Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:8 Onsdagen den 12 oktober
ProtokollRiksdagens protokoll 1994/95:8
Riksdagens protokoll
1994/95:8
Onsdagen den 12 oktober
Kl 10.00-13.37
Protokoll
1994/95:8
1 § Justering av protokoll
Justerades protokollet för den 6 oktober.
2 § Beslut om hänvisning till utskott
Proposition
1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
Y rkanden:
1. talmannens förslag
2. framställt yrkande (mp)
Votering:
261 för talmannens förslag
39 för yrkandet
1 avstod
48 frånvarande
Kammaren biföll talmannens förslag att hänvisa yrk. 2, 3 och 4 till
konstitutionsutskottet samt propositionen i övrigt till utrikesutskottet.
Partivis fördelning av rösterna:
För talmannens förslag: 140 s, 71 m, 15 c, 20 fp, 15 kds
För yrkandet: 4 s, 18 v, 17 mp
Avstod: 1 s
Frånvarande: 16 s, 9 m, 12 c, 6 fp, 4 v, 1 mp
3 § Partiledardebatt med anledning av regeringsförklaringen
Anf. 1 CARL BILDT (m):
Fru talman! Jag tycker att dagens debatt på något sätt verkar hänga
i luften. Vi hade i går under några intensiva timmar här i riksdagen
möjlighet att diskutera det viktiga vägval som Europapolitiken inne-
bär, och när det gäller inriktningen av den ekonomiska politiken har vi
knappt fått några besked värda namnet i den regeringsförklaring som
presenterades här i fredags.
Det är väl över huvud taget värt att notera att regeringsförklaringen
redan verkar att ha klingat bort i den offentliga debatten. Den kom att
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 8
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
beskrivas som svag och svävande samt dessutom på viktiga punkter
splittrad. Den gav inte de tydliga inriktningar, de vägar och visioner
som regeringsförklaringar i motsvarande situationer 1982 eller 1991
faktiskt innebar.
Regeringsförklaringen var klar och konkret egentligen bara när det
gällde socialdemokraternas återställarambitioner och den kontrarevo-
lution mot valfriheten i välfärden - i barnomsorg, sjukvård och skola -
som de i full enlighet med sitt valprogram nu avser att genomföra.
Men i så gott som varje annat hänseende var dess formuleringar
svaga och svävande. De lämpade sig knappast som vägledning för
regeringens arbete, och de lämpade sig därmed knappast heller som
utgångspunkt för ett seriöst meningsutbyte med oppositionspartierna i
denna kammare.
Därför, fru talman, hänger dagens debatt på något sätt i luften efter
gårdagens Europadebatt och före folkomröstningen liksom efter valet
och före beskeden om den ekonomiska politiken.
Men låt mig detta till trots nämna något om de två alldeles avgö-
rande uppgifter som vi här i riksdagen, med de olika meningar som vi
har, gemensamt står inför under de kommande åren. Den första rör
självfallet det europeiska samarbetet.
Vi har nu i Sverige och i Norden en historisk möjlighet att vara
med om att bygga ett samarbete mellan Europas demokratier för att
bättre säkra freden och samarbetsmöjligheterna för framtiden.
Gårdagens debatt visade tydligt att valet i folkomröstningen den 13
november står mellan å ena sidan medlemskapet i Europeiska unionen,
med allt vad det innebär inte minst i form av medinflytande, och med-
lemskap i det s.k. EES-alternativet.
Den visade också mycket tydligt att de som för två år sedan för-
dömde detta EES-avtal som en inskränkning av Sveriges demokrati -
genom att det ställer oss helt utanför besluten om regler och villkor
som skall gälla också i Sverige - nu accepterar detta avtal och rekom-
menderar det som Sveriges väg i framtiden. Det är en helomvändning
som kan vara svår att förstå, men den är likväl ett politiskt faktum.
Europapolitiken kommer att sätta sin prägel på en stor del av den
mandatperiod som nu ligger framför oss.
Vid ett nej i folkomröstningen har vi att hantera de negativa eko-
nomiska konsekvenser som detta kommer att medföra. De kommer att
vara påtagliga på kort sikt, men jag tror framför allt att de kommer att
vara plågsamma i det längre perspektivet.
Vi kommer att få inrätta oss i det randstats- och beroendeförhål-
lande som EES-avtalet ger, att få acceptera att vi inte har rätt att vara
med om att fatta beslut som skall gälla också i Sverige och att få ac-
ceptera att vi ställer oss utanför arbetet med att nu vidga det europeis-
ka samarbetet också till de nya demokratierna i Centraleuropa och
Baltikum.
Men vid ett ja i folkomröstningen står vi omedelbart inför dels
uppgiften att se till att vi verkligen får inflytande, dels uppgiften att ge
vårt deltagande i dialogen om det europeiska samarbetets framtid,
styrka och kraft.
Det är mot denna dubbla bakgrund som vi har föreslagit dels att
allmänna och direkta val av Sveriges 22 representanter till Europapar-
lamentet skall hållas i september 1995, dels att initiativ snarast skall
tas till en parlamentarisk grupp för att diskutera och förankra den fort-
satta svenska samarbetslinjen i Europapolitiken.
Jag hoppas att Ingvar Carlsson - antingen för regeringens del eller
möjligen personligen - skall ha möjlighet att ansluta sig till dessa två
förslag.
Den andra avgörande uppgift som ligger framför oss rör alldeles
självklart den ekonomiska situationen och den ekonomiska utveckling-
en framöver. Vi förde under valrörelsen en diskussion om hur den
ekonomiska situationen faktiskt var och hur den höll på att utvecklas.
Jag kommer ihåg hur man från det som nu är regeringsbänken försökte
säga att det inte finns några tecken på att det går bättre. Men i dag,
efter alla de rapporter som vi har fått, borde det icke vara möjligt att
förneka det som är uppenbart. För tre år sedan, när den regering där
jag var statsminister tog över, befann sig svensk ekonomi i fritt fall
nedåt. Det var konsekvenserna av en rad faktorer men också misslyck-
andet för det som hade kallats den tredje vägens ekonomiska politik.
När Ingvar Carlsson nu har tagit över som statsminister, befinner
sig Sveriges ekonomi i en starkare uppgång än vad egentligen har varit
möjligt att uppmäta tidigare med de olika mätinstrument som konjunk-
turinstitut och andra har till sitt förfogande. Även om förklaringarna är
många till detta, går det aldrig att förklara den ekonomiska förbättring
vi har sett, framför allt under det senaste året och det senaste halvåret,
utan den politik som fyrpartiregeringen förde under tre viktiga år.
Vi ser hur den reala ekonomin, som det så vackert heter, utvecklas
mycket starkt. Jag tror att det är fullt realistiskt att tala om tillväxttal
kring eller t.o.m. över 3 % under de närmaste två åren. Jag är överty-
gad om att vi kommer att få en situation, där vi kommer att få positiva
överraskningar i den ekonomiska utvecklingen på viktiga områden.
Men det avgörande är inte detta, utan det avgörande är vad som
kommer därefter, och det avgörs i mycket hög grad av inriktningen av
den ekonomiska politiken under detta och det kommande året. Det
gäller i två viktiga avseenden.
Det gäller att minska budgetunderskottet för att därmed kunna leva
upp till målet att 1998 stabilisera den offentliga skuldbördan. Det var
för mig något av ett mysterium att detta mycket viktiga mål för den
ekonomiska politiken inte fanns med i regeringsförklaringen, men jag
utgår ifrån att statsministern här i sitt anförande kan bekräfta att detta
är ett mål som fortfarande gäller för politiken.
Det måste ske i allt väsentligt genom utgiftsbegränsningar, och
dessa måste vara av en helt annan storleksordning än de som redovi-
sats i den s.k. Perssonplanen, som återgavs i regeringsförklaringen.
Det kommer inte att dröja länge innan Ingvar Carlsson offentligt måste
medge att Perssonplanen alls icke räcker och att avsevärt mer kommer
att krävas.
Även om ekonomin utvecklas väl och statsinkomsterna, skulle jag
tro, kommer att stiga snabbare än vad som ligger i de kalkyler vi hit-
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
intills har sett, befinner vi oss i en räntesituation där det är uppenbart |
att krävas och att också vår Nathalieplan kräver ordentliga förstärk-
|
Partiledardebatt |
ningar för att hantera situationen. Detta får, fru talman, inte ske genom en skattechock. Redan nu ser Den i dagens debatt frånvarande finansministern - jag utgår från att Då är risken överhängande för att skatt kommer att läggas på skatt Det är enligt min mening en alldeles orimlig politik. Den riskerar Jag förväntar mig, fru talman, knappast att statsministern i dagens Men jag tar dagens frånvaro av finansministern som ett tecken på Denna inriktning av den ekonomiska politiken och framför allt |
4
ning för att vi varaktigt skall kunna ta oss ur stagnation och arbetslös-
het.
Därmed är jag också inne på den andra delen av den ekonomiska
politiken som är så avgörande, nämligen företagsamhetens långsiktiga
förutsättningar i Sverige. Här var regeringsförklaringen ett de dubbla
budskapens dokument. Regeringen sade att vi behöver fler företag och
fler företagare. Det är bra att det sägs, men varje enstaka konkret åt-
gärd som utannonserades i den vaga regeringsförklaringen var riktad
mot företag och riktad mot företagare och kommer därmed, om de
fullföljs, att leda till att vi får en sämre utveckling under kommande år
vad gäller företagsamheten än vad vi annars skulle ha haft.
Risken är då att i stället för den långa uthålliga expansion under
resten av 1990-talet som vi nu har en möjlighet till, efter en period av
expansion hamnar i stagnation och hamnar i inflation och därmed inte
kan ta oss ur den långtidsarbetslöshet som då kommer att bli ett socialt
gissel och ett socialt gift mitt i vårt samhälle. Det är åtgärder nu i en-
lighet med vad vi har talat om som är en nödvändighet för att klara
detta problem.
Fru talman! Den fyrpartiregering som nu har lämnat över till Soci-
aldemokraterna var en regering som på viktiga områden stod för en
sjudande reformverksamhet. Det gällde Europapolitiken, företagsam-
hetens förutsättningar, valfriheten i välfärdspolitiken, kraven på kun-
skap och kompetens eller kretsloppsprincipen i miljöpolitiken. Nu
återstår det för denna regering att ta över.
Jag sade på valnatten att vi moderater kommer att driva en klar, en
konsekvent och en konstruktiv oppositionspolitik. Det beskedet gäller
även i dag. Det är vår skyldighet gentemot de ännu fler som gav oss
stöd i detta val, och det är vår skyldighet mot den framtid som enligt
min fasta övertygelse kommer att formas långt mer i enlighet med våra
framtidsvisioner än i enlighet med det vi hitintills har sett av bara
återställarpolitik och tillbakablickande socialdemokratisk politik.
Anf. 2 OLOF JOHANSSON (c):
Fru talman! Årets val resulterade i en tydlig vänstermajoritet i riks-
dagen. I den majoriteten finns Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
även Miljöpartiet - detta med hänsyn till Miljöpartiets stöd under val-
kampanjen till en socialdemokratiskt ledd regering. Efter detta klara
valresultat förordade jag vid samtal med talmannen en majoritetsrege-
ring baserad på denna majoritet. Ingvar Carlsson borde fått uppdraget
att sondera de möjligheterna, men intresset för en sådan regering var
uppenbarligen begränsat.
Därför har vi nu en socialdemokratisk minoritetsregering som pre-
senterat en regeringsförklaring i klar insikt om sitt behov av samarbete
i riksdagen. Om det innebär att vi också har en samarbetsregering
återstår att se.
För Centerns del har vi gjort klart att den ekonomiska situationen
för landet är så allvarlig, trots den uppgående konjunkturen och trots
att de allra flesta ekonomiska kurvor vänt åt rätt håll, att det egentligen
Prof. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
skulle krävas en nationell samling. Det hade varit av värde för landet, |
Mot bakgrund av det ekonomiska läget och regeringens minori-
|
Partiledardebatt |
tetsposition avvisar vi inte samarbete, men ansvaret följer i första hand Ingvar Carlsson beskriver i Europaavsnittet sina intentioner för Avgörande för många väljare är vilken politik vi kommer att arbeta Vi avser från Centerns sida att återkomma inom kort med interpel- Delar statsministern denna uppfattning om de nationella hållning- Årets val blev ett nederlag för miljön. Miljöpartiet och Vänster- Min fråga till Vänsterpartiet och Miljöpartiet i denna debatt blir: |
6
Så här långt har Centern lyckats stoppa dem. För Centern vill jag ock-
så deklarera att vårt motstånd mot betongprojekten kvarstår intakt.
Låt mig i det sammanhanget fråga den socialdemokratiska rege-
ringen hur ni tänkt ta det ekonomiska ansvaret för Öresundsbron. Den
ekonomiskt ansvarige ministern i den danska regeringen har ju från-
sagt sig sitt ansvar. Enligt bropartierna i Sverige är kostnadskalkylerna
baserade på en 3O-årig avskrivningstid och 4 % bedömd realränta.
Realräntan ligger i dag på nästan det dubbla i såväl Danmark som
Sverige. Med den realräntenivån är Öresundsbroprojektet, liksom för
övrigt Dennispaketet, totalt olönsamt i företagsekonomisk mening.
Hur tänker ni ta ert ekonomiska ansvar i fallet Öresundsbron? Hur
kan bron över huvud taget vara förenlig med svensk krisekonomi? Är
ni beredda att begära överläggningar med Danmark?
Om ni inte omförhandlar projektet måste de bilister som väljer att
använda bron betala betydligt mer, och det vill de inte göra. Då åter-
står alltså skattebetalarna, via den statliga garantin. Hur kan någon
som är trovärdig när det gäller att komma till rätta med Östersjöns
miljö och krisekonomin försvara detta projekt? Det är närmast pate-
tiskt när regeringsförklaringen talar om att man skall angripa Öster-
sjöns miljöproblem med ”förnyad kraft”. Hur kan en kraft som inte
fanns förnyas? Socialdemokraterna har dessutom regelmässigt minskat
anslagen till Östersjöns miljö under föregående valperiod.
I går fick vi veta att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljö-
partiet gjort upp om politiken för den kommande valperioden i Stock-
holms stad, som Carl Bildt nämnde. Öster- och Västerleden stoppades
av Vägverket för den kommande perioden. ”Vi har för få mandat för
att stoppa Dennispaketet” lät det från Socialdemokraternas stödpartier.
Så lät det inte inför valet i Stockholm. Regeringsmakten gick före vil-
jan att stoppa Öster- och Västerleden. I valrörelsen var detta en kom-
munalpolitisk fråga. Nu är det en riks- och myndighetsfråga.
Miljön har i den socialdemokratiska regeringsförklaringen fått 18
rader. Det är inte mycket för en stor uppgift. Miljöprogram skall utar-
betas, miljörevisioner genomföras, Agenda 21 stimuleras och miljö-
konsekvensbedömningarna användas. Kretsloppet avgränsas till in-
dustrin, naturvården garneras med verb som ”skyddas”, ”garanteras”
och ”tryggas” och miljöbalken förhalas. Kärnkraftens avveckling
skjuts på framtiden. Förnybar energi nämns inte - än mindre ökningen
av den ärvda miljöskulden. Nya styrmedel nämns, men inte de gamla.
Vad händer t.ex. med koldioxidskatten? Näringar som jord- och
skogsbruk nämns inte, och inte heller fisket, förstås. Nu har vi således
en jordbruksminister men ingen politik på ansvarsområdet. Eftersom
jordbruksministern inte heller vill ha något med EU att göra frågar
man sig oroligt vad hon skall göra. Tala om öppna mandat!
Sysselsättningen och de nya jobben är inte bara ett problem för
jordbruksministern - det är en öppen fråga för hela regeringen. Sveri-
ge kräver fler företag och fler företagare, heter det, men hur? Jo, ge-
nom närmare samarbete, mer jobb för Ingvar Carlsson personligen och
ett näringslivsråd fyllt av våra vanligaste storföretagsledare. Alibi för
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
de små är Torbjörn Ek - det brukar han vara. Antonia Ax:son Johnson |
Näringspolitiken skall ordna de nya jobben. Det skall bli direktav-
|
Partiledardebatt |
skrivningar av de nya maskiner som rationaliserar bort arbetskraft i Därefter kommer Göran Perssons skarpa förslag riktade mot risk- Blir det stora kapitalkrävande projekt, som vi har sett så mycket av Den socialdemokratiska politiken tillåter inte heller att statlig Hela Sverige skall leva. Landsbygdsutvecklingen skall drivas vida- De allmänna orden, råden, kommissionerna och överenskommel- Visst skall ni ha chansen. Vi preciserade inte heller allting år 1991. (Applåder) Anf. 3 BENGT WESTERBERG (fp): Fru talman! Tanken är att den här debatten skall handla om den re- Vi satt några stycken dagen innan och spekulerade om vilka över- Då var det någon i sällskapet som sade ungefär så här: Tänk om |
8
ringen avstår från att återinföra dubbelbeskattningen. Det vore verkli-
gen att sträcka ut en hand till Folkpartiet. Eller tänk om han säger att
vårdnadsbidraget trots allt får vara kvar. Det vore att visa generositet
mot Centern och kds. Så mycket lättare det skulle bli med några såda-
na gester att sedan få igenom de tuffa budgetförstärkningar som vän-
tar.
