forderligt, kommer att ompröva sitt ställningstagande att i dagsläget
inte initiera några ändringar. Vad är det mer som behövs för att justi-
tieministern skall reagera? Vad är det erforderliga som ytterligare skall
tillkomma? Vilken typ av grova filmer skall visas för att det skall bli så
illa att justitieministern reagerar?
Justitieministern säger också att hon noga kommer att följa utveck-
lingen på området. Man kan fråga sig, och jag gör det nu, om justitie-
ministern inte enbart bör följa utvecklingen utan också aktivt påverka
den.
Anf. 37 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Hen talman! Huruvida straffskärpningen haft någon effekt eller inte
är svårt att säga. Det är ju inte bara domstolarnas beslut som utgör en
effekt. Vi får väl förmoda att den preventiva effekten har haft den
största betydelsen, men det vet vi ingenting om.
Underlaget är alldeles för litet för att man skall kunna göra några
bedömningar. Straffskärpningen ledde också till en annan praxis än
tidigare. Vi behöver avvakta flera domslut.
I övrigt undrar jag över det som Tuve Skånberg underförstått men
inte riktigt uttalat tar upp i sina frågor. Därför måste jag nog svara med
en motfråga. Menar Tuve Skånberg att det visas filmer med olaga
våldsskildring, som utgör ett brott enligt lagstiftningen och som i dag
inte beivras och att det därför behöver vidtas åtgärder av något slag?
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 89
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
18
Min andra fråga: Är det i så fall genom lagändring som dessa åtgärder
skulle behöva vidtas?
Anf. 38 TUVE SKÅNBERG (kds)
Herr talman! Ja, justitieministern, jag menar att lagändringen inte
var tillräcklig. Jag menar att när det inte har skett någon förändring i
antalet domar - åtminstone var antalet noll år 1993, och fyra domar är
heller ingen stor förändring - behövs det en ytterligare lagskärpning.
Den är inte tillräcklig.
Vi vet att det visas filmer som inte är lagliga. Vi vet att det behöver
göras mer för att informera om möjligheten att anmäla filmer. Jag hade
hoppats att justitieministern inte bara ville följa utvecklingen utan ock-
så aktivt påverka utvecklingen i större utsträckning än vad svaret ger
vid handen.
Anf. 39 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! Jag vet inte vad det är för filmer som Tuve Skånberg
känner till att man visar och som är olagliga. Om Tuve Skånberg kän-
ner till dem, så föreslår jag att det sker en anmälan med en gång. Det
stora problemet vi har i dag är att komma åt de filmer som dolt finns
och som visas, vilka inte är i enlighet med lagstiftningen. Svårigheten
är att det är ett dolt problem, och vi känner inte till dess omfattning.
Vad gäller att påverka situationen beträffande förekomsten av olaga
våldsskildringar räknade jag upp ett antal åtgärder som vidtogs i sam-
band med den senaste straffskärpningen 1991. Det handlar om att Bio-
grafbyrån fick i uppgift att öka tillsynen över videogrammarknaden,
vilket sker genom en regional organisation. Det handlar om att stimule-
ra frivillig förhandsgranskning av videogram. Det handlar om obliga-
torisk registrering av alla som distribuerar och tillhandahåller denna typ
av filmer för privat bruk bland allmänheten. Det innebär också en ökad
skyldighet att lämna pliktexemplar.
Detta är en rad åtgärder som har vidtagits för att komma åt den dol-
da förekomsten av olaga våldsskildring. Förhoppningsvis har åtgärder-
na inneburit en betydligt mindre omfattning av olaga våldsskildringar.
Men jag upprepar än en gång att om Tuve Skånberg känner till att
sådana förekommer, så bör en anmälan ske.
Anf. 40 TUVE SKÅNBERG (kds)
Herr talman! Tolkar jag justitieministern rätt om jag säger att hon
bara förmodar att det varit en preventiv effekt? Kan jag tolka justitie-
ministern så att hon inte känner till om det finns något dolt, men att hon
förmodar att det finns ett stort dolt missbruk och olagligt användande?
Hur vill justitieministern säkerställa hur stor omfattningen är, och vad
vill hon göra åt den?
Anf. 41 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)
Herr talman! När vi skärper lagstiftningen utgår vi ifrån att det skall
ha en preventiv effekt. Ingen vet med säkerhet hur stor den effekten är,
men det är grunden för vår strafflagstiftning. Vi tror att en straffskärp-
ning innebär en ökad preventiv effekt. Det var också utgångspunkten
vid den straffskärpning som genomfördes 1991.
När det gäller förekomsten av olaga våldsskildringar vet vi inte vil-
ken omfattning den har. Det är därför vi har tillskapat myndigheter och
givit dem resurser att undersöka förekomsten av detta.
Överläggningen var härmed avslutad.
13 § Svar på fråga 1994/95:429 om invandrares kunskaper i
svenska språket
Anf. 42 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)
Herr talman! Beatrice Ask har frågat mig vilka åtgärder jag avser
vidta för att förhindra att elever med invandrarbakgrund väljer svenska
som andraspråk i gymnasiet för att få ett högre betyg.
Barn som är födda i Sverige och som har vuxit upp i svensk
språkmiljö har också språkets grundläggande struktur med sig redan
vid skolstarten. De kan t.ex. utföra de mest komplicerade grammatiska
operationer när de pratar med sina kompisar utan att någonsin ha läst
grammatik. De har insupit ljud och uttal nästan med modersmjölken.
De har just ett modersmål. Det är detta språk skolan utgår ifrån i mo-
dersmålsundervisningen.
För de barn och ungdomar som har svenska som sitt andra språk är
situationen annorlunda. De har inte den bas i det svenska språket som
infödda svenska elever naturligt har tillägnat sig. De har ett annat språk
i botten som kommer att ge särskilda kvaliteter åt det nya språket
svenska när de väl har lärt sig det. De har särskilda livserfarenheter
som kommer att berika svenskan.
Frågan är hur undervisningen i skolan skall bli så bra som möjligt
för dessa elever. De måste få en undervisning som tar hänsyn till det
språk och de erfarenheter de faktiskt har. Enkelt uttryckt är principen
denna: Om invandrarelever skall få en språkbehärskning som är lik-
värdig med den som infödda svenska elever kan få måste deras under-
visning vad gäller mål, innehåll och metod ha sin särskilda profil. Här
stödjer jag mig på praktiska och teoretiska erfarenheter. Det är bak-
grunden till att jag velat återinföra svenska som andraspråk som särskilt
ämne och ge det status som reguljär undervisning kontinuerligt integre-
rad i elevernas studiegång.
Beatrice Asks fråga är ställd på ett sådant sätt att jag misstänker att
hon missuppfattat vad det är frågan om. Svenska som andraspråk är
inte ”lättare” än modersmålssvenska och därför inte något elever kan
läsa för att få ett högre betyg. Det är min uppfattning att kursplanerna i
svenska som andraspråk bör utformas så krävande att godkänt betyg i
svenska som andraspråk från gymnasieskolan eller den gymnasiala
vuxenutbildningen skall kunna ge allmän behörighet till högskolestudi-
er. Kursplanerna bör även kunna utgöra grund för Svenska C. Svenska
som andraspråk är alltså inte någon sämre variant av den ”riktiga”
svenskan utan ett annat ämne. Det är ett ämne som utgår från att männi-
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
19
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
20
skor som inte är födda in i språket måste lära sig svenska som ett
främmande språk.
Herr talman! Jag oroar mig i första hand för att invandrarelever inte
lär sig svenska ordentligt. Det är invandrarelevernas bristande kunska-
per i svenska som är det stora problemet i sammanhanget. Det är just
därför som jag har valt att återinföra svenska som andraspråk som ett
fullvärdigt ämne med egen kursplan på alla nivåer i skolsystemet. Jag
tänker alltså inte försöka förhindra att elever med invandrarbakgrund
väljer detta ämne i gymnasieskolan. Jag hoppas tvärtom att många läser
svenska som andraspråk därför att det ger dem bra möjligheter att lära
sig svenska.
Anf. 43 BEATRICE ASK (m)
Herr talman! Låt mig börja med att tacka skolministern för svaret.
Bakgrunden till min fråga är regeringens proposition 174. Där föreslås
bl.a. att ämnet svenska som främmande språk skall bli ett kärnämne i
gymnasiet som kan ersätta eller vara ett alternativ till ämnet svenska.
Det skall även vara ett ämne där eleven kan få betyg.
Skälet till att det föreslås - och nu citerar jag propositionen - är att
svenska som andraspråk bör ”utgöra ett alternativ till ämnet svenska för
elever som har ett annat första språk än svenska och som ännu inte har
nått så långt i sin språkfärdighet i svenska att de obehindrat kan följa
undervisningen i ämnet svenska.”
Mycket tydligare än så kan det faktiskt inte sägas att det handlar om
en något enklare kurs eller en lugnare takt eller en annan uppläggning
för dem som inte klarar av undervisningen i ämnet svenska.
Då är jag - och det är det som är poängen - litet bekymrad över att
de elever som har tagit sig till gymnasieskolans nationella program och
har med sig godkänt i ämnet svenska från grundskolan frestas att ta den
enklare vägen i stället för att fortsätta att bygga på sitt språk. Om den
misstanken är riktig, och det tror jag, permanentar regeringen med
denna åtgärd ett A- och ett B-språk i Sverige. Det är precis det vi måste
ändra på. Vi har redan ett A- och B-språk. Detta är det stora segrega-
tionsbekymret i dag.
Jag måste fråga skolministern om det verkligen är regeringens av-
sikt att vi inte skall ha samma ambition vad gäller undervisningen i
svenska oavsett vilket hemspråk barnen har. Det handlar ju inte om
barn som kommer från andra länder. Det handlar ofta om barn som är
födda i Sverige och har gått på svenskt dagis och i svensk grundskola.
Anf. 44 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)
Herr talman! I gymnasieskolan gäller regeln att de elever som har
ett annat språk än svenska som hemspråk och som behöver och önskar
delta i undervisning i svenska som andraspråk skall kunna få göra det.
Beatrice Ask tar upp ett problem där hon misstänker att elever av
taktiska skäl skulle välja ett annat ämne, att välja att läsa svenska som
andraspråk, trots att dessa elever inte skulle vara i behov av undervis-
ning i svenska som andraspråk. Det är detta som ligger bakom Beatrice
Asks fråga.
Man kan självfallet inte utesluta att vissa elever kan hamna i en så-
dan situation. Men om vi ser till de problem som vi i dag har i gymna-
sieskolan och i ungdomsskolan över huvud taget är det stora problemet
att elever går i skolan och har otillräckliga och ytliga kunskaper i
svenska. Det visar sig att många elever talar och skriver en till synes
bra svenska när de påbörjar sina gymnasiestudier. Men det har visat sig
att eleverna ofta har ganska ytliga kunskaper i det svenska språket. När
gymnasiestudierna kräver mer fördjupade kunskaper uppstår problem.
Då uppenbaras vilka ytliga kunskaper man har haft i det svenska språ-
ket.
Därför måste de elever som har en annan utgångspunkt än de elever
som har svenska som modersmål ha rätt att få en undervisning som
utgår ifrån ett annat sätt att lära sig. Man lär sig svenska på ett annat
sätt om man har ett annat modersmål än svenska. Detta är bakgrunden
till ämnet svenska som andraspråk. Jag tycker att den viktiga utgångs-
punkten för oss och för regeringen är och måste vara att alla elever i
den svenska skolan skall få så goda svenskkunskaper som möjligt. Vi
skall inte utgå från att man kommer att använda regler för att försöka
fuska sig fram. Det ligger implicit i Beatrice Asks fråga.
När det gäller den konkreta frågan om nivåerna är det regeringens
ambition att nivåerna och kraven i ämnet svenska som andraspråk skall
vara mycket höga. Skolverket har fått i uppdrag att komma med förslag
till kursplan i svenska som andraspråk. Vi kommer att få anledning att
återkomma till de konkreta kravnivåerna när kursplanerna är klara.
Anf. 45 BEATRICE ASK (m)
Herr talman! Jag behöver ingen undervisning i de skillnader som
finns när det gäller språkinlärning beroende på vilket hemspråk man
har. Det stora problemet är naturligtvis att många elever med invand-
rarbakgrund talar dålig svenska. Det kan vi vara överens om. Det krä-
ver olika insatser och olika typer pedagogik.
Men det problem som jag tar upp i frågan är ju att vi av erfarenheter
från allmän och särskild kurs i engelska och matematik för elever gene-
rellt vet att elever frestas att ta den enklare vägen. Min fråga i detta
sammanhang var om inte ministern var litet bekymrad över att invand-
rarelever skulle frestas att ta den enklare vägen och inte lära sig till-
räckligt god svenska. Jag har ändå den uppfattningen att goda kunska-
per i svenska är a och o för alla om man skall läsa vidare och om man
skall kunna få ett arbete. Det är detta den här frågan handlar om.
Förslaget innebär faktiskt att man kan välja svenska 2 och få betyg
där som man sedan får använda i stället för det som man skulle ha fått i
ämnet svenska.
