Riksdagens protokoll
1994/95:85

Tisdagen den 4 april

Kl. 14.00-16.14

Protokoll

1994/95:85

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 29 mars.

2 § Meddelande om frågestunden den 18 april

Talmannen meddelade att frågor som skulle besvaras vid frågestun-
den tisdagen den 18 april skulle lämnas in till kammarkansliet senast
tisdagen den 11 april kl. 13.30.

3 § Meddelande om svar på interpellation

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:

Interpellation 1994/95:87

Till riksdagen

Beträffande interpellation 1994/95:87 av Chris Heister om labora-
torieprover får jag meddela att jag inte kan besvara denna inom fyra
veckor.

Skälet härtill är att en debattdag som passar både interpellanten och
mig inte gått att finna under denna tidsperiod.

Jag kommer att besvara interpellationen den 8 maj 1995.

Stockholm den 30 mars 1995

Ingela Thalén

4 § Svar på fråga 1994/95:414 om ersättning till vittnen Svarpå frågor

Anf. 1 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)

Fru talman! Ragnhild Pohanka har frågat mig om det finns några
planer på att höja ersättningen till den som vittnar inför domstol.

Jag vill inledningsvis framhålla att vittnesbevisning intar en central
roll i vårt rättsväsende. Detta gäller inte minst i brottmål, där vittnes-
bevisningen ofta är den viktigaste bevisningen. Den obenägenhet att

1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 85

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

vittna, kanske på grund av rädsla, som på senare tid brett ut sig i vårt
samhälle inger därför oro och kan i ett längre perspektiv sägas äventyra
rättssäkerheten. Såvitt framgår av Ragnhild Pohankas fråga är det mot
denna bakgrund som hon undrar om det finns planer på att höja vittnes-
ersättningen.

Jag vill här erinra om att enligt svensk rätt är var och en som inte är
part i ett mål i princip skyldig att vittna om vad han eller hon har iakt-
tagit. Vittnesplikten är alltså en samhällsplikt som gäller alla.

På uppdrag av dåvarande justitieministern Gun Hellsvik har en sär-
skild utredare undersökt vilka åtgärder som skulle kunna förbättra
situationen för bl.a. vittnen i domstol och lämnat förslag till olika såda-
na åtgärder. Uppdraget har redovisats i promemorian Vittnen och mål-
sägande i domstol (Ds 1995:1). I promemorian föreslås bl.a. en straff-
skärpning när det gäller övergrepp i rättssak och att domstolen i vissa
fall skall kunna förordna en särskild stödperson för ett vittne. I prome-
morian föreslås också en höjning av ersättningen för förlorad arbets-
förtjänst och för övernattningskostnad.

Promemorian remissbehandlas för närvarande. Remisstiden går ut
om en månad. Jag kommer i sedvanlig ordning att avvakta remissom-
gången innan jag tar ställning till den fortsatta behandlingen av utreda-
rens förslag. När det gäller vittnesersättningens storlek vill jag rent
allmänt erinra om det hårt ansträngda ekonomiska läge som landet
befinner sig i och som för rättsväsendets del innebär att det under inne-
varande mandatperiod skall sparas 1 miljard kronor. Detta kommer
oundvikligen att sätta sina spår i all verksamhet inom domstolsväsen-
det, även när det gäller vittnesersättningen. På Ragnhild Pohankas fråga
vill jag därför svara att det nu inte finns några planer på att höja vittnes-
ersättningen.

Ragnhild Pohankas fråga berör egentligen inte bara ersättningens
storlek utan även andra orsaker till att människor är obenägna att vittna.
Jag tänker då på den alltmer utbredda rädslan för att som vittne utsättas
för repressalier i form av hot och våld. Som jag den 6 december i fjol
framhöll här i kammaren måste samhället reagera kraftfullt mot dem
som med hot eller andra metoder försöker hindra rättvisan från att ha
sin gång. Jag är uppmärksam på vittnenas situation och beredd att ver-
ka för de lagstiftningsåtgärder som kan visa sig vara nödvändiga för att
tillförsäkra vittnen säkerhet och skydd.

Anf. 2 RAGNHILD POHANKA (mp)

Fru talman! Jag får tacka för det utförliga svaret. Det är just med
anledning av remissen som jag ställt min fråga. Jag har inte läst hela
promemorian men delar av den. Precis som ministern nämner i sitt svar
ligger det en djupare oro bakom min fråga än enbart det som gäller
vittnesersättningens storlek. Det största dilemmat gäller naturligtvis
dem som är rädda för att bli utsatta för repressalier.

Det kan gälla affärer med narkotika eller svarta pengar, men det kan
också gälla misshandel olika ligor emellan, mobbning och bråk mellan
ungdomsgäng, från vilka man hotar att märka någon. Det kan även

gälla misshandel av kvinnor eller barn i en familj, där man av rädsla
eller falsk lojalitet tar tillbaka sina vittnesmål.

Hela vårt rättssamhälle är beroende av att vittnen ställer upp och
vågar stå för sina vittnesmål. Min fromma förhoppning var att en ökad
vittnesersättning kanske skulle göra det möjligt för ytterligare vittnen
att ställa upp och därmed åstadkomma en förbättring. Naturligtvis tror
jag inte att pengar kan ge effekt, om det är fråga om en verklig och
befogad rädsla, utan då måste skydd sättas in. Men det finns också
människor som får avstå från en hel del pengar för att vittna, t.ex. på
grund av långa resor. Jag har t.ex. hört om ett fall där en person från
Värmland var tvungen att övernatta i samband med sitt vittnesmål.
Kanske skulle pengar tjäna som en liten morot att ställa upp för männi-
skor som är mycket ovana inför domstolar, kanske för personer som
aldrig har varit inför en sådan.

Jag har nu fått svaret att detta inte är möjligt i nuvarande ekonomis-
ka läge, och jag får böja mig inför det beskedet.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Svar på fråga 1994/95:418 om utredning av påstådd rasdis-
kriminering

Anf. 3 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)

Fru talman! Alice Åström har frågat mig vilka åtgärder regeringen
är beredd att vidta för att komma till rätta med de allvarliga missförhål-
landen som påstås råda inom polis- och åklagarmyndigheter när det
gäller utredning av brott som har rasistiska motiv. Bakgrunden till
Alice Åströms fråga är bl.a. en artikel införd i en av våra dagstidningar,
där artikelförfattaren påstår att brottsanmälningar såsom rasdiskrimine-
ring på restauranger antingen blir liggande tills de preskriberas eller
också leder till beslutet ”brott ej styrkt”.

Alice Åström åberopar också vad Diskrimineringsutredningen kom
fram till år 1984 angående dessa brottsutredningar.

Jag kan, fru talman, naturligtvis inte gå in och kommentera hur
åklagare och polis sköter sitt arbete i enskilda ärenden, men jag vill
ändå här betona att det är angeläget att dessa utredningar bedrivs ef-
fektivt och att även denna typ av brottslighet beivras. Det är därför jag
med tillfredsställelse kan konstatera att biträdande riksåklagaren tagit
initiativ till en generell översyn av hur denna typ av ärenden handläggs.

Då Alice Åström, som framställt frågan anmält att hon var förhind-
rad att närvara vid sammanträdet, medgav talmannen att Ulla Hoffmann
fick delta i överläggningen.

Anf. 4 ULLA HOFFMANN (v)

Fru talman! Jag tackar statsrådet Frei valds för svaret. En näringsid-
kare som diskrimineras på grund av etniskt ursprung eller ras bryter
mot 16 kap. 9 § brottsbalken. Det finns alltså ett lagrum för detta, och

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

det handlar därmed också om de prioriteringar som görs av åklagare
och polis.

Det är en skrämmande artikel som Jesus Alcalå har skrivit. Den vi-
sar på sådant som vi kallar fördomar, men som egentligen är domar,
hos dörrvakter, poliser och åklagare. Enligt artikeln gör dörrvakterna
sådant därför att de har förväntat sig ett visst beteende, och polisen gör
utredningar som är undermåliga. Det går t.o.m. så långt att polisen helt
i strid med lagen själv fattar beslut om att lägga ned förundersökningen.
Åklagarämbetet prioriterar inte de här brotten, vilket gör att de ofta
preskriberas.

Diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung äger inte en-
bart rum vid krogar utan utövas också av bostadsföretag som ständigt
diskriminerar invandrare. År 1984 gjordes en diskrimineringsutredning,
och redan den tog upp det som påvisas i Dagens Nyheters artikel. På
elva år med regeringar av både socialdemokratiskt och borgerligt slag
har det alltså inte hänt något.

Likhet inför lagen är en rättighet i en demokrati, och den gäller
även de invandrade. Brott mot 16 kap. 9 § brottsbalken måste därför få
en annan prioritering hos polis och åklagare. Om dessa brott inte priori-
teras, skjuter man ut de invandrade från samhället, vilket ytterligare
förstärker den segregation som regeringen på andra områden vill för-
hindra.

Jag tycker därför att det vore rimligt att regeringen i väntan på den
generella översynen inbjuder rikspolischefen och riksåklagaren för
överläggningar om vad som kan göras för att komma till rätta med
diskriminering och därmed visar vilken vikt som regeringen lägger vid
etnisk diskriminering.

Anf. 5 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)

Fru talman! Det är ju ytterst myndigheterna själva som har att beslu-
ta hur de skall hantera sina resurser, hur de prioriterar i sitt arbete och
hur de lägger upp det. Jag delar helt uppfattningen att detta är en brott-
styp som vi har all anledning att vara mycket uppmärksamma på. Den
har mycket negativa effekter och allvarliga konsekvenser, som bl.a.
rasism och våldsbrott, i vårt samhälle.

Därför är det angeläget att den här typen av brott beivras. Därför är
jag tillfredsställd med att riksåklagaren kommer att se över rutinerna
när det gäller åklagarnas hantering av den här typen av ärenden. Jag har
dessutom inhämtat information om att rikspolischef Björn Eriksson i
samtal med diskrimineringsombudsmannen har uttalat den uppfattning-
en att detta är brott som måste prioriteras inom polisen. Givetvis är det
den enskilda polismyndighetens chef i varje område som har att avgöra
huruvida en fråga skall behandlas med förtur eller inte. Men jag tror att
uppmärksamhet och debatt kring frågan kan få de inblandade att känna
ett ansvar i sin tjänsteutövning och tillmäta dessa frågor den betydelse
som de faktiskt har.

Anf. 6 ULLA HOFFMANN (v)Fru talman! Det tycker jag var ett
bra svar. Det är riktigt att myndigheterna skall sköta sig själva. Men när
det samtidigt slås larm om missförhållanden ligger det på oss att reage-
ra.

Statsrådet sade att en debatt nu kommit i gång. Det var precis vad
som var avsikten med frågan. Den här frågan skall prioriteras och upp-
märksammas så att det blir en ändring.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Svar på fråga 1994/95:419 om kostnaderna för vissa materiel-
beslut

Anf. 7 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)

Fru talman! Förste vice talman Anders Björck har frågat mig om
kostnaderna för vissa materielprojekt. Frågan gäller ubåt 90 och haubits
77.

Regeringen beslutade i juli 1990 att anskaffa tre ubåtar inom en
kostnadsram av 2 512 000 000 kr. Regeringen beslutade också att an-
skaffningen skulle inrymmas i en oförändrad ekonomisk nivå och före-
skrev att hänsyn skulle tas till detta av Försvarsmakten i programplanen
för perioden 1991/92-1996/97.

Regeringen beslutade i februari 1990 om anskaffning av haubits 77
B med ammunition inom en kostnadsram av högst 1 030 000 000 kr.
Regeringen föreskrev i samma beslut i detalj hur finansieringen skulle
ske.

Anf. 8 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)

Fru talman! Jag ber att få tacka försvarsministern för svaret på min
fråga. Bakgrunden är den att det har förekommit en mycket oseriös och
osaklig debatt om olika kostnadsfrågor inom försvaret. Det har talats
om svarta hål på ett sätt som visar en ganska djup okunnighet om för-
svarsekonomiska frågor.

Jag kan konkretisera försvarsministerns ganska så kryptiska svar.
Sanningen är den att när jag tillträdde som försvarsminister den 4 okto-
ber 1991 hade jag att ta över extra kostnader på 1,5 miljarder kronor
utom ram som just hade beslutats av den socialdemokratiska regering-
en. Det gällde ubåt 90 och haubits 77 B, en tilläggsbeställning, och ett
par övriga materielprojekt på 1,5 miljarder kronor som den socialde-
mokratiska regeringen alltså beslutat om utom ram därför att man ville,
som det har uppgivits, klara av sysselsättningsproblemen på ett antal
orter med försvarsindustri. Det är säkert vällovligt, men jag reagerar
mycket starkt mot att behöva höra att det inte fanns några svarta hål när
jag tillträdde.

Nu är min direkta fråga till försvarsministern: Kan försvarsminis-
tern bekräfta att de kostnader som det fattades beslut om utom ram var
på 1,5 miljarder kronor och att t.ex. ubåt 90 hade avstyrkts av marin-
chefen om han inte fick tilläggspengar, vilket alltså icke blev fallet?

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Anf. 9 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)

Fru talman! I 1987 års försvarsbeslut var inriktningen att anskaffa
ubåt 90. När Försvarets materielverk gjorde sin framställning till rege-
ringen om att få anskaffa tre ubåtar inom en kostnadsram på 2,5 miljar-
der kronor, anmälde man från marinens sida att medel fanns inplanera-
de till nästa försvarsbeslut och att det därefter var möjligt att omplanera
inom Försvarsmaktens medelsram. Överbefälhavaren däremot anmälde
för sin del att systemet var operativt betydelsefullt och hade god effekt
även inom det fredstida ubåtsskyddet men att en anskaffning endast
kunde tillstyrkas under förutsättning att Försvarsmakten i nästa för-
svarsbeslut tilldelades en ekonomisk ram som rymde ubåtsystemet. Mot
den bakgrunden angavs förutom i regeringsbeslutet även i planerings-
anvisningarna till Försvarsmakten att Försvarsmakten skulle beakta
anskaffningen i sin planering.

När det gäller finansieringen av haubitsar och ammunition på ca 1
miljard kronor tillstyrkte ÖB köpet av ammunitionen. För haubitsarna
föreskrev regeringen i detalj hur finansieringen skulle ske, så att för-
svarsbeslutets inriktning inte skulle påverkas.

Anf. 10 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)

Fru talman! Läget var faktiskt det att beslutet om ubåtar fattades i
februari 1991. Då hade inget försvarsbeslut fattats, och det kom inte
heller att fattas något beslut under våren 1991 därför att den dåvarande
försvarskommittén, den s.k. Åbergska utredningen FK 88, havererade.
Försvarsbeslutet sköts ett år framåt.

Kan försvarsministern förneka att beslut togs under 1991 om mate-
rielbeställningar som sammanlagt innebar merkostnader på 1,5 miljar-
der kronor? Är vi oense om detta, tycker jag att frågan bör få utredas av
opartiska experter.

Anf. 11 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)

Fru talman! Vad jag har införskaffat för uppgifter är följande. An-
skaffningen av ubåt 90 och tilläggsbeställningen av haubits 77 finansie-
rades i vanlig ordning inom de ekonomiska ramar som beslutades av
riksdagen på försommaren 1992 i försvarsbeslutet 1992. I regeringens
proposition 1991/92:102 inför detta beslut, undertecknad av dåvarande
försvarsminister Anders Björck, finns inga klagomål över de materiel-
prioriteringar som den tidigare regeringen gjort, utan tvärtom positiva
omdömen om landets förmåga att producera såväl ubåtar som artille-
ripjäser. Av en skriftväxling mellan Försvarsdepartementet och konsti-
tutionsutskottet den 9 mars 1994 framgår klart att det styrningssystem
som tillämpats av statsmakterna för det militära försvaret innebär att
ubåt 90 var finansierad vid tidpunkten för beställningen. Det är de
uppgifter som jag har kunnat ta fram.