Men någon utsträckt hand fanns inte i regeringsförklaringen, i varje
fall inte till de borgerliga partierna. Löftet att pröva oppositionsparti-
ernas förslag till budgetförstärkningar är snarare en fråga om hur Ing-
var Carlsson viil underlätta för regeringen att lösa sina problem än
någon gest av generositet mot våra partier.
Problemet inför den här debatten är, som redan har framhållits, att
regeringsförklaringen var så allmänt hållen att den inte säger särskilt
mycket om den politik som den nya regeringen kommer att bedriva.
Fru talman! Låt mig ändå på en gång säga att jag uppskattar att
Ingvar Carlsson i regeringsförklaringen lägger så stor vikt vid jäm-
ställdhetsfrågorna. Jag har ingen anledning att tro annat än att den nya
regeringen kommer att fortsätta det arbete som den avgående regering-
en har inlett. Ni kommer att upptäcka att mycket av det ni säger er
vilja ta itu med redan är på gång. Nu gäller det att fullfölja detta med
engagemang och skicklighet.
På en punkt blev jag ändå besviken på regeringsförklaringens jäm-
ställdhetsavsnitt. Bland de många områden som den nya jämställd-
hetsdelegationen skall arbeta med nämns inte frågan om delat ansvar i
hemmen.
De skillnader i lön och makt som finns ute i samhället speglar i hög
grad ansvarsfördelningen i hemmen. Vi kommer aldrig att lyckas eli-
minera löneskillnader eller utjämna maktförhållanden om vi inte kan få
till stånd ett delat ansvar för hem och barn. Därför är det en av de vik-
tigaste frågorna om vi skall nå verklig jämställdhet.
Jag har förståelse för om ett parti som länge motsatte sig pappamå-
naden, och som har planer på att föreslå en karensdag för vård av sju-
ka barn, kan känna att det är svårt att nämna just denna aspekt på jäm-
ställdhetsarbetet. Men jag vill ändå uppmana Ingvar Carlsson och
Mona Sahlin att inte glömma den, eftersom den är helt central.
Fru talman! Ingvar Carlsson har försökt att skapa ett intryck av att
den socialdemokratiska politiken skall kunna genomföras genom att
regeringen efter eget skön söker stöd från än det ena än det andra par-
tiet här i kammaren.
Jag är övertygad om att han innerst inne inser att det inte kommer
att bli så enkelt, att regeringen i praktiken kommer att tvingas välja en
huvudsaklig partner i riksdagen, nämligen Vänsterpartiet.
Den politiska huvuduppgiften för denna socialistiska vänsterkoali-
tion är att skapa förutsättningar för att Sverige fram till sekelskiftet
skall få ett tillskott på en halv miljon jobb i det privata näringslivet.
Synen på villkoren för företagande och företagare har varit en av
de stora stridsfrågorna i årets valdebatt.
Det är alldeles självklart att den allmänna konjunkturuppgången
kommer att leda till att vi får fler jobb. Under andra hälften av 8O-talet,
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
10
då vi senast hade högkonjunktur, fick vi ett tillskott på ca 200 000
jobb i det privata näringslivet. Det resultatet kan man säkert räkna med
också den här gången utan några extraordinära åtgärder.
Men det räcker inte. Nu måste vi få till stånd en expansion som
netto ger oss mer än dubbelt så många jobb som i slutet på 80-talet.
Från den borgerliga regeringens sida menade vi att det kräver nya
och bättre villkor för att starta och driva företag. Det gäller särskilt för
de små företagen, där de nya jobben skall komma. Vi har därför ge-
nomfört en rad åtgärder - ändrade skatteregler, strategiska skatte-
sänkningar, bättre villkor för privat riskkapital, avregleringar, ökat
stöd till innovatörer, förändringar i arbetsrätten - för att fler befintliga
företag skall vilja anställa fler och för att fler människor skall vilja och
våga starta företag.
Vår politik har skapat en väldig optimism bland svenska småföre-
tagare. Men likväl har ni socialdemokrater misstrott den politiken.
Flertalet skatteförändringar har ni ansett vara onödiga, också flera
av dem som ni nu accepterar. Bättre villkor för privat riskkapital har ni
bara sett som skattelättnader för kapitalägare. Ni har inte ansett att
stödet till innovatörer behöver förbättras, och ni har tyckt att arbetsrät-
ten var bra som den var. Så mycket som möjligt av det vi har gjort
skall nu återställas till det gamla.
Trots att jag verkligen har försökt har jag inte kunnat finna att ni
har några alternativ att erbjuda. Er tanke är uppenbarligen att allt var
bra som det var innan vi lade om politiken.
Om er politik på det här området blir framgångsrik är det mycket
som talar för att vi på den borgerliga kanten har haft fel i vår analys,
att vi har missförstått vad som behövs för att få fram de nya jobben,
och att ni socialdemokrater har haft rätt.
Jag är nu i den positionen att jag kan lägga all personlig prestige åt
sidan och verkligen, som medborgare i Sverige, hoppas att det är på
det sättet. Men jag måste erkänna att jag har mycket svårt att tro det.
Fru talman! Ett annan konfliktområde har gällt förhållningssättet
till kommunerna.
Jag tror inte att någon ifrågasätter mitt personliga engagemang för
den välfärdspolitik som kommunerna och landstingen ansvarar för.
Men jag menar att det är en felsyn när många tror att ett sådant enga-
gemang innebär att man måste motsätta sig alla rationaliseringar och
effektiviseringar i den kommunala verksamheten. Tvärtom: inom
Folkpartiet har vi arbetat för både en väl utbyggd välfärd och att med-
borgarna skall få mer valuta för skattepengarna. Det kräver föränd-
ringar.
Vi är naturligtvis mycket medvetna om att förändringar utmanar
många människor, inte minst offentliganställda, men också dem som
nyttjar de tjänster som vi talar om. Det är aldrig särskilt svårt att mo-
bilisera opinioner mot förändringar eller att vinna poäng på att stödja
sådana opinioner. Det är i hög grad vad Socialdemokraterna har ägnat
sig åt under den gångna mandatperioden.
Den s.k. sexårsverksamheten som har införts bl.a. här i Stockholm
är ett exempel. För att uppnå bättre pedagogik och ett bättre resursut-
nyttjande infördes fr.o.m. hösten 1993 en särskild verksamhet för
Stockholms sexåringar. Som alla andra förändringar skapade också
den oro hos både föräldrar och anställda. Socialdemokraterna sällade
sig, precis som man kunde förvänta sig, till kritikerna.
Nu är den här verksamheten genomförd med mycket gott resultat.
Kritiken har tystnat, och det har också Socialdemokraterna. I dag er-
känner nog de flesta att den här förändringen var rätt tänkt. Den har
väl motsvarat de förhoppningar som knöts till den.
På samma sätt som när det gäller sexårsverksamheten har ledande
socialdemokrater i tal och artiklar attackerat snart sagt alla förändring-
ar som har skett under de gångna åren. De har velat skapa intrycket att
med en socialdemokratisk regering skulle kommunerna slippa det
plågsamma förändringstrycket. De menar att det är ond vilja från de
borgerliga partiernas sida och inte ekonomiska realiteter som har legat
bakom.
Det råder knappast något tvivel om att just den opinionsbildningen
är en av förklaringarna till den socialdemokratiska framgången i valet.
Men när valdagen närmade sig kom också andra signaler från So-
cialdemokraterna. Framför allt Göran Persson hävdade i flera uttalan-
den att kommunernas villkor inte skulle bli bättre med en socialdemo-
kratisk regering.
Några auktoritativa besked om vad som faktiskt gällde gick inte att
få. När jag på Publicistklubbens eftervalsmöte hävdade att journalis-
terna hade misslyckats att få fram något sådant sade Ingvar Carlsson
att han flera gånger före valet hade svarat på frågan. Det skulle vara
oerhört intressant om Ingvar Carlsson kunde plocka fram något tal,
något uttalande, någon utskrift från valrörelsen som innehåller ett klart
besked. Jag har inte lyckats hitta något, trots stora ansträngningar.
Regeringsförklaringen ger inte heller något besked.
Den borgerliga regeringens utgångspunkt var som bekant att kom-
munernas konsumtionsutgifter skulle vara realt oförändrade under
resten av 1990-talet.
Den linjen attackerades hårt av Ingvar Carlsson före valet, bl.a. i
den avslutande partiledardebatten i ett replikskifte med mig.
I ett samtal som vi hade i Veckans Affärers regi, och som publice-
rades en knapp vecka före valet, var Ingvar Carlsson införstådd med
att en expansion av den kommunala verksamheten skulle kosta pengar.
Han förklarade också att den borde finansieras genom neddragningar
av t.ex. bidragen till pensionärer och barnfamiljer.
Fru talman! Låt mig mot den här bakgrunden avslutningsvis få
ställa två frågor till Ingvar Carlsson.
Kan kommunerna och landstingen räkna med ökade statsbidrag
under åren framöver så att deras konsumtionsutgifter också realt sett
kan tillåtas öka?
Om så är fallet, på vilket sätt skall pensionerna och stödet till barn-
familjerna skäras ner?
(Applåder)
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
11
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
Anf. 4 GUDRUN SCHYMAN (v): Fru talman! När vi nu skall debattera regeringsdeklarationen vill |
jag först säga att själva anslaget i deklarationen är bra. Viljan att vida-
|
Partiledardebatt |
reutveckla politiken för jämställdhet i både arbetslivet och samhällsli- Också den ekonomiska analysens anslag är bra. Det ligger i linje Regeringsförklaringen öppnar möjligheter, även om den är ganska Nu behöver vi skapa en ny trovärdighet och en ny framtidsvision. Det handlar om en ny syn på arbetstiderna. Den dagliga arbetstiden Jag tror att dessa tre frågor, en hållbar miljöpolitik, sex timmars I det perspektivet saknas det en hel del i regeringsdeklarationen. Vi anser att avsnitten om miljö och energi är mycket tunna. Skatte- Rättvisereformer som höjd a-kassa, högre ersättning för långtids- När det gäller energipolitiken hänvisar man till den tidigare ener- Nu är det i praktiken bara 15 år kvar till år 2010 när kärnkraften |
12
Det enda som föreslås i regeringsdeklarationen är ett fortsatt utre-
dande av energisektorn. Den har i stort sett utretts konstant under de
senaste 30 åren. Det har t.o.m. skrivits avhandlingar om svenskt ener-
giutredande där man har konstaterat att det enda syftet med allt utre-
dande tycks ha varit att visa att man inte behöver fatta några obekväma
politiska beslut.
Vi behöver alltså ökad klarhet på den här punkten. Vad har rege-
ringen egentligen för mål? Det vore bra att få ett besked från Ingvar
Carlsson i dag om kärnkraftsavvecklingen skall påbörjas under man-
datperioden.
Vi har också noterat att Ingvar Carlsson har markerat sitt personli-
ga engagemang för en svensk anslutning till den europeiska unionen
och att han vill använda den europeiska unionen som ett instrument
mot arbetslösheten.
Här har vi i Vänsterpartiet en helt annan uppfattning. En av de
främsta orsakerna till att säga nej till ett medlemskap i den europeiska
unionen är just sysselsättningen. EU har inte som målsättning att skapa
full sysselsättning. Sedan 20 år tillbaka råder massarbetslöshet där. I
hela EU går närmare 19 miljoner människor arbetslösa. Den öppna
arbetslösheten i EU har vuxit från 8,3 % år 1990 till 12 % i dag.
I EU:s traktat och ekonomiska målsättningar sägs inget alls om ar-
betslösheten, och det beror på att EU:s främsta målsättning är pris-
stabilitet. Arbetslösheten får bli vad den blir. Bara för några dagar
sedan möttes EU:s finansministrar i det s.k. Ecofinrådet. Där gjordes
en genomgång av medlemsländernas ekonomier. Bara Luxemburg och
Irland blev godkända. Att Irland har 15,7 % arbetslösa spelade ingen
roll. Det innebär ingen svartlistning i den europeiska unionen.
Målet för den europeiska unionen är alltså den ekonomisk-
monetära unionen med gemensam valuta. Denna unions penningpolitik
skall, enligt Maastrichtfördraget, styras av en europeisk centralbank,
med en styrelse som under inga omständigheter får ta instruktioner
från medlemsländer eller andra EU-institutioner. Bankstyrelsen står
inte under demokratisk kontroll och skall ha som huvuduppgift att
bekämpa inflationen. Vad det kommer att innebära för arbetslöshets-
siffrorna kan vi bara ana.
Jag vet och förstår att nej-sidan är stark inom svensk socialdemo-
krati, så stark att vi till EU-motståndet i dag också räknar två ministrar,
flera f.d. socialdemokratiska ministrar, en mängd fackliga ledare lik-
som socialdemokratiska ekonomer och förstås mängder av vanliga
socialdemokratiska medlemmar. Alla dessa socialdemokrater känner,
liksom Vänsterpartiets medlemmar, att EU inte är arbetarrörelsens
projekt. Hade det varit det, så hade kampen mot arbetslösheten stått
högst upp på dagordningen. Men det gör den inte.
Vi har noterat att man skall dra tillbaka förslaget om miljöbalk och
återkomma med ett nytt förslag. Två viktiga synpunkter inför detta är
följande. Dels måste skatteväxlingen tas på allvar som metod och fin-
nas med i det nya förslaget, dels måste miljöorganisationer ges tales-
rätt i miljöärenden.
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
13
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
Skatteväxling innebär ju att man höjer skatten på miljöfarlig verk- |
gor i en smäll: Man får en bättre miljö samtidigt som man får fler i
|
Partiledardebatt |
arbete och sänker arbetslösheten. Vi har haft en intensiv debatt om skatteväxling för miljön i Sverige Själva poängen är just att man uppnår en bättre miljö samtidigt Allra sist, en fråga som inte är nämnd i regeringsdeklarationen. Det Anf. 5 BIRGER SCHLAUG (mp): Fru talman! Först skall man väl hälsa den nya regeringen välkom- Den svenska ekonomiska politiken har tappat fotfästet. Alltmer I låtsasvärlden har den ekonomiska hypnosen fått oss att få allt Helt uppenbart är att vi behöver en synvidga - en synvidga, så att Insikten om detta saknas i regeringsförklaringen. Men vi måste också kunna ta till vara de kunskaper som ändå finns. |
14
gorna och de globala frågorna på allvar, att det är dags för ett ärofyllt
återtåg för oss i den del av världen som lever på ett ohållbart sätt.
Om detta finns ingenting i regeringsförklaringen. Det gör mig och
hela den gröna riksdagsgruppen mycket, mycket besviken.
Fru talman! Regeringen avser inte att ta ställning i EU-frågan, om
jag förstår saken rätt. Det är bra.
Därmed vet alla socialdemokrater att man kan rösta nej i folkom-
röstningen utan att svika sin egen regering.
Därmed vet alla att det främst är andra intressegrupper som vill
driva in landet i Europeiska unionen.
Därmed har vi alla fått en viktig konsumentupplysning.
För det är knappast för jobbens skull, för solidaritetens skull, för
jämlikhetens skull som Industriförbundet och Svenska arbetsgivare-
föreningen och dess nära satsar flerhundrade miljoner på att göra pro-
paganda för ett ja i folkomröstningen. Därför är det klokt av regering-
en att inte ta ställning i frågan om EU-medlemskap.
Däremot är det för naturens skull, för miljöns skull, för en solida-
risk världsordnings skull som en nästan helt samlad miljörörelse i
Sverige är mycket kritisk till ett svenskt medlemskap i unionen. Det
gäller allt från Naturskyddsföreningen och Greenpeace till Miljöför-
bundet och Fältbiologerna. Det gäller också t.ex. den tyska natur-
skyddsföreningen Bund. Därför är det klokt av regeringen att inte låsa
sig vid ett ja i folkomröstningen.
Men, fru talman, det är också därför man blir litet förundrad över
att statsministern själv, i ett helt personligt avsnitt i regeringsförkla-
ringen, hävdar att han tänker motverka miljörörelsens uppfattning och
arbeta hårt för att Sverige skall mista sin frihet som självständig nation
den 13 november 1994.