Anf. 46 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)
Herr talman! Jag kan försäkra Beatrice Ask att det är regeringens
avsikt att ämnet svenska som andraspråk inte skall vara - och heller
inte är i dag - någon lättare väg än ämnet svenska. Det är ingen lättare
kurs än svenskämnet. Det är ingen enklare väg än att läsa ämnet svens-
ka.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
21
|
Prot. 1994/95:89 18 april |
Det är ett annat ämne. Det är det som är bakgrunden till att det ock- |
inte bara om pedagogik, utan också om vad ämnet innebär. En mo-
|
Svar på frågor |
dersmålsundervisning är någonting annat än undervisning i ett språk Den konkreta diskussionen om nivåerna kommer vi dock att kunna Anf. 47 BEATRICE ASK (m) Herr talman! Det gläder mig att regeringen har ambitionen att det Socialdemokraterna och Moderaterna har olika uppfattningar om Jag tror också att vi får återkomma när vi får läsa kursplanerna. Anf. 48 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) Herr talman! Jag vill bara understryka att anledningen till att det Bakgrunden är att det är olika ämnen. Olika ämnen kräver olika Överläggningen var härmed avslutad. 14 § Svar på fråga 1994/95:431 om Postens medlemskap i SAF Anf. 49 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s) Herr talman! Karl-Erik Persson har frågat mig om jag är beredd att |
|
22 |
stoppa Postens inträde i SAF. |
Karl-Erik Persson undrar om det är rimligt att Posten som ägs av
staten skall gå in i en organisation som bl.a. är motståndare till statlig
verksamhet.
Posten har precis som flera andra statliga bolag, t.ex. Telia, valt att
bli medlem i ett SAF-förbund. Postens styrelse fattade i december förra
året beslutet att gå med i arbetsgivarorganisationen Alliansen. Posten
kommer därigenom att anslutas till Alliansen fr.o.m. den 1 juli i år.
Det finns både för- och nackdelar med företagens medlemskap i en
arbetsgivarorganisation av SAF:s typ. En fördel är den möjlighet att
skapa likvärdiga löne- och anställningsvillkor som uppstår då samtliga
företag inom en bransch arbetar under samma kollektivavtal. En nack-
del är naturligtvis de politiska värderingar som SAF centralt ger uttryck
för.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att Posten i sin ansökan om
medlemskap i SAF begärt undantag som innebär att man inte kommer
att delta i finansieringen av SAF:s opinionsbildande verksamhet.
För närvarande pågår ett beredningsarbete i regeringskansliet med
avseende på samtliga statliga bolags arbetsgivartillhörighet.
Mot denna bakgrund avser regeringen inte nu att agera när det gäl-
ler Postens inträde i SAF.
Anf. 50 KARL-ERIK PERSSON (v)
Herr talman! Jag får tacka kommunikationsministern för svaret. Det
mest positiva var nog det som statsrådet sade i slutet av sitt svar, näm-
ligen att man ser över samtliga statliga bolags arbetsgivartillhörighet.
I övrigt gav svaret upphov till en mängd frågor. Det talas om att
man skall uppnå likvärdiga lönevillkor. Det kan man faktiskt uppnå
även på andra sätt. SAF vill egentligen inte uppnå likvärdiga löner,
såvitt jag förstår. SAF propagerar hårt för att vi skall ha olika löner,
eftersom det skulle vara moroten. Det finns ingen möjlighet att uppnå
likvärdiga löner på det här sättet.
Det sades att Posten har begärt undantag när det gäller finansiering-
en av SAF:s opinionsbildande verksamhet. Jag förstår inte riktigt hur
det skall gå till. Hur skall man kunna få ett undantag? Hur skall man
kunna påverka hur en organisation som man betalar medlemsavgift till
använder pengarna?
Som jag ser det har SAF många gånger inte velat förhandla, och
därför har konflikter uppstått. Man deltar inte i partssammansatta sty-
relser osv. SAF:s linje är att allt skall bestämmas lokalt. Företagen har
egentligen ingen nytta av SAF över huvud taget. SAF har, som jag ser
det, utvecklats mer eller mindre som en politisk maktapparat långt ut på
högerkanten. Det är bekymmersamt för de fackliga organisationerna
inom framför allt Posten. De statliga företag som har gått med har inte
velat ha den här utvecklingen.
Det finns en brist här, eftersom den statliga verksamheten skall ha
ett samhällsansvar. Det tror jag inte att man kan uppfylla om man är
med i en sådan organisation som SAF.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
23
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
Anf. 51 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)
Herr talman! Det var en ordentlig plädering för att det skall vidtas
åtgärder omgående och att samtliga bolag i så fall skall lämna SAF.
Karl-Erik Perssons fråga handlade om Postens inträde i SAF. Jag kan i
och för sig förstå det, eftersom det var detta som råkade få uppmärk-
samhet i media.
Om man skall göra någonting, tror jag att det är mycket viktigt att
man gör det generellt för de bolag som är på väg in i eller som är inne i
SAF. Det får inte vara olika villkor för olika statliga bolag. Det gäller
t.ex. Vattenfall, Apoteksbolaget, Telia och Posten.
Detta, herr talman, är bakgrunden till att vi inom regeringskansliet
ser över den här frågan så att vi får samma villkor för samtliga bolag.
Det finns, som sagt, för- och nackdelar med båda systemen.
Anf. 52 KARL-ERIK PERSSON (v)
Herr talman! Jag kan tillägga att SSAB och LKAB också är med i
SAF.
I och med att man från regeringen talar om ett beredningsarbete
måste det väl innebära att man skall se över alla de bolag som är med i
SAF. Man måste se över om dessa bolag över huvud taget skall vara
med i den organisationen. Det tycker jag är bra.
Jag vet inte om jag använde hårda ord, jag försöker beskriva SAF
så som jag upplever att organisationen har agerat. Som riksdagsledamö-
ter vet vi att SAF är den största lobbyorganisationen. Vi får mängder av
material därifrån. Man kan inte precis beskylla det för att vara vänster-
propaganda. Det är helt andra saker som de kommer med. Därför tyck-
er jag att det är litet bekymmersamt att statliga företag skall vara med i
den verksamheten.
Anf. 53 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)
Herr talman! Visst är det så som Karl-Erik Persson säger. Det är
just det som är bakgrunden till att vi skall se över det här. Men det är
faktiskt viktigt att vi håller efter även s.k. förändringar i den andra
riktningen och har ordning och reda - om vi nu jämför med vad som
skedde under den förra regeringsperioden.
Anf. 54 KARL-ERIK PERSSON (v)
Herr talman! Jag håller helt med om att det är mycket bra med ord-
ning och reda, oavsett vad man sysslar med.
Jag tror inte att vi kommer längre i den här diskussionen, men jag
hoppas verkligen att det här går ganska fort och att det slutar med att
man inte kommer att vara kvar i SAF.
Överläggningen var härmed avslutad.
24
15 § Svar på fråga 1994/95:430 om Riksrevisionsverket och Sta-
tens löne- och pensionsverk
Anf. 55 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Görel Thurdin har frågat mig om regeringen avser att
ändra på det förhållandet att Riksrevisionsverket (RRV) är represente-
rat i styrelsen för Statens löne- och pensionsverk (SPV), bl.a. mot bak-
grund av att, som det heter i frågan, verksamheterna vid de bägge
myndigheterna konkurrerar med varandra.
Låt mig först ge bakgrunden till varför RRV är representerat i
SPV:s styrelse.
Under slutet av 80-talet fick SPV och RRV regeringens uppdrag att
utveckla datasystemen inom det personaladministrativa respektive det
ekonomiadministrativa området. Det var frågan om en avancerad ut-
veckling av ADB-systemen. För staten som helhet var det angeläget att
RRV och SPV kunde dela med sig av de erfarenheter som vanns inom
respektive myndighets utvecklingsarbete, vilket förutsatte någon form
av samordning och samarbete. För att ge goda förutsättningar för detta
samarbete utsåg regeringen den person inom RRV som var ansvarig för
utvecklingen av systemverksamheten till representant i SPV:s styrelse.
Arbetsfördelningen mellan RRV och SPV klargjordes i samband
med att den dåvarande regeringen i 1993 års budgetproposition (prop.
1992/93:100 bil. 8, s. 6-15) redogjorde för det administrativa stödet till
myndigheterna. Ansvarsfördelningen mellan RRV och SPV påverkades
inte av de då föreslagna förändringarna. RRV har ett ansvar för ut-
vecklingen och stödet till de statliga myndigheterna vad gäller ekono-
miadministrativa system, medan SPV har samma ansvar vad gäller
personaladministrativa system. Den borgerliga regeringen fann då
heller ingen anledning att ändra på förhållandena vad gäller samman-
sättningen av SPV:s styrelse.
Vi kan dock konstatera att både de ekonomi- och personaladminist-
rativa systemen inom staten har utvecklats väsentligt sedan slutet av 80-
talet. Denna utveckling fortsätter även framgent. Vi står således i dag
inför en annan situation än vad vi gjorde då.
Inom regeringen pågår en översyn av myndigheternas ledningsfor-
mer. En utgångspunkt för översynen är att insyn kan tillgodoses även i
andra former än styrelserepresentation. I detta sammanhang prövas
således även styrelserepresentationen i myndigheternas styrelser. Re-
geringen överväger inom ramen för denna översyn frågan om det i dag
finns andra mer lämpliga samarbetsformer mellan RRV och SPV än de
nu gällande som ger bättre förutsättningar för ett gott samarbete mellan
RRV och SPV. Regeringen överväger också att låta myndigheterna
redogöra för hur samarbetet förflutit.
Anf. 56 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c)
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.
Tyvärr har regeringen missförstått min fråga. Jag ifrågasätter inte
alls möjligheten för RRV, Riksrevisionsverket, att följa verksamheten
genom att sitta i styrelsen och medverka till beslut där. Jag ifrågasätter
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
25
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
det faktum att Riksrevisionsverket bedriver konkurrerande verksamhet
och samtidigt är reviderande myndighet. Man har alltså misstolkat
syftningen när det gäller ordet detta i sista stycket i min fråga. Det
syftar på det andra stycket, nämligen på att man bedriver konkurreran-
de verksamhet.
Auktoriserade revisorer - jag utgår från att det även gäller godkän-
da revisorer - har nämligen i andra avseenden krav på sig att inte be-
driva en sådan verksamhet som kan rubba förtroendet när det gäller
opartiskhet och självständighet.
I det här fallet finns det faktiskt en stor risk. Riksrevisionsverket
bedriver en sådan här verksamhet samtidigt som det är revisionsmyn-
dighet. Det kan i förlängningen rubba förtroendet.
Det var egentligen detta som min fråga gällde. Med anledning av
detta frågar jag finansministern om han inte också tycker att det är
viktigt att statens reviderande människor står fria och obundna i förhål-
lande till konkurrerande verksamheter.
Anf. 57 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Görel Thurdin och jag har inga delade meningar om
detta. Om det skulle visa sig att RRV bedriver verksamhet som gör att
trovärdigheten som revisionsaktör på något sätt skadas måste man
naturligtvis hävda att revisionen är kärnan i verksamheten.
När vi har tittat på det här har vi inte funnit att så är fallet. Mot bak-
grund av att Görel Thurdin har lång erfarenhet av verksamheterna finns
det självfallet anledning att ta sig en förnyad titt på detta. Det handlar
också om den eventuella konflikten när det gäller RRV:s roll att grans-
ka exempelvis prissättning. I sak har man faktiskt inte till uppgift att
granska annat än att prissättningen följer statens regelverk.
Vi har tittat på det här och haft den här aspekten för ögonen, men vi
har inte funnit sådana problem som Görel Thurdin befarar. Det här är
ingen politisk fråga eller någon prestigefråga. Detta är naturligtvis
någonting som skall hanteras med utgångspunkt i att RRV:s goda anse-
ende och självklara ställning skall hävdas. Vi skall titta på detta en
gång till i lugn och ro.
Anf. 58 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c)
Herr talman! Det är alldeles utmärkt att finansministern markerar att
det är viktigt att revisorer står fria och obundna.
Man måste nog tillstå att det är en något konstig konstruktion. Sta-
tens löne- och pensionsverk bedriver så att säga en reell konkurrerande
verksamhet och utvecklar dessa administrativa lönesystemen. Sedan
gör Riksrevisionsverket något liknande.
Jag har hört att man menar att detta sker i olika avdelningar. Men
när det handlar om myndigheter vet vi ju att det gäller att avgränsa
oerhört noggrant och tydligt, om man skall bedriva en verksamhet. Jag
ifrågasätter egentligen att statens revisorer över huvud taget skall vara
inblandade i sådant.
26
Anf. 59 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Om detta på något sätt skadar trovärdigheten när det
gäller revisionen ifrågasätter jag också det. Vi har vid denna gransk-
ning inte funnit att det är så. Men det är möjligt att det som Riksrevi-
sionsverket och SPV kan erbjuda har blivit allt mer lika - allteftersom
de administrativa systemen har utvecklats genom åren - och att vi nu
befinner oss i ett läge då det skall göras en ordentlig boskillnad. Det
har jag ingen uppfattning om, men man kan inte utesluta en sådan si-
tuation.
För mig är det viktigt att klart markera att det är revisionen som är
kärnan i verksamheten och att den kärnan skall vårdas. Det är helt
naturligt.
Anf. 60 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c)
Herr talman! Jag tar finansministern på orden och utgår från att man
kommer att titta ytterligare på den här frågan just med tanke på att det
sker en sådan kraftig förändring på det här området.
Överläggningen var härmed avslutad.
16 § Svar på fråga 1994/95:438 om lagen om offentlig upphand-
ling
Anf. 61 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Herr talman! Rigmor Ahlstedt har frågat mig om regeringen avser
att vidta några åtgärder för att minimera riskerna för att lagen om of-
fentlig upphandling försvårar för det lokala småföretagandet.