Anf. 12 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)

Fru talman! Jag kan konstatera att vi är oense och att frågan bör bli
föremål för en opartisk utredning. Läget var alltså det att beslut som
omfattade extra kostnader utom ram på 1,5 miljarder kronor togs av

den dåvarande socialdemokratiska regeringen på våren 1991. Jag fick
effektuera dessa. Jag ropade inte på mamma eller på hjälp. Jag talade
inte om svarta hål. Jag gjorde ett flertal uttalanden i massmedierna om
det otillfredsställande med detta. Men det fanns inget ytterligare att
göra. Bindande kontrakt var skrivna i det läget. Jag tyckte inte att det
ankom på mig att i en proposition eller annorledes börja skylla på min
företrädare, för jag håller mig för god för sådant. Men jag gjorde ett
flertal offentliga markeringar.

Anf. 13 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)

Fru talman! Jag har inte i mitt svar skyllt på någon. Jag har bara
konstaterat hur det förhåller sig med finansieringen av de materielbe-
ställningar som förste vice talman Anders Björck har ställt sin fråga
om. Jag har vidarebefordrat i kammaren uppgifter om hur dessa beslut
fattades och hur beställningarna finansierades. Det är uppgifter som jag
fått av mina medarbetare på Försvarsdepartementet, duktiga medarbe-
tare som vi båda två känner mycket väl.

Anf. 14 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)

Fru talman! På den sistnämnda punkten vill jag helt instämma med
försvarsministern. Vi skall uppenbarligen få en fortsatt debatt om för-
svarsekonomiska frågor. Men slutsatsen av den här debatten bör väl
ändå bli att någon form av opartisk granskning av detta bör komma till
stånd. Om inte försvarsministern tar initiativet till det är det väl mig
tillåtet att i annat forum göra det.

Anf. 15 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)

Fru talman! Jag kan garantera förste vice talmannen att jag i denna
fråga och också i nästa fråga som jag skall besvara har en fullkomligt
lugn och avslappnad inställning, eftersom detta är händelser som utspe-
lades och inträffade långt före min tid som försvarsminister.

Överläggningen var härmed avslutad.

7 § Svar på frågorna 1994/95:420 och 422 om budgetutfallet för
Försvarsmakten budgetåret 1993/94 m.m.

Anf. 16 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)

Fru talman! Förste vice talman Anders Björck har frågat mig om jag
har för avsikt att upplysa kammaren om budgetutfallet för Försvars-
makten avseende budgetåret 1993/94.

Anders Björck har vidare frågat mig vilka åtgärder jag avser att
vidta med anledning av att en nyligen avslutad kommitté kommit till
slutsatsen att Försvarsmakten enligt gällande pris- och valutakompen-
sationssystem bör vara berättigad till kompensation för kostnadsfördy-
ringarna.

Jag besvarar de båda frågorna i ett sammanhang.

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

När det gäller den första frågan kan jag upplysa om att en redovis-
ning av budgetutfallet redan har lämnats till riksdagen i årets budget-
proposition, Försvarsdepartementets bilaga, s. 64.

När det gäller den andra frågan vill jag inledningsvis slå fast att det
gällande priskompensationssystemet - försvarsprisindex - har fast-
ställts av riksdagen i 1992 års försvarsbeslut. I avvaktan på en översyn
av hela priskompensationssystemet inför nästa försvarsbeslut föreslår
emellertid regeringen i årets budgetproposition en förändring av den
del av försvarsprisindex som beror på Gripenprojektets materielandel,
alltså JAS-projektet.

Jag vill vidare förtydliga vad ”Kommittén med uppdrag att analy-
sera ekonomiska osäkerheter för Försvarsmakten” dragit för slutsats.
Kommittén säger i sitt betänkande att det är uppenbart att priskompen-
sationssystemet inte automatiskt och på ett förutsägbart sätt fångar upp
effekter av stora devalveringar och deprecieringar.

Kommittén anför vidare att det inte ankommer på kommittén att
lämna förslag i frågan om särskilda medel bör tillföras Försvarsmakten
eller om planerad verksamhet bör utgå. Denna fråga avgörs av stats-
makterna i en avvägning mellan de aktuella försvarspolitiska respektive
statsfinansiella kraven.

Kommittén erinrar även om att regeringen i finansplanen i 1993 års
budgetproposition uttalade att kronans minskade värde innebär en
standardsänkning för det svenska folkhushållet. För denna stan-
dardsänkning kan ingen kompensera sig.

Att tillföra Försvarsmakten medel motsvarande den hittills konstate-
rade fördyringen med anledning av deprecieringen hösten 1992 är i det
allvarliga ekonomiska läge som Sverige befinner sig i inte ansvarsfullt.
En stor del av fördyringen avser dessutom Gripenprojektet. Regeringen
har därför uppdragit åt Riksrevisionsverket att göra en total genomgång
av Gripenprojektets ekonomi.

Anf. 17 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)

Fru talman! Jag tackar också för det här svaret, även om det skulle
kunna vara något fullständigare.

När det gäller den första frågan om vilket resultat som blev utfallet
för föregående budgetår vill jag hänvisa till vad försvarsministerns
egen statssekreterare Peter Lagerblad sade när han besökte försvarsut-
skottet den 15 december 1994. Statssekreteraren konstaterade - jag
läser nu ur försvarsutskottets protokoll - att regeringen ej har funnit
några alarmerande avvikelser från riksdagens försvarsbeslut FB -92 när
det gäller läget efter budgetåret 1993/94. Försvarsmakten har under
föregående budgetår underskridit sina anslag med 623 miljoner kronor.
Det var ingen dålig check som överlämnades till försvarsministern,
enligt hans egen statssekreterare.

Så över till den andra frågan som gäller de s.k. svarta hålen. Det har
här spritts en felaktig föreställning om att det skulle finnas en brist på 4
miljarder. Jag är utomordentligt tacksam att den utredning av opartiska
ämbetsmän som han själv tillsatte konstaterar - och jag hoppas att
försvarsministern kan verifera det - att när det gäller 2,7 miljarder

handlar det om kostnader för vilka Försvarsmakten enligt gällande
riksdagsbeslut hade rätt till kompensation för. Därom hoppas jag att vi
inte behöver tvista.

När det gäller de resterande 1,3 miljarderna råder det olika upp-
fattningar. Dessa, fru talman, svarar för en dryg procent av Försvarets
totala budget.

Eftersom jag är en mycket snäll människa skall jag inte vara elak
och peka på hur vissa andra statsråd - här närvarande eller före detta -
har skött sina budgetar på den tiden det begav sig. Där var avvikelserna
långt större än vad försvaret har i dag. Min fråga är: Anser försvarsmi-
nistern att man skall ha rätt att planera i enlighet med fattade riksdags-
beslut?

Anf. 18 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)

Fru talman! Det är riktigt som förste vice talman framhåller, att För-
svarsmakten för budgetåret 1993/94 lämnade ett likviditetsmässigt
överskott på drygt 500 miljoner. Men då är att märka att chefen för
armén i sin årsredovisning anmälde att de pengar som han lyckats spara
under budgetåret 1993/94 skulle användas för finansiering av anskaff-
ning av pansarbandvagn 501, dvs. en upphandling utöver den plan som,
såvitt jag förstår, den dåvarande försvarsministern hade godkänt.

Sedan hade vi en debatt i riksdagen den 4 maj 1994 om totalförsva-
rets anslag. Jag deltog inte i den debatten. Socialdemokratin hade då en
annan talesman i försvarsfrågor. Men jag har läst debattprotokollet, och
det råder inga tvivel om att diskussionen gäller de ofinansierade pos-
terna. Jag kan inte säga om man vid det tillfället hade myntat uttrycket
”svarta hål”. Men jag vet att den dåvarande försvarsministern beteck-
nade dessa ekonomiska oförklarligheter som att ”det cirkulerar ofta i
debatten siffror som är helt gripna ur luften som inte stämmer ett
dugg”.

När jag sedan kom till Försvarsdepartementet, om inte på den första
dagen så åtminstone ganska snabbt efter regeringsskiftet, fick jag rap-
port om att försvaret hade stora ekonomiska osäkerheter i sin ekonomi,
och det var första gången som jag hörde uttrycket svarta hål användas.
De fanns dokumenterade på olika sätt, inte bara i riksdagsdebatter utan
också i pressmeddelanden som tidigare hade gått ut från Försvarsdepar-
tementet.

Anf. 19 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)

Fru talman! Då är alltså läget det att när vi startade 1991 hade vi
oplanerade och ofmansierade kostnader på 1,5 miljarder. Vi lämnade
efter oss 623 miljoner. De kan användas till sådana materielinköp som
vi lyckades göra på ett utomordentligt billigt sätt. Det tror jag att för-
svarsministern är medveten om.

Av de omdiskuterade 4 miljarderna är det 2,7 miljarder som är
oomtvistade. Hur man än vänder och vrider på saken kan jag inte förstå
annat än att försvaret har följt gällande riksdagsbeslut när det gäller de
2,7 miljarderna. Den differens som man strider om rör sig om någon
procent av försvarsanslaget. Det kan i och för sig bli en hel del i abso-

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

1 * Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 85

Prot. 1994/95:85

4 april

luta tal. Som smålänning har jag respekt för slantar, även om de inte är
så där jättestora relativt sett. Men min fråga till försvarsministern är:

Har Försvarsmakten planerat rätt vad avser de 2,7 miljarderna?

Svar på frågor

Anf. 20 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)

Fru talman! Försvarsmakten har på goda grunder räknat med att få
kompensation för dessa pengar. Jag sade i mitt svar att det i det rådan-
de statsfinansiella läget inte är försvarbart att kompensera Försvarsmak-
ten för dessa pengar. Men det rör sig om 1,3 miljarder som har använts
utan att det har funnits några godkända beslut bakom. Sedan finns det 2
miljarder utöver dessa 4 miljarder upp till de 6 miljarder som första
gången nämndes när jag mötte summan i de svarta hålen.

Vad jag vill säga är att det har inte uppträtt några svarta hål efter
oktober 1994. Jag vill inte stå här och tvista om när de svarta hålen så
att säga uppträdde. Jag bara konstaterar att jag fick information om att
det var ekonomiska frågor som måste lösas, och jag tog itu med de
svarta hålen. Det var den uppgift som jag utförde redan under min
första tid som försvarsminister.

Anf. 21 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)

Fry talman! Vad det gäller är att vi tog över ett minus på 1,5 miljar-
der. Vi klarade att åstadkomma ett likviditetsmässigt överskott på 623
miljoner, även om dessa pengar var avsedda för vissa andra saker. Men
vi diskuterar nu 1,3 miljarder kronor. Försvarsministern säger orda-
grant att man på goda grunder hade rätt att planera för de 2,7 miljar-
derna i enlighet med ett riksdagsbeslut som icke ifrågasattes av för-
svarsministerns parti när det gäller priskompensationssystemet. Men
min fråga kvarstår då naturligtvis: Anser försvarsministern att försvaret
gjorde rätt när man planerade på det här sättet? Sedan kan vi ha olika
uppfattningar om huruvida kompensation skall ske eller inte. Där får vi
respektera varandras olika ståndpunkter. Men frågan kvarstår: Har man
gjort rätt eller inte?

Anf. 22 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)

Fru talman! Jag menar att det före regeringsskiftet i oktober 1994
kom många varningar från flera håll om att man borde ha slagit till
bromsarna när det gäller inte minst materielbeställningar under 1994.
Jag vet att det har gjorts stora materielbeställningar varje år, eftersom
försvaret har ett stort materielkonto. Men faktum är att departementet
hade kännedom om att det fanns stora ofinansierade poster, som skulle
finansieras på något sätt. Trots detta gjordes det stora materielbeställ-
ningar. Det var det jag var tvingad att ta itu med.

I det rådande statsfinansiella läget är det oerhört viktigt att svenska
folket får fullt klart för sig att det inte finns någon samhällsverksamhet
som finansieras med skattemedel där man inte har en löpande kontroll
och inte följer upp besluten väldigt noga. På den punkten har jag syn-
punkter. Jag har tagit itu med den här frågan, och nu får Försvarsmak-
ten lida för att man inte tidigare har slagit till bromsarna. Jag har ingen

kritik, utan jag gör ett konstaterande.

Anf. 23 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)

Fru talman! Försvarsmakten har ju planerat enligt gällande riks-
dagsbeslut vad avser de 2,7 miljarderna. Utredningen har konstaterat
att man hade rätt att göra det. Jag har svårt att se att det kan riktas nå-
gon kritik mot detta. Om man ändrar spelreglerna och säger att det inte
blir någon kompensation, är det samma sak som om man ändrar spel-
reglerna under en ishockeymatch. Om man t.ex. efter första perioden
fördubblar storleken på målet är det klart att det uppstår problem. Men
det är någonting helt annat.

Min kommentar till detta är faktiskt att de belopp när det gäller
materielbeställningar som har nämnts avser hela 9O-talet. Om man slår
ut de summor det rör sig om - här ligger det riksdagsbeslut i botten - är
det saker som mer än väl är finansierade.

Min fråga kvarstår: Har försvarsmakten gjort rätt eller inte när man
har planerat på det sätt som man har gjort?

Anf. 24 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)

Fru talman! Jag har gett svar på den frågan. Utgångspunkten för
min undersökning var angivna svarta hål på 6 miljarder. Jag tillsatte en
expertgrupp, som fann att det var svarta hål på i runda tal 4 miljarder.
Det var ett belopp som också ÖB uppgav. I detta belopp finns summor
som Försvarsmakten i sin planering hade skäl att räkna med att bli
kompenserad för. Men faktum är att man inte hade tillgång till pengar-
na när man planerade. Det är utgångspunkten.

Jag vill återigen säga att jag tror att det är oerhört viktigt - på den
punkten borde vi kunna bli överens - att försvarsekonomin granskas
och följs upp mycket noga. Det rör sig ändå om mycket stora pengar;
runt 40 miljarder per år. Det är viktigt och nyttigt att all verksamhet
som bedrivs med skattepengar ständigt är utsatt för kontroll. Jag vill
inte utan vidare lägga de rapporter som med jämna mellanrum kommer
om Försvarsmaktens ekonomi i lådan. Jag menar att Försvarsmaktens
ekonomi måste vara föremål för ständig granskning.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Svar på fråga 1994/95:407 om Fehmarn Bält-forbindelsen

Anf. 25 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)

Fru talman! Kerstin Warnerbring har frågat mig vilka åtgärder re-
geringen ämnar vidta med anledning av de förändrade förutsättningar
som råder beträffande Fehmarn Bält-förbindelsen.

Bakgrunden till frågan är att Danmark, i avtalet mellan Sverige och
Danmark om en fast förbindelse över Öresund, förklarar sig beredd att
arbeta för att en fast förbindelse över Fehmarn Bält kommer till stånd
under förutsättning att hänsyn till miljö och ekonomi kan tillgodoses.

Nyligen redovisades en dansk rapport med fakta om Fehmarn Bält.
I rapporten redogörs bl.a. för trafikflöden över Fehmarn Bält och be-
räknade anläggningskostnader för olika alternativa förbindelser. En

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

slutsats i rapporten är att det är viktigt att klargöra hur det vidare ut-
redningsarbetet bör utformas för att uppfylla kraven på öppenhet, ba-

lansering av intressen och en demokratisk beslutsprocess. Detta kom-

Svar på frågor

mer därför att redovisas i en senare rapport.

I medierna har man av rapporten dragit slutsatsen att det förväntade
trafikunderlaget för en bro är för litet för att en fast förbindelse skall
kunna vara självfinansierande.

Rapporten utgör en del i det utredningsarbete som initierats av den
danske och den tyske trafikministern.

Under 1995 påbörjas utredningar som skall belysa geotekniska och
geologiska förhållanden, tekniska alternativ för kust-till-kust-
förbindelsen, marina miljöeffekter och slutligen trafikprognoser. Dess-
utom har den danske trafikministern beslutat att utredningar skall ge-
nomföras som redovisar alternativa finansierings- och organisations-
modeller, sociala aspekter av en fast förbindelse samt förbättrade färje-
förbindelser som ett alternativ till en fast förbindelse.

Förutsättningarna för etablerandet av en fast förbindelse över
Fehmarn Bält kommer således att klarna successivt. Jag anser det dock
vara för tidigt att redan nu dra några långt gående slutsatser om möjlig-
heten att genomföra projektet. Det får resultatet av kommande utred-
ningar visa.