Men framför allt blir jag mycket förundrad över vad Ingvar Carls-
son utelämnar i sin EU-analys. Han nämner t.ex. inte ett ord om den
knarkliberalisering som pågår inom EU, inte ett ord om att man i EU-
parlamentet var på väg att fatta beslut för legalisering av narkotika.
Ingvar Carlsson säger inte ett ord om att det socialdemokratiska partiet
i Tyskland driver just legaliseringsfrågan. Han säger inte ett ord om att
det socialdemokratiska ungdomsförbundet i Tyskland har en ros med
cannabisblad som symbol. Detta är allvar.
I en regeringsförklaring där man slår fast att barnen är viktiga, där
borde man ta dessa frågor på allvar.
I denna kammare finns det säkert inte en enda riksdagsledamot
som vill ha en legalisering av olika former av narkotika. Den frågan
hanterar vi inte själva om vi blir medlemmar i EU, och EU utvecklas
på det sätt som många vill.
Hela valrörelsen dominerades av en debatt om budgetunderskott
och statsskuld. Trots det finns inte ett enda ord i regeringsförklaringen
om hur man skall finansiera medlemsavgiften på drygt 20 miljarder
kronor årligen från statsbudgeten. Varifrån hämtar regeringen pengar-
na?
För att spara 1,2 miljarder är regeringen villig att införa en karens-
dag för vård av sjukt barn, åtminstone om man får tro vad som sades i
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
15
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
valrörelsen. Varifrån tänker Ingvar Carlsson då ta 20 miljarder till |
För att spara ca 3 miljarder kronor infördes en karensdag i sjukför-
|
Partiledardebatt |
säkringen. Varifrån tänker Ingvar Carlsson ta 20 miljarder som skall För att spara 0,5 miljard infördes en karensvecka i arbetslöshets- Fru talman! Det är sannerligen inte förnyelse och dådkraft inför Som vågmästare i riksdagen har Socialdemokraterna att välja vem Nu är det upp till Ingvar Carlsson själv att välja vilken väg han Vi är öppna för samarbete men inte för underkastelse. Ett konkret Det snabbaste och enklaste en regering kan göra är att inte ge något Fru talman! I valrörelsen drev jag ganska hårt frågan om spelregler |
16
om detta. Avser Ingvar Carlsson att ta upp sådana internationella för-
handlingar och ta initiativ för att få rimliga spelregler på den s.k.
marknaden?
Miljöpartiet delar en del uppfattningar med regeringen, särskilt att
det nu krävs både skattehöjningar och besparingar. Det krävs ganska
tuffa tag.
Jag tror att en socialdemokratisk regering har större möjligheter att
på ett socialt anständigt sätt komma till rätta med budgetunderskott
och statsskuld än vad en borgerlig regering skulle ha.
Det är nog också så att fackföreningsrörelsen har större fördrag-
samhet med hårda bandage från Socialdemokraterna än från en mode-
ratledd regering. Man lär i alla fall inte bussa demonstranter från hela
landet om inte Socialdemokraterna återställer allt det som varit. Jag
hoppas då att ni inte skall låta er lockas av Vänsterpartiets kanske mer
populistiska inställning i dessa frågor.
Mycket tyder också på att näringslivet hyser väl så stort förtroende
för den socialdemokratiska regeringen som för den borgerliga.
Men frågan är nu om Ingvar Carlsson kan flyga som en humla från
blomma till blomma för att söka stöd för enskilda punkter i sin politik.
Vore det inte rimligare att försöka skapa en bredare majoritet för hela
politiken? Vi är öppna för diskussioner, Ingvar Carlsson.
Låt mig säga att vi har vissa gemensamma nämnare. Det är bra att
regeringen tar avstånd från de ideologiskt betingade privatiseringarna.
Det är bra att stora delar av arbetsrätten återförs. Det är bra att skatte-
skalorna ändras så att de får en mer solidarisk profil. Det är bra att vi
äntligen drar åt samma håll när det gäller neddragningar av anslagen
till militären. Det är bra att vi fått gehör för allergisanering av skolor
och dagis.
Men det finns också områden där vi är synnerligen tveksamma,
t.ex. om regeringen förstår sig på småföretagare. Jag är inte riktigt
säker på det.
Låt mig också vara litet tveksam när det gäller regeringsförkla-
ringens formuleringar om biståndspolitik och flyktingpolitik. Vad me-
nas egentligen? Skall vi nå upp till enprocentsmålet? Hur blir det med
visumregler och annat?
En av de mer positiva sidorna hos den nya regeringen är att hälften
är män och hälften är kvinnor, men det krävs mer. Det krävs att de
frågor som kvinnorörelsen har drivit under många år tas på allvar. Där
handlar det om att sänka arbetstiden och att dela på jobben. Sänkt ar-
betstid är grunden för jämställdhet. Det ger grunden för att fler jobb
skapas, och det är grunden för att livskvaliteten skall kunna öka. Där-
för borde vi nu satsa på sänkt arbetstid.
Avslutningsvis, eftersom Ingvar Carlsson hänvisar till Per Anders
Fogelström, skall jag hänvisa till Berthold Brecht. Han har skrivit så
här, vilket litet knyter an till min inledning:
De sågade av grenen de satt på och skrek till varandra om erfaren-
heter hur de kunde såga snabbare. Med dunder och brak åkte de i dju-
pet, och de som tittade från andra grenar skakade bara på sina huvuden
och sågade vidare.
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 8
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
Det är dags att sluta såga, Ingvar Carlsson. Vi behöver en hållbar |
(Applåder)
|
Partiledardebatt |
Anf. 6 ALF SVENSSON (kds): Fru talman! Under valrörelsen, ja, under i stort sett hela den gång- Nu är det faktiskt dags att travestera denna frågeställning och rikta Socialdemokraterna har med förbluffande konsekvens inbillat sig Nu har vi tagit del av Ingvar Carlssons regeringsförklaring. Det har Den s.k. Perssonplanen är ju en tuff - eller i alla fall ganska tuff - Hur skall Ingvar Carlsson, som talar så mycket om solidaritet och De tre första punkterna i Perssonplanen är ju direkt riktade mot Vad svarar Ingvar Carlsson oss som med bestämdhet påstår att det Vad svarar Ingvar Carlsson den lågavlönade ensamstående mam- |
|
18 |
man som nu skall betala karensdag vid vård av sjukt barn? Kallar inte |
Ingvar Carlsson detta obegripliga förslag för att rasera välfärd? Och
vad svarar Ingvar Carlsson familjen med fem barn som hamnar under
existensminimum när flerbarnstillägget tas bort och man måste börja
att begära socialbidrag? Raserar inte Socialdemokraterna välfärd när
man tar ifrån familjer bidrag så att de måste söka socialbidrag?
Och vad sägs till pensionärerna? Kommer Ingvar Carlsson att rakt
upp och ner, när det nära nog magiska uttrycket ”avindexering” blivit
konkret, att berätta för vårt lands ekonomiskt sämst ställda: Nu skall vi
ta ifrån er av det lilla ni har?
Fru talman! Som alla har insett och märkt saknar regeringsförkla-
ringen inte enbart preciseringar och konkretiseringar. Jag tycker att det
vilar en dysterhet, något nattståndet över den Carlssonska regerings-
förklaringen. Sverige skall tillbaka till regleringar, till förmynderi, till
den värld där politiker dikterar och där individens rätt att välja är
kringskuren. Vi kristdemokrater är övertygade om att detta är att gå
baklänges in i framtiden. Varje individ är unik, och varje individ skall
respekteras och inte behandlas som en politikernas marionett.
Valfriheten på barnomsorgsområdet skall nu bort. Skolpengen skall
bort. Den allmänna arbetslöshetsförsäkringen skall bort. Friskolorna
skall bort. Konkurrensen på järnvägar skall bort. Satsningen på forsk-
ningsstiftelser skall bort.
Vi vet att ordet socialism nära nog var bannlyst under valrörelsen
och att Internationalen enbart sjöngs av misstag, men den måste ju
vara historielös som inte känner suset från gammal planekonomis och
gammalt förmynderis dagar.
Jag kan inte heller annat än förvånas över det märkliga i vad man
gott kunde kalla den nya Carlssondoktrinen. I regeringen finns, som
alla vet, både EU-anhängare och EU-motståndare. När Ingvar Carlsson
får frågor om detta, om att han inte talar på regeringens vägnar utan
enbart på sina egna, säger han att detta inte är något konstigt eftersom
folket är delat i frågan.
Detta är ju såvitt jag förstår en helt politiskt omstörtande inställ-
ning. Eftersom svenska folket inte har samma uppfattning i kärnkrafts-
frågan, kan inte den Carlssonska regeringen ha någon uppfattning.
Undra på att miljöpartisterna som gav Ingvar Carlsson carte blanche
blir häpna! Eftersom det under valrörelsen presenterades olika och
motstridiga besked från Socialdemokraterna beträffande bostadspoli-
tik, stöd till kommunerna, och eftersom det råder delade meningar i de
flesta frågor ute hos svenska folket, skulle alltså regeringen inte kunna
samla sig till ställningstaganden, utan det skulle enbart statsministern
kunna göra. Vore det inte hederligare att, i stället för att lägga ut billi-
ga dimridåer, ärligt deklarera att regeringen är en koalitionsregering av
motstridiga viljor, och att det därför blev nödvändigt för Ingvar Carls-
son att tala så mycket i jagform som han gjorde i regeringsförklaring-
en?
Fru talman! Jag är ju ändå glad att åtminstone statsministern per-
sonligt med ”stort engagemang och full kraft skall verka för ett svenskt
medlemskap i den europeiska unionen”. Där kan vi tala samma språk.
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
19
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
20
Jag har så svårt att förstå att mer eller mindre artificiella nations-
gränser skall skilja oss människor från varandra, att man inte vill se
värdet i att gränsbommar lyfts undan och människor kommer närmare
varandra, att freden gynnas mer av gemenskap än av separation, att
framtiden fordrar samhörighet och inte isolering.
Det talas om EU som något färdigt, trots att vi vet att det är en pro-
cess. Vi talar om medborgarna på den europeiska kontinenten som om
dessa allesammans begrep mindre, vore mindre måna om sina anhöri-
ga, förstod mindre av vad en god miljöpolitik betyder, brydde sig
mindre om sitt eget modersmål och sin egen kultur än vad vi svenskar
gör. I en familj, i en förening eller i ett arbetslag kompletterar indivi-
derna, personerna varandra. Kreativitetsforskare brukar påpeka att de
mest kreativa, nytänkande miljöerna är de där mångfalden finns. Så är
det också med folk och länder. Vi har både något att bidra med och
något att få. Europas mångfald är dess styrka, som kristdemokraterna i
EU säger i sitt program.
Fru talman! Därmed går jag åter till orden i regeringsförklaringen.
Jag måste få fråga Ingvar Carlsson vad han avser när har i regerings-
förklaringen talar om ”den pågående sjukvårdsutredningen”. Är det
den utredning som Socialdemokraterna hoppade av eller är det någon
annan för oss okänd utredning? Med stor vånda tvingades vi kristde-
mokrater i regering och riksdag att vara med om att dra in ca 4 miljar-
der från kommunerna. En sak är i alla fall säker, att Socialdemokrater-
nas myckna skäll på den tidigare regeringen och framför allt på kds,
för denna indragning och för att detta skulle ha satt vården nära nog på
bar backe var en salut med de lösaste och mest populistiska skott. Re-
geringsförklaringen rymmer inte såvitt jag kan se en enda krona som
skall satsas på vård.
Ingvar Carlsson avslutar sin regeringsförklaring med tal om att
”Sverige är för litet för stora konflikter, problemen för många för kon-
frontation”. Så är det. Men hur kunde då Ingvar Carlsson tyst och stil-
latigande acceptera att SSU nyttjade falskhet och lögn i sin valkam-
panj? För mig är det fullständigt obegripligt att inte en socialdemokra-
tisk ledare får mål i munnen när han märker att folk i den egna rörelsen
förfalskar och beljuger. Hur tror han att folk utanför politikens hank
och stör skall känna respekt för integritet och rättskaffens metoder, när
medlemmar i vårt lands största parti uttalar stolthet över att man med
falska metoder häcklar politiska motståndare?
I nationens intresse kommer jag som statsminister att göra mitt yt-
tersta för att åstadkomma ett nytt samarbetsklimat i Sverige, i riksda-
gen, på arbetsmarknaden, mellan enskilda medborgare. Så lyder den
sista meningen i regeringsförklaringen. Ja, det är dags, Ingvar Carls-
son. Under tre år har vi kristdemokrater inte sett något av den inrikt-
ningen.
Fru talman! Men samarbetsklimatet kan och bör bli bättre. Den fa-
sansfulla fartygskatastrofen som lade ett tungt sorgens dok över hela
nationen fick nog oss alla att tänka över vad som är väsentligt i våra
liv och i vår strävan. Borta var med ens det storvulna och självsäkra
som får så mycket utrymme hos oss alla under en valrörelse. Formule-
ringar om att något sådant, en sådan katastrof, aldrig får inträffa igen
har nu lanserats, som om den mänskliga faktorn skulle kunna elimine-
ras, som om vi människor är alltings mått, som om vår trygghet och
säkerhet, vår trivsel och välfärd enbart regleras av teknik och pengar.
Fartygskatastrofen får oss alla att känna maktlösheten och förtviv-
lan tungt i våra sinnen, också i dag. Kanske kan den, och det som vi
har upplevt efteråt, få oss att känna en större ödmjukhet inför de stora
existentiella frågorna. Det vore inte fel om den insikten fick svepa
också över den politiska debatten.
(Applåder)
Anf. 7 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Något av det mest civiliserade som människan har
uppfunnit har just ägt rum i Sverige, nämligen ett demokratiskt val
som har lett till ett maktskifte. Alla medborgare har haft samma infly-
tande, oberoende av ekonomisk eller social ställning, av ursprung, kön
eller hudfärg. För en gångs skull har en 18-åring haft lika mycket att
säga till om som en koncernchef för ett multinationellt företag.
I årets val ställdes ideologierna mot varandra tydligare än på länge.
Under tre års tid har 8O-talets nyliberalism präglat svensk politik. Nu
har den prövats, misslyckats och förkastats även här i Sverige. Den
ny liberalt anstrukna politiken har i land efter land gjort lågkonjunktur
till kris, sysselsättningssvackor till massarbetslöshet.
Varför har denna ideologi misslyckats så kapitalt? Varför har så
många, t.o.m. företag och företagere, så svårt att klara sig under sådant
styre? Det moderna samhället kräver så mycket mer än vad den nylibe-
rala modellen kan klara.
Arbetslöshet är en stor kostnad och en förslösad tillgång. De flesta
länder är så civiliserade att arbetslösa inte svälter ihjäl eller försvinner.
Företag klarar sig inte utan kunder, utan människor som har råd att
handla. Många är beroende av en gemensam sektor med hög kvalitet,
även de som arbetar i det privata näringslivet.
De nyliberala har också bekämpat krisen med ena handen bunden
bakom ryggen. De förkastar politikens möjligheter. Det är inte renlä-
rigt att motverka krisen och lågkonjunkturen. Tvärtom monteras den
gemensamma sektorn ner, och det spär på den redan höga arbetslöshe-
ten.
I landsting och kommuner, inom äldreomsorgen och sjukvården,
inom barnomsorgen och skolan har många medborgare erfarit vad det
systemskifte som Moderaterna talar om innebär. De sade valfrihet -
det blev nedskärningar. De sade skattelättnader - det blev urholkad
välfärd. Den nyliberala ideologin bygger på en märklig människosyn.
De som redan har det gott ställt, som är förmögna, de arbetar mer och
bättre om de får skattelättnader och förmåner. De som redan har det
knapert, de som redan vänder på slantarna och oroar sig för morgon-
dagen förväntas arbeta mer om de får det sämre.
Det är denna förenkling, passivitet och orättvisa syn som svenska
folket bestämt vände sig mot i årets val. Mot det nyliberala systemskif-
tet har vi ställt det socialdemokratiska alternativet. Vi presenterade
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
21
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
kärva och kännbara förslag i vårt valmanifest. Vi sade öppet på våra |
föreslog en karensdag vid tillfällig föräldraledighet, minskat flerbarns-
|
Partiledardebatt |
tillägg, skärpta regler för bidragsförskott, lägre försvaranslag, lägre Den borgerliga regeringen orkade däremot inte presentera en sam- Väljarna visste vad en röst på Socialdemokraterna skulle innebära. Vi socialdemokrater lovade inte att återställa välfärdssamhället i Det är de socialdemokratiska idéerna som har fått stöd av närmare Vi skall göra allt vad vi kan för att sanera statsfinanserna och Vi skall försöka återupprätta samarbetsklimatet och balansen mel- Vi skall försöka återskapa tron på politikens möjligheter och visa Jag är övertygad om att den svenska modellen, med generell väl- |
22
Den ger trygghet i förändring som ökar friheten att satsa nytt och kan-
ske utbilda sig flera gånger i livet.