Upphandling skall göras affärsmässigt. Kort uttryckt skall det billi-
gaste och bästa anbudet vinna. Det finns i det avseendet ingen skillnad
mellan de nya och de gamla reglerna.
Frågeställaren verkar emellertid efterlysa åtgärder från regeringens
sida som gör det möjligt att genom upphandling gynna lokala småföre-
tag, dvs. att på ej affärsmässig grund rikta sin upphandling till vissa
företag. En sådan ordning skulle snedvrida konkurrensen i den offentli-
ga upphandlingen och skulle dessutom försvåra för små och medelstora
företag att få förtroende för att den offentliga upphandlingen sköts på
ett sakligt och affärsmässigt sätt.
Anf. 62 RIGMOR AHLSTEDT (c)
Fru talman! Tack så mycket, finansministern, för svaret! Tyvärr
måste jag nog säga detsamma som Görel Thurdin sade nyss. Det verkar
som om han har missuppfattat min fråga. Jag menar inte alls att man
skall upphandla så att småföretag på något viss gynnas - vad man nu
menar med gynnas.
Jag vill lyfta fram den debatt som vi bl.a. för här i riksdagen om att
nya arbetstillfällen finns och skapas i de små företagen.
I dag ser vi dess värre att småföretagare, främst på landsbygden,
inte har möjlighet att genom upphandling konkurrera med t.ex. kom-
Prot. 1994/95:89
18 april
Svarpå frågor
27
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
munala bolag. Det gäller t.ex. trafikförsörjningen på landsbygden. Jag
skulle önska att det fanns enklare regler som gjorde att konkurrensen
inte snedvreds så att de stora företagen, som oftast är skattesubventio-
nerade, gynnas. Jag undrar hur finansministern ser på den saken.
Anf. 63 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Det finns ingenting i dagens regelverk som hindrar en
upphandlande myndighet att rikta en del av upphandlingen mot exem-
pelvis en viss kommundel. Det kan exempelvis gälla en stor upphand-
ling av kollektivtrafik. Det behöver inte handlas upp som en enda stor
klump. Bitar av upphandlingen kan riktas mot mindre entreprenörer.
Lagen om offentlig upphandling medger den typen av frihet hos den
som handlar upp. De nya EU-reglema, som har gränsvärdet 1,6 miljo-
ner, är heller inte oförenliga med ett sådant synsätt. Jag förutsätter att
man gör likadant som man har gjort tidigare när man handlar upp i
kommunerna.
Man iakttar korrekthet. Det är viktigt för företagarnas och också för
skattebetalarnas del. Man ser också i ett sådant sammanhang till möj-
ligheterna att ge de små företagen en rimlig chans att vara med och
lämna sina anbud på de delar av det stora budet som de klarar av att
leverera.
Anf. 64 RIGMOR AHLSTEDT (c)
Fru talman! Det tycker jag var ett mycket intressant svar. Min följd-
fråga är: Hur når man ut med den informationen till kommunerna och
lokala trafikföretag, tillsammans med olika kommuner och landsting?
Hur når vi ut med denna information? Det sker tyvärr inte i dag på
det viset som finansministern säger. Jag skulle önska att det skedde så.
Hur når vi ut med information så att man förstår att det är möjligt att
göra på det sättet?
Anf. 65 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Jag är övertygad om att de känner till att det är möjligt
att göra på detta vis. De kommunala upphandlarna, och i det här fallet
ofta stora landstingskommunala bolags upphandlare, är säkert väl in-
formerade om lagen om offentlig upphandling. Men de har gjort andra
bedömningar i bolagsstyrelsen, kommunstyrelsen eller landstingsstyrel-
sen och beslutat att inte skilja på upphandlingsförfarandet.
Det är ingenting i regelverket som hindrar dem, utan det är i så fall
ett lokalt beslut som har fattats. Debatten får då drivas lokalt. De resul-
tat som jag har sett av sådana debatter har ofta varit att man gett ett
utrymme för de lokala företagen att vara med och konkurrera på lika
villkor, och det tycker jag är viktigt.
Anf. 66 RIGMOR AHLSTEDT (c)
Fru talman! Jag tycker att det är ett väldigt bra svar jag får av fi-
nansministern. Jag är faktiskt nöjd med det svaret. Men jag är mycket
missnöjd med hur det går till ute i kommunerna.
28
Jag är inte så övertygad om att man vet exakt hur man skall hand-
lägga saker och ting. Man har t.o.m. gått till tings för att få en dom i
sådana här frågor och har fått dom på att man icke får gå ut och upp-
handla på det sätt som finansministern säger.
Jag tar med mig det som här har sagts, och jag tänker föra debatten
vidare på lokal nivå.
Anf. 67 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Man skall kanske vara försiktig när man drar slutsatser
från muntliga svar i riksdagen jämfört med tingsrättsdomar. Det kan
vara så att det finns väldigt många omständigheter i domarna som var-
ken jag eller Rigmor Ahlstedt känner till. Man skall vara försiktig när
man drar paralleller.
Anf. 68 RIGMOR AHLSTEDT (c)
Fru talman! Det jag känner till är att småföretagare vid upphandling
när man skall upphandla trafik, färdtjänst och skolskjutsar icke blir
behandlade på sådant sätt som finansministern nu har sagt. Jag tycker
att det är bra att finansministern tar litet avstånd från sådana saker.
Jag förväntar mig nu att det ute i landet förs en rejäl diskussion så
att man ger småföretagen chansen att hålla landsbygden levande. Det är
otroligt viktigt. Det handlar ofta om kombinationsföretag. Man kanske
har en lanthandel och driver också något sidoföretag. Det är viktiga
frågor för vår landsbygd, och det är mycket viktiga frågor för småföre-
tagens utveckling.
Överläggningen var härmed avslutad.
17 § Svar på fråga 1994/95:439 om ansvaret för finanspolitiken
Anf. 69 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Johan Lönnroth har frågat mig som finansminister om
vad jag tänker göra för att motverka den oklarhet om ansvaret för fi-
nanspolitiken som kan ha förorsakats av riksbankschefens uttalanden.
Enligt Lönnroth har riksbankschefen Urban Bäckström vid ett flertal
tillfällen under senare tid offentligt kritiserat den av regering och riks-
dag förda finanspolitiken, vilket enligt Lönnroth har försvårat budget-
saneringsarbetet.
Regeringens ansvar för finanspolitiken följer av regeringsformen
och riksdagsordningen. Riksbankens ansvarsområde är avgränsat och
väl definierat i regeringsformen och i lagen om Sveriges riksbank. Jag
anser således inte att det föreligger någon oklarhet på detta område.
Anf. 70 JOHAN LÖNNROTH (v)
Fru talman! Jag får tacka finansministern för ett kort och kärnfullt
svar. Att det finns en lag än ändå ganska bekant. Men det betyder inte
att det inte finns några problem. Det är ingen tvekan om att riksbanks-
chefen balanserar på gränsen till lagstiftningen.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
29
Prot. 1994/95:89
18 april
Svarpå frågor
30
I dagens nummer av Dagens Industri upprepar Lars Tobisson det
gamla kravet från borgerligt håll om att vi skall få en ny lag som ger
riksbankschefen större självständighet i förhållande till politikerna.
Jag uppfattar situationen som att riksbankschefen redan har börjat
leva efter denna nya lag. Han går ut och uttalar sig om att finanspoliti-
ken saknar trovärdighet, och han pläderar för ett svenskt medlemskap i
den monetära unionen. Det är klara och tydliga politiska uttalanden.
Jag är övertygad om att även finansministern ibland grubblar över
den här problematiken. Jag begriper anledningen till att finansministern
ger mig det här oerhört korta och kärnfulla svaret på frågan.
Anf. 71 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Ställningstagandet om den europeiska monetära unio-
nen skall ske här i riksdagen. Det sades i folkomröstningskampanjen,
och det ligger fast.
Dessutom är det otvetydigt så, att riksbankschefen och riksbanks-
fullmäktige har sitt ansvarsområde noga definierat i lagstiftningen. Det
finns inte någon anledning för mig att gå in och värdera hur den lag-
stiftningen upprätthålls.
Anf. 72 JOHAN LÖNNROTH (v)
Fru talman! Vi är nu medlemmar i EU. Finansministern vet ju lika
väl som jag att det nu rasar en mycket livlig debatt om hur man skall
tolka olika lagar och regler i Maastrichtfördraget.
Det förs en diskussion om vi skall försöka förändra överenskom-
melsen om bl.a. Riksbankens ställning, som ingår i Maastrichtfördra-
get. Riksbankschefen företräder i dag Sverige i ett antal viktiga inter-
nationella instanser där man diskuterar dessa frågor.
Det kan inte vara så enkelt, finansministern, att den här problemati-
ken bara avgörs av vad som står på papperet i den svenska lagstiftning-
en. Det håller på att utvecklas en praxis, där den nuvarande riksbanks-
chefen utvecklar en mycket tydlig och klar politik med vissa bestämda
förtecken.
Överläggningen var härmed avslutad.
18 § Svar på fråga 1994/95:440 om budgetunderskottet
Anf. 73 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Margareta E Nordenvall har frågat om vilka åtgärder
finansministern tänker vidta för att få ned budgetunderskottet.
Låt mig först få erinra om att när regeringen tillträdde för drygt sex
månader sedan så möttes den av beskedet från Riksrevisionsverket att
upplåningsbehovet under innevarande budgetår hade stigit till 240
miljarder kronor. Det var regeringen Bildts slutsaldo, och det är min
startpunkt.
Regeringen har sedan dess lagt fram ett konkret program för stabili-
sering av de offentliga finanserna och för att få ner budgetunderskottet.
Till de 18 miljarder kronor - huvudsakligen i skattehöjningar - som
regeringen Bildt mäktade med har vi lagt ytterligare 95 miljarder kro-
nor i utgiftsminskningar och inkomstförstärkningar. Tillsammans utgör
detta ett av de kraftfullaste saneringsprogram som lagts fram i något
jämförbart land.
Regeringen kommer att om en vecka lägga fram sin komplette-
ringsproposition för riksdagen. Därvid kommer vi också att redovisa en
reviderad nationalbudget som tar hänsyn till hur ekonomin och finans-
marknaderna utvecklats sedan årsskiftet. Jag tänker inte nu gå in på
innehållet i den kommande propositionen.
Anf. 74 MARGARETA E NORDENVALL (m)
Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret på min fråga. Frå-
gan kan framstå som väl tillspetsad. Ämbetsmannaregeringar har inte
funnits i Sverige sedan 1921. Det är dock en verklighet i ett annat EU-
land, nämligen Italien.
Jag delar finansministerns oro för den kommunala ekonomin. Att
låna till driften är oacceptabelt, särskilt i en högkonjunktur.
Men jag känner en ännu större oro för statens ekonomi. Det känns
som om vi har tappat kontrollen i en störtloppsbacke. Det tar lång tid
att gå uppför, men det går rasande fort utför. Sveriges framtid står nu
på spel. Vi står inför en ekonomisk kris. Vi står också som politiker
inför en förtroendekris. Bådadera måste vi klara upp. I förlängningen
kan vi annars få en demokratisk kris, och då kan faktiskt någon form av
ämbetsmannaregering bli verklighet.
Som politiker kan vi inte blunda för verkligheten, inte blunda för
det faktum att vi är beroende av marknaden. Med en statsskuld som
närmar sig 100 % av BNP är vi i högsta grad beroende av marknaden.
Att då höra vår statsminister och flera statsråd yttra att staten skall styra
marknaden framstår som fullständigt osannolikt. Marknaden är vi själ-
va, AP-fonder och pensionsfonder, och vi skall inte heller glömma bort
inhemska och utländska långivare och investerare.
Nej, det enda sättet att få kontroll över marknaden är att först få
kontroll över den egna ekonomin. Då räcker det inte med små sparpa-
ket. Vi har definitivt inte råd med fler utgifter eller minskade intäkter i
form av sänkt matmoms. 8 miljarder motsvarar kostnaden för halva
barnbidraget till 1,8 miljoner barn.
Vi har varken råd eller tid att diskutera historien, utan det krävs att
all kraft koncentreras på att lösa dagens ekonomiska kris. Det som har
gjorts hittills är inte tillräckligt.
Hur tänker finansministern skapa förtroende för den ekonomiska
politiken?
Anf. 75 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! En sak är vi överens om: Det som har gjorts hittills är
inte tillräckligt. Jag tror också att vi är överens om en sak till. Det är att
ekonomins kris, om man inte löser den, förr eller senare också blir
demokratins kris. Därför är det oerhört viktigt att det saneringsarbete
som vi nu har inlett får fullföljas.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
31
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
Jag kan förstå om Margareta Nordenvall inte vill diskutera histori-
en. Hon representerar trots allt ett parti som drev den enda vägens
politik - den enda sanna lösningen på de problem vi stod inför - och
som lyckades med bedriften att fördubbla statsskulden på tre år och
tiodubbla budgetunderskottet på samma tid.
Det är från den startpunkten jag och den regering jag tillhör har fått
börja. Det är kanske jag som skall vara generös och säga att vi inte
skall diskutera historien. Låt den ligga. Men när Nordenvall angriper
regeringen och statsministern och dessutom kostar på sig lyxen att flott
erbjuda sig att inte diskutera historien tar jag mig ändå friheten att
påpeka att det inte var nuvarande regering som åstadkom det brutala
facit vi har att hantera. Det skall ändå sägas innan man pratar om äm-
betsmannaregeringar.