I enlighet med artikel 21 i avtalet mellan Danmark och Sverige ar-
betar Danmark således med att utreda de miljömässiga konsekvenserna
och de ekonomiska förutsättningarna för en fast förbindelse över
Fehmarn Bält. Jag finner därför ingen anledning att vidta några särskil-
da åtgärder med anledning av den rapport som det danska transportrå-
det avgivit.

Anf. 26 KERSTIN WARNERBRING (c)

Fru talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern för sva-
ret.

Jag är inte heller denna gång nöjd med kommunikationsministerns
svar, och det finns några saker som jag känner att jag måste få påpeka.

En fast förbindelse över Fehmarn Bält var t.o.m. ett svenskt krav
när broavtalet slöts 1991. Inte minst SJ var mycket angeläget om att få
sådana löften, helt enkelt därför att deras prognoser för hela tågtrafiken
annars skulle bli väldigt dåliga, eftersom SJ ju måste betala en fast
summa på 300 miljoner kronor varje år för att utnyttja Öresundsbron.

Broförespråkarna poängterar hela tiden de stora miljövinster som
går att göra genom att godstransporter från landsväg och färjor flyttas
över till järnväg.

Det kommer helt uppenbart att ta väldigt lång tid innan Öresunds-
bron får den stora betydelse för järnvägstrafiken som alla förespråkarna
nu hävdar. Det är t.o.m. tveksamt om det någonsin blir något annat än
en regional förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn.

Det är inte bara i medierna, som kommunikationsministern säger i
sitt svar, som man har dragit slutsatsen att Fehmarn Bält-förbindelsen
inte kan vara självfinansierande, och att det följaktligen inte ens är
säkert att den blir av.

Det danska transportrådets ordförande har själv sagt att politikerna
måste vara beredda att lägga upp flera miljarder på bordet om projektet
skall bli ekonomiskt genomförbart. Danmarks trafikminister bedömer
att det kommer att ta flera år innan det finns ett tillräckligt underlag för
att börja tänka på det här projektet på allvar.

Under sådana premisser tycker jag att det är märkligt, eftersom det
var ett svenskt krav att Fehmarn Bält-förbindelsen skulle komma till
stånd, att regeringen inte reagerar.

Anf. 27 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)

Fru talman! Jag hade inte förväntat mig att Kerstin Warnerbring
skulle vara nöjd den här gången heller när vi diskuterar förutsättningar-
na för Öresundsbron.

När det nu gäller vad man var överens om och vilka krav det hand-
lade om är det viktigt att citera det som man var överens om i det avtal
som har slutits mellan de danska och svenska regeringarna om en fast
förbindelse över Öresund. Där står det: Danmarks regering förklarar sig
beredd att arbeta för att en fast förbindelse över Fehmarn Bält kommer
till stånd under förutsättning att hänsyn till miljö och ekonomi kan
tillgodoses.

Den här förutsättningen är precis den rapport som jag har i min
hand, som heter Facts about Fehmarn Bält och som det danska trans-
portrådet har tagit fram. Det är rapport nr 1 i dessa undersökningar.

Vad min kollega i Danmark har sagt och som Kerstin Warnerbring
något vinklat har refererat är att man, innan man kan få fram ett slutgil-
tigt ställningstagande, måste avvakta och analysera dels denna rapport,
dels de kommande rapporter som man har beställt för att uppfylla kra-
ven i artikel 21 i avtalet. Det kommer att ta sin tid, och det är självklart
att det skall ta tid.

Anf. 28 KERSTIN WARNERBRING (c)

Fru talman! Oavsett om det nu förväntas diverse rapporter, oavsett
hur de ser ut osv., måste väl ändå kommunikationsministern hålla med
om att detta projekt verkar vila på en i högsta grad lösan grund för
närvarande, därför att det ju är två parter inblandade i projektet, inte
bara Danmark utan även Tyskland.

När broavtalet slöts 1991 uttalade Helmut Kohl att Tyskland också
var villigt att gå in i detta projekt. I dag finns det över huvud taget
ingenting som tyder på att Tyskland prioriterar denna förbindelse. De
har fullt upp med att satsa på de öst-västliga förbindelserna. I deras
senaste Bundesverkehrswegeplan, som det heter, vilken omfattar perio-
den ända fram till 2010 nämns över huvud taget ingenting om Fehmarn
Bält-förbindelsen, eftersom Tyskland nu efter enandet har fullt upp
med att både ekonomiskt och tidsmässigt se om sitt eget hus så att säga.

Anf. 29 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)

Fru talman! Kerstin Warnerbring talar om diverse rapporter. Det är
faktiskt så att det är dessa diverse rapporter som är underlaget för de

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

beslut som skall fattas. Det är viktigt att man är seriös och försöker att
vara någorlunda objektiv i förhållande till rapporterna.

När det sedan gäller vad olika uttalanden från Tyskland tyder på

Svar på frågor

kan jag hänvisa till det beslut om Transeuropean NetWork som fattades
vid Essenmötet. Fehmarn Bält-förbindelsen finns med bland de projekt
som skall utredas vidare och som EU är intresserat av att delta i för att
kontrollera de ekonomiska förutsättningarna för projektbidrag. Denna
förbindelse har hög prioritet.

Anf. 30 KERSTIN WARNERBRING (c)

Fru talman! Det är svårt att vara nöjd med kommunikationsminis-
terns svar när det gäller detta projekt över huvud taget. Den ena förut-
sättningen efter den andra dyker ju upp, som sedan förändras. Men
regeringen tar över huvud taget inte detta till sig utan låter hela proces-
sen fortgå utan att komma med åtminstone redovisningar till riksdagen.

Vi måste komma ihåg att det kommer att ta tid att få fram rappor-
terna, och uppenbarligen mycket längre tid än man hade förväntat sig.
Priserna stiger och trafikomslutningen sjunker, vilket tydligen också
kommer att fortsätta.

Under hela den tid som detta pågår förväntar man sig tydligen från
svenskt håll att svenskt näringsliv skall skicka ut sitt gods och sina
leveranser på ett så osäkert sätt som det är att två gånger köra 170 ki-
lometer runt Stora Bält. Därefter hamnar de i trafikinfarkterna norr om
Hamburg. Dessutom har de inte tillräckliga rangermöjligheter i Ham-
burg. Detta med just-in-time-leveranser kommer aldrig att fungera.
Detta är ingenting som gagnar svenskt näringsliv.

Anf. 31 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)

Fru talman! Kerstin Warnerbring säger att nya förutsättningar
kommer. Ja, visst kommer det fram nya förutsättningar hela tiden, och
det kommer vi att få leva med. Men jag kan inte ställa upp på att dessa
nya förutsättningar, t.ex. den aktuella rapporten som nu diskuteras,
skulle innebära att vi från svensk sida intervenerade mellan Tyskland
och Danmark. De har ju tagit fram ett underlag som faktiskt är i enlig-
het med det avtal som den danska och den svenska regeringen har
skrivit under.

Anf. 32 KERSTIN WARNERBRING (c)

Fru talman! Jag måste avslutningvis få säga att det är mycket märk-
ligt att regeringen, trots att det inte går att uppfylla alla de förutsätt-
ningar som rådde när avtalet slöts, ändå lugnt sitter kvar i båten och
tydligen ämnar sjösätta ett projekt som för det första inte verkar behö-
vas och som för det andra kan kasta Sverige in i en total ekonomisk
kris. Där är vi ju redan nu. Varför skall vi då späda på krisen?

Anf. 33 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)

Fru talman! Det är väldigt viktigt att komma ihåg att Fehmarn Bält-
förbindelsen är en förbindelse mellan Tyskland och Danmark. Projektet

har inget direkt samband med Sverige. Vi har i vårt avtal mellan den

svenska och den danska regeringen varit överens om att man skall
arbeta för förbindelsen under förutsättning att det är miljömässigt och
ekonomiskt rimligt. Det är också precis vad man gör. Därför finns det
ingen anledning att från svensk sida ha synpunkter på vad den danska
regeringen gör, eftersom den gör precis det som vi har kommit överens
om i avtalet.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på fråga 1994/95:380 om importen av isländska hästar

Anf. 34 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Margareta Israelsson har frågat mig vilka åtgärder jag
avser vidta för att hästarna även i fortsättningen skall kunna få ett bra
mottagande i Västerås.

All införsel av levande djur från länder utanför EU måste enligt
EG:s bestämmelser (direktiv 90/675/EEG) ske över en av EU godkänd
gränskontrollstation. EU har höga krav på dessa gränskontrollstationer.
De måste, förutom de nödvändiga avlastningsplatserna, besiktnings-
och uppstallningsutrymmena, vara utrustade med kontorsutrymmen,
datorer, etc. Enligt EG:s bestämmelser är det importören som skall stå
för alla kostnader i samband med importen. För att inte avgifterna skall
bli alltför höga måste därför importen koncentreras till ett begränsat
antal införselorter.

Det är Jordbruksverkets bedömning att gränskontrollstationer bör
upprättas vid Stockholm-Arlanda, Göteborg-Landvetter, Malmö-Sturup
och Norrköping-Kungsängen. Jordbruksverkets val grundar sig dels på
den trafik som förekommit fram till EU-inträdet och dels på en upp-
skattning av den framtida importen. Flygplatsen i Västerås har vid
denna bedömning inte befunnits lämplig som gränskontrollstation,
eftersom det endast är ett fåtal försändelser som tas in i landet via Väs-
terås. Flygplatsen uppfyller heller inte EU:s krav på gränskontrollsta-
tion.

Jag delar Jordbruksverkets bedömning och avser därför inte att
vidta några åtgärder i saken.

Anf. 35 MARGARETA ISRAELSSON (s)

Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret på min fråga.
Jag vill också passa på tillfället att tacka för insatserna för humanare
transporter av djur inom EU.

Nu ligger Island utanför EU, och importen av hästar från Island har
sedan en tid tillbaka gått till Västerås. Hundratals hästar har ankommit
till en flygplats, där man har gjort diverse insatser. Man har byggt en
ramp, man har börjat bygga upp stallar, man har knutit kontakter med
veterinärer osv. för att göra ankomsten för hästarna så positiv som
möjligt.

Därför var det naturligtvis med bestörtning som flygplatsen och
kommunen mottog beskedet från Jordbruksverket att import via Väs-

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

terås inte längre skulle vara möjlig. Skälen till detta har ju jordbruks-
ministern angivit här.

Det märkliga är att vid förfrågan om dessa underlag fanns vid någon
av de andra flygplatserna, visade det sig att så inte var fallet. Men de
hade däremot fått tid på sig att göra anläggningar av samma typ som
redan finns i Västerås.

Jag har stor respekt för att man naturligtvis måste ha en viss be-
gränsning när det gäller var den här typen av import skall ske men vill
ändå understryka att Västerås dessutom har landets största insjöhamn.
På så sätt är man i Västerås mycket van vid att mottaga större import
också av gods och har förtullning av sådant.

Det finns skäl att fundera igenom detta ytterligare. Jag har fortfa-
rande litet svårt att förstå varför importen till en flygplats, där man har
byggt upp ett gott mottagande, skall stoppas för att en annan flygplats
skall bygga upp det som redan finns på en annan ort.

Anf. 36 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Västerås är inte någon godkänd gränskontrollstation.
De andra platserna är inte heller godkända; det är jag medveten om.

Detta är uteslutande en kostnadsfråga. Som jag sade i mitt första
inlägg har man tittat på hur mycket import det har varit. Man har gjort
en jämförelse mellan de olika flygplatserna. När man nu tvingas bygga
om flygplatserna har man ansett att antalet måste begränsas.

Det är inte hundratals hästar som importeras via Västerås, i varje
fall inte på årsbasis. I fjol kom 176 islandshästar via Västerås. Dess-
utom hade man i tio fall införsel av annat slag - hundar och katter från
tredje land. Det är en väldigt liten del av den totala importen av både
hästar och andra djur. Det handlar om 176 hästar av 1 400.

Det är naturligtvis ekonomiska faktorer som har gjort att man har
ansett att de fyra andra platserna skall byggas ut och inte Västerås.

Anf. 37 MARGARETA ISRAELSSON (s)

Fru talman! Jag kan förstå den här argumentationen även om jag
inte i övrigt har några siffror över hur det ser ut på de olika flygplatser-
na. Jag hoppas att man fortsättningsvis, om det skulle bli aktuellt med
den här typen av förändringar, har en något större framförhållning från
Jordbruksverkets sida. Nu talade man i stort sett dagen innan om att
nya regler skulle gälla och att den här importen icke skulle ske.

Om jag inte minns alldeles fel skulle den här importen ske den 8
mars. Importören angav att man i stället skulle låta hästarna ankomma
till Danmark. Sedan skulle transporten ske via landsväg upp till Mel-
lansverige. Nu gjordes en förändring. Hästarna ankom i stället till
Stockholm, vilket hyllades med ett stort uppslag i Dagens Nyheter. Det
sades att det som hände ute på Arlanda var ett trevligt inslag.

Anf. 38 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Jag kan hålla med om att man kan rikta kritik i fråga
om framförhållningen. Det gäller inte bara den här frågan utan många
andra frågor som t.ex. rör jordbruket och djurtransporter och EU.

Detta har att göra med att tiden från folkomröstningen, den 13 no-
vember, fram till dagen för medlemskapet var väldigt kort. Alla prak-
tiska arrangemang hann inte ordnas på den korta tiden. Det kan jag
beklaga, men jag vidhåller det som jag sade i mitt första inlägg.

Anf. 39 MARGARETA ISRAELSSON (s)

Fru talman! Låt mig bara slutligen säga att jag har stor förståelse för
de problem som en snabb regeländring innebär. Samtidigt har det varit
möjligt att lämna besked till de andra flygplatserna om att de får tid på
sig att bygga upp de anläggningar som krävs. Det var ingen poäng med
de anläggningar som redan fanns i Västerås. Det tycker jag är beklag-
ligt.

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på fråga 1994/95:409 om EU och grönsaksodlingen

Anf. 40 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Sven Bergström har frågat mig vilka åtgärder jag är be-
redd att vidta för att handeln med mindre vanliga fröer skall kunna
fortgå utan orimliga extrakostnader och byråkrati.

EG:s direktiv på utsädesområdet omfattades redan av EES-avtalet.
Sverige anpassade sin utsädeslagstiftning till EG:s direktiv under åren
1993 och 1994. Direktiven innehåller vissa krav som måste tillgodoses.

Sverige införlivade de aktuella EG-direktiven i svensk rätt genom
ändringar i utsädeslagen och en ny utsädesförordning (1993:1375) som
trädde i kraft den 1 januari 1994. I några fall finns utrymme att ställa
hårdare nationella krav på utsäde som produceras i landet. Beträffande
köksväxter tillämpas dock endast EG:s minimikrav.

Förutsättningen för att ett köksväxtutsäde skall kunna släppas ut på
marknaden är att det åtminstone är kontrollerat som standardutsäde. I
detta ingår att köksväxtsorten skall finnas med i antingen den svenska
sortlistan, i EG:s gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller i
en nationell sortlista i EES-området och uppfylla de krav som Jord-
bruksverket ställer på standardutsäde.

Syftet med EG:s regler för utsäde av köksväxter är att garantera
konsumenten produkter av bra kvalitet. De EG-regler som finns måste
följas. Sedan reglerna infördes har också kontrollen över de utsäden
som släpps ut på marknaden förbättrats. Dock finns ett konsumentin-
tresse för sorter från länder utanför EU som inte är intagna i EU:s ge-
mensamma sortlista eller i de nationella listorna i EES-området och
därför inte får säljas. Det finns därför anledning för Sverige att verka
för förändringar av EG:s bestämmelser i detta avseende.

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

1 ** Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 85

Prot. 1994/95:85

4 april

Anf. 41 SVEN BERGSTRÖM (c)

Fru talman! Jag tackar jordbruksministern för svaret. Den sista me-

ningen var: ”Det finns därför anledning för Sverige att verka för för-

Svar på frågor

ändringar av EG:s bestämmelser i detta avseende.” Det förefaller något
löftesrikt. Jag skulle vilja be jordbruksministern utveckla det litet mer.
Vad menas egentligen?