Väljarnas mandat är att satsa på näringslivets framtidsbranscher
med stort kunskapsinnehåll, höga krav och miljövänlig produktions-
struktur. Det är ett mandat att använda en aktiv näringspolitik för att
lägga grunden för goda villkor. Det är ett mandat att värna jobben i
den gemensamma sektorn, barnomsorg, skola, sjukvård och äldreom-
sorg. Tankarna att lösa arbetslöshetsproblemen med ett återtåg till pig-
och tjänarsamhället har fått ett rejält bakslag.
Det är inte heller könsfördelningen vid tiden för den svenska mo-
dellens barndom på 30-talet som fått stöd. För första gången består
den socialdemokratiska riksdagsgruppen av hälften kvinnor och hälf-
ten män. Sveriges första jämställda regering har kunnat bildas.
Jag anser att den samlade förlusten för högerkrafterna är ett uttryck
för att Sverige skall bli mer internationellt engagerat. Det enda främ-
lingsfientliga riksdagspartiet är i princip utraderat.
Jag tolkar väljarnas mandat så här: Ta Sverige ur krisen aktivt och
rättvist, överge systemskiftet, bygg vidare på den svenska modellen, ge
miljö, jämställdhet, kultur och globalt engagemang en betydligt mer
framträdande roll.
Fru talman! Carl Bildt påstod i valrörelsens inledning att Sverige
nu gick mot en gyllene period. Det uttalandet dementerades brutalt av
den marknad han själv hyllar. Kurvorna visar inte rätt. Marknaden
chockhöjde räntan. Ändå framhärdar Carl Bildt i sin beskrivning. Jag
tolkar det som att han kastade in handduken i kampen om regerings-
makten och i stället inledde striden om historieskrivningen. Under fyra
år framöver kommer vi att få höra - vi har hört det här i dag - hur bra
det hade blivit om den borgerliga regeringen hade fått fortsätta.
Låt oss då minnas hur det verkligen var. Under Carl Bildts tid som
statsminister har statsskulden fördubblats. Arbetslösheten har inte varit
så hög sedan 30-talet. Skyhöga realräntor drog ner investeringarna
med 30 %. Den svenska kronan förlorade en fjärdedel av sitt värde.
Låt oss också minnas hur den gamla regeringens egna framtidsbe-
räkningar såg ut. I våras, innan räntan nått sommarens nivåer, räknade
man med en fortsatt arbetslöshet på över 10 % och ett stort budgetun-
derskott ända fram till 1999.
Budgetunderskottet, visar det sig nu, ligger 40 miljarder kronor
högre än vad regeringen förut har medgivit.
När det gäller statsskulden deklarerar jag återigen att vi skall stabi-
lisera den under den här valperioden. Men det är inte allmänna utta-
landen som imponerar, Carl Bildt! Värdet av sådana uttalanden har
devalverats i takt med penningvärdet under den Bildtska regeringen.
Det är konkreta, skarpa åtgärder som är det avgörande.
Visst finns det positiva tecken i den svenska ekonomin. Jag pekade
i regeringsförklaringen på den kraftiga uppgången inom exportsektorn
och den starka bytesbalansen. Men det går inte att bara tala om den del
av ekonomin som går bra - särskilt inte med tanke på de stora obalan-
ser som finns mellan en stark export och en svag hemmamarknad.
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
23
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
För att konjunkturuppgången skall få fäste krävs det en kraftfull |
balansgång mellan budgetförstärkningar och insatser för tillväxt. Sve-
|
Partiledardebatt |
rige måste både spara och arbeta sig ur krisen. Svenska folket står inom kort inför ett nytt val: folkomröstningen Röstar en majoritet nej, då blir det ett nej för mycket lång tid fram- Blir det ett ja, får vårt globala engagemang ännu ett forum och ett Fru talman! Jag har avgivit en regeringsförklaring i linje med den Regeringen kommer i konstruktiv anda att pröva förslag som övri- Den skepsis som samarbetstanken möter kan bara skingras i hand- (Applåder) Anf. 8 GUDRUN SCHYMAN (v) replik: Fru talman! Valresultatet, Ingvar Carlsson, är vi överens om: Det Jag tror att en absolut majoritet av den svenska befolkningen hade Jag tror att vi på vänsterkanten har att göra något helt annat. Vi har Jag tror att väljarnas mandat faktiskt har handlat om just de här En sak gäller, och det vet jag att vi är väldigt överens om, kommu- |
|
24 |
också när konjunkturen vänder skali kunna få utvecklas och växa? |
Den borgerliga regeringen hade sin syn här: Nathalieplanen, som
skulle innebära att ungefär 60 000-100 000 jobb skulle försvinna inom
den landstingskommunala sektorn. Vi har en annan åsikt, och jag vet
att ni i regeringen har en annan åsikt. Men var skall pengarna tas?
Vi har aviserat möjligheter när det gäller att finansiera detta. Ni har
inte gjort det. Jag skulle vilja ha ett klarläggande på den punkten.
En annan sak gäller fördelningspolitiken. Hur tänker ni under en
fyraårsperiod göra när det gäller återställande av nivån i a-kassan,
höjning av nivån för långtidssjukskrivna samt ersättning och kompen-
sation till de sämst ställda pensionärerna? Där har jag inte fått något
klart besked.
En tredje sak gäller arbetstiden. Vi har ju i valrörelsen diskuterat
och det förs en intensiv debatt inom fackföreningsrörelsen om en
sänkning av den dagliga arbetstiden, om en förkortning av arbetstiden
- men inte som ett mål för att minska arbetslösheten utan som en of-
fensiv och framtidsinriktad välfärdsreform.
Var finns den klara viljan i regeringen att delta i den här debatten?
Jag undrar vad ni har att komma med i den här frågan, som är viktig.
Den drivs nu av många inom fackföreningsrörelsen. Det vore väldigt
tråkigt om den socialdemokratiska regeringen ensam skulle vara mot-
ståndare till en aktiv och progressiv diskussion om en arbetstidsför-
kortning. Jag hoppas alltså på svar dels på den frågan, dels på frågan
om kommunernas ekonomi i framtiden.
Anf. 9 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Jag är i den situationen att jag kan hänvisa till social-
demokratins besked i valrörelsen på samtliga frågor som Gudrun
Schyman ställde. Vi sade nämligen att den viktigaste frågan för oss -
vare sig det gäller i kommuner, i landsting eller i riksdagen - är att
bekämpa arbetslösheten. Det är där vi kraftsamlar, därför att arbetslös-
heten är det allvarligaste hotet mot svenska folkets välfärd och även
det allvarligaste hotet inte bara mot den ekonomi som vi i riksdagen
har att ansvara för utan också mot den ekonomi som kommunala före-
trädare har att ansvara för.
Den viktigaste ågärden för oss att vidta för att främja verksamheten
inom skolan, sjukvården, barnomsorgen och äldreomsorgen är att få i
gång tillväxten och att få ned arbetslösheten. Det är det som vi kraft-
samlar kring.
Vi gav ändå ytterligare besked. Vi sade att skulle vi inte klara detta
fullt ut utan verksamheten skulle hotas på det sätt som t.ex. refererades
i dagens Morgoneko när det gällde hemtjänsten i Stockholm, är vi
t.o.m. beredda att hellre skära i transfereringarna än i verksamheten.
Jag undrar om Vänsterpartiet har orkat gå så långt i sina besked före
valet. Därmed har jag också i förbigående delvis svarat Bengt Wester-
berg, men där återkommer jag.
Jag skulle också vilja ta upp EU-frågan, som Gudrun Schyman be-
rörde i sitt inlägg. Jag är djupt oroad över vad som nu händer i Europa
med högernationella krafter som börjar röra på sig igen: Le Pen i
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
25
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
Frankrike, nyfascisterna i Italien och nu senast det högerextremistiska |
För mig är det en grundläggande fråga. Skall vi göra om misstagen
|
Partiledardebatt |
sedan 3O-talet? Eller skall alla goda krafter nu i Europa samla sig och För mig är detta en viktig fråga, ett viktigt argument för att vi skall Anf. 10 GUDRUN SCHYMAN (v) replik: Fru talman! När det gäller kommunernas ekonomi får jag inga Ett medlemskap i den europeiska unionen, Ingvar Carlsson, är inte Det är ett projekt vars målsättning är klart formulerad, nämligen att Sedan kan man naturligtvis väva in olika ambitioner som man har Det kan inte vara så att vi skall hävda samarbetets helgd över all- Jag anser att målet för oss som är socialister borde vara att hävda Vi har ju gått med på det om vi skulle säga ja till ett medlemskap i |
26
möjlighet, eftersom det skall vara ett gemensamt försvars- och utrikes-
politiskt arrangemang.
Att påstå att EU skulle vara ett projekt för att minska arbetslöshe-
ten är att inte vara intellektuellt hederlig i politiken. Praktiken och
verkligheten, Ingvar Carlsson, i det här fallet, visar sin mycket tydliga
roll. Vi skulle inte ha så många arbetslösa i Västeuropa om det högsta
målet med det europeiska samarbetet hade varit att minska arbetslöshe-
ten.
Anf. 11 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Gudrun Schyman sade att det är viktigt med hederlig-
het i politiken. Jag tror det var i meningen efter det att Gudrun Schy-
man hade påstått att den svenska alliansfriheten är förlorad om vi går
med i EU. Jag vill på det bestämdaste slå fast att jag är en övertygad
anhängare av svensk alliansfrihet. Jag har alltid varit det. Jag har ar-
gumenterat för det här i kammaren och i andra sammanhang. Jag är
samtidigt anhängare av ett svenskt medlemskap. Jag protesterar mot
Gudrun Schymans påstående att vi förlorar alliansfriheten om vi går
med i EU. Det är en sak som vi bestämmer själva. Gudrun Schyman
vet att vi kommer att kunna göra det i fortsättningen.
Jag har fått ganska många frågor. Jag ställde en till Gudrun Schy-
man: Varför har Vänsterpartiet varit emot samtliga Europaprojekt -
t.o.m. EES-avtalet - under efterkrigstiden, för att sedan i efterhand
acceptera det? Det är en bra fråga i dag också. Håller inte Gudrun
Schyman med om att det hos medlemmarna i Vänsterpartiet finns nå-
gon sorts inställning som är negativ till internationellt samarbete?
Skulle inte det få väldigt allvarliga konsekvenser för Sverige som na-
tion om den får styra vårt lands utveckling?
Sedan är faktiskt för mig inte bara freden i Europa som jag tog upp
som första argument, utan också arbetslösheten, möjligheten att be-
kämpa arbetslösheten, oerhört viktig och avgörande.
Jag har suttit som statsminister i det här landet, och vi gick tvärs
mot utvecklingen i Europa och lyckades hålla nere arbetslösheten.
Men jag upplevde också hur det blev svårare och svårare med hänsyn
till marknadskrafternas agerande - hur vi politiker riskerar att ständigt
hamna i underläge - därför att vi reagerade nation för nation, medan
kapitalet och marknadskrafterna rörde sig fritt. Det var för mig, Gud-
run Schyman, ett väldigt avgörande argument inte bara för att jag be-
stämde mig för att politiken nu måste bilda motkrafter mot dessa
marknadskrafter, utan också för att vi var med om att bilda europeiska
socialdemokraters parti och för att vi aktivt engagerade oss i att utarbe-
ta en socialdemokratisk, europeisk strategi mot arbetslösheten där vi
satte in en av våra främsta företrädare.
Det är alltså inte bara så att vi har trott på möjligheten. Vi har ut-
format konkret hur den politiken skall bedrivas. Jag tror att det är oer-
hört viktigt för Europas demokrati att vi bekämpar inte bara högerkraf-
terna utan också den arbetslöshet som annars kan bli en av högerkraf-
ternas starkaste argument.
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
27
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
Anf. 12 BIRGER SCHLAUG (mp) replik: Fru talman! När det gäller ekonomi, arbetslöshet och EU slåss den |
nya regeringen och den gamla regeringen litet grand med varandra.
|
Partiledardebatt |
Men i själva verket har ni varit väldigt överens. När Ingvar Carlsson Dessutom var ni överens om kronans knytning till ecun. Ni var Nu kommer samma naiva trosvisshet. Bara vi blir medlemmar i EU Ingvar Carlsson inledde med att säga att det som kännetecknar ett Men det blev ingen avveckling. I ett civiliserat samhälle kanske När det gäller Linje 2 stod det på baksidan att kärnkraftverk skall Ni svek folkomröstningen om kärnkraft för att kunna klara oss in i Anf. 13 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): Fru talman! Birger Schlaug fällde i sin inledning ett uttalande som, |
28
Jag vill också allvarligt reagera mot påståendet om narkotikan, att
man som medlem av Europeiska unionen inte skulle ha rätt att be-
stämma och driva sin egen narkotikapolitik. Kommissionen har t.ex.
precis den uppfattning som vi har här i Sveriges riksdag. Ziirich i
Schweiz, som inte alls är medlem i Europeiska unionen, som inte ens
har ett EES-avtal, har några av de mest långtgående friheter och libe-
raliseringar som vi i dag upplever. Använd inte de argumenten! Jag
tror faktiskt att det skadar nej-sidan.
Vi i de nordiska socialdemokratiska partierna har skrivit till de
grupper på kontinenten som driver den här linjen och redovisat vår
uppfattning. Vi har sagt ifrån att det är en mycket farlig linje som de
driver.
Jag tycker att det är märkligt att partier som ligger till vänster och
miljöpartier, som ute i Europa brukar tro på möjligheterna inom den
europeiska unionen, i Sverige inte tror på dem, inte tror på politikens
möjligheter. Jag är förvånad över den pessimism som präglar bl.a.
Miljöpartiets inlägg när det gäller Europapolitiken. Jag för min del
upplever att ni ena minuten tror att politiken har sådana fantastiska
möjligheter här hemma och kan påverka allt. I nästa minut tror ni inte
alls på politikens möjligheter, när det gäller Europa.
Ni hävdar att vi tappar så mycket av suveräniteten om vi går med i
Europeiska unionen. Det är klart att vi tappar en del av suveräniteten.
Men en demokrati som ger inflytande över en tilltagande maktlöshet
vill jag påstå är en demokrati i gungning.
Anf. 14 BIRGER SCHLAUG (mp) replik:
Fru talman! Jag konstaterar att jag fortfarande inte har fått svar på
varför man inte följde folkomröstningens resultat om kärnkraft och det
som Linje 2 anförde på baksidan.
Jag har inte heller fått svar på varifrån pengarna till medlemsavgif-
ten skall komma. Staten skall betala 20 miljarder kronor.
Göran Persson har antytt att man skall höja arbetsgivaravgifterna
för produktionen. Det blir inte lätt för produktionen, när ett EU-
medlemskap samtidigt innebär en gemensam el-börs, så att el-priserna
kommer att fördubblas för industrin. Är det så vi skall skapa fler jobb i
Sverige? Varifrån skall pengarna tas i realiteten? Skall ni samköra med
Folkpartiet, höja momsen på mat, eller vad är det fråga om?
När det gäller narkotikapolitiken pågår det faktiskt en mycket in-
tensiv propaganda och kamp för att legalisera många olika narkotiska
preparat inom EU. Det var mycket nära att det i EU-parlamentet blev
ett ja för legalisering. Att vifta undan det på det här sättet och säga att
man som statsminister inte tänker acceptera det har inte med saken att
göra. En politisk union av EU:s karaktär medför att det inte spelar
någon roll vad Ingvar Carlsson tycker och tänker i den frågan.
När det gäller regeringsförklaringen och det globala perspektivet är
en målsättning för den här regeringen att Sverige skall komma med i
säkerhetsrådet. Björn Eriksson blev chef för Interpol, inte tack vare att
Sverige var medlem i EU, utan tack vare stöd från mängder av länder
utanför EU, i Afrika och Sydamerika.
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
29
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
Är det någon som tror att man släpper in Sverige i säkerhetsrådet |
följande?
|
Partiledardebatt |
Medlemsstaterna skall aktivt och förbehållslöst stödja unionens ut- Tror Ingvar Carlsson att Sverige blir medlem i säkerhetsrådet om Varifrån kommer avgiften till EU - 20 miljarder kronor? Ni vill Anf. 15 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): Fru talman! Birger Schlaug fortsätter att vara mycket slarvig med Nu är det faktiskt så, Birger Schlaug, att för 1995 och 1996 kom- Sedan vill jag faktiskt säga följande om narkotika. Sverige beslutar Det finns inget i Romfördraget, inget i Enhetsakten och inget i Ma- Till slut vill jag komma till kostnaderna för ett medlemskap. Det är |
|
30 |
finansiera det hela vore det rimligt att ni på nej-sidan någon gång tala- |
de om hur ni skall klara de påfrestningar som det innebär ekonomiskt
att stå utanför.