Anf. 76 MARGARETA E NORDENVALL (m)
Fru talman! Det gläder mig att finansministern inser att den eko-
nomiska krisen faktiskt inte är löst, att man från regeringens sida inte
har gjort tillräckligt och att det också är sant att en demokratisk kris
kanske stundar. Jag är tacksam att den insikten finns.
Jag har ingenting emot att diskutera historien. Det skulle jag gärna
göra. Men jag tror att regeringen i dagens läge ändå bör satsa på att ta
itu med de problem som faktiskt finns.
Jag tror att det är oerhört väsentligt att vi får ett brett politiskt sam-
arbete i Sverige för att kunna ta itu med problemen. På något sätt måste
vi få ett förtroende hos marknaden.
Hur tänker finansministern stimulera att det svenska och gärna även
det utländska kapitalet investeras innanför Sveriges gränser? Hur vill
man öka tillväxten i Sverige?
Anf. 77 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! För mig är den viktigaste utgångspunkten att vi har
svenska folkets förtroende. Folket är vår uppdragsgivare - inte mark-
naden. Glöm aldrig det.
Vi skall agera på ett sådant sätt att Sverige som nation och våra
samlade ekonomiska förehavanden är så välskötta att internationella
kapitalplacerare skall tycka att det är attraktivt att ha pengar i Sverige.
Det sker genom att vi jämför Sverige med andra länder, genom att
vi ser till så att de obalanser vi nu har rättas till och genom att vi ser till
att vi är konsekventa och uthålliga. Det är nödvändigt att vi gör det i
brett samförstånd i riksdagen.
Vad vi nu kan se är en mycket konstruktiv öppning över den gamla
många gånger mycket destruktiva blockgränsen. Det är en mycket
konstruktiv öppning som har skett mellan socialdemokratin och Cen-
tern. När det samarbetet utvecklas och när vi nu tar initiativ för att
sanera statsfinanserna är också andra partier välkomna att vara med.
Men glöm inte en sak: Skall vi lyckas med detta med bibehållen re-
spekt från svenska folket är den rättvisa fördelningen av de bördor som
skall bäras en helt avgörande fråga.
32
Anf. 78 MARGARETA E NORDENVALL (m)
Fru talman! Finland har faktiskt lyckats att skapa en krismedveten-
het där fem partier från vänster till höger kan samarbeta. Man har ge-
nomfört ett sparpaket på 34 miljarder. Det motsvarar det dubbla om
man relaterar det till Sveriges BNP. Det är en åtgärd som faktiskt har
ingett förtroende och stärkt marken.
Man skulle önska att man kunde få samma effekt i Sverige av våra
ekonomiska paket.
Det behövs klara spelregler för att återfå förtroendet för svensk
politik. Då går det inte att från en dag till en annan ändra reglerna för
pensionssparandet. Det är dessutom oklokt att tro att de som pensions-
sparar i stället tänker konsumera. Pengarna lär i stället investeras utan-
för landets numera öppna gränser. När kapitalet försvinner följer kom-
petensen snart efter. Det är tyvärr en bister verklighet redan.
Riksrevisionsverket har nyligen publicerat en balansräkning över
statens skulder och tillgångar 1993/94 som visar ett underskott på 250
miljarder - ett underskott som sannolikt fördubblats. Hur ser finansmi-
nistern på detta? Hur vill finansministern skapa tillväxt i Sverige? Jag
återkommer till frågan.
Anf. 79 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Det sista är sant. Statsskuldens utveckling är dramatisk.
Det är en situation som den nya regeringen alldeles nyss ärvt.
När vi pratar om stabilare regelverk handlar det inte bara om pen-
sionsspararna. Det handlar om dem som är arbetslösa. Det handlar om
alla som lever i vårt land som just nu till följd av den statsfinansiella
krisen får uppleva att det vi förut kostade på oss inte längre kan vara
giltigt.
Jag har aldrig hört Nordenvall eller någon annan moderat på något
sätt uttrycka besvikelse över att man har fått förändra de sociala förmå-
nerna. Men när de 10 % av pensionsspararna som är mest gynnade i
landet skall få ändrade villkor tas det som intäkt för att man ändrar i
stabila regelverk. Det är ett uttryck för den bristande känsla för rättvis
fördelning som gjorde att den enda vägens politik havererade och läm-
nade efter sig det statsfinansiella moras vi nu har att ta reda på.
Anf. 80 MARGARETA E NORDENVALL (m)
Fru talman! Om vi nu skall diskutera spelregler kan vi ta upp nå-
gonting annat som regeringen har ändrat på. Jag tycker att det är bra att
kvittningsrätt och riskkapitalavdrag återinförs, inte minst för tillväxten,
men det hade naturligtvis varit mycket bättre om de aldrig tagits bort.
Nu hoppas jag att regeringen kommer att visa att de spelregler man
inför också består.
Nu är det inte ord utan handling som gäller. Jag tror att det är oer-
hört viktigt. Det behövs kraftfullare tag än de åtstramningar man hittills
har gjort. Det krävs ett brett politiskt samarbete som siktar framåt för
Sveriges bästa och där man tar avstånd från den egoistiska partipoliti-
ken.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svarpå frågor
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 89
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
34
Hur tänker finansministern återskapa förtroendet för det politiska
systemet i Sverige?
Anf. 81 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)
Fru talman! Jag blir så hjärtligt trött på dessa klämkäcka tag. Herre-
gud! Fru Nordenvall och hennes partikamrater har ju haft ansvaret.
Varför provade man ingenting av den retorik som nu flödar från talar-
stolen? Har man ingen skam i kroppen? Man låtsas som om ingenting
har hänt sju månader efteråt. Det är minst sagt, fru talman, ett uttryck
för den politiska kris som detta land skulle ha kunnat störtas in i om
den typen av krafter hade fått fortsätta att styra.
Fru Nordenvall tog upp Finland. Det som skiljer Finland från Sve-
rige är ju att finländarna kom i gång tidigare med sin budgetsanering.
Jag skall inte trötta kammaren med att redogöra för vad Sverige syssla-
de med under de år då finnarna tog krafttag för att få ned sina utgifter.
Det är en av de bidragande förklaringarna till att den finska marken i
dag är starkare än exempelvis den svenska kronan.
Överläggningen var härmed avslutad.
19 § Svar på fråga 1994/95:433 om antibiotika i tillväxtbefräm-
jande syfte
Anf. 82 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Dan Ericsson har frågat mig om vilka åtgärder jag äm-
nar vidta för att i EU få till stånd ett generellt förbud mot antibiotika i
tillväxtbefrämjande syfte.
Enligt Sveriges anslutningsavtal om medlemskap i Europeiska
unionen gäller övergångsbestämmelser bl.a. i fråga om vissa fodertill-
satser. Enligt dessa övergångsbestämmelser får Sverige fram t.o.m. den
31 december 1998 behålla bl.a. den lagstiftning som gällde vid anslut-
ningen och som innebär att användning av antibiotika i tillväxtbefräm-
jande syfte är förbjuden. Senast vid övergångsperiodens slut skall be-
slut fattas om Sverige kan behålla sitt förbud även fortsättningsvis. Till
grund för den prövningen skall Sverige lämna vetenskapliga redogörel-
ser som motiverar förbudet.
I samband med medlemskapsförhandlingarna presenterades från
svensk sida de skäl som vi anser motiverar att användning av antibioti-
ka till djur endast skall få förekomma efter förskrivning av veterinär.
Bland de främsta skälen mot en hög och okontrollerad användning av
antibiotika kan nämnas ökade risker för resistensbildning hos männi-
skor och djur. Den vetenskapliga dokumentation och de bedömningar
som vi presenterade vid förhandlingarna är de avgörande orsakerna till
det uppnådda förhandlingsresultatet.
I det ständigt pågående arbetet i grupper på olika nivåer inom Eu-
ropeiska unionen diskuteras bl.a. användningen av antibiotika i foder
till djur. De svenska deltagarna framför aktivt våra argument som talar
för ett förbud mot användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande
syfte. För att samordna och effektivisera det arbete som redan pågår i
landet när det gäller utvärderingen av riskerna med antibiotikaanvänd-
ningen till djur kommer jag inom kort att tillse att en särskild utredare
tillkallas. Utredaren skall sammanställa och för regeringen redovisa de
vetenskapliga fakta och bedömningar som underbygger de regler som
Sverige nu tillämpar. Utredaren skall även inom ramen för uppdraget
initiera de kompletterande undersökningar och studier som bedöms
nödvändiga.
Syftet med uppdraget är att den dokumentation som utredaren pre-
senterar skall visa sådana vetenskapligt baserade skäl att innehållet i
den svenska regleringen på området kan överföras till att gälla inom
hela Europeiska unionen.
Anf. 83 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Jag vill tacka jordbruksministern för ett, som jag ser
det, positivt och offensivt svar på min fråga. Att Sverige fått behålla sitt
förbud mot antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte under dessa fyra år
var mycket bra. Motivet var, som ministern antydde, bl.a. hälso-
skyddsintresset. När det var aktuellt påtalades risken för bakteriell
resistens. Om Sverige får in livsmedel från antibiotikabehandlade djur,
kommer benägenheten hos de svenska bakteriestammarna att bli resis-
tenta att öka. Man kan se att det i förlängningen kan bli problem med
att få rätsida på sjukdomar som vi i dag mycket enkelt kan bota med
olika penicillininsatser.
Det måste vara en av jordbruksministerns huvuduppgifter att under
de fyra dispensåren påverka övriga EU-länder att få samma synsätt som
Sverige. Det framgår av svaret att den ambitionen finns. Det måste bli
fråga om en intensiv kontaktverksamhet gentemot andra länder och
deras jordbruksministrar. Det bör kanske t.o.m. genomföras en särskild
kampanj, med rejäla inslag av planerade aktiviteter, för hur detta bud-
skap skall föras ut till de andra länderna.
Det är utmärkt att ministern vill ta fram ett rejält underlag med do-
kumentation, vilket vi får hoppas skall komma att räcka för att övertyga
andra länder.
Jag vill följa upp med att fråga hur ministern kan tänka sig att över-
föra sådan här dokumentation, information och kunskap till de andra
länderna. Kan man tänka sig någon typ av kampanj verksamhet i denna
fråga, som är väsentlig för konsumenterna och för hälsoskyddet? Kan
ministern redan nu säga på vilket sätt man offensivt kommer att arbeta
för att påverka övriga EU-länder i denna fråga?
Anf. 84 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Vi har i knappt fyra månader varit medlemmar med allt
vad det innebär av nyordning på jordbrukets område. Jag har därför
litet svårt att i dag tala om en eventuellt kommande kampanj på det här
området. Jag kan emellertid referera till den nu pågående diskussionen
om djurtransporter och till hur vi arbetar på det området. Jag kan före-
ställa mig att vi måste arbeta på ett liknande sätt när den frågan är av-
förd från dagordningen och när vi orkar ta itu med en ny fråga. Så
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
35
|
Prot. 1994/95:89 18 april |
mycket har jag förstått att det är litet svårt att hålla många sådana här |
Jag hoppas för min del att djurtransportfrågan skall vara löst i maj.
|
Svar på frågor |
Jag har rest runt till de olika länderna och deras jordbruksministrar med Anf. 85 DAN ERICSSON (kds) Fru talman! Jag tror att många är imponerade av det arbete som Vilken tyngd ger ministern just frågan om antibiotikaförbud? Kan Kan ministern säga vilken tyngd hon ger denna fråga? Är den lika Anf. 86 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) Fru talman! Om det gäller att mäta frågans tyngd vill jag nog säga Många antibiotikas miljöpåverkan är dåligt dokumenterad vad gäl- Den kunskap och den vetenskapliga dokumentation som jag förut- |
36
Anf. 87 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Ministern tar nu upp också litet andra frågor, och jag
kan då kanske få göra en komplettering. Vi fick undantag inte bara för
antibiotika utan också på en rad andra punkter, vilket ministern snud-
dade vid. Sedan jag ställde min fråga har man för mig pekat på frågan
om mögeltoxiner, där vi har lägre gränsvärden under tre år. Det finns
också ett antal andra sådana områden.
Ingår det i den utredning som ministern nu initierar också att få
fram en ytterligare vetenskaplig bevisning eller faktagrund som gör att
vi kan gå vidare också på dessa områden?
Anf. 88 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Den här utredningen handlar enbart om antibiotika. De
andra frågorna får vi ta upp via de arbetsgrupper och expertsamtal som
vi hela tiden har. Därmed är inte sagt att de är mindre viktiga, men jag
tror att det är angeläget att under den första perioden göra en verklig
kraftsamling på antibiotikaanvändningen. Det är den som den här utre-
daren skall inrikta sig på.
Anf. 89 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Jag vill bara återigen tacka för svaret. Jag ser fram
emot det offensiva arbete som ministern faktiskt aviserar och emot att
vi skall få denna utredning genomförd, så att vi med en stark dokumen-
tation skall kunna övertyga det övriga EU om att få bort den här anti-
biotikaanvändningen. Jag ber att få önska lycka till med detta arbete.
Överläggningen var härmed avslutad.
20 § Svar på fråga 1994/9’5:445 om Garpenberg
Anf. 90 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Ragnhild Pohanka har frågat mig om jag avser att verka
för att avvecklingen av Garpenberg förhindras.