Annars undrar jag vad i svaret som egentligen är svar på min fråga.
Jag undrade hur handeln med de mindre vanliga fröerna skall kunna
fortgå utan orimliga extrakostnader och byråkrati.

Det här är en ganska stor fråga för många enskilda odlare och för
köksväxthandeln. I facktidskrifter har dessa konsekvenser t.o.m. betrak-
tats som en bomb i grönsakslandet. Detta skulle jag vilja att jord-
bruksministern utvecklade litet grand.

Både denna regering och den tidigare har understrukit vikten av att
bevara en biologisk mångfald. Den här frågan handlar om det. Det är
främst tre krav i dessa bestämmelser som kan ge förödande effekter för
grönsaksodlingen, för det genetiska arvet och för den biologiska mång-
falden.

Det första är kravet på sortdokumentationen. Den kostar mycket
pengar. Det andra är kravet på att alla fröer som säljs måste vara certi-
fierade eller kontrollerat standardutsäde. Det tredje är kravet på att
fröpåsarna skall vara märkta med sista förbrukningsdag, i praktiken
sista förbrukningsmånad.

Konsekvensen av dessa krav har blivit att ett tusental fröer under de
senaste åren har strukits från dessa sortlistor och försvunnit. Det borde
inte vara positivt för alla som värnar en biologisk mångfald. Jag utgår
från att jordbruksministern också gör det och att hon inte vill att vi skall
bli biologiskt fattiga i det här landet.

Eftersom Margareta Winberg har varit ganska karsk i tonen gente-
mot EU vad gäller t.ex. djurskydd och djurtransporter skulle jag vilja
att hon också tar den här frågan på stort allvar. Även om den verkar
liten blir det vittgående konsekvenser för många människor i det här
landet om man inte gör något.

Anf. 42 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Jag skall gärna tala om min uppfattning. Jag trodde att
den framgick av det jag sade i mitt första inlägg.

De fröer som vi tidigare har kunnat importera från länder utanför
den europeiska unionen är i dag svårare att importera därför att de inte
finns på den gemensamma sortlistan eller i de nationella listorna i EES-
området. Det är klart att min uppgift måste vara att se till att de kom-
mer med där, så att detta problem inte uppstår.

Anf. 43 SVEN BERGSTRÖM (c)

Fru talman! Jag undrar om vi inte missförstår varandra litet grand.
Om jag har förstått saken rätt är det svårt för dem som handlar med
dessa ovanliga frösorter att få dem certifierade och registrerade, och det
är förenat med höga kostnader. Fröerna är helt enkelt illegala om man

inte registrerar dem.

Jag undrar vad jordbruksministern har för råd till alla handlare som
vill använda de mindre vanliga köksväxtsorterna. De är inte så få. Det
handlar om ett antal fröfirmor. Det är en fröhandel i Julita, Lindbloms
frö i Kivik, Rara Växter i Stockholm, Runåbergs fröer i Spekeröd och
många andra. Dessutom tillkommer alla konsumenter som vill handla
dessa traditionella sorter. Det handlar om dem i minst lika hög grad
som om importörerna.

Anf. 44 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Jag skall vara litet generell. Jag vill inte gå in på de oli-
ka försäljningsställena.

Vi vet att det finns krångligheter i hela EU:s jordbrukspolitik. Man
kan väl säga att den här frågan ingår i detta krångel. På olika sätt skall
vi försöka lösa den genom att förenkla reglerna.

Detta är en fråga som har kommit upp under de senaste veckorna.
Vi har fått många telefonsamtal och brev till departementet om detta.
Om det är relevant, vilket jag tror att det är, kommer jag att försöka se
på vilket sätt man kan lösa detta problem. För dagen kan jag inte säga
att jag ser den ena eller den andra lösningen. Detta måste vi analysera
och förstås dryfta i de arbetsgrupper som finns i Bryssel. I sista hand
skall frågan tas upp i ministerrådet, om den inte går att lösa tidigare.
Det är så ordningen är.

Anf. 45 SVEN BERGSTRÖM (c)

Fru talman! Det är bra att jordbruksministern är inställd på att lösa
det här. Nu dröjer det emellertid inte länge innan odlingssäsongen
kommer i gång. Väldigt många människor står i begrepp att köpa hem
frö och att sälja frö. Vad har jordbruksministern för konkret besked till
dem?

Är de lagbrytare och skall de i så fall fullfölja att vara det genom att
sälja de fröer som de har beställt och har i lager? Eller skall de avvakta
besked från Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket, Statens utsä-
deskontroll eller EU-kommissionen? Hur skall man göra? Precis i da-
garna blir det här avgörande för väldigt många människor.

Anf. 46 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Om jag skulle komma med ett gott råd, skulle det nog
vara att man bör avvakta.

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Svar på fråga 1994/95:413 om fördelningen av mjölkkvoter

Anf. 47 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Gudrun Lindvall har frågat mig om fördelningen av
mjölkkvoter. I riksdagens yttrande angående mjölkkvoter
(1994/95 :UU5) konstateras att en viss prioriteringsordning skall gälla
vid fördelningen av mjölkkvoter till producenterna. Ett genomsnitt av

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

mjölkproduktionen 1991-1993 skall ligga som bas för varje producent.
Emellertid skall ekologiska bönder vara prioriterade. Därefter skall
nystartare tilldelas mjölkkvot. Den som utökat sin produktion skall
först därefter bli tilldelad kvot. Dessutom skall Norrland ha särskild
prioritet. Detta har regeringen beaktat i sin förordning om fördelning av
mjölkkvoter.

Jordbrukare kan begära omprövning av Jordbruksverkets beslut om
tilldelning av mjölkkvot. Denna omprövning kommer att ske efter det
att kvoter fördelats till de grupper som får kvot vid den första tilldel-
ningen. Ett skäl till extra tilldelning vid omprövning skulle kunna vara
att djurbesättningen har drabbats svårt av leukos. Det ankommer på
Jordbruksverket att besluta i dessa frågor.

Anf. 48 GUDRUN LINDVALL (mp)

Fru talman! Jordbruksministern! Jag vill börja med att säga att jag
har väckt en motion i januari om den fråga som behandlades nyss.
Betänkandet kommer på torsdag. Tyvärr var varken Socialdemokrater-
na eller Centerpartiet med här. Motionen handlade just om köksväxter.
Jag hoppas att beslutet i kammaren efter debatten på torsdag kan bli ett
annat än i utskottet.

Anf. 49 TALMANNEN

Får jag be frågeställaren att hålla sig till frågan.

Anf. 50 GUDRUN LINDVALL (mp)

Fru talman! Nu skall jag hålla mig till frågan.

Många bönder gick in i ett frivilligt leukosprogram precis i början
av 90-talet. Det innebar att man såg ut de djur som hade leukos, och
sedan skulle man rekrytera från besättningar som var leukosfria. Tyvärr
fanns det inte många sådana djur att köpa. Effekten blev att på många
gårdar, framför allt små och medelstora, som hade gått med frivilligt
sjönk mjölkproduktionen - precis under de år som nu används för be-
räkning av mjölkkvoten.

På dessa små gårdar är de ekonomiska marginalerna ganska små.
När man nu får sin mjölkkvot upptäcker man att den är så liten att man
inte klarar sig ekonomiskt. Under de senaste åren, framför allt under
1993 och 1994, har de byggt upp besättningen igen till den storlek den
hade innan de gick med i leukosprogrammet.

Av de bönder som har överklagat är det ungefär 700 som befinner
sig i den här situationen. De har fått en kvot som är så liten att de inte
kan fortsätta. Det här gäller således små och medelstora gårdar. De
ligger ofta i precis de områden som vi säger att vi vill värna, eftersom
det finns ängs- och hagmarker med höga biologiska värden. Förutsätt-
ningen att kunna behålla dem är att djur betar där.

Skall jag tolka svaret, Margareta Winberg, så att Jordbruksverket
kommer att få direktiv och att de bönder som har drabbats kommer att
kunna få sig en kvot tilldelad när den sista fördelningen av kvoterna
kommer att ske?

Anf. 51 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Först gjorde regeringen en prioritering av hur kvoterna
skall fördelas. Det gällde då bönder med ekologisk verksamhet och
nystartare. Riksdagen lade till att man i Norrland skall ha särskild pri-
oritet. Nu kommer Gudrun Lindvall med ytterligare en grupp som skall
ha prioritet. Man kan inte ge alla prioritet. Någon måste vara etta, nå-
gon måste vara tvåa osv.

Dessutom är vi ännu inte riktigt klara med uträkningen av hur det
här skall fördelas. Preliminärt verkar det som om den reservkvot som
skall tillgodose både regeringens och riksdagens prioriteringar blir
mycket liten. Det kanske inte ens blir någon reservkvot. Det är oklart.
Framför allt när det gäller dem som har utökat har man bara tittat på ett
litet antal fall.

I en tidigare debatt med Gudrun Lindvall sade jag att så fort som
Jordbruksverket är klar med sin analys och sitt underlag skall jag över-
väga att förändra förordningen. Jag kan då bara gå på vad riksdagen har
uttalat. Jag kan naturligtvis också lägga till det här med leukos. Min
principiella inställning är att den som har skött sig genom att gå in i ett
sådant här program egentligen inte borde straffas för det. Men jag kan
inte i dag ge ett löfte om att den gruppen också skall prioriteras, så
länge jag inte har ett riktigt beräkningsunderlag.

Anf. 52 GUDRUN LINDVALL (mp)

Fru talman! Vi befinner oss i en besvärlig situation, och det tror jag
att vi är överens om. Det är precis det jag menar, de bönder som var
ambitiösa i början av 90-talet och gick in i leukosprogrammet straffas
nu. Detta är konsekvensen.

Problemet är tyvärr att vi har en för liten mjölkkvot i Sverige. Det
kan varken den nuvarande jordbruksministern eller jag lastas för. Det
var den tidigare borgerliga regeringen som åstadkom detta. Ju mer man
tittar på mjölkkvotsfördelningen, desto bättre man att landskvoten är
för liten. Det är svårt att få in alla våra prioriteringar inom den här
landskvoten.

Jag håller med jordbruksministern om att det är svårt att veta hur
man skall prioritera. Det är möjligt att en del av de här problemen löser
sig. De bönder som t.ex. inte klarar kravet på gödselvårdsanläggningar
till den 1 september slås ut. En del kanske slutar och säljer sina kvoter.

Skulle det kunna vara möjligt att försöka förhandla sig till en litet
större landskvot för att se till att de bönder som i dag oskäligt drabbas
skulle kunna få en litet större kvot? Är det möjligt att tänka sig något
sådant i EU i dag?

Anf. 53 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Först måste vi komma ihåg varför vi har ett kvotsystem
inom EU. Det är för att begränsa produktionen och för att minska över-
skotten. Därför fick vi en kvot på 3,3 miljoner ton i Sverige. När vi fick
den kvoten rådde det i stort sett balans mellan kvoten och produktio-
nen. Kvoten låg t.o.m. litet över den dåvarande produktionen.

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Vad som skedde i samband med förhandlingar året innan och fram
till nu är att väldigt många jordbrukare spekulerade i att vi nu går in i
ett kvotsystem. De spekulerarade i att om de producerar litet mera och
ställer in några extra kor kan de få en högre kvot, och då blir deras gård
mera värd. Jag tycker att det är väldigt olyckligt. Det strider mot de
tankar som utgör grunden för EU:s jordbrukspolitik på mjölkområdet
och för all del också på andra områden, där man har tilldelat sig områ-
den, basareal, antal djur eller som i det här fallet en kvot. Jag anser att
det är uteslutet att tro att vi nationellt skulle kunna få en större mjölk-
kvot.

Anf. 54 GUDRUN LINDVALL (mp)

Fru talman! Är det inte så, Margareta Winberg, att den kvot som vi
tittade på 1991-1993 egentligen var ganska liten, bl.a. beroende på att
många gårdar låg litet lågt de åren t.ex. på grund av leukosprogram-
met? När de sedan började återfå den produktion de hade haft innan de
gick in i leukosprogrammet har de hamnat på en annan nivå. Därför
räcker dessa 3,3 miljoner ton inte till.

De bönder som i dag tyvärr drabbas är de bönder som av olika skäl
låg på en lägre nivå i början av 90-talet än vad de har gjort förr eller
senare. De bönder som gick med i det frivilliga leukosprogrammet är
en stor grupp som vi nog skulle ha behövt diskutera och kompensera
när vi sökte landskvoten. Det här är en utveckling som borde ha varit
väntad, eftersom leukosprogrammet var så intensivt just under de här
åren.

Ett annat sätt är att se om det finns någon möjlighet att förändra
fördelningen av kvoten så att de här bönderna inte missgynnas. Det
kanske också är möjligt. Jag vill veta om det är tänkbart.

Anf. 55 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Det är säkert så som Gudrun Lindvall säger att kvoten
drogs ner något på grund av de här leukosprogrammen. Men den stora
delen i det här sammanhanget var de bönder som utökade. Det gjorde
de trots många varningar. På ett sätt kan man säga att dessa bönder har
varit osolidariska. Nu räcker kvoten inte riktigt till. Man måste se över
det här.

I den eventuella nya fördelningen av kvoter måste man titta särskilt
på dem som har utökat. De kanske skall ha ett större avdrag därför att
de har spekulerat. Det här gäller en del av dem - alla har inte gjort det.
Det är en möjlig väg.

En annan möjlig väg är att man gör ett avdrag för alla initialt, för att
få plats med det som riksdagen har prioriterat och möjligen med dem
som har drabbats av leukos i sin verksamhet. Till detta får vi återkom-
ma inom några veckor.

Anf. 56 GUDRUN LINDVALL (mp)

Fru talman! Jag tolkar detta som att det finns en stor förståelse hos
jordbruksministern, Jordbruksdepartementet och Jordbruksverket för
att bönder vilkas djur drabbats av leukos är en grupp som i dag drabbas

hårt vid fördelningen av kvoten och att man är villig att se över om det
finns en möjlighet att se till att denna grupp inte orättfärdigt drabbas.
Är det riktigt?

Anf. 57 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Jag sade i mitt svar: ”Ett skäl till extra tilldelning vid
omprövning skulle kunna vara att djurbesättningen har drabbats svårt
av leukos.” Längre än så vill jag i dag inte gå i form av löften.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på fråga 1994/95:415 om stöd till fäbodbruket

Anf. 58 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Ragnhild Pohanka har frågat mig om vilka åtgärder jag
tänker vidta för att skydda och undanta fäbodbruket från EU:s fyrkanti-
ga regler.

Visst kan EU:s regler betraktas som krångliga och till synes onödigt
detaljerade. I flera fall är det fråga om obligatoriska regler för med-
lemsstaten. Det är en svensk målsättning att i det fortsatta arbetet söka
åstadkomma en så stor förenkling av regelverket som möjligt.

Vad gäller handjursbidraget skall stöd utgå om tjuren väger mer än
200 kg. Orsaken till denna regel är att man vill förvissa sig om att dju-
ret har uppnått en viss ålder innan slakt. Denna regel är tvingande,
eftersom Sverige har valt den s.k. slaktmodellen vid utbetalning av
handjursbidraget.

Vad avser mjölkkvoter är EU:s bestämmelser tvingande och omfat-
tar samtliga mjölkproducenter. Mjölkkvoterna är individuella. Det
innebär att varje mjölkbonde kommer att få sin produktionskvot. Om
producenten anser sig ha särskilda skäl skall Jordbruksverket göra en
omprövning av sitt kvotbeslut. En sådan omprövning kommer att ske
efter det att den första fördelningen av mjölkkvoter är avgjord.

Jag vill emellertid erinra om att det miljöprogram som nu diskuteras
också innehåller ett omfattande delprogram för bevarandet av kultur-
miljöer. Inom ramen för detta program kommer också stöd att kunna
utgå till fäbodsmiljön.

Anf. 59 RAGNHILD POHANKA (mp)

Fru talman! Jag får tacka jordbruksministern för svaret, men jag är
naturligtvis inte nöjd ur fäbodbrukarnas, kulturens och turismens syn-
punkt. Jag är allt annat än nöjd.