Anf. 16 ALF SVENSSON (kds) replik:
Fru talman! Man behöver inte syssla länge med svensk politik förr-
än man får helt klart för sig att Socialdemokraterna har problemformu-
leringsmonopol och bestämmer vad som är rätt och korrekt och vad
som är orätt och mindre korrekt. Det är precis det som framgår av Ing-
var Carlssons tal.
När den tidigare regeringen gjorde besparingar, nedskärningar eller
vad vi nu vill kalla det, var det ohederligt, felaktigt, brutalt och natur-
ligtvis nyliberalt. Det märkliga är dock att i slutet av augusti ställde sig
Ingvar Carlsson bakom dessa besparingar, dessa brutala och nyliberala
besparingarna. Jag har inte heller märkt att han har upphävt det ställ-
ningstagandet. Men de besparingar som nu kommer har ingenting med
brutalitet att göra. De är i stället hedervärda, ärliga, ansvarsfulla och
nödvändiga. De raserar absolut ingenting för någon.
I sitt tal säger Ingvar Carlsson: ”Vi begär fullmakt av svenska fol-
ket att under valperioden vidta de ytterligare åtgärder som kan krävas
för att rädda Sveriges ekonomi.” I samma tal säger han: ”Väljarna
visste vad en röst på Socialdemokraterna skulle innebära.” Men det
visste de väl inte, när det begärs fullmakt om sådant som ingen av oss
vet något om. Vad man däremot kan ana är att väljarna förespeglades
att allt skulle bli vid det gamla. Mycket längre har vi inte kommit i dag
heller, när vi debatterat om regeringsförklaringen. Vi har inte fått klar-
het i vad som kommer att drabba svenska folket.
Fru talman! I Socialdemokraternas valmanifest står det: ”Tankarna
att lösa arbetslöshetsproblemen med ett återtåg till pig- och tjänarsam-
hället har fått ett rejält bakslag.” Jag skulle vilja veta vem som har hyst
sådana tankar. Jag frågar ärligt. Det socialdemokratiska ungdomsför-
bundet har ju tillvitat kds och mig den typen av åsikter, både på affi-
scher, i broschyrer och i annan propaganda. Jag vill veta vem som
åsyftas på denna punkt.
Jag vet också att Ingvar Carlsson och Socialdemokraterna under
valrörelsen avgivit löftet att ungdomar inte skall behöva gå arbetslösa
mer än hundra dagar. Det vore i det sammanhanget intressant att få
veta vilken lön och vilka arbetsuppgifter de skall få efter dessa hundra
dagar. Det kan väl inte handla om annat än helt reglementsenliga löner
och helt riktiga jobb, såvitt jag förstår.
Anf. 17 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Fru talman! Alf Svensson har imponerande snabbt ställt om från
regeringsbänken till oppositionsbänken. Han ställer mängder av frågor
här i dag. Men ni kristdemokrater kan ju inte komma ifrån ert medans-
var för de tre år som ledde till att Sverige fick en fördubbling av
statsskulden och att Sverige fick en arbetslöshet som är den högsta
sedan 3O-talet. Alf Svensson, ni kan inte heller komma ifrån den förda
fördelningspolitiken. Problemet var ju inte att det gjordes besparingar
som drabbade grupper som hade det mycket svårt utan att det dess-
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
31
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
32
utom infördes lättnader för dem som hade det allra bäst ställt i samhäl-
let. Det var ju det som ledde till att vi i Sverige fick snabbt ökande
sociala och ekonomiska skillnader.
När vi nu har fått denna fördubblade statsskuld är det självklart att
kraftfulla besparingar måste vidtas. Då finns som en första självklar
åtgärd indragningen av vårdnadsbidraget. Hur skall man kunna moti-
vera att en ny utgift, en ny reform, införs, samtidigt som vi så sent som
i dag får bekräftat att de gamla i samhället inte ens får den allra vikti-
gaste vården och omsorgen? Jag tror att våra äldre och sjuka, som i
valet fick så långtgående besked från kds, känner sig mycket svikna
när kds anser sig ha råd att satsa på en ny utgift, en ny kostnad men
inte levererar de ökade insatser för sjukvården som kds utlovat. Kds
skulle ju slå vakt om sjukvården och äldreomsorgen. Kds är i stället
med på kraftiga nedskärningar. Det är den brist på konsekvens som jag
tycker är mycket besvärande för kds.
Så kommer jag till pigdebatten. För mig är det också en mycket
svårförklarlig politik, när man anser sig ha råd att införa avdragsrätt
för människor som har det relativt bra, detta för de skall få hjälp med
att sköta sina hem. Samtidigt avskedas en del människor som arbetar
på våra sjukhus eller så får de sin arbetsbörda mycket kraftigt ökad.
Det är naturligtvis trevligt för dem som är friska och arbetsföra att få
hjälp i hemmet och dessutom få avdragsrätt för det. Men det kan inte
vara en rimlig fördelning att generöst öka på sådana områden. Tänk
om vederbörande blir sjuk! Jag tror att han eller hon då vill att man i
stället satsar sådana resurser inom vård och omsorg.
Anf. 18 ALF SVENSSON (kds) replik:
Fru talman! Min fråga till Ingvar Carlsson var: Vilket parti avsågs,
vid tal om pigdebatten?
Jag kan ha respekt för att Ingvar Carlsson inte gillar den typen av
förslag som fanns i den Vinellska utredningen. Men vilket parti var det
som avsågs? Jag ställde den frågan av den speciella anledning som här
motiverades.
Jag skulle också vilja ställa ytterligare en fråga till Ingvar Carlsson,
som ju har slutordet i varenda debattrunda. Tror inte Ingvar Carlsson
att det kommer att innebära några påfrestningar för kommunerna när
man drar in vårdnadsbidraget? Tror inte Ingvar Carlsson att barnom-
sorgslagen kommer att innebär att en del av dem som blir av med
vårdnadsbidraget vänder sig till kommunen med begäran om en da-
gisplats? Tror verkligen Ingvar Carlsson att varenda krona som vård-
nadsbidraget kostar för att få valfrihet och för att få rättvisa för de
sämst ställda går att spara in?
Om det nu skulle vara så, att det skulle utgöra en besparing - låt
oss utgå från denna naturligtvis helt orimliga hypotes - undrar jag om
dessa pengar i kommunerna skall satsas på de gamla? Ingvar Carlsson
drog ju in deras situation i sammanhanget. Han sade att vi så sent som
i dag får veta att vi inte har de resurser som behövs inom vården. Skall
resurserna då dit? Ingvar Carlsson gör ju här gällande att vi i kds
skulle ha betett oss så förfärligt när det gäller vården. Ingvar Carlsson
får ju då pengar att satsa. Så har det ju låtit under valrörelsen. Är
pengarna förfarande avsedda för en sådan satsning?
Låt mig erinra Ingvar Carlsson om att det inte är så få gånger som
jag läst analyser i tidskriften Tiden, socialdemokraternas egen tidskrift.
I den tidskriften säger analytiker - det är inga dåliga analytiker - att
under 8O-talet, under den tidigare socialdemokratiska regeringen,
intresserade man sig för mycket för fördelningspolitiken och för litet
för om vi hade något att fördela. Att ha en önskan att fördela är ju inte
svårt. Den har jag också. Men vad finns det att fördela?
Glöm inte heller hur ekonomin var när den överlämnades vid rege-
ringsskiftet 1991. Det verkar som Ingvar Carlsson tror, även om jag
vet att han inte gör det, att allt elände regnade ned över Sverige valnat-
ten 1991. Ekonomin mådde faktiskt inte helt väl då. 1 000 personer
blev arbetslösa varje dag i slutet av Ingvar Carlssons regeringsperiod
1991. Kurvorna pekade sannerligen inte uppåt då. Känn en viss till-
fredsställelse över att de gör det nu!
Anf. 19 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Fru talman! Det är riktigt att en internationell lågkonjunktur kom i
början på 1991 som dessutom blev värre än vad de flesta hade förut-
spått. Så långt är vi överens, Alf Svensson.
Det jag kritiserar regeringen för är att man, för första gången på
många årtionden, inte bedrev en aktiv konjunkturpolitik för att möta
den konjunkturnedgången och att man med sin politik fördjupade låg-
konjunkturen och medverkade till att arbetslösheten blev högre än den
annars hade behövt bli.
Jag vill erinra om att den öppna arbetslösheten 1991 var 3 %. I dag
är den 8 %. Statsskulden har fördubblats. Kronans värde har fallit med
drygt en fjärdedel. Det kan ändå inte den avgångna regeringen avsvära
sig sitt ansvar för.
Man kan inte heller säga att alla kurvor nu pekar åt rätt håll. Om
det vore så skulle ingen vara gladare än jag, Alf Svensson. Men vi vet
i själva verket att läget i landet är utomordentligt allvarligt på de avgö-
rande punkterna, dvs. arbetslösheten, statsskulden och räntorna.
Låt oss stanna ett ögonblick vid frågan varför vi vill skära i vård-
nadsbidraget och en lång rad andra utgifter. Jo, det beror på att vi
måste både spara och arbeta oss ur krisen, Alf Svensson. Det går inte
med det ena eller det andra. Om vi inte sparar får vi inte ner räntorna
och inte fart på investeringarna, och då vågar inte de enskilda konsu-
mera. Därför lägger vi fram de här sparförslagen.
Men vi måste också ha ett stöd för tillväxten. Exportindustrin går
ju väldigt bra, medan hemmamarknaden är väldigt svag. Därför måste
det föras en politik som stimulerar framför allt produktion och ökad
sysselsättning inom näringslivet. Det är därför som vi lägger fram de
här förslagen. Det är därför som jag har kallat ett särskilt näringslivs-
råd för de större företagen och deras insatser också inom den statliga
sektorn. Det är också därför som vi kommer att ha en särskild grupp
med småföretagarna. Vi vill utveckla politiken och göra den bättre.
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 8
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
Jag hoppas också att vi tillsammans här i riksdagen skall kunna gö- |
som vi är intresserade av. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi klarar
|
Partiledardebatt |
av det. Till slut, fru talman, vill jag säga något om kommunerna. Vi har Anf. 20 BENGT WESTERBERG (fp) replik: Fru talman! Ingvar Carlsson bekräftar i sitt anförande att också han Jag fick också ett intryck av att kommunerna och landstingen nu Så långt är väl allting okej; det överensstämmer ganska väl med det Men när Ingvar Carlsson sedan säger att Socialdemokraterna också Det ni har gett besked om är hur man skall sanera statsfinanserna, Frågan hur man skall finansiera den kommunala expansionen har vi Nu säger Ingvar Carlsson i kommuner och landsting: Gå på! Fort- Då är min fråga: På vilket sätt kommer barnfamiljer och pensionä- Ingvar Carlsson säger att det som småföretagen vill ha är ökad ef- Det räcker inte. Vi hade en hög efterfrågan och låga realräntor i |
34
hushållen, och hamnade i en prekär situation, som gjorde att de var
sårbara när lågkonjunkturen slog till.
Om man skall få en hållbar, långsiktig expansion är det viktigt att
det sker med mycket större insats av eget kapital. Det är därför vi har
föreslagit skatteförändringar, bl.a. för att skapa förutsättningar för en
sådan expansion i småföretagen. Där har vi vidtagit åtgärder som ni nu
vill ta tillbaka.
Ingvar Carlsson nämner nu småföretagen gång på gång, men det är
ett faktum att han glömde bort dem i regeringsförklaringen. Han glöm-
de också bort dem i det skrivna anförandet i dag, och han lade till dem
mellan raderna - han kom plötsligt på att de också var viktiga. Detta
att småföretagen ständigt glöms bort är symtomatiskt för Socialdemo-
kraternas sätt att tänka.
Anf. 21 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Herr talman! Tänk om det är så enkelt, Bengt Westerberg, att små-
företagen är en självklarhet för socialdemokrater och därför inte
nämndes! Det står för övrigt i dagens morgontidningar att vi skall till-
sätta en småföretagargrupp, så även där fanns de med.
Bengt Westerberg talade om att det skulle ha varit bra med en gest
i mitt inledningsanförande. Jag tycker att den fanns där, ganska tydligt
uttalad. Däremot handlade de gester som Bengt Westerberg räknade
upp om att öka de ekonomiska påfrestningarna för landet. Jag tror att
det blir väldigt svårt, t.o.m. farligt, om vi skulle träffa kompromisserna
från den utgångspunkten.
Det är inte så att vi socialdemokrater är mot förändringar i kom-
munerna - tvärtom. Det är ofta socialdemokratiska kommunala före-
trädare som leder det förändringsarbetet. Men det är en väldig skillnad
mellan att privatisera, och låta marknadskrafterna ta över det som den
gemensamma sektorn har ett ansvar för, och att förändra.
Vi anser att samhället skall ha det grundläggande ansvaret för vik-
tiga verksamheter som skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Det har
visat sig att man inte bara är bättre på att klara de behov som finns,
utan det blir faktiskt oftast också billigare och rationellare om samhäl-
let har ansvaret.
Bengt Westerberg klagade i sin inledning på att varken övriga so-
cialdemokrater eller jag skulle ha klargjort vår inställning till kommu-
nernas ekonomi. Just i den diskussion som vi hade inför Veckans Affä-
rer talade Bengt Westerberg och jag om den frågan. Jag redovisade
vad som var vår uppfattning, nämligen att vi inte kan utlova några nya
statsbidrag för att öka den reala tillväxten. Jag redovisade vad vår par-
tikongress har sagt och vad jag sade i valrörelsen, nämligen att vi hell-
re drar ner på transfereringarna än på verksamheten om vi inte till-
räckligt snabbt och effektivt kan vända konjunkturen, få ner arbetslös-
heten och få fart på tillväxten. I det läget kan det bli nödvändigt att
överföra resurser från staten till kommunerna.
Men jämfört med vad den borgerliga regeringen redovisade om sin
politik var vi ett under av klarhet - det måste jag ändå säga. Vi fick
klart för oss att många tiotusentals människor skulle avskedas inom
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
35
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
36
den gemensamma sektorn, men därefter gick uppgifterna isär. Modera-
terna sade: Inte en krona i skattehöjning - vare sig i kommuner eller i
riksdagen - för att lösa problemen och klara verksamheten. I det avse-
endet var Folkpartiet betydligt rakare - det måste jag säga. Man talade
om att man kunde tänka sig att öka inkomsterna - rätt kraftigt t.o.m. -
bl.a. genom avgifter till våra socialförsäkringssystem. Men som rege-
ringsbesked var det inte mycket värt!
Anf. 22 BENGT WESTERBERG (fp) replik:
Herr talman! Ingvar Carlsson ansåg sig ha fått med några gester av
samförstånd i regeringsförklaringen. Jag måste uppriktigt säga att jag
inte förstår vilka gester det är. Det enda jag kan hitta är en allmän for-
mulering på slutet om att Ingvar Carlsson och regeringen eftersträvar
samförstånd. Sådana formuleringar har funnits i varje regeringsförkla-
ring så länge jag har varit ledamot i denna kammare och säger ju ing-
enting om vad man vill åstadkomma eller om den faktiska viljan.
Ingvar Carlsson sade att regeringen naturligtvis inte kunde utlova
kostnadskrävande reformer. Nej, det har jag verkligen inte begärt hel-
ler. Husläkarsystemet är inte kostnadskrävande - det är en kostnadsbe-
sparande reform. Och när vi avskaffade dubbelbeskattningen var det
fullt ut finansierat inom näringslivet med hjälp av andra skatter, så det
är inte heller en kostnadskrävande reform. I det långa loppet kommer
det tvärtom att kosta på att återinföra dubbelbeskattningen - det kom-
mer att hämma den nödvändiga expansionen i det privata näringslivet
och i synnerhet i de små företagen.
Sedan sade Ingvar Carlsson att socialdemokraterna inte vill låta
marknadskrafterna ta över. Nej, vem vill det? Inte har den avgående
regeringen bedrivit någon politik som har inneburit att marknadskraf-
terna har tagit över. Vi har hela tiden försvarat den gemensamma, soli-
dariska finansieringen av gemensamma tjänster. Men vi har sagt att det
inom ramen för denna gemensamma finansiering måste finnas möjlig-
heter också för enskilda alternativ - för förskollärare att driva dagis,
för privatpraktiserande läkare och mycket annat. Det är inte kostnads-
drivande - det är tvärtom åtgärder för att effektivisera verksamheterna.