Bakgrunden till frågan är att regeringen i årets budgetproposition
med hänsyn till de omfattande besparingar som måste göras på stats-
budgeten föreslagit en minskning av Lantbruksuniversitetets anslag
med 104 miljoner kronor. Budgetpropositionen behandlas för närva-
rande av riksdagen. En sådan kraftig besparing medför naturligtvis att
stora förändringar måste ske i verksamheten. Regeringen har därför i
budgetpropositionen angett att besparingarna i vissa fall måste leda till
regionala koncentrationer och att Lantbruksuniversitetet i samband med
sådana måste ta ett regionalpolitiskt ansvar.
I budgetpropositionen uttalar regeringen att det ankommer på Lant-
bruksuniversitetet att självt besluta om hur besparingarna skall genom-
föras. I propositionen anges att det är nödvändigt att frågan om den
kortare skogsutbildningen snarast blir löst. En omformning av den
utbildningen kan få inverkan på verksamheten i Garpenberg.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 89
|
Prot. 1994/95:89 18 april |
Det framhålls således mycket tydligt att det är Lantbruksuniversite- |
har dessutom betonats av riksdagen i ett tidigare sammanhang. Jag
|
Svar på frågor |
varken kan eller får ingripa när det gäller Lantbruksuniversitetets ge- Anf. 91 RAGNHILD POHANKA (mp) Fru talman! Jag får tacka för svaret. Jag hade i och för sig väntat att Jag tycker att det är oerhört viktigt att man ser på hur det gick till En avveckling av Garpenberg skulle vara ett resursslöseri som riks- Jag tycker att regering och riksdag har ett ansvar för framtiden, som Anf. 92 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) Fru talman! Det sista som Ragnhild Pohanka sade om ett regional- SLU har fått ett stort sparbeting på sig. Jag är mycket medveten om |
|
38 |
det. Vi har diskuterat det ingående. Jag är alldeles övertygad om att |
SLU och dess ledning, styrelse och rektor, kommer att finna en lösning
som är acceptabel. Jag kan inte lägga mig i exakt vad som skall vara
här eller där. Det måste man få avgöra själv på SLU.
Anf. 93 RAGNHILD POHANKA (mp)
Fru talman! Det är viktigt att hela besparingen inte sker på skogssi-
dan. Skogen står för 75 miljarder av vår export och är oerhört viktig för
hela vår ekonomi. Det kan inte nog betonas i dag. Man kan inte göra
besparingar bara på skogssidan. Det kan vara rimligt att göra samma
besparingar på lantbrukssidan. Alnarp har visserligen inte så mycket att
spara på. I så fall borde Garpenberg faktiskt bli kvar.
Besparingar får inte innebära resursslöseri. Då blir besparingarna
ökade förluster. Det tycker jag är allvarligt. Det är inte för sent än.
Någon avveckling har inte skett ännu. Jag vill förhindra en sådan.
Dessutom har Garpenberg ett stort samarbete med högskolorna i både
Gävle/S and viken och Falun/Borlänge. Det är viktigt även för de hög-
skolorna att Garpenberg finns kvar. Solenergiforskningscentrum i Bor-
länge kompletterar t.ex. mycket väl Garpenbergs bioenergiutveckling.
Anf. 94 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Vad som är resursslöseri och inte kan jag inte gå in på
här och nu. Jag skulle vilja fråga Ragnhild Pohanka om Miljöpartiet har
en annan uppfattning än riksdagens majoritet när det gäller styrningen
av myndigheter och högskolor. Skall vi gå in och detaljstyra? Skall det
vara riksdagens uppgift? Det har en majoritet i riksdagen vänt sig emot.
Vad är Miljöpartiets alternativ? När jag läser er motion där ni tar
upp besparingarna och vill återföra 150 miljoner i er budget, kan jag
inte läsa ut att de pengarna skall gå till skogen. Hälften skall gå till ett
konventionellt, bärkraftigt jordbruk och hälften till forskning. Även
med Miljöpartiets budget kanske det blir vissa koncentrationer. Vissa
platser kanske kommer att drabbas, t.ex. Garpenberg - eller?
Anf. 95 RAGNHILD POHANKA (mp)
Fru talman! Det är klart att det kan drabba Garpenberg i någon mån.
Vad vi är oroliga för regionalt och även rent forskningsmässigt är att
Garpenberg skulle försvinna som forskningscentrum och utbildnings-
centrum. Jag vet att det kan drabba alla dessa olika områden. Det vore
rimligt att fördela besparingen rättvist och proportionellt. Då tror jag
inte att Garpenberg drabbas så hårt. Vi vill också spara.
Dessutom stöder jag jordbruksministern när det gäller att vi inte kan
styra i detalj. Men i en sådan här fråga kan det hända att man ändå vill
ta upp vad följden av besparingarna blir. Det förskräcker om det skulle
drabba en enhet för hårt.
Anf. 96 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! Det är litet motsägelsefullt, det som Ragnhild Pohanka
säger: Man skall inte styra i detalj, men i denna fråga skall vi gå in och
styra. Eller har jag fel?
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
39
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
40
Anf. 97 RAGNHILD POHANKA (mp)
Fru talman! Jag sade inte att vi skulle gå in och styra. Jag ville ha
ett svar på frågan om jordbruksministern kunde påverka detta. Jag har
fått svaret att det är omöjligt, det är för sent. Frågan är om den skriv-
ning som finns räcker. Jag vill framhålla vikten av denna skogshögsko-
la och den forskning som bedrivs i Dalarna i samarbete med andra
högskolor. Man har byggt upp detta under så lång tid, och det kan nu
raseras. Det går inte att flytta skogen som man forskar på till Umeå
eller Uppsala.
Anf. 98 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Fru talman! När det gäller Ragnhild Pohankas sista inlägg om att
man inte kan flytta skogen är vi fullständigt överens.
Överläggningen var härmed avslutad.
21 § Svar på fråga 1994/95:423 om ungdomsarbetslösheten
Anf. 99 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Helena Frisk har frågat mig om jag kommer att föreslå
ytterligare åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i anslutning till komp-
letteringspropositionen.
Jag håller med Helena Frisk om att ungdomsarbetslösheten är oac-
ceptabelt stor. Dock sjunker arbetslösheten för ungdomsgruppen som
helhet, ungdomar i åldern 16-24 år. Den proposition om sysselsättning
som regeringen i morgon kommer att överlämna till riksdagen syftar till
att effektivisera arbetsmarknadspolitiken, och förslagen kommer också
ungdomarna till godo. Jag återkommer i morgon och redovisar mer
ingående vilken typ av åtgärder regeringen har tänkt sig.
Anf. 100 HELENA FRISK (s)
Fru talman! Jag får tacka arbetsmarknadsministern så mycket för
svaret. Trots arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som ungdomsintroduk-
tionen, tenderar ungdomsarbetslösheten att öka i vissa kommuner i
landet. I min egen hemkommun, Karlskoga, har vi en ungdomsarbets-
löshet på nästan 40 %. Arbetsförmedlingens siffror från mars visar dess
värre att fler unga blir öppet arbetslösa. Under april slutar ytterligare ett
antal unga sin ungdomspraktik. Troligtvis ökar då den öppna arbetslös-
heten ytterligare.
I den tid som vi lever i är det oerhört viktigt att vi ger ungdomar
chansen till framtidstro och möjligheter att skapa sig ett eget liv. Som
det ser ut nu och som det sett ut ett tag, och som vi måste ändra på, är
att det är nästan omöjligt för ungdomar att över huvud taget få in en fot
i arbetslivet. Vi måste se till att de får den chansen.
Anf. 101 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Man kan vara litet optimist också. Vi har en ganska
kraftig ökning av sysselsättningen i landet. De grupper som kommer ut
på arbetsmarknaden är framför allt ungdomar, sett över riket som hel-
het. Sysselsättningen bland ungdomen ökar alltså. Däremot går det
trögare för de grupper som är nära pensionsåldern. Det finns fortfaran-
de på riksnivå en ökning av arbetslösheten inom den gruppen.
Jag tycker att Helena Frisks synpunkter är riktiga. Vi kan konstatera
att de åtgärder som vi presenterade i januari inte är tillräckliga för att få
ner ungdomsarbetslösheten. Därför krävs mer av sådana åtgärder. Jag
hoppas att de åtgärder som vi presenterar för riksdagen i morgon och
som har en sådan inriktning att de skapar goda förutsättningar att välja
olika lösningar i olika kommuner i olika landsändar är någonting som
skall tillfredsställa riksdagen men också fungera som åtgärder gentemot
ungdomar. Det är precis som Helena Frisk beskriver, att arbetsmarkna-
den skiljer så väldigt mycket från ort till ort. Därför måste arbetsmark-
nadspolitiken vara mer decentraliserad och skötas mera lokalt. Det går
inte att från talarstolen reglera och bygga ett regelverk som klarar alla
arbetsmarknader. De kan se väldigt olika ut i olika delar av landet.
Anf. 102 HELENA FRISK (s)
Fru talman! Jag är jättenöjd med svaret, som jag ännu en gång får
tacka för. Jag ser fram mot att få ta del av förslagen i morgon.
Överläggningen var härmed avslutad.
22 § Svar på fråga 1994/95:441 om industrisysselsättningen i
Stockholmsregionen
Anf. 103 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Björn Ericson har frågat samordningsministern om vil-
ken strategi regeringen har och vilka åtgärder regeringen är beredd att
vidta för att motverka en ytterligare utglesning av företag med indust-
riell produktion i Stockholmsregionen.
Frågan har överlämnats till mig.
Bakgrunden till frågan är enligt Björn Ericson att Stockholmsregio-
nen töms på företag med industriell tillverkning. Detta har enligt ho-
nom ofta skett med aktiva politiska insatser, inte minst från socialde-
mokratiska regeringar, i syfte att stödja de regioner som har haft be-
svärliga sysselsättningsproblem.
Inledningsvis vill jag framhålla vikten av att bygga vidare på den
tradition av solidaritet och sammanhållning som präglat det svenska
samhället. Sammanhållningen och utjämningen mellan olika landsdelar
har varit, och är även i framtiden, en förutsättning för att tillvarata hela
landets resurser. Enligt min uppfattning är både oklokt och farligt att
ställa region mot region. Det är nödvändigt att alla regioner har ett
välutvecklat och differentierat näringsliv för att Sverige som helhet
skall utvecklas positivt.
På grund av att förutsättningarna att driva företag skiljer sig åt
mellan olika delar av landet har regering och riksdag beslutat att för-
bättra möjligheterna för vissa regioner i Sverige, de regionalpolitiskt
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
41
|
Prot. 1994/95:89 18 april |
prioriterade regionerna. Det regionalpolitiska företagsstödet syftar till |
rensnackdelar i form av längre avstånd till marknaderna, sämre utbyggd
|
Svar på frågor |
infrastruktur och en ensidig näringslivsstruktur. De industriföretag som väljer att förlägga verksamheter till våra Jag vill särskilt i detta sammanhang betona att det inte förekommer I januari i år presenterade regeringen ett offensivt handlingsprogram Jag är övertygad om att Stockholmsregionen med sitt dynamiska Det finns nu tydliga tecken på att utvecklingen går åt rätt håll. Jag Anf. 104 BJÖRN ERICSON (s) Fru talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Jag Bakgrunden till min fråga är den förändringsprocess som Stock- Skälet till att jag ställde frågan till samordningsminister Jan Nygren |
|
42 |
den process som nu redan har inletts, och som går allt snabbare, mot en |
situation där vi får å ena sidan en relativt välmående grupp människor i
välbeställda tjänstemannayrken och å andra sidan en ökande grupp
tjänare till de redan välbeställda i service- och tjänsteyrken.
Anf. 105 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Först vill jag till Björn Ericson säga att jag tyckte att
det fanns anledning för mig att redovisa hur viktigt det är att vi håller
ihop det här landet och hur mycket varje region betyder för att vi sam-
mantaget skall få ett bra resultat.
När det gäller industrijobben kan man säga att det som drabbat
Stockholm liksom många andra orter är inte att jobben flyttats runt i
landet, utan det är framför allt en stor utslagning av industrijobb, en
nedläggning av industriarbetsplatser och också delvis en utflyttning ur
landet.
Jag vill hävda att vi med det som vi nu har gjort har åstadkommit
oerhört starka konkurrensfördelar för den svenska industrin. Det märks
också att industrisysselsättningen ökar, nya verksamheter startas, verk-
samheter byggs ut, det investeras. Industriinvesteringarna är nu väldigt
stora. Inom vissa branscher har de ökat med upp till 100 % i förhållan-
de till förra året. Det är det första jag ville säga.
Det andra som jag vill säga är att det är viktigt att man i varje regi-
on har ett näringsliv som är så differentierat som möjligt. Det innebär
att det som Björn Ericson beskriver, att Stockholmsregionen skulle
utarmas på industrijobb, inte är någonting som vi som Sverige känner
någon glädje över, snarare är det till nackdel. Det är viktigt att varje
region har en så komplett arbetsmarknad som möjligt.
Då det gäller Järfällafallet var det naturligt att arbetsmarknads-
myndigheterna via Länsarbetsnämnden försökte engagera sig för att
behålla så mycket som möjligt av verksamheten i Järfälla.
Jag som arbetsmarknadsminister tycker att det känns angeläget.
Varje gång som vi kan rädda ett industrijobb betyder det väldigt
mycket också för Sverige. Det är inte bara fråga om arbetstillfällen utan
många av dessa industriföretag bidrar också till ett stort bytesba-
lansöverskott, oberoende av var i landet de är lokaliserade. Därför är
det väldigt viktigt att vi klarar industrin.