Frågan kan tyckas liten. Den rör bara ca 150 fäbodbrukare. Men det
gäller här våra gamla rötter och våra äldsta traditioner som håller på att
dö ut. De levande fäbodar som i dag finns kvar håller Sveriges äldsta
tradition levande. Men fäbodfolket och fäbodbruket är mer än kultur.
Det är ett sätt att leva, och dessutom en form av ekologiskt anpassat
jordbruk.

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

När det gäller slaktvikterna är det alldeles horribelt att man skall
bedöma alla djur efter samma bedömningsgrunder. Det är helt andra
raser fäbodbrukarna har. De har rödkullor och hornlösa fjällkor, och de
djuren väger mycket mindre. De kommer aldrig upp i 200 kg på 10
eller 23 månader. De klarar inte det, och fabodbrukarna kan alltså inte
få någonting. För att behålla genbanken är det oerhört viktigt att man
ser till att få en förändring och att få ett undantag. Det går inte att få
upp slaktvikterna.

Det är en praktisk nisch för människor som vill bevara kulturen.
Medan djuren betar fritt i skogen enligt sedvanerätt kan man odla vin-
terfoder och använda det till djuren på vintern. Men ofta köper man
också, eftersom man i allmänhet inte har någon maskinpark.

Jordbrukspolitiken, med bl.a. handläggning av förvärvstillstånd, har
gjort att det i princip är den som betalar bäst som får köpa jordbruks-
fastigheter. Det är också en risk för fäbodarna. Hästgårdar och fritids-
bostäder prioriteras framför fortsatt småjordbruk. Fäbodbruket utgör,
som jag tidigare sade, den sista utposten för svensk rödkulla, fjällko
och lantrasgetter i ursprunglig miljö.

Anf. 60 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Jag börjar med det som Ragnhild Pohanka sade sist,
dvs. att jordförvärvslagen ger marken och gården till den som betalar
bäst. Förvärvstillstånd är trots allt förknippat med ett bosättningskrav i
våra glesbygder, och såvitt jag förstår ligger fäbodarna i glesbygder.
Det var inte riktigt korrekt det som sades.

Jag är inte så bekymrad för dessa fäbodar. I det delprogram som vi
har lämnat till Bryssel, och som omfattar 100 miljoner, finns dessa
väldigt väl representerade. Just denna kulturmiljö, fabodbruksmiljö, är
ett exempel på vad man kan använda dessa pengar till, och det har vi
också skrivit. Jag är faktiskt inte bekymrad över det.

Dessutom är miljöprogrammet i övrigt skräddarsytt för animalie-
produktion som kräver bete. Det kräver ett inhägnat område. Men även
där tror jag att fäbodar skall kunna komma i fråga.

Det finns ett annat delprogram inom miljöprogrammet där använd-
ningen av utrotningshotade husdjur ingår. De raser som Ragnhild Po-
hanka nämnde ingår såvitt jag förstår i denna del. Det finns många
olika delar som man ändå kan se positivt på. Att vi sedan skall försöka
ändra reglerna är en annan sak. Det är ett arbete litet mer på sikt.

Anf. 61 RAGNHILD POHANKA (mp)

Fru talman! Själva gårdarna som man äger är oftast så små att det är
mycket lätt att få köpa in dem från fäbodbruken. Djuren betar ju fritt i
skogen enligt sedvanerätt. För den mark där de betar kan man inte få
några som helst bidrag, eftersom det ofta är ris- och myrmarker, och det
godkänns inte för betesrätt.

Att inhägna marken är i dagens läge helt omöjligt. Djuren går fritt i
skogen och söker sig föda. Det är djur som kommer hem automatiskt av
sig själva på kvällen. Det går inte att inhägna dem.

Det ger en viss öppning med de olika bidragen, vilket jag tycker är
positivt, eftersom det är bråttom. Genomsnittsåldern på fäbodbrukare är
60 år. Det finns en hel del unga människor som skulle vara intresserade
av att börja. Det finns 150 brukare, och det finns kanske 20-30 som
står på kö. Det är en stor andel. Men de törs inte med dessa regler.

Sedan får fäbodbrukarna inte heller djurstöd, eftersom småbrukare
måste ha minst tio modertackor för att få djurstöd.

Anf. 62 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag inte tror att vi är så
oense. Vi skall titta på detta och göra vad vi kan. Jag är också angelä-
gen om att denna kulturmiljö skall kunna bevaras.

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Svar på fråga 1994/95:421 om flygplats i Pajala

Anf. 63 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Ulf Kero har frågat mig om jag är beredd att med ar-
betsmarknadspolitiska medel medverka till att en flygplats etableras i
Pajala.

Jag anser att det är angeläget att östra Norrbotten får effektiva
kommunikationer. Dessa är en förutsättning för att regionen skall kunna
fortsätta bygga upp sitt näringsliv och för att människor skall få en
möjlighet att stanna kvar, arbeta, bo och leva i området.

Pajala kommun har fått avslag från Luftfartsverket på sin ansökan
om att få bygga en trafikflygplats. Kommunen har därefter överklagat
beslutet till regeringen. Ärendet bereds för närvarande i Kommunika-
tionsdepartementet. Jag anser att det inte är möjligt att diskutera finan-
sieringsfrågan förrän regeringen fattat beslut i tillståndsfrågan.

Anf. 64 ULF KERO (s)

Fru talman! Jag får tacka arbetsmarknadsministern för detta svar.
Skogen har i olika former länge varit den stora arbetsgivaren i detta
område. Det är den inte längre. Därför är den här frågan så viktig för
oss i arbetet att få ett förändrat och starkare näringsliv i detta område.

Jag vill konkretisera mig, och jag frågar därför arbetsmarknadsmi-
nistern: Om regeringen fattar ett annat beslut än Luftfartsverket, är då
arbetsmarknadsministern beredd att delta och diskutera finansieringen
av en trafikflygplats i Pajala?

Anf. 65 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)

Fru talman! Först kan det vara viktigt att uppmärksamma att just
Pajala kommun var den kommun i Norrlands inland som var först ute
med att ställa om sitt näringsliv från jord- och skogsbrukberoende till
den nya dataindustrin. Pajala är ett av de starka dataindustrifästena i
Norrland. Det har man lyckats med trots att Pajala ligger väldigt långt
bort från närmaste flygplats.

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Jag tog del av företagarnas klagan där uppe för ett tag sedan. De sa-
de att det inte längre var möjligt att fortsätta så här. De hade t.o.m.
själva fått ordna ett flygstråk på Torne älv som bara fungerar under
vinterhalvåret.

Ulf Keros fråga var: Om regeringen skulle säga ja till Pajala kom-
mun när det gäller frågan om trafikflygplats, är då regeringen beredd att
medverka till att klara finansieringen? Länsstyrelsen i Norrbotten och
också Länsarbetsnämnden har varit väldigt positiva till att använda en
del av länsanslaget för finansieringen.

Mitt svar är att jag naturligtvis är beredd att medverka därest vi
kommer fram till att vi skall släppa fram en flygplats i Pajala. Finansi-
eringen för Pajala skall klaras på samma sätt som för andra kommunala
flygplatser. Men först skall vi avgöra frågan om vi skall släppa fram en
flygplats.

Anf. 66 ULF KERO (s)

Fru talman! Jag hör att arbetsmarknadsministern har följt det senas-
te som har hänt i kommunen. Man har använt en isbana på Torneälvens
is i arbetet för företagen som behöver denna service och utveckling av
näringslivet i kommunen.

Jag får därför tacka för svaret som jag har fått av arbetsmarknads-
ministern.

Överläggningen var härmed avslutad.

14 § Svar på fråga 1994/95:400 om kärnsäkerhet i Östeuropa

Anf. 67 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)

Fru talman! Bodil Francke Ohlsson har frågat utrikesministern vilka
riktlinjer regeringen har för det svenska arbetet med kärnsäkerheten i
Östeuropa. Frågan har överlämnats till mig.

De svenska bidragen till kärnsäkerhets- och strålskyddsinsatser i
Central- och Östeuropa har främst koncentrerats till åtgärder för att
snarast möjligt åstadkomma en så hög säkerhet som möjligt i befintliga
kärnkraftverk som inte kan stängas omedelbart av energiskäl.

Stödet ges huvudsakligen i form av teknisk rådgivning, expertstöd
och andra former av kunskapsöverföring, stöd till säkerhetsmyndighe-
ter samt till upphandling och installation av säkerhetsutrustning i kärn-
kraftverken. Stödinsatser ges även till strålskyddsåtgärder, hantering
och omhändertagande av kärnavfall, förbättrad beredskap mot radiolo-
giska olyckor och förbättrad kontroll av kärnämnen.

Förutsättningarna för Sveriges liksom övriga västländers finansiella
satsningar och stödprogram på reaktorsäkerhetsområdet är att de kärn-
kraftverk som inte håller eller bedöms kunna uppnå internationellt
accepterad säkerhetsnivå skall stängas så snart som möjligt och ersättas
av andra produktionsformer. Ett led i detta arbete är också att stödja
satsningar på energieffektiviseringar och miljöanpassning av energisys-
tem.

Det finns i dag inom ramen för multilaterala organ planerade pro-
jekt där man uppnår en avsevärd höjning av säkerhetsnivån inom kärn-
kraftsproduktionen i ett land genom att göra vissa nyinvesteringar. Som
ett exempel kan nämnas den aktionsplan som gruppen G 7 fastlagt för
att åstadkomma en stängning av Tjernobylverket i Ukraina. Denna
plan, som samtliga EU-länder har ställt sig bakom, innefattar investe-
ringshjälp för att färdigställa två tre kärnkraftverk av modernare kon-
struktion som ersättning för det energibortfall som en stängning av
Tjernobyl innebär för Ukraina.

Som ett annat exempel kan nämnas det föreslagna Mochovceprojek-
tet i Slovakien, där färdigställandet av två modernare reaktorer knyts
till stängningen av två mindre säkra reaktorer i drift i Bohunice.

EBRD:s medverkan i Mochovce bereds sedan en tid tillbaka på ba-
sis av ett mycket omfattande utredningsmaterial. Denna beredning av
projektet pågår fortfarande. Det är först när beredningsarbetet slutförts
som vi från svensk sida kommer att kunna ta ställning i själva låneären-
det.

Anf. 68 BODIL FRANCKE OHLSSON (mp)

Fru talman! Jag är helt på det klara med att dessa säkerhetsåtgärder
är viktiga. De ligger direkt i vårt intresse eftersom vi är i riskzonen. Vi
tillhör de närmast drabbade om någonting skulle hända.

Jag tackar för svaret. Jag ville helt enkelt veta hur man ställde sig.

Jag trodde att vårt beslut att avveckla kärnkraft delvis skulle påver-
ka oss när vi är med om dessa kärnsäkerhetsåtgärder. Jag trodde t.ex.
att våra insatser varken direkt eller indirekt skulle få bidra till en ökad
kärnkraftsproduktion i dessa länder eller ge upphov till nya kärnkraft-
verk.

Jag ser av svaret att det gäller två tre kärnkraftverk i stället för
Tjernobyl och två moderna reaktorer i Slovakien. Man gör alltså fem
nya satsningar. Jag trodde inte att Sverige skulle gå med på att formera
kärnkraften eller gå in på att modernisera. Det är inte fråga om att mo-
dernisera - man bygger ju helt nya reaktorer där.

Jag skall inte ta den debatten här. Jag ville bara ha klara linjer för
hur Sverige ser på frågan. Jag tackar så mycket.

Överläggningen var härmed avslutad.

15 § Svar på fråga 1994/95:403 om Kuba

Ai)f. 69 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)

Fru talman! Inger Koch har frågat om den socialdemokratiska rege-
ringen kommer att inleda ett nära samarbete med den kubanska rege-
ringen.

Regeringen beslutade den 9 februari i år att återuppta det bistånds-
samarbete som den förra regeringen avbröt. Orsaken till detta är att vi
anser att ett sådant samarbete främjar en demokratisering på Kuba.

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Det är inte fråga om att återgå till det omfattande bistånd som vi
hade på 7O-talet. Då var Kuba ett s.k. programland i biståndshänseen-

de, med ett brett samarbete inom många sektorer av samhällslivet. Nu

Svar på frågor

gäller det att återuppta samarbetet med Kuba för ett program som gäller
kursverksamhet, stipendiatutbyte och forskningssamarbete.

Vi vill inte diskriminera Kuba på ett orimligt sätt i förhållande till
andra länder i tredje världen. I stället vill vi ha kontakter och utnyttja
dessa på ett konstruktivt sätt.

Regeringen anser att BITS-finansierade kurs- och stipendieverk-
samheter i Sverige kan vara ett positivt inslag i en strävan att främja
större öppenhet, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter på
Kuba. För att åskådliggöra detta kan jag berätta att BITS nu bjuder in
kubanska deltagare till exempelvis kurser i mänskliga rättigheter, freds-
frågor samt journalistik och demokrati.

I dagarna befinner sig också en delegation från SAREC här i Sveri-
ge på Kuba för att göra en total utvärdering av allt tidigare forsknings-
samarbete mellan svenska och kubanska forskningsinstitutioner. Man
kommer då att gå igenom de 21 projekt som Sverige tidigare har gett
stöd till - många av dem inom medicinsk forskning, t.ex. rörande can-
cer och vaccinframställning.

SAREC kommer att redovisa sin utvärdering före sommaren. På
basis av den kommer regeringen att ta ställning till det fortsatta stödets
inriktning och omfattning.

Anf. 70 INGER KOCH (m)

Fru talman! Jag ber att få tacka biståndsministern för svaret på min
fråga.

Kuba är en av de få kvarvarande diktaturerna i världen med en
statschef som vid upprepade tillfallen förklarat att han inte har några
planer på att överge den förda politiken, som innebär ett hårt politiskt
förtryck av landets medborgare.

Det bekräftas också i en rapport från FN:s särskilde rapportör för
Kuba. Han finner situationen när det gäller brott mot mänskliga rättig-
heter oacceptabel. Regimen utövar en omåttlig kontroll av ideologiska
skäl över människors dagliga liv i skolor, på arbetsplatser och i hem-
men. Rätten att uttrycka sig fritt, organisera fackföreningar och ifråga-
sätta Fidel Castros regim existerar inte.

Rapporten är full av exempel på hur människor arresteras och döms
till långa fängelsestraff när de försökt utöva dessa mänskliga rättighe-
ter. Åsiktskontrollen, angiveri, avskedande och förtryck har skapat en
stor frustration i samhället.

I svaret säger biståndsministern att det tänkta samarbetet skulle
främja en demokratisering på Kuba. Anser biståndsministern verkligen
att ett samarbete med enpartiregimen är att stödja en demokratisk pro-
cess som för närvarande inte ens existerar? Det tror jag inte att det
förtryckta kubanska folket tycker.

’.8

Anf. 71 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)

Fru talman! Jag tror att det kubanska folket anser att det är riktigt
att omvärlden håller kontakt med deras land, med deras forskningsinsti-
tutioner, kulturarbetare och andra. Det finns inget värre öde i dagens
läge än att ett slags Berlinmur sänks mitt i Karibiska havet och isolerar
det kubanska folket från kontakter med omvärlden.

Jag kan också meddela fru Koch att en av de största biståndsgivarna
till Kuba just nu är den europeiska unionen. Med de mycket försiktiga
åtgärder som vi har vidtagit i det här skedet skulle man kunna säga att
det rör sig om en moderat EU-anpassning om man så vill.

Det finns dessutom ett mycket starkt affärsintresse för Kuba just nu.
I nästa vecka reser en svensk delegation till Kuba. Det är representanter
för 10-12 företag. De följer i spåren från affärsdelegationer från
Frankrike, England, Italien, Tyskland och Kanada - alla med borgerli-
ga regeringar som också stöder den här verksamheten. Jag menar inte
att vi skall följa efter detta. Det är ju fria företag. Men jag tycker inte
att det är riktigt att bryta en isolering som främst isolerar det kubanska
folket och gagnar regimen. Vi kommer på det här sättet att modest
bryta isoleringen när det gäller vetenskapligt samarbete och kul-
tursamarbete.