Ingvar Carlsson anförde också något kryptiskt försvar för att små-
företagen ständigt glöms bort. Det har inte med saken att göra om det
står i dagens tidning; det stod redan för flera dagar sedan i Dagens
Industri att ni skulle tillsätta ett småföretagarråd eller vad det nu skall
kallas. Men det fanns inte med i regeringsförklaringen, och det fanns
inte med i dagens skrivna anförande. Småföretagarna har aldrig varit
några hjältar i Ingvar Carlssons tal - det är andra personer som lyfts
fram, och det finns många andra hjältar att lyfta fram. Men småföreta-
garna, personerna, är inte viktiga i socialdemokratisk politik och reto-
rik. Jag tycker att det är symtomatiskt att de inte förekommer på det
sätt som de borde göra i de dokument som jag nu har talat om.
Jag måste sedan gå tillbaka till diskussionen om kommunerna. Ing-
var Carlsson bekräftade att socialdemokraterna har vunnit valet på att
motsätta sig de förändringar som har skett i kommunerna. Ingvar
Carlsson hävdar att alla de förändringarna är ideologiskt motiverade
och inte beror på ekonomiska realiteter. Då är frågan: Vad tänker ni
göra för att återställa det som har skett under de här åren och för att ge
kommunerna möjlighet till en sådan expansion?
Antingen måste ni säga att det inte kommer att bli så utan att ni vill
fullfölja den politik som vi lade fast, eller också måste ni ändra
politisk inriktning. Då kvarstår ändå frågan än så länge obesvarad: Hur
skall pensionärer och barnfamiljer betala för denna ändrade politiska
inriktning?
Anf. 23 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Herr talman! Det är litet väl magstarkt att Bengt Westerberg, som
har suttit i en regering som kört det här landet i botten ekonomiskt och
som överlämnar en statsskuld av fullständigt gigantiska mått, efter ett
par dagar frågar: Hur skall den nya socialdemokratiska regeringens
politik nu drabba pensionärer och barnfamiljer? Litet mer ödmjukhet
från Bengt Westerbergs sida skulle faktiskt inte skada!
I det här valet har faktiskt var femte småföretagare röstat på social-
demokraterna. Det gör de därför att de har praktisk erfarenhet av bor-
gerlig politik. Den ledde till att 43 000 småföretag gick i konkurs un-
der er regeringstid. Varför? Jo, därför att efterfrågan blev för svag,
därför att räntan blev skyhög, därför att man inte fick låna i bankerna!
I alla de överläggningar jag har haft med småföretagen har det fram-
förts som det avgörande.
Vi inledde en mycket bra dialog med småföretagarna före valet. Vi
tänker fortsätta den efter valet. Det är faktiskt inte vad som sägs i all-
männa ordalag i regeringsdeklarationer eller andra dokument utan vad
man gör i praktiken som är det viktiga, Bengt Westerberg, och det vet
småföretagarna bättre än några andra.
Nu är det plötsligt inte alls någonting märkvärdigt som har skett ute
i kommunerna! Bengt Westerberg framställde det nu bara som ett för-
ändringsarbete! Jag tror att medborgarna uppfattar det på ett helt annat
sätt. Jag tror att de känner att vad som var på väg att inträffa var i
grunden ett systemskifte där Moderaterna har varit drivande. Det som
var i farozonen var den typ av skola som vi har haft och som har varit
gemensam för alla barn, en sjukvård där var och en skall kunna känna
trygghet att få bästa tänkbara vård och den äldreomsorg som har gjort
att gamla inte skulle behöva frukta för att inte bli väl omhändertagna
under sin ålderdom.
De försök som har gjorts, ofta i moderatledda regeringar - det
medger jag gärna - har gjort att människor har sagt ifrån att de inte vill
vara med om den typen av systemskifte. Det tror jag är förklaringen
till att socialdemokraterna gjorde ett mycket starkt val i kommuner och
landsting. Det är klart att det är ett besked från väljarna som vi har att
rätta oss efter. När det gäller sjukvården tror jag att det finns mycket
goda möjligheter till samarbete mellan oss och Centerpartiet. På sko-
lans område vet jag att Folkpartiet redan hade sagt ifrån att man inte
ville gå in med avgifter och att man ville se över skolpengssystemet i
den mån det kunde leda till segregering. Där ser jag också möjligheter
till samarbete.
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 8
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
När det däremot gäller gester handlar det inte om t.ex. vårdnadsbi- |
mig att börja ett besparingsarbete med. Etableringen av privatpraktise-
|
Partiledardebatt |
rande läkare är det också väldigt svårt för mig att försvara när vi har Anf. 24 OLOF JOHANSSON (c) replik: Herr talman! Eftersom jag var ganska kärv i mitt förra inlägg ska Jag tycker att Ingvar Carlsson i sina inlägg har en ensidig fixering Låt mig när det gäller småföretagen säga att det är bra att de också får P-0 Edin från LO sade t.ex. i ett uppriktigt anförande att närings- Då behövs inga småföretagare. Regeringen har ett stort ansvar för Jag vill gratulera Socialdemokraterna till den numerärt jämställda Om man tittar på siffrorna i eftervalsundersökningarna kan man Detta är ganska intressant. Vad kan det bero på? Har Ingvar Carls- Jag tycker att det finns en mycket klar inriktning. Kvinnor gillar När regeringsförklaringen lämnar det mesta öppet finns det natur- Jag vill avslutningsvis säga att det för en gångs skull inte är någon |
|
38 |
underdrift att säga att Sverige står inför de viktigaste veckorna i sin |
historia. Det handlar om folkomröstningen och om hur regeringen
tänker tackla sitt samarbetsuppdrag. Därför vill jag upprepa min fråga
om nationella hållningar i Europapolitiken.
Anf. 25 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Herr talman! Jag blir så tagen av Olof Johanssons vänlighet att jag
har svårt att samla mig till en replik, men jag måste påpeka att vi inte
bara har uppnått jämställdhet i riksdagsgruppen och i regeringen. En-
ligt eftervalsundersökningarna fick vi faktiskt 45 % av alla Sveriges
kvinnors röster. Samma andel gällde för männen.
Det är klart att man skulle kunna önska sig ännu mer, Olof Johans-
son, men jag är relativt nöjd med att 45 % av alla Sveriges kvinnor
röstade på Socialdemokraterna i det här valet. Vi skall försöka bättra
oss ytterligare till nästa val. Men detta är ett bra utgångsläge inför fort-
sättningen.
Olof Johansson menar att vi lämnar mycket öppet i regeringsdekla-
rationen. Andra i debatten har sagt att vi stänger dörrar, att vi inte ger
öppningar för samarbete. Jag tror att det är Olof Johansson som har
rätt på den här punkten.
Regeringsdeklarationen avspeglar naturligtvis vårt valmanifest. Det
har vi sagt hela tiden. Vi gick till val på det. Något annat skulle vara
ganska sensationellt. Vi markerar dock mycket tydligt att vi skall för-
söka ta till oss synpunkter för att underlätta breda majoriteter. Det
skall vi göra genom kontakter innan propositionerna läggs fram, ge-
nom att studera oppositionens motioner och genom att föra informella
samtal i riksdagen.
Eftersom det uttalas tvivel om att vi kommer att förmå detta är det
vår sak att visa att vi menar allvar. Det har jag sagt i dag. Framtiden
får utvisa om jag har rätt eller fel på den punkten.
Till sist kan jag bara instämma med Olof Johansson i att det natur-
ligtvis är ett oerhört intensivt och viktigt skede som vi nu går igenom.
Först var det riksdagsval, kommunalval och landstingsval. Sedan
kommer kyrkofullmäktigevalet och folkomröstningen om Sveriges
medlemskap i den europeiska unionen. Till detta kan vi lägga vår för-
måga att nu fatta de beslut som är nödvändiga för att ta Sverige ur den
ekonomiska krisen.
Anf. 26 OLOF JOHANSSON (c) replik:
Herr talman! Taletiden har börjat gå innan jag har kommit fram till
talarstolen. Bortsett från det tycker jag att Ingvar Carlsson gör det nå-
got lätt för sig när han säger att eftervalsundersökningarna handlar om
den socialdemokratiska andelen av valmanskåren. Eftervalsundersök-
ningarnas mycket tydliga siffror gäller könsfördelningen inom respek-
tive partis valmanskår. Socialdemokraterna har fått motsatta siffror,
dvs. att det är en stark övervikt för antalet män i förhållande till antalet
kvinnor. Jag frågade Ingvar Carlsson om han drar någon slutsats av
detta.
Jag skall fortsätta med vänligheterna. Jag uppskattar Ingvar Carls-
sons klara deklaration när det gäller alliansfriheten. Vi har haft många
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
39
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
diskussioner, även under förra valperioden och före en ansökan om |
mensamma strävanden i den delen, men jag upprepar frågan om de
|
Partiledardebatt |
nationella hållningarna. Sverige är ett litet land. Om vi vill ha inflytande inom EU vid ett ja Man skulle kunna spetsa till frågan litet. Vilken hållning är det som Vi är vana vid att regeringen först lägger fram sina propositioner. Det är viktigt att ni i den här debatten konstaterar att stödpartierna Anf. 27 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): Herr talman! Jag är helt klar över att vi får inskränka oss till att lä- Olof Johansson ställde en fråga om de nationella hållningarna och Vi kommer att bedriva vår narkotikapolitik, som jag har sagt tidigare i Vi vet att regeringssamarbetet inom EU är viktigt. Det är bra, och |
40
glasklart ja eller nej. Jag vill ta vara på chansen att utnyttja båda möj-
ligheterna.
De opinions- och eftervalsanalyser jag har tagit del av, Olof Jo-
hansson, visar samstämmigt för Socialdemokraternas del att av dem
som röstade på oss var hälften kvinnor och hälften män. Det innebär
att 45 % av Sveriges kvinnor som deltog i valet röstade på Socialde-
mokraterna. Jag vet inte vilka undersökningar Olof Johansson har läst,
men inte kan det vara den stora eftervalsundersökningen.
Anf. 28 CARL BILDT (m):
Herr talman! Debatten har hitintills bekräftat litet av vad jag sade
inledningsvis, nämligen att den hänger litet i luften mellan Europafrå-
gan och frånvaron av besked om den ekonomiska politiken.
Det vi har hört Ingvar Carlsson säga tyder inte på så mycket annat
än att man har packat upp lådorna från valrörelsen i Rosenbad och där
hittat de manus man har använt under de senaste månaderna. Inte en
siffra, inte en formulering, inte en tanke är annorlunda än vad vi hörde
under dessa månader.
På en punkt instämmer jag med vad Ingvar Carlsson har sagt. Jag
tycker att det Ingvar Carlsson har sagt här i kammaren i dag om bety-
delsen av det europeiska samarbetet är bra. Jag instämmer gärna i det.
Det gäller inte minst det han sade inledningsvis om att vi inte skall tro
att det finns en andra möjlighet om vi säger nej till medlemskap i EU.
Omförhandlingsmöjligheten är stängd. Låt mig gärna tillägga att detta
gäller också de som tror att vi i ett sådant läge kan omförhandla eller
förbättra EES-avtalet. Den möjligheten är lika stängd. Vid ett nej får vi
leva med det EES-avtal som Gudrun Schyman och andra på ganska
goda grunder har utdömt som oförenligt med våra ambitioner till infly-
tande.
Men så till ekonomin: läget, utgångspunkten. Jag hoppas att Ingvar
Carlssons formulering var oförsiktig. Om den inte var oförsiktig var
den oförskämd. Han säger att den förra regeringen har kört Sverige i
botten.
Ta det försiktigt med att gå så långt! Ingvar Carlsson skall vara
medveten om att det har varit en tuff tid, men att vi nu befinner oss på
vägen upp. Carlsson kan säkert göra en lista med plus och minus. Men
när Ingvar Carlsson hävdar att Sverige har körts i botten har hans re-
torik sprungit långt i väg. Gör inte om den typen av saker. Ingvar
Carlsson kan inte räkna med ett seriöst bemötande om han inte för
seriösa resonemang.
Vad som har hänt i svensk ekonomi är följande. Det gick nedåt un-
der 1991 och 1992. Ekonomin planade ut 1993, och nu går vi kraftfullt
uppåt. Så är det! Om ni inte tror på mig kan ni läsa Konjunkturbarome-
tern från förra veckan. För industrisektorn framgår det att produk-
tionsplanerna nu är synnerligen expansiva. I juni passerades all time
high. Industriproduktionen har aldrig någonsin varit så hög i Sverige.
Den som tror att detta bara beror på exportindustrin och nedskrivning-
ar av kronan kan läsa vad som händer inom tjänstesektorn. Där är det
fortsatt stark expansion och påtaglig optimism. Försäljningen väntas
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
41
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
skjuta fart ordentligt, och nyanställningar aviseras inom nästan samtli- |
uppgång.
|
Partiledardebatt |
Innebär detta att vi har en möjlighet till en gyllene period? Ja, det Lägg valrörelseretoriken åt sidan. Titta på vad som pågår inom den Anf. 29 OLOF JOHANSSON (c): Herr talman! Ingvar Carlsson drog ingen slutsats under det tidigare Risken är ju att jag får helt rätt angående det jag sade under valrö- Låt mig ta fram en annan aspekt beträffande betongpolitiken. Ingen Men för att visa att jag inte bara är negativ till byggande vill jag ta |
|
42 |
överstigit 1,5 miljarder kronor. Detta har gjorts med en skattereduktion |
på sammanlagt 775 miljoner kronor. Om hälften av arbetskostnaden på
totalt 4 miljarder antas ha gett nya jobb, blev alltså den totala syssel-
sättningsökningen drygt 8 000 jobb.
Den fråga som jag naturligtvis har anledning att vidarebefordra är
om den socialdemokratiska regeringen är beredd att pröva en fortsätt-
ning.
Jag vill återkomma till en del av den kritik som jag framförde in-
ledningsvis. Alla har här i dag kunnat konstatera och observera vilken
kritik som har besvarats. Det är inte för sent än. Jag återkommer till
detta i mitt nästa inlägg.
Anf. 30 BENGT WESTERBERG (fp):
Herr talman! Låt mig inledningsvis bara konstatera att Ingvar
Carlsson inte heller utnyttjade sitt sista anförande i det förra replikskif-
tet till att ge besked om kommunerna. Vi lär väl få vänta på det ytterli-
gare.
Jag vill nu vända mig till det andra partiet i regeringsunderlaget,
Vänsterpartiet, och ta upp en del av det som Gudrun Schyman sade i
sitt anförande. Gudrun Schyman sade nu, och hon har sagt det många
gånger tidigare, att Vänsterpartiet vill att man i princip skall övergå till
sextimmarsdag. Jag förmodar att det gäller sextimmarsdag med oför-
ändrad lön.
Jag har funderat litet över vad det kan betyda för olika företag och
institutioner. För en skola blir innebörden t.ex. att inom ramen för
oförändrad budget kommer antalet lärartimmar att minska med ungefär
en fjärdedel. Då inställer sig den intressanta frågan hur det skall kunna
leda till bättre undervisning. Hur skall den här skolan få mer resurser
för att kunna anställa och skapa fler jobb? Dessutom är det mycket
vanligt att en skola har några deltidsarbetande lärare. Många av dem
skall då plötsligt få heltidslön för sitt deltidsarbete. Då sprängs budge-
ten. För att kunna hålla den gamla budgeten måste man i det läget dra
ner ytterligare på resurserna, på lärartimmarna.
Skulle Gudrun Schyman möjligen kunna utnyttja sitt anförande till
att förklara hur en minskning av arbetstiden till tre fjärdedelar av vad
den är i dag skulle kunna bidra till att undervisningen i en skola för-
bättras och till att det blir fler jobb? Det skulle vara klargörande inför
den fortsatta debatten.
Gudrun Schyman tog också upp energifrågan. Gudrun Schyman
och Vänsterpartiet har uppenbarligen bestämt sig för att man vill
stänga av kärnkraftsreaktorer under den här mandatperioden. Det kan-
ske vi också kan medverka till. Det beror på vad den sittande energi-
kommissionen kommer att visa vad gäller eventuella målkonflikter
mellan många olika beslut som riksdagen har fattat. Vi har sagt att vi
vill vänta med att ta ställning tills vi har sett vad den här kommissio-
nen kommer fram till. Men Gudrun Schyman har redan bestämt sig.
Om kommissionen påvisar att det finns målkonflikter på det här
området, vad är Gudrun Schyman i så fall beredd att offra? Är hon
beredd att gå ifrån våra internationella åtaganden när det gäller koldi-
oxidutsläpp? Är hon beredd att bygga ut några av de orörda älvarna?