Anf. 106 BJÖRN ERICSON (s)
Fru talman! Jag inser ju svårigheten att klara detta. För att inte någ-
ra missförstånd skall råda vill jag ändå gärna säga att jag inte har nå-
gonting emot att man fördelar verksamheter till andra delar av landet
som har haft det sämre än vad den här regionen har haft.
Vad jag i dag vänder mig emot är den tendens som finns i vår regi-
on med den segregation och utslagningsproblematik som detta medver-
kar till. Det är egentligen detta som är innebörden i hela frågeställning-
en och som jag inser är väldigt svårt att klara ut. Men vi behöver sätta
in åtgärder eller åtminstone uppmärksamma problemen på ett bättre sätt
än vad vi hittills har gjort.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
43
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
Anf. 107 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Jag vill än en gång understryka att jag inte tycker att det
ligger i statens intressen att flytta industrijobb från Stockholm till andra
delar av landet. Det är ingen bra regionalpolitik. Man skall i de syssel-
sättningssvaga regionerna understödja nyetableringar. Omflyttning
speciellt av industrijobb är ofta ett ganska dyrt och många gånger inte
speciellt fruktbart sätt att skapa bra regionala förutsättningar. Där finns
alltså ingen konflikt, som jag ser det.
Jag vill också understryka att det är viktigt att det finns kvar in-
dustrijobb i Stockholm. Det bästa sättet att understödja det är att natio-
nellt bedriva en tillväxtpolitik som stimulerar till nya industrijobb. En
sådan politik förs det i dag i Sverige och den har medfört en kraftig
ökning av industrisysselsättningen. Den statistik som jag har tillgång
till visar att denna uppgång kommer Stockholmsregionen till del i väl-
digt stor omfattning just nu, och det är ju glädjande.
Anf. 108 BJÖRN ERICSON (s)
Fru talman! Jag vill då avsluta med att uttrycka förhoppningen att
det program som arbetsmarknadsministern har rapporterat är på gång
också kommer Stockholmsregionen till del.
Överläggningen var härmed avslutad.
23 § Svar på fråga 1994/95:442 om avvisning av bosnier med kro-
atiska pass
Anf. 109 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Ulla Hoffmann har, med hänvisning till konklusion nr
58 från FN:s flyktingskommissariatets exekutivkommitté, frågat mig
vilka garantier regeringen kommer att kräva för att konklusionens utta-
lande om ”basic human standards” efterlevs vad gäller bosnier med
kroatiska pass som avvisas till Kroatien.
Jag vill börja med att säga något om de konklusioner som
UNHCR:s exekutivkommitté, som man skulle kunna likna vid
UNHCR:s styrelse, antar. Det rör sig om uttalanden och tolkningar av
Genévekonventionen om flyktingars rättsliga ställning och av
UNHCR:s mandat som exekutivkommittén antar. Konklusionerna är
inte rättsligt bindande.
Den av Ulla Hoffmann åberopade konklusionen rör tillämpning av
den s.k. första asyllandsprincipen, dvs. när ett land i sak inte prövar en
asylansökan utan i stället avvisar den asylsökande till ett annat land
som inte är sökandens hemland. Konklusionen är alltså inte tillämplig
när det gäller de bosnienkroater som är kroatiska medborgare och som
avvisas till Kroatien. När det gäller denna kategori är det ju inte fråga
om att tillämpa första asyllandsprincipen. Personerna i fråga avvisas till
ett land där de är medborgare. Innan avvisning sker så har ju också
varje enskilt ärende prövats i sak i Sverige.
44
Jag vill något kommentera vad Ulla Hoffmann i frågan sagt om
grundläggande mänskliga behov. Sedan konflikten i det forna Jugosla-
vien bröt ut har Sverige bidragit med närmare en miljard i humanitärt
bistånd. Ungefär en fjärdedel av detta bistånd har gått till Kroatien som
därigenom har fått lättare att ta hand om flyktingar och internt fördriv-
na människor.
Mitt svar på Ulla Hoffmanns fråga blir alltså att konklusionen inte
är tillämplig på den grupp som Ulla Hoffmann syftar på.
Anf. 110 ULLA HOFFMANN (v)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
För några veckor sedan hade vi ju en debatt i kammaren om situa-
tionen för de bosnier med kroatiska pass som befinner sig i Sverige. Då
tog jag också upp frågan om konklusion 58 i flyktingkommissariatets
exekutivkommitté och den del som berör ”basic human standards”. Då
liksom nu väljer statsrådet att raljera genom att hävda att ”basic human
standards” innebär att jobb och bostäder skall ställas till förfogande.
Det går 600 000 arbetslösa i Sverige och det är många som är utan
bostäder, hävdade statsrådet då. Genom att på det sättet ställa svenskar
mot flyktingar underblåser ett sådant uttalande den främlingsfientlighet
och rasism som finns i Sverige.
Det är riktigt att Kroatien inte är första asylland och att just kon-
klusion 58 rör första asylland. Men när det gäller Kroatien skulle jag
vilja ställa en fråga. Om nu en bosnier skulle kunna ta sig till Kroatien
och därifrån till Sverige - vilket i dag skulle vara ett mirakel - hur
skulle statsrådet då agera? Det står ju inte någonstans att, om Sverige
nu skall avvisa bosnier med kroatiska pass, vi inte kan se till att dessa
bosnier får ”basic human standards”.
Vi som vill veta vet ju att det inte räcker med ett kroatiskt pass för
att få rätt till hälso- och sjukvård, rätt till arbete, rätt att teckna hyres-
kontrakt m.m. Dessa rättigheter regleras ju i särskilda förordningar,
bl.a. i lagen om identitetskort. Det är absolut nödvändigt att ha ett
identitetskort för att över huvud taget kunna söka ett arbete. Jag uppre-
par: för att över huvud taget få söka arbete, inte garanteras arbete, utan
att få söka arbete. ID-kortet behövs också för att man skall få hjälp av
de sociala myndigheterna för sitt uppehälle. Då räcker det inte heller
med en miljard.
Men statsrådet glider över och runt paragrafer. Jag menar att situa-
tionen är allvarligare än så.
Anf. 111 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Jag vill för det första säga att det var en egendomlig be-
skrivning av ett sakligt och korrekt svar utan slängar och svängar, att
man kallar det för att raljera. Det här handlar inte om raljerande, utan
det handlar om att i svaret visa med fakta vad som gäller och inte gäl-
ler. Det var en ren upplysning, eftersom Ulla Hoffmann uppenbarligen
inte var klar över att konklusionen inte gällde just i den här speciella
situationen.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 89
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
46
För det andra är det minsta jag vill att ställa svenskar mot invandra-
re. Jag tycker att det också var ett egendomligt påstående att mitt svar
här i kammaren i dag på något sätt skulle öka motsättningarna mellan
svenskar och invandrare. Jag förstår uppriktigt sagt inte det påståendet.
Men någon liten poäng kniper man väl med den typen av diskussion.
För det tredje när det gäller bosnier som eventuellt skulle kunna
komma till Sverige via Kroatien är det riktigt som Ulla Hoffmann sä-
ger. Vi vet inte om det har kommit några sådana flyktingar, och vi har
inte heller haft anledning att utifrån den föreställningen pröva några
ärenden. Däremot har Sverige sedan 1993 i praxis klart uttalat en poli-
tisk inriktning och vilja, och den gäller fortfarande, nämligen att inte
avvisa några personer till Bosnien. Denna regel gäller också nu.
Bosnienkroaterna är ju medborgare i två länder. Vi skickar alltså
inte tillbaka dessa personer till Bosnien. Vad det har handlat om i de tre
fall som vi har tagit ställning till är avvisning till Kroatien, till deras
eget land, där de kan få sitt skyddsbehov tillgodosett.
Anf. 112 ULLA HOFFMANN (v)
Fru talman! Jag erkänner glatt och villigt att när vi tog upp frågan i
den förra debatten var jag inte medveten om detta med första asylland,
men det tror jag inte heller att statsrådet var. Vi har fått lära oss det
därefter. Nu är jag lika väl som statsrådet medveten om det här med
första asylland. Men det gör ju inte frågan mindre viktig.
Jag vill också säga att det inte finns några poäng att knipa med
främlingsfientlighet eller rasism. Det är ingen som vinner vare sig rös-
ter eller trevliga brev och blomsterbuketter med det, utan tvärtom,
skulle jag vilja säga.
När det gäller bosnier med kroatiska pass är det inte bara skyddsbe-
hovet - att det inte trillar bomber i huvudet på dem - som det handlar
om. Det handlar även om deras möjligheter att försörja sig, så att de, på
grund av att de inte kan få mat eller tak över huvudet, inte skall skickas
tillbaka till Bosnien. Det var ju det som hela den förra debatten handla-
de om. Jag tycker fortfarande inte att jag känner mig säker på statsrå-
dets inställning i den här frågan.
Anf. 113 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! Jag sade i riksdagsdebatten, och jag har också sagt det
vid en rad andra tillfällen, att jag är fullt medveten om att de människor
med bosniskt ursprung och kroatiskt pass, med det dubbla medborgar-
skapet, ingalunda återkommer till Kroatien till förhållanden som det är
lätt att leva under. Tvärtom kommer de tillbaka under mycket svåra
omständigheter, och de lever naturligtvis på ett mycket bräckligt sätt
socialt och ekonomiskt.
Den bedömning som gjordes av både den förra och den här rege-
ringen, och tidigare av några myndigheter, var att de förhållandena inte
utgjorde tillräckliga skäl för att de skulle beviljas permanenta uppe-
hållstillstånd i Sverige. Det är viktigt att komma ihåg det. I Kroatien är
man ju skyddad mot förföljelse enligt Genévekonventionen, men man
kanske inte vore det i Bosnien. Mot den bakgrunden har vi inte heller
haft anledning att avvisa några personer till Bosnien. Det vore konstigt
om vi gick omvägen via Kroatien och gjorde samma sak.
Anf. 114 ULLA HOFFMANN (v)
Fru talman! Jag skall då peka på en annan paragraf. Jag har här
UNHCR:s handbok, där det står vilka kriterier som skall gälla för att
bestämma flyktingstatus - vi kan sätta oss ned och läsa den senare. Där
står det om definitionen av vad som är diskriminering att det gäller den
som förmenas rätten att t.ex. förtjäna sitt uppehälle, att praktisera sin
religion eller att få utbildning. Just detta att ”förmenas rätten att för-
tjäna sitt uppehälle” skulle man kunna påvisa. Vi är oroliga för att det
kommer att bli så om bosnierna med kroatiska pass avvisas tillbaka till
Kroatien. Då finns det alltså en paragraf att stödja sig på.
I det här läget, såsom det nu ser ut, skall vi nog försöka ta till så
många paragrafer som möjligt om vi skall kunna hjälpa de bosnier som
har kroatiska pass.
Anf. 115 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)
Fru talman! För det första innebär det Ulla Hoffmann nu åberopar
inte, såvitt jag förstår, någon giltighet för kroater, utan det måste i så
fall vara flyktingar. Det här är personer som har kroatiska pass och
återvänder till ett land där de själva är medborgare. Det är då viktigt att
konstatera att den beskrivning som Ulla Hoffmann nu ger inte gäller
den här kategorin personer.
För det andra följer både vi från regeringens sida och våra myndig-
heter situationen väldigt noga. Vi ser nu att det är ganska darrigt nere i
det här området. I Bosnien-Hercegovina inträffar det dagligen svåra
händelser. Om det blir en sådan förändring att det finns skäl för oss att
göra annorlunda bedömningar av den individuella prövningen av en-
skilda fall, kommer sådana att göras via Invandrarverkets och Utlän-
ningsnämndens försorg. Det är självklart.
Anf. 116 ULLA HOFFMANN (v)
Fru talman! Tänk om jag hade fått det svaret på en gång! Då hade vi
inte behövt stå här så länge. Det var precis det jag ville veta, dvs. att
regeringen noga följer vad som händer där nere, så att inte någon riske-
rar att avvisas som inte skall avvisas.
Överläggningen var härmed avslutad.
24 § Svar på fråga 1994/95:435 om pensionärernas levnadsom-
kostnader
Anf. 117 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Fru talman! Ulla Hoffmann har frågat mig om regeringen kommer
att analysera pensionärernas levnadsomkostnader i enlighet med vad
riksdagen har begärt i finansutskottets betänkande 1994/95 :FiUl om
vissa ekonomisk-politiska åtgärder.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
48
Riksdagen har i samband med den ekonomisk-politiska propositio-
nen pekat på att det finns ett behov av en analys som tar sikte på lev-
nadsnivån för hela pensionärskollektivet. En sådan analys bör inte
enbart inriktas på inkomstförhållandena utan även på utvecklingen av
levnadskostnaderna i pensionärskollektivet. Jag delar riksdagens be-
dömning om vikten av att följa utvecklingen på pensionsområdet.
Sedan den ekonomisk-politiska propositionen beslutades har ytter-
ligare åtgärder vidtagits på pensionsområdet, bl.a. i budgetpropositio-
nen. Min uppfattning är att det är väsentligt att alla åtgärder som vid-
tagits på pensionsområdet under senare år finns med i en sådan analys
som riksdagen efterlyser. Det är dock så att flera åtgärder ännu inte har
trätt i kraft. Det är därför ännu för tidigt att genomföra en analys av
pensionärernas samlade ekonomiska situation. Jag avser att ta initiativ
till att en sådan analys kommer till stånd så fort det finns underlag för
den.
Anf. 118 ULLA HOFFMANN (v)
Fru talman! Jag tackar statsrådet Hedborg för svaret.