Anf. 72 INGER KOCH (m)

Fru talman! Jag antar att biståndsministern har läst den resolution
som FN:s MR-kommission antog nyligen. Där uttrycker man stor oro
över de fortsatta kränkningarna av de fundamentala mänskliga fri- och
rättigheterna och uppmanar regimen att samarbeta med FN och med
den särskilda rapportören. Han har ju hittills inte ens tillåtits att besöka
landet.

Jag anser att det bästa sättet att för närvarande stödja det kubanska
folket är att stödja de oppositionella demokratiskt sinnade krafterna i
Kuba i stället för att etablera ett samarbete med regimen eller med
statliga kubanska myndigheter.

Anf. 73 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)

Fru talman! Vi delar den syn som kommer fram i rapporten från
FN:s rapportör om de mänskliga rättigheterna. Vi anser att det är fråga
om ett både-och. Man bör vara kritisk i fråga om den politiska utveck-
lingen när det gäller de mänskliga rättigheterna och demokratin på
Kuba och samtidigt ha kontakter med demokratiska krafter och stödja
samarbete på vetenskaps-, kultur- och forskningsområdet.

Anf. 74 INGER KOCH (m)

Fru talman! Jag håller med biståndsministern om detta med kontak-
terna. De är oerhört viktiga. Men just nu, med en regim som inte ens
tillåter FN:s utsända att besöka landet, tycker jag att kontakterna med
myndigheterna bör vara minimala. I stället skall vi stödja den opposi-
tion som ändå finns på Kuba, som biståndsministern sade, för att vi så
småningom förhoppningsvis skall kunna se den demokratiska utveck-
ling, och även den ekonomiska utveckling, som vi alla vill se på Kuba.

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Överläggningen var härmed avslutad.

Svar på frågor

16 § Svar på fråga 1994/95:408 om stöd till demokratisk utveck-
ling i Armenien

Anf. 75 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)

Fru talman! Tone Tingsgård har frågat mig vilket stöd regeringen
förutser till den demokratiska utvecklingen i Armenien.

Jag delar frågeställarens uppfattning att den demokratiska situatio-
nen i Armenien inte är tillfredsställande. Som exempel kan nämnas att
president Ter-Petrosjan i slutet av december ingrep mot ett av de le-
dande oppositionspartierna, ARF (Armenian Revolutionary Federa-
tion), vars verksamhet förbjöds. I samband med detta greps flera parti-
företrädare och ett antal tidningar stängdes. I början av januari suspen-
derades genom domstolsbeslut partiets verksamhet för sex månader.

Det är en viktig uppgift för världssamfundet och Sverige att verka
för att utveckla demokrati och demokratiska principer i länderna i det
forna Sovjetunionen. Inför de parlamentsval som skall hållas i Armeni-
en den 5 juli har EU, med mycket aktivt stöd av Sverige, i kontakter
med den armeniska regeringen betonat vikten av att de demokratiska
principerna följs. Internationella organ som Organisationen för säkerhet
och samarbete i Europa står till förfogande och bör utnyttjas för råd
och stöd.

De medel som står till förfogande för samarbetet med länderna i
Central- och Östeuropa är begränsade, varför en geografisk prioritering
är nödvändig för oss. Sverige är en naturlig samarbetspartner för län-
derna i området kring Östersjön.

Ett instrument som gagnar demokratisk utveckling är uppbyggnad
av ett lands institutioner. Som medlemmar i Europeiska unionen sedan
årsskiftet har vi nu också möjlighet att medverka i unionens samarbets-
program med Armenien. EU:s s.k. TACIS-program är utformat för att
bygga upp institutioner och för att överföra kunskap. Sålunda har unio-
nen genom sitt program lagt upp ett stödprogram för Armenien som
omfattar sektorer såsom energi, företagsutveckling och uppbyggnad av
sociala säkerhetsnät. Hittills har TACIS-programmet bidragit med
närmare 10 miljoner ecu, dvs. 95 miljoner kronor, till projekt i Arme-
nien. Europarådet har bidragit med seminarier riktade till Armenien i
frågor rörande medborgarskapslagstiftning.

Sverige lämnar ett betydande katastrofbistånd. Det stödet kanalise-
ras via de FN-organ som verkar i Armenien. Dessutom stöds Armenien
bilateralt genom ett nyligen påbörjat projekt där Statens Räddningsverk
skall bidra med att bygga upp Armeniens nationella räddningstjänst. I
projektet planeras utbildning av armenier, och Sverige kommer att
lämna utrustning.

Sverige har således genom insatser inom Europeiska unionen, bila-
terala program och genom katastrofbistånd ett engagemang för Arme-
niens demokratiska och ekonomiska utveckling.

Anf. 76 TONE TINGSGÅRD (s)

Fru talman! Jag ber att få tacka biståndsministern för svaret. Det är
ju en ganska utförlig redovisning av Sveriges engagemang när det gäl-
ler Armenien. Samtidigt måste jag konstatera att som man frågar får
man svar.

Jag har ju kanske formulerat min fråga litet vitt. Jag försökte att
hänga upp den på propositionen om Östeuropasamarbetet. Jag kan i
och för sig förstå resonemanget om att Sverige är en naturlig samar-
betspartner för länderna i Östersjöområdet. Vad jag egentligen tänkte
på, men inte skrev, var passusen som handlar om ett stöd till parlamen-
tariker och de politiska partierna.

Jag menar att detta är mycket väsentligt just nu inför det förestående
parlamentsvalet. Skall jag tolka svaret så att man skall tänka sig den
geografiska begränsningen även för det? Går det en gräns där även när
det gäller det stödet om t.ex. det socialdemokratiska partiet skulle vilja
skicka en grupp?

Anf. 77 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)

Fru talman! Som framgick av mitt svar finns det, trots våra begrän-
sade resurser och vår koncentration på vårt närområde och Ryssland,
ganska omfattande kontakter, men då framför allt genom EU:s pro-
gram. Det ger oss en extra dimension att ha tillgång till dessa resurser.

Men när det gäller mindre program av den omfattning som antyds
här med parlamentarikerutbyte inför ett förestående val ser jag inga
svårigheter att vidga ramarna för samarbetsområdena. Den här typen av
utbyte förekommer ju på många håll.

Anf. 78 TONE TINGSGÅRD (s)

Fru talman! Jag är mycket nöjd med svaret. Jag ställde frågan för att
få ett svar och inte för att föra en debatt. Jag är glad över att det här
engagemanget finns. Jag vet att jag har många armeniska vänner som
också blir glada över att få den här redovisningen och det här svaret.

Överläggningen var härmed avslutad.

17 § Svar på fråga 1994/95:417 om Nicaragua och demokratin

Anf. 79 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)

Fru talman! Lena Klevenås har frågat mig vilka åtgärder jag är be-
redd att vidta för att inte den ökande fattigdomen i Nicaragua skall hota
den demokratiska processen.

Situationen i Nicaragua ger anledning till oro. Den långvariga eko-
nomiska krisen är en mycket viktig förklaring därtill. En annan faktor,
nära sammanhängande, är historien om hårda, ibland våldsamma mot-
sättningar i landet.

De många årens tillbakagång har medfört att landet är det efter
Haiti fattigaste landet i världsdelen. Nedgången måste brytas för att de
fattiga skall få det bättre och för att säkra den demokratiska utveckling-

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

en. Tecken på förbättringar finns. Förra året uppnådde Nicaragua för
första gången på mer än tio år tillväxt i ekonomin. Varaktig tillväxt
kräver fortsatta strukturella reformer.

Sverige har, som bekant, under många år aktivt stött demokratin
och fattigdomens bekämpning. Detta långsiktiga stöd kommer att fort-
sätta. En ny s.k. landstrategi inriktad på demokratisk utveckling, eko-
nomisk reaktivering och social utjämning förbereds.

Nicaragua är också ett av de allra mest skuldtyngda länderna i värl-
den. Ansträngningar pågår, med aktivt svenskt stöd, för att försöka
samla givare, inte minst EU, och kreditinstitut till en samordnad aktion
i syfte att en gång för alla reducera de skulder Nicaragua har till affärs-
bankerna.

Även mer direkta insatser till stöd för den demokratiska processen
krävs. Sverige ger bl.a. bistånd till att stärka högsta domstolen och
högsta valrådet.

På inbjudan av Nicaraguas regering ingår Sverige, tillsammans med
andra länder med förtroende på alla sidor i Nicaragua, i en vängrupp
med syfte att stödja övergången mot fred, demokrati och utveckling. I
landet bidrar vängruppen för närvarande med att söka lösa upp de lås-
ningar som blockerar samarbetet mellan presidenten, regeringen och
parlamentet.

Anf. 80 LENA KLEVENÅS (s)

Fru talman! Jag tackar biståndsministern för svaret.

Jag vet att biståndsministern har varit engagerad i den demokratiska
processen i Nicaragua, och jag förstår att han delar oron för situationen.
Jag återger några rader ur ett tal som biståndsministern höll för knappt
två månader sedan: Man kan fråga sig hur mycket fattigdom som de-
mokratin tål, hur mycket underutveckling som den globala säkerheten
tål.

Jag är djupt oroad över allvaret i situationen. När FN i sina rappor-
ter konstaterar att det största hotet mot det demokratiska systemet inte
är politiska konflikter utan den försämring av levnadsstandarden som
får folk att tappa förtroendet för demokratin och dess institutioner,
tycker jag att det är den early warning som vi pratar så mycket om.

Vi borde reagera när man uppnått något så fint i ett land som en
demokratisk utveckling och en situation där den politiska friheten ald-
rig har varit större, där situationen för mänskliga rättigheter aldrig har
varit större, men där de ekonomiska problemen samtidigt är så allvarli-
ga. 24 % av barnen går inte längre i skolan. Barnadödligheten ökar.
Sjukhusen har inte lakan i sängarna.

Freden och den ro som ändå är förhållandevis ganska stor i landet
beror på en lång tradition av att människor klarar av att organisera sig.
Man har social disciplin och solidaritet. Men när detta hotas därför att
fattigdomen är så desperat kan jag inte låta bli att säga att det är olyck-
ligt att vi från svensk sida drar ned på biståndet och att vi skall kanali-
sera en viss del av det via EU. Det oroar mig att jag inte ser att EU ökar
sitt bistånd med samma proportioner som vårt bidrag till EU. I stället
kanske det här bara försvinner liksom i ett svart hål.

Anf. 81 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)

Fru talman! Jag fick inte riktigt klart för mig vad det svarta hålet är.

Jag besökte själv Nicaragua i februari och undertecknade fem avtal
på de områden som jag nämnt i svaret. Det visar på ett fortsatt mycket
starkt engagemang från vår sida när det gäller samarbetet mellan Sveri-
ge och Nicaragua.

Vidare verkar vi mycket aktivt för att lösa situationen med de oer-
hörda skulder som tynger ner landet. Det förmodligen största problemet
nu är att Nicaragua har en mycket stor utlandsskuld som det måste
betala av på.

Där hoppas vi att vi inom kort skall kunna få till stånd en lösning.
Sverige kommer under denna månad att förbereda ett betalningsba-
lansstöd till Nicaragua i nämnda riktning.

När det gäller EU och Nicaragua tror jag inte att det är fråga om ett
svart hål - om det nu var det som Lena Klevenås menade. Tvärtom
finns det en mycket aktiv spansk kommissionär som är ansvarig för
Latinamerika, Manuel Marin. Han känner starkt för Nicaraguas ytterst
svåra situation. Jag tvivlar inte på att vi tillsammans skall kunna göra
de insatser som även Lena Klevenås åstundar.

Anf. 82 LENA KLEVENÅS (s)

Fru talman! Jag känner till EU:s engagemang beträffande Nicaragua
och är glad över initiativen här när det gäller att stödja rättssystemet, att
försöka hjälpa till med skuldlättnader osv. Men en mening i svaret
oroar mig: ”Varaktig tillväxt kräver fortsatta strukturella reformer.” Jag
hörde ett dock som inte finns med i texten. Det lät, tycker jag, nästan
som om biståndsministern menade tyvärr. I så fall delar jag den upp-
fattningen.

Tyvärr har de strukturella reformerna gjort att mycket av de sociala
framstegen beträffande bättre skolundervisning, hälso- och sjukvård
osv. nu försvinner. Man kräver ju via Världsbanken och IMF ytterliga-
re nedskärningar i den statliga budgeten. Matproduktionen t.ex. har
fallit. I den analys som görs för att utvärdera det svenska biståndet
skriver man just att de här framstegen fanns tidigare men att de nu
försvinner.

Finns det inget annat sätt att bistå än att sätta svångrem på ett land
som faktiskt inte har något socialt skyddsnät och inte heller något väl-
färdssystem?

Anf. 83 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)

Fru talman! Jag var inte medveten om att jag hade med mig någon
svångrem när jag var där nere i februari. Tvärtom erbjöds ett generöst
samarbete på nicaraguanernas villkor.

När det gäller strukturanpassningar och den mening i svaret som
Lena Klevenås åberopar tänker jag t.ex. på nödvändigheten att lösa
jordreformsfrågorna och att få en lagstiftning så att man vet vad som
gäller - inte minst för utländska investerare, som Nicaragua också
behöver.

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Vi skulle inte vilja medverka till reformer som ytterligare spär på
den extrema fattigdom som så många nicaraguaner lever under. Det kan
jag försäkra.

Anf. 84 LENA KLEVENÅS (s)

Fru talman! Det är just strukturanpassningsprogrammen som kanske
gör att den extrema fattigdomen breder ut sig. Jag skulle vilja att vi
kanske bättre analyserade de krav som vi ställer på ett sådant land som
Nicaragua för att landet skall få bistånd.

Avslutningsvis vill jag fråga biståndsministern om kvinnornas si-
tuation. Jag har läst i ett tal att det finns särskilt goda förutsättningar för
att främja kvinnornas deltagande i Nicaragua. Jag delar den bedöm-
ningen, men jag undrar om systemet med lån till de små jordbruksföre-
tag som finns i vissa delar av världen är något som Sverige tänker
stödja i Nicaragua.

Anf. 85 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)

Fru talman! Vi bearbetar just nu en landstrategi för Nicaragua. Där
ingår också just gender-aspekten och kvinnornas utsatta situation. Av
de 1,3 miljarder extremt fattiga människorna i världen är ju 70 % kvin-
nor. Den nya svenska regeringens biståndsprogram kommer att genom-
syras av hänsynen till denna snedfördelning mellan män och kvinnor.
Därför kan det mycket väl bli tal om det som Lena Klevenås pratar om.

Överläggningen var härmed avslutad.

18 § Svar på fråga 1994/95:412 om avvisning av bosnien-kroater

Anf. 86 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Fru talman! Ragnhild Pohanka hänvisar till ett brev från Kroatiens
utrikesminister Mate Granic angående operationer av den jugoslaviska
armén och frågar mig om jag mot bakgrund av dessa uppgifter kommer
att ompröva beslutet att avvisa bosnien-kroater.

Jag vill börja med några kommentarer.

Ragnhild Pohanka skriver i sin fråga att trupper från den jugosla-
viska armén nu är placerade i östra Slovenien. Jag utgår från att hon
menar östra Slavonien, som ju ligger i Kroatien. Vidare vill jag för
Ragnhild Pohanka påpeka att det var regeringen, inte jag ensam, som i
tre vägledande avgöranden fattade beslut om avvisning av bosnien-
kroater till Kroatien.

När det sedan gäller frågan om att ompröva de av regeringen fattade
besluten vill jag upplysa Ragnhild Pohanka om att regeringen inte har
möjlighet att ompröva dessa. Regeringen kan endast besluta i de ären-
den som överlämnas av Invandrarverket eller Utlänningsnämnden. Jag
vill dock påpeka att regeringen, liksom Invandrarverket och Utlän-
ningsnämnden, mycket noga följer utvecklingen i hela f.d. Jugoslavien.
Skulle det vara så, att de förutsättningar som var för handen när rege-
ringen fattade sina beslut ändras, vet jag att Invandrarverket och Ut-

länningsnämnden i enlighet med utlänningslagens bestämmelser tar
hänsyn till detta förhållande.