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
43
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
Är hon beredd att offra välfärd och sysselsättning, t.ex. svensk |
hon så hårt har bundit sig för att kärnkraftsreaktorer skall stängas av
|
Partiledardebatt |
under den här mandatperioden? Gå nu inte upp i talarstolen och säg att ni vänsterpartister inte är Anf. 31 GUDRUN SCHYMAN (v): Herr talman! Jag skall börja med att göra Bengt Westerberg besvi- Jag tycker att det vore bra om Ingvar Carlsson nu kunde bekräfta Min andra fråga gäller just kommunerna, och även detta var Bengt För att vi skall kunna försvara och utveckla den sociala tryggheten, Den tredje fråga som jag vill ha ett besked om gäller medlemsav- |
|
44 |
ning av arbetsgivaravgiften med runt 6 % för andra arbetsgivare. Det |
skulle kraftigt påverka möjligheterna att få fram fler nya jobb. Jag vill
ha ett besked, Ingvar Carlsson!
Anf. 32 BIRGER SCHLAUG (mp):
Herr talman! Olof Johansson verkar bitter och ledsen efter valet,
och han ägnar ganska mycket kraft åt att slå på Miljöpartiet. Nu är det
väl så, att Dennisuppgörelsen i Stockholm trots allt innebär att det inte
blir Västerled och Österled. Det blir biltullar, och det blir ökad sats-
ning på kollektivtrafik. Vi fick inte igenom allt vi ville, men vi fick
igenom något och trots allt ganska mycket.
Jag tycker att Olof Johansson borde vara mindre bitter och i stället
fundera över vad man kan göra - om det skall kunna bli ett grönt bälte
i Sveriges riksdag eller inte - och rikta sig mot de krafter som bedriver
den betongpolitik som vi i många stycken är överens om att vi inte
skall ha.
Bengt Westerberg tog upp frågan om jobben och kom in på den
ekonomiska politiken. Jag vill då fråga Bengt Westerberg hur det för-
håller sig med skatteväxlingen. Folkpartiet vill skatteväxla på ett sätt
som innebär att man höjer de miljörelaterade skatterna och samtidigt
sänker tjänstemomsen. Bengt Westerberg frågade för några minuter
sedan: Hur skall det gå för skogsföretagen och svensk industri? Ja, hur
skall det gå för svensk basindustri om man bara lägger på nya kostna-
der och samtidigt endast kompenserar tjänstesektorn? Jag skulle tro att
det i så fall inte blir mycket kvar av svensk basindustri.
Ingvar Carlsson tog åter upp EU-frågan. Vi skall in i EU för att
stoppa de mörka krafterna i EU - det var Ingvar Carlssons budskap.
Tanken svindlade i varje fall litet grand. Det var väl ingen som var så
knäpp att han eller hon sade att vi skulle in i Sovjetunionen för att
stoppa de mörka krafterna där. Nu är visserligen Sovjetunionen och
Europeiska unionen väsensskilda, men ett har de gemensamt - det
finns ingen utträdesparagraf, och det vore väl det minsta man borde
kunna begära av Europeiska unionen, som i andra avseenden natur-
ligtvis skiljer sig väldigt mycket från Sovjetunionen.
Motmakten mot de mörka krafterna tror jag är att man utvecklar
demokratin, minskar klyftorna och minskar arbetslösheten. Men EU-
konceptet som det ligger bygger ju till stor del på motsatsen - frihet
för kapitalet, folkrörelsernas minskade inflytande och en relativt låg
prioritering av kampen mot arbetslösheten i centralbankens direktiv.
Jag tror att ju större enheter och ju mer av centralisering som vi får,
ju större avståndet blir mellan dem som berörs av beslut och dem som
beslutar, desto mer ökar också anonymiteten och främlingskapet. Där-
för bidrar EU-konceptet just till anonymitet och främlingskap. Då
vänder sig människor inåt, som i Österrike. Egoism och dunkla höger-
krafter ges utrymme när man ser att man är på väg in i ett system där
anonymiteten tar över. Utveckla demokratin i stället för att avveckla
eller reducera den genom ett medlemskap i EU!
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 8
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
46
Anf. 33 ALF SVENSSON (kds):
Herr talman! Jag hade hoppats att Ingvar Carlsson litet grand
skulle ta upp relationerna mellan barnomsorgslagen och vårdnadsbi-
dragen.
Under de två sista valrörelseveckorna stod jag en eftermiddag i
solskenet nere på torget i Hörby. Efter mitt lilla anförande fick folk
ställa frågor, och det kom genast fram en ung mamma med en pojke i
handen. Hon sade att barnet var fem år och att hon sammanlagt hade
fyra barn. Hon spände ögonen i mig och ställde en fråga som jag
tyckte var mycket märklig: Vem anser du skall bestämma hur min man
och jag skall ge våra fyra barn vård och omsorg?
Jag sade att det var den lättaste fråga i världen för mig att svara på:
Det skall naturligtvis ni göra, och ingen annan. Men, sade hon, ni har
nu sänkt ersättningen i föräldraförsäkringen. Jag försökte då, för att
inte allt skulle hamna på regeringen, säga att vi har varit överens om
det - också Socialdemokraterna var med på den sänkningen.
Men nu skall man ta bort vårdnadsbidragen, sade hon. Jag hoppas
att det inte sker, sade jag och försökte få henne att rösta på oss för att
detta inte skulle ske - en ganska naturlig reaktion från min sida. Men
om det sker, sade hon. Ja, om det sker beror det på att Socialdemokra-
terna får majoritet, svarade jag.
Men då klarar vi oss inte, sade hon, utan jag måste ut och få ett
jobb. Jag får ju inte socialbidrag, för då måste jag ställa mig till ar-
betsmarknadens förfogande. Så är det ju, märkligt nog. Att arbeta med
fyra barn hemma är inte att ha ett jobb.
Jag tycker att den här mamman med fyra barn i Hörby har rätt att
tillsammans med sin man bestämma över hur hon skall ordna sin barn-
omsorg och skall få sin insats respekterad. Men vårdnadsbidraget skall
tydligen tas bort. Ingvar Carlsson säger jämt och ständigt att det är en
besparing. Det sade han under hela valrörelsen. Först nämndes en be-
sparing om 4 000 miljoner och sedan en besparing om 2 300 miljoner,
vilket var en riktigare uppgift. Efter nyår går då frun i Hörby ut och
söker ett jobb och får kanske ett sådant. Samtidigt begär hon fyra dag-
hemsplatser.
Tror Ingvar Carlsson att det är en besparing i detta enskilda fall?
Vi kunde åtminstone ta upp det. Det är ju faktiskt så att kommunpoli-
tiker gång på gång, t.o.m. socialdemokratiska sådana, uttalat ängslan
för att barnomsorgslagen kommer att bli dyr när den inte är komplette-
rad med vårdnadsbidragen.
Jag vet att det nu inte är något replikskifte, men jag skulle gärna
vilja få svar på denna fråga. Man dänger jämt och ständigt till med ett
avskaffande av vårdnadsbidraget som en besparing. Det är inte någon
besparing. I detta enskilda fall blir det sannerligen en fördyring.
Anf. 34 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Herr talman! Eftersom detta är min enda chans att få en debatt med
Carl Bildt i dag, kommer jag huvudsakligen att ägna mitt inlägg åt
honom. Men först några ord till Gudrun Schyman, som hade en fråga
om arbetstidsutredning. Ja, vi tycker att det är rimligt med hänsyn till
den utveckling som har ägt rum att utreda frågan, och vi kommer där-
för att tillsätta en sådan utredning.
När det gäller kommunerna har jag upprepade gånger givit våra
besked, och de står sig. När det gäller medlemskapet har vi angett
principerna och skall återkomma mera konkret, men faktum är att
Gudrun Schyman inte har talat om hur hennes parti vill att de ekono-
miska påfrestningar som uppstår om vårt land inte blir medlem skall
klaras. Jag vill påminna Gudrun Schyman om att 1 % räntehöjning
motsvarar 10 miljarder kronor. Gudrun Schyman tror väl inte ett
ögonblick att ett nej går spårlöst förbi på räntesidan. Får vi ned arbets-
lösheten med 1 %, får vi in 10 miljarder kronor. Det är sådana faktorer
som man måste föra in om man vill ta upp den debatten.
Birger Schlaug jämförde ett medlemskap i EU med ett medlemskap
i Sovjetunionen. Även om han använde argumentet om utträdesrätt vill
jag varna Birger Schlaug för att fortsätta den sortens argumentation.
Det är visserligen inte min sak att tänka på nejsidans argumentation,
men en litet sakligare debatt borde vi väl ändå ha.
Det finns inte någon rätt till utträde ur Förenta nationerna eller
Nordiska rådet heller. Att någon över huvud taget kommer på tanken
att Europeiska unionen i något avseende skall jämföras med Stalins
Sovjetunionen är så groteskt att det är sorgligt att få höra det från
kammarens talarstol.
Jag skulle gärna återkomma ytterligare till Alf Svensson och vård-
nadsbidraget, men att vårdnadsbidrag inte skulle innebära en påfrest-
ning för samhällsekonomin tror ingen på. Om Alf Svensson talar med
sin förre regeringskollega Bengt Westerberg, är denne säkerligen be-
redd att utveckla varför satsningar på barnomsorg också ger inkomster.
Ett införande av ett vårdnadsbidrag är, man må tycka väldigt mycket
om det eller inte, en påfrestning på ekonomin.
Så till Carl Bildt. Jag tar det som en komplimang när det konstate-
ras att jag kan säga samma sak här i dag som jag gjorde i valrörelsen.
Det visar både på en ärlighet och en styrka i argumentationen. Hur
Carl Bildt kan se det som en belastning har jag utomordentligt svårt att
förstå.
Jag tycker att Sverige har hamnat nere på botten i ekonomin, och
jag vill, om Carl Bildt tycker illa om det, kontra med att han själv an-
vände ordet kontrarevolution när det gäller vår politik. Inte heller det
var något mjukt uttryck. Kräver man varsamhet från min sida, skall
man kanske föregå med gott exempel. Uttrycket ”att köra i botten” är
nog i varje fall mjukare än ordet ”kontrarevolution”.
Vad gäller det underlag som jag har är det förvånansvärt att Carl
Bildt inte inser att han överlämnar ett Sverige som är i allvarligare kris
än någon gång tidigare. Det är så långt från en gyllene period som man
kan komma. Skyll inte från er på 80-talet, på den internationella låg-
konjunkturen och annat! Två år är en mycket lång tid, och ni misslyck-
ades med er politik under den tiden. Ni företrädde i ingången en hög-
modets politik, där ni talade om den mest kompetenta regeringen, om
den enda vägen och om den skapande statskonsten. Ni stängde ute
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
47
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
analysen, förnuftet och eftertanken, och det ledde till enorma förluster |
Det är sant, som jag har sagt i dag, att vi gläds åt exportframgång-
|
Partiledardebatt |
arna och åt förbättringen av bytesbalansen, men sanningen är den att Nu säger Carl Bildt att det är på väg uppåt. Han säger att det nu Så här är det. År 1993 försvann 221 000 jobb. År 1994 försvinner Jag förstår att Carl Bildt nu försöker kämpa om historieskrivning- Anf. 35 CARL BILDT (m): Herr talman! Jag undrar om det inte är Ingvar Carlsson som ägnar Sanningen förblir ju den, och den går aldrig att tala bort, att vid re- Nu befinner sig svensk ekonomi kraftigt på väg upp. Det finns en När jag såg på räntorna i dag på morgonen, såg jag att nioårsräntan |
48
Så där är mitt mycket tydliga besked, och jag ser det som ett gott
tecken att finansministern inte är här utan att han arbetar: Inse att Pers-
sonplanen var en pytteplan! Inse att det behövs mycket mer! Inse att
det behövs snabbt! Inse att ni i er valrörelseretorik försummade att tala
om det verkliga läget, både möjligheterna och vad som krävs för att
dessa möjligheter skall utnyttjas!
Dagens debatt har väl bekräftat att det som Socialdemokraterna
och regeringen än så länge har är ett motprogram. De är emot vad den
borgerliga regeringen gjorde när det gällt valfrihet - där skall de ge-
nomföra sin kontrarevolution -, de är emot vad vi gjorde för att för-
bättra för företagen, de är emot åtskilligt av det vi gjorde på utbild-
ningspolitikens område, men de saknar fortfarande det program som
krävs för att varaktigt få ner räntor, för att varaktigt se till att Sverige
får den långsiktiga och kraftiga ekonomiska expansion utan vilken allt
annat för eller senare, Öresundsbron inte undantagen, kommer att
misslyckas.
Anf. 36 OLOF JOHANSSON (c):
Herr talman! Jag tackar naturligtvis för detta indirekta stöd för vår
klokskap när det gäller att försöka stoppa Öresundsbron. Frågan är
bara vad Ingvar Carlsson tänker göra åt saken, tillsammans med dans-
karna.
Miljöpartiet påstår att jag skulle vara bitter på något sätt. Det är jag
inte, men jag är sanningsenlig. En sak som var alldeles tydlig under
valrörelsen var ju att ni ställde ut växlar om vad ni skulle göra. Jag
tycker att man skall infria sina växlar.
Jag konstaterar då för det första att ni inte kunde påverka rege-
ringsförklaringen. Jag ger er inte skulden för det, utan jag bara konsta-
terar att den är torftig när det gäller miljön, så ni kan rimligen inte ha
haft något inflytande.
Jag konstaterar för det andra att ni inte fick den inbjudan som hade
inneburit inflytande att förhandla om detta. Det är väl bara att konsta-
tera faktum, och jag konstaterar att jag tyvärr fick rätt - tyvärr, säger
jag - i mina varningar före valet och att ni hade fel. Det är väl bara att
ta nya tag, Birger Schlaug.
Jag har inga problem med sakpolitiken. Jag skall ta ett exempel
som ni brukar hålla på och förfalska historien i.
Det är självklart att man alltid kan göra mer. Förnybar energi till-
hör inte de frågor som nämns så ofta här i kammaren, men vi har arbe-
tat vidare under den gångna perioden, och det är viktigt att redovisa att
resultatet är att det gått framåt 1991-1994, inte bakåt som ni brukar
säga.
Det skedde en fördubbling av den installerade ytan solpaneler och
en femdubbling av den installerade vindkraften. Arealen energiskog
ökade från 4 000 till 11 000 hektar. Biobränsleeldade kraftvärmeverk
har tillkommit i snabb takt. CO2-avvecklingen kan klaras enligt de
målsättningar vi har satt upp, det säger den senaste nationella rappor-
ten.
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
49
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
Det är klart att man sedan alltid kan göra det till en målkonflikt i |
Visst, och vi vill göra ännu mer på det förnybara området, för det är
|
Partiledardebatt |
nämligen sättet att lösa den målkonflikten, dvs. CO2-utsläppen mot För övrigt trodde jag väl att de frågorna hade fått sin lösning ge- Anf. 37 BENGT WESTERBERG (fp): Herr talman! Ingvar Carlsson anser sig ha gett besked om kommu- Jag tror inte att de anser sig ha fått svar på de frågorna. För säker- Birger Schlaug ställde en fråga om arbetskraftskostnader i industrin Det innebär att om tjänstesektorn skall kunna klara konkurrensen Sedan måste jag säga att jag inte blev förvånad över att Gudrun Gudrun Schyman utnyttjade sitt huvudanförande här i dag till att |
50
Hur skall man göra i en skola när arbetstiden förkortas och när
deltidsarbetande lärare skall få heltidslön? När budgeten sprängs och
man måste avskeda lärare för att kunna hålla budgeten och undervis-
ningstimmarna minskar drastiskt, hur skall det leda till en bättre skola
och hur skall det leda till fler jobb? Förklara det för oss som inte
begriper hur Vänsterpartiets tänkande på den punkten fungerar!
Hur skall man göra om det visar sig att avstängning av kärnkrafts-
reaktorer leder till att vi måste ge upp något av de andra mål som vi
också har lovat väljarna att vi skall försöka nå: att begränsa koldiox-
idutsläppen, att se till att vi kan leverera elektricitet till konkurrens-
kraftiga priser så att vi kan klara välfärd och sysselsättning och bevara
de orörda älvarna? Vilket av de målen är Gudrun Schyman beredd att
ge upp för att klara det prioriterade målet att stänga av kärnkraftsreak-
torer under perioden?
Anf. 38 GUDRUN SCHYMAN (v):
Herr talman! Jag är ledsen att debattiden är så kort, Bengt Wester-
berg. Jag kommer att koncentrera mig på att ställa frågor till regering-
en. Jag tycker att det är viktigast också för väljarna att få reda på vad
det är för politik som skall gälla framöver. En del av de frågor som
Bengt Westerberg har ställt till mig kommer jag också att ställa till
regeringen.