Anledningen till min fråga är resultatet av en undersökning som ut-
redningstjänsten har gjort åt mig. Den visar nämligen att en pensionär
med en pension på 2,5 basbelopp, dvs. ungefär 85 000 kr per år, får en
minskning av sina inkomster med ca 2 200 kr, och en pensionär med
100 000 kr får en minskning med ca 3 000 kr. Till det skall läggas alla
avgiftshöjningar inom vård och omsorg som vi har varit med om att
besluta, samt höjning av högkostnadsskyddet vid två tillfällen.
Detta innebär, såvitt jag kan förstå av dessa beräkningar, att allt fler
pensionärer kommer att hamna under den s.k. skäliga levnadsnivån.
Socialförsäkringsutskottet hade en uppvaktning av pensionärsorga-
nisationerna, som berättade att många pensionärer i slutet av månaden,
precis innan pensionen kommer, äter sömntabletter för att sova sig
igenom de sista dagarna. Då äter de mindre - de har alltså inte råd att
köpa mat. Vi får alltid höra om detta med det ansträngda statsfinansiel-
la läget, men det hjälper inte att folk måste äta sömntabletter för att
klara sig de sista dagarna innan pensionen kommer.
Jag mår väldigt dåligt dels av resultatet av den här undersökningen,
dels när jag ser gamla människor gå och leta i papperskorgar efter
tomburkar. Vi visste redan tidigare att hundratusentals pensionärer
länge har fått leva på inkomster omkring kommunernas socialbi-
dragsnormer. Trots det vet vi att det kommer att hända mycket ytterli-
gare nu, genom den ekonomisk-politiska propositionen och budgetpro-
positionen. Dagens pensionärer var ju med om att bygga upp den
svenska välfärden, men många av dem förvägras rätten till en värdig
ålderdom.
Statsrådet Hedborg vill vänta med att göra en analys till dess att alla
åtgärder har trätt i kraft, men det går att räkna redan nu. Jag vill med
denna fråga, med anledning av resultatet av undersökningen från ut-
redningstjänsten, slå larm om att det redan nu håller på att hända nå-
gonting i pensionärskollektivet som gör att vi kanske måste vidta åtgär-
der.
Anf. 119 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Fru talman! Vi vet ju något om vad som händer i pensionärskollek-
tivet. Ett av problemen med det uppdrag som vi har fått från riksdagen
är att det tar lång tid - det skall ta lång tid, eftersom det skall göras
ordentligt. Det har gjorts en del. Bl.a. gjordes förra året en genomgång
av de äldres ekonomiska standard, med en framskrivning till 1993. Den
visade att det finns stora pensionärsgrupper som lever under knappa
förhållanden, t.o.m. under skälig levnadsnivå, dock ofta beroende på
låga bostadskostnader.
Undersökningen visade också att den ekonomiska standarden i ge-
nomsnitt för pensionärskollektivet trots allt har ökat mellan 1990 och
1993, i huvudsak beroende på att nytillkommande pensionärer har
bättre pension än de äldre. Trots detta finns det ändå kvar en viss ök-
ning, som handlar om att också pensionärskollektivet med äldre pen-
sionärer inte har fått en försämring under de åren.
Det är alltså framför allt de pensionärer som bor billigare än att de
får högsta KBT som har den riktigt låga standarden i kronor mätt. Det
visade sig också att den kompensation till pensionärerna som var en del
av den förra krisöverenskommelsen, från 1992, gav var sjätte pensionär
full kompensation för den neddragningen på 2 %.
Men visst är det så att den här frågan är väldigt viktig och måste
följas noga, så att vi vet vad som händer också för de allra sämst ställda
pensionärerna.
Anf. 120 ULLA HOFFMANN (v)
Fru talman! Jag tackar återigen statsrådet för svaret. Jag lovar att
jag gärna skall hjälpa till och följa utvecklingen av levnadsstandarden
för de sämst ställda pensionärerna.
Anf. 121 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Fru talman! Då hjälps vi åt med det.
Överläggningen var härmed avslutad.
25 § Svar på fråga 1994/95:444 om etanoldrift
Anf. 122 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Fru talman! Peter Eriksson har frågat näringsministern om han är
beredd att stödja utvecklingen av ny teknik för att omvandla träavfall
till etanol och i så fall hur.
Peter Eriksson anför att det finns ett stort intresse för att övergå från
dieselolja till etanol som drivmedel i stadsbussar men att tillgången är
knapp.
Ansvaret inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall sva-
ra på frågan.
Frågan om motoralkoholer från biologiska råvaror är långtifrån ny.
Redan år 1981 beslutade riksdagen om en introduktionsplan för alter-
nativa drivmedel.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
Motoralkoholkommittén bedömde i sitt slutbetänkande år 1986 att
det saknades förutsättningar för beslut om en allmän introduktion av
alternativa drivmedel. I 1987 års forskningspolitiska proposition före-
slogs forskning om etanol från cellulosarika råvaror.
Tekniken för att tillverka etanol av cellulosa är inte ny. Den gängse
metoden ger emellertid lågt utbyte och höga produktionskostnader.
I klimatpropositionen våren 1993 föreslogs 15 miljoner kronor om
året i tre år för vidareutveckling av effektivare produktionsmetoder och
anpassning till större skala. Riksdagen uttalade i samband med detta att
det är angeläget att takten ökas när det gäller att inleda etanolproduk-
tion i större skala.
Kommunikationsforskningsberedningen driver sedan 1991 ett pro-
gram, som omfattar 120 miljoner kronor, för bl.a. etanoldrivna bussar.
Etanol som används som fordonsbränsle i pilotprojekt kan befrias
från energiskatt och koldioxidskatt eller få nedsatt skatt efter ansökan
till regeringen. Miljöklassutredningen arbetar bl.a. med frågan om hur
olika biandbränslen, där biologiska drivmedel ingår, skall beskattas.
I december 1993 fick Programstyrelsen för främjande av biobräns-
leanvändning ett bemyndigande av regeringen att disponera sina medel,
625 miljoner kronor, också för demonstrationsanläggningar för till-
verkning av etanol av cellulosarika råvaror.
Frågeställaren säger att det behövs ett politiskt intresse och politiska
beslut för att få fart på utvecklingen av etanolproduktionen från skogs-
råvara. Som framgår av det jag nyss har sagt har flera beslut om alter-
nativa drivmedel fattats under de senaste åren. En ökad användning av
alternativa drivmedel är en del av strategin för att minska utsläppen av
koldioxid från transportsektorn.
Enligt min uppfattning finns det ingen brist på politisk vilja och
politiska beslut. Det är snarare så att den nya tekniken trots stora fram-
steg fortfarande måste gå igenom flera utvecklingssteg innan den är
mogen för kommersialisering i större skala.
Anf. 123 PETER ERIKSSON (mp)
Fru talman! Jag tackar för svaret.
Först vill jag säga litet om fördelarna med just etanol och alkohol-
derivater som en miljösatsning för att byta ut det dåliga bränsle som vi
använder i dag.
Vi har i Sverige i dag en stor tillgång på skogsråvara som inte an-
vänds i ett särskilt effektivt syfte. Inom massaindustrin t.ex. har man i
dag ganska mycket massaved som man måste rata på grund av nya
produktionsprocesser, vilken skulle gå utmärkt att överföra till indust-
riell satsning på etanol och alkoholderivater. Vid sågverken har man
också restprodukter som i stor skala skulle kunna utnyttjas för just
detta.
Det i grunden positiva men akuta problemet, att kommunerna i stor
utsträckning nu satsar och vill satsa på etanolbussar, har medverkat till
att skapa en brist på etanol. Också det svenska EU-medlemskapet som
har medfört hundraprocentiga tullsatser på etanol från Ryssland har
50
medverkat till att skapa bristen på etanol i dag. Här tycker jag inte att
jag har fått något riktigt svar från ministern.
Jag skulle vilja veta hur regeringen och ministern tänker sig att dri-
va denna fråga. Hur skall vi få en positiv signal, så att kommunerna
verkligen känner att de vågar fullfölja satsningarna och för att det skall
finnas tillgång till bränsle för deras nya etanolbussar t.ex.?
Anf. 124 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Fru talman! När det först gäller frågan om råvara vet vi i dag att det
råder en väldig konkurrens om den råvara som vi har i skogen. Dels går
sågverks- och pappersindustrin för högtryck, dels vet vi att det kommer
att bli ett stort behov av biomassa och biobränslen, om vi skall kunna
ställa om det svenska energisystemet.
När det sedan gäller kommunerna tror jag att de själva har ett inci-
tament för att förändra detta. Det finns alltså en miljömedvetenhet ute i
kommunerna i dag som jag tycker borgar för framsteg.
Men jag vill också säga att det som har kommit in i bilden under
den senaste tiden, nämligen naturgas, som är i drift både av kollektiv-
trafik men också av trafik med mindre lastbilar i kommunerna, också är
mycket positivt.
Beträffande EU är det riktigt att vi nu har fått en yttre tullmur. Men
samtidigt har vi fått tillstånd att utnyttja 5 000 kubikmeter vinetanol i
Sverige.
Anf. 125 PETER ERIKSSON (mp)
Fru talman! Det är riktigt att vi har fått en mindre kvot vinetanol att
använda i Sverige. Den räcker ju inte alls till för den svenska konsum-
tionen och den utveckling som planeras på området.
Jag tycker att det är tråkigt om regeringen inte vågar eller orka dri-
va en aktiv näringspolitik för bättre miljö och fler jobb. En satsning på
den nya teknik som finns i dag, vilken är mycket nära att kunna appli-
ceras i direkt industriell skala kan ju ge tusentals jobb i skogslandska-
pen i Sverige i dag. Den kan också göra mycket för att skapa en bättre
miljö samt ersätta kärnkraften och användas för omställningen av
energiprogrammet. Den teknik som i dag utvecklas i bl.a. Örnsköldsvik
ger ju restprodukter som mycket väl kan användas som ett högvärdigt
bränsle för t.ex. uppvärmning av villor.
Därför tycker jag att det är tråkigt att ministern är så svag i den här
diskussionen och inte tar fasta på de möjligheter som finns.
Anf. 126 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s)
Fru talman! Regeringen vågar och driver faktiskt en aktiv miljöpo-
litik som också ger en hel del jobb. Låt mig bara referera till den eko-
nomisk-politiska propositionen, där vi satsade 1,8 miljarder för miljö-
sanering av bostäder och skolor. Genom den uppgörelse som nu har
träffats med ett parti under våren tillkommer ytterligare 2 miljarder för
den verksamheten. Även inom energiområdet driver vi en aktiv politik,
bl.a. baserad på 1991 års energiöverenskommelse, just för att öka sys-
selsättningen inom energiområdet.
Prot. 1994/95:89
18 april
Svar på frågor
|
Prot. 1994/95:89 18 april |
Anf. 127 PETER ERIKSSON (mp) Fru talman! Jag är medveten om att vi har träffat en del positiva |
uppgörelser som kommer att ge en del jobb och som blir bra för miljön
|
Svar på frågor |
i framtiden. Men när det gäller energiomställningen verkar det inte Anf. 128 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s) Fru talman! Det går tydligen att skapa motsättningar i vilka frågor Får jag påminna Peter Eriksson om att en energikommission för Anf. 129 PETER ERIKSSON (mp) Fru talman! Jag är inte ute efter att skapa motsättningar. Men jag är Överläggningen var härmed avslutad. 26 § Hänvisning av ärenden till utskott Föredrogs och hänvisades Propositioner 1994/95:173 till skatteutskottet 1994/95:195 till socialutskottet Förslag 1994/95 :RFK2 till konstitutionsutskottet Motioner 1994/95:Jo21-Jo29 till jordbruksutskottet |
52
27 § Förnyad bordläggning
Föredrogs men bordlädes ater
Justitieutskottets betänkanden 1994/95:JuU13, JuUlö och JuU17
Lagutskottets betänkanden 1994/95 :LU4, LU16 och LU20
Utrikesutskottets betänkanden 1994/95:UU21 och UU22
Trafikutskottets betänkanden 1994/95 :TU 16 och TU 17
Bostadsutskottets betänkanden 1994/95:BoU16 och BoU19
Prot. 1994/95:89
18 april
28 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Proposition
1994/95:178 Pantbankslag
Skrivelse
1994/95:198 Meddelande om kommande förslag om begränsning av
avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier
Motioner
med anledning av prop. 1994/95:174 Vissa betygsfrågor m.m.
1994/95:Ub52 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v)
1994/95:Ub53 av Andreas Carlgren m.fl. (c)
1994/95:Ub54 av Beatrice Ask m.fl. (m)
1994/95:Ub55 av Margitta Edgren m.fl. (fp)
1994/95:Ub56 av Gunnar Goude m.fl. (mp)
1994/95:Ub57 av Inger Davidson m.fl. (kds)
med anledning av prop. 1994/95:177 Turistpolitik
1994/95:Kr5 av Barbro Andersson m.fl. (s)
1994/95:Kr6 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)
1994/95:Kr7 av Sigge Godin (fp)
1994/95:Kr8 av Marianne Andersson m.fl.(c)
1994/95:Kr9 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s)
1994/95: Kr 10 av Ola Sundeil (m)
1994/95:Krl 1 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
1994/95:Krl2 av Ewa Larsson m.fl. (mp)
1994/95:Krl3 av Ulf Björklund och Fanny Rizell (kds)
med anledning av prop. 1994/95:188 Effektiviseringar på delgivnings-
området
1994/95:Jul6 av Gun Hellsvik m.fl. (m)
Konstitutionsutskottets betänkanden
1994/95:KU33 Ställföreträdande ombudsman vid JO-ämbetet
1994/95:KU39 Riksdagen och dess myndigheter m.m.