Anf. 87 RAGNHILD POHANKA (mp)

Herr talman! Jag vill tacka för svaret och för invandrarministerns
tålamod att besvara mina upprepade frågor om liknande fall. Min fråga
föranleds av den öppning som invandrarministern gav i debatten förra
veckan, att om något dramatiskt hände i Kroatien skulle frågan omprö-
vas.

Det ställs naturligtvis frågor till invandrarministern om ifall det
finns en möjlighet att ändra beslutet som gäller bosnier med kroatiska
resedokument. Det är egentligen det de har, eftersom vistelseorten är
Bosnien. Det är detta frågan i själva verket handlar om.

Kroatien och Kosovo är krutdurkar som ännu inte exploderat. Jag,
bosnierna och alla deras förespråkare vädjar ännu en gång: Avvakta
åtminstone med av visningen av bosnier med kroatiska pass!

De som bor i Bosnien och vid krigsskådeplatser har det naturligtvis
fruktansvärt. Där ger vi och skall ge humanitär hjälp och bistånd. Men
dessa ca 5 000 bosnier som är i Sverige är vårt eget ansvar. Det är
därför jag vädjar.

Jag anser också att det har hänt något dramatiskt. Det hände någon
dag innan vi hade den förra debatten. Alla partier fick tydligen ett fax
om truppsammandragningarna. Explosionsrisken har ökat där nere. Det
menar jag är så pass dramatiskt att åtminstone en avvaktan vore rimlig.
Jag tror att alla partier var överens om att man här mycket väl kunde
tillämpa tillfälliga uppehållstillstånd, uppskjuten utvisning eller någon-
ting sådant. Där var enigheten stor mellan partierna, vilket alltså skulle
kunna föranleda en inhibition av avvisningarna.

Det finns vad jag kan förstå av svaret inte någon öppning för detta,
vilket gör mig smått förtvivlad.

Anf. 88 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Herr talman! Jag måste återigen påpeka för Ragnhild Pohanka att
jag eller regeringen inte kan gå in i det här ärendet. Vi har i tre ärenden
fattat ett beslut som är praxisstyrande. Det beslutet kan vi inte ändra.

Vad det nu handlar om är att myndigheterna har fått ett besked om,
precis som den förra borgerliga regeringen fattade beslut om, att den
gamla praxisen som gällde innan vi fattade beslutet också skall gälla
efter det att vi fattade beslutet. Det är den enkla innebörden i detta.

Nu är det Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden som, i en-
lighet med de praxisbeslut som är till vägledning för dem, har att be-
döma varje ärende individuellt, fatta beslut i enlighet med den lagstift-
ning som vi har och sedan meddela de besluten till de berörda männi-
skorna. Så är det.

Jag kan alltså inte gå in i detta, får inte gå in i detta i det här läget,
utan bara om myndigheterna överlämnar nya ärenden till oss för vägle-
dande beslut.

Då har vi sagt så här i olika sammanhang. Vi skickar inte männi-
skorna till Bosnien, vi skickar de här personerna till Kroatien. Det är

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

vad det handlar om. Vi har en praxis i vår hantering sedan 1993, att
inte återsända personer till Bosnien. Det gäller också de här personer-
na.

Självklart skulle vi heller inte acceptera om kroaterna återsände
personer till Bosnien. Då är det våra myndigheters sak att omedelbart
se detta och att agera.

Om Kroatien hamnar i krig och det finns personer här i Sverige som
vid ett återvändande till Kroatien skulle riskera att inkallas i krigstjänst
mot sin vilja, skulle vi kunna hamna i en situation där myndigheterna
har att lägga också det till grund för en prövning av om dessa männi-
skor får stanna eller inte i vårt land. Så är regelverken, och det vet
också Ragnhild Pohanka.

Anf. 89 RAGNHILD POHANKA (mp)

Herr talman! Det ser inte ut som om vi skulle påverka situationen
just nu, vare sig invandrarministern eller jag. Men vi hoppas att våra
myndigheter ser farorna och riskerna och blir restriktiva när det gäller
att återsända människor.

Vi återsänder inte direkt till Bosnien, jag vet det. Vi behöver inte ta
om debatten vi förde förra onsdagen. Men de som har sin förra vistel-
seort i den del av Bosnien som inte är serbkontrollerad riskerar att få
åka tillbaka. Om man inte blir värvad i Kroatien så blir man väl värvad
i Bosnien. Vi kan inte påverka de sakerna. Det kan vi lämna därhän.

Jag ser med mycket stor ängslan och oro på att människor skickas
tillbaka till de förhållanden som råder där nere, när vi har möjlighet att
skydda dem. Det gäller 2 000 barn också. De har upplevt helvetet en
gång och så kanske de återvänder och får uppleva det igen.

Anf. 90 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)

Herr talman! Jag vill för det första gärna upplysa Ragnhild Pohanka
igen om att av de tre ärenden som regeringen tog ställning till befanns
att dessa människor inte hade skyddsbehov som behövde täckas i Sve-
rige, utan de fick sitt skyddsbehov täckt i Kroatien. Därav fattade vi
det beslut som vi gjorde.

För det andra förbereder vi för närvarande diskussioner och för-
handlingar med den kroatiska regeringen. De kommer kanske att äga
rum inom loppet av några veckor. De kommer att handla om återvän-
darfrågor. Vi får se vad de förhandlingarna resulterar i. Det är vad jag
kan säga. I övrigt har jag inget mer att tillägga i den här frågan just nu.

Anf. 91 RAGNHILD POHANKA (mp)

Herr talman! Vi har olika uppfattning om hur det blir för dem som
återvänder. Det har olika delegationer som har varit där nere också. Vi
står här och har helt enkelt olika uppfattning i den här frågan. Jag anser
riskerna vara mycket större än vad invandrarministern tycker. Där får vi
väl sluta för i dag, på var sin ståndpunkt.

Överläggningen var härmed avslutad.

19 § Svar på fråga 1994/95:404 om fusk med bidragsförskott

Anf. 92 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)

Herr talman! Gullan Lindblad har frågat mig vilka åtgärder rege-
ringen ämnar vidta för att komma till rätta med fusk rörande bidrags-
förskott.

Bidragsförskotten är en viktig del av samhällets stöd till ensamför-
äldrar och deras barn. Det är självfallet viktigt, bl.a. ur rättvisesyn-
punkt, att bidragen verkligen kommer dem till godo som de är avsedda
för. Att fusk med bidragsförskott eller andra ekonomiska stödsystem
måste motarbetas på alla sätt är därför självklart.

Lagstiftningen när det gäller bidragsförskott är utformad så att bi-
dragsförskott givetvis inte utgår om biologiska föräldrar lever tillsam-
mans. Det är Riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskas-
sornas skyldighet att se till att denna lagstiftning efterlevs. Det är därför
bra att kassorna vidtar kontrollåtgärder, naturligtvis med beaktande av
rimliga krav på integritet för de berörda familjerna.

Försäkringskassorna har ofta svårigheter att bevisa att samlevnad
förekommer. Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93
har i sitt betänkande (SOU 1995:26) som överlämnades i förra veckan
lämnat förslag som förskjuter bevisbördan så att den bidragssökande i
tveksamma fall åläggs att visa att samlevnad inte förekommer. Om det
vid remissbehandlingen inte redovisas starka invändningar mot försla-
get kommer jag att föreslå regeringen att ett förslag med denna inrikt-
ning föreläggs riksdagen snarast möjligt.

Anf. 93 GULLAN LINDBLAD (m)

Herr talman! Tack för svaret, fru statsråd. Bakgrunden till min fråga
är att försäkringskassan i min hemstad Karlstad kommit på ett omfat-
tande bedrägeri vad gäller bidragsförskotten. Rena skenskilsmässor har
förekommit i akt och mening att uppbära bidraget. 82 misstänkta fall
har granskats och 24 av dessa har fått sina bidrag indragna. Fallen av
rent bedrägeri rör sig alltså om ca 30 %, som jag ser det - en mycket
hög siffra.

Kontrollen i de här ärendena har gjort att man har kunnat spara in 1
miljon kronor. Dagens Nyheter av den 29 mars säger: Om man utgår
från att karlstadbor - vilket jag hoppas - inte är mer benägna för be-
drägeri än andra kan kostnaderna för samhället uppskattas till ett par
miljarder kronor om året. Detta är uppseendeväckande.

Så småningom har vi alltså ett förslag att vänta. Jag hoppas att den-
na femte utredning som jag kan räkna upp kommer att resultera i att det
verkligen kommer ett förslag på bordet. Ett par saker har vi moderater
föreslagit riksdagen, nämligen att vi skall låta försäkringskassan fast-
ställa underhållsbidraget, så att man inte har två huvudmän på den
sidan, och att man tar bort den automatiska kopplingen mellan under-
hållsbidraget och bidragsförskottet. Bara detta skulle göra att man finge
en bättre tingens ordning.

Jag delar naturligtvis uppfattningen att de som behöver bidraget
också skall ha det. Men jag tror att vi kan vara eniga om att om vi är

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

strängare när det gäller vem som får bidrag, får vi också en allmän
uppslutning kring våra sociala bidragsförskott och alla förmåner.

Anf. 94 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)

Herr talman! Gullan Lindblad och jag är alldeles överens om att
fusk skall beivras. Det råder ingen tvekan om den saken. Dock tror jag
att man kan konstatera att karlstadborna inte är så benägna att fuska
som den här siffran skulle kunna påskina, om det var en alldeles ge-
nomsnittlig siffra.

Försäkringskassan i Karlstad har haft ett särskilt projekt för att spå-
ra fusk med bidragsförskott. Det har utförts på så sätt att man har tagit
ut ett antal misstänkta fall, 82 stycken, och kontrollerat dem. Då har
man fått denna höga siffra på 29 % av fallen där man har kunnat göra
någonting åt fusket och dra in bidragsförskottet. Den siffran säger na-
turligtvis ingenting om den totala storleken på bidragsfusket. Skulle det
vara bara dessa som fuskade i Karlstad, skulle det bara motsvara 1,5 %
av alla bidragsförskott. Den siffran kanske inte heller avspeglar storle-
ken på bidragsfusket. Man har ju inte gjort någon allmän kontroll, så att
man vet det.

Det hindrar inte att allt fusk är av ondo. Det är givetvis viktigt att
man funderar noga över vad som skall göras. Frågan om bidragsför-
skottet kommer på bordet. Vi skall samla ihop alla de gamla utredning-
arna och alla goda förslag och återkomma i den frågan. Det är fattat ett
beslut om att spara 700 miljoner på bidragsförskotten. Det skall ske
genom att man bl.a. skapar ett system som är betydligt mera robust.

Anf. 95 GULLAN LINDBLAD (m)

Herr talman! Det är viktigt att man beivrar allt som kan betraktas
som manipulation eller fusk inom försäkringssystemen. Jag vill erinra
om att ett enigt utskott häromåret gav regeringen till känna att en rad
åtgärder måste vidtas för att bekämpa allt som kan betraktas som någon
form av fusk inom försäkringssystemen. Det är bra att det kommer ett
förslag.

När man nu har gjort en speciell kontrollinsats har det visat sig att
man har fått fram mycket graverande siffror. Jag vet att Växjökassan
gjorde en speciell insats häromåret, som visade ungefär samma resultat.
Jag skulle vilja fråga om inte statsrådet är beredd t.o.m. till särskilda
projekt för kassorna med ökade kontrollinsatser, så att de verkligen
ökade sin kontrollverksamhet. De har fått så många förändringar på
senare år att de har svårt att fullfölja kontrolluppgiften. Jag tror att en
viss insats där kanske skulle kosta något, men den skulle ge miljoner,
kanske miljarder till staten. Dem behöver vi sannerligen nu, i rådande
ekonomiska situation.

Anf. 96 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)

Herr talman! Det besvärligaste fuskproblemet förefaller vara att par
påstår att de har flyttat isär, trots att de i realiteten fortsätter att leva
ihop. De fuskar med hjälp av skenskrivningar av den ena föräldern på
andra adresser än den riktiga, t.ex. i sommarstugan, hos någon kompis

eller liknande. Detta problem finns både i bostadsbidragssystemet och
bidragsförskottssystemet.

Försäkringskassorna har i delar av landet gjort systematiska an-
strängningar för att motverka skenskrivningar med bostadsbidragsgiv-
ningen som bas. Riksförsäkringsverket har för avsikt att sprida just
dessa särskilda satsningar till resten av landet. Att man har bostadsbi-
draget som utgångspunkt spelar ingen praktisk roll. Lyckas man mot-
verka fusk på den sidan minskar automatiskt fusket med bidragsförskot-
ten också. Det är ett sätt att ge sig på denna typ av problem.

Anf. 97 GULLAN LINDBLAD (m)

Herr talman! Varje sätt att motverka rena bedrägerier är välkommet,
för att vi skall kunna behålla respekten för våra försäkringar.

Jag hoppas att statsrådet inte tar alltför stor hänsyn till eventuellt
skrikande remissinstanser. Jag erinrar mig häromåret, när det var en
departementspromemoria som gick ut. Det blev då braskande rubriker i
en stor dagstidning: Nu tar ni bort guldkanten i vår tillvaro. Då handla-
de det faktiskt om kvinnor med en inkomst på 17 000-18 000 kr i må-
naden. Förslaget var att man skulle göra en omfördelning, så att de som
allra bäst behövde bidragsförskottet skulle få det. Låt oss icke lyssna
till dylika rop! Kom med detta förslag! Jag tror att det är mycket vik-
tigt, som en pekpinne om att man måste vara ärlig när det gäller att
uppbära någon form av stöd från samhällets sida.

Anf. 98 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)

Herr talman! På den punkten råder ingen som helst skillnad oss
emellan. Jag anser att legitimiteten i våra system tillhör det absolut
viktigaste som finns. Fusk ingår inte i det som höjer någon legitimitet,
tvärtom. Vi kommer att göra vad vi kan åt denna fråga.

Överläggningen var härmed avslutad.

20 § Svar på fråga 1994/95:406 om missbruket av anabola steroi-
der

Anf. 99 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)

Herr talman! Ulrica Messing har frågat socialminister Ingela Thalén
vad hon avser att göra för att öka kunskapen om missbruket av anabola
steroider och därmed intensifiera det förebyggande arbetet mot ett
fortsatt missbruk. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag
som skall svara på frågan.

Sedan december 1994 arbetar en utredning med frågor som rör
dopning. Av utredningens direktiv framgår att den skall göra en allsidig
översyn av dopningsproblemets omfattning och karaktär, följder av
missbruk på kort och lång sikt samt bedöma behovet av ökade infor-
mationsinsatser. Bl.a. skall utredningen studera närmare om det finns
en koppling mellan missbruket av dopningsmedel och annat missbruk
och våldsbrott och vilka ytterligare insatser mot missbruket som be-

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

hövs. Sådana insatser kan vara att kriminalisera det icke-medicinska
och icke-vetenskapliga bruket av dessa medel, ökade möjligheter till

provtagning och ökade internationella insatser för att stoppa insmugg-

Svar på frågor

lingen av dessa medel.

Utgångspunkten för utredningens arbete är en noggrann genomgång
av den faktiska kunskapen om dopningsmedlen och deras medicinska
och psykologiska verkningar. Utredningen kommer att ta del av till-
gänglig forskning och analysera vilka slutsatser som kan dras. En kun-
skapssammanställning på området kommer att presenteras antingen
separat eller i samband med att utredningen lämnar sina förslag.

Anf. 100 ULRICA MESSING (s)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. Missbruket av
anabola steroider är fortfarande ett relativt okänt missbruk, som vi vet
ganska litet om. Ofta har missbruket av anabola steroider kopplats
samman med idrottsrörelsen, där det framför allt är unga pojkar som tar
anabola steroider för att orka pressa sig själva till det yttersta. Nu är det
inte så enkelt som att missbruket kan tillskrivas bara idrottsrörelsen.
Det kanske snarare är så att idrottsrörelsen till viss del kan styra och
kontrollera det missbruk som sker inom idrottsrörelsens verksamhet,
men att det också långt utanför idrottsrörelsens gränser nu sprider sig
ett ökat missbruk, som också kryper längre ner i åldrarna. Det tycker
jag att vi har kunnat se i höstens och vinterns rapporter om ökade våld-
samheter. Där kan man ana att ett missbruk av anabola steroider finns
med i bilden. Det kanske också är ett biandmissbruk, av amfetamin,
sprit och anabola steroider, som gör att det våld som förekommer är
mycket brutalare och grövre än tidigare, även om människor inte slåss
mer än vanligt.