Det gäller framför allt frågan om kommunerna. Jag konstaterar
också att vi inte har fått besked i denna fråga, Ingvar Carlsson. Hur
och på vilket sätt kommer kommunerna att garanteras att kunna fort-
sätta sin viktiga verksamhet? Hur och på vilket sätt kommer kommu-
nerna att garanteras att också få ta del av den tillväxt som vi alla hop-
pas kommer? Det behövs ett klart besked på den punkten. Vi har inte
fått några besked. Man kan ju säga att inga besked är bättre än dåliga
besked, men jag tycker ändå att det vore bra om vi nu i denna debatt
kunde få ett besked i den frågan.
Jag är väldigt tillfreds med att jag nu fått ett klart besked vad gäller
sextimmarsdagen, Bengt Westerberg. Det kommer att tillsättas en ut-
redning. Det kommer förhoppningsvis att vara en utredning som inne-
håller representanter från samtliga partier och också fackliga företräda-
re. Jag förutsätter att utredningen kommer att ha mandatet att snabbt
komma fram till ett förslag. Vi står inför en helt förnyad arbetsmark-
nad och ett helt förnyat arbetsliv. Vi behöver en seriös diskussion om
dessa frågor.
Jag förutsätter, Bengt Westerberg, att utredningen också kommer
att ta till sig de fakta som finns, nämligen att det samhällsekonomiskt
är en större vinst att ha fler människor i arbete än att ha få i arbete och
många arbetslösa. Det har visat sig av de erfarenheter som vi har kun-
nat göra i Sverige att det är på det sättet. Det blir samhällsekonomiska
vinster. Det blir rent företagsekonomiskt ökade utgifter i ett kort per-
spektiv. Jag tycker att det är viktigt att använda skattepengarna på ett
sådant sätt att vi ökar samhällsnyttan. Då kan man gärna, som vi i
Vänsterpartiet har gjort, avsätta en pott pengar som underlättar för
denna typ av verksamhet. Det tror jag vore väldigt bra.
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
51
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
Den sista fråga som jag faktiskt skulle vilja ha besked om, Ingvar |
har jag hört att avgiften skall tas av produktionen, men hur och på vil-
|
Partiledardebatt |
ket sätt? Ni måste ju ändå ha räknat på det, eller hur? Det kan inte Att vi inte har lagt fram en finansiering är väl ganska självklart. Anf. 39 BIRGER SCHLAUG (mp): Herr talman! Jag skall börja där Gudrun Schyman slutade. Det När man lyssnar både på den nya och på den gamla regeringen lå- Jag har heller inte fått svar på den fråga jag har ställt två, tre eller Jag vill också säga litet grand till Centern. Miljöorganisationerna Jag tycker att det är viktigt att konstatera att regeringen har en his- Ingvar Carlsson är ju vågmästare mellan Moderaterna och det grö- |
52
ringens förslag eller skall ni få till ett nytt mycket bättre förslag? Ing-
var Carlsson är vågmästare när det gäller rejäla avgifter på konstkvä-
ve. Han är vågmästare mellan den gamla regeringen och de gröna när
det gäller rejäla miljöavgifter på bekämpningsmedel. Han är vågmästa-
re mellan den gamla regeringen och de gröna när det gäller strand-
skyddet. T.o.m. när det gäller Öresundsbron är han vågmästare mellan
dem som vill köra över Koncessionsnämnden för miljöskydd och det
gröna bältet. Men där har Ingvar Carlsson tyvärr kanske redan tagit
ställning.
Sjabbla inte bort den här chansen en gång till! Ta till er valresulta-
tet! Ungdomarna röstade grönt. Skall ni ha en framtid får ni slåss med
oss om ungdomarna. Då blir politiken mycket, mycket bättre.
Anf. 40 ALF SVENSSON (kds):
Herr talman! Jag hade hoppats att Ingvar Carlsson skulle kunna
tillstå att vårdnadsbidragets borttagande innebär att det ställs krav uti-
från barnomsorgslagen. Jag begriper att han inte ger mig ett fullödigt
svar, för det svaret skulle han själv inte gilla. Jag formulerar frågan
mycket enkelt: Tror Ingvar Carlsson att barnomsorgslagen innbär någ-
ra som helst kostnader för kommunerna?
Socialdemokraterna repeterar ju gång på gång påståendet att rege-
ringen mellan 1991 och 1994 gynnade de besuttna. Om jag har förstått
saken rätt skall nu storföretagarna sätta sig ned tillsammans med Ing-
var Carlsson. Det skulle förvåna mig om de slår sig ihop för att storfö-
retagarna skall berövas resurser. Jag gissar snarast att det sker för att
företagen skall gynnas, så att det på så sätt skapas nya arbetstillfällen.
Samtidigt som den sittningen sker skall ju den politik sättas i sjön
som innebär att flerbarnsfamiljerna och de ensamstående mödrarna
sätts åt. De barnfamiljer som har det knackigt sätts åt när de förlorar
sitt vårdnadsbidrag. De sämst ställda pensionärerna får också vara med
och betala.
Det blir så ihåligt, Ingvar Carlsson, att säga att den förra regeringen
gynnade de besuttna när ni samtidigt missgynnar de sämst ställda
grupperna!
Herr talman! Jag vill avslutningsvis gärna ha sagt att det naturligt-
vis är en självklarhet att fatta den hand som sträckts ut för att vi till-
sammans skall göra något mot ekonomisk brottslighet.
Herr talman! Det är därför som jag har tyckt att det varit så viktigt
att understryka - låt vara att det uppfattas personligt, men det får väl
uppfattas så - att för att vinna trovärdighet vid den typen av engage-
mang gäller det att vi håller rent och snyggt omkring oss, i den mån vi
kan, när det gäller egna tilltag och metoder under en valrörelse.
Anf. 41 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):
Herr talman! Både Olof Johansson och Carl Bildt har uttalat sig om
Öresundsbron med anledning av den svenska räntans höjning. Jag bara
konstaterar att konsortiet lånar upp pengar till sitt projekt i vilken valu-
ta det vill, och därmed till den räntenivå som gäller. Det var en något
ovidkommande debatt som herrarna förde.
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Partiledardebatt
med anledning av
regeringsförklaringen
53
|
Prot. 1994/95:8 12 oktober |
Vi kan därmed lämna den frågan, men däremot inte räntenivåerna i |
under Carl Bildt. Vi har haft det oslagbara rekordet på 500 %.
|
Partiledardebatt |
Mitt i valrörelsen var Socialdemokraterna tvungna att gå in med Redan under valrörelsen, när ni i realiteten hade abdikerat, gick vi I grunden ligger, som Carl Bildt vet, en enorm statsskuld. Under Carl Bildt säger att det finns en politikerfaktor bakom den konjunk- Carl Bildt beskriver socialdemokraternas saneringsplan som en Moderata samlingspartiet hade själv inga konkreta förslag. Man Sedan kan Carl Bildt inte klaga över att jag svarar på frågor i mitt Partiledardebatten var härmed avslutad. 4 § Anmälan om utskottens presidier, m.m. Förste vice talmannen meddelade att till ordförande resp, vice ord- konstitutionsutskottet Birgit Friggebo (fp) ordförande |
54
finansutskottet
Jan Bergqvist (s) ordförande
Per-Ola Eriksson (c) vice ordförande
skatteutskottet
Lars Hedfors (s) ordförande
Bo Lundgren (m) vice ordförande
justitieutskottet
Gun Hellsvik (m) ordförande
Lars-Erik Lövdén (s) vice ordförande
lagutskottet
Agne Hansson (c) ordförande
Anita Persson (s) vice ordförande
utrikesutskottet
Maj-Lis Lööw (s) ordförande
Margaretha af Ugglas (m) vice ordförande
försvarsutskottet
Arne Andersson (m) ordförande
Britt Bohlin (s) vice ordförande
socialförsäkringsutskottet
Maj-Inger Klingvall (s) ordförande
Gullan Lindblad (m) vice ordförande
socialutskottet
Sten Svensson (m) ordförande
Bo Holmberg (s) vice ordförande
kulturutskottet
Åke Gustavsson (s) ordförande
Elisabeth Fleetwood (m) vice ordförande
utbildningsutskottet
Berit Löfstedt (s) ordförande
Beatrice Ask (m) vice ordförande
trafikutskottet
Monica Öhman (s) ordförande
Wiggo Komstedt (m) vice ordförande
jordbruksutskottet
Lennart Daléus (c) ordförande
Inga-Britt Johansson (s) vice ordförande
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Prot. 1994/95:8
12 oktober
näringsutskottet
Birgitta Johansson (s) ordförande
Hadar Cars (fp) vice ordförande
arbetsmarknadsutskottet
Johnny Ahlqvist (s) ordförande
Elver Jonsson (fp) vice ordförande
bostadsutskottet
Knut Billing (m) ordförande
Lennart Nilsson (s) vice ordförande
Vidare meddelade förste vice talmannen att till ordförande resp,
vice ordförande i följande parlamentarikerkommittéer hade valts föl-
jande ledamöter:
i den svenska delegationen till Europeiska frihandelssammanslutning-
ens (EFTA) parlamentarikerkommitté, i den svenska delegationen till
Europeiska ekonomiska samarbetsområdets (EES) gemensamma
parlamentarikerkommitté och i den svenska delegationen till EFTA-
staternas parlamentarikerkommitté
Berit Löfstedt (s) ordförande
Lars Tobisson (m) vice ordförande
den svenska delegationen till Gemensamma parlamentarikerkommit-
tén EG-Sverige
Berit Löfstedt (s) ordförande
Hadar Cars (fp) förste vice ordförande
Lars Tobisson (m) andre vice ordförande
5 § Hänvisning av ärenden till utskott
Föredrogs och hänvisades
Propositioner
1994/95:21 till socialförsäkringsutskottet
1994/95:23 till justitieutskottet
1994/95:24 till utrikesutskottet
1994/95:26 till socialförsäkringsutskottet
1994/95:27 och 33 till justitieutskottet
Skrivelser
1994/95:1 till utbildningsutskottet
1994/95:20 och 22 till näringsutskottet
1994/95:32 till justitieutskottet
1994/95:38 till utrikesutskottet
56
Förslag
1994/95:RR2 till arbetsmarknadsutskottet
1994/95:RR3 till näringsutskottet
1994/95:RR4 till justitieutskottet
1994/95 :RR7 till trafikutskottet
1994/95:RR8 till lagutskottet
Redogörelse
1994/95 :NR1 till utrikesutskottet
Prot. 1994/95:8
12 oktober
6 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Redogörelse
1994/95:RR1 Riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för budget-
året 1993/94
Motioner
med anledning av prop. 1993/94:217 En reformerad datalag
1994/95:K1 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s)
med anledning av prop. 1993/94:251 Förmyndarskapslagstiftningen
1994/95 :L1 av Kenth Skårvik (fp)
med anledning av förs. 1993/94:RR8 Riksdagens revisorers förslag
angående tillsyn av djurskydd
1994/95:Jol av Gudrun Lindvall (mp)
med anledning av förs. 1993/94:RR11 Riksdagens revisorers förslag
angående tillsyn av skolan
1994/95:Ubl av Gunnar Goude (mp)
1994/95:Ub2 av Birthe Sörestedt m.fl. (s)
1994/95:Ub3 av Inger Davidson (kds)
7 § Anmälan om interpellationer
Anmäldes att följande interpellationer framställts:
den 11 oktober
1994/95:5 av Sten Andersson (m) till statsrådet Mats Hellström om
kampen mot narkotikan vid ett EU-medlemskap
den 12 oktober
1994/95:6 av Dan Ericsson (kds) till finansministern om den ekono-
miska politiken och miljöpolitiken
57
Prot. 1994/95:8
12 oktober
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 18 oktober.
8 § Anmälan om frågor
Anmäldes att följande frågor framställts:
den 11 oktober
1994/95:16 av Håkan Strömberg (s) till kommunikationsministern om
en obligatorisk ansvarsförsäkring för sjöfart
1994/95:17 av Mats Odell (kds) till kommunikationsministern om
Arlandabanan
den 12 oktober
1994/95:18 av Mats Odell (kds) till kommunikationsministern om
trafikeringsmonopolet på järnvägen
1994/95:19 av Mats Odell (kds) till finansministern om saneringen av
statsfinanserna
1994/95:20 av Gustaf von Essen (m) till statsrådet Leif Blomberg om
avvisning av bosnier till Kroatien
1994/95:21 av Åke Carnerö (kds) till kommunikationsministern om
trafikens infrastruktur i Bohuslän
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll tisdagen den 18 oktober.
9§ Kammaren åtskildes kl. 13.37.
Förhandlingarna leddes
av talmannen från sammanträdets början t.o.m. 3 § anf. 20 (delvis) och
av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
GUNNAR GRENFORS
/Barbro Nordström
58
Innehållsförteckning
Prot. 1994/95:8
12 oktober
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2 § Beslut om hänvisning till utskott................................................1
3 § Partiledardebatt med anledning av regeringsförklaring-
en ...................................................................................................1
Anf. 1 CARL BILDT (m):.......................................................1
Anf. 2 OLOF JOHANSSON (c):.............................................5
Anf. 3 BENGT WESTERBERG (fp):.....................................8
Anf. 4 GUDRUN SCHYMAN (v):.......................................12
Anf. 5 BIRGER SCHLAUG (mp):........................................14
Anf. 6 ALF SVENSSON (kds):.............................................18
Anf. 7 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):..................21
Anf. 8 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:.............................24
Anf. 9 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):..................25
Anf. 10 GUDRUN SCHYMAN (v) replik:...........................26
Anf. 11 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):.................27
Anf. 12 BIRGER SCHLAUG (mp) replik:...........................28
Anf. 13 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):.................28
Anf. 14 BIRGER SCHLAUG (mp) replik:...........................29
Anf. 15 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):.................30
Anf. 16 ALF SVENSSON (kds) replik:................................31
Anf. 17 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).................31
Anf. 18 ALF SVENSSON (kds) replik:................................32
Anf. 19 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):................33
Anf. 20 BENGT WESTERBERG (fp) replik:.......................34
Anf. 21 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):................35
Anf. 22 BENGT WESTERBERG (fp) replik:.......................36
Anf. 23 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):...............37
Anf. 24 OLOF JOHANSSON (c) replik:..............................38
Anf. 25 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):................39
Anf. 26 OLOF JOHANSSON (c) replik:..............................39
Anf. 27 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):................40
Anf. 28 CARL BILDT (m):...................................................41
Anf. 29 OLOF JOHANSSON (c):........................................42
Anf. 30 BENGT WESTERBERG (fp):.................................43
Anf. 31 GUDRUN SCHYMAN (v):.....................................44
Anf. 32 BIRGER SCHLAUG (mp):......................................45
Anf. 33 ALF SVENSSON (kds):...........................................46
Anf. 34 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):................46
Anf. 35 CARL BILDT (m):..................................................48
Anf. 36 OLOF JOHANSSON (c):.........................................49
Anf. 37 BENGT WESTERBERG (fp):.................................50
Anf. 38 GUDRUN SCHYMAN (v):.....................................51
59
Prot. 1994/95:8 Anf. 39 BIRGER SCHLAUG (mp):.....................................52
12 oktober Anf. 40 ALF SVENSSON (kds):..........................................53
_________________ Anf. 41 Statsminister INGVAR CARLSSON (s):...............53
4 § Anmälan om utskottens presidier, m.m...................................54
5 § Hänvisning av ärenden till utskott...........................................56
6§ Bordläggning.............................................................................57
7 § Anmälan om interpellationer...................................................57
1994/95:5 av Sten Andersson (m) till statsrådet Mats Hellström om
kampen mot narkotikan vid ett EU-medlemskap...............................57
1994/95:6 av Dan Ericsson (kds) till finansministern om den eko-
nomiska politiken och miljöpolitiken.................................................57
8 § Anmälan om frågor...................................................................58
1994/95:16 av Håkan Strömberg (s) till kommunikationsministern
om en obligatorisk ansvarsförsäkring för sjöfart................................58
1994/95:17 av Mats Odell (kds) till kommunikationsministern om
Arlandabanan.....................................................................................58
1994/95:18 av Mats Odell (kds) till kommunikationsministern om
trafikeringsmonopolet på järnvägen...................................................58
1994/95:19 av Mats Odell (kds) till finansministern om saneringen
av statsfinanserna...............................................................................58
1994/95:20 av Gustaf von Essen (m) till statsrådet Leif Blomberg
om avvisning av bosnier till Kroatien................................................58
1994/95:21 av Åke Carnerö (kds) till kommunikationsministern
om trafikens infrastruktur i Bohuslän.................................................58
9 § Kammaren åtskildes kl. 13.37.....................................................58
60
gotab 48112, Stockholm 1995