1994/95:KU40 Val till Europaparlamentet och andra valfrågor
53
|
Prot. 1994/95:89 18 april |
Finansutskottets betänkanden 1994/95 :FiU9 Den statliga rationaliserings verksamheten och revisionen 1994/95 :FiU 16 Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens 1994/95 :FiU 17 Anslag till Kammarkollegiet Socialförsäkringsutskottets betänkanden 1994/95:SfU12 Studiestöd m.m. 1994/95 :SfU15 Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan Kulturutskottets betänkanden 1994/95:KrU17 Arkiv m.m. 1994/95:KrU21 Ersättningar och bidrag till konstnärer 1994/95:KrU22 Teater, dans och musik 1994/95:KrU23 Bibliotek, litteratur och tidskrifter 1994/95:KrU24 Bildkonst, konsthantverk m.m. 1994/95:KrU25 Film m.m. Trafikutskottets betänkanden 1994/95 :TU 18 Vägverket 1994/95 :TU 19 Köp av kollektivtrafik Justitieutskottets betänkanden 1994/95:JuU18 Anslag till åklagarväsendet, m.m. 1994/95:JuU19 Anslag till rättshjälp, m.m. 29 § Anmälan om interpellationer Anmäldes att följande interpellationer framställts den 7 april 1994/95:108 av Inger Lundberg (s) till statsrådet Mats Hellström om den 10 april 1994/95:109 av Gudrun Lindvall (mp) till jordbruksministern om vall- den 11 april 1994/95:110 av Siw Persson (fp) till socialministern om arbetsskador 1994/95:111 av Gudrun Lindvall (mp) till kommunikationsministern |
54
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 18 april.
den 12 april
1994/95:112 av Roy Ottosson (mp) till näringsministern om produk-
tions- och miljömålen i skogsbruket
1994/95:113 av Marianne Samuelsson (mp) till statsrådet Mats Hell-
ström om den rådgivande nämnden för vapenexport
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 25 april.
Prot. 1994/95:89
18 april
30 § Kammaren åtskildes kl. 16.40.
Förhandlingarna leddes
av förste vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 16 § anf. 61
(delvis) och
av andre vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
TOM T:SON THYBLAD
/Barbro Nordström
55
Prot. 1994/95:89
18 april
Innehållsförteckning
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2 § Meddelande om plan för kammarens sammanträden.............1
3 § Meddelande om frågestunden tisdagen den 2 maj...................1
4 § Meddelande om avgivande av interpellationer........................1
5 § Meddelande om svar på interpellationer..................................1
6 § Anmälan om frågor.....................................................................2
1994/95:436 av Tuve Skånberg (kds) till justitieministern
om åtgärder mot våldsskildringar.............................................2
1994/95:437 av Birger Schlaug (mp) till statsrådet Jörgen
Andersson om Ringhals 2.........................................................3
1994/95:438 av Rigmor Ahlstedt (c) till finansministern om
lagen om offentlig upphandling................................................3
1994/95:439 av Johan Lönnroth (v) till finansministern om
ansvaret för finanspolitiken.......................................................3
1994/95:440 av Margareta E Nordenvall (m) till finansmi-
nistern om budgetunderskottet..................................................3
1994/95:441 av Björn Ericson (s) till statsrådet Jan Nygren
om industrisysselsättningen i Stockholmsregionen...................3
1994/95:442 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Leif
Blomberg om avvisning av bosnier med kroatiska pass..........3
1994/95:443 av Yvonne Ruwaida (mp) till statsrådet Mats
Hellström om krigsmaterielexport till Mexico m.fl. länder.......3
1994/95:444 av Peter Eriksson (mp) till näringsministern
om etanoldrift...........................................................................3
1994/95:445 av Ragnhild Pohanka (mp) till jordbruksmi-
nistern om Garpenberg..............................................................3
1994/95:446 av Anne Wibble (fp) till finansministern om
ränteläget..................................................................................3
1994/95:447 av Anne Wibble (fp) till finansministern om
europeiska utvecklingsbankens stödinsatser i Öst- och Cent-
raleuropa...................................................................................3
7 § Svar på fråga 1994/95:437 om Ringhals 2................................3
Anf. 1 Miljöminister ANNA LINDH (s)...............................3
Anf. 2 BIRGER SCHLAUG (mp)..........................................4
Anf. 3 Miljöminister ANNA LINDH (s)...............................4
Anf. 4 BIRGER SCHLAUG (mp)...........
Anf. 5 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Anf. 6 BIRGER SCHLAUG (mp)...........
8 § Svar på fråga 1994/95:405 om Gideälven.................................5
56
Anf. 7 Miljöminister ANNA LINDH (s)................................5
Anf. 8 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c)..................6
Anf. 9 Miljöminister ANNA LINDH (s)................................6
Anf. 10 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c)................6
9 § Svar på frågorna 1994/95:410 och 424 om återvinning
av glasförpackningar, m.m..........................................................7
Anf. 11 Miljöminister ANNA LINDH (s)..............................7
Anf. 12 SIGGE GODIN (fp)...................................................7
Anf. 13 LARS G LINDER (s).................................................8
Anf. 14 Miljöminister ANNA LINDH (s)..............................9
Anf. 15 SIGGE GODIN (fp)...................................................9
Anf. 16 LARS G LINDER (s).................................................9
Anf. 17 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................10
Anf. 18 SIGGE GODIN (fp).................................................10
Anf. 19 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................10
Anf. 20 SIGGE GODIN (fp).................................................10
10 § Svar på fråga 1994/95:432 om standardiserade för-
packningar..................................................................................11
Anf. 21 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................11
Anf. 22 HANNA ZETTERBERG (v)...................................11
Anf. 23 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................12
Anf. 24 HANNA ZETTERBERG (v)...................................12
Anf. 25 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................12
Anf. 26 HANNA ZETTERBERG (v)...................................12
Anf. 27 Miljöminister ANNA LINDH (s)............................12
Anf. 28 HANNA ZETTERBERG (v)......................... 12
11 § Svar på fråga 1994/95:425 om fördelningen av polisre-
surser eilan länen.......................................................................13
Anf. 29 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................13
Anf. 30 GÖRAN MAGNUSSON (s)....................................14
Anf. 31 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................14
Anf. 32 GÖRAN MAGNUSSON (s)....................................15
Anf. 33 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................15
Anf. 34 GÖRAN MAGNUSSON (s)....................................16
12 § Svar på fråga 1994/95:436 om åtgärder mot vålds-
skildringar ..................................................................................16
Anf. 35 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................16
Anf. 36 TUVE SKÅNBERG (kds)........................................17
Anf. 37 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................17
Anf. 38 TUVE SKÅNBERG (kds)........................................18
Anf. 39 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................18
Anf. 40 TUVE SKÅNBERG (kds)........................................18
Anf. 41 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)................18
13 § Svar på fråga 1994/95:429 om invandrares kunskaper i
svenska språket..........................................................................19
Prot. 1994/95:89
18 april
57
Prot. 1994/95:89 Anf. 42 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)........................19
18 april Anf. 43 BEATRICE ASK (m)..............................................20
---------------- Anf. 44 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)........................20
Anf. 45 BEATRICE ASK (m)..............................................21
Anf. 46 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)........................21
Anf. 47 BEATRICE ASK (m)..............................................22
Anf. 48 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)........................22
14 § Svar på fråga 1994/95:431 om Postens medlemskap i
SAF.............................................................................................22
Anf. 49 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).... 22
Anf. 50 KARL-ERIK PERSSON (v)....................................23
Anf. 51 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).... 24
Anf. 52 KARL-ERIK PERSSON (v)....................................24
Anf. 53 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).... 24
Anf. 54 KARL-ERIK PERSSON (v)....................................24
15 § Svar på fråga 1994/95:430 om Riksrevisionsverket och
Statens löne- och pensionsverk.................................................25
Anf. 55 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................25
Anf. 56 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c).............25
Anf. 57 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................26
Anf. 58 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c).............26
Anf. 59 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................27
Anf. 60 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c).............27
16 § Svar på fråga 1994/95:438 om lagen om offentlig upp-
handling......................................................................................27
Anf. 61 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................27
Anf. 62 RIGMOR AHLSTEDT (c)......................................27
Anf. 63 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................28
Anf. 64 RIGMOR AHLSTEDT (c)......................................28
Anf. 65 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................28
Anf. 66 RIGMOR AHLSTEDT (c)......................................28
Anf. 67 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................29
Anf. 68 RIGMOR AHLSTEDT (c)......................................29
17 § Svar på fråga 1994/95:439 om ansvaret för finanspoli-
tiken............................................................................................29
Anf. 69 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................29
Anf. 70 JOHAN LÖNNROTH (v)........................................29
Anf. 71 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................30
Anf. 72 JOHAN LÖNNROTH (v)........................................30
18 § Svar på fråga 1994/95:440 om budgetunderskottet.............30
Anf. 73 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................30
Anf. 74 MARGARETA E NORDENVALL (m)..................31
Anf. 75 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................31
Anf. 76 MARGARETA E NORDENVALL (m)..................32
Anf. 77 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)..................32
58
Anf. 78 MARGARETA E NORDENVALL (m)...................33
Anf. 79 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................33
Anf. 80 MARGARETA E NORDENVALL (m)...................33
Anf. 81 Finansminister GÖRAN PERSSON (s)...................34
19 § Svar på fråga 1994/95:433 om antibiotika i tillväxtbe-
främjande syfte..........................................................................34
Anf. 82 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .34
Anf. 83 DAN ERICSSON (kds)............................................35
Anf. 84 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .35
Anf. 85 DAN ERICSSON (kds)............................................36
Anf. 86 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .36
Anf. 87 DAN ERICSSON (kds)............................................37
Anf. 88 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .37
Anf. 89 DAN ERICSSON (kds)............................................37
20 § Svar på fråga 1994/95:445 om Garpenberg..........................37
Anf. 90 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .37
Anf. 91 RAGNHILD POHANKA (mp)................................38
Anf. 92 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .38
Anf. 93 RAGNHILD POHANKA (mp)................................39
Anf. 94 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .39
Anf. 95 RAGNHILD POHANKA (mp)................................39
Anf. 96 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .39
Anf. 97 RAGNHILD POHANKA (mp)................................40
Anf. 98 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .40
21 § Svar på fråga 1994/95:423 om ungdomsarbetslösheten.......40
Anf. 99 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................40
Anf. 100 HELENA FRISK (s)..............................................40
Anf. 101 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................40
Anf. 102 HELENA FRISK (s)..............................................41
22 § Svar på fråga 1994/95:441 om industrisysselsättningen
i Stockholmsregionen.................................................................41
Anf. 103 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................41
Anf. 104 BJÖRN ERICSON (s)............................................42
Anf. 105 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................43
Anf. 106 BJÖRN ERICSON (s)............................................43
Anf. 107 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)...................................................................44
Anf. 108 BJÖRN ERICSON (s)............................................44
23 § Svar på fråga 1994/95:442 om avvisning av bosnier
med kroatiska pass.....................................................................44
Anf. 109 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................44
Prot. 1994/95:89
18 april
59
Prot. 1994/95:89 Anf. 110 ULLA HOFFMANN (v)........................................45
18 april Anf. 111 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................45
--------------- Anf. 112 ULLA HOFFMANN (v)........................................46
Anf. 113 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................46
Anf. 114 ULLA HOFFMANN (v)........................................47
Anf. 115 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)..........................47
Anf. 116 ULLA HOFFMANN (v)........................................47
24 § Svar på fråga 1994/95:435 om pensionärernas lev-
nadsomkostnader ......................................................................47
Anf. 117 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................47
Anf. 118 ULLA HOFFMANN (v)........................................48
Anf. 119 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................49
Anf. 120 ULLA HOFFMANN (v)........................................49
Anf. 121 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................49
25 § Svar på fråga 1994/95:444 om etanoldrift............................49
Anf. 122 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s).................49
Anf. 123 PETER ERIKSSON (mp)......................................50
Anf. 124 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s).................51
Anf. 125 PETER ERIKSSON (mp)......................................51
Anf. 126 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s).................51
Anf. 127 PETER ERIKSSON (mp)......................................52
Anf. 128 Statsrådet JÖRGEN ANDERSSON (s).................52
Anf. 129 PETER ERIKSSON (mp)......................................52
26 § Hänvisning av ärenden till utskott.........................................52
27 § Förnyad bordläggning............................................................53
28 § Bordläggning...........................................................................53
29 § Anmälan om interpellationer.................................................54
1994/95:108 av Inger Lundberg (s) till statsrådet Mats
Hellström om principerna för anställning i EU m.m...............54
1994/95:109 av Gudrun Lindvall (mp) till jordbruksminis-
tern om vallodlingen...............................................................54
1994/95:110 av Siw Persson (fp) till socialministern om ar-
betsskador på grund av kvicksilverbelastning........................54
1994/95:111 av Gudrun Lindvall (mp) till kommunika-
tionsministern om väg 57 förbi Mölnbo..................................54
1994/95:112 av Roy Ottosson (mp) till näringsministern om
produktions- och miljömålen i skogsbruket............................55
1994/95:113 av Marianne Samuelsson (mp) till statsrådet
Mats Hellström om den rådgivande nämnden för vapenex-
port..........................................................................................55
30 § Kammaren åtskildes kl. 16.40...................................................55
60
gotab 48685, Stockholm 1995