Den motion jag lade fram förra året har landat i en utredning. Det
tycker jag är jättebra. Jag tror att utredningen kommer att få anledning
att titta på många olika problem. En sak som är viktig är att polisen, de
sociala myndigheterna och andra som jobbar nära de problem som
finns i dag försöker kartlägga dem. Där har man redan nu stött på pa-
trull. Vi vet ganska litet om hur utbrett problemet är. En av anledning-
arna är att det i dag inte finns några juridiska möjligheter till provtag-
ning när man har anledning att tro att bruk av anabola steroider finns
med i bilden då brott begås eller andra våldsamheter sker. För att nå
bättre resultat och kunna greppa helheten behöver forskningen en möj-
lighet att ta prover för att kunna kartlägga missbruket och tillföra ut-
redningen sitt arbete.

Anf. 101 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)

Hen talman! Det är sant att det finns ganska många oroande uppgif-
ter om att missbruket breder ut sig utanför idrottsrörelsen och det som
har direkt samband med träning, gym och annat - att det används som
en ren kick. Det är naturligtvis en oerhört allvarlig utveckling i så fall.
Sedan tillhör det i och för sig pjäsen att det är svårt att vara riktigt säker
på i vilken grad det är de anabola steroiderna som är upphov till våld-

samheter. Man kan möjligen säga att det kanske inte spelar så stor roll,

om det bakom ett missbruk av anabola steroider finns ett missbruk av
knark och nästan alltid dessutom ett missbruk av alkohol. Men det
behöver inte sägas att det inte förbättrar situationen. Dessutom finns
ingen anledning att godta ett missbruk av anabola steroider.

Den fråga som utredningen har att se på är hur man effektivt be-
kämpar bruk och missbruk av anabola steroider. Det är just det utred-
ningen får lov att se över - vilka åtgärder som är effektiva och som
kommer att kunna leda till att man kan minska bruket. Vi får avvakta
och se vilket resultat utredningen kommer fram till.

Anf. 102 ULRICA MESSING (s)

Herr talman! Vi vet att det i dag finns mängder av experter i form
av forskare, folk från BRÅ, Socialstyrelsen och polisen, kliniska far-
makologer osv. som kan dessa frågor och som samarbetar för att försö-
ka få till stånd ett nät som visar hur omfattande missbruket är. Det är
inte alls så säkert att det är så omfattande - att så skulle vara fallet kan
vara en bild som lyfts fram. Vi har inte något grepp om hur många
missbrukarna är.

Vore det inte rimligt att ge möjligheter till exempelvis provtagning
och intervjuer med människor hos vilka man kan ha anledning att
misstänka att denna typ av missbruk är med i bilden - t.ex. i samband
med häktning - för att kartlägga missbrukets förekomst? Uppgifter
härifrån kunde sedan tillföras till utredningsarbetet. Vad gäller alko-
holmissbruket vet vi att det finns ett klart samband mellan alkohol och
förhöjd brottsffekvens, men om det finns ett sådant samband också när
det gäller missbruk av t.ex. anabola steroider vet vi inte ännu.

Anf. 103 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)

Herr talman! Ja, det är viktigt att veta mera, och det som utredning-
en nu gör är att försöka ta reda på vad man över huvud taget vet i dag.
Den skall sedan lägga fram de förslag som den finner viktiga och nöd-
vändiga för att man skall kunna få reda på det som man inte vet i dag.
Det behövs trots allt en lagstiftning i botten för att man skall ha rätt att
göra provtagningar av detta slag. Den frågan får alltså tas upp vidare i
det sammanhanget.

Jag tror också att man kanske inte behöver veta så rasande mycket
för att vara överens om att det offentliga samtalet om det här missbru-
ket under alla förhållanden behöver skärpas. Det är ju oerhört viktigt
att försöka få ut till unga pojkar att detta faktiskt inte är som att käka
godis. Man gör här farliga saker med sin kropp. Man vet att även om
det är svårt att exakt identifiera hur farligt det här missbruket är vad
gäller våldsbrottsligheten, är det i varje fall farligt för dem som utövar
det. Det är viktigt att unga pojkar i tid får veta detta. Detta bör bli en
del av samhällets preventiva arbete i missbruksffågor över huvud taget.

Anf. 104 ULRICA MESSING (s)

Herr talman! Vi är helt överens om att informationen är viktig, och
jag bidrar gärna med det som jag kan för att sprida kunskaper på områ-
det. I den utredning som redovisades i tidskriften Källa nr 43 förra året

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

Prot. 1994/95:85

4 april

Svar på frågor

och som var rubricerad Liten, större, störst görs kopplingen att miss-
bruket av anabola steroider litet grand kan ses som killarnas svar på
tjejernas anorexia, dvs. som ett uttryck för en ganska tydlig kroppsfix-
ering vilken hänger ihop med många andra saker som sker parallellt i
vårt samhälle. Jag tror att det kan ligga mycket i det.

Om jag förstått statsrådet rätt får vi avvakta vad utredningen säger i
frågan om det kan bli en kriminalisering på detta område. Först därefter
kan man ge forskarna utvidgade möjligheter, inte dessförinnan.

Anf. 105 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)

Herr talman! Vad gäller utvidgning av de lagliga möjligheterna
måste vi avvakta utredningens resultat. Däremot pågår det redan ett
arbete i den andra delen, som handlar om att jobba med frågorna och
att få in dem i samtalet med unga människor och med människor i
riskzonen. Folkhälsoinstitutet arbetar aktivt med förebyggande insatser
mot dopning och finansierar också Dopingjouren på Huddinge sjukhus.
Det har dessutom en dialog med olika intressenter som tull, polis, sko-
la, Riksidrottsförbundet m.fl. Det är viktigt att man arbetar med infor-
mation, samtal och kampanjer tillsammans med alla dessa organ. Det
råder ingen tvekan om att man behöver angripa detta missbruk, oavsett
hur utbrett det är. Att det över huvud taget finns är tillräcklig anledning
härtill.

Överläggningen var härmed avslutad.

21 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades
Proposition
1994/95:140 till lagutskottet

22 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Propositioner

1994/95:170 Digitala ljudradiosändningar

1994/95:172 Komplettering av normgivningsbemyndigandena i kapital-
täckningslagen m.m.

1994/95:186 Ändringar i fartygssäkerhetslagen (1988:49)
1994/95:187 Vissa inkomstskattefrågor
1994/95:191 Partsställningen i mål enligt yrkestrafiklagen
1994/95:201 Avisering av folkbokföringsuppgifter

Skrivelse

1994/95:163 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE) år 1994

Motioner

med anledning av prop. 1994/95:155

Investeringar i arrendejordbruket m.m.

1994/95:L25 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s)

1994/95:L26 av Tanja Linderborg m.fl. (v) 1994/95:L27 av Lennart
Brunander och Marianne Andersson (c)

1994/95:L28 av Göte Jonsson m.fl. (m)

1994/95 :L29 av Yvonne Ruwaida och Marianne Samuelsson (mp)

Justitieutskottets betänkanden

1994/95:JuU14 Anslag till polisväsendet, m.m.

1994/95 :JuU15 Anslag till domstolsväsendet, m.m.

Kulturutskottets betänkanden

1994/95 :KrU 15 Övergripande kulturfrågor

1994/95 :KrU 16 Allmän kulturverksamhet, m.m.

1994/95:KrU18 Muséer m.m.

1994/95 :KrU 19 Kulturmiljövård

Utbildningsutskottets betänkande

1994/95:UbU10 Anslag till skolväsendet, m.m.

Jordbruksutskottets betänkanden

1994/95 :JoU 14 Statsbudgeten för budgetåret 1995/96
(Miljödepartementet)

1994/95:JoU15 Ändringar i växtskyddslagen, m.m.

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU17 Vissa bankfrågor

Skatteutskottets betänkande

1994/95:SkU33 Anslag till Tullverket, m.m.

Prot. 1994/95:85

4 april

23 § Anmälan om fråga

Anmäldes att följande fråga framställts

den 4 april

1994/95:424 av Lars G Linder (s) till miljöministern om insamlingen
av glas m.m.

Frågan redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll
tisdagen den 18 april.

Prot. 1994/95:85

4 april

24 § Kammaren åtskildes kl. 16.14.

Förhandlingarna leddes

av talmannen från sammanträdets början t.o.m. 18 § anf 86 (delvis) och
av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut.

Vid protokollet

LISBETH HANSING ENGSTRÖM

/Barbro Nordström

Innehållsförteckning

Prot. 1994/95:85

4 april

1 § Justering av protokoll.................................................................1

2 § Meddelande om frågestunden den 18 april...............................1

3 § Meddelande om svar på interpellation......................................1

4 § Svar på fråga 1994/95:414 om ersättning till vittnen...............1

Anf. 1 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)....................1

Anf. 2 RAGNHILD POHANKA (mp)....................................2

5 § Svar på fråga 1994/95:418 om utredning av påstådd

rasdiskriminering.........................................................................3

Anf. 3 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)....................3

Anf. 4 ULLA HOFFMANN (v)..............................................3

Anf. 5 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)...................4

Anf. 6 ULLA HOFFMANN (v)..............................................5

6 § Svar på fråga 1994/95:419 om kostnaderna för vissa

materielbeslut...............................................................................5

Anf. 7 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)..............5

Anf. 8 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m).................5

Anf. 9 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)..............6

Anf. 10 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)...............6

Anf. 11 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)............6

Anf. 12 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)...............6

Anf. 13 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)............7

Anf. 14 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)...............7

Anf. 15 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)............7

7 § Svar på frågorna 1994/95:420 och 422 om budgetutfal-

let för Försvarsmakten budgetåret 1993/94 m.m......................7

Anf. 16 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)............7

Anf. 17 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)...............8

Anf. 18 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)............9

Anf. 19 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)...............9

Anf. 20 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)...........10

Anf. 21 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m).............10

Anf. 22 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)..........10

Anf. 23 Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m).............11

Anf. 24 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)..........11

8 § Svar på fråga 1994/95:407 om Fehmarn Bält-

förbindelsen................................................................................11

Anf. 25 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).....11

Anf. 26 KERSTIN WARNERBRING (c).............................12

Anf. 27 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).....13

Prot. 1994/95:85 Anf. 28 KERSTIN WARNERBRING (c)............................13

4 april Anf. 29 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).... 13

--------------- Anf. 30 KERSTIN WARNERBRING (c)............................14

Anf. 31 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).... 14

Anf. 32 KERSTIN WARNERBRING (c)............................14

Anf. 33 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).... 14

9 § Svar på fråga 1994/95:380 om importen av isländska

hästar..........................................................................................15

Anf. 34 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 15

Anf. 35 MARGARETA ISRAELSSON (s)..........................15

Anf. 36 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 16

Anf. 37 MARGARETA ISRAELSSON (s)..........................16

Anf. 38 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 17

Anf. 39 MARGARETA ISRAELSSON (s)..........................17

10 § Svar på fråga 1994/95:409 om EU och grönsaksodling-

en.................................................................................................17

Anf. 40 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 17

Anf. 41 SVEN BERGSTRÖM (c)........................................18

Anf. 42 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 18

Anf. 43 SVEN BERGSTRÖM (c)........................................18

Anf. 44 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 19

Anf. 45 SVEN BERGSTRÖM (c)........................................19

Anf. 46 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 19

11 § Svar på fråga 1994/95:413 om fördelningen av mjölk-

kvoter .........................................................................................19

Anf. 47 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 19

Anf. 48 GUDRUN LINDVALL (mp)...................................20

Anf. 49 TALMANNEN........................................................20

Anf. 50 GUDRUN LINDVALL (mp)...................................20

Anf. 51 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 21

Anf. 52 GUDRUN LINDVALL (mp)...................................21

Anf. 53 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 21

Anf. 54 GUDRUN LINDVALL (mp)...................................22

Anf. 55 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 22

Anf. 56 GUDRUN LINDVALL (mp)..................................22

Anf. 57 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 23

12 § Svar på fråga 1994/95:415 om stöd till fäbodbruket............23

Anf. 58 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 23

Anf. 59 RAGNHILD POHANKA (mp)...............................23

Anf. 60 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s).. 24

Anf. 61 RAGNHILD POHANKA (mp)...............................24

Anf. 62 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 25

13 § Svar på fråga 1994/95:421 om flygplats i Pajala..................25

Anf. 63 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s)..................................................................25

Anf. 64 ULF KERO (s)........................................................25

Anf. 65 Arbetsmarknadsminister ANDERS

SUNDSTRÖM (s)...................................................................25

Anf. 66 ULF KERO (s).........................................................26

14 § Svar på fråga 1994/95:400 om kärnsäkerhet i Östeuro-

pa.................................................................................................26

Anf. 67 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)...............................26

Anf. 68 BODIL FRANCKE OHLSSON (mp)......................27

15 § Svar på fråga 1994/95:403 om Kuba......................................27

Anf. 69 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)...............................27

Anf. 70 INGER KOCH (m)...................................................28

Anf. 71 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)...............................29

Anf. 72 INGER KOCH (m)...................................................29

Anf. 73 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)...............................29

Anf. 74 INGER KOCH (m)...................................................29

16 § Svar på fråga 1994/95:408 om stöd till demokratisk ut-

veckling i Armenien...................................................................30

Anf. 75 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)...............................30

Anf. 76 TONE TINGSGÅRD (s)..........................................31

Anf. 77 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)...............................31

Anf. 78 TONE TINGSGÅRD (s)..........................................31

17 § Svar på fråga 1994/95:417 om Nicaragua och demo-

kratin...........................................................................................31

Anf. 79 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)...............................31

Anf. 80 LENA KLEVENÅS (s)............................................32

Anf. 81 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)...............................33

Anf. 82 LENA KLEVENÅS (s)............................................33

Anf. 83 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)...............................33

Anf. 84 LENA KLEVENÅS (s)............................................34

Anf. 85 Statsrådet PIERRE SCHORI (s)...............................34

18 § Svar på fråga 1994/95:412 om avvisning av bosnien-

kroater ........................................................................................34

Anf. 86 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................34

Anf. 87 RAGNHILD POHANKA (mp)................................35

Anf. 88 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................35

Anf. 89 RAGNHILD POHANKA (mp)................................36

Anf. 90 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s)............................36

Anf. 91 RAGNHILD POHANKA (mp)................................36

19 § Svar på fråga 1994/95:404 om fusk med bidragsför-

skott.............................................................................................37

Anf. 92 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)............................37

Anf. 93 GULLAN LINDBLAD (m)......................................37

Anf. 94 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)............................38

Anf. 95 GULLAN LINDBLAD (m)......................................38

Prot. 1994/95:85

4 april

Prot. 1994/95:85 Anf. 96 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)............................38

4 april Anf. 97 GULLAN LINDBLAD (m).....................................39

—------------- Anf. 98 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)............................39

20 § Svar på fråga 1994/95:406 om missbruket av anabola

steroider.....................................................................................39

Anf. 99 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)............................39

Anf. 100 ULRICA MESSING (s).........................................40

Anf. 101 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................40

Anf. 102 ULRICA MESSING (s).........................................41

Anf. 103 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................41

Anf. 104 ULRICA MESSING (s).........................................41

Anf. 105 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................42

21 § Hänvisning av ärende till utskott...........................................42

22 § Bordläggning...........................................................................42

23 § Anmälan om fråga..................................................................43

1994/95:424 av Lars G Linder (s) till miljöministern om in-
samlingen av glas m.m............................................................43

24 § Kammaren åtskildes kl. 16.14...................................................44

gotab 48681, Stockholm 1995

Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:85 Tisdagen den 4 april

Riksdagens protokoll1994/95:85

Tisdagen den 4 april

Kl. 14.00-16.14

Innehållsförteckning

Prot. 1994/95:85

4 april

Riksdagens protokoll
1994/95:85